Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm

1934-01-19 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:61, Angående omorganisation av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan

i Stockholm; given Stockholms slott den 19 januari

1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Widforss, Möller, Levinson, Vennerström:, Leo, Engberg,

Ekman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

Sedan 1927 års riksdag i samband med omorganisationen av det högre

skolväsendet beslutit, att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,

skulle successivt ombildas till ett lyceum endast för manliga lärjungar,

föreskrev Kungl. Majit i anslutning till riksdagens beslut genom cirkulär

den 18 juni 1927, att läroverket, som skulle vara avsett endast för manliga

lärjungar, skulle organiseras såsom sexårigt lyceum, omfattande latin-, nyspråklig

och reallinje.

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr lil.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Kungl. Majit meddelade sedermera genom beslut den 22 december 1927

vissa bestämmelser rörande läroverkets successiva ombildande till lyceum.

Ombildningen skulle taga sin början från och med läsåret 1928/1929.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 119 till 1930 års riksdag

beslöt riksdagen, att med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga

lyceilinjen vid läroverket skulle tills vidare anstå. I stället skulle tills

vidare finnas fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium samt

realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser och anknytande till folkskolans

sjätte klass. Vidare föreskrev riksdagen, att första kretsen av latinlyceilinje

finge upprättas endast under förutsättning, att minst 8 lärjungar

blivit godkända i anställd inträdesprövning. Kungl. Majit förordnade i

överensstämmelse härmed genom beslut den 27 juni och den 30 juli 1930.

Samtidigt anbefalldes skolöverstyrelsen att avgiva förslag till de ändringar

i gällande specialplan för läroverket, vilka föranleddes av riksdagens beslut,

och att, när överstyrelsen funne förhållandena sådant påkalla, dock tidigast

tre år därefter, upptaga och underställa Kungl. Majits prövning frågan örn

lyceiorganisationens omfattning.

Nyligen har i annat sammanhang frågan om nya elementarskolans ställning

varit föremål för dryftande. I statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag, bilagan åttonde huvudtiteln, sid. 122 ff. har jag erinrat härom

och jag vill här allenast fästa uppmärksamheten på följande. I anledning

av Kungl. Majits proposition nr 221 till 1932 års riksdag beslöt riksdagen

(skrivelse nr 275), att, under vissa närmare angivna förutsättningar, inom

Bromma församling i Stockholm skulle från och med läsåret 1932/1933

successivt upprättas ett högre allmänt läroverk och i samband därmed nya

elementarskolan från och med samma läsår successivt nedläggas. Såsom

framgår av redogörelsen härför i ovannämnda avsnitt av årets åttonde huvudtitel

uppkallade detta ärende hos Stockholms stad vissa betänkligheter, och

staden hemställde därför, att med frågan finge anstå i avvaktan på dess

ytterligare prövning från stadens sida. Under vederbörande punkt i 1933

års åttonde huvudtitel gjorde jag gällande, att ett nytt riksdagsbeslut vore

erforderligt, därest ett läroverk i Bromma skulle kunna upprättas senare än

från och med läsåret 1932/1933; vidare anförde jag, att den i ärendet förebragta

utredningen syntes hava givit vid handen, att frågan örn ett dylikt

läroverk icke lämpligen borde för det dåvarande lösas i samband med frågan

om eventuell indragning av ett läroverk i den inre staden utan borde

tagas under omprövning såsom ett fristående spörsmål. Inder punkt lil

i 1934 års åttonde huvudtitel har jag ånyo uttalat, att frågan om det nya

läroverket i Bromma borde tagas under omprövning såsom ett fristående

spörsmål. I överensstämmelse med denna min uppfattning har Kungl.

Majit föreslagit 1934 års riksdag att medgiva upprättandet av ett högre

allmänt läroverk inom Bromma församling i Stockholm från och med läsåret

1934/1935 eller från den senare tidpunkt, Kungl. Majit kunde finna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

gott bestämma, avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl

fyrklassig som femklassig realskola, ävensom med gymnasium, omfattande

fyraårig latinlinje samt fyraårig reallinje.

Förslag har nu framlagts, att nya elementarskolan måtte omorganiseras

efter något andra riktlinjer än som förutsatts vid tidigare beslut i ärendet.

Jag tillåter mig härom anföra följande.

I en till Kungl. Majit ställd skrift av den 14 september 1932 hemställde

f. d. bankdirektören G. Zethelius i egenskap av ordförande i en vid föräldramöte

inom skolan utsedd kommitté, att skolan måtte givas förändrad

organisation. Under framhållande av att den tillärnade lyceiformen icke

kunnat realiseras och med erinran att, samtidigt med att lärjungetillströmningen

till elementarskolan under de senare åren i hög grad avtagit, vid

skolor med annan organisation i huvudstaden parallellklasser fått anordnas

långt utöver den för dessa skolor uppgjorda ramen, hemställde Zethelius,

att nya elementarskolan måtte organiseras såsom fyra- eller femårig realskola

med fyraårigt gymnasium.

I ärendet avgav läroverkskollegiet vid elementarskolan till skolöverstyrelsen

ett av skolans lokalstyrelse biträtt yttrande den 23 november 1932. Vidare

yttrade sig skolans rektor den 28 november 1932 och direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk den 29 december 1932. Beträffande innehållet

i dessa yttranden tillåter jag mig hänvisa till handlingarna i ärendet.

Skolöverstyrelsen anförde i yttrande den 30 januari 1933 i ärendet bland

annat följande:

Lyceilinje eller ej. Överstyrelsen upptoge först till behandling spörsmålet,

huruvida lyceilinjen skulle bibehållas vid läroverket eller icke. Överstyrelsen

hade icke kunnat undgå att konstatera, att de hittills gjorda försöken mycket

bestämt gåve vid handen, att förutsättningar för ifrågavarande organisationstyp,

i varje fall för närvarande, icke vore förhanden. Det visade sig, att antalet

prövande till lyceets första krets under femårsperioden 1928/1932 utgjort

allenast respektive 5, 0, 0, 4, 1. Av dessa bade under samma tid

respektive 1, 0, 0, 1, 0 lärjungar blivit vid prövningen godkända. Någon

lyceilinje hade sålunda under intet av dessa år kunnat komma till stånd.

Det kunde synas egendomligt, att i en stad av Stockholms storlek med dess

starka lärjungetillströmning till högre läroanstalter ett så försvinnande fåtal

skulle anmäla sig till inträde å en lyceilinje. Då emellertid de till de allmänna

läroverken i Stockholm inträdessökande manliga lärjungarna så gott

som genomgående sökte vinna inträde i den femåriga realskolan, vore det

endast i undantagsfall, som övergång till läroverk efter genomgång av sexårig

folkskola skedde. Till kommunala mellanskolan överginge visserligen

ett betydande antal, men det visade sig, att i den mån lärjungar där bleve

godkända i inträdesprövningen utan att kunna i konkurrensen erhålla plats,

de likväl i allmänhet icke sökte i stället vinna inträde i fyraårig realskola

trots där befintlig platstillgång. Detta torde i sin ordning få anses framför

allt sammanhänga med den omständigheten, att undervisningen i den kommunala

mellanskolan vore helt avgiftsfri. I varje fall vore rekryterings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

möjligheterna för en lyceiorganisation uppenbarligen icke tillräckligt stora,

för att någon större tillströmning skulle vara att påräkna.

Efterfrågan på denna utbildningslinje syntes sålunda vara alltför liten,

för att det kunde anses skäligt att söka bibehålla lyceilinjen vid läroverket

eller ännu mindre vidhålla planen på hela läroverkets ombildning till ett

lyceum. Därest läroverket skulle fortbestå, funne överstyrelsen sålunda

starka skäl tala för att dess ombildning till lyceum helt skötes på framtiden

och att läroverket tills vidare erhölle en sådan organisatioti, att den

på bästa sätt motsvarade det faktiska behov, som för närvarande gjorde

sig gällande.

Nedgången i lärjungenumerär. Överstyrelsen hade redan uppvisat, att

lyceilinjen icke tillfört läroverket några lärjungar. Några andra klasser

hade heller icke kunnat inrättas i stället för de uteblivna lyceiavdelningarna,

alldenstund 1930 års riksdag föreskrivit, att »i de fall, då antalet

lärjungar icke medgiver upprätthållande av lyceets klasser, desamma böra

under läsåret indragas utan att ersättas av realskol- eller gymnasieklasser».

Läroverkets realskola vore organiserad såsom fyraårig, dock att vissa klasser

av den sexåriga realskolan kvarstode, läsåret 1932/1933 klasserna 4—6 med

sammanlagt 101 lärjungar. I den fyraåriga realskolan, som för närvarande

omfattade de tre lägsta klasserna, vore sammanlagda antalet lärjungar 42.

Jämväl till den vid läroverket inrättade fyraåriga realskolan vore tillströmningen

sålunda anmärkningsvärt liten. Detta hade vållat den allmänna

stora nedgången i skolans lärjungenumerär från 465 under läsåret 1926/

1927 till 294 innevarande läsår. Överstyrelsen funne all sannolikhet tala för,

att därest icke åtgärder vidtoges för en ändring i de rådande förhållandena,

lärjungantalet vid skolan komme att ytterligare sjunka och att det, sedan

den sexåriga realskolan om tre år blivit helt avvecklad, torde komma att

uppgå till allenast omkring 200.

Följderna för läroverket. Det vore utan vidare klart, att denna snabba och

starka nedgång i lärjungenumerär måste få i olika avseenden destruktiva

verkningar för läroanstalten. Den ringa tillströmningen till skolan bleve i sin

tur lätt anledning till en viss misstro mot densamma och till ytterligare

avledning av lärjungeströmmen från skolan. Lärarkårens sammansättning

berördes jämväl av förhållandet på ett för undervisningsarbetets jämna fortgång

ogynnsamt sätt. Under de båda senaste åren hade sålunda åtskilliga

av läroverkets ordinarie lärare under känslan av de ovissa förhållandena

sökt och erhållit transport till andra läroverk i Stockholm, och såsom en

följd härav hade inträtt rubbningar och vållats en betydande diskontinuitet

i undervisningen. De genom innehavarnas avgång ledigblivna tjänsterna

hade tills vidare vakanssatts eller i några fall indragits. För närvarande stöde

sålunda icke mindre än fyra lektors- och två adjunktstjänster vid läroverket

vakanta och uppehölles med vikarier, under det att tre adjunktstjänster

hade blivit överflyttade till andra läroverk. Den nuvarande innehavaren av

en femte lektorstjänst hade nyligen utnämnts till lektorstjänst vid annat läroverk.

Att för någon längre tid hålla ett så stort antal lärartjänster vakanta,

måste givetvis i skilda avseenden vålla rubbning och förryckning av undervisningsarbetet

för att icke nämna de rent praktiska olägenheterna. Att helt

indraga eller till andra läroverk överflytta tjänster, som ytterligare kunde

komma att visa sig överflödiga, förefölle icke heller lämpligt, då det vid

en eventuell framtida omorganisation i så fall torde bliva nödvändigt att

nyinrätta tjänster i ungefär samma omfattning som sådana förut blivit in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

fe''ungh Maj.ts proposition Nr 61. 5

dragna och ett sådant förfaringssätt knappast kunde anses stå i överensstämmelse

med tillbörliga krav på reda och planmässighet. Överstyrelsen funne

det sålunda även ur här anförda synpunkt ofrånkomligt, att sådana åtgärder

med det snaraste vidtoges, som kunde skapa klarhet rörande möjligheterna

för läroanstaltens fortbestånd och utveckling.

Följder för läroverkets ekonomi. Ett förhållande, som i detta sammanhang

också torde böra beröras, vore den påfrestning på skolans ekonomi, som minskningen

i lärjungetillströmning vållade. Redan med nuvarande lärjungenumerär

syntes de terminsavgifter, som infiöte, vara otillräckliga för att i förening

med inskrivningsavgifter samt inflytande ränte- och byresmedel täcka de

driftkostnader, som jämlikt § 10 av Kungl. Maj:ts reglemente den 2 december

1905 åvilade läroverkets båda kassor, byggnadskassan och skolkassan.

Byggnadskassans utgifter under året 1931/1932 utgjorde 15,396 kronor 78

öre och dess inkomster 12,645 kronor 13 öre. För skolkassan voro motsvarande

siffror 21,306 kronor 96 öre (utgifter) och 17,958 kronor 17 öre (inkomster).

Sammanlagt överstege sålunda de båda kassornas utgifter inkomsterna med

6,100 kronor 44 öre eller i runt tal 6,000 kronor. Bristen hade kunnat täckas

tack vare den behållning, som byggnadskassan alltjämt ägde och som vid

senaste bokslut utgjorde 30,663 kronor 88 öre, örn man borträknade det till

omkring 3,000 kronor uppgående lånet till skolkassan; realiter torde behållningen

med hänsyn till bland annat nuvarande obligationsvärde vara något

lägre. Aven om byggnadskassans utgifter under senaste året av vissa anledningar

varit åtskilligt större än de genomsnittliga, torde man dock nödgas

räkna med minst omkring 30,000 kronor såsom kassorna åvilande årliga

driftkostnader. Därtill komme under vissa år liksom under fjolåret utgifter

för mera omfattande reparationer; ytterligare sådana vore för närvarande i

vissa avseenden starkt behövliga. Trots att terminsavgifterna vid nya elementarskolan

vore något högre än vid övriga läroverk—35 kronor till byggnadskassan

och 25 kronor till skolkassan förutom avgifterna till statsverket •—

och trots den ringa förekomsten vid läroverket av nedsättning i eller befrielse

från terminsavgift (i fråga örn byggnadskassan, jämlikt övergångsbestämmelserna

till skolans reglemente, ingen alls) syntes det alltså vara fog för

det av kollegiet gjorda påpekandet, att »terminsavgifternas av lärjungantalets

nedgång vållade sjunkande till sist måste göra nya elementarskolans

ekonomiska ställning ohållbar». Beträffande skolkassan och de utgifter, som

av denna skulle bestridas, hade detta förhållande säkerligen redan definitivt

inträtt; den brist, som där kunde beräknas årligen uppstå, finge tillsvidare

täckas genom lån eller överflyttning av medel från byggnadskassan, och

kollegiet beräknade därvid, att under budgetåret 1932/1933 ungefär samma

belopp som under föregående eller omkring 3,000 kronor skulle behöva

lånas eller överföras.

Orsakerna till den minskade clevnumerären. Den fyraåriga realskolan vid

läroverket hade endast 42 lärjungar, vilka fördelade sig med 10, 23 och 9

på respektive klasserna 3, 2 och 1 ; av de 23 lärjungarna i andra klassen

linde 7 blivit dit överförda från den sexåriga realskolan. Bland övriga

allmänna gossläroverk i Stockholm skulle enligt specialplanen finnas fyraåriga

realskollinjer vid högre allmänna läroverket å Södermalm och Katarina

realskola; av dessa bade emellertid den sistnämnda av brist på lärjungar

icke kunnat upprättas. I linjen vid högre allmänna läroverket å

Södermalm ginge sammanlagt 74 lärjungar, varav 11 i klass 4, 16 i klass

3, 18 i klass 2 och 29 i klass 1. Därest man beräknade, att antalet dispo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

nibla platser i klass 1 av den fyraåriga realskolan vid de allmänna gossläroverken

i Stockholm vore (3 X 35 =) 105, vore alltså 38 av dessa platser

upptagna, medan 67 stöde outnyttjade* 1). Örn härmed jämfördes förhållandena

vid den femåriga realskolan, visade det sig, att de för de allmänna

läroverken i Stockholm i special planen upptagna 19 avdelningarna av klass

1 icke visat sig tillräckliga utan att för såväl läsåret 1931,1932 som för

läsåret 1932/1933 måst upprättas 5 extra avdelningar, så att hela antalet

under de båda sista åren uppgått till 24. Det i dessa disponibla platsutrymmet

(24 X 35 =) 840 vore för närvarande helt upptaget — antalet lärjungar

vore 839 — och dessutom hade till inträde godkända lärjungar måst

avvisas till ett antal nästan jämnt motsvarande 2 klassavdelningar. Till ett

följande år ansåge sig rektorerna icke kunna bereda plats för mer än 22

avdelningar av klass lö, alltså två avdelningar mindre än under läsåret

1932 1933. Då det, så vitt nu kunde bedömas, icke funnes anledning förmoda

någon väsentlig ändring i tilloppet av inträdessökande, även örn en

viss växling givetvis alltid ägde rum från år till år, skulle detta alltså

innebära, att antingen till intagning godkända lärjungar till ett antal motsvarande

omkring fyra avdelningar skulle behöva avvisas eller också att lokaler

i ännu större utsträckning än för närvarande vore fallet, finge förhyras

utanför själva läroverksbyggnaderna, ett förfarande, som vore förenat med

betydande olägenheter. Det syntes dock orimligt, att 6 ä 7 klassrum

skulle stå tomma vid nya elementarskolan, samtidigt som övriga närbelägna

läroverk antingen finge avvisa lärjungar av brist på utrymme eller förhyra

lokaler utanför läroverksbyggnaden.

Förslag om femårig realskola. Under sådana omständigheter funne överstyrelsen

läget bjuda, att en femårig realskola finge från och med läsåret

1933/1934 upprättas vid nya elementarskolan. Huruvida den borde inrättas

vid sidan av eller i stället för den fyraåriga realskolan samt huruvida

den borde organiseras tued enkel eller dubbel linje vore en fråga, vars

lösning bland annat vore beroende av frågan örn gymnasiets organisation

och det vid läroverket disponibla lokalutrymmet i dess helhet.

Gymnasiet. Skolans latingymnasium vore fyraårigt, och någon ändring

i detta avseende hade icke ifrågasatts och syntes icke böra ske. Realgymnasiet

vore treårigt. I föreliggande ansökan liksom i avgivna yttranden

föresloges upprättandet av ett fyraårigt realgymnasium. Det framginge

icke med full säkerhet, huruvida ett sådant fyraårigt realgymnasium ansåges

böra upprättas vid sidan av eller i stället för det nuvarande treåriga.

Antalet i specialplanen upptagna gymnasielinjer vid de högre allmänna

läroverken för gossar (inklusive ett läroverk med samgymnasium) i Stockholm

vore 17, fördelande sig på olika typer på följande sätt: 5 fyraåriga

latin- och 5 fyraåriga reallinjer samt 3 treåriga latin- och 4 treåriga reallinjer.

Denna tillgång på linjer hade emellertid visat sig icke motsvara den

förefintliga efterfrågan. Visserligen hade det faktiska antalet avdelningar

i ring I under de båda sistförflutna åren varit detsamma som det i specialplanen

angivna för det treåriga gymnasiet på såväl latin- som reallinjen,

men för det fyraåriga gymnasiet hade det varit större. Sålunda hade under

båda de sista åren en extra avdelning måst upprättas av ring I av det fyraåriga

latingymnasiet, medan av det fyraåriga realgymnasiets första ring en

'') Kanske borde dock den extra parallellavdelning, som vid Katarina realskola inrättats

av klass 1 av den ö-driga realskolan, anses som en ersättning för den uteblivna klassen

l4, då den med hänsyn till lokalutrymmet måhända ej gått att upprätta vid sidan av en l4.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 01.

extra avdelning vore erforderlig läsåret 1931/1932 oell läsåret 1932/1933

två extra avdelningar visat sig nödvändiga. Då därtill komrue, att 41

till inträde i ring II I4 av gymnasiet anmälda och godkända lärjungar blivit

avvisade (huvudsakligen vid Norra realläroverket), visade sig behovet av

fyraåriga gymnasielinjer på reallinjen vara mycket avsevärt större än det

i specialplanen fastställda. Även till de andra gymnasieformerna funnes

vid läsårets början avvisade godkända inträdessökande, nämligen till det

fyraåriga latingymnasiet 22, till det treåriga latingymnasiet 2 och till det

treåriga realgymnasiet 9 (huvudsakligen vid högre allmänna läroverket på

Kungsholmen). Därvid vore emellertid att märka, att det disponibla utrymmet

i ring I8 icke vore utnyttjat vid samtliga läroverk såsom fället vore i

fråga om ring I4. I den treåriga realgymnasieringen vid nya elementarskolan

stöde sålunda 10 platser outnyttjade ungefär motsvarande antalet av

de till sagda ring avvisade lärjungarna vid andra läroverk, och vid högre

allmänna läroverket å Södermalm återstode 2 platser i första realringen —

överstyrelsen utginge då ifrån att lokalutrymmet icke lade hinder i vägen

för piacering av fulltaliga klasser. I första ringen av det treåriga latingymnasiet

stöde likaledes sammanlagt 23 platser outnyttjade vid Norra

latinläroverket och högre allmänna läroverket å Södermalm. För övrigt

ville överstyrelsen framhålla, att ett mindre antal avvisade, då det gällde

gymnasiet, knappast kunde anses vara någon olägenhet med hänsyn till rekryteringen

av gymnasiets lärjungematerial.

Den nuvarande tillströmningen till gymnasiet vid de högre allmänna läroverken

i Stockholm pekade alltså mycket bestämt på nödvändigheten av en

utökning av särskilt den fyraåriga realgymnasieorganisationen. A andra

sidan torde det icke kunna påstås, att antalet treåriga gymnasielinjer visat

sig för stort. Det motsvarade i själva verket ganska jämnt efterfrågan. Härvid

berodde det dock i stor utsträckning på den fyraåriga gymnasieorganisationens

omfattning, huru stor tillströmningen till den treåriga linjen bleve.

I den mån det vore möjligt för lärjungarna att erhålla placering i det fyraåriga

gymnasiet, föredroges uppenbarligen detta, så länge det gällde de egna

lärjungarna vid ett högre allmänt läroverk, och i fråga örn dessa lärjungar

bleve det treåriga gymnasiet sålunda i flertalet fall eu nödfallsutväg, därest

platserna i det fyraåriga icke räckte till. Annorlunda ställde det sig för

realskolornas och kommunala mellanskolornas lärjungar, och med hänsyn

till dessa funne överstyrelsen det nödvändigt, att ett icke för litet antal

treåriga gymnasielinjer funnes tillgängligt.

Vad särskilt beträffade nya elementarskolans lärjungar, torde det vara åtskilliga

av de klass 6 tillhöriga 19 lärjungarna, vilka hade för avsikt att

söka inträde i ett treårigt realgymnasium, då de icke i föregående klass

haft möjlighet att vid läroverket kunna övergå till realgymnasium.

Överstyrelsen komme alltså till den slutsatsen, att den nuvarande treåriga

gymnasielinjen vid läroverket finge anses behövlig men att behovet av en

fyraårig mallinje vore ännu påtagligare och betydligt mera trängande.

Realskolan. Därest gymnasiet vid läroverket sålunda skulle komma att

omfatta fyraårigt latin- och realgymnasium samt treårigt realgymnasium,

komme det att omfatta sammanlagt 11 avdelningar. Då lokalutrymmet

vid läroverket icke för närvarande torde medgiva mer än 20 avdelningar,

möjligen tillfälligt 21, skulle till realskolans disposition återstå utrymme för

9 avdelningar. Detta skulle jämnt utfyllas av två serier avdelningar av den

femåriga realskolan med gemensam avslutningsklass. Att ett sådant utnytt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majis proposition Nr 61.

jande av utrymmet skulle närmast motsvara behovet, torde framgå av vad

ovan anförts. A andra sidan funne överstyrelsen skäl tala för ett bibehållande

av den fyraåriga realskollinjen vid läroverket. Visserligen vore antalet

lärjungar i klass l4 vid nya elementarskolan och högre allmänna läroverket

å Södermalm läsåret 1932/1933 icke så stort, att upprätthållande av två

avdelningar kunde anses strängt nödvändigt. Men å andra sidan ville överstyrelsen

framhålla, att tillströmningen till linjen vid högre allmänna läroverket

å Södermalm hela tiden varit i stigning och att nya elementarskolans

ovissa ställning sistnämnda läsår kunde hava bidragit till att tillströmningen

blivit mindre än den under normala förhållanden skulle hava blivit.

Då överstyrelsen funnit sig nödsakad föreslå, att lyceilinjen vid läroverket

slopades, ansåge överstyrelsen även detta förhållande utgöra ett skäl för att

den fyraåriga realskollinjen bibehölles. Skulle mot förmodan antalet godkända

inträdessökande till klass l4 vid samtliga gossläroverk i Stockholm

något enstaka år icke bliva större än att de funne utrymme i en enkel avdelning,

torde det få hero på Kungl. Maj:ts prövning i vad mån ett sammanförande

av avdelningarna till ett läroverk borde ske under ifrågavarande

läsår.

Såsom ett alternativ till en realskolorganisation med en femårig och en

fyraårig linje funne överstyrelsen kunna ifrågakomma en organisation med

två femåriga och en fyraårig linje. I senare fallet bleve det emellertid nödvändigt

att inskränka realgymnasiet till en linje, vilken i så fall, av skäl,

som ovan anförts, borde vara fyraårig. Såsom skäl för detta sistnämnda

alternativ kunde möjligen anföras, att realskolan och gymnasiet i så fall

skulle komma i ett mera naturligt storleksförhållande inbördes; två realskolelinjer

skulle bilda en väl smal bas för ett treledat gymnasium. A andra

sidan syntes detta förhållande icke behöva vara avgörande med hänsyn till

förefintligheten av realskolor och kommunala mellanskolor i Stockholm med

omnejd och till platsbristen å gymnasiet vid de högre allmänna läroverken

i Stockholm i allmänhet.

Överstyrelsen hade upprättat förslag till specialplan för läroverket enligt

båda de angivna alternativen. Alternativ 1 upptoge sålunda en femårig

och en fyraårig realskollinje, fyraårigt latingymnasium samt fyra- och treårigt

realgymnasium. Alternativ 2 upptoge två femåriga och en fyraårig

realskollinje samt fyraårigt latin- och realgymnasium. Alternativ 1 torde

kunna anses närmast ansluta sig till läroverkets nuvarande organisation,

enär det endast innebure, att den nuvarande lyceilinjen ersattes av en realskol-

och en realgymnasielinje.

Kostnadsfrågan. Någon egentlig kostnadsökning kunde knappast sägas vara

förbunden med den föreslagna omorganisationen. Visserligen torde vid en

omorganisation den kostnadsminskning i fortsättningen utebliva, som inträtt

och inträdde i den för läroanstalten gällande staten vid en fortskridande

avfolkning av läroverket. Men icke ens denna reduktion i läroverkets stat

torde kunna räknas som en verklig minskning i utgifterna för de allmänna

läroverken i det hela. Så bleve endast fallet, därest man utginge ifrån, att

det antal lärjungar, för vilket plats för närvarande skulle kunna beredas vid

nya elementarskolan men som nu icke kunde där intagas på grund av organisationen,

helt utestängdes från undervisning vid de allmänna läroverken.

Utginge man återigen från en placering av sagda lärjungantal i extra parallellavdelningar

vid andra allmänna läroverk i Stockholm i egna eller utom

skolan förhyrda lokaler, så inträdde ingen annan kostnadsminskning än den,

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

som motsvarade den för närvarande obetydliga skillnaden i avlöning för ett

visst begränsat antal extra ordinarie lärare och adjunkter.

Överstyrelsens förslag till omorganisation kunde alltså i ekonomiskt avseende

endast anses innebära, att i stället för ett antal lärarbefattningar vid

andra allmänna läroverk i Stockholm ett motsvarande antal lärartjänster

finge finnas fast upprättat vid nya elementarskolan. Då nya elementarskolan

enligt specialplanen ägde en organisation, för vilken ett avsevärt antal ordinarie

lärartjänster redan vore beräknat, innebure förslaget i själva verket endast,

att det antal lärartjänster, som år 1927 beräknades erforderligt för läroanstalten,

alltjämt finge finnas där upprättat. Då emellertid på grund av minskningen

i avdelningar Kungl. Majit genom brev den 29 juli 1932 indragit

tre adjunkts^änster, torde det i händelse av statsmakternas bifall till här

framställda förslag Wiva erforderligt att återupprätta sagda tre tjänster. Därjämte

torde den adjunktstjänst, som enligt 1927 års plan beräknades nyinrättad

vid läroverket från och med den 1 juli 1932, i så fall böra upprättas

vid läroverket, eventuellt, i händelse av bifall till alternativ 1, i stället för

den en lektorstjänst. Någon ökning i de nuvarande tjänsternas antal syntes

därvid icke behöva inträda förrän från och med läsåret 1935/1936, då

två av de indragna adjunkts^änsterna torde böra återupprättas. Till dess

syntes det vara tillfyllest, att de nu vakanssatta tjänsterna finge återbesättas

med ordinarie innehavare.

Någon höjning av anslaget till extra ordinarie lärare för budgetåret 1933,

1934 i händelse av bifall till förslaget torde med hänsyn till vad ovan anförts

icke vara erforderligt.

Den sammanlagda kostnaden för inrättande av 4 adjunktstjänster vore

(4 X 4,300 =) 17,200 kronor, för inrättande av 3 adjunktstjänster och 1

lektorstjänst (3 X 4,300 =) 12,900 + 5,800 = 18,700 kronor, frånsett tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg samt eventuellt ålderstillägg.

Då kostnaden för 4 extra ordinarie manliga lärare, som enligt vad nyss

anförts torde bliva erforderliga vid andra läroverk, därest nya elementarskolans

nuvarande organisation bibehölles, utgjorde minst (4 X 3,300 =) 13,200

kronor och högst — enligt kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112) — (4 X

4,000 =) 16,000 kronor, frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

bleve den slutliga kostnadsökningen allenast högst 5,500 och lägst 1,700 kronor,

vadan frågan knappast kunde anses äga någon betydelse i ekonomiskt

avseende.

Snarare syntes i ekonomiskt avseende en mycket allvarlig erinran kunna

riktas mot de nuvarande anordningarna vid läroverket.

De faktiska avlöningskostnaderna för nya elementarskolan uppginge under

budgetåret 1931/1932 till 222,544 kronor 99 öre, ålderstillägg, tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg däri inberäknade. För högre allmänna läroverket

på Östermalm utgjorde motsvarande siffra 363,102 kronor 83 öre. Då antalet

undervisade lärjungar i nya elementarskolan ifrågavarande budgetår vore

333 och vid högre allmänna läroverket på Östermalm 866, visade det sig,

att medan kostnaden för lärjunge vid det sistnämnda läroverket bleve 419

kronor, uppginge samma kostnad vid nya elementarskolan till icke mindre

än 668 kronor. Medelkostnaden por lärjunge vid nya elementarskolan skulle

hava blivit ännu större, därest icke så många av de ordinarie lärartjänsterna

vid läroverket hade stått vakanta och upprätthållits av vikarier, och

den torde läsåret 1932/1933 med all sannolikhet bliva större, eftersom antalet

lärjungar sjunkit från 333 till 294. För varje ytterligare minskning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Marits proposition Nr 61.

i antal lärjungar, ökades kostnaden per lärjunge. A andra sidan torde icke

få förbises, att lokalutrymmet vid nya elementarskolan knappast torde medgiva

fullsatta klassavdelningar över hela linjen, varför man även vid en

ändrad organisation finge beräkna en något högre kostnad per lärjunge vid

detta läroverk än vid de övriga Stockholmsläroverken. Men att ett fullt

utnyttjande av det disponibla utrymmet komme att synnerligen avsevärt

minska medelkostnaden per lärjunge, vore ställt utom varje tvivel.

Lokalfrågan. Slutligen ansåge sig överstyrelsen böra i korthet beröra en

fråga, som vore av tämligen komplicerad natur. Läroverkets nuvarande lokaler

vore delvis otillfredsställande, och det vore endast en tidosfråga, när en

nyordning jämväl i lokalavseende måste komma till stånd. A andra sidan

torde de nuvarande lokalerna trots sin bristfällighet ännu någon tid låta

sig användas. Läroverksbyggnaden liksom den tomt, å vilken byggnaden

är uppförd, tillhörde i förevarande fall staten, icke Stockholms stad. Då läroverket

emellertid numera ägde sin huvudsakliga betydelse icke såsom en

statlig försöksskola utan såsom ett vanligt läroverk för tillgodoseende av

möjligheterna för läroverksutbildning inom Stockholm, ansåge överstyrelsen

det naturligt, att ett eventuellt ombygge eller nybygge icke komme att

åvila staten. Det torde sålunda kunna ifrågasättas, huruvida icke byggnadsskyldigheten

borde överflyttas från staten till staden och från vilken tidpunkt

ett sådant överflyttande lämpligen borde äga rum. Därvid torde emellertid

de förhållanden, som måste beaktas i samband med en eventuell överflyttning,

behöva bliva föremål för närmare utredning och för underhandling

mellan staten och Stockholms stad. Med hänsyn jämväl till den stadsplanereglering,

som förbereddes beträffande det område, där läroverket vore beläget,

torde frågan örn dispositionen av de nuvarande läroverkslokalerna

och det ifrågavarande tomtområdet ur det allmännas synpunkt befinna sig

i ett sådant läge, att ett omedelbart avgörande icke vore erforderligt.

Överstyrelsen hemställde, att Kungl. Majit täcktes vidtaga erforderliga åtgärder

för att nya elementarskolan måtte från och med läsåret 1933/1934

eller den tid, Kungl. Majit bestämde, kunna successivt omorganiseras i

överensstämmelse med ettdera av överstyrelsens ovan angivna alternativa

förslag till organisationsplan för läroanstalten.

Vid överstyrelsens yttrande finnas fogade de två alternativa förslag till

specialplaner för läroverket, som av överstyrelsen i yttrandet föreslagits,

jämte en tabellarisk översikt över antalet lärjungar i klasserna l4—34 vid

läroverket höstterminen 1932, fördelade på de stadsdelar, inom vilka de

äro bosatta. Jag tillåter mig i dessa avseenden hänvisa till handlingarna i

ärendet.

Ovannämnda förslag föranledde icke någon Kungl. Majits framställning

till 1933 års riksdag. Frågan har emellertid senare ånyo förts på tal.

Kollegiet vid nya elementarskolan har i skrivelse den 14 november 1933

hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för upprättande av en

femårig realskollinje och en fyraårig linje av realgymnasiet vid läroverket.

Kollegiet, i fråga örn vars framställning jag tillåter mig hänvisa till handlingarna

i ärendet, har utförligt uppehållit sig vid de pedagogiska och eko
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr Cl.

nomiska olägenheterna med den nuvarande organisationsformen. Antalet

lärjungar, som år 1928 uppgick till 447, höstterminen 1932 till 294 och

höstterminen 1933 till 301, beräknades höstterminen 1934 komma att uppgå

till 285, höstterminen 1936 till 216 och höstterminen 1938 till 132.

Skolöverstyrelsen har den 30 november 1933 yttrat sig över sistberörda

framställning och därvid anfört i huvudsak följande:

Överstyrelsen hänvisar till vad överstyrelsen anfört i ovannämnda utlåtande

av den 30 januari 1933. Därest emellertid överstyrelsens förslag av den

16 november 1933 rörande upprättande av ett högre allmänt läroverk i

Bromma, omfattande fem- och fyraårig realskola samt fyraårigt gymnasium

vunne bifall, torde det emellertid i viss mån påverka frågan örn den organisation,

som vid nya elementarskolan skulle träda i stället för den nuvarande.

Överstyrelsen erinrar, att överstyrelsen i sin skrivelse den 30 januari

1933 framlagt två alternativ i fråga örn nya elementarskolans organisation.

Enligt det första av dessa alternativ skulle läroverket organiseras med en

femårig och en fyraårig realskollinje, fyraårigt latin- samt fyra- och treårigt

realgymnasium. Enligt det andra alternativet skulle läroverket omfatta

två femåriga och en fyraårig realskollinje samt fyraårigt latin- och

realgymnasium. Överstyrelsen framhöll därvid tillika, att det första alternativet

kunde anses närmast ansluta sig till läroverkets nuvarande organisation,

enär det endast irmebure, att den nuvarande lyceilinjen ersattes av en

realskol- och en realgymnasielinje, men överstyrelsen lämnade i övrigt frågan

öppen angående vilketdera alternativet vore att föredraga.

Örn frågan om nya elementarskolans organisation betraktades i samband

med det nyss avgivna förslaget angående ett högre allmänt läroverk i Bromma,

funne överstyrelsen emellertid, att avgörande skäl talade till förmån för en

omorganisation enligt alternativ 1 i överstyrelsens ovannämnda förslag.

Den femåriga realskollinjen, vilken vid de allmänna läroverken i Stockholm,

med hänsyn framför allt till förefintligheten av de två stora kommunala

mellanskolorna, vore så gott som allenarådande, men vilken likväl icke

kunde för närvarande mottaga alla godkända inträdessökande, skulle i så

fall komma att utökas med sammanlagt 3 avdelningar, därav 2 i Bromma

och 1 vid nya elementarskolan. Såsom överstyrelsen uppvisat i sitt nyssnämnda

utlåtande den 16 november 1933, kunde behovet av ökning i antalet

linjer av den femåriga realskolan vid de allmänna läroverken i Stockholm

i förhållande till det i 1927 års specialplaner angivna beräknas till

omkring 8, av vilka 5 under de senaste läsåren kunnat upprättas såsom

tillfälliga parallellavdelningar, under det att i övrigt de för intagning godkända

lärjungarna måst avvisas. En ökning med 3 avdelningar skulle

alltså ganska jämnt motsvara det ådagalagda behovet, och även örn det

vore önskvärt att i viss utsträckning kunna indraga extra parallellavdelningar

vid andra läroverk, ansåge sig överstyrelsen emellertid icke böra för

närvarande föreslå en större sammanlagd ökning i antalet disponibla linjer

än den nämnda. Därest de nya linjerna bleve upprättade, skulle det i varje

fall kanhända vara möjligt att i händelse av behov placera någon av de

tillfälliga parallellavdelningarna vid någon av dessa och sålunda få till stånd

en i förhållande till behovet och med hänsyn till lokalförhållandena vid

olika läroverk lämpligare placering av de extra avdelningarna. Och därest

en minskning i tillströmningen tillfälligt eller mera permanent .skulle in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

träda, vunnes omedelbart den synnerligen välbehövliga avlastningen genom att

någon av de extra avdelningarna kunde indragas. Det finge för övrigt icke

förbises, att det ingalunda kunde med säkerhet beräknas, att lokalförhållandena

varje år skulle medgiva upprättande av ett så stort antal extra avdelningar,

som det hitintills visat sig möjligt att inrätta.

Överstyrelsen funne det alltså i förevarande fall utgöra den lämpligaste lösningen

av realskolans organisationsproblem, att en serie avdelningar av den

femåriga linjen finge upprättas vid nya elementarskolan. Därigenom vunnes

också den, enligt vad överstyrelsen i nämnda utlåtanden den 30 januari och

den 20 november 1933 uppvisat, lämpligaste lösningen för gymnasiets vidkommande,

eftersom lokalförhållandena vid nya elementarskolan i så fall medgåve

upprättandet av en fyraårig realgymnasielinje vid sidan av den redan

existerande treåriga.

Den av överstyrelsen sålunda föreslagna omorganisationen överensstämde

helt med den av skolans rektor och kollegium föreslagna.

Under hänvisning till vad överstyrelsen anfört i sitt utlåtande den 30

januari 1933 angående kostnaderna funné överstyrelsen icke anledning att

med hänsyn till omorganisationen hemställa örn någon höjning i anslaget

till ordinarie eller e. o. lärare för budgetåret 1934/1935.

Slutligen omnämner överstyrelsen, att överstyrelsen tidigare haft för avsikt

att jämlikt Kungl. Maj:ts cirkulär den 27 juni 1930 under loppet av

år 1933 till prövning upptaga frågan om lyceiorganisationens förekomst vid

de allmänna läroverken. Överstyrelsen ansåge emellertid vissa skäl tala för

att låta denna fråga i övrigt anstå åtminstone till början av nästa läsår,

men funne, av skäl, som blivit angivna i överstyrelsens utlåtande den 30

januari 1933, ingen anledning föreligga att avvakta ytterligare erfarenheter

beträffande lyceet vid nya elementarskolan i Stockholm. Frågan härom

kunde sålunda avgöras helt oberoende av frågan om lyceiorganisationens

förekomst i övrigt.

Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att besluta,

att i stället för latinlyceilinjen skall vid nya elementarskolan från

och med läsåret 1934/1935 successivt upprättas en femårig realskollinje

och ett fyraårigt realgymnasium på så sätt, att första klassen av den femåriga

realskolan och första ringen av det fyraåriga realgymnasiet upprättas

med början av läsåret 1934/1935 och övriga klasser och ringar successivt

under följande år.

Till belysande av läroverkets ekonomi anser jag mig i detta sammanhang

böra omnämna, att Kungl. Majit, som genom beslut den 21 april 1933

medgivit, att terminsavgiften till skolkassan finge för år 1933 utgå med ett

till 50 kronor förhöjt belopp per lärjunge, samma dag föreskrivit, att till

skolkassan vid nya elementarskolan, som den 30 juni 1932 haft en brist

av 2,922 kronor 87 öre, finge från läroverkets byggnadskassa överföras

högst nyssnämnda belopp. Genom beslut den 21 december 1933 medgav

Kungl. Majit att till skolkassan finge från byggnadskassan överföras ett

belopp av 7,441 kronor 38 öre, motsvarande den förra kassans skuld till

den senare den 30 juni 1933.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

Av utredningen i ärendet framgår med full tydlighet, att den sjunkande

lärjungefrekvensen vid nya elementarskolan giver anledning till allvarliga

farhågor. Samtidigt med att lärjungantalet där befinner sig i stadig nedgång,

är lärjungetillströmningen till de övriga allmänna läroverken i huvudstaden

starkare än skolornas resurser medgiva. Elementarskolans ekonomi

har genom det minskade lärj ungantalet redan kommit i ett vanskligt läge

— något som i viss mån belyses av Kungl. Majda ovannämnda beslut den

21 april och den 21 december 1933 — och skolans lärarpersonal och lokaler

kunna icke i tillbörlig grad utnyttjas. Den av skolöverstyrelsen verkställda

utredningen ger vid handen, att skolan härigenom under nuvarande förhållanden

drives med osedvanligt stora kostnader per undervisad lärjunge.

Dessa förhållanden kunna näppeligen anses stå i god överensstämmelse med

sunda ekonomiska principer.

Nya elementarskolan bär gjort betydande insatser till den högre undervisningens

fromma och all anledning finnes att antaga, att den även i fortsättningen

skall kunna i detta avseende vara till stort gagn. Emellertid synes

en ovillkorlig förutsättning härför vara, att åt skolan gives en organisation,

som är ändamålsenligare än den nuvarande och bättre motsvarar föreliggande

behov. Jag vill betona, att en dylik omorganisation endast bör hava

det syftemål, som nyss angivits, och sålunda sikta till ett mer ekonomiskt

utnyttjande av skolans tillgångar.

Skolöverstyrelsen har framlagt två alternativa förslag till omorganisation

av nya elementarskolan. Båda dessa förslag gå ut på den tillärnade lyceiformens

utbytande mot annan organisationsform. Överstyrelsen har ansett

böra komma i fråga antingen en femårig och en fyraårig realskollinje, fyraårigt

latingymnasium samt fyra- och treårigt realgymnasium eller två femåriga

och en fyraårig realskollinje samt fyraårigt latin- och realgymnasium.

Vid en granskning av överstyrelsens prövning av dessa båda organisationsformer

har jag ansett mig böra giva företräde åt förstnämnda alternativ,

vilket också av överstyrelsen förordats i dess senare utlåtande den 30 november

1933. Ombildningen bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag

försiggå successivt på så sätt, att första klassen av den femåriga realskolan

och första ringen av det fyraåriga realgymnasiet upprättas från och med

läsåret 1934/1935 och övriga klasser och ringar successivt under följande år.

Kostnaderna för denna omorganisation torde bliva förhållandevis obetydliga.

Kostnadsökningen kan uppfattas såsom skillnaden mellan kostnaderna

för erforderliga fasta lärartjänster vid nya elementarskolan och kostnaderna

för de extra ordinarie lärartjänster vid andra läroverk, som bliva erforderliga,

ifall organisationsplanen icke genomföres. Någon höjning av anslaget

till extra ordinarie lärare för nästkommande budgetår torde icke vara erforderlig

vid ett bifall till förslaget.

Då nya elementarskolan numera, sedan dess karaktär av statlig försöksskola

så gott som upphört, torde böra betraktas såsom ett vanligt läroverk,

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

synes det förefinnas anledning att taga under närmare omprövning, huruvida

icke Stockholms stad bör ikläda sig ansvaret för den örn- eller nybyggnad

för elementarskolans räkning, som i en framtid kan befinnas erforderlig.

Frågan härom synes mig i sinom tid böra upptagas till dryftande.

Med hänsyn till vad jag ovan anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan

i Stockholm, må från och med läsåret 1934/

1935 successivt örn bildas till en femårig realskollinje och

ett fyraårigt realgymnasium på det sätt, att under första året

upprättas första klassen av den femåriga realskolan och

första ringen av det fyraåriga realgymnasiet och sedan

ytterligare en klass och en ring per år, till dess sagda realskollinje

och gymnasium äro i sin helhet färdigbildade.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Gösta Lagergrehn.

Stockholm 1934, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

840059

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockh s. 3 i texten
  2. SU 1934:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm. s. 1 i texten