Sök i Ratio Lex

Angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. avlöning sreglementet den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet

1934-02-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:151, Angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. avlöning sreglementet den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

1

Nr 151.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrad

lydelse av 5 § 2 mom. avlöning sreglementet den 11

maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap vid

försvarsväsendet; given Stockholms slott den 16 februari

1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

godkänna härvid fogade förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 5 §

2 mom. avlöningsreglementet den 11 maj 1928 för fast anställt manskap vid

försvarsväsendet.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Bihang till riksdagens protokoll 1934.

I sami. Nr 151,

388 34 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Förslag

till

Kungörelse

om ändrad lydelse ay 5 § 2 mom. avlöningsreglementet den 11 maj 1928

(nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet.

Härigenom förordnas, att 5 § 2 mom. aylöningsreglementet den 11 maj

1928 för fast anställt manskap vid försvarsväsendet skall erhålla följande

ändrade lydelse:

5 §■

2. I fråga örn rätt för beställningshavare att bibehålla lön under tjänstledighet,

som beviljats för studier i och för fortsatt militär utbildning eller

för förvärvande av kompetens till vinnande av civilanställning, gälla de bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den då kungörelsen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 151.

3

Utdrag av -protokollet över för svar sär erid en, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:

Sedan fråga uppkommit örn vidtagande av vissa åtgärder för beredande

av ökad möjlighet till civilanställning för det fast anställda manskapet vid

försvarsväsendet, anhåller jag att i dylikt syfte få underställa Kungl. Majit

förslag till viss ändring av 5 § 2 mom. i gällande manskapsavlöningsreglemente.

Civilanställningsfrågan har tidigare vid olika tillfällen varit föremål för

statsmakternas prövning. Sålunda föreslog Kungl. Maj:t i proposition den

19 juni 1914 (nr 162) vidtagande av vissa åtgärder för underlättande av fast

anställning i statens civila tjänst för manskap, som avslutat militär tjänst

av minst fem års varaktighet. Därvid framhölls, bland annat, att en lämplig

åtgärd i sådant syfte vore, att dylik beställningshavare under sista anställningsåret

å stat erhölle — med bibehållande av löneförmåner m. m. — viss

kortare tids, högst några månaders ledighet från den militära tjänsten för

fullgörande av erforderlig övnings- och provtjänstgöring vid det civila

verket å tid, då ledigheten kunde beviljas utan avsevärd olägenhet för militärtjänsten.

Förslaget vann riksdagens godkännande.

I anledning av riksdagens beslut hava för vissa fall generella bestämmelser

i ämnet meddelats av Kungl. Majit [kungörelserna den 19 februari

1915 angående beredande av anställning i postverket för viss personal vid

armén (S. F. S. nr 104), med däri den 13 juni 1919 och den 20 oktober

1922 vidtagna ändringar (S. F. S. nr 404 respektive nr 515), den 1 december

1916 angående beredande av anställning vid statens järnvägar för viss personal

vid armén (S. F. S. nr 597), den 8 februari 1918 angående beredande

av anställning i postverket för viss personal vid marinen (S. F. S. nr 64),

med däri den 20 oktober 1922 vidtagna ändringar (S. F. S. nr 516), samt

den 8 februari 1918 angående beredande av anställning vid statens järnvägar

för viss personal vid marinen (S. F. 8. nr 65)].

Ansökningar örn tjänstledighet för fullgörande av övnings och provtjänstgöring

vid andra statens verk än, som i nyssnämnda kungörelser sägs, hava

av Kungl. Majit prövats och avgjorts från fall till fall.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 151.

Vidare har Kungl. Majit, i anledning av 1925 års försvarsbeslut, i brev

rörande antagning, utbildning, avlöning m. m. av reservkadetter medgivit

korpral (flaggkorpral) vid flottan, som erhållit tjänstledighet för genomgående

av sjökaptensklass vid navigationsskola, att härunder åtnjuta oavkortad

lön.

I anslutning till riksdagens åt Kungl. Majit sålunda lämnade bemyndiganden

att i förenämnda fall medgiva bibehållande av lön under tjänstledighet

har i 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet den 11 maj 1928 intagits

följande stadgande:

»I fråga örn rätt för beställningshavare, som till vinnande av civilanställning

erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring

vid något av statens civila verk, samt för beställningshavare vid flottan, som

erhållit tjänstledighet för genomgående av sjökaptensklass vid navigationsskola,

att bibehålla lön gälla de bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.

»

Genom beslut den 16 januari 1930 bemyndigade Kungl. Majit chefen för

försvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning,

bland annat, angående revision av gällande militära avlöningsförfattningar.

De jämlikt sagda bemyndigande tillkallade sakkunniga (1930 års militäravlöning

ssakkunniga) avgåvo den 10 december 1930 betänkande med förslag

till militärt avlöningsreglemente m. m.

5 § 2 mom. i 1928 års manskapsavlöningsreglemente motsvaras av följande

i de sakkunnigas förslag upptagna stadgande (56 § 2 morn.):

»I fråga örn rätt för beställningshavare att bibehålla lön under tjänstledighet,

som beviljats för studier i och för fortsatt militär utbildning eller för

förvärvande av kompetens till vinnande av civilanställning, gälla de bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t meddelas».

Till stöd för den ändrade avfattningen av berörda stadgande hava de sakkunniga

huvudsakligen anfört.

Det syntes rimligt, att statsverket i sin mån lämnade sin medverkan till

att förberedelserna för att skapa en ny levnadsbana för det fast anställda

manskapet underlättades. En dylik åtgärd vore ägnad såväl att uppmuntra

intresset för att taga anställning som att förmå äldre underbefäl att kvarstanna

i tjänst längre, än de eljest avsett; och komme därigenom att indirekt

tillgodoses ett viktigt statsintresse. Då det emellertid torde möta svårighet

att uttömmande angiva de fall, som kunde komma i fråga, ansåge de

sakkunniga lämpligt, att förevarande bestämmelser gåves en motsvarande,

mera allmän lydelse, därvid det alltjämt borde förbehållas åt Kungl. Majit

att med hänsyn till skiftande omständigheter avgöra, i vad mån medgivande

att bibehålla lön under ledighet för ifrågavarande ändamål borde lämnas.

Försvarsväsendets lönenätnnd, som den 15 oktober 1931 avgav utlåtande

över förenämnda sakkunnigbetänkande, lämnade förslaget i berörda del utan

erinran.

De sakkunnigas förslag är alltjämt beroende på Kungl. Majits prövning.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 juni 1933 har den s. k. civilanställningskommittén

(tillkallad jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 25 okto
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 151.

ber 1929) i samband med framställande av vissa förslag angående utbildning

i civilanställningssyfte för fast anställt manskap uttalat sig för ett utvidgande

av möjligheten att erhålla tjänstledighet med oavkortad lön. Sålunda borde

enligt kommitténs förmenande beställningshavare — i varje fall gift dylik

— som erhölle tjänstledighet för att i civilanställningssyfte genomgå viss

skola eller utbildningskurs, äga uppbära samtliga med innehavande beställning

förenade löneförmåner. Jämväl under tjänstledighet, som beviljades för

provtjänstgöring i civilanställningssyfte på annat håll än vid statens verk,

borde den tjänstledige kunna få uppbära de med hans militära beställning

förenade löneförmåner, i den mån han icke under provtjänstgöringen erhölle

särskilda förmåner.

Arméförvaltningen, som den 15 november 1933 avgivit utlåtande över civilanställningskommitténs

förslag, har beträffande nyssberörda spörsmål anfört.

Arméförvaltningen finge efter övervägande av framställningen i nu angivna

del framhålla, att frågan örn avlöningsförhållandena för manskap under tjänstledighet

för provtjänstgöring för vinnande av civilanställning i statens tjänst,

syntes kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas med stöd av bestämmelserna

i 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet. Därest förutom de i

gällande kungörelser angående volontärs anställning vid postverket och statens

järnvägar givna stadganden, generella sådana ansåges erforderliga jämväl

beträffande anställning hos andra statliga verk och inrättningar, syntes

dylika kunna meddelas med tillämpning av åberopade bestämmelse i manskapsavlöningsreglementet.

Vad åter anginge frågan örn avlöningsförhållandena

för manskap, som beviljades tjänstledighet för att genomgå kurser

eller annan utbildning i civilanställningssyfte eller för att provtjänstgöra

hos kommunala myndigheter eller enskilda arbetsgivare, ansåge arméförvaltningen

det vara obilligt, att manskapet icke kunde åtminstone i vissa fall

erhålla ledighet för nu ifrågavarande ändamål med oavkortade avlöningsförmåner

i kontant och in natura. Enligt ämbetsverkets åsikt syntes samma

regler böra gälla för tjänstledighet för nu ifrågavarande ändamål som vid

tjänstledighet för vinnande av civilanställning vid statens civila verk.

I utlåtande den 6 december 1933 har marinförvaltningen anfört.

Kommittén ansåge, att manskap, åtminstone gift beställningshavare, skulle

under tjänstledighet, som beviljats för att i civilanställningssyfte antingen

genomgå viss skola eller utbildningskurs eller provtjänstgöra och under vilken

särskild avlöning icke åtnjötes, medgivas rätt att därunder bibehålla samtliga

avlöningsförmåner oavkortade. Att det kunde finnas fall, då det med hänsyn

till vederbörandes försörjningsmöjligheter kunde befinnas skäligt, att löneavdrag

icke gjordes under dylik tjänstledighet, torde vara obestridligt. Men

att utfärda en allmänt gällande föreskrift i sådant syfte syntes knappast

tillrådligt med hänsyn till de konsekvenser, som därigenom kunde uppstå.

Det nuvarande förfaringssättet att Kungl. Majit prövade och avgjorde framställningar

i berört hänseende från fall till fall, torde bäst tillgodose det

allmännas intresse. Möjligen skulle ett överlåtande av prövning och beslut

på underlydande central myndighet kunna tillrådas, då även därigenom enhetligheten

i tillämpningen och garantier för att kronans rätt tillgodosages

skulle kunna nöjaktigt erhållas. Såsom villkor för medgivande av sålunda

utom vanlig ordning bibehållen lön under tjänstledighet måste dock fordras

garantier mot missbruk, t. ex. genom stipulerande av att planen för utbildningen

(provtjänstgöringen) skulle underställas truppförbandschefen (motsvarande

chef) och av honom godkännas samt att övervakning och kontroll skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

anordnas genom vederbörande chefs försorg i samråd med vederbörande

studie- eller arbetsledare (antagningsmyndighet).

Chefen för generalstaben har i yttrande den 9 september 1933 uttalat, att

möjligheten till oavkortade avlöningsförmåner för manskap under provtjänstgöring

vid statens civila verk kunde utan olägenhet ur militär synpunkt utvidgas

att gälla för provtjänstgöring även vid andra än statens verk ävensom

hos enskilda företagare samt för genomgående av skola eller kurs i civilanställningssyfte,

allt under förutsättning att avgörandet i ärendet förbehölles

vederbörande truppförbandschef.

Slutligen har chefen för marinstaben, som den 16 januari 1934 avgivit utlåtande

i ärendet, anfört, att avlöningsförhållandena under tjänstledighet för

underlättande av civilanställning syntes böra från fall till fall regleras av

Kungl. Majit eller eventuellt av vederbörande förvaltningsmyndighet.

Sedan Kungl. Majit den 12 januari 1934 tillkallat särskilda sakkunniga

för att inom försvarsdepartementet biträda med utredning av vissa civilanställningsfrågor,

hava nämnda sakkunniga, de s. k. civilanställningssakJcwiniga,

i skrivelse den 22 januari 1934 — under erinran örn civilanställningskommitténs

nyssberörda uttalande och vederbörande myndigheters i förevarande

avseende avgivna yttranden — anfört.

De föreslagna åtgärderna för vidgande av möjligheten att vid tjänstledighet

för förberedelse till civilanställning låta vederbörande beställningshavare

bibehålla oavkortad lön syntes vara väl ägnade att i viss män bidraga till

att åstadkomma förbättrade förhållanden på ifrågavarande område. Det måste

nämligen hållas för visst, att åtskilliga befattningshavare av manskapet, särskilt

sådana som vore familjeförsörjare, ansåge sig av ekonomiska skäl förhindrade

att antaga erbjudande örn viss provtjänstgöring eller genomgående

av viss undervisningskurs, örn de därvid skulle vara tvungna att avstå från

en del av den kontanta avlöningen.

Enligt de sakkunnigas mening borde därför Kungl. Majit få i sin hand

att bestämma angående rätt för beställningshavare av manskapet att bibehålla

lön vid tjänstledighet för utbildning i civilanställningssyfte icke blott

där enligt 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet så redan nu vore fallet

utan även vid annan tjänstledighet i samma syfte. De bestämmelser, som

Kungl. Majit med stöd av ett dylikt bemyndigande skulle komma att meddela,

kunde antingen vara av generell natur eller ock utfärdas från fall till

fall. I fråga örn tjänstledighet för genomgående av kurser, som med statsmedel

anordnades i civilanställningssyfte, borde sålunda generella bestämmelser

kunna lämnas, medan däremot avgörande från fall till fall syntes

mera på sin plats, då det gällde anställning hos enskild person. Principen

syntes i bägge fallen böra vara den, att bibehållande av oavkortad lön icke

borde få betraktas som en under alla förhållanden vederbörande befattningshavare

tillkommande rättighet utan borde få tillgodonjutas huvudsakligen

endast då ett avdrag å lönen kunde sägas utgöra en verklig tunga

eller ett hinder för vederbörande att begagna sig av tjänstledighet för

ändamålet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde de sakkunniga örn

vidtagande av åtgärder för framläggande för riksdagen av proposition till

ändring av 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet i enlighet med av

de sakkunniga avgivet författningsförslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 151. 7

De sakkunniga föreslogo, att ifrågavarande stadgande måtte givas följande

lydelse:

»I fråga om rätt för beställningskavare, som till vinnande av civilanställning

erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring

vid något av statens civila verk, i kommuns tjänst eller hos enskild arbetsgivare

eller för genomgående av kurs eller annan utbildning i civilanställningssyfte,

samt för beställningshavare vid flottan, som erhållit tjänstledighet

för genomgående av sjökaptensklass vid navigationsskola, att bibehålla

lön gälla de bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.»

I utlåtande den 26 januari 1934 har flygstyrelsen förklarat sig ej hava

något att erinra mot de sakkunnigas förslag.

Försvarsväsendets lönenämnd, som den 29 januari 1934 avgivit utlåtande i

ärendet, har — under erinran örn 1930 års militäravlöningssakkunnigas ovan

omförmälda förslag till ändrad avfattning av 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet

— anfört.

Den nu föreliggande framställningen, vilken utgjorde ett led i de strävanden,

som enligt vad lönenämnden hade sig bekant påginge för beredande

av ökad möjlighet till civilanställning för det fast anställda manskapet,

syntes till sitt syfte i huvudsak överensstämma med de synpunkter,

vilka legat till grund för 1930 års militäravlöningssakkunnigas av lönenämnden

tillstyrkta författningsförslag. På grund härav hade lönenämnden intet

att erinra mot, att frågan underställdes riksdagen.

Lönenämnden förutsatte därvid, att -— ehuru givetvis de militära tjänstgöringsförhållandena

i och för sig torde begränsa möjligheten att medgiva

ledighet i större omfattning — vid beviljande av ledighet med oavkortad

lön för provtjänstgöring en viss varsamhet komme att iakttagas, i synnerhet

när fråga vore örn ledighet för provtjänstgöring i icke statlig tjänst.

I detta sammanhang ville lönenämnden erinra därom, att nämnden den

23 oktober 1933 avgivit yttrande i anledning av Kungl. Majits remiss rörande

förslag till nya bestämmelser örn antagning, utbildning, avlöning m. m.

av reservkadetter.

Berörda förslags genomförande förutsatte emellertid framställning till

riksdagen örn sådan ändring av 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet,

som bemyndigade Kungl. Majit att medgiva för utbildning till reservkadett

uttagen korpral (flaggkorpral) att uppbära oavkortad lön under tjänstledighet

för idkande av handelssjöfart.

Därest Kungl. Majit i anledning av den nu remitterade framställningen

i proposition till riksdagen framlade förslag örn ändring av 5 § 2 mom.

manskapsavlöningsreglementet, torde böra tagas under övervägande, huruvida

ej stadgandet borde givas en sådan avfattning, att detsamma möjliggjorde

jämväl beviljande av här berörd ledighet för till reservkadett avsedd korpral

(flaggkorpral).

Då det, såsom 1930 års militäravlöningssakkunniga anfört, torde möta en

viss svårighet att uttömmande angiva de fall, som kunde komma i fråga,

syntes den av militäravlöningssakkunniga föreslagna, mera allmänna lydelsen

av ifrågavarande stadgande, vilken lydelse torde täcka samtliga nu åsyftade

fall, vara att föredraga. Lönenämnden finge därför för sin del förorda en

formulering av bestämmelserna i enlighet med sistnämnda förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Såsom av lönenämndens vitlåtande framgår, föreligger till Kungl. Majda

prövning förslag till iindrade bestämmelser örn antagning, utbildning och

avlöning m. m. av reservkadetter.

Beträffande gällande bestämmelser örn antagning till reservkadett vill jag

erinra därom, att härför, bland annat, fordras att vid någon av rikets navigationsskolor

hava avlagt sjökaptensexamen. För utbildning till reservkadett

avsedd korpral (flaggkorpral) äger, såsom redan nämnts, under genomgående av

sjökaptensklass vid navigationsskola åtnjuta tjänstledighet med bibehållande av

oavkortad lön. Nu nämnd befattningshavare må därjämte efter avlagd sjökaptensexamen

beviljas viss tjänstledighet för idkande av handelssjöfart, längst intill

tiden för reservkadettkursens början vid sjökrigsskolan kalenderåret näst

efter det år, då sjökaptensexamen avlagts — varigenom vederbörande beredes

tillfälle att i viss utsträckning fullgöra för erhållande av sjökaptensbrev

stadgad tjänstgöring å handelsfartyg. Under sistnämnda ledighet äger vederbörande

icke uppbära lön vid flottan. Nämnda på Kungl. Maj:ts prövning

beroende förslag, enligt vilket högst fem korpraler (flaggkorpraler) årligen

skola antagas till reservkadetter, innebär, bland annat, att oavkortad lön

skall utgå under till högst sexton månader beräknad tjänstledighet för

idkande av handelssjöfart.

Chefen för marinstaben har till stöd för ifrågavarande förslag för sin del

framhållit, att för de korpraler (flaggkorpraler), som ämnade genomgå utbildning

till officerare i reserven, hade det ur civilanställningssynpunkt ansetts

önskvärt att, så långt kunde ske, underlätta möjligheten till bedrivande

av handelssjöfart före antagningen till reservkadetter. Det vore överhuvudtaget

svårt för ifrågavarande personal att sålunda få anställning å handelsfartyg,

och på grund av rådande arbetsförhållanden inom sjöfarten förelåge

blott ringa utsikt för dem att härunder erhålla någon avlönad anställning.

Det vore på den grund angeläget, att denna personal med säkerhet kunde

påräkna att få behålla samma förmåner, som utginge under övrig förberedande

utbildning till reservkadett (d. v. s. genomgående av navigationsskolas

sjökaptensklass).

Marinförvaltningen har i yttrande den 2 september 1933 i förevarande

avseende framhållit, att det icke kunde anses uteslutet, att, särskilt örn konjunkturerna

för sjöfarten förbättrades, avlöning i vissa fall erhölles å handelsfartygen,

varför marinförvaltningen ansåge befogat, att vederbörande

skulle vidkännas visst avdrag på den från staten erhållna lönen i förhållande

till den ersättning, vederbörande rederi eventuellt lämnade.

Försvarsväsendets lönenämnd har i sitt förut omförmälda den 23 oktober

1933 avgivna utlåtande, bland annat, anfört, att därest medgivande av ifrågavarande

förmån för reservkadetterna ansåges utgöra en nödvändig förutsättning

för en lämplig rekrytering av flottans reservofficerskår från dess underbefälskår,

syntes de bestämmelser, som på grund härav erfordrades, böra

givas det innehåll, som av marinförvaltningen föreslagits.

Departements- Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äger Kungl. Majit enligt nu

chefen. gällande bestämmelser medgiva beställningsliavare, som till vinnande av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majit» proposition nr 151. 9

civilanställning erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring

vid något av statens civila verk, att härunder bibehålla lön. Civilanställningssakkunniga

hava framhållit, att ett vidgande av möjligheten att

låta vederbörande bibehålla lön vid tjänstledighet för förberedelse till civilanställning

vore en åtgärd, ägnad att i viss män bidraga till åstadkommande

av förbättrade förhållanden på ifrågavarande område. De sakkunniga hava

därför föreslagit, att bestämmelserna i 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet

måtte ändras därhän, att i Kungl. Maj:ts hand skulle läggas befogenhet

att medgiva bibehållande av lön jämväl vid tjänstledighet för fullgörande

av övnings- och provtjänstgöring i kommuns tjänst eller hos enskild

arbetsgivare eller för genomgående av kurs eller annan utbildning i civilanställningssyfte.

I ämnet hörda myndigheter hava uttalat sig i samma riktning
Aven

jag delar den uppfattning, som kommit till uttryck i de sakkunnigas

framställning. Därest Kungl. Majit erhåller den föreslagna ökade befogenheten

i berörda avseende, bör denna dock utövas med största varsamhet.

Såsom försvarsväsendets lönenämnd antytt, torde för övrigt redan de militära

tjänstgöringsförhållandena komma att begränsa möjligheten att medgiva

ledighet i någon större omfattning.

Vad härefter angår förenämnda förslag örn ändrade bestämmelser örn antagning,

utbildning och avlöning m. m. av reservkadetter, är jag icke beredd

att nu underställa Kungl. Majit detsamma i dess helhet. Emellertid torde

förslaget, i vad det avser, att förmån av oavkortad lön må kunna medgivas

korpral (flaggkorpral), uttagen för utbildning till reservkadett, under tjänstledighet

för idkande av handelssjöfart, redan i nu förevarande sammanhang

böra upptagas till avgörande.

Den nuvarande föreskriften att korpral (flaggkorpral), som nyss nämnts,

må erhålla tjänstledighet för idkande av handelssjöfart har meddelats i syfte,

bland annat, att bereda vederbörande större möjligheter att efter avslutad

reservofficersutbildning vinna anställning inom handelsflottan. Att sådan anställning

verkligen vinnes är givetvis ett statsintresse såväl ur civilanställningssynpunkt

som med hänsyn till att härigenom säkrare garantier skapas

för att vederbörande efter avlagd reservofficersexamen kommer att ägna sig

åt ett yrke, där hans duglighet för sjötjänst upprätthålles, vilket ur sjöförsvarets

synpunkt uppenbarligen är av stort värde. Framhållas må ock, att

berörda tjänstgöring i handelssjöfart torde vara av viss betydelse för den

efterföljande reservkadettsutbildningen. Den möjlighet att erhålla tjänstledighet

för idkande av handelssjöfart, som gällande bestämmelser erbjuda,

har emellertid, enligt vad erfarenheten ådagalagt, i stort sett icke kunnat utnyttjas,

enär här avsedd personal — som under tjänstledigheten har att avstå

sin lön vid flottan — av ekonomiska skäl i regel funnit sig förhindrad

taga anställning å handelsfartyg, då någon avlöning under denna utbildningstid

endast i undantagsfall kunnat erhållas från vederbörande rederi.

Vid nu angivna förhållanden anser jag mig böra förorda vidtagande av sådan

ändring i 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet att lön under tjänstledig
Bihang

till riksdagens protokoll lidi4. I sand. Nr 151. sss 34 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

het för nu berört ändamål må kunna bibehållas. Jag förutsätter dock, att,

i det fall avlöning erliålles under anställning å handelsfartyg, avdrag till

motsvarande belopp göres å den lön, som uppbäres från staten.

I likhet med försvarsväsendets lönenämnd får jag förorda, att nyssnämnda

stadgande i manskapsavlöningsreglementet — på av 1930 års militäravlöningssakkunniga

angivna skäl — gives den av dessa sakkunniga föreslagna lydelse.

Föredraganden uppläser härefter ett i enlighet med vad sålunda anförts

upprättat förslag till kungörelse örn ändrad lydelse av 5 § 2 mom. avida ing sreglementet

den 11 maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap vid försvar sväsendet

samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.

Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. avlöningsreglementet den 11 maj 1928 a1 i texten
  2. Rskr. 1934:168 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående oavkortade löneförmåner åt visst underbefäl under tjänstledighet för genomgående av en kurs i polis a1 i texten
  3. SU 1934:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. avlöningsreglementet den 11 maj 1928 s. 1 i texten