Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 19 november 1934 avslutad konvention örn arv, testamente och boutredning, m. m

56 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:2, Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 19 november 1934 avslutad konvention örn arv, testamente och boutredning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av

en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge

den 19 november 1934 avslutad konvention örn arv,

testamente och boutredning, m. m.; given Stockholms

slott den 14 december 1934.

Under åberopande av de i ärendet i statsrådet och lagrådet förda protokoll

samt med överlämnande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och

Norge den 19 november 1934 avslutad konvention örn arv, testamente och boutredning

jämte slutprotokoll, vill Kungl. Majit härmed dels äska riksdagens

godkännande av nämnda konvention, dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

lag örn dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som hade

hemvist här i riket, m. m.;

lag örn kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland, Island

eller Norge; samt

lag örn tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark,

Finland, Island eller Norge.

GUSTAR

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Konvention mellom Danmark,

Finland, Island,

Norge og Sverige örn Arv

og Dodsboskifte.

Hans Majestät Kongen

af Danmark og Island,

Republiken Finlands

Prsesident, Hans Majestät

Norges Ronge og

Hans Majestset Kongen

af Sverige, hvilke er kommet

overens om at afslutte

en Konvention örn

Arv og Dodsboskifte, bar

udnsevnt til deres befuldmsegtigede:
-

Håns Majestät Kongen

af Danmark og Island:
For

Danmark:

Sin Udenrigsminister,

Dr. phil. Peter Rochegune

Munch;

For Island:

Overordentlig Gesandt

og befuldmsegtiget Minister,

Hr. Sveinn Björnsson;
Republiken

Finlands

President:

Republikens overordentlige

Gesandt og befuldmsegtigede

Minister i

Köbenhavn, Dr. phil.

Rolf Thesleff;

Hans Majestät Norges

Ronge:

Sin overordentlige Gesandt

og befuldmsegtigede

Suomen, Islannin, Nordall,

Ruotsin ja Tanskan

välinen perintöä, testamenttia

ja pesänselvitystä

koskeva sopimus.

Suomen Tasavallan

Presidentti, Hänen Kuninkaallinen

Majesteettinsa

Tanskan ja Islannin

Kuningas, Hänen Kuninkaallinen

Majesteettinsa

Norjan Kuningas

ja Hänen Kuninkaallinen

Majesteettinsa Ruotsin

Kuningas, jotka ovat

sopineet perintöä, testamenttia

ja pesänselvitystä

koskevan sopimuksen

tekemisestä, ovat määränneet

valtuutetuikseen:

Suomen Tasavallan

Presidentti:

Tasavallan erikoislähettilään

ja täysvaltaisen

ministerin Kööpenhaminassa,

fil. tri Rolf Thesleffin;
-

Hänen Kuninkaallinen

Majesteettinsa

Tanskan ja Islannin

Kuningas:

Tanskan puolesta:

Ulkoasiainministerinsä,

fil. tri Peter Rochegune

Munchin;

Islannin puolesta:

Erikoislähettilään ja

täysvaltaisen ministerin,

Herra Sveinn Björnssonin;
Hänen

Kuninkaallinen

Majesteettinsa

Norjan Kuningas:

Erikoislähettiläänsä ja

täysvaltaisen ministerin
-

Konvention mellan Finland,

Danmark, Island,

Norge och Sverige örn

arv, testamente och boutredning.

Republiken Finlands

President, Hans Majestät

Konungen av Danmark

och Island, Hans Majestät

Konungen av Norge och

Hans Majestät Konungen

av Sverige, vilka överenskommit

att sluta en konvention

örn arv, testamente

och boutredning,

hava till sina fullmäktige

utsett:

Republiken Finlands

President:

Republikens Envoyé

extraordinär och Ministre

plénipotentiaire i

Köpenhamn, fil. dr. Rolf

Thesleff;

Hans Majestät Konungen

av Danmark

och Island:

För Danmark:

Sin Utrikesminister, fil.

dr. Peter Rochegune

Munch;

För Island:

Herr Sveinn Björnsson,

Envoyé extraordinaire

och Ministre plénipotentiaire;
Hans

Majestät Konungen

av Norge:

Sin Envoyé extraordinaire

och Ministre pléni
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B.

3

Samningur milli Islands,

Danmerkur, Finnlands,

Noregs og Svifij ocSar

um erfcSir og skipti å

dånarbuum.

, Hans håtign konungur

Islands og Danmerkur,

Forse ti ly&veldisins Finnlands,

Hans håtign konungur

Noregs og Hans

håtign konungur SviJ)jo8ar,

sem hata or8i8

åsåttir um a 8 gera samning

um erf8ir og skipti

å dånarbuum, hafa utnefnt

sem umboSsmenn

sina:

Hans håtign konungur

Islands og Danmerkur:

,

Fyrir Island:

Herra Svein Björnsson,

sérlegan sendiherra

og råöherra me 8 umboöi;
Fyrir

Danmörku:

Dr. phil. Peter Rochegune

Munch, utanrikisråSherra

sinn;

Forseti lydveldisins

Finnlands:

Dr. phil. Rolf Thesleff

sérlegan sendiherra

ly&veldisins og rå8herra

me 8 umbo8i i Kaupmannahöfn;
-

Hans håtign konungur

Noregs:

Herra Hans Emil

Huitfeldt, sérlegan sen
-

Konvensjon mellom Norge,

Danmark, Finnland,

Island og Sverige örn arv

og do dsb oskifte.

Hans Majestet Norges

Ronge, Hans Majestet

Kongen av Danmark og

Island, Republikken

Finnlands President og

Hans Majestet Kongen

av Sverige, som er kommet

overens örn å avslutte

en konvensjon örn arv og

dodsboskifte, har til sine

befullmektigede opnevnt:

Hans Majestet Norges

Ronge:

Sin overordentlige Sendemann

og befullmektigede

Minister i Köbenhavn,

Hr. Hans Emil

Huitfeldt;

Hans Majestet Kongen

av Danmark og

Island;

For Danmark:

Sin Utenriksminister,

dr. phil. Peter Rochegune

Munch;

For Island:

Overordentlig Sendemann

og befullmektiget

Minister, Hr. Sveinn

Björnsson;

Republikken Finnlands

President:

Republikkens overordentlige

Sendemann og

Konvention mellan Sverige,

Danmark, Finland,

Island och Norge om

arv, testamente och boutredning.

Hans Majestät Konungen

av Sverige, Hans

Majestät Konungen av

Danmark och Island, Republiken

Finlands President

och Hans Majestät

Konungen av Norge, vilka

överenskommit att sluta

en konvention örn arv,

testamente och boutredning,

hava till sina fullmäktige

utsett:

Hans Majestät Konungen

av Sverige:

Sin t. f. Chargé d’affaires

i Köpenhamn, Herr

Knut Richard Thyberg;
-

Hans Majestät Konungen

av Danmark

och Island:

För Danmark:

Sin Utrikesminister, fil.

dr. Peter Rochegune

Munch;

För Island:

Herr Sveinn Björnsson,

Envoyé extraordinaire

och Ministre plénipotentiaire;
Republiken

Finlands

President:

Republikens Envoyé

extraordinaire och Mi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr

Minister i Köbenhavn, Hr.

Hans Emil Huitfeldt;

Hans Majestät Konden

af Sverige:

Sin Chargé d’Affaires

a. i. i Köbenhavn, Hr.

Knut Richard Thyberg;

hvilke, behörigt befuldmsegtigede,

er kommet

overens örn folgende Artikler:
I.

Arv og ushiftet Bo.

Artikel 1.

Naar en Statsborger i

en af de kontraherende

Stater ved sin Död var

bosat i en af de andre Stater,

skal Retten til Arv

ifolge Loven bestemmes

efter Loven i den Stat,

hvor han havde Bopsel.

Havde den afdode ikke

de sidste fem Aar vseret

bosat i denne Stat, skal

dog Loven i den Stat,

hvor han var Statsborger,

komme til Anvendelse,

saafremt nogen Arving

eller Legatar, for hvem

det har retlig Betydning,

begaerer det. Skulde Arven

efter Statsborgerlandets

Lov tilfalde Staten,

kan saadan Begsering ikke

fremssettes.

Begsering örn Anvendelse

af Statsborgerlandets

Lov skal vsere fremsat

inden seks Maaneder

fra Dodsfaldet. Er Skifte

ikke sluttet ved Udlöbet

af denne Frist, kan Begsering

dog fremssettes

indtil Skiftets Slutning.

sä Kööpenhaminassa,

Herra Hans Emil Huitfeldtin;
Hänen

Kuninkaal
LINEN

MAJESTEETTINSA

Ruotsin Kuningas:

v. a. Asiainhoitajansa

Kööpenhaminassa, Herra

Knut Richard Thybergin;
jotka

siihen asianmukaisesti

valtuutettuina

ovat sopineet seuraavista

määräyksistä:

I. Perintö ja testamentti.

Jakamaton pesä.

1 ar tikla.

Jos sopimusvaltion

kansalaisella kuollessaan

oli kotipaikka toisessa

sopimusvaltiossa, olkoon

oikeudesta häneltä jääneeseen

perintöön voimassa

viimeksimainitun valdon

laki. Millom vainajalla

ei yhtäjaksoisesti vähintään

viiden viimeisen

elinvuotensa aikana ole

ollut kotipaikkaa siinä

valtiossa, on kuitenkin

hänen kotimaansa lakia

sovellettava, jos joku perillinen

tai testamentinsaaja,

jonka oikeus on

siitä riippuvainen, sitä

vaatii. Jos kotimaan larn

mukaan perinnön saisi

valtio, älköön tällaista

vaatimusta esitettäkö.

Yaatimus kotimaan

lain soveltamisesta on esitettävä

kuuden kuukauden

kuluessa kuolemantapauksesta

lukien tai,

millom perinnönjako toimitetaan

vasta tämän

ajan kuluttua, viimeistään

perinnönjaossa. Sit
-

potentiaire i Köpenhamn,

Herr Hans Emil Huitfeldt;
Hans

Majestät Konungen

av Sverige:

Sin Chargé d''Affaires

a. i. i Köpenhamn, Herr

Knut Richard Thyberg;

vilka, därtill behörigen

befullmäktigade, överenskommit

om följande

artiklar:

I. Arv och testamente.

Oskiftat bo.

Artikel 1.

Hade medborgare i fördragsslutande

stat vid sin

död hemvist i annan sådan

stat, gäde i fråga örn

rätt till arv efter honom

lagen i sistnämnda stat.

Där den döde icke vid

dödsfallet sedan minst

fem år hade hemvist i den

staten, skall dock lagen i

hans hemland vinna tillämpning,

såframt det yrkas

av någon arvinge

eller testamentstagare,

vars rätt därav beror.

Skulle enligt hemlandets

lag arvet tillfalla staten,

må sådant yrkande ej

väckas.

Yrkande örn tillämpning

av hemlandets lag

skall väckas inom sex

månader från dödsfallet

eller, örn arvskifte äger

rum efter utgången av

sagda tid, sist vid arvskiftet.

Sedan arvskifte

skett, må ej i något fall

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

5

diherra sinn og råöherra

meö umboöi i Kaupmannahöfn;
Hans

hatign konungur

SviJdjodar:

Herra Knut Richard

Thyberg, chargé d’affaires

a. i. i Kaupmannahöfn;
sena,

me5 gildu umboöi,

hafa komiö sér saman

um eftirfarandi greinar:

I. Arfur og öslcipt bu.

1. grein.

Nu er rikisborgari f

einhverju samningsrikjanna

vid låt sitt besett

ur i einhverju hinna

rikjanna, og skal |>å

rétturinn til lögerföa

eftir hann åkveöinn samkvmmt

lögunum i Jivi

riki, får sem hann atti

heimilisfang. Hafi hinn

låtni ekki veriö heimilisfastur

i |>essu riki siöustu

fimm arin, skal j)ö

farid eftir lögunum i jivi

riki, sem hlutaöeigandi

atti rikisfesti i, ef einhver

erfingi eda gjaftökumadur,

sem lietta

hefir réttarlega jr^öingu

tyrir, beidist jaess. Hafi

arfurinn samkveemt logarn

rikisfestislandsins

ått ad gänga til rikisins,

verdur slik beidni ekki

fram borin.

Beidni um ad farid

skuli eftir lögum rikisfestislandsins

skal borin

fram innan sex månada

frå låtinu, eda sé skiptum

ekki lokid innan fiess

tima, ådur en skiptum er

lokid. Eftir ad skiptum

er lokid getur så, sem

befullmektigede Minister

i Köbenhavn, dr. phil.

Rolf Thesleff;

Hans Majestet Kongen

av Sverige:

Sin Chargé d’Affaires

a. i. i Köbenhavn, Hr.

Knut Richard Thyberg;
hvilke,

behörig befullmektigede,

er kommet

overens om folgende artikler:
I.

Arv og usJciftet bo.

Artikkel 1.

Når en statsborger i en

av de kontraherende stater

ved sin död var bosatt

i en av de andre stater,

bedommes retten til

arv som ikke grunner sig

på testament, efter loven

i den stat hvor han var

bosatt. Hadde den avdode

ikke de siste fem år

vaert bosatt i denne stat,

skal dog loven i den stat

hvor han var statsborger,

få anvendelse såfremt nogen

arving eller legatar

för hvem det har rettslig

betydning, begjeerer det.

Skulde arven efter statsborgerlandets

lov tilfalle

staten, kan sådan begjaering

ikke fremsettes.

Begjaering örn anvendelse

av statsborgerlandets

lov må v gere fremsatt

innen seks måneder

fra dödsfallet eller, örn

skifte föregår efter utlopet

av denne frist, for

skiftets slutning. Efteråt

et skifte er sluttet, kan

nistre plénipotentiaire i

Köpenhamn, fil. dr. Rolf

Thesleff;

Hans Majestät Konungen

av Norge:

Sin Envoyé extraordinaire

och Ministre plénipotentiaire

i Köpenhamn,

Herr Hans Emil Huitfeldt;
vilka,

därtill behörigen

befullmäktigade, överenskommit

örn följande

artiklar:

I. Arv och testamente.

Oskiftat bo.

Artikel 1.

Hade medborgare i fördragsslutande

stat vid sin

död hemvist i annan sådan

stat, galle i fråga örn

rätt till arv efter honom

lagen i sistnämnda stat.

Där den döde icke vid

dödsfallet sedan minst

fem år hade hemvist i den

staten, skall dock lagen i

hans hemland vinna tilllämpning,

såframt det yrkas

av någon arvinge eller

testamentstagare, vars

rätt därav beror. Skulle

enligt hemlandets lag arvet

tillfalla staten, må

sådant yrkande ej väckas.

Yrkande örn tillämpning

av hemlandets lag skall

väckas inom sex månader

från dödsfallet eller, örn

arvskifte äger rum efter

utgången av sagda tid,

sist vid arvskiftet. Sedan

arvskifte skett, må ej i

något fall den som del
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr

Efter at et Skifte er sluttet,

kan den, der kar deltaget

i Skiftet, ikke fremseette

Bogsering.

Bestemmelserne i denne

Artikel om Betten til

Arv tinder ogsaa Anvendelse

paa en efterlevende

AEgtefselles lovbestemte

Bet til at bekolde Boet

udelt i Tilfselde, hvor den

afdode ikke efterlod sig

Livsarvinger, samt paa

saadan Bet til Underkoldsbidrag

af et Dodsbos

Midler, som efter Loven i

den Stat, kvor den afdode

var Statsborger, tilkommer

en Arving udover

hans Arvelod.

Artikel 2.

Var den afdode bosat i

en Stat, kvor Loven giver

en efterlevende iEgtefselle

Bet til Hensidden i uskiftet

Bo med Livsarvinger,

kommer denne Lov til

Anvendelse, ogsaa naar

den afdode var Statsborger

i en af de andre Stater.

Havde kan ikke vaeret bosat

i forstnsevnte Stat de

sidste fem Aar, kan dog

en Livsarving straks eller

senere krseve Skifte, kvis

dette er hjemlet ved Loven

i den Stat, kvor den

afdode var Statsborger.

Denne Bet tilkominer ikke

en Livsarving, kvis den

efterlevende .ZEgtefselle,

da /Egteskabet blev indgaaet,

var Statsborger i

den Stat, kvor den afdode

var bosat.

Baar der efter Bogsering

som nsevnt i förste

tenkuin perinnönjako on

toimitettu, ei se, joka on

osallistunut jakoon, enka

saa vaatimusta esittää.

Mita tässä on sanottu

perintöoikeudesta on sovellettava

myös eloonjääneen

puolison laissa

säädettyyn oikeuteen elka

jakamattomassa pesässä,

milloin varna jalta ei ole

jäänyt rintaperillistk, niin

myös sellaiseen oikeuteen

elatusavun saamiseen jäämistöstä,

mika perillisellä

perintöosansa liskksi on

varna jan kotimaan larn

mukaan.

2 ar tikla.

Jos varna jalla oli kotipaikka

sopimusvaltiossa,

jonka Jain mukaan

eloonjkknyt puoliso saa

elka ykdessk rintaperillisten

kanssa peskk jakamatta,

on sith lakia sovellettava

myöskin silloin,

kun vainaja oli toisen sopimusvaltion

kansalainen.

Jollei varna jalla yhtäjaksoisesti

vähintään viiden

viimeisen elinvuotensa nikana

ole ollut kotipaikkaa

ensiksimainitussa valtiossa,

saa rintaperillinen

kuitenkin joko keti tai

jonakin myökempknä

ajankoktana vaatia ositusta

toimitettavaksi, mikali

kanelia on tällainen

oikeus valna jan kotimaan

larn mukaan. Tkllaista

oikeutta ei ole rintaperillisellä,

milloin eloonjkknyt

puoliso avioliittoon mennesskkn

oli sen valtion

kansalainen, missa vainajalla

oli kotipaikka.

Jos ensimmkisessk kappaleessa

mainitun vaa
-

den som deltagit i skiftet

väcka sådant yrkande.

Yad nu är sagt örn

rätt till arv skall äga tillämpning

jämväl i avseende

å efterlevande makes

lagstadgade rätt att

sitta i oskiftat bo, då

bröstarvinge ej finnes, så

ock å sådan rätt till

underhållsbidrag ur kvarlåtenskap

som enligt hemlandets

lag tillkommer arvinge

utöver kans arvslott.

Artikel 2.

Hade den döde hemvist

i fördragsslutande

stat, vars lag tillägger

efterlevande make rätt

att sitta i oskiftat bo med

bröstarvinge, skall den

lagen vinna tillämpning,

ändå att den döde var

medborgare i annan fördragsslutande

stat. Där

den döde icke sedan minst

fem år kade hemvist i

förstnämnda stat, åge

dock bröstarvinge att, genast

eller vid en senare

tidpunkt, påkalla afvittring,

1 såvitt dylik rätt

enligt lagen i den dödes

hemland tillkommer honom.

Sådan rätt åge ej

rum, när efterlevande maken

vid äktenskapets ingående

var medborgare i

den stat, där den döde

kade hemvist.

Skall, på grund av yrkande

som i första stycket

I den svenska redaktionen: bodelning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

7

hefir tekiö pått i skiptunum,

ekki boriö fram

slika beiÖni.

Åkvceöin i gessån

grein um réttinn til arfs

nå einnig til lögåkveöins

réttar eftirlifandi maka

til setu i öskiptu bui, er

hinn låtni lcetur ekki eftir

sig lögerfingja, og ennfremur

til sliks réttar

til meölags af eignum

dånarbus, sem erfingi å

kröfu til umfram erföahluta

sinn samkvsemt

lögunum i pvf riki, sem

hinn låtni åtti rikisfesti i.

2. grein.

Nu var hinn låtni busettur

i riki, pär sem

lögin heimila eftirlifandi

maka setu i öskiptu bui

meö lögerfingjum, og skal

på färlö eftir pessum

lögum einnig pott hinn

låtni hafi veriö rikisborgari

i einhverju hinna

rikjanna. Nii hefir hinn

låtni ekki veriö heimilisfastur

i rikinu siöustu

limm krin, på getur loger - fingi pö strax eöa seinna

krafizt skipta, ef paö er

heimilaö i lögum pess

rikis, sem hinn låtni

åtti rikisfesti i. pennan

rött hefir lögerfingi pö

ekki, ef eftirlifandi maki

var viö stofnun hjuskapar

rikisborgari i pvi

riki, sem hinn låtni var

busettur i.

Nu å aö framkvmma

skipti eftir ssenskan ri
-

den som har deltatt i skiftet,

ikke fremsette begj sering.

Bestemmelsene i denne

artikkel om retten til arv

får også anvendelse på

en gjenlevende ektefelles

lovbestemte rett til å beholde

boet udelt når den

avdode ikke hadde livsarvinger,

og på sådan rett

til underholdsbidrag av

et dodsbos midler som

efter loven i den stat

hvor den avdode var

statsborger, tilkommer en

arving utöver hans arvelodd.

Artikkel 2.

Var den avdode bosatt

i en stat, hvor loven gir en

gjenlevende ektef elle rett

til å sitte i uskiftet bo

med livsarvinger, kommer

denne lov til anvendelse

også når den avdode

var statsborger i en av de

andre stater. Hadde han

ikke vsert bosatt i landet

de siste fem år, kan dog

en livsarving kreve skifte

straks eller senere hvis

dette er hjemlet ved loven

i den stat hvor den avdode

var statsborger.

Denne rett tilkommer ikke

en livsarving såfremt

den gjenlevende ektef elle,

da ekteskapet blev inngått,

var statsborger i den

stat hvor den avdode var

bosatt.

Når der efter begjfering

som nevnt i förste ledd

tagit i skiftet väcka sådant

yrkande.

Vad nu är sagt örn rätt

till arv skall äga tillämpning

jämväl i avseende

å efterlevande makes lagstadgade

rätt att sitta i

oskiftat bo, • då bröstarvinge

ej finnes, så ock

å sådan rätt till underhållsbidrag

ur kvarlåtenskap

som enligt hemlandets

lag tillkommer arvinge

utöver hans arvslott.

Artikel 2.

Hade den döde hemvist

i fördragsslutande

stat, vars lag tillägger efterlevande

make rätt att

sitta i oskiftat bo med

bröstarvinge, skall den

lagen vinna tillämpning,

ändå att den döde var

medborgare i annan fördragsslutande

stat. Där

den döde icke sedan minst

fem år hade hemvist i

förstnämnda stat, åge

dock bröstarvinge att, genast

eller vid en senare

tidpunkt, påkalla bodelning,

1 såvitt dylik rätt

enligt lagen i den dödes

hemland tillkommer honom.

Sådan rätt äge ej

rum, när efterlevande maken

vid äktenskapets ingående

var medborgare i

den stat, där den döde

hade hemvist.

Skall, på grund av yrkande

som i första stycket

1 I Finlands svenskspråkiga text: avvittring.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Stykke skal foretages

Skifte efter en svensk

Statsborger, har den efterlevende

iEgtefaelle den

Ret til ved Skiftet at udtage

Midler til en vis

Vserdi, som er fastsat i

svensk Lov.

Artikel 3.

Var den afdode bosat i

en Stat, hvor Loven ikke

giver en efterlevende Mgtefaelle

Ret til Hensidden

i uskiftet Bo med Livsarvinger,

skal AEgtefaellen

dog havé den Ret til at

hensidde i uskiftet Bo,

som maatte vaere hjemlet

ved Loven i den Stat,

hvor den af dode var Statsborger,

saafremt den afdode

ikke havde vasret

bosat i forstnaevnte Stat

de sidste fem Aar. De

Forretninger, som Statsborgerlandets

Lov henlaegger

til Skifteretten eller

anden offentlig Myndighed,

udfores i saa Fald

af den almindelige Underret

i den Stat, hvor

den afdade var bosat. Er

ogsaa den efterlevende

yEgtefelle bosat der, og

föreskriver Statsborgerlandets

Lov Tilsyn med

Förvaltningen af Boet,

udoves Tilsynet af en dertil

af Retten beskikket

tilsynsforende (god man).

Föreligger der en af Retten

registreret Opgorelse

över Boets Ejendele og

Gseld (bouppteckning),

kommer Bestemmelser i

Statsborgerlandets Lov

örn Udfserdigelse af saadanne

Opgorelser ikke til

Anvendelse.

timuksen johdosta toimitetaan

ositus Ruotsin

kansalaisen jälkeen, olsoon

eloonjääneellä puolisolla

sellainen oikeus ottaa

pesästä omaisuutta

tiettyyn enimpään rahaarvoon

asti, kuin Ruotsin

laissa on säädetty.

3 artikla.

Jos varna jalla oli kotipaikka

sopimusvaltiossa,

jonka larn mukaan eloonjääneellä

puolisolla ei ole

oikeutta elää yhdessä rintaperillisten

kanssa pesää

jakamatta, mutta puolisolla

on tällainen oikeus

vainajan kotimaan lain

mukaan, on tätä lakia

sovellettava, ellei vainajalla

yhtäjaksoisesti vadén

viimeisen elinvuotensa

aikana ole ollut kotipaikkaa

ensiksimainitussa

valtiossa. Tällöin suorittaa

vainajan kotimaan

lain mukaan perinnönjako-oikeudelle

tai muulle

viranomaiselle kuuluvat

tehtävät sen valtion yleinen

alioikeus, missä hänellä

oli kotipaikka, tai,

jos myöskin eloonjääneellä

puolisolla on siinä

valtiossa kotipaikka ja

vainajan kotimaan lain

mukaan pesän hallinto

on oleva valvonnan alainen,

oikeuden määrättävä

uskottu mies. Jos

vainajan jälkeen on toimitettu

perunkirjoitus, ei

ole sovellettava mitä hänen

kotimaansa laissa

ehkä on perunkirjoituksesta

säädetty.

sägs, avvittring1 äga rum

efter svensk medborgare,

åge efterlevande maken

den rätt att ur boet uttaga

egendom intill visst

penningvärde som är stadgad

i svensk lag.

Artikel 3.

Hade den döde hemvist

i fördragsslutande

stat, vars lag ej tillägger

efterlevande make rätt att

sitta i oskiftat bo med

bröstarvinge, men förelåg

sådan rätt enligt lagen

i den dödes hemland,

skall den lagen vinna

tillämpning, där den döde

ej sedan fem år hade

hemvist i förstnämnda

stat. Åliggande, som enligt

hemlandets lag ankommer

på arvsdomstol

(skifterett) eller annan

myndighet, skall härvid

tillkomma allmän underrätt

i den stat, där den

döde hade hemvist, eller,

såvitt angår tillsyn å boets

förvaltning, god man

som, där jämväl den efterlevande

har hemvist

sagda stat, skall av rätten

förordnas. Har bouppteckning

ägt rum efter

den döde, skall vad lagen

i hans hemland må innehålla

örn bouppteckning

ej vinna tillämpning.

1 I den svenska redaktionen: bodelning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

9

kisborgara samkvsemt

slikri beiöni, seni nedir

um i fyrstu målsgrein,

og hefir fia eftirlifandi

maki Jann rétt til Jess

aö taka banda sjålfum

sér vid skiptin fjårmuni

ad åkvedinni verdupphsed,

sem seensk lög msela

fyrir um.

3. grein.

Nu var hinn låtni busettur

i riki, Jar sem login

veita ekki eftirlifandi

maka rétt til setu i öskiptu

bui med lögerfingjum,

og skal Jå makinn samt

hata Jann rétt til setu i

öskiptu bui, sem lögin i

Jvi riki, sem hinn låtni

atti rikisfesti i, kynnu

ad heimila, ef hinn låtni

hefir ekki vend heimilisfastur

i landinu sidustu

fimm årin. Jeir gjörningar,

sem lög rikisfestislandsins

fela skiptarétti

eda ödru opinberu

yfirvaldi ad framkvsema,

framkvsemast Jå af hinum

ven j ulega undirrétti

i Jvi riki, sem hinn låtni

åtti heimilisfang i. Nu

er eftirlifandi maki einnig

busettur Jar, Jå skal,

ef lög rikisfestislandsins

fyrirskipa eftirlit med

stjörn busins, eftirlitid

framkvsemt af eftirlitsmanni

(god man), sem til

Jess er skipadur af réttinum.

Ef rétturinn hefir

gert skrå yfir eignir busins

og skuldir (bouppteckning''),

Jå skal ekki

farid eftir lagafyrirmselnm

rikisfestislandsins

um hvernig slikar skrår

skulu fserdar.

företas skifte efter en

svensk statsborger, har

den gjenlevende ektefelle

den rett til ved skiftet

å utta midler til en viss

verdi som er fastsatt i

svensk lov.

sägs, bodelning1 äga rum

efter svensk medborgare,

åge efterlevande maken

den rätt att ur boet uttaga

egendom intill visst

penningvärde som är stadgad

i svensk lag.

Artikkel 3. Artikel 3.

Var den avd ode bosatt

i en stat hvor loven ikke

gir en gjenlevende ektefelle

rett til å sitte i uskiftet

bo med livsarvinger,

skal ektefellen dog ha den

rett til å sitte i uskifte som

måtte vaere hjemlet ved

loven i den stat hvor den

avdode var statsborger,

såfremt den avdode ikke

hadde vart bosatt i landet

de siste fem år. De

gjoremål som statsborgerlandets

lov legger til

skifteretten eller annen

offentlig myndighet, overtas

i så fall av den almindelige

underrett i den stat

hvor den avdode var bosatt.

Er også den gjenlevende

ektefelle bosatt

der, og statsborgerlandets

lov föreskriver tilsyn med

förvaltningen av boet, utoves

tilsynet av en tilsynsmann

[god man) som retten

opnevner. Föreligger

en av retten registrert opgave

över boets eiendeler

og gjeld (bouppteckning),

kommer bestemmelser i

statsborgerlandets lov örn

utferdigelse av sådanne

opgaver ikke til anvendelse.

Hade den döde hemvist

i fördragsslutande stat,

vars lag ej tillägger efterlevande

make rätt att

sitta i oskiftat bo med

bröstarvinge, men förelåg

sådan rätt enligt lagen i

den dödes hemland, skall

den lagen vinna tillämpning,

där den döde ej sedan

fem år hade hemvist

i förstnämnda stat. Åliggande,

som enligt hemlandets

lag ankommer på

arvsdomstol (skifterett) eller

annan myndighet,

skall härvid tillkomma allmän

underrätt i den stat,

där den döde hade hemvist,

eller, såvitt angår

tillsyn å boets förvaltning,

god man som, där jämväl

den efterlevande har hemvist

i sagda stat, skall av

rätten förordnas. Har bouppteckning

ägt rum efter

den döde, skall vad lagen

i hans hemland må innehålla

örn bouppteckning

ej vinna tillämpning.

1 I Finlands svenskspråkiga text: avvittring.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Artikel 4.

Er der i Medför af dansk

Lov truffet Bestemmelse

om, at der skal beskikkes

Tilsynsvaerge for Enke,

som vil hensidde i uskiftet

Bo, faar Bestemmelsen

kun Virkning, saafremt

Enken ved Mandens

Död var bosat i Danmark.

Bosaetter birn sig

senere i en af de andre

Stater, bortfalder Tilsynsvaergemaalet.

Artikel 5.

Bestemmelserne i Artiklerne

2, 3 og 4 örn Adgangen

til at hensidde i

uskiftet Bo med Livsarvinger

tinder tilsvarende

Anvendelse paa Adgangen

til at hensidde i uskiftet

Bo med Adoptivbarn eller

dets Livsarvinger.

Artikel 6.

Den, som i Henhold til

Artiklerne 1, 2 eller 3 begserer

Statsborgerlandets

Lov anvendt, skal örn förnöden

godtgore, at de

nsevnte Betingelser föreligger,

og fremlaegge Oplysninger

örn Indholdet af

Statsborgerlandets Lov.

Artikel 7.

Ved Deling af iEgtefseliem

Bo efter den enes eller

begges Död forholdes der,

forsaavidt ikke andet folger

af Artikel 2, 2 Stakke,

efter de Regler, som i Artiklerne

3 og 6 i Konvention

af 6. Februar 1931 er

givet örn iEgtefsellers Formueforhold.

4 ar tikla.

Jos Tanskan larn mukaisesti

on määrätty, etta

leskivaimolla, joka tahtoo

elak jakamattomassa pesässä,

on oleva valvo ja,

olkoon määräys tehoisa

vain, millom vaimolla hanen

miehensä kuollessa

oli kotipaikka länskassa.

Jos vaimo sittemmin asettuu

asumaan muuhun sopimusvaltioon,

lakkaa

valvojan toimi.

5 ar tikla.

Mita 2, 3 ja 4 artiklassa

määrätään oikeudesta

elää yhdessä rintaperillisten

kanssa pesää jakamatta

on vastaavasti sovellettava

oikeuteen elää

jakamattomassa pesässä

yhdessä ottolapsen tai sen

jälkeläisen kanssa.

6 ar tikla.

Sen, joka 1, 2 tai 3

artiklan mukaan vaatii

kotimaan lakia sovellettavaksi,

on tarvittaessa

näytettävä, että soveltamisen

edellytykset ovat

olemassa, niin myös selvitettävä

mainitun larn sisällys.

7 artikla.

Omaisuuden osituksessa,

jota tässä sopimuksessa

tarkoitetaan, on, mikali

2 artiklan 2 kappaleesta

ei muuta johdu,

noudatettava mita helmikuun

6 päivänä 1931

tehdyn sopimuksen 3 ja

6 artiklassa on määrätty

puolisoiden varallisuussuhteista.

Artikel 4.

Har i enlighet med

dansk lag träffats bestämmelse

örn förordnande

av tillsyningsman för

änka som vill sitta i

oskiftat bo (tilsynsvwrge)

vare bestämmelsen gällande

allenast där änkan

vid mannens död hade

hemvist i Danmark. Tager

änkan sedermera hemvist

i annan fördragsslutande

stat, skall tillsyningsmannens

befattning

med boet upphöra.

Artikel 5.

Vad i artiklarna 2, 3

och 4 stadgas örn rätt

att sitta i oskiftat bo

med bröstarvinge skall

äga motsvarande tillämpning

i fråga örn rätt att

sitta i oskiftat bo med

adoptivbarn eller dess avkomling.

Artikel 6.

Den som enligt artikel

1, 2 eller 3 påkallar tilllämpning

av hemlandets

lag skall, där det erfordras,

visa, att förutsättningarna

för sådan tilLlämpning

äro för handen,

så ock styrka innehållet

av nämnda lag.

Artikel 7.

Vid avvittring1 som i

denna konvention avses

skall, såvitt annat ej följer

av artikel 2 andra

stycket, iakttagas vad i

artiklarna 3 och 6 av

konventionen den 6 februari

1931 är stadgat i

fråga örn makars förmögenhetsförhållanden

.

1 I den svenska redaktionen: bodelning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 11

4. grein.

Nu er samkvEemt dönskum

lögum åkveöiö, aö

skipaöur skuli forråöamaöur

(Tilsynsvcerge)

med ekkju, sem vill silja

i öskiptu bui, og skal fia

jivi aöeins farid eftir peirri

åkvördun, aö ekkjan

hafi vid låt manlis sins

vend busett i Danmörku.

Nu busetur ekkjan sig

sidar i einhverju hinna

rikjanna, og fellur forråöamennskan

på nidur.

5. grein.

Akvsedin i 2., 3. og 4.

grein um heimildina til

setu i öskiptu bui med

lögerfingjum gilda å hliöstsedan

nått um heimildina

til setu i öskiptu

bui med kjörbarni eda

lögerfingjum pess. 6 7

6. grein.

Så, sem samkvsemt 1.,

2. eda 3. grein beidisl

{tess, aö farid verdi eftir

ögum rikisfestislandsins,

skal, ef paö er nauösynlegt,

sanna, aö umraedd

skilyröi séu fyrir

hendi, og gefa upplysingar

um efni laga rikisfestislandsins.

7. grein.

Vid skipti å félagsbui

hjöna aö ödru eda båöum

låtnum skal, ef ekki leiöir

annad af åkvajdi 2.

målsgreinar 2. greinar,

farid eftir peim reglum,

sem settar eru um fjårmål

hjöna i 3. og 6.

grein i samningnum frå

6. februar 1931.

Artikkel 4.

Er der i henhold til

dansk lov truffet bestemmelse

om at tilsynsverge

skal opnevnes for en enke

som vil sitte i uskiftet bo,

får bestemmelsen bäre

virkning såfremt enken

ved mannens död var bosatt

i Danmark. Bosetter

hun sig senere i en av de

andre stater, faller tilsynsvergemålet

bort.

Artikkel 5.

Bestemmelsene i andriene

2, 3 og 4 örn rett td

å sitte i uskiftet bo med

livsarvinger får tilsvarende

anvendelse på retten

td å sitte i uskiftet bo

med adoptivbarn eller

adoptivbarns livsarvinger.

Artikkel 6.

Den som efter artikkel

1, 2 eller 3 krever statsborgerlandets

lov anvendt,

skal, örn det er

nodvendig, godty jorn at

de fastsatte vilkår er tilstede,

og fremlegge oplysninger

örn innholdet

av statsborgerlandets lov.

Artikkel 7.

Ved deling av ektefellers

bo efter den ene eller

begge ektefellers död skal,

forsåvidt ikke annet folger

av artikkel 2 annet

ledd, iakttas hvad der i

artiklene 3 og 6 i konvensjonen

av 6 februar 1931

er bestemt om ektefellers

formuesforhold.

Artikel 4.

Har i enlighet med

dansk lag träffats bestämmelse

örn förordnande

av tillsyningsman för

änka som vill sitta i oskiftat

bo (tilsynsvcerge),

vare bestämmelsen gällande

allenast där änkan

vid mannens död hade

hemvist i Danmark. Tager

änkan sedermera hemvist

i annan fördragsslutande

stat, skall tillsyningsmannens

befattning

med boet upphöra.

Artikel 5.

Vad i artiklarna 2, 3

och 4 stadgas örn rätt att

sitta i oskiftat bo med

bröstarvinge skall äga

motsvarande tillämpning

i fråga örn rätt att sitta i

oskiftat bo med adoptivbarn

eller dess avkomling.

Artikel 6.

Den som enligt artikel

1, 2 eller 3 påkallar tilllämpning

av hemlandets

lag skal], där det erfordras,

visa, att förutsättningarna

för sådan tilllämpning

äro för handen,

så ock styrka innehållet

av nämnda lag.

Artikel 7.

Vid bodelning1 som i

denna konvention avses

skall, såvitt annat ej följer

av artikel 2 andra stycket,

iakttagas vad i artiklarna

3 och 6 av konventionen

den 6 februari 1931 är

stadgat i fråga örn makars

förmögenhetsförhållanden.

1 I Finlands svenskspråkiga text: avvittring.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Artikel 8.

Testamente, der er oprettet

af en Armläder,

som ved sin Död var

Statsborger i en af Staterna

og bosat i en af dem,

skal i Hänseende til Formen

anses for gyldigt, saafremt

der ved Oprettelsen

er gaaet frem efter Loven

i den af Staterna, bvor

Testamentet er oprettet,

eller bvor Testator ved

Oprettelsen var bosat eller

var Statsborger. Tilbagekaldelse

af et Testamente

skal anses for gyldig,

naar Testator er gaaet

frem efter Loven i den af

Staterna, hvor han ved

Tilbagekaldelsen var bosat

eller var Statsborger.

Artikel 9.

Den Alder og Myndighed,

som kraeves til Oprettelse

eller Tilbagekaldelse

af Testamentet, bedommes

efter Loven i den

af Staterne, hvor Testator

ved Oprettelsen eller Tilbagekaldelsen

var bosat.

Havde han da ikke de

sidste fem Aar vseret bosat

i denne Stat, er Testamentet

eller Tilbagekaldelsen

ogsaa gyldig, hvis

Betingelserne [folge Statsborgerlandets

Lov var til

Stede.

Artikel 10.

Sporgsmaal örn Testamentets

eller Tilbagekaldelsens

Ugyldighed paa

8 artikla.

Testamentti, jonka on

tehnyt henkilö, joka kuollessaan

oli sopimusvaltion

kansalainen ja jolia oli

kotipaikka j ossaian sopimusvaltiossa,

on katsottava

muodon puolesta päteväksi,

jos sith tehtäessä

on menetelty sen sopimusvaltion

lain mukaisesti,

missa testamentti tehtiin

tahi testamentintekijälla

testamentin tehdessään

oli kotipaikka tai jonka

kansalainen hän silloin

oli. Testamentin peruuttaminen

olkoon pätevä,

jos sima on menetelty sen

sopimusvaltion lain mukaisesti,

missa testamentintekijällä

peruuttamisen

toimittaessaan oli kotipaikka

tai jonka kansalainen

hän silloin oli.

9 artikla.

Kelpoisuus testamentin

tekemiseen tai peruuttamiseen

määräytyy sen sopimusvaltion

lain mukaan,

missä testamentintekijällä

testamentin tehdessään

tai peruuttaessaan

oli kotipaikka. Jollei

hänellä silloin yhtäjaksoisesti

vähintään viiden

edeligen vuoden aikana

ole ollut kotipaikkaa siinä

valtiossa, olkoon testamentti

tai sen peruuttaminen

pätevä myöskin

siinä tapauksessa, etta

toimenpiteen edellytykset

olivat olemassa hänen

kotimaansa lain mukaan.

10 artikla.

Onko testamentti tai

sen peruuttaminen pätemätön

testamentintekijän

Artikel 8.

Testamente efter den

som vid sin död var medborgare

i fördragsslutande

stat och hade hemvist

i sådan stat skall i avseende

å formen anses

giltigt, örn vid dess tillkomst

förfarits enligt lagen

i fördragsslutande

stat, där testamentet upprättades

eller testator vid

tiden för upprättandet

hade hemvist eller var

medborgare. Återkallelse

av testamente vare gällande,

örn därvid förfarits

enligt lagen i den av

staterna, där testator vid

återkallelsen hade hemvist

eller var medborgare.

Artikel 9.

Fråga örn behörigheten

att upprätta testamentet

eller att återkalla detta

skall bedömas enligt lagen

i fördragsslutande

stat, där testator hade

hemvist vid den tid då

åtgärden vidtogs. Hade

han ej då sedan minst

fem år hemvist i den staten,

vare testamentet eller

återkallelsen gällande

jämväl örn han enligt

hemlandets lag ägde vidtaga

åtgärden.

Artikel 10.

Fråga örn testamentets

eller återkallelse^ ogiltighet

på grund av testa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13

8. grein.

Arfleiösluskrå gerd af

arfleifanda, seni vid låt

sitt var rikisborgari i

einhverju samningsrfkjanna

og biisettur i einhverju

Jeirra, skal, ad

Jvi er formsatridin snertir,

ålitast gild, ef vid

arfleiöslugjörninginn er

farid eftir lögunum i Jivi

riki, seni arfleiösluskråin

er gerd i eda arfleiöandi

atti heimilisfang i eda

rikisfesti vid ardeidslugjörninginn.

Riftun arneidsluskrår

teist gild,

ef arfleidandi hefir farid

eftir lögunum i Jivi riki,

sem hann åtti heimilisfang

eda rikisfesti i vid

riftunina.

9. grein.

Um aldur og lögrsedi,

sem krafizt er til Jess

ad geta gert arfleidsiuskrå

eda rift hana, skal

farid eftir lögunum i Jvi

rikjanna, sem arfleidandi

åtti heimilisfang i vid

arfleidslugjörninginn eda

vid riftunina. Hafi. arfleidandi

Jå ekki vend

heimilisfastur i Jvi riki

sidustu fl mm årin, er arfleidsluskråin

eda riftunin

einnig gild, ef uppfylt

eril Jau skilyrdi,

sem sett eru i lögum rikisfesti

slandsins.

10. grein.

Um Jad, hvort arfleidsluskrå

eda riftun arfleidsluskrår

sé gild vegna

Artikkel 8.

Testament efter en arvelater

som ved sin död

var statsborger i en av

statene og var bosatt i en

av dem, skal med hensyn

til formen ansees för gyldig

såfremt der ved oprettelsen

er gått frem efter

loven i den av statene

hvor testamentet er oprettet,

eller hvor testator

ved oprettelsen var bosatt

eller var statsborger.

Tilbakekallelse av et testament

ansees for gyldig

når testator har gått frem

efter loven i den av statene

hvor han ved tilbakekallelsen

var bosatt eller

var statsborger.

Artikkel 9.

Den alder og myndighet

som kreves til oprettelse

eller tilbakekallelse

av testamentet, bedommes

efter loven i den av

statene hvor testator ved

oprettelsen eller tilbakekallelsen

var bosatt.

Hadde han da ikke v sert

bosatt i denne stat de siste

fem år, er testamentet eller

tilbakekallelsen også

gyldig dersom betingelsene

efter statsborgerlandets

lov var tilstede.

Artikkel 10.

Spörsmål örn testamentets

eller tilbakekallelsens

ugyldighet på grunn av

Artikel 8.

Testamente efter den

som vid sin död var medborgare

i f ördragsslutande

stat och hade hemvist i

sådan stat skall i avseende

å formen anses giltigt,

örn vid dess tillkomst förfarits

enligt lagen i fördragsslutande

stat, där

testamentet upprättades

eller testator vid tiden för

upprättandet hade hemvist

eller var medborgare.

Återkallelse av testamente

vare gällande, örn därvid

förfarits enligt lagen i den

av staterna, där testator

vid återkallelsen hade

hemvist eller var medborgare.

Artikel 9.

Fråga örn behörigheten

att upprätta testamentet

eller att återkalla detta

skall bedömas enligt lagen

i fördragsslutande stat,

där testator hade hemvist

vid den tid då åtgärden

vidtogs. Hade han ej då

sedan minst fem år hemvist

i den staten, vare

testamentet eller återkallelsen

gällande jämväl örn

han enligt hemlandets lag

ägde vidtaga åtgärden.

Artikel 10.

Fråga om testamentets

eller återkallelsens ogiltighet

på grund av testators

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr

Grund af Testators Sindstilstand

eller paa Grund

af Svig, Vildfarelse, Tvang

eller anden utilborlig Paavirkning

bcdommes efter

Loven i den af Staterne,

Ilvor Testator var bosat,

da Testamentet blev oprettet

eller tilbagekaldt.

Artikel 11.

Bestemmelser i finsk eller

svensk Lov om, at et

Testamente efter Testators

Död skal indleveres

til Retten inden en vis Tid

(testamentsbevakning), faar

ogsaa Anvendelse paa et

Testamente efter en Statsborger

i en anden af Staterne,

saafremt lian ved

Dodsfaldet var bosat i

Finland eller Sverige. Det

samme gselder Bestemmelser

i finsk eller svensk

Lov örn, at en Arving, som

vil angribe et Testamentes

Gyldighed, skal rejse

Sag inden en vis Tid, efter

at Testamentet er forkyndt

for harn (testament

sklander).

Artikel 12.

Sporgsmaal örn den bindende

Virkning af Dodsgaver,

Arvepagter og Arveafkald

overfor Arveladeren

skal, naar denne

ved sin Död var Statsborger

i en af Staterne, afgores

efter Loven i den af

Staterne, Ilvor ban var

bosat, da Aftalen blev

truffet.

Det samme gselder

Sporgsmaal örn, hvorvidt

Midler, som en Arving har

modtaget af Arveladeren,

mielentilan perusteella

tahi petoksen, erehdyksen,

pakottamisen tai

muun epäoikeutetun vaikuttamisen

vuoksi, on

ratkaistava sen sopimusvaltion

lain mukaan, missa

hänellä testamentin

tehdessään tai peruuttaessaan

oli kotipaikka.

11 artikla.

Jos _ sopimusvaltion

kansalaisella kuollessaan

oli kotipaikka Suomessa

tai Ruotsissa, on testamentin

valvonnan ja

moittimisen suhteen sovellettava

sielia voimassaolevaa

lakia.

12 artikla.

Perinnönjättäjän tekemän

perintösopimuksen

tai kuoleman varalta antaman

lahjan pätevyys

arvosteltakoon, millom

perinnönjättäjä kuollessaan

oli sopimusvaltion

kansalainen, sen sopimusvaltion

lain mukaan, missa

hänellä oikeustoimen

suorittaessaan oli kotipaikka.

Saman lain no jalla ratkaistaan,

onko perillisen

perinnönjättäjältä tämän

eläessä saamaa omaisuut
-

tors sinnestillstånd eller

på grund av svek, villfarelse,

tvång eller annan

otillbörlig påverkan skall

bedömas enligt lagen i

den av staterna, där han

hade hemvist vid den tid

då åtgärden vidtogs.

Artikel 11.

Hade medborgare i fördragsslutande

stat vid sin

död hemvist i Finland

eller Sverige, skall där

gällande lag vinna tilllämpning

i fråga örn bevakning

och klander av

testamente.

Artikel 12.

Fråga örn bindande verkan

av arvsavtal med

arvlåtaren eller gåva för

dödsfalls skull varde, där

arvlåtaren vid sin död

var medborgare i fördragsslutande

stat, bedömd

enligt lagen i den

av staterna, där han hade

hemvist då rättshandlingen

företogs.

Detsamma gäller fråga

huruvida egendom som

arvinge bekommit av arvlåtaren

under dennes livs
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15

sålaråstands arfleiöanda,

eöa vegna svika, blekkinga,

pvingunar, eöa annara

öleyfilegra åhrifa,

skal deemt eftir lögum

Jess rikjanna, sem arfleiöandi

åtti heimilisfang

i viö arfleiöslugjörninginn

eöa riftun hans.

11. grein.

Åkveeöi i finnskum eöa

seenskum lögum um aö

arfleiösluskrå skull eftir

låt arfleiöanda afhent til

réttarins innan åkveöins

tima (testamentsbevalcning)

gilda einnig um

arfleiösiuskrå eftir rikisborgara

i einhverju hinna

samningsrikjanna, ef

arfleiöandi var busettur i

Finnlandi eöa Svi Jiöö viö

låt sitt. Sama gildir um

åkvseöi i finnskum eöa

seenskum lögum um aö

erfingi, sem vill mötmeela

f;ildi arfleiösluskrår, skui

hefja målsökn innan

åkveöins tima frå Jvi aö

arfleiösluskråin haföi veriö

birt honum (testamentshlander).

12. grein.

Um Jaö, hvort dånargjafir,

erföasamningar og

erföaafsöl hafi gildi gagnvart

arfleifanda, skal, ef

arflei landi var rikisborgari

i einhverju rikjanna

viö låt sitt, dffimt eftir

lögunum i Jvi rikjanna,

sem hann åtti heimilisfang

i, Jegar gjörningurinn

var geröur.

Å sama hått skal deema

um Jaö, hvort fjårmunir,

sem erfingi hefir Jegiö af

arfleifanda meöan hann

testators sinnstilstand eller

på grunn av svik, villfarelse,

tvang eller ämnen

utilborlig påvirkning bedommes

efter loven i den

av statene hvor testator

var bosatt da testamentet

blev oprettet eller tilbakekalt.

Artikkel 11.

Bestemmelser i finsk

eller svensk lov örn at et

testament efter testators

död skal innleveres til

retten innen en viss tid

(testamentsbevakning), får

også anvendelse på testament

efter en statsborger

i en annen av statene såfremt

han ved dödsfallet

var bosatt i Finnland eller

Sverige. Det samme

g j elder bestemmelser i

finsk eller svensk lov om

at en arving som vil angrie

et testaments gyldighet,

må reise sak innen

en viss tid efteråt testamentet

er forkynt for harn

(testamentsklander).

Artikkel 12.

Spörsmål örn den bindande

virkning av dodsgaver,

arvepakter og arveavkall

overfor arvelateren

skal, når denne ved

sin död var statsborger i

en av statene, avgjores

efter loven i den av statene

hvor han var bosatt

da avtalen blev inngått.

Det samme g j elder

spörsmål örn midler som

en arving har mottatt av

arvelateren mens denne

sinnestillstånd eller på

grund av svek, villfarelse,

tvång eller annan otillbörlig

påverkan skall bedömas

enligt lagen i den av

staterna, där han hade

hemvist vid den tid då åtgärden

vidtogs.

Artikel 11.

Hade medborgare i fördragsslutande

stat vid sin

död hemvist i Finland

eller Sverige, skall där

gällande lag vinna tilllämpning

i fråga örn bevakning

och klander av

testamente.

Artikel 12.

Fråga örn bindande verkan

av arvsavtal med arvlåtaren

eller gåva för

dödsfalls skull varde, där

arvlåtaren vid sin död var

medborgare i fördragsslutande

stat, bedömd enligt

lagen i den av staterna,

där han hade hemvist

då rättshandlingen företogs.

Detsamma gäller fråga

huruvida egendom som

arvinge bekommit av arvlåtaren

under dennes livs
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

medens denne levede, skal

anses som Forskud paa

Arv.

Artikel 13.

De saerlige Regler, som

i nogen af Staterne gselder

örn en Arvings Ret til fast

Ej endom med Tilbehor eller

örn en Arveladers Adgang

til ved Testamente

at raade över saadan

Ej endom til Fordel for

enkelte Arvinger, tinder

Anvendelse paa Ejendom

i denne Stat.

Retten til ved Testamente

at trseffe fideikommissariske

Bestemmelser

vedrorende fast Ejendom

eller andre Bestemmelser

över saadan Ejendom til

Fordel för ufodte bcdommes

ligeledes efter Loven

i den Stat, Evor Ejendommen

ligger. Paa Retten

til at trseffe saadanne

Bestemmelser angaaende

andet end fast Ejendom

kommer denne Konvention

ikke til Anvendelse.

Artikel 14.

Efterlader en Statsborger

i en af Staterne sig

Adoptivbarn, og er Adoptionsbevillingen

i en af

disse Stater meddelt med

Forbehold örn Ret for

Adoptanten til uafhsengig

af Adoptionen at raade

över sine Efterladenskaber,

skal dette Forbebold

bave Gyldighed ogsaa i de

andre Stater.

Artikel 15.

Sporgsmaal örn Förbrytelse

af Retten til Arv

ta pidettävä ennakkoperintönä.

13 artikla.

Millom sopimusvaltiossa

on jonkun perillisen oikeudesta

kiinteään omaisuuteen

tarpeistoineen tai

perinnönj ättä jan oikeudesta

määrätä tällaisesta

omaisuudesta testamentilla

jonkun perillisen hyväksi

voimassa erikoismääräyksiä,

on näitä noudatettava

siinä valtiossa

olevan omaisuuden osalta.

Oikeus testamentilla

antaa sääntöperintömääräyksiä

kiinteästä omaisuudesta

tai muuten syntymättömien

hyväksi

määrätä tällaisesta omaisuudesta

määräytyköön

niin ikään sen sopimusvaltion

lain mukaan, missa

omaisuus on. Oikeuteen

antaa tällaisia määräyksiä

irtaimesta omaisuudesta

ei täta sopimusta

sovelleta.

14 artikla.

Jos sopimusvaltion

kansalaiselta jää eloon

ottolapsi, olkoon, millom

päätös lapseksiottamisesta

on annettu tällaisessa

valtiossa ja päätöksessä

on lapseksiotta jalle

varattu oikeus jäämistöstänsä

määräämiseen, tärna

varaus voimassa kaikissa

sopimusvaltioissa.

15 artikla.

Oikeuden menettäminen

perinnön tai testa
-

tid skall anses såsom förskott

å arvet.

Artikel 13.

Där i fördragsslutande

stat särskilda regler gälla

angående viss arvinges

rätt till fast egendom med

tillbehör eller örn arvlåtares

befogenhet att genom

testamente förordna

örn sådan egendom till

förmån för viss arvinge,

skola nämnda regler lända

till efterrättelse beträffande

egendom i den

staten.

I fråga örn rätt att genom

testamente träffa fideikommissariskt

förfogande

angående fast egendom

eller eljest till förmån

för ofödda förordna

örn sådan egendom gäde

ock lagen i fördragsslutande

stat, där egendomen

är belägen. Å rätt att

sålunda förordna örn lös

egendom har denna konvention

ej avseende.

Artikel 14.

Efterlämnar medborgare

i fördragsslutande

stat adoptivbarn, skall,

där beslutet om adoptionen

meddelats i sådan

stat och innefattar förbehåll

örn rätt för adoptanten

att förfoga över sin

kvarlåtenskap, det förbehåll

gälla i envar av

staterna.

Artikel 15.

Fråga om förverkande

av rätt att taga arv eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

.Kungl. Majlis proposition nr

17

var erni å lif!, skull taldir

fyrirframgreiösla upp i

arf.

13. grein.

Nu gilda i einhverju

samningsrikjanna sérstakar

reglur um rétt einhvers

er fingra til fasteignar

meö öllu tilheyrandi,

eöa um keimild arfleifanda

til fess aö råöstafa

slikri eign meö åkvseöi i

arfleiösluskrå til handa

einstökum erfingjum, og

skal fä fark? eftir feim

reglum um eignir i jivi

riki.

Um réttinn til fess

aö gera råöstafanir i

arfleiösluskrå varöandi

ööalsrétt yfir fasteign

(fideikommissariske liester)!

niels er) eöa aörar raöstafanir

um slika eign

vegna öfeeddra, skal einnig

dsemt eftir lögunum

i fvi riki, sem eignin er i.

Um réttinn til fess aö

gera slikar råöstafanir

um annaö en fasteignir

gildir fessi samningur

ekki.

14. grein.

Nu lie tur rikisborgari

i einhverju samningsrikjanna

eftir sig kjörbarn,

en settleiöingarleyfiö er

veitt i einhverju fessara

ribja meö tyrir var a um

rött kjörforeldris til fess

aö rhéa yfir eftirlåtnum

eignum sinum ån tillits

til ffittleiöingarinnar, og

skal på fessi fyrirvari

einnig hata gildi i hinum

rikjunum.

levet, skal ansees som forskudd

på arv.

Artikkel 13.

De sserlige regler som i

nogen av statene gj elder

om en arvings rett til fast

eiendom med tilbehor, eller

örn en arvelaters adgang

til ved testament å

råde över sådan eiendom

til fordel for enkelte arvingar,

får anvendelse på

eiendom i denne stat.

Retten til gjennem testament

å treffe fideikommissariske

forfoininger

över fast eiendom eller

andre forfoininger över

fast eiendom til fordel for

ufodte bedommes likeledes

efter loven i den stat

hvor eiendommen ligger.

På retten til å treffe sådanne

forfoininger över

annet enn fast eiendom

kommer denne konvensjon

ikke til anvendelse.

Artikkel 14.

Er der adoptivbarn efter

en statsborger i en av

statene, og er adopsjonsbevillingen

gitt i en av

disse stater med forbehold

örn rett for adoptanten

til uten hinder av adopsjonen

å råde över sine

efterlatenskaper, skal dette

forbehold ha gyldighet

også i de andre stater.

15. grein. Artikkel 15.

Um faö, hvort einhver Spörsmål örn forbryhafi

fyrirgert rétti sinum telse av retten til arv eller

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr

tid skall anses såsom förskott

å arvet.

Artikel 13.

Där i fördragsslutande

stat särskilda regler gälla

angående viss arvinges

rätt till fast egendom med

tillbehör eller örn arvlåtares

befogenhet att genom

testamente förordna

örn sådan egendom till

förmån för viss arvinge,

skola nämnda regler lända

till efterrättelse beträffande

egendom i den staten.

I fråga örn rätt att genom

testamente träffa fideikommissariskt

förfogande

angående fast egendom

eller eljest till förmån

för ofödda förordna

örn sådan egendom gäde

ock lagen i fördragsslutande

stat, där egendomen

är belägen. Å rätt att sålunda

förordna örn lös

egendom har denna konvention

ej avseende.

Artikel 14.

Efterlämnar medborgare

i fördragsslutande stat

adoptivbarn, skall, där

beslutet örn adoptionen

meddelats i sådan stat

och innefattar förbehåll

örn rätt för adoptanten

att förfoga över sin kvarlåtenskap,

det förbehåll

gälla i envar av staterna.

Artikel 15.

Fråga örn förverkande

av rätt att taga arv eller

2. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

eller Legat og om Adgang

til at gore en Arving andelös

bedommes, naar Arveladeren

var Statsborger i

en af Staterne, efter Loven

i den af Staterne,

Ilvor ban ved sin Död var

bosat.

Artikel 16.

Örn Förödelse af Retten

til Arv eller Legat efter

en Statsborger i en af

Staterne g selder Loven i

den af Staterne, bvor Arveladeren

ved sin Död var

bosat.

II. Arveladerens Godd.

Artikel 17.

Arvingers Ansvar for

Gaeld efter en Statsborger

i en af Staterne eller för

Opfyldelse af Legat eller

testamentarisk Paalaeg

bedommes efter Loven i

den af Staterne, bvor Arveladeren

ved sin Död var

bosat. Det samme gselder

Ansvaret for Opfyldelse

af Underboldspligt, som

paabvilede den afdode

overfor Barn udenfor Mgteskab

eller et saadant

Barns Moder.

Artikel 18.

Preeklusivt Proklama,

som er udstedt i Boet efter

en Statsborger i en

af Staterne, faar ikke

Virkning med Hensyn til

kendte Fordringer, naar

Fordringsbaveren er bosat

i en af de andre Stater og

mentin saamiseen ja oikeus

perinnöttömäksi tekemiseen

määräytyvät,

millom varna ja oli sopimusvaltion

kansalainen,

sen sopimusvaltion larn

mukaan, missa kanelia

kuollessaan oli kotipaikka.

16 artikla.

Oikeuden vanhentumisesta

sopimusvaltion kansalaisen

jättämän perinnön

tai tekemän testamentin

saamiseen olkoon

voimassa sen sopimusvaltion

laki, missa kanelia

kuollessaan oli kotipaikka.

II. Vainajan velka.

17 artikla.

Perillisen tai testamentinsaajan

vastuu sopimusvaltion

kansalaiselta jääneestä

velasta talu legaatin

tai käyttömääräyksen

täyttämisestä vainajan

testamentin mukaisesti

määräytyy sen sopimusvaltion

larn mukaan, missa

vainajalla obkotipaikka.

Sama on voimassa

sellaisen elatusvelvollisuuden

täyttämistä koskevasta

vastuusta, mika

vainajalla oli avioliiton

ulkopuolella syntynyttä

lasta tai sen äitiä kobtaan.

18 artikla.

Sopimusvaltion kansalaisen

jälkeen pesänselvityksen

kestäessä annettu

valvontabaaste olkoon,

mikali on kysymys tunnetusta

saamisesta ja velkojalla

oli kotipaikka toisessa

sopimusvaltiossa, te
-

testamente eller örn arvlösgörelse

varde, där den

döde var medborgare i

fördragsslutande stat, bedömd

enligt lagen i den

av staterna, där ban vid

sin död hade hemvist.

Artikel 16.

Örn preskription av rätt

att taga arv eller testamente

efter medborgare i

fördragsslutande stat gälle

lagen i den av staterna,

där ban vid sin död bade

hemvist.

II. Den dödes gäld.

Artikel 17.

Fråga örn arvinges eller

testamentstagares ansvarighet

för gäld efter medborgare

i fördragsslutande

stat eller för fullgörande

av legat eller ändamålsbestämmelse

enligt

den dödes testamente varde

bedömd efter lagen i

fördragsslutande stat, där

ban bade hemvist. Detsamma

gäller ansvarighet

för fullgörandet av underhållsplikt,

som ålåg den

döde emot barn utom

äktenskap eller dess moder.

Artikel 18.

Proklama, som utfärdats

under boutredning

efter medborgare i fördragsslutande

stat, vare,

såframt fordringen var

känd och borgenären bade

hemvist i annan fördragsslutande

stat, utan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

19

til arfs eda gjafa-arfs, og

arn heimild til Jess aö

svifta erfingja arli, skal,

hafi arfieifandi veriö

rikisborgari i einhverju

rikjanna, dsemt eftir

lögunum i Jvi rikjanna,

seni hann var busettur i

vid låtid.

16. grein.

Um fyrningu réttar

til arfs eda gjafa-arfs

eftir rikisborgara i einhverju

rikjanna gilda

lögin i Jvi rikjanna,

sem arfieifandi var busettur

i vid låt sitt.

II. Skullin arfleifanda.

17. grein.

Um åbyrgd erfingja å

skuldum arfleifanda, er

var rikisborgari i einhverju

samningsrikjanna,

og um åbyrgd Jeirra å ad

gjafa-arfur verdi greiddur

eda fyrirmseli arfleidsluskrår

uppfyllt, skal

farid eftir lögunum i

Jvi rikjanna, sem arfi eiland!

var busettur i vid

låt sitt. Sama gildir um

åbyrgdina å fullnaegju

medlagsskyldu, sem hvilir

å hinum låtna gagnvart

öskilgetnu barni

eda modur öskilgetins

barns.

18. grein.

Innköllun til skuldheimtumanna

ad vidlagdri

ögildingu kröfu

(jprceMusivt proklama),

sem gefin hefir vend lif

i bui eftir rikisborgara

i einhverju rikjanna,

gildir ekki ad jivi er

legat og om adgangen til

å g jure en arving arveius

bedommes, når arvelateren

var statsborger i en

av statene, efter loven i

den av statene hvor han

ved sin död var bosatt.

Ar tikkel 16.

Om förödelse av retten

til arv eller legat efter en

statsborger i en av statene

gj elder loven i den av statene

hvor arvelateren ved

sin död var bosatt.

II. Arvelaterens gjeld.

Artikkel 17.

Arvingers ansvar for

gjeld efter en statsborger

i en av statene og for opfyllelse

av legat eller testamentarisk

pålegg bedommes

efter loven i den

av statene hvor arvelateren

ved sin död var bosatt.

Det samme gj elder

ansvaret for opfyllelse av

underholdsplikt som påhvilte

den avdode overfor

barn fedt utenfor ekteskap

eller et sådant barns

mor.

Artikkel 18.

Preklusivt proklama

som er utferdiget i boet

efter en statsborger i en

av statene, får ikke virkning

for kjente fordringer,

når fordringshaveren er

bosatt i en av de andre

stater og ikke i tide har

testamente eller örn arvlösgör

else varde, där den

döde var medborgare i

fördragsslutande stat, bedömd

enligt lagen i den

av staterna, där han vid

sin död hade hemvist.

Artikel 16.

Örn preskription av rätt

att taga arv eller testamente

efter medborgare i

fördragsslutande stat galle

lagen i den av staterna,

där han vid sin död hade

hemvist.

II. Den dödes gäld.

Artikel 17.

Fråga örn arvinges eller

testamentstagares ansvarighet

för gäld efter medborgare

i fördragsslutande

stat eller för fullgörande

av legat eller ändamålsbestämmelse

enligt den

dödes testamente varde

bedömd efter lagen i fördragsslutande

stat, där

han hade hemvist. Detsamma

gäller ansvarighet

för fullgörandet av underhållsplikt,

som ålåg den

döde emot barn utom äktenskap

eller dess moder.

Artikel 18.

Proklama, som utfärdats

under boutredning

efter medborgare i fördragsslutande

stat, vare,

såframt fordringen var

känd och borgenären hade

hemvist i annan fördragsslutande

stat, utan ver
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj tis proposition nr 2.

ikke i Tide har faaet sserskilt

Meddelelse om Proklamaet

og dets Virkning

eller paa anden Maade er

blevet bekendt dermed.

lil. Skiftebehandling.

Artikel 19.

Behandlingen af et

Dödsbo og Skifte mellen!

den afdodes Arvinger og

den efterlevende iEgtefselle

skal, naar den af dode

var Statsborger i en af

Staterne og var b osat i en

af dem, foregaa efter Loven

i den Stat, hvor han

ved sin Död var bosat, og

skal höre under Bitterne

i denne Stat, forsaavidt

Loven henlsegger Behandlingen

til Betten.

Har en efterlevende

iEgtefselle, som er Statsborger

i en af Staterne,

hensiddet i uskiftet Bo,

og skal Boet skiftes, foregaar

Behandlingen efter

Loven i den af Staterne,

hvor den efterlevende iEgtefselle

er eller ved sin

Död var bosat, og i den

Udstrsekning, hvori Loven

föreskriver det, under

Medvirkning af denne

Stats Better.

Behandlingen af Boet

skal ogsaa omfatte Formue,

som findes i de andre

Stater.

hoton, eliel velkoja ollut

aj olssa saanut eri ilmoitusta

haasteesta ja sen

vaikutuksesta tai handla

muuten ollut säta tietoa.

III. Pesänselvitys, omaisuuden

ositus ja perinnönjako.

19 artikla.

Pesänselvitys, omaisuuden

ositus ja perinnönjako

sopimusvaltion kansalaisen

jälkeen, jolia

kuollessaan oli kotipaikka

jossakin sopimusvaltiossa,

toimitetaan sen valtion

lain mukaisesti, missa valna

jalla oä kotipaikka, ja

ne ovat, mikali sanotun

lain mukaan tarvitaan

tuomioistuimen myötävaikutusta,

sen valtion

tuomioistuimen asiana.

Millom eloonjäänyt

puoliso, joka on sopimusvaltion

kansalainen, on

elänyt jakamattomassa

pesässä ja pesä on jaettava,

meneteltäköön sen

valtion lain mukaisesti,

missä hänellä on tai kuollessaan

oli kotipaikka. Mikali

sanotun lain mukaan

tulee kysymykseen tuomioistuimen

toimenpide,

olkoon tärna sen valtion

tuomioistuimen asiana.

Pesänselvitys, omaisuuden

ositus ja perinnönjako

käsittäkööt pesään

kuuluvan omaisuuden

muissakin sopimusvaltioissa.

verkan, med mindre borgenären

i tid erhållit särskilt

meddelande örn proklaman

och dess verkan

eller eljest därom ägt

kännedom.

III. Boutredning, avvittring1

och arvskifte.

Artikel 19.

Boutredning, avvittring1

och arvskifte efter

medborgare i fördragsslutande

stat, som vid

sin död hade hemvist i

sådan stat, skola äga rum

i enlighet med lagen i den

stat, där den döde hade

hemvist, och, såvitt enligt

nämnda lag domstol

skall medverka, ankomma

på domstol i den

staten.

Där efterlevande make,

som är medborgare i fördragsslutande

stat, suttit

i oskiftat bo och boet

skall delas, varde förfaret

i enlighet med lagen

i den stat, där han har

eller vid sin död hade

hemvist; och skall, såvitt

enligt sagda lag åtgärd

av domstol ifrågakommer,

åtgärden ankomma

på domstol i den

staten.

Boutredning, avvittring1

och arvskifte skola

omfatta till boet hörande

egendom jämväl i annan

fördragsslutande stat.

1 I den svenska redaktionen: bodelning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 8.

21

snertir kröfur, sem kunnugt

er um, ef kröfuhafi

er busettur i einhverju

hiima rikjanna og hann

hefir ekki i taska tid

fengiS sérstaka tilkynningu

um innköllnnina

og afleiöingar hennar eda

hefir å annan håff fengiö

vitneskju um hana.

lil. Skiptamedferd.

19. grein.

Um skiptamedferd å

dånarbui og um skipti

milli erfingja hins låtna

og eftirlifandi maka,

skal, ef hinn låtni var

rikisborgari i einhverju

rikjanna og var busettur

i einhverju Jemra, farid

eftir lögunum i Jvi riki,

sem hann var busettur i

vid låt sitt, og heyra

slik mål undir domstölana

i sama riki ad svo

miklu leyti sem biismedferdin

heyrir undir dömstolana

samkveemt jargildandi

lögum.

Nu hefir eftirlifandi

maki, sem er rikisborgari

i einhverju rikjanna,

setid i öskiptu bui, og

skal nu skipta buinu, og

fer Jå um buskiptin

samkveemt lögum jess

rikjanna, sem eftirlifandi

maki er busettur i, eda

var biisettur i vid låt

sitt, og buskiptin skulu

heyra undir dömstöla

bess rikis, ad svo miklu

leyti sem svo er tyrir

mselt i lögum sama rikis.

Skiptamedferd bfisins

skal einnig nå til eigna,

sem eru i einhverju hinna

rikjanna.

fått saerskilt underretning

om proklamaet og dets

virkning eller på annen

mäte har fått kjennskap

til dette.

III. Skiftebehand
-

Artikkel 19.

Behandlingen av et

dödsbo og skifte mellem

den avdodes arvinger og

en gjenlevende ektefelle

skal, når den avdode var

statsborger i en av statene

og var bosatt i en av dem,

föregå efter loven i den

stat hvor han ved sin

död var bosatt, og skal

höre under domstolene i

denne stat forsåvidt loven

henlegger behandlingen til

retten.

Har en gjenlevende ektefelle

som er statsborger

i en av statene, sittet i

uskiftet bo, og boet skal

skiftes, föregår behandlingen

efter loven i den av

statene hvor den gjenlevende

er eller ved sin död

var bosatt, og, i den utstakning

loven föreskriver

det, under medvirkning

av denne stats domstoler.

Behandlingen av boet

skal også omfatte formue

som finnes i de andre stater.

kan, med mindre borgenären

i tid erhållit särskilt

meddelande örn proklaman

och dess verkan

eller eljest därom ägt

kännedom.

III. Boutredning, bodelning1

och arvskifte.

Artikel 19.

Boutredning, bodelning1

och arvskifte efter

medborgare i fördragsslutande

stat, som vid sin

död hade hemvist i sådan

stat, skola äga rum i enlighet

med lagen i den

stat, där den döde hade

hemvist, och, såvitt enligt

nämnda lag domstol

skall medverka, ankomma

på domstol i den staten.

Där efterlevande make,

som är medborgare i fördragsslutande

stat, suttit

i oskiftat bo och boet skall

delas, varde förfaret i enlighet

med lagen i den

stat, där han har eller vid

sin död hade hemvist;

och skall, såvitt enligt

sagda lag åtgärd av domstol

ifrågakommer, åtgärden

ankomma på domstol

i den staten.

Boutredning, bodelning1

och arvskifte skola

omfatta till boet hörande

egendom jämväl i annan

fördragsslutande stat.

1 I Finlands svenskspråkiga text: avvittring.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr

Artikel 20.

En efterlevende iEgtefselles

Rot til paa Skifte

at udtage visse Ejendele

mod eller uden Vederlag

bedommes efter den Lov,

som ifolge Artikel 19 er

bestemmende for Behandlingen

af Boet. Det samme

gander iEgtefsellens

Adgang til paa Skifte at

opnaa Udssettelse med

Udbetalingen af en Arvelod,

mod at Arvingen faar

Panteret for sin Fordring,

dog saaledes at Panteret

i Ejendele, som findes i de

andre Stater, kun kan

stiftes efter der gseldende

Regler.

Artikel 21.

Tvistigheder örn Retten

til Arv eller Legat efter

nogen, som var Statsborger

i en af Staterne og var

bosat i en af dem, örn en

efterlevende iEgtefselles

Rettigheder og om Fordringer,

som gores gseldende

mod Dodsboet og ikke

mod Arvingerne eller JEgtefaellen

personlig, hörer

under Retterne i den Stat,

hvis Lov efter Artikel 19

er bestemmende för Behandlingen

af Boet.

Er Parterne enige, kan

Sagen dog anlsegges i en

anden af Staterne, medmindre

Boet er under Behandling

af Skifteretten,

Testamentseksekutor eller

en af Retten beskikket

boutredningsman eller skiftesman,

eller Sagen angaar

20 artikla.

Osituksessa, jota 19 artiklassa

tarkoitetaan, on,

mita tulee eloonjääneen

puolison oikeuteen ottaa

pesästä, joko vastiketta

vastaan tai Uman vastiketta,

tiettyä omaisuutta,

sovellettava sanotussa artiklassa

määrättyä laida.

Saman lain mukaan ratkaistaan,

onko puolisolla

oikeus vaatia, etta perillisen

osituksessa saama perintöosuus

jää puolison

haltuun ja perilliselle annetaan

fästa saamisestaan

panttioikeus, kuitenkin siten,

etta panttioikeus toisessa

sopimusvaltiossa

olevaan omaisuuteen voidaan

perustaa vain sielia

voimassaolevan lain mukaisesti.

21 artikla.

Riita sellaisen henkilön

jättämästä perinnöstä tai

tekemästä testamentista,

joka oli sopimusvaltion

kansalainen ja jolia oli

kotipaikka j ossaian sopimusvaltiossa,

eloonjääneen

puolison oikeudesta

taikka saamisesta kuolinpesältä

on sen valtion tuomioistuimen

käsiteltävä,

jonka laida noudattaen

kuolinpesän käsittely 19

artiklan mukaan on toimitettava.

J os asianosaiset säta

sopivat, voidaan riita ottaa

käsiteltäväksi muussa

sopimusvaltiossa, ei kuitenkaan

millom pesän käsittelystä

huolehtii perinnönjako-oikeus,

testamentintoimeenpanija

tai

tuomioistuimen määrää
-

Artikel 20.

Vid avvittring1 som avses

i artikel 19 skall i

fråga örn efterlevande

makes rätt att, mot eller

utan vederlag, uttaga viss

egendom tillämpas den

lag, som i nämnda artikel

stadgas. Detsamma gäller

fråga, huruvida maken

äger kräva att vad

som vid avvittringen2 tillskiftas

arvinge skall hos

maken innestå och arvingen

för sin fordran

njuta panträtt; dock att

panträtt i egendom som

finnes i annan fördragsslutande

stat ej må komma

till stånd annorledes

än enligt där gällande

lag.

Artikel 21.

Tvist örn arv eller tesmente

efter medborgare i

fördragsslutande stat, som

hade hemvist i sådan

stat, eller örn efterlevande

makes rätt eller örn

fordran mot dödsboet

skall upptagas av domstol

i den stat, vars lag

enligt artikel 19 skall

gälla i fråga örn dödsbobehandlingen.

Äro parterna därom ense,

må tvisten upptagas

i annan fördragsslutande

stat, dock ej där boet är

föremål för behandling

av arvsdomstol eller av

testamentsexekutör eller

av domstol förordnad boutredningsman

eller skif
-

I den svenska redaktionen: bodelning. — 2 I den svenska redaktionen: bodelningen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23

20. grein.

Um rétt eftirlifandi

maka til {jess aö velja sér

sérstaka muni viö buskipti,

gegn greiöslu eda

endurgjaldslaust, skal

farid elfir jieim lögum,

sem gilda samkvgemt 19.

grein um skiptameöferö

busins. Sama gildir um

heimild maka til j>ess aö

få viö biiskiptin frest til

greiöslu arfshluta gegn

jivi aö erfinginn fåi veö

tyrir kröfu sinni,

hannig, aö veörétt i

eignum, sem eru i hinum

rikj unum, er aöeins lung t

aö stofna samkveemt Jargildandi

reglum.

Artikkel 20.

En gjenlevende ektefelles

rett til ved skifte å

utta bestemte formuegjenstander

mot eller

uten vederlag bedommes

efter den lov som efter artikkel

19 er bestemmende

for behandlingen av boet.

Det samme gj elder ektefellens

adgang til ved

skifte å få utsettelse med

å utbetale en arvelodd

mot at arvingen får panterett

for sin fordring,

dog således at panterett

i formuegjenstander som

finnes i de andre stater,

bäre kan stiftes efter de

regler som der gj elder.

Artikel 20.

Vid bodelning1 som avses

i artikel 19 skall i fråga

örn efterlevande makes

rätt att, mot eller utan

vederlag, uttaga viss egendom

tillämpas den lag

som i nämnda artikel

stadgas. Detsamma gäller

fråga huruvida maken äger

kräva att vad som

vid bodelningen3 tillskiftas

arvinge skall hos maken

innestå och arvingen

för sin fordran njuta panträtt;

dock att panträtt i

egendom som finnes i annan

fördragsslutande stat

ej må komma till stånd

annorledes än enligt där

gällande lag.

21. grein.

Agreiningur um réttinn

til arfs eöa gjafaarfs

eftir emli vern. sem

var rikisborgari i einhverju

rikjanna og busettur

i einhverju jteirra,

um réttindi eftirlifandi

maka, og um kröfur,

sem geröar eru å hendur

dånarbuinu, en ekki å

hendur erfingjum né

maka persönulega, heyrir

undir dömstölana i

Jivi riki, er farid skal

eftir lögum Jiess viö biismeöferöina

samkvremt

19. grein.

Med samjiykki aöilja

er j)ö hmgt aö hofda

måliö i einhverju hinna

rikjanna, nema buinu sé

skipt af skiptarétti, executor

testamenti eöa öörum

skiptaforstjöra (boutredningsman

eöa skiftesman),

tilnefndum af rött
-

Artikkel 21.

Tvist örn retten til arv

eller legat efter nogen

som var statsborger i en

av statene og var bosatt

i en av dem, örn en gjenlevende

ektefelles rettigheter

eller örn en fordring

som gj ores gjeldende mot

dodsboet og ikke mot

loddeierne personlig, hörer

under domstolene i

den stat hvis lov efter artikkel

19 er bestemmende

for behandlingen av boet.

Er partene enige, kan

dog tvisten reises i en

annen av statene medmindre

boet er under behandling

av skifterett,

testamentsfullbyrder eller

en av retten opnevnt boutredningsman

eller skiftesman,

eller tvisten gjel
-

Artikel 21.

Tvist örn arv eller testamente

efter medborgare i

fördragsslutande stat, som

hade hemvist i sådan stat,

eller örn efterlevande makes

rätt eller örn fordran

mot dödsboet skall upptagas

av domstol i den

stat, vars lag enligt artikel

19 skall gälla i fråga örn

dödsbobehandlingen.

Äro parterna därom ense,

må tvisten upptagas i

annan fördragsslutande

stat, dock ej där boet är

föremål för behandling

av arvsdomstol eller av

testamentsexekutör eller

av domstol förordnad boutredningsman

eller skif
-

I Finlands svenskspråkiga text: av vittring. — 2 I Finlands svenskspråkiga text: avvittringen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

det i et saadant Bo företagne

Skifte. Sag om

Gyldigheden af et Testamente,

oprettet af nogen,

som var bosat i Finland

eller Sverige (testamentsMander),

kan ikke anlsegges

i de andre Stater. Det

samme gulder Sag, hvorved

et Skifte efter nogen,

som var bosat i Finland,

soges omstedt [Mander).

Artikel 22.

Er der i en anden af

Staterne end den, bvis

Lov er bestemmende for

Bobebandlingen, E jendel,

som tilhorer Boet,

skal Retterne i den Stat,

Evor Ejendelene findes,

paa Bogsering sorge for

disses Registrering og

midlertidige Bevaring

samt for Sälg af Ejendele,

som ikke hensigtsmsessig

lader sig opbevare. lövrot

skal Myndighederne

i sidstnsevnte Stat paa

Begsering yde Bistånd ved

Bobehandlingen i den

Udstrsekning, livori det er

hj enhet ved Loven i denne

Stat.

Begaeringen kan rettes

umiddelbart til vedkommende

Myndighed. Omkostningerne

kan, örn fornodent,

forlanges udredede

forskudsvis. Skriftstykker,

som er affattet

paa Finsk eller Isländsk,

skal vsere ledsaget af bekrseftet

Overssettelse til

Dansk, Norsk eller

Svensk.

1 I den svenska redaktionen:

mä pesänsel vitta jä tai

-jakaja taikka jos riita

koskee tällaisessa pesässä

toimitetun osituksen tai

perinnönjaon tai jonkun

sellaisen henkilön tekemän

testamentin moitetta,

jolia oli kotipaikka

Suomessa tai Ruotsissa,

eika myöskään, kun riita

tarkoittaa sellaisen henkilön

jälkeen toimitetun

osituksen tai perinnönjaon

moittimista, jolia oli

Suomessa kotipaikka.

22 artikla.

Jos muussa kuin siinä

sopimusvaltiossa, jonka

lain mukaan pesänselvitys

toimitetaan, on pesään

kuuluvaa omaisuutta, on

sen valtion tuomioistuimen,

missa omaisuus on,

pyynnöstä toimitettava

omaisuuden luetteloiminen

tahi ryhdyttävä toimeen

omaisuuden säilyttämiseksi,

kunnes kuolinpesänhallinto

voi ottaa sen

huostaansa, tai sellaisen

omaisuuden myymiseksi,

jota ei sopivasti käy säilyttäminen.

Muutoin viimeksimainitun

valtion viranomaisten

on pyynnöstä

annettava pesänselvitykseen

virka-apua niissä

tapauksissa, joissa tällaista

virka-apua siinä

valtiossa annetaan.

Tassa artiklassa mainittu

pyyntö voidaan

tehdä suorastaan asianomaiselle

viranomaiselle.

Viranomainen voi, mikali

tärna on tarpeen, vaatia

toimenpiteestä aiheutuvat

kustannukset ennakolta

suoritettaviksi.

Asiakirjaan, joka on suomen-

tai islanninkielinen,

tulee olla liitettynä oikeaksi

todistettu norjan-,

bodelning.

tesman eller tvisten avser

klander av avvittring eller

arvskifte i sådant bo

eller av testamente efter

någon som hade hemvist

i Finland eller Sverige,

eller av avvittring1 eller

arvskifte efter någon, som

hade hemvist i Finland.

Artikel 22.

Finnes i annan fördragsslutande

stat än den,

enligt vars lag boutredningen

äger rum, egendom

som till boet hörer,

skall domstol i den stat,

där egendomen finnes, på

begäran ombesörja egendomens

upptecknande eller

vidtagande av åtgärd

för dess bevarande intill

dess den kan omhändertagas

av dödsboförvaltningen,

eller för försäljning

av egendom, som ej

lämpligen kan bevaras. I

övrigt vare myndighet i

sistnämnda stat pliktig

att på begäran lämna

handräckning vid boutredningen

i de fall, då

sådan handräckning skall

lämnas inom den staten.

Framställning som nu

är sagd må göras omedelbart

hos myndigheten.

Skulle i något fall så erfordras,

äge myndigheten

äska förskjutande av kostnad

för åtgärden. Handling,

som är avfattad på

finska eller isländska språket,

skall vara åtföljd av

styrkt översättning till

danska, norska eller svenska

språket.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr S.

25

inum, eöa måliö värdi

själf skiptin å sliku bni.

Mål um gildi arfieiösluskrår

eftir arfleifanda,

sem busettur var i Finnland!

eöa Svijjöö (testamentsklander)

veröur

ekki höföaö i hinumrikjnnum.

Sama er um

mål til véfengingar å

skiptum eftir arfleifanda,

sem busettur var i Finnlandi

{Mander).

22. grein.

Nu å buiö eignir i einhverju

ri kjän na böra en

jivi, er fånö skal eftir lögum

fess vid buskiptin,

og skulu Jå domstolar

Jess rikis, Jar sem eignirnar

eru, ef Jess er

beiözt, sjå um uppskrift

eignanna og geymslu

Jeirra til bråöabirgöa, og

um sölu Jeirra eigna, sem

ekki er råölegt aö séu

geymdar. Aö böra leyti

skulu yfirvöldin i sföarnefndu

riki veita aöstoö

vid buskiptin, ef um er

jedid, aö Jvi leyti sem

jess veröur krafizt samrvsemt

lbgum Jess rikis.

Beiönina må senda

beint til blutaöeigandi

yfirvalda. Krefjast må

fyrirframgreiöslu kostnaöar

vegna aöstoöarinnar,

ef Jad teist nauösynlegt.

Skjblum, sem

rituö eru å islenzku eöa

finnsku, skal fylgja staöfest

Jiding å dönsku,

norsku eöa smnsku.

der angrep på skiftet i et

sådant bo. Sak örn gyldigbeten

av et testament

efter en arvelater som var

bosatt i Finnland eller

Sverige (testamentsklander)

Ifan ikke reises i de

andre stater. Det samme

gj elder angrep på skiftet

efter en arvelater som var

bosatt i Finnland (klander).

Artikkel 22.

Er der i en annen av

statene enn den hvis lov

er bestemmende for bobehandlingen,

formuegjenstander

som tilhorer

boet, skal domstolene i

den stat hvor gjenstandene

finnes, efter begjaering

sorge for registrering

og midlertidig bevaring

av gjenstandene og for

sälg av gjenstander som

ikke hensiktsmessig lar

sig opbevare. For o viig

skal myndighetene i den

sistnevnte stat efter begjsering

yde bistånd ved

bobehandlingen i den utsökning

det kan kreves

efter loven i denne stat.

Begj seringen kan rettes

umiddelbart til vedkommende

myndighet. Omkostningene

kan, örn förnöden^

kreves betalt forskuddsvis.

Skriftstykker

som er avfattet på finsk

eller isländsk, skal vsere

ledsaget av bekreftet

oversettelse til dansk,

norsk eller svensk.

tesman eller tvisten avser

klander av bodelning eller

arvskifte i sådant bo eller

av testamente efter någon

som hade hemvist i Finland

eller Sverige, eller av

bodelning1 eller arvskifte

efter någon som hade

hemvist i Finland.

Artikel 22.

Finnes i annan fördragsslutande

stat än den,

enligt vars lag boutredningen

äger rum, egendom

som till boet hörer, skall

domstol i den stat, där

egendomen finnes, på begäran

ombesörja egendomens

upptecknande eller

vidtagande av åtgärd för

dess bevarande intill dess

den kan omhändertagas

av dödsboförvaltningen,

eller för försäljning av

egendom, som ej lämpligen

kan bevaras. I övrigt

vare myndighet i sistnämnda

stat pliktig att

på begäran lämna handräckning

vid boutredningen

i de fall, då sådan

handräckning skall lämnas

inom den staten.

Framställning som nu

är sagd må göras omedelbart

hos myndigheten.

Skulle i något fall så erfordras,

åge myndigheten

äska förskjutande av kostnad

för åtgärden. Handling,

som är avfattad på

finska eller isländska språket,

skall vara åtföljd av

styrkt översättning till

danska, norska eller svenska

språket.

X Finlands svenskspråkiga text: avvittring.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Har Dodsfaldet fundet

Sted i en anden Stat end

den, Ilvor den afdode var

bosat, skal der efterladte

Ejendele ogsaa uden Bogsering

tages i Förvaring

efter de paa Stedet gseldende

Forskrifter.

Artikel 23.

Er et Dödsbo, som örnhandles

i Artikel 19, under

offentlig Skiftebehandling

i Danmark, Island

eller Norge, skal Lovbestemmelser,

der inds

kr sender en Eordringshavers

Adgang til Tvangsfuldbyrdelse

overfor Boet,

ogsaa anvendes med Hänsyn

til Ejendele, som findes

i en anden Stat end

den, Evor Boet bebandles.

Dette gåjie! er dog ikke

Adgangen til at inddrive

Skatter og andre offentlige

Afgifter, som er paalagt

i den Stat, hvor Ejendelene

findes, eller Adgangen

til at opnaa Fyldestgorelse

i Ejendele,

livori Fordringshaveren

har Panteret eller Tilbageholdelsesret.

Artikel 24.

Er et Dödsbo, som omhandles

i Artikel 19, under

offentlig Skiftebehandling

i Danmark, Island

eller Norge, faar Artikel

7 i Konvention örn

Konkurs af 7. November

1933 tilsvarende Anvendelse

ved Afgorelse af

Sporgsmaal örn Eortrinsret

for Fordringer.

ruotsin- tai tanskankielinen

käännös.

Jos kuolemantapaus on

sattunut muussa kuin

sima valtiossa, missa vainajalla

oli kotipaikka, on

erityisettä pyynnöttäkin

sielia olevan omaisuuden

haltuunottamisesta ja

hoidosta huolehdittava

paikkakunnan larn mukaan.

23 ar tikla.

Jos 19 artiklassa tarkoitettu

kuolinpesä on

julkisen jakokäsittelyn

alaisena Islannissa, Norjassa

tai länskassa, on

sielia säädettyjä rajoituksia

velkojan oikeuteen

ulosottotoimin saada

maksua kuolinpesästä sovellettava

myöskin muussa

sopimusvaltiossa olevaan

omaisuuteen. Mita

tassa on sanottu älköön

kuitenkaan sovellettako,

kun on kysymys siinä valtiossa

määrätyn veron tai

muun julkisen maksun

ulosmittauksesta tai sellaisen

omaisuuden käyttämisestä

saamisen suoritukseen,

mihin velkojalla

on pantti- tai pidätysoikeus.

24 artikla.

Jos 19 artiklassa tarkoitettu

kuolinpesä on

julkisen jakokäsittelyn

alaisena Islannissa, Norjassa

tai länskassa, on

saamisten etuoikeuksien

osalta vastaavasti sovellettava

marraskuun 7 päivänä

1933 tehdyn, konkurssia

koskevan sopimuksen

7 artiklan määräyksiä.

Ilar dödsfallet inträffat

i annan stat än den,

där den döde hade hemvist,

skall, oberoende av

särskild framställning, där

befintlig egendom omhändertagas

och vårdas enligt

ortens lag.

Artikel 23.

Ar dödsbo som avses

i artikel 19 föremål för

offentligt skifte i Danmark,

Island eller Norge,

skall vad där stadgas örn

inskränkning i borgenärs

rätt att utmätningsvis

njuta betalning ur dödsbo

äga tillämpning jämväl

å egendom i annan

fördragsslutande stat.

Vad nu är sagt gäde dock

ej då fråga är örn utmätning

för skatt eller annan

allmän avgift, som pålagts

i den staten, eller

örn fordrans uttagande

ur egendom, som häftar

såsom pant eller må kvarhållas

till säkerhet för

fordringen.

Artikel 24.

Ar dödsbo som avses

i artikel 19 föremål för

offentligt skifte i Danmark,

Island eller Norge,

skola i fråga örn förmånsrätt

för fordran bestämmelserna

i artikel 7 av

konventionen den 7 november

1933 örn konkurs

äga motsvarande tillämpning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

27

Nu hefir låtiö oröiö i

ööru riki en buseturiki

hins låtna, og skulu |>å

f>ar eftirlåtnar eignir,

jafnvel fö engin beiöni

komi fram um faö, teknar

til geymslu samkvsemt

f eimfyrirmmlum,

sem gilda å staönum.

23. grein.

Nu er dånarbu, sem

um rffiöir 1 19. grein,

undir opinberum skiptum

i Danmörku, å Island!

eda i Noregi, og

skulu fä lagaåkvseöi, sem

takmarka heimild kröfuhafa

til fess aö leita

fullnsegju i buinu med

målssökn, einnig gilda

ad fvi er snertir eignir,

sem eru i einhverju ödru

rikjanna en fvi, far sem

skiptin fara fram. fetta

gildir fö ekki um neimildina

til fess ad innheimta

skatta og önnur

opinber gjöld, sem eru

lögd å i fvi riki, far

sem eignirnar eru, eda um

beimildina ti fess ad

leita fullnfegju i eignum,

sem kröfuhafi hefir vedrétt

eda haldsrétt i.

24. grein.

Nu er dånarbu, sein

um raedir i 19. grein,

undir opinberum skiptum

i Danmörku, å Island!

eda i Noregi, og

skal få farid å hlidstsedan

hått eftir 7. grein i

samningi um gjaldfrotaskipti

frå 7. november

1933 vid åkvardanir um

forgangsrétt krafna.

Er dödsfallet inntruffet

i en annen stat enn den

hvor den avdodc var bosatt,

skal efterlatte eiendeler

også uten beg jaring

tas i förvaring efter de på

stedet gjeldende forskrifter.

Artikkel 23.

Er et dödsbo som nevnt

i artikkel 19 under offentlig

skiftebehandling i

Danmark, Island eller

Norge, skal lovbestemmelser

som innskrenker

en fordringshavers adgang

til tvangsfullbyrdelse

overfor boet, også anvendes

med hensyn til formuegjenstander

som finnes

i en annen stat enn

den hvor boet behandles.

Dette gj elder dog ikke adgangen

til å inndrive skatter

eller andre offentlige

avgifter som er pålagt i

den stat hvor gjenstandene

finnes, eller adgangen

til å få dekning av

gjenstander hvori fordringshaveren

har panterett

eller tilbakeholdsrett.

Artikkel 24.

Er et dödsbo som nevnt

i artikkel 19 under offentlig

skiftebehandling i

Danmark, Island eller

Norge, får bestemmelsene

i artikkel 7 i konvensjonen

örn konkurs av 7. november

1933 tilsvarende

an vendele ved avgjorelsen

av spörsmål om fortrinnsrett

for fordringer.

Har dödsfallet inträffat

i annan stat än den där

den döde hade hemvist,

skall, oberoende av särskild

framställning, där

befintlig egendom omhändertagas

och vårdas enligt

ortens lag.

Artikel 23.

Är dödsbo som avses i

artikel 19 föremål för

offentligt skifte i Danmark,

Island eller Norge,

skall vad där stadgas örn

inskränkning i borgenärs

rätt att utmätningsvis

njuta betalning ur dödsbo

äga tillämpning jämväl å

egendom i annan fördragsslutande

stat. Vad nu är

sagt galle dock ej då fråga

är örn utmätning för skatt

eller annan allmän avgift,

som pålagts i den staten,

eller örn fordrans uttagande

ur egendom, som

häftar såsom pant eller må

kvarhållas till säkerhet

för fordringen.

Artikel 24.

Är dödsbo som avses i

artikel 19 föremål för offentligt

skifte i Danmark,

Island eller Norge, skola i

fråga örn förmånsrätt för

fordran bestämmelserna i

artikel 7 av konventionen

den 7 november 1933 örn

konkurs äga motsvarande

tillämpning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

Artikel 25.

Lovbestemmelser i en

af Staterne om, at Tinglysning

er nodvendig, for

at Rettigheder, som er erlivervet

ved Retshandel

eller ved Udlseg eller Udpantning,

skal havé Gyldighed

overfor et Dödsbo,

kommer ikke til Anvendelse

paa Ejendele, som

ved Dodsfaldet findes i de

andre Stater.

Artikel 26.

Eorsaavidt Anvendelsen

af foranstaaende Bestemmelser

afhsenger af,

hvor en Eormuegenstand

befinder sig, skal en Fordring,

som tilhorte Arveladeren,

anses for at vane i

den Stat, hvis Lov efter

Artikel 19 er bestemmende

for Behandlingen af

Boet. Er Fordringen

knyttet til Gseldsbrev eller

andet Dokument, hvis

Förevisning er nodvendig

for at gore den gseldende,

anses den dog for at vsere

i den Stat, hvor Dokumentet

findes.

Registreret Skib eller

Luftfartoj anses for at befinde

sig i den Stat, hvor

det har Hjemsted.

IV. Almindelige Bestemmélser.

Artikel 27.

Har en Ret i en af Staterne

truffet Afgorelse örn,

at et Bo, som omhandles

i Artikel 19, skal behandles

af Skifteretten, Testa
-

25 artikla.

Mita sopimusvaltion

laissa on säädetty kiinteistökirjaan

tai oikeuden

pöytäkirjaan merkitsemisen

tarpeellisuudesta,

jotta sopimuksen tai

muun oikeustoimen tahi

ulosmittauksen perusteella

saavutettu oikeus

olisi voimassa kuolinpesää

kohtaan, ei ole sovellettava

muussa sopimusvaltiossa

kuolinhetkellä olevaan

omaisuuteen.

26 artikla.

Sovellettaessa täman

sopimuksen määräyksiä,

joissa edellytetään, etta

omaisuus on jossakin sopimusvaltiossa,

katsotaan

juoksevaan velkakirjaan

tai muuhun saamistodisteeseen,

jonka esittäminen

on saamisen velkomisoikeuden

edellytyksenä,

perustuvan saamisen olevan

sielia, missa asiakirja

on, mutta muun

saamisen siinä valtiossa,

jonka larn mukaan pesänselvitys

on toimitettava.

Rekisteröidyn aluksen

tai ilma-aluksen on katsottava

olevan siinä valtiossa,

missä sen kotipaikka

on.

IV. Yleisiä määräyTcsiä.

27 artikla.

Jos sopimusvaltion tuomioistuin

on päättänyt,

etta perinnönjako-oikeuden,

pesänselvittäjän tai

testamentintoimeenpani
-

Artikel 25.

Vad lagen i fördragsslutande

stat stadgar därom

att inskrivning i fastighetsbok

eller domstolsprotokoll

(tinglysning) utgör

förutsättning för att

rätt som uppkommit genom

avtal eller annan

rättshandling eller genom

utmätning (utlegg eller utpantning)

skall gälla emot

dödsbo äge ej tillämpning

beträffande egendom, som

vid dödsfallet fanns i annan

fördragsslutande stat.

Artikel 26.

Vid tillämpning av de

föreskrifter denna konvention

innehåller örn

egendoms befintlighet i

viss fördragsslutande stat

skall fordran som är grundad

på löpande skuldebrev

eller annat fordringsbevis,

vars företeende

utgör villkor för rätt

att utkräva fordringen,

anses befintlig där handlingen

finnes, men annan

fordran betraktas såsom

befintlig i den stat, enligt

vars lag boutredningen

skall äga rum.

Registrerat fartyg eller

luftfartyg skall anses befintligt

i stat, där det har

hemort.

IV. Allmänna bestämmelser.

Artikel 27.

Har domstol i fördragsslutande

stat fattat beslut

att dödsbo som avses

i artikel 19 skall omhändertagas

av arvsdom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr

29

25. grein.

Lagaåkvsedi i einhverju

rik janna nm aö Jinglysing

sé nauösynleg til

jess aö varöveita gagnvart

dånarbui réttindi,

sem aflaö liehr veriö meö

réttargjörningi eöa med

fjårnåmi eöa lögtaki,

skulu ekki gilda um eignir,

sem eru i hinimi

rikjunum viö låtiö.

26. grein.

Aö svo mikia leyti

sem framkvsemd undanfarandi

åkvmöa er Jvi

håö, hvar fjårmunur er,

skal krata, sem tilheyrir

arheifanda, ålitast

vera i Jvi riki, er farid

skal eftir lögum Jess

samkvmmt 19. grein arn

skipti å dånarbuinu. Sé

krafan bundin viö skuldabréf

eöa annad skjäl,

sem framvisa Järf til

Jess aö koma fram kröfunni,

skal hirn Jö ålitast

vera i Jvi riki, Jar

sem skjaliö er.

Skråsett skip eöaflugvél

teist vera i Jvi riki,

Jar sem Jad å heimilisfang.

IV. Almenn akvcebi.

27. grein.

Nu hefir dömstöll i

einhverju samningsrikjanna

fellt lirskurö um

aö bui, sem um raiöir i

19. grein, skuli skipt af

Artikkel 25.

Lovbestemmelser i en

av statene örn at tinglysning

er nödvändig for at

rettigheter som er erhvervet

ved rettshandel eller

ved utlegg eller ^pantning,

skal ha gyldighet

overfor et dödsbo, kommer

ikke til anvendelse

på formuegjenstander

som ved dödsfallet finnes

i de andre stater.

Artikkel 26.

Fors hvidt anvendelsen

av foranstående bestemmelser

avhenger av hvor

en formuegjenstand finnes,

skal en fordring som

tilhörte arvelateren, ansees

for å vare i den stat

hvis lov efter artikkel 19

er bestemmende for behandlingen

av boet. Er

fordringen knyttet til

gj eldsbrev eller annet dokument

hvis förevisning

er nödvendig for å g jure

den gjeldende, ansees den

dog för å vsere i den stat

hvor dokumentet finnes.

Registrert skib eller

luftfartöi ansees for å

vsere i den stat hvor det

har hjemsted.

IV. Almindelige bestemmelser.

Artikkel 27.

Har en domstol i en av

statene truff et avgjörelse

örn at et bo som nevnt i

artikkel 19 skal behandles

av skifterett, testa
-

Artikel 25.

Vad lagen i fördragsslutande

stat stadgar därom

att inskrivning i fastighetsbok

eller domstolsprotokoll

(tinglysning) utgör

förutsättning för att rätt

som uppkommit genom

avtal eller annan rättshandling

eller genom utmätning

(utlegg eller utpantning)

skall gälla emot

dödsbo åge ej tillämpning

beträffande egendom, som

vid dödsfallet fanns i annan

fördragsslutande stat.

Artikel 26.

Vid tillämpning av de

föreskrifter denna konvention

innehåller örn egendoms

befintlighet i viss

fördragsslutande stat skall

fordran som är grundad

på löpande skuldebrev eller

annat fordringsbevis,

vars företeende utgör villkor

för rätt att utkräva

fordringen, anses befintlig

där handlingen finnes,

men annan fordran betraktas

såsom befintlig i

den stat, enligt vars lag

boutredningen skall äga

rum.

Registrerat fartyg eller

luftfartyg skall anses befintligt

i stat, där det har

hemort.

IV. Allmänna bestämmelser.

Artikel 27.

Har domstol i fördragsslutande

stat fattat beslut

att dödsbo som avses i

artikel 19 skall omhändertagas

av arvsdomstol, bo
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr £.

mentseksekutor eller boutredningsman

eller skiftes

under Medvirkning af

skiftesman, eller at det

skal udleveres til privat

Skifte, er Afgorelsen bindende

ogsaa i de andre

Stater.

Det samme gselder Afgorelser

örn en efterlevende

iEgtefsedes Ret til

at hensidde i uskiftet Bo.

Artikel 28.

Bestemmelserne om

Anerkendelse og Fuldbyrdelse

af Domme og Forlig

i Konvention af 16. Mårts

1932 skal ogsaa findé Anvendelse

paa Domme og

Forlig örn Ret til Arv eller

Legat, örn en efterlevende

iEgt ef sedes Rettigheder

og om Ansvar för en Arveladers

Gseld, saafremt

den afdode var Statsborger

i en af Staterne og var

bosat i en af dem.

De i Artikel 3 og Artikel

6 Nr. 3 i den nsevnte Konvention

givne saerlige Bestemmelser

vedrorende

Domme över en udebleven

sagsogt kommer kun

til Anvendelse, forsaavidt

Dommen angaar den efterlevende

Aigtefselles eller

de enkelte Arvingers

Ansvar for den afdodes

Gseld.

Artikel 29.

Denne Konvention

kommer ikke til Anven
-

jan on otettava 19 artiklassa

tarkoitettu kuolinpesä

hoitoonsa, etta pesän

selvitys ja jako on

tapabtuva osakasten toimesta

tabi etta pesänjako

toimitetaan pesänj

akaj an myötävaikutuksella,

olkoon päätös voimassa

muissakin sopimusvaltioissa.

Mita tassa on sanottu,

olkoon voimassa myöskin

tuomioistuimen päätöksestä,

joka koskee

eloonjääneen puolison oikeutta

elää jakamattomassa

pesässä.

28 artikla.

Maabskuun 16 päivänä

1932 tehdyn sopimuksen

määräyksiä tuomioiden ja

sovintojen tunnustamisesta

ja täytäntöönpanosta

sovelletaan myöskin

tuomioon tai sovintoon,

joka koskee perintöön tai

testamenttiin perustuvaa

oikeutta, eloonjääneen

puolison oikeutta tai vastuuta

varna jan velasta,

millom varna ja oli sopimusvaltion

kansalainen ja

hänellä oli kotipaikka jossakin

sopimusvaltiossa.

Sanotun sopimuksen 3

artiklassa ja 6 artiklan 3

kohdassa annettuja erikoismääräyksiä

saapuville

tulematta jääneeseen vastaajaan

kobdistuvasta

tuomiosta soveUetaan

varn silloin, kun tuomio

koskee eloonjääneen puodson,

perillisen tai testamentinsaajan

vastuuta

vainajan velasta.

29 artikla.

Tätä sopimusta ei sovelleta,

milloin perinnön
-

stol, boutredningsman eller

testamentsexekutör,

eller att boet skall bliva

föremål för utredning och

skifte genom delägarnas

försorg eller skiftas under

medverkan av skiftesman,

vare beslutet gällande i

övriga fördragsslutande

stater.

Vad nu är sagt gäde

jämväl domstols beslut

örn efterlevande makes

rätt att sitta i oskiftat

bo.

Artikel 28.

Bestämmelserna örn erkännande

och verkställighet

av dom eder förlikning

i konventionen

den 16 mars 1932 skola

jämväl äga tidämpning å

dom eder förhkning örn

rätt på grund av arv

eder testamente, örn efterlevande

makes rätt eller

örn ansvarighet för

den dödes gäld, såframt

den döde var medborgare

i fördragsslutande stat och

hade hemvist i sådan

stat.

De i artikel 3 samt

artikel 6 under 3. i sagda

konvention givna särskilda

bestämmelser örn dom

mot utebliven svarande

skola vinna tidämpning

allenast där domen rörer

efterlevande makes, arvinges

eder testamentstagares

ansvarighet för

den dödes gäld.

Artikel 29.

Konventionen skall ej

äga tidämpning, där arv
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

31

skiptarétti, af executor

testanienti efla af s''boutredningsman*,

eöa aö

buinu skull skipt meö aöstoö

skiptamanns (skiftesman),

eöa aö J>aö skull

afhent til einkaskipta,

og skal f)å så urskuröur

einnig vera bindandi i

binum rlkjunum.

Sama gildir um urskurö

um réttindi eftirlifandi

maka til setu i

öskiptu bill.

28. grein.

Åkvseöin um viöurkenningu

döma og satta

og um fullnsegju f>eirra

i samningi frå 16. marz

1932 gilda einnig um

döma og ssettir, um rött

til arfs eöa gjafa-arfs,

um réttindi eftirlifandi

maka og um åbyrgö å

skuldum arfleifanda, ef

hinn låtni åtti rikisfesti

i einhverju rikjanna og

var busettur i einhverju

Jteirra.

Hin sérstöku åkvseöi

i 3. grein og 1 6. grein

3. liö i sama samningi

um utivistardöma yfir

stefndum, sem ekki

msetti, gilda aöeins, ef

dömurinn vårdar åbyrgö

eftirlifandi '' maka eöa

hinna einstöku erfingja

å skuldum hins låtna.

29. grein.

Ekki skal farid eftir

åkvmöunum i samningi

mentsfullbyrder eller boutredningsman

eller skiftes

under medvirkning av

skiftesman, eller at det

skal overlates til loddeierne

selv, er avgj erel sen

bindende også i de andre

stater.

Det samme gj elder avgj

or elser örn en gjenlevende

ektefelles rett til å sitte

i uskiftet bo.

Artikkel 28.

Bestemmelsene örn aner

kjennelse og fullbyrdelse

av dommer og forlik i

konvensjonen av 16 mars

1932 skal også gj elde dommer

og forlik örn rett til

arv eller legat, örn en gjenlevende

ektefelles rettigheter

og örn ansvar for

en arvelaters gjeld, såfremt

den avdode var

statsborger i en av statene

og var bosatt i en av dem.

De sserskilte bestemmelser

som i artikkel 3 og

artikkel 6 nr. 3 i den nevnte

konvens jon er gitt örn

dommer mot en uteblitt

saksokt, får bäre anvendelse

når dommen gj elder

gjenlevende ektefelles eller

de enkelte arvingers

ansvar for den avdodes

gjeld.

Artikkel 29.

Denne konvens jon

kommer ikke til anven
-

utredningsman eller testamentsexekutör,

eller att

boet skall bliva föremål

för utredning och skifte

genom delägarnas försorg

eller skiftas under medverkan

av skiftesman, vare

beslutet gällande i övriga

fördragsslutande stater.

Vad nu är sagt galle

jämväl domstols beslut

örn efterlevande makes

rätt att sitta i oskiftat bo.

Artikel 28.

Bestämmelserna örn erkännande

och verkställighet

av dom eller förlikning

i konventionen den

16 mars 1932 skola jämväl

äga tillämpning å dom

eller förlikning örn rätt på

grund av arv eller testamente,

om efterlevande

makes rätt eller örn ansvarighet

för den dödes gäld,

så framt den döde var

medborgare i fördragsslutande

stat och hade hemvist

i sådan stat.

De i artikel 3 samt artikel

6 under 3. i sagda konvention

givna särskilda

bestämmelser örn dom

mot utebliven svarande

skola vinna tillämpning

allenast där domen rörer

efterlevande makes, arvinges

eller testamentstagares

ansvarighet för

den dödes gäld.

Artikel 29.

Konventionen skall ej

äga tillämpning där arv
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

delse, naar Arveladeren er

död för Konventionens

Ikrafttraeden, og heller

ikke, naar en efterlevende

iEgtefselle har hensiddet

i uskiftet Bo, og den forstafdodo

JJgtefaelle er död

for det naevnte Tidspunkt.

Artikel 30.

Konventionen skal ratificeres,

og Ratifikationsdokumenterne

skal deponeres

i det danske Udenrigsministeriums

Arkiv,

saa snart ske kan.

Konventionen trseder i

Kraft mellem de ratificerende

Stater den 1. Januar

eller den 1. Juli, der

indtrseder, naar tre Maaneder

er forlobet, efter at

min dst tre af Staterne har

deponeret deres Ratifikationsdokumenter.

I Forhold

til senere ratificerende

Stater trseder Konventionen

i Kraft den 1.

Januar eller den 1. Juli,

der indtrseder, naar tre

Maaneder er forlobet efter

Deponeringen af Ratifikationsdokumentet.

Enhver af Staterne kan

i For hold til hver af de

andre opsige Konventionen

med en Frist af eet

Aar til Ophor en 1. Januar

eller en 1. Juli.

Til Bekrseftelse heraf

har de respektive befuldmsegtigede

undertegnet

nservserende Konvention

og forsynet den med

deres Segh

jättäjä on kuollut ennen

sopimuksen voimaantuloa,

eika myöskään silloin,

kun eloonjäänyt puoliso

on elänyt jakamattomassa

pesässä ja ensiksikuollut

puoliso on kuollut

ennen sanottua ajankohtaa.

30 artikla.

Tärna sopimus on ratifioitava

ja ratifioimiskirjat

talletettava Tanskan

ulkoasiainministeriön

arkistoon niin plan

kuin tärna voi tapahtua.

Sopimus tulee voimaan

ratifioineiden valtioiden

kesken sen tammi-tai

heinäkuun 1 päivänä,

joka lähinnä seuraa kolmén

kuukauden kuluttua

siitä, kim ratifioimiskirjat

on kolmén valtion pållesta

talletettu. Myöhemmin

ratifioivan valtion

suhteen sopimus tulee voimaan

sen tammi- tai

heinäkuun 1 päivänä,

joka lähinnä seuraa kolmén

kuukauden kuluttua

siitä, kun ratifioimiskirja

sen valtion puolesta talletettiin.

Jokainen sopimusvaltio

voi jokaisen muun

sopimusvaltion suhteen

sanoa irti sopimuksen,

joka silloin lakkaa olemasta

voimassa sen

tammi- tai heinäkuun 1

päivän alusta, joka lähinnä

seuraa vuoden kuluttua

sith, kun irtisanominen

tapahtui.

Tämän vakuudeksi

ovat asianomaiset valtuutetut

allekirjoittaneet tämän

sopimuksen ja varustaneet

sen sineteillään.

låtaren dött före konventionens

ikraftträdande, ej

heller där efterlevande

make suttit i oskiftat bo

och den först avlidne

maken dött före nämnda

tidpunkt.

Artikel 30.

Konventionen skall ratificeras,

och ratifikationshandlingarna

skola deponeras

i danska utrikesministeriets

arkiv så snart

ske kan.

Konventionen träder i

kraft mellan de ratificerande

staterna den 1 januari

eller den 1 juli,

som infaller näst efter

det tre månader förflutit

från detratifikationshandlingarna

för tre av staterna

deponerats. I förhållande

till stat, som sedermera

ratificerar, träder

konventionen i kraft

den 1 januari eller den 1

juli, som infaller näst

efter det tre månader förflutit

från det ratifikationshandlingen

för den

staten deponerades.

Envar av staterna äge

i förhållande till envar

av de övriga uppsäga

konventionen till upphörande

från och med den

1 januari eller den 1 juli,

som infaller näst efter

ett år sedan uppsägningen

skedde.

Till bekräftelse härav

hava de respektive fullmäktige

undertecknat

denna konvention och försett

densamma med sina

sigill.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr

33

essum, ef arfleifandi

efir låtizt åöur en saniningurinn

gekk i gild!,

og heldur ekki ef eftirlifandi

maki behr setiö

i öskiptu biii, og jiaö

hjöna, er fyrr lézt, hefir

låtizt åöur en samningurinn

öölaöist gildi.

30. .grein.

Samning pennan skal

fullgilda, og fullgildingarskjölin

skulu sett til

vörzlu i skjalasafni utanrikismålaråöuneytisins

danska eins fljött og auöiö

er.

Samningurinn gengur

i gildi milli f>eirra rikja,

er J)å hata fullgilt hann,

1. januar eöa 1. juli najstan

eftir aö firir månuöir

eru liönir frå jivi aö

minnst jirju samningsrikjanna

hafa afhent tullgildingarskjöl

sin aö

samningnum. Meö tilliti

til Jeirra rikja, er seinna

fullgilda samninginn,

gengur hann i gildi 1.

januar eöa 1. juli nystan

eftir aö j)rir månuöir eru

liönir frå ftvi aö fullglldingarskjaliö

var afhent.

Sérhvert samningsrikjanna

getur, gagnvart

sérhverju hinnarikjanna,

sagt upp samningnum til

jjess aö gänga ur gildi

nresta 1. januar eöa 1.

juli eftir aö eitt år er

iiöiö frå uppsögninni.

delse når arvelateren er

död for konvensjonens,

ikrafttreden, og heller ikke

når en gjenlevende ektefelle

har sittet i uskiftet

bo og den forst avdode

ektefelle er död för det

nevnte tidspunkt.

Aitikkel 30.

Konvens jonen skal ratificeres,

og ratifikasjonsdokumentene

skal deponeres

i det danske Utenriksministeriums

arkiv så

snart skje kan.

Konvens jonen trer i

kraft melkin de ratificerende

stater den 1 januar

eller den 1 juli som inntreffer

når tre måneder er

forlopet efteråt minst tre

av statene har deponert

sine ratifikasjonsdokumenter.

I forhold til senere

ratificerende stater

trer konvens jonen i kraft

den 1 januar eller den 1

juli som inntreffer når tre

måneder er forlopet fra

deponeringen av ratifikasj

onsdokumentet.

Enhver av statene kan

i forhold til hver av de

andre si op konvens jonen

med en frist av ett år til

ophor den påfolgende 1

januar eller 1 juli.

bessu til staöfestingar

hala umboösmennirnir

undirritaö samning pennan

og sett undir hann

innsigli sin.

Til bekreftelse herav

har de respektive befullmektigede

undertegnet

denne konvensjon og försynt

den med sine segh

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr

låtaren dött före konventionens

ikraftträdande, ej

heller där efterlevande

make suttit i oskiftat bo

och den först avlidne maken

dött före nämnda tidpunkt.

Artikel 30.

Konventionen skall ratificeras,

och ratifikationshandlingarna

skola deponeras

i danska utrikesministeriets

arkiv så snart

ske kan.

Konventionen träder i

kraft mellan de ratificerande

staterna den 1 januari

eller den 1 juli, som

infaller näst efter det tre

månader förflutit från det

ratifikationshandlingarna

för tre av staterna deponerats.

I förhållande till

stat som sedermera ratificerar

träder konventionen

i kraft den 1 januari

eller den 1 juli, som infaller

näst efter det tre

månader förflutit från det

ratifikationshandlingen

för den staten deponerades.

Envar av staterna åge i

förhållande till envar av

de övriga uppsäga konventionen

till upphörande

från och med den 1 januari

eller den 1 juli, som

infaller näst efter ett år

sedan uppsägningen skedde.

Till bekräftelse härav

hava de respektive fullmäktige

undertecknat

denna konvention och försett

densamma med sina

sigill.

S. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Udfserdiget i Köbenhavn

i et Eksemplar paa

hvert af folgende Sprog:

Dansk, Finsk, Isländsk,

Norsk og Svensk, og för

det svenske Sprogs Vedkommende

i to Tekster,

en for Finland og en for

Sverige, den 19. November

1934.

Allekirjoitettu Kööpenhaminassa

yhtenä suomen-,

islannin-, norjan-,

ruotsin- ja tanskankielisenä

kappaleena, ruotsinkielisen

tekstin käsittäessä

kaksi eri tekstiä,

toisen Suomea ja toisen

Ruotsia varten, marraskuun

19 päivänä 1934.

Som skedde i Köpenhamn,

i ett exemplar på

finska, danska, isländska,

norska och svenska språken,

och försåvitt angår

svenska språket i två

texter, en för Finland och

en för Sverige, den 19.

november 1934.

(sign.) P. Munch.

(L. S.)

(sign.) Rolf Thesleff.

(L. S.)

Slutprotokol.

I Förbindelse med

Undertegnelsen i Dag af

Konventionen mellem

Danmark, Finland, Island,

Norge og Sverige

örn Arv og Dodsboskifte,

har de befuldmsegtigede

for de kontraherende Stater

afgivet folgende Erklsering:
De

kontraherende Stater

er enige om, at Anmodning

örn Oplysning

angaaende Indholdet af

den i en af Staterne gseldende

Lov bliver at

fremsende fra vedkommende

Justits- eller

Udenrigsministerium og

rettes, naar der sporges

örn dansk, finsk, isländsk

eller norsk Lov, til Justitsministeriet,

og naar

der sporges örn svensk

Lov, til Udenrigsdepartementets

Retsafdeling.

Oplysninger skal altid

meddeles i det Omfång,

hvori der föreligger udtrykkelige

Lovbestemmelser,

og skal iovrigt

gives i den Udstraekning,

För holde ne tilsteder.

Köbenhavn, den 19.

November 1934.

(sign.) P. Munch.

(L. S.)

Päättöpöytäkirja.

Allekirjoitettaessa tänään

Suomen, Islannin,

Norjan, Ruotsin ja Tanskan

välistä perintöä, testamenttia

ja pesänselvitystä

koskevaa sopimusta,

ovat sopimusvaltioiden

edustajat antaneet

seuraavan selityksen.

Sopimusvaltiot ovat

yksimielisiä siitä, etta esitys,

jossa pyydetään tietoa

j ossaian sopimusvaltiossa

voimassaolevan

lain sisällyksestä, on lähetettävä

asianomaisesta

oikeus- tai ulkoasiainministeriöstä

ja osoitettava,

milloin on kysymys Islannin,

Norjan, Suomen

tai Tanskan kista, oikeusministeriölle,

ja, kun

on kysymys Ruotsin kista,

ulkoasiainministeriön

oikeudellisten asiain osastolle.

Tietoja annettakoon

aina sikäli kurn

nimenomaisia määräyksiä

on kissa olemassa ja

muutoin niin laajalti kuin

olosuhteet sallivat.

Slutprotokoll.

I samband med undertecknandet

denna dag av

konventionen mellan Finland,

Danmark, Island,

Norge och Sverige örn

arv, testamente och boutredning

hava ombuden

för de fördragsslutande

staterna avgivit följande

förklaring:

De fördragsslutande

staterna äro ense örn att

framställning örn upplysning

angående innehållet

av den i någon av

staterna gällande lag skall

översändas från vederbörande

justitie- eller utrikesministerium

och ställas,

där fråga är örn

dansk, finsk, isländsk eller

norsk lag, till justitieministeriet,

och i fråga

örn svensk lag till ututrikesdepartementets

rättsavdelning. Sådan

upplysning skall städse

givas i den mån uttryckliga

bestämmelser föreligga,

och i övrigt meddelas

i den utsträckning omständigheterna

medgiva.

Kööpenhaminassa,

marraskuun 19.p:nä 1934.

Köpenhamn, den 19.

november 1934.

(sign.) Rolf Thesleff.

(L. S.)

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35

Gert i Kaupmannahöfn

i emu eintaki å islenzku,

dönsku, finnsku, norsku

og ssensku, og aö jivi

er ssenskuna snertir i

tveim textum, dörum tyrir

Finnland og öörum

tyrir Svijjjoö, hinn 19.

november 1934.

(sign.)SvEiNN Björnsson.

Lokabokun.

I sambandi viö undirskriftina

i dag, undir

samninginn milli Islands,

Danmerkur, Finnlands,

Noregs og SviJjjoöar um

erföir og skipti å dånarbuum

hata umboösmenn

samningsrik janna gert

eftirfarandi yfirlysingu:

Samningsrikin eru åsatt

um aö beiönir um upplysingar

um efni laga, sem

i gildi eru i einhverju

rik janna, skulu sendar

af hlutaöeigandi domseöa

utanrikismålaråöuneyti,

og ef spurt er um

donsk, finnsk, islenzk eöa

norsk lög, séu J)ser sendar

til domsmålaråöuneytisins,

en ef spurt er um

ssensk lög, til réttardeildar

utanrikismålarå
öuneytisins

(utrikesdepartementets

rättsavdelning).

Upplysingar skal altaf

gefa aö svo miklu leyti

sem skyr lagafyrirmseli

eru tyrir hendi, og aö

ööru leyti eftir Jivi, sem

åstseöur leyfa.

Kaupmannahöfn, hinn

19. november 1934.

(sign.)SVEINNBjÖRNSSON.

(L. S.)

Utferdiget i Köbenhavn

i ett eksemplar på

hvert av folgende sprog:

norsk, dansk, finsk, isländsk

og svensk, og for

det svenske sprogs vedkommende

i to tekster,

en for Finnland og en for

Sverige, den 19. November

1934.

(sign.) Emil Huitfeldt.

Slutprotokoll.

I förbindelse med undertegningen

idag av konvensjonen

mellem Norge,

Danmark, Finnland, Island

og Sverige örn arv og

dodsboskifte har de befullmektigede

for de kontraherende

stater avgitt

folgende erkliering:

De kontraherende stater

er enig örn at anmodninger

örn oplysning om

innholdet av den i en av

statene gjeldende lov skal

oversendes fra vedkommende

justis- eller utenriksdepartement,

og .rettes,

når der sporres örn

dansk, finsk, isländsk eller

norsk lov, til justisdepartementet,

og når der

sporres om svensk lov,

til utenriksdepartementets

rettsavdeling. Oplysninger

skal alltid gis så

långt uttrykkelige lovbestemmelser

föreligger,

og forovrig meddeles i

den utstrekning forholdene

tilsteder.

Köbenhavn, den 19.

November 1934.

(sign.) Emil Huitfeldt.

(L. S.)

Som skedde i Köpenhamn,

i ett exemplar, på

svenska, danska, finska,

isländska och norska språken,

och försåvitt angår

svenska språket i två

texter, en för Sverige

och en för Finland, den

19 november 1934.

Under förbehåll örn ratifikation

av Kungl. Majit

med Riksdagens samtycke.

(sign.) K. R. Thyberg.

(L. S.)

Slutprotokoll.

I samband med undertecknandet

denna dag av

konventionen mellan

Sverige, Danmark, Finland,

Island och Norge

örn arv, testamente och

boutredning, hava ombuden

för de fördragsslutande

staterna avgivit

följande förklaring:

De fördragsslutande

staterna äro ense örn att

framställning örn upplysning

angående innehållet

av den i någon av staterna

gällande lag skall översändas

från vederbörande

justitie- eller utrikesdepartement

och ställas, där

fråga är örn dansk, finsk,

isländsk eller norsk lag,

till justitiedepartementet,

och i fråga örn svensk lag

till utrikesdepartementets

rättsavdelning. Sådan

upplysning skall städse

givas i den mån uttryckliga

bestämmelser föreligga,

och i övrigt meddelas

i den utsträckning

omständigheterna medgiva.

Köpenhamn, den 19

november 1934.

(sign.) K. R. Thyberg.

(L. S.)

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som

hade hemvist här i riket, m. m.

Sedan den 19 november 1934 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och

Norge ingåtts en konvention örn arv, testamente och boutredning, varder i anledning

därav förordnat som följer:

Arv och testamente. Oskiftat bo.

1 §•

Hade dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare vid sin död hemvist

här i riket, skall i fråga örn rätt till arv efter honom svensk lag gälla. Där

den döde icke vid dödsfallet sedan minst fem år här hade hemvist, skall dock

lagen i hans hemland vinna tillämpning, såframt det yrkas av någon arvinge

eller testamentstagare, vars rätt därav beror. Skulle enligt hemlandets lag

arvet tillfalla staten, må ej sådant yrkande väckas.

2 §.

Vad i 1 § är sagt örn rätt till arv skall äga tillämpning jämväl i avseende

å lagstadgad rätt för efterlevande make att sitta i oskiftat bo då bröstarvinge

ej finnes, så ock å sådan rätt till underhållsbidrag ur kvarlåtenskap som enligt

hemlandets lag tillkommer arvinge utöver hans arvslott.

3 §.

Yrkande örn tillämpning av hemlandets lag skall väckas inom sex månader

från dödsfallet eller, örn arvskifte äger rum efter utgången av sagda tid, sist

vid arvskiftet. Sedan arvskifte skett, må ej i något fall den som deltagit i

skiftet väcka sådant yrkande.

4 §.

Var den döde medborgare i fördragsslutande stat, vars lag tillägger efterlevande

make rätt att, då bröstarvinge finnes, sitta i oskiftat bo, skall vad

sagda lag därom innehåller tillämpas, där den döde ej sedan fem år hade

hemvist här i riket. På rätten i den ort, där den döde hade hemvist, ankommer

att, efter ansökan av den efterlevande, fatta beslut örn hans övertagande

av boet, att pröva fråga som eljest enligt den främmande lagen tillkommer

särskild arvsdomstol (sJdfterett) eller annan myndighet, ävensom att, där järn
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

37

väl den efterlevande har hemvist här i riket, förordna god man för tillsyn å

boet efter vad därom är särskilt stadgat.

5 §.

Har genom beslut av myndighet i främmande fördragsslutande stat efterlevande

make förklarats berättigad att sitta i oskiftat bo, och yppas sedermera

här i riket fråga huruvida bodelning skall äga rum under makens livstid

eller eljest örn makens rätt i boet, varde, där maken är medborgare i fördragsslutande

stat, frågan bedömd enligt lagen i den stat, där beslutet meddelades.

6 §•

Har i enlighet med dansk lag träffats bestämmelse örn förordnande av

tillsyningsman för änka som vill sitta i oskiftat bo (tilsynsvtsrge), vare bestämmelsen

gällande allenast där änkan vid mannens död hade hemvist i Danmark.

Tager änkan sedermera hemvist här i riket, uppböre tillsyningsmannens befattning,

men gälle, där omyndig arvinge efter den döde finnes, vad för ty fall

är särskilt stadgat om förordnande av god man.

7 §•

Den som enligt 1—4 §§ påkallar tillämpning av hemlandets lag skall, där

det erfordras, visa, att förutsättningarna för sådan tillämpning äro för handen,

så ock styrka innehållet av nämnda lag.

8 §■

Vid bodelning som i denna lag avses skall iakttagas vad i 3 och 6 §§ förordningen

den 31 december 1931 örn vissa internationella rättsförhållanden

rörande äktenskap, adoption och förmynderskap är stadgat.

9 §•

Testamente efter den som vid sin död var medborgare i fördragsslutande

stat och hade hemvist i sådan stat skall i avseende å formen anses giltigt,

om vid dess tillkomst förfarits enligt lagen i fördragsslutande stat, där testamentet

upprättades eller testator vid tiden för upprättandet hade hemvist

eller var medborgare. Återkallelse av testamente vare gällande, örn därvid

förfarits enligt lagen i den av staterna, där testator vid återkallelsen hade

hemvist eller var medborgare.

10 §.

Fråga örn behörigheten att upprätta testamentet eller att återkalla detta

skall bedömas enligt lagen i fördragsslutande stat, där testator hade hemvist

vid den tid då åtgärden vidtogs. Hade han ej då sedan minst fem år

hemvist i den staten, vare testamentet gällande jämväl örn han enligt hemlandets

lag ägde vidtaga åtgärden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 8.

11 §.

Fråga om testamentets eller återkallelse^ ogiltighet på grund av testators

sinnestillstånd eller på grund av svek, villfarelse, tvång eller annan otillbörlig

påverkan skall bedömas enligt lagen i den av staterna, där han hade hemvist

vid den tid då åtgärden vidtogs.

12 §.

Hade medborgare i främmande fördragsslutande stat vid sin död hemvist

här i riket, skall svensk lag vinna tillämpning i fråga örn bevakning och

klander av testamente efter honom.

13 §.

Fråga örn bindande verkan av arvsavtal med arvlåtare, som vid sin död

hade hemvist här i riket, eller av gåva, som han för dödsfalls skull givit,

varde, där arvlåtaren vid sin död var medborgare i fördragsslutande stat, bedömd

enligt lagen i den av staterna, där han hade hemvist då rättshandlingen

företogs.

Detsamma gäller fråga huruvida egendom som arvinge bekommit av arvlåtaren

under dennes livstid skall anses såsom förskott å arvet.

14 §•

Där i fördragsslutande stat särskilda regler gälla angående viss arvinges

rätt till fast egendom med tillbehör eller örn arvlåtares befogenhet att genom

testamente förordna örn sådan egendom till förmån för viss arvinge, skola

nämnda regler lända till efterrättelse beträffande egendom i den staten.

I fråga örn rätt att genom testamente träffa fideikommissariskt förfogande

angående fast egendom eller eljest till förmån för ofödda förordna om sådan

egendom galle ock lagen i fördragsslutande stat, där egendomen är belägen.

Å rätt att sålunda förordna örn lös egendom har denna lag ej avseende.

15 §.

Efterlämnar medborgare i fördragsslutande stat, som hade hemvist här i

riket, adoptivbarn, skall, där beslutet örn adoption meddelats i sådan stat och

innefattar förbehåll örn rätt för adoptanten att förfoga över sin kvarlåtenskap,

det förbehåll här i riket gälla.

16 §.

Fråga örn förverkande av rätt att taga arv eller testamente eller om arvlösgörelse

varde, där arvlåtaren vid sin död hade hemvist här i riket, bedömd enligt

svensk lag, ändå att han var medborgare i annan fördragsslutande stat.

17 §.

Beträffande preskription av rätt att taga arv eller testamente efter medborgare

i främmande fördragsslutande stat, som vid sin död hade hemvist här i

riket, skall svensk lag lända till efterrättelse.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

39

Den dödes gäld.

18 §.

Fråga om arvinges eller testamentstagares ansvarighet för gäld efter medborgare

i fördragsslutande stat, som hade hemvist här i riket, eller för fullgörande

av legat eller ändamålsbestämmelse enligt den dödes testamente varde

bedömd efter svensk lag. Samma lag vare angående ansvarighet för fullgörandet

av underhållsplikt, som ålåg den döde emot barn utom äktenskap eller

dess moder.

Boutredning, bodelning och arvskifte.

19 §.

Vid boutredning, bodelning och arvskifte efter dansk, finsk, isländsk eller

norsk medborgare, som vid sin död hade hemvist här i riket, skall förfaras i

enlighet med svensk lag.

Har efterlevande make berättigats att sitta i oskiftat bo skall ock, såframt

han är medborgare i fördragsslutande stat och vid sin död ägde hemvist här

i riket, vid bodelning och arvskifte efter makarna förfaras enligt svensk lag.

Detsamma gäller i fråga örn bodelning, när denna skall äga rum under makens

livstid och maken då har hemvist här i riket.

20 §.

Boutredning, bodelning och arvskifte, som avses i 19 § eller ock gäller kvarlåtenskap

efter svensk medborgare som hade hemvist här i riket, skall omfatta

all till boet hörande egendom i annan fördragsslutande stat.

21 §.

I fråga om efterlevande makes rätt att vid bodelning, varom i denna lag är

fråga, uttaga viss egendom varde svensk lag tillämpad. Vad lagen i främmande

fördragsslutande stat innehåller örn rätt för efterlevande make att i

visst fall innehålla vad som vid bodelning tillskiftas arvinge skall ej äga

tillämpning vid bodelning här i riket.

22 §.

Tvist om arv eller testamente efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare,

som hade hemvist här i riket, eller om hans efterlevande makes rätt

att övertaga boet såsom oskiftat eller örn fordran mot dödsboet skall upptagas

av svensk domstol. Har genom beslut av myndighet i främmande fördragsslutande

stat efterlevande make, som är medborgare i fördragsslutande stat,

förklarats berättigad att sitta i oskiftat bo, och hade maken vid sin död hemvist

här i riket, ankomme på svensk domstol att upptaga tvist örn bodelning

eller arvskifte efter makarna. Uppstår under makens livstid tvist örn bodelning

eller eljest örn makens rätt i boet, och har maken då hemvist här i riket,

varde ock tvisten upptagen av svensk domstol. Åro parterna ense örn tvistens

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 2.

upptagande i annan fördragsslutande stat, lände det till efterrättelse, dock ej

där boet är föremål för behandling av testamentsexekutör eller av domstol

förordnad boutredningsman eller skiftesman, eller tvisten avser klander av

bodelning eller arvskifte i sådant bo eller av testamente.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga

tillämpning, där arvlåtaren dött före ikraftträdandet, ej heller där efterlevande

make suttit i oskiftat bo och den först avlidne maken dött före ikraftträdandet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

Förslag

till

Lag

om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland,

Island eller Norge.

Sedan den 19 november 1934 med Danmark, Finland, Island och Norge ingåtts

en konvention örn arv, testamente och boutredning, varder i fråga örn

kvarlåtenskap efter den, som vid sin död hade hemvist i någon av dessa stater

och var medborgare i någon av dem eller ock svensk medborgare, förordnat som

följer:

1 §•

Hade medborgare i fördragsslutande stat vid sin död hemvist i Danmark,

Finland, Island eller Norge, skall boutredning, bodelning eller arvskifte, som

där äger rum, omfatta den till boet hörande egendom, som finnes här i riket.

Svensk domstol må ej med kvarlåtenskap,en taga befattning i vidare mån än i

denna lag sägs.

2 §.

På framställning av dödsboförvaltningen, har rätten i ort, där egendom efter

den döde finnes, att förordna lämplig person att upprätta bouppteckning. I

bouppteckningen skola upptagas boets tillgångar här i riket med angivande av

värdet, så ock den gäld, för vilken sadan tillgång pa grund av inteckning

eller eljest särskilt häftar. På framställning av dödsboförvaltningen har rätten

ock att förordna lämplig person att omhänderhava den dödes här i riket

varande egendom, intill dess den kan övertagas av dödsboförvaltningen; och

har den som sålunda förordnats jämväl att, där egendomen är utsatt för förskämning

eller snar förstörelse eller hastigt fallande i värde eller erfordrar

alltför kostsam vård, föranstalta örn försäljning av egendomen.

Göres å landet framställning, som nu är sagd, a tid da rättegångsdag ej

inträffar, äge domaren meddela förordnande att gälla tills rätten fattat beslut

i ärendet.

Finnes kostnad för sökt åtgärd böra förskjutas, äge rätten eller, på landet,

domaren att, innan beslut fattas, av den som åtgärden pakallat kräva förskott

med belopp, som prövas skäligt. Handling, som är avfattad pa finska eller

isländska språket, skall vara åtföljd av styrkt översättning till danska, norska

eller svenska språket.

3 §.

Där någon, som hade hemvist i en av de främmande staterna, dött under

uppehåll här i riket, skall, såframt han var medborgare i en av dessa stater

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

eller ock svensk medborgare, hans härvarande egendom, intill dess den övertages

av dödsboförvaltningen, stå under sådan vård som är stadgad örn egendom

efter död man, som hade hemvist här i riket; dock skall ej i något fall

pa den som egendomen vårdar ankomma att föranstalta örn bouppteckning.

4 §•

Är dödsbo som avses i 1 § föremål för offentligt skifte i någon av de främmande

staterna och hörer till boet egendom här i riket, skall vad i den statens

lag är stadgat örn inskränkning i rätten att utmätningsvis njuta betalning ur

dödsbo äga tillämpning å sagda egendom, dock ej i fråga örn utmätning för

skatt eller annan allmän avgift, som pålagts här i riket, eller fordrans uttagande

ur egendom, som häftar såsom pant eller må kvarhållas till säkerhet

för fordringen.

5 §.

Skall egendom som avses i 4 § säljas utmätningsvis, varde vid försäljningen

och fördelning av köpeskillingen, tillämpat vad i 9 § lagen den 6 april 1934

örn verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge,

är stadgat örn fordran som njuter förmånsrätt.

6 §<

Vad lagen i främmande fördragsslutande stat stadgar örn att inskrivning i

fastighetsbok eller domstolsprotokoll (tinglysning) utgör förutsättning för att

rätt som uppkommit genom avtal eller annan rättshandling eller genom utmätning

(utlegg eller utpantning) skall gälla emot dödsbo åge ej tillämpning

beträffande egendom, som vid dödsfallet fanns här i riket.

7 §•

Vid tillämpning av de föreskrifter denna lag innehåller örn egendoms befintlighet

i viss fördragsslutande stat skall fordran som är grundad på löpande

skuldebrev eller annat fordringsbevis, vars företeende utgör villkor för

rätt att utkräva fordringen, anses befintlig där handlingen finnes, men annan

fordran betraktas såsom befintlig i den stat, enligt vars lag boutredningen

skall äga rum.

Registrerat fartyg eller luftfartyg skall anses befintligt i stat, där det har

hemort.

8 §.

Har domstol i någon av de främmande staterna fattat beslut, att dödsbo efter

medborgare i fördragsslutande stat som vid sin död hade hemvist i sådan stat

skall behandlas av särskild arvsdomstol eller om boets överlämnande till boutredningsman

eller testamentsexekutör eller till utredande eller skiftande av

delägarna själva eller örn efterlevande makes rätt att övertaga boet såsom

oskiftat, vare beslutet gälland,e här i riket.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

9 §•

Yppas tvist om arv eller testamente efter medborgare i fördragsslutande

stat, som vid sin död hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge,

eller örn hans efterlevande makes rätt att övertaga boet såsom oskiftat, åge

parterna överenskomma, att tvisten må upptagas av allmän underrätt här i

riket; dock må det ej ske där boet är föremål för behandling av särskild arvsdomstol

eller testamentsexekutör eller av domstol förordnad boutredningsman

eller skiftesman eller tvisten avser klander av testamente, bodelning eller arvskifte

efter någon som hade hemvist i Finland.

10 §.

Bestämmelserna örn erkännande och verkställighet av dom eller förlikning

i lagen den 2 december 1932 skola, där den döde var medborgare i fördragsslutande

stat och hade hemvist i sadan stat, jämväl äga tillämpning a dom

eller förlikning örn rätt på grund av arv eller testamente, örn efterlevande

makes rätt eller örn ansvarighet för den dödes gäld. De i 3 § samt 6 § under

3. i sagda lag givna särskilda bestämmelser örn dom mot utebliven svarande

skola dock vinna tillämpning allenast när domen rörer efterlevande makes,

arvinges eller testamentstagares ansvarighet för den dödes gäld.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga

tillämpning, där arvlåtaren dött före ikraftträdandet, ej heller där efterlevande

make suttit i oskiftat bo och den först avlidne maken dött före ikraftträdandet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Förslag

till

Lag

om tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark,

Finland, Island eller Norge.

o Sedan den 19 november 1934 med Danmark, Finland, Island och Norge ingars

en konvention örn arv, testamente och boutredning, förordnas härigenom

som följer:

Där, jämlikt 4 § i lagen örn dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk

medborgare som hade hemvist här i riket, efterlevande make, som jämväl här

har hemvist, av svensk domstol förklaras berättigad att i enlighet med lagen i

den dödes hemland övertaga boet såsom oskiftat, och maken är förmyndare för

omyndig bröstarvinge efter den döde, förordne rätten god man att över boets

förvaltning hava sådan tillsyn som enligt den främmande lagen åligger förmyndare

eller förmynderskapsmyndighet.

2 §.

Det åligger överförmyndaren att utöva tillsyn över att gode mannen behörigen

fullgör sitt uppdrag. Finnes god man icke vara lämplig, varde han entledigad,

då det yrkas av överförmyndaren eller förhållandet eljest varder kunnigt.

Dör gode mannen, skall det av den, som har hans kvarlåtenskap i sin

vård, anmälas hos rätten. Tager efterlevande maken hemvist inom annan

rätts domvärjo, varde det av överförmyndaren anmält hos den rätt, som förordnat

gode mannen; och pröve rätten, huruvida gode mannen ändock må bibehållas

vid sin befattning. Varder han entledigad, gore rätten därom anmälan

hos den andra rätten, och förordne denna god man i den entledigades ställe.

Tager den efterlevande hemvist utom riket, vare gode mannens förordnande

förfallet.

3 §•

Har efterlevande make, som hade hemvist utom riket, av myndighet i fördragsslutande

stat förklarats berättigad att sitta i oskiftat bo, och bosätter sig

maken sedermera här i riket, varde, där efter den döde finnes omyndig bröstarvinge

för vilken maken är förmyndare, god man för arvingen förordnad av

rätten i den ort, där maken tagit hemvist; och gälle örn sådan god man vad i

1 och 2 §§ sägs.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

4 §.

Påkallar god man eller överförmyndare arvode för uppdrag, som i denna lag

avses, pröve rätten, huruvida och med vilket belopp arvode skall av den efterlevande

gäldas.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer men skall ej äga

tillämpning i fråga örn dödsbo efter den som dött före ikraftträdandet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i stats
rådet

å Stockholms slott den 7 april 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler inom lagberedningen

utarbetade, av motiv åtföljda förslag till dels konvention mellan Sverige,

Danmark, Finland, Island och Norge angående dödsbo, dels ock följande

lagar:

1) lag örn dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som

hade hemvist här i riket;

2j lag örn kvarlåtenskap efter den, som hade hemvist i Danmark, Finland,

Island eller Norge; samt

3) lag örn tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i främmande

Stät*

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag måtte

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2,

47

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 november 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler ett av lagberedningen

den 31 oktober 1933 avgivet betänkande (statens offentl. utredn.

1933: 35), däri under rubriken Lagberedningens förslag angående vissa internationella

rättsförhållanden V sammanförts dels ett av särskilda delegerade

uppgjort förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island

och Norge örn arv, testamente och boutredning jämte slutprotokoll, dels inom

beredningen uppgjorda förslag till lagar, som betingas av Sveriges anslutning

till konventionen, nämligen

1) lag örn dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som

bade hemvist här i riket, m. m.;

2) lag örn kvar låtenskap efter den som hade hemvist i Danmark, Finland,

Island eller Norge; samt

3) lag örn tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i Danmark,

Finland, Island eller Norge.

Föredraganden anför:

»Sedan de svenska delegerade efter förhandlingar med delegerade för de övriga

nordiska staterna den 3 april 1933 framlagt provisoriska förslag till konvention

i ämnet och till åtskilliga med konventionen sammanhängande lagar,

bar Kungl. Maj :t genom beslut den 7 i samma månad förordnat, att lagrådets

utlåtande över förslagen skulle inhämtas. Sådant utlåtande avgavs den 12

juni 1933.1 I samband med de under innevarande höst återupptagna förhandlingarna

hava de provisoriska förslagen undergått jämkning i åtskilliga punkter,

som varit föremål för lagrådets uttalanden. Med anledning av yrkanden

från främmande delegationers sida hava därjämte, utan samband med lagrådets

yttranden, gjorts vissa ändringar i förslagen. Dessa senare ändringar

avse, enligt vad de delegerade i sitt nu anmälda betänkande omnämna, följan
1

Utdrag av lagrådets protokoll i detta ärende återfinnes å sid. 108 i lagberedningens betänkande.

/

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

de delar av förslagen: a) artiklarna 4, 12 och 20 i konventionsförslaget samt

b) 6, 13 och 21 §§ i förslaget till lag örn dödsbo efter dansk, finsk, isländsk

eller norsk medborgare, som bade hemvist här i riket, m. m.»

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nyssnämnda, under

a) och b) upptagna delar av förslagen måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr %.

49

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd, den 4 december

1933.

Närvarande:

jnstitieråden Alexanderson,

Eklund,

regeringsrådet Aschan,

justi tierådet G-reeberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 17 november

1933, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över dels

artiklarna 4, 12 och 20 av upprättat förslag till konvention mellan Sverige,

Danmark, Finland, Island och Norge om arv, testamente och boutredning, dels

ock 6, 13 och 21 §§ av upprättat förslag till lag örn dödsbo efter dansk, finsk,

isländsk eller norsk medborgare, som hade hemvist här i riket, m. m.

Förslagen, som finnas hilagda detta protokoll, hade inför lagrådet i remitterade

delar föredragits av justitierådet Erik Lind.

Lagrådet lämnade förslagen i nu granskade delar utan erinran.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr %.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 februari 1934.

N arv a rande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet

Undén, anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter,

frågan örn godkännande av ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland,

Island och Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder örn

arv, testamente och boutredning.

Föredraganden anför:

»Den 11 april 1930 har Kungl. Maj:t beslutit att hos den danska, finska,

isländska och norska regeringen göra framställning örn inledande av förhandlingar

genom delegerade för utrönande i vilken omfattning överenskommelse

lämpligen kunde träffas mellan de nordiska länderna angående de internationell

t-privaträttsliga reglerna örn behandling av dödsbon m. m., ävensom för

upprättande av förslag till dylika överenskommelser.

Med anledning av denna framställning hava förhandlingar i omförmälda

ämnen ägt rum i Oslo den 26 januari-—7 februari 1931, i Stockholm den 31

augusti—12 september 1931, i Köpenhamn den 8—27 februari 1932, i Oslo

den 17 oktober—8 november 1932 och i Stockholm den 4—15 september 1933.

På grund av Kungl. Maj:ts förordnande hava från svensk sida i förhandlingarna

deltagit ordföranden i lagberedningen f. d. presidenten friherre E.

Marks von Wurtemberg, presidenten B. Ekeberg och revisionssekreteraren,

numera justitierådet E. Lind.

De svenska delegerade hava, med underdånig skrivelse den 3 april 1933, på

grundvalen av dittills förda förhandlingar framlagt provisoriska förslag till

konvention angående dödsbo samt till åtskilliga med konventionen sammanhängande

lagar. Genom beslut den 7 i nyssnämnda månad har Kungl.

Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas; och har sådant utlåtande

avgivits den 12 juni 1933.

Under ytterligare förhandlingar, som i september 1933 ägt rum mellan samtliga

delegerade, hava utarbetats reviderade förslag, vilka, åtföljda av motiv,

av de svenska delegerade framlagts den 31 oktober 1933. I dessa förslag har

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr S.

51

hänsyn tagits till lagrådets uttalanden, varjämte även i övrigt vidtagits vissa

ändringar i de provisoriska förslagen.

Den 17 november 1933 bär lagrådets utlåtande infordrats över de punkter

i de slutliga förslagen till konvention och lagar, som ej tidigare varit föremål

för lagrådets granskning; och har sådant yttrande avgivits den 4 december

1933, därvid förslagen lämnats utan anmärkning.

Huvudprinciperna i konventionsförslaget äro: att, när medborgare i någon

av de fördragsslutande staterna avlider och vid sin död har hemvist i en annan

av dessa stater, men fem år ännu ej förflutit fran hans bosättning därstädes,

lagen i den stat där han var medborgare skall, örn sadant payrkas,

gälla i avseende å rätten till arv och efterlevande makes på lag grundade rätt

att behålla boet, medan däremot, örn han längre än fem år varit bosatt i den

främmande staten, det är dess lagstiftning som skall lända till efterrättelse i

nämnda hänseenden; att testamente efter medborgare i fördragsslutande stat

skall i avseende å formen anses giltigt, örn vid dess tillkomst förfarits enligt

lagen i den av staterna där testamentet upprättats eller testator vid tiden för

upprättandet hade hemvist eller var medborgare; samt att boutredning, bodelning

och arvskifte efter medborgare i fördragsslutande stat, som vid sin död

hade hemvist i annan av staterna, skall förrättas i enlighet med den senare

statens lag och omfatta all till boet hörande egendom, som finnes i någon av

staterna. Vid sidan av dessa huvudfrågor berör konventionsförslaget åtskilliga

andra spörsmål inom arvs- och testamentsrättens område.

För närvarande förete de särskilda staternas lagar örn arv och testamente

sinsemellan betydande avvikelser, och någon utsikt för ett mera allmänt närmande

på detta, av folkliga traditioner starkt behärskade område är knappast

för handen. I denna situation ter sig som ett önskemål, att någon enighet

uppnås örn vissa internationellt-privaträttsliga principer rörande ifrågavarande

ämne. Försök hava ej heller saknats att fa till stand en härtill syftande

konvention mellan ett större antal stater. Särskilt har denna fråga varit

föremål för uppmärksamhet å de internationellt-privaträttsliga konferenserna

i Haag. De sex hittills hållna konferenserna av denna art hava samtliga

ägnat ingående behandling åt hithörande problem och utarbetat förslag till

konventioner, avsedda att tillträdas av det stora antal stater i olika världsdelar

som deltagit i konferenserna. De meningsskiljaktigheter som framträtt,

särskilt vid den senaste konferensen, synas emellertid giva anledning till en

viss pessimism i fråga örn utsikterna att under en överskådlig framtid uppnå

en mera allmän överenskommelse. I själva verket kan det ock sättas i fråga,

huruvida det skulle vara önskvärt att vårt land deltoge i en för mera allmän

anslutning öppen konvention, som medförde ovillkorlig förpliktelse att till

utländsk dödsboförvaltning utlämna härvarande egendom.

Lättare att åstadkomma äro successionsrättsliga överenskommelser som äro

avsedda att gälla mellan två stater eller inom en relativt begränsad statsgrupp.

Åtskilligt talar för avslutandet av en dylik överenskommelse mellan de nordiska

länderna.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. May.ts proposition nr 2.

Yad beträffar vårt förhållande till Finland föreligger en den 9 april 1889

med Ryssland ingången konvention, vilken alltjämt äger giltighet i förhållande

till det förutvarande storfurstendömet Finland. Denna konvention är

emellertid ej väl avpassad efter finska rättsprinciper och även ur svensk synpunkt

mindre tillfredsställande. I betraktande härav är det tydligen önskvärt

att den ersättes av en mera tidsenlig överenskommelse. Den livliga förbindelse

som råder mellan de båda länderna medför nämligen, att ofta nog ett

dödsbo omfattar egendom i dem båda, eller att en medborgare i det ena landet

bosätter sig i det andra och, utan att hava uppgivit sitt medborgarskap,

där avlider. För närvarande förete de båda ländernas arvslagar sinsemellan

betydande olikheter, bland annat i fråga örn arvsrättens begränsning till vissa

skyldskapsgrader; och örn än det arbete på en ny ärvdabalk som pågår i Finland

kan väntas i viss mån leda till återknytande av tidigare rådande rättsgemenskap

på ifrågavarande område, kan det förmodas att på vissa ingalunda

oviktiga punkter den finska lagstiftningen även framgent kommer att skilja

sig från den svenska, samt att alltså de internationellt-privaträttsliga spörsmålen

fortfarande komma att vara av betydelse i förhållandet mellan de två

ländernas innebyggare.

Vidkommande Danmark och Norge är där gällande lagstiftning örn kvarlåtenskap

i åtskilliga fall helt avvikande från den svenska. Bland viktigare

olikheter märkas, att arvsrätten där likasom i Finland omfattar en vidare krets

av skyldemän än fallet numera är i Sverige, samt att efterlevande make äger

en legal rätt att behålla boet i fall då bröstarvingar finnas. Därjämte föreligger

i fråga örn själva boutredningsförfarandet den betydelsefulla olikheten,

att, medan i Sverige utredningen i princip ankommer på bodelägarna

själva, det i Danmark och Norge alltid är en offentlig myndighet, »skifteretten»,

som omhändertager, förvaltar och skiftar boet eller prövar, huruvida

förutsättningarna för annat slags skifte äro för handen.

Även med de västliga grannländerna står, som bekant, vårt land i livlig

beröring. Svenska medborgare äro till ej ringa antal bosatta i Danmark och

Norge, och antalet här i landet bosatta danska och norska medborgare är även

ganska avsevärt. Esomoftast förekommer också, att i kvarlåtenskapen efter

en i Danmark eller Norge bosatt person ingå tillgångar här i landet, eller att,

tvärtom, dödsbo efter någon här bosatt omfattar egendom i något av de västra

grannländerna.

Önskvärt är alitsa tydligen, att även mellan Sverige och dess båda västliga

grannländer vinnes enighet om de internationellt-privaträttsliga principerna

för dödsboutredning och skifte av kvarlåtenskap.

Vad angår Island — ett land vars rättsordning närmast överensstämmer

med den danska — är en överenskommelse med detta land och Sverige av jämförelsevis

underordnad praktisk vikt. För Danmark och Norge åter lärer

Islands deltagande i en eventuell nordisk överenskommelse icke sakna reell betydelse;

och då några sakliga betänkligheter häremot ej torde ur svensk synpunkt

föreligga, samt det i och för sig måste anses önskvärt, att det nordiska

samarbetet på rättens område omfattar det med vårt land stam- och rättsbe
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 53

fryndade Ölandet, måste det betraktas som en fördel att dess medverkan är

att påräkna.

I sakligt hänseende är jag beredd att ansluta mig till de principer, på vilka

konventionsförslaget är byggt, och jag har ej heller något att invända mot

den närmare utformning dessa principer erhållit i förslaget eller mot dess

övriga detaljer.

Jag tillåter mig alltså förorda, att Kungl. Majit godkänner konventionsförslaget.

I sådan händelse bör detsamma, innan ratifikation ifrågakommer, underställas

riksdagens prövning. Till frågan örn de lagstiftningsåtgärder, som

påkallas av en eventuell ratifikation, torde jag senare få återkomma.»

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande förslag till konvention mellan

Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge örn arv, testamente och boutredning

samt hemställer, att förslaget måtte godkännas av Kungl. Maj :t.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Hagnar Kihlgren.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Utdrag av protokoll över utrikesdepartement särenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 fehman 1934.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,

Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Under erinran att Kungl. Majit denna dag på föredragning av chefen för

justitiedepartementet beslutat godkänna ett förslag till konvention mellan Sverige,

Danmark, Finland, Island och Norge örn arv, testamente och boutredning

jämte slutprotokoll, hemställer tillförordnade chefen för utrikesdepartementet,

statsrådet Undén, efter gemensam beredning med förstnämnde departementschef,

att Kungl. Majit måtte bemyndiga sändebudet i Köpenhamn O. A. H.

Ewerlöf och vid förfall för denne tillförordnade förste legationssekreteraren

vid beskickningen därstädes K. R. Thyberg att — under förbehåll örn ratifikation

av Kungl. Majit med riksdagens samtycke — underteckna en konvention

jämte slutprotokoll i enlighet med nämnda förslag ävensom förordna att

fullmakt för Ewerlöf och Thyberg skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad tillförordnade departementschefen under ovanstående

punkt hemställt, däruti övriga närvarande statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Majit Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Fritz Stackelberg.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 2.

55

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 december 1934.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter:

»Enligt statsrådsprotokollet den 1 februari 1934 har Kungl. Majit godkant

ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge avgivet

förslag till konvention mellan nämnda länder örn arv, testamente och boutredning.

Förslaget har godkänts jämväl av de övriga ländernas regeringar och

den 19 november 1934 av regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknats

att såsom konvention gälla mellan länderna. Vid undertecknandet har från

svensk sida gjorts förbehåll örn ratifikation.

Såsom omförmälda statsrådsprotokoll utvisar, bör konventionen, innan ratifikation

ifrågakommer, underställas riksdagens prövning. I samband härmed

torde jämväl böra komma under bedömande spörsmålet örn de lagstiftningsåtgärder,

vilka för Sveriges del påkallas av en ratifikation av konventionen.

Jag vill härmed erinra därom, att lagrådet den 12 juni 1933 avgivit utlåtande

över följande den 7 april 1933 till lagrådet remitterade provisoriska förslag

1 1) lag örn dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, som

hade hemvist här i riket; . . ,

2) lag örn kvarlåtenskap efter den, som hade hemvist i Danmark, linland,

Island eller Norge; samt

3) lag örn tillsyn i vissa fall å oskiftat dödsbo efter medborgare i främmande

stat. ,

I samband med förhandlingar, som av de delegerade aterupptogos under hosten

1933 hava nämnda provisoriska förslag undergått jämkning i åtskilliga

punkter, som varit föremål för lagrådets uttalanden, därvid hänsyn tagits till

dessa. Bland annat hava sålunda rubrikerna till de under 1) och 3) upptagna

lagförslagen erhållit en något ändrad avfattning. Med anledning av andringar

och tillägg sorn, utan samband med lagrådets yttrande, K jörts i konventionen,

hava motsvarande ändringar och tillägg vidtagits i lagförslagen.

1 Jfr-noten ovan sid. 47.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

över dessa ändringar oell tillägg Ilar, såsom statsrådsprotokollet den 17 november

1933 utvisar, lagrådets utlåtande infordrats. Jag får nu anmäla lagrådets

härutinnan den 4 december 1933 avgivna utlåtande, däri lagrådet lämnat

förslagen i då granskade delar utan erinran.»

Föredraganden hemställer därefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

dels äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention, dels, jämlikt

§ 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga berörda tre delvis

jämkade lagförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

nästkommande års riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner

332790

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:23 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av vinstmedel hos Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. a1 i texten
  2. 1LU 1935:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 19 november 1934 avslutad k s. 1 i texten