Sök i Ratio Lex

Angående ändrad löneklassplacerinq för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och tyganstalter

1935-02-22 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:150, Angående ändrad löneklassplacerinq för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och tyganstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

1

Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrad

löneklassplacerinq för vissa beställningshavare vid

artilleriets fabriker och tyganstalter; given Stockholms

slott den 22 februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet Över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 22 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:

Enligt 10 § 1 mom. avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid armén och marinen gällde vid övergång från beställning, hörande

till en av de under 5 § i nämnda reglemente intagna löneplanerna,

till beställning inom annan löneplan att, därest den lön, varav beställningsBihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 150. 593 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

havaren vid övergången skulle komma i åtnjutande, understege den, han

vid övergången innehade, sistnämnda lön skulle till honom utgå, intill dess

han på grund av befordran eller uppfattning till högre löneklass komme i

åtnjutande av motsvarande eller högre lön.

I nu gällande officersavlöningsreglemente av den 20 maj 1927 (nr 170),

vilket trätt i kraft den 1 januari 1928, har stadgandet angående löneklassplacering

vid övergång mellan beställningar å olika löneplaner (10 § 1 mom.

första stycket) givits följande ändrade lydelse: »Därest den lön, varav beställningshavare

vid övergång från beställning, hörande till en av de under

5 § intagna löneplaneima, till beställning inom annan löneplan skulle komma

i åtnjutande, understiger den, han vid övergången innehade, må han i den

nya beställningen åtnjuta lön enligt den löneklass, vars lönebelopp är närmast

högre än den lön, lian vid övergången innehade; dock må lönen därvid

icke utgå enligt högre löneklass än den högsta för den nya beställningen

gällande.»

Då det kunde tänkas, att i något fall, där övergång, varom här vore fråga,

skett före det nya reglementets ikraftträdande, vederbörande på grund av de

äldre bestämmelserna i lönehänseende skulle kunna komma att intaga en

°gynnsammare ställning, än örn övergången ägt rum senare, intogs i övergångsbestämmelserna

till 1927 års reglemente (42 § tredje stycket) en föreskrift,

enligt vilken vederbörande i dylikt fall från och med tidpunkten för

de nya bestämmelsernas ikraftträdande tillförsäkrades samma löneställning,

som örn övergången till den nya beställningen först då ägt rum.

Däremot meddelades icke i samband med ikraftträdandet av 1927 års

officersavlöningsreglemente någon föreskrift motsvarande den, som återfinnes

i kungörelsen den 21 oktober 1921 (nr 637) med vissa bestämmelser

i fråga örn övergång till den för år 1922 gällande lönestaten för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

vid armén och marinen, där det stadgades, att bestämmelserna i 1921 års

officersavlöningsreglemente jämte därtill hörande särskilda avlöningsbestämmelser

skulle omedelbart efter deras trädande i kraft varda gällande för

samtliga ordinarie beställningshavare, beträffande vilka reglementet skulle

lända till efterrättelse, såsom örn bestämmelserna varit tillämpade under vars

och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet.

Uti skrivelse till Kungl. Maj.t den 15 september 1934 hava fabriksförvaltaren

av lia klassen A. H. Glafström, tygförvaltaren av lia klassen F. S.

Engdahl samt tygförvaltarna av 2:a klassen A. E. Ekblad och A. C. Alsing

gjort framställning örn ändrad placering i löneklass uti av dem innehavda

beställningar och därvid anfört i huvudsak följande.

I samband med övergången till det nu gällande militära avlöningsreglementet

av den 20 maj 1927 hade någon övergångsbestämmelse, motsvarande

det nyssnämnda stadgandet i omförmälda kungörelse den 21 oktober 1921, icke

utfärdats. Till följd därav hade sökandena, vilka samtliga före den 1 januari

1928 övergått från underofficersbeställning till beställning såsom tyg- eller

fabriksskrivare (staten för artilleriets fabriker och tyganstalter), efter det nya

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

reglementets ikraftträdande i lönehänseende kommit att intaga en oförmånligare

ställning än vissa andra motsvarande beställningshavare, som efter

sistnämnda tidpunkt övergått till tyg- eller fabriksskrivarbeställning. Detta

hade framhållits av arméförvaltningens artilleri- och civila departement, som

i ett den 22 maj 1931 avgivet utlåtande beträffande sökandenas ställning i

lönehänseende förklarat sig anse det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att åtgärder vidtoges för åvägabringande av gynnsammare löneklassplacering

för den personal av ifrågavarande kategori, som övergått till

civilmilitär beställning före ikraftträdandet av 1927 års avlöningsreglemente.

Enligt departementens mening skulle detta syftemål vinnas, därest stadgandet

i 10 § 1 mom. första stycket av 1927 års avlöningsreglemente finge tilllämpas

å vederbörande, som om det gällt under vars och ens hela tjänstetid

i oavbruten följd vid försvarsväsendet. Trots upprepade framställningar

hade emellertid någon dylik tillämpning av nyssnämnda stadgande i avlöningsreglementet

icke medgivits. I viss mån syntes detta hava berott pa, att

man i avvaktan på den slutliga prövningen av 1930 års militäravlöningssakkunnigas

förslag till nytt avlöningsreglemente icke velat vidtaga några ändringar

i förevarande avseende. Den långa tid, som förflutit sedan de sakkunnigas

ifrågavarande förslag framlades, hade emellertid medfört, att den placering

i löneklass, som sökandena enligt 1927 års bestämmelser erhållit,

kommit att för dem framstå såsom alltmer orättvis och obillig. Härtill

bomme, att en rättelse snarast vore erforderlig, därest de skulle få någon

nytta av densamma före pensionsålderns uppnående.

Tinder åberopande av vad sålunda anförts hemställde sökandena, att

Kungl. Majit måtte utverka riksdagens medgivande, att, beträffande deras

placering i löneklass, stadgandet i 10 § avlöningsreglementet den 20 maj

1927 finge tillämpas så som örn det gällt under vars och ens hela tjänstetid

i oavbruten följd vid försvarsväsendet, ävensom att omräkning av deras placering

i löneklass måtte komma till stånd, så att de från tidpunkten från

avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 januari 1928 i då innehavda beställningar

finge erhålla den ändrade placering i löneklass, som följde av

detta riksdagens medgivande.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av arméförvaltningens artilleri- och civila

departement den 26 oktober 1934 samt av för sv ar sväs endels lönenämnd den 3

november samma år.

Arméförvaltningens artilleri- och civila departement hava i sitt nyssnämnda

utlåtande, under åberopande av vad departementen tidigare anfört uti sitt

i sökandenas framställning angivna yttrande den 22 maj 1931, förklarat sig

kunna i allo biträda, vad i framställningen anförts och yrkats beträffande

sökandenas löneförhållanden. Departementen hava därvid förklarat sig vilja

särskilt framhålla, att, enligt vad verkställd undersökning givit vid handen,

motsvarande krav icke kunde förväntas komma att uppställas av andra

beställningshavare å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter eller

eljest av personal, å vilken officersavlöningsreglementet ägde tillämpning.

Försvarsväsendcts lönenämnd har i sitt i ärendet avgivna utlåtande anfört

i huvudsak följande.

Lönenämnden hade tidigare vid flera tillfällen yttrat sig angående den

fråga, som avsåges i den remitterade framställningen, senast i ett den 25

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Majlis proposition nr 150.

april 1934 dagtecknat yttrande till riksdagens statsutskott i anledning av

en . inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 81). Lönenämndens

majoritet hade i sistnämnda ärende på anförda skäl icke funnit sig kunna

tillstyrka någon åtgärd i föreslaget syfte, medan tre av lönenämndens ledamöter

tillstyrkt bifall till motionen.

Statsutskottet hade i utlåtande (nr 112) i anledning av motionen anfört,

att ehuru enligt utskottets mening åtskilliga skäl talade till förmån för den

i motionen gjorda framställningen, utskottet dock med hänsyn till svårigheten

att överblicka, vilka konsekvenser ett bifall till densamma skulle

komma att medföra, icke för det dåvarande ansett sig berett att tillstyrka

vidtagande av åtgärd i av motionärerna angiven riktning. Utskottet hade

därför hemställt, att motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Riksdagen hade beslutat i enlighet härmed.

Nu hade emellertid arméförvaltningens artilleri- och civila departement i

sitt över föreliggande framställning avgivna yttrande efter verkställd undersökning

uttalat, att motsvarande krav icke kunde förväntas komma att uppställas

av andra beställningshavare å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter

eller eljest av personal, å vilken officersavlöningsreglementet ägde

tillämpning. Enligt de sålunda meddelade iippgifterna torde det skäl, som

enligt statsutskottets förenämnda utlåtande föranlett utskottet att för det

dåvarande avstyrka bifall till det i motionen nr 81 väckta förslaget, icke

längre äga giltighet. Med hänsyn till vad sålunda förekommit ville lönenämnden

icke längre motsätta sig vidtagande av åtgärder för tillmötesgående

av sökandenas framställning. Såsom iönenämnden tidigare uttalat, syntes

dessa åtgärder emellertid icke böra givas retroaktiv verkan. Denna lönenämndens

uppfattning stöde även i överensstämmelse med av riksdagen

fattade beslut i liknande fall (statsutskottets utlåtande nr 180/1930). På

grund härav syntes den förändrade placering i löneklass, som kunde komma

att medgivas sökandena, icke böra äga rum förrän från och med den 1 iuli

1935.

Såsom i det föregående omförmälts hava samtliga sökandena före den 1

januari 1928 övergått från av dem tidigare innehavda underofficersbeställningar

till tyg- eller fabriksskrivarbeställning å staten för artilleriets fabriker

och tyganstalter. Genom övergången blevo de överflyttade från löneplan Uo

(2:a lönegraden) till löneplan C (3:e lönegraden) i det vid tiden för övergången

gällande officersavlöningsreglementet av den 29 juni 1921. Pör ingen

av dem medförde övergången någon omedelbar löneförbättring. Samtliga

hade nämligen såsom underofficerare (sergeanter) åtnjutit högre avlöning än

den, varav de till en början skulle kornmal åtnjutande i 3:e lönegraden å

löneplanen C; och jämlikt bestämmelserna i 10 § nämnda avlöningsreglemente

ägde de att tillsvidare uppbära den högre underofficerslönen, intill dess de

på grund av befordran eller uppfattning till högre löneklass å löneplan C

komme i åtnjutande av motsvarande eller högre lön. Intill den 1 januari

1928, då det nya officersavlöningsreglementet av den 20 maj 1927 trädde i

kraft, hade ingen av sökandena uppflyttats till så hög löneklass å löneplan C,

att han därigenom erhållit någon löneförhöjning.

I sistnämnda avlöningsreglemente har 10 § 1 mom. givits sådan ändrad

lydelse, att, därest beställningshavare vid övergång från en löneplan till en

annan skulle komma i åtnjutande av lön, understigande den, han vid över

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj-.ts proposition nr 150.

gången innehade, han i den nya beställningen skall äga åtnjuta lön enligt

den löneklass, vars lönebelopp är närmast högre än den lön, han vid övergången

innehade. Dessa nya avlöningsföreskrifter blevo visserligen icke

direkt tillämpliga å sökandena, vilka som nämnts redan före det nya avlöningsreglementets

ikraftträdande övergått från beställning hörande till löneplan

Uo till beställning inom löneplan C. Genom övergångsbestämmelsen

i 42 § tredje stycket av 1927 års avlöningsreglemente hava emellertid sökandena

från och med tidpunkten för reglementets ikraftträdande tillförsäkrats

samma löneställning, som örn övergången till de nya beställningarna

först då ägt rum. Enligt sökandenas mening har dock denna föreskrift

icke varit tillfyllest för att tillförsäkra dem en rättvis ställning i lönehänseende,

utan hade de i sådant avseende kommit i sämre ställning än personer,

som efter den 1 januari 1928 övergått till tyg- eller fabriksskrivarbeställning.

Den av sökandena nu gjorda ansökningen går ut på, att stadgandet i

10 § 1 mom. första stycket av 1927 års officersavlöningsreglemente skall

beträffande dem tillämpas så, som örn detsamma gällt icke blott från den

1 januari 1928 utan under vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid

försvarsväsendet, varjämte en omräkning i enlighet härmed beträffande deras

placering i löneklass skulle verkställas från och med nyssnämnda dag.

Spörsmålet örn ifrågavarande beställningshavares löneställning har vid

upprepade tillfällen varit föremål för statsmakternas prövning, senast — på

grund av en i andra kammaren väckt motion (nr 81) — vid 1934 års riksdag,

som dock i anslutning till vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande (nr 112)

beslöt, att motionen i fråga icke skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Av statsutskottets nämnda utlåtande, nr 112/1934, framgår, att utskottet funnit

åtskilliga skäl tala till förmån för ändrad löneklassplacering av sökandena.

Utskottet ansåg sig emellertid med hänsyn till svårigheten att överblicka,

vilka konsekvenser ett bifall till den föreliggande motionen skulle komma

att medföra, dock icke berett att för det dåvarande tillstyrka vidtagande

av åtgärd i av motionärerna angiven riktning. Sedan arméförvaltningens

artilleri- och civila departement numera upplyst, att några motsvarande krav

icke kunna förväntas komma att uppställas av andra beställningshavare, å

vilka officersavlöningsreglementet äger tillämpning, torde emellertid av dylik

anledning några betänkligheter icke nu behöva möta mot ett bifall till sökandenas

framställning.

Det torde ej kunna bestridas, att de för närvarande i förevarande avseende

gällande avlöningsbestämmelserna hava lett till, att sökandena blivit i

viss grad missgynnade i förhållande till beställningshavare, som efter 1927

års officersavlöningsreglementes ikraftträdande övergått till beställning a staten

för artilleriets fabriker och tyganstalter. 1930 års militäravlöningssakkunniga

hava ock uti sitt den 10 december 1930 framlagda förslag till nytt

militärt avlöningsreglemente gjort framställning örn sådan ändring av föreskrifterna

örn löneklassplacering vid övergång mellan olika löneplaner, att, bland

annat, syftet med förevarande ansökning därigenom skulle komma att till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts proposition nr 150.

godoses. Med hänsyn till ovissheten om, när detta reglementsförslag kommer

att underställas riksdagens prövning, synes emellertid spörsmålet örn ifrågavarande

beställningshavares löneklassplacering icke böra göras beroende av

behandlingen av nämnda förslag.

Efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter anser jag

mig böra tillstyrka, att åtgärder nu vidtagas för åvägabringande av en gynnsammare

löneklassplacering för ifrågavarande fyra beställningshavare. Detta

synes lämpligast kunna ske genom utverkande av medgivande från riksdagens

sida, att stadgandet i 10 § 1 mom. första stycket av 1927 års officersavlöningsreglemente

må beträffande dessa beställningshavare tillämpas, som

örn detsamma gällt under vederbörandes hela tjänstetid i oavbruten följd

vid försvarsväsendet. Genom en dylik åtgärd skulle de ojämnheter i avlöningshänseende,

som uppstått mellan sökandena och vissa beställningshavare,

vilka efter den 1 januari 1928 övergått till tyg- eller fabriksskrivarbeställning,

komma att undanröjas. I enlighet med vad försvarsväsendets

lönenämnd i sitt i ärendet avgivna utlåtande anfört, torde den förändrade

placering i löneklass, som ett dylikt medgivande skulle medföra, icke böra

tillämpas retroaktivt utan äga rum först från och med den 1 juli 1935.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att beträffande fabriksförvaltaren av l:a klassen A. H. Glafström,

tygförvaltaren av l:a klassen F. S. Engdahl samt tygförvaltarna

av 2:a klassen A. E. Ekblad och A. C. Alsing stadgandet

i 10 § 1 mom. första stycket i avlöningsreglementet

för officerare m. fl. den 20 maj 1927 (nr 170) må från och med

den 1 juli 1935 tillämpas, som örn detsamma gällt under vederbörandes

hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsenllegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Edsberg.

Stockholm 1935. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:339 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och t a1 i texten
  2. SU 1935:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad löneklassplacering för vissa beställningshavare vid artilleriets fabriker och tyganstalter. s. 1 i texten