Sök i Ratio Lex

Angående anslag till underhäll av vissa historiska byggnader m. m

1935-02-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:121, Angående anslag till underhäll av vissa historiska byggnader m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 121.

1

Nr 121.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag

till underhäll av vissa historiska byggnader m. m.;

given Stockholms slott den 15 februari 1935.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i

statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1935.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo:

I årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 39) har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för

budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Sedan

beredningen av detta ärende fullbordats, torde jag nu ånyo få anmäla detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1935, 1 sami. Nr 121—122. <59 85 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition nr 121.

Förut denna dag har Kungl. Majit på föredragning av chefen för finansdepartementet

beslutat avlåtande till riksdagen dels av proposition angående inrättande

från och med den 1 juli 1935 av en särskild fond, benämnd statens

allmänna fastighetsfond, dels ock av proposition med förslag till inkomst- och

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936.

Det i propositionen angående inrättande av statens allmänna fastighetsfond

framlagda förslaget innebär, att vissa av de kronans fastigheter, som stå under

fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens

förvaltning, skola från och med budgetåret 1935/1936 redovisas såsom

tillgångar i rikshuvudboken å en särskild fond, benämnd statens allmänna

fastighetsfond, varvid kostnaderna för fastigheternas underhåll m. m. skola

bestridas av fonden. Enligt samma proposition skall omfattningen av det

fastighetsbestånd, som bör upptagas till redovisning å fonden, i stort sett bestämmas

av regeln, att denna redovisning bör avse all den staten tillhöriga -—- åt affärsverken ej upplåtna — fasta egendom, som lämnar en i penningar uppskattbar

avkastning eller representerar ett nyttjande- eller avyttringsvärde, som

kan evalveras i penningar. Med tillämpning av denna regel skola från redovisning

å fonden vara uteslutna sådana rent improduktiva fastighetsobjekt som

fästningsruiner, historiska minnesmärken och dylikt. Den fråga, jag här har

att behandla, avser bestridande av underhållskostnader m. m. för nyssberörda

improduktiva fastighetsobjekt.

Innan jag ingår på en redogörelse för i ärendet föreliggande utredningar, vill

jag erinra, att här ifrågavarande kostnader för närvarande till största

delen bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln, nämligen dels det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer, dels ock det extra

anslaget till förstärkning av samma reservationsanslag. Dessutom täckas vissa

kostnader från det under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till kostnader för lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.

I utlåtande den 31 oktober 1934 i ärendet angående inrättande av en statens

allmänna fastighetsfond behandlade byggnadsstyrelsen närmare bland annat

frågan örn underhåll av här ifrågavarande s. k. improduktiva fastighetsobjekt.

Byggnadsstyrelsen anförde därvid, att de under styrelsens förvaltning ställda

fastigheterna i allmänhet uppfyllde den angivna bestämmelsen örn produktivitet.

Emellertid förvaltade styrelsen utom fastigheter av dylik mera produktiv art

även sådana som icke vore produktiva, t. ex. fästningsruiner, vissa slott, Riddar!)

olmskyrkan m. m. Dessa senare fastighetsobjekt torde enligt styrelsens

mening icke böra införas under fonden utan alltjämt förvaltas av styrelsen på

ungefär samma sätt som nu skedde för alla under styrelsens vård ställda fastigheter

och alltså för underhållet föranleda särskilda anslag å sjätte huvudtiteln.

Det nuvarande anslaget till byggnader och reparationer skulle alltså

ersättas med ett mindre anslag, avsett för förvaltning av dessa sistnämnda

fastighetsobjekt. Anslaget kunde lämpligen benämnas »anslag för förvaltning

av vissa improduktiva fastigheter» eller »anslag till förvaltning av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

3

historiska byggnader, ruiner m. m.». Rörande ifrågavarande anslags storlek

m. m. förklarade sig styrelsen hava för avsikt att senare inkomma med utredning.

Den sålunda i utsikt ställda utredningen har av byggnadsstyrelsen avgivits

den 28 november 1934.

Byggnadsstyrelsen har därvid till en början anfört, att till ifrågavarande

grupp av fastigheter först och främst borde hänföras följande egendom,

nämligen: Riddarholmskyrkan, Karl XII:s, Karl XIII:s, Gustaf II Adolfs

och Karl XIV Johans statyer samt Obelisken å Slottsbacken i Stockholm,

ävensom Kalmar, Vadstena, Malmöhus och Läckö slott, Dalarö skans, Bohus

fästningsruin, Nyköpings slottsruin, Uppsala befästningsruiner, Borgholms

slottsruin, John Ericssonsmonumetet i Filipstad, Brömsebromonumentet, Kvidingemonumentet,

Mora stenar, f. d. tullhuset vid Ljugarn, Linnés Hammarby,

Ornässtugan, kungsladorna vid Isala och Rankhyttan samt Utmelandsmonumentet.

Till denna grupp torde jämväl böra föras de två statliga teaterbyggnaderna

i Stockholm, vilka vore avgiftsfritt upplåtna till respektive teaterbolags

styrelser, som bekostade det invändiga underhållet. Endast det utvandra

underhållet bestredes för närvarande av till byggnadsstyrelsens förfogande

ställda medel. Någon anledning att vidtaga en förändring rörande denna anordning

ansåge styrelsen icke föreligga. Slutligen torde hit böra föras stadionbyggnaden.

Dess förvaltning och underhåll ombestyrdes och bekostades av

stadionstyrelsen. Byggnadsstyrelsen hade endast överinseendet över byggnaden.

Ej heller härvidlag torde skäl föreligga till förändring.

I en vid skrivelsen fogad förteckning, beträffande vilken jag torde få hänvisa

till handlingarna i ärendet, har styrelsen sammanfört samtliga ovannämnda

fastighetsobjekt samt angivit de ungefärliga belopp, till vilka man skäligen borde

beräkna det årliga underhållet av desamma, och vilka uppginge till en sammanlagd

summa av 150,000 kronor. Med avseende å storleken av de skilda beloppen

har styrelsen framhållit, att underhållskostnaden för en fastighet icke

vore lika år från år annat än vad rörde allmänna omkostnader och utgifter för

mindre reparationer. I övrigt varierade underhållskostnaderna väsentligt, beroende

på tidvis inträdande behov av större reparationsarbeten, t. ex. fasadreparationer,

ny yttertaksbeläggning, större ledningsarbeten m. m. Då det, såsom

här vore fallet, vore fråga örn ett större antal fastighetsobjekt, utjämnades

dessa olikheter på så sätt, att under ett visst år ett objekt komme i åtnjutande

av en större del av anslaget än beräkningen angåve och ett annat år av en

mindre del.

Beträffande de tre större objekten, nämligen Kalmar och Läckö slott samt

Bohus fästningsruin, vilka tillsammans beräknats draga en årlig kostnad av

80,000 kronor, har byggnadsstyrelsen erinrat örn följande:

På grund av att anslaget till byggnader och reparationer icke i erforderlig

utsträckning lämnat tillgång till bestridande av kostnaderna för iståndsättande

och konservering av Kalmar och Läckö slott, hade byggnadsstyrelsen den 22

september 1925 gjort framställning till Kungl. Maj:t om anvisande av ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

särskilt anslag för budgetåret 1926/1927 av 100,000 kronor för dessa arbeten.

Framställningen hade lett till att anslaget till byggnader och reparationer för

budgetåret 1926/1927 ökats med 50,000 kronor för angivna ändamål. Sedermera

hade under vart och ett av de fem budgetåren 1927—1932 på samma sätt

anvisats 50,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933 30,000 kronor. De senaste

två budgetårens hårt beskurna anslag till byggnader och reparationer hade

givetvis icke medgivit andra arbeten än de, som erfordrats för att i görligaste

mån hindra ras och annan förstörelse. Ett å Kalmar slotts södra postej inträffat

ras hade emellertid medfört att i årets generalplan måst upptagas ett

belopp å sammanlagt 26,130 kronor för bekostande av arbeten å Kalmar slott.

Ett återupptagande av den tidigare behandlingen av dessa två kulturhistoriskt

sa värdefulla byggnader, bestående bland annat av välbehövliga konserveringsoch

restaureringsåtgärder, syntes icke lämpligen böra undanskjutas. Styrelsen

hade för den skull i ovannämnda förteckning upptagit ett belopp av tillsammans

50.000 kronor för dessa två byggnader. Sedan Bohus fästningsruin från den

1 juli 1925 ställts under styrelsens förvaltning, hade under vartdera av de sex

budgetaren 1926—1932 ett belopp av 30,000 kronor anvisats för konserveringsarbeten

å ruinen, för budgetåret 1932/1933 ett belopp av 20,000 kronor samt

för budgetåret 1933/1934 15,000 kronor. Sedermera hade, med anledning av

byggnadsstyrelsens skrivelse den 31 augusti 1933 med förslag till vissa till

660.000 kronor beräknade konserveringsarbeten, Kungl. Majit den 8 december

1933 beslutat att dylika konserveringsarbeten skulle såsom statligt reservarbete

utföras för ett belopp av 280,000 kronor. Då dessa arbeten torde kunna

beräknas vara avslutade ungefär i mitten av budgetåret 1935/1936, hade byggnadsstyrelsen

ansett behövligt, att för tiden därefter, liksom förut i regel varit

fallet, ett belopp av 30,000 kronor årligen reserverades för konserveringsarbeten

å fästningsruinen.

Beträffande förvaltningen av de icke produktiva fastighetsobjekten har byggnadsstyrelsen

anfört att i övrigt intet särskilt syntes vara att framhålla, utan

torde densamma böra fortgå på samma sätt som hittills.

Mod anledning av vad sålunda anförts och under förutsättning att 1935 års

riksdag beslutar inrättandet av en statens allmänna fastighetsfond har byggnadsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1935 års riksdag att

för budgetåret 1935/1936 till underhåll av vissa icke produktiva fastigheter

anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

I enlighet med de av chefen för finansdepartementet tidigare denna dag

framlagda riktlinjerna för inrättande av en statens allmänna fastighetsfond

bör från och med budgetåret 1935/1936 under sjätte huvudtiteln uppföras ett

särskilt anslag för att bestrida underhålls- m. fl. kostnader för sådana under

byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastighetsobjekt, vilka icke införas

under fastighetsfonden. Berörda anslag, vilket bör erhålla reservationsanslags

natur, synes lämpligen kunna, på sätt preliminärt föreslagits i årets sjätte

huvudtitel, benämnas »Underhåll av vissa historiska byggnader m. m.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 121.

5

För ändamålet Ilar, såsom inledningsvis erinrats, i årets statsverksproposition

beräknats ett belopp av 100,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har i sin utredning

den 28 november 1934 beräknat ett belopp av 150,000 kronor bliva

erforderligt för budgetåret 1935/1936.

I sistberörda belopp ingå emellertid, såsom framgår av byggnadsstyrelsens av

mig förut återgivna utredning, dels 50,000 kronor för fortsatta konserveringsoch

restaureringsåtgärder å Kalmar och Läckö slott, dels ock 30,000 kronor för

konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin. Beträffande de anslag, som å riksstaten

tidigare utgått för här ifrågavarande ändamål, tillåter jag mig hänvisa

till den redogörelse, som lämnats av byggnadsstyrelsen i dess nyssberörda utredning.

I likhet med vad som varit fallet under de senaste åren torde för

nästkommande budgetår särskilda medel å riksstaten icke böra beräknas för

fortsättande eller återupptagande av de tidigare bedrivna konserverings- eller

restaureringsarbetena. Arbetena å dessa byggn a d sm i n ncsm ärk e n torde kunna

ännu ett år inskränkas till botande av utvändiga skador och skyddsarbeten till

förhindrande av större skador. I den mån dessa skyddsarbeten äro av mindre

omfattning, böra medel kunna beredas inom ramen av det anslag, jag i här förevarande

sammanhang har för avsikt att äska. Skulle under nästa budgetår

större, nu oförutsebara arbeten nödvändiggöras — exempelvis av sådan anledning

som det av byggnadsstyrelsen i dess utredning omförmälda raset å Kalmar

slott — vilka icke rimligen kunna rymmas inom anslagets ram, lärer det få

ankomma på Kungl. Majit att efter framställning av byggnadsstyrelsen fatta

beslut örn beredande av täckning med tillgängliga medel för de härav föranledda

kostnaderna.

Det av byggnadsstyrelsen i dess utredning äskade anslaget kan vid bifall

lill vad jag nu förordat för nästkommande budgetår beräknas till (150,000 —

80,000) 70,000 kronor.

Emellertid måste under här förevarande anslag medel beredas till ytterligare

andra ändamål.

Såsom i det föregående erinrats, finnes i riksstaten under sjätte huvudtiteln

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å för närvarande 60,000 kronor till lyshållning

m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.

Av propositionen med förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1935/1936 framgår att till utgiftsstaten

för fastighetsfonden skola överflyttas utgifter, beräknade till 30,000 kronor,

för ändamål, vilka för närvarande bekostas från nyssberörda anslag. Återstoden

av de för närvarande från lyshållningsanslaget bestridda utgifterna, i

avrundat tal 30,000 kronor, avse sådana ändamål att, såsom förutsatts i statsverkspropositionen,

de för deras täckande erforderliga medlen lämpligen böra

sammanföras med kostnaderna för underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. till ett anslag.

Berörda anslag skulle då för budgetåret 1935/1936 behöva upptagas med

(70,000 + 30,000) 100,000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet beräknats

i årets sjätte huvudtitel.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

att till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 100,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1935:6 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartemente s. 43 i texten