Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m

1934-02-23 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:163, Angående anslag till vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa

åtgärder på skogshushållningens område m. m.; given Stockholms

slott den 23 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I årets statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, bilaga 7, bar(/

under rubriken fonden för förlag till statsverket, i avbidan på de propositioner,

som härutinnan kunde varda riksdagen förelagda, för budgetåret

1934/1935 beräknats dels i punkt 20 till vissa åtgärder på skogshushållningens

område m. m. ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor,

dels ock punkt 23 såsom kapital till en lånefond för inmontering av vedeldningspannor

vid kommuner m. fl. tillhöriga värmeanläggningar ett

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 163.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

reservationsanslag av 2,500,000 kronor. Jag torde nu få ånyo, i ett sammanhang,

anmäla dessa anslagsfrågor.

Vid 1933 års riksdag beslötos vidtagande av åtskilliga åtgärder för

åstadkommande av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter. I anledning

av propositionen nr 189 och vissa i ämnet väckta motioner beslöt

sålunda riksdagen (särskilda utskottets uti. nr 3; R. skr. nr 283), bland

annat, att för budgetåret 1933/1934 till vissa åtgärder på skogshushållningens

område m. m., under rubriken fonden för förlag till statsverket, anvisa

ett reservationsanslag av 475,000 kronor. Av detta belopp voro 75,000

kronor beräknade för bestridande av kostnader för anordningar vid eller

omändringar av statliga stationära värmeanläggningar, som kunde vara

nödvändiga eller eljest lämpliga vid en övergång till vedeldning. För understödjande

av anläggning av fabriker för brikettering av träkol beräknades

ett belopp av 150,000 kronor. Återstoden av anslaget, eller 250,000

kronor, skulle stå till Kungl. Maj:ts förfogande för diverse åtgärder på

skogshushållningens område.

Kungl. Majit bar av ifrågavarande anslag hittills disponerat sammanlagt

361,616 kronor för följande ändamål.

Det för bestridande av kostnader för särskilda anordningar vid eller

omändringar av statliga stationära värmeanläggningar vid övergång

till vedeldning avsedda beloppet av 75,000 kronor har ställts till socialstyrelsens

förfogande. — För uppförande av en anläggning för tillverkning

av träkolsbriketter i fabriksmässig drift har till domänstyrelsen anvisats

ett anslag av 50,000 kronor. Fabrikören Tor Brunberg bar, under

de i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 456) med bestämmelser angående

understöd av statsmedel för anläggning av fabriker för brikettering av

träkol angivna villkor, beviljats ett lån å 48,666 kronor för anläggning

av en fabrik i Tving i Blekinge län för tillverkning av träkolsbriketter.

Såsom ersättning för kostnader i oell för utexperimenterande av en valspress

för brikettering av träkol bar ingenjören Ragnar Thygesen erhållit

ett anslag av 2,000 kronor. — För utförande av provningsförsök med

flyttbara kolugnar hava anvisats till ingenjörvetenskapsakademien 1,550

kronor och till Gammelkroppa kolarskola 3,500 kronor. För bestridande

av kostnaderna för anordnande vid nämnda kolarskola av kurser för undervisning

i träkols användning för motordrift bar jernkontoret erhållit

ett anslag av 3,000 kronor. Till ingenjören J. Nerén bar såsom bidrag till

kostnaderna för utgivande av en lärobok i handbavande av träkolsgasdrivna

automobiler lii. m. anvisats ett anslag av 1,500 kronor. — Ingenjören

Vilhelm Löf har erhållit ett anslag av 10,000 kronor med eventuell återbetalningsskyldigbet

för utförande av försök att förädla vanligt träkol

till finfördelat kol för användning inom gummiindustrien. — Skånska

ättiksfabriken aktiebolag bär såsom bidrag till uppförande av en anläggning

för utvinning av kemiska produkter ur trä beviljats ett anslag

av 115,000 kronor. — Till förfogande för länsstyrelsen i Kopparbergs län

har ställts ett belopp av 10,000 kronor för bekostande av sakkunnig utredning

rörande skogshanteringens och sågverksindustriens ställning

inom länet. — Anslag hava beviljats skogsvårdsstyrelserna i Blekinge

samt Gotlands län till ett sammanlagt belopp av 35,000 kronor för utlämnande

till skogsägare av bidrag för utförande av skyndsamma åtgärder

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

för återväxtens betryggande inom områden, som stormhär jäts 1931. Förledande

och övervakande av åtgärder för skogsinsekters bekämpande i

samband med tillvaratagande av stormfälld skog har slutligen till styrelsen

för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt anvisats ett belopp

av 6,400 kronor.

För vissa andra åtgärder för åstadkommande av ökad användning av

inhemskt bränsle anvisade 1933 års riksdag för budgetåret 1933/1934 sammanlagt

600,000 kronor. För budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit i

dessa avseenden under nionde huvudtiteln begärt följande anslag:

punkt 134, till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt

vedbränsle vid statens stationära värmeanläggningar .. kronor 170,000

punkt 135, till bidrag till täckande av merkostnader

vid användning av inhemskt vedbränsle vid vissa kommunala

och enskilda anläggningar .................... » 70,000

punkt 136, till rådgivande och kontrollerande verksamhet

m. m. för vedeldningens främjande ............ » 111,000.

Socialstyrelsen har i skrivelse den 27 november 1933 angående anslagsbehovet

för vedeldningens främjande under budgetåret 1934/1935 föreslagit

dels att till utbyte av förefintliga kokspannor mot vedpannor eller

inmontering av förugnar skulle anvisas 130,000 kronor såvitt anginge

anläggningar, som lyda under generaltullstyrelsen och skolöverstyrelsen

och äro ställda till dessa styrelsers förfogande av de kommuner, inom

vilka anläggningarna äro belägna, samt 450,000 kronor såvitt anginge

övriga statsverket, tillhörande stationära anläggningar med undantag

av sådana, som tillhöra statens affärsdrivande verk, dels att en lånefond

å 2,500,000 kronor måtte inrättas för beviljande till landsting, kommuner

och enskilda bränsleförbrukare av femåriga, räntefria amorteringslån, i

regel ej understigande 1,500 kronor, för täckande av genom utbyte av

förefintliga kokspannor mot vedpannor eller inmontering av förugnar

vid gamla anläggningar uppstående kostnader samt med installering av

vedpannor i stället för kokspannor vid nyanläggningar förbundna merkostnader,

dels ock att ett anslag av 100,000 kronor måtte anvisas för

täckande av för nämnda lånefond uppkommande ränteförlust.

Socialstyrelsen har till stöd för angivna förslag anfört:

Under den senaste tiden hade ett flertal för vedbränsle lämpade pannkonstruktioner

förts ut i marknaden. Detta hade föranlett socialstyrelsen

att verkställa en undersökning för utrönande av örn den ekonomiskt sett

lämpligaste formen för åstadkommande av ökad förbrukning av brännved

vore subventionering av vedeldning i kokspannor eller lämnande av bidrag

till inmontering av vedpannor eller förugnar. Socialstyrelsen finge beträffande

denna undersökning först anföra följande.

Den totala förbrukningen av koks vid statens stationära anläggningar —

förutom sådana, som vore belägna i Stockholm med omnejd, Malmöhus län

samt Göteborgs och Bohus län — hade under åren 1930—1932 utgjort i

medeltal per år 39,500 ton. Medelpriset för koks hade 1933 utgjort 31 lero
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

nor 60 öre per ton. De skiljaktigheter i prissättningen, som förekommit,

vore beroende på olika transportkostnader. Vid en jämförelse med

föregående år kunde konstateras, att en prisreduktion företagits, som ej

obetydligt överstege den pr ^nedsättning, som betingades av importprisens

fall. Några större prisförändringar syntes icke vara att förvänta

utan motsvarande växlingar på den utländska marknaden. Skulle sådana

inträda, torde de komma att gå i prisstegringens tecken. Priserna

under 1933 torde därför kunna anses återge koksens lägsta inköpspris för

den närmaste framtiden.

Med utgående från nämnda genomsnittliga koksförbrukning och kokspris

samt ett vedpris av 4 kronor 50 öre per kubikmeter fritt anläggningen

hade socialstyrelsen i avseende å ifrågavarande statliga anläggningar

gjort en beräkning av den mängd koks, som enligt cirkuläret den

30 juni 1933 (nr 455) angående ökad användning av inhemskt vedbränsle

m. m. kunde utbytas mot ved dels vid eldning med ved bela dygnet och

dels vid eldning med ved under dagen och koks under natten. Resultatet

av denna beräkning kunde sammanfattas på följande sätt:

Vedeldning i kokspannor vid statens stationära anläggningar.

Vedeldning hela dygnet ...............

» dagtid (koks nattetid)...

Å r 1

igen

Subven-

Årlig

utbytbar

koksmängd

använd

vedmängd

tion per

kbm. ved

subvention

merkostnad

kbm.

kbm.

öre

kronor

kronor

21,100

.

148,000

81

120,000

107,000

24,500

172,000

80

138,000

117,000

Motsvarande undersökning i fråga örn förutsättningarna för och resultatet

av en övergång till vedeldning i vedpannor hade visat följande.

Medelpriset per kvadratmeter eldyta, inberäknat kostnaderna för inmontering,

kunde för olika pannanläggningar beräknas sålunda:

kokspannor .......................... 90 kronor

vedpannor vid nyanläggningar ...... 165 „

vedpannor vid utbyte av kokspannor 180

Kokspannans värde vid olika åldrar och merkostnaderna för deras utbyte

mot vedpannor kunde beräknas på följande sätt:

Kokspannans värde vid olika åldrar m. m.

Ä r

Värde per

krm. eldyta

kronor

Merkostnad

vid utbyte mot

vedpanna

kronor

Å r

Värde per

kvm. eldyta

kronor

Merkostnad

vid utbyte mot

vedpanna

kronor

90. oo

180.00

8..................

50. Oä

140.0 5

85.83

175.83 1

9..................

43.9 0

133.90

81.43

171.43 1

10..................

37.45

127.4 5

76.63

166.63

11 ..................

30.6 6

120.6 6

71.80

161.80

12..................

23.53

113.63

66.78

156.7 3

13..................

16.03

106.0 3

61.43

151.43

14..................

8.17

98.17

55.90

145.90

15..................

O.oo

90.oo

0

1

2

3

4

5

6

7

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition nr 163.

De erforderliga kapitalutläggen för ett utbyte av de vid hithörande

anläggningar för närvarande förefintliga kokspannorna mot vedpannor

samt härigenom uppkommande besparingar i bränslekostnaderna, nettovinster

och utbytta koksmängder framginge av följande sammanställning:

Vedeldning i vedpannor vid statens stationära anläggningar.

Koks-

pannor-

nas

ålder

år

Ökning i

anskaff- ningskost- nad vid

byte per

kvm. eld- yta

kronor

Summa

kapital-

behov

kronor

Bränsle-

bespa-

ringens

nuvärde

per

ålders-

grupp

kronor

Ökning i

anskaff- ningskost- nad vid ut- byte av

helaålders- gruppen

kronor

Summa

ökning i

anskaff- nings- kostnad

vid byte

kronor

Netto- vinst per

ålders- grupp

kronor

Summa

netto-

vinst

kronor

Netto- vinst \%

av kapi- talbe- hovet

Summa

utbytt

koks-

mängd

ton

15—14

94

150,000

168,000

78,000

78,000

90,000

90,000

60

1,980

14—13

102

300,000

168,000

85,000

163,000

83,000

173,000

58

3,960

13—12

110

450,000

168,000

92,000

255,000

76,000

249,000

55

5,940

12—11

117

600,000

168,000

97,000

352,000

71,000

320,000

53

7,920

11—10

124

750,000

168,000

103,000

455,000

65,000

385,000

51

9,900

10—9

131

900,000

168,000

109,000

564,000

59,000

444,000

49

11,880

9—8

137

1,050,000

168,000

114,000

678,000

54,000

498,000

47

13,860

8—7

143

1,200,000

168,000

119,000

797,000

49,000

547,000

46

15,840

7-6

149

1,350,000

168,000

124,000

921,000

44,000

591,000

44

17,820

6—5

154

1,500,000

168,000

128,000

1,049,000

40,000

631,000

42

19,800

5—4

159

1,650,000

168,000

132,000

1,181,000

oH,000

667,000

40

21,780

4—3

164

1,800,000

168,000

137,000

1,318,000

31,000

698,000

39

23,760

3-2

169

1,950,000

168,000

141,000

1,459,000

27,000

725,000

37

25,740

2—1

173

2,100,000

168,000

144,000

1,603,000

24,000

749,000

36

27,720

1—0

178

2,250,000

168,000

148,000

1,751,000

20,000

769,000

34

29,700

Sammanställningen utvisade exempelvis, att 14—15 år gamla kokspannor

skulle med ett kapitalutlägg av 150,000 kronor kunna utbytas mot

vedpannor med resultat, att ökningen i anskaffningskostnaden förräntades

och amorterades under 15 år, samtidigt som en vinst med ett nuvärde

av 90,000 kronor eller 60 procent av kapitalbehovet skulle uppstå. Utbyttes

samtliga pannor äldre än 8 år, stege kapitalbehovet till 1,050.000 kronor

och komme vinsten att utgöra 47 procent härav. Utbyttes samtliga och

följaktligen även alldeles nyinsatta pannor, kunde härmed förbunden

ökning i anskaffningskostnaden, 2,250,000 kronor, förräntas och amorteras

under nämnda tid, samtidigt med att en vinst på 769,000 kronor eller

34 procent å kapitalutlägget uppstode. I respektive fall utbytbara koksmängder

bleve 1,980, 13,860 och 29,700 ton per år. Ett fullständigt pannbyte

skulle följaktligen medföra en stegring av den utbytbara koksmängden

från den genom subventionering beräknade högsta kvantiteten av

24,500 ton till 29,700 ton eller med 21 procent. Sistnämnda kvantitet motsvarade

en vedmängd av 170,000 kubikmeter löst mått, och genom utbytet

säkerställdes under angivna förutsättningar för framtiden en

sådan årlig förbrukning. För att ytterligare belysa det goda ekonomiska

resultatet av pannbyte kunde framhållas, att utbyte av 15, 10 och 5 år

gamla pannor medförde så stor minskning i bränslekostnaden, att ökningen

i anskaffningskostnad härmed förräntades och amorterades under

respektive 5.4, 8.i och IO.g år.

Vid undersökningen hade hänsyn icke tagits till förugnar, men i de

fall, då lokala skäl kunde anses tala för att värmecentralens förändring

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis ''proposition nr 163.

borde försiggå genom installering av förugnär i stället för vedpannor,

komme det ekonomiska resultatet ej härav att försämras.

I brist på erforderliga uppgifter kunde en liknande undersökningrörande

koksförbrukning vid kommunala och enskilda anläggningar i

här berörda delar av landet icke genomföras. Emellertid torde med viss

sannolikhet kunna antagas, att kokspriserna för dessa anläggningar ej

ställde sig gynnsammare än för statens anläggningar å samma ort,

samt att förbrukningens fördelning å olika prislägen torde vara i viss

mån analog. På grund härav torde den för statsanläggningarna verkställda

utredningen även kunna läggas till grund för frågans bedömande

för de kommunala och enskilda anläggningarna.

Undersökningen utvisade, att det hittills tillämpade subventionsförfarandet

ställde sig mindre förmånligt än angivna förändringar av

värmecentralerna. Då vedeldningens framtida bestånd skulle betryggas

genom kokspannornas utbytande mot vedpannor, borde enligt socialstyrelsens

uppfattning statliga åtgärder för främjande härav vidtagas.

Statens affärsdrivande verk torde utan vidare kunna och böra vidtaga

ifrågavarande pannbyte med anlitande av till förfogande stående medel.

Helt annorlunda läge däremot frågan till för de av skolöverstyrelsen

och tullverket disponerade värmeanläggningar, som utförts och ställts

till vederbörandes disposition av de kommuner, inom vilka de vore belägna.

Ett utbyte av pannorna vid dessa anläggningar torde ej komma

till stånd, med mindre statsverket iklädde sig därmed förbundna kostnader.

Det totala kapitalbehovet för utbyte av samtliga panuor i nu

ifrågavarande anläggningar torde kunna beräknas till 390,000 kronor,

vilken kostnad, fördelad på 3 år, uppginge till 130,000 kronor per år.

\ id övriga statsverket tillhörande stationära anläggningar skedde

under normala förhållanden successivt ett utbyte av förslitna pannor, och

torde det kunna förutsättas, att vedpannor komme att inmonteras. Med

hänsyn till vedeldningens betydelse syntes det emellertid socialstyrelsen

önskvärt, att denna föryngring av pannbeståndet kunde genomföras

snabbare än vad hittills varit fallet. Deli årliga här föreliggande utbytbara

kokskvantiteten av 18,150 ton medförde vid utbyte av samtliga de

kokspannor, i vilka denna koksmängd för närvarande förbrukades, ett

totalt kapitalbehov av 1,370,000 kronor. Beräknades utbytet företaget på

tre år, skulle för varje år erfordras 450,000 kronor. För att sådant pannbyte

i lämplig omfattning skulle kunna komma till stånd redan under

budgetåret 1934/1935 syntes ett anslag av 450,000 kronor böra ställas till

förfogande.

Vad anginge den av socialstyrelsen föreslagna lånefonden å 2,500,000

kronor skulle ett kapital av denna storlek möjliggöra utbyte av pannor

med årlig koksförbrukning av 33,000 ton och därigenom säkerställa ett

framtida årligt användande av 185,000 kubikmeter ved. Statens ränteförlust

å en sådan fond utgjorde, vid en upplåningsränta av 4 procent

och 5 års amortering, 300,000 kronor och den under motsvarande tid i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

dessa pannor använda vedkvantiteten 925,000 kubikmeter. Det statliga

bidraget komme i detta fall att utgöra 32.5 öre per kubikmeter. Jämfördes

detta bidrag med vad vedeldningssubventioneringen krävde, eller 81

öre per kubikmeter, framginge tydligt den ekonomiska skillnaden mellan

dessa båda understödsformer, oavsett pannbytets betydelse för en alltjämt

bestående vedavsättning. Som antalet kokspannor vid landstingens

anläggningar vore relativt stort och ett snabbt utbyte med en rationell

användning av veden därför vore önskvärt och detta resultat utan avsevärd

belastning av statsverket syntes kunna uppnås därigenom, att även

landstingen medgåves rättighet att anlita fonden, torde denna, förutom

för kommuner och enskilda, även böra göras tillgänglig för landstingen.

Det borde vidare beaktas, att merkostnader även uppstode vid nyanläggningar,

då vedpannor i stället för kokspannor installerades. Fonden

borde därför till förhindrande av nyanläggningarnas olämpliga utformning

lämpligen kunna få anlitas för lån avsedda att täcka sådana merkostnader

vid nyanläggningar tillhörande landsting, kommuner och enskilda.

Av praktiska skäl torde lånebeloppet i regel ej böra understiga

1,500 kronor.

Över socialstyrelsens förslag hava infordrade utlåtanden avgivits den

15 december 1933 av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund,

den 19 januari 1934 av statskontoret och den 7 februari 1934 av byggnadsstyrelsen.

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har tillstyrkt vidtagande

av de åtgärder, som socialstyrelsen föreslagit, samt härutinnan vidare

anfört. Socialstyrelsens förslag till vedeldningens främjande syntes

centralrådet välgrundade och av beskaffenhet att icke blott tillfälligt utan

även för framtiden åvägabringa förutsättningar för ökad användning

av inhemskt vedbränsle. Ur skogsvårdssynpunkt vore det av största

vikt, att så skedde. Örn icke planmässiga åtgärder vidtoges för ernående

av vidgad användning för den del av skogsavkastningen, som icke kunde

förädlas inom sågverk och massafabriker, torde nämligen svårigheterna

att upprätthålla en god skogsvård snarare komma att öka än minska.

För ifrågavarande träförädlingsindustris förseende i tillräcklig mängd

med råvaror av god kvalité vore en rationell skogsvård nödvändig. Sådana

åtgärder, som bidroge till att skapa en fast grund för skogsvårdsarbetet,

måste därför i olika avseenden anses ägnade att stärka landets

skogsbruk och dess förmåga att bidraga till folkförsörjningen. De åtgärder,

varom vore fråga, torde även ur den synpunkten få anses vara för

det allmänna gagneliga, att deras genomförande skulle motverka arbetslösheten.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret insåge och bchjärtade, att det särskilt i nuvarande tidsläge

vore av betydelse att, för beredande av nya arbetstillfällen och av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

vidgad avsättning för skogsprodukter, i ökad omfattning möjliggöra ett

utnyttjande av ved i stället för kolbränsle. Även med beaktande härav

måste statskontoret likväl hysa starka betänkligheter mot de åtgärder

för detta syftes vinnande, som innefattades i det föreliggande förslaget.

Det torde nämligen svårligen kunna förnekas, att vedeldningsproblemet

alltjämt i väsentlig mån befunne sig på försöksstadiet och att det

fortfarande torde få anses som en öppen fråga, huruvida användningen

av ved såsom pannbränsle — åtminstone för vissa delar av vårt land —

bomme att i längden visa sig ekonomiskt bärande och därmed försvarbart.

I varje fall hade icke den i socialstyrelsens framställning förebragta,

på vissa genomsnittskalkyler grundade utredningen synts statskontoret

vara av den fullständighet och beskaffenhet i övrigt, att möjligen

förekommande tvivelsmål på denna punkt kunde anses undanröjda.

I detta sammanhang kunde särskilt understrykas, att frågan örn

vedbränslets större eller mindre ändamålsenlighet ur ekonomiska synpunkter

ej torde kunna generellt avgöras utan torde ställa sig väsentligt

olika i olika fall, beroende på värmeanläggningarnas belägenhet i skilda

delar av riket, vid eller i närheten av kusten med goda sjöförbindelser

eller inuti landet, i skogrika eller i skogfattiga trakter o. s. v. Bland

andra omständigheter, som spelade in i förevarande hänseende, kunde

det vara nog att peka på beskaffenheten av de lokaler, i vilka värmeanläggningarna

vore inrymda och som kunde vara sådana, att en ombyggnad

icke alls eller endast med ekonomisk uppoffring läte sig genomföra.

Av de nu anförda skäl syntes det statskontoret, att vedeldningsfrågan

näppeligen ännu befunne sig i det skick, att det kunde vara tillrådligt

att, i och för övergång till framtida vedeldning, i betydande omfattning

binda kapital i fasta anläggningar, på sätt här föresloges. Statskontoret

funne sig för den skull förhindrat att i frågans nuvarande läge tillstyrka

socialstyrelsens i sådant avseende gjorda framställning.

Därest Kungl. Majit trots de betänkligheter, som sålunda yppade sig,

likväl skulle finna påkallat, att redan nu medel ställdes till förfogande

för tillgodoseende av förevarande syfte, hemställde statskontoret, att det

föreslagna ombyggnadsprogrammet måtte väsentligen reduceras och

tillsvidare begränsas till statens egna anläggningar, därvid det anslag,

varom socialstyrelsen för detta ändamål hemställt, torde kunna högst av^

sevärt nedsättas.

Att i enlighet med förslaget inrätta en särskild lånefond till tjänst för

landsting, kommuner och enskilda syntes statskontoret i varje fall ej

böra ifrågakomma, med mindre allmännare önskemål därom kunde påvisas

från deras sida, till vilkas förmån en dylik fond skulle komma till

stånd. I sistnämnda hänseende ville statskontoret fästa uppmärksamheten

på att de betydande medel, som på riksstaten för budgetåret 1933/

1934 anvisats som bidrag till täckande av merkostnader vid användning

av vedbränsle vid kommunala och enskilda anläggningar, hittills förblivit

till övervägande del oanvända.

För den händelse Kungl. Majit likväl skulle finna övervägande skäl

tala för den föreslagna lånefondens inrättande, torde statskontoret få

emotse anmodan att inkomma med förslag till närmare bestämmelser för

lånerörelsens handhavande. Ämbetsverket ifrågasatte emellertid, huruvida

räntefrihet borde äga rum för lån, som bomme att utlämnas från

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

fonden. Om räntefrihet skulle föreskrivas, torde i varje fall särskilt anslag

ej böra, på sätt socialstyrelsen förutsatt, upptagas å riksstaten för

täckande av ränteförlust å låneverksamheten.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande.

Socialstyrelsen hade vid sina beräkningar utgått från följande förutsättningar,

nämligen att livslängden hos kokspannor vore 15 år, att den nuvarande

relationen mellan koks- och vedpris skulle hålla sig oförändrad

under likaledes 15 år samt att kostnaderna för utbyte av kokspannor mot

pannor för vedeldning belöpte sig till visst pris per kvadratmeter eldyta.

Vad anginge livslängden hos kokspannor syntes en tid av 15 år vara

väl knappt tilltagen, även örn därvid toges i beaktande en del med åren

uppkommande underhålls- och reparationskostnader. Såsom exempel

kunde anföras, att byggnadsstyrelsen vid ombyggnad av kasernetablissementet

i Vänersborg efter noggranna undersökningar funnit det ekonomiskt

fördelaktigt att nyttja där befintliga pannor på andra håll inom

statens byggnader, ehuru dessa pannor då varit i bruk under 13 eller 14

år. Även annorstädes inom de av styrelsen förvaltade byggnaderna hade

livslängden hos kokspannorna visat sig icke oväsentligt överstiga den

nu beräknade tidsperioden.

Beträffande relationen mellan koks- och vedprisen syntes det vanskligt

att under rådande osäkra förhållanden göra några antaganden, även

för en mycket begränsad tid. En mångfald faktorer kunde nämligen här

inverka på prisbildningen beträffande både inhemska och utländska produkter

av ifrågavarande slag. Utan gensägelse vore det emellertid synnerligen

lämpligt, att man vid nya pannanläggningar Öller vid behövligt

utbyte av kokspannor på platser, där olika slag av bränsle kunde

tänkas komma i fråga, anskaffade panntyper, som vore konstruerade för

dylik alternativ drift, sä att en anpassning efter det billigaste bränslet

lätt läte sig göra. Vid övergång från koksbränsle till vedbränsle syntes

man emellertid i allmänhet böra räkna med ökade arbetskostnader, för

så vitt det gällde användande av ved under en längre tid, eftersom vedbränsle

till sin volym vore omkring 2.5 gånger större än och till sin vikt

omkring dubbelt så tungt som koksbränse av motsvarande bränslevärde.

De föreliggande beräkningarna över kostnaderna för utbyte av kokspannor

mot pannor för vedeldning syntes icke inrymma några kostnader

för eventuellt behövliga ändringsarbeten i pann- och bränslerum utan

endast för smärre arbeten för det direkta pannutbytet. Med största sannolikhet

måste man på åtskilliga platser räkna med att de ic-ke oväsentligt

större vedeldningspannorna icke kunde inmonteras utan att pannrummen

och i samband därmed förrådslokalcrna för bränsle utökades, örn detta

ens läte sig göra, varjämte intransporten av pannorna, för såvitt de icke

vore tillverkade i sektioner, kunde vålla svårigheter av byggnadsteknisk

art och därmed förknippade kostnader.

Av det anförda framginge, att ett pannutbyte icke borde företagas utan

en noggrann undersökning och såväl teknisk som ekonomisk utredning

i varje särskilt fall. En dylik utredning bordo sålunda även avse en värdering

av gamla pannanläggningar med hänsyn till panntyp och det

skick, i vilket pannorna befunne sig. Man syntes också böra gå fram

med försiktighet och icke forcera fram ett pannutbyte i stor skala, innan

en på praktisk erfarenhet grundad uppfattning vunnits örn de iiya

panntyperna, vilka hittills varit i bruk endast några månader. Det finge

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 saini. Nr 163. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

val icke anses uteslutet, att under de närmaste åren komme att frambringas

bättre och kanske billigare panntyper.

Även med beaktande av att alla möjligheter borde tillgripas för att

avhjälpa den nu rådande arbetslösheten — vilket otvivelaktigt i icke oväsentlig

grad skulle bliva fallet genom vedeldningens främjande — syntes

dock de anförda omständigheterna tala för att åtgärder av det slag, som

socialstyrelsen i förevarande framställning föreslagit, för närvarande

borde vidtagas i en mera begränsad omfattning, än den av socialstyrelsen

angivna.

Skogsägareföreningarnas riksförbund har i skrivelse den 15 februari

1934 förordat socialstyrelsens förevarande förslag samt anfört i huvudsak

följande.

Med hänsyn till de skogliga, sociala och nationalekonomiska intressen,

som en ökad vedförbrukning innebure, hade från statsmakternas sida under

de senaste åren tagits en del beaktansvärda initiativ och genomförts

vissa kraftiga åtgärder för att få till stånd en ökad vedförbrukning genom

ersättande av importerade bränslen med ved. Härvid hade bland annat

understöd lämnats i viss utsträckning för att täcka de merkostnader,

som kunde uppkomma vid användande av ved i stället för kol och koks.

Ehuru denna, subvention med hänsyn till de förhandenvarande omständigheterna

varit påkallad och kanske den enda framkomliga vägen för att

ernå ett snabbt resultat, torde vedeldningen i längden icke böra bedrivas

med stöd av allmänna medel annat än i alldeles speciella fall. Man måste

inrikta sig på, att vedeldning skulle kunna ske i fri ekonomisk konkurrens

med andra bränslen. I för koks specialbyggda värmepannor vore detta

för närvarande icke alltid möjligt. Särskilt vore så förhållandet i trakter,

dar kokspriserna vore låga. Vedeldning finge i sådana fall onekligen en

prägel av krisföreteelse.

Genom utbyte av kokspannor mot för vedeldning specialbyggda värmepannor

— vilka dock kunde eldas även med andra bränslen — kunde emellertid

eldning med ved ske till samma eller lägre kostnad som vid eldning

med köks även med .nuvarande abnormt låga priser på koks. Därmed vore

vedeldningsfrågan inne på sund ekonomisk grund.

. Vid 1933 ars riksdag framföi‘des motionsvis frågan örn viss statssubvention

för utbyte av. kokspannor mot vedpannor. Det ansågs då, att vedpannorna,

som nyligen kommit i marknaden, mera ingående borde prövas

och tagas i praktiskt bruk, innan en sådan åtgärd skulle komma ifråga

från statsmakternas sida.

Under det gångna året hade emellertid vunnits en del erfarenheter beträffande

vedpannornas användbarhet. Praktiska försök hade visat, att

de fyllde rimliga anspråk på driftsäkerhet och bränsleekonomi, och flera

typer, tillverkade av landets mest vederhäftiga firmor på området, hade

förts i marknaden till skäliga priser.

Socialstyrelsen hade genom sin värmetekniska avdelning ägnat denna

fråga en mera ingående behandling och med stöd av inhämtade erfarenbeter

utformat ett förslag till viss subvention för utbyte av värmepannor.

Riksförbundet ville livligt understryka de synpunkter, som av socialstyrelsen

anförts i föreliggande fråga, och tillstyrka, att av nämnda myndighet

framförda förslag måtte vinna beaktande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

På min anmodan har socialstyrelsen den 22 februari 1934 inkommit med

följande av styrelsens värmetekniska avdelning upprättade översikt angående

förbrukningen av inhemskt ved- och kolbränsle vid statens stationära

värmeanläggningar under tiden 1 juli—31 december 1933.

Utbytt bränsleslag

koksbränsle ............

Använt inhemsk bränsle

Merkostnad

i kronor

koksbränsle

kolbränsle .

kolbränsle

39,100 kbm sekunda ved 18,500

71,400 *_ » » 21,400

110,500 kbm sekunda ved 39,900

1,600 ton svenska kol 1,800

2,000 » » » —

3,600 ton svenska kol 1,800.

Styrelsen har framhållit, att uppgifterna äro approximativa, samt vidare

meddelat följande. Vid den för bränsleåret 1933—1934 företagna upphandlingen

för statens stationära värmeanläggningar hade upphandlats 41.6

procent inhemskt bränsle och 58.4 procent importbränsle. Av det upphandlade

inhemska bränslet hade den sekunda veden betingat ett medelpris av

4 kronor 18 öre för kubikmeter.

Den verksamhet, som med anlitande av de härför i fjol anvisade med- Departementslen

bedrivits för främjande av ökad vedeldning, har väsentligen gått chefen.

efter de linjer, som föreslogos i det av 1931 års skogssakkunniga avgivna

betänkandet angående åtgärder för ett bättre utnyttjande av landets skogstillgångar

(st. off. utr. 1933: 2). Resultatet av verksamheten synes hava

varit gott. Läget å marknaden för skogsprodukter har visserligen numera

i någon mån förbättrats, men de skäl, som vid 1933 års riksdag

påkallade statsmakternas ingripande, äga alltjämt giltighet. I överensstämmelse

härmed har Kungl. Majit i årets statsverksproposition under

nionde huvudtiteln (punkterna 134—136) begärt anslag för fullföljande av

vissa av de vid 1933 års riksdag beslutade åtgärderna. Fråga är nu örn fullföljd

och utbyggnad av ifrågavarande verksamhet i vissa andra hänseenden.

Socialstyrelsens förslag, att medel för nästa budgetår skulle anvisas för

befordrandet av ett utbyte av kokspannor mot vedpannor och liknande

åtgärder, kan jag i huvudsak biträda. 1 den mån vedpannor av ändamålsenlig

konstruktion kunna anskaffas och lämpligen inmonteras för

skäliga kostnader, synes understödjande härav utgöra en bättre form för

vedeldningens främjande än direkt subventionering av vedeldning i

kokspannor. Genom värmeanläggningarnas förseende med vedpannor okas

utsikterna för att vedeldningen skall upprätthållas för framtiden. Betydelsen

härav har särskilt understrukits av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund och skogsägareföreningarnas riksförbund. I anslutning

till de uttalanden, som gjorts av statskontoret och byggnadsstyrelsen,

vill jag emellertid betona vikten av att man här framgår med försiktighet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 163.

De olika förhållandena i varje särskilt fall höra sålunda göras till föremål

för noggrann prövning, innan något understöd lämnas.

I anledning av vad socialstyrelsen anfört finner jag, att statens affärsdrivande

verk böra, i den mån så hefinnes ekonomiskt fördelaktigt, verkställa

utbyten av pannor och inmontering av förugnar, varvid kostnaderna

böra bestridas i den för vederbörande affärsverk eljest vanliga ordningen.

Att bedöma medelsbehovet i övrigt för de statliga anläggningarna med

avseende å nästa budgetår möter svårigheter. Med hänsyn till den försiktighet,

som jag anser böra iakttagas vid ifrågavarande verksamhets

bedrivande, torde emellertid medelsbehovet böra beräknas till något lägre

belopp än vad socialstyrelsen föreslagit, och synes mig ett belopp för nästa

budgetår av sammanlagt förslagsvis 500,000 kronor böra vara tillfyllest.

För den av socialstyrelsen föreslagna lånefonden torde högre kapitalanslag

än 2,000,000 kronor näppeligen böra ifrågakomma. Jag ansluter

mig till socialstyrelsens förslag, att lånen från fonden, vilken bör benämnas

vedeldningslånefonden och förvaltas av statskontoret, skola vara räntefria

och återbetalas inom fem år. Lån från fonden bör kunna tilldelas

landsting, kommuner och enskilda bränsleförbrukare. Såsom socialstyrelsen

föreslagit torde lån böra lämnas icke allenast för bestridande av kostnader

för utbyte av förefintliga kokspannor mot vedpannor eller inmontering av

förugnar vid gamla anläggningar utan även för täckande av merkostnader

vid installering av vedpannor i stället för kokspannor vid nyanläggningar.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen beslutat i

anslagsfrågan och efter hörande av byggnadsstyrelsen och statskontoret,

utfärda erforderliga närmare bestämmelser för låneverksamheten.

Något särskilt anslag för täckande av för lånefonden uppkommande

ränteförlust torde, såsom statskontoret framhållit och med hänsyn till att

ifrågavarande medel äro avsedda att redovisas under fonden för förlag

till statsverket, ej böra upptagas å riksstaten.

Utöver vad nu angivits torde, i likhet med vad som skett för innevarande

budgetår, ett visst belopp böra för nästa budgetår ställas till

Kungl. Majits förfogande för tillgodoseende av sådana behov på skogshushållningens

område, som framdeles kunna yppa sig och för vilkas

tillgodoseende medel i övrigt ej finnas tillgängliga eller lämpligen kunna

användas. Bland annat må erinras, att sedan den 30 juni 1933 utfärdats

kungörelse (nr 456) med bestämmelser angående understöd av statsmedel

för anläggning av fabriker för brikettering av träkol, ett livligt intresse

härutinnan yppat sig. De för ändamålet avsedda medlen hava beräknats

närmast för två enskilda briketteringsanläggningar; men torde hinder ej böra

möta för Kungl. Majit att, därest så finnes påkallat, bevilja understöd

till ytterligare företag av ifrågavarande eller liknande art. Även för

andra åtgärder på skogshushållningens område torde medel lämpligen

böra stå till Kungl. Majits förfogande. För ändamålen torde för nästa

budgetår böra beräknas ett belopp av förslagsvis 400,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maurts proposition nr 163. 13

Sammanlagda medelsbehovet för här avsedda ändamål utgör sålunda

500.000 kronor för pannbyten m. in. vid vissa under statens förvaltning

stående anläggningar, 2,000,000 kronor för förenämnda lånefond och

400.000 kronor för särskilda åtgärder på skogshushållningens område. Det

första och det tredje beloppet, tillhopa 900,000 kronor, torde böra äskas

som ett gemensamt reservationsanslag, benämnt vissa åtgärder på skogshushållningens

område m. m. Av de inledningsvis nämnda, i statsverkspropositionen

bebådade anslagsbeloppen å (1,100,000 + 2,500,000 =) 3,600,000

kronor skulle vid bifall till vad jag föreslagit ett belopp av 700,000

kronor icke för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk
Under

åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Hajd

måtte föreslå riksdagen att

1) för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, till vissa

åtgärder på skogshushållningens område m. m. anvisa

ett reservationsanslag av 900,000 kronor;

2) besluta inrättande av en lånefond, benämnd vedeldningslånefonden,

som skall förvaltas av statskontoret

och varifrån lån må, i mån av tillgång, utlämnas

till landsting, kommuner och enskilda för främjande

av utbyte av kokspannor mot vedpannor eller inmontering

av förugnar vid förefintliga värmeanläggningar

ävensom för installering av vedpannor i stället

för kokspannor vid nya värmeanläggningar;

3) bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig tillstyrkta grunder, meddela

erforderliga bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande

av lån ur vedeldningslånefonden;

4) såsom kapital för vedeldningslånefonden för budgetåret

1934/1935 under Utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami .Vr 163.

■3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:241 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till fullständig undersökning rörande åtgärder , mot Klarälvens skadeverkningar vid översvämnin s. 6 i texten
  2. FK 2TU 1934:6 Betänkande angående åtgärder för ett bättre utnyttjande av landets skogstillgångar s. 1 i texten
  3. AK 3TU 1934:6 Skrivelse till Kungl. Majit hemställa om skyndsam utredning av möjligheterna att här i landet framställa för träkolsgas specialbyggda motorer för stationär drif s. 2 i texten
  4. JoU 1934:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m. s. 6 i texten
  5. AK 3TU 1934:5 Betänkande angående åtgärder för ett bättre utnyttjande av landets skogstillgångar s. 1 i texten