Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

1935-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:240, Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 240.

1

Nr 240.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående fortsatt befrielse

för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna

sedlar med guld; given Stockholms slott den 10 maj 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj 1.935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn

fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att vid anfordran inlösa

av banken utgivna sedlar med guld och anför därvid:

Tiden för den riksbanken medgivna befrielsen från skyldigheten att inlösa

av banken utgivna sedlar med guld bar enligt Kungl. Maj:ts och

riksdagens beslut utsträckts till och med den 31 maj 1935. I skrivelse den

7 maj 1935 hava fullmäktige i riksbanken gjort framställning örn ytterligare

förlängning av tiden för ifrågavarande befrielse.

Beträffande de allmänna riktlinjer, som av statsmakterna uppdragits

för den svenska penningpolitiken, ber jag få hänvisa till dels propositionen

nr 260 år 1933 samt bankoutskottets utlåtande nr 52 samma år, dels

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 2b0—2b1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

oek propositionen nr 272 år 1934 samt bankoutskottets utlåtanden sistnämnda

år nr 27 och 55.

I förenämnda framställning hava fullmäktige i riksbanken anfört följande:
I

överensstämmelse med beslut av årets riksdag medgav Kungl. Majit

genom kungörelse den 22 februari 1935 (nr 30), att riksbanken finge för

tiden från och med den 1 mars till och med den 31 maj 1935 vara fritagen

från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar

med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena

därtill gåve anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga

inlösningen av bankens sedlar.

När fullmäktige i riksbanken i skrivelse den 26 april 1934 hemställde

örn förlängning av den riksbanken medgivna befrielsen från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, framhöllo fullmäktige,

att valutasituationen utmärktes av en relativ stabilitet. Läget är nu i

viss mån förändrat. Spänningen mellan pund sterling och till pundet anknutna

valutor, å ena, samt å andra sidan de valutor, vilka alltjämt noteras

vid sin tidigare guldparitet, liksom mellan dessa valutor inbördes

har sålunda undergått en skärpning. Fullmäktige vilja i detta sammanhang

erinra, att man i Belgien sett sig nödsakad att nedskriva guldvärdet

hos valutan, medan man i Holland, Schweiz och Italien från

centralbankernas sida i stigande utsträckning ingripit till stöd för den

gamla guldpariteten. Örn den framtida utvecklingen på valutamarknaden

råder stor ovisshet.

Fullmäktige hava sedan sommaren år 1933 upprätthållit en fast växelkurs

mot pund sterling. Örn den gynnsamma inverkan, denna stabilisering

haft på det svenska näringslivet, synes enighet vara rådande. Det

allmänna konjunkturläget har icke undergått någon förändring, som påkallar

en modifikation i de uttalanden, fullmäktige tidigare gjort i fråga

örn riktlinjerna för penningpolitiken.

Under framhållande tillika, att de skäl, som av fullmäktige i tidigare

framställningar åberopats till stöd för befrielse för riksbanken från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld, alltjämt äga giltighet,

hava bankofullmäktige hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen, att riksbanken för tiden till och med den 29 februari 1936 måtte

fritagas från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld

efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena

därtill giva anledning, före sistnämnda dag återupptaga sedlarnas inlösen.

Över bankofullmäktiges framställning har utlåtande den 9 maj 1935 avgivits

av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka förklarat sig ej hava

något att erinra mot bifall till framställningen.

Departements- Såsom av fullmäktige i riksbanken framhållits, råder för närvarande

chefen. stor ovisshet örn den framtida utvecklingen på valutamarknaden. Spänningen

mellan olika valutor har ökats, och man måste räkna med möjligheten

av förändringar i de värderelationer inom guldblocket och ster
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

linggruppen, som sedan någon tid varit rådande och efter vilka handelsoch

kapitalrörelser under det senaste året i någon mån anpassat sig. Oron

på valutamarknaden är å ena sidan ägnad att öka värdet av ett konsekvent

fullföljande av den hittills från svensk sida förda valutapolitiken

men betyder å andra sidan, att denna valutapolitik kan komma att visa

sig otillräcklig såsom medel att skänka det svenska näringslivet erforderlig

trygghet.

När frågan örn fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att

inlösa av banken utgivna sedlar med guld behandlades av fjolårets riksdag,

uttalade bankoutskottet sin förvissning örn att, för den händelse förutsättningarna

för den dittills förda valutapolitiken väsentligen skulle

ändras, fullmäktige icke skulle underlåta att från det ändrade utgångsläget

till omprövning upptaga frågan örn vilka medel, som lämpligen borde

komma till användning för att nå de uppställda målen för penningpolitiken.

Riksbankens befogenhet och skyldighet att inom ramen för de

givna allmänna direktiven för penningpolitiken modifiera valutapolitikens

utformning med hänsyn till eventuella förändringar i den allmänna

ekonomiska situationen framstår i synnerhet under nyss angivna, ovissa

förhållanden såsom betydelsefull.

I likhet med fullmäktige i riksbanken finner jag ingen anledning att

för närvarande modifiera eller komplettera tidigare uttalanden rörande

de allmänna riktlinjerna för penningpolitiken.

Mot den av bankofullmäktige föreslagna tiden för den fortsatta befrielsen

för riksbanken från sedelinlösningsskyldigheten har jag icke

något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att riksbanken må för tiden från och med den 1 juni

1935 till och med den 29 februari 1936 vara fritagen

från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken

utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt

dock för riksbanken att, örn förhållandena därtill

giva anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga

inlösningen av bankens sedlar.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Majit Konungen, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet!

Elis Lindahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:257 Skrivelse till Konungen, i anledning av framställningar angående pensioner och understöd åt vissa i statens tjänst anställda eller förut anställda personer m. m s. 7 i texten
  2. BU 1935:69 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldighet att inlösa av banken utgivna sedlar med guld. s. 1 i texten