Angående ändrad löneklassplacerinq för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och tyganstalter
1935-02-22 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:150, Angående ändrad löneklassplacerinq för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och tyganstalter
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
1
Nr 150.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrad
löneklassplacerinq för vissa beställningshavare vid
artilleriets fabriker och tyganstalter; given Stockholms
slott den 22 februari 1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet Över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 22 februari 1935.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:
Enligt 10 § 1 mom. avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för
officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv
stat m. fl. vid armén och marinen gällde vid övergång från beställning, hörande
till en av de under 5 § i nämnda reglemente intagna löneplanerna,
till beställning inom annan löneplan att, därest den lön, varav beställningsBihang
till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 150. 593 35
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
havaren vid övergången skulle komma i åtnjutande, understege den, han
vid övergången innehade, sistnämnda lön skulle till honom utgå, intill dess
han på grund av befordran eller uppfattning till högre löneklass komme i
åtnjutande av motsvarande eller högre lön.
I nu gällande officersavlöningsreglemente av den 20 maj 1927 (nr 170),
vilket trätt i kraft den 1 januari 1928, har stadgandet angående löneklassplacering
vid övergång mellan beställningar å olika löneplaner (10 § 1 mom.
första stycket) givits följande ändrade lydelse: »Därest den lön, varav beställningshavare
vid övergång från beställning, hörande till en av de under
5 § intagna löneplaneima, till beställning inom annan löneplan skulle komma
i åtnjutande, understiger den, han vid övergången innehade, må han i den
nya beställningen åtnjuta lön enligt den löneklass, vars lönebelopp är närmast
högre än den lön, lian vid övergången innehade; dock må lönen därvid
icke utgå enligt högre löneklass än den högsta för den nya beställningen
gällande.»
Då det kunde tänkas, att i något fall, där övergång, varom här vore fråga,
skett före det nya reglementets ikraftträdande, vederbörande på grund av de
äldre bestämmelserna i lönehänseende skulle kunna komma att intaga en
°gynnsammare ställning, än örn övergången ägt rum senare, intogs i övergångsbestämmelserna
till 1927 års reglemente (42 § tredje stycket) en föreskrift,
enligt vilken vederbörande i dylikt fall från och med tidpunkten för
de nya bestämmelsernas ikraftträdande tillförsäkrades samma löneställning,
som örn övergången till den nya beställningen först då ägt rum.
Däremot meddelades icke i samband med ikraftträdandet av 1927 års
officersavlöningsreglemente någon föreskrift motsvarande den, som återfinnes
i kungörelsen den 21 oktober 1921 (nr 637) med vissa bestämmelser
i fråga örn övergång till den för år 1922 gällande lönestaten för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid armén och marinen, där det stadgades, att bestämmelserna i 1921 års
officersavlöningsreglemente jämte därtill hörande särskilda avlöningsbestämmelser
skulle omedelbart efter deras trädande i kraft varda gällande för
samtliga ordinarie beställningshavare, beträffande vilka reglementet skulle
lända till efterrättelse, såsom örn bestämmelserna varit tillämpade under vars
och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet.
Uti skrivelse till Kungl. Maj.t den 15 september 1934 hava fabriksförvaltaren
av lia klassen A. H. Glafström, tygförvaltaren av lia klassen F. S.
Engdahl samt tygförvaltarna av 2:a klassen A. E. Ekblad och A. C. Alsing
gjort framställning örn ändrad placering i löneklass uti av dem innehavda
beställningar och därvid anfört i huvudsak följande.
I samband med övergången till det nu gällande militära avlöningsreglementet
av den 20 maj 1927 hade någon övergångsbestämmelse, motsvarande
det nyssnämnda stadgandet i omförmälda kungörelse den 21 oktober 1921, icke
utfärdats. Till följd därav hade sökandena, vilka samtliga före den 1 januari
1928 övergått från underofficersbeställning till beställning såsom tyg- eller
fabriksskrivare (staten för artilleriets fabriker och tyganstalter), efter det nya
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
reglementets ikraftträdande i lönehänseende kommit att intaga en oförmånligare
ställning än vissa andra motsvarande beställningshavare, som efter
sistnämnda tidpunkt övergått till tyg- eller fabriksskrivarbeställning. Detta
hade framhållits av arméförvaltningens artilleri- och civila departement, som
i ett den 22 maj 1931 avgivet utlåtande beträffande sökandenas ställning i
lönehänseende förklarat sig anse det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,
att åtgärder vidtoges för åvägabringande av gynnsammare löneklassplacering
för den personal av ifrågavarande kategori, som övergått till
civilmilitär beställning före ikraftträdandet av 1927 års avlöningsreglemente.
Enligt departementens mening skulle detta syftemål vinnas, därest stadgandet
i 10 § 1 mom. första stycket av 1927 års avlöningsreglemente finge tilllämpas
å vederbörande, som om det gällt under vars och ens hela tjänstetid
i oavbruten följd vid försvarsväsendet. Trots upprepade framställningar
hade emellertid någon dylik tillämpning av nyssnämnda stadgande i avlöningsreglementet
icke medgivits. I viss mån syntes detta hava berott pa, att
man i avvaktan på den slutliga prövningen av 1930 års militäravlöningssakkunnigas
förslag till nytt avlöningsreglemente icke velat vidtaga några ändringar
i förevarande avseende. Den långa tid, som förflutit sedan de sakkunnigas
ifrågavarande förslag framlades, hade emellertid medfört, att den placering
i löneklass, som sökandena enligt 1927 års bestämmelser erhållit,
kommit att för dem framstå såsom alltmer orättvis och obillig. Härtill
bomme, att en rättelse snarast vore erforderlig, därest de skulle få någon
nytta av densamma före pensionsålderns uppnående.
Tinder åberopande av vad sålunda anförts hemställde sökandena, att
Kungl. Majit måtte utverka riksdagens medgivande, att, beträffande deras
placering i löneklass, stadgandet i 10 § avlöningsreglementet den 20 maj
1927 finge tillämpas så som örn det gällt under vars och ens hela tjänstetid
i oavbruten följd vid försvarsväsendet, ävensom att omräkning av deras placering
i löneklass måtte komma till stånd, så att de från tidpunkten från
avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 januari 1928 i då innehavda beställningar
finge erhålla den ändrade placering i löneklass, som följde av
detta riksdagens medgivande.
I ärendet hava utlåtanden avgivits av arméförvaltningens artilleri- och civila
departement den 26 oktober 1934 samt av för sv ar sväs endels lönenämnd den 3
november samma år.
Arméförvaltningens artilleri- och civila departement hava i sitt nyssnämnda
utlåtande, under åberopande av vad departementen tidigare anfört uti sitt
i sökandenas framställning angivna yttrande den 22 maj 1931, förklarat sig
kunna i allo biträda, vad i framställningen anförts och yrkats beträffande
sökandenas löneförhållanden. Departementen hava därvid förklarat sig vilja
särskilt framhålla, att, enligt vad verkställd undersökning givit vid handen,
motsvarande krav icke kunde förväntas komma att uppställas av andra
beställningshavare å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter eller
eljest av personal, å vilken officersavlöningsreglementet ägde tillämpning.
Försvarsväsendcts lönenämnd har i sitt i ärendet avgivna utlåtande anfört
i huvudsak följande.
Lönenämnden hade tidigare vid flera tillfällen yttrat sig angående den
fråga, som avsåges i den remitterade framställningen, senast i ett den 25
Departements
chefen.
4 Kungl. Majlis proposition nr 150.
april 1934 dagtecknat yttrande till riksdagens statsutskott i anledning av
en . inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 81). Lönenämndens
majoritet hade i sistnämnda ärende på anförda skäl icke funnit sig kunna
tillstyrka någon åtgärd i föreslaget syfte, medan tre av lönenämndens ledamöter
tillstyrkt bifall till motionen.
Statsutskottet hade i utlåtande (nr 112) i anledning av motionen anfört,
att ehuru enligt utskottets mening åtskilliga skäl talade till förmån för den
i motionen gjorda framställningen, utskottet dock med hänsyn till svårigheten
att överblicka, vilka konsekvenser ett bifall till densamma skulle
komma att medföra, icke för det dåvarande ansett sig berett att tillstyrka
vidtagande av åtgärd i av motionärerna angiven riktning. Utskottet hade
därför hemställt, att motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Riksdagen hade beslutat i enlighet härmed.
Nu hade emellertid arméförvaltningens artilleri- och civila departement i
sitt över föreliggande framställning avgivna yttrande efter verkställd undersökning
uttalat, att motsvarande krav icke kunde förväntas komma att uppställas
av andra beställningshavare å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter
eller eljest av personal, å vilken officersavlöningsreglementet ägde
tillämpning. Enligt de sålunda meddelade iippgifterna torde det skäl, som
enligt statsutskottets förenämnda utlåtande föranlett utskottet att för det
dåvarande avstyrka bifall till det i motionen nr 81 väckta förslaget, icke
längre äga giltighet. Med hänsyn till vad sålunda förekommit ville lönenämnden
icke längre motsätta sig vidtagande av åtgärder för tillmötesgående
av sökandenas framställning. Såsom iönenämnden tidigare uttalat, syntes
dessa åtgärder emellertid icke böra givas retroaktiv verkan. Denna lönenämndens
uppfattning stöde även i överensstämmelse med av riksdagen
fattade beslut i liknande fall (statsutskottets utlåtande nr 180/1930). På
grund härav syntes den förändrade placering i löneklass, som kunde komma
att medgivas sökandena, icke böra äga rum förrän från och med den 1 iuli
1935.
Såsom i det föregående omförmälts hava samtliga sökandena före den 1
januari 1928 övergått från av dem tidigare innehavda underofficersbeställningar
till tyg- eller fabriksskrivarbeställning å staten för artilleriets fabriker
och tyganstalter. Genom övergången blevo de överflyttade från löneplan Uo
(2:a lönegraden) till löneplan C (3:e lönegraden) i det vid tiden för övergången
gällande officersavlöningsreglementet av den 29 juni 1921. Pör ingen
av dem medförde övergången någon omedelbar löneförbättring. Samtliga
hade nämligen såsom underofficerare (sergeanter) åtnjutit högre avlöning än
den, varav de till en början skulle kornmal åtnjutande i 3:e lönegraden å
löneplanen C; och jämlikt bestämmelserna i 10 § nämnda avlöningsreglemente
ägde de att tillsvidare uppbära den högre underofficerslönen, intill dess de
på grund av befordran eller uppfattning till högre löneklass å löneplan C
komme i åtnjutande av motsvarande eller högre lön. Intill den 1 januari
1928, då det nya officersavlöningsreglementet av den 20 maj 1927 trädde i
kraft, hade ingen av sökandena uppflyttats till så hög löneklass å löneplan C,
att han därigenom erhållit någon löneförhöjning.
I sistnämnda avlöningsreglemente har 10 § 1 mom. givits sådan ändrad
lydelse, att, därest beställningshavare vid övergång från en löneplan till en
annan skulle komma i åtnjutande av lön, understigande den, han vid över
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj-.ts proposition nr 150.
gången innehade, han i den nya beställningen skall äga åtnjuta lön enligt
den löneklass, vars lönebelopp är närmast högre än den lön, han vid övergången
innehade. Dessa nya avlöningsföreskrifter blevo visserligen icke
direkt tillämpliga å sökandena, vilka som nämnts redan före det nya avlöningsreglementets
ikraftträdande övergått från beställning hörande till löneplan
Uo till beställning inom löneplan C. Genom övergångsbestämmelsen
i 42 § tredje stycket av 1927 års avlöningsreglemente hava emellertid sökandena
från och med tidpunkten för reglementets ikraftträdande tillförsäkrats
samma löneställning, som örn övergången till de nya beställningarna
först då ägt rum. Enligt sökandenas mening har dock denna föreskrift
icke varit tillfyllest för att tillförsäkra dem en rättvis ställning i lönehänseende,
utan hade de i sådant avseende kommit i sämre ställning än personer,
som efter den 1 januari 1928 övergått till tyg- eller fabriksskrivarbeställning.
Den av sökandena nu gjorda ansökningen går ut på, att stadgandet i
10 § 1 mom. första stycket av 1927 års officersavlöningsreglemente skall
beträffande dem tillämpas så, som örn detsamma gällt icke blott från den
1 januari 1928 utan under vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid
försvarsväsendet, varjämte en omräkning i enlighet härmed beträffande deras
placering i löneklass skulle verkställas från och med nyssnämnda dag.
Spörsmålet örn ifrågavarande beställningshavares löneställning har vid
upprepade tillfällen varit föremål för statsmakternas prövning, senast — på
grund av en i andra kammaren väckt motion (nr 81) — vid 1934 års riksdag,
som dock i anslutning till vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande (nr 112)
beslöt, att motionen i fråga icke skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Av statsutskottets nämnda utlåtande, nr 112/1934, framgår, att utskottet funnit
åtskilliga skäl tala till förmån för ändrad löneklassplacering av sökandena.
Utskottet ansåg sig emellertid med hänsyn till svårigheten att överblicka,
vilka konsekvenser ett bifall till den föreliggande motionen skulle komma
att medföra, dock icke berett att för det dåvarande tillstyrka vidtagande
av åtgärd i av motionärerna angiven riktning. Sedan arméförvaltningens
artilleri- och civila departement numera upplyst, att några motsvarande krav
icke kunna förväntas komma att uppställas av andra beställningshavare, å
vilka officersavlöningsreglementet äger tillämpning, torde emellertid av dylik
anledning några betänkligheter icke nu behöva möta mot ett bifall till sökandenas
framställning.
Det torde ej kunna bestridas, att de för närvarande i förevarande avseende
gällande avlöningsbestämmelserna hava lett till, att sökandena blivit i
viss grad missgynnade i förhållande till beställningshavare, som efter 1927
års officersavlöningsreglementes ikraftträdande övergått till beställning a staten
för artilleriets fabriker och tyganstalter. 1930 års militäravlöningssakkunniga
hava ock uti sitt den 10 december 1930 framlagda förslag till nytt
militärt avlöningsreglemente gjort framställning örn sådan ändring av föreskrifterna
örn löneklassplacering vid övergång mellan olika löneplaner, att, bland
annat, syftet med förevarande ansökning därigenom skulle komma att till
-
6
Kungl. Maj-.ts proposition nr 150.
godoses. Med hänsyn till ovissheten om, när detta reglementsförslag kommer
att underställas riksdagens prövning, synes emellertid spörsmålet örn ifrågavarande
beställningshavares löneklassplacering icke böra göras beroende av
behandlingen av nämnda förslag.
Efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter anser jag
mig böra tillstyrka, att åtgärder nu vidtagas för åvägabringande av en gynnsammare
löneklassplacering för ifrågavarande fyra beställningshavare. Detta
synes lämpligast kunna ske genom utverkande av medgivande från riksdagens
sida, att stadgandet i 10 § 1 mom. första stycket av 1927 års officersavlöningsreglemente
må beträffande dessa beställningshavare tillämpas, som
örn detsamma gällt under vederbörandes hela tjänstetid i oavbruten följd
vid försvarsväsendet. Genom en dylik åtgärd skulle de ojämnheter i avlöningshänseende,
som uppstått mellan sökandena och vissa beställningshavare,
vilka efter den 1 januari 1928 övergått till tyg- eller fabriksskrivarbeställning,
komma att undanröjas. I enlighet med vad försvarsväsendets
lönenämnd i sitt i ärendet avgivna utlåtande anfört, torde den förändrade
placering i löneklass, som ett dylikt medgivande skulle medföra, icke böra
tillämpas retroaktivt utan äga rum först från och med den 1 juli 1935.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att beträffande fabriksförvaltaren av l:a klassen A. H. Glafström,
tygförvaltaren av l:a klassen F. S. Engdahl samt tygförvaltarna
av 2:a klassen A. E. Ekblad och A. C. Alsing stadgandet
i 10 § 1 mom. första stycket i avlöningsreglementet
för officerare m. fl. den 20 maj 1927 (nr 170) må från och med
den 1 juli 1935 tillämpas, som örn detsamma gällt under vederbörandes
hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsenllegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Hans Edsberg.
Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och t a1 i texten
- SU 1935:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och tyganstalter. s. 1 i texten