Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1935!1936 till viss icke-ordinarie personal i byggnadsstyrelsen

1935-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:170, Angående anslag för budgetåret 1935!1936 till viss icke-ordinarie personal i byggnadsstyrelsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maltia proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj:ts ''proposition till riksdagen angående anslag

för budgetåret 1935!1936 till viss icke-ordinarie personal

i byggnadsstyrelsen; given Stockholms slott den

1 mars 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunilcationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo, anför efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Den 15 februari 1935 har Kungl. Maj:t, på föredragning av chefen för

finansdepartementet, beslutat avlåtande till riksdagen av proposition (nr 114)

angående inrättande från och med den 1 juli 1935 av en särskild fond, beBihang

till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 170.

694 96

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 170.

nämnd statens allmänna fastighetsfond. Å denna fond skola från oell med

budgetåret 1935/1936 redovisas vissa kronans fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens,

utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens

förvaltning. Börande den närmare innebörden av detta förslag torde

få hänvisas till nämnda proposition. Till grund för förslaget ligger närmast

ett av riksräkenskapsverket avgivet, den 17 september 1934 dagtecknat utlåtande.

Över det av verket i detta utlåtande framlagda förslaget har, bland

andra myndigheter, byggnadsstyrelsen efter remiss avgivit utlåtande den 31

oktober 1934.

I nämnda utlåtande föreslog byggnadsstyrelsen, att den del av styrelsens

löner och övriga omkostnader, som kunde beräknas vara föranledd av arbete

för fondens räkning, liksom även viss del av kostnaderna för länsarkitekterna,

skulle bestridas av fondens inkomster och icke av anslagsmedel för

verkliga utgifter. I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet

förordat böra emellertid enligt omförmälda proposition nr 114 (sid.

37) ifrågavarande kostnader bestridas i vanlig ordning från anslag till byggnadsstyrelsen,

respektive länsarkitekterna. I sitt nyssberörda utlåtande har

byggnadsstyrelsen gjort framställning örn viss förstärkning av styrelsens arbetskrafter

i samband med fastighetsfondens inrättande. I den män denna

framställning vinner beaktande böra, i enlighet med vad nyss sagts, kostnaderna

för dess genomförande belasta byggnadsstyrelsens anslag och icke

fastighets! onden.

Beträffande behovet av förstärkning av arbetskrafterna har byggnadsstyrelsen

i förenämnda utlåtande anfört följande:

Förvaltningen av de under styrelsens vård ställda fastigheter handhades

huvudsakligen av styrelsens intendentsbyrå, som utförde den tekniska delen

av förvaltningen, men där jämväl förvaltningskostnaderna i detalj bokfördes

för varje fastighet vid sidan av bokföringen på styrelsens kamrerarkontor.

För fastigheterna i landsorten biträdde länsstyrelserna och länsarkitekterna

i viss mån vid förvaltningen. Intendentsbyrån vore uppdelad på två huvudavdelningar,

den ena för fastigheter i Stockholm och den andra för fastigheter

i landsorten, varjämte hyres- och möbelärenden handlades på en särskild

avdelning. Under byråchefen sorterade de båda intendenterna, som

förestode Stockholms- och landsortsavdelningarna. Dessa tre vore ordinarie

befattningshavare. Den övriga personalen bestode för närvarande av 12 ickeordinarie

tjänstemän, nämligen två assistenter, tre byggnadskontrollanter, en

kontrollmätare, en tjänsteman för handläggning av hyres- och möbelärenden,

en ritare, två bokhållare samt två kontorsbiträden.

Emellertid komme arbetet med förvaltningen av de under styrelsens vård

ställda fastigheterna att i icke oväsentlig grad ökas genom den mera detaljerade

förvaltningsform, som fondens inrättande förutsatte. Exempelvis

måste vid varje ändring i lokaldispositionen inom byggnaderna en ny hyresberäkning

uppgöras, och räkenskaperna bleve över huvud taget betydligt

mera omfattande och detaljerade än förut. Hela förvaltningsarbetet bleve i

stort sett väsentligt utvidgat. Ämbetsverkens belastande med hyror syntes

komma att föranleda en hel del utredningar och bestyr, som nu icke förekomme.

Den ökning, som förutsattes i det fastighetsbestånd, som skulle

tillhöra styrelsens delfond, komme jämväl att öka styrelsens arbetsbörda.

Då intendentsbyråns personal redan nu vore hårt belastad med nuvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majit» proposition nr 170.

arbetsuppgifter, som genom alltjämt tillkommande nya fastigheter årligen

ökats utan motsvarande förstärkning av personalen, bleve det ofrånkomligt,

att arbetskrafterna ökades å denna bjrå. Även på administrativa byrån

komrne att uppstå behov av förstärkning. Dessa förstärkningar å intendentsoch

administrativa byråerna vore icke endast föranledda av fondens inrättande

utan även och framförallt av fastighetsbeståndets starka ökning. Den

29 augusti 1924 hade byggnadsstyrelsen gjort framställning örn förstärkning

av intendentsbyråns personal på grund av ökningen av det under styrelsens

förvaltning stående fastighetsbeståndet, och i anledning härav hade 1925

års riksdag anvisat medel till anställande på byråns Stockholmsavdelning

av en byggnadskontrollant och en bokhållare. linder de tio år, som sedan

dess förflutit, hade arbetsbördan till följd av alltjämt tillkommande fastigheter

väsentligt stegrats. På Stockholmsavdelningen hade sålunda fastighetsbeståndet

ökats med egendomar till ett sammanlagt värde av 21.8 miljoner

kronor. Under tiden hade emellertid fastigheter avgatt till ett belopp av

3.2 miljoner kronor, vadan nettotillskottet uppginge till 18.6 miljoner kronor.

Härtill komme nu för de egendomar i Stockholm, som i samband med

fondens bildande ifrågasattes att ingå i byggnadsstyrelsens delfond, ett belopp

av 11.9 miljoner kronor. Den 1 juli 1935 skulle alltså föreligga ett

nettotillskott endast för Stockholm av icke mindre än 30.5 miljoner kronor.

Redan nu kunde emellertid förutses en ytterligare ökning under de närmaste

åren genom den för motarbetande av arbetslösheten avsedda, omfattande

byggnadsverksamheten för statliga ändamål.

Byggnadsstyrelsens förslag örn förstärkning av styrelsens arbetskrafter

innebär, enligt vad styrelsen anför, följande:

Ökningen av arbetet på Stockholmsavdelningen komme att nödvändiggöra

en förstärkning av ’ den tekniska personalen med en byggnadskontrollant

(lönegrad B 21, begynnelselön 6,048 kronor) och en kontroilmätare (lönegrad

20, begynnelselön 5,304 kronor).

Jämsides med fastighetsbeståndets ökning hade givetvis de rent kamerala

göromålen på Stockholmsavdelningen ökats. Utöver de nu anställda bokhållarna

komme där att erfordras ytterligare en tjänsteman, som lämpligen

syntes kunna benämnas fastighetskamrerare. Med hänsyn till de krävande

uppgifter, som skulle komma att åvila denne tjänsteman, syntes tjänsten

böra hänföras till lönegrad B 22 (begynnelselöneklass 21: 6,420 kronor). Han

skulle givetvis kunna biträda även intendentsbyråns landsortsavdelning rörande

de av fonden föranledda arbetsuppgifterna, varigenom någon ökning

av personalen på denna avdelning icke skulle till en. början erfordras.

Med all säkerhet kunde förutses, att även administrativa byrån, särskilt

vad beträffade kamrerarkontoret. komme att beredas ökat arbete genom ökning

av antalet förvaltade egendomar, och borde därför för denna byrås del

beräknas medel till anställande av ytterligare en halvtidsamanuens (lönegrad

18, begynnelselön 2.298 kronor).

Såvitt styrelsen nu kunde bedöma, skulle således förstärkningen av styrelsens

arbetskrafter kräva ett årligt belopp av i runt tal 20,000 kronor, dyrtidstillägg

och provisoriskt dyrortstillägg oberäknade.

Det är tydligt, att det första uppläggandet av fastighetsfonden blir förenat

med ett betydande arbete inom byggnadsstyrelsen. Däremot finner jag

det svårare att nu bedöma omfattningen av de fortlöpande arbetsuppgifter,

som sammanhänga med fastighetsfondens förvaltning. Jag finner det antagligt,

att redovisningen, sedan det nya systemet väl blivit inarbetat, ej

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 170.

skall medföra mer än en jämförelsevis begränsad utvidgning av arbetet i

styrelsen. Det synes mig lämpligt, att frågan örn den utökning av arbetskrafterna

i byggnadsstyrelsen, som mera stadigvarande kräves för fondens

förvaltning, icke upptages till övervägande förrän någon erfarenhet vunnits

av det föreslagna redovisningssystemets inverkan i förevarande hänseende.

Likaså synes frågan örn den personalförstärkning, som kan finnas motiverad

till följd av redan inträdd eller väntad utvidgning av det under statens förvaltning

ställda fastighetsbeståndet, få upptagas till granskning i samband

med det ordinarie budgetarbetet. I nu förevarande sammanhang torde prövningen

av styrelsens personalbehov i enlighet härmed böra begränsas till

frågan örn den utökning av arbetskrafterna å styrelsens intendentsbyrå och

i viss mån å dess administrativa byrå, som erfordras i samband med fondens

uppläggande och förvaltande under nästkommande budgetår. Med den ståndpunkt

jag här intagit finner jag mig icke böra föreslå inrättande för ändamålet

av nya tjänster å extra stat. Den förstärkning av arbetskrafterna i

byggnadsstyrelsen, som även med nyss berörda begränsning torde vara

ofrånkomlig, synes i stället böra beredas styrelsen i den formen, att det av

byggnadsstyrelsen beräknade beloppet, 20,000 kronor, ställes till byggnadsstyrelsens

förfogande för att enligt av Kungl. Majit givna bestämmelser disponeras

för de med fastighetsfonden förenade arbetsuppgifterna å intendentsbyrån

och administrativa byrån. I enlighet med principerna för den nya riksstatsuppställningen

synes detta belopp böra anvisas genom höjning av den å

avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen under avdelningen byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet uppförda anslagsposten till grundavlöningar m. m.

till övrig icke-ordinarie personal. Sistnämnda post har i årets statsverksproposition

under sjätte huvudtiteln (sid. 113 o. f.) upptagits med ett belopp

av 94,100 kronor. Detta belopp skulle alltså höjas med 20,000 kronor till

114,100 kronor och avdelningens slutsumma till 372,800 kronor. Vidare

skulle statens slutsumma komma att stiga från 428,100 kronor till 448,100

kronor. Med sistnämnda belopp bör anslaget till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar,

vilket i statsverkspropositionen upptagits med 428,100 kronor, nu

äskas.

Förslag örn vidtagande av berörda jämkningar i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen

för 1935/1936 torde nu böra föreläggas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte, med ändring av det i statsverkspropositionen under punkt 33 av

sjätte huvudtiteln framlagda förslaget örn anslag till Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1935/1936 samt under förutsättning att riksdagen

bifaller av Kungl. Majit i proposition den 15 februari 1935, nr 114, framlagt

förslag örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond, föreslå riksdagen

att

dels uppföra den i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen

under »Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet» upptagna

anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majit» proposition nr 170.

a. Grundavlöningar m. m. med 114,100 kronor samt till följd

härav fastställa ej mindre slutsumman av avdelningen Byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet till 372,800 kronor än

även avlöningsstatens slutsumma till 448,100 kronor;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 448,100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall och förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. G. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1935:6 Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartemente s. 39 i texten