Sök i Ratio Lex

Angående anslag till skyddsuppfostran m. m

1934-03-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:213, Angående anslag till skyddsuppfostran m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ta proposition nr 213.

1

Nr 213.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag

till skyddsuppfostran m. m.; given Stockholms slott

den 9 mars 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström,

Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet:

T årets statsverksproposition har Kungl. Majit dels under femte huvudtiteln,

punkt 40, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, i riksstaten för budgetåret 1934/1935 beräkna det ordinarie förslagsanslaget

till skyddsuppfostran till 565,000 kronor, dels och bland utgifter för

kapitalökning, bilaga 3, under rubriken »Statens utlåningsfonder», punkt 1,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på blivande propositioner i ämnet, till

kapitalökning å fonden för låneunderstöd för nämnda budgetår beräkna ett

Bihang till riksdagens protokoll W34. 1 sami. Nr 213. bis 94 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

reservationsanslag av 180,000 kronor, därav ett belopp av 30,000 kronor antagits

bliva erforderligt för beredande av lån för anordnande av ett skyddshem

för vanartad ungdom i åldern 18—21 år.

Jag anhåller nu att för Kungl. Majit få ånyo anmäla berörda frågor om

anslag till skyddsuppfostran och örn lån för nämnda skyddshem.

Till en början ber jag, att beträffande anslaget till skyddsuppfostran få

lämna de uppgifter, som innefattas i följande tablå.

Från detta anslag, som från och med budgetåret 1925/1926 varit uppfört

i riksstaten, bestridas dels statsbidrag till barnavårdsnämnder och skyddshem

jämlikt kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) örn statsbidrag till vissa

kostnader enligt lagen örn samhällets barnavård, dels de hyresbelopp m. m.,

den fyllnad av statsmedel samt de ersättningar för icke belagda platser,

vilka enligt av riksdagen godkända avtal med vissa enskilda institutioner

örn anordnande av skyddshem skola utgå av statsmedel, dels bidrag — till

belopp av 41,100 kronor — till avlöningar åt vissa befattningshavare vid ett

av dessa skyddshem, nämligen åkerbrukskolonien Hall, dels ock arvode till

skyddshemsinspektören. Beträffande arvodet till skyddshemsinspektören får

jag hänvisa till 1929 års statsverksproposition (V p. 37) samt riksdagens

skrivelse nr 5 A, p. 16, år 1929.

I proposition denna dag (nr 212) har Kungl. Majit på min hemställan

förelagt riksdagen vissa lagförslag, bland dem förslag till lag örn ändrad

lydelse av 1 § lagen den 12 juni 1885 angående lösdrivares behandling samt

förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1924 örn samhällets

barnavård. Medan enligt gällande bestämmelser i lösdrivarlagen personer

under 18 år ej må behandlas såsom lösdrivare, skulle enligt förstnämnda

lagförslag angivna åldersgräns höjas till 21 år. Samtidigt skulle

enligt det senare lagförslaget — i motsats till vad nu är fallet — barnavårdslagen

bliva tillämplig jämväl å personer mellan 18 och 21 år. Förslaget till

ändring i barnavårdslagen innehåller beträffande dessa personer bland annat

följande.

Barnavårdsnämnd skall hava att vidtaga åtgärder gentemot person i åldern

mellan 18 och 21 år, som befinnes vara hemfallen åt ett oordentligt, lättjefullt

eller lastbart levnadssätt och beträffande vilken särskilda åtgärder från

samhällets sida krävas för hans tillrättaförande (22 §). I första hand skola

vidtagas vissa förebyggande åtgärder (23 §). Prövar barnavårdsnämnden de

förebyggande åtgärderna vara gagnlösa eller hava sådana åtgärder vidtagits

utan att rättelse vunnits, bör nämnden omhändertaga den person, varom

fråga är, för beredande åt honom av skyddsuppfostran (24 §). Sådant beslut

skall underställas länsstyrelsens prövning (25 §). Skyddsuppfostran skall

beredas den omhändertagne genom hans intagande i skyddshem eller i

allmän uppfostringsanstalt. Dock kan han även överlämnas till enskilt hem,

Budgetår

1931/1932

1932/1933

1933/1934

510.000 561,441

530.000 530,456

560.000 —

Anslag Nettoutgifter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

3

arbetshem eller annan därmed jämförlig anstalt (35 §). De personer, som

skola uppfostras i skyddshem, skola i allmänhet intagas i särskilda för dem

avsedda, av staten eller annan upprättade skyddshem eller avdelningar av

skyddshem men kunna, då särskilda förhållanden det påkalla, intagas även

i vissa andra skyddshem. Bestämmelser äro ook meddelade örn överflyttning

emellan skyddshem inbördes samt från skyddshem till allmän uppfostringsanstalt

och tvärtom (43 §). För utgift, som vistelsekommun haft för

skyddsuppfostran av person, varom här är fråga, äger kommunen rätt till

ersättning av staten (63 §). Denna ersättning skall uttagas på samma

sätt, som den ersättning, vilken enligt nu gällande bestämmelser i barnavårdslagen

i vissa fall tillkommer kommunen (65 §). Detta innebär, att

kommunen skall göra ansökan örn ersättningen hos länsstyrelsen för varje

år inom februari månad året efter det, då utgiften uppkommit, samt att

länsstyrelsen skall besluta i ämnet före den 1 nästföljande maj (jfr 61 §

fattigvårdslagen).

De nu föreslagna lagändringarna äro avsedda att träda i kraft den 1

januari 1935.

För att lagstiftningen skall kunna på åsyftat sätt träda i funktion är det

tydligen nödvändigt, att särskilda skyddshem för vanartade personer i åldern

18—21 år snarast möjligt komma till stånd.

Efter verkställda undersökningar och förda förhandlingar hava därför

inom socialdepartementet utarbetats förslag till avtal angående inrättande

av två dylika hem. Båda förslagen utgå från den förutsättningen, att en

utvidgad barnavårds- och ungdomslagstiftning av i huvudsak det innehåll,

som här angivits, kommer att beslutas av statsmakterna. Platsbehovet har

beräknats till 30 för ynglingar och 25 för flickor.

Det ena förslaget avser överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan

samt Jönköpings läns landsting rörande mottagande av för skyddsuppfostran

omhändertagna ynglingar i åldern 18—-21 år. Sedan 1907 års riksdag därtill

lärn nät, sitt medgivande, har Kungl. Majit genom brev till domänstyrelsen

den 14 juni samma år till nämnda landsting avgiftsfritt upplåtit nyttjanderätten

till viss del av kronoegendomen Långanäs nr 1 i Höreda socken i

Jönköpings län under förutsättning, att landstinget övertoge ansvaret för

upprätthållande å egendomen av en därstädes anordnad uppfostringsanstalt.

I brevet stadgades bland annat att, därest Kungl. Majit skulle finna uppfostringsanstalten

ej handhavas på sådant sätt, att den uppfyllde det med

densamma åsyftade ändamålet, eller att egendomen vanhävdades eller att

den erfordrades för annat ändamål, landstinget skulle vara skyldigt att efter

uppsägning avträda egendomen till kronan å laga fardag utan rätt till ersättning

för å densamma vidtagna förbättringar eller eljest därå nedlagda

kostnader. Ifrågavarande anstalt, som numera benämnes skyddshem, är

alltjämt i verksamhet. Det uppgjorda avtalsförslaget, som godkänts av

landstingets förvaltningsutskott, innehåller i huvudsak följande bestämmelser.

1. Landstinget åtager sig att sedan ingivna ritningar blivit av Kungl.

Majit godkända, verkställa om- och tillbyggnad av berörda skyddshem att

tagas i bruk tidigast den 1 januari 1935 samt att där till det antal, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 213.

skyddshemmets utrymme efter örn- och tillbyggnaden tillåter, för skyddsuppfostran

mottaga ynglingar av ifrågavarande slag. Antalet platser å skyddshemmet

beräknas till 30.

2. För utförande av örn- och tillbyggnaden erhåller landstinget ett lån

av statsmedel å högst 30,000 kronor att uppbäras och åtnjutas under följande

villkor, nämligen:

att av lånebeloppet den 1 augusti 1934 utbetalas högst 15,000 kronor

samt återstående högst 15,000 kronor, då halva örn- och tillbyggnadsarbetet

genomförts,

att landstinget vid lyftande av nämnda belopp avlämnar av landstinget

utfärdade förbindelser å beloppen,

att ränta å lyftat belopp efter en räntefot av fyra och en halv procent

skall erläggas halvårsvis varje år den 30 juni och den 31 december, intill

dess lånet blivit till fullo guldet, dock att — intill dess skyddshemmet

blivit efter vederbörlig avsyning taget i bruk för sitt ändamål — skyldighet

för landstinget att gälda ränta, på sätt nyss sagts, föreligger endast i den

mån och med det belopp, varmed ränta å lyftat lånebelopp för vederbörande

tidsperiod åtnjutits av landstinget,

samt att landstinget håller skyddshemmets byggnader brandförsäkrade

till betryggande belopp.

3. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig hyra, motsvarande det

räntebelopp, landstinget har att å ifrågavarande statslån för år erlägga,

jämte 1,600 kronor såsom ersättning för inackordering av skyddshemmets

nuvarande elever i annat skyddshem. Hyran erlägges halvårsvis i efterskott.

4. Landstinget erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån

villkorligt utskriven elev en avgift, till storlek motsvarande den skyddshemsavgift

och det statsbidrag, vartill skyddshem i allmänhet i varje fall äro

berättigade. För varje elev, som första gången intages i skyddshemmet,

utgår av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150 kronor. Vid överflyttning

till skyddshemmet av elever från andra skyddshem utgår dock icke beklädnadsbidrag

av statsmedel. Elev, som utskrives, skall av skyddshemmet förses

med nödig utrustning.

5. Landstinget åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för

att tillåta deras sysselsättande i arbete för annat ändamål än jordbrukets

skötsel, anordna statsunderstödda verkstadsskolor, dock under förutsättning

att riksdagen beviljar lån av statsmedel för inköp av nödiga verktyg och

maskiner för verkstadsskolorna.

6. Landstinget förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt

skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets

skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av statens

inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till tjänstgöring

vid hemmet. Rörande lärares behörighet för undervisning i verkstadsskola

gäller vad därom är stadgat i yrkesskolestadgan.

7. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke uppgått

till 10,220 (= 28 X 365), är landstinget berättigat till ersättning av

/ 1,200\

statsmedel med 1 krona 65 öre (= V2 X I för varje dag, varmed det

verkliga antalet underhållsdagar understiger 10,220, dock att under hemmets

första verksamhetsår, som torde få karaktären av övergångsår, ersättningen

för icke belagda platser skall sänkas med 25 procent.

8. Kungl. Majit utser en ledamot jämte suppleant i skyddshemmets styrelse.

Övriga ledamöter väljas av landstinget.

9. Överenskommelsen gäller tills vidare och intill tre år efter skedd

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

uppsägning, försåvitt icke bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen

den 14 juni 1907 angående överlåtelse å landstinget av nyttjanderätten

till förenämnda egendom till annat föranleda.

10. Genom överenskommelsen sker ej ändring i bestämmelserna i nyssnämnda

brev den 14 juni 1907, men därest egendomen å där angivet sätt

skulle återgå till staten är landstinget från och med den dag så sker befriat

från ytterligare betalningsansvar för det i punkten 2 omförmälda lånet jämte

ränta.

Det andra förslaget avser överenskommelse mellan Kungl. Majit och

kronan samt stiftelsen Drottning Sophias skyddshem rörande mottagande av

för skyddsuppfostran omhändertagna flickor.

Med anledning härav vill jag först erinra, att nämnda stiftelse för närvarande

har ett skyddshem i Stockholm, beräknat för tio sådana vanartade

flickor, som på grund av ålder eller vanartens beskaffenhet icke lämpligen

kunna uppfostras i vanliga skyddshem. Genom brev den 12 juni 1925 har

Kungl. Majit fastställt överenskommelse rörande mottagande å detta skyddshem

av ifrågavarande flickor. Därvid stadgades bland annat, att stiftelsen

skulle för nyanordningar och förbättringar å den för ifrågavarande ändamål

avsedda fastigheten i Stockholm uppbära ett lån av statsmedel å 10,000

kronor under villkor att lånet skulle återgäldas i samband därmed, att avtalet

upphörde att gälla utan att nytt avtal träffades mellan staten och

skyddshemmet rörande skyddshemselevers mottagande.

Det nu upprättade avtalsförslaget, som godkänts av stiftelsens styrelse,

är i huvudsak av följande innehåll.

1. Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem åtager sig att å egendomen

Bistaborg, bestående av */4 mantal litt. Cab Bista nr 4 (412) och lägenheten

Bistaborg nr 1 (Bista 49), avsöndrad från 7/s mantal Bista nr 4, allt i Kalmar

socken av Uppsala län, enligt förslaget bilagda ritningar till örn- och tillbyggnad

av nuvarande byggnader, sedan dessa ritningar av Kungl. Majit

godkänts, upprätta ett skyddshem att tagas i bruk tidigast den 1 januari

1935 ävensom att där mottaga sådana flickor i åldern 18—21 år, varom i

förutberörda lagförslag förmälts, till det antal, som skyddshemmets utrymme,

tillåter; dock att två av skyddshemmets platser må av stiftelsen tagas i

bruk i enlighet med stiftelsens stadgar. Antalet platser å skyddshemmet

beräknas till 25.

2. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig ersättning av 2,000 kronor.

Ersättningen erlägges halvårsvis i efterskott, första gången den 1 juli 1935

(eventuellt senare).

3. Stiftelsen erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån villkorligt

utskriven elev en avgift, till storlek motsvarande den skyddshemsavgift

och det statsbidrag, vartill skyddshem i allmänhet i varje fall äro berättigade.

För varje elev, som första gången intages i skyddshemmet, utgår

av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150 kronor. Vid överflyttning till

skyddshemmet av elever från andra skyddshem utgår dock icke beklädnadsbidrag

av statsmedel. Elev, som utskrives, skall av skyddshemmet förses

med nödig utrustning.

4. Stiftelsen åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för att

tillåta deras sysselsättning i arbete för annat ändamål än skyddshemmets,

trädgårdens och jordbrukets skötsel, i samråd med statens inspektör för

skyddshemmet anordna lämplig yrkesutbildning för hemmets elever.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 218.

5. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt

skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets

skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av

statens inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till tjänstgöring

vid hemmet.

6. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke uppgått

till 8,395 (= 23 X 365), är stiftelsen berättigad till ersättning av stats
-

medel med 1 krona 65 öre f — V2 X

1,200\

365 J

för varje dag, varmed det verkliga

antalet underhållsdagar understiger 8,395, dock att under hemmets första

verksamhetsår, som torde få karaktären av övergångsår, ersättningen för icke

belagda platser skall sänkas med 25 procent.

7. Denna överenskommelse gäller tills vidare och intill tre år efter skedd

uppsägning.

8. Därest denna överenskommelse upphör att gälla till följd av uppsägning

från statens sida, utan att ny överenskommelse rörande skyddshemmets

användning träffas mellan staten och stiftelsen, skall, örn stiftelsen så fordrar,

staten antingen mot skälig ersättning övertaga förenämnda egendom med

alla dit hörande byggnader, inventarier m. m. eller också ersätta stiftelsen

för de å skyddshemmet enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställda

örn- och tillbyggnadsarbeten eller sedermera i samråd med och efter

godkännande av statens inspektör för skyddshemmet eller annan av Kungl.

Majit utsedd representant för staten nedlagda förbättringar. Kan överenskommelse

icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, skall detta bestämmas

av tre godemän i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.

Sker uppsägning av överenskommelsen från statens sida, av anledning

att stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser enligt densamma, eller uppsäger

stiftelsen överenskommelsen, inträder däremot ingen sådan ersättningsskyldighet

för staten.

9. Så snart det nya skyddshemmet är färdigt att tagas i bruk för sitt

ändamål, upphör den av Kungl. Majit den 12 juni 1925 fastställda överenskommelsen

att gälla.

Över de två förslagen till överenskommelser har statskontoret den 12 januari

1934 avgivit infordrat utlåtande. Statskontoret här däri förklarat, att

förslagen icke gåve ämbetsverket anledning till erinran.

De förslag till avtal, för vilka redogörelse här lämnats, synas erbjuda en

för staten ekonomiskt fördelaktig lösning av frågan örn anskaffande av

skyddshem för det klientel, som nu föreslås skola hänföras under en utvidgad

barnavårds- och ungdomslagstiftning. Det lärer ock kunna förutsättas, att

skyddshemmen vid bifall till de föreliggande förslagen komma att anordnas

på ett ur vårdsynpunkt tillfredsställande sätt. Huruvida de tio platser för

vanartade flickor under 18 år, som enligt det nuvarande avtalet med stiftelsen

Drottning Sophias skyddshem stå till förfogande men jämlikt det nya

avtalet ej vidare finnas tillgängliga, behöva ersättas torde få bero på erfarenheterna

av den nya lagstiftningens tillämpning. Enligt denna lagstiftning

skall nämligen överflyttning under vissa förutsättningar kunna äga rum

ej blott från skyddshem för äldre till skyddshem för yngre utan även tvärtom.

Först sedan lagstiftningen någon tid varit i tillämpning, torde behovet

av nya platser för yngre kunna närmare bedömas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213. 7

Vad angår bestämmelserna i förslagen ansluta de sig nära till gällande

föreskrifter i de avtal, vilka efter tillkomsten av lagen örn samhällets barnavård

i åtskilliga fall ingåtts mellan kronan samt enskilda angående anordnande

av skyddshem, och de synas mig icke vara av beskaffenhet att föranleda

någon erinran från min sida. Jag tillstyrker följaktligen till en början,

att ett lån utlämnas till Jönköpings läns landsting å högst 30,000

kronor för anordnande av skyddshemmet för ynglingar. Medel härför torde

böra beredas från ett bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens

utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» uppfört anslag. Anslagsbeloppet

har som förut nämnts tagits i beräkning i statsverkspropositionen.

Den årliga ersättning av 2,000 kronor, som staten enligt avtalet med

stiftelsen Drottning Sophias skyddshem skall erlägga, motsvarar närmast

den hyra, som skall utgå enligt avtalet med Jönköpings läns landsting och

som jämväl förekommer i åtskilliga äldre avtal av liknande slag.

En nyhet i avtalen är bestämmelsen örn att för varje elev, som första

gången intages i vederbörande skyddshem, skall utgå ett beklädnadsbidrag

av 150 kronor. En dylik bestämmelse lärer emellertid vara av behovet påkallad.

Enligt avtalen skall staten vidkännas åtskilliga kostnader. Detta är fallet

med utgifterna för hyra, för inackorderingsersättning, för beklädnadsbidrag

och för ersättning för icke belagda platser enligt avtalet med Jönköpings

läns landsting samt med utgifterna för den årliga ersättningen å 2,000 kronor

ävensom för beklädnadsbidrag och för icke belagda platser enligt avtalet

med stiftelsen. Samtliga de nu nämnda kostnaderna torde böra gäldas

av anslaget till skyddsuppfostran och utbetalas direkt till landstinget respektive

stiftelsen.

Avtalsförslagen innehålla icke någon föreskrift örn vem som skall betala

elevavgifterna, högst 1,200 kronor örn året för elev som uppfostras inom

skyddshemmet och högst 350 kronor örn året för villkorligt utskriven elev.

Av vad jag i det föregående anfört framgår, att dessa avgifter i sista hand

skola åvila statsverket. I likhet med vad som gäller för de nuvarande

skyddshemmen, torde staten av nämnda avgifter böra betala 200 respektive

50 kronor till skyddshemmen och kommunerna förskottera återstående

belopp, varefter kommunerna skulle äga erhålla ersättning för sina utgifter

genom länsstyrelserna. Ersättningen torde därvid böra bestridas av anslaget

till skyddsuppfostran.

De personer, som intagas å ifrågavarande skyddshem, torde i ganska stor

utsträckning behöva underkastas undersökning och observation av läkare

för bedömande av deras tillstånd i psykiskt hänseende. För att sätta

skyddshemmen i tillfälle att anlita för ändamålet erforderliga läkare torde

skyddshemmen böra tillerkännas särskilda bidrag. Dessa bidrag synas lämpligen

kunna bestämmas till 1,500 kronor för år vid skyddshemmet för

ynglingar och 1,200 kronor för år vid skyddshemmet för flickor. Bestämmelser

i nu berörda hänseenden torde böra inflyta i de slutliga avtalen.

Aven dessa bidrag böra utbetalas från anslaget till skyddsuppfostran.

Statsverkets årliga kostnader för vården å ifrågavarande två skyddshem

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 213.

skulle vid bifall till de av mig förordade avtalen och under förutsättning

att skyddshemmen bomme att vara ständigt fullbelagda kunna uppskattas

på ungefär följande sätt.

Skyddshemmet för

ynglingar flickor

(30 vårdplatser) (25 vårdplatser)

Hyra eller motsvarande ersättning.................... 1,350 2,000

Ersättning för inackordering i annat skyddshem 1,600 —

Elevavgifter............................................................... 36,000 30,000

Beklädnadsbidrag, högst ...................................... 4,500 3,750

Sjukvårdsbidrag ................................................... 1,500_1,200

44,950 36,950

Samtliga dessa kostnader skulle drabba anslaget till skyddsuppfostran.

Utgifter i anledning av den föreslagna lagstiftningen kunna såsom framgår

av vad förut anförts uppkomma för statsverket, jämväl då vanartad

ungdom, som omhändertagits för skyddsuppfostran, intages i allmän uppfostringsanstalt

eller överlämnas till enskilt hem, arbetshem eller liknande

anstalt. I förra fallet torde utgifterna få bestridas från anslag

under andra huvudtiteln, medan i de senare fallen kostnaderna torde få

förskotteras av kommunerna och sedermera efter beslut av länsstyrelserna

ersättas av anslaget till skyddsuppfostran. Därest barnavårdsnämnd i samband

med verkställighet av beslut örn skyddsuppfostran skulle få vidkännas

resekostnader, torde ersättning härför jämväl böra gäldas av anslaget till

skyddsuppfostran. Detsamma lärer böra gälla beträffande dylika utgifter

vid förändring i vården såsom överflyttning från en anstalt till en annan

samt vid utskrivning.

Jag övergår härefter till frågan örn det erforderliga beloppet av anslaget

till skyddsuppfostran för budgetåret 1934/1935.

Till grund för anslagsberäkningarna har plägat läggas bland annat det av

statskontoret och länsstyrelserna jämlikt § 6 i förenämnda kungörelse den

8 maj 1925 redovisade beloppet av utbetalade statsbidrag. Det belopp, som

enligt föreskriven redovisning för vård, meddelad under budgetåret 1932/1933,

utbetalats till barnavårdsnämnder, utgjorde 165,914 kronor, och det redovisade

beloppet av bidrag till skyddshem uppgick under samma tid till 252,653

kronor, motsvarande en beläggning av omkring 80 procent av platsantalet å

vederbörande skyddshem.

Å socialdepartementets byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden har

med ledning av dessa siffror verkställts beräkning av det erforderliga anslagsbeloppet

för budgetåret 1934/1935. Beräkningen, som byggts på förutsättningen,

att bidrag skulle utgå enligt samma grunder som hittills, slutar på

en summa av 563,000 kronor. I fråga örn de olika belopp, som ingå i beräkningen

må nämnas, att i statsbidrag till barnavårdsnämnderna upptagits

166,000 kronor och i statsbidrag till skyddshemmen 254,000 kronor, motsva
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

rande en beläggning av i genomsnitt 81,5 procent av de skyddshemsplatser,

som under budgetåret beräknas vara tillgängliga.

Förenämnda beräkningar synas mig i huvudsak kunna läggas till grund Departementsför

en uppskattning av anslagsbehovets storlek; dock torde en jämkning chefenuppåt

av det beräknade beloppet till 565,000 kronor böra ske.

I denna beräkning ingå icke sådana utgifter, vilka skulle bliva en följd

av de föreslagna förändringarna i lagen örn samhällets barnavård och de i

anslutning därtill uppgjorda avtalen angående anordnande av nya skyddshem.

Utgifter av sagda slag torde emellertid allenast i så ringa mån kunna

komma att belasta anslaget för nästa budgetår, att de icke behöva föranleda

någon höjning av anslaget utöver den förut ifrågasatta.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran,

nu 560,000 kronor, med 5,000 kronor till 565,000 kronor;

dels medgiva, att från nämnda anslag må i enlighet med av

mig här angivna grunder utgå hyra, ersättningar och bidrag

för de av Jönköpings läns landsting och stiftelsen Drottning

Sophias skyddshem planerade skyddshemmen för ungdom i

åldern 18—21 år;

dels godkänna de av mig i övrigt förordade ändringarna i

grunderna för anslagets användning;

dels medgiva, att Jönköpings läns landsting för utförande

i angivet syfte av örn- och tillbyggnad av landstingets nuvarande

skyddshem i Höreda socken må i huvudsak på de av

mig förordade villkoren beviljas ett lån av högst 30,000 kronor;

dels ock till lån för nyssnämnda ändamål för budgetåret

1934/1935 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens

utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 30,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 213.

433 31 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående anslag till skyddsuppf ostron m. m. a1 i texten
  2. SU 1934:152 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till skyddsuppfostran rn. m. s. 1 i texten
  3. 2LU 1934:29 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 12 juni 1885 s. 8 i texten