Angående anslag till underhäll av vissa historiska byggnader m. m
1935-02-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:121, Angående anslag till underhäll av vissa historiska byggnader m. m
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 121.
1
Nr 121.
Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag
till underhäll av vissa historiska byggnader m. m.;
given Stockholms slott den 15 februari 1935.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Henning Leo.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i
statsrådet å Stockholms slott den 15 februari 1935.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo:
I årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 39) har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagd, till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för
budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Sedan
beredningen av detta ärende fullbordats, torde jag nu ånyo få anmäla detsamma.
Bihang till riksdagens protokoll 1935, 1 sami. Nr 121—122. <59 85 1
2
Kungl. Majda proposition nr 121.
Förut denna dag har Kungl. Majit på föredragning av chefen för finansdepartementet
beslutat avlåtande till riksdagen dels av proposition angående inrättande
från och med den 1 juli 1935 av en särskild fond, benämnd statens
allmänna fastighetsfond, dels ock av proposition med förslag till inkomst- och
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936.
Det i propositionen angående inrättande av statens allmänna fastighetsfond
framlagda förslaget innebär, att vissa av de kronans fastigheter, som stå under
fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens
förvaltning, skola från och med budgetåret 1935/1936 redovisas såsom
tillgångar i rikshuvudboken å en särskild fond, benämnd statens allmänna
fastighetsfond, varvid kostnaderna för fastigheternas underhåll m. m. skola
bestridas av fonden. Enligt samma proposition skall omfattningen av det
fastighetsbestånd, som bör upptagas till redovisning å fonden, i stort sett bestämmas
av regeln, att denna redovisning bör avse all den staten tillhöriga -—- åt affärsverken ej upplåtna — fasta egendom, som lämnar en i penningar uppskattbar
avkastning eller representerar ett nyttjande- eller avyttringsvärde, som
kan evalveras i penningar. Med tillämpning av denna regel skola från redovisning
å fonden vara uteslutna sådana rent improduktiva fastighetsobjekt som
fästningsruiner, historiska minnesmärken och dylikt. Den fråga, jag här har
att behandla, avser bestridande av underhållskostnader m. m. för nyssberörda
improduktiva fastighetsobjekt.
Innan jag ingår på en redogörelse för i ärendet föreliggande utredningar, vill
jag erinra, att här ifrågavarande kostnader för närvarande till största
delen bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln, nämligen dels det ordinarie
reservationsanslaget till byggnader och reparationer, dels ock det extra
anslaget till förstärkning av samma reservationsanslag. Dessutom täckas vissa
kostnader från det under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.
I utlåtande den 31 oktober 1934 i ärendet angående inrättande av en statens
allmänna fastighetsfond behandlade byggnadsstyrelsen närmare bland annat
frågan örn underhåll av här ifrågavarande s. k. improduktiva fastighetsobjekt.
Byggnadsstyrelsen anförde därvid, att de under styrelsens förvaltning ställda
fastigheterna i allmänhet uppfyllde den angivna bestämmelsen örn produktivitet.
Emellertid förvaltade styrelsen utom fastigheter av dylik mera produktiv art
även sådana som icke vore produktiva, t. ex. fästningsruiner, vissa slott, Riddar!)
olmskyrkan m. m. Dessa senare fastighetsobjekt torde enligt styrelsens
mening icke böra införas under fonden utan alltjämt förvaltas av styrelsen på
ungefär samma sätt som nu skedde för alla under styrelsens vård ställda fastigheter
och alltså för underhållet föranleda särskilda anslag å sjätte huvudtiteln.
Det nuvarande anslaget till byggnader och reparationer skulle alltså
ersättas med ett mindre anslag, avsett för förvaltning av dessa sistnämnda
fastighetsobjekt. Anslaget kunde lämpligen benämnas »anslag för förvaltning
av vissa improduktiva fastigheter» eller »anslag till förvaltning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
3
historiska byggnader, ruiner m. m.». Rörande ifrågavarande anslags storlek
m. m. förklarade sig styrelsen hava för avsikt att senare inkomma med utredning.
Den sålunda i utsikt ställda utredningen har av byggnadsstyrelsen avgivits
den 28 november 1934.
Byggnadsstyrelsen har därvid till en början anfört, att till ifrågavarande
grupp av fastigheter först och främst borde hänföras följande egendom,
nämligen: Riddarholmskyrkan, Karl XII:s, Karl XIII:s, Gustaf II Adolfs
och Karl XIV Johans statyer samt Obelisken å Slottsbacken i Stockholm,
ävensom Kalmar, Vadstena, Malmöhus och Läckö slott, Dalarö skans, Bohus
fästningsruin, Nyköpings slottsruin, Uppsala befästningsruiner, Borgholms
slottsruin, John Ericssonsmonumetet i Filipstad, Brömsebromonumentet, Kvidingemonumentet,
Mora stenar, f. d. tullhuset vid Ljugarn, Linnés Hammarby,
Ornässtugan, kungsladorna vid Isala och Rankhyttan samt Utmelandsmonumentet.
Till denna grupp torde jämväl böra föras de två statliga teaterbyggnaderna
i Stockholm, vilka vore avgiftsfritt upplåtna till respektive teaterbolags
styrelser, som bekostade det invändiga underhållet. Endast det utvandra
underhållet bestredes för närvarande av till byggnadsstyrelsens förfogande
ställda medel. Någon anledning att vidtaga en förändring rörande denna anordning
ansåge styrelsen icke föreligga. Slutligen torde hit böra föras stadionbyggnaden.
Dess förvaltning och underhåll ombestyrdes och bekostades av
stadionstyrelsen. Byggnadsstyrelsen hade endast överinseendet över byggnaden.
Ej heller härvidlag torde skäl föreligga till förändring.
I en vid skrivelsen fogad förteckning, beträffande vilken jag torde få hänvisa
till handlingarna i ärendet, har styrelsen sammanfört samtliga ovannämnda
fastighetsobjekt samt angivit de ungefärliga belopp, till vilka man skäligen borde
beräkna det årliga underhållet av desamma, och vilka uppginge till en sammanlagd
summa av 150,000 kronor. Med avseende å storleken av de skilda beloppen
har styrelsen framhållit, att underhållskostnaden för en fastighet icke
vore lika år från år annat än vad rörde allmänna omkostnader och utgifter för
mindre reparationer. I övrigt varierade underhållskostnaderna väsentligt, beroende
på tidvis inträdande behov av större reparationsarbeten, t. ex. fasadreparationer,
ny yttertaksbeläggning, större ledningsarbeten m. m. Då det, såsom
här vore fallet, vore fråga örn ett större antal fastighetsobjekt, utjämnades
dessa olikheter på så sätt, att under ett visst år ett objekt komme i åtnjutande
av en större del av anslaget än beräkningen angåve och ett annat år av en
mindre del.
Beträffande de tre större objekten, nämligen Kalmar och Läckö slott samt
Bohus fästningsruin, vilka tillsammans beräknats draga en årlig kostnad av
80,000 kronor, har byggnadsstyrelsen erinrat örn följande:
På grund av att anslaget till byggnader och reparationer icke i erforderlig
utsträckning lämnat tillgång till bestridande av kostnaderna för iståndsättande
och konservering av Kalmar och Läckö slott, hade byggnadsstyrelsen den 22
september 1925 gjort framställning till Kungl. Maj:t om anvisande av ett
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
särskilt anslag för budgetåret 1926/1927 av 100,000 kronor för dessa arbeten.
Framställningen hade lett till att anslaget till byggnader och reparationer för
budgetåret 1926/1927 ökats med 50,000 kronor för angivna ändamål. Sedermera
hade under vart och ett av de fem budgetåren 1927—1932 på samma sätt
anvisats 50,000 kronor samt för budgetåret 1932/1933 30,000 kronor. De senaste
två budgetårens hårt beskurna anslag till byggnader och reparationer hade
givetvis icke medgivit andra arbeten än de, som erfordrats för att i görligaste
mån hindra ras och annan förstörelse. Ett å Kalmar slotts södra postej inträffat
ras hade emellertid medfört att i årets generalplan måst upptagas ett
belopp å sammanlagt 26,130 kronor för bekostande av arbeten å Kalmar slott.
Ett återupptagande av den tidigare behandlingen av dessa två kulturhistoriskt
sa värdefulla byggnader, bestående bland annat av välbehövliga konserveringsoch
restaureringsåtgärder, syntes icke lämpligen böra undanskjutas. Styrelsen
hade för den skull i ovannämnda förteckning upptagit ett belopp av tillsammans
50.000 kronor för dessa två byggnader. Sedan Bohus fästningsruin från den
1 juli 1925 ställts under styrelsens förvaltning, hade under vartdera av de sex
budgetaren 1926—1932 ett belopp av 30,000 kronor anvisats för konserveringsarbeten
å ruinen, för budgetåret 1932/1933 ett belopp av 20,000 kronor samt
för budgetåret 1933/1934 15,000 kronor. Sedermera hade, med anledning av
byggnadsstyrelsens skrivelse den 31 augusti 1933 med förslag till vissa till
660.000 kronor beräknade konserveringsarbeten, Kungl. Majit den 8 december
1933 beslutat att dylika konserveringsarbeten skulle såsom statligt reservarbete
utföras för ett belopp av 280,000 kronor. Då dessa arbeten torde kunna
beräknas vara avslutade ungefär i mitten av budgetåret 1935/1936, hade byggnadsstyrelsen
ansett behövligt, att för tiden därefter, liksom förut i regel varit
fallet, ett belopp av 30,000 kronor årligen reserverades för konserveringsarbeten
å fästningsruinen.
Beträffande förvaltningen av de icke produktiva fastighetsobjekten har byggnadsstyrelsen
anfört att i övrigt intet särskilt syntes vara att framhålla, utan
torde densamma böra fortgå på samma sätt som hittills.
Mod anledning av vad sålunda anförts och under förutsättning att 1935 års
riksdag beslutar inrättandet av en statens allmänna fastighetsfond har byggnadsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1935 års riksdag att
för budgetåret 1935/1936 till underhåll av vissa icke produktiva fastigheter
anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
I enlighet med de av chefen för finansdepartementet tidigare denna dag
framlagda riktlinjerna för inrättande av en statens allmänna fastighetsfond
bör från och med budgetåret 1935/1936 under sjätte huvudtiteln uppföras ett
särskilt anslag för att bestrida underhålls- m. fl. kostnader för sådana under
byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastighetsobjekt, vilka icke införas
under fastighetsfonden. Berörda anslag, vilket bör erhålla reservationsanslags
natur, synes lämpligen kunna, på sätt preliminärt föreslagits i årets sjätte
huvudtitel, benämnas »Underhåll av vissa historiska byggnader m. m.»
Kungl. Majus proposition nr 121.
5
För ändamålet Ilar, såsom inledningsvis erinrats, i årets statsverksproposition
beräknats ett belopp av 100,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har i sin utredning
den 28 november 1934 beräknat ett belopp av 150,000 kronor bliva
erforderligt för budgetåret 1935/1936.
I sistberörda belopp ingå emellertid, såsom framgår av byggnadsstyrelsens av
mig förut återgivna utredning, dels 50,000 kronor för fortsatta konserveringsoch
restaureringsåtgärder å Kalmar och Läckö slott, dels ock 30,000 kronor för
konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin. Beträffande de anslag, som å riksstaten
tidigare utgått för här ifrågavarande ändamål, tillåter jag mig hänvisa
till den redogörelse, som lämnats av byggnadsstyrelsen i dess nyssberörda utredning.
I likhet med vad som varit fallet under de senaste åren torde för
nästkommande budgetår särskilda medel å riksstaten icke böra beräknas för
fortsättande eller återupptagande av de tidigare bedrivna konserverings- eller
restaureringsarbetena. Arbetena å dessa byggn a d sm i n ncsm ärk e n torde kunna
ännu ett år inskränkas till botande av utvändiga skador och skyddsarbeten till
förhindrande av större skador. I den mån dessa skyddsarbeten äro av mindre
omfattning, böra medel kunna beredas inom ramen av det anslag, jag i här förevarande
sammanhang har för avsikt att äska. Skulle under nästa budgetår
större, nu oförutsebara arbeten nödvändiggöras — exempelvis av sådan anledning
som det av byggnadsstyrelsen i dess utredning omförmälda raset å Kalmar
slott — vilka icke rimligen kunna rymmas inom anslagets ram, lärer det få
ankomma på Kungl. Majit att efter framställning av byggnadsstyrelsen fatta
beslut örn beredande av täckning med tillgängliga medel för de härav föranledda
kostnaderna.
Det av byggnadsstyrelsen i dess utredning äskade anslaget kan vid bifall
lill vad jag nu förordat för nästkommande budgetår beräknas till (150,000 —
80,000) 70,000 kronor.
Emellertid måste under här förevarande anslag medel beredas till ytterligare
andra ändamål.
Såsom i det föregående erinrats, finnes i riksstaten under sjätte huvudtiteln
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å för närvarande 60,000 kronor till lyshållning
m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.
Av propositionen med förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1935/1936 framgår att till utgiftsstaten
för fastighetsfonden skola överflyttas utgifter, beräknade till 30,000 kronor,
för ändamål, vilka för närvarande bekostas från nyssberörda anslag. Återstoden
av de för närvarande från lyshållningsanslaget bestridda utgifterna, i
avrundat tal 30,000 kronor, avse sådana ändamål att, såsom förutsatts i statsverkspropositionen,
de för deras täckande erforderliga medlen lämpligen böra
sammanföras med kostnaderna för underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. till ett anslag.
Berörda anslag skulle då för budgetåret 1935/1936 behöva upptagas med
(70,000 + 30,000) 100,000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet beräknats
i årets sjätte huvudtitel.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
att till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 100,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1935:6 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartemente s. 43 i texten