Sök i Ratio Lex

Angående anslag till kostnader för årlig taxering

1935-02-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:149, Angående anslag till kostnader för årlig taxering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

1

Nr 149.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till kostnader

för årlig taxering; given Stockholms slott den 22 februari

1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 22 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln,

punkt 34, på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till kostnader för årlig taxering för budgetåret

1935/1936 beräkna ett förslagsanslag av 2 850,000 kronor.

Vid anmälan av nämnda punkt anförde jag: Frågan örn storleken av

detta anslagsbelopp syntes kunna i viss mån påverkas av de ändringar

beträffande taxeringsväsendet, som kunde vidtagas i anledning av skattcUihang

lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr HU.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr låö.

kontrollsakkunnigas den 12 september 1933 avlämnade betänkande med

förslag till bestämmelser angående förbättrad deklarationskontroll oell

till förstärkt taxeringsorganisation m. m. samt däröver avgivna utlåtanden.

Jag räknade med att vissa på betänkandet grundade förslag skulle

kunna föreläggas årets riksdag. Ett genomförande av detta förslag syntes

komma att föranleda viss utgiftsökning under förevarande anslag.

Även vid oförändrad organisation påkallades för övrigt viss böjning av

anslagsbeloppet på grund av taxeringsarbetets ökade omfattning. Vid

angivna förhållanden syntes anslaget böra i riksstatsförslaget endast

preliminärt beräknas.

Sedan Kungl. Majit förut denna dag på min hemställan beslutat avlåtande

av proposition till riksdagen med förslag till förordning örn ändring

i vissa delar av taxeringsförordningen, genom vilken proposition

ståndpunkt från Kungl. Majits sida tagits till nämnda betänkande och

däröver avgivna utlåtanden, anhåller jag att få ånyo anmäla frågan örn

förenämnda anslag.

Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet

bestrides av statsmedel och täckes från ifrågavarande anslag. I efterföljande

tabell ha sammanställts uppgifter å de i riksstaten upptagna anslagsbeloppen

för ett vart av budgetåren 1929/1930—1933/1934 samt å nettoutgifterna

från anslaget under samma år. Utgifterna ha därvid uppdelats

i två grupper, nämligen dels av Kungl. Majit jämlikt 145 § 4 mom.

taxeringsförordningen anvisade belopp — avseende huvudsakligen ersättning

åt ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna, gottgörelse

för i samband med taxeringsförrättningarna lämnat biträde av städernas

tjänstemän samt bidrag till kostnader, som vissa städer åtagit sig

för särskilda anstalter för taxeringsarbetet — och dels övriga kostnader.

Budgetår

Anslag å

riksstaten

kronor

Nettot

Jämlikt 145 §

4 mom. an- visade belopp

kronor

tgifter å anslaget

kostnader Summa

kronor | kronor

1929/1930 ....................................

3,200,000

2,535,300

927,200

3,462,500

1930/1931 ....................................

3,400,000

2,620,900

953,500

3,574,400

1931/1932 ....................................

3,400,000

2,730,000

977,400

3,707,400

1932/1933 ....................................

3,000,000

2,300,600

713,700

3,014,300

1933/1934 ....................................

2,500,000

1,886,100

699,900

2,586,000

De i tabellen såsom »övriga kostnader» upptagna beloppen fördela sig

för budgetåren 1931/1932—1933/1934 i huvudsak på sätt framgår av följande

uppställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149.

3

Kostnader för prövningsnämndernas arbeten (145 §

5 mom.) .....................................................

Kostnader för mellankommunala prövningsnämnden

(145 § 10 mom.) ............................................j

Kostnader för tryckning av blanketter (35 § kung. j

Ersättning till sakkunniga (145 § 6 mom.).........

Resekostnads- och traktamentsersättningar (145

8 mom.).......................................................

Ersättning till häradsskrivare för avskrifter av

taxeringslängder (kung. 227/1933) .....................

Övriga kostnader...............................................

Summa

1931/1932

1932/1933 j

1933/1934

402,000

314,000

269,300

40,000

40,600

39,600

117,400

87,000

104,000

64,600

117,800

60,200

48,100

273,200

257,000

13.8O0

138,000

'' 4,400

977,400

713,700

699,900

För innevarande budgetår bar en böjning av anslaget ägt runi från

2,500,000 till 2,700,000 kronor. Höjningen motiverades i fjolårets statsverksproposition

därmed, att trots vidtagna nedskärningar av olika utgiftsposter

anslaget kunde för budgetåret 1933/1934 beräknas bliva överskridet

med omkring 100,000 kronor, varför en anslagsökning med detta belopp

borde ske, samt att ett i det närmaste lika stort belopp syntes böra beräknas

till åtskilliga ändamål, för vilka anslaget under budgetåret 1933/1934

icke bebövt tagas i anspråk. Sistnämnda böjning betingades huvudsakligen

av att under år 1934 skulle förekomma särskild fastighetstaxering, för vilken

kostnaderna skulle bestridas från detta anslag; därjämte borde den

genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 november 1933 igångsatta utredningen

rörande taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna fastighetstaxering, vilken

utredning under budgetåret 1933/1934 bekostats från fastighetstaxeringsanslaget,

under budgetåret 1934/1935 fullföljas med anlitande av anslaget

till kostnader för årlig taxering. I samband härmed anförde jag

jämväl följande:

Det syntes icke kunna bestridas, att de betänkligheter, som av vissa

länsstyrelser och prövningsnämnder uttalats i anledning av vidtagna

minskningar i arvodena till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna,

icke helt saknade fog, åtminstone såvitt anginge ersättningen

till sådana för taxeringsarbetet anlitade personer, vilka ej vore anställda

vid länsstyrelse eller fögderiförvaltning. Det syntes mig vara önskvärt,

att de av taxeringsmyndigheterna framförda synpunkterna i möjligaste

mån vunne beaktande. I dåvarande statsfinansiella läge funne jag mig

dock icke kunna av denna anledning förorda höjning av förevarande anslag.

Emellertid hade jag låtit inom departementet igångsätta en undersökning,

huruvida icke genom vissa ändringar i 145 § taxeringsförordningen

möjlighet skulle kunna vinnas att utan sådan höjning disponera något

större belopp till ersättning för arbetet i taxeringsnämnderna än under

budgetåret 1933/1934 varit möjligt. Härjämte övervägdes utfärdande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. May.ts proposition nr 149.

av vissa föreskrifter i syfte att åstadkomma grundval för en mera tillfredsställande

fördelning än dittills av för ändamålet tillgängliga medel.

De ändringar i 145 § taxeringsförordningen, som sålunda ifrågasattes,

genomfördes senare under 1934 års riksdag (förordning den 15 juni 1934,

nr 295). Ändringarna inneburo i huvudsak, att i 4 mom. av sagda paragraf,

som behandlar frågan örn ersättning för arbete i taxeringsnämnd,

gjordes ett tillägg, varigenom Kungl. Maj:t erhöll bemyndigande att meddela

särskilda föreskrifter, enligt vilka länsstyrelse har att bestämma

fördelningen av anvisade belopp, samt att beslutanderätten rörande ersättningar

enligt 5 mom. för arbete åt prövningsnämnd överflyttades

från prövningsnämnd till länsstyrelse. I fråga om syftet med dessa ändringar

får jag hänvisa till propositionen i ämnet till 1934 års riksdag

(nr 241).

Sedermera tillkallade departementschefen i enlighet med av Kungl.

Majit givet bemyndigande sju landskamrerare och länsassessorer för att

inom finansdepartementet överlägga rörande frågan örn en mera tillfredsställande

fördelning av de för ersättande av arbete åt taxeringsnämnd

och prövningsnämnd tillgängliga medlen. Vid sammanträde den

23 april 1934 utarbetades vissa förslag i ämnet. Vid överläggningen fört

protokoll tillställdes samtliga landskamrerare för yttrande och med ledning

av inkomna yttranden överarbetades förslagen inom departementet.

Dessa utredningar ha legat till grund för vissa senare givna beslut av

Kungl. Majit. Genom cirkulär till länsstyrelserna i samtliga län den 22

juni 1934 anbefalldes länsstyrelserna att vid avgivande av yttrande enligt

145 § 2 mom. taxeringsförordningen rörande ersättning för arbete i taxeringsnämnd

lämna uppgifter rörande taxeringsnämndsarbetet inom respektive

län i enlighet med en för ändamålet upprättad tabell ävensom att

— till ledning vid beräknande av det belopp av anslaget till årlig taxering

som kunde stå till förfogande för ersättning av arbete i taxeringsnämnd

— inkomma med approximativ beräkning rörande de ytterligare belopp,

som länsstyrelse under innevarande budgetår kunde komma att utanordna

från anslaget. Genom ett annat cirkulär till länsstyrelserna samma

dag föreskrev Kungl. Majit, att länsstyrelserna icke finge, innan Kungl.

Maj.t meddelat beslut angående det högsta belopp, som finge av varje

länsstyrelse disponeras för gäldande av de i 145 § 5 mom. taxeringsförordningen

avsedda kostnaderna för 1934 års ordinarie prövningsnämnder i

länen, utom i vissa undantagsfall, besluta rörande ersättning för arbete

ät nämnden, och anbefallde Kungl. Maj :t- tillika länsstyrelserna att senast

den 15 oktober 1934 till Kungl. Majit inkomma med förslag angående

den ersättning, som borde tillkomma en var av de personer, som anlitats

för arbete åt prövningsnämnderna, varvid länsstyrelserna skulle ha att

ifylla en för ändamålet utarbetad tabell.

De sedermera av Kungl. Majit jämlikt 145 § 4 mom. anvisade beloppen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majlis proposition nr 149.

för arbete i 1934 ärs taxeringsnämnder uppgå till sammanlagt 1,941,350

kronor. De belopp, som enligt särskilda beslut fått av länsstyrelserna

högst disponeras för gäldande av de i 145 § 5 mom. avsedda kostnaderna

för 1934 års ordinarie prövningsnämnder, uppgå tillhopa till 274,000 kronor;

till detta belopp bör, vid jämförelse med tabellen över de föregående

årens kostnader, läggas kostnaderna för'' de särskilda prövningsnämnderna,

vilka tidigare uppgått till sammanlagt omkring 6,000 kronor. Beträffande

användningen av anslaget för innevarande budgetår kan jag

vidare nämna, att den förenämnda utredningen angående taxeringsut1''allet

vid 1933 års allmänna fastighetstaxering under detta budgetår betingar

en kostnad av 20,000 kronor.

I likhet med vad som var fallet föregående år lia till finansdepartementet

inkommit ett flertal skrivelser med erinringar mot de beskärningar

i taxeringsnämndsordförandenas och kronoombudens ersättningar, sorn

under de senare åren ägt rum. Det har därvid bland annat framhållits,

utom den ökade svårigheten att erhålla kvalificerade personer för taxeringsarbetet,

att detta arbete lätt bleve lidande genom att arvodena icke

försloge till bekostande av biträden för de enklare skrivgöromålen. Uttalanden

i sådan riktning ha gjorts i särskilda skrivelser från några länsstyrelser

och prövningsnämnder, varjämte må nämnas att föreningen

Stockholms läns taxeringsnämndsordförande och föreningen Malmöhus

läns taxeringsnämndsordförande i till Kungl. Majit ställda särskilda skrifter

.— den förra med instämmanden från ett stort antal taxeringsnämndsordförande

i olika delar av landet — kraftigt hävdat och ingående utvecklat

de nu antydda synpunkterna. Även i många av yttrandena över

skattekontrollsakkunnigas nämnda betänkande lia framförts invändningar

mot de under senare år vidtagna nedsättningarna i ifrågavarande

ersättningsbelopp.

Körande det närmare innehållet av Kungl. Majits förut nämnda proposition

i anledning av skattekontrollsakkunnigas betänkande torde jag

få hänvisa till vad jag förut denna dag vid anmälan av sagda ärende anfört.

I motsats till de sakkunnigas förslag innebär propositionen icke någon

väsentlig utvidgning av nuvarande taxeringsorganisation. Den enda

organisatoriska förändringen ligger i stort sett däri, att Kungl. Majit

genom tillägg till 14 § taxeringsförordningen skulle erhålla bemyndigande

att medgiva länsstyrelserna att anställa bokföringssakkunniga personer

med uteslutande uppgift att året örn under landskamrerarens ledning

verkställa utredningsarbete för taxeringarna. Jag anförde härom jämväl,

att jag särskilt under den första tiden ansåge en viss återhållsamhet

böra iakttagas vid meddelande av tillstånd till anordningar av detta slag

men att ändringen i taxeringsförordningen borde träda i kraft den 1 juli

1935. Jag förutsatte, att tillstånd därefter successivt komme att meddelas

flera länsstyrelser men att för budgetåret 1935/1936 icke större belopp än

100,000 kronor borde beräknas flir ändamålet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr lii).

Berörda proposition innefattar dessutom förslag om utvidgningar i åtskilliga

avseenden av uppgiftsplikten till ledning för egen och annans

taxering samt ökade kontrollmöjligheter i övrigt.

Då jag härefter övergår till en beräkning av anslagsbehovet för nästkommande

budgetår, vill jag till en början, i anslutning till vad jag yttrade

redan i fjolarets statsverksproposition, framhålla, att det även en

ligt min mening troligen skulle vara till gagn för taxeringsarbetet, örn

taxeringsnämndsordförandena och kronoombuden kunde beredas ersättning

för sitt arbete med något högre belopp än de senare åren utgått, åtminstone

såvitt fråga är örn personer som ej äro anställda vid länsstyrelse

eller inom fögderiförvaltningen. Självfallet är det beklagligt, örn de

nu tillämpade ersättningsgrunderna småningom skola leda till ökade svårigheter

att få lämpliga personer att åtaga sig uppdrag som ordförande

eller kronoombud i taxeringsnämnderna eller därtill, att dessa befattningshavare

ägna mindre tid åt mera kvalificerat granskningsarbete, och

man torde icke böra helt bortse från de farhågor för en sådan utveckling,

som från skilda håll uttalats. Därest dessa synpunkter äro riktiga, torde

vid genomförande av det förutnämnda förslaget örn vissa ändringar i

taxeringsförordningen önskvärdheten av något högre ersättningar åt

nämnda befattningshavare snarast bliva än mera framträdande än förut.

Det är nämligen givetvis önskvärt, att de ökade kontrollmöjligheter, som

detta förslag innebär, bliva begagnade icke endast i den mån särskilda

tjänstemän stå till förfogande för utredningsarbete utan av taxeringsnämnderna

i allmänhet.

Ehuru jag således, förutsatt att taxeringsorganisationen icke ändras,

anser en utveckling mot något högre ersättningar för taxeringsnämndsarbetet

önskvärd, finner jag under nuvarande förhållanden nödvändigt, att

även för nästa budgetår de nu tillämpade grunderna för dessa ersättningars

bestämmande i huvudsak bibehållas. Erinras bör, att det taxeringsnämndsarbete,

som skall ersättas under sagda budgetår, är arbetet

under våren 1935. Vid uppskattning av det belopp, sorn kan komma att

av Kungl. Maj :t anvisas jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen,

torde emellertid hänsyn böra tagas därtill, att en tendens till ökning av

deklarationsmaterialet föreligger och att något större belopp än tidigare

torde bliva erforderligt för bidrag till kostnader, som vissa städer åtagit

sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet. Man synes på nu angivna

grunder böra räkna med en ökning av nämnda belopp med omkring 100,000

kronor.

Vad angår övriga kostnader, som skola täckas av detta anslag, bör för de

förut omnämnda särskilda personer, som kunna komma att anställas vid

länsstyrelserna för taxeringsarbete, beräknas ett belopp av 100,000 kronor.

Ä andra sidan torde av denna nya anordning kunna förväntas följa, någon

minskning i kostnaden för sådana sakkunniga, som nu anlitas, en kost
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 149. 7

nåd som under senare år synes lia uppgått till omkring 65,000 kronor. För

prövningsnämndsarbetet har kostnaden under innevarande budgetår visat

sig uppgå till omkring 35,000 kronor mera än beräknats. Kostnaderna för

tryckning av blanketter m. m. torde snarast komma att ökas under nästa

budgetår. För den förut omnämnda utredningen rörande taxer ingsutfallet

vid 1933 års allmänna fastighetstaxering erfordras under nästföljande

budgetår endast något mindre belopp.

Vidare torde här erinras, att jag vid anmälan av nämnda ärende rörande

ändringar i taxeringsförordningen räknat med möjligheten av, att

taxeringsanslaget skulle kunna komma att tagas i anspråk till bestridande

av kostnader för särskild arbetskraft inom finansdepartementet eller

för anordnande i förekommande fall av landskamreraremöten för överläggningar

i taxeringsfrågor.

Med hänsyn till det nu sagda torde förevarande anslag, som för innevarande

budgetår upptagits till 2,700,000 kronor, kunna antagas nästa

budgetår komma att belastas med ett belopp av omkring 2,900,000

kronor. På grund härav torde anslaget nu böra äskas med sistnämnda

belopp, vilket med 50,000 kronor överstiger det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till kostnader för årlig taxering för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av kronor 2,900,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mårds proposition angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion. s. 9 i texten
  2. SU 1935:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion. s. 2 i texten