Angående tilläggspension åt f. d. rektorn vid Skaraborgs läns landstings småskoleseminarium i Skara Sara Natalia Elisabet Rydell
1934-02-23 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1934:184, Angående tilläggspension åt f. d. rektorn vid Skaraborgs läns landstings småskoleseminarium i Skara Sara Natalia Elisabet Rydell
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
1
Nr 184.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension åt
f. d. rektorn vid Skaraborgs läns landstings småskoleseminarium
i Skara Sara Natalia Elisabet Rydell; given Stockholms
slott den 23 februari 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hatis Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 23 februari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
I en till Kungl. Majit ställd skrift har styrelsen för Skaraborgs läns
landstings småskoleseminarium i Skara anhållit örn förhöjd pension åt
f. d. rektorn vid nämnda seminarium Sara Natalia Elisabet Rydell. Av
handlingarna i ärendet inhämtas,
att Rydell är född den 28 september 1872;
att hon från och med höstterminen 1893 varit anställd såsom lärarinna
vid småskoleseminariet i Skara, vilket ursprungligen varit enskilt semi
Bihanq
till riksdagens protokoll 193t. 1 sami. Nr 1SU—1S5. 1
2 Kungl. Majda proposition nr 184.
narium men från och med den i juli 1926 övertagits av Skaraborgs läns
landsting;
att Rydell, som tidigare varit ordinarie lärarinna, i samband med seminariets
övertagande av landstinget antagits endast i extra ordinarie
anställning;
att hon från och med den 1 juli 1926 varit förordnad såsom rektor vid
seminariet;
att hon, oaktat sin extra ordinarie anställning, enligt beslut av landstinget
åtnjutit avlöning med belopp, motsvarande vad som bestämts för ordinarie
lärare, tillika rektor, samt att pensionsavgifter såväl av henne som
av huvudmannen erlagts i enlighet med de bestämmelser, som gällt för
ordinarie lärare, tillika rektor;
att Rydell efter den 28 september 1932 uppnådd pensionsålder avgått
från sin tjänst den 1 juli 1933;
att hon vid avgång från tjänsten kunde räkna 40 tjänstår, därav 33 i befattning
på ordinarie stat;
samt att hennes pension avpassats efter pensionsunderlag för e. o. lärare,
tillika rektor, och till följd härav bestämts till 2,266 kronor 67 öre.
Styrelsen för seminariet har anhållit, att Rydell måtte beviljas pension,,
avpassad efter det för ordinarie lärare, tillika rektor, gällande pensionsunderlaget.
Statens pensionsanstalt har i ärendet anfört, bland annat, följande:
Vid bestämmande av pensionen för Rydell hade följande omständigheter
varit att taga i betraktande. Rydell hade såsom lärarinna erhållit inträde
från och med år 1910 i dåvarande folkskollärarnas pensionsinrättning med
samma delaktighetsbelopp som ordinarie folkskollärarinnas, utgörande^
1,200 kronor under tiden 1910—1918 och 2,500 kronor från och med år 1919.
Dessa delaktighetsbelopp hade, omräknade i pensionsunderlag, utgjort
respektive 900 kronor och 1,875 kronor. Från och med år 1921 hade Rydéns
lärarinnetjänst blivit förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt
efter särskild reglering enligt § 5 i anstaltens reglemente, varvid
pensionsunderlaget fastställts till 2,600 kronor. I fråga örn anställningen
hade i regleringsvillkoren stadgats 4 månaders ömsesidig uppsägningstid
Då landstinget den 1 juli 1926 övertagit seminariet, där Rydell då blivit
rektor, hade hon visserligen av landstinget erhållit den lön, som enligt
kungörelsen den 31 december 1919 (nr 890) tillkomme rektor, vilken tillika
vore ordinarie lärarinna, men ordinarie anställning hade icke ansetts böra
beredas henne med hänsyn till rådande ovisshet, huruvida staten bomme
att övertaga seminariet eller örn detta inom få år skulle nedläggas. Med
ordinarie anställning skulle hava följt ett underlag av 3,760 kronor, men
det underlag, som motsvarade hennes ställning såsom rektor, tillika e. o.
lärarinna hade varit endast 2,266 kronor 67 öre, således lägre än det underlag,
hon haft såsom lärarinna vid det privata seminariet. Tjänstår
för pension ägde Rydell tillgodoräkna sig för hela tjänstetiden jämlikt
kungörelsen den 6 december 1918 (nr 1092) örn ändring av vissa bestämmelser
i förordningen och reglementet den 30 november 1866 (nr 75) an
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
gående folkskollärarnas pensionsinrättning (p. 7) samt statens pensionsanstalts
reglemente den 31 december 1919 (nr 878) § 22: 1: a. .... .
Ett bifall till seminariestyrelsens framställning skulle med tillämpning
av § 48 i anstaltens reglemente leda till beviljande av en pension å 3,4
kronor årligen, med pensionsförhöjning I enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280) uppgående till 3,852 kronor, vårtid skulle
k°Pensionsanstalten^som ej kunnat bortse från den omständigheten, att
Rydells anställning endast varit extra ordinarie, hade således ej heller
kunnat tillerkänna henne annat pensionsbelopp än det, som motsvarade
hennes underlag såsom extra ordinarie, 2,266 kronor 6- ore. Hon hade
sålunda, med hänsyn till uppnådda 60 lefnadsår och iner an 33 tjenstår,
förklarats berättigad till hel pension med sistnämnda belopp. Beslutet
härom hade fattats den 2 december 1932 och pensionsbref, gallande från
och med den 1 juli 1933, då Rydell avgått från tjänsten, hade utfardats.
Till den beviljade pensionen bomme pensionsförhöjning I, varigenom pensionsbeloppet
ökades till 2,556 kronor, samt dessutom dyrtidstillagg._
Över anstaltens beslut hade seminariestyrelsen i vederbörlig ordning
anfört besvär, vilka dock återkallats. .
Ehuru Rydell sålunda erhållit den pension, som reglementsenligt tillkomme
henne, syntes måhända vissa billiglietsskäl tala för att lion erhold
den pension, som skulle tillkommit henne, därest lion alltjamt kvarstått
vid sin ordinarie lärarinnetjänst vid det privata seminariet, d. v. s.
en pension å 2,600 kronor, med pensionsförhöjning I uppgående till 2,940
kronor, vartill bomme dyrtidstillägg.
Statskontoret bär i likhet med statens pensionsanstalt ansett vissa skal
tala för att pensionsförhöjning bereddes Rydell. Då hon emellertid icke
varit att anse såsom ordinarie lärarinna vid seminariet, vilket framginge
bland annat därav, att statsbidrag jämlikt kungörelsen den 31 december
1919 (nr 890) icke utgått för henne tillkommande ålderstillägg, kunde
statskontoret icke tillstyrka, att pensionen för henne beräknades efter det
pensionsunderlag, som gällde för ordinarie lärarinna, tillika rektor. Det
syntes statskontoret däremot obilligt, att pensionsunderlaget för henne
sattes lägre än det, som från och med år 1921 fastställts for henne i egenskap
av ordinarie lärarinna vid det enskilda seminariet, eller 2,600 kronor.
Statskontoret ansåge sig därför kunna ansluta sig till vad statens
pensionsanstalt uttalat i fråga örn lämpligheten av en förhöjning av henne
tillkommande pension.
Skold verst grelsen har i likhet med statens pensionsanstalt och statskontoret
funnit starka billiglietsskäl tala för att Rydells pension bestämdes
till högre belopp än det, som tillerkänts henne genom i vederbörlig ordning
utfärdat pensionsbrev.
I fråga örn pensionsbeloppets storlek har skolöverstyrelsen anfört i huvudsak
följande:
Då
av
nämnda myndigheter föreslagit pensionens förhöjande till ett belopp
600 kronor, syntes hänsyn hava tagits endast till hennes stallning så
-
4
Kungl. May.ts proposition nr 184.
Ämneslärarinna under den tid före seminariets övertagande av landstinget,
da hennes tjänst varit reglerad i och för pensionsrätt i statens
pensmnsanstait. Da Rydell avgick med pension, hade hon dock sedan
7 ar tillbaka varit rektor vid seminariet. Pensionen hade också tillerkänts
henne i egenskap av extra ordinarie ämneslärarinna, tillika rektor.
Emar endast vissa rent formella omständigheter föranlett, att den av henne
innehavda amneslarartjänsten, vilken enligt gällande seminariestadga
bort vara ordinarie, icke kommit att såsom sådan betraktas, ehuru väl
avlöningen hela tiden utgått såsom till ordinarie — visserligen med vinst
för staten enar den högre grundlönen jämte ålderstilläggen betalats av
Rvdelrfn “ frn: S11 Trf^lsen kunna tillstyrka- pensionen för
Rydell, som med nit och skicklighet innehaft lärarbefattning vid samma
seminarium oavbrutet under 40 år, höjdes till ett belopp, som motsvarade
pensionen för ordinarie lärarinna, tillika rektor, vid sådant seminarium.
?4V91?nSanhtal«n hade beraknat detta belopp i nu förevarande fall till
?’1i v fi0n0r- Pvei''sty.ralsea ville så mycket hellre förorda beslut härom,
som fulla pensionsavgifter för tjänsten såsom ordinarie lärare, tillika reknd’
arla®ts+.lck® blött av befattningshavaren utan också av huvudmannen
(landstinget) i enlighet med kungörelsen den 25 november 1921 (nr
.1’ av(b VI) angående pensionsunderlag oell pensionsavgifter för lärare
vid av landsting mrattade småskoleseminarier. Ett bifall till ansökning
f?rayunw“e
till,falIets enastående karaktär icke behöva med
iora
några särskilda konsekvenser i fråga örn pensionsrätt för andra befattningshavare.
Med hänsyn till de i föreliggande fall anförda särskilda omständigheterna
anser jag billighetsskäl förefinnas för att viss tilläggspension beredes
Rydell. Jag ansluter mig i sådant avseende till det förslag, som
framställts av statens pensionsanstalt och biträtts av statskontoret. Detta
förslag innebar, att Rydells pensionsförmån skulle bestämmas till vad
som tillkommit henne, därest hon kvarstått vid sin ordinarie lärartjänst,
elier 2,600 kronor. Den härför erforderliga tilläggspensionen torde böra
utgå från statens pensionsanstalt.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. rektorn vid Skaraborgs läns landstings småskoleseminarium
i Skara Sara Natalia Elisabet Rydell
må, räknat från och med den 1 juli 1933, under sin
återstående livstid — utöver henne författningsenligt
tillkommande pension — från statens pensionsanstalt
uppbära en tilläggspension med sådant belopp, att
sammanlagda pensionsförmånen kommer att uppgå
till 2,600 kronor för år, med rätt att å sistnämnda belopp
åtnjuta förhöjning enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 18 juni 1925 (nr 280).
Kungl. Maj:ts proposition nr 184.
5
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
R. Borgström.
opaginerad Kontrollera mot PDF
a
. - • •
f}T, '' ,
: rA;n.fr%)j ,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1934:42 Utlåtande, i anledning av framställningar angående ''pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. Bankoutskottet s. 47 i texten