Angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid kommunala flickskolor
1935-02-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1935:154, Angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid kommunala flickskolor
Dokumentets text
Kungl. Maj:t8 proposition nr 154.
1
JJr 154.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående delaktighet i
lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid
kommunala flickskolor; given Stockholms slott den 22 februari
1935.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 22 februari 1935.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:
Till Kungl. Marits prövning föreligger fråga örn rätt för vissa övningslärarinnor
vid kommunala flickskolor att vara delägare i lärarinnornas
pensionsanstalt.
Inrättandet av kommunala flickskolor grundar sig på beslut av 1928 års
riksdag (riksd. skr. nr 356). Bestämmelser angående avlöning åt lärare vid
kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola finnas meddelade i
kungörelse den 22 juni 1928 (nr 229). Enligt § 15 i denna kungörelse
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 154—155. 1
2
Kungl. Marits ''proposition nr 154.
må skolområde kunna genom särskild reglering bereda fastare ställning i
rättsligt och ekonomiskt hänseende åt sådan lärare i övningsämne, som har
en undervisning av minst 20 undervisningstimmar i veckan. Därest sådan
reglering avser även beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt, skola
bestämmelser i sådant hänseende stadfästas på sätt i reglementet för pensionsanstalten
närmare föreskrives. Reglementet för statens pensionsanstalt
innehåller i § 41 b) föreskrift, enligt vilken delaktighet i anstalten må tillkomma
lärare vid nu nämnda skolor.
Den första kommunala flickskolan trädde i verksamhet den 1 juli 1929.
Under läsåret 1934/1935 finnas i verksamhet sammanlagt 19 sådana skolor.
Av de vid skolorna anställda övningslärarinnorna hava de flesta tidigare
tjänstgjort såsom övningslärarinnor vid statsunderstödda enskilda högre flickskolor,
som därefter ombildats till kommunala flickskolor. I egenskap av
befattningshavare vid statsunderstödd enskild läroanstalt ägde dylik lärarinna
före övergången till kommunal flickskola, enligt kungörelsen den 23
december 1910 (nr 145) angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen
vid enskilda läroanstalter, delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt,
för den händelse hon meddelade undervisning antingen sammanlagt
minst 4 veckotimmar i gymnastik eller sammanlagt minst 6 veckotimmar
i ett eller flera av ämnena välskrivning, teckning, musik, huslig ekonomi,
kvinnligt handarbete, träslöjd och andra liknande slöjdarter eller ock sammanlagt
minst 10 veckotimmar, oberoende av undervisningsämnen.
I särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava Sveriges flick- och
samskolors lärarinne}örbund och centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen
framhållit, att ett avsevärt antal övningslärarinnor, som tidigare
varit delägare i lärarinnornas pensionsanstalt men i samband med övergången
till kommunal flickskola måst utträda ur sistnämnda pensionsanstalt,
sedermera icke erhållit pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Föreningarna
hava gjort framställning i syfte att möjlighet måtte beredas
dylika övningslärarinnor att, räknat från tidpunkten för övergången till
den kommunala flickskolan, bibehållas vid delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt,
intill dess inträde kunde komma att vinnas i statens pensionsanstalt.
Till stöd för framställningen hava föreningarna anfört i huvudsak följande:
Endast
något mer än hälften av samtliga övningslärartjänster vid kommunala
flickskolor under läsåret 1933/1934 hava reglerats för pensionsrätt
i statens pensionsanstalt. I de flesta fall, då dylik reglering icke skett, har
reglering icke kunnat ifrågakomma på grund av att vederbörande befattningshavare
icke haft så stort antal undervisningstimmar, som fordras enligt
kungörelsen den 22 juni 1928, i en del fall har däremot kommunen ej velat
åtaga sig de med tjänstens reglering följande förpliktelserna. Vid de 18 i
verksamhet varande kommunala flickskolorna finnas 22 å 23 övningslärarinnor
med tillsammans 340 å 352 veckotimmars tjänstgöring, vilka varit
Kungl. Maj:ts proposition nr 154. 3
delägare i lärarinnornas pensionsanstalt men efter övergången till kommunal
flickskola icke kunnat erhålla pensionsrätt.
övningslärarna vid kommunala flickskolor hava i det hela ej fatt den
rättsliga ställning, som man förväntade, när dessa skolor upprättades. I
sin skrivelse deri 5 juni 1928, nr 356, angående statsbidrag till kornmunala
flickskolor m. m. anhöll riksdagen, bland annat, att Kungl. Maj.! matte
verkställa utredning i fråga örn beredande av ordinarie anställning åt
ifrågavarande lärare, och i skrivelse till Kungl. Majit den 13 april 1931
anhöllo sökandeföreningarna örn utredning i samma ämne. En i enlighet
härmed verkställd utredning, vilken omfattade jämväl fragan örn övningslärarinnornas
pensionsförhållanden, har ännu icke lett till några positiva
resultat. I det yttrande, som skolöverstyrelsen den 16 november 1931 avgav
i anledning av föreningarnas framställning, föreslog skolöverstyrelsen
bland annat pensionsrätt i statens pensionsanstalt för kommunal flickskolas
Övningslärare i ungefärligen samma utsträckning, som för närvarande galler
för övningslärarinnorna vid de statsunderstödda enskilda skolorna. Även
statens pensionsanstalt anvisade i yttrande den 27 maj 1932 över omförmälda
framställning en lösning av ifrågavarande lärarinnors pensionsfråga.
Anstalten uttalade därvid, att det ej borde möta betänkligheter att
_ i ungefärlig överensstämmelse med vad som enligt kungörelsen, den 29
juni 1928 (nr 257) föreskrivits beträffande ordinarie lärare, som vid kommunal
mel lanskolas ombildning till allmänt läroverk ble\e Överflyttad till
sådant läroverk — medgiva övningslärarinna, som i samband med inrättandet
av kommunal flickskola överflyttades till sådan skola fran enskild
högre flickskola, rätt att kvarstå som delägare i lärarinnornas pensionsanstalt
på samma villkor som förut, intill dess hennes tjänst reglerades och
förenades med pensionsrätt enligt statens pensionsanstalts reglemente.
För att i avbidan på den slutliga lösningen av förut omnämnda frågor
åstadkomma någon förbättring av pensionsförhållandena för ifrågavarande
grupp av övningslärarinnor hava föreningarna ansett sig böra förorda den
av statens pensionsanstalt sålunda ifrågasatta anordningen såsom ett provisorium.
Därigenom skulle åtminstone de övningslärarinnor vid kommunal
flickskola, åt vilka icke för närvarande pensionsrätt kan beredas men som
tidigare haft sådan rätt vid enskild skola, bibehållas vid den redan grund
lagda pensionsrätten.
Statens kostnad härför bleve helt visst överkomlig. For år 1934 skulle
statens bidrag till pensionsavgifterna enligt gjord beräkning utgöra lägst
1,020 kronor och högst 1,056 kronor.
Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 19 oktober 1934 tillstyrkt förevarande
framställningar och därvid anfört huvudsakligen följande:
överstyrelsen vitsordar den försämring i pensionshänseende, som inträtt
för åtskilliga övningslärarinnor vid kommunala flickskolor, vilka tidigare
varit anställda vid statsunderstödda enskilda högre flickskolor. Därest åtgärder
vidtoges i enlighet med det förslag, som överstyrelsen framlagt i
utlåtandet den 16 november 1931, skulle de i nu föreliggande framställningar
påpekade olägenheterna i stort sett bliva avhjälpta. Det synes emellertid
ovisst, vid vilken tid nämnda förslag kan komma att upptagas. I
väntan därpå komma många av de vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
tidigare anställda övningslärarinnorna att förlora tjänstår för pension.
Vissa av dessa lärarinnor stå redan så nära pensionsåldern, att åtgärder
för olägenheternas avhjälpande böra vidtagas snarast möjligt.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
överstyrelsen finner det i framställningarna framlagda förslaget, på vilket
tanken först väckts av statens pensionsanstalt, väl lämpat såsom övergångsåtgärd.
För ändamålet torde övergångsbestämmelser böra införas såväl i reglementet
för statens pensionsanstalt som i samtliga de kungörelser, vilka avse
pension och tilläggspension för lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter.
Genom sådana övergångsbestämmelser skulle ej blott staten utan även
vederbörande kommun få vidkännas skyldighet att bidraga till vederbörande
lärarinnas pensionering, vardera med 30 procent av den i § 5 av reglementet
för lärarinnornas pensionsanstalt för henne stadgade lägsta pensionsavgiften.
Det torde emellertid vara med billigheten överensstämmande, att så sker,
enär detta endast utgör ett fortsatt fullgörande av de förpliktelser, som stat
och kommun tidigare åtagit sig i fråga örn pensionsförmåner för ifrågavarande
övningslärarinnor, då de voro anställda vid de enskilda läroanstalterna.
Av samma anledning synes det vara billigt, att ifrågavarande övergångsbestämmelser
erhålla retroaktiv verkan från och med den tidpunkt, då vederbörande
lärarinna vunnit anställning vid kommunal flickskola, alltså tidigast
från och med den 1 juli 1929.
I utlåtande den 7 december 1934 har statens pensionsanstalt, vars styrelse
tillika utgör direktion för lärarinnornas pensionsanstalt, i ärendet anfört,
bland annat, följande:
Pensionsanstalten har i enlighet med sin i utlåtandet den 27 maj 1932
intagna ståndpunkt intet att erinra mot att föreskrifter meddelas av den i
framställningarna angivna innebörden.
Såsom av skolöverstyrelsen framhålles, kan den nu ifrågasatta avgiftsbetalningen
till lärarinnornas pensionsanstalt sägas utgöra en fortsättning
av den avgiftsskyldighet, som förefanns medan lärarinnorna voro anställda
vid enskild skola men som avbröts genom inrättandet av kommunal flickskola.
Med hänsyn härtill torde det ej kunna möta några allvarligare betänkligheter
att nu för såväl lärarinnorna som vederbörande kommuner
och staten föreskriva obligatorisk avgiftsplikt, som skulle avse jämväl tiden
tillbaka till respektive kommunala flickskolors inrättande, således längst till
den 1 juli 1929. Örn, såsom pensionsanstalten vill förorda, erläggandet av
retroaktiva avgifter underlättades genom att avgifterna finge fördelas på
ett antal följande år, torde väl lärarinnorna själva sakna anledning att göra
invändningar mot att — vilket anstalten finner vara den i detta fall mest
tillfredsställande anordningen — erläggandet göres obligatoriskt. Enär antalet
lärarinnor är ganska obetydligt och de för dem erforderliga avgifterna
äro relativt blygsamma samt erläggandet av dessa avgifter icke skulle sträcka
sig längre tillbaka i tiden än på sin höjd till den 1 juli 1929, torde det ej
heller för kommunerna innebära några större olägenheter, att dessa retroaktiva
avgifter göras obligatoriska.
I de nu till utfärdande avsedda föreskrifterna torde undantag böra stadgas
beträffande lärarinnor, som tillerkänts ersättning jämlikt kungörelsen den
9 oktober 1931 (nr 344) örn ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter och för vilka fortsatt avgiftsplikt till lärarinnornas
pensionsanstalt redan finnes stadgad, nämligen genom kungörelserna
nr 345/1931 och nr 385/1932.
För lärarinna, som nu skulle beredas fortsatt pensionsrätt med avgifts
-
5
Kungl. Majda proposition nr 154.
skyldighet till lärarinnornas pensionsanstalt, torde i fråga om avgiftens belopp
lämpligen böra gälla liknande bestämmelser som för de sist avsedda
lärarinnorna, vilket skulle innebära, att avgifter skola utgå såsom örn med
befattningen varit förenad en tjänstgöring, närmast motsvarande den, som
lärarinnan årligen i medeltal haft å sin befattning vid den enskilda skolan
under de senaste fem åren före början av skolans avveckling. Detta antagande
rörande tjänstgöringens omfattning bör ligga till grund jämväl för
beräkning av tilläggspensions belopp.
I bestämmelserna torde lämpligen böra införas stadgande örn att staten
och vederbörande kommun skola bidraga till lärarinnans pensionering med
vardera 30 procent av den i § 5 av reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt
stadgade lägsta pensionsavgiften.
På grund av vad sålunda anförts bar pensionsanstalten föreslagit, att till
förenämnda kungörelse den 23 december 1910 (nr 145) angående pensionering
av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter måtte fogas
övergångsbestämmelser av följande lydelse:
»övningslärarinna, som den 1 juli 1935 är anställd eller senare anställes
vid kommunal flickskola oell som vid tidpunkten för den kommunala flickskolans
upprättande innehade anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt
å orten med delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt, skall kvarstå
såsom delägare i anstalten, under förutsättning att hon erhållit sin
anställning vid den kommunala flickskolan i samband med att den enskilda
läroanstalten antingen ombildats till kommunal flickskola eller ock upphört
med sin verksamhet till följd av inrättande å orten av den kommunala
flickskolan. Den fortsatta delaktigheten skall räknas från och med den dag,
då bon erhållit ''anställning vid den kommunala flickskolan, och fortgå, intill
dess bennes befattning därstädes kan komma att förenas med pensionsrätt i
statens pensionsanstalt. Härvid skola för henne gälla de rättigheter och
skyldigheter i avseende å pensionsavgifter och pensionsförmåner, som skulle
tillkomma benne, örn bon fortfarande vore i tjänst anställd vid sådan läroanstalt,
som säges i § 1 av reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt.
Befattningen skall antagas vara förenad med en tjänstgöring, närmast motsvarande
den, som lärarinnan årligen i medeltal haft å sin befattning vid
den enskilda skolan under de senaste fem åren. Staten och vederbörande kommun
skela bidraga till lärarinnans pensionering vardera med 30 procent
av den i § 5 av reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt stadgade
lägsta pensionsavgiften. För tiden före den 1 juli 1935 upplupna pensionsavgifter
skola erläggas i den ordning, pensionsanstalten bestämmer. Beträffande
pensionsrätt för här avsedd lärarinna, som erhåller ersättning
jämlikt kungörelsen den 9 oktober 1931 (nr 344) örn ersättning at vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, gäller vad därom är
särskilt stadgat.»
Statskontoret bar i utlåtande den 18 februari 1935 anfört följande:
I ärendet har upplysts, att vid de kommunala flickskolor, som under
läsåret 1934/1935 äro i verksamhet, Önnäs 22 å 23 övningslärarinnor, vilka
varit delägare i lärarinnornas pensionsanstalt men icke kunnat erhålla pensionsrätt
i sin anställning vid den kommunala flickskolan. Förhållandet
skulle i de flesta fall hava berott på att reglering av befattningarna icke
kunnat ifrågakomma på grund av för lågt antal undervisningstimmar men
i en del fall på att kommunen ej velat åtaga sig de med tjänstens reglering
följande förpliktelserna.
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 154.
Med deri avfattning föreliggande förslag till bestämmelser erhållit skulle
övningslärarinna, som vid tidpunkten för kommunal flickskolas upprättande
innehaft anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt med delaktighet
i lärarinnornas pensionsanstalt och som erhållit anställning vid den kommunala
flickskolan i samband med den enskilda läroanstaltens upphörande,
äga rätt att kvarstå såsom delägare i nämnda pensionsanstalt även i sådant
fall, då förutsättningar enligt § 15 i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 229)
i fråga örn undervisningstidens omfattning föreligga för en reglering av
befattningen och därmed även för pensionsrätt i statens pensionsanstalt.
Statskontoret kan för sia del svårligen tillstyrka, att rätten att bibehålla
delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt skall gälla även sistberörda
kategori övningslärarinnor. Det torde nämligen få anses vara en kommunens
angelägenhet att pa sätt nyss angivits bereda dessa lärarinnor en
tryggare ställning, och det torde kunna befaras, att, örn vederbörande
lärarinna finge bibehålla äldre pensionsrätt, detta skulle bidraga tili att kommunerna
underläte vidtaga anordning i angivet hänseende.
Statskontoret förordar det förslag till bestämmelser, som avgivits av statens
pensionsanstalt, men vill av nyss anförda skäl påyrka ett tillägg till
första meningen i nämnda förslag av följande lydelse: »---samt att
hon i sin anställning vid den kommunala flickskolan fullgör en undervisning,
som understiger 20 undervisningstiinmar i veckan».
Den retroaktiva verkan, bestämmelserna skulle komma att erhålla enligt
förslaget, torde medföra vissa engångskostnader för staten genom dess
bidragsplikt, men då det härvid torde komma att röra sig örn jämförelsevis
oväsentliga kostnader, synes förhållandet knappast böra tillmätas betydelse
vid frågans bedömande.
i
Den utredning rörande anställningsförhållandena för lärare i övningsämnen
vid kommunala flickskolor, som av skolöverstyrelsen verkställts i anledning av
1928 års riksdags i ärendet omförmälda skrivelse nr 356 och som jämväl åsyftat
ett ordnande av pensionsfrågan för denna personal, har ännu icke föranlett
förslag till riksdagen. Att så ej skett torde närmast vara föranlett därav,
att det ej ansetts lämpligt att utbryta de i riksdagsskrivelsen avsedda spörsmålen
beträffande övningslärarpersonal vid kommunala flickskolor ur deras
sammanhang med motsvarande frågor för personal vid andra statsunderstödda
kommunala läroanstalter.
Övergången från enskild till kommunal flickskola har för åtskilliga övningslärarinnor
medfört en försämring i pensionshänseende. Såvitt av utredningen
i ärendet framgår, har hittills allenast något över hälften av
samtliga övningslärarinnor vid kommunala flickskolor erhållit delaktighet i
statens pensionsanstalt. Övriga lärarinnor hava — i regel till följd av att
de icke i fråga örn undervisningsskyldighetens omfattning uppfylla villkoren
för sådan delaktighet— ej kunnat förvärva pensionsrätt på grund av anställningen
vid kommunal flickskola. I den mån dessa lärarinnor tidigare varit
delägare i lärarinnornas pensionsanstalt på grund av anställning vid statsunderstödd
enskild läroanstalt, har övergången till kommunal flickskola
alltså föranlett förlust av tidigare innehavd pensionsrätt.
Det förslag till avhjälpande av nu nämnda missförhållande, som framlagts
Kungl. May.ts proposition nr 154. 7
av statens pensionsanstalt, går ut på att lärarinnor, som tidigare ägt delaktighet
i lärarinnornas pensionsanstalt men måst utträda ur denna anstalt
vid övergången till kommunal flickskola, skulle återvinna delaktighet i anstalten
med enahanda pensionsvillkor, som gällt närmast före övergången.
Detta förslag synes mig vara lämpligt. I likhet med statskontoret anser jag
dock, att det ifrågasatta medgivandet till återinträde i lärarinnornas pensionsanstalt
hör begränsas att avse övningslärarinna, som på grund av undervisningsskyldighetens
begränsade omfattning icke kan erhålla delaktighet i
statens pensionsanstalt. Beträffande övriga lärarinnor torde det, såsom
statskontoret framhållit, böra ankomma på vederbörande skolområde att
genom tjänstereglering bereda lärarinnorna möjlighet till pensionsrätt i
sistnämnda pensionsanstalt.
Såsom myndigheterna föreslagit torde den fortsatta delaktigheten i lärarinnornas
pensionsanstalt för ifrågavarande personal böra göras obligatorisk
och beräknas från och med den tidpunkt, då övergången från enskild till
kommunal flickskola ägde rum. Med hänsyn till att kommunerna åtnjuta
statsbidrag till de kommunala flickskolornas verksamhet finner jag i likhet
med myndigheterna betänklighet ej möta mot att bidragsskyldigheten även
för kommunernas vidkommande göres obligatorisk och får avse tiden från
och med vederbörande lärarinnas avgång från den enskilda flickskolan, detta
så mycket mindre som delaktigheten utgör en direkt fortsättning av en tidigare
pensionsrätt, till vilken kommunerna haft skyldighet att bidraga.
I fråga örn de närmare bestämmelser rörande beräkning av pensionsunderlag,
bestridande av pensionsavgifter m. m., som böra meddelas i avseende
å den fortsatta delaktigheten i lärarinnornas pensionsanstalt, biträder
jag det av statens pensionsanstalt framlagda förslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag här förordat, utfärda föreskrifter
angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt
för vissa övningslärarinnor vid kommunala
flickskolor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
R. Borgström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1935:131 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid kommunala a1 i texten
- BU 1935:30 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övningslärarinnor vid kommunala flickskolor. s. 1 i texten