Sök i Ratio Lex

Angående förhöjt understöd till förre seminarieeleven B. E. L. Hellström

1934-01-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:50, Angående förhöjt understöd till förre seminarieeleven B. E. L. Hellström

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

Nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjt understöd

till förre seminarieeleven B. E. L. Hellström; given Stochholms

slott den 12 januari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström:, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför vidare:

Sedan Kungl. Majit i en till riksdagen den 16 mars 1928 avlåten proposition,

nr 181, föreslagit, att till förre eleven vid folkskoleseminariet i

Uppsala Bror Emil Leonard Hellström skulle från och med den 15 februari

1927 under hans återstående livstid från allmänna indragningsstaten utgå

ett årligt understöd av 500 kronor, utan rätt för Hellström att därå åtnjuta

dyrtidstillägg, anmälde riksdagen under punkt 64:o i skrivelse den 1 juni

1928, nr 352, att riksdagen bifallit propositionen.

Av den i ärendet förebragta utredningen, beträffande vilken jag hänvisar

till nyssberörda proposition, framgick, att Hellström, som är född den 25

maj 1898, under en gymnastiklektion vid omförmälda seminarium den 15

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

februari 1927 drabbats av ett olycksfall, som lett till fullständig dövhet å

båda öronen i förening med nästan fullständig saknad av lukt såsom för

framtiden bestående men, vartill kommit en lätt grad av jämviktsrubbning,

som vid nämnda tid ansågs komma att så småningom förbättras och gå

över, att understödet åt Hellström, som saknade medel till sin försörjning,

beräknats med tillämpning av de grunder, vilka gällde beträffande kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, därvid den för framtiden bestående

nedsättningen av hans arbetsförmåga uppskattades till 55 procent, samt

att, örn hänsyn tagits jämväl till berörda jämviktsrubbning, nedsättningen

i arbetsförmågan bort uppskattas till två tredjedelar av normal arbetsförmåga.

I ansökningar den 23 juni 1932 och den 8 december 1933 har nu Hellström

anhållit att få komma i åtnjutande av förhöjt understöd.

Över förstnämnda ansökning hava yttranden avgivits den 20 augusti 1932

av skolöverstyrelsen, den 21 september 1932 av medicinalstyrelsen, som

tillika hört medlemmen av sitt vetenskapliga råd professorn Gunnar Holmgren,

den 9 december 1932 av riksförsäkringsanstalten och den 31 mars

1933 av statskontoret.

Riksförsäkringsanstalten har därvid — under hänvisning till ett av professorn

vid universitetet i Uppsala R. Båråny utfärdat intyg, enligt vilket

den jämviktsrubbning, varav Hellström lede, bomme att bestå för framtiden,

enär jämviktsorganen i dennes båda öron företedde en fullständig

förstörelse — ansett, att nedsättningen av Hellströms arbetsförmåga borde

uppskattas till två tredjedelar av den normala. Med tillämpning av de bestämmelser

i fråga örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, som gällde vid tiden för olycksfallet, borde understödet

åt Hellström beräknas till 600 kronor.

Statskontoret har i sitt utlåtande anfört i huvudsak följande:

Då riksdagen icke ansett principiella betänkligheter möta vid beviljande

av understöd i ett fall som det föreliggande, ville statskontoret ifrågasätta,

huruvida icke någon förhöjning av understödet borde ske, sedan det visat

sig, att nedsättningen av Hellströms arbetsförmåga nu kunde uppskattas till

två tredjedelar av normal arbetsförmåga. Den av riksförsäkringsanstalten

föreslagna ökningen syntes dock statskontoret väl obetydlig, särskilt med

hänsyn till att Hellström genom olycksfallet nödgats avbryta sin seminarieutbildning

och gått förlustig möjligheten att erhålla sin försörjning som

folkskollärare. Det förefölle statskontoret, som om bestämmelserna i lagen

den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete skulle kunna

i viss mån tjäna som ledning vid beräknandet av skäligt understöd åt honom.

Under antagande att sökanden såsom folkskollärare kunnat påräkna

en årlig avlöning av 3,000 kronor, skulle han med tillämpning av nämnda

lag hava vid en nedsättning av arbetsförmågan med två tredjedelar erhållit

en livränta av ungefär 1,330 kronor om året. Ett till 1,200 kronor redu
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

cerat understödsbelopp för år — utan rätt att därå uppbära dyrtidstillägg —

torde med hänsyn till omständigheterna i det föreliggande fallet måhända

icke kunna anses oskäligt.

Genom beslut den 2 juni 1933 har Kungl. Maj:t — med hänsyn till i

ärendet förekomna särskilda omständigheter — tilldelat Hellström, utöver

till honom förut utgående understöd, såsom tillfälligt ytterligare understöd

för tiden från och med den 1 juli 1933 till och med den 30 juni 1934

fyrtio kronor för månad räknat, att utgå från det under riksstatens åttonde

uvudtitel uppförda reservationsanslaget till extra utgifter.

Under erinran örn de särskilda förhållanden, som föranlett beviljandet av

det nuvarande understödet till Hellström, anser jag mig på grundval av den

i ärendet förebragta utredningen böra förorda förhöjning av understödet i

den omfattning, statskontoret ifrågasatt. Jag tillstyrker alltså, att Hellström

från och med den 1 juli 1934 tillerkännes ett till 1,200 kronor förhöjt understöd,

varå dyrtidstillägg ej bör få åtnjutas. Understödet torde böra utgå

från det under elfte huvudtiteln från och med budgetåret 1934/1935 föreslagna

ordinarie förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att till förre eleven vid folkskoleseminariet i Uppsala Bror

Emil Leonard Hellström må från och med den 1 juli 1934

under hans återstående livstid från ordinarie förslagsanslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. utgå årligt understöd

med ett till 1,200 kronor förhöjt belopp, utan rätt för

Hellström att därå åtnjuta dyrtidstillägg.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

finner Hans Majit Konungen gott lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

1. A. Hedenlund.

Stockholm 1934, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

343581

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1934:42 Utlåtande, i anledning av framställningar angående ''pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer. Bankoutskottet s. 45 i texten