Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av utbildning skur ser i praktisk flygning för vissa studerande vid tekniska högskolan

1935-02-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1935:82, Angående anordnande av utbildning skur ser i praktisk flygning för vissa studerande vid tekniska högskolan

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 82.

11

Nr 82.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande

av utbildning skur ser i praktisk flygning för

vissa studerande vid tekniska högskolan; given Stockholms

slott den 8 februari 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

ä Stockholms slott den 8 februari 1935.

Närvarande :

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström.

Uti en av styrelsen för tekniska högskolan den 4 maj 1934 med tillstyrkan

av bifall till Kungl. Majit överlämnad skrivelse har tekniska högskolans lärarkollegium

hemställt om vidtagande av åtgärder för anordnande genom flygvapnets

försorg av utbildningskurser i praktisk flygning för sådana stude
S01

35

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 82.

rande vid nämnda högskola, som deltaga i undervisningen i flygteknik, samt

därvid anfört i huvudsak följande.

I det betänkande, som avgavs av den utav Kungl. Majit tillsatta flygsäkerhetsutrednmgen

hade framhållits som ett önskemål, att flygingenjörer vid

flygvapnet förutom erforderliga teoretiska kunskaper även besutte färdighet

i praktisk flygring. Härjämte hade i samma betänkande uttalats, att vid

besättande av flygmgenjörsbeställning inom flygvapnet, vid i övrigt lika

förutsättningar, sådan sökande borde föredragas, som även vore praktiskt

flyttutbildad. Dessa synpunkter syntes numera också tillämpas vid flygvapnet.

J n

De skäi som föranlett flygsäkerhetsutredningen att framhålla betydelsen

av färdighet i praktisk flygning beträffande flygingenjörer vid flygvapnet, torde

också vara tillämpliga för att motivera önskvärdheten av att ingenjörer tjänstgörande

som konstruktörer eller i annan ansvarsfylld teknisk befattning vid

den civila flygindustrien eller andra civila flygföretag, ägde praktisk flygutbildEnbart

teoretisk flygteknisk utbildning vore, åtminstone ännu, icke

tor att kunna lösa alla de problem, som sammanhängde med framställandet

av ett gott flygplan. Speciellt stabilitets- och manövreringsfrågor

mäste ytterst losas på grundval av erfarenheter vid praktisk provhygning.

Det vore tydligt, att, aven örn prov- och inflygning av en flygplantyp kunde

uttoras av annan person an konstruktören, samarbetet mellan konst!uktören

och provflygaren (och därmed även det tekniska resultatet) endast kunde

vinna pa, att den forre vore praktiskt flygutbildad. En stor fördel vore

utan tvivel, örn provflygaren icke blott vöre en skicklig flygare utan därjämte

teoretiskt utbildad flygteknisk ingenjör.

. Stärka skäl syntes alltså tala för, att praktisk flygning borde ingå i flyo-- mgenjorens utbildning. Då tekniska högskolan sedan några år även hade

som uppgift att utbilda flygingenjörer, hade högskolans lärarkollegium med

hänsyn till vad sålunda anförts ansett sig böra upptaga till behandling

frågan, huruvida från högskolans sida åtgärder borde företagas för att bereda

studerande, i flygteknik vid högskolan möjlighet att under studietiden erhålla

praktisk flygutbildning.

De vägar för förvärvande av flygutbildning, som för närvarande stöde

studerande vid högskolan till buds, vore dels fullgörande av värnplikten i

ii uianST-i V1<a *DKvaPneti dels utbildning vid enskilt flygföretag eller flygklubb.

Den senare utbildningsvägen medförde relativt stora kostnader för

eleven, varför uen ej utan stora svårigheter kunde anlitas av mindre bemedlade

studerande. Värnpliktens fullgörande i flygtjänst vid flygvapnet

gåve givetvis den grundligaste flygutbildning, som kunde ifrågakomma, och

vöre av denna anledning att anbefalla för samtliga de studerande, som vid

högskolan teoretiskt utbildades till flygingenjörer. Flera av dessa skiderande

hade också hittills begagnat sig av denna möjlighet. Då avsikten med

ifrågavarande militära utbildning av flygare emellertid torde vara att skapa

en reserv av forare for ren flygtjänst, syntes det dock ej vara lämpligt att

i större utsträckning rekrytera denna reserv med personal, som med hänsyn

till sin teoretiska högskoleutbildning lämpligen vid mobilisering borde anvandas

för mgenjorstjänst vid flygvapnet och den enskilda flygindustrien.

runu • an fljgtekmskf; utbildade ingenjörer, som särskilt lämpade sig för

utbildning till den krävande uppgiften som prov- och inflygare, syntes dock

a ld möjlighet att erhålla denna grundliga flvgutbildning böra reserveras.

för den kategori, som komme att ägna sig åt rent ingenjörsarbete på flygomradet,

torde en något kortare flygutbildningskurs vara erforderlig, örn det

endast gällde att bibringa en för verksamheten som flygingenjör nödvändig

allmänbildning i fråga örn praktisk flygning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 82.

För att icke möjligheterna att förvärva en dylik flygutbildning skulle bliva

beroende av de studerandes förmögenhetsvillkor. syntes utbildningskurser

böra anordnas genom statens försorg. Det vore givetvis ej nödvändigt, att

flygutbildningen skedde under studietiden vid tekniska högskolan, men ur

många synpunkter torde det vara lämpligt, att den icke uppskötes till efter

avgång från högskolan. Det vore till fördel för den teoretiska utbildningen

i flygteknik vid högskolan, om praktisk flygutbildning föregått densamma

eller skedde samtidigt. Ur ålderssynpunkt torde också flygutbildning lämpligare

ske under studietiden vid högskolan än senare. Från de studerandes

sida hade också givits uttryck åt önskemålet, att möjligheter till praktisk

flygutbildning under studietiden vid högskolan bereddes.

Högskolan kunde såsom sådan näppeligen åtaga sig organiserandet av

dylika kurser. Dels förefunnes ej tillräcklig erfarenhet beträffande praktisk

flygning inom högskolan, dels skulle organiserandet av en fristående flygavdelning

vid högskolan ställa sig ganska dyrbart, såväl beträffande materielkostnader

som beträffande kostnader för erforderlig personal och skolans

drift i övrigt. En mera betryggande och avsevärt billigare lösning av frågan

skulle erhållas, om dylika kurser ordnades genom flygvapnets försorg. Yid

samråd med vederbörande inom flygvapnet hade framgått, att ur flygvapnets

synpunkt inga principiella hinder mötte för en lösning av frågan i denna

riktning, samt att ifrågavarande utbildning skulle hava att påräkna stort

intresse från flygvapnets sida. För bestridande av med kurserna förenade

kostnader skulle dock särskilt medelsanslag erfordras.

För beräkning av kostnaderna syntes kunna läggas till grund antalet av

deltagarna i den allmänna kursen i flygteknik vid högskolan under senare

år. Detta antal hade årligen utgjort 30 ä 35. Då det kunde förutses, att

några av de studerande icke skulle komma att begagna sig av möjligheten

till praktisk flygutbildning, vilken givetvis borde vara frivillig, samt att några

icke uppfyllde villkoren i gällande läkarbestämmelser, torde ett årligt antal

av 20 ä 25 elever kunna läggas till grund för kostnadsberäkningarna från

flygvapnets sida. Erforderlig grundläggande flygutbildning torde, enligt

vad som framgått vid förenämnda samråd, kunna erhållas under 25 ä 30

flygtimmar per elev. Önskvärt vore, att sådana studerande, som redan erhållit

sådan flygutbildning eller flygutbildning under fullgörandet av värnplikt

vid flygvapnet, kunde beredas tillfälle att underhålla sin flygträning i

samband med ifrågavarande kurser.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde lärarkollegiet, att

Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för anordnande genom flygvapnets försorg

av utbildningskurser i praktisk flygning för sådana studerande vid tekniska

högskolan, som deltoge i undervisningen i flygteknik.

Över den sålunda av tekniska högskolans lärarkollegium gjorda framställningen

har fly q styrel sen den 26 oktober 1934 avgivit utlåtande och därvid anfört

i huvudsak följande.

Flygstyrelsen förutsatte, att, sedan de ekonomiska grunderna blivit klarlagda,

det komme att uppdragas åt chefen för flygvapnet att inkomma med

förslag till kursernas lämpliga inordnande i flygvapnets övningar.

I samband med kurserna uppkommande kostnader syntes böra bestridas

dels av den enskilde, dels av staten.

Kostnaderna för erforderliga läkarundersökningar, 75 kronor per elev,

borde således bestridas av den enskilde, varvid de för privatflygare gällande

föreskrifterna borde tillämpas Vissa under flygtjänstgöring utgående ersättningar

(särskilda förmåner under flygtjänstgöring) syntes icke böra tillerkännas

eleverna. Icke heller syntes staten böra ikläda sig ansvar för flygrisk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Majus proposition nr 82.

Övriga av utbildningen förorsakade utgifter syntes däremot böra bestridas

av staten. Dessa utgifter vore:

1) övnings- oell underhållskostnader,

2) tillhandahållande av speciell flygarbeklädnad,

3) kostnader för lärarepersonal.

1. Övnings- och underhållskostnader.

För skolflygplan av typ Moth eller flygplan av ungefär samina storleksordning

kunde övningskostnaderna (driv- och smörjmedel samt övriga övningskostnader)

beräknas till 15 kronor per flygtimme och underhållskostnaderna

å för ändamålet disponerad flygmateriel (häri inräknade fallskärmar) likaledes

till 15 kronor per flygtimme; alltså sammanlagt 30 kronor per flygtimme.

Ifrågavarande kostnader skulle sålunda uppgå

a) under första året med beräkning av 20 elever i 30 timmar till (20 elever

X 30 timmar X 30 kronor =) 18,000 kronor samt

b) under följande år med beräkning av samma kostnad för elever i första

utbildning och 15 elever med försatt utbildning i 10 timmar till (18,000 kronor

+ 15 elever X 10 timmar X 30 kronor —) 22,500 kronor.

2. Tillhandahållande av speciell flygarbeklädnad.

Speciell flygarbeklädnad syntes med Kungl. Maj:ts tillstånd böra i mån

av tillgång tillhandahållas genom flygvapnets försorg. Kostnaden härför beräknades

med ifrågasatt omfattning av utbildningen belöpa sig till omkring

400 kronor för år.

3. Kostnader för lärarepersonal.

För den händelse reservofficerare måste tagas i anspråk som lärare förutsattes,

att inkallelse till tjänstgöring med Kungl. Maj:ts tillstånd finge ske

utöver i förordningen angående personal i flygvapnets reserv angiven tjänstgöring

och att härav föranledda kostnader finge bestridas av flygvapnets

vederbörliga anslag.

Under förutsättning att 2 reservofficerare inkallades under vardera 6 månader,

beräknades kostnaderna sålunda:

Lön till 2 reservofficerare i 6 månader h 332 kronor för man

och månad ........................................................................... kronor 3,984: —

Rese- och traktamentskostnader ä 100 kronor..................... » 200: —

Flygtillägg ä 270 kronor under 12 månader........................ » 3,240: —

Summa kronor 7,424: —

Då den ifrågasatta utbildningen vore avsedd att betjäna för flygvapnet

viktiga intressen, i första hand i fråga örn den ingenjörspersonal vid flygvapnet,

som rekryterades med från tekniska högskolan utgångna civilingenjörer,

men även i fråga örn mobiliseringstillgång på teknisk personal med viss

kännedom örn flygning, syntes det ändamålsenligt, att de kostnader, som

ansåges böra gäldas av staten, eller de här ovan under 1—3 angivna, ävensom

framdeles uppkommande kostnader för ersättning av vid ifrågavarande utbildning

förbrukad flygmateriel, bestredes från flygvapnets vederbörliga anslag

och årligen beräknades i flygstyrelsens förslag angående flygvapnets

medelsbehov.

I likhet med tekniska högskolans lärarkollegium anser även jag, att starka

skäl tala för, att frivilliga utbildningskurser i praktisk flygning inrymmas i

studieprogrammet för sådana studerande vid högskolan, som deltaga i under
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 82.

visningen i flygteknik. Ur olika synpunkter torde det, såsom lärarkollegiet

framhållit, icke vara lämpligt, att dessa kurser förläggas till tekniska högskolan.

Däremot lärer intet vara att erinra mot, att kurserna ifråga anordnas vid

flygvapnet, som har stort intresse av, att den flygutbildade ingenjörspersonalen

inom landet ökas, och där utbildning av ifrågavarande slag, enligt vad som

framgår av flygstyrelsens i ärendet avgivna yttrande, utan svårighet kan

äga rum.

Jag finner mig därför böra tillstyrka, att utbildningskurser i praktisk

flygning må anordnas vid flygvapnet för sådana studerande vid tekniska

högskolan, som deltaga i undervisningen i flygteknik.

Emot det i lärarkollegiets framställning framlagda förslaget beträffande

utbildningstidens omfattning har jag icke något att erinra.

I enlighet med vad flygstyrelsen föreslagit, torde uppkommande kostnader

för erforderliga läkarundersökningar av eleverna i samband med utbildningen

böra bestridas av dessa själva. Under utbildningstiden böra

eleverna givetvis ej äga rätt till några särskilda ersättningar eller avlöningsförmåner

i anledning av flygtjänstgöringen, för vilken staten ej heller synes

böra ikläda sig något särskilt riskansvar.

Däremot torde övriga av utbilduingen förorsakade utgifter, såsom övningsoch

underhållskostnader samt kostnader för speciell flygarbeklädnad och

lärarepersonal, böra bestridas av statsverket. Flygstyrelsen har beräknat,

att dessa kostnader för nästkommande budgetår komma att uppgå till

25,824 kronor. Emot denna beräkning har jag icke något att erinra. Någon

särskild medelsanvisning å riksstaten för berörda ändamål anser jag mig

emellertid icke böra ifrågasätta för nämnda budgetår, utan torde kostnaderna

i fråga kunna bestridas av flygvapnets vederbörliga anslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser,

som kunna visa sig erforderliga för ifrågavarande utbildningskursers

anordnande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att utbildningskurser i praktisk flygning må i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående avgivits anordnas

vid flygvapnet för sådana studerande vid tekniska högskolan,

som deltaga i undervisningen i flygteknik.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Haus Kungl. Höghet KronprinsenBegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. G. O. Montgomery.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:100 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, angående anordnande av utbildningskurser i praktisk flygning för vissa studerande vid tekniska s. 1 i texten
  2. SU 1935:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående anordnande av utbildning skur ser i praktisk flygning för vissa studsande vid tekniska högskolan. s. 9 i texten