Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av särskild folkräkning

1935-05-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:248, Angående anordnande av särskild folkräkning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

1

Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av

särskild folkräkning; given Stockholms slott den 31 maj 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 maj 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Sedan riksdagen i skrivelse den 30 april 1935 (nr 181) anhållit, att Kungl.

Majit måtte låta verkställa undersökning av vårt lands befolkningsfråga

och för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde

föranleda, har Kungl. Majit, på hemställan av chefen för socialdepartementet,

den 17 maj 1935 bemyndigat nämnde departementschef att utse en

kommission, bestående av högst nio personer, med uppdrag att verkställa

en allsidig undersökning av berörda spörsmål.

På grund av det sålunda givna bemyndigandet har chefen för socialdepartementet

den 22 maj 1935 såsom ledamöter av ifrågavarande kommission

tillkallat ledamoten av riksdagens första kammare, generaltulldirektören

N. Wohlin, tillika ordförande, medicine doktorn A. Andreen-Svedberg,

gilning lill riksdagens protokoll 1035. 1 sami. Nr 258.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

professorn N. von Hofsten, ledamoten av riksdagens andra kammare, trädgårdsmästaren

K. Magnusson i Skövde, professorn G. Myrdal, ledamoten

av riksdagens andra kammare, tändsticksarbetaren J. Persson i Tidaholm,

professorn S. Wicksell, fru D. Västberg och ledamoten av riksdagens andra

kammare, redaktören I. Österström.

I skrivelse den 25 maj 1935 har kommissionen gjort framställning örn anordnandet

av en särskild folkräkning avseende årsskiftet 1935—1936. Jaganhåller

att nu få upptaga denna fråga till behandling.

Kommissionen har såsom allmän motivering till sitt ifrågavarande förslag

anfört följande:

Kommissionen har funnit, att en viktig del av kommissionens arbete

måste vara framskaffandet av en mera fullständig utredning rörande ej

blott befolkningsutvecklingen och dess tendenser för närmaste framtid

utan även de bakomliggande sociala orsakerna. Det är därvid en nära nog

ofrånkomlig förutsättning för att effektiva åtgärder till lösande av befolkningskrisen

skola kunna planläggas, att en befolkningsstatistik upplägges

på sådant sätt, att de demografiska förhållandena ställas i samband med

de sociala och ekonomiska förhållanden, som kunna antagas utöva inverkan

på vårt folks vilja och förmåga att grunda äktenskap och föda barn.

En sådan befolkningsstatistik måste av naturliga skäl hava sitt huvudintresse

inriktat på familjen: familjens storlek och sammansättning, fruktsamheten,

familjemedlemmarnas yrkes- och anställnings-, inkomst- och

förmögenhets- samt arbetslöshetsförhållanden, familjebostadens storlek

och beskaffenhet, familjens omflyttning och boendetid, familjens förmåga

att själv skaffa medel till sin försörjning, samhällets hjälp till familjen i

i olika former o. s. v. Då familjebildningens detaljer äro beroende av hur

dessa faktorer gestaltat sig under en längre tid, vore det önskvärt att så

ordnades, att dessa, i främsta rummet familjens ekonomi (och i första hand

familjeinkomsten), såvitt möjligt studerades för en tidsperiod av flera år

och icke endast för ett eller annat förflutet år.

Ett viktigt önskemål är, att denna statistiska belysning av familjebildningens

sociala och ekonomiska förutsättningar kan göras för en tid, som

icke ligger så långt tillbaka, att uppgifterna blott äga en mindre grad av

aktualitet. Därest nytt material skall införskaffas, bör detta i aktualitetens

och därmed användbarhetens intresse bearbetas snabbt.

På en hel del av befolknings- och socialstatistikens olika områden föreligger

statistiskt material, som med någon bearbetning kan användas av

kommissionen.

För att få den erforderliga samlade överblicken över problemen, har

man emellertid att vända sig till den statistik, som ger ett genomsnitt genom

våra befolkningsförhållanden, d. v. s. vår folkräkningsstatistik. Det

är närmast 1930 års folkräkning, som intresserar i detta sammanhang.

Denna medtager en del familjesociologiska data, som äro av stort värde för

kommissionens arbete.

Många omständigheter hava emellertid fogat det så, att den senaste folkräkningens

resultat icke utan vidare kunna läggas till grund för kommissionens

arbete. Sedan materialet till 1930 års folkräkning införskaffades,

har vårt land genomgått en svårartad kris. Denna kris har medfört, att

numera i vårt land råder -— särskilt för de unga familjerna — andra levnadsvillkor,

än vad fallet var i slutet av 1930. Inkomst-, förmögenhets- och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

anställningsförhållanden hava ej obetydligt förändrats liksom också omflyttningen

och bostadsförhållandena. Allmänt taget hava avsevärda förskjutningar

ägt rum i viktiga demografiska förhållanden.

Ehuru man givetvis kan hava en utomordentlig hjälp av 1930 års folkräkningsresultat,

efter hand som de framkomma, måste man därför fastslå,

att de äro i vissa avseenden för kommissionens syfte föråldrade.

I detta sammanhang må omnämnas, att fråga örn en estra folkräkning

med anledning av befolkningskrisen också uppstått i andra länder. Sålunda

har förliden höst förslag till en sådan framförts i England av den

framstående socialekonomen Sir Josiah Stamp. The Royal Statistical Society

har också framlagt ett memorandum i frågan. Det pekas särskilt på,

att befolkningsutvecklingen just nu står vid en vändpunkt både beträffande

folkmängd och demografisk struktur. Det kan anses angeläget att

fixera läget omkring denna vändpunkt genom tätare folkräkningar än

eljest, och detta alldeles särskilt med hänsyn till den omläggning i samhällets

hela verksamhet och ekonomi, som torde bli en följd av folkökningens

upphörande och övergången till ett skede av avtagande folkmängd.

Även i Sverige torde som bekant en dylik vändpunkt vara nära

förestående.

Kommissionen har vidare erinrat, att enligt kungörelsen den 4 november

1859, som utgör grundvalen för den svenska befolkningsstatistiken,

folkräkningar skola äga rum vart femte år och grundas (utom i Stockholm)

på utdrag ur husförhörslängderna (församlingsböckerna), men att

Kungl. Majit medgivit, att varannan folkräkning fått inställas, varför

folkräkning från och med år 1860 verkställts endast vart tionde år.

I fortsättningen ingår kommissionen närmare på de metoder, som borde

tillämpas vid den nu igångsatta nya folkräkningen. Dessförinnan lämnas

följande redogörelse för de hittills verkställda folkräkningarna:

Ända till och med år 1900 hava våra folkräkningar helt inskränkts till

en bearbetning av församlingsboksutdragen. Med 1910 års folkräkning

påbörjades emellertid en utbyggnad av systemet, i det man vid denna

folkräkning gjorde ett försök att genom mantalsskrivningen direkt hos

befolkningen inhämta aktuella uppgifter örn yrken. Vid 1920 och 1930

års folkräkningar har denna utbyggnad fortsatts. Vid 1930 års folkräkning

inhämtades genom mantalsskrivningen ej blott mera detaljerade

yrkesuppgifter utan även vissa i församlingsböckerna ej upptagna tillläggsuppgifter

såsom rörande bildningsgrad, varaktig arbetsoförmåga

samt rörande icke hemmavarande barn ävensom döda barn m. m. Vidare

hava skattedeklarationerna och taxeringslängderna vid de två sista

folkräkningarna använts för erhållande av uppgifter örn inkomst och

förmögenhet. Genom denna utbyggnad har den svenska folkräkningen

kommit att i någon mån närma sig det system med direkta uppgifter

från befolkningen, som allmänt användes i andra länder, dock utan den

effektivare personliga utfrågning av befolkningen, som i utlandet brukar

verkställas av särskilda räknare eller husbesökare. De för folkräkningen

särskilt tillsatta kommunalombuden hava endast haft en mera allmänt

rådgivande och kontrollerande uppgift.

I fråga om metoderna för den nya folkräkningen anför kommissionen

följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 248.

Att den svenska folkräkningen alltjämt baseras på församlingsboksutdragen

har sin motivering dels i de betydligt lägre kostnader, som en

så anordnad folkräkning drager, dels i vissa ur demografiska synpunkter

mycket viktiga fördelar, som detta förfarande innebär, särskilt beträffande

tillförlitligheten av ålders- och civilståndsuppgifterna ävensom,

icke minst, ifråga örn konformiteten med de likaledes ur kyrkobokföringen

hämtade fortlöpande uppgifterna örn befolkningsrörelsen (giftermål,

födelse, dödsfall samt ut- och invandring).

Det har väl ännu icke allvarligen ifrågasatts att överge detta hävdvunna

indirekta system vid våra, örn man så får säga, ordinarie folkräkningar.

Skall emellertid en extra folkräkning vid något tillfälle insättas

mellan de ordinarie — i fackkretsar hava krav på en sådan tid

efter annan, ej minst på senare tid, gjort sig hörda — torde starka sakskäl

tala för dess anordnande såsom en direkt folkräkning, utförd genom

särskilda räknare. Det är av ett påtagligt intresse att någon gång få

en sådan mera levande folkräkning utförd även i vårt land. Åtskilliga

öppna frågor skulle därigenom finna sin lösning och folkräkningen lättare

kunna till sitt innehåll och sin omfattning anpassas till det aktuella

problemläget, i närvarande stund närmast till det av befolkningskrisen

orsakade utredningsbehovet.

Bland skäl, som avgjort tala till förmån för en användning just nu av

den direkta metoden, må framhållas behovet av folkräkningens snabba

genomförande. Det torde i främsta rummet vara de genom uppgifternas

inhämtande och sammanförande ur flera olika källor nödvändiggjorda

omfattande identifierings- och kompletteringsarbetena, som varit orsaken

till att våra ordinarie folkräkningar numera äro jämförelsevis mera

tidskrävande än många andra länders.

Ett annat skäl är det, att man vid en folkräkning, som skall lämna kommissionen

nöjaktigt underlag för dess arbetsuppgifter, icke torde kunna

åtnöja sig med statistiskt material, som bygger övervägande på församlingsböckernas

uppgifter, alltså ett material liknande det, som legat till

grund för 1930 års folkräkning. Man måste, synes det kommissionen,

göra ett kraftigt försök att få riktiga, fullständiga och ur anställningssynpunkt

specificerade uppgifter örn yrket, vilket icke kan ernås med

tillhjälp av församlingsböckerna, enär yrkesuppgifterna i dessa som regel

äro otillräckligt specificerade och därtill föråldrade. Vidare måste i

undersökningen ingå en hel del familjedetaljer, som icke finnas i kyrkoböckerna

bokförda, t. ex. avseende avlidna och från hemmet avflyttade

barn, samt uppgifter örn arbetslöshets- och understödsförhållanden. * Slutligen

måste vid undersökningen åstadkommas ett såvitt möjligt objektivt

omdöme örn bostadens hygieniska kvalitet.

Det skulle måhända kunna invändas, att dessa uppgifter kunna lämnas

av vederbörande personer själva, t. ex. såsom år 1930 skedde i samband

med mantalsskrivningen för år 1931. De bliva emellertid då icke

tillräckligt ensartade; i många fall bliva de därtill alltför subjektivt färgade.

Vidare är det icke möjligt att på denna väg ernå fullständiga uppgifter,

varför ett tids- och kostnadskrävande gransknings- och kompletteringsarbete

blir erforderligt. En undersökning utförd av husbesökare

(räknare), alltså anordnad efter ett direkt folkräkningssystem, torde därför

visa sig vara nödvändig.

Mot det direkta folkräkningssystemets tillämpning talar emellertid

framför allt kostnadssynpunkten. En dylik folkräkning torde, såvitt kan

bedömas, draga ungefär dubbelt så stor kostnad som våra ordinarie.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Kommissionen erinrar, att kostnaden för 1930 års folkräkning i 1930 års

statsverksproposition beräknades till i det allra närmaste 17* miljon

kronor.

Ur denna synpunkt och även i snabbhetens intresse synes det kunna

ifrågasättas, om icke en direkt folkräkning enligt representativ metod

vore den i nuvarande situation lämpligaste utvägen. Man skulle då inskränka

folkräkningen till vissa utvalda områden av landet eller till

viss del av befolkningen, t. ex. en femtedel, utvald på såvitt möjligt representativt

sätt. I betraktande av det speciella ändamålet med den nu

påtänkta folkräkningen bör, såsom inledningsvis framhållits, programmet

denna gång starkt inriktas på familjer eller familjeliknande husliållsförband,

på barnen och deras miljö samt på föräldrarna och deras sociala

samt ekonomiska villkor.

Med en sådan eventuell specialisering synes dock en partiell eller representativ

folkräkning knappast kunna ge ett tillräckligt omfattande resultat,

utan att en allmän och indirekt, till de viktigaste demografiska huvuddata

(kön, ålder, civilstånd, familjedata) inskränkt folkräkning samtidigt

anordnas.

En tänkvärd utväg vore därför, anför kommissionen, att för den 31

december 1935 infordra utdrag ur församlingsböckerna i rikets alla församlingar

för bearbetning i den utsträckning, som må anses påkallad,

samt att samtidigt därmed eller tidigt på våren 1936 anordna en i antydda

riktningar specialiserad och intensifierad partiell eller representativ folkräkning

enligt direkt metod. Möjligt är, att utdrag kunna lämpligen lämnas

på sådant sätt, att för varje person utskrives ett statistikkort, som

förses med ovan angivna data.

För den partiella folkräkningen enligt direkt metod har kommissionen

skisserat följande undersökningsprogram:

Den partiella folkräkningen skulle förslagsvis bygga på vissa utvalda

kommuner.

För varje hushåll inom dylik utvald kommun upprättar husbesökaren

en hushållslista, vilken först anger hushållets adress och huru många

personer i allt, som hushållet består av. Vidare skola angivas de i hushållet

ingående personernas namn, ställning i hushåll och familj, födelsedatum,

födelseår och civilstånd. Särskilda uppgifter skola lämnas örn

frånvarande eller avlidna barn. Omsorg bör nedläggas på specificerade

uppgifter örn varje persons yrke och sysselsättning, varvid hustrus förvärvsarbete

bör uppmärksammas. Likaså böra uppgifter infordras örn

antalet arbetslösa veckor under år 1935 för den som varit arbetslös under

sagda år mer än 14 dagar. Därest någon person i hushållet under år

1935 haft hjälp till sin försörjning av andra eller av det allmänna, bör

uppgift lämnas örn understödets art och i vilken utsträckning det lämnats.

Husbesökaren bör vid sitt besök för kontroll av yrkesuppgifterna

utröna, vilka av hushållets medlemmar som hava haft egen inkomst under

år 1935, dock utan att ingå på inkomstens storlek. Vidare bör bostadens

storlek, användning och kvalitet, i första hand ur hälsosynpunkt

m. m., beskrivas. Slutligen bör husbesökaren anteckna dagen för inflyttning

i den lägenhet, som hushållet vid undersökningstillfället bebor.

Hushållslistorna måste kompletteras med inkomst- och förmögenhets
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

uppgifter hämtade ur skattedeklarationer och taxeringslängder. Riksdagens

medgivande örn skattedeklarationernas användande för detta ändamål

torde behöva utverkas. För att få ett grepp örn de icke deklarationspliktigas

ekonomiska förhållanden kunde möjligen bland annat fattigvårdsstyrelsen,

pensionsnämnders och arbetslöshetskommittéers material

utnyttjas, ehuru endast för en del av de undersökta personerna.

Då de stola städerna äro av speciellt intresse för undersökningens ändamål,

torde det vara nödvändigt, att undersökningen för Stockholm, Göteborg

och Malmö blir fullständig. Vad landet i övrigt angår, torde man

för undersökning uttaga vissa kommuner såsom företrädare för samtliga

kommuner av sådan omfattning, att det sammanlagda invånarantalet

i de för undersökning avsedda kommunerna kommer att uppgå till omkring

en femtedel av landets befolkning, nyssnämnda storstäders befolkning

ej medräknad. Undersökningskommunerna böra väljas så, att olika

kommunslag Miva representerade i förhållande till sin vanlighet. Hänsyn

bör därvid tågås till städernas olika grad av industrialisering och

landskommunernas indelning'' i kommungrupper efter huvudnäringsförhållanden

(t. ex. jordbrukskommuner, skogskommuner, industrikommuner,

blandade kommuner). Vidare böra undersökningskommunerna uttagas

så, att deras storlek återspeglar samtliga kommuners inom kommungruppen

storleksfördelning. Och slutligen böra de vara såvitt möjligt

jämnt fördelade geografiskt sett över exempelvis de olika länsområdena.

I anslutning till vad salunda antytts rörande undersökningsprogrammet

fortsätter kommissionen:

Enär de större städerna komma att ingå i den partiella undersökningen,

kommer att intensivundersökas omkring en fjärdedel av landets befolkn

ng. Storleken av denna andel liksom de mått och steg till god representation,

som komma att tagas, torde borga för att de resultat, sorn man

genom den partiella undersökningen kommer att nå, endast obetydligt

komma att avvika från de resultat, som man skulle nå med en fullständig

undersökning, vilken, enligt vad som förut framhållits, i detta sammanhang

av flera skäl knappast låter sig genomföra.

Kommissionen vill understryka, att det här angivna undersökningsprogrammet

måste betraktas såsom preliminärt. Det avser blott att ge

en. uppfattning örn undersökningsmetodikens huvudlinjer. De slutgiltiga

undersökningsformerna torde under den närmaste tiden behöva av

kommissionen grundligt genomdiskuteras i samråd med myndigheter och

experter på området.

I kostnadsfrågayi framhåller kommissionen följande:

Då undersökningsprogrammets detaljer icke äro fixerade, är det ytterst

svårt att säga något mera bestämt örn kostnaderna för den här avhandlade

folkräkningen. Med mycken tvekan, inell med ledning av statistiska

centralbyråns kostnadskalkyl för 1930 års folkräkning (i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 19 november _ 1929) vågar kommissionen anföra siffran

500,000 kronor som sannolik kostnad för den del av undersökningen,

som enligt den ovan skisserade planen skall bestå i en summarisk

allmän folkräkning, grundad endast på församlingsböcker och motsvarande

register.

Det är att märka, att häri är icke eventuell ersättning åt kyrkobokförda

inräknad och ej heller tryckningskostnader för resultatens publicering.

År 1930 beräknades prästernas ersättning till 190,000 kronor. Då

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

7

det nu skulle gälla något mindre omfattande uppgifter, torde man kunna

beräkna denna kostnad till 150,000 kronor. Medräknas detta belopp, skulle

sålunda de sammanlagda kostnaderna för den allmänna delen av den

bär föreslagna folkräkningen komma att uppgå till omkring 650,000

kronor.

För bedömande av kostnaden för den representativa intensivundersökningen

hava uppgifter införskaffats rörande kostnaden för 1930 års folkräkning

i Norge, vilka kostnadsuppgifter kunna anses ganska vägledande,

då den i Norge utprövade organisationen för direkt folkräkning torde

vara i sina huvuddrag tillämplig även hos oss. Det bör dock framhållas,

att de norska folkräkningskostnaderna helt visst äro nedpressade så lågt

som det överhuvud varit möjligt. Nedan anföres en tablå över de norska

kostnaderna, erhållen från statistiska centralbyrån i Oslo:

Löner .................................................... kronor 305,400

Arvoden åt räknekommittéer, räknare och taxeringsnämnder » 444,700

Frågeformulär och cirkulär .............................. » 27,300

Maskinell bearbetning (Hollerith) ........................ » 81,900

Frakt och kontorsutgifter ................................ » 39,800

Tryckning av resultaten ..................■................ » 36,700

Summa kronor 935,800

Dessa kostnader äro, med någon avrundning, faktiska (folkräkningen

beräknas avslutad den 1 juli i år) och de fördela sig på de olika årens

anslag som följer:

1929/1930 .......................... kronor 10,000

1930/1931 .......................... » 400,014

1931/1932 .......................... » 371,856

1932/1933 .......................... » 70,019

1933/1934 .......................... » 43,930

1934/1935 .......................... » 40,000

Summa kronor 935,819

Utgående från att intensivundersökningen skall, såsom förut nämnts,

omfatta en fjärdedel av landets befolkning och med hänsyn tagen därtill,

att kostnaderna för husbesökare torde ställa sig högre i Sverige än

i Norge, anslår kommissionen den ungefärliga kostnaden för intensivundersökningen

till 600 å 700 tusen kronor, exklusive tryckningskostnader.

Resultatet av det ungefärliga överslag, som kommissionen gjort, blir

således, att hela folkräkningen 1935 torde komma att draga en kostnad

av mellan 1.3 och 1.4 miljoner kronor — tryckningskostnaderna häri inräknade

med 50,000 kronor liksom även ersättning åt prästerskapet för

församlingsboksutdragens utskrivande, vilken ersättning här medräknats

för den händelse dylik ersättning prövas böra utgå. Utvidgas och intensifieras

folkräkningen utöver vad här tänkts, kan kostnaden dock lätt komma

att stegras. Å andra sidan kan möjligen någon besparing, särskilt i

personalkostnader och kostnader för maskinell bearbetning, ernås genom

hela arbetets inordnande under en och samma centrala folkräkningsbyrå.

Med hänsyn därtill att de ordinarie folkräkningarna utföras av statistiska

centralbyrån, torde det naturligaste vara, att det uppdrages åt detta

ämbetsverk att i samråd med kommissionen omhänderhava 1935 års

folkräkning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Beträffande nödiga anslag för budgetåret 193511936 antager kommissionen,

att ett reservationsanslag av 500,000 kronor skulle vara behövligt.

Något mer än hälften härav borde åtgå till arvoden åt särskilt anställda

räknare (husbesökare). Kommissionen har kommit till denna siffra huvudsakligen

med ledning av uppgifterna örn de norska utgifterna. De

beräknade utgifterna ha av kommissionen specificerats på sätt framgår

av efterföljande tablå.

Ungefärliga kostnader för särskild folkräkning att bestridas under bud
-

getåret 1935/1936.

Förarbeten (före årsskiftet 1935/1936):

4 tjänstemän (årslön i medeltal 8,000 kronor) ........kronor 16,000

10 skrivbiträden (årslön i medeltal 3,000 kronor) ...... » 15,000

Bearbetningen (efter årsskiftet 1935/1936):

8 tjänstemän (årslön i medeltal 8,000 kronor) .......... » 32,000

50 skriv- och räknebiträden (årslön i medeltal 3,000 kro
nor)

................................................ » 75,000

Husbesökare (arvode i medeltal = 20 öre per undersökt

Person) .................................................. » 300,000

Blanketter, tryck o. dyl................................... » 20,000

Lokalhyra ................................................ » 12,000

Diverse och oförutsedda utgifter ........................ » 30,000

Summa kronor 500,000

Slutligen anför kommissionen följande:

Under förutsättning att relativt betydande förarbeten för materialets

framställande kunna av kyrkobokförarna utföras under loppet av hösten

1935 och att forcering sker av bearbetningen, är det att förvänta, att huvudresultaten

av denna folkräkning kunna föreligga färdiga vid en jämförelsevis

näraliggande tidpunkt.

Med det arbetssätt i etapper, som blivit kommissionen i statsrådsprotokollet

anbefallt, har kommissionen för avsikt att omedelbart inrikta sig

på utarbetandet. av sådana praktiska förslag av mera begränsad räckvidd,

som låta sig behandla med ledning av redan tillgängligt material.

Givet är, att den här ifrågasatta extra folkräkningens resultat icke

kunna få någon betydelse varken under första stadiet av utredningsarbetet

eller måhända under kommissionens arbete under det nästföljande

året.. De demografiska och familjesociologiska uppgifter, den extra folkräkningen

avser att lämna, komma emellertid enligt kommissionens mening

att bliva av den största betydelse för befolkningsfrågans belysning

och behandling i fortsättningen, och det synes kommissionen icke försvarligt

att genom avstående från en sådan folkräkning låta ett stort antal

för befolkningskrisens objektiva bedömande synnerligen viktiga upplysningar

anstå ända intill den tid, då en år 1940 verkställd, eventuellt på

det sätt kommissionen här föreslår utbyggd folkräkning, kan bliva genomförd

och de därvid vunna resultaten kunna hinna bearbetas och offentliggöras.

Den nuvarande befolkningskrisens utomordentliga allvar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr ‘248.

9

kräver djupgående överväganden, och en samlad överblick av vårt lands

befolkningsfråga såsom grundval för framtida utredningsarbeten och

fortsatta åtgärder är under alla förhållanden påkallad.

Till följd av remiss har statistiska centralbyrån den 29 maj 1935 avgivit

utlåtande i ämnet samt därvid anfört följande:

Av de skäl kommissionen anför i sin hemställan framgår, att den ifrågasatta

folkräkningen av kommissionen tillmätes den allra största betydelse

för dess arbete med planläggandet av åtgärder för lösande av befolkningskrisen.

Vid sådant förhållande finner sig centralbyrån böra i princip

tillstyrka, att en sådan folkräkning kommer till stånd och att den

anordnas i huvudsak i enlighet med de riktlinjer, som finnas angivna i

kommissionens skrivelse. Ämbetsverket anser sig dock icke böra fördölja,

att enligt dess förmenande den undersökningsmetod, som förutsättes skola

komma till användning vid den föreslagna partiella folkräkningen, eller

uppgifternas införskaffande genom särskilda husbesökare, i viss mån innebär

ett experiment, beträffande vilket utsikterna till ett gynnsamt resultat

i form av fullständiga och tillförlitliga uppgifter måhända icke

äro fullt desamma i Sverige som i utlandet. Av grundläggande betydelse

är härvidlag, att allmänheten vid straffpåföljd ålägges meddela de erforderliga

upplysningarna.

I fråga örn undersökningsprogrammets detaljer anser sig centralbyrån

på sakens nuvarande stadium icke behöva ingå på närmare prövning

utan förutsätter liksom kommissionen, att dessa sedermera tagas upp till

förnyat övervägande.

Såsom kommissionen framhåller, erbjuder en beräkning av kostnaderna

för folkräkningens verkställande stora vanskligheter, helst som metoden

för den representativa undersökningen ännu ej är fastställd, varför

man torde få utgå ifrån att den av kommissionen angivna kostnadsramen

är i hög grad ungefärlig. Till vad kommissionen anför i fråga

örn de särskilda anslagsposter, som beräknas bliva erforderliga, tillåter

sig centralbyrån foga följande.

Skäl synas tala för att, såsom skedde vid 1930 års folkräkning, prästerskapet

tillerkännes ersättning för sitt arbete med församlingsboksutdragens

utskrivande. Med hänsyn till att uppgifterna denna gång äro av

mindre omfattning, finner centralbyrån i likhet med kommissionen ersättningen

böra utgå med något lägre belopp än 1930 eller med 2 kronor

50 öre per påbörjat 100-tal personer i församlingsboken emot 3 kronor

sagda år. Det härför erforderliga beloppet, 150,000 kronor, torde böra anvisas

redan för budgetåret 1935/1936 och få förslagsanslags natur.

Då den föreslagna folkräkningen med hänsyn till bestämmelserna i

kungörelsen den 4 november 1859 är att anse såsom en centralbyråns ordinarie

arbetsuppgift, torde i överensstämmelse med från och med budgetåret

1935/1936 gällande grunder för uppställning av riksstatens utgiftssida

kostnaderna för blankettryck och andra expenser böra.bestridas från

centralbyråns anslag till omkostnader samt eventuella utgifter för lokalhyra

från statens allmänna fastighetsfond. Därigenom skulle anslagsbehovet

för nämnda budgetår minskas med omkring 60.000 kronor.

Beträffande lönerna till de befattningshavare av olika grader, som

komma att anställas, förutsätter centralbyrån, att dessa icke sättas högre

än för personalen vid 1930 års allmänna folkräkning, dill jämförelse ina

nämnas, att vid sistnämnda räkning hittills varit förutom ledaren ^med

avlöning såsom ordinarie förste aktuarie jamte vikariatsersättning såsom

Bihang till riksdagens protokoll 1!)X>. 1 som!. ,.r 2i8. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departement 8

chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

tillförordnad byråchef anställda högst 2 högre befattningshavare (extra

aktuarier), d. v. s. sådana som enligt avlöningsreglementets bestämmelser

icke må anställas utan Kungl. Maj:ts medgivande, samt att medellönen

för den övriga personalen (amanuenser, kansliskrivare och biträden

av olika grader) understiger 2,500 kronor per år. Det ligger vidare i

sakens natur, att personal kommer att anställas endast successivt, i den

mån den kan fullt sysselsättas. I dessa hänseenden vill det synas, som

örn kommissionens beräkning är väl högt tilltagen och avlöningsposterna

av denna anledning kunna minskas med i runt tal 40.000 kronor, varigenom

hela reservationsanslaget för budgetåret 1935/1936 kunde begränsas

till 400,000 kronor. Häri ingå då även 300,000 kronor till arvoden åt husbesökare,

beträffande vilken post möjligen någon tvekan kan råda örn

lämpligheten av dess sammanförande med vanliga lönekostnader till ett

enda anslag. I betraktande av att husbesökarnas åligganden ännu icke

föreligga fullt utformade, torde det emellertid vara lämpligt, att den för

dem avsedda anslagsposten anvisas förslagsvis.

Slutligen tillåter sig centralbyrån erinra örn, att enligt taxeringsförordningen

självdeklarationerna kunna göras tillgängliga för statistisk bearbetning

utan att riksdagens medgivande behöver inhämtas.

Inom statistiska centralbyrån har byråchefen Edin avgivit särskilt

yttrande, däri närmare berörts metoderna för den ifrågasatta intensivundersökningen.

Med hänsyn till de skäl, som kommissionen i sin framställning utvecklat,

finner jag i likhet med statistiska centralbyrån önskvärt, att den av

kommissionen såsom grundval för det framtida utredningsarbetet föreslagna

särskilda folkräkningen kommer till stånd. En dylik folkräkning

skulle visserligen, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, medföra

betydande kostnader för statsverket. Då det för befolkningsfrågans

fortsatta behandling måste vara av stor vikt att äga tillgång till aktuella

uppgifter rörande de demografiska, sociala och ekonomiska förhållanden,

som äro av särskild betydelse för frågans bedömande, anser jag

emellertid, att kostnaderna icke böra få lägga hinder i vägen för undersökningens

verkställande.

Enligt kommissionens förslag skulle undersökningen anordnas dels såsom

en partiell folkräkning efter direkt metod, begränsad till omkring en

fjärdedel av landets befolkning och särskilt inriktad på familjer eller

familjeliknande hushållsförband, på barnen och deras miljö ävensom på

föräldrarna samt dessas sociala och ekonomiska villkor, dels ock såsom

en allmän, till de viktigaste demografiska huvuddata begränsad folkräkning,

anordnad efter hävdvunnen indirekt metod. Mot vad kommissionen

sålunda föreslagit har jag ingen erinran. Ej heller har jag, såvitt i frågans

nuvarande läge kan bedömas, något att invända mot vad kommissionen

anfört angående arbetets organisation och bedrivande. Såsom

förutsatts såväl av kommissionen som av statistiska centralbyrån, torde

emellertid slutlig ståndpunkt till frågan örn sättet för folkräkningens

anordnande böra tagas först efter närmare utredning. Sedan dylik ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

redning slutförts, torde det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa

plan för undersökningens bedrivande. I likhet med kommissionen utgår

jag från, att folkräkningen skall omhänderhavas av statistiska centralbyrån

i samråd med kommissionen, därvid centralbyrån får beredas den

personalförstärkning, som för arbetenas utförande blir erforderlig.

Beträffande kostnaderna för undersökningen finner jag på ärendets

nuvarande stadium icke anledning till erinran mot de approximativa beräkningar,

som framlagts av kommissionen. De modifikationer i dessa

beräkningar, vilka av statistiska centralbyrån angivits med avseende å

anslagsbehovet för nästkommande budgetår, synas mig emellertid kunna

godtagas.

Vad angår kostnaderna för blankettryck och andra expenser för folkräkningen,

biträder jag statistiska centralbyråns förslag örn att dessa

kostnader skola bestridas från centralbyråns omkostnadsanslag. Expenskostnadernas

överförande till omkostnadsanslaget skulle visserligen föranleda,

att detta anslag för nästkommande budgetår finge ej obetydligt

överskridas, men denna omständighet synes ej höra utgöra hinder för

den föreslagna anordningen, som ur bokföringssynpunkt torde vara den

lämpligaste och som, på sätt centralbyrån framhållit, synes kunna motiveras

jämväl av att folkräkningen får anses såsom en centralbyråns ordinarie

arbetsuppgift.

Såsom centralbyrån föreslagit böra vidare hyreskostnaderna påföras

statens allmänna fastighetsfond.

Ett bifall till vad nu föreslagits medför en minskning i det av kommissionen

beräknade anslagsbeloppet för nästkommande budgetår med

62.000 kronor.

Till avlöningskostnader för folkräkningen torde, såsom föreslagits av

centralbyrån, böra anvisas ett särskilt reservationsanslag. I detta anslag

böra inräknas jämväl kostnaderna för arvode åt husbesökare vid den representativa

undersökningen enligt direkt metod. I enlighet med vad

centralbyrån förordat synes avlöningsanslaget böra bestämmas till 400,000

kronor, innebärande en minskning i förhållande till kommissionens beräkning

med 38,000 kronor.

I likhet med statistiska centralbyrån finner jag skäl tala för att, såsom

skedde vid 1930 års folkräkning, kyrkobokförarna tillerkännas ersättning

för sitt arbete med utdrag ur församlingsböckerna. Med hänsyn

till vad centralbyrån anfört torde ersättningen emellertid kunna bestämmas

till lägre belopp än det år 1930 medgivna. Fastställandet av ersättningsgrunden

synes böra ske först i samband med Kungl. Majits beslut

örn plan för undersökningens bedrivande. Jag utgår emellertid frän

att ersättningen bör bestämmas till högst det av statistiska centralbyrån

föreslagna beloppet av 2 kronor 50 öre för varje pabörjat hundratal personer

i församlingsböckerna. För ifrågavarande ändamål bör uppföras

ett särskilt anslag av förslagsanslags natur, beräknat till ett belopp av

150.000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Närmare bestämmelser rörande dispositionen av de föreslagna anslagen

böra meddelas av Kungl. Majit. Likaledes torde det få ankomma

på Kungl. Majit att utfärda erforderliga föreskrifter rörande övriga

med folkräkningen sammanhängande frågor. Såsom statistiska centralbyrån

framhållit, äger Kungl. Majit befogenhet att utan riksdagens medverkan

förordna örn skattedeklarationernas användande för statistisk bearbetning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1935/

1936 anvisa

dels till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till

personal vid särskild folkräkning ett reservationsanslag

av 400,000 kronor,

dels ock till Statistiska centralbyrån: Ersättning till

kyrkobokförare vid särskild folkräkning ett förslagsanslag

av 150,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar

Hans Majit Konungen, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Erland Ljungberg.

351742. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition angående anordnande av särskild folkräkning. a1 i texten
  2. SU 1935:156 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av särskild folkräkning. s. 1 i texten