Angående befrielse för vissa officerare vid flottan från dem ådömd betalningsskyldighet till kronan
1935-02-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:130, Angående befrielse för vissa officerare vid flottan från dem ådömd betalningsskyldighet till kronan
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
1
tfr 130.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse
för vissa officerare vid flottan från dem ådömd
betalningsskyldighet till kronan; given Stockholms slott
den 22 februari 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det
förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 22 februari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:
I skrivelse till Kungl. Majit den 20 april 1933 hava kaptenerna vid flottan
E. Alson Nerman, T. Alson Hummel och E. Johnsson samt kaptenen på övergångsstat
vid flottan J. K. O. Schyssler anhållit att av nåd varda befriade från
dem enligt Kungl. Maj:ts utslag den 19 april 1930 ådömd betalningsskyldighet
till kronan.
Bihang till riksdagens protokoll 1035. 1 sami. Nr 130.
618 35
2
Kungl. Majus proposition nr 130.
Vidare har kommendörkaptenen av andra graden i marinen E. E. Ström i
skrivelse till Kungl. Majit anhållit att av nåd varda befriad från honom enligt
stationskrigsrättens vid Stockholms örlogsstation utslag den 1 juni 1934 ålagd
betalningsskyldighet till kronan.
Jag anhåller nu att få underställa dessa ärenden Kungl. Maj :ts prövning.
Av handlingarna i förenämnda rättegångar inhämtas i huvudsak följande.
Styrmannen av andra graden vid flottan John Hultberg hade under tiden
1924—juli 1927, då han tjänstgjort såsom avlöningsunderofficer till en början
vid sjätte matroskompaniet och sedermera jämväl vid fjärde matroskompaniet,
tillgripit och förskingrat vissa manskapet tillkommande avlöningsmedel. Till
döljande av tillgreppen hade Hultberg fört falska räkenskaper rörande medlen.
Förskingringarna upptäcktes först efter Hultbergs den 1 oktober 1927 timade
död.
Vid stationskrigsrätten vid flottans station i Stockholm yrkade krigsfiskalen
J. Lillieros, å tjänstens vägnar, att enär Nerman, Hummel, Johnsson och Schussler,
då de under skilda tider utövat befattningen såsom kompanichef vid ifrågavarande
matroskompanier, underlåtit att verkställa vederbörlig granskning av
de utav Hultberg såsom avlöningsunderofficer förda räkenskaperna, varigenom
de av Hultberg begångna förskingringarna kunnat fortgå, nämnda officerare
måtte dömas till ansvar för vårdslöshet i fullgörande av tjänsteplikt. Vidare
yrkade advokatfiskalen B. E. Brimberg, å Kungl. Majits och kronans vägnar,
att —- då det förskingrade beloppet icke till någon del kunnat ersättas ur Hultbergs
efterlämnade bo -— de åtalade måtte förpliktas gottgöra kronan de nedan
för envar av dem angivna belopp, vilka kronan fått utgiva i ersättning för under
vederbörandes tjänstgöringstid förskingrade medel, nämligen:
Nerman .................... kronor 20,015: 12
Hummel.................... » 1,818:62
Johnsson .................. » 1,083: 79
Schussler .................. » 949: 18.
Därjämte yrkades ränta efter fem procent från dagen för målens första handläggning
eller den 21 december 1928. Enligt särskilda utslag den 15 mars 1929
ogillade emellertid stationskrigsrätten den förda ansvars- och ersättningstalan.
Krigshovrätten, varest Lillieros och Brimberg besvärade sig, meddelade den
30 december 1929 särskilda utslag i målen. Krigshovrätten fann vara utrett,
att under de tider, då envar av de åtalade tjänstgjort som kompanichef, av manskapets
lönemedel förskingrats det för vederbörande ovan angivna belopp, samt
att penningarna tillgripits av den till biträde åt kompanichefen vid hans handhavande
av avlöningsbestyret förordnade styrmannen Hultberg. Vederbörande,
vilken såsom kompanichef emottagit ifrågakomna lönemedel för manskapets räkning
och i denna egenskap varit enligt gällande reglemente för marinen ansvarig
för medlens användning till föreskrivna ändamål, hade möjliggjort Hultbergs
tillgrepp genom eftersättande av erforderlig tillsyn över hans handhavande av
penningarna samt nödig kontroll å hans över deras användning förda räkenskaper,
samt därigenom visat försummelse i fullgörande av tjänsteplikt. Då i
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
målet vore upplyst, att Hultberg icke efterlämnat tillgångar, varmed det förskingrade
beloppet kunnat till någon del ersättas, samt kronan, som gottgjort
manskapet den uppkomna bristen, förty ägde att för dennas täckande balla sig
till vederbörande kompanichef, prövade krigshovrätten rättvist att, med ändring
av stationskrigsrättens utslag, döma Nerman, Hummel, Johnsson och Schtissler
jämlikt ISO § strafflagen för krigsmakten att för vad i målet läge envar av diem
till last undergå disciplinsstraff av arrest utan bevakning under viss angiven
tid ävensom förplikta Nerman, Hummel, Johnsson och Schtissler att till kronan
utgiva det för envar av dem ovan angivna beloppet jämte fem procent ränta därå
från den 21 december 1928, tills betalning skedde.
Kungl. Majit, varest de åtalade anförde besvär, fann enligt särskilda utslag
den 19 april 1930 ej skäl att göra ändring i krigshovrättens utslag.
Yad härefter angår Ström, vilken under olika tider från och med februari
1924 till och med utgången av oktober 1926 tjänstgjorde såsom chef för sjätte
matroskompaniet, blev han, på yrkande av Brimberg, av stationskrlgsrätten enligt
utslag den 1 juni 1934 förpliktad att gottgöra kronan genom Hultbergs förskingringsbrott
uppkomna förluster med 21,187 kronor 4 öre jämte fem procent
ränta därå från stämningsdagen den 10 mars 1934 tills betalning skedde. Detta
utslag vann laga kraft.
I anledning av föreliggande nådeansökningar hava yttranden avgivits av
marinförvaltningen den 22 februari och den 26 juli 1934 samt av statskontoret
den 8 maj 1934.
Marinförvaltningen har tillstyrkt bifall till ansökningarna samt till stöd härför
åberopat, bland annat, följande:
De bestämmelser angående kompanichefs befattning med manskapets avlöningsmedel.
som gällde vid tiden för Hultbergs förskingringar, hade nu i väsend
liga delar blivit ändrade, därvid även nedsättning av kompanichefernas förutvarande
oproportionerligt stora ansvar skett.
Enligt nu gällande reglemente för marinen, del 1/1931 § 112 mom. 4 och o,
skulle kompanichef i handhavandet av manskapets ekonomiska angelägenheter
biträdas av en avlöningsunderofficer. Denne biträdde kompanichefen, med uträkning
och utbetalning av avlöning och övriga förmåner till kompaniets manskap
samt skulle å sammandrag av avlöningslista bestyrka den av honom föreslagna
uträkningen. Vidare gällde, enligt § 178 mom. 2 samma reglemente, att
den, som vore satt att biträda beslutande i kassaärende eller innehavare av stående
förskott med siffermässig granskning av räkningar eller uträkning av avlöning
eller annan ersättning efter anvisade grunder, hade redogörareansvar för
vad han genom sin granskning godkänt och för vad han genom sin uträkning
På grund av det nya reglementets bestämmelser hade marinförvaltningen den
22 december 1932 utfärdat anvisningar till avlöningsräkenskapen vid flottans
kompanier. Enligt dessa ansvarade kompanichefen för de tjänsl glirings- och
övriga förhållanden, som upptagits till grund för uträkningarna icke allenast
i avlöningslistor nied därtill hörande bilagor, utan jämväl i övriga redovisningar
tillhöriga verifikationer. Avlöningsunderofficeren hade däremot ansvaret folden
siffermässiga riktigheten av till utbetalning uppförda avlnningsb lopp och
andra gottgörelser. Vidare skulle nu enligt samma föreskrifter en postsparbanksliggare
föras för översikt över kompaniets åtgärder beträffande de spar
-
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 130.
medel, som jämlikt reglemente för marinen samt avlöningsförfattningar och
eljest utfärdade föreskrifter redovisades av postsparbanken.
Genom dessa och andra bestämmelser hade det föråldrade och bristfälliga
system, som var gällande, när nu ifrågavarande förskingringar ägde rum, uppnavts.
Statskontoret har anfört, att ämbetsverket på grund av föreliggande särskilda
omständigheter ej ville motsätta sig, att riksdagens medgivande utverkades till,
att sökandena befriades från dem åliggande ersättningsskyldighet.
Under hänvisning till vad marinförvaltningen och statskontoret yttrat, får
jag för egen del framhålla, att billighetsskäl synas tala för, att kronans fordringar
hos sökandena på grund av de föreliggande domstolsutslagen efterskänkas.
Jag tillstyrker alltså, att framställning i sådant syfte avlåtes till riksdagen.
Det är min avsikt att i sinom tid, sedan vissa pågående utredningar i hithörande
ämne slutförts, underställa Kungl. Maj :t frågan angående sättet för beredande
av eventuell täckning av det fordringsbelopp, 45,053 kronor 75 öre, som
kommer att avföras ur marinens räkenskaper, i händelse att riksdagen bifaller
nu förevarande förslag.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att kaptenerna F. Alson Kerman, T. Alson Hummel, E. Johnsson
och J. K. O. Schiissler ävensom kommendörkaptenen av andra
graden E. E. Ström må befrias, Kerman, Hummel, Johnsson och
Schiissler från dem jämlikt Kungl. Majits utslag den 19 april
1930 samt, Ström från honom enligt stationskrigsrättens vid
Stockholms örlogsstation utslag den 1 juni 1934 åliggande skyldighet
att till statsverket utgiva, Kerman 20,015 kronor 12 öre,
Hummel 1,818 kronor 62 öre, Johnsson 1,083 kronor 79 öre,
Schyssler 949 kronor 18 öre samt Ström 21,187 kronor 4 öre jämte
ränta å respektive belopp.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Hans Edsberg.
Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för vissa officerare vid flottan från deni ådömd betalningsskyldighet till k s. 1 i texten
- SU 1935:118 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för vissa officerare vid flottan från dem adömd betalningsskyldighet till kronan. s. 1 i texten