Sök i Ratio Lex

Angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid kommunala flickskolor

1935-02-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:154, Angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid kommunala flickskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition nr 154.

1

JJr 154.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående delaktighet i

lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid

kommunala flickskolor; given Stockholms slott den 22 februari

1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 22 februari 1935.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

Till Kungl. Marits prövning föreligger fråga örn rätt för vissa övningslärarinnor

vid kommunala flickskolor att vara delägare i lärarinnornas

pensionsanstalt.

Inrättandet av kommunala flickskolor grundar sig på beslut av 1928 års

riksdag (riksd. skr. nr 356). Bestämmelser angående avlöning åt lärare vid

kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola finnas meddelade i

kungörelse den 22 juni 1928 (nr 229). Enligt § 15 i denna kungörelse

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 154—155. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits ''proposition nr 154.

må skolområde kunna genom särskild reglering bereda fastare ställning i

rättsligt och ekonomiskt hänseende åt sådan lärare i övningsämne, som har

en undervisning av minst 20 undervisningstimmar i veckan. Därest sådan

reglering avser även beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt, skola

bestämmelser i sådant hänseende stadfästas på sätt i reglementet för pensionsanstalten

närmare föreskrives. Reglementet för statens pensionsanstalt

innehåller i § 41 b) föreskrift, enligt vilken delaktighet i anstalten må tillkomma

lärare vid nu nämnda skolor.

Den första kommunala flickskolan trädde i verksamhet den 1 juli 1929.

Under läsåret 1934/1935 finnas i verksamhet sammanlagt 19 sådana skolor.

Av de vid skolorna anställda övningslärarinnorna hava de flesta tidigare

tjänstgjort såsom övningslärarinnor vid statsunderstödda enskilda högre flickskolor,

som därefter ombildats till kommunala flickskolor. I egenskap av

befattningshavare vid statsunderstödd enskild läroanstalt ägde dylik lärarinna

före övergången till kommunal flickskola, enligt kungörelsen den 23

december 1910 (nr 145) angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen

vid enskilda läroanstalter, delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt,

för den händelse hon meddelade undervisning antingen sammanlagt

minst 4 veckotimmar i gymnastik eller sammanlagt minst 6 veckotimmar

i ett eller flera av ämnena välskrivning, teckning, musik, huslig ekonomi,

kvinnligt handarbete, träslöjd och andra liknande slöjdarter eller ock sammanlagt

minst 10 veckotimmar, oberoende av undervisningsämnen.

I särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava Sveriges flick- och

samskolors lärarinne}örbund och centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen

framhållit, att ett avsevärt antal övningslärarinnor, som tidigare

varit delägare i lärarinnornas pensionsanstalt men i samband med övergången

till kommunal flickskola måst utträda ur sistnämnda pensionsanstalt,

sedermera icke erhållit pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Föreningarna

hava gjort framställning i syfte att möjlighet måtte beredas

dylika övningslärarinnor att, räknat från tidpunkten för övergången till

den kommunala flickskolan, bibehållas vid delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt,

intill dess inträde kunde komma att vinnas i statens pensionsanstalt.

Till stöd för framställningen hava föreningarna anfört i huvudsak följande:
Endast

något mer än hälften av samtliga övningslärartjänster vid kommunala

flickskolor under läsåret 1933/1934 hava reglerats för pensionsrätt

i statens pensionsanstalt. I de flesta fall, då dylik reglering icke skett, har

reglering icke kunnat ifrågakomma på grund av att vederbörande befattningshavare

icke haft så stort antal undervisningstimmar, som fordras enligt

kungörelsen den 22 juni 1928, i en del fall har däremot kommunen ej velat

åtaga sig de med tjänstens reglering följande förpliktelserna. Vid de 18 i

verksamhet varande kommunala flickskolorna finnas 22 å 23 övningslärarinnor

med tillsammans 340 å 352 veckotimmars tjänstgöring, vilka varit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 154. 3

delägare i lärarinnornas pensionsanstalt men efter övergången till kommunal

flickskola icke kunnat erhålla pensionsrätt.

övningslärarna vid kommunala flickskolor hava i det hela ej fatt den

rättsliga ställning, som man förväntade, när dessa skolor upprättades. I

sin skrivelse deri 5 juni 1928, nr 356, angående statsbidrag till kornmunala

flickskolor m. m. anhöll riksdagen, bland annat, att Kungl. Maj.! matte

verkställa utredning i fråga örn beredande av ordinarie anställning åt

ifrågavarande lärare, och i skrivelse till Kungl. Majit den 13 april 1931

anhöllo sökandeföreningarna örn utredning i samma ämne. En i enlighet

härmed verkställd utredning, vilken omfattade jämväl fragan örn övningslärarinnornas

pensionsförhållanden, har ännu icke lett till några positiva

resultat. I det yttrande, som skolöverstyrelsen den 16 november 1931 avgav

i anledning av föreningarnas framställning, föreslog skolöverstyrelsen

bland annat pensionsrätt i statens pensionsanstalt för kommunal flickskolas

Övningslärare i ungefärligen samma utsträckning, som för närvarande galler

för övningslärarinnorna vid de statsunderstödda enskilda skolorna. Även

statens pensionsanstalt anvisade i yttrande den 27 maj 1932 över omförmälda

framställning en lösning av ifrågavarande lärarinnors pensionsfråga.

Anstalten uttalade därvid, att det ej borde möta betänkligheter att

_ i ungefärlig överensstämmelse med vad som enligt kungörelsen, den 29

juni 1928 (nr 257) föreskrivits beträffande ordinarie lärare, som vid kommunal

mel lanskolas ombildning till allmänt läroverk ble\e Överflyttad till

sådant läroverk — medgiva övningslärarinna, som i samband med inrättandet

av kommunal flickskola överflyttades till sådan skola fran enskild

högre flickskola, rätt att kvarstå som delägare i lärarinnornas pensionsanstalt

på samma villkor som förut, intill dess hennes tjänst reglerades och

förenades med pensionsrätt enligt statens pensionsanstalts reglemente.

För att i avbidan på den slutliga lösningen av förut omnämnda frågor

åstadkomma någon förbättring av pensionsförhållandena för ifrågavarande

grupp av övningslärarinnor hava föreningarna ansett sig böra förorda den

av statens pensionsanstalt sålunda ifrågasatta anordningen såsom ett provisorium.

Därigenom skulle åtminstone de övningslärarinnor vid kommunal

flickskola, åt vilka icke för närvarande pensionsrätt kan beredas men som

tidigare haft sådan rätt vid enskild skola, bibehållas vid den redan grund

lagda pensionsrätten.

Statens kostnad härför bleve helt visst överkomlig. For år 1934 skulle

statens bidrag till pensionsavgifterna enligt gjord beräkning utgöra lägst

1,020 kronor och högst 1,056 kronor.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 19 oktober 1934 tillstyrkt förevarande

framställningar och därvid anfört huvudsakligen följande:

överstyrelsen vitsordar den försämring i pensionshänseende, som inträtt

för åtskilliga övningslärarinnor vid kommunala flickskolor, vilka tidigare

varit anställda vid statsunderstödda enskilda högre flickskolor. Därest åtgärder

vidtoges i enlighet med det förslag, som överstyrelsen framlagt i

utlåtandet den 16 november 1931, skulle de i nu föreliggande framställningar

påpekade olägenheterna i stort sett bliva avhjälpta. Det synes emellertid

ovisst, vid vilken tid nämnda förslag kan komma att upptagas. I

väntan därpå komma många av de vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

tidigare anställda övningslärarinnorna att förlora tjänstår för pension.

Vissa av dessa lärarinnor stå redan så nära pensionsåldern, att åtgärder

för olägenheternas avhjälpande böra vidtagas snarast möjligt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

överstyrelsen finner det i framställningarna framlagda förslaget, på vilket

tanken först väckts av statens pensionsanstalt, väl lämpat såsom övergångsåtgärd.

För ändamålet torde övergångsbestämmelser böra införas såväl i reglementet

för statens pensionsanstalt som i samtliga de kungörelser, vilka avse

pension och tilläggspension för lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter.

Genom sådana övergångsbestämmelser skulle ej blott staten utan även

vederbörande kommun få vidkännas skyldighet att bidraga till vederbörande

lärarinnas pensionering, vardera med 30 procent av den i § 5 av reglementet

för lärarinnornas pensionsanstalt för henne stadgade lägsta pensionsavgiften.

Det torde emellertid vara med billigheten överensstämmande, att så sker,

enär detta endast utgör ett fortsatt fullgörande av de förpliktelser, som stat

och kommun tidigare åtagit sig i fråga örn pensionsförmåner för ifrågavarande

övningslärarinnor, då de voro anställda vid de enskilda läroanstalterna.

Av samma anledning synes det vara billigt, att ifrågavarande övergångsbestämmelser

erhålla retroaktiv verkan från och med den tidpunkt, då vederbörande

lärarinna vunnit anställning vid kommunal flickskola, alltså tidigast

från och med den 1 juli 1929.

I utlåtande den 7 december 1934 har statens pensionsanstalt, vars styrelse

tillika utgör direktion för lärarinnornas pensionsanstalt, i ärendet anfört,

bland annat, följande:

Pensionsanstalten har i enlighet med sin i utlåtandet den 27 maj 1932

intagna ståndpunkt intet att erinra mot att föreskrifter meddelas av den i

framställningarna angivna innebörden.

Såsom av skolöverstyrelsen framhålles, kan den nu ifrågasatta avgiftsbetalningen

till lärarinnornas pensionsanstalt sägas utgöra en fortsättning

av den avgiftsskyldighet, som förefanns medan lärarinnorna voro anställda

vid enskild skola men som avbröts genom inrättandet av kommunal flickskola.

Med hänsyn härtill torde det ej kunna möta några allvarligare betänkligheter

att nu för såväl lärarinnorna som vederbörande kommuner

och staten föreskriva obligatorisk avgiftsplikt, som skulle avse jämväl tiden

tillbaka till respektive kommunala flickskolors inrättande, således längst till

den 1 juli 1929. Örn, såsom pensionsanstalten vill förorda, erläggandet av

retroaktiva avgifter underlättades genom att avgifterna finge fördelas på

ett antal följande år, torde väl lärarinnorna själva sakna anledning att göra

invändningar mot att — vilket anstalten finner vara den i detta fall mest

tillfredsställande anordningen — erläggandet göres obligatoriskt. Enär antalet

lärarinnor är ganska obetydligt och de för dem erforderliga avgifterna

äro relativt blygsamma samt erläggandet av dessa avgifter icke skulle sträcka

sig längre tillbaka i tiden än på sin höjd till den 1 juli 1929, torde det ej

heller för kommunerna innebära några större olägenheter, att dessa retroaktiva

avgifter göras obligatoriska.

I de nu till utfärdande avsedda föreskrifterna torde undantag böra stadgas

beträffande lärarinnor, som tillerkänts ersättning jämlikt kungörelsen den

9 oktober 1931 (nr 344) örn ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter och för vilka fortsatt avgiftsplikt till lärarinnornas

pensionsanstalt redan finnes stadgad, nämligen genom kungörelserna

nr 345/1931 och nr 385/1932.

För lärarinna, som nu skulle beredas fortsatt pensionsrätt med avgifts
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majda proposition nr 154.

skyldighet till lärarinnornas pensionsanstalt, torde i fråga om avgiftens belopp

lämpligen böra gälla liknande bestämmelser som för de sist avsedda

lärarinnorna, vilket skulle innebära, att avgifter skola utgå såsom örn med

befattningen varit förenad en tjänstgöring, närmast motsvarande den, som

lärarinnan årligen i medeltal haft å sin befattning vid den enskilda skolan

under de senaste fem åren före början av skolans avveckling. Detta antagande

rörande tjänstgöringens omfattning bör ligga till grund jämväl för

beräkning av tilläggspensions belopp.

I bestämmelserna torde lämpligen böra införas stadgande örn att staten

och vederbörande kommun skola bidraga till lärarinnans pensionering med

vardera 30 procent av den i § 5 av reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt

stadgade lägsta pensionsavgiften.

På grund av vad sålunda anförts bar pensionsanstalten föreslagit, att till

förenämnda kungörelse den 23 december 1910 (nr 145) angående pensionering

av den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter måtte fogas

övergångsbestämmelser av följande lydelse:

»övningslärarinna, som den 1 juli 1935 är anställd eller senare anställes

vid kommunal flickskola oell som vid tidpunkten för den kommunala flickskolans

upprättande innehade anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt

å orten med delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt, skall kvarstå

såsom delägare i anstalten, under förutsättning att hon erhållit sin

anställning vid den kommunala flickskolan i samband med att den enskilda

läroanstalten antingen ombildats till kommunal flickskola eller ock upphört

med sin verksamhet till följd av inrättande å orten av den kommunala

flickskolan. Den fortsatta delaktigheten skall räknas från och med den dag,

då bon erhållit ''anställning vid den kommunala flickskolan, och fortgå, intill

dess bennes befattning därstädes kan komma att förenas med pensionsrätt i

statens pensionsanstalt. Härvid skola för henne gälla de rättigheter och

skyldigheter i avseende å pensionsavgifter och pensionsförmåner, som skulle

tillkomma benne, örn bon fortfarande vore i tjänst anställd vid sådan läroanstalt,

som säges i § 1 av reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt.

Befattningen skall antagas vara förenad med en tjänstgöring, närmast motsvarande

den, som lärarinnan årligen i medeltal haft å sin befattning vid

den enskilda skolan under de senaste fem åren. Staten och vederbörande kommun

skela bidraga till lärarinnans pensionering vardera med 30 procent

av den i § 5 av reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt stadgade

lägsta pensionsavgiften. För tiden före den 1 juli 1935 upplupna pensionsavgifter

skola erläggas i den ordning, pensionsanstalten bestämmer. Beträffande

pensionsrätt för här avsedd lärarinna, som erhåller ersättning

jämlikt kungörelsen den 9 oktober 1931 (nr 344) örn ersättning at vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, gäller vad därom är

särskilt stadgat.»

Statskontoret bar i utlåtande den 18 februari 1935 anfört följande:

I ärendet har upplysts, att vid de kommunala flickskolor, som under

läsåret 1934/1935 äro i verksamhet, Önnäs 22 å 23 övningslärarinnor, vilka

varit delägare i lärarinnornas pensionsanstalt men icke kunnat erhålla pensionsrätt

i sin anställning vid den kommunala flickskolan. Förhållandet

skulle i de flesta fall hava berott på att reglering av befattningarna icke

kunnat ifrågakomma på grund av för lågt antal undervisningstimmar men

i en del fall på att kommunen ej velat åtaga sig de med tjänstens reglering

följande förpliktelserna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Med deri avfattning föreliggande förslag till bestämmelser erhållit skulle

övningslärarinna, som vid tidpunkten för kommunal flickskolas upprättande

innehaft anställning vid statsunderstödd enskild läroanstalt med delaktighet

i lärarinnornas pensionsanstalt och som erhållit anställning vid den kommunala

flickskolan i samband med den enskilda läroanstaltens upphörande,

äga rätt att kvarstå såsom delägare i nämnda pensionsanstalt även i sådant

fall, då förutsättningar enligt § 15 i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 229)

i fråga örn undervisningstidens omfattning föreligga för en reglering av

befattningen och därmed även för pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Statskontoret kan för sia del svårligen tillstyrka, att rätten att bibehålla

delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt skall gälla även sistberörda

kategori övningslärarinnor. Det torde nämligen få anses vara en kommunens

angelägenhet att pa sätt nyss angivits bereda dessa lärarinnor en

tryggare ställning, och det torde kunna befaras, att, örn vederbörande

lärarinna finge bibehålla äldre pensionsrätt, detta skulle bidraga tili att kommunerna

underläte vidtaga anordning i angivet hänseende.

Statskontoret förordar det förslag till bestämmelser, som avgivits av statens

pensionsanstalt, men vill av nyss anförda skäl påyrka ett tillägg till

första meningen i nämnda förslag av följande lydelse: »---samt att

hon i sin anställning vid den kommunala flickskolan fullgör en undervisning,

som understiger 20 undervisningstiinmar i veckan».

Den retroaktiva verkan, bestämmelserna skulle komma att erhålla enligt

förslaget, torde medföra vissa engångskostnader för staten genom dess

bidragsplikt, men då det härvid torde komma att röra sig örn jämförelsevis

oväsentliga kostnader, synes förhållandet knappast böra tillmätas betydelse

vid frågans bedömande.

i

Den utredning rörande anställningsförhållandena för lärare i övningsämnen

vid kommunala flickskolor, som av skolöverstyrelsen verkställts i anledning av

1928 års riksdags i ärendet omförmälda skrivelse nr 356 och som jämväl åsyftat

ett ordnande av pensionsfrågan för denna personal, har ännu icke föranlett

förslag till riksdagen. Att så ej skett torde närmast vara föranlett därav,

att det ej ansetts lämpligt att utbryta de i riksdagsskrivelsen avsedda spörsmålen

beträffande övningslärarpersonal vid kommunala flickskolor ur deras

sammanhang med motsvarande frågor för personal vid andra statsunderstödda

kommunala läroanstalter.

Övergången från enskild till kommunal flickskola har för åtskilliga övningslärarinnor

medfört en försämring i pensionshänseende. Såvitt av utredningen

i ärendet framgår, har hittills allenast något över hälften av

samtliga övningslärarinnor vid kommunala flickskolor erhållit delaktighet i

statens pensionsanstalt. Övriga lärarinnor hava — i regel till följd av att

de icke i fråga örn undervisningsskyldighetens omfattning uppfylla villkoren

för sådan delaktighet— ej kunnat förvärva pensionsrätt på grund av anställningen

vid kommunal flickskola. I den mån dessa lärarinnor tidigare varit

delägare i lärarinnornas pensionsanstalt på grund av anställning vid statsunderstödd

enskild läroanstalt, har övergången till kommunal flickskola

alltså föranlett förlust av tidigare innehavd pensionsrätt.

Det förslag till avhjälpande av nu nämnda missförhållande, som framlagts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 154. 7

av statens pensionsanstalt, går ut på att lärarinnor, som tidigare ägt delaktighet

i lärarinnornas pensionsanstalt men måst utträda ur denna anstalt

vid övergången till kommunal flickskola, skulle återvinna delaktighet i anstalten

med enahanda pensionsvillkor, som gällt närmast före övergången.

Detta förslag synes mig vara lämpligt. I likhet med statskontoret anser jag

dock, att det ifrågasatta medgivandet till återinträde i lärarinnornas pensionsanstalt

hör begränsas att avse övningslärarinna, som på grund av undervisningsskyldighetens

begränsade omfattning icke kan erhålla delaktighet i

statens pensionsanstalt. Beträffande övriga lärarinnor torde det, såsom

statskontoret framhållit, böra ankomma på vederbörande skolområde att

genom tjänstereglering bereda lärarinnorna möjlighet till pensionsrätt i

sistnämnda pensionsanstalt.

Såsom myndigheterna föreslagit torde den fortsatta delaktigheten i lärarinnornas

pensionsanstalt för ifrågavarande personal böra göras obligatorisk

och beräknas från och med den tidpunkt, då övergången från enskild till

kommunal flickskola ägde rum. Med hänsyn till att kommunerna åtnjuta

statsbidrag till de kommunala flickskolornas verksamhet finner jag i likhet

med myndigheterna betänklighet ej möta mot att bidragsskyldigheten även

för kommunernas vidkommande göres obligatorisk och får avse tiden från

och med vederbörande lärarinnas avgång från den enskilda flickskolan, detta

så mycket mindre som delaktigheten utgör en direkt fortsättning av en tidigare

pensionsrätt, till vilken kommunerna haft skyldighet att bidraga.

I fråga örn de närmare bestämmelser rörande beräkning av pensionsunderlag,

bestridande av pensionsavgifter m. m., som böra meddelas i avseende

å den fortsatta delaktigheten i lärarinnornas pensionsanstalt, biträder

jag det av statens pensionsanstalt framlagda förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag här förordat, utfärda föreskrifter

angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt

för vissa övningslärarinnor vid kommunala

flickskolor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:131 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övning slärarinnor vid kommunala a1 i texten
  2. BU 1935:30 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i lärarinnornas pensionsanstalt för vissa övningslärarinnor vid kommunala flickskolor. s. 1 i texten