Sök i Ratio Lex

Angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten

1934-02-16 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:146, Angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 146.

1

Nr 146.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering

av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande

till staten; given Stockholms slott den 16 februari

1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 16 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo anför:

Jag har nu att anmäla en av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag gjord

framställning örn viss reglering av bolagets skuldförhållande till staten.

Bolaget är innehavare av de sedermera till en järnvägsenhet sammanslutna

järnvägarna Krylbo—Borlänge, varå bolaget erhöll koncession den 12

april 1876, mellan Borlänge och Insjön, å vilken järnväg Siljans järnvägsaktiebolag

meddelades koncession den 1 september 1882, samt från KnippboBihang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 146. 392 34 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 146.

heden å sistnämnda järnväg till Rättviks station, varå Siljans järnvägsaktiebolag

erhöll koncession den 17 mars 1899. De båda förstnämnda järnvägarna

kommo till utförande inom de närmaste åren efter respektive koncessioners

meddelande. Järnvägen Knippboheden—Rättvik åter byggdes av

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, sedan koncessionen å densamma jämte

järnvägen Borlänge—Insjön med Kungl. Maj:ts den 27 oktober 1911 lämnade

godkännande överlåtits å bolaget. Ifrågavarande tre banor äro samtliga

normalspåriga med en spårvidd av 1.4 3 5 meter.

För anläggning av järnvägen Krylbo—Borlänge beviljades Södra Dalarnes

järnvägsaktiebolag den 24 november 1876 ett låneunderstöd av 2,500,000

kronor, motsvarande en beräknad anläggningskostnad av 4,193,000 kronor,

av vilket lån emellertid endast ett till 2,375,000 kronor minskat belopp utbekommits

av bolaget. Beloppet utbetalades under åren 1879—1882. För

åtnjutande av detta lån stadgades, bland andra, följande villkor:

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till sex procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först skulle gottgöras

ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra

avbetalning därå. Anstånd med räntans erläggande medgavs för tre år från

lyftningsdagen, dock icke utöver ett år från den dag eller den 31 december

1882, då järnvägen senast skulle vara öppnad för trafik; och skulle den sålunda

uppskjutna likviden av räntan fullgöras genom en mot samma räntas

belopp svarande utsträckning i tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket

för sin försträckning bleve till fullo gottgjort. Kapitalavbetalningen

skulle vidtaga den 31 december 1885 och i sammanhang därmed gottgörelse

ske av därförinnan upplupen obetald ränta, för så vitt uppskov med densammas

erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten sedermera erläggas

samma dag varje år till dess låneunderstödet och ali därå upplupen ränta

blivit till fullo gottgjord. Därest till betalning förfallet belopp icke bleve i

föreskriven ordning erlagt, skulle bolaget därå gälda sex procent årlig ränta,

intill dess samma belopp bleve behörigen inbetalt. Järnvägsanläggningen

med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom ali bolagets övriga

egendom skulle utgöra underpant och säkerhet för det av staten lämnade

låneunderstödet och staten vara berättigad åtnjuta all den pant- och förmånsrätt,

som enligt gällande eller blivande lagstiftning kunde för det lämnade

låneunderstödets återbetalande medgivas, såsom följd varav järnvägsanläggningen

med tillhörande byggnader och materiel ävensom bolagets egendom

i övrigt icke finge såsom säkerhet för annat lån pantförskrivas utan

förbehåll örn statens bättre rätt till säkerhet för det av staten lämnade

låneunderstödet.

I enlighet med beslut av 1886 års riksdag minskades annuiteten å ifrågavarande

lån från och med år 1887 till fem procent, varav först gottgöres

ränta efter 472 procent å oguldet kapitalbelopp och resten utgör avbetalning

därå.

Sedermera medgav 1897 års riksdag, att den ränta, som enligt gällande

föreskrifter borde till riksgäldskontoret erläggas å uteblivna inbetalningsbelopp

för lån till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar, från och

med år 1898 skulle å alla dylika lån beräknas efter fem procent för år.

För anläggning av järnvägen Borlänge— Insjön beviljade Kungl. Majit

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 146.

den 6 oktober 1882 Siljans järnvägsaktiebolag ett låneunderstöd av 950,000

kronor; kostnaden för anläggningen beräknades därvid till 2,054,000 kronor.

För detta lån, som utlämnades under åren 1883 — 1886, stadgades bland andra

följande villkor:

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först skulle gottgöras

ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden

utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans erläggande medgavs

för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöver ett år från den dag eller den

1 januari 1887, då järnvägen senast skulle vara färdig och öppnad för trafik;

och skulle beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda

medgivits, inbetalas till staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna

ali övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet

gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande skulle

fortfara så länge, till dess även beloppet av den ränta, med vars erläggande

anstånd medgivits, blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalningen skulle

vidtaga den 1 januari 1890 och i sammanhang därmed gottgörelse ske av

därförinnan upplupen obetald ränta, för så vitt uppskov med densammas

erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten sedermera erläggas samma

dag varje år till dess försträckningen och all därå upplupen ränta blivit till

fullo gulden. Därest till betalning förfallet belopp icke bleve i föreskriven

ordning erlagt, skulle bolaget därå gälda sex procent årlig ränta intill dess

samma belopp bleve behörigen inbetalt. Järnvägsanläggningen med alla

därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom

skulle utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten

till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning i järnvägen

med förmånsrätt framför varje annan fordran.

Såsom förut erinrats har räntan å förfallna, icke betalade annuitetsbelopp

jämlikt medgivande av 1897 års riksdag minskats från sex till fem procent.

För anläggning av järnvägen Knippboheden—Rättvik beviljade

Kungl. Majit den 23 juni 1910 Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag — under

förutsättning att nämnda järnväg och järnvägen Borlänge—Insjön efter överlåtelse

till bolaget bleve sammanslutna med järnvägen Krylbo—Borlänge

till en järnvägsenhet — ett lån å 1,252,000 kronor, motsvarande en beräknad

anläggningskostnad av 2,505,000 kronor. För återbetalningen av detta lån,

som utlämnades åren 1913 och 1916, gälla, med iakttagande att järnvägen

skulle vara färdigställd och öppnad för trafik senast den 1 april 1914 samt

att kapitalavbetalningen skulle vidtaga tre år därefter, samma bestämmelser

som nyss angivits beträffande statslånet till anläggning av järnvägen Borlänge

—Insjön. Beträffande inteckningssäkerliet meddelades vissa föreskrifter.

Sedermera medgav Kungl. Majit den 16 juni 1911, i enlighet med riksdagens

beslut (skrivelse nr 72), att såväl anståndsräntan å det den 6 oktober

1882 beviljade lånet som alla andra till och med den 1 september 1911 a

samma lån upplupna räntor finge efterskänkas, under förutsättning att Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolag ej mindre övertoge betalningsskyldigheten för

återstoden av ifrågavarande lån, att förräntas och amorteras i överensstämmelse

med de för lånet gällande villkor, än även medgave, att inteckning för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 146.

lånet med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens finge fastställas i,

förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna Krylbo—Borlänge

och Knippboheden—Rättvik.

Det kapitalbelopp, som Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag i enlighet

härmed övertog såsom statslån, uppgick till 905,444 kronor 94 öre; annuiteten

skulle fortfarande vara fem procent å ursprungliga lånebeloppet, 950,000

kronor.

Slutligen må nämnas, att Kungl. Majit den 27 oktober 1911, jämte godkännande

av gjorda överlåtelser, förklarat, att järnvägarna från Borlänge till

Insjön samt från Knippboheden till Kattvik ävensom järnvägen från Krylbo

till Borlänge skulle vara att anse såsom en särskild järnväg, benämnd Södra

Dalarnes järnväg, under villkor, bland andra, att berörda järnvägsenhet med

därtill hörande byggnader, materiel och all övrig egendom skulle utgöra

säkerhet för förenämnda tre statslån samt att staten för fordringarnas utbekommande

skulle erhålla inteckning med förmånsrätt för äldre fordran

gentemot yngre och för statens nämnda fordringar framför varje annan

fordran än statens.

Riksgäldskontoret innehar till säkerhet för berörda tre statslån inteckningar

å sammanlagt 4,657,444 kronor 94 öre med bästa förmånsrätt i Södra

Dalarnes järnväg. Riksgäldskontoret har förbundit sig att, i den mån inteckningarna

ej behöva tagas i anspråk för gäldande av bolagets återstående

skuld för statslånen jämte ränta, tillhandahålla Leksands sparbank inteckningarna

till säkerhet för ett bolagets lån hos sparbanken å 650,000 kronor

med ränta.

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuld till staten, varå annuiteterna

hittills behörigen fullgjorts, uppgick per den 1 januari 1934, frånsett den

samma dag förfallna annuiteten å 1911 års lån, till följande belopp:

Kapital Anståndsränta

kronor kronor

1876 års lån.................................................... 357,450: 20 345,468: 75

1911 (1882) års lån ......................................... 570,887: 35 —: —

1910 års lån..................................................... 1,097,116:88_92,953: 57

Summa kronor 2,025,454: 43 438,422: 32

Södra Dalarnes järnväg ingår jämte Bergslagernas järnvägar och Gävle—

Dala järnväg i trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle. Enligt träffad

överenskommelse fördelas det gemensamma överskottet mellan företagen

efter vissa grunder. På Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag har av nämnda

överskott belöpt, förutom viss räntegottgörelse, för år 1930 6.2 3 procent, för

år 1931 6.4 procent och för år 1932 6.4 procent.

Bolagets vinst- och förlusträkningar för åren 1930—1932 (för år 1933 äro

uppgifter ännu icke tillgängliga) utvisa följande:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146.

5

1930

1931

1932

Inkomster.

kronor

kronor

kronor

Balanserad vinst .........

84,876: 50

105,190: 51

58,170: 70

Andel i trafikförvaltningens nettobe-

hållning......................

504,077: 09

365,320: 16

260,567: 90

Ränta enligt trafiköverenskommelsen...

45,405: 20

53,043: 09

63,907: 45

Diverse inkomster...........

5,176: 53

2,080: 14

2,013: 92

Summa inkomster

639,535: 32

525,633: 90

384,659: 97

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond..............

223,105: 41

154,914: 84

97,460: 74

Avskrivning av aktier .

1,600: —

—

—

Ränta å statslån ...........

113,376: 29

108,179: 97

102,749: 82

Övrig ränta ....................

29,197: 28

35,595: 65

42,824: 61

Skatter ..........................

14,178: 72

18,557: 05

10,714: 88

Premier, avgifter, pensioner och under-

stöd...........................

63,463: 71

60,034: 09

58,850: 47

Allmänna omkostnader ..

10,695: 40

11,453: 60

11,363: 51

Balanserad vinst ...........

84,876: 50

105,190: 51

58,170: 70

Årets vinst ...................

99,042: 01

31,708: 19

2,525: 24

Summa utgifter 639,535: 32

525,633: 90

384,659: 97

Utdelning 4 %..............

78,728: —

78,728: —

—

Bolagets balansräkning per den

31 december

1932 har i

sammandrag

följande utseende:

Tillgångar.

Kronor.

Skulder.

Kronor.

Järnvägsanläggningen _ ...

9,536,399: 73

1876 års statslån............

801,162: 72

Rullande materiel............

2,589,193: 49

1910 års statslån............

1,202,730: 49

Inventarier ....................

169,079: 50

1911 (1882)

års statslån

591,758: 23

Fastigheter ....................

99,763: 63

Leksands sparbank, 5 %

650,000: —

Aktier..............................

—: —

Gävle—Dala järnvägs pen-

Bankräkning och kassa...

13,010: 70

sionskassor, 5 % .........

165,000: —

Insatskapital i traflkför-

Lån av allmänna medel,

valtningen .................

134,998: 88

räntefritt

157,600: —

Slutavräkning för året

Gävle—Dala

järnvägsak-

från trafikförvaltningen

141,675: 94

tiebolag, reverslån, 5 %

40,000: —

Oinlösta aktiekuponger...

5,720: —

Aktiekapital.

2,132,700: —

Reservfond .

1,215,000: —

Byggnads- oell underhålls-

fond ........

251,903: 22

Förnyelsefonder..............

5,409,851: 27

Överskott, balanserat och

årets ......

60,695: 94

Summa tillgångar

12,684,121: 87

Summa skulder

12,684,121: 87

I en av fullmäktige i riksgäldskontoret med skrivelse den 1 februari 1934

överlämnad skrift har Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag gjort framställning

om ifrågavarande tre låns sammanslagning till ett lån med 30-årig amorteringstid

oell till stöd härför anfört i huvudsak följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 146.

På grund av rådande depression hade bolaget under de senaste åren

endast med svårighet och genom upplåning på annat håll kunnat fullgöra

sin betalningsskyldighet. Bolaget hade dock städse drivit en synnerligen

försiktig utdelningspolitik och under åren 1921—1931 lämnat utdelning med

4- %. Någon utdelning på det relativt lilla aktiekapitalet hade naturligtvis

icke kunnat komma i fråga för åren 1932 och 1933.

Men något kapital hade ej heller kunnat nedläggas i företaget. Förnyelse

av bana och rullande materiel hade under det föregående kvartsseklet skötts

målmedvetet bland annat genom utbyte av räls och av alla växlar i huvudspår,

genom ökande av antalet sliprar per meter, genom förstärkning av

alla broar så att ett axeltryck av 18 ton vore tillåtet (den å banan tillatna

hastigheten hade härigenom ökats från 55 till 80 kilometer per timme) samt

genom utbyte av lokvändskivorna mot längre och kraftigare. Den ursprungliga

lokparken hade, på ett lokomotiv när, slopats och ersatts med moderna

maskiner och likaså den ursprungliga personvagnsparken, av vilken endast

tre vagnar nu återstode. Ett hundratal äldre, numera otidsenliga godsvagnar

hade slopats och ersatts med ett något större antal lastdrygare

och kraftigare vagnar.

På grund av den livliga samtrafiken med statens järnvägar hade bolaget

sett sig nödsakat införa tryckluftbroms på såväl lokomotiv som person- och

godsvagnar. Nu förestode ytterligare utgifter på grund av denna samtrafik

i det efter elektrifieringen av linjen Stockholm—Krylbo en del av bolagets

vagnar måste utrustas med anordning för elektrisk uppvärmning.

Modernisering av banans signal- och växelanläggningar hade påbörjats

men på grund av de dåliga tiderna måst avbrytas. För att öka trafiksäkerheten

och nedbringa driftkostnaderna vore det synnerligen önskvärt att åter

få igångsätta detta arbete. Med de allt mera växande anspraken å kommunikationsmöjligheter

och komfort vore anskaffandet av lokomotiv och moderna

personvagnar ett ofrånkomligt krav. På grund av den med turistsäsongerna

starkt växlande trafiken måste nu lokomotiv- och vagnparken under tider

för högtrafik ansträngas till det yttersta; därigenom kunde underhållet ej

ordnas så ekonomiskt som fallet vore med en större lokomotiv- och vagnpark.

Det förelåge således ett oavvisligt behov av kapital, såvida anläggningen

icke skulle bliva efter i konkurrensen och statens säkerhet förlora i värde.

Den annuitet, som nu i 7 år ålåge bolaget, 228,850 kronor, finge, i synnerhet

i dessa tider, anses som synnerligen kraftig för ett företag ej större än

ifrågavarande.

Bolagets järnväg ägde stor betydelse för de orter den genomlöpte och

utgjorde en viktig led för såväl gods- som persontrafik från Dalarne till

hamnstäderna Göteborg och Gävle samt Stockholm, och man måste kunna

antaga att järnvägen även under tänkbara förändrade förhållanden inom

trafikväsendet alltjämt finge en viktig plats att fylla. Genom ett bifall till

den framställning, bolaget avsåge att göra, skulle bolaget kunna med lugn

fortsätta sitt arbete för förbättring av trafikförhållandena inom Dalarne, och

statsverket skulle utan uppoffring av nämnvärd art få sitt förlag till bolaget

slutbetalt 7 år tidigare än enligt nu gällande lånebestämmelser.

Med stöd av det anförda har bolaget hemställt, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags

tre lån med oförändrat hypotek och ränta ifraga örn den räntelöpande

återstoden, nu tillsammans 2,025,454 kronor 43 öre, måtte få utbytas

mot ett 30-årigt amorteringslån med lika stora årliga annuiteter och

att de båda anståndsräntorna, tillsammans 438,422 kronor 32 öre, måtte

under samma 30 år få betalas med lika delar årligen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 146.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava anfört huvudsakligen följande:

Ifrågavarande tre låns kapitalbelopp skulle vara slutbetalda respektive den

31 december 1937, den 1 januari 1952 och den 31 december 1969. Slutbetalning

av anståndsräntan å 1910 års lån skulle äga rum den 31 december

1970.

Den i framställningen lämnade uppgiften att bolaget på grund av rådande

depression under de senaste åren endast med svårighet och genom upplåning

på annat håll kunnat fullgöra sina skyldigheter mot riksgäldskontoret

bestyrktes av för fullmäktige tillgängliga uppgifter angående bolagets inkomster

och utgifter under år 1932 samt balansräkningar för åren 1931

och 1932. Under sistnämnda år hade bolagets skuld för statslånen, inklusive

anståndsräntor, nedbragts med omkring 126,000 kronor, varemot bolagets

övriga lån ökats med 165,000 kronor, motsvarande ett under året hos Gävle—

Dala järnvägs pensionskassor upptaget nytt lån.

Då bolaget framhållit såsom ett oavvisligt behov att för tillgodoseende

av de alltmer växande anspråken på kommunikationsmöjligheter och komfort

anskaffa ytterligare lokomotiv och moderna personvagnar, syntes fullmäktige

skäl tala för att ej motsätta sig bolagets hemställan att genom en reglering

av dess skuldförhållande till staten minska bolagets utgifter för statslånen,

under åren 1934—1939 uppgående till 228,850 kronor om året. Staten skulle

härigenom ej komma att lida någon förlust, och slutbetalningen av dess

fordran skulle äga rum några år tidigare än enligt nu gällande amorteringsvillkor,

nämligen år 1963 i stället för år 1970.

Annuiteten å ett 30-årigt amorteringslån å 2,025,454 kronor 43 öre, löpande

med 4''/2 procent ränta, uppginge till 124,345 kronor 77 öre, motsvarande

6.139 procent av lånebeloppet. Med tillägg enligt bolagets förslag av en

trettiondedel av anståndsräntebeloppet, 438,422 kronor 32 öre, skulle bolagets

årliga utgift för statslånen för framtiden utgöra 138,959 kronor 85 öre. En

skuldreglering enligt bolagets förslag skulle sålunda under de närmaste sju

åren innebära en minskad årlig utgift för bolaget av omkring 90,000 kronor.

Vid en eventuell skuldreglering syntes det emellertid fullmäktige lämpligare

att, såsom förut skett i liknande fall, till kapitalskulden för det nybildade

lånet lägga det efter en räntefot av 4V2 procent beräknade nutidsvärdet,

292,914 kronor 73 öre, av anståndsräntan å lånen av åren 1876 och

1910, i vilket fall hela lånebeloppet, örn anståndsräntans överskjutande

belopp avskreves, skulle komma att uppgå till 2,318,369 kronor 16 ore och

annuiteten med en trettioårig amorteringstid till 142,328 kronor 25 öre eller

sålunda endast obetydligt mer än enligt bolagets förslag.

En eventuell skuldreglering borde räknas från och med innevarande år

och annuiteten å det nybildade lånet erläggas första gången den 31 december

1934 och sedermera samma dag varje år till dess lånet blivit slutbetalt.

Enligt uppgift av ordföranden i bolagets styrelse komme det ej att

möta något hinder att tillhandahålla riksgäldskontoret inteckningssäkerhet

med bästa förmånsrätt för hela nyssnämnda belopp, 2,318,369 kronor 16 öre.

Med åberopande av vad sålunda anförts tillstyrka fullmäktige, att förslag

framlägges för den nu församlade riksdagen om reglering i enlighet med vad

fullmäktige förordat av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande

till staten på grund av ifrågavarande tre statslån.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 10 februari 1934 hemställt

örn bifall till riksgäldsfullmäktiges förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 146.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår Ilar Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

hittills fullgjort den bolaget på grund av omförmälda tre

statslån åliggande betalningsskyldigheten. Under de senaste åren har

emellertid annuitetsbetalningen endast med svårighet kunnat fullgöras och

nödgat bolaget att upptaga lån på annat håll.

Bolagets av fullmäktige i riksgäldskontoret med viss jämkning tillstyrkta

förslag till omreglering av statslånen innebär i stort sett, att bolagets nuvarande

kapitalskuld till staten samt de på två av lånen belöpande anståndsräntorna

skulle jämte ränta å kapitalskulden med lika årliga belopp återbetalas

under de närmaste trettio åren. Slutbetalningen av statens fordran

skulle på detta sätt komma att ske år 1963 i stället för enligt gällande lånevillkor

år 1970. Enligt bolagets förslag skulle alltså kapitalskulden, 2,025,454

kronor 43 öre, bilda ett nytt lån, varå ränta skulle liksom nu utgå efter

4’/2 procent, medan anståndsräntornas belopp, (345,468: 75 + 92,953: 57) 438,422

kronor 32 öre, skulle utan ränta med en trettiondedel årligen återbetalas

under samma tid. Fullmäktige i riksgäldskontoret hava med avseende å

återbetalningen av anståndsräntorna förordat den jämkningen i bolagets

förslag, att såsom i andra liknande fall plägat ske anståndsräntornas nuvärde,

efter 41/., procent beräknat till 292,914 kronor 73 öre, skulle sammanslås

med kapitalskulden till ett nytt lån, uppgående till 2,318,369 kronor 16 öre,

vilket lån skulle förräntas med 41/2 procent och amorteras under 30 år med

första inbetalning den 31 december 1934. Den årliga annuiteten skulle

enligt bolagets förslag uppgå till 138,959 kronor 85 öre och med den av

riksgäldsfullmäktige förordade jämkningen till 142,328 kronor 25 öre.

Den nuvarande annuiteten, 228,850 kronor, som enligt lånevillkoren skall

utgå till och med år 1939, minskas efter slutbetalningen år 1940 av 1876

års lån till 110,100 kronor samt efter slutbetalningen år 1952 av 1911 (1882)

års lån ytterligare till 62,600 kronor. Föreliggande förslag till omreglering av

statslånen innebär alltså en för de närmaste åren betydande nedsättning av

annuitetsbetalningen — i runt tal 86,000 kronor, örn nyssnämnda jämkning

göres — medan för de därpå följande åren en icke obetydlig ökning av de

eljert utgående annuiteterna skulle ske.

Med hänsyn till vad i ärendet upplysts örn bolagets ekonomiska ställning

synes förevarande förslag icke böra möta hinder från statsmakternas sida. Den

eftergift, som annuiteternas nedbringande under de närmaste åren innebär,

synes bliva tillfredsställande kompenserad av den därefter snabbare återbetalningen

av resterande skuld till staten. För det nybildade länet skall

staten hava säkerhet i inteckning med bästa förmånsrätt i Södra Dalarnes

järnväg. Jag vill alltså tillstyrka bifall till bolagets framställning med den

jämkning i lånevillkoren, som fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags återstående skuld

till staten på grund av statslån för anläggning av bolagets

järnväg må, räknat från och med år 1934, bilda ett nytt lån,

att åtnjutas på de i statsrådsprotokollet förordade villkor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition nr 146.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenIiegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Bihang till riksdagens protokoll 1634.

1 sami.

Nr 146.

S92 »4 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:139 Skrivelse till Konungen i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. s. 1 i texten
  2. BU 1934:16 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majus proposition angående reglering av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten. s. 1 i texten