Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande

1935-02-01 · 21 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:79, Angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

1

Nr 79.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder till sockerbetsodlingens

uppehållande; given Stockholms slott den 1

februari 1935.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Skold.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman,

Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Till sockerbetsodlingens stödjande hava statsmakterna under de fem

senaste åren, vid sidan av gällande tullskydd, vidtagit särskilda åtgärder.

Åren 1930 och 1931 hade dessa åtgärder formen av direkt subvention sålunda,

att från för ändamålet å riksstaten uppförda extra förslagsanslag

utbetalades tillägg till det betpris, som utgick enligt ett mellan sockerfabriksaktiebolagen

och betodlarna för femårsperioden 1927—1931 ingånget

betodlingskontrakt. Från och med 1932 har emellertid en annan form för

stödåtgärder tillämpats (1932: prop. nr 76, bevilln.-utsk. betänkande nr 10,

R. skr. nr 46; 1933: prop. nr 75, bevilln.-utsk. betänkande nr 6, R. skr. nr 53;

1934: prop nr 78, bevilln.-utsk. betänkande nr 4, R. skr. nr 46). Den nya

Dihang till riksdagens protokoll 19,‘15. 1 sami. Nr 79- 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

ordningen innebär i huvudsak, att sockerfabriksaktiebolagen — svenska,

sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

— tillförsäkrats ensamrätt till införsel av socker mot det att bolagen enligt

närmare bestämmelser i kontrakt mellan bolagen och staten förbundit sig

att vid inköp av betor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna

priser och bestämmelser.

Av statsmakterna 193i beslutade åtgärder till sockerbetsodlingens

stödjande.

Genom förordningen den 23 februari 1934 (nr 21) har förordningen den

22 februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken

förordning trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt förordning nr

50/1933 skulle gälla till och med den 28 februari 1934, givits förlängd giltighet

för tiden till och med den 28 februari 1935. Enligt förordningen nr

30/1932 får socker (tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av

annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt.

Detta stadgande har dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager

och under visst villkor provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik

samt viss tullfri införsel. Den, åt vilken Kungl. Majit överlåter införselrätt,

äger att lämna annan tillstånd till införsel av vara, som avses i förordningen.

Vara, som på grund av bestämmelserna i förordningen icke

får införas, må, därest densamma icke är att enligt lagen örn straff för

olovlig varuinförsel anse såsom olovligen införd, åter utföras under de

villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Med svenska sockerfabriksaktiebolaget har ingåtts följande kontrakt,

vilket undertecknats den 21 februari 1934:

»Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §.

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan än

bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag ej skall äga laglig

rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet

för varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen

än den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal

träffats före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

1932 blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 §

andra stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget

äga tillämpning.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående

sockerbetsodling under år 1934 i enlighet med mellan bolaget och Skånes

betodlares centraltörening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 109 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 §

andra stycket, understiga 2 kronor 25 öre. Benna bolagets förbindelse

medför icke förpliktelse för bolaget att mottaga teckning av högre sockerbetsareal

än sammanlagt 40,000 hektar.

3 §.

Bolaget åtager sig att bestrida 41.5 procent av kostnaderna för den i 6 §

omförmälda nämnden.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller

övertaga betodlingskontrakt för 1934 innehållande bestämmelse örn det

i 2 § angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre, med mindre betodlaren

avlämnar en vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär1,

angående betarbetarlönerna 1934 och bestridande av vissa kostnader.

Samtliga sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på

anfordran, överlämnas till den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sådana innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på

ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 $.

Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)

skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget saluförda

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills

efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30

öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

6 $.

Bolagets verksamhet, ''i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd

äv tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser

icke stå i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bo
1

Här uteslutet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 79.

laget detta samt, om rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle

yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden

fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget

att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga

för kontrollens utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela

närmare föreskrifter.

7 §.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under

nämnda tid införes accis å socker.

8 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1934 till och med den

28 februari 1935.»

Med mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag har ingåtts ett kontrakt,

undertecknat den 21 februari 1934, av i huvudsak samma innehåll

som det nu återgivna.

Bestämmelserna i kontrakten äro i allmänhet av samma lydelse som

motsvarande stadganden i 1933 års kontrakt. Den viktigaste olikheten är

upptagandet i 1934 års kontrakt, 3 §, örn föreskrift angående skyldighet för

bolagen att betala viss del av kostnaderna för statens sockernämnd samt

att avfordra betodlarna i nyssnämnda paragraf omförmäld förbindelse rörande

betarbetarlöner och bestridande av vissa kostnader. Vad kostnaderna

för sockernämnden beträffar innebära bolagens åtaganden — mellersta

Sveriges sockerfabriksaktiebolags utfästelse på denna punkt avser

8.5 procent av sagda kostnader — att de skola, i proportionen 83:17, sammanlagt

betala hälften av kostnaderna i fråga. Enligt den förbindelse,

som jämlikt kontraktens bestämmelser skall avfordras betodlare, åligger

det sådan odlare dels att vid användning under 1934 av lejd arbetskraft

för sockerbetors skötsel eller upptagning, där ej gällande kollektivavtal

örn dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest

av betodlaren erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet stadgade

bestämmelser, tillämpa vissa i förbindelsen angivna arbetslöner,

dels ock att till täckande av kostnader, som sockernämnden har att

bestrida, till nämnden erlägga en avgift av — enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

— intill 2 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens

sockerodling. Nyssnämnda arbetslöner hava i förbindelsen bestämts sålunda,

att för sommarskötseln skall därest den omfattar fyra arbetsmoment

(gallring och tre hackningar), betalas ett ackord av minst 51 kronor

per tunnland, samt att för upptagningen skall betalas ett ackord av minst

64 kronor per tunnland. Helackordet skall alltså vara minst 115 kronor

per tunnland. Omfattar sommarskötseln blott tre arbetsmoment (gallring

och två hackningar), skall ackordet minskas med 8 kronor per tunn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majlis proposition nr 79.

land. Det nu sagda skall dock ej gälla beträffande alla betodlare. För

betodlare utanför Skåne, som. tecknar betodlingskontrakt med råsockerfabrik

i Skåne eller Blekinge, samt för betodlare, som tecknar betodlingskontrakt

med Borna eller Mörbylånga råsockerfabrik, har ackordet bestämts

till lägre belopp. I förstnämnda fallet skall ackordet sålunda utgöra

för sömm arskötsel med fyra arbetsmoment 48 kronor per tunnland

och för upptagning 59 kronor per tunnland eller tillhopa 107 kronor per

tunnland samt, örn sommarskötseln blott omfattar tre arbetsmoment, ett 7

kronor lägre belopp per tunnland. Beträffande sistnämnda betodlare

åter äro motsvarande belopp upptagna till respektive 49 kronor, 56 kronor,

105 kronor och 8 kronor.

Den avgift av högst 2 kronor 50 öre, som betodlare har att erlägga för

varje uppmätt hektar av sin sockerodling, avses skola användas — förutom

till täckande av hälften av kostnaderna för sockernämnden — till bestridande

av vissa kostnader, som betodlingen i gemen kan hava gagn av,

såsom för kontroll vid betleveranser, försöksverksamhet på sockerbetsodlingens

område och dylikt. Genom beslut den 21 september 1934 har Kungl.

Maj:t fastställt avgiftsbeloppet för 1934 till maximum, 2 kronor 50 öre.

I brev till generaltullstyrelsen den 23 februari 1934 angående sockerbetsodlingens

stödjande (Sv. förf. sami. nr 22) har Kungl. Maj:t tillkännagivit,

att Kungl. Maj:t genom ifrågavarande kontrakt å de båda sockerbolagen

överlåtit sådan införselrätt, varom förmäles i förordningen nr 30/1932.

I instruktion för statens sockernämnd den 27 april 1934 (nr 85) hava meddelats

närmare bestämmelser angående nämndens uppgifter med avseende

å sockerregleringens tillämpning. Med avseende å omförmälda i kontrakten

angivna förbindelse angående betarbetarlöner och bestridande av

vissa kostnader är i instruktionen stadgat skyldighet för nämnden att där

betodlare finnes icke hava till betarbetare utbetalt denne enligt förbindelsen

tillkommande ersättning för utfört arbete vidtaga de åtgärder, som

äro erforderliga för utbekommande av det belopp, betodlaren enligt förbindelsen

har att för sådant fall utgiva samt, sedan beloppet uppburits av

nämnden, utbetala till betarbetaren vad honom tillkommer. Tillika har

föreskrivits, att vid behandlingen av dylikt ärende skola i nämnden deltaga

två av Kungl. Majit utsedda extra ledamöter.

Sockerbetsodlingen 1934.

I överensstämmelse med de på angivet sätt bestämda villkoren för 1934

års betodling ingicks under våren samma år odlingskontrakt mellan sockerbolagen

och betodlarna. Den på grund härav erhållna betarealen utgjorde

beträffande den till svenska sockerfabriksaktiebolaget hörande odlingen

45,049 hektar och beträffande det mellansvenska bolaget 5,521 hektar

eller tillhopa 50,570 hektar. Till jämförelse må nämnas att rikets sockerbetsareal

under åren 1928—1933 uppgått till respektive 42,760, 27,409,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

36,718, 35,107, 40,650 och 50,572 hektar. Betarealerna 1933 och 1934 voro sålunda

i det allra närmaste lika stora.

Fjolårets betskörd per hektar blev hög, ehuru ej så stor som de båda

närmast föregående åren. Hektarskörden för det större bolaget 1934 uppgick

sålunda till 365 deciton. Motsvarande siffror för 1932 och 1833 voro

386 och 372 deciton. År 1931 åter utgjorde hektarskörden för nämnda bolag

allenast 254 deciton, vilket var osedvanligt lågt, då en normal avkastning

i södra Sverige plägat uppskattas till 278 deciton per hektar. Den

totala betskörden 1934 utgör 1,861,929 ton, en ovanligt stor skörd, vilket

belyses därav att totalskörden 1933 uppgick till 1,838,000 ton samt åren

1930—1932 utgjorde respektive 1,209,778, 872,043 och 1,547,814 ton. Ökningen

1934 kommer på det mindre bolagets del. Medan för sistnämnda bolag den

totala betskörden 1933 uppgick till 123,000 ton, utgjorde den 1934 216,558

ton. Det större bolaget uppvisar däremot en sänkning, nämligen från

1,715,000 ton till 1,645,391 ton.

Sockerhalten i betorna var under 1934 i medeltal för det större bolaget

16.39 och för det mindre bolaget 16.40 eller lägre än den som normal ansedda

sockerhalten, 17.2 procent.

Råsockermängden av 1934 års betskörd uppskattas till närmare 273,000

ton, vilken myckenhet vid nuvarande sockerkonsumtion väl torde täcka

landets sockerbehov under ett konsumtionsår.

Betpriset har såsom nämnts, genom de statliga stödåtgärderna varit

fastställt till 2 kronor 25 öre per deciton sextonprocentiga betor. Till detta

pris kommer emellertid tillägg för högre sockerhalt än 16 procent, utgörande

för det större sockerbo]agets del i medeltal 5.48 öre. I följande sammanställning

lämnas uppgifter örn betpriset under de senaste åtta åren

beträffande sistnämnda bolags odling.

Betpris i öre per deciton

Kampanjår

grundpris

tillägg för

sockerhalt

summa

1927/1928

......................... 281.66

6.46

288.12

1928/1929........................

........................... 244.2 3

7.41

251.64

1929/1930

......................... 211.6 1

16.89

228.50

1930 1931

........................... 2*5.00

12.21

257.21

1931/1932............................

209.57

21.88

231.45

1932 1933............................

230.oo

14.6 6

244.6 6

1933/1934.............................

........................... 225.oo

30.23

255.23

1934,1935............................

........................... 225.00

5.4 8

230.4 8.

Sockei''priset samt bolagens försäljning av raffinad.

Under hela den tid nu gällande kontrakt varit i kraft har bolagens priskurantpris

per kilogram krossmelis utgjort 30 öre, med undantag för de

första 6 dagarna eller 1—6 mars 1934, då krossmelispriset med begivande

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

av statens sockernämnd utgjorde 31 öre per kilogram. Därest fri prisbildning

varit rådande, torde krossmelisnoteringen under ifrågavarande

tid hava gestaltat sig i huvudsak sålunda:

1— 6 mars........................

7—15 mars........................

16 mars—20 september ..

21 september—20 oktober

21 oktober—........................

31 öre per kilogram

30 » » »

29 » » »

28 » » »

27 » » »

Nämnda priser motsvaras av ett sannolikt genomsnittspris för hela nuvarande

regleringsperiod av ungefär 28.26 öre.

Bolagens försäljningar av raffinerat socker hava under 1934 uppgått till

sammanlagt 252,445 ton. Till jämförelse må nämnas följande siffror utvisande

bolagens tillhopatagna expedition av raffinerat socker under tillverkningsåren

1 september 1929—31 augusti 1934:

1929/1930

1930/1931

1931/1932

1932 1933

1933/1934

..... 214,203 ton

..... 213,801 »

..... 224,594 »

c:a 233,000 »

..... 253,409 » .

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen under 193L

Det mellan svenska lantarbetsgivarnas centralförening och skånska

lantmännens arbetsgivareförening, å ena sidan, samt svenska lantarbetareförbundet

och dess skånedistrikt, å andra sidan, den 18 mars 1933 ingångna

kollektivavtalet rörande sommarskötsel och upptagning av sockerbetor

m. m. har varit gällande även under 1934. Avtalet innehåller, utöver

vissa bestämda priser för sommarskötselns olika arbetsmoment och för

upptagningen, särskilda bestämmelser örn tillägg eller avdrag med hänsyn

till plantantalet vid gallringen samt örn kvantitetstillägg vid upptagningen.

Angående kollektivavtalets bestämmelser må i övrigt lämnas följande

redogörelse.

För sommarskötseln är fixerat ett grundpris (34 öre för gallringen, 20.4

öre för första liackningen och 12.7 öre för varje av arbetsgivaren påfordrad

annan hackning, allt per 100 sträckfamnar), till vilket tillägg kan utgå

och från vilket avdrag kan göras med hänsyn till det plantantal, som gallringsarbetet

givit till resultat. Tillägget utgår med 1 krona per 6,400

sträckfamnar för varje 1,000-tal plantor utöver 38,000 stycken upp till

46 000 plantor. Avdrag sker per 6,400 sträckfamnar och varje 1,000-tal

plantor, dels för plantantal understigande 38,000 stycken med 1 krona

för vartdera av de tre första tusentalen och därefter med 2 kronor per

tusental, dels för plantantal överstigande 46,000 stycken med 1 krona per

1,000-tal. — För upptagning av sockerbetor utgår ersättning per 400 sträckfamnar

med 3 kronor 75 öre under oktober och 4 kronor 25 örn under no
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts pr (/position nr 79.

vember, dock att totalersättningen om arbetaren fullgjort upptagningen

utgör 4 kronor, vartill kommer ett s. k. kvantitetstillägg av 6 öre per 400

sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å

egendomen överstiger 280 deciton betor per hektar. — I avtalet, i fråga

örn sommarskötseln, angivna 6,400 sträckfamnar motsvara vid ett radavstånd

örn 45 centimeter ett tunnland. Sistnämnda ytenhet motsvaras, då

fråga är örn upptagningen, av 16 enheter (rutor) örn 400 sträckfamnar.

Med utgångspunkt härifrån ernås vid tillämpning av kollektivavtalets

ackordspriser ungefärligen följande arbetsförtjänster. Därest sommarskötseln

omfattat fyra arbetsmoment, giver ackordet per 6,400 sträckfamnar

(= 1 tunnland) 51 kronor. Förekommer ej den tredje hackningen, blir

ackordet för sommarskötseln 43 kronor per tunnland. Upptagningen skulle

vid ett medelpris av 4 kronor per 400 sträckfamnar betalas med 64 kronor

per 6,400 sträckfamnar. Inalles borde alltså erhållas en arbetsförtjänst

av 115 kronor per tunnland. Denna arbetsförtjänst kan dock, som

nämnts, ökas dels genom att gallringen utföres så att önskat plantantal

erhålles, dels örn skörden ökas.

På sätt framgår av vad tidigare anförts hava under året de betodlare,

vilka ej tillämpat kollektivavtalets bestämmelser, enligt särskild i kontrakten

mellan staten och bolagen omförmäld förbindelse åtagit sig att

för lejd arbetskraft vid sockerbetornas skötsel och upptagning ej betala

lägre ersättning än vissa bestämda fasta ackord. Enligt vad jag inhämtat

av statens sockernämnd, som i första hand har att avgöra tvister rörande

tillämpningen av berörda förbindelse, har denna i ett stort antal

fall av betarbetarna misstolkats därhän, att odlarna skulle vara skyldiga

att utöver det fasta ackordet betala vissa tillägg enligt kollektivavtalets

bestämmelser. Frånsett på dylik felaktig uppfattning örn förbindelsens

innebörd grundade misshälligheter hava ett tjugutal tvister angående

tillämpningen av förbindelsens betalningsföreskrifter uppstått. Av dessa

hava flertalet kunnat biläggas under hand. De övriga, 6 till antalet, äro

alltjämt beroende på nämndens prövning.

Läget å den internationella socker marknaden.

Liksom under tidigare år hava under 1934 priserna i den internationella

sockerhandeln varit föremål för betydande växlingar. Prisrörelsen har

dock gestaltat sig väsentligt olika i de båda viktigaste avsättningsområdena

Amerika och Europa.

Prisbestämmande för socker i förstnämnda område är noteringen å

råsocker c & f New-York. Denna befann sig ännu i början av februari uppe

i över 1.40 cents för skålpund. Under senare hälften av månaden inträdde

ett prisfall, som under loppet av ett par månader bragte ned noteringen

under 1 cent för skålpund. På denna nivå höll sig noteringen sedan

till början av juni, då en häftig prisstegring inträdde. I slutet av juni

var sålunda noteringen uppe i 1.70 cents för skålpund. Prisstegringen

fortsatte och i början av oktober översteg noteringen 2 cents för skålpund.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Marits proposition nr 79.

Under senaste tid har en avmattning skett. Höjningen av New-Yorknoteringen,

vilken avser Cubasocker oförtullat, under tiden juni—oktober

sammanhänger delvis med att tullen i Förenta Staterna å dylikt socker i

början av juni sänktes från 2 cents till 1.5 cents samt — i samband med

att nytt handelsavtal mellan Cuba och Förenta Staterna träffades i

början av september nedsattes ytterligare till 0.90 cents för skålpund.

Prisutvecklingen å den europeiska rasockermarknaden under 1934 har

varit väsentligt ogynnsammare än å den amerikanska. Londonnoteringen

för råsocker har sålunda alltsedan februari till slutet av november

befunnit sig i stort sett i oavbrutet sjunkande. Vid sistnämnda tidpunkt

låg den under O.oo cents för skålpund. Därefter har dock en mindre

återhämtning skett och noteringen utgjorde i mitten av januari 1935 cirka

1 cent för skålpund (8.4 öre för kg.).

Priset å konsumtionssocker i den fria europeiska marknaden har i stora

drag följt Londonnoteringen för råsocker. Priset å tjeckoslovakiskt »Feinkorn»,

vilket under normala förhållanden är prisbestämmande jämväl å

den svenska marknaden, har sålunda under tiden februari—november

1934, örn undantag göres för månaderna juli—augusti, varit fallande. Mot

ett pris å Feinkorn fob Hamburg i början av februari av 15.4 öre för kilogram

svarade ett pris i slutet av november av 11.2 öre för kilogram.

Sedan dess har en mindre förbättring skett i det sagda pris i mitten av

januari 1935 uppgick till 11.4 öre för kilogram.

Försämringen av priset å den europeiska sockermarknaden under det

gångna året har delvis föranletts av att raffinerat amerikanskt socker

försålts till underpriser. Visserligen hava dessa försäljningar icke varit

stora — exporten till Europa från Förenta Staterna under 1934 beräknas

icke hava överstigit 50,000 ton — men med hänsyn till den ringa omfattningen

av de alltjämt öppna marknaderna i Europa hava försäljningarna

verkat i hög grad störande. De olika ländernas strävanden att tillgodose

sitt sockerbehov genom inhemsk produktion hava nämligen under det

gångna året ytterligare skärpts, och som följd därav hava svårigheterna

att vinna avsättning för det i fria marknaden befintliga sockret ökats.

Enligt uppgift försäljas numera endast mellan 2 och 3 miljoner ton socker

i den fria marknaden, varav den ojämförligt största delen utgöres av råsocker.

Läget å den internationella sockermarknaden torde ock för närvarande

i viss mån präglas av ovisshet, huruvida det s. k. Chadbourne-avtalet, vilket

för de deltagande europeiska staternas del utlöper under innevarande

år, kommer att förnyas. Särskilt för sockerindustrien å Java, som alltjämt

innehar betydande sockerlager trots att dess produktionskapacitet

under senare år endast utnyttjats till mellan 20 och 30 procent, är läget

bekymmersamt. Cubas sockerindustri intager i detta hänseende en starkare

ställning, då den särskilt numera, sedan tullen å cubanskt råsocker i

Förenta Staterna sänkts, äger en säker avsättningsmarknad i sistnämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

land. Men även för den cubanska sockerindustrien hava avsättningsmöjligheterna

beskurits.

För den europeiska sockerindustrien äro förhållandena vida gynnsammare,

då dessa i regel hava sin hemmamarknad skyddad mot konkurrens

utifrån. Av de sockerproducerande länderna i Europa är det för

närvarande endast Tjeckoslovakien och Polen, som exportera socker i

någon större omfattning, men för båda dessa länder är dock utförseln

numera av mindre betydelse i förhållande till avsättningen inom det egna

landet. Exporten från Tjeckoslovakien under konsumtionsåret 1933/1934

uppgick sålunda till endast 175,000 ton, medan samtidigt den inhemska

konsumtionen var över 400,000 ton. För Polen voro motsvarande siffror

cirka 160,000 ton och 325,000 ton. Till jämförelse kan nämnas, att exporten

från nämnda båda länder för några år sedan (1929/1930) översteg 600,000

respektive 400,000 ton.

Den starka inskränkningen i exporten har kunnat ske endast genom

att en betydande begränsning av sockerbetsarealen vidtagits under senare

år. Under 1934 har dock en utvidgning av densamma skett i såväl Tjeckoslovakien

som Polen. Som följd härav väntas produktionen i båda länderna

under innevarande konsumtionsår komma att stiga rätt avsevärt.

Liknande tendens har gjort sig gällande även i åtskilliga andra länder,

särskilt Tyskland. För hela Europa med undantag av Sovjetunionen beräknas

produktionsstegringen till nära 650,000 ton. I vad mån denna

stegring kommer att motsvaras av en ökning i konsumtionen kan givetvis

ännu ej bedömas. Framhållas må dock att sockerförbrukningen under

det senaste konsumtionsåret i Europa varit något högre än under året

dessförinnan.

De priser, sockerkonsumenterna hava att betala, framgå av följande

sammanställning, utvisande detaljpriset i svenska kronor per kilogram

socker i flertalet europeiska länder den 15 oktober 1934.

Schweiz ..............

Kronor

0.33

Litauen

Kronor

0.88

Sverige ..............

0.36

Frankrike .....................

0.90

England.............

0.36

Polen .............................

0.95

Danmark

...................... 0.37

Spanien .........................

0.96

(D. Kr. 0.4 3)

Österrike........................

0.9 7

Belgien

...................... 0.45

Tjeckoslovakiet.............

1.05

Estland ..............

...................... 0.48

Bulgarien ....................

1.11

Finland ..............

...................... 0.6 0

Tyskland .....................

........... 1.21

Irland..................

...................... 0.61

Holland

........... 1.27

Norge..................

...................... 0.61

Danzig

........... 1.44

Grekland

...................... 0.64

Ungern .........................

1.50

Portugal..............

...................... 0.75

Italien.............................

........... 2.17

Lettland

0.81

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 19.

Det låga priset å den internationella sockermarknaden oell sagda marknads

osäkra läge synas nödvändiggöra fortsatta åtgärder från statsmakternas

sida för den inhemska sockerbetsodlingens stödjande. De hittills

vidtagna anordningarna i sådant syfte torde hava fyllt sitt ändamål pa

ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Någon anledning att söka nya former

för stödåtgärdernas anbringande lärer alltså ej föreligga utan synes

ett fortskridande böra ske på den väg, varå man under de senaste åren

slagit in. Ett nytt avtal, avseende 1935 års sockerbetsskörd, torde sålunda

höra träffas mellan staten och sockerbolagen. Jag har för detta ändamål

med bolagen haft överläggningar, vilka resulterat i att preliminära överenskommelser

ingåtts. Tillika hava förhandlingar förts med styrelsen för

Skånes betodlares centralförening samt ombud för betodlare i Blekinge,

Halland, Östergötland, på Gotland och på Öland.

Nu gällande avtal, vilket upphör med utgången av februari 1935, företer,

såsom förut nämnts, bland annat den olikheten, jämfört med de tidigare

sockeravtalen mellan staten och bolagen, att betodlare, som önskar

komma i åtnjutande av det garanterade betpriset, 2 kronor 25 öre per deciton,

vid tecknandet eller övertagandet av betodlingskontrakt skall avlämna

en till statens sockernämnd ställd förbindelse att tillämpa lägst

vissa fastställda betarbetarlöner. Denna bestämmelse föranleddes av en

önskan att hindra tidigare förekommande fall av underbetalning till betarbetarna

jämsides med att betodlarna genom statens ingripande tillförsäkrades

viss prisgaranti. Enligt förbindelsen, sådan den 1934 utformades,

står det odlaren fritt att välja mellan de i förbindelsen stadgade lönerna

och att tillämpa gällande kollektivavtal angående ifrågavarande

slag av arbete, detta sistnämnda vare sig han är direkt ansluten till kollektivavtalet

eller frivilligt betalar samma löner, som de däri bestämda.

Mellan de i förbindelsen angivna lönevillkoren och kollektivavtalets bestämmelser.

härutinnan består väsentligen den olikheten, att enligt kollektivavtalet

skall utöver ett fast ackord per tunnland till betarbetaren betalas

visst s. k. kvantitetstillägg för upptagningen vid en betskörd å egendomen,

som överstiger 280 deciton per hektar. I fråga örn betodlare utanför

Skåne, vilka leverera betor till råsockerfabrik i Skåne eller Blekinge,

samt betodlare, som avsätta betor till Roma eller Mörbylånga råsockerfabrik,

gäller därjämte den olikheten, jämfört med kollektivavtalet, att

det fasta ackordet enligt förbindelsen för dessa odlare bestämts till något

lägre belopp än enligt avtalet. Anledningen till de för olika betodlare

skilda bestämmelserna ligger dels däri, att kollektivavtalet endast gäller

i Skåne, dels ock däri att redan tidigare olika löner tillämpats inom olika

delar av landet.

På sätt jag förut anfört har förbindelsens innehåll av betarbetarna i

ett flertal fall misstolkats sålunda, att de skulle vara berättigade till arbetslöner

helt i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser. Bortsett

härifrån är det tämligen tydligt, att i de orter, där kollektivavtalet gäl
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

ler, olikheten mellan förbindelsens och avtalets lönestadganden innebär

ett irritationsmoment, som kan leda till mindre önskvärda följder. Det

har för den skull varit mig angeläget att åstadkomma en utjämning i förevarande

hänseende. En dylik utjämning har synts höra för Skånes vidkommande

ske sålunda, att betodlare, som ej äro anslutna till kollektivavtalet

eller ändock tillämpa dess bestämmelser, åtaga sig att för lejd

arbetskraft vid betornas skötsel och upptagning lägst betala ej blott samma

fasta ackord som enligt avtalet utan jämväl det i avtalet för upptagningen

stipulerade kvantitetstillägget. Liksom hittills är fallet torde

samma bestämmelser som för Skåne böra gälla beträffande betarbetarlönerna

i Östergötland och Västergötland.

En böjning på angivet sätt av betarbetarlönerna inom nu berörda distrikt

bör naturligtvis föranleda viss lönehöjning även för övriga båtarbetare.

Detta lärer lämpligen kunna ske på så sätt, att, med bibehållande

av nuvarande bestämmelser rörande grundackorden, jämväl sistnämnda

båtarbetare tillförsäkras kvantitetstillägg, då skörden överstiger viss storlek.

Med hänsyn därtill att medelskördarna per hektar regelmässigt torde

vara lägre i nu förevarande distrikt än i Skåne, torde tilläggsbestämmelserna

för nämnda distrikt böra träda i tillämpning redan vid lägre hektarskörd

än den för Skåne i detta hänseende normgivande. Medan sålunda i

Skåne kvantitetstillägg skall utgå vid en betskörd å egendomen överstigande

280 deciton per hektar, synes motsvarande tal för bär ifrågavarande distrikt

kunna fastställas till 250. Å andra sidan bar jag vid sådant förhållande

funnit hänsyn böra tagas till framställningar från representanterna

för vederbörande betodlare, att även kvantitetstilläggets belopp borde

sättas något lägre än för Skåne.

I anslutning till det nu anförda hava uppgjorts förslag till förbindelser

angående betarbetarlönerna att på samma sätt som föregående år av betodlarna

avlämnas till bolagen för vidarebefordran till sockernämnden. I

fråga örn betodlarnas skyldighet att bestrida vissa sockernämndens kostnader

m. m. bar någon ändring i de enligt nuvarande förbindelser gällande

reglerna icke ansetts böra ske. Beträffande förbindelsernas närmare

utformning torde jag få hänvisa till den vid statsrådsprotokollet fogade

bilagan Aa.

Vad angår bestämmelserna örn betarbetarlönerna framhöll jag föregående

år, att fall givetvis kunde förekomma, som ej uttryckligen reglerades

genom förbindelsernas bestämmelser. Jag anförde, att det sålunda

säkerligen understundom komme att inträffa, att vissa arbetsmoment av

sommarskötseln fördelades å olika arbetare, att upptagningen endast avsåge

del av tunnland eller att själva lösgörandet av betorna skedde genom

betodlarens direkta försorg etc. I dylika fall borde, erinrade jag, ackordsbeloppet

uppenbarligen kunna få enligt skäliga grunder jämkas efter de

för banden varande särskilda omständigheterna. Dessa mina uttalanden

torde äga tillämpning även i fortsättningen. Möjlighet till jämkning, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

nyss nänmts, bör även föreligga för exempelvis det fall, att å någon egendom

sockerbetsskörden blivit så misslyckad, att det med hänsyn till det

ringa plantantalet skulle vara uppenbart oskäligt, att fulla löner utginge

för upptagningsarbetet. Det nu föreslagna stadgandet örn kvantitetstilllägg

får ej heller utgöra hinder för att, där så förut plägat ske, en sådan

bestämmelse stipuleras, att en förutsättning för dylikt tillägg skall vara.

att betorna icke hålla mer än viss angiven smutsprocent.

Vid förhandlingarna med sockerbetsodlarnas representanter hava dessa

samtyckt till, att betarbetarlönerna på angivet sätt reglerades. En förutsättning

härför har emellertid varit, att det garanterade priset å sockerbetorna,

nu 2 kronor 25 öre för deciton, höjdes så, att den av de ökade arbetslönerna

föranledda merkostnaden för odlarna kunde beräknas bliva i allmänhet

täckt. I sådant hänseende har ett tillägg till sagda betpris av

minst 4 öre för deciton ansetts erforderligt. Soekerbolagen hava medgivit

att för 1935 års skörd betala detta belopp, därvid de emellertid yrkat, att

detsamma icke inlades i grundpriset för betorna utan räknades såsom ett

särskilt tillägg vid sidan av det egentliga betpriset. Beträffande betodlingsvillkoren

i övrigt har svenska sockerfabriksaktiebolaget med Skånes

betodlares centralförening träffat direkt uppgörelse, innebärande i huvudsak

samma villkor som de för de sista tre årens odlingar tillämpade.

Tydligt torde vara, att tillämpningen av bestämmelserna örn kvantitetstillägg

till betarbetarnas fasta ackordslöner vid betupptagningen kan

komma att förorsaka sockernämnden, vilken enligt omförmälda förbindelser

har att i första hand pröva tvister rörande arbetslönernas riktiga

utgörande, ökat arbete. Med hänsyn till arten av dylika tvister synes

nämnden böra äga att i förekommande fall för undersökning av förhållandena

i den mån så finnes nödigt anlita särskilda sakkunniga personer,

vilka kunna å ort och ställe utreda tvistefrågan och sålunda underlätta

nämndens avgörande. Det torde ej kunna undvikas, att nämndens kostnader,

vilka hittills uppgått till jämförelsevis små belopp, härigenom

komma att stiga.

Enligt gällande kontrakt är svenska sockerfabriksaktiebolaget icke

skyldigt att mottaga teckning av högre sockerbetsareal än 40,000 hektar.

Emellertid har, på sätt jag redan nämnt, bolagets betareal för 1934 uppgått

till över 45,000 hektar. Beträffande 1935 års odling har bolaget medgivit,

att den minimiareal, bolaget kontraktsenligt skall vara pliktigt mottaga,

bestämmes till 42,000 hektar. Från bolaget inhämtade uppgifter tyda

dock på, att arealen icke kommer att av bolaget begränsas till sistsagda

siffra, utan att bolaget för 1935 kommer att mottaga teckning av ungefär

samma totalareal som nästföregående år, vilken areal understeg 1933 års

med cirka 1,000 hektar. Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags betareal,

vilken 1934 utgjorde över 5,500 hektar, torde däremot med hänsyn

till de senaste årens stora skördar av sockerbetor i landet enligt mellan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

bolagen träffad överenskommelse komma att i år minskas något eller till

5,000 hektar.

Vid förhandlingar mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget och Skånes

betodlares centralförening har bolaget förklarat sig vilja vid fördelningen

av årets totala betareal beakta dels att egendomar, vilkas betodling

endast på grund av särskilda omständigheter under någon följd av år varit

inställd, åter må kunna erhålla en i förhållandet till arealen lämplig sådan

odling dels ock att örn för möjliggörande härav reduktion måste ske

av tecknad areal för egendomar med kontinuerlig odling, reduktionen i

första hand drabbar odlare, vilkas betodling är oproportionerligt stor i förhållande

till deras totalareal, dock att mera obetydliga odlingar icke härav

skola beröras.

Med anledning av från småbrukarhåll gjorda framställningar har

svenska sockerfabriksaktiebolaget vidare förklarat sig villigt att öka möjligheterna

för inom sockerbetsdistrikten bosatta mindre jordbrukare, vilka

av en eller annan anledning icke tidigare odlat sockerbetor, att erhålla rätt

till dylik odling genom att, utöver nyssnämnda i kontraktet stipulerade

areal av 42,000 hektar, mottaga teckning av viss betareal. Bolagets förklaring

är av följande innehåll.

Bolaget förbinder sig att oberoende av sin övriga areal mottaga teckning

till odling av sockerbetor för en areal av intill 500 hektar, vilken

skall fördelas på mindre jordbrukare inom bolagets egentliga fabriksdistrikt.

Vid fördelningen skall i främsta rummet tillgodoses odlare, vars

totala areal odlad jord icke överstiger 10 hektar med företräde för odlare

med mindre areal, vilken för sin utkomst är väsentligen beroende av sitt

jordbruk. Betarealen skall stå i lämpligt förhållande till odlarens totalareal

med hänsyn till föreliggande omständigheter.

Beträffande sockerprisen ifrågasättes ej någon ändring i nu gällande

bestämmelser.

Förslag till nya kontrakt mellan staten och bolagen upprättade i enlighet

med de grunder, jag i det föregående angivit, torde få såsom bilagor

fogas till statsrådsprotokollet. Bolagen hava förbundit sig att, därest förslagen

oförändrade godkännas av statsmakterna, sluta avtal med staten i

enlighet med samma förslag.

Liksom föregående år förutsätter jag, att de uttalanden, vilka vid behandlingen

av förevarande spörsmål 1933 gjordes rörande sockerimportörers

inköpsrätt hos sockerbolagen samt rörande utjämning av detaljhandelsmarginalen

skola hava avseende jämväl å den nya avtalstiden.

För kontraktens giltighet fordras riksdagens samtycke. Vidare förutsättes,

att riksdagen beslutar, att för tiden från och med den 1 mars 1935

till och med den 29 februari 1936 rätt att till riket införa socker icke skall

tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter

sådan rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter torde ankomma

på Kungl. Maj:t. Därvid torde givetvis iakttagas, att importen

lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje styckena av kontrakten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79. 15

avsedda fall samt beträffande i sagda paragrafs fjärde stycke avsedda fall

regleras på där angivet sätt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 mars

1935 till och med den 29 februari 1936 rätt att till riket

införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av

Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma

annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit

överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare

föreskrifter, som må erfordras för upprätthållande av

nu angivna ensamrätt;

dels ock godkänna de såsom bilagor A och B tili

detta protokoll fogade förslagen till kontrakt mellan

staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget samt

mellan staten och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Rune Thygesen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Martts proposition nr 79.

Bilaga A.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 i

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan

än bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag ej skall äga

laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall

meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i

föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet

för varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen

än den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal

träffats före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars

1932 blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 §

andra stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget

äga tillämpning.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående

sockerbetsodling under år 1935 i enlighet med mellan bolaget och Skånes

betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 §

andra stycket, understiga 2 kronor 25 öre. Utöver det betpris, som bolaget

med tillämpning härav skall erlägga, betalar bolaget ett särskilt tillägg

av 4 öre per 100 kilogram sockerbetor. Denna bolagets förbindelse medför

icke förpliktelse för bolaget att mottaga teckning av högre sockerbetsareal

än sammanlagt 42,000 hektar.

3 $.

Bolaget åtager sig att bestrida 41.5 procent av kostnaderna för den i 6 §

omförmälda nämnden.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller

övertaga betodlingskontrakt för 1935, innehållande bestämmelse örn det

i 2 § angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre eller det i nämnda para
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

graf omförmälda tillägget av 4 öre, med mindre betodlaren avlämnar en

vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär,1 angående

betarbetarlönerna 1935 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga

sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas

till den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på

ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 §.

Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)

skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget saluförda

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills

efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30

öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

6 §.

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd

av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser

icke stå i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget

detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget berette tillfälle

yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden

fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget

att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga

för kontrollens utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela

närmare föreskrifter.

7 $.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under

nämnda tid införes accis å sockel’.

8 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1935 till och med dea.

29 februari 1936.

1 Se bilaga Aa.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. fir 79.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 79.

(Se nolen

här nedan)}

Bilaga Aa.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1935 och bestridande av vissa på

statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gent emot

statens sockernämnd att vid användning under 1935 av lejd arbetskraft för

sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal örn

dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller

ersättning enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga

följande:

11. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

gallring och tre hackningar), betalas ett ackord av minst 51 kronor per

1 I följande fall må § 1 mom. 1 i stället hava nedan angivna lydelse,

nämligen beträffande

betodlare utanför Skåne, som tecknar

betodlingskontrakt med råsockerfabrik

i Skåne eller Blekinge:

»För sommarskötseln skall, därest

denna omfattar fyra arbetsmoment

(gallring och tre hackningar); betalas

ett ackord av minst 48 kronor per

tunnland. — För upptagningen skall

ackordet vara minst 59 kronor för

tunnland. Härutöver skall för upptagningen

betalas ett kvantitetstilllägg

av 4 öre per 400 sträckfamnar

för varje 1,000-tal kilogram per hektar

(cirka 500 kilogram per tunnland),

varmed skörden å egendomen

överstiger 250 deciton betor per hektar.

— Helackordet skall alltså vara

minst 107 kronor per tunnland jämte

kvantitetstillägg i förekommande fall.

— Omfattar sommarskötseln blott

tre arbetsmoment (d. v. s. bortfaller

den tredje hackningen), minskas

ackordet för sommarskötseln liksom

helackordet med 7 kronor per tunnland.

»

betodlare, som tecknar betodlingskontrakt

med Roma råsockerfabrik

eller med Mörbylånga råsockerfabrik

:

»För sommarskötseln skall, därest

denna omfattar fyra arbetsmoment

(gallring och tre hackningar), betalas

ett ackord av minst 49 kronor per

tunnland. — För upptagningen skall

ackordet vara minst 56 kronor per

tunnland. Härutöver skall för upptagningen

betalas ett kvantitetstilllägg

av 4 öre per 400 sträckfamnar

för varje 1,000-tal kilogram per hektar

(cirka 500 kilogram per tunnland),

varmed skörden å egendomen

överstiger 250 deciton hetor per

hektar. — Helackordet skall alltså

vara minst 105 kronor per tunnland

jämte kvantitetstillägg i förekommande

fall. — Omfattar sommarskötseln

blott tre arbetsmoment (d.

v. s. bortfaller den tredje hackningen),

minskas ackordet för sommarskötseln

liksom helackordet med 8

kronor per tunnland.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition nr 79.

tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara minst 64 kronor per

tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av

6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar (cirka

500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 280

deciton betor per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 115 kronor

per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Omfattar

sommarskötseln blott tre arbetsmoment (d. v. s. bortfaller den tredje hackningen),

minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet med 8

kronor per tunnland.

2. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i mom. 1,

är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockemämnd förelagd

tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas, efter anmodan

av nämnden, utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt av

Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, till nämnden erlägga en avgift av intill

2 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling 1935.

Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, må på nämndens

begäran innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av

hektar reduceras avgiften i proportion till arealen.

§ 3.

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri

inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt

§ 1 mom. 2 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag örn skiljemän,

med iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen

för Skånes betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Maj:t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Bilaga B.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriks
aktiebolag.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag, i det följande benämnt bolaget, är följande

•överenskommelse träffad.

1 §.

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid, att annan

än bolaget och svenska sockerfabriksaktiebolaget ej skall äga laglig rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

retnrförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmäld vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

1 egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för

varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än

den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal träffats

före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars 1932

blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra

stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget äga

tillämpning.

2 $.

Bolaget förbinder sig att i kontrakt angående sockerbetsodling under år

1935 i avseende å beräkningen av betpriset intaga bland annat följande bestämmelser.

Till grund för beräkningen av betpriset lägges medelpriset å 1 kilogram

krossmelis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant vid

försäljning till engrossister under tiden från och med den 1 mars 1935 till

och med den 29 februari 1936, sedan därifrån dragits den i noteringen ingående

grossistrabatten 4 procent. Det sålunda framräknade effektiva

krossmelispriset utgör grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram

sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgör priset 7 gånger ovannämnda

grundtal (= grundpriset); dock att sagda grundpris icke må, med

undantag som följer av bestämmelserna i 3 § andra stycket, understiga

2 kronor 25 öre.

För varje */10 procent ökning eller minskning i medelsockerhalten röner

betpriset ett tillägg eller avdrag av Vibo av grundpriset.

Utöver det betpris, som bolaget med tillämpning härav skall erlägga,

betalar bolaget ett särskilt tillägg av 4 öre per 100 kilogram sockerbetor.

Dessutom åtager sig bolaget även beträffande 1935 års sockerbetsodling

att lämna särskilt fraktbidrag till betodlarna enligt samma grunder som

för 1931.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.-ts proposition nr 79.

3 $.

Bolaget åtager sig att bestrida 8..r) procent av kostnaderna för den i 6 §

omförmälda nämnden.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga

betodlingskontrakt för 1935, innehållande bestämmelse örn det i 2 §

angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre eller det i nämnda paragraf omförmälda

tillägget av 4 öre, med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen

underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär,1 angående betarbetarlönerna

1935 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana

underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till

den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning

till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på ett lojalt

sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 §.

Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags priskurantpris å krossmelis

(KM) skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget

saluförda sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset

å KM åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å KM bestämmes enligt samma grunder som hittills efter

läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30 öre per

kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.

6 i

Bolagets verksamhet, i vad den ber öres av detta kontrakt, skall vara

underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd

av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke stå

i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget detta

samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle yttra sig

besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat beslut skall

omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga för kontrollens

utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela närmare

föreskrifter.

7 §.

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatsor

å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under

nämnda tid införes accis å socker.

8 §.

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1935 till och med den 29

februari 1936.

1 Se bilaga Aa.

Bihang tili riksdagens protokoll 1935. i sand. Nr 7.9.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:43 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande. a1 i texten
  2. BevU 1935:6 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten