Sök i Ratio Lex

Med förslag till mkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936

1935-02-15 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:115, Med förslag till mkomstoch utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

I

JSr 115.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen med förslag till mkomstoch

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1935/1936; given Stockholms slott den 15 februari 1935. .

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 15 februari 1935.

r Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt

cheferna för justitie-, social- och kommunikationsdepartementen anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till inkomstoch

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/

1936 och anför därvid följande:

Förut denna dag har Kungl. Majit på min föredragning beslutat avlåtande

till riksdagen av proposition angående inrättande från och med den

1 juli 1935 av en särskild fond, benämnd statens allmänna fastighets
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 115.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl- May.ts proposition nr 115.

fond. Enligt vad i denna proposition förutsattes skall förslag till inkomstoch

ntgiftsstat för nämnda fond för varje budgetår föreläggas riksdagen

för fastställelse. Jag anhåller nu att få för Kungl. Majit anmäla förslag

till sådan stat för budgetåret 1935/1936.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär, att vissa av de kronans

fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens

och byggnadsstyrelsens förvaltning, skola från och med

budgetåret 1935/1936 redovisas såsom tillgångar i rikshuvudboken å en särskild

fond, statens allmänna fastighetsfond, varvid kostnaderna för fastigheternas

underhåll m. m. skola bestridas av fonden. Därjämte skall fonden

bestrida kostnader för förhyrande av lokaler åt vissa statens ämbetsverk.

För täckande av fondens utgifter skall denna erhålla ersättning genom

anslag, som anvisas å de olika huvudtitlarna under verkliga utgifter. Ersättningen

skall fastställas till ett belopp motsvarande hyresvärdet för de

lokaler, vilka disponeras av olika statliga myndigheter. Övriga hyresinkomster

skola direkt inflyta till fonden. Av fondens inkomster skall avsättning

ske till en förnyelsefond, avsedd att täcka uppkommande värdeminskning

å de under fonden bokförda fastigheterna. Det överskott, som

därefter uppstår, skall redovisas å riksstatens inkomstsida såsom avkastning

av statens allmänna fastighetsfond. I statsverkspropositionen har

överskottet av statens allmänna fastighetsfond upptagits till 8 miljoner

kronor, under hänvisning till att närmare beräkning rörande fastighetsfondens

inkomster och utgifter för nästa budgetår samt det på grund därav

framkommande nettoöverskottet skulle framläggas för riksdagen i särskild

proposition.

Till grund för förslaget örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond

ligger närmast ett av riksräkenskapsverket avgivet, den 17 september

1934 dagtecknat utlåtande. Över det av verket i detta utlåtande framlagda

förslaget har, bland andra myndigheter, byggnadsstyrelsen efter remiss avgivit

utlåtande den 31 oktober 1934.1 samband med remissen fick byggnadsstyrelsen

sig anbefallt att inhämta erforderlig utredning och yttranden i

ärendet från fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen samt att, såvitt anginge

under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens

och byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter, framlägga

dels utredning rörande de värden, med vilka nämnda fastigheter borde

uppföras å fonden, därest denna bomme till stånd från och med den 1 juli

1935, dels beräkning av de inkomster från fonden, respektive de utgiftsanslag

för beredande av gottgörelse åt fonden för upplåtelse av tjänstelokaler

till statliga myndigheter i fondens fastigheter, som under samma förutsättning

borde upptagas å riksstaten för budgetåret 1935/1936, dels ock förslag

till inkomst- och utgiftsstat för fonden för samma budgetår. I anslutning

härtill hava vid byggnadsstyrelsens utlåtande fogats yttranden av fång
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 115. 3

vårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen ävensom utredning i nyss angivna

hänseenden.

För byggnadsstyrelsens utlåtande är redogörelse lämnad i propositionen

örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond. I den mån innehållet

av byggnadsstyrelsens utlåtande icke nu av mig omförmäles, tilllåter

jag mig alltså att hänvisa till nämnda proposition. Det av byggnadsstyrelsen

avgivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat för fonden

torde få såsom bilaga B fogas vid statsrådsprotokollet.

Enligt nämnda proposition skola å statens allmänna fastighetsfond vid

dess inrättande upptagas vissa av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheter

samt fångvårdsanstalterna, beskickningshusen och sinnessjukhusen. Till

byggnadsstyrelsens förvaltning skola, enligt styrelsens förslag, överföras

vissa i annan ordning förvaltade fastigheter. Styrelsens förslag att införliva

mynt- och justeringsverkets fastighet med fonden under byggnadsstyrelsens

förvaltning har, i avbidan på närmare utredning av därmed

sammanhängande frågor, icke upptagits i nämnda proposition. Utöver

de fastigheter, som av byggnadsstyrelsen föreslagits att ingå i fonden,

skola enligt propositionen dit hänföras vissa under uppförande varande

byggnader, vilka finansierats medelst anslag för kapitalökning å

fonden för förlag till statsverket. Beträffande riksdagshuset, som enligt

riksräkenskapsverkets förslag skulle redovisas å fonden, föreslås i propositionen

icke någon ändring i det nuvarande redovisningssättet.

I en vid nämnda proposition fogad bilaga har intagits förteckning över

de fastigheter, som skola vid fondens tillkomst upptagas till redovisning å

densamma. Förteckningen utvisar, att fastighetsfonden skulle komma att

omfatta fastigheter med ett totalvärde enligt preliminär beräkning av

256.39 miljoner kronor, därav markvärde 71.22 miljoner kronor och byggnadsvärde

185.17 miljoner kronor. Häri ingå de under uppförande varande

byggnaderna med ett totalvärde av 10.36 miljoner kronor, därav 0.74

miljon kronor i markvärde och 9.62 miljoner kronor i byggnadsvärde.

Härvid är dock att märka, att för åtskilliga fastigheter markvärdena av

brist på uppgifter icke kunnat angivas i förteckningen.

Enligt vad i propositionen föreslagits skall statens allmänna fastighetsfond

uppdelas i delfonder sålunda, att varje förvaltande myndighet

kommer att få sin särskilda delfond. Fondens fastighetsbestånd kommer

att förvaltas av fångvårdsstyrelsen, utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen

och byggnadsstyrelsen, vilka myndigheter alltså skola hava envar

sin särskilda delfond. För varje delfond skall avgivas självständig

redovisning i vederbörande förvaltningsmyndighets egna räkenskaper,

varemot vid redovisningen i rikshuvudboken och i riksstaten alla delfonderna

skola sammanföras och behandlas såsom en enhet.

I huvudsaklig anslutning till det av byggnadsstyrelsen avgivna statförslaget

har inom finansdepartementet upprättats förslag till statuppställning

för fastighetsfonden. I syfte att ernå förenkling i redovisningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

hava därvid vissa smärre jämkningar vidtagits i uppställningen. Enligt

det inom departementet upprättade förslaget till statuppställning för fonden

skulle staten upptaga följande titlar, nämligen å inkomstsidan: 1)

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; 2) Hyror för till

enskilda upplåtna lokaler (i båda fallen oavsett, örn lokalerna upplåtits

i staten tillhöriga eller i för fondens medel förhyrda fastigheter); samt

å utgiftssidan: 1) Keparations- och underhållskostnader m. m. för fonden

tillhörande fastigheter; 2) Avsättning till förnyelsefond; 3) Hyresutgifter

m. m. för av fonden förhyrda lokaler; och 4) Överskott. Under var

och en av dessa titlar å såväl inkomst- som utgiftssidan skola inkomsterna

respektive utgifterna redovisas med fördelning efter delfonder.

Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning

och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

Utgifterna.

Reparations- och underhållskostnader m. ni. för fonden tillhörande

fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond. I gällande omkostnadsstat för fångvården

äro till underhåll av fängelsebyggnader och till underhåll m. m. av

bostadshus och bostadslägenheter upptagna beräknade kostnadsbelopp å

respektive 210,000 och 65,600 kronor.

I skrivelse den 12 september 1934 angående anslag till fångvården att

äskas vid 1935 års riksdag, har fångvårdsstyrelsen upptagit ifrågavarande

anslagsposter sålunda, att styrelsen beräknat till underhåll av

fängelsebyggnader 220,000 kronor och till kostnader för bostadslägenheter

65,000 kronor.

Mot de av fångvårdsstyrelsen föreslagna beloppen för underhåll av

fängelsebyggnader och kostnader för bostadslägenheter har jag intet att

erinra. I enlighet härmed torde i staten för fastighetsfonden under reparations-

och underhållskostnader m. m. för fångvårdsstyrelsens delfond

tillhörande fastigheter böra upptagas ett belopp av 285,000 kronor. Till

frågan örn anslagspostens natur återkommer jag i det följande.

Utrikesdepartementets delfond. I riksstaten är för närvarande under

tredje huvudtiteln uppfört ett ordinarie reservationsanslag till underhåll

och reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. Förutom

det anvisade anslagsbeloppet stå för ändamålet till förfogande hyresinkomster

från statens fastigheter i utlandet, vilka inkomster tillgodoföras

nämnda anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Efter en av byggnadsstyrelsen verkställd utredning, för vilken redogörelse

lämnas i 1932 års statsverksproposition (tredje huvudtiteln s. 30—31),

beräknades det årliga medelsbehovet för berörda ändamål till 144,500 kro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

nor. Då de påräkneliga inkomsterna uppskattades till 54,750 kronor, blev

för budgetåret 1932/1933 anslaget i riksstaten uppfört med 90,000 kronor.

Med detta belopp var anslaget upptaget även för budgetåret 1933/1934.

Med hänsyn till förefintlig reservation å anslaget ansågs däremot en

tillfällig minskning av detta kunna vidtagas för budgetåret 1934/1935;

anslaget är därför i löpande årets riksstat uppfört med 70,000 kronor.

Såsom framgår av nyss berörda utredning i 1932 års statsverksproposition,

är emellertid av förevarande anslag ett belopp av 17,000 kronor avsett

för inköp och underhåll av inventarier för statens fastigheter i utlandet.

Då kostnader av dylik natur icke äro avsedda att bestridas från

fastighetsfonden, hava, såsom framgår av tredje huvudtiteln i årets

statsverksproposition (s. 24), dessa kostnader inrymts under anslaget till

skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat.

I sin förenämnda utredning har byggnadsstyrelsen för underhåll av

beskickningsfastigheterna upptagit ett belopp av 127,000 kronor.

Till detta av byggnadsstyrelsen beräknade belopp böra emellertid komma

följande ytterligare kostnader för beskickningsfastigheter.

I en anmärkning till gällande stat för ortstillägg vid beskickningar och

konsulat finnes omförmäla att ett belopp av 5,000 kronor skall utgå för

vissa kostnader för statens fastighet i Leningrad. Ifrågavarande belopp

har emellertid icke karaktären av löneförmån åt konsuln i Leningrad och

bör därför icke ingå i avlöningsstaten för beskickningar och konsulat.

I stället torde, såsom förutsatts i årets statsverksproposition (tredje huvudtiteln

s. 19), beloppet ifråga få för nästa budgetår påföras statens

allmänna fastighetsfond.

I enlighet med förslag i 1934 års statsverksproposition (tredje huvudtiteln

s. 25) har staten med äganderätt förvärvat en för beskickningen i

Ankara avsedd fastighet mot erläggande av ett årligt belopp av minst

8,000 turkiska pund, beräknat på det sätt, att det innefattar ränta efter

fem procent å ett belopp, motsvarande samtliga utgifter för tomt och husbygge,

dock högst 70,000 turkiska pund, jämte amortering. Den årliga utgiften

för detta fastighetsförvärv torde böra upptagas bland reparations- och

underhållskostnader m. m. för utrikesdepartementets delfond. Med tillämpning

av normalkursen för turkiska pund motsvarar ifrågavarande belopp

14,400 kronor. De för underhåll av Ankarafastigheten erforderliga medlen

hava inräknats i förutnämnda, av byggnadsstyrelsen uppskattade kostnad

för underhåll av beskickningsfastigheter, 127,000 kronor. Samtliga

kostnader för fastigheten i Ankara utgå för närvarande från ett under

tredje huvudtiteln uppfört extra förslagsanslag, benämnt »Beskickningslokaler

i Moskva, Ankara och Washington m. m.»

I enlighet med vad sålunda anförts skulle för reparations- och imderhållskostnader

m. m. för utrikesdepartementets delfond uppföras ett belopp

av 146,400 kronor.

De nu beräknade kostnaderna för ifrågavarande beskickningsfastigheter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr 115.

hava uppskattats efter normalkurs. För närvarande ersättas de merutgifter,

som uppkomma för fastigheterna på grund av den svenska valutans

depreciering, av ett under tredje huvudtiteln uppfört förslagsanslag till

reglering av vissa kursförluster. Denna anordning torde böra bibehållas

även efter det ifrågavarande kostnader överförts från tredje huvudtiteln

till statens allmänna fastighetsfond.

Större delen av de underhållskostnader, som enligt det föregående skola

bestridas från fastighetsfonden, täckes för närvarande av reservationsanslaget

till underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet,

möhler m. m. Den behållning, som kan komma att kvarstå å detta reservationsanslag

vid utgången av budgetåret 1934/1935, torde höra få anlitas

för fullföljande av sådana arbeten, för vilka anslagsmedlen enligt träffade

dispositioner äro avsedda.

Medicinalstyrelsens delfond. De normala årskostnaderna för underhåll

av de av medicinalstyrelsen förvaltade fastigheterna hava i byggnadsstyrelsens

statförslag, i överensstämmelse med en av medicinalstyrelsen verkställd

utredning, beräknats till 1,379,589 kronor. I skrivelse den 12 september

1934 angående anslag till statens sinnessjukhus för budgetåret

1935/1936 har emellertid medicinalstyrelsen upptagit kostnaderna för underhåll

av byggnader och gårdar för nämnda budgetår till endast 900,000

kronor. I förslaget till stat för fastighetsfonden torde i enlighet härmed

böra för reparations- och underhållskostnader m. m. för medicinalstyrelsens

delfond upptagas ett belopp av 900,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Huvudparten av de kostnader, som avse

reparationer och underhåll av fastigheter tillhörande byggnadsstyrelsens

delfond, hestrides för närvarande från anslag under sjätte huvudtiteln,

nämligen dels det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

dels ock ett extra anslag till förstärkning av samma reservationsanslag.

Dessutom täckas vissa kostnader för ifrågavarande fastigheter

från det under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till kostnader för lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i

Stockholm samt från det under sjunde huvudtiteln anvisade extra förslagsanslaget

till staten åliggande kommunala och andra utskylder.

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som för

budgetåret 1925/1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn

till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda

fastighetsbestånd från och med budgetåret 1926/1927 till 500,000 kronor

och från och med budgetåret 1929/1930 till 525,000 kronor. För innevarande

budgetår är anslaget i riksstaten uppfört med 575,000 kronor. Förstärk - ningsanslaget anvisades för budgetåren 1928/1929—1931/1932 med respektive

850,000, 800,000, 800,000 och 850,000 kronor. För budgetåren 1932/1933

—1934/1935 hava anvisats betydligt lägre belopp eller respektive 500,000,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

375.000 och 375,000 kronor. För innevarande budgetår uppgå alltså ifrågavarande

anslag och förstärkningsanslag till sammanlagt 950,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 29 augusti 1934 angående anslag till

byggnader och reparationer för budgetåret 1935/1936 har byggnadsstyrelsen

anfört följande:

Efter avlåtande av byggnadsstyrelsens underdåniga framställning den

25 oktober 1933 angående anslag för ifrågavarande ändamål, vilken framställning

låg till grund för den senast verkställda höjningen av det ordinarie

anslaget till byggnader och reparationer, har fastighetsbeståndet

icke undergått annan förändring, än att numera, efter byggnadskoniliktens

slut, ett flertal nybyggnader påbörjats, vilka beräknas bliva färdigställda

före eller under budgetåret 1935/1936 och som torde komma att förvaltas

av byggnadsstyrelsen. Då dessa byggnader emellertid till en början

endast komma att draga obetydliga underhållskostnader, huvudsakligen

s. k. allmänna omkostnader, anser sig byggnadsstyrelsen för nästkommande

budgetår icke böra föreslå någon höjning av det ordinarie anslaget.

För beräkning av de medel, som för budgetåret 1935/1936 skulle erfordras

till det ordinarie anslagets förstärkning, har styrelsen, på sätt som

i allmänhet skett de föregående åren, låtit verkställa utredning rörande

reparationsarbetenas prisstegring med ledning av de för innevarande kalenderår

gällande avtal med hantverksmästare och entreprenörer inom

byggnadsfacket i Stockholm. Utredningen giver vid handen, att kostnadsökningen

uppgår till i genomsnitt 135 procent i jämförelse med 1914 års

priser. Indextalet uppgår alltså till 235, medan det enligt byggnadsstyrelsens

berörda framställning den 25 oktober 1933 beräknades till 239. Då

byggnadskostnaderna, efter vad nu kan bedömas, torde kunna väntas

bliva i stort sett oförändrade under budgetåret 1935/1936, skulle alltså till

förstärkning av det ordinarie anslaget å 575,000 kronor erfordras ett

extra anslag av i runt tal 775,000 kronor.

Under tidigare, mera normala förhållanden hava statsmakterna på

byggnadsstvrelsens förslag ökat förstärkningsanslaget med ett visst belopp,

i allmänhet 50,000 kronor, för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar

och Läckö slott. Emellertid torde dessa arbeten kunna ännu ett år

inskränkas till att avse huvudsakligen botande av utvändiga skador och

skyddsarbeten till förhindrande av nya dylika, för vilka arbeten medel

torde kunna beredas inom de båda anslagens sammanlagda belopp

1.350.000 kronor.

Den väsentliga nedskärning av förstärkningsanslaget, vilken ägt rum

under de senaste tre budgetåren, har föranlett, att invändiga reparationer

måst i huvudsak undanskjutas. De tillgängliga anslagsmedlen hava

sålunda i stort sett anlitats för utförande av sådana arbeten, som avse

underhåll av yttertak och botande av utvändiga skador av natur att äventyra

byggnads bestånd eller medföra risk för människoliv, ävensom invändiga

arbeten, avseende botande av bristfälliga gas-, vatten- och avloppsledningar

samt elektriska ledningar, reparation av läckande golv

i badrum, av bjälklag med röta och dylikt. Likaledes hava givetvis en

del allmänna omkostnader, såsom renhållnings-, sotnings-, vattenavgifter

och dylikt, måst utgå.

Genom ett dylikt undanskjutande under tre budgetår av nödvändiga

invändiga reparationer har fastighetsbeståndets tillstånd väsentligt för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj-.ts proposition nr lid.

sämrats, och anser sig byggnadsstyrelsen böra för Kungl. Majit framhålla,

att ett fortsatt åsidosättande under jämväl budgetåret 1935/1936 av

ett normalt underhåll av de av styrelsen förvaltade statsegendomarna

icke kan anses ur ekonomisk synpunkt välbetänkt.

Styrelsen tillåter sig även framhålla, att de arbetstillfällen, som ett normalt

underhåll av kronans fastighetsbestånd medför, synas vara lika värdefulla

för arbetsmarknaden som igångsättandet av nybyggnadsarbeten.

Att eftersätta reparationsarbeten å de äldre byggnaderna samtidigt med

att omfattande nybyggnader utföras, synes byggnadsstyrelsen vara mindre

rationellt.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen, som förutsatt,

att jämväl för budgetåret 1935/1936 särskilda medel komma att vara

tillgängliga till bestridande av staten åliggande kommunala och andra

utskylder, hemställt, att Kungl. Majit täcktes föreslå 1935 års riksdag att

för nyssnämnda budgetår dels upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer till oförändrat belopp 575,000 kronor, dels

ock till förstärkning av anslaget till byggnader och reparationer anvisa

ett extra anslag av 775,000 kronor.

I sitt förut omförmälda utlåtande den 31 oktober 1934 i ärendet örn inrättande

av statens allmänna fastighetsfond har byggnadsstyrelsen, med

erinran att styrelsen sålunda beräknat ett belopp av 1,350,000 kronor för

underhåll och vård av det under styrelsens förvaltning ställda fastighetsbeståndet,

framlagt de ytterligare förslagsberäkningar, som betingas av

fastighetsfondens inrättande.

Till nyssnämnda belopp har styrelsen till en början lagt utgifter för bestridande

av staten åliggande kommunala och andra utskylder, för vilka,

såsom nämnts, särskilda medel nu ställas till styrelsens förfogande. Då

därför ett belopp av 30,000 kronor synts vara erforderligt, skulle för underhåll

m. m. behövas ett belopp av tillsammans 1,380,000 kronor.

Härifrån borde — anför styrelsen — emellertid avgå vad som kunde

anses belöpa på de s. k. improduktiva fastighetsobjekten, vilka icke skulle

införas i den produktiva fastighetsfonden och alltså föranleda en verklig

utgift i statsbudgeten i form av ett särskilt anslag till reparationer

och underhåll. Vid en ungefärlig beräkning, vilken styrelsen emellertid

bleve i tillfälle att justera i den framställning i denna fråga styrelsen

senare ämnade göra, skulle ett belopp av omkring 150,000 kronor vara

erforderligt för detta ändamål. Bland de improduktiva fastighetsobjekten

inninge emellertid Bohus fästningsruin samt Kalmar och Läckö

slott, för vilka tre objekt under normala förhållanden särskilda medel

brukat anslås till ett sammanlagt belopp av 80,000 kronor årligen. Med

hänsyn därtill borde från nämnda summa 1,380,000 kronor endast avdragas

ett belopp av <0,000 kronor, som alltså kunde anses belöpa på övriga

improduktiva egendomar.

Emellertid skulle, såsom förut nämnts, till styrelsens förvaltning eventuell*

förås vissa därunder icke nu hörande fa.stighetsobjekt. Med hänsyn

därtill skulle underhållskostnaden ökas med. ett belopp, efter en ungelärlig

beräkning uppgående till 140,000 kronor.

Vidare har byggnadsstyrelsen föreslagit, att den del av styrelsens löner

och övriga omkostnader, som kan beräknas vara föranledd av arbete

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

för fondens räkning, liksom även viss del av kostnaderna för länsarkitekterna,

skola bestridas av fondens inkomster och icke av anslagsmedel

för verkliga utgifter. Ifrågavarande kostnader hava av byggnadsstyrelsen

beräknats till ett avrundat belopp av 115,000 kronor.

I enlighet med förestående beräkningar har byggnadsstyrelsen i sitt

förslag till inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden upptagit reparations-

och underhållskostnader för fastigheter tillhörande byggnadsstyrelsens

delfond till ett sammanlagt belopp av 1,565,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att å riksstaten för löpande

budgetår ställts till förfogande för underhåll och reparation av det under

byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastighetsbeståndet anslagsmedel

å sammanlagt 950,000 kronor. För motsvarande ändamål under nästa

budgetår har byggnadsstyrelsen äskat 1,350,000 kronor. Med hänsyn till

vad byggnadsstyrelsen anfört i ärendet torde en höjning av medelsanvisningen

få anses påkallad. Under förhandenvarande förhållanden synes

denna förhöjning böra begränsas till 250,000 kronor och ifrågavarande

anslagsbelopp för nästa budgetår sålunda beräknas till 1,200,000

kronor.

Enligt byggnadsstyrelsens utredning belöper på de improduktiva fastighetsobjekt,

vilka enligt vad förut nämnts icke skola ingå i fastighetsfonden,

en underhållskostnad av 150,000 kronor, varav dock enligt byggnadsstyrelsens

beräkning endast 70,000 kronor skola avgå från den eljest

beräknade medelsanvisningen. I statsverkspropositionen har för underhåll

av ifrågavarande fastighetsobjekt under sjätte huvudtiteln beräknats

medel å ett anslag, benämnt »underhåll av vissa historiska byggnader

m m.» Närmare utredning örn anslagsbehovet för detta ändamål har

byggnadsstyrelsen sedermera verkställt, och chefen för kommunikationsdepartementet

torde få återkomma till denna särskilda anslagsfråga.

För vissa fastigheter, vilka byggnadsstyrelsen föreslår skola överföras

till dess förvaltning, har styrelsen beräknat medelsbehovet för underhåll

och reparationer till 140,000 kronor. Emellertid torde, i överensstämmelse

med vad riksräkenskapsverket anfört i sina inkomstberäkningar

för budgetåret 1935/1936, underhållskostnaden för dessa fastigheter böra

beräknas till allenast det belopp, som svarar mot de för underhåll av

ifrågavarande fastigheter i nu löpande riksstat anslagna medlen eller i

runt tal 63,000 kronor. Härifrån bör dock avgå ett belopp av 9,500 kronor,

motsvarande kostnaderna för mynt- och justeringsverkets fastighet,

vilken enligt det i propositionen örn inrättande av statens allmänna

fastighetsfond framlagda förslaget icke för närvarande skall överföras

till fonden. Med hänsyn till ifrågavarande fastigheter bör alltså det för

reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens

delfond beräknade beloppet höjas med 53,500 kronor.

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen föreslagit bör under förevaran
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

de anslagspost avses ett belopp för gäldande av staten åliggande, på

ifrågavarande fastigheter belöpande kommunala och andra utskylder, av

styrelsen beräknat till 30,000 kronor. Dessa utgifter komma härigenom

att avlyftas från det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget för detta

ändamål; härtill har ock, såsom framgår av sjunde huvudtiteln i årets

statsverksproposition (s. 113), hänsyn tagits vid beräkningen av sistberörda

anslag.

Till förevarande anslagspost å utgiftsstaten för fastighetsfonden böra

vidare överflyttas utgifter, beräknade till 30,000 kronor, för ändamål, vilka

för närvarande bekostas från anslaget till lyshållning m. fl. utgifter för

kronans publika hus i Stockholm. Med sistnämnda belopp bör alltså anslagsposten

höjas.

Slutligen erinrar jag, att jag, enligt vad som framgår av propositionen

örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond, ansett mig icke

böra biträda byggnadsstyrelsens förslag därom, att vissa löneutgifter

i byggnadsstyrelsen och andra administrationskostnader för de till fonden

hörande fastigheterna skulle överföras från anslag å riksstaten till

fonden.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt torde under anslagsposten

för reparations- och underhållskostnader m. m. för byggnadsstyrelsens

delfond böra anslås ett belopp av (1,200,000 — 70,000 + 53,500 + 30,000 +

30,000 =) 1,243,500 kronor. — Den behållning, som vid utgången av budgetåret

1934/1935 må kvarstå å reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

torde böra få anlitas för fullföljande av sådana arbeten, för

vilka anslagsmedlen planenligt äro avsedda.

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för

samtliga delfonder uppgå till 2,574,900 kronor.

I detta sammanhang torde få beröras de regler, som böra gälla beträffande

dispositionen av posterna för reparations- och underhållskostnader

m. m.

De för ifrågavarande ändamål avsedda anslagsposterna å omkostnadsstaterna

för fångvården och sinnessjukhusen äro för närvarande förslagsvis

beräknade, medan däremot större delen av de kostnader, som

skola inrymmas under den för utrikesdepartementets delfond upptagna

posten, nu utgår från ett reservationsanslag under tredje huvudtiteln,

liksom också största delen av de kostnader, som skola täckas från anslagsposten

för byggnadsstyrelsens delfond, för närvarande bestrides av

ett reservationsanslag med tillhörande förstärkningsanslag.

I sin förut omnämnda skrivelse den 12 september 1934 angående anslag

till fångvården för budgetåret 1935/1936 uttalade fångvårdsstyrelsen

sig i anledning av väckt förslag, att beträffande den i omkostnadsstaten

för fångvården ingående anslagsposten till underhåll av fängelsebyggnader

skulle meddelas föreskrift, att anslagsposten ej finge överskridas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

utan Kungl. Majits medgivande. Därvid framhöll styrelsen, hurusom

det på grund av den betydande ålder, flertalet fängelsebyggnader innehade,

visat sig, att sådana oförutsedda förhållanden kunde inträffa, som

påkallade omedelbara åtgärder. Sålunda kunde det hilva nödigt att avhjälpa

större bristfälligheter beträffande vissa byggnadsparti och

värmeledningar samt att iståndsätta hägnader, som visat sig bristfälliga.

Då dylika åtgärder i regel icke tålde uppskov, skulle det icke låta sig

göra att avvakta anvisande av erforderliga medel.

Det är tydligt att vad fångvårdsstyrelsen sålunda anfört i lika grad

äger giltighet, då nu i samband med fastighetsfondens inrättande ifrågavarande

kostnader skola överflyttas från fångvårdens omkostnadsstat

till fastighetsfondens utgiftsstat. Även örn de skäl, fångvårdsstyrelsen

åberopat för att anslagsmedlen till reparationer och underhåll vid fångvårdens

byggnader höra ställas till styrelsens fria förfogande utan begränsning

med avseende å anslagsbeloppet, ej torde kunna frånkännas

ett visst berättigande, finner jag mig dock icke kunna tillstyrka, att

något undantag härvidlag föreslås beträffande den för fångvårdsstyrelsens

delfond avsedda posten till reparations- och underhållskostnader. Vid

en planmässig hushållning med de beräknade anslagsmedlen synas olägenheterna

av en maximering kunna i huvudsak undvikas. Det är härvid

ej möjligt att bortse från att utgifterna för reparations- och underhållsarbeten

vid byggnadsstyrelsens vida mera omfattande fastighetsförvaltning

sedan gammalt bestridas från såsom reservationsanslag anvisade

medel — vilka alltså icke få överskridas — samt att någon ändring härutinnan

icke nu av byggnadsstyrelsen ifrågasatts. Skulle under ett budgetår

till följd av oförutsedda händelser behov uppkomma av reparationsarbeten

av sådan omfattning, att den i utgiftsstaten upptagna anslagsposten

icke kan bereda tillgång till utgifternas täckande, lärer — liksom

hittills varit fallet — det å riksstaten anvisade förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter få för ändamålet av Kungl. Majit anlitas i enlighet med

de för dispositionen av detta anslag av riksdagen fastställda villkoren.

Såsom nyss nämnts, äro de för byggnadsstyrelsens förvaltning anvisade

anslagsmedlen för underhåll och reparationer för närvarande av reservationsanslags

natur. Det är uppenbart, att en sådan anordning erbjuder

betydande fördelar. Vederbörande myndighet erhåller härigenom

en viss rörelsefrihet vid underhålls- och reparationsarbetenas planerande

och bedrivande. Det förtjänar också att erinras, att enligt den

nya riksstatsuppställningen anslag till materielinköp och underhåll av

samlingar och dylikt — vilka anslag i förevarande hänseende erbjuda

vissa likheter med kostnaderna för underhåll och reparationer av fast

egendom —• genomgående upptagits såsom reservationsanslag. I syfte

att bevara de antydda fördelarna, då underhållsanslagen nu överflyttas

till fastighetsfondens utgiftsstat, finner jag mig böra föreslå den anordningen,

att de besparingar, som eventuellt kunna uppkomma å anslags
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

posterna för reparations- och underhållskostnader m. m., skola vid budgetårets

utgång överföras till en för varje delfond upplagd diversemedelstitel,

för att sedermera för avsett ändamål stå till vederbörande fondförvaltnings

förfogande. Genom denna anordning tillgodoses tydligen

samma syfte, som för närvarande vinnes genom att medel för underhållskostnader

äro anvisade under reservationsanslag.

Avsättning till förnyelsefond.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att kostnaden för avsättning till förnyelsefond

skulle beräknas till 1 procent av fastigheternas å fonden redovisade

byggnadsvärde. Den sammanlagda avsättningen har styrelsen på

grundval härav beräknat till 1,760,000 kronor.

Av skäl, som anförts i propositionen angående inrättande av fastighetsfonden,

förordar jag för min del, att avsättningen till förnyelsefond

beräknas efter 11h procent av byggnadsvärdet. Emellertid äro byggnadsvärdena

för närvarande föremål för närmare utredning hos byggnadsstyrelsen,

varför ifrågavarande anslagsposter i det nu föreliggande statförslaget

uppenbarligen kunna bliva endast approximativt beräknade.

Till grund för fastställande av de belopp, med vilka anslagsposterna

må belastas, torde böra läggas byggnadsvärdet vid utgången av det budgetår,

för vilket avsättningen skall äga rum.

Utgångspunkten för beräkningarna utgöres alltså nu av de byggnadsvärden,

som finnas upptagna i den vid nyssnämnda proposition fogade

förteckningen över fastigheter, avsedda att ingå i statens allmänna fastighetsfond.

För byggnader under uppförande, vilka skola ingå i byggnadsstyrelsens

delfond, torde någon avsättning till förnyelsefond nu icke böra

beräknas. Byggnadsstyrelsens beräkningar hava uppgjorts i enlighet

härmed. I de av byggnadsstyrelsen angivna byggnadsvärdena bör icke

vidtagas annan ändring än som betingas därav, att mynt- och justeringsverkets

fastighet, vars byggnadsvärde upptagits till 480,000 kronor, icke

för närvarande skall överflyttas till fonden.

I följande tabell angivas för varje delfond dels byggnadsvärdet, dels

ock den efter 1 % procent å samma värde beräknade avsättningen till

förnyelsefond, i hela 100-tal kronor:

D e 1 f o n d

Byggnadsvärde

kr.

Avsättning till

förnyelse fond

kr.

Fångvårdsstyrelsens delfond..........................................

6,671,700

100,100

Utrikesdepartementets » ...........................

6,299,200

94,500

Medicinalstyrelsens » ..............................

76,101,852

1,141,500

Byggnadsstyrelsens » ................................

86,481,950

1,297.200

175,554,702

2,633,300

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition nr 115.

Den. sammanlagda beräknade avsättningen till förnyelsefond belöper

sig alltså till 2,633,300 kronor. Med hänsyn till sättet för beräknande av

avsättningen till förnyelsefond torde ifrågavarande anslagsposter böra

betecknas »förslagsvis».

Hyresutgilter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Under denna rubrik förekommande anslagsposter böra upptagas förslagsvis,

och de poster, under vilka några utgifter ej nu förutses, böra utföras

med. ett formellt belopp av 100 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. I riksstaten för budgetåret 1934/1935

finnes under tredje huvudtiteln uppfört ett extra förslagsanslag å 47,000

kronor till beskickningslokaler i Moskva, Ankara och Washington m. m.

De kostnader, som bestridas från detta anslag, avse hyra m. fl. utgifter

för ifrågavarande lokaler.

Såsom i det föregående omförmälts, böra kostnaderna för beskickningslokalerna

i Ankara, vilka äro inrymda i en statens fastighet, i staten för

allmänna fastighetsfonden redovisas under rubriken reparations- och underhållskostnader

m. m. för fonden tillhörande fastigheter. Efter avdrag

av det för ränta och amortering å köpeskillingen för nämnda fastighet

erforderliga beloppet torde återstoden av berörda anslagsbelopp — 32,600

kronor — kunna bereda tillgång till hyresutgifter m. m. för de båda övriga

beskickningslokalerna.

Emellertid har, efter det anslaget ifråga anvisades, ytterligare medelsbehov

uppkommit, avseende beskickningen i Warszawa. Från början av

innevarande år hava sålunda förhyrts lokaler för denna beskickning för

en kostnad av 27,600 zloty, motsvarande enligt parikurs omkring 11,600

kronor. Av detta belopp skall statsverket bestrida 6,000 kronor för år, medan

ministern själv skall vidkännas återstående belopp av 5,600 kronor genom

att hans extra ortstillägg å 4,000 kronor indrages och han av sina

övriga löneförmåner avstår 1,600 kronor att gottskrivas fastighetsfonden.

För tiden januari—juni 1935 kommer utrikesdepartementet att för fastighetsfondens

räkning förskottera det staten åvilande hyresbidraget av 3,000

kronor. Utgifterna för fastighetsfonden för förhyrning av beskickningslokaler

i Warszawa under budgetåret 1935/1936 komma följaktligen att belöpa

sig till (3,000 + 11,600 — 1,600 =) 13,000 kronor. Detta belopp bör upptagas

å fondens utgiftssida. Såsom framgår av tredje huvudtiteln (s. 13)

i årets statsverksproposition, förutsättes vid bifall härtill, att det till

sändebudet i Warszawa nu utgående extra ortstillägget å 4,000 kronor

skall bortfalla.

I enlighet härmed torde för utrikesdepartementets delfond erfordras ett

belopp av 45,600 kronor.

Liksom i fråga om anslagsposten till reparations- och underhållskostna
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 115.

der m. m. för utrikesdepartementets delfond torde de merutgifter å nu

ifrågavarande post för samma delfond, som kunna uppkomma genom den

svenska valutans depreciering, böra såsom hittills täckas från det under

tredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till reglering av vissa kursförluster.

Byggnadsstyrelsens delfond. Enligt från byggnadsstyrelsens intendentsbyrå

överlämnade uppgifter böra härunder beräknas hyror för lokaler åt

följande institutioner till härefter angivna belopp, nämligen:

Justitiekanslersämbetet .................................. kronor

Vattendomstolarna ...................................... »

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse .................... »

Yrkesinspektionen ...................................... »

Arbetsdomstolen ........................................ »

Överståthållarämbetet .................................. »

Länsstyrelserna .......................................... »

Arbetsrådet .............................................. »

Statens bakteriologiska laboratorium .................... »

Statens arbetslöshetskommission .......................... »

Socialstyrelsens byrå för arbetslöshetsförsäkring och arbetsförmedling

........................................ »

Byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning ............ »

Statistiska centralbyrån .................................. »

Bank- och fondinspektionen .............................. »

Livrustkammaren ......................................... »

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna .................... »

Statens biografbyrå ...................................... »

Statens egnahemsstyrelse ................................ »

Lantmäteristyrelsen ...................................... »

Lantmäterikontoren i länen .............................. »

Lantbruksstyrelsens kulturtekniska byrå .................. »

Statens veterinärbakteriologiska anstalt .................. »

Bergsstaten ..................................... »

Fartygsinspektionen ...................................... »

Kontorshyror inom lotsdistrikten ........................ »

Försäkringsinspektionen .................................. »

6,000

16,690

20,000

17,000

4.000

15,600

12,085

5.000

28,260

71.500

8.000

4,900

10.500

10.500

1,100

18,000

8,000

4,800

12,000

85,450

6,050

4.500

2,100

20,300

13,590

12,500

Summa kronor 418,425.

Det uppgivna medelsbehovet belöper sig alltså till i runt tal 418,400 kronor.

Till detta belopp böra läggas kostnader för förhyrande åt länsarkitekterna

av lokaler, i händelse av bifall till det förslag rörande omorganisation

av länsarkitektinstitutionen, som chefen för kommunikationsdepartementet,

enligt vad jag inhämtat, har för avsikt att underställa Kungl.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 115.

Maj:ts prövning för avlåtande av proposition till detta års riksdag. Enligt

nu verkställda uppskattningar torde ett belopp av 25,500 kronor erfordras

för täckande av ifrågavarande hyresutgiiter. Medel för tillgodoseende

av detta behov hava i viss utsträckning upptagits under det i statsverkspropositionen

beräknade anslaget till länsarkitekterna å 108,000 kronor.

Genom att ifrågavarande kostnader nu överflyttas till fastighetsfonden

kan sistnämnda anslag i motsvarande mån nedsättas.

Medelsbehovet för hyresutgifter m. m. under byggnadsstyrelsens delfond

belöper sig alltså till 448,900 kronor. Såsom i berörda förteckning angives,

skola å fastighetsfonden redovisas lokalhyror även för vissa institutioner,

vilkas omkostnader bestridas från specialbudgeter. Det förutsättes

likväl, att i sådana fall hyresbeloppen i sista hand påföras vederbörande

specialbudgets fond.

För envar av fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder upptages

för hyresutgifter m. m. allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

I enlighet med förestående komma hyresutgifterna m. m. för av fonden

förhyrda lokaler att uppgå till 489,700 kronor.

De sammanlagda utgifterna för statens fastighetsfond belöpa sig till

5,697,900 kronor.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster komma att utgöras av dels inflytande hyror

och arrenden för av fonden till enskilda upplåten nyttjanderätt,

dels ock å riksstaten anvisade särskilda anslag till ersättning till statens

allmänna fastighetsfond för åt statliga verk och inrättningar upplåtna lokaler

antingen i fondens egna hus eller ock i enskilda tillhöriga fastigheter,

som förhyrts med anlitande av fondens medel. I årets statsverksproposition

finnes ett dylikt anslag — av förslagsanslags natur — beräknat

under envar av huvudtitlarna II—X samt under huvudtiteln »Riksdagen

och dess verk m. m.» Till grund för anslagens beräkning hava legat av

byggnadsstyrelsen framlagda uppgifter. I samband med den inom byggnadsstyrelsen

pågående justeringen av fastighetsvärdena komma jämväl

uppgifterna örn hyresvärdena för lokaler i fondens egna fastigheter att

bliva föremål för översyn och eventuell rättelse. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att senare på grundval av då föreliggande utredning

fastställa de ersättningsbelopp, som skola avföras å anslagen. I statsverkspropositionen

hava ersättningsanslagen upptagits med ett sammanlagt

belopp av 12,182,300 kronor.

I efterföljande tablå hava ifrågavarande ersättningsanslag fördelats

efter delfonder i enlighet med de av byggnadsstyrelsen angivna beloppen,

därvid avrundning skett till hela 100-tal kronor:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 115.

D e 1 f o n d

Ersättning för

lokaler i fondens

fastigheter

kr.

Hyror i med

fondens medel

förhyrda fastig- heter

kr.

Totalt

kr.

Fångvårdsstyrelsens dellond ..................

590,000

_

590,000

Utrikesdepartementets » ..................

422,400

—

422,400

Medicinalstyrelsens » ..................

4,020,800

-

4,020,300

Byggnadsstyrelsens » ..................

6,738,000

418,400

7,151,400

11,765,700

418,400

12,184,100

Slutsumman, utgör ersättningsanslagens belopp enligt den i byggnadsstyrelsens

utredning framlagda beräkningen.

Å statens inkomstsida böra, såsom förut nämnts, upptagas två titlar,

nämligen ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler och hyror

för till enskilda upplåtna lokaler. Inkomsterna å den förra titeln tillföras

fonden från de nyssnämnda ersättningsanslagen, medan inkomsterna

å den senare titeln utgöras av direkt till fonden inflytande hyror.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Utrikesdepartementets delfond. Byggnadsstyrelsen har för denna fond

beräknat debiterade hyresmedel till avrundat 422,400 kronor. Häri ingår

beräknad hyra av beskickningsfastigheten i Ankara med 13,800 kronor.

I enlighet med de ändringar, som jag föreslagit beträffande byggnadsstyrelsens

beräkningar av utgifterna för utrikesdepartementets delfond, torde

ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler för samma delfond

böra uppföras med 473,000 kronor. Dessa beräkningar föranleda nedsättning

med 600 kronor av det under tredje huvudtiteln i statsverkspropositionen

beräknade ersättningsanslaget.

Byggnadsstyrelsens delfond. För denna delfond har styrelsen beräknat

ersättningar, som debiteras för till statsmyndigheter upplåtna lokaler

i fonden tillhöriga fastigheter, till ett belopp av i avrundat tal 6,733,000

kronor. Då mynt- och justeringsverkets fastighet icke skall ingå i statens

allmänna fastighetsfond, avgår härifrån en för denna fastighet debiterad

hyra å 53,000 kronor. Härtill kommer ersättning för de med

anlitande av fondens medel förhyrda lokalerna i enskilda tillhöriga fastigheter,

443,900 kronor. Sammanlagt skall sålunda under byggnadsstyrelsens

delfond upptagas ersättning för till statsmyndighet upplåtna lokaler

med 7,123,900 kronor.

I de av byggnadsstyrelsen beräknade belopp, som hänföra sig till fångvårdsstyrelsens

och medicinalstyrelsens delfonder, föreslår jag ingen annan

ändring än att posterna höjas vardera med 100 kronor, enär för dessa

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

17

delfonder, som förut nämnts, bör uppföras ett formellt belopp för delfondernas

hyresutgifter m. m.

Sammanlagda beloppet av ersättningar, som debiteras för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler, kommer alltså att utgöra 12,207,400 kronor.

Med sammanlagt detta belopp skola ersättningsanslagen uppföras

å riksstaten under verkliga utgifter. Summan överstiger med

25,100 kronor det belopp, vartill ersättningsanslagen beräknats i statsverkspropositionen.

Denna höjning betingas huvudsakligen av att, såsom

förut påpekats, i samband med omorganisationen av länsarkitektinstitutionen

hyresutgifterna för av fonden förhyrda lokaler ökas med

25,500 kronor. Härav följer, att det under sjätte huvudtiteln beräknade

ersättningsanslaget bör höjas med 25,500 kronor, vilken höjning dock till

större delen motväges av minskat anslagsbehov under det i statsverkspropositionen

för länsarkitekterna beräknade anslaget. I övrigt böra, i

anledning av mina i det föregående framlagda förslag beträffande fångvårdsstyrelsens,

utrikesdepartementets och medicinalstyrelsens delfonder,

de under andra och femte huvudtitlarna beräknade ersättningsanslagen

höjas vartdera med 100 kronor och ersättningsanslaget under tredje huvudtiteln

minskas med 600 kronor.

Med de sålunda jämkade beloppen hava ersättningsanslagen äskats i

propositionen angående fastighetsfondens inrättande.

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Byggnadsstyrelsen har, i överensstämmelse

med fångvårdsstyrelsens förslag i dess skrivelse med anslagsäskanden

för budgetåret 1935/1936, upptagit inflytande hyresmedel för till enskilda

upplåtna lokaler för fångvårdsstyrelsens delfond till 155,000 kronor.

Detta belopp bör upptagas å fondens stat.

Utrikesdepartementets delfond. Byggnadsstyrelsen har beräknat inflytande

hyresmedel för denna delfond till 50,000 kronor. Dessa hyresmedel

tillgodoföras för närvarande tredje huvudtitelns anslag till underhåll

och reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. Mot

styrelsens beräkning har jag intet att erinra.

Medicinalstyrelsens delfond. För av medicinalstyrelsen förvaltade fastigheter

har byggnadsstyrelsen beräknat inflytande hyresmedel under

budgetåret 1935/1936 till 800,300 kronor, medan medicinalstyrelsen i skrivelse

den 12 september 1934 angående anslag till statens sinnessjukhus

för nämnda budgetår beräknat hyresinkomsterna vid sinnessjukhusen till

1,075,000 kronor. Såsom riksräkenskapsverket anfört i sin skrivelse den

8 december 1934 med inkomstberäkningar för samma budgetår, ingår

emellertid i sistnämnda belopp ersättning för bränsle, vilken kan beräknas

till 200,000 kronor, varför hyresinkomsterna för medicinalstyrelsens

delfond för budgetåret 1935/1936 böra beräknas uppgå till 875,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19,''i5. 1 sami. Nr 115. y

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond har styrelsen beräknat

inflytande hyresmedel till i runt tal 393,300 kronor. Härifrån avgå

5,000 kronor, som belöpa på mynt- och justeringsverkets fastighet, vilken,

såsom nämnts, icke skall ingå i fonden. Byggnadsstyrelsens delfond bör

alltså beräknas tillföras hyresmedel till ett belopp av 388,300 kronor.

Sammanlagt uppgå de hyresmedel, som beräknas inflyta för till enskilda

upplåtna lokaler, till 1,468,300 kronor.

Fondens samlade inkomster skulle i enlighet härmed beräknas till

13,675,700 kronor.

Överskott.

Då från de sålunda beräknade inkomsterna å 13,675,700 kronor dragas

utgifterna, i det föregående beräknade till 5,697,900 kronor, framträder ett

överskott å statens allmänna fastighetsfond med 7,977,800 kronor. Detta

överskott har, avrundat till 8,000,000 kronor, i statsverkspropositionen beräknats

å inkomstsidan i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936.

Överskottet fördelar sig på de olika delfonderna på följande sätt:

Fångvårdsstyrelsens delfond ............................ kronor 359,900

Utrikesdepartementets » ............................ » 236,500

Medicinalstyrelsens » ............................ » 2,853,800

Byggnadsstyrelsens » ............................ » 4,527,600.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till inkomstoch

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/

1936.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen

att godkänna bilagda förslag till inkomst- och utgiftsstat

för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1935/1936 (bilaga A).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

Förslag till inkomst
Statens

allmänna

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

för budgetåret

590,100

473,000

4,020,400

7,123,900 12,207,400

155.000

50,000

875.000

388,300

1,468,300

Säger för inkomster kronor 13,675,700.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lis.

21

Bilaga A.

och utgiftsst&t för

fastighetsfond

1935/1936.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond ........................................ 285,000

Utrikesdepartementets » 146,400

Medicinalstyrelsens » 900,000

Byggnadsstyrelsens » 1,243,500 2,574,900

Avsättning till förnyelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ................... 100,100

Utrikesdepartementets » , förslagsvis 94,500

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 1,141,500

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 1,297,200 2,633,300

Hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .................... 100

Utrikesdepartementets » , förslagsvis 15,600

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 100

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 443,900 489,700

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond ....................................... 359,900

Utrikesdepartementets » 236,500

Medicinalstyrelsens » 2,853,800

Byggnadsstyrelsens » 4,527,600 7,977,800

Säger för utgifter kronor 13,675,700.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:t8 proposition nr 115.

Av byggnadsstyrelsen avgivet förslag

Statens allmänna

Fonden tillhöriga fastigheter:

Debiterade hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Influtna hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Av fonden förhyrda lokaler:

Debiterade hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen ..........

Utrikesdepartementet .....

Medicinalstyrelsen.............

Byggnadsstyrelsen.............

Influtna hyresmedel:

Fångvårdsstyrelsen .........

Utrikesdepartementet ......

Medicinalstyrelsen..............

Byggnadsstyrelsen..............

Inkomster.

590,000

422,440

4,020,331

6,732,950 11,765,721

155,000

50,000

800,300

393,284

1,398,584 13,164,305

448>425 418,425

~ ~ 418,425

Säger för inkomster 13,582,730

Summa 13,582,730

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 115.

23

Bilaga B.

till inkomst- och utgiftsstat för

fastighetsfond.

Utgifter.

Fonden tillhöriga fastigheter:

Reparations- och underhållskostnader:

Fångvårdsstyrelsen ....................................

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................ 1

Byggnadsstyrelsen....................................... *

285.000

127.000

,379,589

,565,000

3,356,589

Avsättning till förnyelsefond:

Fångvårdsstyrelsen ......................

Utrikesdepartementet ..................

Medicinalstyrelsen..........................

Byggnadsstyrelsen.........................

67.000

63.000

761.000

869.000

1,760,000

5,116,589

Av fonden förhyrda lokaler:

Hyresutgifter:

Fångvårdsstyrelsen .................................... —

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................

Byggnadsstyrelsen........................................ 418,425 418,425

Övriga utgifter:

Fångvårdsstyrelsen ....................................

Utrikesdepartementet ................................

Medicinalstyrelsen........................................

Byggnadsstyrelsen.......................................•_____— 418,425

Säger för utgifter 5,535,014

överskott.

Fångvårdsstyrelsen

Utrikesdepartementet

Medicinalstyrelsen ..

Byggnadsstyrelsen

393,000

282,440

2,680,042

4,692,234 8,047,716

Summa 13,582,730

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1935:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande av statens allmänna fastighets fond samt med förslag till inkomstoch utgiftsstat för fo s. 3 i texten