Sök i Ratio Lex

Angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag

1934-03-16 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:277, Angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

1

Nr 277.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stöd åt Hellefors

Bruks Aktiebolag; given Stockholms slott den 18 maj 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 maj 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I skrivelse den 2 maj 1934 har styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 framlagt förslag örn avveckling av statens intresse i Hellefors

Bruks Aktiebolag.

Innan jag närmare ingår på denna framställning, torde inledningsvis

få erinras örn de förhållanden, under vilka statens intresse i bolaget tillkommit.

Såsom ett led i den statliga stödaktion, som år 1922 befanns nödvändig

för att rädda Wermlands Enskilda bank från sammanbrott, ingick,

att banken befriades från vissa tyngande engagemang. Bland dessa engagemang

ingingo fordringar å det dåvarande Wargöns Aktiebolag till

belopp av omkring 20 miljoner kronor, vilka provisoriskt övertogos av

riksbanken och sedermera överflyttades på Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922 genom ett dess dotterbolag, Aktiebolaget Igo.

Bihang lill riksdagens protokoll 193t. 1 sami. Nr 277.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 277.

Med hänsyn till inträdda betalningssvårigheter för Wargöns Aktiebolag

företogs i slutet av år 1924 och början av år 1925 rekonstruktion

av detta bolag, som i samband därmed ändrade sitt namn till Hellefors

Bruks Aktiebolag. Bolagets fastigheter och rörelse vid Vargön och vid

Laxå överlätos på särskilda aktiebolag. Rörelsen vid Vargön övertogs

av ett nybildat Wargöns Aktiebolag och rörelsen vid Laxå av det dåvarande

förvaltningsbolaget Laxå Bruks Aktiebolag, som för ändamålet

ombildades. Aktiekapitalet i det gamla Wargöns Aktiebolag nedsattes

från 40 miljoner kronor till 10 miljoner kronor, som blev stamaktiekapital

i Hellefors Bruks Aktiebolag. Det genom aktiekapitalets nedsättning

frigjorda beloppet, 30 miljoner kronor, överfördes till reservfonden. Med

anlitande av den sålunda ökade reservfonden verkställdes avskrivningar

å vissa bolagets balansvärden, huvudsakligen å de tillgångar, som tillföllo

Hälleforsbolaget och Laxåbolaget. Kreditkassan medverkade vid

rekonstruktionen på så sätt, att Aktiebolaget Igo i utbyte för sin kvarstående

fordran å bolaget tog 5 % procent preferensaktier å sammanlagt

19.5 miljoner kronor i Hellefors Bruks Aktiebolag. Aktiekapitalet i Laxå

Bruks Aktiebolag, 4 miljoner kronor, övertogs i sin helhet av Hälleforsbolaget.

Av aktiekapitalet i det nybildade Wargöns Aktiebolag erhöll

Wermlands Enskilda bank i kvittning för motsvarande fordringsbelopp

7 procent preferensaktier å tillhopa 6 miljoner kronor. Stamaktiekapitalet,

likaledes å 6 miljoner kronor, övertogs av Hälleforsbolaget.

Utom preferensaktiekapitalet äger Kreditkassan genom Aktiebolaget

Igo 1,500,000 kronor av stamaktiekapitalet i Hellefors Bruks Aktiebolag.

Här torde även få lämnas följande översikt över Hellefors Bruks Aktiebolags

och dess större dotterbolags viktigaste fasta egendom och fabriksanläggningar

samt huvudsakliga verksamhet:

Hellefors Bruks Aktiebolag: Bolagets skogse g endomar, som omfatta

cirka 230,000 tunnland produktiv mark, äro belägna inom Hällefors,

Grythyttans, Nora, Järnboås och Ljusnarsbergs socknar av Örebro

län, Färnebo, Gåsborns och Rämens socknar av Värmlands län samt

Äppelbo, Järna, Nås, Säfsnäs och Grangärde socknar av Kopparbergs län.

Bolagets huvudtillverkningar äro pappersmassa, trävaror och

järnverksprodukter, varjämte bolaget bedriver en betydande elektrisk

kraftproduktion.

Tillverkningen av pappersmassa är koncentrerad till Fredriksberg

och Hällefors. Vid Fredriksberg, beläget i Säfsnäs socken, tillverkas

sålunda sulfat- och sulfitcellulosa samt papp, under det att tillverkningen

av slipmassa sammanförts till Hällefors.

Frånsett ett mindre sågverk vid Tyfors i Säfsnäs socken är hela

sågverksrörelsen förlagd till Hällefors, där även bolagets lådfabrik och

snickerifabrik äro belägna.

Även beträffande järnindustrien har under de gångna åren en

koncentration ägt rum. Sålunda är numera hela bolagets gruvbrytning

förlagd till Sirsjöbergs gruvfält, som genom linbana står i förbindelse

med anriknings- och sintringsverken i Sikfors, dit bolagets hela tack
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

järastillverkning förlagts. Sikfors är beläget i Hällefors socken vid

Bergslagsbanan eirka 7 kilometer nordost om Hällefors bruk. Sedan det

gamla järnverket i Hällefors år 1918 nedbrunnit, har därstädes uppförts

ett nytt järnverk, omfattande martinugnar, elektrostålverk och valsverk

med tillhörande anordningar för tillverkning av stänger, tråd och band

samt ihåligt borrstål. Till järnverket är även ansluten mekanisk verkstad

med gjuteri.

I Hällefors ha förlagts för bolagets rörelse erforderliga gemensamma

anläggningar såsom mekanisk verkstad, gjuteri, laboratorium,

centralförråd m. m., varjämte bolagets hela förvaltning såväl

som dotterbolagens försäljnings- och inköpsorganisation sammanförts

till ett där uppfört centralkontor.

De betydande krafttillgångarna inom Svartälvens övre vattensystem

äro samlade i bolagets hand. Bolagets största vattenkraftstationer

äro belägna inom Hällefors, Grythyttans och Nora socknar.

Bolagets skogskomplex är genomdraget av Hällefors—Fredriksbergs

järnvägar, från öster till väster genom linjen Hörken (vid Bergslagsbanan)—Gravendal—Neva

(vid Inlandsbanan) samt från norr till söder

genom linjen Gravendal—Hällefors—Hammarn. Detta järnvägsnät

förenar även bolagets olika industrier med varandra.

Laxå Bruks Aktiebolag: Bolagets sko g segendomar, omfattande

cirka 40,000 tunnland produktiv mark, äro belägna inom Ramundeboda,

Snavlunda, Viby, Askersunds och Tångeråsa socknar av Örebro län samt

Finnerödja och Tiveds socknar av Skaraborgs län.

Bolagets huvud tillverkningar äro trävaror, sulfitcellulosa och

järnverksprodukter. Dess krafttillgångar äro tillräckliga för eget behov

och medgiva dessutom distribution i viss utsträckning.

Sågverket är beläget vid Västra Laxsjön cirka 8 kilometer från

Laxå station på Västra stambanan. Vid Västra Laxsjön finnas dessutom

lådfabrik och ångcentral.

Sulfitfabriken ligger i omedelbar närhet av Laxå station.

Av järnhanteringen äro hytta och smältsmedja belägna i Röfors

ungefär 6 kilometer från Laxå station samt valsverk och mekanisk

verkstad i Laxå.

Västra Laxsjön och Röfors samt industrierna i Laxå äro förenade

med varandra och med statens järnvägars station i Laxå medelst normalspårig

järnväg.

Wargöns Aktiebolag är ett rent industriföretag. Anläggningarna äro

belägna vid Göta älvs utlopp ur Vänern. Bolagets huvudsakliga tillverkningar

äro tidnings- och sulfitpapper samt legeringar såsom kisel-,

mangan- och kromjärn. Pappersbruket är efter eldsvåda helt nybyggt

och har en produktionsförmåga av cirka 34,000 ton papper per år. Till

pappersbruket höra sliperi och sulfitfabrik, avpassade efter pappersbrukets

behov.

Bolaget äger elektriska smältverksanläggningar i Vargön och Trollhättan.

Erforderlig elektrisk energi erhålles på förmånliga villkor från

statens vattenfallsverk.

Aktiebolaget Hellefors Manufakturverk: Är 1928 inköpte Hälleforsbolaget

det i konkurs försatta Aktiebolaget Bångbro Rörverks kall

valsverk, övriga industriella anläggningar, vattenkraftstation och arbetarbostäder,

belägna i Bångbro inom Ljusnarsbergs socken, Örebro län,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

vid Frövi—Ludvika järnväg eirka 5 kilometer söder om Kopparbergs

köping.

I kallvalsverket förädlas stålprodukter från Hällefors.

Aktiebolaget Svenska Stållinor: Aktiemajoriteten i detta bolag förvärvades

år 1929. Rörelsen, som bedrives i egen fastighet i Kristinehamns

stad, omfattar tillverkning av stållinor och dragen tråd med valstråd

från Hällefors som råvara.

Taxeringsvärdena å förenämnda bolags — frånsett Wargöns Aktiebolags

— fastigheter vid utgången av år 1933 framgå av följande tablå:

Taxeringsvärden å Hellefors Bruks Aktiebolag och dess dotterbolag tillhörig

fast egendom vid utgången av år 1933.

Jordbruks-

Annan

fastighet

fastighet

Summa

Hellefors Bruks Aktiebolaq.

kronor

kronor

I. Inom Örebro län:

Hällefors kommun ............................

3,883,100

6,033,800

9,916,900

Grythyttans municipalsamhälle ........

65,600

79,600

145,200

Grythyttans kommun ........................

2,581,300

1,327,300

3,908,600

Nora » ........................

26,800

510,200

537,000

Järnboås » ........................

2,000

—

2,000

Hjulsjö » ........................

—

1,600

1,600

Ljusnarsbergs » ........................

—

25,000

25,000

Guldsmedshytte församling av Linde

kommun ........................................

—

190,700

190,700

II. Inom Värmlands län:

Färnebo kommun ...........................

402,200

2,500

404,700

Gåsborns » ...........................

1,973,600

450,600

2,424,200

Rämens » ............................

110,900

—

110,900

lil. Inom Kopparbergs län:

Äppelbo kommun............................

245,600

—

245,600

Järna » ............................

71,300

—

71,300

Säfsnäs » ............................

5,369,500

3,683,600

9,053,100

Nås » ............................

174,800

—

174,800

Grangärde » ............................

433,900

—

433,900

15,340,600

12,304,900

27,645,500

Laxå Bruks Aktiebolag.

I. Inom Örebro län:

Ramundeboda kommun ....................

1,610,900

1,511,500

3,122,400

Snavlunda » ....................

392,800

3,700

396,500

Askersunds » ....................

648,400

1,000

649,400

Viby » ....................

16,700

100

16,800

Kumla » ....................

—

1,400

1,400

Tångeråsa » ...........

90,300

- ,

90,300

II. Inom Skaraborgs län:

Finnerödja kommun............................

530,200

3,000

533,200

Tiveds » ............................

181,000

9,000

190,000

3,470,300

1,529,700

5,000,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

5

Jordbruks-

fastighet

kronor

Annan

fastighet

kronor

Summa

kronor

Aktiebolaget Hellefors Manufakturverk.

Inom Örebro län:

Ljusnarsbergs kommun ...........................

15,000

1,030,900

1,045,900

Aktiebolaget Svenska Stållinor.

I Kristinehamns stad ...................................

—

192,000

192,000

Samtliga förestående bolag.

Sammanlagt taxeringsvärde............................

18,825,900

15,057,500

33,883,400

Vid 1933 års riksdag fattades beslut om visst stöd åt Hellefors Bruks

Aktiebolag. Börande de omständigheter, under vilka detta beslut tillkom,

ber jag att få erinra följande.

I skrivelse den 1 februari 1933 till Kreditkassans styrelse hade styrelsen

för Hellefors Bruks Aktiebolag hemställt, att Kreditkassan måtte

lämna sin medverkan till vidtagande från statsmakternas sida av åtgärder

för genomförande av en rekonstruktion av bolaget, Styrelsens rekonstruktionsförslag

hade framlagts i följande två alternativ:

Alternativ A: Bolagets samtliga nuvarande tillgångar skulle bibehållas.

Aktiekapitalet i det nya bolaget skulle utgöra 20,000,000 kronor, varav

15,000,000 kronor skulle nytecknas av staten genom Kreditkassan och

återstoden 5,000,000 kronor beräknades motsvara kapitalbehållningen i

gamla Hälleforsbolaget och därmed det återstående värdet av dess preferensaktier.

Stamaktiekapitalet måste anse värdelöst och finge därför

avskrivas.

Alternativ B förutsatte, att staten övertoge Hälleforsbolagets nuvarande

stamaktieinnehav i Wargöns Aktiebolag för dess nominella värde

6,000,000 kronor. Det nya Hälleforsbolagets aktiekapital skulle i detta

fall utgöra 14,000,000 kronor, varav 9,000,000 kronor skulle nytecknas av

Kreditkassan. Återstående belopp, 5,000,000 kronor, beräknades motsvara

det kvarvarande värdet av preferensaktierna.

Till stöd för framställningen örn statens medverkan till en rekonstruktion

av Hälleforsbolaget hade bolagsstyrelsen anfört bland annat följande:
Med

hänsyn till den betydelse, upprätthållandet av bolagets rörelse

hade för hela den bygd, där bolaget hade sin verksamhet förlagd, och det

stora antal personer, som vore beroende av bolagets rörelse, samt icke

minst de möjligheter för framtiden, bolaget måste anses äga efter genomförd

rekonstruktion, funne sig styrelsen böra framhålla det som ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

allmänt intresse av största vikt, att sådana åtgärder vidtoges, att företagets

fortsatta utveckling ostört kunde fortgå.

Därest en ekonomisk stödaktion från statens sida icke kunde påräknas,

syding, detta innebära ett avstående till fordringsägarna av de värden,

som statens preferensaktier representerade. Undvekes tvångsrealisation.

vöre dessa alltjämt betydande. Men därtill borde, vid valet mellan skilda

vägar, tågås i betraktande, att en abandonering av det allmännas investering

i företaget skulle under nuvarande konjunkturer kunna medföra

icke blott driftsavbrott och inskränkning i verksamheten utan jämväl

bestående nedläggning av denna, varigenom det allmänna — frånsett

de sociala skador, som därmed skulle vållas — kunde komma att förorsakas

avsevärda utgifter för beredande av andra försörj ningsmedel åt det

stora antal personer, som för sin utkomst vore beroende av företagets bestånd.

Med överlämnande av denna framställning underställde Kreditkassans

styrelse i skrivelse den 18 mars 1933 ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen

redogjorde därvid för vissa genom styrelsens försorg av särskilt

anlitade fackmän verkställda undersökningar rörande Hälleforskoncernens

olika rörelsegrenar och diskuterade vidare frågan, huruvida och på vad

sätt åtgärder för bolagets sanering borde företagas från preferensaktieägarens

sida — från innehavarna av stamaktier syntes med hänsyn till

läget något ekonomiskt tillskott icke vara att vänta. Styrelsens flertal,

generaldirektören Anders Örne och riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm,

tillstyrkte, att staten lämnade sin medverkan till en djupgående rekonstruktion

av Hälleforsbolaget enligt någotdera av de av bolagsstyrelsen

framlagda rekonstruktionsförslagen. Härom anförde nämnda ledamöter

av Kreditkassans styrelse:

-^-ven „ me^ genomförandet av en så djupgående rekonstruktion som

den ifrågasatta skulle bolagets bestånd dock icke vara tryggat, såvida

en betydande kostnadsbesparing ej kunde åstadkommas. Såsom framginge

av de verkställda utredningarna kunde med nuvarande löner och

prisnivå avsevärda förluster å verksamheten icke undvikas. För visso

befunne sig i berörda hänseende en stor del av den svenska industri,

som vore jämförlig med bolagets, just vid ifrågavarande tidpunkt i ett

bekymmersamt läge. Till dessa svårigheter komme, vad Hälleforsbolaget

beträffade, en betydande skillnad mellan bolaget och vissa andra

företag i Mellansverige och Norrland, vilken skillnad borde noga beaktas.

De verkställda utredningarna visade nämligen, att Hälleforsbolagets

skogsförvaltning och träindustrier, men även i viss mån järnindustrien,

på grund av det geografiska läget betungades av högre transport- och

fraktkostnader än flertalet motsvarande företag, detta trots högst avsevärda

fraktnedsättningar. Avverkningskostnaderna vore på grund av

det i trakten tillämpade systemet väsentligt högre än på andra platser i

landet. En ytterligare anledning vore att söka i det förhållandet, att

kapaciteten hos bolagets industriella verk såväl inom järn- som träindustrien

vore liten i jämförelse med konkurrerande företags. Det

syntes vara omöjligt att utan mycket betydande ny kapitalinvestering

nedbringa produktionskostnaderna genom ytterligare tekniska förbättringar.

En sådan nyinvestering vore för det dåvarande otänkbar.

Då Kreditkassans styrelse förordade, att medel ställdes till förfogande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

för bibehållande av Hälleforsbolaget, funné styrelsen det på grund av nu

anförda omständigheter vara en ofrånkomlig förutsättning, att de närmast

intresserade, bolagets tjänstemän och arbetare, visade sitt intresse för

upprätthållandet av bolagets verksamhet genom att underkasta sig en lönereduktion

av sådan storleksgrad, att den kunde för framtiden kompensera

de av geografiska och andra orsaker betingade högre driftkostnaderna.

Det hade icke för styrelsen varit möjligt att noggrant beräkna den

skillnad i avlöning, som borde råda mellan Hälleforsbolaget och andra mellansvenska

företag för att åstadkomma jämvikt i omkostnaderna dem emellan.

Förmodligen borde denna skillnad icke understiga 10 procent. Som

villkor för statens medverkan till bolagets bibehållande borde uppställas

genomförandet av en frivillig allmän lönenedsättning av i genomsnitt

denna storlek.

Skulle detta villkor icke kunna uppfyllas, ansåge Kreditkassans styrelse

varje åtgärd från det allmännas sida för vidmakthållande av Hälleforsbolagets

verksamhet vara otillrådlig såsom ledande till en säker förlust

av tillskjutna medel. Uppfylldes det, funne däremot styrelsen riktigt,

att de naturtillgångar och industriella anläggningar, som ägdes av bolaget

och genom detta via Kreditkassan av staten, icke släpptes utan i stället

genom rekonstruktion av bolaget det allmännas ekonomiska och sociala

intresse däri tillvaratoges.

Styrelsens tredje ledamot, riksbankschefen Ivar Rooth, instämde med

styrelsens övriga ledamöter beträffande önskvärdheten av ett statsingripande

till uppehållande av Hälleforsbolagets verksamhet under angivna

villkor men uttalade sig för att verksamhetens bedrivande under det närmaste

året borde möjliggöras genom ett tillfälligt penningtillskott från

statens sida. I sådant hänseende förordade Rooth, att, sedan viss av honom

föreslagen undersökning verkställts i syfte att genomföra besparingar

och nedbringa kapitalbehovet, det belopp, som därvid visade sig erforderligt.

dock högst 2 miljoner kronor, måtte såsom räntefritt lån ställas till

förfogande för upprätthållande av bolagets verksamhet under tiden till

den 1 juli 1934.

Fragan förelädes 1933 års riksdag i proposition nr 249. Härvid anförde

jag bland annat följande:

Det föreliggande ärendet avsåge i första hand frågan, på vad sätt statens

ekonomiska intressen i Hälleforsbolaget och därtill anslutna företag

bäst skulle tillvaratagas under de inträdda finansieringssvårigheterna

för bolaget. Vid denna frågas bedömande kunde man enligt min mening

icke undgå att fästa avgörande vikt vid det starka samhällsintresse, som

särskilt under rådande förhållanden på arbetsmarknaden knöte sig till

ett uppehållande av bolagets rörelse. De betydande sociala vådor, som

skulle vara förenade med ett nedläggande av bolagets verksamhet, framginge

redan därav, att bolaget med därtill anslutna företag, frånsett Vargöbolaget,

sysselsatte närmare 5,000 tjänstemän och arbetare.

De olika utvägar, som i den föreliggande situationen syntes kunna

komma under övervägande, vore tre, nämligen: l:o) någon åtgärd för stöd

åt bolaget vidtoges icke från statens sida; 2:o) staten bidroge genom tillskjutande

av nytt kapital till en rekonstruktion av bolaget; och 3:o) sta
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

ten beredde bolaget en mera tillfällig hjälp genom att bidraga till nödig

ytterligare kredit åt bolaget. Rörande dessa tre alternativ hade jag fört

förhandlingar med representanter för bolaget och för den kreditgivande

banken, Skandinaviska Kreditaktiebolaget.

Därest ingen åtgärd från statens sida för stöd åt bolaget vidtoges, mäste

det anses ovisst, huruvida och i vilken omfattning rörelsen kunde komma

att fortsätta. Detta syntes vara helt beroende av, huruvida banken för

säkerställande av sina fordringar skulle finna med sin fördel förenligt

att i en eller annan form uppehålla driften. Härutinnan hade hanken

icke velat göra några uttalanden vid de förda underhandlingarna. Även

örn driften helt eller delvis skulle komma att uppehållas genom ingripande

från bankens sida, skulle vid detta alternativ knappast kunna undgås, att

statens aktieinnehav definitivt ginge förlorat. Ur rent affärsmässig synpunkt

skulle enligt min mening ett uppgivande av statens intresse i företaget

vara försvarligt endast örn det kunde pä någorlunda säkra grunder

antagas, att aktierna icke för framtiden representerade något värde. Tidpunkten

vöre emellertid i hög grad olämplig, örn det gällde att bilda sig

en definitiv uppfattning örn livsdugligheten hos ett företag sådant som

det förevarande. Detta framginge även av de verkställda utredningarna,

vilka enligt min mening icke berättigade till att för det dåvarande helt

uppgiva statens kapitalinsats i företaget. En omständighet som jag härvid

tillmätte betydelse vore, att de åtgärder för fabrikernas utbyggande

och driftens rationalisering, som med betydande ekonomiska uppoffringar

ägt runi under tidsperioden 1925—1930, på grund av den därefter inträdande

lågkonjunkturen i stort sett icke ännu fått visa sina verkningar. —

I detta sammanhang borde slutligen anmärkas, att enligt vad som fram

gått av de förda förhandlingarna banken ej heller under den förutsättningen,

att staten nu skulle till banken överlåta sitt aktieinnehav i Hälleforsbolaget,

ansett sig kunna giva några utfästelser rörande den omfattning,

i vilken driften vid företaget bomme att uppehållas.

De framlagda förslagen till rekonstruktion av bolaget förutsatte, att för

övertagande av rörelsen ett nytt bolag bildades. Enligt ett förslag skulle

detta övertaga samtliga tillgångar samt aktiekapitalet utgöra 20 miljoner

kronor, varav 15 miljoner skulle nytecknas av staten, medan 5 miljoner

kronor beräknades motsvara det återstående värdet av preferensaktierna.

Enligt ett annat förslag skulle staten övertaga Hälleforsbolagets nuvarande

stamaktieinnehav i Vargöbolaget för nominella värdet, (i miljoner

kronor, samt aktiekapitalet i det nya Hälleforsbolaget utgöra 14 miljoner

kronor, varav 9 miljoner kronor skulle nytecknas av staten. Dessa förslag,

vilka under vissa förutsättningar förordades av majoriteten inom Kreditkassans

styrelse utan företräde för någotdera förslaget, överensstämde

däri, att staten skulle tillskjuta så stort belopp, 15 miljoner kronor, som

ungefärligen motsvarade Hälleforsbolagets nuvarande skuld till banken.

Vid de förda förhandlingarna med banken hade även diskuterats den möjligheten,

att banken i stället för staten skulle övertaga Vargöaktierna, och

banken hade under förutsättning av en rekonstruktion förklarat sig villiggöra

detta till ett belopp av 4 miljoner kronor, som skulle gå i kvittning

mot bolagets skuld till banken. Under samma förutsättning hade banken

vidare förklarat sig beredd att avstå från någon del av fordringsbeloppet.

förslagsvis så mycket som motsvarade ett års ränta därå eller således omkring

3A miljon kronor. Även örn det dessutom finge antagas, att banken

skulle vara villig att låta någon del av sin fordran innestå hos ett rekon
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

struerat företag, hade jag emellertid ansett, att man framför, en så vittgående

kapitalinsats från statens sida, som enligt detta alternativ skulle vara

erforderlig, för närvarande borde föredraga en utväg, som med vidmakthållande

tills vidare av rörelsen gåve möjlighet att avvakta konjunkturernas

utveckling samt att vidtaga de undersökningar rörande företagets

räntabilitet, som syntes mig böra komma till stånd innan längre gående

åtgärder kunde ifrågakomma.

Det naturligaste under dåvarande förhållanden syntes mig således vara,

att bolaget genom kredithjälp sattes i tillfälle att tills vidare under ett års

tid fortsätta sin verksamhet. Under förutsättning, att banken i samma

mån som staten bidroge vid denna kredithjälp, syntes statens insats kunna

hållas inom en sådan gräns, att beloppet i själva verket kunde jämföras

med de uppoffringar av statsmedel, som troligen skulle bliva erforderliga

för att under samma tid bereda hjälp vid den betydande arbetslöshet, som

ett nedläggande av bolagets rörelse skulle medföra. Att närmare beräkna

beloppet erbjöde tydligen stora vanskligheter. Därest man utginge

från att krediten borde räcka till den 1 juli 1934, syntes man emellertid

med utgångspunkt från en i Kreditkassans skrivelse framlagd beräkning

och en av bolaget verkställd kalkyl kunna antaga, att ett belopp av 3 miljoner

kronor borde förslå för täckande av bolagets utgifter utöver inkomster

under denna tid. Därvid förutsattes, att bolagets kredit hos banken

å omkring 14.7 miljoner kronor, för det dåvarande löpande med 5 procent

ränta, finge innestå till den 1 juni 1934 mot en ränta, som med endast V

procent överstege riksbankens officiella diskonto för 3-månaders växlar,

således enligt då gällande diskonto mot 4 procent ränta.

Slutligen förutsattes, att bolagets styrelse under det kommande året

vidtoge alla de besparingar i fråga örn driften och förvaltningen, som utan

att äventyra den normala fortgången av bolagets rörelse kunde genomföras.

Vad anginge det av Kreditkassans styrelse angivna villkoret för

en stödaktion, att arbetslönerna sänktes, erinrade jag, att under gällande

avtalsperiod bolaget vore bundet av i kollektivavtal fastställda löner och

att med hänsyn härtill lönesänkningar icke syntes kunna uppställas såsom

en ovillkorlig förutsättning för riksdagens beslut. Det finge ankomma å

bolagets styrelse att i detta hänseende vidtaga de åtgärder, som kunde

finnas skäliga.

Överläggningar, som med utgångspunkt från nu augivna allmänna synpunkter

hade — enligt vad jag vidare meddelade — förts med banken, hade

resulterat i ett förslag till stödaktion, innefattande bland annat, att staten

och banken skulle under tiden till och med den 31 maj 1934 lämna bolaget

ytterligare kredit intill ett belopp av 3 miljoner kronor, löpande utan

ränta, till vilken kredit staten och banken skulle bidraga med hälften vardera.

För beredande av medel för den kredit, som enligt den sålunda ifrågasatta

överenskommelsen skulle lämnas av staten, föreslogs upptagande a

riksstaten för budgetåret 1933/1934 av ett anslag å l.r, miljon kronor.

Riksdagen biträdde i allt väsentligt det i propositionen framlagda förslaget.

Endast i fråga om finansieringen av den på staten belöpande

andelen av krediten avvek riksdagens beslut från Kungl. Maj:ts förslag,

i det att riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t att för ändamålet anlita

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 ‘Kungl. May.ts proposition nr 277.

1.5 miljon kronor av det å tilläggsstat för budgetåret 1932/1933 under

femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten.

I skrivelse nr 306 anförde riksdagen bland annat följande.

Vid bedömandet av förevarande fråga mäste enligt riksdagens mening

främst beaktas de vådor, som samhälleligt sett kunde befaras uppkomma

örn staten under företagets nuvarande likviditetskris undandroge

detsamma allt vidare stöd. Det måste hållas i minnet att Hälleforskoncernen

utgör ett av rikets största bruks- och industriföretag. Det egentliga

Hälleforskomplexet hade uppkommit genom sammanslagning av

en del äldre bruksföretag i avsikt att därigenom bättre kunna tillgodogöra

inom komplexet befintliga skogs-, kraft- och övriga naturtillgångar.

Den ägda produktiva skogsmarken uppginge till omkring 230,000 tunnland,

vilket område, sträckande sig inom Örebro, Värmlands och Kopparbergs

län, bildade en från Stora Kopparbergs Bergslag, Uddeholm

och andra angränsande bruksföretag naturligt avskild förvaltningsenhet

utmed Svartälven med dess källflöden. Inom eller i anslutning till

detta område, som genomlöptes av ett eget cirka 10 mil långt järnvägssystem

(Hällefors—Fredriksbergs järnvägar), funnes ett flertal helt av

koncernen ägda och förvaltade trämassefabrikei-, sågverk, gruvor, järnverk.

kraftstationer och andra anläggningar för tillgodogörande av

komplexets naturtillgångar. Hälleforskoncernen i sin helhet omfattade,

förutom det egentliga Hälleforskomplexet, vidare Wargöns Aktiebolag,

för vilket ingen finansiell hjälp ifrågasattes, samt Laxå Bruks Aktiebolag,

som ägde cirka 40,000 tunnland inom Örebro och Skaraborgs län sig

sträckande produktiv skogsmark och som jämväl vid egna anläggningar

tillverkade trävaror, sulfitcellulosa och järnverksprodukter.

Ett avslag å propositionen skulle under Hälleforsbolagets nuvarande

finansiellt synnerligen svåra läge uppenbarligen innebära ett uppgivande

från statens sida av allt vidare ansvar för detta omfattande företags

förvaltning. En dylik utgång av frågan innebure också ett till

sina verkningar synnerligen ovisst överlämnande av alla omsorger örn

dessa tillgångars vårdande till borgenärerna, främst den förlagsgivande

banken, som självklart härvidlag i första rummet bomme att tillse

att dess fordringsanspråk bleve täckta; såsom av propositionen framginge

hade banken i varje fall ej ansett sig kunna giva några utfästelser

huru med företaget och dess olika produktionsgrenar komme att förfaras

och i vad mån driften komme att upprätthållas.

Representanter för de av Hälleforskoncernens verksamhet närmast berörda

kommunerna — Hällefors, Grythyttan, Gåsborn, Säfsnäs och Ramundeboda

— hade inför riksdagens vederbörande utskott framfört sina

bekymmer inför den situation, som skulle uppstå, örn den i propositionen

föreslagna stödaktionen ej komme till stånd.

Av en därvid åberopad tablå framginge, att av de angivna fem kommunernas

sammanlagda folkmängd, cirka 15,600 personer, över 12,400 ''/bade

sin försörjning från Hellefors Bruks Aktiebolag jämte dess dotterföretag

vid Laxå. Dessa kommuner vore således så gott som helt beroende

av Hälleforskoncernen, och en nedläggning av därvarande industrier

skulle, enligt vad kommunrepresentanterna framhållit, betyda ekonomisk

ruin för dessa socknar och deras befolkning. Även för Ljusnarsbergs

kommun och vissa andra socknar bleve läget synnerligen allvarligt,

desto mer som vissa av dem redan förut hårt lede av arbetslöshet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 277.

Aven andra synpunkter än de rent sociala kunde emellertid anföras

för ett bifall till propositionen. De senaste årens allmänna depression

hade som bekant medfört ekonomiska svårigheter ej endast för Hälleforskoncernen

utan även för många andra industriföretag. På allra

senaste tiden hade emellertid en omsvängning i konjunkturläget börjat

skönjas. Med hänsyn härtill syntes ett uppskov med frågans avgörande

vara önskligt i avvaktan på konjunkturernas utveckling. Ett sådant

uppskov skulle självfallet medföra ökade möjligheter till ett säkrare bedömande

av frågan. Genom ett dylikt uppskov, vartill ett bifall till propositionen

öppnade möjlighet, kunde också bättre tillvaratagas de rent

organisatoriska värden och den good-will företaget kunde representera.

Då riksdagen från nu angivna utgångspunkter haft att bedöma propositionen,

hade riksdagen kommit till den uppfattningen att det begärda

statliga stödkreditbeloppet borde lämnas. Beaktats hade då att det ifrågavarande

beloppet, 1.5 miljon kronor, utgjorde statens anpart i vad som

erfordrades för tryggandet av Hälleforskoncernens kreditbehov för omkring

ett år framåt. Med nämnda summa jämte ett lika stort kreditbelopp

från banken säkerställdes — så vitt kunde förutses — att driften

inom alla de företag, koncernen omfattade, kunde fortgå under nämnda

tid utan likviditetssvårigheter.

Då riksdagen alltså, med ändring allenast i fråga örn sättet för det begärda

statliga understödsbeloppets beredande, bifölle propositionen, ville

riksdagen emellertid framhålla, att här avsedda stödaktion borde betraktas

som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad åtgärd.

Kiksdagen ville i detta sammanhang framhålla nödvändigheten

av att i styrelsen för Hälleforsbolaget insattes representanter för affärskunskap

och brukskännedom i syfte att trygga en mera affärsbetonad

förvaltning av företaget.

Till sist erinrade riksdagen örn angelägenheten av att alla mojligheter

till organisatoriska och driftekonomiska besparingar iakttoges.

Angeläget vore ock att utan dröjsmål och eventuellt under samverkan

med banken en undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna för den

framtida förvaltningen av Hälleforskoncernen och dess olika driftsgrenar

samt tillgångar av skilda slag.

Med stöd av riksdagens bemyndigande avslöts sedermera i enlighet

med de i propositionen angivna av riksdagen godkända grunderna avtal

med Skandinaviska Kreditaktiebolaget örn företagets finansiering

för tiden intill den 1 juni 1934. Avtalet, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

undertecknades av mig den 28 juni 1933, är av följande lydelse:
Mellan

svenska staten och Skandinaviska Kreditaktiebolaget, här nedan

kallat banken, har denna dag träffats följande avtal angående stöd

åt Hellefors Bruks Aktiebolag, här nedan kallat bolaget:

1. Banken förpliktar sig att icke utan Kungl. Maj:ts medgivande före

den 1 juni 1934 kräva betalning av bolaget eller dess dotterbolag för nu

gällande förbindelser, för vilka bolaget eller något dess dotterbolag är

gäldenär eller eljest står i betalningsansvar, med undantag dock för förfallande

räntor, samt att intill nämnda dag i vanlig ordning diskontera

av bolagen utställda varuväxlar.

2. Å bolagets nu löpande krediter hos banken, fransett vad banken

förskottsvis utgivit av den under punkten 3 omförmälda krediten, skall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

från och med denna dag till och med den 31 maj 1934 ränta utgå efter

en räntesats, som med en halv procent överstiger riksbankens vid varje

tid gällande officiella diskonto för växlar på högst tre månader. Detta

skall i vad rör förlagsväxlar så förstås, att nämnda räntesats tillämpas

vid omsättning av växlar, som sker under nämnda tid. Vid diskontering

av varuväxlar, utställda av bolaget eller dess dotterbolag, skola hittills

tillämpade grunder för ränteberäkningen gälla.

3. Staten och banken lämna bolaget under tiden till och med den 31

maj 1934 ytterligare kredit intill ett belopp av 3,000,000 kronor, löpande

utan ränta, till vilken kredit staten och hanken bidraga med hälften vardera,

Vid fullgörande av detta åtagande skall staten äga räkna sig tillgodo

de belopp å tillhopa 400,000 kronor, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 12 april och den 29 maj 1933 förskottsvis ställts till bolagets förfogande

av statsmedel, medan banken å sin sida skall äga tillgodoräkna

sig. va.(i banken såsom förskott å ifrågavarande kreditbelopp efter den

15 juni 1933 utgivit till bolaget. Krediten skall tagas i anspråk successivt

på sådant sätt, att de av staten och banken vid varje tidpunkt utlämnade

beloppen ungefärligen motsvara varandra. Det belopp, som

staten med iakttagande av vad nu sagts har att tillskjuta, skall av Aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 utbetalas till banken efter hand som

ytterligare kredit där tages i anspråk av bolaget,

4. Staten förpliktar sig att, därest icke senast den 31 maj 1934 bankmässigt

betryggande säkerhet ställes för bolagets förbindelser gentemot

banken eller överenskommelse träffas rörande den fortsatta finansieringen

av bolaget, till banken utan vederlag eller villkor i övrigt överlåta

Kreditkassan direkt eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom

statens fordran hos bolaget och dess dotterbolag på grund av den

enligt punkten 3 lämnade krediten.

Vid ordinarie bolagsstämman för år 1933 med Hellefors Bruks Aktiebolag

ställde bolagets styrelse sina platser till förfogande. En ny styrelse

valdes, i vilken från den gamla styrelsen kvarstod endast bolagets

verkställande direktör.

Av statens andel av krediten — 1.5 miljon kronor — bar hittills tagits

i anspråk 792,000 kronor.

Med sin förut omförmälda skrivelse den 2 maj 1934 bar styrelsen för

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 överlämnat av styrelsen för Hellefors

Bruks Aktiebolag i skrivelse den 28 april 1934 framlagd utredning

och förslag rörande Hälleforskoncernen. Sistnämnda skrivelse torde få

fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I sin skrivelse har styrelsen för Hellefors Bruks Aktiebolag framhållit,

bland annat, att bolagets otillfredsställande räntabilitet i förening med den

svaga likviditeten gjorde en rekonstruktion av bolaget ofrånkomlig. Härvid

måste särskild hänsyn tagas till anläggningarnas geografiska läge och

därav föranledda höga fraktkostnader, vilka synnerligen menligt inverkade

på tillgångarnas värde och företagets räntabilitet. Örn nuvarande

konjunktur lades till grund för en beräkning av förräntningsmöjligheterna,

syntes det vara uppenbart, att bolagets svävande bankskuld — vilken vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 277.

utgången av maj 1934 bei’äknades uppgå till i runt tal 15.4 miljoner kronor

— borde förvandlas till aktiekapital samt att detta i samband därmed nedbringades

till den omfattning, som motsvarades av tillgångarnas beräknade

nuvarande värde. Enligt en i skrivelsen intagen approximativ rekonstruktionsbalans

per den 31 december 1933 skulle aktiekapitalet uppgå

till 16 miljoner kronor och reservfonden till 1.6 miljon kronor. Då enligt

detta rekonstruktionsförslag 15 miljoner kronor av aktiekapitalet skulle tillskjutas

genom bankskuldens förvandling till aktiekapital, skulle av statens

ursprungliga intresse i Hälleforsbolaget återstå endast 2.6 miljoner kronor

utöver Kreditkassans genom stödaktionen uppkomna fordran.

Styrelsen har vidare meddelat, att styrelsen — med hänsyn till möjligheten

av att ett ytterligare uppskov med avgörandet beträffande bolagets

framtida gestaltning skulle ur statens synpunkt kunna anses önskvärt —

funnit sig böra, ehuru styrelsen varit medveten örn att allvarliga olägenheter

skulle vara förknippade med en fortsättning av det nuvarande interimsförhållandet,

under hand hänvända sig till Skandinaviska Kreditaktiebolaget

med förfrågan, huruvida banken vore villig medverka till en förlängning

av avtalet mellan staten och banken intill utgången av maj månad

1936.

Banken hade emellertid avböjt denna framställning under framhållande

av, att ett förlängt interimstillstånd skulle vara till förfång för företaget.

I detta sammanhang hade banken förklarat, att, för den händelse staten

önskade bibehålla sitt ägareintresse i Hälleforskoncernen, banken ansåge

sig i ställda panter hava betryggande säkerheter för 10,000,000 kronor av bolagets

skuld till banken. Av denna skuld på 15,400,000 kronor skulle sålunda

5,400,000 kronor behöva förstärkt säkerhet.

I frågan, huruvida staten borde — då alltså ett slutgiltigt avgörande

nu måste träffas — behålla sitt intresse i Hälleforskoncernen genom att

ställa den begärda fyllnadssäkerheten för bolagets förbindelser gentemot

banken, eller örn staten borde i enlighet med det i fjol träffade avtalet till

banken utan vederlag överlåta Kreditkassans aktier i bolaget ävensom statens

fordran hos detsamma, har styrelsen uttalat, att det ville synas, som

örn ytterligare kapitalinvestering i Hälleforskoncernen med de risker, som

därmed vore förenade, icke vore från statens sida motiverad vare sig av

det återstående värdet av statens intresse i bolaget eller av förräntningsmöjligheterna.

Ändamålet med den av föregående års riksdag beslutade tillfälliga stödaktionen

hade huvudsakligen varit — fortsätter styrelsen — att genom driftens

upprätthållande undvika arbetslöshet och andra sociala vådor. Detta

syfte hade också uppnåtts, i det att icke blott driften kunnat upprätthållas

i förutvarande omfattning utan även bolaget beretts tillfälle att inom

såväl cellulosa- och trävaru- som järnindustrierna utnyttja det förbättrade

konjunkturläget och kunnat i väsentlig grad utöka sin drift och i samma

mån bereda sysselsättning åt allt flera arbetare. Därest banken i fortsätt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

ningen bleve ägare till företaget, syntes det vara att antaga, att det betydande

ekonomiska intresse, som banken därmed övertoge, samt den sociala

hänsynen till den befolkning, vars utkomst vore beroende av företaget,

skulle föranleda banken att alltjämt i möjligaste mån använda företagets

produktionskapacitet. Ur social synpunkt syntes sålunda icke föreligga

skäl för staten att ikläda sig några nya risker.

I anslutning härtill tillråder styrelsen, att Kreditkassan direkt eller indirekt

tillhöriga aktier i Hellefors Bruks Aktiebolag ävensom den fordran

hos bolaget, som må tillkomma Kreditkassan på grund av den lämnade

krediten, överlåtes till banken.

Styrelsen för Kreditkassan har anfört, att styrelsen, som befarade att

de av bolagsstyrelsen framlagda kalkylerna vore väl optimistiska, för sin

del med stöd av de uppgifter örn Hälleforsbolagets ställning och framtidsutsikter,

som lämnats i bolagsstyrelsens skrivelse, samt av de upplysningar

örn företaget, som på annat sätt inhämtats, bildat sig den uppfattningen,

att, örn ej en nu oförutsebar och bestående prisförhöjning inträdde för de.

varor, som av bolaget producerades, Hälleforsengagemanget i statens hand

torde bliva förlustbringande.

Kreditkassans styrelse har därför hemställt örn utverkande åt styrelsen

av bemyndigande att, på sätt i 1933 års avtal förutsatts, avhända kassan

dess intresse såsom aktieägare i och långivare till Hellefors Bruks Aktiebolag.

I ärendet hava, efter remiss, utlåtanden avgivits av länsstyrelserna i Örebro

och Kopparbergs län, kommerskollegium samt fullmäktige i riksgäldskontoret.

Länsstyrelsen i Örebro län har framhållit, att länsstyrelsen självfallet icke

hade möjlighet att med någon säkerhet yttra sig angående de omfattande

ekonomiska spörsmål, som hänförde sig till statsverkets och bankens skiljaktiga

intressen i bolaget samt huru dessa spörsmål med hänsyn till det

allmännas intresse bäst skulle kunna lösas.

Den avsedda ekonomiska uppgörelsen rörande bolaget innebure emellertid

— yttrar länsstyrelsen -— även en fråga av den allra största betydelse

för stora delar av länet. Enligt vad länsstyrelsen inhämtat vore hos bolaget

eller dess dotterbolag för närvarande anställda

inom Hällefors socken ............................................ 1,870 personer

» Grythyttans » 490 »

» Nora » 30 »

» Ramundeboda » 740 »

» Ljusnarsbergs » 170 »

Inom Hällefors och Ramundeboda socknar vore omkring 90 procent samt

inom Grythyttans socken omkring 45 procent av hela befolkningen direkt

beroende av bolagens verksamhet. Därest härtill lades alla de, vilkas ar
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

bete och försörjningsmöjlighet mer eller mindre indirekt avhängde av

nämnda verksamhet, bleve dessa procentuella tal givetvis än större. På

grund härav syntes uppenbart, att förevarande fråga icke borde prövas ur

enbart ekonomiska synpunkter, utan att erforderligt beaktande jämväl

måste ägnas därmed sammanhängande sociala förhållanden. I enlighet

härmed har länsstyrelsen framhållit den synnerliga angelägenheten av att,

huru det föreliggande ärendet än komme att avgöras, sådana anordningar

vidtoges, varigenom i möjligaste mån säkerställdes, att den industriella

verksamheten å de särskilda orterna komme att i minst nuvarande omfattning

upprätthållas. Då de rådande ovissa förhållandena otvivelaktigt inverkade

hindrande med avseende å fullföljden av den påbörjade återhämtningen

från de senaste årens depression, syntes det länsstyrelsen ock i hög

grad önskvärt, att ett slutligt avgörande av frågan måtte snarast möjligt

komma till stånd.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har anfört följande.

Statens stödaktion under föregående år till Hälleforskoncernen möjliggjorde,

att Hälleforsbolaget kunnat icke blott upprätthålla driften i förutvarande

omfattning utan även i väsentlig mån utöka densamma och bereda

arbete åt flera arbetare. För den del av bolagets intresseområde,

som ligger inom Kopparbergs län, Säfsnäs socken, har detta förhållande

varit av stor betydelse. Genom att bolaget kunnat bereda såväl skogssom

fabriksarbetarna inom socknen arbete har befolkningen inom denna

kommun varit befriade från den tryckande arbetslöshet, som varit rådande

inom övriga delar av länet.

Helt naturligt råder inom denna och övriga kommuner, vilkas befolkning

är beroende av Hälleforsbolagets verksamhet, stor oro för framtiden.

Man befarar att, örn staten släpper sitt inflytande över företaget, de nya

aktieägarna skola genom omläggning eller inskränkning av driften skapa

försämrade försörjningsmöjligheter för befolkningen. Hälleforskoncernens

domäner sträcka sig över betydande områden inom Kopparbergs, Örebro

och Värmlands län och flera tusen familjer äro för sin utkomst beroende

av till koncernen hörande bolags verksamhet, varför statsmakterna enligt

länsstyrelsens mening icke kunna uraktlåta att ägna den sociala sidan av

frågan allvarlig uppmärksamhet.

De antydda farhågorna har bolagets styrelse i sin skrivelse till Kreditkassan

sökt bemöta och förmenar, att ur social synpunkt det icke torde

föreligga skäl för staten att för bolaget ikläda sig några nya risker. Utan

att betvivla den förlagsgivande bankens goda vilja att, örn staten avhänder

sig sitt intresse i bolaget, handhava Hälleforsbolagets verksamhet på

sätt den nuvarande styrelsen antager, kan det likväl icke bestridas, att

det finnes fog för de framförda bekymren. Därest den tänkta rekonstruktionen

av bolaget kommer till stånd, lärer väl icke banken för framtiden

komma att behålla de nya aktierna, och genom försäljning av aktiestocken

förlorar banken sitt inflytande över bolaget.

Enligt länsstyrelsens mening tala vägande sociala skäl för att staten icke

avhänder sig sitt inflytande över bolaget och dess verksamhet.

Av de lämnade förräntningskalkylerna synes framgå, att med de förbättrade

avsättningspriser bolaget erhållit under den senaste tiden bola

gets ställning så avsevärt förbättrats, att styrelsen beräknar ett överskott

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

av verksamheten tillräckligt för förräntningar av bolagets bankskulder

med 4.3 procent. Därest, som det finnes anledning förvänta, en fortsatt

konjunkturförbättring skulle inträda, är det icke osannolikt att bolagets

verksamhet i framtiden även skulle kunna lämna någon utdelning på det

nuvarande aktiekapitalet. Ur statens synpunkt är det därför synnerligen

olägligt, att frågan örn bolagets rekonstruktion på föreslaget sätt skall avgöras

vid en tidpunkt, då en fortsatt förbättring av konjunkturläget synes

vara att påräkna.

Enligt länsstyrelsens mening bör såvitt möjligt en förnyad överenskommelse

träffas med den förlagsgivande banken örn ytterligare ett års uppskov

med frågans avgörande. Genom ett sådant uppskov skulle vinnas,

förutom en bättre översikt över konjunkturläget, ökad erfarenhet örn de

ekonomiska verkningarna av redan vidtagna och av bolagets styrelse antydda

besparingsåtgärder.

Kommerskollegium har uttalat, att det i frågans nuvarande läge för

statens vidkommande syntes gälla endast att avgöra, vilketdera av de i

ovannämnda kontrakt medgivna tvenne alternativ staten skulle välja.

Härom har kollegium anfört följande:

Örn staten lämnar den i avtalet avsedda fyllnadssäkerheten, är detta,

som av bruksbolagets styrelse påpekas, liktydigt med att staten måste inlösa

hela bankskulden. Även med den inom bolaget upprättade förmånligare

förräntningskalkylen, vilken kollegium i likhet med Kreditkassans

styrelse befarar vara allt för optimistisk, skulle endast under full och

ostörd drift vid ett relativt gynnsamt konjunkturläge en något så när rimlig

förräntning av bolagets totala skulder, aktiekapitalet oberäknat, kunna

uppnås. Som medeltal under växlande konjunkturer måste man därför

räkna med att förräntningen skulle komma att bliva otillfredsställande.

Något överskott till utdelning åt aktieägarna skulle ej kunna påräknas

ens under sådana gynnsamma förutsättningar. Aktierna torde därför få

betraktas som värdelösa. Därtill kommer, att på grund av anläggningarnas

geografiska läge och därav föranledda höga fraktkostnader strävandena

måste inriktas på vidareförädling, varmed ytterligare väsentliga

kapitalinvesteringar måste förbindas. Detta alternativ skulle alltså kunna

medföra fortlöpande krav på nya tillskott. Kollegium anser sig icke kunna

tillstyrka, att staten ytterligare engagerar sig i Hällefors.

Mot det andra alternativet, det vill säga att statens aktier och fordringar

överlämnades till den förlagsgivande banken, anfördes vid frågans

behandling föregående år, att detta skulle vara förenat med risk för arbetslöshet

och andra sociala vådor. I avseende härå har bruksbolagets styrelse

nu uttalat att, därest banken i fortsättningen blir ägare till företaget,

det torde kunna antagas, att det betydande ekonomiska intresse, som banken

därmed övertager, samt den sociala hänsynen till den befolkning, vars

utkomst är beroende av företaget, skall föranleda banken att alltjämt i

möjligaste mån använda företagets produktionskapacitet, varför ur social

synpunkt skäl icke torde föreligga för staten att i förevarande sammanhang

ikläda sig några nya risker.

Kollegium finner det uppenbart, att den blivande ägaren till Hällefors

måste i största möjliga utsträckning utnyttja förefintliga naturtillgångar

och anläggningar för att kunna förränta och amortera det investerade kapitalet

i den män detta blir möjligt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277. 17

Kollegium har alltså förordat bifall till styrelsens för Kreditkassan hemställan.

Det av fullmäktige i riksgäldskontoret avgivna utlåtandet är av följande

lydelse:

Till en böljan vilja fullmäktige erinra örn, att, då staten år 1923 genom

Kreditkassan medverkade till en då ofrånkomlig rekonstruktion av Wermlands

Enskilda Bank och i samband därmed övertog bankens engagemang

till belopp av sammanlagt 30 miljoner kronor, såsom huvudpost ingick en

fordran av Wargöns Aktiebolag å 20 miljoner kronor, vilket engagemang

"var för banken i hög grad tyngande och ej erbjöd bankmässig säkerhet.

Då staten sedermera genom domänstyrelsen år 1924 övertog de Wargöns

Aktiebolag tillhöriga Villingsbergsskogarna, avbetalades ett mindre belopp

å bolagets ovanberörda skuld. Är 1925, då Wargöns Aktiebolag under

Kreditkassans medverkan måste rekonstrueras, erhöll Kreditkassan

i utbyte mot sin ifrågavarande fordran, som dittills förräntats, preferensaktier

å nominellt 19.5 miljoner kronor i Hellefors Bruks Aktiebolag, som

blev det nya företagets namn efter rekonstruktionen. Dessa aktier överfördes

av formella skäl på ett Kreditkassans dotterbolag, som har dem bokförda

till deras parivärde, och Kreditkassan har mot säkerhet av aktierna

lämnat nyssnämnda bolag ett lån å samma belopp, ehuru aktierna aldrig

haft ett motsvarande realvärde. En mycket stor del av statens förlust å

Hälleforsengagemanget är sålunda direkt beroende av hjälpaktionen för

Wermlands Enskilda Bank.

Enligt 1933 års avtal mellan svenska staten och Skandinaviska Kreditaktiebolaget

angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag har staten bland

annat förpliktat sig att, därest icke senast den 31 maj 1934 bankmässigt

betryggande säkerhet ställes för Hälleforsbolagets förbindelser gent emot

banken eller överenskommelse träffas rörande den fortsatta finansieringen

av bolaget, till banken utan vederlag eller villkor i övrigt överlåta Kreditkassan

direkt eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom statens fordran

hos bolaget och dess dotterbolag på grund av en enligt avtalet av

staten och banken gemensamt lämnad kredit å intill 3 miljoner kronor.

Enligt vad som framgår av styrelsens för Hellefors Bruks Aktiebolag i

remissakten ingående skrivelse till Kreditkassans styrelse har Skandinaviska

Kreditaktiebolaget lämnat avböjande svar å en förfrågan, huruvida

banken vore villig medverka till en förlängning av avtalet mellan staten

och banken intill utgången av maj 1936 och som skäl därför anfört bland

annat, att ett förlängt interimstillstånd skulle vara till förfång för företaget.

Vid sådant förhållande återstå endast två alternativ, nämligen att

under innevarande månad antingen ställes betryggande säkerhet för Hälleforsbolagets

förbindelser gentemot banken eller att staten utan vederlag

till banken överlåter sina aktier m. m. hos bolaget. Vid det förra alternativet

skulle av Hälleforsbolagets skuld till banken å cirka 15,400,000 kronor

krävas förstärkt säkerhet å 5,400,000 kronor, enär banken anser sig hava

betryggande säkerheter för 10,000,000 kronor av berörda skuldbelopp. Såsom

Hälleforsbolagets styrelse framhållit, är emellertid ställandet av berörda

fyllnadssäkerliet på grund av nödvändigheten av att rekonstruera

bolaget liktydigt med, att staten måste inlösa hela bankskulden. Därjämte

torde det bliva nödvändigt för statsmakterna att ställa rörelsekapital

till bolagets förfogande. Erforderlig utredning härom liksom örn

formerna för en eventuell statsdrift av företaget torde, såvitt fullmäktige

hava sig bekant, ej vara verkställd.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 217. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Under föreliggande förhållanden dela fullmäktige den mening, varåt

såväl Hälleforsbolagets som Kreditkassans styrelse givit uttryck, nämligen

att staten i nuvarande läge ej bör övertaga Hälleforsföretaget med alla deekonomiska

risker, som därmed måste anses vara förbundna — så måste

staten bland annat övertaga betalningsskyldigheten för bolagets obligationslån,

vid 1938 års slut uppgående till 13,679,000 kronor — utan hellre

välja det andra alternativet d. v. s. att låta banken taga band örn företaget

i enlighet med villkoren i 1933 års avtal, även örn denna utväg givetvis

med hänsyn till statens stora engagemang i företaget ur vissa synpunkter

kan synas mindre tilltalande.

Fullmäktige anse sig kunna instämma i bolagsstyrelsens uttalande, att,,

därest banken blir ägare till företaget, antagligt är, att bankens stora

ekonomiska intresse i detsamma samt hänsynen till den befolkning, som

för sin utkomst är beroende av företaget, skall föranleda banken att i möjligaste

mån för framtiden fortsätta bolagets rörelse och använda dess produktionsapparat.

Vid sådant förhållande synas ej några sociala skäl böra

avhålla staten från att välja det av fullmäktige ovan angivna alternativet.

På grund av det anförda hava riksgäldsfullmäktige för sin del tillstyrkt

bifall till styrelsens för Kreditkassan framställning.

Två fullmäktige, ledamöterna av riksdagens andra kammare Anderson

i Råstock och Lindqvist i Halmstad, hava reserverat sig mot beslutet och

anfört:

»Vi hava ej ansett oss kunna biträda förslaget, att staten nu skulle till

Skandinaviska Kreditaktiebolaget utan något som helst vederlag överlåta

sina aktier och fordringar i Hälleforsbolaget, däribland samtliga preferensaktier,

sammanlagt 19.5 miljoner kronor, med vilkas innehav praktiskt

taget följer äganderätten till bolagets ofantliga skogs-, kraft- och

brukstillgångar.

Hälleforsbolagets tillverkningar omfatta i huvudsak trävaror, trämassa

och järnbruksprodukter, och för dessa varors avsättning har en betydande

lättnad inträtt sedan förra årets kreditavtal med banken slöts. Bolagets

skuldsättning är ej större än att preferensaktierna måste antagas representera

ett avsevärt ekonomiskt värde, efter hand stigande allteftersom

de förbättrade konjunkturerna hinna göra sig gällande.

I det tvångsläge, vari staten på grund av formuleringen av punkten 4

i gällande kreditavtal med banken befinner sig, bör alltså enligt vår mening

staten taga risken av att ställa säkerhet för Hälleforsbolagets förbindelser

till hanken. De ekonomiska vanskligheterna härav synas ej vara

större än att de avsevärt motvägas av möjligheterna till en gynnsammare

avveckling av Kreditkassans engagement i Hälleforsbolaget.»

De grundläggande fakta, som böra fasthållas vid ett bedömande av

statens intresse i Hälleforsbolaget och den i avseende härpå för staten

nu inträdda situationen, synas mig kunna sammanfattas sålunda. Aktierna

i bolaget utgöras av dels stamaktier å tillhopa nominellt 10 miljoner

kronor och dels preferensaktier å tillhopa nominellt 19.5 miljoner kronor.

Preferensaktierna medföra framför stamaktierna företrädesrätt till

årlig utdelning av bolagets vinst intill 5.5 procent av aktiebeloppet ävensom

rätt att, därest under ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

19

lämnas, av följande års vinst bekomma vad som brustit, innan utdelning

å stamaktierna må äga rum. Upplöses bolaget, skall innehavare av

preferensaktie ur bolagets tillgångar erhålla aktiens nominella värde jämte

nyss angivna utdelning i den mån denna ej guldits, allt med förmånsrätt

framför stamaktiernas ägare. Stamaktierna äro för närvarande, med

undantag av en staten tillhörig post, fördelade på enskilda ägare.

Samtliga preferensaktier ägas av staten genom ett dotterbolag till Aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922. Dessa aktier hava kommit i statens

hand i samband med en år 1924 genomförd rekonstruktion av Wargöns

Aktiebolag, då staten mottog aktierna i utbyte mot fordringar i sistnämnda

bolag, vilka i sin ordning tidigare tillkommit Wermlands Enskilda

Bank men såsom för banken tyngande engagemang överflyttats

å staten vid den stödaktion, som år 1922 företogs för att rädda banken

från sammanbrott.

Sedan finansieringssvårigheter uppstått för Hälleforsbolaget, framlade

Kungl. Majit till 1933 års riksdag proposition angående stöd åt bolaget.

Denna proposition motiverades i första hand med det starka samhällsintresse,

som särskilt under då rådande förhållanden på arbetsmarknaden knöte

sig till ett uppehållande av bolagets rörelse. Propositionen hade föregåtts

av förhandlingar, som av mig förts med representanter för bolaget och folden

kreditgivande banken, Skandinaviska Kreditaktiebolaget. Därunder

hade alternativa utvägar till vinnande av det avsedda syftet, tillvaratagandet

av statens intressen i bolaget och uppehållandet av driften, varit under

övervägande. Det alternativ, för vilket Kungl. Majit stannade och som

således blev propositionens föremål, var att bolaget genom kredithjälp

skulle sättas i tillfälle att tills vidare under ett års tid fortsätta sin verksamhet.

Staten och banken skulle enligt förslaget lämna bolaget ytterligare

kredit intill ett belopp av 3 miljoner kronor, löpande utan ränta.

För beredande av medel för den kredit, som skulle lämnas av staten, föreslogs

upptagande å riksstaten för budgetåret 1933/1934 av ett anslag å 1.5

miljon kronor. Riksdagen biföll propositionen, dock att riksdagen i fråga

örn finansieringen av den på staten belöpande andelen av krediten så tillvida

avvek från Kungl. Majits förslag, att riksdagen bemyndigade Kungl.

Majit att för ändamålet anlita 1.5 miljon kronor av det å tilläggsstat för

budgetåret 1932/1933 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande

av arbetslösheten.

Med stöd av riksdagens bemyndigande och enligt av riksdagen godkända

grunder avslöts den 28 juni 1933 mellan staten och Skandinaviska Kreditaktiebolaget

avtal om företagets finansiering för tiden intill den 1 juni

1934. Avtalets huvudpunkter äro, att banken förpliktar sig att icke utan*

Kungl. Majits medgivande före den 1 juni 1934 kräva betalning av bolaget

eller dess dotterbolag för nu gällande förbindelser, för vilka bolaget eller

något dess dotterbolag står i betalningsansvar, med undantag dock för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

förfallande räntor, samt att intill nämnda dag i vanlig ordning diskontera

av bolagen utställda varuväxlar, att å bolagets löpande krediter hos

banken med visst undantag skall till och med den 31 maj 1934 ränta utgå.

efter en räntesats bestämd i förhållande till riksbankens växeldiskonto,

att staten och banken lämna bolaget under tiden till och med den 31 maj

1934 ytterligare kredit intill ett belopp av 3 miljoner kronor, löpande utan

ränta, till vilken kredit staten och banken bidraga med hälften vardera,

samt att staten förpliktar sig att, därest icke senast den 31 maj 1934

bankmässigt betryggande säkerhet ställes för bolagets förbindelser gentemot

banken eller överenskommelse träffas rörande den fortsatta finansieringen

av bolaget, till banken utan vederlag eller villkor i övrigt överlåta

Kreditkassan direkt eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom

statens fordran hos bolaget och dess dotterbolag på grund av den nyssnämnda

ytterligare krediten. Sedermera har banken i skrivelse till mig

förklarat sig vilja modifiera avtalet i så måtto, att, därest staten önskade

bibehålla sitt ägareintresse i Hälleforskoncernen, banken avstode från

sin fordran å det belopp, som banken i enlighet med avtalet tillskjutit

för företagets drift under avtalstiden, jämte ränta å samma belopp.

I skrivelse nr 306 i anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition

till 1933 års riksdag framhöll riksdagen nödvändigheten av att i

styrelsen för Hälleforsbolaget insattes representanter för affärskunskap

och brukskännedom. Vid ordinarie bolagsstämman för år 1933 med ifrågavarande

bolag valdes, sedan den förutvarande styrelsen ställt sina platser

till förfogande, en ny styrelse, däri av styrelsens tidigare ledamöter

inträdde allenast bolagets verkställande direktör.

I sin förut omnämnda skrivelse erinrade riksdagen vidare örn angelägenheten

av att alla möjligheter till organisatoriska och driftekonomiska

besparingar iakttoges samt av att utan dröjsmål och eventuellt under

samverkan med banken en undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna

för den framtida förvaltningen av Hälleforskoncernen och dess

olika driftsgrenar samt tillgångar av skilda slag.

Utredning och förslag rörande Hälleforskoncernen föreligga nu i den

förut omförmälda, den 28 april 1934 dagtecknade skrivelse, som av bolagets

styrelse avlåtits till styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av

år 1922. Jag hänvisar härutinnan dels till själva skrivelsen, örn vars

fogande såsom bilaga till statsrådsprotokollet jag förut anhållit, och dels

till det av mig tidigare lämnade referatet av dess innehåll. Jag vili i

detta sammanhang endast erinra därom att styrelsen för Hälleforsbolaget

anser att en rekonstruktion av bolaget är ofrånkomlig, att en ytterligare

kapitalinvestering från statens sida, med de risker som därmed äro förenade,

icke är motiverad, samt att under dessa omständigheter de staten

tillhöriga aktierna i bolaget ävensom den fordran, som tillkommer staten''

på grund av den enligt avtalet av juni 1933 lämnade krediten, böra överlåtas

å Skandinaviska Kreditaktiebolaget. Den mening, som sålunda

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 277.

21

kommit till uttryck, delas av Kreditkassans styrelse, kommerskollegium

och fullmäktige i riksgäldskontoret, rinder det länsstyrelsen i Kopparbergs

län förordar en förnyad överenskommelse med banken örn ytterligare

ett års uppskov med frågans avgörande och länsstyrelsen i Örebro

län inskränker sig till att uttala, att det synes i hög grad önskvärt att

ett slutligt avgörande av frågan snarast möjligt kommer till stånd. Reservanter

inom riksgäldsfullmäktige uttala sig däremot för att staten bör

taga risken av att ställa säkerhet för bolagets förbindelser till banken.

Då det gäller att avgöra vilken åtgärd, som i den nu förevarande situationen

är att tillråda, erinrar jag till en början därom, att riksdagen vid

sitt bifall till fjolårets proposition i ämnet framhöll, att stödaktionen

borde betraktas som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad

åtgärd. Riksdagen betonade tillika, att, med hänsyn till att en

omsvängning i konjunkturläget börjat skönjas, ett uppskov nied frågans

avgörande vore önskligt i avvaktan på konjunkturernas utveckling. Ett

sådant uppskov skulle, enligt riksdagens mening, självfallet medföra

ökade möjligheter till ett säkrare bedömande av frågan. Ej minst med

hänsyn till den fortsatta stigande tendensen i konjunkturutvecklingen

och svårigheten i och för sig att draga bestämda slutsatser ur erfarenheterna

från den relativt korta tid, som förflutit från stödaktionens inledande,

skulle ett ytterligare uppskov med det slutliga ståndpunktstagandet

i frågan lia varit önskvärt. Bolagets styrelse har även, såsom jag

förut omnämnt, hänvänt sig till banken med förfrågan, huruvida banken

vore villig medverka till en förlängning av avtalet mellan staten

och banken intill utgången av maj månad 1936. Banken har emellertid

motsatt sig att lämna en dylik medverkan, och därmed torde tanken på

ytterligare uppskov med frågans slutliga lösning hava förfallit. I den

sålunda uppkomna situationen träda bestämmelserna i avtalet av den

28 juni 1933 i tillämpning, och banken äger alltså påfordra att, därest

icke dess fordringar hos bolaget inlösas eller betryggande säkerhet ställes

för desamma, statens aktier i bolaget utan vederlag överlåtas å banken.

Emellertid har banken utfäst sig att icke påkalla tillämpning ay

denna bestämmelse i avtalet förrän riksdagen tagit ställning till den nu

föreliggande frågan.

Jag erinrar vidare därom, att bolagets styrelse konstaterat, att bolagets

ekonomiska ställning gör en rekonstruktion av detsamma ofrånkomlig.

Då en sådan lärer förutsätta åtminstone större delen av bankskuldens

förvandling till aktier synes utvägen att uppfylla avtalet genom

ställande av säkerhet för skulden icke kunna tillgripas.

De alternativa utvägar, som under nu angivna förhållanden stå öppna,

äro överlåtande av statens aktier å banken och statens övertagande av

bankens fordringar genom inlösande av desamma. Med hänsyn till de omständigheter,

som, enligt vad jag förut utvecklat, kunnat anföras för ett

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

ytterligare uppskov med frågans slutliga lösning, torde nödvändigheten

att redan nu träffa avgörandet medföra, att, vilkendera utvägen än väljes,

valet ej kan ske annat än med tvekan.

Såsom jag förut erinrat, framhöll riksdagen i fråga örn fjolårets stödaktion,

att denna vore betingad huvudsakligen av sociala skäl. Den av

länsstyrelsen i Örebro län förebragta utredningen i ärendet visar, att

inom vissa kommuner omkring 90 procent av befolkningen är direkt

beroende av Hälleforsbolagets och dess dotterbolags verksamhet. Och

inför 1933 års riksdags vederbörande utskott upplystes, att av fem kommuners

sammanlagda folkmängd, cirka 15,600 personer, över 12,400 hade

sin försörjning från samma bolag. Visserligen har det antagits, att banken,

därest den övertoge aktierna i bolaget, skulle fortsätta driften på

sådant sätt, att för bygdens befolkning ur försörjningssynpunkt menliga

verkningar komme att undvikas. De förändrade konjunkturerna hava

otvivelaktigt medfört, att utnyttjandet av företagets produktionskapacitet

för närvarande är ekonomiskt lönande, och farhågorna för ett nedläggande

eller en inskränkning av driften framträda på grund härav ej med

samma styrka som tidigare. Emellertid nödgas man räkna med att, därest

företaget kommer i enskild hand, hänsynen till ortsbefolkningens försörjningsmöjligheter

kommer att skjutas i bakgrunden. En väsentlig del av

den nuvarande arbetarstammen sysselsättes i företagets förädlingsindustri,

och det är ingalunda uteslutet, att ur privatekonomisk synpunkt en

sådan omläggning av denna verksamhet under vissa omständigheter kan

komma att framstå såsom motiverad, varav driftnedläggelse inom Hälleforskoncernen

måste följa. De sociala olägenheterna av statens uppgivande

av sitt intresse i företaget få alltså icke heller i nuvarande läge

underskattas.

Hedan vid framläggandet av fjolårets proposition i ämnet anförde

jag, att enligt min mening ett uppgivande av statens intresse

i företaget skulle ur rent affärsmässig synpunkt vara försvarligt

endast örn det kunde på någorlunda säkra grunder antagas, att aktierna

icke för framtiden representerade något värde, men att den dåvarande

tidpunkten vore i hög grad olämplig, örn det gällde att bilda sig en definitiv

uppfattning örn livsdugligheten hos ett företag sådant som det förevarande.

Detta framginge även av de verkställda utredningarna, vilka

enligt min mening icke berättigade till att för det dåvarande helt uppgiva

statens kapitalinsats i företaget. En omständighet, som jag därvid

tillmätte betydelse, var, att de åtgärder för fabrikernas utbyggande och

driftens rationalisering, som med betydande ekonomiska uppoffringar ägt

rum under tidsperioden 1925—1930, på grund av den därefter inträdande

lågkonjunkturen i stort sett icke ännu fått visa sina verkningar. Vad

jag sålunda anfört synes mig alltjämt äga giltighet. För att staten skulle

utan vederlag avhända sig sina aktier i bolaget synes mig sålunda situa
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

tionen böra vara den, att aktierna med sannolikhet måste antagas sakna

nämnvärt värde i statens hand.

När det gäller att bedöma aktiernas värde, vill jag hänvisa till den av

bolagets styrelse uppgjorda approximativa rekonstruktionsbalansen per

den 31 december 1933, enligt vilken, utöver Kreditkassans genom stödaktionen

uppkomna fordran, ett belopp av 2,600,000 kronor skulle representera

statens nuvarande intresse i bolaget. Enligt denna beräkning skulle bolagets

samtliga fonder, dess stamaktiekapital och större delen av preferensaktiekapitalet

lia förbrukats men preferensaktierna dock representera

ett visst återstående värde.

Av det anförda torde framgå, att jag icke finner tillräckliga skäl föreligga

för staten att nu utan vederlag överlåta till banken sina aktier och

fordringar i företaget.

Jag anser mig i detta sammanhang ej böra underlåta att nämna, att

jag till banken framställt förfrågan, huruvida denna vore villig att utgiva

någon ersättning för övertagandet av statens aktier i bolaget men

att bankens styrelse nekande besvarat denna fråga.

Med fasthållande av att en rekonstruktion av bolaget är en nödvändig

betingelse för dess fortsatta livsduglighet återstår då utvägen att staten

infriar bankskulden och att den staten sålunda tillkommande fordringen

hos bolaget i samband med rekonstruktionens genomförande förvandlas

till staten tillhöriga aktier i det nybildade företaget. Det bör härvid framhållas,

att bankskulden, som vid senaste årsskiftet upptogs till omkring

15.4 miljoner kronor, enligt bankens förklaring till ett belopp av 10 miljoner

kronor motsvaras av betryggande pantsäkerheter. Den ökade risk,

staten genom bankskuldens infriande ikläder sig, torde således enligt denna

beräkning begränsa sig till ett belopp av 5.4 miljoner kronor.

I fråga örn sättet för genomförande av en rekonstruktion av bolaget

torde någon viss detaljerad plan icke för närvarande kunna förordas.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter närmare utredning och

efter hörande av Kreditkassans styrelse besluta härom. Så mycket torde

dock redan nu vara klart, att rekonstruktionen bör ske genom ombildning

av bolaget till ett nytt företag, därvid den av staten inlösta bankskulden

förvandlas till aktier i statens ägo. Ett förfarande, som innebure

en nedsättning av det nuvarande bolagets aktiekapital, torde nämligen

knappast vara möjligt att genomföra. Till ledning för bedömande av

de grunder, enligt vilka rekonstruktionen i lmvudsak kan genomföras,

torde tjäna dels de av bolagets förutvarande styrelse uppgjorda alternativa

förslagen, vilka äro redovisade i Kungl. Maj:ts proposition nr 249

till 1933 års riksdag, dels det av den nuvarande styrelsen uppgjorda förslaget,

intaget i förenämnda skrivelse av den 28 april 1934.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

I särskild skrivelse sistnämnda dag till styrelsen för Kreditkassan Ilar

bolagsstyrelsen fäst uppmärksamheten på att den i avtalet av den 28 juni

1933 stadgade räntelindringen icke kommit Hälleforsbolagets dotterföretag

till godo. Med anledning härav vill jag meddela, att vid de förhandlingar,

som fördes mellan banken och mig före avlåtande av 1933 års

proposition, yrkande framställdes därom, att räntelindringen skulle tillgodokomma

jämväl dotterbolagen, men att banken icke ansåg sig kunna

tillmötesgå detta önskemål. På grund härav begränsades i det för riksdagen

framlagda avtalsförslaget räntelindringen till att avse allenast

Hälleforsbolagets egna förbindelser.

De medel, som bliva erforderliga för statens medverkan till en rekonstruktion

av Hälleforsbolaget i enlighet med i det föregående angivna

grunder, torde böra tillhandahållas av riksgäldskontoret. Av vad

jag förut anfört torde framgå, att den av mig förordade utvägen förutsätter,

att staten övertager bankens hela kvarstående fordran på bolaget.

Med hänsyn härtill bör det belopp, intill vilket riksgäldskontoret bör bemyndigas

att medverka vid rekonstruktionen, bestämmas till förslagsvis

16 miljoner kronor. Jag erinrar emellertid härvid, att, såsom förut

antytts, den från banken övertagna fordringen ej under alla omständigheter

behöver i sin helhet gå i utbyte mot aktier i det vid rekonstruktionen

nybildade bolaget, utan att det kan tänkas, att en del av fordringens

belopp kvarstår såsom en det nya bolagets skuld till staten.

Enligt de av 1933 års riksdag godkända grunderna för stöd åt Hälleforsbolaget

skulle staten under tiden till och med den 31 maj 1934 lämna bolaget

kredit intill ett belopp av 1.3 miljon kronor, vartill medel bereddes

genom bemyndigande för Kungl. Majit att anlita det å tilläggsstaten för

budgetåret 1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten anvisade reservationsanslaget.

Då ifrågavarande kredit ingår såsom ett led i 1933 års

avtal örn stöd åt bolaget och sålunda förfaller med den förändring, sorn

nu ifrågasättas, torde riksdagens medgivande böra inhämtas därtill, att

kredit intill nämnda belopp allt fortfarande må av bolaget åtnjutas till

dess rekonstruktionen av bolaget genomförts.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga riksgäldskontoret att till ett belopp

av högst 16 miljoner kronor tillhandahålla medel för

statens medverkan i enlighet med av mig i det föregående

förordade grunder till rekonstruktion av

Hellefors Bruks Aktiebolag;

dels ock medgiva, att den enligt 1933 års riksdags

beslut åt bolaget beviljade krediten av statsmedel må

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 277.

intill ett belopp av 1,500,000 kronor av bolaget åtnjutas

till dess rekonstruktionen av bolaget genomförts
Med

bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

R. Borgström.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts proposition nr 277.

Bilaga.

Till Styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.

Sedan Kungl. Majit i en till riksdagen den 5 maj 1933 avlåten proposition,

nr 249, föreslagit riksdagen bl. a. bemyndiga Kungl. Majit att å

statens vägnar träffa avtal med Skandinaviska Kreditaktiebolaget angående

stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag under tiden t. o. m. den 31

maj 1934, bemyndigade riksdagen genom beslut den 15 juni 1933 Kungl.

Majit dels att träffa dylikt avtal och dels att för ändamålet från det

å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten

anvisade reservationsanslaget utanordna ett belopp av högst

1,500,000 kronor.

I riksdagens till Konungen avlåtna skrivelse i ärendet gjordes bl. a.

följande uttalanden.

Ett uppskov med det slutgiltiga avgörandet rörande statens intresse

i Helleforskoncernen vore önskligt i avvaktan på konjunkturernas utveckling.

Ett sådant uppskov skulle nämligen medföra ökade möjligheter

till ett säkrare bedömande av frågan. — Stödaktionen borde emellertid

betraktas som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad

åtgärd.

Riksdagen erinrade örn angelägenheten av att alla möjligheter till organisatoriska

och driftsekonomiska besparingar iakttoges ävensom att

en undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna för den framtida förvaltningen

av Helleforskoncernen och dess olika driftsgrenar samt tillgångar

av skilda slag.

Den 28 juni 1933 träffades mellan staten och banken härvid i avskrift

fogade avtal (bilaga A).1

Undertecknade, vid Hellefors Bruks Aktiebolags och dess dotterbolags

ordinarie stämmor år 1933 utsedda ledamöter av bolagens styrelser, få

härmed lämna följande redogörelse.

Styrelsen har ägnat Helleforskoncernens tekniska och ekonomiska problem

ett ingående studium. För detta ändamål har ett betydande antal

utredningar verkställts. — I vissa fall, då så ansetts önskvärt, ha särskilt

sakkunniga tillkallats. Sålunda ha såväl skogstillgångarnas utnyttjande

och förvaltning som lantbruken och kontorsorganisationen varit

föremål för speciella undersökningar.

Ben av styrelsen tillkallade skogssakkunnige har i sitt utlåtande angående

Helleforsbolagets skogsförvaltning bl. a. framhållit följande.

Skogarnas tillstånd och produktion vore synnerligen tillfredsställande.

Det starka prisfall å skogsprodukter, som under de senaste åren inträffat,

utan att omkostnaderna kunnat sänkas i motsvarande grad, hade resulterat

i en mycket ringa avkastning från skogarna. Då man icke kunde

påverka skogsprodukternas försäljningspris, vore utvägarna ur detta

1 Här ej avtryckt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:t8 proposition nr 277.

otillfredsställande läge nedbringande av omkostnaderna, ökning av avverkningarna

eller en kombination av bådadera.

En ökning av avverkningskvantiteterna vore möjlig därigenom, att

skogens tillväxt under ett flertal år icke till fullo uttagits. Årsavverkningen

skulle sålunda under en femårsperiod kunna ökas med cirka 15

procent av den uttagbara årstillväxten.

Någon ökning av den fasta personalen på grund av den ifrågasatta

större avverkningen skulle icke behöva ske. En minskning av omkostnaderna

genom lönenedsättningar kunde icke utan frivillig överenskommelse

ifrågakomma beträffande arbetslönerna, enär dessa vore avtalsbundna

intill den 1 oktober 1934. En uppsägning av förenämnda avtal

vore ovillkorligen nödvändig ej blott för att reducera de nuvarande höga

lönerna utan även för att förenkla det i Värmland och västra Bergslagen

tillämpade löneavtalet i dess helhet, vilket i invecklade detaljbestämmelser

torde sakna motstycke och rent av fordrade särskild personal för

biläggande av jämt och ständigt återkommande tolkningstvister.

Skogens förvaltningspersonal, som vore tillräcklig för den större avverkningen,

borde anpassas efter det eventuellt förenklade avtalet och

den senare minskade avverkningen.

Undersökningen av bolagets lantbruksförvaltning gav icke anledning

till någon erinran.

Den på styrelsens uppdrag verkställda undersökningen av bolagets kontorsorganisation

gav vid handen, att kontorets olika avdelningar arbetade

på ett effektivt sätt med god individuell arbetsintensitet. Ehuru

lönenivån vore låg, borde dock vid framtida nyrekrytering av ett. fåtal

lägre kontorsbefattningar maximilönerna från början fixeras vid ett

lägre belopp än de nuvarande.

Styrelsens speciellt industrisakkunniga ledamöter hava efter ingående

undersökningar konstaterat, att Helleforsbolagets tekniska utrustning är

tillfredsställande beträffande järn- och cellulosaindustrierna men att trävaruindustrien

därstädes är i behov av modernisering. Sedan lådfabriken

i Hällefors ödelagts genom eldsvåda, har sistberörda fråga blivit särskilt

aktuell. Beträffande dotterbolagens tekniska utrustning har ingen

erinran framkommit med undantag likväl för Laxåbolagets sulfitfabrik,

som är synnerligen gammalmodig. Vidare har konstaterats, att tillverkningskostnaderna

—- med undantag för försågningen vid Hällefors — äro

normala samt att de uppnådda försäljningspriserna väl ansluta sig till

gällande marknadsläge.

I den mån de sålunda i överensstämmelse med riksdagens direktiv verkställda

utredningarna därtill givit anledning, har styrelsen såvitt möjligt

sökt realisera de framkomna önskemålen. Sålunda lia vissa besparingsåtgärder

kunnat vidtagas. En omorganisation av försäljningsavdelningen

för järn- och stålprodukter har genomförts, varjämte personalindragningar

i viss utsträckning företagits inom den tekniska förvaltningen.

Styrelsen har likaledes genomfört en lönereduktion för tjänstemännen

från och med den 1 september 1933. Även övriga fasta omkostnader lia

i någon män kunnat nedpressas. Koncernens fasta årsomkostnader hava

under år 1933 nedbringats med cirka 250,000 kronor.

Vidare har styrelsen sökt uppnå en frivillig nedsättning av de avtalsbundna

arbetarlönerna, särskilt ifråga örn skogsarbetarna, men dessa ansträngningar

ha i stort sett icke lett till åsyftat resultat. Endast vid Laxå

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

och. Svenska Stållinor samt järnverket i Hällefors ha vissa jämkningar i

lönerna ägt rum.

Vad riktlinjerna för den framtida förvaltningen av Helleforskoneernen

beträffar, vill styrelsen framhålla följande.

Helleforsbolagets skogskomplex, som är omgivet av större bruksbolags

marker, utgör på grund av flottnings- och andra förhållanden en förvaltningsenhet,

som torde avvinnas bästa avkastning i ostyckat skick.

Cellulosa- och trävaruindustrierna synas i stort sett vara väl avpassade

efter råvarutillgången. En fortsättning på den tidigare inslagna vägen

i riktning mot vidareförädling av produkterna torde — icke minst med

hänsyn till fraktläget — vara tillrådlig. En sådan utveckling medför behov

av ytterligare väsentliga kapitalinvesteringar. Beträffande järnhanteringens

lämpliga omfattning hava ingående utredningar verkställts,

speciellt med hänsyn till den tidigare framförda tanken örn denna hanterings

successiva hopkrympning. Utredningarna och den förbättrade

konjunkturen hava emellertid anvisat, att åtminstone f. n. någon anledning

till inskränkning i driftsprogrammet icke förefinnes.

Den vid 1925 års rekonstruktion förutsatta men av konjunkturutvecklingen

omöjliggjorda försäljningen av bolagets aktieinnehav i Laxå och

^Vargön bör genomföras, så snart så lämpligen kan ske. Hellefors Manufakturverk

och Svenska Stållinor torde däremot fortfarande böra tillhöra

moderföretaget.

Resultatet av 1933 års verksamhet framgår av bifogade bokslut för

Hellefors och dess dotterföretag (bilaga B).

Det ekonomiska resultatet av bolagets rörelse under året har ogynnsamt

påverkats av den osedvanligt svåra vattenbrist, som sedan början

av juli 1933 varit rådande. Den ringa vattentillgången bar haft till följd,

att driften i såväl träsliperiet i Hällefors som elektrostålugnen därstädes

kunnat upprätthållas endast under första halvåret. Den har dock nu

åter kunnat upptagas. För att kunna tillgodose den övriga industriens

behov av elektrisk energi ha betydande kraftbelopp måst inköpas till

stigande priser. Vinsten å bolagets kraftprodiiktion har på grund av vattenbristen

nedgått med cirka 175,000 kronor. Därtill komma de inkomstminskningar,

som förorsakats av stilleståndet i sliperiet och elektrostålugnen.

I medio av oktober månad inträffade i mellersta Sverige en förödande

storm, vars verkningar voro särskilt framträdande i Hälleforstrakten.

Vindfällena i skogarna voro av utomordentlig omfattning och medföra betydande

extra kostnader och penningutlägg för den härigenom förorsakade

större avverkningen.

Den under senare delen av året förbättrade konjunkturen i förening med

de vidtagna besparingsåtgärderna har för moderbolagets vidkommande

resulterat i ett överskott på rörelsen, innan hänsyn tagits till räntor,

skatter och avskrivningar, som med cirka 953,000 kronor överstiger 1932

års synnerligen ogynnsamma resultat.

Här nedan lämnas en jämförande uppställning, utvisande tillverkningskostnaden

f. b. v. verk å bolagets olika produkter under åren 1930—1933

i procent av tillverkningskostnaderna år 1925, då bolaget rekonstruerades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr

277.

29

1930

1931

1932

1933

Sulfatmassa

Total tillverkningskostnad per ton .......

80

78

70

63

Exklusive ved................................................

71

73

65

60

Sulfitmassa

Total tillverkningskostnad per ton ........

93

88

77

68

Exklusive ved...............................................

91

91

85

70

Slipmassa

Total tillverkningskostnad per ton ........

82

79

64

1 66

Exklusive ved...............................................

74

77

70

75

Sågade trävaror

Total tillverkningskostnad per std efter

avdrag av avfallsvärdet .......................

100

91

75

71

Exklusive timmer och avfall....................

109

103

97

85

Tackjärn

Total tillverkningskostnad per ton ........

86

83

71

70

Exklusive smältmaterialier och träkol....

74

72

72

66

Sura olegerade göt

Total tillverkningskostnad per ton efter

avdrag av värdet å fallande skrot ....

Exklusive smält- och tillsättningsma-

99

93

83

81

terialier, bränsle och skrot....................

105

101

92

89

Don betydande minskning i tillverkningskostnaderna, som kunnat ernås

genom verkställda investeringar oell vidtagna besparingsåtgärder, har tyvärr

motverkats av det under ett flertal år pågående starka prisfallet.

Detta belyses av följande tabell över nettoförsäljningsvärdena 1930—1933,

uttryckta i procent av 1925 års nettoförsäljningsvärde:

1930

1931

1932

1933

Sulfatmassa.................................

........................ 62

51

56

49

Sulfitmassa.................................

........................ 95

76

66

66

Slipmassa....................................

....................... 83

79

68

58

Sågade trävaror ........................

........................ 92

74

60

66

Vals järn .....................................

....................... 108

109

99

91

Den under senare delen av föregående år inträdda prisstegringen å bolagets

produkter bar fortsatt jämväl detta år, ehuru densamma f. n. synes

hava avstannat.

För bedömande av bolagets vinstmöjligheter under innevarande år

har under sistlidne februari månad inom förvaltningen utarbetats en

approximativ förräntningskalkyl, baserad på dåvarande tillverkningskostnader

oell marknadsläge samt då projekterad ombyggnad och modernisering

av sågverksanläggningen.

Denna kalkyl har följande utseende:

Vattenbrist under andra halvåret.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Utgifter:

Ränteutgifter med undantag

för ränta å bankkrediter.

........................... 924,000

Skatter ................................ 230,000

Avskrivningar.................... 670,000

Överskott ............................ 276,000

Kronor 2,100,000

Inkomster:

Järn och stål.................... 234,000

Papp och cellulosa............ 640,000

Skogs- och trävarurörelse 848,000

Elektrisk kraft ................ 330,000

Övriga rörelsegrenar........ 28,000

Inkomst av aktier............ 20,000

Kronor 2,100,000.

Då resultatet innevarande år på grund av vattenbristen under första

kvartalet och med hänsyn till tidigare verkställda försäljningar icke kan

anses utslagsgivande för bedömande av bolagets möjligheter, har inom

förvaltningen samtidigt upprättats en förräntningskalkyl vid nuvarande

prisläge och normal produktion.

Sistnämnda kalkyl utvisar följande:

Utgifter:

Ränteutgifter med undantag

för ränta å bankkrediter

............................ 924,000

Skatter ................................ 230,000

Avskrivningar.................... 670,000

Överskott ............................ 662,000

Kronor 2,486,000

Inkomster:

Järn och stål.................... 234,000

Papp och cellulosa............ 727,000

Skogs- och trävarurörelse 981,000

Elektrisk kraft ................ 496,000

Övriga rörelsegrenar........ 28,000

Inkomst av aktier............ 20,000

Kronor 2,486,000.

Av den genom avtalet mellan staten och banken till bolagets förfogande

ställda krediten beräknas vid innevarande månads utgång cirka 1,580,000

kronor hava förbrukats, varav Kreditkassans tillskott skulle utgöra cirka

790,000 kronor.

Bolagets totala bankskuld beräknas vid denna månads slut uppgå till

cirka 15,400,000 kronor.

Det för år 1934 kalkylerade överskottet, 276,000 kronor, motsvarar sålunda

cirka 1.8 procent å bankskulden.

Det beräknade överskottet vid det kalkylerade prisläget och normal produktion,

662,000 kronor, utgör 4.3 procent av bankskulden.

Den balanserade förlusten för Helleforsbolaget uppgick den 31 december

1933 till 6,443,326 kronor 90 öre, varav 1933 års förlust utgjorde 1,619,986

kronor 84 öre. Motsvarande siffror för koncernen i dess helhet — Wargön

dock icke inberäknat — utgjorde 7,334,418 kronor 41 öre respektive 1,666,763

kronor 51 öre.

Bolagets tillgångar för stadigvarande bruk samt bolaget tillhöriga aktier

och andelar äro i dess balansräkning upptagna till värden, som vid

tiden för bolagets rekonstruktion år 1925 ansågos betryggande i förhållande

till då rådande prisläge men som till följd av den genomgripande konjunkturförsämring,

som sedan dess ägt rum, numera måste anses för höga.

Den otillfredsställande räntabiliteten i förening med den svaga likviditeten

gör en rekonstruktion av bolaget ofrånkomlig. Härvid måste särskild

hänsyn tagas till anläggningarnas geografiska läge och därav föranledda

höga fraktkostnader, vilka synnerligen menligt inverka på tillgångarnas

värde och företagets räntabilitet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Om nuvarande konjunktur lägges till grund för en beräkning av förräntningsmöjligheterna,

synes det vara uppenbart, att bolagets svävande

bankskuld bör förvandlas till aktiekapital samt att detta i samband därmed

nedbringas till den omfattning, som motsvaras av tillgångarnas beräknade

nuvarande värde.

En approximativ rekonstruktionsbalans per den 31 december 1933 skulle

med denna utgångspunkt erhålla följande utseende:

Tillgångar:

Skulder:

Anläggningsmedel.......

Aktier och andelar ...

Råmateriel och lager

Diverse debitorer och

kassa .......................

20,848,000

5.060.000

4.066.000

4.582.000

Kronor 34,556,000

Aktiekapital ..................

Reservfond......................

Obligationslån ..............

Reverslån ......................

Kreditkassan..................

Diverse kreditorer ......

Rekonstruktionskostnader

..............................

16,000,000

1,600,000

13,679,000

686,000

639.000

1,252,000

700.000

Kronor 34,556,000.

Vid en rekonstruktion i enlighet med ovan intagna approximativa rekonstruktionsbalans

skulle bolagets egna fonder uppgå till 17,600,000 kronor,

varav i aktiekapital 16,000,000 kronor och i reservfond 1,600,000 kronor. Då

15,000,000 kronor av aktiekapitalet tillskjutits genom bankskuldens förvandling

till aktiekapital, återstår sålunda av statens ursprungliga intresse

i Helleforsbolaget endast 2,600,000 kronor utöver Kreditkassans genom

stödaktionen uppkomna fordran.

Styrelsen, som räknat med möjligheten av. att ett ytterligare uppskov

med avgörandet beträffande bolagets framtida gestaltning skulle ur statens

synpunkt kunna anses önskvärt, har, ehuru den varit medveten örn att

allvarliga olägenheter skulle vara förknippade med en fortsättning av det

nuvarande interimsförhållandet, ansett sig böra under hand hänvända sig

till Skandinaviska Kreditaktiebolaget med förfrågan, huruvida banken vore

villig medverka till en förlängning av avtalet mellan staten och banken

intill utgången av maj månad 1936.

Banken har emellertid avböjt denna framställning under framhållande

av, att ett förlängt interimstillstånd skulle vara till förfång för företaget.

Därvid anförde banken följande.

Bolaget måste genom en rekonstruktion komma ur sitt nuvarande prekära

läge, som utnyttjades av konkurrenterna, samtidigt som det verkade

tryckande på tjänstemanna- och arbetareförhållandena. Den nuvarande

osäkerheten örn var det slutliga ägareintresset komme att ligga, verkade

förlamande på styrelsens och ledningens handlingsfrihet såväl i det inre

organisationsarbetet som i de yttre affärerna och ett förlängande av detta

förhållande skulle därför med all sannolikhet lända till betydande skada.

Denna skulle, därest efter avtalets utgång staten funne sig icke böra behålla

sitt intresse i koncernen, helt och hållet komma att drabba banken. —

Samtidigt förklarade emellertid banken, att, för den händelse staten önskade

bibehålla sitt ägareintresse i Helleforskoncernen, banken ansåge sig

i ställda panter hava betryggande säkerheter för 10,000,000 kronor av bolagets

skuld till banken. Av denna skuld på 15,400,000 kronor skulle sålunda

5,400,000 kronor behöva förstärkt säkerhet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Under sådana förhållanden återstår följaktligen endast, att staten redan

nu träffar slutgiltigt avgörande, huruvida den skall behålla sitt intresse

i Helleforskoncernen genom att ställa den begärda fyllnadssäkerheten

för bolagets förbindelser gentemot banken, eller örn i enlighet med

avtalet staten skall till banken utan vederlag överlåta Kreditkassans aktier

i bolaget ävensom statens fordran hos detsamma.

Därest staten lämnar berörda fyllnadssäkerbet, är det, såsom i samband

med rekonstruktionsförslaget ovan anförts, liktydigt med att staten måste

inlösa bela bankskulden.

I betraktande av att den uppgjorda förräntningskalkylen bygger på

full och ostörd drift vid nuvarande relativt gynnsamma konjunkturläge,

torde staten svårligen kunna räkna med att ständigt erhålla den förräntning,

som kalkylen utvisar.

Därtill kommer, att utvecklingen i riktning mot vidareförädling medför

behov av ytterligare väsentliga kapitalinvesteringar.

Det vill sålunda synas, som örn ytterligare kapitalinvestering i Helleforskoncernen

med de risker, som därmed äro förenade, icke vore från statens

sida motiverad vare sig av det återstående värdet av statens intresse i

bolaget eller av förräntningsmöjligbeterna.

Ändamålet med den av föregående års riksdag beslutade tillfälliga stödaktionen

var huvudsakligen att genom driftens upprätthållande undvika

arbetslöshet och andra sociala vådor. Detta syfte bar också uppnåtts, i det

att icke blott driften kunnat upprätthållas i förutvarande omfattning utan

även bolaget beretts tillfälle att inom såväl cellulosa- och trävaru- som

järnindustrierna utnyttja det förbättrade konjunkturläget och kunnat i

väsentlig grad utöka sin drift och i samma mån bereda sysselsättning åt

allt flera arbetare. Därest banken i fortsättningen blir ägare till företaget,

torde vara att antaga, att det betydande ekonomiska intresse, som banken

därmed övertager, samt den sociala hänsynen till den befolkning, vars

utkomst är beroende av företaget, föranleda banken att alltjämt i möjligaste

mån använda företagets produktionskapacitet. Ur social synpunkt

torde sålunda icke föreligga skäl för staten att ikläda sig några nya risker.

Med hänsyn till vad ovan anförts bar styrelsen beslutat tillråda, att Kreditkassan

direkt eller indirekt tillhöriga aktier i Hellefors Bruks Aktiebolag

ävensom den fordran bos bolaget, som må tillkomma Kreditkassan på

grund av den lämnade krediten, i enlighet med avtalet av den 28 juni 1933

överlåtes till banken.

Stockholm den 28 april 1934.

C. E. SVENSSON.

ALF LINDAHL.

OLOF HJORTH.

TH. WIGELIUS.

AD. LINDGREN.

S. BOMAN.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

33

Bilaga B till styrelsens för Hellefors

Bruks Aktiebolag skrivelse den 28

april 1934.

Styrelse- och revisionsberättelser samt balansräkningar för år 1933

m. m. för Hellefors Bruks Aktiebolag och dotterbolag.

I. Hellefors Bruks Aktiebolags styrelseberättelse för år 1933.

Snöfattigdomen under vintern 1932—1933 i förening med den ovanligt

starka torkan under sommaren medförde en särskilt under senare halvåret

synnerligen svårartad vattenbrist. Driften vid träsliperiet och elektrostålugnen

i Hällefors har av denna anledning varit inställd under cirka

sex månader av året. För tillgodoseende av övriga rörelsegrenars behov

av elektrisk energi hava betydande kraftköp måst verkställas till stigande

priser.

Lådfabriken och snickerifabriken i Hällefors ödelädes genom eldsvåda

den 7 december 1933.

Natten mellan den 11 och 12 oktober inträffade en synnerligen häftig

storm, som åstadkom vindfällen i bolagets skogar i en omfattning, som innebar

mer än en normal årsavverkning. Till följd därav hava drivningarna

under vintern 1933—1934 pågått i större skala än vanligt, då de jämväl

inneburit ett tillvaratagande av det vindfällda virket.

Förvaltningskostnaderna hava under året reducerats bland annat genom

nedsättning av tjänstemännens löner och genom personalindragningar.

Bolagets verksamhet har fortgått ostörd av arbetskonflikt.

En påtaglig ljusning har gjort sig märkbar i konjunkturläget under senare

delen av året, medförande en avsevärd prisstegring å bolagets produkter.

Försäljningsvärdet för av bolaget under år 1933 försålda produkter

utgjorde 10,763,285 kronor 40 öre mot 8,817,528 kronor 11 öre år 1932. I

dessa siffror ingå ej dotterföretagens försäljningssummor.

Beträffande bolagets dotterföretag är följande att meddela:

Resultatet av Laxå Bruks Aktiebolags verksamhet har varit avsevärt

bättre än under nästföregående år. Försäljningsomsättningen har stigit

från 1,674,558 kronor 58 öre år 1932 till 2,280,126 kronor 19 öre år 1933.

Aktiebolaget Hellefors Manufakturverks rörelse har utvecklats i full

överensstämmelse med den vid driftens upptagande uppgjorda planen. Försäljningsomsättningen

har ökat med cirka 60 procent i jämförelse med år

1932.

Aktiebolaget Svenska Stållinors ordertillgång har ogynnsamt påverkats

av byggnadskonflikten och den relativt ringa sysselsättningsgraden inom

landets gruvindustri.

Godstrafiken å Hällefors—Fredriksbergs Järnvägars Aktiebolags linjer

har varit av normal omfattning.

Sedan en till 1933 års riksdag avlåten proposition med förslag till vissa

åtgärder rörande Hellefors Bruks Aktiebolag den 15 juni 1933 i huvudsak

bifallits av riksdagen, träffades den 28 i samma månad mellan staten och

Bihang lill riksdagens protokoll 193b. 1 sand. Nr 277. ''{

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 277.

Skandinaviska Kreditaktiebolaget avtal, enligt vilket staten och banken

skulle lämna bolaget under tiden t. o. m. den 31 maj 1934 en räntefri kredit

intill ett belopp örn 3,000,000 kronor, till vilken kredit staten och banken

skulle bidraga med hälften vardera. Av krediten, som var avsedd att

successivt tagas i anspråk, hade till den 31 december 1933 förbrukats inalles

1,136,836 kronor 28 öre. Avtalet innebar slutligen, att staten förpliktade

sig att, därest icke senast den 31 maj 1934 bankmässigt betryggande

säkerhet ställdes för bolagets förbindelser gentemot banken eller överenskommelse

träffades rörande den fortsatta finansieringen av bolaget, till

banken utan vederlag överlåta Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 direkt

eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom statens fordran hos

bolaget på grund av den omförmälda krediten. Denna fråga kommer sålunda

att bliva föremål för behandling vid innevarande års riksdag.

Normala avskrivningar å anläggningar för stadigvarande bruk hava

verkställts med sammanlagt 674,636 kronor 90 öre.

Bolagets ställning enligt upprättat bokslut vid räkenskapsårets slut ävensom

resultatet av årets verksamhet, sedan berörda avskrivningar företagits

samt varulagren blivit försiktigt värdesatta, framgå av bifogade balans-

samt vinst- och förlusträkningar.

Å preferensaktierna, som medföra rätt till ackumulativ utdelning intill

5.5 procent å nominella värdet, har sedan år 1925, då teckningen verkställdes,

ingen utdelning ägt rum.

Styrelsen föreslår, att årets förlust, 1,619.986 kronor 84 öre, jämte från år

1932 balanserad förlust, 4,823,340 kronor 6 öre, tillhopa 6,443,326 kronor 90

öre, överföras till innevarande års vinst- och förlustkonto.

Hällefors i februari 1934.

C. E. SVENSSON.

ALF LINDAHL. AD. LINDGREN.

OLOF HJORTH. S. BOMAN.

TH. WIGELIUS.

II. Balansräkning för Hellefors Bruks Aktiebolag per den 31

december 1933.

Tillgångar:

Skogs- och jordbruksfastigheter samt gruvor............................

Industriella och elektriska anläggningar med kraftstationer

Ekonomibyggnader och bostäder ................................................

Ofullbordade nyanläggningar och ombyggnader ....................

Maskiner............................................................................................

Trafikmateriel ................................................................................

Levande och döda inventarier ....................................................

Råmateriel.............................................................. 952,946:14

18,849,547: 5 8

8,832,445: 2 3

3,218,267: 3 9

88,988: 54

8,970,494: 4 2

344,860: 8!

274,547: 5 7

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 277.

35

Lager av: Järn och stål.....................

.................. 995,000:7 3

Cellulosa.............................

.................. 122,680:8 5

Trävaror .............................

.................. 566,908:92

Skogsprodukter .................

.................. 1,386,713:53

Lantbruksprodukter .........

.................. 34,348: o 6

Diverse.................................

.................. 7,385:3 8

4,065,983: ei

Fordringar av dotterbolag .................

3,552,567: 66

Diverse debitorer .................................

2,718,769: 30

Växelportfölj.........................................

18,046: 35

Aktier och andelar .............................

10,984,207: —

Kassabehållning .................................

10,657: 74

Förlust:

Balanserad från 1932 .....................

.................. 4,823,340; oe

Årets förlust.....................................

.................. 1,619,986: 84

6,443,326: 90

Kronor

68,372,710: 10

Skulder:

Stamaktiekapital...................................

................ 10,000,000: —

Preferensaktiekapital...........................

................ 19,500,000: —

Reservfond ...........................................

............... 3,000,000: —

32,500,000: —

Avskrivnings- och förnyelsefond.......

................ 4,346,000: —

Skattefond ...........................................

................ 270,000: —

4,616,000: —

Hypotekslån...........................................

................ 8,986: oi

Obligationslån.......................................

................ 13,679,000: —

Förlagslån i Jernkontoret ...............

................ 280,100: —

13,968,086: 01

Reverser .................................................

200,000:—

Bankkrediter.........................................

15,197,097: 52

A/B Kreditkassan av år 1922 .........

639,319: 84

Skulder till dotterbolag .....................

246,396: 95

Diverse kreditorer.................................

1,005,809: 7 8

Disponerade fastighetsinteckningar...

................ 26,511,000: —

Disponerade förlagsinteckningar.......

................ 4,000,000: —

Hypotiserade aktier, bokfört värde...

................ 7,306,500: —

Borgensförbindelser ...........................

................ 2,189,100: —

Garanti- och ansvarsförbindelser.......

................ 463,572:61

Diskonterade, ej inlösta växlar.........

.. Sv. kr. 741,916: 24

£ 13,442:10 : 5

$ 1,482:2 1

F. Frcs 19,358: 7 i

Lit. 14,919: 6 5

Kronor

68,372,710: 10

Vinst- och förlusträkning per den 31 december 1933.

Utgifter:

Från 1932 balanserad förlust....................................................... 4,823,340:0 6

Malm, järn och stål........................................................................ 73,194: 16

Räntor............................................................................................... 1,589,975: o 6

Skatter................................................................................................ 221,712: 2 4

Avskrivningar ............................................................................... 674,636; 9o

Kronor 7,382,858:4 2

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts -proposition nr 277.

Inkomster:

Cellulosa................................................

187,224: 48

Skogs- och trävarurörelse .................

406,544: 8 3

Elektrisk kraft .....................................

327,387: 7 o

Diverse rörelsegrenar .........................

8,298: 21

Aktier och andelar ............................

Förlust:

Balanserad från 1932

.................. 4,823,340:06

10,076: 30

Årets förlust .....................................

................... 1,619,986: 84

Kronor

6,443,326: 9 0

7,382,858: 42

III. Förteckning över Hellefors Bruks Aktiebolag tillhöriga

aktier och andelar.

Kronor

59,995

st. stamaktier i Wargöns A/B ....... å nom. 100: —

6,000,000

—

3,995

» aktier

i Laxå Bruks A/B............ »

1,000: —

3,400,000

—

5,993

» »

i A/B Hellefors Manufak-

turverk ........................ »

100: —

350,000

—

1,286

» »

i Persbergs Gruf ve A/B.... »

275: —

303,900

—

54

» »

i Hällefors-Fredriksbergs

Järnvägars A/B ........ »

20,000: —

260,000

—

2,494

» »

i A/B Svenska Stållinor »

100: —

220,000

—

96

» »

i A/B Niels B. Parelius »

1,000: —

110,000

—

1,500

» »

i A/B Bergslagernas Ge-

mensamma Kraftför-

vältning........................ »

100: —

75,000: —

130

» »

i Klacka och Lerbergs

Grafve A/B ................ »

500: —

65,000

—

193

» »

i Björnbergs Grufve A/B »

500: -

57,900

-''

44

» »

i A/B Svartviks Grufvor »

3,000: —

48,400

—

44

» »

i Hellefors Egnahems A/B »

1,000: —

37,500

—

225

» »

i Strömsnäs JernverksA/B »

100: —

13,500

—

113

» »

i Grufve A/B Bomberget »

400: —

11,300

—

10

» »

i Stribergs Grufve A/B.... »

1,000: —

10,000

—

15

» »

i Grufve A/B Långban. .. »

1,250: —

9,000

—

19

» »

i Bastkärns Grufve A/B »

3,000: —

5,700

—

5

» »

i Dalkarlsbergs A/B........ »

1,000: —

5,000

—

5

» »

i A/B Pershytte Nya Gruf-

vor ................................ »

100: —

jämte 5 st. lotter i Pers-

hytte Grufvebolag........ »

1,000: —

500

—

200

» »

i Norrbottens Jernverks

A/B................................ »

150: —

1

—

73

» »

i A/B Sikbergs Grufvor ... »

1,000: —

1

—

38

» stamaktier i A/B Basshuff ........ »

100: —

1

—

18

» Dref. aktier i » :> ........ »

100: —

1

—

30

» aktier

i A/B Järnbruksförnöden-

heter ................................ »

100: —

1: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

37

15 st. aktier i Järnindustri A/B Tool å nom.

50 » andelar i Jern vägsbolaget Saxen—Yngen

Andelar i Hörks Kanalbolag ........................................

Kronor

100: — 1: —

............. 1: —

............. 1,500: —

Kronor 10,984,207: —

C. E. SVENSSON.

ALF LINDAHL.

AD. LINDGREN.

OLOF HJORTH.

S. ROMAN.

TII. WIGELIUS.

IY. Revisionsberättelse för Hellefors Bruks Aktiebolag för år 1933.

Undertecknade, revisorer av Hellefors Bruks Aktiebolags förvaltning

för år 1933, få härmed avgiva följande berättelse.

För fullgörande av vårt uppdrag hava vi tagit del av bolagets protokoll

och övriga handlingar, som lämna upplysningar örn bolagets ekonomi,

inventerat bolagets värdehandlingar och kassa samt besett vissa av bolagets

verk och anläggningar.

Försäkringshandlingarne hava av oss granskats, varvid konstaterats, att

samtliga försäkringsvärden överstiga de bokförda beloppen.

Bolagets räkenskaper, som underkastats fullständig och noggrann siffergranskning

av därtill utsedd person, hava av oss genomgåtts och befunnits

förda med ordning och reda.

Beträffande bolagets ställning vid årsskiftet enligt upprättat bokslut och

resultatet av rörelsen under året, hänvisa vi till de med räkenskaperna

överensstämmande uppställningar, som intagits i styrelsens berättelse.

Vi hava genomgått behörigen upprättat inventarium samt tagit del av

den statistik, som av bolaget utarbetats. Av denna har bl. a. framgått,

att bolagets lager vid bokslutet fortfarande kunnat upptagas till priser,

som understiga, i allmänhet betydligt, de statistiskt uträknade tillverkningskostnaderna.

Beträffande bolagets förhållanden i övrigt hänvisa vi till vad därom

i styrelsens förvaltningsberättelse förmäles.

Då ledningen på ett, enligt vår åsikt, förtjänstfullt sätt tillvaratagit bolagets

intressen, få vi tillstyrka bolagsstämman:

att fastställa balansräkningen,

att godkänna styrelsens förslag, att årets förlust jämte från år 1932 balanserad

förlust överföres till innevarande års vinst- och förlustkonto, samt

att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.

Stockholm den 16 mars 1934.

AND. SJÖSTEDT. ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

V. Wargöns Aktiebolags balansräkning per den 31 december 1933.

Tillgångar:

Jordbruksfastigheter......................

Gruvor..............................................

Industribyggnader..........................

Elektriska kraftanläggningar......

Kommunikationsmedel..................

Ekonomibyggnader och höstäder

Maskiner..........................................

Båtar och pråmar..........................

Trafikmateriel ..............................

Levande och döda inventarier ..

Råmaterialier..................................

Lager av: Papper och cellulosa

Legeringar..................

Diverse .....................

Diverse debitorer ..........................

Aktier och andelar ......................

Kassa ..............................................

....................... 385,650: 73

...................... 1: -

....................... 3,096,952: -

....................... 63,075:3 2

....................... 464,898: —

....................... 806,483: so

....................... 9,880,244: 7 o

....................... 206,813:35

....................... 128,396: oo

127,313: 70

1,780,086: 79

87,512: 9 4

673,402: 71

_81,312: i? 2,622,314:61

...................... 2,055,025:75

...................... 258,637:3 7

...................... 4,876:20

Kronor 20,100,683:43

Skulder:

Stamaktiekapital ...............................

Preferensaktiekapital ......................

Reservfond ..........................................

Diverse fonder ...................................

Obligationslån ...................................

Köpeskillingsreverser ......................

Bankkrediter .......................................

Diverse kreditorer...............................

Vinstmedel: Balanserade från 1932

Årets vinst1 ...............

Disponerade fastighetsinteckningar

Disponerade förlagsinteckningar ...

Hypotiserade aktier, bokfört värde

Ansvarsförbindelser...........................

Diskonterade, ej inlösta växlar

.................... 319,801:27

.................... 628,519:2 7

.................... 9,960,000: —

.................... 4,700,000: —

.................... 89,517:35

Sv. Kr. 304,400: —

Schw. Frcs 123,250: —

N. Kr. 100,330:17

F. Mk 51,783: 0 4

Sv. Kr. 77,936: 90

£ 2,835 %

Kronor

6,000,000: —

6,000,000: —

1,200,000: —

3,000: —

2,570,000: —

160,000: —

2,183,269: 19

1,036,093: 70

948,320: 54

20,100,683: 43

Före avskrivningar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

39

YL Laxå Bruks Aktiebolags styrelseberättelse för år 1933.

Arbetet å skogsområdet har varit inställt största delen av drivningssäsongen

vintern 1932—1933, enär överenskommelse med arbetarna örn nytt

kollektivavtal icke kunde träffas förrän den 8 april 1933. Driften i bolagets

övriga rörelsegrenar bär däremot pagatt ostörd av arbetskonflikt.

Konjunkturläget har under året märkbart förbättrats.

Årets totala försäljningsomsättning utgjorde 2,280,126 kronor 19 öre emot

1,674,558 kronor 58 öre år 1932. , , .

Bolagets ställning enligt upprättat bokslut vid rakenskapsarets slut

ävensom resultatet av 1933 ars verksamhet, sedan normala avskrivningar

å anläggningar för stadigvarande bruk företagits, framgår av bifogade

balans- samt vinst- och förlusträkningar. ..... „

Styrelsen föreslår, att årets förlust, 96,496 kronor 79 öre, jämte från ai

1932"balanserad förlust, 608,209 kronor 36 öre, eller tillhopa 704,706 kronor

15 öre, överföras till innevarande års vinst- och förlustkonto.

Laxå i februari 1934.

C. E. SVENSSON.

ALF LINDAHL. AD- LINDGREN.

OLOF HJORTH. S. ROMAN.

TIL WIGELIUS.

YII. Balansräkning för Laxå Bruks Aktiebolag per den 31 december 1933.

Tillgångar:

Skogs- och jordbruksfastigheter....................................................

Industriella och elektriska anläggningar med kraftstationer

Ekonomibyggnader och bostäder ................................................

Maskiner........................................

Traflkmateriel ...........................

Levande inventarier

Döda inventarier

Råmateriel ...................................

Lager av: Järn ..........................

Cellulosa ...................

Trävaror ...................

Skogsprodukter

Lantbruksprodukter

Diverse......................

503,744: 8 9

216,161: 7 2

16,652: +o

166,045: 9 4

70,494: 3 2

22,166: 8 0

15,603: 8 3

3,818,367: 52

1,591,961: 67

718,253: 19

1,048,864: 84

52,576: 7 4

31,130: —

3,935: 50

1,010,869: 90

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Hellefors Bruks Aktiebolag ........................................................

Diverse debitorer ......................................................................

Aktier och andelar .......................................................................

Kassabehållning ..........................................................................

Förlust:

Balanserad från 1932 ........................................ 608,209:3 6

Arets förlust ........................................................ 96,496: 79

Kronor

177,458: 29

153,029: 54

551,000: —

103: 40

704,706: 15

9,862,256: 7 4

Skulder:

Aktiekapital............................................................ 4,000,000: —

Reservfond ............................................................ 400,000: —

Avskrivnings- och förnyelsefond........................ 649,000: —

Skattefond................................................................ 50,000: - -

Hypotekslån............................................................ 17433,455: 20

Obligationslån ........................................................ 1,337,000: —

Förlagslån i Jernkontoret.................................... 149,000:_

Bankkrediter ............................................................~~

Diverse kreditorer...................................................................

Disponerade fastighetsinteckningar.................... 4,500,000: —

Disponerade förlagsinteckningar........................ 1,000,000: —

Hypotiserade aktier, bokfört värde.................... 272,450:_

Garanti- och ansvarsförbindelser........................ 121,916:4 0

Diskonterade, ej inlösta växlar ........................ 45,601:31

Borgen för Hellefors Bruks Aktiebolags för
lagsaccepter

........................................................ 12,850,000: —

Kronor

5,099,000: —

2,919,455: 20

1,659,171: 93

184,629: ei

9,862,256: 7 4

Vinst- oell förlusträkning per den 31 december 1933.

Från 1932 balanserad förlust

Räntor........................................

Skatter.......................................

Avskrivningar ........................

Malm och järn ..................

Cellulosa’..............................

Skogs- och trävarurörelse

Diverse rörelsegrenar ......

Aktier och andelar ..........

Förlust:

Balanserad från 1932 .

Årets förlust ................

Utgifter:

............................................... 608,209: se

................................................ 257,607:85

............................................... 39,181:23

................................................ 88,000: —

Inkomster:

Kronor

992,998: 44

28,913: 21

20,112: 32

203,934: 01

33,332: 75

2,000: —

.. 608,209:3 6

96,496: 79

704,706: 15

992,998: 4 4

Kronor

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

41

Till. Förteckning över Laxå Bruks Aktiebolag tillhöriga aktier

och andelar.

Kronor

249 st. aktier i Dalkarlsberg A/B ............ å nom.

147 » » i Stribergs Grafve A/B........ »

196 » » i Laxå Tomt- och Byggnads

A/B.................................... »

60 » » i A/B Pershytte Nya grufvor »

jämte 60 st. lotter i Pershytte

Grufvebolag ........ »

1,000: — 249,000: —

1,000: — 142,000: —

500: - 100,000: —

100: —

1,000: —__ 60,000: —

Kronor 551,000: —

C. E. SVENSSON.

ALF LINDAHL.

OLOF HJORTH.

AD. LINDGREN.

S. BOMAN.

TIL WIGELIUS.

IX. Revisionsberättelse för Laxå Bruks Aktiebolag för år 1933.

Undertecknade, revisorer av Laxå Bruks Aktiebolags förvaltning för år

1933, få härmed avgiva följande berättelse:

För fullgörande av vårt uppdrag hava vi tagit del av bolagets protokoll

och övriga handlingar, sorn lämna upplysningar örn bolagets ekonomi.

Försäkringshandlingarna hava av oss granskats, varvid konstaterats, att

de belopp, vartill bolagets tillgångar försäkrats, betydligt överstiga bok1‘öringsvärdena.

Bolagets räkenskaper, söm underkastats fullständig och noggrann siffergranskning

av därtill utsedd person, hava av oss genomgåtts och befunnits

förda med ordning och reda.

Beträffande bolagets ställning vid årsskiftet enligt upprättat bokslut

och resultatet av rörelsen under året hänvisa vi till de med räkenskaperna

överensstämmande uppställningar, som intagits i styrelsens berättelse.

Vi hava genomgått behörigen upprättat inventarium samt tagit del av

den statistik, som av bolaget utarbetats. Av denna har bl. a. framgått,

att bolagets lager vid bokslutet upptagits till priser, som i allmänhet betydligt

understiga tillverkningskostnaderna.

Då ledningen på ett enligt vår åsikt förtjänstfullt sätt tillvaratagit bolagets

intressen, få vi tillstyrka bolagsstämman:

att fastställa balansräkningen,

att godkänna styrelsens förslag, att årets förlust jämte från år 1932 balanserad

förlust överföras till innevarande års vinst- och förlustkonto, samt

att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.

Laxå den 18 mars 1934.

ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG. AND. SJÖSTEDT.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

X. Aktiebolaget Hellefors Manufakturverks styrelseberättelse för år 1933.

Driften i kallvalsverket kar utvecklats på ett tillfredsställande sätt i enlighet

med den vid rörelsens upptagande uppgjorda planen. Försäljningsomsättningen

har sålunda ökat med c:a 62 procent i jämförelse med år

1932. Prisläget har i någon mån förbättrats på såväl exportmarknaden

som den inhemska marknaden.

Arbetsfred har rått under året.

Bolagets ställning vid räkenskapsårets slut ävensom resultatet av 1933

års verksamhet, sedan normala avskrivningar å anläggningar för stadigvarande

bruk företagits samt cirka 16,000 kronor av årsvinsten använts för

nedskrivning av det genom rörelsens större omfattning ökade råvarulagret,

framgå av bifogade balans- samt vinst- och förlusträkningar.

Styrelsen föreslår, att årets vinst, 40,551 kronor 2 öre, avräknas å från

år 1932 balanserad förlust, 222,266 kronor 79 öre, samt att därefter återstående

förlust, 181,715 kronor 77 öre, överföres till innevarande års vinstock

förlustkonto.

Hällefors i februari 1934.

ALF LINDAHL.

OLOF HJORTH.

C. E. SVENSSON.

TH. WIGELIUS.

AD. LINDGREN.

S. BOMAN.

XI. Balansräkning för Aktiebolaget Hellefors Manufakturverk per den

31 december 1933.

Tillgångar:

Jordbruksfastigheter.........................................

42,000: —

Industriella anläggningar .............................

763,321: 2o

Elektriska kraftanläggningar.........................

262,382: 5 7

Ekonomibyggnader och bostäder .................

297,532: 8 2

Inventarier.........................................................

28,764: n

Råmateriel..........................................................

.......... 175,285: 2 o

Produkter, färdiga och under arbete ..........

.......... 236,847: 74

412,132: 9 4

Diverse debitorer .............................................

11,612: 5 9

Kassabehållning.................................................

441: —

Förlust:

Balanserad från 1932 ..................................

.......... 222,266: 7 9

Avgår årets vinst ......................................

.......... 40,551:02

181,715: 7 7

Kronor

1,999,903: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 277. 43

Skulder:

Aktiekapital ................................................................................... 600,000:

Avskrivnings- ock förnyelsefond ................................................ 150,000: —

Köpeskillingsreverser ................................................................... 700,000:

Förlagslån ........................................................................................ 87,500:

Hellefors Bruks Aktiebolag 445,085: 8 3

Diverse kreditorer............................................................................ 17,317:17

Fastighetsi»teckningar............................................... 700,000: —

Garanti- ock ansvarsförkindelser ............................ 24,800: —__

Kronor 1,999,903: —

Vinst- och förlusträkning per den 31 december 1933.

Utgifter:

Från 1932 balanserad förlust........................................................ 222,266: 7 9

Räntor.............................................................................................. 49,089:02

Skatter................................................................................................ 9,460: 9 o

Avskrivningar ................................................................... 47,500:

Kronor

328,316: 71

Inkomster:

Kallvalsat material ...............................................

113,063: os

Elektrisk kraft .......................................................

31,614: 17

Inkomst av jordbruksfastighet ...........................

1,668: 2 6

Hyror och arrenden...............................................

255:48

Förlust:

Balanserad från 1932 ........................................

.... 222,266:79

Avgår årets vinst ............................................

... 40,551:02

181,715: 7 7

Kronor

328,316: 71

C. E. SVENSSON.

ALF LINDAHL. AD. LINDGREN.

OLOF HJORTH. S. BOMAN.

TIL WIGELIUS.

XII. Revisionsberättelse för Aktiebolaget Hellefors Manufakturverk.

Undertecknade, revisorer av Aktiebolaget Hellefors Manufakturverks

förvaltning för år 1933, få härmed avgiva följande berättelse.

För fullgörande av vårt uppdrag kava vi tagit del av bolagets protokoll

och övriga handlingar, som lämna upplysningar örn bolagets ekonomi.

Försäkringsbandlingarna kava av oss granskats varvid konstaterats, att

samtliga försäkringsvärden överstiga de bokförda beloppen.

Bolagets räkenskaper, som underkastats fullständig och noggrann siffergranskning

av därtill utsedd person, hava av oss genomgåtts och befunnits

förda med ordning och reda.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majda proposition nr 277.

Beträffande bolagets ställning vid årsskiftet enligt upprättat bokslut

och resultatet av rörelsen under året, hänvisa vi till de med räkenskaperna

överensstämmande uppställningar, som intagits i styrelsens berättelse.

Vi hava genomgått behörigen upprättat inventarium samt tagit del av

den statistik, som av bolaget utarbetats. Av denna har bl. a. framgått,

att bolagets lager vid bokslutet upptagits till priser, som i allmänhet betydligt

understiga tillverkningskostnaderna.

Då ledningen på ett enligt vår åsikt förtjänstfullt sätt tillvaratagit bolagets

intressen få vi tillstyrka bolagsstämman:

att fastställa balansräkningen,

att godkänna styrelsens förslag, att årets vinst avräknas å från 1932 balanserad

förlust samt att därefter återstående förlust överföres till innevarande

års vinst- och förlustkonto, samt

att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.

Bångbro den 17 mars 1934.

ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG. AND.. SJÖSTEDT.

XIII. Aktiebolaget Svenska Stållinors styrelseberättelse för år 1933.

Ordertillgången har ogynnsamt påverkats av den under året rådande

byggnadskonflikten och den jämförelsevis ringa sysselsättningsgraden

inom gruvindustrien.

Driften har fortgått utan störning av arbetskonflikt.

Bolagets ställning vid räkenskapsårets slut och resultatet av 1933 års

verksamhet, sedan normala avskrivningar å anläggningar för stadigvarande

bruk företagits, framgå av bifogade balans- samt vinst- och förlusträkningar.

Styrelsen föreslår, att årets förlust, 11,623 kronor 56 öre, jämte från år

1932 balanserad förlust, 16,520 kronor 44 öre, eller tillhopa 28,144 kronor,

överföras till innevarande års vinst- och förlustkonto.

Kristinehamn i februari 1934.

C. E. SVENSSON.

ALF LINDAHL.

AD. LINDGREN.

S. BOMAN.

OLOF HJORTH.

TIL WIGELIUS.

XIV. Balansräkning för Aktiebolaget Svenska Stållinor

per den 31 december 1933.

Tillgångar:

Tomtvärden ...........................

Industribyggnader....................

Maskiner....................................

Ofullbordade nyanläggningar

Inventarier................................

26,000: —

138,336: o i

343,743: 6 o

913: 6 9

12,787: 53

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Råmateriel..................................................................... 30,394:2 4

Produkter, färdiga och under arbete ...............

.... 219,357:70

249,751: 9 4

Diverse debitorer..................................................

1,739: 92

Kassabehållning ...................................................

10: 6*

Förlust:

Balanserad från 1932 .......................................

..... 16,520:44

Årets förlust.......................................................

..... 11,623:5 6

28,144: —

Kronor

801,427: 3 5

Skulder:

Aktiekapital ..........................................................

260,000: —

Hypotekslån ..........................................................

..... 50,000: —

Förlagslån...............................................................

56,250: —

106,250: —

Bankkrediter..........................................................

17,728: io

Hellefors Bruks Aktiebolag ............................

395,630: 8 7

Diverse kreditorer ..............................................

21,818: 3 8

Disponerade fastighetsinteckningar ..................

..... 125,000: —

Disponerade förlagsinteckningar ....................

..... 20,000: —

Garantiförbindelse ..............................................

..... 10,800: —

Kronor

801,427: 3 5

Vinst- och förlusträkning'' per den 31

december 1933.

Utgifter:

Från 1932 balanserad förlust ................................

..................... 16,520:44

Räntor............................................................................

.................... 6,297:05

Skatter...........................................................................

.................... 1,210:42

Avskrivningar ............................................................

.................... 20,780:78

Kronor 44,808: 6 9

Inkomster:

Linor och tråd ............................................................

..................... 16,324:6 9

Bostadshyror ................................................................

..................... 340: —

Förlust:

Balanserad från 1932 ...........................................

16,520: 44

Årets förlust................................................,...........

11,623:56 28,144: —

Kronor 44,808: 6 9

C. E. SVENSSON.

ALF LINDAHL.

AI). LINDGREN.

OLOF HJORTH. S. BOMAN.

TH. WIGELIUS.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

XV. Revisionsberättelse för Aktiebolaget Svenska Stållinor för år 1933.

Undertecknade, revisorer av Aktiebolaget Svenska Stållinors förvaltning

för år 1933, få härmed avgiva följande berättelse.

För fullgörande av vårt uppdrag hava vi tagit del av bolagets protokoll

och övriga handlingar, som lämna upplysningar örn bolagets ekonomi.

Försäkringshandlingarna hava av oss granskats, varvid konstaterats, att

samtliga försäkringsvärden överstiga de bokförda beloppen.

Bolagets räkenskaper, som underkastats fullständig och noggrann siffergranskning

av därtill utsedd person, hava av oss genomgåtts och befunnits

förda med ordning och reda.

Beträffande bolagets ställning vid årsskiftet enligt upprättat bokslut och

resultatet av rörelsen under året, hänvisa vi till de med räkenskaperna

överensstämmande uppställningar, som intagits i styrelsens berättelse.

Vi hava genomgått behörigen upprättat inventarium samt tagit del av

den statistik, som av bolaget utarbetats. Av denna har bland annat framgått,

att bolagets lager vid bokslutet upptagits till priser, som i allmänhet

betydligt understiga tillverkningskostnaderna.

Då ledningen på ett enligt vår åsikt förtjänstfullt sätt tillvaratagit bolagets

intressen, få vi tillstyrka bolagsstämman:

att fastställa balansräkningen,

att godkänna styrelsens förslag, att årets förlust jämte från 1932 balanserad

förlust överföres till innevarande års vinst- och förlustkonto, samt

att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.

Hällefors den 16 mars 1934.

ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG.

XVI. Hällefors -Fredriksbergs Järnvägars Aktiebolags styrelseberättelse

för år 1933.

Antalet tonkilometer å järnvägen överstiger för år 1933 motsvarande siffror

för något föregående år, beroende på att Fredrikshergsindustrierna under

året arbetat utan avbrott med ökad produktion. Härigenom hava driftskostnaderna

per tonkilometer sjunkit betydligt. Järnvägens taxa har under

året sänkts så, att den numera sammanfaller med S. J:s taxa av den

1 oktober 1930.

Några nyanskaffningar eller nyanläggningar under året äro icke att

anteckna.

Bolagets ställning vid räkenskapsårets slut ävensom resultatet av dess

verksamhet under år 1933 framgå av bifogade balans- samt vinst- och förlusträkningar.

Årets totala trafikinkomst har uppgått till ............................ kr. 345,949: o 9

Fråndrages driftskostnaderna........................................................ » 244,032: 54

återstå kr. 101,916: 55

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Efter avdrag av räntor .................................... kr. 27,941: 25

och gjorda avskrivningar..................................■ ■ » 53,182: 6 4 kr. 81,123:8 9

blir årsresultatet en vinst av........................................................ kr. 20,792: 6 6

vartill komma balanserade vinstmedel .................................. »__2,681: 75

Till bolagsstämmans förfogande stå sålunda............................ kr. 23,474: 41

Styrelsen föreslår,

att till utdelning å aktiekapitalet avsättas................................ kr. 18,000: —

samt att till 1934 års vinst- och förlustkonto överföras........ » 5,474: 41

Summa kronor 23,474:41.

Hällefors i mars 1934.

C. E. SVENSSON.

OLOF HJORTH. AD. LINDGREN.

S. BOMAN. ALF LINDAHL.

TH. WIGELIUS.

XVII. Balansräkning för Hällefors—Fredriksbergs Järnvägars Aktiebolag

per den 31 december 1933.

Tillgångar:

Bananläggningen ............................................................................ 2,799,698:09

Gårdar och fastigheter.................................................................... 348,796:5 2

Bullande materiel............................................................................ 679,659:9 9

Maskiner............................................................................................ 36,413:2 5

Inventarier....................................................................................... 21,587: 61

Förrådsartiklar ................................................................................ 19,643: 18

Diverse debitorer ............................................................................ 4,209: 03

Kassabehållning ........................................................................... 3,668: 9 6

Kronor 3,913,676:6 3

Skulder:

Aktiekapital .................................................................................... 1,200,000: —

Reservfond........................................................................................ 120,000: —

Förnyelsefond.................................................................................... 562,405: 80

Hellefors Bruks Aktiebolag ....................................................... 1,995,053: 6 2

Diverse kreditorer............................................................................ 12,742: 8 0

Vinstmedel:

Balanserade från 1932 ........................................ 2,681: 7 5

Årets vinst ........................................................... 20,792: 6 6 23,474:41

Ansvarsförbindelser ................................ 4,000: —

Kronor 3,913,676: 6 3

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Vinst- och lörlusträkning per den 31 december 1933.

Utgifter:

Räntor................................................................................................ 27,941:2 5

Avskrivningar ................................................................................ 53,182: 6 4

Vinst:

Balanserad från 1932 ............................................ 2,681: 75

Årets vinst ............................................................ 20,792:6 6 23,474:41

Kronor 104,598:30

Inkomster:

Från 1932 balanserad vinst ........................................................ 2,681: 75

Järnvägsdriften............................................................................... 101,916: 55

Kronor 104,598: 30

O. E. SVENSSON.

S. BOMAN. AD. LINDGREN.

OLOF HJORTH. ALF LINDAHL.

TH. WIGELIUS.

XVIII. Revisionsberättelse för Hällefors—Fredriksbergs Järnvägars Aktiebolag

för år 1933.

Efter verkställd granskning av Hällefors—Fredriksbergs Järnvägars

Aktiebolags räkenskaper och förvaltning för år 1933 få undertecknade revisorer

avgiva följande berättelse:

Bolagets ställning vid årets slut och dess verksamhet framgår av styrelseberättelsen

bilagda balans- samt vinst- och förlusträkningar, vilka befunnits

överensstämma med bolagets räkenskaper.

Siffergranskning har verkställts av därtill särskilt utsedd person, vilkens

rapport icke föranlett någon anmärkning.

Vi hava genomgått bolagets protokoll samt granskat dess brandförsäkringshandlingar

och därvid funnit allt i god ordning.

Behöriga avskrivningar hava under året verkställts, och synas de bokförda

värdena vara betryggande. Vi tillstyrka balansräkningens godkännande.

Vi biträda styrelsens förslag beträffande användningen av den under

förvaltningsäret uppkomna vinsten samt hemställa att full ansvarsfrihet

beviljas för den tid, revisionen omfattar.

Hällefors den 16 mars 1934.

ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG.

841381. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M<nj:ts proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag. a1 i texten
  2. SBU 1934:6 Memorial, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtande nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts ''propo s. 1 i texten
  3. SBU 1934:4 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag, jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten