Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergens egendom å Spetsbergen

1934-01-26 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1934:81, Angående försäljning av Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergens egendom å Spetsbergen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

1

Nr 81.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående försäljning av Nya

svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergens egendom å Spetsbergen;

given Stockholms slott den 26 januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över bandelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Med en till mig ställd, den 23 november 1933 dagtecknad skrivelse har

styrelsen för Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen överlämnat

avskrift av ett mellan bolaget och Store Norske Spitsbergen Kulkompani

A/S upprättat köpekontrakt, avseende försäljning av det svenska bolagets

egendom på Spetsbergen till nämnda norska företag för en köpesumma

av 1,000,000 norska kronor.

Beträffande statens engagemang i de bolag, som bildats för bevarande

i svensk ägo av de i svenska händer befintliga stenkolstillgångama å

Spetsbergen, samt de skäl, som föranlett statens åtgärder i sådant syfte,

får jag hänvisa till de vid propositionerna nr 195 till 1926 års riksdag

och nr 58 till 1928 års riksdag fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

handelsärenden. Här torde emellertid böra erinras örn följande.

Bihang till riksdagens protokoll tolli. 1 saini. Nr St. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Sedan 1921 års riksdag under utgifter för kapitalökning, att utgå av

lånemedel, anvisat dels å tilläggsstat för samma år ett reservationsanslag

å 1,250,000 kronor och dels å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

å 750,000 kronor, att av Kungl. Maj:t användas för teckning och likvidering

av aktier i det bolag, som vöre avsett att bildas för övertagande

av den av aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält bedrivna rörelsen,

bemyndigade Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 och den 13 januari 1922

riksgäldskontoret att med användande av ifrågavarande anslag erlägga

likvid för av staten i Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen tecknade

aktier å tillhopa 2,000,000 kronor.

I skrivelse den 6 juni 1923 (nr 319) anmälde riksdagen, att riksdagen

ej mindre medgivit, att Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen finge

under vissa närmare angivna villkor av statsmedel beviljas ett lån av

1.500.000 kronor, att utgå med 1,000,000 kronor den 1 juli 1923 och

500.000 kronor den 1 juli 1924, än även för beredande av nämnda statslån

såsom anslag å riksstaten för budgetåret 1923/1924 bland utgifter för

kapitalökning under rubriken låneunderstöd anvisat 1,000,000 kronor att

utgå av lånemedel. Den 4 mars 1924 anmälde riksdagen, att återstoden

av berörda lån eller 500,000 kronor anvisats å riksstaten för budgetåret

1924/1925 att likaledes under utgifter för kapitalökning utgå av lånemedel.

Nämnda lån blevo till bolaget utbetalade vid de avsedda tidpunkterna.

Kungl. Maj:t beviljade därefter, den 7 augusti 1925, bolaget under vissa

villkor ett lån å 200,000 kronor, löpande med 6 procent ränta, och anbefallde

statskontoret att av det å riksstaten utom huvudtitlarna uppförda

extra förslagsanslaget till oförutsedda utgifter till bolaget utbetala ifrågavarande

lånebelopp.

Under år 1926 trädde Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen i likvidation.

Med bifall till förut nämnda proposition nr 58 till 1928 års riksdag

bemyndigade samma års riksdag Kungl. Maj:t att för fortsatt bevarande

i svensk ägo av sistnämnda bolags tillgångar låta teckna aktier till ett

belopp av intill 450,000 kronor i ett tillämnat nytt aktiebolag med ändamål

att övertaga berörda tillgångar samt att lämna medgivande för det

nya bolaget att mot vederbörlig förskrivning övertaga det belopp, som

vid utdelning i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen omnämnd

utdelningsplan kunde tillkomma staten såsom fordringsägare bos

Svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen i likvidation. Vidare medgav

riksdagen, att ett å riksstaten för budgetåret 1926/1927 anvisat reservationsanslag

å 105,000 kronor till åtgärder för avvecklande av statens

engagemang i detta bolag finge anlitas för likvidering av aktier i det

nya bolaget, samt anvisade för sistberörda ändamål å riksstaten för budgetåret

1928/1929 bland utgifter för kapitalökning ett reservationsanslag

å 345,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Till grund för den i propositionen gjorda och av riksdagen bifallna hemställan

låg ett efter utredning och förhandlingar med likvidatorerna i likvidationsbolaget

upprättat förslag, enligt vilket det nya bolaget skulle

övertaga likvidationsbolagets tillgångar för en köpeskilling av 850,000 kronor

att erläggas den 30 april 1928. Likvidationsbolagets skulder beräknades

vid denna tidpunkt utgöra — frånsett aktiekapitalet 5,000,000 kronor

— 3,890,466 kronor 42 öre, därav 2,376,470 kronor 38 öre till svenska staten.

I sistnämnda summa ingingo statslånen av 1923 och 1924 jämte oguldna

räntor 1,750,000 kronor, en järnvägsstyrelsens fordran jämte oguldna räntor

394,270 kronor 38 öre samt statslånet av 1925 jämte oguldna räntor 232,200

kronor.

Av köpeskillingen, 850,000 kronor, skulle staten enligt en uppgjord utdelningsplan

bekomma omkring 500,000 kronor. Denna del av köpeskillingen

skulle av det nya bolaget övertagas såsom lån mot vederbörlig förskrivning,

varigenom det belopp, som det nya bolaget behövde disponera

för köpeskillingens erläggande, minskades till 350,000 kronor. Då emellertid

utöver denna kapitalinsats erfordrades medel för bestridande av bolagets

utgifter under de närmaste fem åren till ett beräknat belopp av 100,000

kronor, borde staten teckna aktier intill ett belopp av 450.000 kronor i det

nya bolaget.

Den 27 april 1928 registrerades det nya bolaget, Nya svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen. I bolaget tecknade staten och erlade likvid för

4,496 aktier för en summa av 449,600 kronor, medan de fyra återstående

aktierna tecknades av fyra enskilda personer.

I utdelning å statens fordringar hos likvidationsbolaget beräknades: å lånet

av 1925 232,200 kronor, å lånen av 1923 och 1924 229,869 kronor 50 öre

samt å järnvägsstyrelsens fordran 51,789 kronor eller tillhopa 513,858 kronor

50 öre. Ifrågavarande utdelningar övertogos jämlikt 1928 års riksdags

nämnda medgivande såsom räntefria lån av Nya svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen.

Beträffande kolbrytningen och verksamheten i övrigt vid ifrågavarande

gruvanläggningar för tiden intill sistnämnda bolags bildande linnas redogörelser

i de av mig förut åberopade utdragen av statsrådsprotokollet över

handelsärenden. Därav framgår, bland annat, att efter är 1925 någon stenkol

icke brutits utan verksamheten begränsats till erforderlig vakthållning

vid anläggningarna och utförande av nödiga reparationsarbeten, samt att

norska regeringen den 29 augusti 1927 i enlighet med bestämmelserna i

Spetsbergstraktaten den 9 februari 1920 utfärdat »hjeminelsdokument» å de

båda områden, beträffande vilka de svenska anspråken slutligen vidhållits,

det ena omkring Braganzabukten och den inre delen av Lågfjorden (betecknat

»Matr.n-.o 12, löpenio 1 Indre Lågfjord») samt det andra omkring Ebbadalen

(betecknat »Matr.mo 28, löpen:o 1 Indre Billefjord»).

I fråga om Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergens verksamhet bär

verkställande direktören i bolaget kommerserådet K. Sidenvall i en den 9

januari 1934 dagtecknad promemoria anfört bland annat följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bolaget hade den 28 april 1928 träffat avtal om förvärv av nyssnämnda

båda områden å Spetsbergen med all därå befintlig fast och lös egendom.

Köpet vore lagfaret i Tromsö. Ansökan örn anvisande av 5 utmål vid

Sveagruvan hade den 17 augusti 1933 av bolaget ingivits till bergmästaren

för Svalbard och därav föranledd utmålsförrättning torde komma att hållas

sommaren 1934. Någon kolbrytning hade icke förekommit efter bolagets

övertagande av gruvan. Till förhindrande av skadegörelse på byggnader

och anläggningar hade vakthållning vid Sveagruvan varit anordnad varje

år under seglationsperioden. Därvid hade även nödig tillsyn och underhåll

av byggnaderna kunnat utföras, så att dessa genomgående vore i fullt användbart

skick.

Beträffande bolagets ekonomiska ställning ber jag att få hänvisa till nedanstående

vid ordinarie bolagsstämma med aktieägarne i bolaget den 22 april

1933 godkända vinst- och förlusträkning samt balansräkning per den 31

december 1932, det sista räkenskapsår för vilket förvaltningsberättelse föreligger:
Vinst-

och förlusträkning.

Balanserad förlust ......

24,148: se

Räntor .................................

3,465; 93

Allmänna omkostnader

Förlust:

i Sverige ...............

3,924: oi

Från tidigare år ... 24,148: 56

Omkostnader i Norge

589: 50

Årets .................. 3,970: 58

28,119: 09

» vid Svea-

gruvan .................

2,922: 95

7,486: 4 ti

Kronor

31,585: 02

Kronor

31,585: os

Balansräkning.

Aktiva:

Passiva:

Fastigheter

700,000: —

Aktiekapital...........................

450,000: —

Maskiner, inventarier och förråd

149,769: 64

Lån.......................................

513,858: 5 o

Diverse personer......

58: 59

Diverse personer.....................

1,430:0 7

Banktillgodohavanden ............ 87,340:92

Kassa .................................... »s

Förlust

Balanserad:

1928 års 7,172: fi 2

1929 » 5,143:11

1930 » 5,447:11

1931 > 6,885ma 24,148: 56

Årets ..................... 3,970:53 28,119: o»

Kronor 965,288:5 7 Kronor 965,288:57

I den av styrelsen för Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen

ingivna framställningen örn försäljning av bolagets egendom har styrelsen

till en början anfört följande:

Vid de tillfällen, då statsmakterna lämnat sitt stöd åt det av svenska

intressenter igångsatta kolbrytningsföretaget på Spetsbergen, syntes det avgörande

skälet hava varit vikten för landet att kunna förfoga över ifrågavarande

fyndigheter. Betydelsen därav hade emellertid från skilda håll

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 81.

ifrågasatte, oell röster hade tid efter annan höjts för avveckling av statens

intressen i företaget. Även för dem, som vid en viss tidpunkt arbetat för

statens ingripande, hade en sådan inställning icke varit främmande. Så

hade t. ex. dåvarande chefen för handelsdepartementet till statsrådsprotokollet

den 25 februari 1926 (proposition nr 195) anfört, att, utom vissa omständigheter,

vilka synts honom tala för statens övertagande av företaget,

det förtjänade framhållas, att staten genom övertagande av företaget finge

möjlighet att välja en lämpligare tidpunkt än den dåvarande för affärens

avveckling, därest det framdeles icke längre skulle anses önskvärt, att företaget

stannade i statens ägo.

Styrelsen ansåge, att den nuvarande tidpunkten vore lämplig för en avveckling

av affären, därest sådan skulle befinnas önskvärd. Styrelsen hade

vid flera tillfällen under de gångna åren förhandlat med olika spekulanter örn

en utarrendering av Sveagruvan och även örn försäljning av densamma,

men dessa underhandlingar hade icke förrän nu lett till något resultat, som

kunnat underställas statsmakternas prövning.

Ett återupptagande av stenkolsbrytningen på Spetsbergen för svensk

räkning syntes ieke kunna ifrågasättas nu eller inom en nära framtid.

Genom elektrifieringsarbetena på de järnvägslinjer, där spetsbergskol i större

utsträckning kommit till användning, hade betydelsen för Sveriges statsbanor

av denna gruva såsom kolreserv i hög grad avtagit. Efter det utmålsförrättning

hållits och denna vunnit laga kraft, nalkades tiden, då

bolaget för bevarande av sina rättigheter vid Sveagruvan måste fullgöra

vissa försvarsarbeten. Denna skyldighet inträdde sannolikt år 1940 och

kostnaden för arbetena hade beräknats till minst 35,000 kronor, möjligen

50,000 kronor årligen. Medel till bestridande av dessa kostnader funnes

icke, utan arbetenas utförande måste Idiva beroende av för ändamålet särskilt

anvisade anslag.

Styrelsen har därefter uttalat, att de faktorer, som tidigare framhållits

såsom stöd för bibehållande av äganderätten till dessa koltillgångar, uppenbarligen

förlorat i betydelse och att styrelsen kommit till den uppfattningen,

att övervägande skäl nu talade för en försäljning. Då den avtalade köpeskillingen

syntes vara tillfredsställande, hnge styrelsen därför hemställa,

att departementschefen ville giva statens ombud vid en blivande bolagsstämma,

där frågan örn försäljning kunde komma att behandlas, i uppdrag

att biträda beslut örn försäljning av bolagets tillgångar på Spetsbergen och

örn godkännande av det föreliggande köpekontraktet.

Enligt ifrågavarande i Oslo den 11 november 1933 upprättade köpekontrakt,

vilket torde få såsom bilaga fogas till dagens protokoll, omfattar försäljningen

all Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen tillhörig egendom

å Spetsbergen av såväl fast som lös beskaffenhet i det skick, vari den

nu befinner sig. Därjämte är köparen berättigad att av bolagets arkiv erhålla

vad som kan vara till nytta för den framtida driften.

Av köpesumman, en miljon norska kronor, skola 200,000 kronor betalas

vid köpebrevets utfärdande och resterande 800,000 kronor, för vilket belopp

säkerhet skall Utgöras av första inteckning i de försålda områdena, erläggas

meri 100,000 kronor årligen under S är. Den första av dessa avbetalningar

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

skall erläggas ett år efter egendomens övertagande av köparen. Köparen

äger dock rätt att när som helst inbetala ogulden del av köpesumman. Å

den resterade delen av köpesumman skall gäldas 4 procent ränta.

Köpeavtalets giltighet är beroende av vederbörande statsmakters och bolagsstämmors

godkännande. Vad säljaren angår, bör godkännandet hava skett

före den 1 april 1934. Det norska bolaget skall senast inom en månad efter

sådant godkännande hava inhämtat de norska statsmakternas godkännande

av köpet och omedelbart därefter förelägga köpeavtalet sin bolagsstämma

till godkännande. Föreligger icke avgörande i saken från de norska statsmakternas

sida före stortingets avslutande år 1934, upphör avtalet att gälla.

Egendomen övertages av köparen och köpebrev utfärdas en månad efter

avhållandet av den bolagsstämma med det norska bolagets aktieägare, varå

köpet godkänts. Samtliga inkomster och utgifter rörande egendomen fördelas

mellan säljare och köpare med hänsyn till dagen för tillträdet. De

med köpets avslutande förbundna kostnaderna skola gäldas av köparen ensam.

Över den av bolagsstyrelsen gjorda framställningen hava järnvägsstyrelsen

den 3, kommerskollegium den 8 och statskontoret den 13 januari 1934 avgivit

infordrade utlåtanden.

Järnvägsstyrelsen har förklarat sig, med hänsyn till de intressen styrelsen

har att bevaka, icke hava något att erinra mot den föreslagna försäljningen
Kommerskollegium

har ansett sig icke hava anledning att med hänsyn

till det svenska näringslivets intressen göra någon erinran mot en försäljning.

Statskontoret har uttalat, att, då de skäl bolagets styrelse anfört för sitt

ställningstagande synts ämbetsverket övertygande och, såvitt ämbetsverket

kunde bedöma, den avtalade köpeskillingen under föreliggande omständigheter

måste anses vara av beskaffenhet att kunna godtagas, ämbetsverket

för sin del finge förorda den av styrelsen gjorda framställningen.

Med hänsyn till de i bolagsstyrelsens ifrågavarande skrivelse framhållna

omständigheter finner jag, i likhet med de i ärendet hörda ämbetsverken,

betänkligheter numera icke möta mot försäljning av bolagets egendom; å

Spetsbergen.

Mot det föreliggande köpeavtalet'' har jag icke någon erinran att framställa.

Den avtalade köpeskillingen synes mig under förhandenvarande omständigheter

kunna godtagas.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte i proposition föreslå riksdagen

att förklara, att riksdagen icke har något att erinra

mot en försäljning av Nya svenska stenkolsaktiebolaget

Spetsbergens egendom å Spetsbergen för en köpesumma

av 1,000,000 norska kronor samt på de i föreliggande

köpekontrakt i övrigt angivna villkor, >

opaginerad Kontrollera mot PDF

.7

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen

bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. Tolstoy.

Bilaga.

Köpekontrakt.

Mellem. Nya Svenska Stenkolsaktiebolaget Spetsbergen ved dets styre

(nedenfor kalt Selgeren) og Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S

ved dets styre (nedenfor kalt Kjöperen) er inngått sådan overenskomst:

1.

Selgeren överdrar til Kjöperen alle sine eiendommer på Spitsbergen,

Hemlig:

Matr. no. 12, löpeno. 1 Indre Lågfjord,

» » 28, » 1 Indre Billefjord

med samtlige på desse opförte bygninger og anlegg av enhver art, löst

og fast maskineri, inventar, redskaper og alt tilbehör forövrig, derunder

mulige bekoldninger av enhver sort, alt således som det nu förefinnes

på Spitsbergen og eies av Selgeren. Videre skal Kjöperen vaere berettiget

til av Selgerens arkiv i Sverige og på Spitsbergen at få utlevert

hvad der kan vsere Kjöperen til nytte for den fremtidige drift av eiendommene.

2.

Kjöperen betaler herfor en kjöpesum av n. kr. l,000,000.oo — en million

kroner, som avgjöres på fölgende mäte:

a) Kontant ved skjötets utstedelse ........................ kr. 200,000.oo

b) og resten ved utstedelse til Selgeren av en Iste prioritets

pantobligasjon i det solgte, stor .................... » 800,OOO.oo

vilken obligasjon avdras med kr. lOO.OOO.oo pr. år, förste

avdrag at erlegge ett år efter overtagelsen.

TUsammen: kr.l,000,000.oo

Samtidig med de årlige avdrag betales 4 % rente av den resterende del

av kjöpesummen..

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kjöperen haradgang til nårsomhelst at betsie den g .ien,stående rest av

kjöpesummen.

Salget og kjöpet er för begge parters vedkömmende avkengig av statsmaktenes

tilslutning og betinget av godkjennelse av selskapenes generalforsamlinger.

For Selgerens vedkömmende må sådan godkjennelse sökes innhentet

innen 1 april 1934 og meddeles Kjöperen.

Kjöperen skal senest innen en måned efter sådan godkjennelse söke

innhentet de norske statsmakters avgjörelse og umiddelbart derefter forelegge

kjöpet for generalförsamlingen til godkjennelse. Föreligger ikke

sådan avgjörelse fra statsmaktenes side innen Stortingssesjonens slutning

1934 er nservserende overenskomst kortfält.

Partene vil holde hinannen underrettet örn det ståndpunkt deres respektive

regjeringer tar til saken.

Eiendommene overtas og skjötet utferdiges 1 — en — måned efter avholdelsen

av den generalförsamling i Kjöperens selskap, hvori kjöpet

godkjennes. Samtlige inntekter og utgifter vedrörende eiendommene fördels

mellem Selger og Kjöper pr. overtagelsesdagen.

De med handelens fullbyrdelse forbundne omkostninger baeres av Kjöperen.

Denne kontrakt er underskrevet i 2 eksemplarer.

Oslo den 11 november 1933.

3.

4.

5.

Nya Svenska Stenkolsaktiebolaget

Spetsbergen

KARL SIDENVALL.

Store Norske Spitsbergen

Kulkompani Aktieselskab

JOHAN ANKER.

Morten Lind.

:uo257. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergens egendom å Spetsbergen. s. 2 i texten
  2. SU 1934:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergensegendom å Spetsbergen jämte en i ämnet v s. 1 i texten