Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1935/1936 till lotsverket

1935-02-22 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:135, Angående anslag för budgetåret 1935/1936 till lotsverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1935/1936 till lotsverket; given Stockholms slott den 22

februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans, Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 22 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ekman, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

Vid anmälan den 4 januari 1935 inför Kungl. Majit av de frågor, som

tillhöra regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel, anförde jag, på sätt det vid 1935 års statsverksproposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för sagda dag utvisar, beträffande frågan örn anslag till lotsverket huvudsakligen

följande.

I ett den 23 november 1934 avgivet betänkande (Statens off. utredn.

1934:46) hade statens organisationsnämnd föreslagit genomförandet av

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 135. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 135.

en vittgående omorganisation av lotsverket. Över de av nämnden i betänkandet

framförda olika förslagen hade, genom remisser den 5 december

1934, yttranden infordrats från vederbörande ämbetsverk, från intresserade

organisationer å sjöfartens område och från personalsammanslutningarna

inom lotsverket. Det vore avsett, att ärendet skulle hinna förberedas

i sådan tid, att särskild proposition skulle kunna föreläggas 1935

års riksdag. I avbidan därå borde i förslaget till riksstat för budgetåret

1935/1936 de olika anslagen till lotsverket allenast beräknas.

Med bifall till den av mig i enlighet härmed gjorda hemställan har

Kungl. Majit i statsverkspropositionen, under punkterna 35—38 av tionde

huvudtiteln, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1935/1936 beräkna

till avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen ett förslagsanslag

av 200,900 kronor, till avlöningar till befattningshavare å lots- och

fyrstaten ett förslagsanslag av 4,366,600 kronor, till lotsverkets omkostnader

ett förslagsanslag av 1,026,000 kronor och till säkerhetsanstalter för

sjöfarten ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I de numera inkomna yttrandena över organisationsnämndens förslag

hava i olika avseenden sådana erinringar framställts mot nämnda förslag,

att jag funnit ytterligare utredning i ärendet vara påkallad, innan detsamma

i sin helhet kan upptagas till slutlig prövning och avgörande. Genom

en dylik utredning skulle bland annat beredas tillfälle till en sammanjämkning

av de divergerande meningar, som kommit till uttryck beträffande

ett flertal viktiga frågor. Det torde emellertid få anses vara

uteslutet, att en ny utredning skall hinna slutföras inom sådan tid, att

ärendet kan föreläggas innevarande års riksdag. Med hänsyn till vissa

frågors komplicerade natur och djupt ingripande innebörd i skilda hänseenden

lärer det nämligen icke vara tillrådligt, att utredningen alltför

starkt forceras. Å andra sidan synes mig utredningsarbetet böra bedrivas

så, att resultaten av detsamma skola kunna behandlas och prövas vid

nästkommande års riksdag. Jag ämnar framdeles hos Kungl. Majit göra

framställning örn berörda utrednings igångsättande.

På de av mig nu framhållna skäl och då jag anser, att med prövningen

av sådana detalj förslag, vilka av vederbörande myndigheter förordats,

lämpligen hör anstå tills ärendet i sin helhet ånyo upptages till prövning,

torde anslagen till avlöningsstat för lotsstyrelsen och till avlöningsstat

för lots- och fyrstaten samt till omkostnadsstat för lotsverket för budgetåret

1935/1936 böra i huvudsak beräknas med utgångspunkt från de för

verket nu gällande staterna.

Vad angår organisationsnämndens olika förslag beträffande säkerhetsanstalter

för sjöfarten, har jag dock funnit mig redan nu böra till prövning

upptaga av nämnden ifrågasatt och av lotsstyrelsen förordad automatisering

av vissa fyrar å Gotland. Till denna fråga ämnar jag senare

återkomma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

3

De olika anslagsfrågorna komma att av mig i det följande behandlas i

enahanda ordningsföljd som den, i vilken de äro i riksstatsförslaget för

budgetåret 1935/1936 upptagna.

1. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen, förslagsanslag.

Den av 1933 års riksdag godkända staten för lotsstyrelsen har

följande utseende:

Avlönin§sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 150,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ......................................... » 35,600

Avlöningar, förslagsanslag

Övergångsstat.

kronor 186,100.

» 7,200

Summa förslagsanslag kronor 193,300.

Å övergångsstat är för närvarande uppförd en kassör och bokhållare i

lönegraden B 21.

Beträffande dispositionen av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. har Kungl. Majit den 2 juni 1933 förordnat,

att av denna anslagspost må användas

till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän högst kronor 28,404

och till extra befattningshavare, sakkunniga, tillfällig

personal, renskrivning, övertidsersättning m. m. högst » 5,400,

samt att därutöver må från ifrågavarande anslagspost utgå vad som

erfordras till beredande av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie

tjänstemän ävensom enligt gällande författningar uppkommande kostnader

för läkarvård jämte läkemedel och dylikt samt begravningshjälp till

sådan personal.

Vid sidan av det för lotsstyrelsen anvisade anslaget stå — vad angår

avlöningskostnader — huvudtitelns allmänna anslag till provisoriskt dyrortstillägg

och till dyrtidstillägg till styrelsens förfogande för bestridande

av utgifter för dessa ändamål.

Med skrivelse den 25 januari 1935 har lotsstyrelsen gjort framställning

örn beviljande av anslagsmedel till lotsverket för budgetåret 1935/1936.

Lotsstyrelsens förslag till avlöningsstat för styrelsen och till avlöningsstat

för lots- och fyrstaten med tillhörande personalförteckningar

hava därvid upprättats i anslutning till de i styrelsens utlåtande

över organ: sationsnämndens betänkande av styrelsen tillstyrkta eller föreslagna

ändringar i fråga örn styrelsens personal samt lotspersonal och

personal vid livräddningsanstalterna. Därutöver har styrelsen, bland

annat, framlagt förslag örn dels överförande till styrelsens ordinarie stat

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

av en e. o. verkmästarbefattning i 20: e lönegraden, dels anställande i styrelsen

av en e. o. tjänsteman i 10: e lönegraden med benämning förrådsbiträde,

dels uppflyttande av lotsförmansbefattningen vid Mälarens 2:a

klass lotsplats till överlotsbefattning, dels ock ökning av personalstyrkan

vid samma lotsplats med två lotsbefattningar samt av envar av ordinarie

personalstaterna å fyrskeppet »Svenska Björn» och »Västra Banken» med

en fyrbiträdesbefattning. Vid bifall till förslaget beträffande »Västra

Banken» skulle ett e. o. fyrbiträde indragas. Förslaget till avlöningsstat

för lotsstyrelsen slutar å 209,400 kronor.

Sedan jag under hand anmodat lotsstyrelsen att inkomma med nya anslagsberäkningar

för lotsverket under budgetåret 1935/1936, med utgående

från att organisationsnämndens förslag och vad i anledning därav

anförts i de avgivna utlåtandena och yttrandena ävensom styrelsens nyss

omförmälda förslag örn överförande till styrelsens ordinarie stat av viss

befattning m. m. icke skulle föreläggas 1935 års riksdag, har styrelsen sedermera

avlämnat två särskilda promemorier i ämnet, avseende den ena

avlöningsstat för lotsstyrelsen ävensom omkostnadsstat för lotsverket

samt den andra avlöningsstat för lots- och fyrstaten. I fråga om beräkningen

av avlöningsanslaget till lotsstyrelsen framgår av förstnämnda

promemoria följande.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat beräknas

av lotsstyrelsen på grundval av den för varje befattning förekommande

högsta löneklassen till i avrundat tal 158,600 kronor. I detta belopp har

dock icke inräknats avlöningskostnaden, 3,300 kronor, för en i staten uppförd

kanslibiträdesbefattning i lönegraden B 7, som skall hållas obesatt

så länge den på övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren kvarstår

å sin tjänst. Efter minskning med summan av pensionsavdragen för

de ordinarie tjänstemännen, av styrelsen beräknad till i runt tal 4,900

kronor, har nettolöneheloppet upptagits med 153,700 kronor, vilket innebär

en ökning i förhållande till den i nu gällande stat upptagna anslagsposten

med 3,200 kronor.

Anslagsposten för avlöningar till tjänstemän å övergångsstat har enligt

förut omförmälda grundval beräknats till 7,668 kronor. Efter minskning

med vederbörligt pensionsavdrag, 213 kronor har nettolöneheloppet upptagits

med i avrundat tal 7,400 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande

till den i nu gällande stat upptagna anslagsposten med 200

kronor.

De för närvarande till 33,804 kronor maximerade posterna till grundavlöningar

m. m. till icke-ordinarie befattningshavare ha synts styrelsen,

med hänsyn till den besparing, som kan uppstå vid förordnanden av dylika

befattningshavare å ordinarie tjänster, kunna minskas med ett belopp

av 1,000 kronor. Efter ytterligare minskning med vederbörliga pensionsavdrag,

493 kronor, har denna post upptagits till, i avrundat tal,

32,300 kronor. Då en undersökning av nu utgående avlöningsförhöjningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

m. m. — tor närvarande beräknade till 1,796 kronor — till nyssnämnda

befattningshavare givit till resultat, att dessa förhöjningar m. m. uppgå

till 4,938 kronor, har styrelsen föreslagit, att sistnämnda belopp avrundat

till 4,900 kronor måtte för ändamålet upptagas å staten. Anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal skulle alltså utföras med (32,300

+ 4,900 =) 37,200 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till de i

nu gällande stat för ifrågavarande ändamål beräknade belopp med 1,600

kronor.

För provisoriskt dyrortstillägg har styrelsen under rubrik »Särskilda

förmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän» beräknat ett belopp

av 4,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag har lotsstyrelsen

alltså upptagit till (153,700 + 7,400 + 37,200 + 4,000 =) 202,300 kronor.

Med prövning av det av lotsstyrelsen i skrivelse den 25 januari 1935

framlagda förslaget örn uppförande å ordinarie stat av en verkmästarbefattning

och örn utökning av styrelsens icke-ordinarie arbetskrafter med

ett förrådsbiträde finner jag böra tillvidare anstå.

Enligt anmärkning vid den för lotsstyrelsen gällande personalförteckningen

skola befattningarna såsom byggmästare och verkmästare vid inträffande

ledighet nedflyttas från lönegraden B 21 till lönegraden B 20.

Vid uppgörande av personalförteckning för ämbetsverket enligt den nya

uppställningen torde den sålunda beslutade förändringen av ifrågavarande

befattningars löneställning lämpligen böra komma till uttryck på det

sätt, att i personalförteckningen under tjänstemän å ordinarie stat uppföras

en byggmästare- och en verkmästarebefattning i lönegraden B 20,

medan de nuvarande befattningarna i lönegraden B 21 uppföras bland

tjänstemän å övergångsstat. Till personalförteckningen bör i samband härmed

fogas en anmärkning av innehåll, att de å ordinarie stat uppförda

befattningarna såsom byggmästare och verkmästare i lönegraden B 20

skola hållas obesatta, så länge motsvarande tjänster finnas uppförda å

övergångsstat.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän har lotsstyrelsen — med fråndragning

av avlöningskostnaden för en i staten uppförd kanslibiträdesbefattning

i lönegraden B 7, som skall hållas obesatt så länge den på övergångsstat

uppförde kassören och bokhållaren kvarstår i sin tjänst — beräknat

ett bruttolönebelopp av 158,600 kronor. I anslutning till vad jag

nyss förordat bör denna summa minskas med (7,668 + 7,668=) 15,336 kronor

eller, i runt tal, 15,300 kronor, motsvarande avlöningarna vid de i 21 :a

lönegraden placerade byggmästare- och verkmästarebefattningarna. Anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat skulle alltså

efter bruttolöneberäkning upptagas till (158,600 —15,300=) 143,300 kronor.

Med hänsyn till de pensionsavdrag, som skola uttagas enligt civila

tjänstepensionsreglementet, bör emellertid sistnämnda belopp minskas

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

med 4,230 kronor eller alltså till (143,300 — 4,230=) 139,070 kronor, vilket

belopp torde få avjämnas till 139,000 kronor.

Bruttoavlöningen till den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren

utgör 7,668 kronor. Till detta belopp bör läggas förenämnda

summa 15,336 kronor, avsedd till avlöning åt de båda befattningshavare,

som nu skulle uppföras å denna stat, varefter bruttoavlöningsbeloppet utgör

23,004 kronor. Efter minskning med vederbörliga pensionsavdrag,

639 kronor, bör denna anslagspost upptagas till 22,365 kronor eller i runt

tal 22,300 kronor.

Mot styrelsens förslag i övrigt bar jag ingen erinran. Det sammanlagda

medelsbebovet under förevarande anslag utgör alltså (139,000 +

22,300 + 37,200 + 4,000 =) 202,500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels godkänna följande personalförteckning vid lots
-

styrelsen:

Personalförteckning.

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör................................................

A 3

2 byråchefer ............................................................

B 30

1 Överfyringenjör....................................................

B 30

2 fyringenjörer ........................................................

... B 26

1 sekreterare .........................................................

.... B 26

1 byråingenjör .......................................................

.... B 24

1 kamrerare ............................................................

B 22

1 aktuarie ................................................................

B 21

1 revisor .................................................................

.... B 21

1 byggmästare ......................................................

.... B 20

1 materialförvaltare...............................................

.... B 20

1 verkmästare .......................................................

.... B 20

1 registrator ............................................................

.... B 11

1 förste expeditionsvakt ........................................

.... B 7

2 kanslibiträden ....................................................

... B 7

2 expeditionsvakter ................................................

B 5

1 kontorsbiträde ...................................................

.... B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byggmästare .................................................

B 21

1 kassör och bokhållare ......................................

B 21

1 verkmästare ........................................................

... B 21;

Anm. t. De å ordinarie stat upptagna byggmästare- och verkmästareijänsterna

skola hållas obesatta, så länge de å övergångsstat

uppförda byggmästaren och verkmästaren kvarstå i tjänst.

Anni. 2. En av kanslibiträdesbefattningarna skall hållas obesatt,

så länge den på övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren

kvarstår i tjänst.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 7

dels godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordi
narie

stat, förslagsvis .................... kronor 139,000

2. Avlöningar till tjänstemän å över
gångsstat,

förslagsvis....................... * 22,300

3. Avlöningar till icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar

m. m................. kronor 32,300

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m.,

förslagsvis........ » 4,900 » 37,200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................... 8_____4,000

Summa förslagsanslag kronor 202,500;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare

hos lotsstyrelsen för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av kronor 202,500.

2. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten,

förslagsanslag. Den av 1934 års riksdag godkända avlöningsstaten för

lots- och fyrstaten har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag----

Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag ..

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag

................................................

Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m.,

förslagsanslag ........................................

För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag

kronor 2,555,000

» 1,040,000

» 495,000

» 30,000

» 130,000

» 12,000

Summa kronor 4,262,000.

Antalet ordinarie befattningshavare vid lots- och fyrstaten är enligt

Kungl. Maj:ts brev den 9 mars 1934 bestämt på följande sätt:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Befattning

Dlstriktsbeful och personal å distriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener ..............................................................................

3 » .................................................................................

6 lotslöjtnanter ..........................................................................

6 expeditionsbiträde]!.............................................................

3 kontorsbiträden .........................................................................

Lotspersonal.

18 överlotsar....................................................................................

18 lotsförman å l:a klass lotsplats ..............................................

26 » » 2:a » »

308 lotsar » lia » » ..............................................

76 » » 2:a » » ...........................................

33 lotsförman » 3:e » » .............................................

38 lotsar » 3:e » » .............................................

Personal ä fyrskepp och fyr samt å gasstation.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp .......................................

1 distriktsfyrmästare ...............................................................

26 fyrmästare å lia klass fyr ................................................

1 »

6 »

32 »

1 »

19 »

24 fyrvaktare :

27 »

1 »

7 » :

38 »

98 fyrbiträden:

gasstation ............................

2:a klass fyrskepp..................

2:a » fyr ........................

3:e » fyrskepp .................

3:e » fyr .........................

l:a » fyrskepp ...............

lia » fyr ..........................

gasstation..................................

2:a och 3:e klass fyrskepp .

2:a » 3:e » fyr.............

fyrskepp, fyr och gasstation

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ................................................................

7 maskinister ...........................................................

Lönegrad

13

12

11

6

..... 2.

10

9

..... 7

6

5

5

4.

10

10

... 10

10

8

8

6

6

5

..... 5

..... 5

4

..... 4

3

11

8.

I fråga örn den ordinarie personalen vid lots- och fyrstaten föreslår lotsstyrelsen

i förut omförmälda promemoria följande förändringar, nämligen

dels indragning av 31 lotsbefattningar, därav 24 å 1: a klass lotsplatser

och 7 å 2: a klass lotsplatser, samt av 3 fyrmästarbefattningar, därav

2 å 2: a klass fyr och 1 å 3: e klass fyr, ävensom av 2 fyr vaktarbefattningar

å 2: a och 3: e klass fyr, dels ock ökning med 2 lotsbefattningar

å 2:a klass lotsplats och 1 fyrbiträdesbefattning.

Ifrågavarande 31 till indragning föreslagna lotsbefattningar tillhöra

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Marits proposition nr 135.

en grupp av 38 befattningar, vilka för närvarande äro vakantsatta och

av organisationsnämnden föreslagits till indragning. Av desamma hava

förut varit tilldelade 4 Luleå, 2 Sundsvalls, 2 Gävle, 2 Öresunds södra, 3

Vinga och 1 envar av Rönnskärs, Härnösands, Stockholms, Dalarö, Oxelösunds,

Arkö, Aspö, Halmstads, Göteborgs, Marstrands och Smögens lia

klass lotsplatser samt 1 envar av Kalix, Romelsö, Arholma, Karlshamns,

Ystads, Höganäs och Strömstads 2:a klass lotsplatser.

Minskningen av fyrpersonalen med 3 fyrmästar- och 2 fyrvaktarbefattningar,

av vilka befattningar fyra äro vakanta och avgång från den femte

till följd av uppnådd pensionsålder förväntas ske före innevarande budgetårs

utgång, kan äga rum till följd av indragning av den ständiga bevakningen

vid Varbergs nedlagda samt Hälsingborgs och Spårö automatiserade

fyrar.

Utöver den nyss nämnda ökningen nied 2 lotsbefattningar å 2:a klass

lotsplats, avsedda för Mälarens lotsplats, och en fyrbiträdesbefattning,

avsedd för fyrskeppet »Svenska Björn», hade lotsstyrelsen, som jag förut

anfört, i sin skrivelse den 25 januari 1935 föreslagit uppflyttande av lotsförmansbefattningen

vid nämnda lotsplats till överlotsbefattning och

ombildande av en e. o. fyrbiträdesbefattning å fyrskeppet »Västra Banken»

till ordinarie.

Såsom skäl för förslaget örn ökning av personalen vid Mälarens lotsplats

och å fyrskeppet »Svenska Björn» har styrelsen anfört följande:

Vid Mälarens lotsplats hade personalstyrkan visat sig otillräcklig. Lotskaptenen

i mellersta lotsdistriktet hade den 27 december 1934 överlämnat

en framställning av lotsförmannen vid platsen i detta ärende. Personalstaten

för denna lotsplats upptoge 1 lotsförmans- och 7 lotsbefattningar

— av vilka senare 2 uppehölles på förordnande — samt 1 extralots- och

1 båtbiträdesbefattning. Lotsförmannen hade yrkat på inrättande av ytterligare

3 lotsbefattningar och stödde detta krav på de år från år ökade

göromålen vid platsen. Lotsstyrelsen hade länge haft sin uppmärksamhet

riktad härpå och varit medveten örn att personalökning vid denna lotsplats

icke kunde i längden undvikas. Antalet lotsade fartyg hade från

334 år 1924 stigit kontinuerligt för varje år utom åren 1926, 1928 och

1931. Det hade år 1934 utgjort ej mindre än 933. Lotslederna vore långa

och personalens resor för inställelse till eller hemfärd från lotsning tidsödande.

Lotsuppassningen vore förlagd till tre från varandra avlägset

belägna ställen, nämligen Södertälje, Stockholm och Köping, samt komme

möjligen att få utökas med uppassning jämväl i Västerås. Prickhållningen

vore särdeles betungande, vida mera än vid någon annan lotsplats.

Förmannen åvilade till följd av platsens decentraliserade organisation

en mycket tung arbetsbörda för tjänstgöringens ordnande och lotspenninguppbördens

handhavande. Denna uppbörd hade år 1934 uppgått

till över 90,000 kronor. Dessutom bleve till honom hänskjutna ett stort

antal årligen förekommande utredningar beträffande sjöfart, vattenbyggnadsfrågor

samt anläggning av elektriska ledningar m. m. berörande det

i industriellt avseende på livlig frammarsch varande Mälarområdct.

Lotsstyrelsen ansåge det skäligt och behövligt, att lotsförmansbefattningen

uppflyttades till överlotsbefattning och att personalstaten ökades

med 2 ordinarie lotsbefattningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 135.

I skrivelse den 16 november 1934 angående anslag till säkerhetsanstalter

för budgetåret 1935/1936 hade lotsstyrelsen föreslagit, bland annat, att

radiofyr m. m. skulle anordnas å fyrskeppet »Svenska Björn». Personalstaten

för detta 1: a klass fyrskepp upptoge 1 fyrmästar-, 2 fyr vaktar-

och 2 ordinarie ävensom 2 icke-ordinarie fyrbiträdesbefattningar. I

och med fyrskeppets förseende med ytterligare maskinella anordningar

bleve det oundgängligen nödvändigt att öka fyrskeppets bemanning med

1 ordinarie fyrbiträde, så att besättningen bleve lika med den å övriga

fyrskepp av samma typ.

Vad därefter angår beräkningen av medelsbehovet å förevarande anslag,

har lotsstyrelsen i nämnda promemoria, med hänsyn till den sannolika

belastningen efter minskning med vederbörliga pensionsavdrag, upptagit

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän till 2,515,000 kronor.

För grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal har efter minskning

med vederbörliga pensionsavdrag beräknats ett belopp av 515,000

kronor. Medelsbehovet för avlöningsförhöjningar m. m. åt dylik personal

har beräknats till 60,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie personal har alltså uppförts med 575,000 kronor mot 495,000

kronor för innevarande budgetår.

Av en från lotsstyrelsen sedermera inhämtad uppgift framgår, att av den

till grundavlöningar m. m. beräknade summan avsetts skola belöpa 381,000

kronor å grundavlöningar och 87,000 kronor å avlöningar åt tillfällig personal.

Till denna post hava därjämte överförts två andra å nuvarande avlöningsstaten

för lots- och fyrstaten upptagna anslagsposter, nämligen

posten för skötsel av fyrar utan ständig bevakning och posten för betjäning

av livräddningsanstalterna, vilka poster för löpande budgetår äro

upptagna med 30,000 kronor respektive 12,000 kronor. Med förmälan att

belastningen å anslagsposten för skötsel av fyrar utan ständig bevakning

under budgetåret 1933/1934 utgjort nära 34,000 kronor samt att under innevarande

och nästkommande budgetår ytterligare ett antal dylika fyrar

tillkomme, har styrelsen föreslagit, att för ifrågavarande ändamål nu

måtte beräknas ett belopp av 35,000 kronor.

Av det för avlöningsförhöjningar m. m. beräknade beloppet, 60,000 kronor,

har avsetts skola belöpa ett belopp av 15,000 kronor för avlöningsförhöjningar,

ett belopp av 18,000 kronor för ersättningar för mistsignalering,

ett belopp av 20,000 kronor för fyrskeppstillägg och ett belopp av

7,000 kronor för läkarvård m. m.

Beträffande beräkningen av nu ifrågavarande anslagspost har styrelsen

i sin förenämnda skrivelse den 25 januari 1935 framhållit bland annat följande:
Lotsstyrelsen

hade översett och jämkat förteckningarna över ieke-ordinarie

befattningshavare, varvid ett flertal extra befattningar utbytts

mot extra ordinarie sådana. Förteckningarna avsåges att i sitt nya skick

tillämpas från och med den 1 juli 1935 tillika med en av 1934 års avlöningsrevision

beträffande lotsverket upprättad löneplan för extra befattningshavare.

De nu företagna åtgärderna hade betingats dels av att nytt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tjänstepensionsreglemente, omfattande jämväl icke-ordinarie tjänstemän,

tillkommit dels ock därav att löneförmånerna för ifrågavarande personalkategori,

vilka förmåner under de senaste tolv åren icke undergått

någon systematisk översyn, måst bringas i nivå med nu rådande förhållanden.

Härtill komme vidare kostnaderna för nyanställning av två

besättningsmän för det nya tjänstefartyget i västra lotsdistriktet, vilket

fartyg krävde större bemanning än det nuvarande.

Under rubriken »Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän» har lotsstyrelsen uppfört ett belopp av 1,336,000 kronor,

därav beräknats för lotspersonalens andel i lotspenningar 1,200,000 kronor,

för kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m. 130,000

kronor och för provisoriskt dyrortstillägg 6,000 kronor.

Slutsumman av avlöningsstaten för lots- och fyrstaten skulle alltså enligt

styrelsens förslag uppgå till (2,515,000 + 575,000 + 1,336,000 =) 4,426,000

kronor.

Lotsstyrelsen har i detta sammanhang beträffande personalförteckningen

föreslagit följande formella ändringar, nämligen dels överflyttning

av distriktsfyrmästaren till personalgruppen »Distriktsbefäl och personal

å distriktsexpeditionerna» dels ock förkortning av rubriken »Personal

å fyrskepp och fyr samt å gasstation» till »Fyrpersonal».

Vidare hava lotskaptenerna och lotslöjtnanterna i en ingiven promemoria

— under erinran att i lotsstyrelsen skrivelse angående anslag till

lots- och fyrinrättningen för budgetåret 1933/1934 framställts förslag örn

förändring av titeln lotskapten till »distriktschef» och titeln lotslöjtnant

till »distriktskapten» — uttalat önskvärdheten av en ändring i bemälda

lotsbefäls nuvarande titulatur.

Mot lotsstyrelsens förslag till indragning av vissa befattningar vid lots- Departements

och fyrstaten har jag icke någon erinran. chefen

På de av styrelsen anförda skäl tillstyrker jag den föreslagna utökningen

av personalen med två ordinarie lotsbefattningar å 2: a klass lotsplats

för Mälarens lotsplats och en ordinarie fyrbiträdesbefattning för

fyrskeppet »Svenska Björn». Däremot finner jag mig ej böra biträda

förslaget örn uppflyttande av lotsförmansbefattningen vid nämnda lotsplats

till överlotsbefattning och uppförande å ordinarie stat av ett e. o.

fyrbiträde å fyrskeppet »Västra Banken». Med hänsyn till vad jag sålunda

anfört och då den av lotsstyrelsen i övrigt framlagda beräkningen

av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän icke givit mig

anledning till erinran, tillstyrker jag, att anslagsposten upptages till det

av styrelsen förordade beloppet 2,515,000 kronor, vilket innebär en minskning

i förhållande till den i nu giillande stat upptagna anslagsposten med

40,000 kronor.

Vid sina beräkningar av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal har styrelsen utgått bland annat från att efter den 1 juli

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1935 ett antal extra befattningshavare skulle utbytas mot extra ordinarie

sådana samt att den av 1934 års avlöningsrevision beträffande lotsverket

upprättade löneplanen för extra befattningshavare skulle komma att

tillämpas. Styrelsen har därvid framhållit nödvändigheten av att löneförmånerna

för ifrågavarande personalkategorier bringas i nivå med nu

rådande förhållanden. Innan ytterligare utredning verkställts, kan definitiv

ståndpunkt icke tagas till frågan, huruvida de av avlöningsrevisionen

föreslagna lönebestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare

böra komma i tillämpning den 1 juli 1935. Medelsbehovet torde

emellertid böra beräknas till det belopp, styrelsen föreslagit. Såväl grundavlöningsposten

som posten till avlöningsförhöjningar m. m. lärer böra

upptagas förslagsvis beräknad.

De av styrelsen framlagda förslagen rörande förevarande anslag i övrigt

hava icke givit anledning till annan erinran, än att de för ersättningar

för mistsignalering och fyrskeppstillägg beräknade beloppen, 18,000 kronor

respektive 20,000 kronor, torde böra såsom särskilda delposter upptagas

under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän. Sistnämnda anslagspost skulle alltså upptagas

till (1,200,000 + 130,000 + 18,000 + 20,000 + 6,000=) 1,374,000 kronor

och anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal till (515,000

+ 22,000 =) 537,000 kronor. Beträffande styrelsens beräkning av posten

Lotspersonalens andel i lotspenningar vill jag erinra, att i riksstatsförslaget

inkomsttiteln Lotspenningar upptagits med ett från 2,600,000 kronor

till 3,000,000 kronor höjt belopp. Då å utgiftssidan förenämnda andel

bör sättas till 40 procent av sagda inkomsttitels belopp, lärer, på sätt styrelsen

föreslagit, denna post böra upptagas med 1,200,000 kronor, innebärande

en ökning i förhållande till löpande riksstat av 160,000 kronor.

Mot styrelsens förslag till vissa formella ändringar i personalförteckningen

har jag intet att invända. Däremot anser jag mig icke nu böra

förorda ändring med avseende å tjänstetitlarna för lotskaptener och lotslöjtnanter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

dels godkänna följande personalförteckning vid lotsoch

fyrstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionern».

3 lotskaptener............................................................. 13

3 » ................................................................ 12

6 lotslöjtnanter .......................................................... 11

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1 distriktsfyrmästare..........................

6 expeditionsbiträde!!

3 kontorsbiträden

Lotspersonal.

18 överlotsar..........................................

18 lotsförman å lia klass lotsplats

26 » » 2:a » »

284 lotsar » Ira » »

71 » » 2:a » »

33 lotsförman » 3:e » »

38 lotsar » 3:e » »

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp

26 fyrmästare å l:a klass fyr

1 »

6 »

30 »

1 »

18 »

24 fyrvaktare

27 »

1

7

36 »

99 fyrbiträden

» gasstation ..........................

» 2:a klass fyrskepp..............

» 2:a » fyr .....................

» 3:e » fyrskepp...............

» 3:e » fyr .......................

» lia » fyrskepp...............

» l:a » fyr .......................

» gasstation ..........................

» 2:a och 3:e klass fyrskepp

» 2:a » 3:e » fyr...........

13

10

6

2.

10

9

7

6

5

5

4.

10

10

10

8

8

6

6

5

5

5

4

4

3.

Personal å tjänstefartyg.

1 befälhavare............................................................... 11

7 maskinister .............................................................. 8;

dels godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordi
narie

stat, förslagsvis.................... kronor 2,515,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie per
sonal

:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis.

....... kronor 515,000

b. Avlönings
förhöjningar

m. m., förslagsvis.

....... » 22,000 » 537,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Lotspersonalens

andel i lotspenningar,

förslagsvis... kronor 1,200,000

b. Kost eller kost
penningar

till personalen

å fyrskepp

m. m., förslagsvis.

....... » 130,000

c. Ersättningar

för mistsignalering,

förslagsvis

....... » 18,000

d. Fyrskeppstill
lägg,

förslagsvis

........ » 20,000

e. Provisoriskt

dyrortstilllägg,

förslagsvis

_j>_6,000 kronor 1,374,000

Summa förslagsanslag kronor 4,426,000;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare

vid lots- och fyrstaten för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av ............................................................ kronor 4,426,000.

3. Lotsverket: Omkostnader, förslagsanslag. Den av 1934 års riksdag

godkända omkostnadsstaten för lotsverket bar följande utseende:

Förbrukningsartiklar, förslagsanslag .................. kronor 225,000

Reparation och underhåll av byggnader, förslagsanslag » 170,000

Reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och

lotsverket tillhöriga tjänstebåtar, förslagsanslag ...... » 340,000

Bidrag till lotsbåtar, förslagsanslag .................... » 50,000

Bojar och prickar, förslagsanslag ...................... » 100,000

Expenser för lotsstyrelsen, förslagsanslag .............. » 19,000

Expenser inom lotsdistrikten, förslagsanslag ............ » 45,000

Publikationstryck, förslagsanslag ...................... » 6,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag ........ kronor

Diverse utgifter, förslagsanslag ........................ »

Extra utgifter, förslagsanslag .......................... »

50.000

10.000

15,000

Summa förslagsanslag kronor 1,030,000.

Från anslagsposten till diverse utgifter Ilar hittills bestritts Sveriges

bidrag till en fyr å Kap Spartel, för vilket bidrag, beräknat till 4,000 kronor,

emellertid i årets riksstatsförslag uppförts särskilt anslag under

tionde huvudtitelns avdelning för Diverse.

I sin förenämnda promemoria med förslag till avlöningsstat för lotsstyrelsen

och till omkostnadsstat bar lotsstyrelsen beräknat medelsbehovet

för bestridande av lotsverkets omkostnader på följande sätt.

Till reseersättningar bar styrelsen beräknat ett belopp av 55,000 kronor.

Höjningen med 5,000 kronor av den för samma ändamål nu till 50,000

kronor upptagna anslagsposten bar styrelsen motiverat sålunda. Ej blott

kostnaderna för tjänsteresor i egentlig mening skulle bestridas av anslagsposten

ifråga utan även kostnader för övningsförsök och räddningsföretag

vid livräddningsanstalterna, flyttningskostnader och tjänstgöringstraktamenten.

Utgifterna kunde högst väsentligt variera från ett år till

ett annat med hänsyn till den större eller mindre förekomsten av räddningsföretag,

flyttningar för personal samt förordnanden. Nuvarande

anslagsbeloppet vore icke tillfyllest, varför detsamma borde ökas, förslagsvis

med 5,000 kronor till 55,000 kronor.

De båda posterna till expenser för lotsstyrelsen och till expenser inom

lotsdistrikten hava synts styrelsen lämpligen böra sammanföras under en

anslagspost. För expenser för lotsstyrelsen har upptagits oförändrat belopp

19,000 kronor. Därav bar ansetts skola belöpa å bränsle, lyse och

vatten 4,800 kronor samt å övriga expenser 14,200 kronor. Då posten till

expenser inom lotsdistrikten under budgetåret 1933/1934 överskridits med

i runt tal 8,600 kronor, har styrelsen föreslagit, att denna post böjes med

5.000 kronor till 50,000 kronor.

Posten publikationstryck bar styrelsen upptagit med oförändrat belopp

6.000 kronor.

Slutligen har styrelsen under rubriken övriga utgifter upptagit en summa

av 966,000 kronor, därav beräknats för förbrukningsartiklar oförändrat

belopp 225,000 kronor, för reparation och underhåll av byggnader

230.000 kronor — därvid emellertid samtidigt upptagits såsom inkomst av

hyror ett belopp av 60,000 kronor — för reparation och underhåll av fyrskepp,

tjänstefartyg och lotsverket tillhöriga tjänstebåtar oförändrat belopp

340,000 kronor, för bidrag till lotsbåtar oförändrat belopp 50,000 kronor,

för bojar och prickar oförändrat belopp 100,000 kronor samt för diverse

och extra utgifter ett sammanlagt belopp av 21,000 kronor.

Summan av utgifterna å omkostnadsanslaget har lotsstyrelsen följaktligen

beräknat till (55,000 + 69,000 + 6,000 -b 966,000 =) 1,096,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 135.

Departements
chefen.

Såsom särskilda uppbördsmedel har styrelsen å staten för anslaget uppfört

60,000 kronor. I anslutning härtill har styrelsen hemställt, att för

bestridande av lotsverkets omkostnader måtte anvisas ett förslagsanslag

av 1,036,000 kronor.

Beträffande lotsstyrelsens förslag till omkostnadsstat för lotsverket anser

jag mig icke böra förorda bifall till de ifrågasatta ökningarna av

anslagsposterna till reseersättningar och till expenser inom lotsdistrikten.

Mot styrelsens förslag i övrigt har jag ingen erinran. Lotsverkets omkostnadsanslag

för budgetåret 1935/1936 skulle alltså, vid bifall till mitt

förslag, sluta å 1,026,000 kronor. Specificerad omkostnadsstat torde i sinom

tid få fastställas av Kungl. Majit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande omkostnadsstat för lotsverket,

att tillämpas från och med budgetåret 1935/19361

Utgifter:

1. Reseersättningar,

förslagsvis ............ kronor 50,000

2. Expenser, förslags
vis.

........................... » 64,000

3. Publikationstryck,

förslagsvis ............ » 6,000

4. Övriga utgifter, för
slagsvis

.................966,000 kronor 1,086,000

Särskilda uppbördsmedel:

Hyresmedel ............................................ kronor 60,000

Nettoutgift kronor 1,026,000;

dels ock till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av kronor 1,026,000.

4. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag. I

skrivelse den 16 november 1934 har lotsstyrelsen lämnat en redogörelse för

ett antal säkerhetsanstalter för sjöfarten, vilkas tillgodoseende styrelsen

ansett angeläget; och har styrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att för budgetåret 1935/1936 för ändamålen i fråga anvisa

ett reservationsanslag av 355,450 kronor.

I följande sammanställning angivas de olika ändamålen, varom fråga

är, ävensom den för varje särskilt ändamål beräknade kostnaden i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 135. 17

1. En lys- och ljudboj mellan Örskär och Grundkallen i

Bottenhavet ........................................ kronor 9,700

2. En lys- och ljudboj i reserv för västra lotsdistriktet » 10,550

3. Införande av agabelysning å Skansuddes fyr på Got
lands

västra kust .................................. » 13,400

4. Införande av agabelysning å Utholmens fyr på Got
lands

västra kust .................................. » 500

5. Införande av Dalénljus å Stenkyrkehuks fyr på Got
lands

nordvästra kust .............................. » 16,700

8. Införande av Dalénljus å Närs fyr på Gotlands sydöstra

kust .......................................... » 23,200

7. Anordnande av förbättrad fyrbelysning över Sotefjor
den

samt av fyr å Skälholmen å Väderöf jorden i Göteborgs

och Bobus län .............................. » 62,500

8, Anordnande av fyrbelysning in till Eamsviksfjorden

vid Hunnebostrand i Göteborgs och Bohus län...... » 13,000

.9. Anordnande av fasta sjömärken för utmärkande av

ny farled söder örn Söderarm i Stockholms yttre

skärgård .......................................... » 10,000

10. Anordnande av radiofyr m. m. å fyrskeppet »Svenska

Björn» ............................................ ■>> 100,000

11. Anordnande av radiofyr vid Rödkallens fyrplats utan
för

Luleå samt förbättring av bostadsförhållandena

m. m. vid samma fyrplats .......................... » 66,000

12. Tillbyggnad av lotsuppassningshuset vid Malören,

Kalix lotsplats .................................... » 6,000

13. Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Sven
ska

Högarnas fyrplats, Stockholms yttre skärgård » 23,900

Summa kronor 355,450.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1935 av denna anslagsfråga

förklarade jag mig för det dåvarande icke kunna förorda, att anslaget

beräknades till högre belopp än 300,000 kronor. Såsom redan

nämnts, har Kungl. Majit i enlighet härmed föreslagit riksdagen att, i

avbidan på proposition i ämnet, för ifrågavarande ändamål beräkna ett

anslag till sistnämnda belopp.

Då de under punkterna 12 och 13 i förestående förteckning upptagna

arbetena, avseende dels tillbyggnad av lotsuppassningshuset vid Malören,

Kalix lotsplats, och dels förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid

Svenska Högarnas fyrplats — vilka arbetens utförande föreslogs av lotsstyrelsen

jämväl år 1933 — synas mig kunna utan större olägenhet anstå

ytterligare ett år och jag sålunda ej ämnar tillstyrka styrelsens framställning

örn äskande av medel för nämnda arbetens utförande, saknar

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 135.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

jag anledning att här lämna en närmare redogörelse för styrelsens förslag

härutinnan.

Vad angår övriga punkter i förteckningen anhåller jag att få i huvudsak

återgiva vad lotsstyrelsen till stöd för sina förslag anfört.

Beträffande anordnande av en lys- och ljudboj mellan Örskär och

Grundkallen i Bottenhavet uttalar styrelsen:

Lotskaptenen i nedre norra lotsdistriktet hade år 1928 inkommit med

förslag å anskaffning av en lys- och ljudboj att utläggas i farvattnet

mellan Örskär och Grundkallen med anledning av de därstädes under

årens lopp inträffade många sjöolyckorna. Beträffande nämnda förslag

hade yttranden avgivits av Stockholms rederiförening, Ångfartygsbefälhavaresällskapet

och Sveriges segelfartygsförening, vilka ansett det önskvärt,

att en dylik säkerhetsanstalt kunde komma till stånd. En varning

för fartyg, vilka av en eller annan anledning komme ur kursen och ned

mot det vidsträckta grundområdet öster örn Örskär och Gräsön, vore synnerligen

välbehövlig. Den föreslagna bojen skulle även bliva till utmärkt

hjälp för livbåtssällskapets till Öregrundsgrepen förlagda motorlivbåt,

när denna befunne sig ute på sin kryssningsstation öster örn Örskär.

Kostnaden för anskaffande av en lys- och ljudboj av ifrågavarande slag

beräknades till 9,700 kronor.

Förslaget örn en lys- och ljudboj i reserv för västra lotsdistriktet motiverar

styrelsen sålunda:

I Kattegatt vore stationerade tre lys- och ljudbojar, för vilka icke funnes

någon reservboj av samma slag. Hittills hade i förekommande fall

måst utläggas reservboj utan mistsignalapparat på dessa stationer, varigenom

sjöfarten åsamkades vissa svårigheter och olägenheter. För sjösäkerheten

vore det av väsentlig betydelse att reservboj av samma slag

kunde utläggas i ersättning för här åsyftade ordinarie bojar vid dessas

intagning för årlig översyn eller eljest vid felaktighet å bojarna, och

hade lotskaptenen i västra lotsdistriktet härom gjort framställning till lotsstyrelsen.

Styrelsen ansåge, att med här ifrågavarande anskaffning icke

längre borde anstå. Bojen borde vara försedd med dubbel klippapparat.

Kostnaden för anskaffande av en sådan lys- och ljudboj beräknades till

10,550 kronor.

I fråga örn införande av agabelysning å Skansuddes fyr på Gotlands

västra kust anför styrelsen:

Fotogenfyren med ständig bevakning Skansudde, belägen norr örn Västergarn,

utgjordes av en 5:e ordningens linsfyr, inrymd i en utbyggnad

på gaveln av ett år 1890 uppfört trähus med vaktrum. Vid platsen funnes

därjämte bland annat ett bostadshus, byggt år 1892. Vid fyren, som

vore en 3:e klass fyr, utgjordes bemanningen av en fyrmästare.

Nu avsåges att uppföra ett nytt fyrtorn av betong, uppbärande en järnfyrkur,

vari skulle uppställas en 4:e ordningens lins och för agabelysning

erforderlig apparatur. Större delen av denna apparatur beräknades kunna

tagas från tillgängligt förråd därav, uppkommet genom elektrifiering

av agafyrar. Ny linsapparat måste dock anskaffas. Därjämte avsåges

att taga i anspråk en av de gjutjärnsfyrkurar, som styrelsen inköpt med

anlitande av ett utav 1933 års riksdag anvisat anslag för anskaffande för

lotsverkets behov av viss materiel. Betongtornet, som skulle uppföras

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

på det nuvarande fyrhusets plats, beräknades draga en kostnad av 10,500

kronor. Genom användande av den materiel, vilken enligt vad nyss sagts

funnes tillgänglig, skulle övriga kostnader kunna begränsas till 2,900

kronor. Den föreslagna omändringen, vilken skulle medföra besparing i

löne-, drift- och underhållskostnader, beräknades alltså draga en sammanlagd

kostnad av 13,400 kronor.

Det borde omförmälas, att det av lotsverket för fyranläggningen disponerade

området vore beläget å kronoegendomen lotten nr 2 av Visborgs

kungsladugård eller 11/32 mantal Västergarnsholme, även benämnd Kronolantholmen

nr 1, i Västergarns socken. I yttrande till domänstyrelsen

rörande ifrågasatt försäljning av denna kronoegendom hade lotsstyrelsen,

med hänsyn till förevarande förslag örn fyrens ändring, framhållit,

att lotsverket i och med bemanningens indragning örn något år icke hade

behov av annan mark än ett för den nya fyrbyggnaden erforderligt,

kvadratformigt område med en sidolängd av ungefär 4 meter samt att

detta område borde tillförsäkras lotsverket genom nyttjanderätt på så

lång tid, som lagligen kunde ske, med rätt tillika för lotsverkets personal

att landa vid stranden och taga väg från densamma till fyren. Lotsverkets

nuvarande vid fyrplatsen belägna byggnader m. m., med undantag

av fyrhuset samt en till bostadshuset anordnad veranda, vilken bekostats

av fyrmästaren, kunde av kronan försäljas eventuellt samtidigt

med jorden.

Beträffande införande av agabelysning å Utholmens fyr på Gotlands

västra kust utlåter sig styrelsen sålunda:

I samband med föreslagen ändring av Skansuddes fyr borde agabelysning

även införas å den i närheten belägna fotogenfyren Utholmen, vilken

vore inrymd i en fyrkur, uppsatt på östra stranden av Utholmen

norr örn Västergarn. Skötseln av denna fyr omhänderhades nämligen nu

av fyrmästaren vid Skansuddes fyrplats. Vid indragning av fyrmästarbefattningen

vore det önskvärt hava agabelysning jämväl å Utholmens

fyr. Tillsyn av fyren kunde i sådant fall äga rum mindre ofta samt bleve

även i övrigt mindre betungande.

För denna omändring av fyren skulle liksom för Skansuddes fyr tagas

i anspråk viss i förråd befintlig agaapparatur. Till följd härav och då

den nuvarande linsapparaten ansåges alltjämt kunna användas, hade

kostnaden för fyrens förseende med apparatur för agabelysning beräknats

till allenast 500 kronor.

Börande införande av Dalénljus å Stenkyr helmie* fyr på Gotlands nordvästra

kust yttrar styrelsen:

Vid fotogenfyren Stenkyrkehuk, som vore inrymd i ett järn torn och

försedd med en 3:e ordningens lins. utgjordes bemanningen av en fyrmästare

och en fyrvaktare.

För åvägabringande av besparing i löne- och driftkostnader borde

denna fyr, som vore försedd med roterande linsapparat, lämpligen förses

med installation för Dalénljus. Ljusstyrkan skulle härigenom komma att

ökas från 17,000 till omkring 80,000 Hefnerljus, vilket måste anses vara

till fördel för sjöfarten.

Dalénljusinstallationen ställde sig visserligen jämförelsevis dyrbar, i

det att installationen jämte modernisering av fyrapparaten och reservfyranordning

beräknades draga en sammanlagd kostnad av 16,700 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Majlis proposition nr 135.

Särskilt i betraktande av att bemanningen efter en dylik ändring av

fyren kunde inskränkas till en fyrmästare och fyren nedflyttas från 2:a

till 3:e klass fyr med därav följande minskning i lön för fyrmästaren,

måste dock nedläggandet av en kostnad av förevarande storlek för halvautomatisering

av fyren anses väl motiverad.

I avseende å frågan örn införande av Dalénljus å Närs fyr pä Gotlands

sydöstra kust anför styrelsen:

Fotogenfyren När å Närs holme utgjordes av dels en 4:e ordningens

roterande linsfyr inrymd i ett järntorn, dels en 6:e ordningens linsfyr

(bifyr) inrymd i samma torn. Bemanningen bestode av en fyrmästare

och en fyrvaktare.

Av samma skäl som beträffande Stenkyrkehuks fyr anförts borde även

Närs fyr lämpligen förses med installation för Dalénljus. Här borde

emellertid en helt ny linsapparat anskaffas i stället för den nuvarande,

som vid behov kunde komma till användning vid annan fyrplats. För

huvudfyren skulle ljusstyrkan komma att ökas från 10,000 till omkring

50,000 Hefnerljus, varjämte bifyren skulle bliva helt obehövlig genom anbringandet

av en avskärmningsanordning å huvudfyren.

Genom den sålunda föreslagna halvautomatiseringen av fyren, vilken

beräknades draga en kostnad av 23,200 kronor, skulle liksom vid Stenkyrkehuks

fyr bemanningen kunna inskränkas till en fyrmästare oeh.

fyren nedflyttas från 2:a till 3:e klass fyr.

Hörande spörsmålet örn anordnande, av förbättrad fyrbelysning över

Sotef jorden samt av fyr på Skälholmen å Väderöf jorden i Göteborgs och

Bohus län yttrar styrelsen:

Anordnandet av förbättrad fyrbelysning över den grunduppfyllda och

svårnavigabla Sotef jorden vore ett länge närt önskemål och inginge såsom

ett led i den plan, som förelåge i syfte att få till stånd en betryggande

fyrled utmed hela den bohuslänska kusten från Göteborg i söder

till Strömstad i norr. Under senare tid hade denna plan blivit delvis

realiserad genom att 1928 och 1930 års riksdagar ställt medel till förfogande

för fyrbelysning i farlederna Tenholmen—Islandsberg och Kyrkosund—Kråksundsgap.

Örn den nu projekterade fyrleden över Sotef jorden

bomme till stånd, hade ytterligare ett betydande steg tagits för planens

förverkligande.

Å Klövskär i Sotef jorden mellan Soteskär och fastlandet vore anordnad

en bemannad 2:a klass fyr med fotogenbelysning; bevakningen utgjordes

av en fyrmästare och en fyrvaktare. Fyrens huvuduppgift vore

att leda den nord- och sydgående skärgårdstrafiken över Sotefjorden.

Fyrens nuvarande placering medgåve icke — med hänsyn till bland annat

de grunduppfyllda farvattnen däromkring samt därmed sammanhängande

svårigheter att anordna ledande sektorer — ett säkerställande

av denna trafik. Fördenskull hade lotskaptenen i västra lotsdistriktet,

enligt uppdrag av lotsstyrelsen, upprättat ett jämväl av styrelsen omfattat

förslag till den föreliggande frågans lösning. Upprättandet av förslaget

hade föregåtts av erforderliga sjömätningsarbeten, utförda av lotskaptenen.

Enligt förslaget, mot vilket chefen för sjökarteverket förklarat

sig icke hava något att erinra, skulle Klövskärs fyr indragas, varigenom

avlönings- och underhållskostnader m. m. för densamma bortfölle.

Enbart grundlönerna till fyrmästare och fyrvaktare å 2:a klass

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

fyr i den ortsgrupp, Klövskärs fyr tillhörde, utgjorde tillhopa mer än

5,100 kronor. I stället för fyren å Klövskär skulle uppföras en fyr å

Mjölskär sydväst om Klövskär. Skarvasätts fyr i sydligaste delen av

Sotef jorden skulle givas ökad ljusstyrka och skärmas, i samband varmed

Holländarebergs fyr skulle nedläggas och ersättas med ett kummel för

dagnavigering. A Tryggö och Ävenskär i Sotefjordens sydöstra del skulle

uppföras två överensfyrar. Navigeringen skulle för ett söderifrån kommande

fartyg ske på så sätt, att de båda fyrarna å Tryggö och Ävenskär

överens ledde från sjön sydväst örn Hållö ända fram till Skarvasätts fyr,

varifrån en vit sektor ledde fram till en sydlig vit sektor å Mjölskärs

fyi\ Därifrån ledde en nordlig vit sektor fram till enslinjen för Mågholmens

och Långholmens nuvarande fyrar.

I samband med att fyrbelysningen över Sotefjorden sålunda anordnades

på ett tillfredsställande sätt borde för tryggande av angöring samt

överfart av Väderö!''jorden en fyr anordnas å Skälholmen vid Lyngö öster

örn Väderöbods fyr. Samtidigt kunde den å Väderö!''jorden nordost om

Hamnö år 1932 tillfälligt utlagda lysbojen indragas.

Kostnaderna för förslagets realiserande hade beräknats på följande

sätt. För Mjölskärs fyr skulle anordnas ett 10 meter högt betongtorn,

varå skulle uppsättas en gjutjärnsfyrkur med fyrapparat bestående av

en 4:e ordningens agafyr. Med hänsyn till byggnadssvårigheterna å denna

plats belöpte sig den totala kostnaden för fyren till 30,000 kronor. Skälholmens

fyr skulle utföras på samma sätt som Mjölskärs fyr med den

skillnaden, att betongtornet icke behövde göras högre än fem meter. För

Skälholmens fyr beräknades kostnaden till 15,500 kronor. Fyren å Skarvasätt,

som för närvarande utgjordes av ett vitt fyrhus av trä med linslykta,

skulle omändras till en likaledes 4:e ordningens agafyr i en å

betongsockel uppställd järnfyrkur; för denna fyrs omändring beräknades

kostnaden till 5,000 kronor. De båda överensfyrarna å Tryggö och Ävenskär

skulle anordnas såsom betongfyrar med betongpelare, varå skulle

uppställas planlinslyktor av Agas tillverkning. Envar av dessa fyrar

betingade en kostnad av 6,000 kronor eller tillhopa 12,000 kronor.

Den totala kostnaden för det föreliggande fyrförslagets realiserande

kunde alltså beräknas till (30,000 + 15,500 + 5,000 + 12,000) 62,500 kronor.

Beträffande frågan örn (inordnande av f/jrbelysning in till Ramsviksfjorden

vid Hunnebostrand i Göteborgs och Bohus län utlåter sig styrelsen

sålunda:

Sotefjorden, som omfattade större delen av farvattnet mellan Hållö

och Väderöbod i Bohusläns norra skärgård, utgjorde genom sitt för västliga

stormar oskyddade läge och genom där förekommande talrika undervattensgrund

ett av de mest riskfyllda farvattnen i vårt land, varom talrika

sjöolyckor med spillda människoliv vittnade. Redan i början av

detta århundrade hade förslag förelegat örn anordnande _ av fyrbelysning

till Hunnebostrand, vilken plats hade ett skyddat läge vid Ramsviks!jorden

innanför Sotefjorden. Under årens lopp hade frågan ånyo varit på

tal vid flera tillfällen, utan att den kunnat bringas till sin lösning. Senast

hade en av Sveriges segelfartygsförening, Hunnebostrands municipalfullmäktige

jämte en del fartygsredare i Göteborg, Uddevalla m. fl.

platser för ändamålet tillsatt kommitté i skrivelse till lotsstyrelsen den

23 juni 1933 gjort framställning örn anordnande av den länge åstundade

fyrbelysningen för inscgling till Ramsviksfjorden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 135-

Lotsstyrelsen ansåge det vara ett för den allmänna sjöfarten angeläget

intresse, att möjligheter bereddes fartyg att under mörker taga sig in

från Sotefjorden till tryggad ankarplats i Ramsviksl''jorden. Det förelåge

numera ett så mycket större behov av fyrbelysning å ifrågavarande

sträcka, som den nya Sotenkanalen utmynnade i Ramsviksf jorden och sjöfarten

även under mörker borde kunna söka sig in till kanalens mynning

för fortsatt färd söderut genom kanalen.

För närvarande funnes en mindre agafyr anordnad å Södra Grötö mellan

Sotefjorden och Ramsviksf jorden. Denna fyr vore emellertid svag och

på grund av läget farlig att söka sig på under pålandsstormar samt lämnade

efter passerandet därav icke ledning till tryggad ankarplats. Lotskaptenen

i västra lotsdistriktet hade, efter verkställda sjömätningar, upprättat

förslag till ny fyrbelysning för insegling till Ramsviksf jorden, mot

vilket förslag chefen för sjökarteverket förklarat sig icke hava något att

erinra. Enligt detta, jämväl av lotsstyrelsen omfattade förslag skulle

den nuvarande fyren å Södra Grötö indragas samt i stället anordnas dels

tvenne överensfyrar, den ena å Ramsviksudde och den andra å Söö västra

udde, och dels en fyr å Ganskärs östra uddg. Den senare fyren skulle

medelst en nordlig sektor jämväl kunna tjäna till ledning för trafiken

från Sotenkanalen skärgårdsvägen vidare fram till Ösöfjorden.

För envar av fyrarna å Ramsviksudde och Söö avsåges att uppföras en

gjuten betongfyrkur med betongpelare, på vilken skulle anordnas en järnställning

för uppsättning av en agalinslykta med solventil. Erforderliga

gasbehållare skulle placeras inuti de gjutna fyrkurarna. För fyren å

Ganskär skulle fyrkur och fyrapparat från den nuvarande fyren å Södra

Grötö tagas i anspråk. Fyrkuren avsåges att uppställas på en gjuten

sockel. Hela kostnaden för det ifrågavarande fyrförslagets realiserande

beräknades till 13,000 kronor.

Rörande anordnande av fasta sjömärken för utmärkande av ny farled

söder örn Söderarm i Stockholms yttre skärgård anför styrelsen:

I skrivelse till statsrådet och chefen för handelsdepartementet den 9

juni 1932 hade Stockholms handelskammare hemställt, att utredning

måtte verkställas rörande möjligheterna att anordna en trafikled söder

örn Söderarm ägnad att under svårare isförhållanden underlätta sjötrafiken

på Stockholms norra skärgård. I motiveringen härtill hade framhållits,

att trafiken skulle avsevärt underlättas genom upptagande av

en ny farled i yttersta skärgården vid sidan örn den nuvarande leden

mellan Tjärven och Söderarm. Denna senare led vore nämligen i hög

grad utsatt för packisbildning; under svåra isvintrar hade trafiken icke

kunnat uppehållas utan kraftig isbrytarhjälp, och stundom hade ej ens

denna varit tillfyllestgörande.

I ärendet hade yttranden avgivits av lotsstyrelsen, kommerskollegium,

ehefen för marinstaben och styrelsen för sjökarteverket. Lotsstyrelsen,

som upprättat två alternativ, A och B, till sträckning av en vinterdagled

söder örn Söderarm, hade förordat alternativ A, vilket avsåge: Sjön NO

Gåskubb—S och V örn Långskär—O och N örn Idskär—S om I. Hamnskär—O

och N om Kryckbådan i Söderarmsleden. Även chefen för marinstaben

och styrelsen för sjökarteverket hade givit uttryck åt den meningen,

att alternativ A vore det lämpligare. Kommerskollegium hade

vitsordat behovet av att åtgärder snarast möjligt vidtoges för den nya

ledens anordnande. I sitt yttrande hade styrelsen för sjökarteverket vi
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

dare framhållit, att den för farledens upptagande nödvändiga sjömätningen

icke kunde företagas förrän tidigast under sommaren 1934.

Under den senast förflutna sommaren hade sjökarteverket verkställt

nymätningar inom området för den i enlighet med alternativ A förordade

farleden samt upptagit en ny farled söder örn Söderarm av i huvudsak

samma sträckning som enligt nyssnämnda alternativ. För utmärkande

av leden skulle enligt förslag av chefen för sjökarteverket fasta dagmärken

uppföras å aderton olika platser. Lotskaptenen i mellersta lotsdistriktet

hade föreslagit, att dylika fasta sjömärken skulle anordnas å

ytterligare två platser. Såsom märken avsåges att uppföras kummel eller

tavlor, vilka skulle målas i övervägande svarta och röda färger för att

synas även vintertid, då skären vore snöbetäckta. Kostnaderna för anordnandet

av erforderliga fasta sjömärken för utmärkande av ifrågavarande

nya farled hade beräknats till 10,000 kronor.

I avseende å frågan örn anordnande av radiofyr m. m. å fyrskeppet

»Svenska Björna, anför styrelsen:

En å detta fyrskepp anordnad radiofyr skulle i främsta rummet ha till

ändamål att underlätta angöringen söderifrån av farvattnet mellan fyrskeppet

och Bogskären i Ålands hav samt att lämna ortsbestämning vid

gång i farvattnet mellan Stockholms skärgård och Ålandsskärgården.

Å fyrskeppet utgjordes fyrbelysningen av agaljus i 4:e ordningens lins

med en ljusstyrka av 3,000 Hefnerljus. Fyrskeppets mistsignalmaskineri

bestode av en ångtyion och en undervattenskloeka för komprimerad luft.

Kraftkällan för ångtyfonen utgjordes av två äldre ångpannor, vilka även

dreve ankarspel och pumpar samt tjänade såsom värmeledningscentral.

I samband med anordnande av radiofyr å fyrskeppet borde detsamma

utrustas jämväl med radiotelefon. Därjämte borde elektrisk belysning

anordnas för fyrlampan, fartygs- och signallanternor, hytter och övriga

utrymmen å fyrskeppet. Genom den optiska fyrens elektrifiering skulle

ljusstyrkan ökas till ungefär 14,000 Hefnerljus, vilket särskilt under

ogynnsamma siktförhållanden vore av stor betydelse. Vidare borde nu

befintligt mistmaskineri för avgivande av luft- och vattenmistsignaler ersättas

med ett elektriskt mistmaskineri med luftmembransändare i kombination

med radiofyren. Såsom reserv för den elektriska fyrbelysningen

borde den nuvarande agabelysningen bibehållas.

För drift av radio- och luftmistsignalering samt av all belysning å

fyrskeppet avsåges att anordnas en gemensam kraftcentral med två råoljemotorer

kopplade till var sin generator — varav det ena aggregatet

såsom reserv — samt ackumulatorbatteri.

För placeringen ombord av den nya kraftcentralen borde den ganda

ångcentralen uttagas. Förutom för ovan angivna ändamål skulle den

elektriska kraftcentralen lämna energi till ankarspel och pumpar m. lii.

Särskild värmeledning för varmvatten borde få anordnas. För drift av

signaltyfon, vilken skulle användas såsom reserv för luftmistsignalen,

borde anskaffas en luftkompressor.

För vidtagandet av nu föreslagna anordningar måste vissa ombyggnadsarbeten

å fyrskeppet företagas, såsom förändring av maskinrum samt

anordnande av ackumulatorrum och radiohytt m. m.

Kostnaderna för föreslagna anskaffningar och arbeten beräknades till

100,000 kronor.

Praktiskt taget kunde all för radio- och mistsignalanläggningen erfor
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

derlig apparatur utom sändarrören, vilka betingade en kostnad av 500

kronor, tillverkas inom landet.

Beträffande slutligen frågan örn anordnande av radlof yr vid Rödkallens

fyrplats utanför Luleå samt förbättring av bostadsförhållandena

m. m. vid samma fyrplats uttalar sig styrelsen på följande sätt:

Rödkallens fyr vore belägen å en holme med samma namn utanför

södra inloppet till Luleå. En därstädes anordnad radiofyr skulle i främsta

rummet tjäna såsom ledning vid angöring av Luleåområdet men givetvis

även vid navigering i de nordligare delarna av Bottenhavet över

huvud taget.

Den optiska fyren å Bödkallen vore utrustad med en roterande l:a

ordningens lins med luxbelysning och en ljusstyrka av 70,000 Hefnerljus.

För mistsignaleringen funnes anordnad en tyfon för komprimerad luft,

uppställd i ett fristående maskinhus invid fyren. Kompressorn dräves

av två Penta-motorer med bensinstart.

Den ordinarie personalen vid fyrplatsen utgjordes av fyrmästare och

fyrvaktare, varjämte årligen från 15 augusti till fyrens släckning för

vinterperioden ett extra biträde tjänstgjorde därstädes.

I samband med anordnandet av radiofyr borde fyrbelysningen anordnas

för elektrisk drift. Härigenom vunnes, förutom en till cirka 500,000

Hefnerljus ökad ljusstyrka, betydligt förenklad skötsel av tyringen samt

större driftsäkerhet. Den för den optiska fyren och radiofyren gemensamma

kraftkällan skulle utgöras av två stycken 5 kilowatts motorgeneratoraggregat,

bestående av två stycken 10 hästkrafters råoljemotorer

kopplade till var sin motorgenerator, jämte ackumulatorbatteri. Kraftcentralen

skulle placeras i det redan befintliga maskinhuset, vilket emellertid

för ändamålet måste tillbyggas. Den nuvarande luftmistsignalanläggningen

skulle bibehållas; örn även denna skulle anordnas för elektrisk

drift — varigenom visserligen arbetet vid platsen skulle bliva betydligt

lindrigare — erfordrades nämligen en betydligt större och dyrbarare

kraftcentral än den föreslagna, vilket styrelsen av besparingsskäl

icke nu velat ifrågasätta.

Personalens bostäder vore för närvarande inrymda i ett gemensamt

bostadshus. Fyrmästaren och fyrvaktaren hade vardera på nedre bottnen

en bostadslägenhet örn ett rum och kök. På vinden funnes ett rum

med eldstad för det extra biträdet. Efter fyrens släckning för vinterperioden

lämnade personalen Rödkallen och vore under vintern bosatt i

land. Sedan emellertid numera isbrytarverksamheten utvidgats, hade

anspråken på verksamhetens upprätthållande vid fyrplatsen stegrats, vilket

komme att bliva fallet i ännu större utsträckning efter det radiofyr

anordnats. Under sådana förhållanden måste personalen kvarstanna å

platsen längre tid under vintern än hittills varit fallet. Även oavsett

detta förhållande framstode det såsom synnerligen önskvärt, att bostadsförhållandena

vid platsen förbättrades, vilket borde ske dels genom att

å en vid platsen befintlig källare ett bostadshus innehållande tre rum

och kök uppfördes för fyrmästaren, i samband varmed åtgärder skulle

vidtagas för att källaren bleve frostfri, dels genom ombyggande av det

nuvarande bostadshuset, så att fyrvaktaren erhölle en lägenhet på nedre

bottnen örn två rum och kök. Där skulle även anordnas ett bostadskök för

det extra biträdet. På vinden avsåges att inreda ett reservrum.

Kostnaden för anordnandet av radiofyr samt den optiska fyrens elektri
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

25

Hering hade beräknats till 39,000 kronor. För förbättring av bostadsförhållandena

m. m. vid platsen hade utgifterna uppskattats till 27,000 kronor.

I sistnämnda summa inginge ett mindre belopp för vissa i samband

med radiofyrens anordnande erforderliga arbeten å platsen. Det totala

anslagsbehovet under denna punkt utgjorde sålunda 66,000 kronor.

Praktiskt taget kunde all för radioanläggningen erforderliga apparatur

utom sändarrören, varför kostnaden beräknades till 500 kronor, tillverkas

inom landet.

Organisationsnämnden har i sitt betänkande föreslagit vidtagande av

de förändringar beträffande Skansuddes, Stenkyrkehuks och Närs fyrar,

vilka nu av lotsstyrelsen förordas.

Lotsstyrelsens förslag, i den mån desamma av mig nu återgivits, finner

jag mig böra biträda, då förändringarna av de fyrar, som däri avses,

skulle medföra icke oväsentliga kostnadsbesparingar samt övriga arbeten

och anskaffningar synas mig vara av beskaffenhet att icke kunna utan

betydande olägenheter uppskjutas. Jag vill härvid framhålla, att kostnaderna

för anordnande av radiofyr samt för förbättring av bostadsförhållandena

vid Rödkallens fyrplats hava beräknats med utgångspunkt

från, bland annat, att dessa arbeten komma till utförande i samband med

varandra. I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle alltså erfordras

det av styrelsen angivna totalbeloppet med avdrag för de under punkterna

12 och 13 i förteckningen upptagna posterna eller (355,450 — 6,000

— 23,900 =) 325,550 kronor, vilken summa torde få av jämnas uppåt till

325,600 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 325,600.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elin Sjöcrona.

Departements
ahefen
-

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 135.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1935:10 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet. s. 23 i texten