Sök i Ratio Lex

Angående förstärkning av vissa anslag under femte huvudtiteln

113 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 85 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:19, Angående förstärkning av vissa anslag under femte huvudtiteln

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

1

Nr 19.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förstärkning av

vissa anslag under femte huvudtiteln; given Stockholms

slott den 9 januari 1936.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Inom socialdepartementet föreligga framställningar från vissa ämbetsverk

m. fl. rörande medelsbehov, som med de för innevarande budgetår anvisade

anslagen icke kunna tillgodoses. Då jag nu går att anmäla dessa framställningar,

i den mån desamma böra underställas riksdagen, har jag ansett lämpligt

att samtidigt framlägga förslag rörande förstärkning av departementets

anslag för samma budgetår till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I det följande skall jag behandla de olika ärendena punktvis i den ordning

respektive anslag ingå under femte huvudtiteln.

Bihang till riksdagens nrotokoll 1936. 1 sami. Nr

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 19-

Departements
chefen.

l:o) Socialstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för social
styrelsen

är, bland annat, upptagen en post till grundavlöningar m. m. till

övrig icke-ordinarie personal å 161,700 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1935 har befolkningskommissionen hemställt,

att Kungl. Majit måtte ur anslaget till oförutsedda utgifter ställa ett belopp

av 18,000 kronor till socialstyrelsens förfogande för skyndsamt slutförande av

den inom styrelsen pågående bearbetningen av det hushållsboksmaterial, som

styrelsen insamlat under åren 1932—1934. Kommissionen har därvid framlagt

i samråd med styrelsen uppgjorda riktlinjer för bearbetningen ävensom

kostnadsberäkningar.

Kommissionen erinrar i sistnämnda hänseende, att för färdigställande under

loppet av fem å sex månader — räknat från den 1 september 1935 — av

det av kommissionen ur familjesociala synpunkter ifrågasatta statistiska materialet

föranleddes vissa kostnader, vilka kunde uppdelas å dels kostnader

för hushållsboksmaterialets snabbare bearbetning och överföring å kartoliner,

dels ock särskilda kostnader för bearbetning av detta kartolinmaterial ur

nyssnämnda synpunkter. Kostnaderna för den snabbare bearbetningen hava

av socialstyrelsen uppskattats till 4,700 kronor, utgörande enbart personalkostnader,

och kostnaderna för bearbetningen ur familjesociala synpunkter till

13,300 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa 10,200 kronor å personal och

3,100 kronor å expenser.

Den av befolkningskommissionen i dess förenämnda skrivelse påkallade

bearbetningen av hushållsboksmaterialet är av särskild betydelse för kommissionens

utredningsarbeten. En bestämd förutsättning för att resultaten av

undersökningen skulle av kommissionen kunna beaktas har emellertid varit,

att arbetet utan dröjsmål kunde igångsättas. Socialstyrelsen har därför bemyndigats

verkställa bearbetningen i fråga. Då emellertid medel icke beräknats

vid bestämmandet av posten till grundavlöningar m. m. till övrig

icke-ordinarie personal för denna forcerade och utvidgade bearbetning, lära

åtgärder böra vidtagas för att i annan väg tillgodose ifrågavarande utgiftsbehov.

Kostnaderna för bearbetningen i dess helhet belöpa sig enligt förenämnda

beräkningar till 18,000 kronor. Från det belopp av 4,700 kronor, som under

alla omständigheter skulle varit erforderligt, även om utredningen icke utvidgats,

kan i detta sammanhang bortses. Återstående kostnader, 13,300

kronor, fördela sig med 10,200 kronor å omförmälda post och med 3,100

kronor å anslaget till socialstyrelsen: omkostnader. Beloppet 10,200 kronor

synes lämpligen böra överföras till posten från det å riksstaten för innevarande

budgetår upptagna förslagsanslaget till oförutsedda utgifter, medan

Kungl. Majit torde äga möjlighet att av omkostnadsanslaget anvisa erforderliga

medel för gäldandet av expenskostnaderna.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19• o

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för

budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till Socialstyrelsen:

Avlöningar, posten grundavlöningar m. m. till övrig

icke-ordinarie personal, må till nämnda anslag från det för

samma budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter överföras ett belopp av 10,200 kronor.

2: o) Statliga och statskommunala rcservarbeten. För innevarande budgetår

hava under femte huvudtiteln anvisats dels ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor till kontantunderstödsverksamhet m. m., dels ock ett reservationsanslag

av 32,000,000 kronor till statliga och statskommunala reservarbeten.

Därjämte har riksdagen medgivit, att, i den mån förstnämnda anslag

icke toges i anspråk för därmed avsett ändamål, detsamma finge av Kungl.

Maj:t disponeras för bestridande av kostnader för statliga och statskommunala

reservarbeten.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om beräknande av anslag

till bekämpande av arbetslösheten (femte huvudtiteln, punkt 19) omnämnde

jag, att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 4 december

1935 beräknat, att medelsbehovet för löpande budgetårs hjälpverksamhet

komme att överstiga de tillgängliga medlen med omkring 11,000,000 kronor.

I sin nämnda skrivelse, vilken såsom bilaga torde få fogas vid detta protokoll,

har kommissionen meddelat i följande sammanställning intagna uppgifter.

Antal sysselsatta i och kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten

juli 1934—juni 1936.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1935—juni 1936.)

A n

tal sy

s s e 1 s a t

t a

Månad

i statliga reservarbeten

i statskommunala

reservarbeten

Summa

1934-1985

1935—1936

1934—1935

1935—1936

1934—1935

1935-1936

Juli..............

26,756

18,215

17,075

9,132

43,831

27,347

Augusti ..........

26,816

16,288

16,037

8.325

42,853

24,613

September........

25,014

14,356

14,362

7,232

39,376

21,588

Oktober..........

23,639

13,320

14,187

6,626

37,826

19,946

November........

20,045

13,800

13,005

8.000

33,050

21,800

December ........

18,401

12,500

12,739

8,000

31,140

20,500

•Januari ..........

19,190

12,000

12,221

8.000

31,411

20,000

Februari..........

19,232

12,000

12,662

8,000

31,894

20,000

Mars ............

19,392

12,000

12,851

8,000

32,243

20,000

April ............

17,345

10,000

11,780

7,000

29,125

17,000

Maj..............

18,878

9,000

10,843

6,000

29,721

15,000

Juni..............

20,398

8,000

10,168

6,000

30,566

14,000

Medeltal

21,259

12,623

13,161

7,526

34,420

20,150

Kostnader för

budgetår kronor

53,419,858''

34,000,000

17,285,786

10,400,000

70,705,644''

44,400,000

1 Häri ingå även kostnader för kommissionens centrala förvaltning och revision.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 19-

Departements^

chefen.

I anslutning till sammanställningen framhåller kommissionen, att dess utgifter

för reservarbeten under budgetåret 1935/1936 kunde uppskattas till

44.400.000 kronor. Emellertid borde enligt kommissionen i detta sammanhang

tagas i beaktande det belopp av 1,000,000 kronor, som Kungl. Majit

jämlikt riksdagens beslut ägde disponera till viss företagsverksamhet, ävensom

100,000 kronor till ersättningar åt vägingenjörsassistenter, tillhopa sålunda

45,500,000 kronor. Då anslaget för denna gren av verksamheten utgjorde

32,000,000 kronor, uppkomme en brist av 13,500,000 kronor.

Kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen under

budgetåret 1935/1936 beräknar kommissionen vidare till sammanlagt

7.500.000 kronor. Då därför, inberäknat reservationer å anslag för budgetåret

1934/1935, stöde till förfogande ett belopp av 8,950,000 kronor, uppskattar

kommissionen överskottet å anslaget till kontantunderstödsverksamhet

m. m. till 1,450,000 kronor, vilket belopp såsom förut nämnts finge av

Kungl. Majit disponeras för bestridande av kostnader för reservarbeten. Å

hjälpverksamheten i dess helhet skulle alltså uppstå en brist av (13,500,000

— 1,450,000) 12,050,000 kronor.

Kommissionen framhåller, att vid dessa beräkningar icke tagits hänsyn

till den väntade ökningen av de medel, som under innevarande budgetår

kunde beräknas inflyta från uppdragsgivare till statliga reservarbeten. Då

vidare den sjunkande omslutningen syntes medgiva någon minskning av de

i rörelsen bundna tillgångarna, har kommissionen ansett försvarligt att räkna

med ett ytterligare medelsbehov för budgetåret av 11,000,000 kronor.

På grund av det väsentligt förbättrade arbetslöshetsläget har den genom

arbetslöshetskommissionen bedrivna hjälpverksamheten under den gångna

delen av innevarande budgetår kunnat avsevärt begränsas. Sålunda utgjorde

de i reservarbeten sysselsatta hjälpsökande i november 1934 33,000, medan

motsvarande siffra för november 1935 uppgick till ej fullt 21,000. Vid förstnämnda

tidpunkt åtnjöto därjämte närmare 10,000 kontantunderstöd mot

3,300 sistlidne november. Att trots den inträdda väsentliga förändringen i

läget kommissionen nödgats påkalla åtgärder för täckande av ett ytterligare

beräknat medelsbehov av 11,000,000 kronor för hjälpverksamhetens bedrivande

under budgetåret, föranledes till huvudsaklig del av den jämkning i

den av mig förordade relationen mellan statskommunala och statliga reservarbeten,

som av riksdagen vidtogs. I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag

uttalade jag sålunda, att anslag borde beräknas för sysselsättning av

genomsnittligt under året 18,000 reservarbetare, fördelade med ungefär hälften

på var och en av de båda reservarbetsformerna. Av riksdagen i dess

skrivelse nr 371 gjorda uttalanden angående den avvägning mellan statliga

och statskommunala reservarbeten, som kunde påkallas av arbetslöshetssituationen

och utvecklingen på arbetsmarknaden, hava emellertid föranlett

kommissionen att åt de väsentligen dyrare statliga arbetena giva ett större

utrymme än som av mig förutsatts. Kommissionen beräknar sålunda, att

medeltalet för året i de nämnda arbetena sysselsatta kommer att utgöra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19■ 0

12.500 man, medan i de statskommunala arbetena skulle sysselsättas allenast

7.500 man. Den av nämnda omläggning betingade kostnadsökningen angives

till 12,400,000 kronor.

De antaganden rörande arbetslöshet och hjälpbehov under den återstående

delen av innevarande budgetår, från vilka kommissionen vid sina beräkningar

utgått, giva icke anledning till erinran från min sida. Jag anser mig

emellertid böra framhålla, att Kungl. Maj:t torde böra ställa medel till kommissionens

förfogande allenast i den mån så finnes av omständigheterna påkallat.

På sätt chefen för finansdepartementet vid behandlingen av finansplanen

för budgetåret 1936/1937 anfört, torde medel för ändamålet lämpligen böra

beredas av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för

budgetåret 1935/1936 anvisade reservationsanslaget till statliga

och statskommunala reservarbeten må till nämnda anslag

från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 11,000,000

kronor.

3:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Riksförsäkringsanstalten har

för närvarande under utförande en statistisk undersökning av olycksfallsriskerna

bland de mindre arbetsgivarnas arbetare. De med denna undersökning

förbundna kostnaderna för extra personal, vilka belöpa å innevarande

budgetår, skola utgå från den i gällande avlöningsstat för anstalten upptagna

posten å 588,000 kronor till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie

personal.

Beträffande ifrågavarande undersökning vill jag erinra örn vederbörande

utskotts utlåtanden med anledning av två vid fjolårets riksdag väckta likalydande

motioner, I: 62 och II: 144, angående en rättvisare beräkning av

mindre jordbrukares premier till riksförsäkringsanstalten.

Första kammarens andra tillfälliga utskott anförde i utlåtande nr 7 — efter

en redogörelse för vissa av riksförsäkringsanstalten under år 1934 vidtagna

åtgärder i syfte att erhålla mer tillförlitliga uppgifter än förut för beräkning

av premierna för mindre arbetsgivare —- att utskottet ingalunda

ville göra gällande, att med dittills vidtagna åtgärder på förevarande viktiga

område alla frågor skulle hava nått en slutgiltig eller fullt tillfredsställande

lösning. Vad som nyligen åtgjorts för en förbättring av systemet förtjänade

dock att prövas. Nya frågor påkallade ständig uppmärksamhet och finge

givetvis icke eftersättas i avvaktan på att tillräckliga erfarenheter vunnits angående

de senaste omläggningarna. Utskottet utginge emellertid från att

riksförsäkringsanstalten sin plikt likmätigt ägnade forisatt ingående och oav
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

låtlig uppmärksamhet åt dithörande spörsmål. Utskottet hemställde, att motionen

I: 62 icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda, vilket

även blev kammarens beslut.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott yttrade i utlåtande nr 4 bland

annat, att utskottet förutsatte, att riksförsäkringsanstalten läte sig angeläget

vara att söka åstadkomma en så rättvis avgiftspåföring, som förhållandena

medgave, samt hemställde, att motionen II: 144 icke måtte till någon andra

kammarens åtgärd föranleda. Andra kammaren biföll denna utskottets hemställan.

I skrivelse den 9 november 1935 har riksförsäkringsanstalten gjort framställning

örn anvisande av medel till bestridande av de på innevarande budgetår

belöpande kostnaderna för den statistiska undersökning av olycksfallsriskerna

bland de mindre arbetsgivarnas arbetare, vilken jag inledningsvis

omnämnt.

Anstalten har därvid till en början beträffande tillkomsten av denna undersökning

och omfattningen av densamma anfört följande.

Vid den revision av anstaltens premietariff för försäkringar enligt lagen

örn försäkring för olycksfall i arbete, som verkställts under september månad

1935, hade anstalten givetvis uppmärksammat de förutnämnda motionerna

och de uttalanden inom riksdagens båda kamrar, som föranletts av dem. Det

hade därvid visat sig nödvändigt, för en rättvisare beräkning av de mindre

arbetsgivarnas premier, att söka erhålla ett säkrare underlag för dessa premieberäkningar

än som då stått anstalten till buds.

En statistisk undersökning av riskförhållandena bland de mindre arbetsgivarnas

arbetare under åren 1922 och 1923 hade av anstalten verkställts

under åren 1924 och 1925. På grund av det omfattande arbete, som en sådan

undersökning krävde, hade någon dylik icke därefter utförts. Den för

åren 1922 och 1923 utförda undersökningen kunde, med hänsyn till därefter

vidtagna lagändringar och även i övrigt förändrade förhållanden, icke längre

tjäna till erforderlig ledning för en tillfredsställande beräkning av de mindre

arbetsgivarnas premier. Vid förut omförmälda tariffrevision syntes det därför

anstalten oundgängligt —- icke minst med aktgivande på nyssnämnda uttalanden

inom riksdagen — att verkställa en ny statistisk undersökning av

riskförhållandena bland de mindre arbetsgivarnas arbetare. Lämpligen borde

denna avse förhållanden under åren 1932 och 1933.

Vid en dylik undersökning måste ett synnerligen omfattande material bearbetas.

Samtliga de mindre arbetsgivare, vilka vore upptagna i anstaltens arbetsgivarförteckningar

för ifrågavarande år — utgörande för vartdera året

mer än 500,000 — skulle yrkesgrupperas, antalet i förteckningarna upptagna

arbetare skulle fördelas på de olika yrkesgrupperna, de olycksfall, som

träffat arbetare hos mindre arbetsgivare under dessa år — sammanlagt omkring

40,000 -— skulle identifieras mot arbetsgivarna och åsättas yrkesgruppsbeteckning,

varjämte ersättningskostnaderna måste fördelas på de olika yrkesgrupperna.

Enligt en verkställd beräkning skulle undersökningens utförande

kräva minst ett ars tid, örn 8 extra biträden beräknades för densamma

och undersökningen utfördes med tillhjälp av de hos anstalten installerade,

synnerligen arbetsbesparande Hollerithmaskinerna.

Då premierna för ett visst år av anstalten måste fastställas i god tid före

årets ingång, skulle den tilltänkta undersökningen, med hänsyn till vad så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

7

lunda anförts, tidigast kunna utnyttjas för bestämmandet av premierna för år

1937. Skulle detta emellertid bliva möjligt, måste anstalten omedelbart igångsätta

undersökningen och anställa för densamma erforderlig personal.

Anstalten hade med hänsyn till förenämnda utskottsuttalanden ansett sig

icke kunna underlåta att verkställa den ifrågasatta statistiska undersökningen

och — för att ej äventyra dess utnyttjande för bestämmandet av premierna för

år 1937 — besluta omedelbart igångsätta densamma.

Kostnaderna för undersökningens utförande — frånsett dyrtidstillägg —

hava av anstalten beräknats enligt följande sammanställning.

Extra biträden för yrkesgruppering, identifiering m. m.....kronor 8,600

Extra biträden för stansningsarbete (ackordsavlöning) ...... » 7,800

Kortkostnader ........................................ » 3,300

Summa kronor 19,700

Utgifterna för extra personal i denna kostnadsberäkning skulle, erinrar anstalten,

i den mån de belöpte på innevarande budgetår, enligt gällande bestämmelser

utgå av den i avlöningsstaten för anstalten upptagna posten å

588.000 kronor till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

Under denna av riksdagen maximerade anslagspost vore det emellertid icke

möjligt att inrymma de på detta budgetår belöpande utgifterna för undersökningen,

vilka utgjorde ungefär 12,000 kronor.

Med åberopande av vad sålunda anförts har anstalten hemställt, att medel

för bestridande av nämnda utgifter å omkring 12,000 kronor måtte ställas

till anstaltens förfogande.

Riksförsäkringsanstalten bör givetvis hava erforderliga medel till förfogan- Departementsde

för fullföljande av ifrågavarande undersökning, som avses skola utföras chefen•

under innevarande och nästa budgetår. Mot de av anstalten uppskhttade

kostnaderna för densamma, 19,700 kronor, och det för personalkostnader under

innevarande budgetår därav beräknade beloppet av 12,000 kronor har

jag icke något att erinra. Såsom anstalten påpekat, böra personalkostnaderna

för undersökningen utgå från den i avlöningsstaten för anstalten upptagna

posten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Då emellertid

denna posts nuvarande belopp, 588,000 kronor, icke torde förslå till

täckande jämväl av de på innevarande budgetår belöpande personalkostnaderna

för undersökningen samt posten är av riksdagen maximerad, förordar

jag, att framställning göres hos riksdagen om förstärkning av posten med

12.000 kronor. Beloppet torde lämpligen kunna utgå av det för innevarande

budgetår beviljade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Bifalles det förslag till ny avlöningsstat för anstalten, vilket jag tillstyrkt

i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 25), torde från den

i denna stat upptagna posten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie

personal under nästa budgetår kunna gäldas återstående personalkostnader

för undersökningen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

Def.ariemenls
chefen.

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för

budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till Riksförsäkringsanstalten:

Avlöningar, posten grundavlöningar m. m.

till övrig icke-ordinarie personal, må till nämnda anslag

från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget till

oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 12,000 kronor.

4:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för pensionsstyrelsen

är, bland annat, upptagen en post å 264,000 kronor till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 30 november 1935 har pensionsstyrelsen anmält behov av

ytterligare medel under innevarande budgetår för avlönande av extra personal

samt för bestridande av vissa omkostnader. Styrelsen har därvid framhållit,

att det enligt 42 § lagen om folkpensionering åligger styrelsen att utan

ansökning höja pensionstillägg, som någon åtnjuter vid utgången av år 1936,

till huvudsaklig överensstämmelse med reglerna örn tilläggspension. Styrelsen

anför därefter i huvudsak följande.

Omräkningsarbetet, som omfattade omkring 400,000 utgående pensioner

och som utan tidsutdräkt måste verkställas, ombesörjdes av styrelsens försäkringstekniska

byrå. Denna hade för ändamålet förstärkts med ett stort

antal tillfälliga befattningshavare. Arbetet bedreves i särskilt förhyrd lokal

och hade påbörjats under sistlidne september månad. Det beräknades vara

slutfört före 1936 års utgång, efter vilken tid allenast vissa kompletteringsarbeten

skulle utföras.

De tillfälliga befattningshavarna utgjordes av 42 kvinnliga biträden och

en kontorsgosse. De kvinnliga biträdenas ersättning för arbetsdag utgjorde

för 6 av dem 6 kronor 50 öre och för återstoden 5 kronor 50 öre. Kontorsgossen

betalades med 2 kronor 75 öre för arbetsdag. Dyrtidstillägg utginge

icke å ersättningarna. Vidare åtnjöte det kanslibiträde å försäkringstekniska

byrån, som deltoge i ledandet och övervakandet av omräkningsare

betet, enligt beslut av Kungl. Maj:t den 15 november 1935 ett månatligt arvode

av 60 kronor, vilket kunde beräknas komma att utgå till och med april

1936. Efter utgången av denna månad skulle allenast 10 å 15 biträden vara

erforderliga till 1936 års slut.

Styrelsen beräknar kostnaderna för avlöning åt denna personal till omkring

65,000 kronor, varav 50,000 kronor kunde antagas bliva förbrukade under

innevarande budgetår. Därjämte räknar styrelsen med vissa omkostnader

för omräkningsarbetet å tillhopa 15,000 kronor, varav största posten, omkring

9,000 kronor, belöper å skrivmaterialier, papper, blankettryck och

dylikt.

Såsom nämnts har pensionsstyrelsen att verkställa omräkning av hittills

utgående pensionstillägg enligt de i lagen örn folkpensionering fastställda

grunderna i så god tid, att vederbörande pensionstagare från och med den 1

januari 1937 kunna komma i åtnjutande av de nya pensionerna. För denna

omräkning, som för att medhinnas redan igångsatts, har styrelsen självfallet

varit nödsakad att i betydande utsträckning anställa extra personal. Då

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

9

vid beräknandet av styrelsens medelsbehov för avlönande av icke-ordinarie

befattningshavare under innevarande budgetår hänsyn icke kunnat tagas till

berörda omständighet, ligger det i sakens natur, att de disponibla anslagsmedlen

icke lämna tillgång för bestridande av kostnaderna i fråga.

Jag har därför haft under övervägande att föreslå Kungl. Majit att för

ändamålet disponera medel av det för nämnda budgetår anvisade förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. Ehuru förutsättningar torde hava förelegat

för ett dylikt förfaringssätt, har jag dock, då genom interimistiskt ianspråktagande

av medel från den i staten upptagna posten till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal behovet av medelsförstärkning icke

inträder förrän efter tidpunkten för riksdagens sammankomst, velat bereda

riksdagen tillfälle att pröva det förhållandevis avsevärda anslagskravet.

Såsom av pensionsstyrelsens förut omförmälda framställning inhämtas,

uppskattas de av omräkningen föranledda särskilda pensonalkostnaderna till

65,000 kronor, varav ett belopp av 50,000 kronor erfordras för innevarande

budgetår.

Enär Kungl. Majit torde vara oförhindrad att för de av omräkningen föranledda

omkostnaderna anvisa medel från styrelsens omkostnadsanslag och

då jag icke har något att erinra mot pensionsstyrelsens beräkningar i fråga

örn personalkostnaderna, vill jag förorda, att framställning göres hos riksdagen

allenast angående förstärkning av ämbetsverkets anslagspost till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal med ett belopp av 50,000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för

budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till Pensionsstyrelsen:

Avlöningar, posten grundavlöningar m. m. till övrig

icke-ordinarie personal, må till nämnda anslag från det för

samma budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

överföras ett belopp av 50,000 kronor.

5:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för länsstyrelserna

upptager, bland annat, en post till grundavlöningar m. m. till övrig

icke-ordinarie personal å 1,190,000 kronor. Den 28 juni 1935 har Kungl.

Majit fastställt de belopp, som av varje länsstyrelse må under löpande budgetår

användas till avlönande av nämnda personal. Jag tillåter mig att härutinnan

hänvisa till statsliggaren för budgetåret 1935/1936 s. 219.

Vid min anmälan i 1935 års statsverksproposition av medelsbehovet för

bestridande av länsstyrelsernas avlöningskostnader var jag tveksam rörande

det belopp, som erfordrades till grundavlöningar m. m. till övrig ickc-ordinarie

personal vid länsstyrelserna. Den hittills under budgetåret vunna erfarenheten

har bestyrkt, att posten tillmätts för knappt.

Pågående utredning rörande länsstyrelsernas organisation har, enligt vad

Bihang till riksdagens protokoll t hitli. 1 sami. Nr 1!).

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

jag inhämtat, givit vid handen, att löneförmånerna för länsstyrelsernas ickeordinarie

personal mångenstädes äro utmätta njuggare än på andra håll

inom statsförvaltningen. Fall hava till och med förekommit, då för utförande

av nödvändiga göromål måst tagas i anspråk arbetskrafter, som på

grund av de tillgängliga medlens knapphet icke kunnat erhålla någon ersättning

för sitt arbete. En sådan ordning kan givetvis icke anses tillfredsställande.

I samband med den i fjol beslutade omläggningen av riksstatens utgiftssida

maximerades ifrågavarande post, varför Kungl. Majit numera saknar

den möjlighet, som tidigare stod till buds, att tillhandahålla de länsstyrelser,

som därav visade sig vara i oundgängligt behov, förstärkningsbelopp för avlöningar

åt den icke-ordinarie personalen. Jag vill därjämte erinra, att

Kungl. Majit för nästa budgetår föreslagit en höjning av posten med 80,000

kronor.

Under dessa omständigheter ser jag mig nödsakad att påkalla åtgärder för

erforderlig anslagsförstärkning för tillgodoseende av det ytterligare medelsbehov,

som med visshet kan förutsättas inträda under återstoden av innevarande

budgetår. Med ledning av beräkningar, som jag låtit verkställa på

grundval av uppgifter från länsstyrelserna, uppskattar jag det förefintliga

ytterligare medelsbehovet till 40,000 kronor.

Jämväl i detta fall synes mig för förstärkningen böra anlitas förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för

budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till Länsstyrelserna:

Avlöningar, posten grundavlöningar m. m. till övrig

icke-ordinarie personal, må till nämnda anslag från det för

samma budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter överföras ett belopp av 40,000 kronor.

6: o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget är för

budgetåret 1935/1936 uppfört med 250,000 kronor. Såsom jag i annat sammanhang

erinrat (femte huvudtiteln, punkt 167), disponerades för hithörande

utgifter under föregående budgetår ett belopp av omkring 390,000 kronor.

Under den förflutna delen av innevarande budgetår hava ej mindre än

14 utredningar slutförts, vilket i sin ordning medfört en avsevärd belastning

å anslaget, dels med hänsyn till det i regel mera koncentrerade arbetet vid

betänkandenas slutjustering, dels ock genom tryckningskostnader. Tryckta

betänkanden hava dessutom under tiden 1 juli—31 december 1935 avlämnats

av bostadssociala utredningen och sakkunniga för utredning rörande

dyrortsgraderade folkpensioner, varjämte befolkningskommissionen avgivit

flera betänkanden, vilka allenast stencilerats. Ett preliminärt betänkande,

avseende en del av utredningsuppdraget, har ock framlagts av 1934 års

barnpensioneringssakkunniga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lo
-

ll

Till närmare belysning av medelsåtgången vill jag framhålla, att tryckningskostnaderna

under nyss angivna period uppgått till omkring 10,000

kronor. För statistiska utredningar, anordnade huvudsakligen av bostadssociala

utredningen och 1934 års byggnadsindustrisakkunniga, har utanordnats

ett belopp av omkring 47,000 kronor. Inalles hava utgifterna under

tiden 1 juli—31 december 1935 uppgått till omkring 289,000 kronor.

Av anslaget återstod vid årsskiftet, efter en den 20 december 1935 beslutad

förstärkning från anslaget till extra utgifter å 10,000 kronor, ett belopp

av omkring 19,000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att, på sätt

riksdagen förutsatt vid framställning angående undersökning av vårt lands

befolkningsfråga, Kungl. Majit genom beslut den 25 oktober 1935 föreskrivit,

att för förstärkning av femte huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga skulle till nämnda anslag från

det för budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

överföras ett belopp motsvarande utgifterna för ifrågavarande utredning

intill utgången av januari 1936, dock högst 65,000 kronor. Sagda kostnader

till och med utgången av december 1935 kunna uppskattas till 47 å

48,000 kronor.

I avseende å pågående utredningar, beträffande vilka sålunda medel erfordras

under den återstående delen av budgetåret, vill jag erinra, att —

frånsett befolkningskommissionen — ett tiotal sådana äro i verksamhet, nämligen

hembiträdesutredningen, bostadssociala utredningen, vaccinationsutredningen,

1934 års barnpensioneringssakkunniga, 1934 års byggnadsindustrisakkunniga,

enmansutredningar rörande socialstyrelsens organisation och rörande

pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet, arbetstidsutredningen

angående affärs- och kontorsanställda, länsstyrelseutredningen samt 1935

års Blekingeutredning. Därjämte bestridas från anslaget ersättningar till

sakkunnig biträdande personal å departementets lagbyrå.

Vid övervägande av medelsbehovet under den återstående delen av budgetåret

har jag utgått från de uppgifter, som föreligga rörande kostnaderna

för nyssberörda utredningar under senaste halvår, vilka, frånsett departementssakkunniga

å lagbyrån, kalkylerats till 153,000 kronor. För sistnämnda

sakkunniga torde böra beräknas omkring 17,000 kronor, tillsammans sålunda

170,000 kronor. Med iakttagande av all möjlig sparsamhet anser jag

mig emellertid kunna begränsa det beräkneliga medelsbehovct för tiden 1

januari—30 juni 1936 till 150,000 kronor.

På grund av angivna förhållande och då anslaget till extra utgifter, varå

den 1 januari 1936 återstod ett belopp av omkring 16,000 kronor, med

hänsyn till väntad ytterligare belastning icke lämpligen bör tagas i anspråk

för täckande av nu ifrågavarande kostnader, är ett belopp av 150,000 kronor

erforderligt till förstärkning av kommittéanslaget för löpande budgetår.

Beloppet torde, på sätt i liknande fall tidigare skett, få överföras från det

för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för

budgetåret 1935/1936 uppförda reservationsanslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga må till nämnda

anslag från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 150,000

kronor.

Vad chefen för socialdepartementet sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hemg Rooth.

356027. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

Till KONUNGEN

Statens arbetslöshetskommission får till Kungl. Maj:t överlämna uppgjorda

beräkningar rörande kostnaderna för kommissionens verksamhet under innevarande

budgetår ävensom avgiva förslag örn erforderliga medel för uppehållande

under budgetåret 1936/1937 av den hjälpverksamhet för oförvållat

arbetslösa, som kommissionen enligt kungörelsen nr 434/1934 har att utöva.

Till stöd för den här nedan gjorda medelsframställningen får kommissionen

anföra följande.

I. Översikt över arbetslöshetsläget åren 1934 och 1935.

Utvecklingen av arbetslöshetsförhållandena, sådana de återspegla sig i den

offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och kommissionens statistik,

framgår av tab. 1 och 2 samt diagram; 1, sid. 70.

Örn man bortser från den naturliga säsongförbättring, som regelbundet inträder

under sommarmånaderna, noteras för de närmast efter 1930 följande

åren successivt stegrade arbetslöshetssiffror. Denna fortskridande försämring

kulminerade under 1933. Man kan numera med stöd av föreliggande material

fastställa, att under sistnämnda år den tidigare oavbrutna försämringen av

arbetsmarknaden upphörde och att en omsvängning då ägde rum. Vad statistiken

rörande arbetslösheten inom fackföreningarna beträffar, ligger från

och med augusti det procentuella antalet arbetslösa lägre än motsvarande procentsats

för föregående år. Denna förbättring, som i ökat tempo fortsatte under

1934, har under 1935 visat någon tendens till avmattning. Så sjönk t. ex.

arbetslösheten inom fackföreningarna under augusti månad från 19.6 % år

1933 till 13.3 % år 1934 men endast till 10.3 % år 1935.

Statistiken rörande den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet ger en

något annan bild, vilket förhållande sammanhänger med vissa utvidgningar av

arbetsförmedlingens ombudsinstitution. Genom den ökning, som antalet till

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tab. 1. Antal arbet sansökn ingar på 100 lediga platser Tid den offentliga arbetsförmedlingen

samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet.

iren 1930-1935.

Månad

Antal arbetsansökningar på 100

lediga platser vid den offentliga

arbetsförmedlingen

Fackföreningarnas arbetslöshet i

procent av medlemsantalet

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1930

1931

1932

1933

1934

1935

januari ....

241

222

368

569

560

380

13.9

20.2

24.2

28.8

24.4

22.5

februari ....

211

232

412

565

540

396

13.2

18.7

23.8

27.7

24.4

20.2

mars.....

171

191

343

577

430

351

12.3

19.4

24.1

28.7

23.8

18.5

april.....

140

194

341

510

401

286

10.8

17.1

20.8

24.3

19.6

16.1

maj......

129

164

339

458

317

251

8.0

13.2

19.0

21.1

15.4

12.1

juni......

127

187

351

451

298

239

8.0

12.4

19.3

20.3

14.0

11.2

juli......

140

198

370

503

292

255

8.0

11.8

19.4

19.4

12.9

9.9

augusti ....

144

201

366

476

281

239

8-1

12.8

20-0

19.6

13.3

10.3

september . . .

146

197

351

480

286

230

9.5

13.4

20.6

19.2

13.0

10.9

oktober ....

175

257

395

538

326

265

12.3

16.4

22.1

20.2

14.8

—

november . . .

254

413

661

657

446

—

15.3

19.3

24-1

22.3

17.1

—

december . . .

238

343

689

644

446

—

22.9

26.5

31.0

27.2

23.7

—

Medeltal

178

236

413

545

392

—

11.9

16.8

22.4

23.3

18.0

—

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöslietskommissionens månads
-

rapporter.

Åren 1930-

-1935.

Månad

1930

1931

1932

1938

1934

1935

januari . .

februari

mars . . .

......16,647

......15,384

......13,572

40,245

41,595

41,885

103,742

108,032

109,674

180,602 1

181,944

186,561

171,540

166,348

160,345

93,419

89,838

83,588

april . . .

maj . . .

juni . . .

......11,368

...... 9,013

...... 6,634

39,396

34,550

31,057

111,333

104,094

97,370

176,825

156,211

145,458

145,588

116,257

99,628

75.122

61,177

51,157

juli . . .

augusti . .

september .

...... 5,824

...... 6,314

...... 8.589

30,520

35,701

40,377

94,687

99,826

106,404

138,855

144,185

151,498

86,253

83,042

78,918

42.582

41,723

41,190

oktober . .

november .

december .

......14,611

...... 24.824

......31,901

57,143

77,254

88,761

123,584

146,981

161,155

164,747

170,702

171,065

84,811

92,016

92,881

47,045

Medeltal 13,723

46,540

113,907

164,054

114,802

.Vr _

tiri*

kommissionen rapporterande kommuner särskilt i slutet av år 1933 undergick,

tillfördes den offentliga arbetsförmedlingen i stor omfattning nytt klientel.

Relationstalet mellan antalet arbetsansökningar och lediga platser kom härigenom

icke att lika markerat som annan förefintlig statistik återspegla förbättringen

av arbetsmarknaden under senare delen av år 1933. Nedgången i antalet

arbetsansökningar på 100 lediga platser under 1934 och 1935 kan i stort

sett anses motsvara minskningen i fackföreningsarbetslösheten under denna

tid, varvid dock bör ihågkommas, att antalet arbetsansökningar avser icke endast

arbetslösa utan även personer, som blott önska ombyte av sysselsättning.

De tecken på en förbättring av arbetsmarknaden, som kunde skönjas redan

under 1933, framträdde med ingången av 1934 med allt större tydlighet. En
1

Har tidigare felaktigt nppgivits till 189,225.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

ligt kommissionens statistik, som endast avser hos arbetslöshetskommittéerna

anmälda hjälpsökande och som därför kan röna inverkan av hjälppolitiken, låg

från och med januari månad 1934 antalet hos kommissionen hjälpsökande arbetslösa

under motsvarande månadssiffra för 1933, och utvecklingen under

1934 visade fortskridande förbättring. Under innevarande år ha de hjälpsökande

arbetslösa i stort sett uppgått till hälften av motsvarande antal under

föregående år. Vid utgången av oktober månad hade antalet sjunkit med

omkring 118,000 i förhållande till samma månad 1933 och med 38,000 i förhållande

till 1934. Utvecklingen av arbetsmarknaden, sådan denna återspeglar

sig i kommissionens statistik, åskådliggöres i tab. 3, varest antalet hjälpsökande

arbetslösa för var och en av månaderna under åren 1933—1935 satts

i procent av antalet för motsvarande månad under närmast föregående år.

Tab. 3. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1933—1935 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad 1933 i % av 1932 1934 i % av 1933 1935 i % av 1934

■januari.............. 174.1 95.0 54.5

februari.............. 168.4 91.4 54.0

mars...... 170.1 85.9 52.1

april............... 158.8 82.3 51.6

mai................ 150.1 74.4 52.6

juni............... 149.4 68.5 51.3

juli................ 146.6 62.1 49.4

augusti.............. 144.4 57.6 50.2

september............. 142.4 52.1 52.2

oktober.............. 183.3 51.5 55.5

november.............116.1 53.9 —

december............. 106.1 54.3 —

Det framgår härav, att sedan mars 1933, då hjälpsökandesiffran nådde sitt

hittillsvarande maximum och med 70 % översteg fjolårssiffran, avståndet mellan

årssiffrorna varit i avtagande till september 1934, varefter en stabilisering

synes ha ägt rum. Detta framgår även av att för oktober 1935 den absoluta

stegringen av hjälpsökandesiffran var ungefär densamma som vid motsvarande

tid föregående år.

Den under våren 1934 särskilt starka nedgången av arbetslösheten har haft

en viss motsvarighet under 1935. Medan under fjolåret antalet hjälpsökande

i april utgjorde 82.3 % och i maj 74.4 % av fjolårssiffran, voro motsvarande

tal för innevarande år 51.6 % och 52,6 %. För juni månad noterades

emellertid 51.3 %, och den relativa stegringen från april till maj är närmast

beroende på den väsentliga nedgången i arbetslösheten under maj 1934. Det

torde kunna ifrågasättas, örn icke den under senare delen av 1934 och 1935

förhållandevis konstanta relationen till föregående års hjälpsökandesiffror får

anses tyda på att den arbetslöshet, som nu återstår — i den mån den icke utgör

en säsongföreteelse — är beroende av lokala konjunkturrubbningar och

rationaliseringar, varjämte ett icke yrkesutbildat klientel av kvalitativt svagare

beskaffenhet torde återfinnas bland de hjälpsökande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Under tidigare år har nästan undantagslöst augusti månad i arbetslöshetskommissionens

statistik visat stigande hjälpsökandesiffror. Under såväl föregående

som innevarande år har i stället icke blott augusti utan även september

visat fallande siffror, varvid dock för innevarande år skillnaden mellan

augusti och september varit obetydlig, endast omkring 500.

Den fortskridande förbättringen av arbetsmarknaden kan även belysas av

socialstyrelsens kvartalsstatistik angående arbetstillgången. I samband med

infordrandet av det för beräkningen av konjunktursiffrorna erforderliga materialet

inhämtas uppgifter, huruvida — enligt vederbörande arbetsgivares uppfattning

— brist, normal tillgång eller överflöd på arbetskraft förelåg vid utgången

av kvartalet. I efterföljande tab. 4 ha dessa uppgifter sammanställts

och bearbetats.

Tab. 4. Fördelning: av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, med

hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft. Procenttal.

Fördelning

i procent på arbetsgivare, som

År,

kvartal

antalet

uppgivit, att på arbetskraft rått

arbetare

brist

tillräcklig tillgång

överflöd

lia

kvartalet 1933 .....

.... 233,715

0.3

27.6

72.1

2:a

> > .....

.... 234,208

0.2

31.7

68.1

3:e

» » .....

.... 247,912

0.9

36.8

62.3

4:e

) » .....

.... 254,863

0.4

37.3

62.3

l:a

kvartalet 1934 .....

.... 278,124

1.1

42.5

56.4

2:a

> > .....

.... 291,217

4.9

51.6

43.6

3:e

> .....

.... 314,890

5.7

56.5

37.8

4:e

3> > .....

.... 308,756

4.1

58.0

37.9

l:a

kvartalet 1935 .....

.... 308,625

5.5

58.2

36.3

2:a

> > .....

.... 324,722

8.3

63.6

28.1

3:e

> >.....

.... 331,518

10.9

62.2

26.9

Antalet arbetare hos de arbetsgivare, som noterade, att överflöd på arbetskraft

förekom, utgjorde under första kvartalet 1933 72.1 % av samtliga av

förevarande statistik berörda arbetare. De föregående kvartalen visa en fortskridande

stegring av motsvarande antal. Från och med andra kvartalet 1933

inträder emellertid ett förändrat läge, i det att dessa siffror, bortsett från en

stegring på 0.1 % mellan tredje och fjärde kvartalen 1934, visa fortgående sänkning.

För tredje kvartalet 1935 har sålunda antalet arbetare hos arbetsgivare,

som noterat överflöd på arbetskraft, sjunkit till 26.9 % av samtliga, medan

antalet arbetare hos arbetsgivare, som noterat normal tillgång på arbetskraft,

stegrats från 27.6 % (lista kvart. 1933) till 62.2 %. Brist på arbetskraft var

under år 1933 rådande i synnerligen ringa omfattning, men från och med

första kvartalet 1934 har en stegring noterats, så att under tredje kvartalet

1935 antalet arbetare hos arbetsgivare, som noterat brist på arbetskraft, uppgått

till 10.9 % av samtliga.

Socialstyrelsens kvartalsstatistik avser huvudsakligen industriell verksamhet.

För jordbruket finnas icke liknande uppgifter. Ehuru jämväl denna

näringsgren berörts av den omfattande arbetslösheten under senare år, har

dock jämlikt föreliggande uppgifter brist på arbetskraft inom jordbruket varit

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

en mindre ovanlig företeelse än inom industrien, där brist förekommit huvudsakligen

beträffande arbetskraft med vissa mera speciella kvalifikationer. Sa

har tidvis efterfrågan på verkstadsarbetare, murare, målare m. fl. icke kunnat

tillgodoses, och i några fall lia arbetstillstånd meddelats utländsk arbetskraft

tillhörande de sistnämnda yrkena. Inom jordbruket åter har konstaterats,

att brist förelegat jämväl på icke särskilt yrkeskunnig arbetskraft.

Antal hjälpsökande arbetslösa jordbruksarbetare har varierat högst''avsevärt,

såsom framgår av tab. 5. Arbetslösheten, som under 1930 för denna yrkesgrupp

var obetydlig, stegrades mot slutet av 1931, och vid årsskiftet rapporterades

omkring 4,000 hjälpsökande. Pa grund av vad riksdagen anfört i

skrivelsen nr 21/1932, upphävde kommissionen från och med den 1 februari

1932 förut gällande avstängning av jordbruksarbetare från statlig och statsunderstödd

arbetslöshetshjälp. Arbetslösheten bland jordbruksarbetarna ökades

1932 och 1933, dock med säsongmässig förbättring under sommarmånaderna,

icke blott absolut utan även, såsom framgår av tab. 15, procentuellt i förhållande

till totalantalet anmälda arbetslösa. Trots att, såsom förut nämnts,

på vissa håll lokal brist på arbetskraft inom jordbruket förefanns redan under

våren 1934, uppgick antalet hos kommissionen anmälda arbetslösa för maj

månad sistnämnda år till icke mindre än 8,400. En förbättring inträdde under

sommaren, men lägsta siffran, noterad i september, uppgick dock till 5,500.

Stegringen under vintern med ett par tusen anmälda arbetslösa mäste, såsom

varande obetydlig i förhållande till den normala säsongförsämringen, anses

ha förebådat den kraftiga nedgång, som på grund av marknadens ökade anspråk

på arbetskraft ägt rum under år 1935.

Kommissionen, som redan under våren 1934 fick anledning ägna jordbrukets

behov av arbetskraft särskild uppmärksamhet, fann i början av innevarande

år efterfrågan på sådan arbetskraft påkalla åtgärder jämlikt hjälpkungörelsens

24 §. På grund härav beordrades hemsändning av jordbruksarbetare

från statliga reservarbeten till kommuner, varest brist på arbetskraft konstaterats,

varjämte tillstånd att bedriva statskommunala reservarbeten i dylika

kommuner i viss utsträckning indrogos. Då emellertid jordbrukets arbetsmarknad

förbättrades alltmera under vårens lopp, beslöt kommissionen den 10

maj 1935 att avstänga hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgruppen jordbruk

från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp, beträffande Svealand

och Götaland fr. o. m. den 20 maj och beträffande Norrland fr. o. m.

den 1 juni. Arbetslöshetshjälp, vartill statsbidrag utgår, har sålunda efter

nämnda dagar av arbetslöshetskommitté kunnat medgivas person tillhörande

nyssnämnda yrkesgrupp endast efter dispens, medgiven av kommissionen.

Inom yrkesgruppen skogshushållning har utvecklingen pa arbetsmarknaden

förlöpt på ungefär samma sätt som för yrkesgruppen jordbruk. Antalet hjälpsökande

arbetslösa, som under år 1930 även här var obetydligt, steg under år

1931 (se tab. 5) särskilt under månaderna oktober—november och utgjorde

vid sistnämnda månads utgång 11,400. Detta gav kommissionen anledning

att från och med den 1 december 1931 upphäva den da gällande avstängningen

från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för arbetslösa tillhörande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och

skogshushållning. Åren 1930—1935.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

Jordbruk

januari.......

427

1,436

4,699

14,454

14,499

7,721

februari.......

343

1,628

5,832

15,217

14,287

7,074

mars........

281

1,628

6,858

14,728

13,895

6,088

april........

232

931

5,955

13,024

11,320

4,486

maj.........

206

912

6,137

11,350

8,410

2,426

jani.........

104

907

5,938

10,290

7,152

1,656

joli.........

95

657

5,175

9,478

5,909

1,036

augusti.......

102

674

4,388

10,155

5,704

984

september......

130

1,000

5,902

11,369

5,546

1,096

oktober .......

235

2,036

8,008

13,580

7,351

1,409

november......

788

3,725

10,884

15,230

7,728

_

december......

1,083

3,951

12,415

14,403

7,884

—

Medeltal

336

1,624

6,849

12,773

9,140

—

Skogshushållning

januari .......

231

1,607

10,142

17,654

7,991

3,503

februari.......

108

1,545

9,770

15,433

7,196

2,874

mars........

124

2,285

10,458

18,189

10,704

3,279

april........

176

3,975

14,369

22,394

14,028

5,647

maj.........

167

3,695

13,854

19,738

9,775

5,025

jani.........

54

3,303

12,248

16,967

9,629

3,955

joli.........

61

3,095

11,314

15,488

8,447

2,128

augusti.......

73

4,206

12,811

17,200

8,567

2,264

september......

124

4,164

13,014

19,382

8,295

2,318

oktober.......

214

8,098

14,633

18,274

6,967

2,880

november......

896

11,404

15,995

15,176

6,513

_

december......

1,079

11,852

17,404

12,141

5,646

—

Medeltal

276

4,936

13,001

17,336

8,647

—

yrkesgruppen skogshushållning. Såsom av tab. 15 framgår, utgjorde denna

grupp tidigare en förhållandevis obetydlig del av hjälpklientelet men steg under

1931 till icke mindre än 14.2 %, för att därefter falla, så att densamma i

oktober 1934 utgjorde 8.2 % och samma månad 1935 6.1 %. Den i förhållande

till de närmast föregående avverkningssäsongerna goda tillgången på arbete,

framförallt i Norrland, under vintern 1933—1934 åtföljdes av en sommarsäsong,

vilken även den bjöd på ökade arbetstillfällen. Då därtill kom, att alla

tecken tydde på en under vintern 1934—1935 ytterligare förbättrad arbetstillgång

i skogarna, beslöt kommissionen den 19 oktober 1934 att från och med

den 1 november 1934 avstänga skogsarbetare ävensom personer, vilka i rapporthänseende

hänförts till andra yrkesgrupper men ändock brukat utföra

skogsarbete, från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp. För vissa

delar av Norrland ävensom Värmland erfordrades, huvudsakligen under november—december

1934, dispens från detta kommissionens beslut. Antalet dispensrum,

som aldrig översteg 4,000, får anses ringa i förhållande till det stora antal

arbetare, som sysselsättes inom skogshanteringen. Under vintern 1935 noterades

lägsta antalet hjälpsökande arbetslösa skogsarbetare under februari med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

2,874, varefter antalet i april steg till 5,647, en naturlig säsongföreteelse, för

att åter falla till 2,128 i juli.

Genom beslut den 20 december 1934 avstängde kommissionen från och med

den 1 januari 1935 personer tillhörande yrkesgruppen husligt arbete från arbetslöshetshjälp.

Därutöver har under året till »avstängda yrken» hänförts

byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuvert, jordbruks- samt skogsarbete.

Den förbättring, som arbetsmarknaden uppvisade under år 1934 och som

framträtt ännu tydligare under år 1935, får i viss mån sättas i samband med

den arbetsfred, som varit rådande under dessa båda år. Uppgörelsen den 14

februari 1934 i byggnadskonflikten medförde, såsom av efterföljande uppgifter

örn antalet hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien framgår, en

Antal hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien. R

februari 1934 .... 15,935

mars > .... 14,138

april > .... 11,232

maj > .... 8,172

juni > .... 6,103

juli > .... 4,495

augusti » .... 3,535

september 1934 .... 3,825

oktober > .... 4,689

november > .... 6,064

december > .... 6,664

januari 1935 .... 9,598

februari > .... 9,660

mars » .... 8,389

april

1935 . . .

6,559

maj

» ...

4,752

juni

> ...

3,638

juli

> ...

3,154

augusti

> ...

3,074

september

> ...

3,124

oktober

> . . . •

3,976

omfattande nedgång i antalet arbetslösa inom denna yrkesgrupp. I slutet av

året inträdde emellertid någon stegring, vilken med januari 1935 blev avsevärd.

Denna stegring, som givetvis i första hand berodde på det fullt normala

förhållandet, att ett stort antal byggnadsföretag avslutas under senhösten och

förvintern, under det att nya startas endast i förhållandevis obetydlig utsträckning,

torde emellertid till någon del kunna aterföras till ändrad yrkesgruppering

vid avgivandet av arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter. Kommissionen

har nämligen i samband med vissa föreskrifter, betingade av den

reviderade yrkesgruppering, som gäller från 1 januari 1935, anmodat kommittéerna

noga iakttaga förut given anvisning om att grovarbetare i görligaste

mån skola hänföras till det yrke, inom vilket de ha sin utkomst. Detta har

säkerligen medfört, att ett icke oväsentligt antal byggnadsgrovarbetare, som tidigare

redovisats under arbete, ej hänförligt till annan grupp, överförts till

grupp byggnadsverksamhet. Den förstnämnda av dessa grupper undergick

nämligen från december 1934 till januari 1935, trots stegring av arbetslösheten

i dess helhet, en minskning med omkring 3,000 arbetslösa.

Den under 1935 livliga byggnadsverksamheten har givetvis indirekt påverkat

utvecklingen i gynnsam riktning inom ett flertal andra yrkesgrupper, och

de omfattande arbeten, som igångsatts med av statsmakterna beviljade särskilda

medel, ha enligt sakens natur bidragit till att hjälpsökandesiffrorna

sjunkit. Då även dylika arbeten emellertid i viss utsträckning måste upphöra

i och med att marken blir tjälbunden, torde arbetslösa från dessa arbeten sannolikt

i viss omfattning komma att anmäla sig såsom hjälpsökande hos arbets
-

löshetskommittéerna under vintermånaderna.

Ehuru, såsom i det föregående berörts, utvecklingen å arbetsmarknaden

även innevarande år i stort sett gått i gynnsam riktning, synas dock enligt

kommissionens uppfattning utsikterna för framtiden med hänsyn till den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

mängd faktorer, som inverka på arbetsmarknadens gestaltning, något ovissa.

Da arbetslösheten, såsom ovan vidrörts, av flera tecken att döma synes närma

sig ett bottenläge, vågar kommissionen icke räkna med att den närmaste framtiden

skall, bortsett fran säsongvariationer, karakteriseras av en fortgående

sänkning av antalet hjälpsökande. Vissa företeelser giva snarare skäl för

det antagandet, att arbetslöshet i viss omfattning alltjämt kommer att förefinnas

och att sålunda behov av en häremot svarande arbetslöshetshjälp allt

fortfarande kommer att göra sig gällande.

I vad mån den under år 1934 beslutade frivilliga arbetslöshetsförsäkringen

under nästkommande år kan komma att minska förefintligt hjälpbehov till följd

av arbetslöshet later sig för närvarande icke bedöma. Enligt från socialstyrelsen

inhämtade upplysningar vörö vid november månads utgång erkända arbetslöshetskassor

med ett medlemsantal av omkring 53,000 i funktion. Såvitt slutsatser

få dragas härav, skulle arbetslöshetsförsäkringen kunna medföra något

minskade anspråk pa arbetslöshetshjälp genom kommissionen i fråga örn arbetslösa

tillhörande någon av följande erkända arbetslöshetskassor, nämligen

Beklädnad sarbetarn as erkända arbetslöshetskassa,

Sadelmakarnas, tapetserarnas

och reseffektarbetarnas * »

Stenindustriarbetarnas » s

Handelsanställdas m. fl. »

Sko- och läderarbetarnas » *

X samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,

ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.

Åren 1931 1933 uppvisade en fortgående stegring, och maximum uppnåd
des

i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess har antalet

gått tillbaka, dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande

arbetslösa. Förändringarna belysas av efterföljande tab. 6.

Tab. 6. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet. Iren 1930—1935.

Månad

1930

1931

januari.....

168

339

februari.......

168

362

mars........

167

376

april........

166

368

maj.........

156

353

jani.........

136

345

juli.........

123

335

augusti.......

128

353

september......

135

365

oktober .......

167

419

november.....

216

508

december......

261

569

Medeltal

166

391

1932

1933

1934

1935

673

1,148

1,478

1,251

751

1,212

1,529

1,219

757

1,222

1,525

1,180

758

1,181

1,437

1,051

743

1,113

1,337

901

708

1,091

1,270

840

727

1,108

1,220

722

746

1,122

1,160

709

774

1,166

1,138

691

835

1,238

1,178

734

943

1,340

1,232

1,000

1,403

1,252

—

785 1,195 1,313

Med rapporterande kommuner (rapportkommuner) förstås i här förevarande

sammanhang uteslutande sådana kommuner, vilka till kommissionen rapporterat,

att arbetslöshet förefunnits inom kommunen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tab. 7. Fördelning av rapporterande kommuner och hjälpsökande arbetslösa nied

hänsyn till antalet från varje kommun rapporterade hjälpsökande.

September 1933, 1931 och 1935.

Storleksgrupp:

antal hjälp- sökande arbetslösa

Kommmnner

Hjälpsökande arbetslösa

Antal

Procent

Antal

Procent

1933

1934

1935

1933

1934

1935

1933

1934

1935

1933

1934

1935

1-5 . .

6—10 . .

11—20 . .

21—50 . .

51—100 . .

101—200 . .

201—500 . .

501—1,000 . .

1,001—co ....

Summa

69

91

160

276

228

158

133

39

12

206

144

178

262

165

100

69

11

3

128

93

116

156

100

56

37

3

2

5.9

7.8

13.8

23.7

19.5

13.6

11.4

3.3

1.0

18.1

12.6

15.7

23.0

14.5

8.7

6.1

1.0

0.3

18.5

13.5

16.8

22.6

14.5

8.1

5.3

0.4

0.3

228

724

2,466

8,938

15,864

22,687

40,811

25,022

34.758

670

1,131

2,655

8,686

11,600

14,246

20,359

7,245

12,326

374

717

1,761

5,004

7,025

7,955

10,855

1,986

5,513

0.2

0.5

1.6

5.9

10.5

15.0

26.9

16.5

22.9

0.9

1.4

3.3

11.0

14.7

18.0

25.9

9.2

15.6

0.9

1.7

4.3

12.1

17.1

19.3

26.4

4.8

13.4

1,166

1,188

691

100.0

100.0

100. o

151,498

78,918

41,190

lOO.o

lOO.o

1OO.0

Den omständigheten, att antalet rapporterande kommuner icke gått tillhaka

i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa, har berott på

en relativ stegring av antalet kommuner med förhållandevis liten arbetslöshet.

Utvecklingen under de tre senaste åren belyses av tab. 7, i vilken för september

månad vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 antalet kommuner ävensom

antalet hjälpsökande arbetslösa fördelats efter storleken av från varje

kommun rapporterat antal arbetslösa.

År 1933 medförde i jämförelse med föregående år en stegring av antalet rapporterande

kommuner i samtliga storleksgrupper. Särskilt markerad var emellertid

stegringen bland de kommuner, som rapporterade ett förhållandevis litet

antal hjälpsökande arbetslösa. Under år 1932 noterade 20.5 % av antalet rapportkommuner

högst 20 arbetslösa; motsvarande antal hade 1933 stigit till

27.5 %. Den förbättring, som läget undergick under 1934, förorsakade en så

betydande ökning av antalet dylika kommuner, att detsamma i september 1934

steg till 46.4 %. Utvecklingen har gått i samma riktning även under år 1935,

och antalet kommuner av nyssnämnd art uppgick i september d. å. till 48.8 %

av hela antalet rapportkommuner.

Av tab. 7 framgår, att det förbättrade arbetslöshetsläget under 1934 visserligen

avspeglade sig i att arbetslöshetens omfattning inom de enskilda kommunerna

avtog, men att däremot arbetslösheten endast i ett mindre antal fall helt

upphörde; ett förhållande, som torde lia sammanhängt med den förklarliga benägenheten

hos flertalet kommuner att uppehålla förbindelsen med kommissionen,

trots att för tillfället behov av statlig hjälp ej förelåg.

Under 1935 åter visar sig förbättringen i arbetslöshetsläget förutom i de

sjunkande arbetslöshetssiffrorna även i att antalet rapportkommuner minskats

till ungefär 60 % av vad det var vid motsvarande tid år 1934.

Ehuru, som ovan berörts, 3317 kommuner eller 48.8 % av samtliga rapporte
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

rande kommuner under september 1935 hade en arbetslöshet, som per kommun

uppgick till högst 20, utgjorde dock den i dessa kommuner förekommande arbetslösheten

endast en ringa del av totalantalet, nämligen 6.9 % av antalet hjälpsökande

arbetslösa. Bortser man från dessa kommuner, skulle sålunda arbetslöshet

i mera avsevärd omfattning förekomma i 354 kommuner. Största antalet

hjälpsökande, 11,000, fanns i år liksom tidigare i den klass av kommuner

— städer och industrikommuner -— vilka rapportera 201—500 arbetslösa.

Ett betydande antal kommuner, som tidigare rapporterat arbetslöshet men

inom vilka arbetslösheten under året försvunnit, har emellertid ansett det lämpligt

fortsätta med rapporteringen till kommissionen, varvid månadsrapporten

sålunda endast innehållit, att inga arbetslösa funnits anmälda hos kommittén,

s. k. »nollkommuner». Antalet dylika kommuner uppgick i oktober 1935

till 268.

Då utvecklingen under 1934 och framförallt under 1935 givit vid handen,

att det inom ett stort antal kommuner förekommer längre eller kortare perioder,

då arbetslösheten är försvunnen, har kommissionen ansett det vara av

intresse att få dessa förhållanden närmare belysta. I tab. 8 har därför sammanställts

den rapporterade arbetslösheten inom kommuner, som under någon

månad av perioden oktober 1934—september 1935 ej rapporterat arbetslöshet.

Nominativ förteckning över dessa kommuner återfinnes i bilaga 1. I detta

material ingå ej 31 kommuner, som påbörjat rapportering till kommissionen

under perioden ifråga, och ej heller de som till kommissionen anmält, att de

upphört med rapportering på grund av att ingen arbetslöshet förefunnits. Det

Tab. 8. Antalet rapportkommuner, som någon månad under perioden oktober 1934—

september 1935 ej rapporterat arbetslöshet, och antalet i dessa kommuner rapporterade

arbetslösa. 774 kommuner.

Månad

Antal kommuner

Antal arbetslösa

utan rap- porterad

arbets- löshet

med rap- porterad

arbets- löshet

med ar- betslöshet

i % av

samtliga

totalt

medeltal pr

kommun

med ar- betslöshet

i % av hela

antalet

arbetslösa

i riket

1934

Oktober........

209

565

73.0

9,215

16.3

10.9

November.......

166

608

78.6

10,019

16.5

10.9

December.......

147

627

81.0

10,156

16.2

10.9

1935

Januari........

146

628

81.1

9,586

15.3

10.3

Februari........

175

599

77.4

8,690

14.5

9.7

Mars........

213

561

72.5

6,809

12.1

8.1

April.........

334

440

56.8

5,546

12.6

7.4

Maj..........

482

292

37.7

4,214

14.4

6.9

Jnni..........

542

232

30.0

3,211

13.8

6.3

Juli..........

656

118

15.2

1,141

9.7

2.7

Augusti........

664

110

14.2

1,172

10.7

2.8

September.......

687

87

11.2

932

10.7

2.3

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Tab. 9. Antalet kommuner, som rapporterat arbetslöshet i oktober 1935 men som

under perioden oktober 1934—september 1935 någon månad ej rapporterat arbetslöshet.

144 kommuner.

Månad

Antal kommuner

Antal arbetslösa

utan rap- porterad

arbets- löshet

med rap- porterad

arbets- löshet

med ar- betslöshet

i % av

samtliga

totalt

medeltal pr

kommun

med ar- betslöshet

i % av hela

antalet

arbetslösa

i riket

1934

Oktober........

12

132

91.7

3,662

27.7

4.3

November.......

13

131

91.0

3,676

28.1

4.0

December.......

17

127

88.2

3,247

25.6

3.5

1935

Januari........

29

115

79.9

2,470

21.5

2.6

Februari........

32

112

77.8

2,250

20.1

2.5

Mars.........

21

123

85.4

2,107

17.1

2.5

April.........

16

128

88.9

2,373

18.5

3.2

Maj..........

43

101

70.1

2,046

20.3

3.3

Juni..........

46

98

68.1

1,820

18.6

3.6

Juli..........

91

53

36.8

743

14.0

1.7

Augusti........

82

62

43.1

834

13.5

2.0

September.......

76

68

47.2

862

12.7

2.1

Oktober........

—

144

100.0

1,637

11.4

3.5

framgår av denna sammanställning, att i icke mindre än 774 kommuner arbetslösheten

under någon del av året varit helt försvunnen. Dessa kommuner ha

i medeltal under 12-månadersperioden varit befriade från arbetslöshet under

5.7 månader. Såsom av förteckningen i bilaga 1 framgår, äro dessa kommuner

till stor del belägna i Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus

län; i sistnämnda län 116 kommuner.

I tab. 9 ha bearbetats uppgifter rörande vissa av de i tab. 8 upptagna

kommunerna, nämligen de som för oktober 1935 rapporterat arbetslöshet.

Dessa kommuner, 144 st., äro i bilaga 1 utmärkta med *. Sammanställningen

visar, att dessa kommuner i medeltal varit befriade från arbetslöshet under 3.3

av periodens tolv månader. Påfallande är arbetslöshetens förhållandevis starka

ökning under oktober innevarande år, vilken jämte fluktuationerna i övrigt

synes giva vid handen, att den i denna kommungrupp representerade arbetslösheten

är av säsongnatur. Ifrågavarande kommuner förekomma talrikast i

Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen.

Även örn arbetslösheten numerärt sett är av ringa omfattning, kan dock ett

obetydligt antal arbetslösa i en kommun med litet invånarantal vara ett problem.

Det tryck, som arbetslösheten utövar inom kommunen, skulle lämpligen

kunna mätas genom relationen mellan antalet arbetslösa och antalet personer

i de arbetsföra åldrarna. I brist på aktuella uppgifter i sistnämnda avseende

måste man emellertid nöja sig med relationen mellan antalet arbetslösa och

befolkningen. I tab. 10 har för var och en av de angivna kommunalklasserna

uträknats arbetslöshetens omfattning i procent av befolkningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tab. 10. Arbetslöshetens omfattning i relation till befolkningen, fördelad efter antalet

rapporterade hjälpsökande inom kommunerna. September 1934 och 1935.

Storleksgrupp:

antal hjälp- sökande arbetslösa

Hjälpsökande arbetslösa

Hjälpsökande arbetslösa i

av befolkningen

%

Städer

Landsbygd

Samtliga

kommuner

Städer

Landsbygd

Samtliga

kommuner

1934

1935

1934

1935

1934

1935

1934

1935

1934

1935

1934

1935

1-5 . .

14

6

656

368

670

374

0.19

0.03

0.22

0.12

0.22

0.12

6—10 . .

8

68

1,123

676

1,131

744

0.47

0.09

0.42

0.34

0.42

0.27

11—20 . .

126

159

2,529

1,575

2,655

1,734

0.44

0.36

0.79

0.52

0.76

0.50

21-50 . .

840

581

7,846

4,423

8,686

5,004

0.67

0.30

1.25

1.04

1.15

0.80

51—100 . .

1,621

1,630

9,979

5,395

11,600

7,025

0.73

0.63

2.11

1.36

1.66

1.07

101—200 . .

2,622

1,768

11,624

6,187

14,246

7,955

1.02

1.23

2.66

2.43

2.05

2.00

201—500 . .

6,229

4,0781

14,130

6,777

20,359

10,855

1.64

1.03

3.97

3.59

2.77

1.86

501—1,000 . .

1,403

899

5,842

1,087

7,245

1.986

1.17

0.65

5.06

4.18

3.08

1.21

1,001—CO ....

12,326

5,513

—

—

12,326

5.513

1.36

0.71

—

1.36

0.71

Summa

25,18914,702

53,729 26,488

78,918

41,190

1.23

0.72

1.86

1.26

1.60

0.99

Denna tabell ger vid banden, att arbetslöshetens tryck inom kommuner,

som rapportera ett ringa antal arbetslösa, är förhållandevis litet. En arbetslöshet

motsvarande 0.12 % av hela folkmängden — enligt ovan återgivna

uppgifter för september 1935 i kommuner med en arbetslöshet av högst 5 arbetslösa

— torde knappast bereda kommunerna några större svårigheter. Högsta

arbetslöshetstrycket i medeltal för olika kommunslag utgjorde under september

193 4 3.08 % och förefanns i storleksgrupp 501—1,000; 1935 utgjorde

det 2.00 % och låg i grupp 101—200.

Nyssnämnda uppgifter avse samtliga kommuner. Jämföras siffrorna för

landsbygd och städer, visar det sig, att det relativa antalet hjälpsökande å

landsbygden såväl genomsnittligt som för varje särskild storleksgrupp i allmänhet

varit större än i städerna. För landsbygden enbart föreligger alltjämt

det högsta arbetslöshetstrycket i kommungruppen 501—1,000 arbetslösa, under

det att för städernas vidkommande en förskjutning ägt rum från grupp 201—

500 till grupp 101—200.

Då en industrikommun på landsbygden i regel har endast ett ringa antal -—

kanske blott ett enda — industriföretag, kommer befolkningen att stå i starkt

beroende av dessa eller detta företag. Minskad sysselsättning medför då förhållandevis

snabb ökning av antalet hjälpsökande arbetslösa. Möjligheterna

att erhålla annat industriellt arbete äro också inom en industrikommun på

landsbygden väsentligt mera begränsade än i en stad, där som regel ett flertal

industrier äro representerade.

Landsbygdens andel i hela antalet hjälpsökande arbetslösa har under krisåren

stegrats i förhållande till tidigare år. Detta belyses av efterföljande tab.

11, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa på landsbygden satts i procent av

totalantalet hjälpsökande. För vinnande av överskådlighet har endast den första

månaden i varje kvartal medtagits; årsmedeltalen äro emellertid beräknade

med hänsyn till rapportsiffrorna för årets samtliga månader.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tab. 11. Antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden i procent av hela antalet

rapporterade arbetslösa. Åren 1930—1933.

Månad 1930 1931 1932 1933 1934 1935

januari......... 37.8 57.8 68.3 63.2 60.9 60.9

april......... 37.9 66.8 70.6 66.6 64.7 64.0

jall........... 37.2 69.8 68.7 65.5 65.8 65.7

oktober........ . 46.5 71.4 69.1 66.7 66.9 64.6

Årsmedeltal 44.3 67.9 68.8 65.8 64.0

Under åren 1925—1929 utgjorde antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden

i genomsnitt 40 ä 45 % av totalantalet. Med de sista månaderna av

1930 inträdde, samtidigt med att arbetslöshetens allmänna omfattning började

ökas, en stegring, som fortsatte under 1931, då procenttalet vissa månader

översteg 70. Under hela år 1932 förefunnos å landsbygden i genomsnitt 68.8 %

av samtliga hjälpsökande. År 1933 sjönk denna andel något, vilket även,

ehuru endast i obetydlig utsträckning, var fallet under 1934. Såvitt av nu

tillgängliga siffror kan bedömas, torde 1935 komma att uppvisa praktiskt

taget samma relation som 1934.

Under januari månad brukar i jämförelse med nästföregående december

månad landsbygdens andel såsom regel minskas, vilket torde sammanhänga

med ökningen av arbetstillfällena i skogarna och med den stagnation, som för

industri och handel plägar inträda efter verksamhetens intensifiering före jul.

Medan exempelvis de totala hjälpsökandesiffrorna för december 1933 och januari

1934 praktiskt taget voro desamma, ökades antalet hjälpsökande i städerna

nied 5,000, under det att motsvarande minskning noterades för landsbygden.

För december 1934 och januari 1935 var förhållandet likartat och antalet hjälpsökande

i städerna ökades då med 3,500 samtidigt som landsbygdens andel

minskades med 3,000. Under det att antalet hjälpsökande å landsbygden de

första månaderna av år 1934 utgjorde en något mindre del av totalantalet än

föregående år, var denna relation för år 1935 praktiskt taget lika med den

för år 1934. Detta torde sammanhänga med, att skogsavverkningarna, som

under vintrarna 1933—-1934 och 1934—1935 voro av ungefär lika stor omfattning,

under nästföregående avverkningssäsonger varit avsevärt mindre. Under

sommarmånaderna och hösten ökades emellertid landsbygdens relativa andel

under såväl 1934 som 1935, vadan medeltalen för dessa år ligga endast obetydligt

under 1933 års. Arbetslösheten på landsbygden har sålunda under

innevarande och nästföregående år haft att uppvisa en under årets senare del

något ökad andel i arbetslöshetens totala omfattning.

Oaktat de sedan år 1930 inträffade mycket stora förändringarna i antalet

hjälpsökande arbetslösa har dock fördelningen med hänsyn till de arbetslösas

försörjningsplikt icke undergått större förskjutningar. Nyssnämnda år utgjorde

antalet familjeförsörjare 55.9 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa.

Proportionen förändrades sedan något, så att den för år 1933 sjönk till 49.9 %.

Den inträdda förbättringen på arbetsmarknaden har emellertid ånyo stegrat

de försörjningspliktigas relativa antal, som år 1934 utgjorde 51.2 % och under

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

den hittills förflutna delen av 1935 utgjort 55.3 %, ett förhållande, som åtminstone

delvis torde förklaras av att de ogifta lättare kunna genom förflyttning

till annan ort erhålla arbetsanställning.

Arbetslöshetens omfattning inom de olika delarna av landet belyses av tab.

12, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa satts i relation till folkmängden.

Tab. 12. Arbetslöshetens geografiska utbredning, uttryckt i antal hjälpsökande arbetslösa

per 1,000 invånare inom olika län.

Län

31/i

3%

31/7

31/io

1983 1934 1935

1933

1934

1935

1933

1934

1935

1933

1934

1935

Stockholms stad . . .

26

30

16

31

28

12

22

15

6

24

13

6

Stockholms......

18

27

14

17

20

10

14

11

5

22

12

6

Uppsala.......

19

23

11

19

17

9

14

9

5

18

9

6

Södermanlands ....

16

19

7

14

12

4

13

6

1

16

7

2

Östergötlands.....

18

21

8

15

14

5

13

7

2

17

7

3

Jönköpings......

11

13

7

10

10

5

9

7

4

11

7

4

Kronobergs.....

20

19

11

16

16

7

15

10

4

17

9

4

Kalmar.......

28

25

14

23

18

10

22

14

6

24

13

8

Gotlands.......

21

19

6

11

8

3

7

2

0

9

3

1

Blekinge.......

39

47

32

36

39

24

38

28

18

41

28

18

Kristianstads.....

16

17''

9

11

10

4

8

5

1

10

5

1

Malmöhus......

27

30

15

22

19

8

19

10

5

20

9

5

Hallands ......

13

16

9

11

11

6

8

7

4

11

7

4

Göteborgs stad ....

Göteborgs och Bohus län

38

40

24

36

32

20

30

22

9

35

19

10

i övrigt......

33

45

29

31

40

23

34

28

22

40

27

23

Älvsborgs ......

13

14

8

11

10

5

9

6

3

11

7

3

Skaraborgs......

12

13

7

9

8

5

7

5

2

10

6

3

Värmlands......

40

29

18

41

31

18

32

19

10

36

23

12

Örebro........

30

28

14

27

22

10

24

13

6

25

14

6

Västmanlands.....

33

25

9

28

17

5

22

8

2

26

8

2

Kopparbergs.....

37

32

17

39

33

15

34

19

9

39

19

8

Gävleborgs......

41

29

19

45

36

21

32

19

10

38

19

11

Västernorrlands ....

64

56

32

73

58

32

50

32

18

61

31

21

Jämtlands......

39

15

8

54

27

11

41

18

7

46

15

6

Västerbottens.....

33

25

13

34

24

12

22

13

6

30

15

7

Norrbottens.....

74

43

22

70

37

22

44

22

11

57

24

13

Hela riket

29

28

15

29

24

12

22

14

7

27

14

8

Städer

30

32

17

29

25

13

23

14

7

27

13

8

Landsbygd

29

25

14

29

23

12

22

14

7

27

14

7

Det torde till att börja med förtjäna framhållas, att arbetslösheten, som i

början av år 1933 motsvarade 2.9 % av landets befolkning (29 arbetslösa per

1,000 invånare), sedermera gått tillbaka, så att den i oktober 1935 utgjorde

0.75 %. För oktober 1933 och 1934 voro motsvarande procentsatser 2.7 och 1.4.

Under år 1933 noterades den största relativa arbetslösheten inom de norrländska

länen, varest dock läget, i viss mån även för Västernorrlands län, sedermera

påtagligt förbättrats. Denna förbättring har fortgått under år 1935,

så att numera den högsta relativa arbetslösheten är tillfinnandes i Göteborgs

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

oell Bohus län (utom Göteborgs stad) samt i Västernorrlands och Blekinge län.

Arbetslösheten i Norrbottens län, som i oktober 1933 uppgick till 5.7 °/°, hade

1934 minskat till 2.4 % och 1935 till 1.3 %. Bör detta län har sålunda arbetslösheten

på två år sjunkit med mer än s/4. Jämväl för Västerbottens län, som dock

städse visat en i förhållande till andra norrländska län låg arbetslöshet, har

tillbakagången varit synnerligen markerad. Inom Västernorrlands län är

arbetslösheten alltjämt omfattande -— länet uppvisar de högsta absoluta siffrorna.

Den utgjorde i oktober innevarande år 2.1 % av befolkningen, en i och

för sig betydande siffra, som dock väsentligt understiger den arbetslöshet, som

var för handen vid samma tid 1933, eller 6.1 °/°. Inom Göteborgs och Bohus

län (utom Göteborgs stad), varest arbetslösheten i oktober 1933 uppgick till

4 %, hade den i oktober innevarande år sjunkit till 2.3 °/°, och för Blekinge län

voro motsvarande siffror 4.1 % och 1.8 %.

I landets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, uppgick antalet

arbetslösa den 31 oktober 1934 till 13,046 och den 31 oktober 1935 till

7,173, motsvarande 1.4 % respektive 0.8 % av befolkningen i dessa städer, d. v. s.

vid båda tillfällena lika med riksmedeltalet. I återstående delar av landet uppgick

totalantalet arbetslösa den 31 oktober 1935 till 39,872. Av detta antal

belöpte sig på Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad), Värmlands,

Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län sammanlagt 22,623 arbetslösa.

Ehuru på detta område är inrymd endast 26.4 % av den del av befolkningen,

som icke bor i Stockholm, Göteborg och Malmö, omfattar detsamma

56.7 % av de hjälpsökande arbetslösa.

Genom brev den 12 juli 1935 har Kungl. Majit uppdragit åt kommissionen

att med ledning av från arbetslöshetskommittéerna inhämtade uppgifter, avseende

den 31 juli 1935, verkställa utredning angående samtliga de anmälda

arbetslösas ålder, yrke och organisationstillhörighet, arbetslöshetsperiodens

längd, arbetsförhet inom eget yrke och inom grovarbete, tidpunkten för vederbörande

hjälpsökandes inflyttning till vistelsekommunen ävensom den form,

vari hjälp lämnats. Tillika har Kungl. Majit föreskrivit, att kommissionen

beträffande ett representativt urval av orter skall åvägabringa utredning jämväl

angående orsaken till de hjälpsökandes arbetslöshet. För denna utredning

kommer särskild redogörelse att överlämnas till Kungl. Maj :t. De resultat,

som redan nu föreligga beträffande vissa ålders- och yrkesförhållanden,

ingå dock i efterföljande framställning, varjämte i bilaga 6 lämnas en

sammanställning rörande förhållandena i Blekinge, Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län.

Den under åren 1934—1935 inträffade minskningen i arbetslöshetens omfattning

har naturligen utövat visst inflytande på arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning.

Förskjutningarna belysas i en jämförelse mellan resultaten

av den 30 november 1933, 31 oktober 1934 och 31 juli 1935 företagna

åldersundersökningar rörande de hjälpsökande arbetslösa. Vissa huvudresultat

av dessa undersökningar äro sammanförda i tab. 13. Vid jämförelse dem

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

emellan bör beaktas, att 1935 års undersökning är utförd under annan årstid

än de föregående, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet.

Tab. 13. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper.

so/n 1933, 31/io 1934 och sl/7 1935. Procenttal.

Städer

La

n d s b y g d

Hela riket

Ålder

30/n

1933

31/l0

1934

3!/7

1935

30/n

1933

31/l0

1934

31/7

1935

3°/n

1933

31/l0

1934

SI/?

1935

16—17........

1.5

1.0

0.2

3.3

2.4

1.3

2.7

2.0

0.9

18-20........

7.8

8.1

3.6

11.8

14.9

9.0

10.4

12.6

7.1

21—25........

19.6

13.5

12.3

21.2

17.7

19.3

20.6

16.3

16.9

26-30 ........

16.8

15.9

15.0

17.2

17.5

17.6

17.1

17.0

16.7

31—40........

23.1

24.6

26.1

20.8

21.8

22.7

21.6

22.7

24.0

41—50........

16.0

17.8

19.3

13.6

13.3

14.2

14.4

14.8

15.9

51—60........

11.1

13.4

16.3

8.9

9.1

11.3

9.7

10.5

13.1

61—co ........

4.1

5.7

7.2

3.2

3.3

4.6

3.6

4.1

5.4

Summa

100.0

100.0

100.0

100.0

100.0

100. o

100.0

100.0

100.0

Därav 16—25 år ... .

28.9

22.6

16.1

36.3

35.0

29.6

33.7

30.9

24.9

Totalantal hjälpsökan- de arbetslösa enligt

månadsrapporterna .

59,314

28,062

14,610

111,488

56,749

27,972

170,702

84,811

42,582

Enligt uppgifterna per den 30 november 1933 befann sig största antalet

hjälpsökande i åldern 31—40 år, medan antalet i åldersgruppen 21—25 år,

oaktat denna omfattar endast fem år, var obetydligt lägre. En viss skillnad

gjorde sig märkbar mellan landsbygd och städer, i det att å landsbygden antalet

i åldern 21—25 år var något större än i åldern 31—40 år, under det att

i städerna förhållandet var omvänt. Genomgående befunnos de yngre årsklasserna

å landsbygden vara talrikare representerade än i städerna. Ett

uttryck härför var, att å landsbygden 36.3 % av samtliga arbetslösa befunno sig

i åldern 16—25 år, medan motsvarande procenttal för städerna var 28.9. I genomsnitt

för hela landet kom 33.7 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa på

sistnämnda årsklasser.

Den 30 november 1933 rapporterades i hela landet omkring 170,000 arbetslösa

och den 31 oktober 1934 84,000 samt den 31 juli 1935 43,000. Under de

tjugu månader, som ligga mellan den förstnämnda och den sistnämnda undersökningen,

har den totala arbetslösheten sjunkit med 127,000. Det visar sig,

att dan inträffade sänkningen i främsta rummet kommit de yngre åldersklasserna

tillgodo. Sålunda har antalet arbetslösa i åldrarna under 30 år relativt

sett gått tillbaka hastigare än i de högre åldersklasserna. Detta har medfört,

att antalet arbetslösa i åldern 16—30 år numera utgör en mindre del av

totalantalet än tidigare, vilket särskilt framträder ifråga örn städerna. För

landsbygden äro förskjutningarna väsentligt mindre.

Det kan förtjäna noteras, att åldersgruppen 21—25 år, som vid undersökningen

den 30 november 1933 utgjorde en relativt sett större andel av total
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Tab. 14. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela autalet hjälpsökande

arbetslösa. Juni 1934—oktober 1935.

1

Städer

Landsbygd

Hela riket

i

1 Månad

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16-21

år

I % av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav

i åldern

16-21

år

I •i av

hela

antalet

Hela

antalet

hjälp-

sökande

Därav i

åldern

16—21

år

I % av

hela

antalet

1984

35,068

2,915

8.3

64,560

10.123

15.7

99,628

13,038

13.1

29,534

2,233

7.6

56,719

8,219

14.6

86,253

10,452

12.1

27.513

2,086

7.6

55,529

7,794

14.0

83,042

9,880

9,016

11.9

September .

25,189

1,729

6.9

53,729

7,287

13.6

78,918

11.4

Oktober . .

28,062

2,506

8.9

56,749

9,144

16.1

84,811

11,650

13.7

November .

31,960

2,595

8.1

60,056

8,493

14.1

92,016

11,088

12.1

December .

33,062

2,398

7.3

59,819

8,015

13.4

92,881

10,413

11.2

1985

Januari . .

36,515

2,972

8.1

56,904

8,097

14.2

93,419

11,069

11.8

36,267

2,961

8.2

53,571

7,642

14.3

89,838

10,603

11.8

Mars . . .

32,748

2,661

8.1

50,840

7,432

14.6

83,588

10,093

12.1

April . . .

27,049

2,006

7.4

48,073

6,721

14.0

75,122

8,727

11.6

Maj. . . .

Juni . . .

20,483

1,386

6.8

40,694

5,565

13.7

61.177

6,951

11.4

16,651

998

6.0

34,506

4,491

13.0

51,157

5,489

10.7

Juli . . .

14,610

816

5.6

27,972

3,390

12.1

42,582

4,206

9.9

Augusti . .

14,514

786

5.4

27,209

3,291

12.1

41,723

4,077

9.8

September .

Oktober . .

14,702

778

5.3

26,488

3,034

11.6

41,190

3,812

9.3

16,670

1,051

6.3

30,375

3,939

13.0

47,U45

4,990

10.6

antalet hjälpsökande än åldersgrupp 26—30 år, sedermera nedgått i betydelse,

så att dessa båda åldersgrupper numera utgöra ungefär lika stor andel av totalantalet.

Denna utveckling har emellertid icke ägt rum likformigt i städerna

och på landsbygden. Åldersgruppen 21—25 år, som tidigare även i städerna

varit av större omfattning än åldersgruppen 26—30 år, har nu för städernas

vidkommande sjunkit, så att densamma den 31 juli 1935 utgjorde endast 12.3 %

av totalantalet mot 15.0 % för grupp 26—30 år. På landsbygden intager alltjämt

åldersgrupp 21—25 år ett större utrymme än åldersgrupp 26—30. Åldersgruppen

31—-40 år omfattar fortfarande högsta antalet arbetslösa.

Totalantalet hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—25 år, som den 30 november

1933 uppgick till omkring 57,400, hade den 31 juli 1935 sjunkit till

10,600; samtidigt hade denna grupps relativa storlek gått tillbaka från 33.7

till 24.9 %. Antalet hjälpsökande arbetslösa i detta åldersavsnitt har för städernas

vidkommande sjunkit synnerligen kraftigt -— från 28.9 till 16.1 %

medan tillbakagången på landsbygden varit svagare -—- från 36.3 till 29.6 % av

hela antalet hjälpsökande.

Vad beträffar den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten

i åldersavsnittet 16—21 år, meddelas i tab. 14 vissa uppgifter. Åv det ovanstående

framgår redan, att arbetslösheten bland ungdomen gått förhållandevis

starkt tillbaka. Medan det enligt åldersundersökningen den 30 november 1933

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

lanns omkring 29,300 hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser, hade

antalet ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till 13,000 och i september 1935

till 3,800, d. v. s. till något mer än Vs av vad det var två år tidigare. Sommaren

1934 karakteriserades, såsom framgår av tabellen, av en fortgående förbättring,

men i oktober inträdde ett omslag, i det att arbetslösheten bland de

unga åter steg. Denna gång var stegringen anmärkningsvärt hög och uppgick

till 29.2 %. En jämförelse med förloppet under 1935 visar emellertid, att

efter en period av starkt vikande ungdomsarbetslöshet siffrorna för oktober

detta år förete samma relativa stegring som för oktober 1934. Till någon del

torde förklaringen härtill vara att finna däri, att arbetslösa ungdomar under

höstmånaderna anmäla sig arbetslösa i större utsträckning än på sommaren,

då de ökade arbetstillfällena giva föräldrarna bättre möjligheter att utan det

allmännas hjälp draga försorg om ungdomen, vartill kommer att ett betydande

antal av dem, som under månaden avslutat sin värnpliktstjänstgöring, icke

omedelbart erhålla anställning på arbetsmarknaden.

De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten giva vidare vid

handen, att densamma i likhet med tidigare är väsentligen lokaliserad till landsbygden.

Arbetslöshetens utveckling under senaste kris tar sig jämväl uttryck i vissa

förskjutningar i de arbetslösas yrkesfördelning. Under åren närmast före

krisen var arbetslösheten väsentligen ett grovarbetareproblem. Sålunda utgjorde

enligt kommissionens yrkesuppgifter rörande de hjälpsökande arbetslösa

gruppen VI (omfattande arbete, ej hänförligt till annan grupp, inbegripet

grov- och diversearbete, ej hänförligt till visst yrke) år 1928 42 % och år 1929

45 % av samtliga hjälpsökande. Under krisen minskades denna proportion.

De försämrade sysselsättningsmöjligheterna medförde, att yrkeskunniga arbetare

i större utsträckning än tidigare blevo utan arbete. Arbetslösheten inom

skogsbruket ökades, såsom ovan vidrörts, till följd av de under vintern 1931—

1932 och i viss mån även 1932—1933 mindre omfattande avverkningarna,

främst i de norrländska länen. För vintern 1933—1934 och framförallt 1934

—1935 visade skogsbruket åter en relativt sett mindre arbetslöshet än de närmast

föregående åren. Det förbättrade läget å arbetsmarknaden under år 1934

återspeglas i att antalet hjälpsökande inom yrkesgrupp VI relativt sett åter

stigit. Medan antalet i oktober 1933 utgjorde 30.4 % av samtliga, steg det

år 1934 successivt och uppgick i oktober månad samma år till 33.5 %.

För år 1935 föreliggande uppgifter ansluta sig till den från årets början gällande

förändrade yrkesfördelning, som fastställts av socialstyrelsen. På grund

härav är kommissionens yrkesfördelning numera icke direkt jämförbar med

föregående års annat än vid sammanslagning av ett flertal huvudgrupper, så

som skett i tab. 15. Såsom ovan vidrörts, ha arbetslöshetskommittéerna även

anmodats att vid yrkesklassificeringen, så långt sig göra låter, hänföra grovarbetare

till den näringsgren, inom vilken de finna sin utkomst. Härigenom

har t. ex. en grovarbetare inom verkstadsindustrien, som tidigare ofta nog

hänförts till grupp VI, blivit överförd till metallindustrien. Yrkesgrupp VI,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

som tidigare förutom grov- och diversearbetare i sig rymt även arbetslös ungdom

utan yrkestillhörighet, motsvaras enligt den nu gällande yrkesfördelningen

av grupperna tillfällighets- och diversearbetare samt ungdom utan särskildutbildning.

Dessa båda grupper, vilka nu redovisas som »arbete, ej hänförligt

till annan grupp», utgjorde i oktober 1935 33.6 % av totalantalet arbetslösa. I

betraktande av att, som nyss nämnts, en del arbetslösa, tidigare redovisade

som grovarbetare, överförts till andra yrkesgrupper, synes det alltså påtagligt,

Tat). 15. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika yrkesgrupper

1929—1935. Oktober månad.

Yrkesgrupp

1929

1930

1931

1932

1933

1934

1935

Jordbruk och skogshushållning:

8.2

8.7

3.0

Jordbruk...............

2.3

1.6

3.6

6.5

Skogshushållning...........

2.0

1.5

14.2

11.8

11.1

8.2

6.1

Industri och hantverk:

8.2

Malmbrytning och metallindustri ....

14.8

17.1

15.6

15.8

12.3

9.9

Jord- och stenindustri.........

2.9

3.8

9.5

6.3

7.6

10.1

13.0

Trävaruindustri............

11.7

17.9

11.9

9.9

7.4

7.9

10.1

Byggnadsverksamhet..........

6.5

5.8

3.8

6.0

7.4

5.5

8.5

Övriga industrier...........

7.7

7.6

5.4

5.4

6.8

6.8

7.3

Sjöfart och fiske............

1.0

0.7

1.0

1.4

1.6

1.7

1.7

Handel, samfärdsel och allmän tjänst .

6.2

5.2

3.3

4.9

7.0

7.5

8.4

Husligt arbete.............

0.3

0.3

0.1

0.1

0.2

0.2

0.1

Arbete, ej hänförligt till annan grupp .

44.6

38.5

31.6

31.9

30.4

33.5

33.6

Summa

1OO-0

100.0

lOO.o

1000

lOO.o

lOO.o

lOO.o

Antal hjälpsökande arbetslösa.....

7,301

14,611

57,143

123,584

164,054

84,811

47,045

att arbetslösheten alltmer tenderar till att åter bliva ett problem för den mindre

kvalificerade arbetskraften. Goda arbetare synas för närvarande, dock med

undantag för vissa orter, icke ha allt för stora svårigheter att erhålla arbetsanställning,

och i fråga örn fullt yrkeskunniga har på vissa områden tydlig

brist förelegat.

Även under år 1935 noteras i likhet med föregående år inom samtliga yrken

en markerad nedgång i arbetslösheten. Särskilt stark har denna nedgång varit

inom byggnadsindustrien, trävaruindustrien, malmbrytning och metallindustri,

landtransport samt ungdom utan särskild utbildning. En svagare tillbakagång

än den genomsnittliga uppvisar, såsom redan nämnts, tillfällighets- och diversearbetaregruppen

samt jord- och stenindustrien. För jordbrukets och skogsbrukets

arbetslöshetsförhållanden är ovan redogjort. Arbetslösheten inom yrkesgruppen

jord- och stenindustri har visserligen företett sänkning, men saväl

under innevarande som nästföregående år väsentligt mindre än den genomsnittliga.

Medan sålunda denna yrkesgrupp i oktober 1933 utgjorde 7.6 % av

samtliga hjälpsökande arbetslösa, hade gruppens relativa storlek ett år senare

vuxit till 10.1 % och utgjorde i oktober 1935 icke mindre än 13.0 %; bela antalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Tab. IG. De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper år 1935.

Yrkesgrupper

31

A

30

A

31

h

31/io

Antal

%

Antal

s

Antal

%

Antal

%

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk............

7,721

8.3

4,486

6.0

! 1,036

2.4

1,409

3.0

Skogshushållning.........

3,503

3.8

5,647

7.5

| 2,128

5.0

2,880

6.1

Industri och hantverk-.

Ingenjörsarbete och arbetsledning .

129

0.1

117

0.2

68

0.2

79

0.1

Malmbrytning och metallindustri. .

8,160

8.8

6 069

8.1

3,827

9.0

3,873

8.3

Jord- och stenindustri.......

9,456

10.1

7,344

9.8

6,087

14,3

6,118

13.0

Trävaruindustri.........

9,014

9.7

7,397

9.8

3,865

9.1

4,731

10.1

Pappers- och grafisk industri . . .

1,760

1.9

1,481

2.0

991

2.3

1,133

2.4

Livsmedelsindustri........

1,599

1.7

1,197

1.6

616

1.4

719

1.5

Textil- och beklädnadsindustri . . .

808

0.9

657

0.9

376

0.9

336

0.7

Läder-, hår- och gummivaruindustri

1,010

1.1

880

1.2

585

1.4

479

1.0

Kemisk-teknisk industri......

865

0.9

694

0.9

559

1.3

516

1.1

Byggnadsverksamhet.......

9,598

10.3

6,559

8.7

3,154

7.4

3,976

8.5

Kraft- och värmeproduktion ....

501

0.5

260

0.3

167

0.4

194

0.4

Sjöfart och fiske.........

2,351

2.5

1,542

2.1

669

1.6

805

1.7

Handel, samfärdsel o. allmän tjänst:

. .

Kontorsarbete..........

861

0.9

774

1.0

508

1.2

514

1.1 ;

Butiks- och lagerarbete......

2,081

2.2

1,831

2.4

1,030

2.4

1,070

2.3

Hotell- och restaurangrörelse . . .

586

0.6

429

0.6

179

0.4

299

0.6

Landtransport..........

4,034

4.3

3,047

4.1

1,605

3.8

1,659

3.5

Allmän tjänst och fria yrken . .

862

0.9

760

1.0

398

0.9

435

0.9

Husligt arbete...........

88

0.1

21

0.0

26

0.1

32

0.1

Arbete, ej hän fiori, till annan grupp:

Tillfällighets- och diversearbetare

24 984

26.8

21,145

28.11

13.373

31.4

14,206

30.2 ‘

Ungdom utan särskild utbildning .

3.388

3.6

2,785

3.7 1

1,335

3.1

1,582

3.4

Summa

93,419

100.0 |

75,122

100.0

42,582

lOO.o)

47,045

lOO.o

hjälpsökande inom yrkesgruppen ifråga hade under denna tid sjunkit från

12,523 till 6,118. I någon mån är denna förhållandevis omfattande arbetslöshet

att tillskriva läget inom glasindustrien. Den viktigaste orsaken är emellertid

det svåra läget inom stenindustrien, vilket är särskilt framträdande inom

Blekinge samt Göteborgs och Bohus län. För att närmare belysa utvecklingen

inom stenindustrien meddelas i tab. 17 vissa uppgifter rörande arbetslöshetens

omfattning inom bl. a. de kommuner i nyssnämnda båda län, inom vilka stenindustrien

är att anse såsom huvudsaklig försörjningskälla för befolkningen.

Ehuruväl läget inom trävaruindustrien undergått en avsevärd förbättring

under år 1935, är dock läget inom denna industri för Västernorrlands läns vidkommande

alltjämt synnerligen bekymmersamt. Då på grund härav Västernorrlands

läns sågverksdistrikt i arbetslöshetshänseende äro jämförbara med

stendistrikten i Blekinge och Bohuslän, äro i tab. 17 intagna motsvarande

uppgifter för dessa sågverksdistrikt och inom desamma hjälpsökande arbetslösa.

Berörda kommuner äro förtecknade i bilaga 2.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Tab. 17. Antalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge och Göteborgs

och Bohus län samt sågverksdistrikten 1 Västernorrlands län. Årsmedeltal.

Blekinge län

Göteborgs och Bohus län

Västernorrlands län

Sui

uma

År

Antal

Därav

till- hörande

yrkes- gruppen

jord- och sten- industri

Antal

Därav

till- hörande

yrkes- gruppen

jord- och sten- industri

Antal

Därav till- hörande

yrkes- grupperna

trävaru- och

pappers- industri

samt

arbete ej

hänförligt

till annan

grupp

Totalt

I % av

antalet

hjälp- sökande

i riket

Totalt

I J av

antalet

hjälp- sökande

i riket

Totalt

I % av

antalet

hjälp- sökande

i riket

Totalt

I % av

a i talet

hjälp- sökande

i riket

1930

204

1.5

50

115

0.8

113

570

4.2

490

889

6.5

1931

1,503

3.2

852

2,784

6.0

2,655

3,343

7.2

2,779

7,630

16.4

1932

2^659

2.3

1,463

3,760

3.3

3,306

7,094

6.2

5,319

13,513

11.8

1933

3’329

2.0

1,671

5,284

3.2

4,596

8,768

5.3

6,081

17,381

10.5

1934

3,027

2.6

1,565

5,166

4.5

4,631

6,551

5.7

4,896

14,744

12.8

19351

2,015

3.2

1,202

3,737

6.0

3,278

4,306

6.9

3,467

10,058

16.1

Det svåra läget inom stendistrikten gav sig tillkänna redan år 1930, ehuru

arbetslösheten detta år dock var av förhållandevis ringa omfattning. Under

1931 inträdde en hastig försämring, och arbetslösheten mångdubblades. Sedermera

fortsatte arbetslösheten att stiga fram till 1934, då en mindre tillbakagång

inträffade. För innevarande år ha siffrorna gått ned ytterligare

men, såsom ovan framhållits, icke närmelsevis i samma proportion som för

landet i dess helhet.

Utvecklingen inom sågverksindustrien i Västernorrlands län har i stort sett

varit enahanda. I tab. 17 ha arbetslöshetssiffrorna för stendistrikten och

sågverksdistrikten satts i relation till totala antalet hjälpsökande i riket för

vart och ett av åren 1930—1935. För sågverkskommunerna ha vidare angivits

icke blott de under trävaru- och pappersindustri rapporterade utan

även diversearbetare, enär det övervägande flertalet sådana arbetare i dessa

kommuner hava sin sysselsättning inom trävaruindustrien.

Sammanställningen illustrerar, att den under innevarande år inträffade förbättringen

i väsentligt mindre utsträckning kommit dessa sten- och sågverksdistrikt

tillgodo än riket i övrigt. I dessa distrikt, vilkas befolkning uppgår

till sammanlagt 206,069 personer (den 1 januari 1935) och sålunda omfattar

endast 3.3 % av hela landets, har innevarande år antalet arbetslösa i

genomsnitt uppgått till 16.1 % av samtliga hjälpsökande.

Det svåra läget i dessa kommuner har medfört, att kommissionen här ansett

sig böra meddela hjälp åt de arbetslösa i förhållandevis stor utsträckning.

I efterföljande tab. 18 lämnas en sammanställning i fråga örn den del av

statsverkets andel i arbetslöshetshjälpen, som i form av arbetslöner och understöd

kommit de arbetslösa direkt till godo. Häri ingå sålunda ej kostna
-

'' Medeltal för januari—oktober.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii

der för materiel och arbetsledning vid reservarbeten, central administration etc.

och ej heller kommunernas bidrag.

Tan. 18. Statsverkets kostnader för arbetslöner vid statliga reservarbeten samt för

statsbidrag till arbetslöner vid statskommunala reservarbeten oell kontnntunderstödsverksamliet

inom stendistrikten i Blekinge och Göteborgs och Bohus län samt såg»

verksdistrikten i Västernorrlands län. 1930—1934. Kronor.

Distrikt och år

Statliga

reserv-

arbeten

Stats-

kommunala

reserv-

arbeten

1

Kontant

understöds-

verksamhet

Samma

Blekinge län

1930 .........

1931 ............

1932 ..........

1933 ...........

1934 .............

109,321

635,046

1,313.540

1,604,725

1,486,375

5,412

69,814

172,758

538,027

20,826

71.429

174,030

161,270

109,321

661,784

1,454,783

1,951,513

2,185,672

Göteborgs och Bohus län

1930 ..........

1931 ..........

1932 ..........

1933 ...............

1934 ..........

583,282

1,390,597

1,765,772

2,475,908

21,388

211,990

571,116

302,147

587.023

1,138,828

1,297,920

_

885.429

1,999.008

3,116,590

4,344,944

Västernorrlands län

1930 .............

1931 .............

1932 . ............

1933 ...............

1934 .............

14,001

131,249

570,656

804,752

1,341,260

4,062

125,298

205,058

285,659

774,924

50

277,242

1,718,596

3,120,981

2,365,471

18,113

533,789

2,494,310

4,211.392

4,481,655

Kostnaderna ha som synes år för år stegrats och uppgingo under 1934

för samtliga tre distrikten till icke mindre än 11,012,271 kronor.

Då en väsentlig del av den statliga arbetslöshetshjälpen utgått i form av

hänvisning till statligt reservarbete, torde den enskilda arbetarens inkomster

härav kunna vara av ett visst intresse. I tab. 19 ha sammanställts uppgifter

rörande de från ifrågavarande kommuner hänvisade statliga reservarbetarnas

avlöningar under år 1934 jämte uppgift på den tid, under vilken arbetslöshetshjälp

i denna form i medeltal utgått till den enskilde individen. I

ta,b. 19 lämnas vidare uppgifter angående den statliga arbetslöshetshjälpen per

hjälpsökande arbetslös, per invånare och per skattekrona i stendistrikten och

ifrågavarande sågverksdistrikt, ävensom motsvarande uppgifter för riket i

dess helhet.

Såsom framgår av tabellen ha Bohusläns stenkommuner, med en medelarbetslöshet

under året av 5,166 anmälda hjälpsökande (se tab. 17), haft 3,328

av dessa hänvisade till statligt reservarbete under i medeltal 5 2/3 månader,

varvid medelförtjänsten utgjort 5:11 kronor per dag. Stenkommunerna i Blekinge

lia av 3,027 arbetslösa haft 2,114 i statligt reservarbete med en inkomst

a\ 4: 08 kronor per dag under 63/4 månader. För Västernorrlands läns såg
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Tab. 19. Arbetslöner rid statliga reservarbeten oell statsverkets kostnader för arbetslöner

vid statliga och slatskomninnala reservarbeten och dagunderslöd till arbetslösa

från stendistrikten i »lellinge och Göteborgs och Bolins län samt sågverksdistrikten

i Västernorrlands län ävensom i hela riket. 1934.

Distrikt

Statliga reservarbeten

Statens kostnader för

arbetslöner, inkl. orts- tillägg, och dagander- stöd. Kronor

Antal arbetslösa

sysselsatta under

året

Medel-

arbetstid

under

året,

arbets-

dagar

Medel-

dagsin-

komst,

eski.

orts-

tillägg.

kronor

per

hjälp- sökande

arbets- lös enl.

månads- rapp.

per

in-

vånare

per

skatte-

krona

Hela

antalet

Därav

familje-

försörjare

Stendistrikten i Blekinge län . .

Stendistrikten i Göteborgs och

Bohus län..........

Sågverksdistrikten i Västernorr- lands län..........

Hela riket..........

2,114

3,328

2,465

49,sol

896

1,597

858

20,066

175

146

101

121

4:08

5:11

5:25

4:60

722: 06

841: 07

684:12

529:92

37:32

77:16

49:14

9:76

16:75

29:32

i

13: 58

1:55 \

verkskommuner äro motsvarande siffror: på 6,551 arbetslösa 2,465 statliga

reservarbetare med en inkomst av 5: 25 kronor per dag under 4 månader. För

samtliga statliga reservarbetare utgjorde medelarbetstiden 42/3 månader och

medelinkomsten 4: 60 kronor per dag; för familjeförsörjare utgick dessutom

i vissa fall ortstillägg. Beaktas bör, att dessa uppgifter avse samtliga statliga

reservarbetare från respektive områden och att såväl medeldagsförtjänster

som medelarbetstider röna en viss inverkan av att ett icke ringa antal

hjälpsökande stanna endast en kort tid på arbetsplatsen.

Kommissionen anser sig alltjämt icke kunna bedöma stenindustriens och

sågverksindustriens framtidsmöjligheter men av erfarenheterna under senare

år kan dock dragas den slutsatsen, att ett betydande antal stenindustriarbetare

och ett ej ringa antal sågverksarbetare näppeligen torde kunna vinna

anställning i sitt gamla yrke. Redan i sin framställning till Kungl. Maj:t

den 30 november 1934 uttalade kommissionen, att den alltid ansett sin uppgift

väsentligt begränsad till att vid allmän eller mera speciell konjunkturarbetslöshet

hjälpa de arbetslösa under den svåra perioden. Bleve arbetslösheten

inom viss industri permanent, borde kommissionen därför icke genom

sin hjälpverksamhet bidraga till att inom respektive orter kvarhalla arbetskraft,

som uppenbarligen ej där kunde ha utsikter till självförsörjning, hamma

uppfattning torde ha legat till grund för Kungl. Maj:ts pa initiativ av statsrådet

och chefen för socialdepartementet vidtagna åtgärd att åt särskilda sakkunniga

uppdraga utredningar av vissa med arbetslösheten sammanhängande

förhållanden i Göteborgs och Bohus samt Blekinge län. I bilaga 6 återfinnas

några från arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935 erhållna uppgifter

rörande de arbetslösas ålders- och yrkesförhållanden i nyssnämnda län.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Arbetslösheten bland kvinnorna har även under år 1935 nedgått förhållandevis

hastigare än för männen. Medan i januari 472 kvinnor voro rapporterade

arbetslösa, hade antalet i oktober sjunkit till 133.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från den 1 juli 1934 vissa särskilda

bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande.

Tab. 20. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit

sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning

av mera stadigvarande beskaffenhet.

Län

19 8 4

19 3 5

juli

oktober

januari

april

juli

oktober

Stockholms stad..........

98

183

260

199

77

81

Stockholms.............

75

71

88

44

12

18

Uppsala..............

9

14

46

34

8

9

Södermanlands...........

10

13

36

10

3

7

Ostergötlands ...........

21

22

30

15

4

9

1 Jönköpings .............

7

6

12

6

4

2

! Kronobergs.............

12

6

10

8

7

6

Kalmar..............

14

12

28

11

5

3

1 Gotlands..............

2

2

7

2

3

Blekinge.............

15

14

40

15

8

20

Kristianstads............

13

12

17

8

2

2

Malmöhus.............

39

35

60

22

10

16

) Hallands..............

3

_

2

1

5

9

) Göteborgs stad...........

13

63

144

16

9

18

Göteborgs o. Bohus län i övrigt . . .

41

31

32

31

25

33

Älvsborgs .............

7

14

13

7

1

—

Skaraborgs.............

20

13

16

9

_

1

Värmlands.............

22

33

43

32

18

15

1 Örebro ...............

28

26

33

19

14

8

1 Västmanlands............

18

19

26

7

3

5

1 Kopparbergs............

44

35

32

25

20

19

Gävleborgs.............

25

22

34

34

17

15

Västernorrlands...........

72

36

35

27

17

18

1 Jämtlands.............

12

4

3

5

7

3

Västerbottens............

16

19

13 1

14

13

21

Norrbottens...........

8

5

3 1

1

2

3

Hela riket

644

710 |

1,063

602

291

344

Av tab. 20 framgår, att antalet i hela landet hjälpsökande dylika arbetslösa

är anmärkningsvärt litet; det motsvarar mindre än 1 % av hela antalet

arbetslösa. Största delen förekommer i de större städerna. En orsak till det

anmärkningsvärt ringa antalet anmälda torde vara, att många arbetslöshetskommittéer

hänvisa dessa arbetslösa till fattigvården, ävensom att den icke

hemortsberättigade arbetslöse, med kännedom örn de tidigare svårigheterna

att erhålla arbetslöshetshjälp, mången gång direkt anhåller örn fattigvård

utan att dessförinnan efterhöra möjligheterna till arbetslöshetshjälp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

II. Översikt över hjälpverksamheten under är 1935.

1. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten

för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten

inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete at- största möjliga

antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde

anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har sedermera

vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet borde iakttagas vid

igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen

kunde anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet

örn företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena borde så tolkas,

att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyrades. Riksdagen förutsatte,

att särskilt materialkrävande statskommunala reservarbeten, där så

utan eftersättande av behöriga arbetslöshetssynpunkter kunde ske, i görligaste

mån undvekes. Vid disponerandet av de medel, riksdagen beviljat till reservarbeten,

ägde kommissionen möjlighet att inom ramen av gällande bestämmelser

företaga den avvägning mellan statliga och statskommunala reservarbeten, som

påkallades av arbetslöshetssituationen och utvecklingen å arbetsmarknaden.

Kommissionen hade enligt vedertagna principer vid urvalet av arbetsobjekt und
-

Tab. 81. Kostnaderna för kontraherade eller i annan ordning till utförande antagna

statliga reservarbeten. Januari 1984—oktober 1935.

Månad

Kontraktssummor

kronor

Ersättningar från uppdrags- givare

kronor

1934

1935

1934

1935

7,655,229

5,594,270

1,011,053

1,837,641 1

Februari..........

11.120,418

3,727,368

1,106,282

482,344

| Mars............

2,987,044

2,240,740

314,360

296,466

3,517.850

415,001

399,840

52,383

Mai ............

2,399.953

1,030.H75

252,867

141,637

Juni............

7,390,838

511,000

562,495

25,395

2,285,995

4,253,370 2

229,923

40,687

Augusti...........

3,195.250

475,845

468,244

40,567

September .........

1,713,310

1,593,710

217,303

159,216

Oktober...........

2,668.328

4,013,400

275,323

228,440

November..........

1,741,697

—

234,518

—

December..........

2,715.6*5

—

313,544

—

Summa

49,891,507

23,855,579«

5,385,752

3,304,776 5

*, Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.

* Häri ingår arbetet >Malö strömman med 3,846,000 kronor.

’ finni ma januari—oktober.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

vikit att såsom reservarbeten anordna arbeten av beskaffenhet att böra under

den närmaste framtiden utföras å öppna marknaden, och riksdagen vore övertygad

örn att kommissionen alltjämt tillsåge, att urvalet av såväl statliga som

statskommunala reservarbeten skedde i enlighet härmed. Riksdagen hade

vidare endast med viss tvekan funnit gällande bestämmelser ifråga om statskommunala

reservarbeten i vägstyrelses regi kunna bibehållas, varvid riksdagen

utgått ifrån, att kommissionen, med beaktande av vad riksdagen i övrigt

härom uttalat, vakade över att dessa arbeten uppfyllde de krav, som ur arbetslÖshetssynpunkt

kunde ställas på dessa.

Till kommissionens förfogande stående arbetsobjekt ha under 1935 varit av

den omfattning, att de möjliggjort hjälpverksamhetens bedrivande i nära anslutning

till nyssnämnda regler, varigenom — såsom längre fram skall visas

— kontantunderstödsverksamhet behövt ifrågakomma endast i förhållandevis

begränsad omfattning.

a. Statliga reservarbeten.

Under år 1934 kontraherade kommissionen statliga reservarbeten för en

summa av 49.4 milj. kronor, varav ersättningarna från uppdragsgivarna ut
-

Tab. 22. Kostnaderna för kontraherade eller i annan ordning'' till utförande antagna

statliga reserrarbeten, fördelade länsvis. November 1934—oktober 1935.

Län

Stockholms stad........

Stockholms ..........

Uppsala............

Södermanlands.........

Östergötlands..........

Jönköpings ...........

Kronobergs...........

Kalmar............

Gotlands............ .

Blekinge............

Kristianstads..........

Malmöhus...........

Hallands............

Göteborgs stad.........

Göteborgs och Bohus län i övrigt

Alvsborgs ...........

Skaraborgs........■ . .

Värmlands...........

Örebro.............

Västmanlands.........

Kopparbergs..........

Gävleborgs ...........

Västernorrlands.........

Jämtlands...........

Västerbottens..........

Norrbottens..........

ltraktssummor

Ersättningar från

uppdragsgivare

kronor

kronor

1,836,385

223,403

1,488,400

159,310

2,192,700

1,304,725 1

945,000

78,870

344,015

37,228

2,931,800

213,490

74,410

5,715

461,600

74,510

236,600

59,150

6,029,300

115,295

551,630

82,915

7,800

1,170

2,067,500

273,390

969,042

121,991

559,120

85,810

2,061,461

279,674

1,443.850

227,575

2,047,200

371,535

776,100

70,040

257,707

1.031,250

866

66,175

Summa 28,312,870 3,852,837

1 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

gjorde 5.4 milj. kronor. Den nyanskaffning, som kommissionen innevarande år

bedrivit ifråga örn arbetsobjekt till de statliga reservarbetena, belyses av tab. 21.

Under månaderna januari—oktober innevarande år ha sålunda arbeten för

23.9 milj. kronor anskaffats. Av kommissionen har sedan den 1 juli 1933

intill utgången av oktober 1935 för utförande såsom statliga reservarbeten

antagits arbeten med en beräknad kostnad av i det närmaste 103 milj. kronor.

Under 1935 lia hittills 79 nya arbetsföretag startats och 57 färdigställts. I tab.

22 meddelas uppgifter rörande fördelningen med hänsyn till län av under tiden

november 1934—oktober 1935 antagna arbeten.

Det är vid anskaffandet av arbetsobjekt enligt sakens natur icke alltid

möjligt att i den omfattning, som skulle ha kunnat vara önskvärd, förlägga de

statliga reservarbetena till de delar av landet, inom vilka arbetslösheten varit

särskilt omfattande. Emellertid framgar av tabellen, att i sådana län som

Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands, inom vilka län omfattande

arbetslöshet varit rådande, betydande engagement träffats. Inom Göteborgs

och Bohus län kommer, på grund av Kungl. Maj :ts uppdrag, att av kommissionen

utföras ett större arbete, upprensning av Malö strömmar, kostnadsberäknat

till 3.85 milj. kronor.

Enligt verkställd beräkning per den 31 oktober 1935 uppgick värdet av

icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett belopp av ungefär 69

milj. kronor.

Vid de statliga reservarbetena sysselsattes i oktober 1934 23,639 arbetslösa.

I samband med vinterns inträde minskades arbetsstyrkan något men

höll sig under de egentliga vintermånaderna vid omkring 19,000 man, för att

efter en obetydlig ökning under juni innevarande år i samband med dagun
-

Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reservarbeten (enligt månadsrapporterna).

November 1934—oktober 1935.

Hänvisa

de från

Månad

städer

landsbygd

hela

riket

.

antal

%

antal

%

antal

%

1934

! November.......

5,463

27.3

14.582

72.7

20,045

100.0

J December........

5,002

27.2

13,399

72.8

18,401

100.0

1935

j .Januari........

5,173

27.0

14,017

73.0

19,190

100.0

; Februari........

4,956

25.8

14,276

74.2

19,232

100.0

M ars..........

5,103

26.3

14,2*9

73.7

19,392

loo.o

j April.........

5,111

29.5

12,234

70.5

17.345

100.0

1 Maj..........

6,141

32.5

12,737

67.5

18,878

loo.o

Jani..........

7,054

34.6

13,344

65.4

20,398

100.0

Juli..........

6,072

33.3

12,143

66.7

18,215

16,288

100.0

Augusti........

5,367

33 0

10,921

67.0

100.0

September.......

4,694

4,240

32.7

9,662

67.3

14,356

100.0

Oktober........

31.8

9,080

68.2

13,320

100.0

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tab. 24. Statliga reservarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked), fördelade med

hänsyn till arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hänvisningslän. "/» 1085.

Län

! Total- antalet

frän

länet

hän- visade

Därav sysselsatta vid

arbetsplats inom länet

Dagkolonister

Antal

i % av

total- antalet

Antal

i % av

å arb. pl.

i länet sys- selsatta

hela

antalet

Stockholms stad........

987

_

135 1

Stockholms..........

408

386

94.6

273

70.7

66.9

Uppsala............

79

—

—

_

—

t Södermanlands.........

15

12

80.0

_

_

1 Östergötlands..........

238

121

50.8

36

29.8

15.1

| Jönköpings...........

112

108

96.4

75

69.4

67.0

] Kronobergs ..........

92

77

83.7

57

74.0

62.0

Kalmar............

286

240

83.9

166

62.2

58.0

: Gotlands............

—

—

_

_

_

j Blekinge.............

1,112

980

88.1

535

54.6

48-1

Kristianstads..........

83

63

75.9

50

79.4

60.2

Malmohus...........

862

410

47.6

180

43.9

20.9

Hallands............

99

81

81.8

25

30.9

25.3

Göteborgs stad.........

709

154

21.7

fl40

i 45 2

90 9

26.1

Göteborgs och Bohus län i övrigt

2,378

1,222

51.4

562

46.0

23 6

Älvsborgs ...........

110

86

78.2

4

4.7

3.6

Skaraborgs...........

58

35

60.3

__

_

_

Värmlands...........

868

767

88 4

180

23.5

20.7

Örebro.............

535

474

88.6

289

60.9

54.0

Västmanlands.........

100

71

71.0

44

62.0

44.0

Kopparbergs..........

712

670

94.1

215

32.1

30.2

Gävleborgs...........

849

625

73.6

255

40.8

30.0

Västernorrlands.........

1,349

1,021

75.7

274

26.8

20.3

Jämtlands...........

144

138

95.8

37

26.8

25.7

Västerbottens..........

301

278

92.4

120

43.2

39.9

Norrbottens..........

1,200

921

76.8

244

26.5

20.3

Summa

13,686

8,940

65.3

3,941

44.1

28.8

derstödsverksamhetens inskränkning, varom mera här nedan, successivt sjunka,

så att densamma vid oktober månads utgång utgjorde omkring 13,000 man.

Antalet reservarbetare vid de statliga reservarbetena under tiden november

1934—oktober 1935 framgår av tab. 23.

Den förbättring, som arbetsmarknadsläget även innevarande år undergått,

har medfört, att kommissionen, såsom framgår av tab. 21, under året kunnat

begränsa arbetsanskaffningen. Anordnandet av statliga reservarbeten i den

omfattning, som skett innevarande år, har främst syftat till att möjliggöra en

minskning av kontantunderstödsverksamheten. Detta har medfört, att platserna

vid de statliga reservarbetena tilldelats städerna i större utsträckning

än förr. Medan vid ingången av år 1935 antalet reservarbetare från städerna

uppgick till 5,173 och från landsbygden till 14,017, hade motsvarande antal * *

1 På arbetsplatser inom Stockholms län.

* På arbetsplats inom Älvsborgs län.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

den sista oktober sjunkit för städernas vidkommande till 4,240 och för landsbygdens

till 9,080. Antalet från landsbygden hänvisade har sålunda i likhet

med under fjolåret gått kraftigt tillbaka, medan detsamma för städerna företer

endast en obetydlig sänkning. Trots de påpekade förskjutningarna mellan

stad och land dominerar dock alltjämt landsbygden, varifrån 2/3 av samtliga

statliga reservarbetare hänvisats.

Såsom redan nämnts har kommissionen sökt att i möjligaste mån förlägga de

statliga reservarbetena med hänsyn till förekomsten av arbetslöshet. Det har

härigenom varit möjligt att vid dessa arbeten i förhållandevis stor utsträckning

bereda sysselsättning åt arbetslösa i närheten av hemorten.

Antalet dagkolonister utgjorde enligt uppgifterna per den 30 september

1935 28.8 % av samtliga i de statliga reservarbetena sysselsatta (motsvarande

uppgift för 1934 var 35.7 %). Såsom framgår av tab. 24 har det varit möjligt

Tab. 25. Antalet från olika län vid statliga reservarbeteu sysselsatta (enligt månadsrappnrt.

erna). Oktober 1031—oktober 1985.

Län

1934

31/io

19 3 5

j

31A

3°/4

1

31/7

hela

antalet

31/l0

dä]

städer

*av

lands- bygd |

Stockholms stad......

1,386

944

1,030

1,568

1,074

1,074

Stockholms.........

1,008

1,088

1,046

549

395

74

321

Uppsala..........

176

142

151

114

88

15

73

Södermanlands.......

195

160

132

38

13

10

3

Östergötlands .......

637

521

484

337

230

213

17

Jönköpings.........

328

320

275

182

105

70

35

Kronobergs ........

427

538

373

212

109

6

103

Kalmar..........

645

812

648

423

340

136

204

Gotlands..........

7

7

12

—

2

2

Blekinge.....• ....

1,883

1,734

1,470

1,252

1,172

163

1,009

Kristianstads........

362

393

239

148

71

15

56

Malmöhus.........

1,506

1,392

1.314

1,246

124

704

120

Hallands..........

138

184

167

123

89

45

44

Göteborgs stad.......

769

573

560

1,038

697

697

—

Göteborgs o. Bohus län i övrigt

2,524

2,254

2,246

2,515

2,377

186

2,191

Alvsborgs .........

419

378

328

216

119

93

26

Skaraborgs.........

239

182

135

78

60

33

27

Värmlands.........

1,206

957

1,206

1,130

829

83

746

Örebro...........

989

894

843

753

521

86

435

Västmanlands.......

387

255

248

200

100

43

57

Kopparbergs........

1,319

1,213

870

887

630

19

611

Gävleborgs . ........

1,302

944

860

1.273

782

336

446

Västernorrlands.......

2,062

1,099

994

1,908

1,290

56

1,234

Jämtlands.........

493

197

185

221

129

9

120

Västerbottens........

877

471

272

311

222

8

214

Norrbottens........

2.355

1,538

1,257

1,493

1,052

64

988

Hela riket

28.689

19,1!»

17,345

18,215

13,320

4,240

9,080

1 Därav familjeförsörjare

10.049

8,190

7,337

8,523

6,454

2,028

4,426

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

att bereda i genomsnitt 65 % (1934 72 %) av de statliga reservarbetarna arbete

inom hänvisningslänet. Beträffande län med stor arbetslöshet har det i fråga

örn Blekinge och Västernorrlands län varit möjligt sysselsätta tre fjärdedelar

eller mera av de statliga reservarbetarna inom länet.

I tab. 24 lämnade uppgifter angående antalet statliga reservarbetare grunda

sig på arbetsplatsernas styrkebesked till kommissionen. Då dessa avse ställningen

vid varje veckas slut — sålunda endast i undantagsfall den sista dagen

i månaden — och då kommittéerna erhålla kännedom örn reservarbetares

avgång först någon tid efter det att densamma ägt rum, kunna uppgifterna i

kommittéernas månadsrapporter avvika från styrkebeskedens.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna med hänsyn till det län, varifrån

hänvisning skett, framgår av tab. 25.

Antalet reservarbetare från de olika länen har förhållandevis jämnt varierat

med den totala arbetsstyrkans växlingar. Undantag härifrån utgöra de största

städerna, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Den ökning,

som här ägt rum under året samtidigt med att arbetsstyrkan i sin helhet minskats,

sammanhänger med kommissionens strävan att i anslutning till statsmakternas

direktiv i största möjliga utsträckning bereda hjälp genom arbete

i stället för genom dagunderstöd.

Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i åldershänseende undergått innevarande

år, har medfört ändringar jämväl beträffande reservarbetarnas ålder.

Sålunda kan även för dessa noteras en fortskridande förskjutning mot de högre

åldersklasserna. Den 31 oktober 1934 utgjorde åldersklasserna 18—25 år

32.9 % av totalantalet och hade den 31 juli 1935 sjunkit till 27.1 %. Det förhållandet,

att årets undersökning gjorts vid annan årstid än fjolårets, kan dock

tänkas i någon mån ha inverkat på resultatet.

Den under månaderna januari—augusti innevarande år förhållandevis rikliga

tillgången på platser vid de statliga reservarbetena har medfört, att kommissionen

under denna tid i stor utsträckning kunnat tillgodose efterfrågan

Tab. 26. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper so/n 1933, 31/io 1934 och

sl/7 1935.

Ålder

Antal

P r o c e n

t

30/

/ 11

1933

31/io

1934

SI/?

1935

30/11

1933

31/io

1934

31/7

1935

18-20.........

1,627

2,047

1,054

9.2

8.7

6.2

21—25.........

4,625

5.734

3,577

26.2

24.2

20.9

26-30 .........

3,6*5

4.861

3,415

20.9

20 6

20.0

31—40.........

3,832

5,447

4.165

21.7

23.0

24.4

41—50.........

2,273

3.143

2,493

12.9

13.3

14.6

51—60.........

1,322

1,979

1,893

7.5

8.4

11.1

61—co.........

284

42*

490

1.6

1.8

2.8

Summa

17,648

23,639

17,087 1

100.0

100. o

100.0

1 Beträffande avvikelsen från månadsrapportens uppgift, se sid. 83.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Tab. 27. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena 1929—1935. Medeltal.

År, månad

Ar-

bets-

styrka

Av-

gång-

na

per

vecka

Till-

komna

per

vecka

Omsättning

per vecka

De avgångna fördelade efter orsaken till avgången

Antal

% av

arbets- styr- kan

Arbete i

öppna

marknaden

Egen

begäran

Statens

A.K:s

beslut

Sjukdom

eller

olycksfall

Avsked

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1929 . . .

2,127

124

104

228

10.7

23

18.6

52

41.9

34

27.4

13

10.5

2

1.6

1930 . . .

2,337

114

145

259

11.1

22

19.3

53

46.5

21

18.4

15

13.2

3

2.6

1931 . . .

6,592

229

340

569

8.6

47

20.5

114

49.8

33

14.4

28

12.2

7

3.1

1932. . .

14,725

372

481

853

5.8

55

14.8

129

34.7

127

34.1

45

12.1

16

4.3

1933 . . .

20,167

514

550

1,064

5.3

53

10 3

108

21 0

287

55>

57

11.1

9

1.8

1934 . . .

23,335

801

850

1,651

7.1

128

16.0

238

29.7

291

36.3

124

15.5

20

2.5

1935

Januari. .

19,536

650

724

1.374

7.0

68

10.5

273

42.0

211

32.4

93

14.3

5

0.8

Februari .

20.143

606

703

1,309

6.5

5b

96

176

29.1

213

35.1

153

25.2

6

lo

Mars. . .

20.184

607

670

1,277

6.3

75

12.4

205

33.8

183

30.1

136

22.4

8

1.3

April . .

19.176

1,095

589

1,684

8.8

144

13.1

324

29.6

519

4''.4

103

9.4

5

0.5

Maj . . .

18,675

882

1,127

2,uU9

10.8

171

19.4

265

30.1

328

37.2

108

12.2

10

1.1

Juni . . .

20,559

812

1,149

1,961

9.5

166

20.4

283

34.9

237

29 2

116

14.3

10

1.2

Juli . . .

20,220

688

335

1,023

5.1

153

22.2

263

38.2

138

20.1

124

18.0

10

1.5

Augusti .

18,320

708

219

927

5.1

107

15.1

215

30.4

268

37.9

110

15.5

8

1.1

September

15.979

712

236

948

5 9

77

10.8

245

34.4

290

40.7

93

13.1

7

1.0

Oktober .

14,780

526

325

851

5.8

60

11.4

156

29.7

204

38.8

93

17.7

12

2.2

härpå. Under våren och sommaren har det sålunda varit möjligt att bifalla

flertalet av de ansökningar örn platser, som inkommit till kommissionen.

Tillströmningen till och avgången från de statliga reservarbetena har

varit förhållandevis stor under denna tid. Detta belyses närmare i tab. 27.

Omsättningen vid de statliga reservarbetena mätes av summan nykomna

och avgångna i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Den maximala

omsättningen, d. v. s. nyrekrytering av hela arbetsstyrkan under en vecka,

skulle sålunda betecknas med siffran 200. Det framgår av tab. 27, att omsättningen,

som sedan de relativt gynnsamma åren 1929—1930 hållit sig under

10 %, under maj 1935 åter överskridit denna siffra. Omsättningen var även

under år 1934 högst under maj månad och uppgick då till 9.7 %. I tabellen

redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under sommarmånaderna

dominera de med »arbete i öppna marknaden» och »egen begäran» betecknade

orsakerna. Avgång på egen begäran torde i verkligheten ofta bero

på att vederbörande erhållit arbete men ej meddelat platsledningen härom. Under

1935 har i större utsträckning än nästföregående år hemsändning förekommit

på grund av kommissionens beslut. Orsakerna till dessa hemsändningar

äro att söka i ett till följd av arbetslöshetens nedgång minskat hjälpbehov,

i olika arbetsföretags avslutande och i vissa av kommissionen vidtagna,

tidigare berörda åtgärder, sammanhängande med förhållandena på skogs- och

jordbruksarbetsmarknaden.

De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av den undersökning

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Tab. 28. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den sl/i 1036.

I % av hela

I % av hela

Yrkesgrupper

Antal

antalet i statliga

reservarbeten

antalet hjälp- sökande inom

sysselsatta

yrkesgruppen

Jordbruk ................

Skogshushållning.............

Ingenjörsarbete och arbetsledning.....

Malmbrytning.......

Metallindustri.......

Stenindustri........

Glasindustri........

Annan jord- och stenindustri

Sågverksindustri......

Annan trävaruindustri ....

Pappersindustri.......

Grafisk industri.......

Livsmedelsindustri.....

Textil- och beklädnadsindustri

Läder-, hår- och gummivaruindustri . . . .

Kemisk-teknisä industri..........

Väg- oeh anläggningsarbetare.......

Annan byggnadsverksamhet........

Kraft- och värmeproduktion...... . .

Sjöfart och fiske.............

Handelsarbetare.............

Kontorister m. fl..............

Hotell- och restaurangrörelse........

Landtransport..............

Allmän tjänst och fria yrken.......

Hus igt arbete (gårdskarlar m. fl.).....

Tillfällighets- och diversearbetare.....

Ungdom utan särskild utbildning.....

Samtliga yrkesgrupper

296

1.7

19.2

745

4.4

23.2

31

0.2

44.9

642

3.8

70.5

1,172

6.9

40.9

2,701

15.8

58.0

139

0.8

43.0

229

1.3

48.2

1,589

9.3

46.0

180

1.0

36.9

282

1.6

30.9

34

0.2

34.0

264

1.6

38 0

112

0.7

30.1

214

1.2

35.6

185

1.1

33.6

1,327

7.8

40.8

429

2.6

36.7

119

0.7

46.5

352

2.1

42.6

280

1.6

29.7

369 1

2.2

58.6

73

0.4

44.8

765

4.5

45.3

81

0.5

42.9

16

0.1

34.0

4.074

23.8

47.1

387

2.3

29.8

17,087 2

100.0

42.4

härom, som den 31 juli 1935 verkställts av kommissionen. Huvudresultaten

äro sammanfattade i tab. 28.

Den yrkesindelning, som av kommissionen tillämpats vid innevarande års

undersökning (se sid. 82), avviker så väsentligt från den som kommit till användning

vid de föregående, att någon jämförelse icke låter sig göra. Vid bearbetningen

av resultaten från undersökningen den 31 juli 1935 har bl. a. stor

vikt lagts vid att alla arbetare med yrkestillhörighet hänförts till resp. yrken.

Härigenom har yrkesgruppen tillfällighets- och diversearbetare undergått en

betydande minskning, såväl absolut som relativt, och utgör nu endast 23.8 %

av hela antalet statliga reservarbetare mot 34 % enligt undersökningen den 31

oktober 1934. I årets undersökning kommer, i olikhet mot tidigare, att redovisas

grovarbetare inom vissa yrkesgrupper, men uppgifter härom kunna lämnas

först i samband med den fullständiga redogörelse, som längre fram kommer

att lämnas till Kungl. Maj :t. Anföras må här, att av arbetslösa väg- och

anläggningsarbetare 40.8 % sysselsattes i statligt reservarbete och av stenindustriarbetare

58 °/°. Dessa båda yrkesgrupper representera 7.8 respektive 15.8 %

av de statliga reservarbetarna den 31 juli 1935.

1 Häri ingå 187 arkivarbetare.

2 Beträffande avvikelsen från månadsrapportens uppgift, se sid. 88.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Tab. 29. De statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad pr 8-timmars dagsverke.

Juni 1934— maj 1935.

Bruttokostnad

Nettokostnad

Månad

i kronor

i kronor

pr dagsverke

pr dagsverke

1934

Juni..........

......... 9.63

8.79

Juli.........

......... 7.34

7.12

Augusti.........

......... 7.87

7.68

September........

......... 8.86

8.56

Oktober.........

......... 8.84

7.86

November........

......... 9.30

8.27

December........

.........10.95

8.85

1935

Januari.........

......... 8.88

8.12

Februari........

......... 8 09

6.95

Mars..........

......... 8.22

7.53

April..........

......... 9.19

8.83

Maj..........

7.04

Reservarbetenas totalkostnader per dagsverke (inberäknat material, arbetsledning

etc.) under årets olika månader framgå av tab. 29. Nettokostnaden

motsvarar kommissionens kostnader, sedan uppdragsgivarnas bidrag frånräknats.

Den avsevärda förhöjningen i bruttokostnaden för december 1934 beror bl. a.

på det till följd av julpermissionen låga antalet arbetstimmar, som medför att

de fasta kostnaderna per dagsverke räknat bliva oproportionerligt höga.

Medeldagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1933—

1935 framgå av tab. 30.

Tab. 30. Medelförtjänster vid de statliga reservarbetena pr 8-timmars dagsverke.

(Specialarbetare ej medräknade.)

1933

1934

1935

Månad

kr

kr

kr

Januari.........

.......4.25

4.61

4.38

Februari........

.......4.23

4.59

4.35

Mars..........

.......4.23

4.52

4.48

April.........

. ;.....4.36

4 62

4.42

Maj..........

.......4.39

4.43

4.60

Juni..........

.......4.42

4.45

4.56

Juli..........

.......4.61

4.53

4.69

Augusti........

.......4.84

4.67

4.85

September.......

4.75

4.79

Oktober........

4.69

4.72 (prel.)

November........

.......4.91

4.64

December........

.......4.76

4.68

Det må erinras om att uppgifterna i tab. 30 uteslutande avse reservarbetarnas

kontanta förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå ej ortstillägg och ej

heller de naturaförmåner, såsom fri bostad, läkarvård m. m., som de vid statliga

reservarbeten sysselsatta i vissa fall åtnjuta.

På grund av de ändrade grunderna för reservarbetslönerna undergingo medeldagsförtjänsterna

under senare hälften av 1933 en höjning. Den per den

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

1 maj 1934 verkställda lönerevisionen, som genomsnittligt medförde en sänkning

av reservarbetslönerna, åstadkom att medeldagsförtjänsterna samtidigt

sjönko något, men de hade vid årets utgång uppnått i det närmaste samma

nivå som nästföregående år. Medeldagsförtjänsterna för olika månader äro

emellertid icke utan vidare jämförbara, då medelförtjänstens storlek bl. a. påverkas

av den utsträckning, i vilken arbeten utföras på reservarbetsplatser med

högre eller lägre reservarbetslön. Under 1934 startades ett stort antal arbetsplatser,

belägna i kommuner med förhållandevis låg reservarbetslön.

Grunderna för lönesättningen vid reservarbetena ha under året icke undergått

någon förändring.

Hårt skattetyngd kommun kunde före den 1 juli 1935 av kommissionen helt

eller delvis befrias från återbetalningsskyldighet för ortstillägg åt familjeförsörjare,

hänvisad till statligt reservarbete. Genom beslut av 1935 års riksdag

kan från nyss nämnda dag statsbidrag, efter högst samma procentsats som för

annan hjälpverksamhet inom kommunen, utgå till sådant ortstillägg, utan hänsyn

till skattetrycket inom kommunen.

Familjeförsörjare med ortstillägg utgjorde den 30 september 1934 3,201,

hänvisade från 140 kommuner, varav 53 åtnjöto statsbidrag till kostnaderna

för ortstilläggen. Vid samma tid 1935 voro motsvarande uppgifter 3,484 familjeförsörjare

från 113 kommuner, varav 72 åtnjöto statsbidrag.

Kungl. Majit uppdrog genom brev den 20 juni 1935 åt kommissionen att

fortsätta de tidigare på Kungl. Majits uppdrag anordnade arkivarbetena, avsedda

att motverka arbetslösheten bland kontorister och med dem jämställda.

Genom nyssnämnda brev ställde Kungl. Majit ett belopp av 250,000 kronor

Tab. 31. Omfattningen av såsom statliga reservarbeten beviljade arkivarbeten januari

1934—oktober 1935.

Månad

Antal sysselsatta

arkivarbetare

Beviljat belopp

kronor

1934

1935

1934

1935

Januari.............

234

13,334

Februari.............

48

240

121126

37,439

Mars..............

201

238

118,561

18,024

April..............

254

237

18,871

15,323

Maj...............

200

241

89,999

4,041

Juni..............

261

222

28,407

4,048

Juli...............

250

210

21,095

231,795

Augusti.............

234

205

12,230

9,925

September............

235

217

59,028

15,270

Oktober.............

235

228

24,470

6,610

November..........

244

_

16,608

December............

238

—

26,964

—

Summa

—

—

537,359

355,809 1

1 Summa januari—oktober.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

utöver förut beviljade 700,000 kronor till kommissionens förfogande för statliga

arkivarbeten. Omfattningen av de av kommissionen beviljade arbetena

under tiden februari 1934—oktober 1935 framgår av tab. 31. Till kommissionens

förfogande för detta ändamål stående belopp, tillsammans 950,000

kronor, är till större delen disponerat.

Antalet vid arkivarbeten sysselsatta framgår jämväl av uppgifterna i tab. 31.

Av de vid utgången av oktober vid dessa arbeten sysselsatta uppgick antalet

kvinnor till 41.

De olika statliga reservarbetena tillföra kommunerna betydande skatteunderlag.

Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för specialarbetare och reservarbetare

vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts för år 1934, uppgick

det sammanlagda beloppet av deklarationspliktiga inkomster till 34,101,758

kronor. Särskilt stora belopp ha tillförts Blekinge samt Göteborgs och Bohus

län.

b. Statskommunala reservarbeten.

Omfattningen av de under åren 1934—1935 bedrivna statskommunala reservarbetena

åskådliggöres av efterföljande tab. 32.

Tab. 32. Antal statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa, sysselsatta

vid statskommunalt reservarbete.

Månad

19 3 4

19 3 5

Antal kom- muner

Antal syssel- satta

Antal kom- muner

Antal syssel- satta

Januari.............

415

13,879

407

12,221

Februari.............

478

16,199

426

12,662

Mars..............

553

17,277

445

12,851

April..............

586

17,277

414

11,780

Maj...............

618

18,165

353

10,843

Jani..............

593

18,477

325

10,168

Juli...............

573

17,075

299

9,132

Augusti.............

541

16,037

251

8,325

September............

479

14,362

223

7,232

Oktober.............

459

14,187

212

November............

425

13,005

—

_

December............

400

12,739

—

- 1

Till följd av arbetslöshetens stegring hade redan i början av 1933 de statskommunala

reservarbetena erhållit en förhållandevis stor omfattning. Emellertid

uppgick vid denna tid antalet kommuner med rätt att bedriva dylika arbeten

till endast något över 200. Då kommissionen i anledning av statsmakternas

beslut år 1933 i många fall ansåg sig böra göra medgivande att bedriva

kontantunderstödsverksamhet beroende av kommunens egna bemödanden att

igångsätta statskommunala reservarbeten, ökades antalet kommuner med rätt

att bedriva dylika arbeten väsentligt under slutet av 1933 och första hälften

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

av 1934. Denna ökning sammanhänger emellertid, vad antalet kommuner

beträffar, även med att, sedan vägstyrelse från 1 juli 1933 medgivits rätt att

bedriva statskommunalt reservarbete, de kommuner — i regel ett flertal för

varje arbete — som tilldelats platser vid sådant arbete, ingå i statistiken.

Antalet arbetare, sysselsatta vid de statskommunala reservarbetena, steg emellertid

icke i samma proportion som kommunantalet ökades, vilket huvudsakligen

torde sammanhänga med nyss påpekade förhållande.

Den statskommunala arbetslinjen har under innevarande år successivt minstat

i omfattning frånsett en obetydlig stegring under februari och mars.

Denna minskning beror givetvis i första hand på det förbättrade arbetslöshetsläget

men till stor del även på de förut berörda åtgärder, avseende inskränkning

i eller indragning av tillstånd att bedriva statskommunala reservarbeten,

som kommissionen vidtagit på grund av förbättringen på arbetsmarknaden.

Tab. 33. Beräknade kostnader för uuder åren 1934 och 1935 beviljade statskommunala

reservarbeten.

19 3 4

19 3 5

Månad

Samtliga kost- nader

kr

därav för all- männa vägar

kr

Samtliga kost- nader

kr

därav för all- männa vägar

kr

Januari...........

Februari...........

Mars............

6,883.020

9,086,965

3,564,030

3,618,390

4,033,650

1,998,440

2,219,910

1,908,315

1,987,865

738,590

475,850

555,300

April............

Maj.............

Juni............

4,616,890

767,457

1,420,975

2,225,210

89,767

244,990

863,895

1,692,025

314,297

137,505

58,490

78,100

Juli ... ........

Augusti...........

September..........

833,190

903,385

1,794,020

386,810

322.880

275.880

205,053

1,537,485

821,400

109,100

1,108,220

234,900

Oktober...........

November..........

December..........

3,583,005

6,243,845

1,291,710

961.100

887.100

373,640

801,995

374,380

Summa

40,98S,492

15,417,857

12,352,240 1

3,870,435 1

I överensstämmelse med

riksdagens

ovanberörda

uttalanden

år 1934 och

1935 har kommissionen från och med den 1 juli 1934 iakttagit viss återhållsamhet

vid prövning av ansökningar örn rätt att igångsätta statskommunala

reservarbeten. Detta belyses av tab. 33, i vilken totalkostnaderna för beviljade

statskommunala reservarbeten under åren 1934—1935 månadsvis återgivits.

Tab. 33 åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten

beviljade allmänna vägar. Under förra hälften av år 1934 representerade

de allmänna vägarna omkring 50 % av kostnaderna för samtliga beviljade

statskommunala reservarbeten, men därefter ha dessa arbeten icke beviljats

i närmelsevis samma stora omfattning som tidigare. Den anmärknings
-

1 Summa januari—oktober.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

värt höga siffran under augusti 1935 sammanhänger med ett arbete å närmare

1 milj. kronor, som av Kungl. Majit beviljats Mölndals stad.

Kostnaderna för under året beviljade andra statskommunala reservarbeten

än allmänna vägar belöpa sig till 8,481,805 kronor. Fördelningen av dessa

på arbetskostnader, materialkostnader och sådana kostnader, till vilka statsbidrag

icke utgår, framgår av följande sammanställning.

Arbetskostnader .........

Materialkostnader .......

Kostnader utan statsbidrag

...... 5,028,738 kr.

...... 2,870,982 »

...... 582,085 »

Summa 8,481,805 kr.

Det må förtjäna noteras, att enligt tab. 33 arbeten, kostnadsberäknade till

12.4 milj. kronor, beviljats såsom statskommunala reservarbeten innevarande

år. Då under tiden V? 1933—31/i2 1934 motsvarande kostnadssumma utgjorde

76.6 milj. kronor, har från 1 juli 1933 intill utgången av oktober 1935

beviljats statskommunala reservarbeten för 89.0 milj. kronor. De delar av

beviljade statskommunala reservarbeten, varpå statsbidrag den 31 oktober 1935

icke utbetalats, motsvarade ett belopp av omkring 36 milj. kronor, varav något

över 11 milj. kronor för allmänna vägar.

Tab. 34. Statskommunala reserrarbetare, fördelade på städer och landsbygd.

1934—1936.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1934

6,217

44.8

7,662

55.2

13,879

100.0

Februari.........

6,763

41.7

9,436

58.3

16,199

100.0

Mars...........

6,696

38.8

10,581

61.2

17,277

100.0

April...........

6,794

39.3

10,483

60.7

17,277

100.0

Maj ...........

Juni...........

6,492

35.7

11.673

64.3

18,165

100.0

5,902

31.9

12,575

68.1

18,477

100.0

i

Juli..........

5,144

30.1

11,931

69.9

17,075

lOO.o !

Augusti..........

4,621

28.8

11,416

71.2

16,037

100.0

September.........

4,240

29.5

10,122

70.5

14,362

loo.o

Oktober..........

4,387

30.9

9,800

69.1

14.187

100.0

November.........

4,710

36.2

8,295

63.8

13,005

loo.o

December.........

5,009

39.3

7,730

60.7

12,739

100.0

1935

Januari..........

5,060

41.4

7,161

58.6

12,221

100.0

Februari.........

5,205

41.1

7,457

58.9

12,662

100.0

Mars...........

5,322

41.4

7,529

58.6

12,851

loo.o

April...........

5,036

42.8

6,744

57.2

11,780

100.0

4.438

40.9

6,405

59.1

10,843

100.0

Juni...........

3,826

37.6

6,342

62.4

10,168

loo.o

Juli...........

3,378

37.0

5,754

63.0

9,132

100.0

Augusti..........

3,184

38.2

5,141

61.8

8,325

loo.o .

September........

2,777

38 4

4,455

61.6

7,232

100.0

Oktober..........

2,528

38.2

4,098

61.8

6,626

1 100.0 1

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Under perioden juli 1933—oktober 1935 ha kontraherats eller i annan ordning

antagits statliga och beviljats statskommunala reservarbeten för sammanlagt

192 milj. kronor.

De statskommunala reservarbetarna utgöras till övervägande del av familjeförsörjare.

Vid oktober månads utgång uppgingo sålunda av de 6,626 statskommunala

reservarbetarna familjeförsörjarna till icke mindre än 5,383, medan

1,243 voro rapporterade som saknande försörjningsplikt.

Den statskommunala arbetslinjen har under året anlitats i ungefär samma

proportion för städer och landsbygd. Dock företer landsbygdens andel

tendens till stegring och städernas till sänkning.

Den statskommunala arbetslinjens omfattning i olika delar av landet framhår

av den i tab. 35 lämnade sammanställningen.

Tab. 35. Antalet från olika län rid statskommunala reservarbeten sysselsatta år 1935.

Län

si/i

3%

31/7

hela

antalet

31/l0

dä

städer

ray

lands-

bygd

Stockholms stad..........

858

962

989

645

645

Stockholms.............

468

259

168

115

24

91

Uppsala..............

247

373

218

125

_

125

Södermanlands...........

303

186

77

72

49

23

Östergötlands............

288

218

107

48

35

13

Jönköpings.............

511

440

279

185

181

4

Kronobergs.............

222

189

135

94

_

94

Kalmar..............

821

779

470

438

267

171

Gotlands..............

107

102

10

_

_

Blekinge..............

830

1,013

592

413

107

306

Kristianstads............

223

126

47

37

28

9

Malmöhus.............

577

654

433

303

279

24

Hallands..............

303

178

134

82

74

8

Göteborgs stad...........

197

233

163

201

201

_

Göteborgs och Bohus län i övrigt . .

913

839

635

576

236

340

Älvsborgs.............

470

456

239

107

38

69

Skaraborgs..........

255

243

131

107

68

39

Värmlands.............

771

735

519

453

19

434

Örebro..............

367

308

152

120

40

80

Västmanlands ..........

297

215

17

5

_

5

Kopparbergs............

399

396

541

303

—

303

Gävleborgs.............

426

538

578

425

97

328

Västernorrlands...........

1,545

1,578

1,784

1,344

_

1,314

Jämtlands...........

167

209

198

127

43

84

Västerbottens.........

376

301

302

197

43

154

Norrbottens...........

280

250

214

104

54

50

Hela riket

12,221

11,780

9,132

6,626

2.528

4,098

Därav familjeförsörjare

9,719

9,507

7,101

5,383

2,233

3,150

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Tab. 36. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper so/n 1933,

sl/io 1934 och S1A 1933.

Ålder

Antal

P

rocén

t

3°/11

1933

31/io

1934

31 h

1935

31/n

1933

31/lO

1934

31/7

1935

18 20 .........

725

760

387

5.1

5.4

4.4

21—25.........

2,127

2,010

1,031

14.9

14.2

11.7

26 30 .........

2,483

2.312

1,303

17.4

16.3

14.7

31 40.........

4,018

3,663

2,395

28.3

25.9

27.1

41 50.........

2.658

2.652

1,660

18.7

18.7

18.8

51 60.........

1,711

2,002

1,425

12.0

14.1

16.1

61—(o.........

513

759

641

3.6

5.4

7.2

Summa

14,235

14,158

8,842 1

lOO.o

100 0

100.0

Tab. 37. Statskommunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den sl/7 1935.

Yrkesgrupper

Antal

I % av hela

antalet i stats- kommunala

reservarbeten

sysselsatta

I % av hela

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

Jordbruk .................

236

2.7

15.4

Skogshushållning.............

452

5.1

14.1

Ingenjörsarbete och arbetsledning.....

8

0.1

11.6

Malmbrytning..............

1 /3

1.9

19.0

Metallindustri..............

680

7.7

33.7

Stenindustri...............

608

6.9

13.1

Glasindustri...............

65

0.7

20.1

Annan jord- och stenindustri.......

112

1.3

23.6

Sågverksindustri.............

1,011

11.4

29.3

Annan trävaruindustri..........

129

1.5

26.4

Pappersindustri..............

357

4.0

39.1

Grafisk industri..............

14

0.2

14.0

Livsmedelsindustri............

185

2 1

26.7

Textil- och beklädnadsindustri.......

84

0.9

22.6

Läder-, hår- och gummivaruindustri ....

120

1.4

20.0

Kemisk-teknisk industri..........

197

2 2

35.8

Väg- och anläggningsarbetare.......

839

9.5

25.8

Annan bvggnadsverksamhet........

302

3.4

25.8

Kraft- och värmeproduktion........

77

0.9

30.1

Sjöfart och fiske.............

192

2.2

Handelsarbetare..............

148

1.7

15.7

Kontorister m. fl..............

213

2.4

33.8

Hotell- och restaurangrörelse.......

34

0.4

20.9

Landtransport.............

460

5.2

27.3

Allmän tjänst och fria yrken.......

38

0.4

2U.1

Husligt arbete (gårdskarlar m. fl.).....

10

0.1

21.3

Tillfällighets- och diversearbetare.....

1,954

22.1

22.6

Ungdom utan särskild utbildning......

144

1.6

11.1

Samtliga yrkesgrupper

8,842 1

100.0

21.9

1 Beträffande avvikelsen frän månadsrapportcns uppgift, Be sid. 83.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Den minskning antalet statskommunala reservarbetare undergått är ingalunda

jämnt fördelad mellan olika landsändar. Så har antalet i Stockholms

stad samt Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län minskats

förhållandevis obetydligt, medan högst avsevärda minskningar förekommit

inom Gotlands, Kristianstads och Västmanlands län.

_ I likhet med vad ovan noterats beträffande de statliga reservarbetarna, ha

vissa förskjutningar i åldershänseende förekommit, så att de högre åldrarna

nu äro talrikare företrädda. Saväl absolut som relativt har antalet ungdomar

vid de statskommunala reservarbetena nedgått, något som torde sammanhänga

med att ungdomen, framförallt i städerna, i den mån den icke funnit sysselsättning

på arbetsmarknaden, beretts hjälp genom hänvisning till kurser eller

genom sysselsättning vid arbetsläger och ungdomsreservarbeten. Det förhållandet,

att årets åldersundersökning verkställts under annan årstid än de båda

föregående, torde dock mana till viss försiktighet vid jämförelse mellan de i

tab. 36 införda resultaten.

De statskommunala reservarbetarnas yrkestillhörighet återgives i tab. 37,

i vilken uppgifter från yrkesundersökningen den 31 juli 1935 sammanställts.

I fråga örn dessa uppgifters jämförbarhet med tidigare gäller vad här ovan

sagts beträffande de statliga reservarbetarnas yrkesgruppering. Tillfällighetsoch

diversearbetare och sågverksindustri representera 22.1, resp. 11.4 % av

hela antalet statskommunala reservarbetare j väg- och anläggningsarbetare

utgöra 9.5 %.

Vedel dagsfört jän stern a vid de statskommunala reservarbetena äro för åren

1933—1935 angivna i tab. 38.

Tab. 38. Medelförtjänster rid de statskomniiuiala reserrarbetena per 8-timinars

dagsverke. (Specialarbetare ej medräknade.)

Månad

Januari . . .

Februari . .

Mars ....

1933

kr

4.69

4.56

4.80

1934

kr

5.43

5.51

5.41

1935

kr

5.21

5.25

5.32

April .

Maj . .

Jani .

4.64

4.74

4.55

5.42

5.22

5.15

5.40

5.66

5.59

Juli . .

Augusti .

September

5.04

5.24

5.29

5.13

5.13

5.15

5.59

5.72

5.69

Oktober .

November

December

5.30

5.13

5.66 (prel.)

5.33

5.23

—

5.63

5.33

—

Dessa medelförtjänster ligga icke obetydligt högre än de vid de statliga reservarbetena.

Detta förhållande sammanhänger med att de statskommunala reservarbetena

i väsentligt större utsträckning än de statliga äro förlagda till

kommuner med förhållandevis hög reservarbetslön. De variationer i lönerna,

som återspeglas i ovanstående tabell, bero i likhet med vad fallet är för de

statliga reservarbetena i viss mån på löneläget inom de kommuner, varest

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

arbetena bedrivas, i det att medeltalen icke hänföra sig till samma kommuner

utan till dem som under respektive månader bedrivit arbeten.

Såsom statskommunala reservarbeten ha i mindre omfattning anordnats arkivarbeten

för kontorister och med dem jämställda. Denna form av arbetslöshetshjälp

tillämpas i huvudsak i städerna.

Statsbidraget till ett statskommunalt reservarbete fastställes enligt de från

den 1 juli 1934 gällande bestämmelserna av kommissionen eller, därest fråga

är örn bidragsprocent överstigande 75 %, av Kungl. Majit. Period, för vilken

statsbidrag fastställts, har i regel omfattat ett halvår, varvid till grund för

bidragsprocenten lagts bl. a. medelskattetrycket i kommunen under sistförfluten

tre kalenderår samt medelantalet anmälda arbetslösa under sistförfluten

kalenderhalvår i procent av invånarantalet i kommunen. Bidragsprocenterna

till arbetslöner vid statskommunala reservarbeten ha varierat från

30 upp till 95 %. Genom särskilda beslut av Kungl. Majit har den bidragsprocent,

som gällde för visst statskommunalt reservarbete före den 1 mars

1935, erhållit giltighet till 1935 års utgång.

Tab. 39. Omfattningen av medgivet'' förhöjt statsbidrag till arbetslöner vidi statskommunala

reservarbeten. Antal kommuner. ^

Period

55 %

60 "«

65 %

70 %

75 %

80 %

85 %

90 %

95 %

Summa

Städer

''/i—S1/n 1931......

—

—

—

—

2

—

—

—

—

2

Vi—31/i2 1932 ......

—

1

1

—

5

—

3

2

—

12

V i—s% 1933 ......

1

7

—

—

4

1

3

2

—

18

»A—s,/iä 1933 ......

1

9

1

—

2

1

2

2

—

18

Vi—S0/6 1934 ......

5

8

1

—

1

2

2

2

—

21

l/i 1934—28/2 1935 ....

8

1

1

—

—

2

3

1

—

16

>/8-87i2 1935 *.....

1

—

2

1

2

—

1

—

—

7

‘/i—31/n 1936 1 .....

—

1

3

—

1

—

—

—

—

5

Landsbygd

7i-s7ul931......

—

3

3

—

6

1

—

3

—

16

7i-37i2 1932 ......

—

14

10

5

32

4

3

28

—

96

*/i—so/e 1933 ......

7

25

11

9

36

13

7

42

—

150

Vt—''''712 1933 ......

15

20

15

16

34

19

15

21

30

185

Vi—1*7» 1934......

20

19

18

16

25

13

19

25

44

199

7, 1934 - 28/j 1935 ...

18

27

31

18

15

17

12

10

31

179

V.-*7u 1935 1 .....

12

25

15

13

9

11

11

8

19

123

7i-sl/i2 1936 1 .....

18

15

15

8

9

9

6

6

10

96

Hela riket

Vi—”/h 1931......

_

3

3

—

8

1

—

3

—

18

''/i — *7‘» 1932 ......

—

15

11

5

37

4

6

30

—

108

7i-87e 1933 ......

8

32

11

9

40

14

10

44

—

168

7»—*7» 1933 ......

16

29

16

16

36

20

17

23

30

203

7i—s0/e 1934 ......

25

27

19

16

26

15

21

27

41

220

7? 1934—28/2 1935 ....

26

28

32

18

15

19

15

11

31

195

''/3-37,2 1935 1 .....

13

25

17

14

11

11

12

8

19

130

Vi—87i» 1936 1 .....

18

16

18

8

10

9

6

6

10

101

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller kommissionens beslut t. o. m. den 30 november 1935.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 ha vissa betydelsefulla förändringar

rörande bestämmandet av bidragsprocenten till hjälpverksamheten

vidtagits. Sålunda skall från och med 1936 statsbidragsprocent fastställas

för kalenderår, och kommissionens beslut bör därvid fattas under loppet av

september månad nästföregående år. Avsikten härmed är, att kommunerna

vid budgetens uppgörande för påföljande år skola äga kännedom örn den bidragsprocent,

de ha att påräkna till eventuell hjälpverksamhet för arbetslösa.

Vidare har föreskrivits, att den bidragsprocent, som medgivits för statskommunalt

reservarbete, skall gälla för hela den tid, varunder arbetet bedrives

såsom statskommunalt reservarbete, sålunda oavsett de förändringar, bidragsprocenten

till övrig hjälpverksamhet inom kommunen kan undergå. För att utjämna

variationerna i antalet arbetslösa olika årstider emellan skall arbetslösheten

under en tolvmånadersperiod i stället för, som tidigare var fallet,

sexmånadersperiod läggas till grund för beräkningen av bidragsprocenten.

Fördelningen på olika förekommande procentsatser av de kommuner, som

åtnjutit förhöjt statsbidrag, d. v. s. bidrag med mer än 50 °/°, till kostnaderna

för arbetslöner, framgår av tab. 39. Då bidragsprocenterna nu äro fastställda

för 1936, ha även dessa för jämförelsens skull medtagits. På grund av Kungl.

Maj :ts ovan berörda beslut att giltighetstiden av den för ett statskommunalt

reservarbete beviljade bidragsprocenten skall omfatta den tid, varunder arbetet

bedrives som statskommunalt reservarbete, förekomma emellertid förhöjda

statsbidrag i ett väsentligt större antal kommuner än som framgår av tab. 39.

Under första halvåret 1934 åtnjöto icke mindre än 220 kommuner förhöjt

statsbidrag, vilket antal successivt minskats, så att detsamma för år 1936

uppgår till endast 101. Under första halvåret 1934 hade icke mindre än 44

kommuner tillerkänts 95 % i statsbidrag; för 1936 utgör motsvarande antal

10. Det är naturligt, att huvudparten av de kommuner, som beviljats förhöjt

statsbidrag, utgöres av landskommuner.

Nedgången i antalet kommuner, som erhållit förhöjt statsbidrag, är direkt

beroende på den minskade arbetslösheten, som i många fall medgivit hjälpverksamhetens

nedläggande. Då, såsom ovan anförts, arbetslöshetens omfattning

inom en kommun är en av de faktorer, med ledning av vilka statsbidraget

awäges, har arbetslöshetens nedgång även indirekt bidragit till sänkning av

statsbidragsprocenterna och sålunda även till sänkning av det antal kommuner,

som medgivits bidrag utöver 50 %.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga

inom kommunen bedrivna statskommunala reservarbeten. I särskilda fall har

dock statsbidrag medgivits att utgå med högre procentsats, nämligen då fråga

varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose ett statsintresse av något slag.

Det kan sålunda förtjäna nämnas, att en kommun till ett kulturhistoriskt betydelsefullt

arbete under året tillerkänts statsbidrag med 90 % på såväl arbetslöner

som materialkostnaderna. För flygfältsarbeten utgår statsbidrag enligt

förmånligare grunder än för andra statskommunala reservarbeten. Sålunda ha

städerna Stockholm, Jönköping, Halmstad och Göteborg för sådant ändamål

åtnjutit 90 % statsbidrag till arbetslöner.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Tab. 40. Antal statskommunala reser var hetslö reta", som efter den 1 juli 1034 upphört

att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden, saint beviljade

och avarbetade kostnader.

Av kommissionen

Därav såsom

T i d

Antal arbets-

beviljade total-

reservarbete

företag

kostnader

avarbetat

kronor

kronor

Vt 1934 80/a 1935 ..........

23

1,187,020

674,525

t V7 1935—80/u 1935 ..........

17

1,163,400

575,479

Yad statsbidragen till materialkostnader beträffar, utgå de såsom regel i

en viss bestämd relation till den för arbetslöner fastställda statsbidragsprocenten.

Högre bidrag än 50 % har medgivits till vissa arbeten inom följande

kommuner, nämligen Landskrona 90 %, Mölndal 80 %, Skee och Hässjö 75 %,

Skee, Tidaholm, Agnetorp, Alnö och Skön 70 %.

Arbetsmarknadens allt större förmåga att åter upptaga arbetskraft har på

många håll gjort det möjligt att nedlägga pågående statskommunala reservarbeten.

I allmänhet reserveras därvid arbetsobjektet för eventuellt framtida

hjälpbehov, men icke sällan ha kommuner ansett sig böra i öppna marknaden

färdigställa arbeten, som nedlagts såsom statskommunala. I tab. 40 ha sammanställts

några uppgifter rörande dylika arbeten, efter den 31 juli 1934 omförda

till öppna marknadens arbeten.

Av dessa företag utgöras 23 av arbeten avseende allmän väg.

c. Kommunala reservarbeten.

Under år 1933 sysselsattes vid rent kommunala reservarbeten, till vilka

statsbidrag icke utgår, ett större antal arbetare än vid de samtidigt anordnade

Tab. 41. Arbetslinjens omfattning''. Iren 1034—1935.

Månad

Antal

vid statliga

reservarbeten

s y s s e 1

vid stats- kommunala

reservarbeten

satta

vid kommunala

reservarbeten

Summa syssel- satta vid olika

slag av

reservarbeten

i % av hela

antalet rappor- terade hjälp- sökande arbets- lösa

1934

1935

1934

1935

1934

1935

1934

1935

1934

1935

Januari.....

18.598

19,190

13,879

12,221

10,546

5,318

43,023

36,729

23.8

39.3

Februari ....

20,667

19,232

16,199

12.662

10,390

5,543

47,256

37,437

28.4

41.7

Mars.....

21,826

19,392

17,277

12,851

8,316

4,674

47,419

36,917

29.6

44.2

April......

21,935

17,345

17,277

11,780

6,028

3,455

45,240

32,580

31.1

43.4

Maj.......

23,029

18,878

18,165

10,843

4,915

2,813

46,109

32,534

39.7

53.2

Juni......

25,488

20,398

18.477

10,168

4,500

2,697

48,465

33,263

48.6

65.0

Juli.......

26,756

18,215

17,075

9,132

4,376

2.200

48,207

29,547

53.9

69.4

Augusti.....

26,816

16,288

16,037

8,325

4,048

2.551

46,901

27,164

56.5

65.1

September ....

25,014

14,356

14,362

7,232

3,871

2,759

43,247

24,347

54.8

59.1

Oktober.....

23,639

13,320

14,187

6,626

3.995

2,833

41,821

22,779

49.8

48.4

November ....

20,045

—

13,005

—

4,444

—

37,494

—

40.7

—

December ....

18,401

—

12,739

—

4,179

—

35,319

38.0

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

statskommunala reservarbetena. Den utvidgning av den statliga och statsunderstödda

hjälpverksamheten, som ägde rum under 1933, medförde en successiv

nedgång av antalet kommunala reservarbetare. Sedan augusti 1933 har

antalet dylika reservarbetare, örn man bortser från en enda månad, varit fallande,

så att detsamma den 31 oktober 1934 utgjorde omkring 4,000 och vid

samma tid innevarande år 2,800. Vid kommunala reservarbeten sysselsattes

alltså den 31 oktober 1935 Vs av de arbetslösa, vilka bringats hjälp genom

beredande av arbete. Närmare uppgifter rörande omfattningen under senare år

av de kommunala reservarbetena äro införda i tab. 41, i vilken sammanställts

vissa uppgifter rörande antalet vid statliga, statskommunala och kommunala

reservarbeten sysselsatta.

d. Arbetslinjens omfattning.

Den relativt ökade omfattning, i vilken de arbetslösa beretts hjälp genom

arbete, framgår av ovanstående tabell. Vid början av föregående år meddelades

hjälp genom reservarbete åt endast 1/4 av samtliga hjälpsökande. Trots

tillbakagången av antalet arbetare vid de kommunala reservarbetena har totalantalet

reservarbetare stigit, så att detsamma efter att i oktober 1933 ha

utgjort 28.4 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa vid ingången av 1935 utgjorde

38 % och vid oktober månads utgång 48.4 %. Under sommarmånaderna

ha reservarbetarna utgjort ännu större andel av de hjälpsökande. Arbetslinjen

har sålunda mer och mer blivit den dominerande hjälpformen i den

under kommissionens ledning bedrivna hjälpverksamheten.

2. Understödslinjen.

a. Dagunderstöd.

Ännu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning

och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka. arbetslinjen nödvändigt att

i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom

supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i januari

1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet

bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under våren och

försommaren kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten nedgick och de

statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar i understödstagarnas

antal successivt göras. Under månaderna augusti—november understeg

antalet understödsrum 10,000, men med vinterns inbrott måste naturligt

nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva av större omfattning

än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935, uppgick

till 17,450. Under den följande tiden har understödsverksamheten snabbt

kunnat minskas, och under månaderna juni—september har den praktiskt

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Tab. 42. Antal kommuner, som bedrivit understiidsverksamhet med statsbidrag, och

antalet daguuderstödda (ej kursdeltagare). Åren 1934—1935.

Månad

19 3 4

19 3 5

Kommuner

Dag-

understödda

Kommuner

Dag-

understödda

297

56,083

114

16,129

Februari...........

255

53,343

114

17,450

Mars............

254

53,132

82

15,962

175

42,223

63

11,859

103

29,705

24

4,335

Juni.............

70

19,446

3

249

41

12,536

9

598

Augusti.....•.....

30

8,723

9

400

September..........

18

6,808

9

260

Oktober...........

24

7,076

15

807

i November..........

62

9,899

—

—

1 December..........

107

14,322

—

taget varit nedlagd. Dagunderstödsverksamhet har under dessa månader förekommit

endast i 8 stenkommuner i Bohuslän och i en av arbetslösheten inom

glasindustrien betungad kommun i Värmland. Antalet understödsrum har för

varje månad endast rört sig örn sammanlagt några hundratal. Med höstens

inträde har återigen någon ökning av antalet understödsrum måst vidtagas,

men denna hjälpform intager alltjämt ett förhållandevis obetydligt utrymme

inom hjälpverksamheten.

Tidigare har påvisats huru som antalet statliga reservarbetare från stadskommuner

under året nedgått endast obetydligt, under det att motsvarande

antal från landsbygden såväl relativt som absolut minskats avsevärt. Möjligheten

att bereda hjälp i form av arbete vid de statliga reservarbetena har

varit det medel, som — örn man bortser från det till följd av arbetslöshetens

nedgång direkt minskade hjälpbehovet — i främsta rummet bidragit till

inskränkningen av kontantunderstödsverksamheten. Då samtidigt härmed även

antalet statskommunala reservarbetare nedgått, torde förhållandet böra närmare

belysas.

Med hänsyn till läget inom jord- och skogsbruk har kommissionen, såsom

ovan berörts, vidtagit hemsändningar från de statliga reservarbetena i fråga

örn lantbruks- och skogsarbetare, i den mån dessa icke självmant eller på

grund av respektive arbetslöshetskommittéers åtgöranden lämnat arbetet. Härigenom

har det varit möjligt att, trots nedgång i totalantalet reservarbetare från

landsortskommuner, företaga nyhänvisningar. Sedan de dagunderstödda på

detta sätt överförts till reservarbete eller till öppna marknaden, har understödsverksamheten

kunnat nedläggas.

Genom beslut den 21 juni 1935 fann kommissionen ej skäl bifalla en av

Stockholms stads arbetslöshetskommitté gjord framställning örn tillstånd att

med statsbidrag få utgiva dagunderstöd åt hjälpsökande arbetslösa, över detta

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Tab. 43. Antalet dagunderstödilu (ej kursdeltagare), fördelade på län. Åren 1934—1935.

Län

Antal

dagunderstödda

31

/l

30

A

31

h

31

/lO

1934

1935

1934

1935

1934

1935

1934

1935

Stockholms stad........

9,437

3,797

8,904

3,093

4,796

2,949

Stockholms..........

1.648

364

1,088

75

112

_

_

_

Uppsala............

597

238

293

60

46

—

60

—

Södermanlands.........

479

32

81

—

_

_

_

_

Ostergötlands.........

1,930

364

1,365

175

323

—

188

—

Jönköpings..........

98

—

—

—

—

—

—

—

Kronobergs..........

108

15

—

_

—

—

_

Kalmar...........

1,047

310

328

—

—

—

—

—

Gotlands...........

160

40

23

—

—

—

—

_

Blekinge...........

1,049

198

429

—

50

40

—

—

Kristianstads.........

99

30

—

—

—

—

—

—

Malmöhus...........

5,880

1,734

3,731

809

1,048

_

466

_

Hallands...........

444

40

205

_

—

—

—

—

Göteborgs stad.........

6,597

2,900

5,500

2,328

2,962

—

2,000

—

Göteborgs o. Bohus län i övrigt . .

4,553

849

3,467

»17

936

543

275

496

Alvsborgs ...........

511

lo3

255

60

—

—

—

Skaraborgs..........

418

5o

190

_

23

—

—

—

Värmlands..........

2,051

67i

1,640

240

215

15

169

10

Örebro............

1,565

325

944

200

140

—

100

—

Västmanlands.........

1,111

99

562

_

—

—

—

—

Kopparbergs..........

1.758

410

1,381

277

200

—

—

—

Gävleborgs..........

3.126

831

2,581

987

596

—

334

_

Västernorrlands........

8,307

2,416

7,540

2,570

1,089

—

535

301

Jämtlands...........

409

—

125

_

—

—

—

—

Västerbottens.........

227

—

173

—

—

—

—

—

Norrbottens..........

2,551

310

1.425

468''

—

—

—

—

Summa

56,083

16,129

42,223

11.859

12,536

598

7,076

807

Antal kommuner

297

lii

175

63

ål

9

24

15

beslut anförde arbetslöshetskommittén den 3 juli 1935 besvär hos Kungl. Maj :t,

som den 1 november 1935 resolverade:

»Enär åtskilliga arbetslösa i Stockholm tillhöra yrken, vilkas utövare icke

kunna hänvisas till reservarbeten, som för dem äro lämpliga, samt nödig hjälp

icke bör beredas sådana arbetslösa i form av fattigvårdsunderstöd, finner

Kungl. Majit arbetslöshetskommissionen hava bort tillåta staden att bedriva

dagunderstödsverksamhet med statsbidrag.»

På grund av detta Kungl. Maj :ts beslut medgav kommissionen, efter inhämtande

av erforderliga uppgifter, Stockholms stad rätt att från och med den 11

november 1935 bedriva kontantunderstödsverksamhet för 800 hjälpsökande

arbetslösa, varav 50 i staden icke hemortsberättigade.

Orsaken till att understödsverksamhet under sommaren måst uppehållas

inom vissa av Bohusläns stenkommuner är följande. På grund av att stendistrikten

sedan länge hemsökts av svår arbetslöshet, ha hjälpmöjligheterna vid

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

de statliga reservarbetena för dessa kommuner måst utnyttjas i stor omfattning.

Det har då varit naturligt att i första hand hänvisa personer utan försörjningsplikt

— eller med endast mindre sådan — till arbetsplatser utom länet,

medan övriga familjeförsörjare beretts sysselsättning i närheten av hemkommunen

eller medgivits dagunderstöd. På grund av att detta hjälpprogram

tillämpats under en följd av år, ha de dagunder stödda på senare tid utgjorts

så gott som uteslutande av familjeförsörjare med större försörjningsbörda.

Kommissionen har med hänsyn till väntade arbetstillfällen i öppna

marknaden icke ansett sig böra i större utsträckning hänvisa sådana familjeförsörjare

till arbetsplats utom hemorten och har därför medgivit dagunderstödsverksamhet

i begränsad omfattning.

Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning vid olika tidpunkter

innevarande år belyses av tab. 43. Det framgår, att dagunderstödsverksamhet

vid årets början förekom inom samtliga län utom Jönköpings, Jämtlands

och Västerbottens. Efter att, som nyss sagts, under sommaren ha förekommit

endast i ett fåtal kommuner har denna hjälpform under oktober måst

utökas något, så att densamma vid månadens slut omfattade 807 understödstagare

inom 15 kommuner. Under november månad har ytterligare ett antal

kommuner tillkommit.

Den under hösten 1935 bedrivna understödsverksamheten har med vissa undantag

kunnat begränsas till att avse familjeförsörjare.

De förändringar i åldershänseende, som arbetslöshetsklientelet innevarande

år undergått och vilka redan i annat sammanhang berörts, kunna på grund

av det ytterst obetydliga antalet dagunderstödda vid tidpunkten för åldersundersökningens

verkställande icke medgiva några säkra slutsatser beträffande

förskjutningarna i de kontantunderstöddas ålder. I tab. 44 lämnas

emellertid för jämförelsens skull uppgifter angående dessas fördelning på åldersgrupper

den 30 november 1933, 31 oktober 1934 och 31 juli 1935.

Tab. 44. De dagunderstöddas (ej kursdeltagare) fördelning på åldersgrupper 30/u 1938,

31/io 1934 och 31/7 1935.

Ålder

Antal

’ r o c e n

t

30/ll

1933

31/io

1934

31/7

1935

3°/n

1933

31/10

1934

31/7

1935

16-17.........

850

1.8

_

_

18—ISO.........

3,ö91

—

1

7.7

—

0.2

21 25.........

8,320

374

19

18.1

5.3

3.2

26 30 .........

8.136

1,075

38

17.0

15.2

6.5

31-40.........

11,097

2,160

162

23.2

30.5

27.7

41 50.........

7,750

1.633

152

16.2

23.1

25.9

51-60.........

5,443

1.251

144

11.4

17.7

24.fi

61—a>.........

2.194

583

70

4.6

8.2

11.9

8 ii ni ni a

47,781

7,076

586 1

100.0

100.0

100.0

1 Beträffande avvikelsen från mSnadsrapportens uppgift, se sid. 83.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Med hänsyn till det förbättrade läget på ungdomsarbetsmarknaden beslöt

kommissionen den 27 juli 1934 att avstänga arbetslösa, icke fyllda 22 år, från

dagunderstödsverksamhet med undantag dock för det fall, att vederbörande

samtidigt deltog i kursverksamhet. Från och med innevarande års början

sänktes denna åldersgräns till 21 år, varjämte avstängningen inskränktes till

att omfatta endast personer utan försörjningsplikt. Det torde, alldeles frånsett

nu berörda förhållande, vara naturligt, att med dagunderstödsverksambetens

minskade omfattning en förskjutning skett mot de högre åldersklasserna,

så att åldersgrupperna över 30 år nu utgöra 90.1 % av hela antalet.

De kontantunderstöddas fördelning med avseende på yrken under innevarande

år är av ovan berörd anledning av mindre intresse, men medtagas i tab.

45 uppgifter härom, utvisande bl. a. att 92.5 % av de den 31 juli dagunderstödda

tillhörde stenindustrien.

Tab. 45. De dagnnderstöddas (ej kursdeltagare) fördelning på yrkesgrupper

den ilh 1985.

Yrkesgrupper

Antal

I % av hela

antalet dag- understödda

I )f av hela

antalet hjälp- sökande inom

yrkesgruppen

Stenindustri...................

542

92.5

11.6

Metallindustri..................

16

2.7

06

Glasindustri..................

14

2.4

4.3

Övriga yrkesgrupper...............

14

2.4

0.0

Summa

5861

lOO.o

1.6

Under sommaren 1934 inskränktes dagunderstödsverksamheten till att omfatta

endast män. Över kommissionens beslut den 2 november 1934, angående

dagunderstödsverksamhet för Stockholms stad, vilket beslut icke medgav utbetalande

av understöd till kvinnor, anförde Stockholms stads arbetslöshetskommitté

besvär, och Kungl. Maj :t resolverade den 14 december 1934, att gällande

författningsbestämmelser icke gåve stöd för ett generellt utestängande

av arbetslösa kvinnor från att komma i åtnjutande av understöd.

Under maj—oktober 1935 har dagunderstöd till kvinnor icke ifrågakommit.

Den ovan (sid. 24) omnämnda ytterligare nedgången i arbetslösheten bland

kvinnorna har medfört, att hjälpverksamheten praktiskt taget helt kunnat avvecklas

för dessa.

Dagunderstöd lämnas företrädesvis i kontant form, men hjälpkungörelsens

bestämmelser, varigenom meddelandet av hjälp in natura medgives, ha under

året tillämpats av vissa kommuner.

Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av hjälpkungörelsens

föreskrifter örn arbetsplikt, belyses av tab. 46.

Under året ha följande kommuner, nämligen S:t Nikolai, Norrköping, Kalmar,

Oskarshamn, Karlskrona, Sölvesborg, Hälsingborg, Landskrona, Halmstad,

Göteborg, Lysekil, Gävle och Sundsvall medgivits rätt att lämna dag
-

1 Beträffande avvikelsen från månadsrapportens uppgift, se sid. 83.

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Tab. 46. Antal arbetspliktstillämpande

Månad

Kommuner med

kontantunderstöds- verksamhet med

Januari.....

statsbidrag

..... 140

Februari.....

..... 145

Mars.......

..... 127

April......

..... 97

Maj.......

..... 60

Juni.......

..... 23

Juli.......

..... 12

Augusti.....

..... 14

September ....

..... 13

Oktober.....

..... 15

kommuner.

Januari—oktober 1935.

Kommuner tillämpande arbetsplikt

Städer

Landsbygd

Summa

10

19

29

10

17

27

14

13

27

11

14

25

4

17

21

2

4

6

—

3

3

—

• 3

3

—

2

2

—

4

4

understöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt i vederbörande kommun.

För denna understödsverksamhet har kommunen åtnjutit statsbidrag med 75 %,

där ej högre procenttal av Kungl. Majit medgivits. I flera av här nämnda

kommuner har statsunderstödd kursverksamhet för sjömän anordnats med bidrag

såväl av till kommissionens förfogande ställda medel som andra.

Tab. 47. Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till dagunderstöd.

Antal kommuner.

Period

55 %

60 %

65 %

70 %

75 %

80 %

85 %

90 %

95 %

Summa

Städer

Yi S1/i2 1931......

—

—

—

—

1

—

—

2

—

3

‘/i 31/i2 1932 ......

—

1

—

—

4

—

1

2

—

8

Vi s% 1933 ......

4

2

—

—

3

—

1

2

—

12

Yr—»V« 1933 ......

1

3

—

—

4

—

1

1

—

10

Yi so/e 1934 .....

3

7

—

—

1

2

2

1

—

16

Y? 1934—28A 1935 ....

6

1

—

—

—

1

2

1

—

11

Y> »Yi* 19351 .....

—

—

1

—

1

—

1

—

—

3

Landsbygd

Yi—"/i* 1931......

_

1

—

1

10

7

—

17

1

37

i/,—»»/ii 1932 .....

—

5

6

2

23

6

2

41

1

86

i/i—so/e 1933 ......

6

18

12

10

27

17

9

51

1

151

l/i-si/i, 1933......

9

10

13

13

22

15

12

27

31

152

Yi—’Y» 1934 ......

10

12

11

9

16

11

13

18

45

145

Yi 1934—28/« 1935 ....

3

9

8

6

4

9

5

6

31

81

i/3—»i/i, 1935 1 .....

3

4

3

2

3

4

6

4

17

46

Hela riket

Yi »Yi, 1931......

_

1

—

1

11

7

—

19

1

40

Yi «/« 1932 ......

_

6

6

2

27

6

3

43

1

94

Yi—30/e 1933 ......

10

20

12

10

30

17

10

53

1

163

Y? »Yu 1933 ......

10

13

13

13

26

15

13

28

31

162

Yl s0/e 1934 ......

13

19

11

9

17

13

15

19

45

161

Yi 1934—1“/, 1935 ....

9

10

8

6

4

10

7

7

31

92

Y» »Yi» 19351 .....

3

4

4

2

4

4

7

4

17

49

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller arbetslösbetskommissionens beslut t. o. m. den 30

november 1935.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sand. Nr 19. (Bilaga.) 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet utgår jämlikt gällande författningsföreskrift,

där ej omständigheterna prövas föranleda lägre bidrag,

med 50 % av det utbetalade dagunderstödsbeloppet. Med hänsyn till omfattande

arbetslöshet och hårt skattetryck ha kommuner under innevarande år i

likhet med tidigare och efter samma grunder som i fråga örn arbetslöner vid

statskommunala reservarbeten tillerkänts förhöjt statsbidrag. Omfattningen

härav framgår av tab. 47.

Till kontantunderstödsverksamhet har före den 19 juli 1935 icke ifrågakomma

lägre statsbidrag än 50 %. Bidrag har utgått med den procentsats, som

för olika kommuner fastställts att gälla för viss termin, vanligen kalenderhalvår.

Under innevarande år ha 66 kommuner åtnjutit statsbidrag med 50 %

av utbetalat dagunderstöd, och under årets första månader ha 92 kommuner

åtnjutit förhöjt statsbidrag. Bör tiden efter den 1 mars ha endast 49 kommuner

åtnjutit sadant förhöjt bidrag. Anledningen till denna skillnad är, att

många kommuner kunnat helt nedlägga dagunderstödsverksamheten och att

det allmänt förbättrade läget i vissa fall medfört en sänkning av bidragsprocenten.

För tiden efter den 1 mars ha 17 kommuner medgivits rätt att åtnjuta

statsbidrag med 95 %. Såsom ovan angivits förekommer nu ej understödsverksamhet

inom samtliga de kommuner, som medgivits förhöjt statsbidrag.

Sedan Kungl. Majit genom sitt beslut den 19 juli 1935 fastställt ändrade

grunder för bestämmandet av bidragsprocenten till hjälpverksamhet och då

Kungl. Majit ej framställt erinran mot kommissionens i underdånig skrivelse

den 20 september 1935 uttalade åsikt, att de väsentligt förbättrade arbetslöshetsförhå,

Händena i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamhet motivera

även lägre statsbidrag än 50 %, medgiver kommissionen numera vid beviljande

av dagunderstödsverksamhet statsbidrag med enahanda procentsats, som fastställts

att utgå till arbetslöner vid inom kommunen beläget statskommunalt

reservarbete, beviljat under löpande bidragstermin. Från den 1 januari 1936

är bidragsterminen lika med kalenderåret.

Dagunderstöden per dag och arbetslös, v ilka efter olika orters reservarbetslön

samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt kunna variera mellan 0: 55

och 5:33 kronor, ha i genomsnitt under året för hela landet uppgått till

2: 60 kronor, varav 1: 57 kronor i statsbidrag. Detta uppgår sålunda i genomsnitt

till 60.5 % av dagunderstödet.

b. Hyreshjälpverlcsamhet.

Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses

av tab. 48, vari angives det antal kommuner, som under de olika kvartalen

haft tillstånd till sådan verksamhet.

Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit

möjligt att genomföra successiva begränsningar, sa att hyreshjälpverksamhet

icke alls behövt förekomma under tredje kvartalet. Sådan verksamhet förekommer

vid november månads utgång endast i 7 kommuner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Tab. 48. Antal kommuner med rätt att utdela hyreshjälp. Januari—november 1935.

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.

Städer.............. 25 18 — 5

Landsbygd......... . ■ • 20_15_—_^

Summa 45 33 — 7

c. Kommunal under stödsverksamhet.

Den enbart med kommunala medel bedrivna kontantunderstödsverksamheten

hade år 1933 en förhållandevis stor omfattning. Det kan sålunda förtjäna

noteras, att nämnda år i genomsnitt */*—7a av samtliga understödda beretts

hjälp uteslutande med kommunala medel. Inom denna gren av hjälpverksamheten,

som under sommaren 1933 minskade i betydelse, ökades antalet hjälpta

omkring årsskiftet men sjönk redan i mars 1934 väsentligt och uppgick i

september samma år till endast 2,600. Den med vinterns inträde naturliga

stegringen blev förhållandevis måttlig, och högsta antalet på detta sätt understödda,

vilket noterades i januari innevarande år, uppgick till icke fullt 6,000.

Under sommaren 1935 har antalet kommunalt understödda understigit 2,000

men företer med höstens inträde åter någon ökning, så att det vid oktober månads

utgång utgör 3,769. Den starka tillbakagång, som denna hjälpform undergått,

torde vara ett belägg för att den av kommissionen successivt genomförda

begränsningen av hjälpverksamheten icke varit för stark, då eljest de

kommunala understöden skulle ha visat tecken på stegring tidigare än som

skett. Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamheten

återfinnas i tab. 49.

d. Understödslinjens omfattning.

Efterföljande tabell meddelar en sammanställning av vissa uppgifter beträffande

understödslinjen för tiden januari 1933—oktober 1935.

Tab. 49. Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna), iren 1933 -1935.

Hånad

Antal understödstagare

Summa understöds- tagare

Procent av hela

antalet rapporte- rade arbetslösa

med statsbidrag

med enbart

kommunala medel

1933

1934

1935

1933

1934

1935

1933

1934

1935

1933

1934

1935

Januari . .

43,110

60,604

17,849

20,213

13,087

5,959

63,323

73,691

23,808

35.1

43.0

25.6

Februari . .

52,909

58,254

19,350

21,385

13,011

5,134

74,294

71,265

24,484

40.8

42.8

27.3

Mars ....

58,135

57,439

17,999

19,381

9,745

4,153

77,516

67,175

22,152

41.5

41.9

26.5

April . . .

56,791

45,041

13,503

15,622

8,006

3,730

72,413

53,047

17,233

41.0

36.4

22.9

Maj ....

44,701

31,605

5,038

12,722

5,186

2,875

57,423

36,791

7,913

36.7

31.6

12.9

Juni ....

37,271

20,846

497

10,165

3,699

1,943

47,436

24,545

2,440

32.6

24.6

4.8

Juli ....

39,105

13,699

774

9,493

2,890

1,631

48,598

16,589

2,405

35.0

19.2

5.6

Augusti . .

37,490

9,710

509

9,819

2,633

1.991

47.309

12.343

2,500

32.8

14.9

6.0

September .

40,841

7,585

381

9,445

2,600

2,342

50,286

10,185

2,723

33.2

12.9

6.6

Oktober . .

47,198

8,175

997

8,746

2,618

3,769

55,944

10,793

4,766

33.9

12.7

10.1

November

50,842

11,040

—

11,012

4,135

—

61,854

15,175

—

36.2

16.5

—

December. .

57,001

15,617

—

14,079

5,443

—

71,080

21,060

—

41.6

22.7

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kommissionen vill i detta sammanhang framhålla den ökade betydelse, som

arbetslinjen innevarande år erhållit, i det att genom densamma beredes hjälp

åt mer än hälften av samtliga hjälpsökande. Det framgår av ovanstående tabell,

att de kontantunderstöddas antal, som i januari månad föregående och innevarande

år uppgingo till respektive 43 och 25 % av samtliga hjälpsökande,

i oktober innevarande år omfattade endast 10 % och av dessa de statsbidragsunderstödda

blott 2.1 % av totalantalet hjälpsökande.

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har — med de undantag, som i

det följande angivas —'' i huvudsak bedrivits efter samma grunder som under

1934. Den särskilt för åldrarna 16—21 år under 1935 starka nedgången i

antalet anmälda arbetslösa har medfört, att verksamhetens omfattning i jämförelse

med föregående år minskats. En såväl absolut som relativ ökning av

antalet arbetselever har dock skett, och dessas antal har under året varit det

hittills största. Såsom tidigare anförts, har under oktober ungdomsarbetslösheten

ökat med omkring 30 % i förhållande till september, vilken ökning nödvändiggjort

ett återupptagande av en del av de tidigare under hösten nedlagda

statliga arbetslägren.

a. Kursverksamhet.

Genom beslut vid 1934 års riksdag lämnades kommissionen möjlighet att

medgiva statsbidrag även för undervisningsmateriel vid kursverksamhet. Härigenom

underlättades det för kommunerna att anordna sådana praktiskt betonade

kurser, vilka kräva materiel i större utsträckning. Denna möjlighet

har även tillvaratagits i stor omfattning. Elever ha därvid beretts tillfälle att

efter genomgång av elementära kurser deltaga i mera krävande arbetsuppgifter.

Så har särskilt varit fallet beträffande vissa mekaniska kurser samt kurser i

svetsning och motorkunskap. Kurserna ha i ökad omfattning varit yrkesbetonade.

Under budgetåret 1934/1935 beviljades till lärår- och kursledararvoden ett

belopp av kronor 373,662 och till undervisningsmateriel ett belopp av kronor

40,446. Under den hittills förflutna delen av budgetåret 1935/1936 har kursverksamheten

haft en i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår

minskad omfattning. Under det att under tiden 1 juli—15 november 1934 till

lärår- och kursledararvoden beviljades 154,199 kronor samt till undervisningsmateriel

18,060 kronor, har under motsvarande lid i år beviljats 32,247 kronor

till lärår- och kursledararvoden och 6,238 kronor till undervisningsmateriel.

Kursverksamheten, vilken brukar ha sin största omfattning under de senare

vintermånaderna, omfattade den 31 oktober 1935 12 kurser med 190 elever

från 3 städer. Kursernas längd har varierat från 4 veckor upp till 6 må
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

nåder. Under november har antalet ansökningar örn statsbidrag till kursverksamhet

ökats.

b. Frivillig arbetstjänst.

Det största antalet deltagare i frivillig arbetstjänst utgjordes under budgetåret

1934/1935 liksom under föregående budgetår av arbetselever i statliga arbetsläger.

Statskommunala arbetsläger ha endast anordnats av några större

städer samt av en landskommun.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av tab. 50, i

vilken vissa uppgifter rörande denna hjälpform sammanställts.

Tab. 50. Den frivilliga arbetstjiinstens omfattning. Antal läger och arbetselever.

Statskommunala

arbetsläger

Statliga

arbetsläger

T i d

Läger-

anordnare

Antal läger anordnade

av kommissionen

Antal

Antal

läger

Antal

elever

städer

lands-

kom-

muner

helt i

egen

regi

i samband

med skogs- vårdssty rei- ser eller hus- hållnings- sällskap

Summa

elev-

platser

elever

elev-

dagar

vistelse- tid per

elev i

medeltal

(veckor)

1933/1934

24

870

12

9

14

7

21

925

1,513

93,625

9

1934/1935

13

400

5

1

25

2

27

1,600

3,621

356,798

14

Pågående

81/n 1935

2

56

2

—

10

—

10

490

423

—

—

Under budgetåret 1934/1935 öppnades 12 nya statliga arbetsläger. Under

mars månad 1935 voro 26 statliga arbetsläger i gång, det hittills största antalet,

och under oktober månad 8. På grund av ökat antal ansökningar från

arbetslöshetskommittéer örn elevplatser utökades under november antalet arbetsläger

till 10, varjämte ett öppnats i början av december. Härtill komma

de i det följande omnämnda ungdomsreservarbetena. Antalet statskommunala

läger ha varierat mellan 9 (juli månad 1934) och 4 (juni månad 1935).

Arbetselevernas sysselsättning med praktiskt arbete har något ökats och i

regel omfattat 6 timmar per dag. Omkring 2 timmar lia sålunda ägnats

undervisning samt gymnastik och idrott.

Från och med den 1 juli 1935 bestridas kostnaderna för arbetselevernas

uppehåll vid statligt arbetsläger helt av kommissionen.

I fråga om de praktiska arbetena må, under hänvisning till vad kommissionen

uttalat i sin framställning den 30 november 1934 angående medelsbehovet

för budgetåret 1935/1936, anföras, att jordbruksarbete och i samband

därmed husdjursskötsel försöksvis prövats vid några arbetsläger. Som mest

utpräglat jordbruksarbetsläger kan det i Gävleborgs län belägna Ovansjö nämnas.

Här få arbetseleverna deltaga i samtliga jordbruksgöromål, t. ex. brytning

av mark för odlingsändamål, jordens bearbetning genom plöjning, harfning

o. dyl., sådd och skörd, mjölkning och utfodring. Även vid läger, där

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

förutsättningar för jordbruksarbete ej varit för handen, har kommissionen hållit

kor, så att ett flertal elever fått lära sig mjölkning och en del även ladugårdsskötsel.

Kommissionen har sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av att arbetseleverna

beredas ökade möjligheter till utbildning i jordbruks- och ladugårdsskötsel

och har vidtagit åtgärder för tillgodoseende av detta önskemål.

Sålunda pågå bl. a. vid arbetslägret Sörhångsta, Västernorrlands län, mjölkningskurser

örn tre veckors längd, förlagda till Hussborgs lantmannaskola,

varvid eleverna även erhålla teoretisk undervisning i lanthushållningslära.

Kommissionen planerar igångsättande under den närmaste framtiden av dylik

utbildning även på andra håll.

Vid det i Kalmar län belägna arbetsläget Hultsfred, som tidvis omfattat

140 elever, har under innevarande sommar bedrivits skogsodlingsarbeten å

Målilla brandfält. Arbetet är utfört i samråd med vederbörande skogsvårdsstyrelse

och har utgjorts av kultivering genom sådd av 196.6 har. Härtill har

åtgått omkring 15,000 arbetstimmar och förbrukats 171 kg. frö av tall och

gran. Å kulturfältet har skogsförsöksanstalten låtit utlägga provytor. Örn

arbetslösheten så påkallar, kan resterande areal — 280 har — skogsodlas genom

kommissionens försorg våren 1936.

Arbetslägren Pengsjöby i Västerbottens län och Karlsdal i örebro län ha

omändrats till ungdomsreservarbeten. En omläggning på enahanda sätt planeras

i fråga örn ytterligare några läger, där lämpliga och tillräckliga arbetsobjekt

finnas.

Uddevalla stad har anordnat ett statskommunalt arbetsläger, där deltagarna

fått lära sig stensättning.

De unga arbetslösas brist på annan utbildning än folkskolans har föranlett

kommissionen att utöka den vid en del arbetsläger förekommande hantverksundervisningen.

Verksamheten vid två av de statliga arbetslägren omlägges

för närvarande till yrkesutbildning i träslöjd, mekaniskt verkstadsarbete samt

smide med inriktning på sådana färdigheter, som böra kunna öka elevernas

möjligheter att vinna arbetsanställning.

c. Ungdomsreservarbeten.

Under året lia försöken med ungdomsreservarbeten fortsatts i ökad omfattning.

Sålunda ha 5 statliga ungdomsarbetsplatser varit i gång. I december

pågår arbetet vid 5 ungdomsarbetsplatser med en sammanlagd arbetsstyrka

av c:a 250 man. Dessa försök ha slagit väl ut.

Det praktiska arbetet vid ungdomsreservarbetena, som utgör sex timmar

per arbetsdag, har omfattat följande arbetsobjekt: vid Lillsved, Stockholms

län, anläggande av idrottsplan, vid Tylösand, Hallands län, anläggande av

golfbana, vid Pengsjöby, Västerbottens län, anläggande av egnahem samt vid

Sörbyn, Norrbottens län, skogsavverkning med praktisk undervisning i av
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

verkningsteknik och verktygsvård. Tidigare under året har även vid ungdomsreservarbetet

Nattavaara, Norrbottens län, bedrivits skogsavverkning m. m.

Då arbetsmarknaden inom Norrbottens län, vid bortseende från malmfälten,

helt behärskas av skogshantering och sågverksindustri, syftar arbetet vid de

tvenne sistnämnda ungdomsarbetsplatserna till att giva största möjliga antal

ungdomar från länet en första övning i hanterandet av de vid skogsavverkning

vanliga redskapen. Hänvisningstiden har därför varit kort, som regel en,

högst två månader, och teoretisk undervisning har förekommit endast i strängt

begränsad omfattning. Givetvis har det icke varit avsikten att hinna bibringa

de hänvisade annat än mycket ofullständiga färdigheter i skogsarbetaryrket,

men det har redan visat sig, att många av de unga haft god nytta

av vistelsen vid dessa ungdomsreservarbeten (i Norrbottens län allmänt kallade

»huggarskolor»), då deras möjligheter att utnyttja till buds stående ar
-

Tab. 51. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning.

iren 1984—1935

Antal del- tagare i kur- ser med av

kommissio- nen beviljat

statsbidrag

Frivillig arbetstjänst

Antal

arbetslösa

Summa delta- gare i kurser,

frivillig arbets- tjänst och ung- domsreserv- arbeten

Månad

Arbets- elever i

statliga

läger

Arbets- elever i

statskom.

läger

Summa

sysselsatta

vid ung- domsreserv- arbeten

1934

Januari ....

4,091

261

184

445

—

4,536

Februari ....

5,077

348

212

560

—

5,637

Mars......

4,378

303

207

510

—

4,888

April.....

2,836

512

288

800

—

3,636

Maj......

1,900

581

374

955

—

2,855

Juni......

1,400

608

219

827

—

2,227

Juli......

1,163

754

232

986

—

2,149

Augusti ....

988

840

207

1,047

993

—

2,035

September . . .

777

823

170

—

1,770

Oktober ....

1,099

830

130

960

34

2,093

November . . .

1,141

909

143

1,052

29

2,222

December....

1,295

57 1

136

193i

—

1,488

1935

Januari ....

1,720

1,088

134

1,222

69

3,011

Februari ....

1,900

1,215

154

1,369

68

3,337

Mars......

2,083

1,182

124

1,306

57

3,446

April.....

1,672

1,063

123

1,186

63

2,921

Maj......

716

941

84

1,025

45

1,786

Juni......

248

613

70

683

—

931

Juli......

176

501

75

576

16

768

Augusti ....

109

317

79

396

64

569

September . . .

121

269

66

335

90

546

Oktober ....

190

299

52

351

177

718

1 Nedgången i antalet deltagare beror på uppehåll i verksamheten vid flertalet statliga läger

mellan jul och nyår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 52. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta arbetslösa. Åren 1932—1935,

05

Tidpunkt

Arbetsliv

en

Underatödslinjen

1

Ungdomshjälpen 1

Summa hjälpta

i statliga

reserv- arbeten

syssel- satta

i stats- kommu- nala re- servarbe- ten sys- selsatta

i kom- munala

reserv- arbeten

syssel- satta

Summa

% av

hela an- talet

hjälp- sökande

dag

under-

stödda

med

stats-

bidrag

kom-

munalt

under-

stödda

Summa

% av

hela an- talet

hjälp- sökande

kurs-

del-

tagare

del- tagare i

frivillig

arbets- tjänst

1 ung- doms- reserv- arbeten

syssel- satta

Summa

% av

hela an- talet

hjälp- sökande

Antal

% av

hela an- talet

hjälp- sökande

1932

Januari ....

12,099

3,016

11,530

26,645

25.7

16,740

7,292

24,032

23.1

50,677

48.8

April.....

13,879

4,863

10,384

29,126

26.2

26,452

5,163

31,615

28.4

_

_

_

_

_

60,741

54.6

Juli......

15,648

5,346

9,692

30,686

32.4

15,819

4,510

20,329

21.5

_

_

_

_

51,015

53.9

Oktober ....

16,055

7,418

10,744

34,217

27.7

22,275

5,897

28472

22.8

—

—

—

—

—

62''389

50.5

1933

Januari ....

16,253

8,483

16,785

41,521

23.0

43,110

20,213

63,323

35.1

_

104,844

58.1

April.....

18,504

10,476

13,298

42,278

23.9

56,791

15,622

72,413

41.0

_

_

114491

64.9

Juli......

23,707

10,998

12,625

47,330

34.1

39,105

9,493

48498

35.0

_

_

95428

69.1

Oktober ....

20,676

14,564

11,559

46,799

28.4

47,198

8,746

55,944

33.9

—

—

—

—

—

102,743

62.3

1931

Januari ....

18,598

13,879

10,546

43,023

25.1

56,083

13,087

69,170

40.3

4,091

430

4,521

2.6

116,714

68.0

April.....

21,935

17,277

6,028

45,240

31.0

42,223

8,006

50,229

34.5

2,836

800

_

3,636

2.5

99405

68.0

Juli......

26,756

17,075

4,376

48,207

55.9

12,536

2,890

15,426

17.9

1,209

986

2,195

2.5

65428

76.3

Oktober ....

23,639

14,187

3,995

41,821

49.3

7,076

2,618

9,694

11.4

1,164

994

—

2,158

2.6

53,673

63.3

1935

Januari ....

19,190

12,221

5,318

36,729

39.3

16,129

5,959

22,088

23.6

1,865

1,222

69

3,156

3.4

61,973

66.3

Februari ....

19,232

12,662

5,543

37,437

41.7

17,450

5,134

22,584

25.1

2,027

1469

68

3464

3.9

63,485

70.7

Mars......

19,392

12,851

4.674

36,917

44.2

15,962

4,153

20,115

24.1

2,192

1,306

57

3’555

4.2

60487

72.5

April.....

17,345

11,780

3,455

32,580

43.4

11,859

3,730

15,589

20.7

1,740

1,186

63

2’989

4.0

51458

68.1

Maj......

18,878

10,843

2,813

32,534

53.2

4,335

2,875

7,210

11.8

773

1,025

45

1,843

3.0

41,587

68.0

Juni......

20,398

10,168

2,697

33,263

65.0

249

1,943

2,192

4.3

307

683

''990

1.9

36,445

71.2

Juli......

18,215

9,132

2,200

29,547

69.4

598

1,631

2,229

5.2

232

576

16

824

1.9

32400

76.5

Augusti ....

16,288

8,320

2,551

27,164

65.1

400

1,991

2,391

5.7

166

396

64

626

1.5

30,181

72.3

September . • .

14,356

7,232

2,759

24,347

59.1

260

2,342

2,602

6.3

180

335

90

605

1.5

27454

Oktober ....

13,320

6,626

2,833

22,779

48.4

807

3,769

4,576

9.7 |

253

351

177

781

1.7

28,136

59.8 1

För tiden före januari 1934 redovisas »Ungdomshjälpen» under »Understödslinjen».

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

betstillfällen i öppna marknaden avsevärt förbättrats tack vare vid reservarbetet

förvärvade kunskaper.

Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit

möjligt, omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.

Under år 1935 ha tvenne statskommunala ungdomsreservarbeten igångsatts

nämligen i Göteborg och Uddevalla, vilket senare nu pagar.

4. Hjälpverksamhetens omfattning.

Vidstående tab. 52 samt diagram 2, sid. 70, giva en överblick över hjälpverksamhetens

olika former och den betydelse var och en av dem äger.

Det framgår av tabellen, att under år 1932 i allmänhet omkring hälften av

samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten. Redan vid

ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, sa att den under

1934 och 1935 i genomsnitt omfattat 70 % av samtliga hjälpsökande. Det

framgår vidare av tab. 52, att hjälpverksamheten även under vintermånaderna,

trots den då stegrade arbetslösheten, haft en relativt stor omfattning. Under

juli månad noterades såväl nästföregående som innevarande år en anmärkningsvärt

hög procentsiffra, nämligen 76.3 resp. 76.5 %, vilket givetvis sammanhänger

med den kraftiga nedgången i arbetslösheten under våren och försommaren.

Ehuru kommissionen strävar efter hjälpverksamhetens nära anpassning

till arbetsmarknadens växlingar, har det framför allt vid sjunkande arbetslöshet

visat sig svårt att följa dessa växlingar tillräckligt snabbt, i synnerhet

som de lokala organen ofta brustit i aktgivandet på utvecklingen. Till

frågan, huruvida på grund av de i detta och andra avseenden vunna erfarenheterna,

någon omläggning av verksamheten bör komma till stånd, återkommer

kommissionen i samband med redogörelsen för klientelundersökningen.

Av de ovan å sid. 24 omnämnda icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka

vid oktober månads utgång uppgingo till 344, hade 193 eller 56.1 % erhållit

hjälp.

Till belysande av omfattningen av arbetet å kommissionens centrala kansli

må nämnas, att medan antalet ingående skrivelser (vecko- och månadsrapporter

ej medräknade) för månaderna januari—oktober 1931 uppgick till omkring

3.000, motsvarande antal för angivna månader utgjorde 1932 66,000, 1933

106.000, 1934 142,000 och innevarande år 134,000.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (omfattande

såväl det centrala kansliet som arbetsplatserna) utgjorde i oktober

månad 1931 256, 1934 1,182 och innevarande år 1,155. Av sistnämnda antal

voro 908 anställda vid arbetsplatserna och arbetslägren och 247 vid kommissionens

centrala kansli. Personalen vid det senare uppgick i juli 1935 till 259

och i november till 225. Att större inskränkning ej skett, är beroende dels på

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

att kansliarbetets av reservarbetena betingade volym krymper i långsammare

takt än reservarbetarstyrkan, dels på de personalkrävande extra arbetsuppgifter,

som kommissionen nu har att utföra, nämligen verksamhetsberättelsen

för tiden 1925—1934 och arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935.

lil. Besvärsnämnden för reservarbetslöner.

Till den år 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner inkommo

under år 1934 288 klagomål, och under tiden 1 januari—30 november 1935

lia inkommit 61 klagomål. Under året ha sammanlagt till prövning upptagits

och avgjorts 64 ärenden, varav 5 utgöra från föregående år balanserade ärenden.

Av de avgjorda ha 33 avsett reservarbetslöner och 11 ackordssättningar.

Övriga 20 klagomål har nämnden funnit falla utanför dess befogenhetsområde.

Av de under året avgjorda ärendena ha av nämnden 38 remitterats till kommissionen

för utredning och yttrande. Kommissionen har därvid i 8 fall höjt

reservarbetslönen. Nämnden har i ett fall vidtagit ändring och därvid meddelat

beslut örn höjning.

Hos besvärsnämnden anförde Svenska arbetsgivareföreningen och Svenska

lantarbetsgivarnas centralförening den 7 februari 1935 besvär över kommissionens

tillämpning av direktiven för lönesättningen vid reservarbeten.

En undersökning av de vid de olika reservarbetsplatserna föreliggande medeldagsförtjänsterna

utvisade enligt klagomålet, att de vid de statliga reservarbetena

tillämpade ackorden lämnade i genomsnitt för hela landet betydande

merförtjänster utöver reservarbetslönen. I framställningen anförda siffror

rörande dagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena ådagalade, att ackorden

vid dessa arbetsplatser i genomsnitt sattes till högre belopp än vederbort

och att man sålunda frångått den för ackordsprissättningen gällande huvudgrunden,

att priserna skulle sättas så, att de vid normal arbetsprestation lämnade

en förtjänst svarande mot reservarbetslönen. Kommissionen hade — genom

sin underlåtenhet att i överensstämmelse med givna direktiv gå i författning

örn en sänkning av ackordsprisnivån -— felaktigt tillämpat grunderna

för arbetslönens bestämmande. Det förtjänade i detta sammanhang påpekas,

att dagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena i genomsnitt för

hela landet utvisade föga eller ingen merförtjänst. De klagande hemställde,

att besvärsnämnden måtte föreskriva för kommissionen, att denna med ändring

av tidigare praxis droge försorg därom, att ackordsprissättningen vid de

statliga reservarbetsplatserna handhades på sådant sätt, att den för ifrågavarande

reservarbetarkår föreliggande genomsnittliga dagsförtjänsten komme

att åtminstone ej överstiga reservarbetslönen. De klagande ville till undvikande

av missförstånd understryka, att de ej avsett att åstadkomma någon

rättelse av särskilda ackord utan sökte de ändring i den genom kommissionens

underlåtenhet att lämna tillfredsställande direktiv för vederbörande arbetsledare

av denna myndighet sanktionerade, av de klagande såsom författnings
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

stridig angivna praxis rörande ackordsprissättningen vid de statliga reservarbetena.

I utlåtande avgivet den 17 maj 1935 anförde kommissionen, med överlämnande

av en inom kommissionen av dess arbetschef upprättad promemoria i

ärendet, bl. a. följande.

Ackordssättningen vid reservarbetena hade siktat på reservarbetslönen för

vederbörande arbetsplats och ej på någon över densamma liggande lönenivå.

Kommissionen hade ägnat oavlatlig uppmärksamhet at ackordssättningen och

sökt att utjämna de ställvis stora överskridanden, som understundom förekommit.

Fortlöpande kontroll av ackorden ägde sålunda rum genom kommissionens

inspekterande ingenjörer, som vore tilldelade var sitt distrikt. En

viktig uppgift för dem vore just att tillse, att riktiga och enhetligt bedömda

arbetspriser tillämpades. Till ledning särskilt för dessa tjänstemäns arbete

hade en handledning rörande ackordssättningen utarbetats. I denna handledning

hade ackorden avvägts med hänsyn till att reservarbetslönen som regel

skulle kunna uppnås vid normal arbetsprestation. Yad i den remitterade skrivelsen

anförts, nämligen att variationerna uppåt och nedåt borde med hänsyn

till reservarbetenas omfattning vid en riktig avvägning av ackorden taga ut

varandra, så att genomsnittsförtjänsten per dag bleve lika stor som medelreservarbetslönen,

syntes kommissionen äga teoretiskt berättigande. I verkligheten

kunde dock icke ojämnheter undvikas, sa länge ackordspnncipen tilllämpades.

I dess idé läge, att arbetaren skulle sträva att uppnå så stor inkomst

som möjligt, varav både han själv och arbetsgivaren hade fördel. Detta

resulterade ofrånkomligt i att arbetarna med ökad färdighet erhölle stegrade

inkomster per tidsenhet, d. v. s. de av klagandena påtalade löneöverskridandena.

Kommissionen uttalade sammanfattningsvis, att gällande direktiv beträffande

reservarbetslönerna vållade betydande svårigheter vid deras tilllämpande.

Sålunda kunde en någorlunda jämn lönekurva näppeligen åstadkommas.

Stora hinder mötte vid ackordsförtjänsternas reglerande, örn en god

arbetsintensitet samtidigt skulle bibehållas. Den ovan nämnda handledningen

hade helt nyligen börjat tillämpas på samtliga arbetsplatser; ackordssättningen

kunde därigenom förväntas bliva så korrekt som överhuvud taget vore

möjligt, och man kunde motse en utveckling i föreliggande hänseende mot en

närmare anpassning till det direktivenliga löneläget.

Mot kommissionens beslut, i vilket deltogo samtliga kommissionens ledamöter,

anförde tvenne ledamöter reservation. Reservanterna anförde bl. a., att de

icke i likhet med majoriteten funne att ackordssättningen vid de statliga reservarbetena

under särskilt det sistförflutna året handhafts pa sadant sätt, att klagandenas

anmärkningar kunde betraktas såsom obefogade. De kunde ej finna

annat än att, på sätt klagandena framhållit, de i genomsnitt för hela landet under

olika månader och år förekommande och under sistförflutet år särskilt accentuerade

merförtjänsterna tydde på att förtjänstnivån vid en normalprestation

bragts upp till ett till synes permanent läge, ej oväsentligt över den fastställda

normala reservarbetslönen. Reservanterna ansåge ej, att berörda förhållande

vore en oundviklig följd av en praktisk tillämpning av ackordsprincipen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Med hänsyn till att föreliggande svårigheter att handhava ackordssättningen

lett till en förtjänstniva, som konstant holle sig 10—20 % över medelsreservarbetslönen,

vore det nödvändigt, att en korrigering åstadkommes genom en varlig

och endast på nya arbeten tillämpad justering nedåt av de enhetliga priser, som

funnes utarbetade i den för arbetsledningarna nu tillgängliga handledningen.

Den 20 juni 1935 meddelade nämnden följande beslut:

_ »Huvudregeln för ackordsprisernas fastställande vid reservarbetena bör enligt

direktiven vara, att ackorden vid normal arbetsprestation böra lämna en

dagsinkomst överensstämmande med den för orten fastställda reservarbetslönen.

Klagandena påtala i förevarande ärende, att den genomsnittliga dagsförtjänsten

vid de statliga reservarbetena ej oväsentligt överstiger den genomsnittliga

reservarbetslönen, och de förmena, att detta förhållande måste innebära,

att arbetslöshetskommissionen i sin kontroll av lönedirektivens efterlevnad

frångått den nyssnämnda huvudregeln. Utgångspunkten för klagomålen är det

allmänna antagandet att den arbetsintensitet, som utvecklas av de vid reservarbetena

sysselsatta arbetslösa, till sitt genomsnitt under normala förhållanden

åtminstone ej överstiger en allmänt sett normal arbetseffaktivitet’. Med hänsyn

till vad arbetslöshetskommissionen i avgivet yttrande anfört kan emellertid

ej på grund av ett sådant allmänt antagande anses fastslaget, att vid

ackordssättningen en felaktig riktpunkt allmänt tillämpats eller att arbetslöshetskommissionen

eftersatt en sådan kontroll, som för iakttagande av direktivenlig

ackordssättning är erforderlig.

En annan sak är att med hänsyn till reservarbetenas omfattning och antalet

av de arbetsledare, som fastställa ackorden, en viss ojämnhet i ackordssättningen

ofrånkomligt måste uppkomma och att därvid ackorden i vissa fall

komma att ligga över vad de enligt direktiven böra utgöra, liksom i andra fall

under. Vidare förekomma, såsom framhålles i en av arbetschefen författad,

arbetslöshetskommissionens remissyttrande bifogad promemoria, åtskilliga omständigheter,

som allmänt tendera att höja ackordsprisen. Arbetslöshetskommissionen

har givetvis skyldighet att tillse, att en utjämning i ackordssättningen

de olika arbetsplatserna emellan äger rum, att oriktiga prissättningar

såvitt möjligt rättas och att obehöriga prishöjande inflytanden vid ackordssättningen

undvikas. Arbetslöshetskommissionens remissyttrande ger emellertid

vid handen, att arbetslöshetskommissionen har sin uppmärksamhet riktad på

ifrågavarande förhållanden och är verksam för en anpassning till det direktivenliga

löneläget. Icke heller i detta avseende kunna, såvitt omständigheterna

ge vid handen, oriktiga grundsatser anses ha kommit till tillämpning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner besvärsnämnden klagomålen ej

böra föranleda någon dess åtgärd.»

Vid oktober månads utgång voro 1,642 orter lönesatta. Antalet orter i varje

löneklass framgår av tab. 53.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Tab. 53. Den 31 oktober 1935 gällande reservarbetslöner.

.Reservarbetslön

kr

Städer och

köpingar

Municipal- och tätt

bebyggda samhällen

med annan lön än

hnvudkommunen

Municipal- samhällen med

samma lön som

huvudkommunen

Lands-

kommuner

Summa

löne-

sättningar

8:—.....

7:60.....

1

1

—

—

1

1

7:20.....

4

6

4

2

16

6:80.....

6

_

—

—

6

6:40.....

10

2

4

1

17

6:—.....

25

6

5

5

41

5:60.....

25

2

—

3

30

5:20.....

40

21

5

18

84

4:80.....

22

10

9

39

80

4:40.....

11

11

27

213

262

4:—.....

3

o

42

403

450

3:60.....

—

i

25

431

457

3:20.....

_

_

6

193

199

2:80.....

—

—

—

6

6

Summa

147

62

127

1,314

1,650

IV. Hjitlpverksamlietens beräknade kostnader under återstoden

av innevarande budgetår.

Med ledning av de direktiv för hjälpverksamheten, som meddelats i kungörelsen

nr 434/1934 och av vissa antaganden rörande arbetslöshetens sannolika

utveckling har kommissionen sökt beräkna den omfattning, som de olika hjälpåtgärderna

böra erhålla under återstoden av budgetåret 1935/1936 ävensom

kostnaderna härför.

Kommissionen har i år liksom föregående år utgått från att hjälp i största

möjliga utsträckning bör beredas genom arbete. Den väsentliga förbättring, arbetsmarknaden

undergått, torde också underlätta en dylik hjälppolitik.

Med hänsyn till innebörden av Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1935

angående klagomål av Stockholms arbetslöshetskommitté i fråga örn anordnande

av dagunderstödsverksamhet vågar kommissionen dock icke räkna med att

kontantunderstödsverksamheten skall kunna begränsas till sådan omfattning,

att den mot slutet av budgetåret kan helt nedläggas. Kommissionen är

emellertid angelägen framhålla, att i hjälpkungörelsen givet direktiv örn arbetslinjens

företräde skall tillämpas och att sålunda dagunderstödsverksamhet bör

ifrågakomma endast såsom supplement till arbetslinjen.

Till statliga och statskommunala reservarbeten under budgetåret 1934/1935

stodo vid budgetårets ingång till kommissionens förfogande 48.2 milj. kronor.

Härjämte beviljade 1935 års riksdag ett tilläggsanslag på 20 milj. kronor, av

vilket 19 milj. kronor togos i anspråk. Statsverkets utgifter å anslaget till

statliga och statskommunala reservarbeten utgjorde sålunda för ifrågavarande

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Tab. 54. Miltal sysselsatta i och kostnaderna för statliga och statskoniniunala reserv
arbeten

juli 1934—juni 1936.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1935—juni 1936.)

Månad

A n

tal sysselsat

t a

i statliga reservarbeten

i statskommunala

reservarbeten

Summa

1934-1935

1935-1936

1934-1935

1935—1936

1934-1935

1935-1936

Juli.......

26,756

18,215

17,075

9,132

43,831

27.347

Augusti......

26,816

16,288

16,037

8,325

42,853

24,613

September.....

25,014

14,356

14,362

7,232

39,376

21,588

Oktober .....

23,639

13,320

14.187

6,626

37,826

19,946

November.....

20,045

13,800

13,005

8,000

33,050

21.800

December.....

18,401

12,500

12,739

8,000

31,140

20,500

Januari......

19,190

12,000

12,221

8,000

31,411*

20,000

Febrnari.....

19,232

12,000

12,662

8,000

31,894

20,000

Mars.......

19,392

12,000

12,851

8,000

32,243

20,000

April.......

17,345

10,000

11,780

7,000

29,125

17,000

Maj.......

18,878

9,000

10,843

6,000

29,721

15.000

Juni.......

20 398

8,000

10,168

6,000

30,566

14,000

Medeltal

31,259

12.633

13,161

7,526

34,420

20,150

Kostnader för

budgetår kronor

53,419,858''

34,000,000

17,285,786

10,400,000

70,705,644''

44,400,000

budgetår 67.2 milj. kronor. Till förevarande ändamål under budgetåret

1935/1936 är av 1935 års riksdag anvisat ett belopp av 32 milj. kronor.

Kostnaderna för statliga ock statskommunala reservarbeten för månaderna

juli—oktober 1935 ävensom de beräknade kostnaderna för tiden november 1935

—juni 1936 framgå av tab. 54. Härvid har hänsyn dock ej tagits till ersättningar

från uppdragsgivare vid statliga reservarbeten. I sin framställning

den 19 februari 1935 angående medelsbehovet för innevarande budgetår beräknade

kommissionen, att i genomsnitt under året vid de statliga och statskommunala

reservarbetena skulle sysselsättas respektive 15,000 och 5,000 man. I

propositionen nr 232/1935 hemställde Kungl. Maj:t hos riksdagen örn anvisande

av medel för sysselsättande av i genomsnitt 18,000 man, fördelade med

ungefär hälften på var och en av de båda reservarbetsformerna. Riksdagens

i skrivelsen nr 371/1935 gjorda uttalanden angående den avvägning mellan

statliga och statskommunala reservarbeten, som kunde påkallas av arbetslöshetssituationen

och utvecklingen på arbetsmarknaden, ha lett till att den statskommunala

arbetslinjen givits ett mindre utrymme än den statliga. På grund

härav har kommissionen under den hittills tilländalupna delen av budgetåret

sysselsatt och beräknar i fortsättningen sysselsätta arbetslösa i statliga reservarbeten

i sådan omfattning, att medeltalet för året, såsom framgår av tab. 54,

beräknas uppgå till omkring 12,500 man; vid de statskommunala reservarbetena

beräknas i genomsnitt 7,500 man.

Kommissionens utgifter för statliga och statskommunala reservarbeten under

budgetåret 1935/1936 kunna sålunda, såsom framgår av tab. 54, beräknas 1

1 Häri ingå även kostnader för kommissionens centrala förvaltning och revision.

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

uppgå till 44.4 milj. kronor, vartill skulle komma det belopp av 1 milj. kronor,

som Kungl. Maj :t jämlikt riksdagens beslut äger disponera till viss företagsverksamhet,

ävensom 0.1 milj. kronor till ersättningar åt vägingenjörsassistenter;

tillhopa sålunda 45.5 milj. kronor. Enär anslaget till denna gren av hjälpverksamheten

utgör 32 milj. kronor, uppkommer sålunda en brist på 13.5 milj.

kronor.

Till bestridande av kostnaderna för kontantunder stödsverk samhet och ungdomshjälp

under budgetåret 1934/1935 stod till kommissionens förfogande från

reservationsanslagen till bekämpande av arbetslösheten och till särskilda åtgärder

i anledning av ungdomsarbetslösheten ett belopp av sammanlagt 17

milj. kronor, varav enligt tab. 55 och 56 disponerades 9.1 milj. kronor. Efter

frånräkning av vissa för särskilda ändamål reserverade belopp, avseende väglånefonden,

åtgärder till främjande av företagsverksamhet, arvoden till sakkunniga

i socialdepartementet och åt vissa länsstyrelser anvisade medel för

yrkesundervisningen, återstod disponibelt för hjälpverksamheten under budgetåret

1935/1936 ett belopp av 6.95 milj. kronor. Till kontantunderstödsverksamhet

m. m. har för budgetåret 1935/1936 anvisats ett belopp av 2 milj. kronor,

vadan till kostnaderna för kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp under

budgetåret stå till förfogande 8.95 milj. kronor.

Den av kommissionen utförda beräkningen av kostnaderna för dagunderstödsverksamheten

återfinnes i tab. 55. Enligt denna skulle kostnaderna uppgå

till 5 milj. kronor. Till sistnämnda belopp, som uteslutande avser kostnader

för dagunderstöd, bör emellertid läggas beräknade kostnader för hyreshjälpverksamhet.

Under tredje kvartalet innevarande år har ingen sådan

verksamhet ifrågakommit, och för fjärde kvartalet beräknar kommissionen

Tab. 55. Antal dagunderstödda och kostnaderna för dagunderstödsverksauilieten.

Juli 1934—juni 1936.

(Beräknade uppgifter för nov. 1935—jani 1936. Dagunderstöd för knrsdeltagare ej inräknade.)

Månad

Antal dagunderstödda

1934-1935 j 1935-1936

Juli.................

12,536

598

Augusti...............

8,722

400

September..............

6,808

260

Oktober...............

7,076

807

November..............

9.899

4,000

December..............

14,322

10,000

Januari...............

16.129

18,000

Februari...............

17,450

17,000

Mars ................

15,962

15,000

April................

11,859

12,000

Maj.................

4,335

7,0H0

Juni.................

249

3,000

Medeltal

10,446

7,339

Kostnader för budgetår kronor

6,650,073

5,000,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Tab. 56. Antal deltagare i kurser, arbetsläger och ungdomsreservarbeten samt kostnaderna

för ungdomshjälpen. Juli 1934—juni 1936.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1935—jnni 1936.)

A n

tal d

e 1 t a g

are

i arbetsläger och ungdoms-

Månad

i kursverksamhet

reservarbeten

Summa

statliga

statskommunala

1934-

1935-

1934-

1935—

1934—

1935-

1934-

1935-

—1935

-1936

—1935

-1936

-1935

—1936

—1935

—1936

Juli........

1,163

176

754

517

232

75

2,149

768

Augusti.....

988

109

840

381

207

79

2,035

569

September.....

777

121

823

359

170

66

1,770

546

Oktober......

1,099

190

864

476

130

52

2,093

718

November.....

1,141

500

938

750

143

75

2,222

1,325

December.....

1,295

1,000

57

900

136

100

1,488

2,000

Januari......

1,720

1,200

1,157

1,100

134

100

3,011

2,400

Februari......

1,900

1,300

1,283

1,200

154

100

3,337

2,600

Mars........

2,083

1,400

1,239

1,100

124

100

3,446

2,600

April.......

1,672

1,200

1,126

1,000

123

75

2,921

2,275

Maj........

716

500

986

800

84

60

1,786

1,360

Juni........

248

150

613

600

70

50

931

800

Medeltal

1.234

654

890

765

142

78

2,266

1,497

Kostnader för hud-

getår kronor

822,836

661,688

1,524,936

1,512,486

119,045

69,826

2,466,817

2,244,000

kostnaderna till 50,000 kronor. För liela innevarande budgetår anser kommissionen

desamma böra beräknas till 200,000 kronor. De utförda beräkningarnas

osäkerhet synes kommissionen dock motivera, att totalkostnaderna för

kontantunderstödsverksamheten beräknas till 5.25 milj. kronor.

Kostnaderna för ungdomshjälpen, i vilken innefattas kostnader för kursverksamhet,

frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten, beräknas jämlikt

uppgifterna i tab. 56 till 2.25 milj. kronor.

Då sålunda kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen

tillhopa kunna beräknas uppgå till 7.5 milj. kronor och till förfogande

stå 8.95 milj. kronor, kan på anslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.

beräknas uppstå ett överskott av 1.45 milj. kronor.

Då, som ovan anförts, på anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten

beräknas uppstå en brist på 13.5 milj. kronor, skulle sålunda på anslagen

till hjälpverksamheten i dess helhet uppkomma en brist på 12.05 milj.

kronor. Vid dessa beräkningar har hänsyn icke tagits till den väntade ökningen

av de medel, som under budgetåret kunna beräknas inflyta från uppdragsgivare

till statliga reservarbeten, och då den sjunkande omslutningen synes

medgiva någon minskning av de i rörelsen bundna tillgångarna, synes det

kommissionen försvarligt att räkna med ett ytterligare medelsbehov för budgetåret

1935/1936 av 11 milj. kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Tab. 57. Sammanställning av hjälpverksamhetens beräknade omfattning oell utgifter

för arbetslinjen, understödslinjen och ungdomshjälpen. Budgetåret 1935/36.

Antalet hjälpta

genom

Hela antalet

av staten

hjälp ta

Månad

statliga och stats- kommunala

reservarbeten

dagunderstöd

(ej kursdel- tagare)

kurser, frivillig

arbetstjänst och

ungdomsreserv- arbeten

1935

Juli.........

27.347

598

768

28,713

Augusti........

24,613

400

569

25,582

September.......

21,588

260

546

22,394

Oktober........

19,946

807

718

21,471

November.......

21.800

4.000

1,325

27,125

December.......

20,500

10,000

2,000

32,500

1936

Januari........

20,000

18,000

2,400

40,400

Februari.......

20,000

17,000

2,600

38,600

Mars.........

20,000

15,000

2,600

36,600

April.........

17,000

12,000

2,275

30,275

Maj.........

15.000

7,000

1,360

24,360

Juni.........

14,000

3,000

800

19,800

Medeltal

20,150

7,339

1,497

28,983

Kostnader för bud-

51,644,000 1

getår kronor

44,400,000

5,000,000 1

2,244,000

I tab. 57 meddelas en sammanställning av kostnadsberäkningarna beträffande

arbets- och understödslinjerna samt ungdomshjälpen för budgetåret 1935/1936.

Den av kommissionen disponerade väglånefondens storlek utgjorde den 1

januari 1935 kronor 2,108,836, varav i utestående lån kronor 877,200 samt

såsom reservation för beviljade men ej disponerade lån kronor 13,000. För

utlåning tillgängliga medel uppgingo vid angivna tidpunkt till kronor

1,115,560. Under året har utlämnats ett lån å 50,000 kronor. Efter avdrag

av utestående lån och reserverade belopp utgjorde den per den 1 november

1935 för utlåning disponibla summan 1,239,360 kronor. I likhet med föregående

år synes, enligt kommissionens uppfattning, behov icke föreligga av anslag

till förstärkande av fonden.

I efterföljande tvenne sammanställningar har för åstadkommande av överskådlighet

redovisats hur de beräknade kostnaderna för hjälpverksamheten

fördela sig på de olika anslagen.

k Härtill skall läggas hyreshjälpkostnader kr. 250,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter & anslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten budgetåret 1935/1936.

Utgifter:

Statliga reservarbeten......

Statskommunala reservarbeten ....

Tillfälliga vägingenjörsassistenter......

Företagsverksamhet......

Kronor

34,000,000

10,400,000

100,000

1,000.000

Summa kr

45,500,000

Inkomster:

Anvisade medel för budgetåret 1935/1936 ....

Brist..............

Kronor

32,000,000

13.500,000

Summa kr

45,500,000

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till kontantunderstöds- verksamhet m. m. budgetåret 1935/1936.

Utgifter:

Dagunderstöd och hyreshjälp.......

Ungdomshjälpen........

Överskott..........

.• 5,250,000

. 2,244,000

Kronor

7,494,000

1,458,666

Summa kr

8,952,666

Inkomster:

Behållning å föregående års anslag efter frånräkning

ändamål reserverade belopp.....

Anvisade medel för budgetåret 1935/1936 .

av för vissa

Kronor

6,952,666

2,000,000

Summa kr

8,952,666

Av det anförda Damgar, att a anslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten uppkommer en brist på 13.5 milj., kronor och å anslaget till

kontantunderstödsverksamhet m. m. ett överskott av 1.45 milj. kronor samt

att med hänsyn till vissa angivna förhållanden ett ytterligare medelsbehov för

budgetaret 1935/1936 av 11 milj. kronor kan väntas uppkomma.

Kommissionen, som beräknar, att behov av förstärkningsanslag för statliga

och statskommunala reservarbeten kommer att göra sig gällande under februari

eller mars manader 1936, far under hänvisning till ovan lämnade redogörelse

anhålla, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för tillgodoseende av detta

behov.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Y. Medelsbeliovet för budgetåret 1930/1937.

Med avseende på frågan om medelsbehovet för budgetåret 1936/1937 får

kommissionen anföra följande.

Kommissionen har i denna sin framställning givit uttryck åt den uppfattningen,

att den tendens till kraftig nedgång i arbetslösheten, som kännetecknat

1934 och första hälften av 1935, torde komma att under nästföljande budgetår

väsentligt försvagas. Ehuru väl hjälpbehovet med all sannolikhet kan

beräknas bliva mindre än under innevarande budgetår, synes försiktigheten dock

bjuda, att man räknar med ett icke obetydligt behov av hjälp. För innevarande

budgetår beräknas kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet med ungdomshjälp, ävensom kommissionens centrala

kostnader komma att belöpa sig till omkring 53 milj. kronor. Med hänsyn

till det minskade hjälpbehov, varmed kommissionen anser sig kunna räkna,

synes för nästkommande budgetår i staten böra för angivna ändamål upptagas

ett belopp av 32 milj. kronor, överslagsvis beräknat att disponeras till

statliga reservarbeten ......*......kronor 22,500,000

statskommunala reservarbeten . ......; » 5,000,000

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp » 3,500.000

centrala administrationskostnader . ...... » 1,000,000

Summa kronor 32,000,000

För detta belopp beräknar kommissionen att i medeltal under året kunna

hjälpa genom

statligt reservarbete.............. 9,000 arbetslösa

statskommunalt reservarbete.......... 3,500 s>

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp . 4,500 »

Givetvis är det kommissionens avsikt att i möjligaste mån avpassa hjälpverksamheten

efter behovet under olika årstider och att sålunda under sommarhalvåret

låta arbetsstyrkan i reservarbetena vara förhållandevis låg för

att kunna utöka densamma under vintern, då större anspråk på det allmännas

hjälpresurser äro att motse. Kontantunderstödsverksamheten bör under sommaren

inskränkas så mycket som möjligt för att under återstoden av året kunna

på effektivaste sätt supplera arbetslinjen.

Ifråga örn avvägningen mellan den statliga och den statskommunala reservarbetslinjen

avser kommissionen, såsom den tidigare framhållit, att giva den

statskommunala linjen mindre omfattning än den statliga, varvid proportionen

de båda linjerna emellan skulle bli ungefär samma som den, kommissionen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

beräknade i sin framställning den 19 februari 1935 angående medelsbehovet

för budgetåret 1935/1936. Kommissionen vill i detta sammanhang framhålla,

att, ehuru väl den statskommunala arbetslinjen för statsverket ställer sig avsevärt

billigare per dagsverke räknat än den statliga, ifråga om vilken senare

staten betalar den ojämförligt större delen av kostnaden, den statliga arbetslinjen

på ett annat och bättre sätt tillgodoser kravet på snabb anpassning till

arbetsmarknadens behov, än vad fallet är med den statskommunala linjen.

Det har såväl under innevarande som under tidigare budgetår visat sig, att

lokala arbetslöshetskommittéer icke varit skickade att på ett ur såväl den

hjälpsökandes som samhällets synpunkter tillfredsställande sätt handlägga

sin grannlaga uppgift, och riksdagen, som torde ha uppmärksammat detta förhållande,

har vid upprepade tillfällen uttalat önskvärdheten av ytterligare

skärpt kontroll över hjälpverksamheten. Genom en utbyggnad av kommissionens

kontrollerande organ, framförallt anställning av ett flertal sociala ombud,

har kommissionen blivit i tillfälle att på effektivare sätt och mera i detalj,

än vad förut kunnat ske, granska den av kommunerna bedrivna statsunderstödda

hjälpverksamheten. Därvid har förekommit, att kommissionen under

längre eller kortare tid lämnat kommittéer bistånd icke blott beträffande den

inre organisationen utan även i fråga örn den direkta kontakten med arbetslöshetsklientelet

och härför nödvändiga anordningar. Då det synes kommissionen

angeläget, att kommuner, som av olika anledningar kunna möta svårigheter

att förvärva en person med kvalifikationer, som göra honom lämplig att

handlägga en kommittéordförandes eller expeditionsföreståndares arbetsuppgifter,

lämnas erforderlig hjälp härtill, torde kommissionen även i fortsättningen

och i för varje särskilt fall passande form böra lämna sin medverkan

i antydda avseende.

Med hänsyn till att omfattningen av arbetsuppgifterna vid kommissionens

kansli icke omedelbart följa arbetslöshetens variationer och med hänsyn till att

omkostnaderna för kansliet äro i hög grad beroende av det utrymme arbetslinjen

gives inom hjälpprogrammet, anser kommissionen sig för närvarande

icke kunna utföra en beräkning av kostnaderna för dess centrala kansli och

anhåller få återkomma därmed vid en senare tidpunkt. Kommissionen hemställer,

att Kungl. Maj :t i avvaktan härpå måtte för dessa kostnader upptaga

ett belopp av 1 milj. kronor.

I den mån resultaten av arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935 därtill

kunna giva anledning, anhåller kommissionen att längre fram få återkomma

med de förslag, som kunna befinnas påkallade.

Under åberopande av det ovan anförda får kommissionen anmäla, att medelsbehovet

för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid arbetslöshet

för budgetåret 1936/1937 synes kunna preliminärt uppskattas till

32 milj. kronor.

Då anledning att uppdela för hjälpverksamhet vid arbetslöshet anvisade

medel på olika anslagstitlar numera ej torde föreligga, får kommissionen hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att sammanföra de båda an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

slagen till kontantunderstödsverksamhet m. m. och till statliga och statskommunala

reservarbeten till ett anslag för arbetslöshetens bekämpande.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit undertecknad Huss, ordförande,

samt ledamöterna Hagman, Bergman, Carell, Falk och Brodén.

Stockholm den 4 december 1935.

Underdånigst

På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS.

/

/ Birger Arnäs.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Antal

200,000

150,000

100,000

50,000

jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935

Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1935.

Antal

75,000

50,000-

25,000

I statliga reservarbeten sysselsatta

I statskommunala

Dagunder stödda med statsbidrag

Ungdomshjälp

Kommunalt hjälpta

Ohjälpta

sept. okt. nov. dec. jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. okt.

Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på elika hjälp/Örmer.

September 1934—oktober 1935.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1.

Förteckning över rapportkommuner,

sorn någon månad under perioden oktober 1934—september 1935 ej rapporterat

arbetslöshet.

(Med * betecknade kommuner ha rapporterat arbetslöshet i oktober 1935.)

Antal

Antal

Antal

Län och kommun

mån. utan

Län och kommun

rappor-

Län och kommun

rappor-

rappor-

terad ar-

terad ar-

terad ar-

betslöshet

betslöshet

betslöshet

Stockholms län.

Svinnegarn ....

6

Tuna.......

6

Adelsö.....

n

Teda.......

5

Tunaberg.....

10

Bo *......

i

Tegelsmora * ...

2

Tystberga.....

6

Botkyrka ....

2

Tillinge......

8

Vadsbro ......

10

Djursholms stad *

2

Vaksala......

6

Vansö......

4

Djurö......

11

Vendel......

6

Vrena*......

3

Ed.......

5

Viksta......

4

Västerljung ....

5

Ekerö.....

4

Vårfrukyrka ....

4

Västermo.....

4

Faringe * . . . .

3

Yttergran.....

4

Västra Vingåker * .

2

Fresta * ....

5

Ärentuna.....

8

Ytterselö.....

G

Färentuna . . .

6

Övergran.....

8

Ärla.......

6

Gustafsberg * . .

Hilleshög ....

2

9

Södermanlands län.

Oja........

Östra Vingåker . .

3

6

Husby-Lyhundra .

3

Aspö.......

8

Överenhörna ....

11

Knivsta ....

9

Barva......

6

Överselö.....

3

Kårsta.....

1

2

Bettna......

5

Östergötlands län.

Lidingö stad. . .

Björkvik * ....

4

Möja......

6

Björnlunda ....

2

Allhelgona ....

7

Riala ......

2

Bogsta *.....

9

Bjälbo......

6

Roslagsbro . . .

10

Dunker *.....

3

Brunneby * . . . .

5

Rö.......

8

Flen.......

6

Börrum......

5

Sånga.....

10

Floda.......

7

Dagsberg.....

6

Turinge * . . . .

5

Frustuna .....

5

Drothem.....

7

Tyresö.....

4

Gryt.......

3

Fornåsa......

7

V alö *.....

1

Gåsinge......

7

Gammalkil ....

10

Vassunda ....

9

Helgarö......

6

Gistad *......

9

Vårdinge ....

3

Helgona *.....

1

Grebo.......

9

Väddö.....

4

Husby-Oppunda . .

3

Heda.......

7

Västerhaninge . .

2

Härads......

5

Herrberga.....

9

V ätö *.....

3

Hölö.......

5

H ogstad *.....

3

Östertälje * . . .

3

Julita.......

3

Hycklinge * . . . .

11

Överjärna ....

1

Jäder .......

7

Högby......

6

Kila *......

2

Jonsberg .....

9

Uppsala län.

Kjula.......

3

Kristberg * . . . .

2

Alunda .....

5

Kärnbo......

6

Kvarsebo.....

8

Björklinge . . .

6

Lerbo.......

7

Källstad.....

9

Bondkyrka * . . .

1

Lilla Malma * . . .

1

Kärna *......

4

Bro & Lossa . .

4

Ludgo m. Spelvik .

5

Mjölby stad ....

2

Bälinge.....

3

Malmköpings kpg .

1

Mogata......

5

Danmark ....

5

Mörkö......

5

Orlunda......

7

Enköpings-Näs

4

Ripsa .......

9

Rappestad.....

6

Husby-Sjutolft

5

Runtuna.....

7

Regna *......

3

Håbo-Tibble * . .

3

Sköldinge * . . . .

3

Risinge......

2

Hållnäs * . . . .

1

Stenkvista * . . . .

8

Rogslösa.....

5

Håtuna.....

4

Strängnäs * . . . .

5

Rönö *......

1

Jumkil.....

11

Sundby ......

7

Simonstorp ....

2

Kallmar . . . .

5

Toresund.....

3

Skedevi......

2

Lena......

9

Torshälla * . . . .

1

Skällvik.....

3

Morkarla* . . .

2

Trosa stad ....

6

Skänninge ....

4

i Skuttunge ....

4

Trosa-Vagnhärad * .

1

Skärkind.....

10

I Stockholms-Näs .

4

Tumbo......

11

Skönberga.....

G

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Antal

Antal

Län och kommun

mån. utan

rappor-

Län och kommun

mån. utan

rappor-

Län och kommun

mån. utan

terad ar-

terad ar-

betslöshet

betslöshet

betslöshet

Slaka.......

8

Våthult......

9

Torslunda.....

8

Styrestad.....

6

Värnamo lk . . . .

4

Tuna *......

1

Sund.......

1

Ökna.......

11

Tveta.......

11

Svanshals.....

6

Kronobergs län.

10

Svinhult *.....

4

Ukna.......

3

Sy a .......

7

Agunnaryd ....

4

Vimmerby stad . .

3

Tidersrum.....

7

Angelstad * . . . .

4

Äby.......

6

Tingstad.....

5

Aringsås.....

7

Östra Ed.....

3

Tjällmo......

3

Berg.......

5

Överum......

3

Tjärstad *.....

9

Bergunda.....

9

Gotlands län.

Torpa.......

11

Drev.......

8

Vadstena stad . . .

2

Furuby......

3

Boge.......

9

Veta.......

10

Gårdsby *.....

5

Bunge......

8

Viby.......

11

Hallaryd.....

3

Follingbo.....

7

Vikingstad ....

8

Hamneda.....

3

Fårö.......

7

Vånga......

3

Hemmesjö.....

5

Hangvar.....

5

Väderstad.....

7

Hornaryd.....

6

Hellvi......

5

Västerlösa.....

9

Jät........

7

Hörsne m. Bara . .

11

Västra Harg ....

6

Lekaryd .....

10

Levede ......

9

> Ny ... .

11

Moheda......

3

Lärbro ......

9 !

Yxnerum.....

5

Nöbbele......

9

Othem *......

5

Östra Husby . . .

9

Odensjö......

6

Rute.......

3

> Ryd ....

5

Ormesberga ....

3

Tingstäde.....

10

Jönköpings län.

Pjätteryd.....

Ryssby......

6

3

Träkumla.....

5

Anderstorp * ...

3

Sjösås *......

3

Blekinge län.

Barnarp *.....

1

Skatelöv.....

9

Angerum * ....

1

Barkeryd.....

3

Slätthög.....

10

Edestad......

3

Bj örkö......

8

Södra Ljunga . . .

2

Kristianstads län.

Bottnaryd.....

4

Tjureda *.....

5

Bredaryd.....

5

Tolg.......

7

Barkåkra.....

9

Bringetofta ....

6

Torpa .......

10

Björnekulla ....

3

Eksjö lk.....

6

Tävelsås.....

2

Borrby......

4

Femsjö......

11

Uråsa.......

5

Båstad lk.....

6

Forserum.....

2

Älghult......

1

Degeberga.....

11

Forsheda.....

1

Öjabyn *.....

6

Emislöv......

10

Gränna stad ....

5

Östra Torsås . . .

2

Everöd......

8

Gränna lk * . . . .

Gällaryd.....

5

6

Kalmar län.

Fjälkinge.....

Fjälkestad * . . . .

6

3

Hakarp......

5

Borgholms stad . .

4

Färingtofta ....

3

Hult.......

7

Bäckebo *.....

7

Färlöv......

5

Hultsjö......

11

Dörby......

8

Förslöv......

3

Hässleby.....

6

Emmaboda ....

3

Gladsax ......

7 1

Ingatorp *.....

5

Figeholm.....

11

Glemminge ....

7

Kråkshult ....

11

Förlösa......

7

Grevie......

6 1

Källeryd * ....

1

Gräsgård.....

8

Gustaf-Adolf ....

10 i

Lannaskede ....

11

Gårdveda.....

11

Huaröd......

6 |

Linderås .....

11

Gärdserum ....

1

Häglinge.....

5

Lommaryd ....

7

Kastlösa.....

6

Hästveda.....

5

Norra Ljunga* . .

4

Kläckeberga ....

6

Hörup......

8

Nässjö lk * ....

9

Kristdala.....

7

Ignaberga .....

9

Reftele......

6

Ljungby .....

4

Ingelstorp.....

9

Rogberga.....

5

Locknevi.....

3

Ivetofta......

B !

Rydaholm.....

1

Motorp......

10

Järrestad.....

8

Skärstad.....

8

Mönsterås lk * . . .

2

Knisslinge ....

7

Stenberga.....

10

Mörbylånga kpg . .

8

Kvidinge.....

6

Stockaryd.....

3

Mörbylånga lk . .

7

Kviinge......

8

Södra Unnaryd . .

5

Odensvi......

9

Kvärrestad ....

9

Tofteryd.....

11

Smedby......

11

Löderup......

7

Torskinge.....

2

Söderåkra .....

1

Munka-Ljungby . .

9

Villstad......

5

Södra Vi .....

11

Norra Strö ....

6 i

opaginerad Kontrollera mot PDF

73

Län och kommun

Antal

män. utan

rapporterad

arbetslöshet
-

Län och homman

Antal

män. utan

rapporterad

arbetslöshet
-

Län och kommun

Antal

män utan

rapporterad

arbetslöshet
-

Norra Mellby * . .

5

Norra Asum ....

2

Nosaby......

4

Näsum......

3

Osby.......

1

Rinkaby.....

7

Riseberga .....

4

Sankt Olof ....

4

Skepparslöv ....

7

Smedstorp.....

7

Stiby.......

2

Tjörnarp .....

6

Tomelilla.....

1

Tryde.......|

6

Träne.......!

6

Vallby......

1

Valleberga . .. . .

8

Vankiva.....;

3

Vinslövs kpg . . .

6

Vinslövs lk . . . .

5

Vittsjö......

6

Vittskövle.....

9

Vänga......

1

Vä........

6

Västra Karup . . .

5

Västra Sönnarslöv .

5

Västra Vram . . .

5

Önnestad.....

7

Östra Broby ....

6

Östra Hoby ....

5

Östra Ingelstad . .

7

Östra Nöbbelöv . .

6

Östra Sönnarslöv

7

Östra Vemmerlöv .

7

Malmöhus län.

Allerum......

7

Anderslöv.....

10

Annelöv......

6

Asmundtorp ....

<>

Balkåkra.....

5

Bara.......

ii

Billeberga.....

8

Billinge......

10

Blentarp .....

8

Borgeby......

9

I Bosjökloster ....

11

Bunkeflo *.....

3

Burlöv *.....

1

Börringe.....

8

Dalby ......

9

Farhult......

11

Felestad......

10

Fjälie......

8

Fjärestad .....

9

Fleninge.....

9

Flädie......

9

Frillestad.....

10

Fru Alstad . . . .

10

Fränninge .....

7

Genarp......

7

Gislöv......

6

Grönby......

7

Gudmundtorp . . .

7

Gylle.......

9

Gässie......

7

Hammarlöv ....

6

Hardeberga ....

9

Harlösa......

10

Holmby......

6

Hyby.......

5

Håslöv......

10

Håstad......

8

Hällestad.....

7

Härslöv......

5

Hököpinge.....

7

Höör.......

5

Hörby •......

3

Igelösa k Odarslöv .

6

Kattarp......

8

Konga......

7

Kvistofta.....

9

Kågeröd......

6

Kävlinge * ....

1

Lackalänga ....

10

Lilla Isie.....

5

> Slågarp . . .

6

Lomma *.....

5

Lövestad *.....

5

Lyngby ......

8

Långaröd.....

8

Maglarp......

10

Munkarp.....

7

Nevishög.....

5

Norra Vram ....

6

Ottarp......

8

Reslöv......

8

Risekatslösa ....

6

Sankt Ibb .....

1

Saxtorp ......

6

Simlinge.....

10

Sjörup ......

4

Skabersjö.....

11

Skegrie......

8

Skivarp......

4

Skårby......

4

Slimminge ....

6

Solberga .....

7

Stehag ......

5

Stora Hammar . . .

8

> Harrie . . .

9

» Herrestad . .

5

> Köpinge . . .

8

Svalöv......

9

Svedala kpg ....

4

Svedala lk ....

5

Södra Sandby . . .

5

> Åkarp ....

6

Tolfta......

9

Tolånga......

7

Torrlösa......

7

Trollenäs.....

5

Tullstorp.....

8

Tygelsjö.....

8

Vallkärra.....

8

Vanstad......

4

Veberöd......

10

Vellinge......

3

Villie.......

5

Vollsjö......

4

Välinge......

6

Vällöv......

9

Väsby......

4

Västerstad ....

9

Västra Alstad . . .

5

> Ingelstad . .

10

> Karaby . .

7

> Klagstorp .

4

» Kärrstorp .

9

> Nöbbelöv . .

5

> Sallerup . .

6

> Tommarp . .

10

Äspö.......

8

6

Orja.......

7

Ostraby......

6

Östra Grevie . . .

9

» Klagstorp . .

8

> Kärrstorp . .

7

> Strö ....

11

Östratorp.....

6

Östra Vemmenhög .

5

Hallands län.

Breared......

7

Drängsered ....

11

Fjärås ......

9

Gunnarp.....

8

Hanhals......

10

Hasslöv......

6

Holm.......

10

Hishult......

7

Knäred......

Krogsered.....

9

Laholms lk * . . .

7

Lindome.....

11

Ljungby .....

8

Okome ......

3

Ränneslöv.....

7

Slättåkra.....

2

Snöstorp.....

4

Tjärby ......

7

Träslöv......

10

Tvååker......

8

Vapnö ......

2

Veddige *.....

5

Veinge......

7

Våxtorp......

7

Årstad......

5

Ås........

10

Östra Karup . . .

8

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Län och kommun

Antal

mån. utan

rapporterad

arbetslöshet
-

Län och kommun

Antal

mån. utan

rapporterad

ar

betslöshet

Län och kommun

Antal

mån. utan

rapporterad

arbetslöshet
-

Göteborgs och

Bohus län.

Backa . .

Forshälla

Grinneröd

Håby . .

ad

Krokstad *

Kungälv

Landvetter

Laue-Ryr *

Ljung* . .

Marstrands s

Råda *

Rödbo

Sanne *

Smögen

Säve .

Torslanda

Ytterby .

Älvsborgs län.

Alingsås k. Rödene

Angered .

Bollebygd

Bredared

Brunn * .

Brålanda

Bäcke * .

Dalskog *

Fors * . .

Fritsla .

Gestad .

Gunnarsnäs

Gärdhem

Holm * .

Järbo . .

Kullings-Skövde

Lerum * .

Mellerud *

Nödinge

Rölanda .

Sandhult

Sankt Peter

Skepplanda

Skogsbygden

Starrkärr *

Svenljunga

Toarp . .

Tranemo

Tunge . .

Vårvik .

Väne-Ryr

Vänga

Åmåls lk

Ånimskog

Årtemark

Ödeborg

Ödenäs .

Ör . . .

5

5

6

4

8

3

4

9

5

6

6

1

5

2

1

7

5

1

5

6

1

5

2

7

4

3

2

10

8

3

6

1

5

8

5

2

9

1

1

10

6

8

6

5

6

6

5

5

3

9

5

9

1

8

6

4

Skaraborgs län.

Acklinge .

Annehärad *

Berg .

Bolum

Bredvik

Dimbo

Ekeskog

Finnerödja

Grevbäck

Grästorp

Gudhem .

Gustaf-Adolf

Gösslunda

Götlunda

Habo . .

Halna . .

Järpås *

Kinne-Vedum

Kyrkefalla

Kållands-Åsaka

Leksberg <

Locketorp

Lugnås .

Mellby .

Norra Kyrketorp

Rackeby

Ransberg

Råda . .

Skara stad * . . . .

2

Stenstorp ....

4

Strö.......

10

Sunnersberg ....

7

Tived .......

9

Trästena.....

n

*

Tådene ......

11

Töreboda.....

5

Ullervad.....

7

Uvered......

10

Vad.......

9

Valtorp......

7

Vara.......

5

Varnhem (Skarke) .

4

Våmb.......

10

Väring......

3

Örslösa......

9

Österplana ....

6

Värmlands län,

Blomskog * . . . .

4

Borgvik......

10

Brattfors * ....

2

Ed........

10

Kroppa......

9

Köla*......

2

Mangskog.....

10

Nor *.......

1

Nyed *......

2

Nyskoga.....

11

Segerstad.....

6

8

2

3

6

7

5

7

3

5

10

8

10

10

4

5

5

4

7

3

9

2

6

3

8

6

6

2

6

Silbodal * . . .

Skillingmark *

Svanskog . . .

Södra Råda . .

Trankil ....

Visnums-Kil

Väse * . . . .

Västra Emtervik

Ålvsbacka * . .

Ölme * . . . .

Östervallskog *

Orebro län.

Askersunds stad

Axberg . .

Degerfors .

Edsberg . .

Fellingsbro

Glanshammar

Götlunda

Hackvad

Hallsbergs

Hardemo

Hidinge .

Järnboås

Lillkyrka

Lännäs .

Mosjö . .

Nysund .

Näsby .

Skagerhult

Sköllersta

Snavlunda

Viker* .

lk

Västmanlands län

Arboga lk .

Badelunda

Berg . .

Björksta

Björskog

Bro . . .

Dingtuna

Enåker .

Gunnilbo

Haraker .

Harbo * .

Hed . .

Himmeta

Hubbo .

Huddunge *

Irsta .

Karbenning *

Kolbäck

Kumla

Kung-Karl

Kärrbo

Malma

Medåker

1

3

5

6

10

5

2

7

2

2

2

9

7

7

10

4

9

5

5

3

6

4

3

8

2

7

3

2

5

9

3

3

7

3

9

9

9

5

5

8

5

4

6

3

6

6

5

5

6

2

2

5

6

9

5

8

8

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Antal

Antal

Län och kommun

mån. utan

Län och kommun

rappor-

Län och kommun

rappor-

rappor-

terad ar-

terad ar-

betslöshet

betslöshet

betslöshet

Munktorp * . . . .

6

Ilsbo.......

3

Lillhärdal.....

i

Möklinta.....

3

Jättendal * . . . .

1

Lit........

5

Odensvi......

9

Norrbo *.....

2

Lockne......

i

Romfartuna ....

5

Rengsjö *.....

2

Mattmar.....

u

Sala lk......

9

Skog *......

3

Myssjö *.....

6

Sevalla......

2

Torsåker.....

3

Nyhem *.....

5

Skerike......

8

Undersvik.....

2

Näs *.......

4

Skultuna * . . . .

3

V Öxna......

6

Näskott......

4

Sura.......

2

Österfärnebo . . .

6

Ragunda.....

6

4

Västernorrlands

Revsund *.....

1

Tortuna......

10

Rätan *......

5

Vittinge.....

10

län.

Stugun ......

6

Västanfors ....

5

Edsele *......

1

Sundsjö......

8

Västerfärnebo . . .

6

Fjällsjö*.....

2

Sunne ......

9

Väster-Lövsta . . .

5

Graninge * ....

3

Tännäs......

Västra Skedvi . . .

9

Haverö......

2

Vemdalen.....

U

Östervåla * . . . .

1

Indals-Liden * . . .

2

Ytterhogdal * . . .

i •

Junsele......

10

Are.......

5

Kopparbergs län.

Multrå......

1

Åsarne ......

6

! Aspeboda * . . . .

2

Resele *......

4

Älvros *.....

4

! Bjursås......

4

Sidensjö.....

1

Ängersjö * ....

4

! Enviken.....

Gustaf*.....

4

2

Skorped ......

Sånga * ......

1

1

Västerbottens län.

Idre *.......

4

Örnsköldsviks stad .

11

Bjurholm.....

5

Krylbo......

Ludvika stad . . .

6

2

Jämtlands län.

Dorotea *.....

Malå.......

i

10

Malingsbo.....

7

Alanäs *.....

6

Nysätra......

10

Morastrand * ...

1

Alsen.......

2

Sävar *......

3

Ore........

5

Aspås......

1

Vilhelmina * ...

2

Sundborn * . . . .

8

Berg *......

5

Vännäs *.....

2

Särna.......

9

Borgvattnet * . . .

5

Åsele *......

4

Sävenäs *.....

Torsång *.....

1

3

Fors *......

Frostviken ....

3

2

Norrbottens län.

Ål*.......

3

Föllinge *.....

3

Arvidsjaur*. . . .

7

Älvdalen.....

5

Hackås......

6

Hietaniemi * ...

1

Äppelbo *.....

1

Hallen......

3

Jokkmokk.....

2

Hotagen *.....

2

Karesuando ....

9

Gävleborgs län.

Håsjö.......

7

Korpilombolo * . .

7

Bjuråker .....

6

Häggenås.....

1

Pajala......

6

Hassela......

2

Kall.......

1

Tärendö......

6

Hög.......

7

Laxsjö......

11

Övertorneå ....

10

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bilaga 2.

Förteckning

över kommuner i stendistrikten i Blekinge oell Göteborgs och Bohus län samt sågverksdistrikten

i Västernorrlands län.

Blekinge län

Göteborgs och Bohus län

Västernorrlands län

Asarum

Lysekils stad

Alnö

Aspö

Strömstads stad

Bjärtrå

Backaryd

Askum

Boteå

Bräkne-Hoby

Bottna

Gudmundrå

Elleholm

Brastad

Hässjö

Gammalstorp

Bro

Högsjö

Hasslö

Bärfendal

Njurunda

Hällaryd

Grebbestads köping

Nora

Jämshög

Hogdal

Skön

Listerby

Kungshamn

Styrnäs

Mjällby

Kville

Säbrå

Mörrum

Lommeland

Timrå

Ronneby lk

Lur

Torsåker

Sturkö

Lyse

Ytterlännäs

Tjurkö

Malmön

Torhamn

Näsinge

Ysane

Skee I

Åryd.

Skee II

Smögen

Svenneby

Tanum

Tossene

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bilaga 3.

Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning.

Utgifternas ändamål

1932/1933

1933/1934

1934/1935

Arvoden och löner ............

459,561:62

701,089:07

873,968:72

Resekostnader..............

54,697:07

66,843:05

38,536:40

Kontorsomkostnader............

310,869:11

524,166: 22

439,434:49

Överrevisorerna..............

8,400:00

13,450:00

15,850: —

Besvärsnämnden för reservarbetslöner ....

—

13,814: 45

11,957:52

Länsstyrelsernas revisorer.........

9,127: 80

36,930:14

60,198:49

Diverse kostnader.............

34,419:59

54.150:79

68,186:79 I

Kronor

877,075:19

1,410,443: 72

1,508,132:41

Specifikation av kontorsomkostnader:

Kontorshyra..............

49,183: 85

87,278:43

65,622:13

Kontorsinventarier...........

89,835:96

163,188: 46

94,388:19

Telefon-, telegram- och portokostnader . .

87,659:10

129,192: 20

160,696:19

Trycksaker och kontorsntensilier.....

73,285:17

126,659: 79

98,591: 65

Diverse kostnader............

10,905: 03

17,847:34

20,136:33

Kronor

310,869:11

524,166:22

439,434:49

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

De hjälpsökande arbetslösas fördelning

Yrkesgrnpp

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala

län

Söderman-

lands län

Östergöt-

lands län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar

län

(jotlands

| län

Blekinge

län

Kristian- stads län

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk ..........

64

10C

36

30

45

24

10

5S

2

3E

20

Skogshushållning..........

s

1E

48

3

16

2

5

21

e

2

Industri och hantverk:

Ingenjörsarbete och arbetsledning . .

51

2

2

—

1

_

1

Malmbrytning och metallindustri . . .

392

174

58

40

64

40

11

283

2

72

8

Malmbrytning......

1

5

1

1

5

_

1

4

Metallindustri.......

391

169

58

39

63

35

11

282

2

68

8

Jord- och stenindustri.....

23

57

25

6

9

12

171

236

3

1,200

75

Stenindustri.........

5

34

1

4

3

12

48

169

3

1,184

36

Glasindustri.......

3

10

—

1

1

—

75

34

_

_

Övriga industrier tillhörande grupp E

15

13

24

1

5

—

48

33

_

16

39

Trävaruindustri........

60

110

167

53

55

109

48

210

1

32

12

Pappers- och grafisk industri ....

39

56

6

2

41

5

7

13

2

2

Livsmedelsindustri.....

81

43

11

11

16

18

6

63

2

25

8

Textil- och beklädnadsindustri ....

26

4

—

4

33

18

1

6

_

4

5

Läder-, bär- och gummivaruindustri :

55

12

9

1

8

27

4

8

_

17

13

Kemisk-teknisk industri . ......

12

1

—

1

1

102

15

9

__

1

Byggnadsverksamhet......

738

229

71

23

160

73

95

122

7

91

17

Kraft- och värmeproduktion .

63

10

1

3

2

9

8

6

—

4

2

Sjöfart och fiske ........

79

28

13

16

18

2

1

80

4

57

14

Handel, samfärdsel och allmän tjänst:

Kontorsarbete......

186

21

16

2

17

13

_

8

_

10

4

Butiks- och lagerarbete ....

357

43

16

14

36

11

3

22

__

25

4

Hotell- och restaurangrörelse ....

140

6

3

4

4

7

_

5

_

1

3

Landtransport ....

474

108

14

32

49

42

18

49

_

36

16

Allmän tjänst och fria yrken ....

96

11

2

4

5

3

5

1

7

107

7

Husligt arbete........

22

—

—

—

1

_

_

_

3

Arbete, ej hänfärligt till annan grupp:

Tillfällighets- och diversearbetare . .

456

489

250

162

243

318

209

507

35

851

126

Ungdom utan särskild utbildning . .

2

23

44

4

7

5

13

35

6

8

9

Summa j3,419|l,546

7921

415

831

8401

631 |l,748|

72

2,58ö|

347

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bilaga 4.

efter län och yrken den 31 oktober 1935.

g

p

5? B

B os

t?

P

oo

Hallanda

län

Göteborgs

stad

Göteb. o. Boh.

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

Värmlands

län

Örebro

län

Västman-

lands län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

Västernorr-

lands län

Jämtlands

län

Väster-

bottens län

Norrbottens

län

Samma

Hela

riket

Häi

Städer

•av

Lands-

bygd

29

14

12

70

35

23

261

42

19

59

235

117

14

21

29

1,409

228

1,181

—

2

—

2

3

—

693

81

4

181

485

674

373

166

94

2,880

10

2,870

17

1

1

1

_

_

1

_

1

__

79

71

8

327

57

505

72

70

32

101

286

48

460

145

48

12

2

564

3,873

1,992

1,881

1

_

—

1

—

—

5

147

24

365

1

2

—

—

536

1,100

12

1,088

326

57

505

71

70

32

96

139

24

95

144

46

12

2

28

2,773

1,980

793

233

136

17

3,474

36

50

117

27

16

31

26

99

20

16

3

6,118

385

5,733

8

131

8

3,458

26

4

20

22

—

21

16

28

19

15

3

5,278

216

5,062

5

—

1

1

—

12

89

2

9

—

—

54

—

1

—

298

53

245

220

5

8

15

10

34

8

3

7

10

10

17

1

—

—

542

116

426

49

32

221

46

30

50

205

32

30

183

539

1,690

24

361

382

4,731

1,131

3,600

23

7

65

10

59

5

88

7

2

28

26

544

40

11

46

1,133

230

903

124

19

91

41

10

18

20

13

8

3

27

34

8

4

15

719

568

151

18

17

46

95

21

2

19

1

2

2

9

1

—

2

—

336

271

65

82

30

43

24

15

5

11

77

1

2

12

8

2

4

9

479

368

lil

70

—

32

61

82

125

—

1

—

—

—

3

—

—

—

516

437

79

230

94

219

211

152

52

486

45

22

65

213

315

41

30

175

3,976

1,755

2,221

24

3

17

7

3

1

8

7

—

2

6

7

—

—

1

194

150

44

96

30

137

61

12

13

10

9

3

4

32

73

1

7

5

805

547

258

44

11

84

11

6

6

16

15

1

6

11

8

3

7

8

514

459

55

104

23

227

26

16

7

17

20

5

7

35

22

7

7

16

1,070

968

102

22

13

50

1

—

5

3

5

2

5

2

10

6

—

2

299

281

18

189

20

141

71

33

26

66

37

7

11

49

60

18

20

73

1,659

1,292

367

27

10

38

21

2

16

10

6

1

3

14

4

11

6

18

435

377

58

2

—

2

—

—

1

—

—

—

—

—

—

1

—

—

32

30

2

996

122

655

483

374

204

1,149

607

178

864

1,010

1,910

257

688

1,063

14,206

4,991

9,215

4

11

2

84

21

25

102

36

1

168

137

383

38

157

257

1,582

129

1,453

2,693

651 |2,62l|4,872

| 981

666 3,383

11,354

j 350

|2,084 3,013 6,011

876 |l,510|2,759 47,045 16,670

30,375

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Översikt över arbetslöshetskommissionens

Tillgångar.

I. I statskontoret innestående belopp:

A. Reservationsanslag till bekämpande av arbetslösheten,

litt. V.B. 8

1) Återstående den ''/t 1934 å föregående budgetårs

anslag.................. 3,867,044:44

2) Reservationsanslag för löpande budgetår . . . 9.000,000: —

3) Återbetalat anslag............ 16,875:33 12.883.919:77

4) Disponerat ''/, 34—M/e 35 ......... 8,’l29,’l34: 89

5) Lån till Tännäs kommun . .........

B. Reservationsanslag till särskilda åtgärder i anledning

av ungdomsarbetslösheten, litt. V.B. 9.

1) Reservationsanslag för löpande budgetår . . . 5,500,000: —

2) Återbetalat anslag............. 123:58 5.500.123: 58

3) Disponerat V» 34—so/o 35 ....... . . . 2,190,420: 56

C. Anvisat belopp till stat), och statskommnnala reservarbeten

från förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter, litt. 1934/1935: XII.

1) Anslaget belopp.............. 20,000,000: —

2) Anvisat mars—juni 1935 .......... 19,000,000: —

Icke anvisat belopp............ I,0u0,u00: — 20 000 000- —

4,754,784:88

3,000: —

3,309,703:02

II. I riksgäldskontoret innestående belopp:

Reservationsanslag till stat!, och statskommunala.

reservarbeten, litt. U.f.k. IV A2.

1) Återstående den V7 1934 å föregående bud
-

getårs anslag............... 969,484:42

2) Reservationsanslag för löpande budgetår . . . 46,000,000: —

3) Återbetalat anslag............. 1,884:36 46.971.368:78

4) Disponerat V? 34—1,0/e 35 ......... 46,11)8,693:03 ’ ’

överfört till anslaget för oförutsedda utgifter 862,675:75 46,971 368- 78

lil. I nrbetslöshctskommissionen innestående belopp:

A. Kassa- och bankbehållningar:

1) Litt. V.B.8..................

2) > V.B.9..................

B. Till betalning förfallna fordringar:

1) Litt. U. f. k. IV A 2 & 1934/1935: XII . . . .

a) Hos vägstyrelser m. 11. för utförda arbeten

b) Hos domänstyrelsen för avlöningar m. m. . ,

c) > kommuner för ortstiliägg.......

d) > diverse personer ...........

2) Litt. V. B. 9.

a) Hos kommuner för dagunderstöd......

b) Hos diverse personer...........

C. Förskottsmedel för redovisning

a) Vid statliga arbetsplatser.........

b) » > arb.läger 0. ungdomres.arb. . .

D. Inventarier

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggn.inv. m. m.

a) Vid statliga reservarbeten.........

b) » > arb.läger 0. ungdomsres.arb. . .

230,286: 52

141,482: 24

937,306: 72

46,518:14

1,263,542: 99

16,625: 22

3,082,496: 74

110,000: —

371,768: 76

983,824:86

1,280,168:21

3,192,496: 74

Kronor 13,895,746:47

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

ekonomiska ställning den 30 juni 1935.

Skulder.

Bilaga 5.

I. Av medel hos statskontoret reserverade belopp:

A.

B.

Reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten,

litt. V.B.8.

1) Färdigställningsanslaget från år 1924 .......

varav utbetalats och överförts..........

3,100,000: —

3,082,424:97

2) Väglånefonden.............. 2,000,000: —

npplnpna räntor 1931—1934 ........ 108,836:37 2,108,836:37

avgår utestående lån....................789,400:

3) Diverse myndigheter

a) Till befrämjande av företagsverksamhet (2,000,000: —)

Resterande belopp; diverse myndigheter................

b) Övriga ändamål

Resterande belopp; diverse myndigheter ...............

Reservationsanslaget till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslös
-

heten, litt. V.B. 9.

Resterande belopp; diverse myndigheter

17,575:03

1,319,436:37

178,947: 29

61,200:31

82,575:32

II. 1 statliga reservarbeten bundna tillgångar:

Fordringar, inventarier och arbetsplatsernas förskottsmedel

5,283,346:45

m. Till disposition för verksamheten står:

Av medel hos Statskontoret

Reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten, litt.

V. B. 8................... • • • . '' • •

Reservationsanslaget till särskilda åtgärder i anledning av

ungdomsarbetslösheten, litt. V. B. 9............

Av medel hos kommissionen

Reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten, litt.

V. B. 8.........................

Reservationsanslaget till särskilda åtgärder i anledning av

ungdomsarbetslösheten, litt. V. B. 9............

3,180,625:88

3,227,127:70

230,286:52

314,625: 60

6,952,665: 70

Kronor 13,895,746:47

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Bilaga 6.

Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935.

Preliminär redogörelse för vissa resultat avseende

Blekinge län, Göteborgs oell Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län.

Kungl. Majit har genom brev den 12 juli 1935 uppdragit åt kommissionen att

verkställa utredning i fråga örn vissa förhållanden, berörande de hos arbetslöshetskommittéerna

den 31 juli 1935 anmälda arbetslösa (se sid. 15). Bearbetningen av

det insamlade materialet är ännu icke avslutad, men vissa slutgiltiga resultat ha

dock framkommit, och kommissionen är i tillfälle att genom efterföljande tabeller

lämna en bild av arbetslöshetsklientelets sammansättning inom Blekinge, Göteborgs

och Bohus samt Västernorrlands län i fråga örn ålders- och yrkesförhållanden samt

arbetslöshetsperiodens längd. Det bör observeras, att undersökningsmaterial från

Göteborgs stad icke ingår i nu redovisade uppgifter för Göteborgs och Bohus län.

Primäruppgifterna för undersökningen utgöras av uppgifter, lämnade av de arbetslösa

personligen. Dessa uppgifter ha efter granskning och kommentering av

vederbörande arbetslöshetskommitté granskats och bearbetats inom kommissionen.

Som allmänt omdöme kan uttalas, att de avlämnade uppgifterna allt för ofta visat

sig otillförlitliga. Detta gäller såväl av de arbetslösa som av kommittéerna lämnade

uppgifter. Påfallande är den ringa kännedom, många kommittéer synas äga

beträffande den tid den arbetslöse sysselsatts i statligt reservarbete, en uppgift, som

kunnat effektivt kontrolleras med hjälp av kommissionens kortregister.

Flertalet uppgifter ha bearbetats länsvis, varvid en indelning på 8 olika kommuntyper

tillämpats, nämligen

städer

med över 100 000 inv.

» 30 000—100 000 »

» 20 000— 30 000 »

» 5 000— 20 000 »

» under 5 000 »

landskommuner (med köpingar)

industrikommuner

blandade industri- och jordbrukskommuner

jordbrukskommuner.

Till grund för yrkesgrupperingen har lagts en för ändamålet särskilt upprättad

yrkesförteckning, baserad på Yrkesförteckning för Sveriges offentliga arbetsförmedling,

varvid dock av praktiska skäl vissa i den sistnämnda upptagna yrken

sammanslagits, så att i undersökningen redovisas 101 primära yrkesgrupper mot

172 i arbetsförmedlingens nyssnämnda yrkesförteckning. Arbetslöshetskommittéernas

månadsrapportering till kommissionen omfattar 25 yrkesgrupper.

För bestämmandet av den arbetslöses yrkestillhörighet ha utnyttjats såväl arbetsförmedlingens

och arbetslöshetskommitténs uppfattning därom som ock den arbetslöses

egen uppgift, varjämte hänsyn tagits till hans uppgifter angående tidigare

fasta och tillfälliga anställningar. Den verkställda yrkesbestämningen har i ett

antal kommuner, i vilka specialundersökning verkställts, kunnat i detalj kontrolleras

och har därvid visat sig vara förhållandevis tillfredsställande. Såsom yrkes
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

arbetare ha nied nedan angivna undantag redovisats samtliga, om vilka med säkerhet

kunnat konstateras, att de arbetat inom viss yrkesgren, oavsett örn de äro fullt

utbildade yrkesarbetare eller icke. Det bristfälliga materialet har dock i en del

fall omöjliggjort ett fullständigt särskiljande av kategorierna utbildade yrkesarbetare

och grovarbetare inom yrket.

I anslutning till de principer, som tillämpas vid yrkesgrupperingen för kommittéernas

månadsrapporter till kommissionen, har grovarbetaren hänförts till det yrke,

inom vilket han haft anställning. Genom att hela materialet kunnat behandlas

enhetligt har det varit möjligt att få fram en uppdelning av klientelet, i så nära

överensstämmelse med nyssnämnda principer som möjligt. Detta har givetvis medfört,

att gruppen tillfällighets- och diversearbetares andel i totalantalet minskats i

jämförelse med tidigare undersökningar. I den fullständiga redogörelse, som senare

kommer att avlämnas, kommer, i den mån det är möjligt, även antalet grovarbetare

inom olika yrkesgrupper att redovisas.

Anmärkas bör i detta sammanhang, att vid den nu verkställda yrkesgrupperingen

avvikelse från eljest tillämpade principer skett genom att utbildad yrkesarbetare,

knuten såsom specialarbetare till annan näringsgren, hänförts till den näringsgren,

till vilken hans yrke får anses höra. Sålunda har, i olikhet mot vad

som är fallet i kommissionens månadsstatistik, stenindustriens smeder hänförts till

gruppen metallindustri och icke till stenindustri. Vidare har yrkesbeteckningen

springpojke eller militär icke kommit till användning, då annan yrkesbeteclcning

kunnat ifrågakomma, och i ett fåtal fall ha, när den arbetslöse på grund av ålder

icke ansetts ha utsikter att åter få anställning inom det yrke han tidigare lämnat,

sådan person hänförts till tillfällighets- och diversearbetare. Detta har ägt

rum bl. a. i fråga om en del äldre tändsticksarbetare å orter, där tändsticksindustrien

är definitivt nedlagd.

Det ligger sålunda i öppen dag, att resultatet av den för undersökningen verkställda

yrkesgrupperingen måste rätt väsentligt avvika från arbetslöshetskommittéernas.

En uppfattning härom erhålles av tab. I (sid. 91).

De arbetslösas åldersförhållanden ha redovisats i åldersgrupper, i allmänhet omfattande

5 årsklasser, men med ytterligare uppdelning för årsklasserna 16—25 år.

Med den arbetslöses ålder avses den ålder, han uppnått eller uppnår under år

1935.

Av särskilt intresse har varit att söka få arbetsförheten hos de hjälpsökande belyst.

För bedömandet av arbetsförheten har man haft att utgå från den arbetslöses

egen ävensom kommitténs uppfattning härom. Den arbetslöse har haft att

besvara frågor rörande förekomsten av bestående lyte, försvagad hälsa m. m. samt

huruvida han uppbär pensionstillägg eller livränta. På grundval av dessa uppgifter

har en gruppering av de arbetslösa med hänsyn till arbetsförhet ägt rum.

Den uppfattning, som på detta sätt erhålles örn den arbetslöses fysiska förutsättningar

på arbetsmarknaden, torde dock bli rätt ofullständig med hänsyn till de felkällor,

som äro tillfinnandes i materialet. Denna bedömning av de hjälpsökandes

arbetsförhet kommer att i någon mån kunna kontrolleras genom den ovan vidrörda

intensivare undersökning, som verkställes inom vissa kommuner. Först sedan

detta skett, kunna resultaten av undersökningen sammanställas.

Enligt arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter till kommissionen utgjorde

antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 juli 1935 42,582. I den nu verkställda undersökningen

redovisas emellertid endast 40,332. I vissa fall har den arbetslöse

vägrat lämna de begärda uppgifterna, i andra har han försvunnit ur klientelet

omedelbart efter sista anmälningsdagen i juli månad (som icke nödvändigtvis behövt

vara den 31) och därefter icke kunnat anträffas. Slutligen ha i några fall

kommittéer visat en beklaglig brist på förståelse för betydelsen av denna undersökning

och helt enkelt, trots upprepade påstötningar, underlåtit insända begärda

uppgifter. Där i årets statframställning uppgifter från arbetslöshetsundersök
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Tab. A. I)e arbetslösas fördelning: på yrkes- oell åldersgrupper. Blekinge län.

(Åldersgruppens procentuella andel är för de större yrkesgrupperna angiven nied kursiv stil.)

to

to

CO

co

C"

O*

03

03

03

cc

to

03

7*

03

t—

03

U1

Yrkesgrupper

1

H-1

i

to

to

i

CO

I

CO

1

O*

!

m

03

03

1

B

o

po

o«

O

C3«

o

cn

O

u«

O

03

1

B

po

p»

po

po

po

po

po

po

po

po

po

po

P

i

i

~3

*-*

*"*

!

!Jordbruk .........

9

4

14

15

14

10

5

4

7

6

1

1

90

1 Skogshushållning.....

\ Ingenjörsarb. o. arbetsledn. .

—

—

—

1

1

2

3

2

1

1

1

—

—

12

j Malmbrytning......

1 Metallindustri......

1

16

20

15

10

5

9

4

12

10

1

103

i

1.0

15.5

19.4

14.6

9.7

4.9

8.7

3.9

11.6

9.7

1.0

100. o

Stenindustri.......

13

11

135

172

132

103

90

93

99

120

90

8

1,066

1.2

1.0

12.7

16.4

12.4

9.7

8.4

8.7

9.3

11.3

8.4

0.8

100.o

Glasindustri.......

—

—

1

2

—

—

—

—

—

1

—

—

4

Annan jord- o. stenindustri

—

1

—

5

9 i 4

4

7

4

3

—

3

—

40

Sågverksindustri.....

—

1

—

7

7 4

4

2

—

3

1

1

—

30

Annan trävaruindustri . .

—

2

—

3

7

4

1

5

6

3

1

1

—

33

Pappersindustri......

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Grafisk industri.....

1

1

Livsmedelsindustri ....

—

1

1

13

6

2

4

3

2

3

5

—

—

40

Textil- o. beklädnadsindustri

—

—

—

1

1

i

1

1

i

—

—

—

—

6

Läder-, hår- o. gummivaruind.

—

—

1

2

2

2

—

—

4

5

1

1

—

18

Kemisk-teknisk industri . .

—

■ —

—

—

—

1

—

1

—

—

—

2

—

4

Väg- o. anläggningsarbete .

—

—

2

5

22

26

16

14

9

17

4

3

—

118

|

1.7

4.2

18.7

22.4

13.6

11.8

7.6

14.4

3 4

2.3

100.0

Annan byggnadsverksamhet

—

—

i

4

5

8

4

8

3

6

1

—

40

Kraft- o. värmeproduktion .

—

—

i

3

6

5

2

3

—

1

—

—

21

Sjöfart o. fiske......

—

4

i

24

25

20

9

6

7

3

2

3

i

105

Handelsarbetare......

—

1

i

8

5

3

—

—

1

—

i

1

—

21

Kontorister m. ti......

—

—

—

5

3

4

5

3

3

—

—

1

—

24

Hotell- o. restaurantrörelse .

—

—

—

—

1

1

—

—

—

1

—

—

—

3

Landtransport......

—

—

—

7

18

14

9

1

5

3

2

3

—

62

Allmän tjänst o. fria yrken

—

—

2

20

14

9

—

1

—

—

—

—

—

46

Husligt arbete......

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

Tillfällighets- o. diversearb.

—

48

21

118

129

94

62

43

39

39

29

27

2

651

7.4

3.2

IS. 4

19.7

14.5

9.5

6.6

6.o

6.o

4.3

4.2

0.3

100. o

Ungdom utan särsk, ntbildn.

—

39

3

4

46

Samtliga yrkesgrupper

-

119

49

392

468

363

254

195

199

194

193

148

13

2,587

4.6

1.9

15.2

18.4

14.0

9.8

7.5

7.7

7.5

7.5

5.7

0.5

100.o j

ningen kommit till användning, vilket skett i fråga örn tab. n:ris 13, 26, 28, 36,

37, 44 och 45, överensstämmer sålunda antalet i undersökningen redovisade arbetslösa

icke med motsvarande uppgift, hämtad ur kommittéernas månadsrapporter.

Då undersökningen ej är slutförd, torde det för närvarande icke vara lämpligt

att till diskussion upptaga de slutsatser, som kunna dragas ur nu föreliggande undersökningsresultat.

Kommissionen anser sig därför böra inskränka sig till en

kortfattad kommentar till de olika tabellerna.

I tabellerna A—O åskådliggöres de arbetslösas fördelning på yrkes- och åldersgrupper

inom ifrågavarande tre län. Det är knappast ägnat att förvåna, att arbetslöshetsklientelet

inom Blekinge och Bohuslän till stor del utgöres av stenindustri
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Tab. B. De arbetslösas fördelning på yrkes- oell åldersgrupper. Göteborgs oell

Bohus län.

(Åldersgruppens procentuella andel är för de större yrkesgrupperna angiven med kursiv stil.)

Yrkesgrupper

16—17 år

18-20 år

tO

pa

22—25 år

26—30 år

31—35 år

03

07.

I

O

p.

41—45 år

46-50 år

o*

T

CJ*

g»

07

!

(T.

O

po

61—66 år

67--år

Summa

Jordbruk.........

_

3

1

6!

7

4

7

6

6

2

3!

6

—

51

Skogshushållning.....

—

—

—

—

i

1

i

1

1

—

i

—

—

6

A

Ingenjörsarb. o. arbetsledn. .

—

—

—

—

—

—

—

2

1

—

—

1

4

Malmbrytning......

Metallindustri ......

—

3

1

23

19

18

19

7

8

13

9

13

1

134 [

2.2

0.8

17.1

14.2

13.4

14.2

5.2

6.0

9.7

6.7

9.7

0.8

100. o |

7

112

60

433

668

526

353

304

253

247

195

141

42

3,241 i

0.2

3.5

1.8

13.4

17.s

16.2

10.9

9.4

7.8

7.6

6.0

4.4

1.3

lOO.o |

Glasindustri.......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Annan jord- o. stenindustri .

—

1

—

4

5

5

—

4

3

2

2

4

—

30

Sågverksindustri.....

i

—

—

3

3

1

—

3

1

3

1

—

16

Annan trävaruindustri . .

—

1

1

4

5

1

1

—

4

1

3

4

—

25 |

Pappersindustri......

—

—

3

2

3

—

1

1

1

—

—

Grafisk industri.....

—

—

1

2

—

—

1

—

—

—

—

4 i

Livsmedelsindustri ....

—

2

4

9

7

8

3

1

4

2

4

—

—

44

Textil- o. beklädnadsindustri

i

13

5

24

12

10

—

3

4

3

1

2

—

78

Läder-, hår- o. gummiind. .

—

3

1

2

3

4

7

3

2

—

—

—

—

25

Kemisk-teknisk industri . .

—

—

—

8

5

9

8

3

3

5

13

4

—

58

Väg- o. anläggningsarbete .

—

3

1

30

26

27

13

18

10

13

10

7

i

159

1.9

0.6

18.9

16.3

17.0

8.2

11.3

6.3

8.2

6.3

4.4

0.6

lOO.o

Annan byggnadsverksamhet

—

—

—

7

4

6

7

2

4

3

8

7

i

49

Kraft- o. värmeproduktion .

—

—

—

1

—

—

1

—

—

—

2

1

—

5

Sjöfart o. fiske......

—

5

2

13

7

6

8

8

3

4

3

—

60

Handelsarbetare......

—

4

1

5

1

1

3

—

. ~

1

1

—

19

Kontorister m. fl......

—

—

4

3

3

1

2

2

1

2

1

—

20

Hotell- o. restaurantrörelse .

—

—

—

—

1

—

—

~

: —

—

—

—

—

1

Landtransport......

i

2

2

10

12

13

9

8

4

2

6

1

i

71

Allmän tjänst o. fria yrken

—

—

—

—

—

1

2

—

1

—

| -

—

—

4

Husligt arbete......

Tillfällighets- o. diversearb.

7

59

17

48

40

39

11

25

28

20

26

15

2

oo7

2.1

17.S

5.0

14.2

11.9

11.6

3.3

7.4

8.3

5.9

7.7

4.5

0.6

lOO.o

Ungdom utan särsk, ntbildn.

13

22

—

—

—

—

—

1 —

—

—

—

—

—

35

Samtliga yrkesgrupper

30

233

97

<535

733

685

458

398

345

| 322

233 211

48

4,488

0.7

5.2

''2.2

14.i lies

15.2

''10.2

8.9

I 7.7

! 7.2

6.s

! 4.7

'' 1.1

100.o

arbetare av förhållandevis hög ålder. Det senare är särskilt framträdande i Blekinge,

där stenarbetare, 51 år och däröver, utgöra icke mindre än 29.8 % av yrkesgruppen.

I Bohuslän är motsvarande siffra 19,3 % I åldershänseende synes det

mest anmärkningsvärda vara den anhopning av arbetslösa tillhörande jordbruk och

skogshushållning, som återfinnes i de lägsta åldersklasserna, 16—-25 år. För Västernorrlands

läns vidkommande utgöra dessa i fråga om jordbruksarbetare 31.8 °/>

av hela yrkesgruppen och i fråga örn skogshushållning icke mindre än 40.4 %.

Fördelningen på yrkesgrupper och åldersgrupper inom olika slag av kommuner

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Tab. C. I)e arbetslösas fördelning på yrkes- och åldersgrupper. Västernorrlands län.

(Åldersgruppens procentuella andel är för de större yrkesgrupperna angiven med kursiv stil.)

Yrkesgrupper

16—17 år

18—20 år

to

p»

22-25 år

26 — 30 år

31—35 år

36—40 år

41—45 år

46-50 år

51—55 år

56—60 år

61—66 år

67- - år

Summa

Jordbruk ......

3

20

5

24

23

23

17

11

11

10

10

5

2

164

1.8

12.2

3.1

14.7

14.0

14.0

10.4

6.7

6.7

6.1

6.1

3.0

1.2

100. o

Skogshushållning . .

15

81

26

113

lil

91

41

29

31

15

18

10

1

582

2.6

13.9

4.5

19.4

19.1

15.6

7.0

5.0

0.3

2.6

3.1

1.7

0.2

100. o

Ingenjörsarb. o. arbetsledn. .

—

—

—

—

—

1

_

_

i

1

_

_

_

3

Malmbrytning......

—

—

—

—

—

—

_

1

i

_

_

_

_

2

Metallindustri . .

1

1

1

11

15

16

6

12

n

4

4

6

_

88

Stenindustri.......

—

—

—

1

6

1

1

1

_

_

_

_

_

10

Glasindnstri.....

—

—

—

2

7

3

3

4

4

6

6

5

_

40

Annan jord- o. stenindustri

—

—

—

—

—

1

2

2

__

1

_

1

1

8

Sågverksindustri.....

—

47

32

212

279

194

125

78

89

69

71

60

2

1,258 !

3.7

2.5

16.9

22.2

15.4

9.9

6.t

7.1

0.5

5.6

4.8

0.2

loo. o;

Annan trävaruindustri . .

—

—

—

1

3

—

2

2

_

5

2

1

_

16

Pappersindustri ....

—

4

1

52

101

80

53

55

42

28

18

10

4

448

1

0.9

O.s

11.6

22.6

17.9

11.7

12.3

9.4

6.3

4.o

2.2

0.9

100.0 !

1 Grafisk industri . .

—

—

—

1

—

—

1

_

_

_

_

_

_

2

Livsmedelsindustri ....

—

6

i

7

4

4

1

2

1

2

_

2

_

30

Textil- o. beklädnadsindustri

—

—

—

—

3

—

1

_

2

_

_

_

_

6

Läder-, hår- o. gummiind. .

—

2

—

1

4

5

3

4

3

—

_

1

_

23

Kemisk-teknisk industri . .

—

—

i

2

1

—

3

1

1

1

2

_

_

12

Väg- o. anläggningsarbete .

—

8

6

52

69

70

40

38

35

25

10

15

3

371

2.S

1.6

14.0

18.6

18.9

10.8

10.3

9.5

6.7

2.7

3.9

0.8

100. o

Annan byggnadsverksamhet

—

1

2

9

14

10

(i

5

11

4

6

2

2

72

Kraft- o. värmeproduktion .

-

—

—

4

1

8

6

2

1

—

4

1

—

27

Sjöfart o. fiske......

5

3

16

27

15

9

11

4

—

_

3

—

93

Handelsarbetare......

—

1

1

10

5

1

—

1

2

—

4

1

1

27

Kontorister m. fl......

—

2

1

7

4

7

4

6

6

4

_

1

_

42

Hotell- o. restaurantrörelse .

—

—

—

2

1

—

_

_

_

_

_

_

o

O

Landtransport......

—

3

1

17

23

23

9

12

4

1

7

1

_

101

Allmän tjänst o. fria yrken

—

—

—

2

—

—

—

1

—

—

—

1

_

4

Husligt arbete......

—

—

—

—

—

—

—

—

2

1

_

—

_

3

Tillfällighets- o. diversearb.

7

188

44

351

219

130

81

62

50

43

38

28

2

1.243

0.6

14.9

3.6

2,3-2

17.6

10.5

6.5

0.0

4.0

3.5

3.1

2.3

0.2

100. o

Ungdom utan särsk, utbildn.

57

193

20

9

279

Samtliga yrkesgrupper

83

562

145

908

920

683

414

340

312

220

200

154

18

4.957 J

1.7

11.3

2.9

18.3

18.6

13.8

8.3

6.9

6.3

4.4

4.0

3.1

0.4

1OO.0\

åskådliggöres av tab. D—F. I Blekinge län utgöra stenindustriarbetama 41.2 %

av arbetslöshetsklientelet oell tillfällighets- och diversearbetarna 25.2 %. Motsvarande

uppgifter för Göteborgs och Bohus län äro 72.2 respektive 7.5 %. Inom Västernorrlands

län kommer väl hälften av arbetslöshetsklientelet, 50.5 °/„, från sågverksindustrien

jämte tillfällighets- och diversearbete, men jordbruk och skogshushållning

äro även av stor betydelse, då de tillsammans representera 15.0 % av klientelet.

Det har för Västernorrlands län ansetts vara av särskilt intresse att få närmare

utrönt, i vilken utsträckning framför allt jordbruks- och skogsarbetare vid

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Talj. D. De arbetslösns fördelning ]>& yrkesgrupper (A) och åldersgrupper (B) inom

olika slag av kommuner. Blekinge län.

Städer med

A. Yrkesgrupper

20,000-

—30,000

inv.

(Karls
krona)
-

5,000-

-20,000

inv.

under

5,000

inv.

(Solveg''

borg)

Landskommuner

Hela

länet

Procen-

tuell

fördel-

ning

Indu-

stri-

kom-

muner

Blan-

dade

kom-

muner

Jord-

bruks-

kom-

muner

17

54

19

90

34

1

4

6

12

0.4

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

44

31

4

103

4.0

666

277

99

1,066

41.2

_

2

—

4

0.2

11

19

6

40

1.6

5

14

8

30

1.2

2

14

10

33

1.3 1

_

__

2

2

0.1

_

I

—

1

o.c !

7

7

6

40

1.6 |

2

1

6

0.2 1

1

10

—

18

0.7

3

1

_

4

0.2

! 11

63

34

118

4.6

4

28

6

40

1.5

9

5

2

21

0.8

21

26

3

105

4.1

4

3

_

24

0.9

1

2

—

21

0.8

_

—

3

0.1

7

15

2

62

2.4

2

3

2

46

1.8

_

_

1

0.0

170

183

78

651

25.2

17

6

7

46

1.8

! 1,003

769

295

2,587

100.0

-

1

48

28

| 14

119

4.6

22

12

1 4

49

1.9

156

96

34

392

15.2

171

136

49

468

18.1

137

104

42

363

14.0

102

79

30

254

9.8

70

59

41

195

7.6

78

66

28

199

7.7

70

67

26

194

7.5

77

76

17

193

7.6

66

41

10

148

5.7

II 6

5

—

|| 13

0.5

1 1,003

769

295

| 2,587

1 100.0

10

16

8

I 36

(1 —

Jordbruk .........

Skogshushållning.....

Ingenjörsarbete och arbetsledning

Malmbrytning...... •

Metallindustri.......

Stenindustri........

Glasindustri........

Annan jord- och stenindustri

Sågverksindustri......

Annan trävaruindustri . . .

Pappersindustri.......

Grafisk industri......

Livsmedelsindustri.....

Textil- och beklädnadsindustri

Läder-, hår- och gummi varning

Kemisk-teknisk industri . .

Väg- och anläggningsarbete

Annan byggnadsverksamhet

Kraft- och värmeproduktion

Sjöfart och fiske.....

Kontorister, butikspersonal m. m

Handelsarbetare ......

Hotell- och restaurangrörelse

Landtransport......

Allmän tjänst och fria yrken

Husligt arbete......

Tillfällighets- o. diversearbetare

Ungdom utan särskild utbildning

Samtliga yrkesgrupper

B. Åldersgrupper

(Ålder uppnådd 1935)

16-17............

18—20............

21 ............

22—25 ............

26—30 ............

31-35............

36—40 ............

41-45............

46—50 ............

51—55............

56-60 ...........

61—66............

67—0»............

Summa

Antal kommuner .

12

2

4

1

2

1

14

3

6

3

2

3

41

16

16

3

26

35

1

146

8

345

16

7

76

85

57

26

17

17

19

12

13

5

16

6

1 I

1

6

1

2

9

4

66

8

136

11

3

27

20

17

13

6

7

8

8

15

1

345

1

186

2

39

2

1

3

7

6

4

2

3

4

3

3

89

1

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Tab. E. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper (A) och åldersgrupper (B) inom

olika slag av kommuner. Göteborgs och Bohus län.

Städer med

Landskommuner

Procen-

A. Yrkesgrupper

5,000-

20,000

inv.

under

5,000 inv.

(Ström- stad)

Indu-

stri-

kom-

muner

Blan-

dade

kom-

muner

Jord-

bruks-

kom-

muner

Hela

länet

tueli

fördel-

ning

Jordbruk .............

6

1

7

19

18

51

1.1

Skogshushållning.........

—

—

1

2

3

6

0.2

Ingenjörsarbete och arbetsledning . .

1

—

2

1

4

0.1

Malmbrytning...........

—

—

_

_

_

Metallindustri...........

47

2

43

39

3

134

3.0

Stenindustri............

93

15

1,546

1,492

95

3,241

72.2

Glasindustri............

_

_

Annan jord- och stenindustri ....

2

4

4

13

7

30

0.7

Sågverksindusiri..........

10

1

3

1

1

16

0.4

Annan trävaruindustri.......

18

2

2

2

1

25

0.6

Pappersindustri ..........

10

_

_

1

_

11

0.2

Grafisk industri..........

2

1

1

4

0.1

Livsmedelsindustri.........

28

4

3

5

3

43

0.9

Textil- och beklädnadsindustri

71

_

8

79

1.8

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

14

1

8

2

—

25

0.6

Kemisk-teknisk industri......

58

_

_

_

58

1.3

Väg- och anläggningsarbete.....

22

8

27

46

56

159

3.5

Annan byggnadsverksamhet.....

22

2

11

7

7

49

1.1

Kraft- och värmeproduktion.....

4

—

—

1

5

0.1

Sjöfart och fiske..........

22

4

20

10

4

60

1.3

Kontorister, butikspersonal m. m. . .

12

_

5

3

_

20

0.4

Handelsarbetare ..........

13

1

5

_

_

19

0.4

Hotell- och restaurangrörelse ....

1

—

—

_

1

0.0

Landtransport...........

42

3

19

4

3

71

1.6

Allmän tjänst och fria yrken ....

3

—

1

—

4

0.1

Husligt arbete...........

1

_

_

.

_

1

O.o

Tillfällighets- och diversearbetare . .

178

4

75

64

16

337

7.5

Ungdom utan särskild utbildning . .

4

—

1*

13

35

0.8

Samtliga yrkesgrupper

684

53

1,809

1,725

217

4,488

100.0

B. Åldersgrupper

(Ålder uppnådd 1935)

16—17...............

3

13

14

30

0.7

18—20...............

42

2

86

93

10

233

5.2

21 ..............

19

- |

40

33

5

97

2.1

22—25 ...............

104

6 1

218

269

38

635

14.1

26—30 ...........

100

13

280

295

45

733

16.3

31—35...............

81

7

293

266

38

685

15.3

36—40 ..............

56

3

222

163

14

458

10.2

41—4;>............

61

3

166

143

25

398

8.9

46—50 ..............

58

7

150

123

7

345

7.7

51-55...............

38

5

144

122

13

322

7.2

56—fiO..............

72

4

90

114

13

293

6.5

61—66...............

45

2

79

76

9

211

4.7

67—co...........

5

1 1

28

14

—

48

1.1

Summa

684

53

1,809

1,725

217

4,488

100.0

Antal kommuner.........

3

1

11

14

13 I

43 !

—

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Tab. F. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper (A) och åldersgrupper (B) inom

olika slag ay kommuner. Västernorrlands län.

Städer

Landskommuner

Procen-

tuell

fördel-

ning

A. Yrkesgrupper

med

5,000—

20,000

inv.

Industri-

kommu-

ner

Blandade

kommuner

Jord- bruks- ko nini li- ner

Hela

länet

Jordbruk.............

6

67

17

74

164

3.3

Skogshushållning.........

—

134

53

395

582

11.7

0.1

Ingenjörsarbete och arbetsledning . .

—

3

—

—

3

Malmbrytning...........

—

2

—

—

9

0.0

Metallindustri...........

4

71

8

5

88

1*8

Stenindustri............

—

10

—

—

10

0.2

Glasindustri............

—

40

—

—

40

0.8

Annan jord- och stenindustri ....

—

8

—

—

8

0.2 ,

Sågverksindustri..........

6

931

178

143

1,258

25.4

0.3

Annan trävaruindustri.......

2

10

—

4

16

Pappersindustri..........

4

419

1

24

448

9.0

0.0

Grafisk industri..........

1

1

—

—

z

Livsmedelsindustri.........

5

19

4

2

30

0.6

Textil- och beklädnadsindustri . . .

—

5

—

1

6

0.2

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

2

12

2

7

23

0.5

Kemisk-teknisk industri......

—

12

91

12

0.2

Väg- och anläggningsarbete.....

9

199

72

371

7.5

Annan byggnadsverksamhet.....

4

46

7

15

72

1.5

Kraft- och värmeproduktion.....

1

21

4

1

27

0.5

Sjöfart och fiske..........

6

61

17

9

93

1.9

Kontorister, butikspersonal m. m. . .

7

26

5

4

42

0.8

Handelsarbetare..........

15

12

—

—

27

0.5

Hotell- och restaurangrörelse ....

1

2

—

—

3

0.1

Landtransport...........

17

68

6

10

101

2.0

Allmän tjänst och fria yrken ....

1

3

—

4

0.1

Husligt arbete...........

1

2

—

—

3

0.1

Tillfällighets- och diversearbetare . .

50

825

120

248

1,243

25.1

Ungdom utan särskild utbildning . .

_

205

29

45

297

5.6

Samtliga yrkesgrupper

142

3,214

523

1,078

4,957

lOO.o

B. Åldersgrupper

(Ålder uppnådd 1935)

16 17..............

■

56

7

20

83

1.7

18 20 ..............

3

331

72

156

562

11.8

21 ..............

4

88

16

37

145

2.9

22 25 ..............

1 34

547

101

224

906

18.2

26 30 ..............

24

590

116

190

920

18.6

31—35..............

21

441

74

147

683

13.8

36 40 .............

12

274

39

87

414

8.4

41 45..............

13

237

27

63

340

6.9

46 50 ..............

14

210

28

i 60

312

6.3

51 55..............

6

165

12

37

220

4.4

56 60 ..............

6

143

17

34

200

4.0

61 66..............

5

118

13

18

154

3.1

67 co..............

—

14

1

3

18

0.4

Summa

142

3,214

| 523

1,078

4,957

100.0

Antal kommuner.........

2

17

9

28

56

—

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Tab. G. Antalet arbetslösa med biyrken inom Västernorrlands län.

Yrkesgrupper

Antal arbetslösa med biyrke inom

jordbruk

skogsbruk

vägarbete

andra

yrken

samma

Jordbruk...........

63

4

12

79

Skogshushållning.......

132

—

80

41

253

Metallindustri........

—

1

—

1

2

Sågverksindustri.......

12

26

15

9

62

Annan trävaruindustri.....

—

—

_

2

2

Pappersindustri........

2

2

3

2

9

Livsmedelsindustri......

1

_

_

_

1

Textil- o beklädnadsindustri . .

—

—

—

2

2

Läder-, hår- o. gummivaruind. .

1

2

1

1

5

Kemisk-teknisk industri ....

_

1

_

1

Väg- o. anläggningsarbete . . .

7

40

—

5

52

Annan byggnadsverksamhet . .

1

4

—

1

6

Kraft- o. värmeproduktion . . .

1

_

1

Sjöfart o. fiske........

1

1

—

—

2

Kontorister m. fl........

—

—

2

2

Landtransport........

2

3

2

1

8

Samtliga yrkesgrnpper

159

143

10«

79

487

Tab. H. Antalet arbetslösa och antalet grovarbetare inom olika åldersgrupper.

Åldersgrupper

Blekinge län

Göteborg och

Bohus län

Västernorrlands län

Hela riket

antal

arbets-

lösa

därav

grov-

are

%

antal

ai bets- lösa

därav

grov-

arb.

*

antal

arbets-

lösa

därav

grov-

arb.

%

antal

arbets-

lösa

därav

grov-

arb.

*

16—17 . . .

30

21

70.0

83

64

77.1

372

307

82.5

18—20 . . .

119

92

77.3

233

118

50.6

562

392

69.8

2,877

1,931

67.1

21.....

49

29

59.2

97

36

37.1

145

71

49.0

896

463

51.7

22—25 . . .

392

163

41.6

635

169

26.6

906

421

46.5

5,910

2,457

41.6

26—30 . . .

468

175

37.4

733

107

14.6

920

304

33.0

6,727

2,245

33.4

31—35 . . .

363

136

37.5

685

99

14.5

683

208

30.4

5,451

1,686

30.9

36—40 . . .

254

95

37.4

458

42

9.2

414

129

31.2

4,188

1,248

29.8

41—45 . . .

195

64

32.8

398

60

15.1

340

104

30.6

3,283

983

29.9

46—50 . . .

199

61

30.7

345

54

15.6

312

89

28.5

3,162

1,017

32.2

51-55 . . .

194

61

31.4

322

52

16.1

220

71

32.3

2,773

893

32.2

56-60 . . .

193

41

21.2

293

47

16.1

200

48

24.0

2,495

821

32.9

61—66 . . .

148

35

23.6

211

39

18.5

154

46

29.9

1,897

658

34.7

67—or . . .

13

2

15.4

48

5

10.4

18

6

33 3

301

107

35.6

Summa

2,587

954

36.9

4,488

849

18.9

4,957

1,953

39.4

40,332

14,816

36.7

sidan av sitt liuvudyrke hade andra yrken såsom biyrken och även i vilken utsträckning

skogs- eller jordbruksarbete förekomme såsom biyrke för arbetare, sysselsatta

inom andra näringsgrenar. En bearbetning av biyrkesfrekvensen inom länet

återfinnes i tab. G. Av de 164 arbetslösa jordbruksarbetarna hade 79 biyrken, vanligen

inom skogsbruket, och av de 582 skogsarbetarna hade 253 biyrken, i 132 fall

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Tab. I. Jämförelse mellan m&nndsrapporternas och undersökningens yrkesgruppering.

Antalet arbetslösa den 31/v 1935 i

Yrkesgrupper

Blekinge län

Göteborgs och

Bohus län

Västernorrlands

län

enligt

månads-

rappor-

terna

enligt

under-

sök-

ningen

enligt

månads-

rappor-

tcrna

enligt

under-

sök-

ningen

enligt

månads-

rappor-

terna

enligt

under-

sök-

ningen

48

90

19

51

107

164

5

12

_

6

373

582

.

1

4

1

3

1

—

O

—

—

2

74

103

60

134

44

88

1,136

1,066

3,479

3,241

35

10

3

4

1

—

47

40

18

40

18

30

18

8

27

63

35

41

1,288

1,274

1

3

9

15

462

450

15

40

40

44

26

30

5

6

79

78

3

6

21

18

24

25

10

23

1

4

65

58

6

12

75

158

132

208

308

443

11

21

8

5

3

27

52

105

70

60

63

93

34

45

29

39

34

69

2

3

1

1

1

3

55

62

63

71

55

101

133

46

9

4

3

4

_

1

—

1

—

3

889

651

398

337

1,901

1,243

6

46

47

35

274

279

2,612

2,587

99.1

4,589

4,488

97. s

5,062

4,957

97.9

Jordbruk ...........

Skogshushållning...... •

Ingenjörsarbete o. arbetsledning

Malmbrytning........

Metallindustri........

Stenindustri.............

Glasindustri.............

Annan jord- o. stenindustri......

Trävaruindustri............

Pappers- o. grafisk industri......

Livsmedelsindustri..........

Textil o. beklädnadsindustri......

Läder-, bår- o. gummiindustri.....

Kemisk-teknisk industri........

Byggnadsverksamhet.........

Kraft- o. värmeproduktion.......

Sjöfart o. fiske............

Handel...............

Hotell- o. restaurangrörelse ......

Landtransport............

Allmän tjänst o. fria yrken......

Husligt arbete............

Tillfällighets- o. diversearbetare . . . .

Ungdom utan särskild utbildning . . .

Summa

Antalet i undersökningen ingående i %

av antalet arbetslösa enligt månadsrapporterna.

...........

inom jordbruk och i 80 fall inom vägarbete. Vidare framgår, att medan 164 personer

erhållit yrkesbeteckningen jordbruksarbetare, ha 159 inom andra näringsgrenar

sysselsatta haft jordbruk såsom biyrke och att 143 inom andra näringsgrenar,

varav 63 jordbruksarbetare och 40 väg- och anläggningsarbetare, haft skogsarbete

som biyrke. Det tredje mera betydande biyrket i Västernorrlands län är vägoch

anläggningsarbete, vilket såsom biyrke innehades av 106 personer. Som jämförelse

kan nämnas, att av 371 personer, yrkesbetecknade såsom väg- och anläggningsarbetare,

52 haft biyrke.

Antalet grovarbetare, varmed i detta fall förstås icke blott grovarbetare med sysselsättning

enbart såsom tillfällighets- och diversearbetare utan även sådana nied

viss yrkestillhörighet, återfinnes i tab. H, fördelat på åldersgrupper. För jämförelsens

skull ha därvid medtagits uppgifter utom för de tre ifrågavarande länen

även för hela riket. Det är påfallande, att för riket i dess helhet antalet grovarbetare

i relation till totalantalet arbetslösa inom åldersgruppen i de yngsta årsklasserna

är mycket högt men sjunker med stigande ålder upp till 40-årsåldern för att

därefter åter stiga. Inom de tre särskilt redovisade länen förekomma emellertid

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Talj. K. Åldersfördelning SI/io 1934 oell 31/j 1935.

Absoluta tal och procenttal; de senare med kursiv stil.

Åldersgrupp

Blekinge län

Göteborgs och Bohus län

Västernorrlands län

1934

1935

1934

1935

1934

1935

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

16—17.....

12

0.3

113

2.0

30

0.7

281

3.2

83

1.7

18-21.....

433

10.6

168

6.s

639

lis

330

7. i

1,387

16.0

707

14.2

22—25 .....

719

17.6

392

15.2

872

15.!

635

H.i

1,560

18.0

906

18.3

26—30 .....

756

18.s

468

18. i

950

16.6

733

16.3

1,564

18.0

920

18.6

31—40.....

898

22.0

617

23 a

1,319

23.0

1,143

25.1

1,756

20.2

1,097

22.1

41—50.....

587

14.i

394

15.!

865

15.1

743

16 6

1,119

12 9

652

13.2

51—60.....

458

11.2

3S7

15.0

666

11.6

615

13.7

694

8.0

420

8.4

61—to.....

222

5.4

161

6.2

301

5.3

259

5.8

375

3.1/

172

3.s

Summa

4,085

100.0

2,587

100.0

5,725

100.0

4,488

100.o

8,686

100. o |

4,957

1OO.0

stora ojämnheter. I Göteborgs och Bohus län är grovarbetarefrekvensen inom

åldersgrupperna fr. o. m. 22—25 år anmärkningsvärt obetydlig, men detta förklaras

av att arbetslöshetsklientelet till övervägande del utgöres av yrkeskunniga stenarbetare.

I Blekinge, där stenindustrien icke spelar samma dominerande roll som

i Bohuslän, kan en liknande inverkan spåras endast i de högsta åldersklasserna; i

åldrarna 26—45 år är däremot antalet grovarbetare förhållandevis högt. För Västernorrlands

län ansluta sig siffrorna med vissa avvikelser ganska väl till riksmedeltalen.

En jämförelse av månadsrapporternas yrkesgruppering med undersökningens,

som av ovan angiven anledning företer vissa olikheter, återfinnes i tab. I. För

Blekinge och Göteborgs och Bohus läns vidkommande uppvisa jordbruk, metallindustri,

byggnadsverksamhet och — i Blekinge — sjöfart och fiske högre siffror

i undersökningen men stenindustri, allmän tjänst samt tillfällighets- och diversearbete

lägre. För Västernorrlands län lia praktiskt taget alla yrkesgrupper utom

de två stora grupperna trävaru- samt pappers- och grafisk industri i undersökningen

blivit föremål för väsentliga förhöjningar på gruppen tillfällighets- och

diversearbetares bekostnad. Den största skillnaden uppvisar gruppen skogshushållning,

där antalet ändrats från 373 till 582, d. v. s. från 7.4 till 11.7 % av antalet

arbetslösa. Även i detta län har gruppen byggnadsverksamhet erhållit ökad betydelse.

De arbetslösas åldersfördelning framgår ur flertalet här redovisade sammanställningar.

Åldersfördelningen har givetvis sitt största intresse vid jämförelse med

klientelets sammansättning vid tidigare tillfällen. I tab. K. har sådan jämförelse

verkställts med åldersundersökningen den 31/10 1934. Vad som vid denna

jämförelse frapperar är de förhållandevis obetydliga förskjutningarna i åldersfördelningen.

Det förhållandet, att de båda undersökningarna utförts under olika

årstider, synes dock påkalla en viss försiktighet vid resultatens bedömande.

Alltjämt ligger tyngdpunkten på åldersgrupperna 22—40 år. Inom Blekinge

län utgjorde år 1934 dessa åldersgrupper 58.1 % av hela antalet. Är

1935 var motsvarande siffra 57.1 %. Inom Göteborgs och Bohus län utgjorde

ifrågavarande grupper år 1934 54.8 % av hela klientelet; motsvarande

siffra år 1935 var 55.8 %. Inom Västernorrlands län voro siffrorna år 1934

56.2 % och år 1935 59.0 %. I samtliga tre länen ligger alltså alltjämt arbetslöshetens

tyngdpunkt på de i eminent mening produktiva åldrarna. De för
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

skjutningar, som sedan den senaste åldersundersökningen ägt rum, hava i huvudsak

inneburit, att grupperna under 22 år fått mindre, de över 50 år ökad betydelse

i klientelet. I fråga örn åldrar under 22 år har minskningen medfört, att

deras andel sjunkit i Blekinge län från 10.9 till 6.5 %, i Göteborgs och Bohus län

från 13.2 till 8.1 % och i Västernorrlands län från 19.2 till 15.9 %. De äldre gruppernas

(51 år—co) andel har i motsvarande grad stegrats, i Blekinge län från 16.6

till 21.2 %, i Göteborgs och Bohus län från 16.9 till 19.5 % och i Västernorrlands län

från 11.7 till 11.9 %. Att märka är emellertid, att denna förskjutning till ökad betydelse

för de äldre åldersgrupperna ingenstädes inneburit, att arbetslösa 51 år

och därutöver ökats i absoluta tal. Förskjutningen har förorsakats därav, att de

yngre åldersgrupperna snabbare försvunnit ur arbetslöshetsklientelet än de äldre.

Sålunda förefanns i Blekinge län år 1934 445 arbetslösa under 22 år, men år 1935

endast 168. Samtidigt har en minskning skett av personer över 50 år från 680 till

548. I Göteborgs och Bohus län bär antalet personer i de yngsta åldersgrupperna

minskats från 752 till 360; i de äldsta åldersgrupperna har samtidigt antalet arbetslösa

minskats från 967 till 874. I Västernorrlands län har antalet arbetslösa i

de yngsta åldersgrupperna minskats från 1,668 till 790, en minskning med 878, medan

arbetslösa över 50 år minskats från 1,019 till 592.

Arbetslöshetstidens längd är givetvis ett problem av största intresse. Undersökningen

omfattar i detta hänseende förhållandena efter den 1/i 1933 och har grundats

på de arbetslösas egna uppgifter. I tab. L. ha sammanställts uppgifter angående de

s. k. heltidsarbetslösas åldersfördelning, varvid medtagits endast de åldersklasser,

som kunnat ifrågakomma till arbetslöshetshjälp under hela undersökningstiden.

Med heltidsarbetslösa förstås i förevarande sammanhang de personer, som varit

arbetslösa under minst 50 veckor år 1933 eller 1934 eller minst 30 veckor år 1935.

Ar 1933 utgjorde de i undersökningen ingående heltidsarbetslösa i Blekinge län

57.3 %, 1934 69.2 % och 1935 65.2 % av antalet. För Göteborgs och Bohus län har

motsvarande procenttal stigit från 44.1 % 1933 till 63.1 % 1935. För VästernorrJands

län åter har denna proportion varit förhållandevis konstant, i det att den

för de tre åren utgjort respektive 58.4, 57.5 och 59.4 %. Heltidsarbetslöshet har i

påfallande stor utsträckning förekommit bland ungdomen inom Blekinge och framför

allt Göteborgs och Bohus län. Sålunda utgjorde år 1935 i sistnämnda län de

heltidsarbetslösa 18—20-åringarna 67.8 % av hela antalet i åldersgruppen.

Antalet arbetslöshetsveckor och hjälp veckor i medeltal för olika åldersgrupper,

dock ej 16—17 år, återfinnas i tab. M. Inom samtliga tre länen har antalet

hjälpveckor i procent av antalet arbetslöshetsveckor från 1933 till 1935 stigit; i

Blekinge län från 65.4 till 78.4 %, i Göteborgs och Bohus län från 65.7 till 79.1 % och

i Västernorrlands län från 62.5 till 69.9 %.

I tab. M. har medeltalet för arbetslöshets- och hjälpveckor angivits utan decimaier.

Den procentsats, som angiver förhållandet mellan dessa veckor är givetvis beräknad

med ledning av summasiffror för respektive län och kan sålunda avvika från den

som erhålles ur de i tabellen angivna medeltalen.

Den utsträckning, i vilken personer med lång arbetslöshet erhållit hjälp i form

av statligt reservarbete, åskådliggöres i tab. O., varest antalet arbetslösa, sysselsatta

i statligt reservarbete minst 40 veckor något av åren 1933 och 1934 eller minst 24

veckor år 1935, angivits fördelat på åldersgrupper. Även här har av ovan (tab. L.)

angiven anledning 16- och 17-åringarna ej medtagits. Därjämte har i tabellen införts

antalet personer, som under vart och ett av de tre åren haft sysselsättning i statligt

reservarbete minst nyss angivna antal veckor. Antalet dylika personer, som sålunda

haft sysselsättning i statligt reservarbete under större delen av undersökningstiden,

utgör för Blekinge läns vidkommande icke mindre än 311 eller 12.0 %

av totalantalet hjälpsökande arbetslösa, i Göteborgs och Bohus län 288 eller 6.4 %

och i Västernorrlands län 96 eller 1.9 %. I hela riket funnos 1,507 sådana lång
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Tab. L. Antalet arbetslösa, vilkas arbetslöshet omfattat minst 50 veckor något av åren

1933 och 1934 och 30 veckor 1935 (heltidsarhetslösa). Blekinge, Göteborgs och Bohus

och Västernorrlands län.

därav heltidsarhetslösa

•

Antal

arbetslösa

1933

1934

1935

Alder uppnådd 1935

ingående

i under- sökningen

antal

i % av

antal

arbets- lösa

31/i 1935

antal

i * av

antal

arbets- lösa

81/7 1935

antal

i % av ;

antal

arbets- lösa

s1/j 1935

Blekinge län

18-20..........

119

52

43.7

68

57.1

66

55.5

21 ..........

49

29

59.2

32

65.3

27

55.1

22—25 ..........

392

246

63 5

248

63.3

270

68.9

26—30 ..........

468

308

65.8

333

71.2

327

69.9

31—35..........

363

208

57.3

219

68.6

229

63.1

36—40..........

254

141

55.5

185

72.8

167

65.7

41—45..........

195

101

51.8

124

63.6

124

63.6

46—50 ..........

199

106

53.8

144

72.4

127

63.8

51—55..........

194

103

53.1

142

73.2

117

60.3

56—60..........

193

104

53.9

142

73.6

129

66.8

61—66..........

148

74

50.0

112

75.7

95

64.2

67—co..........

13

8

61.5

11

84.6

10

76.9

Summa

2,587

1,480

57.3

1,790

69.2

1,688

65.2

Göteborgs och Bohus län

18-20..........

233

123

52.8

140

60.1

158

67.8

21 ..........

97

51

52.6

58

59.8

58

59.8

22-25 ..........

635

379

59.7

431

67.9

438

69.0

26-30 ..........

733

377

51.4

486

66.3

510

69.6

3L—35..........

685

269

39.3

403

58.8

433

63.2

36—40 ..........

458

163

35.6

244

53.3

281

61.4

41—45..........

398

140

35.2

195

49.0

212

53.3

46—50 ..........

345

114

33.0

180

52.2

187

54.2

51-55..........

322

123

38.2

187

58.1

193

59.9

56-60 ..........

293

120

41.0 i

160

54.6

179

61.1

61-66..........

211

89

42.2 j

125

59.2

136

64.5

67—io..........

48

20

41.7

28

58.3

29

60.4

Summa

4,458

1,968

44.1

2,637

59.2

2,814

63.1

Västernorrlands län

18—20..........

562

260

46.3

265

47.2

264

47.0

21 ..........

145

74

51.0

67

46.2

64

44.1

22—25 ..........

906

542

59.8

508

56.1

488

53.9

26-30 ..........

920

575

62.5

564

61.3

572

62.2

31—35..........

683

383

56.1

383

56.1

418

61.2

36-40 ..........

414

263

63.5

246

59.4

277

66.9

41-45..........

340

204

60.0

205

60.3

222

65.3

46-50 ..........

312

173

55.4

187

59.9

202

64.7

51-55..........

220

139

63.2

138

62.7

142

64.5

56—60 ..........

200

121

60.5

125

62.5

125

62.5

61-66..........

154

104

67.5 |

105

68.2

lil

72.1

67—oi..........

18

6

33.3 |

11

61.1

11

61.1

Summa

4,874

2,844 |

58.4 |

2,804

57.5

2,896 !

59.4

opaginerad Kontrollera mot PDF

95

Tab. M. Antalet arbctslöshetsveckor och hjälpveckor under tiden januari 1933—juli 1935

för arbetslösa, som 1935 uppnått minst 18 års ålder. Medeltal pr arbetslös oell år.

Ålder uppnådd år 1935

Antal i

undersök- ningen

ingående

arbetslösa

1933

1934

1935

arbets-

löshets-

veckor

hjälp-

veckor

arbets-

löshets-

veckor

hjälp-

veckor

arbets-

lösnets-

veckor

hjälp-

veckor

Blekinge län.

18—20..........

119

33

8

39

19

26

16

21 ..........

49

37

19

44

30

27

15

22 25 ..........

392

41

25

43

28

27

21

26 30 ..........

468

43

30

45

35

27

22

31 35..........

363

40

26

45

35

26

21

36 40 ..........

254

39

27

45

35

26

21

41 45..........

195

40

26

45

35

26

21

46 50 ..........

199

40

26

45

36

26

21

51—55..........

194

40

29

46

37

26

21

56 60 ..........

193

41

29

46

38

26

22

61 66........• .

148

40

28

47

36

26

20

67—m..........

13

45

29

50

38

29

23

Summa och medeltal

2,587

40

26

45

34

26

21

Ant. hj.v. i % av arbetsl.v.

65.4

75.3

78.4

Göteborgs o. Bohus län.

18 20 ..........

233

39

19

41

26

26

17

21 ..........

97

37

23

41

28

25

16

22 25 ..........

635

42

25

45

31

27

21

26—30 ........• .

733

39

26

45

35

26

21

31 35..........

685

36

25

44

35

24

20

36—40 . . ■.......

458

34

23

41

33

24

19

j 41—45........• .

398

34

24

43

35

22

18

46 50 ..........

345

34

22

42

34

22

18

51 55..........

322

36

25

43

36

23

19

56 60 ..........

293

36

25

42

35

24

19

60-66 ..........

211

38

24

44

35

l 25

18

67—co..........

48

38

26

45

39

24

19

Summa och medetal

—

4,458

37

24

43

34

25

19

Ant. hj.v. i % av arbetsl.v.

65.7

77.5

79.1

Västernorrlands län.

18 20 .........

562

37

14

40

19

25

13

21 .........

145

40

23

41

24

24

12

22 25 .........

906

43

24

43

26

26

17

26 30 .........

920

43

28

44

31

26

19

31 35..........

683

42

28

42

30

26

20

36 40 • .........

414

45

31

44

32

27

20

41—45..........

340

43

29

44

33

27

21

46 50 ..........

312

43

30

45

34

27

21

51 55..........

220

44

32

44

34

27

21

56 60 ..........

200

44

31

45

33

27

19

61 66.......• . .

154

, 44

33

46

36

28

21

67 co..........

18

34

16

43

28

27

19

Summa och medeltal

4,874

42

26

43

29

26

18

Ant. hj.v. i % av arbetsqv.

62.5

67.2

1 69.9

opaginerad Kontrollera mot PDF

96

Tab. 0. Antalet arbetslösa, under längre tid sysselsatta i statligt reserrarbete.

Ålder

uppnådd

Blekinge län

antal arbetslösa sysselsatta i statligt

reservarbeto minst

Göteborgs och Bohus län

antal arbetslösa sysselsatta i statligt

reservarbete minst

1935

1933

40 veckor

1931

40 veckor

1935

24 veckor

1933 40 v.

1934 40 v.

1935 24 v.

1933

40 veckor

1934

40 veckor

1935

40 veckor

1933 40 v.

1934 40 v.

1935 24 v.

18—20

3

15

38

12

72

21

8

14

10

3

10

10

24

3

22—25

118

116

156

47

86

138

279

36

26—30

162

186

189

73

119

176

298

65

31—35

104

125

127

47

96

158

263

55

36-40

74

94

87

38

52

91

143

32

41—45

46

60

61

24

43

69

107

27

46-50

49

65

64

26

31

63

93

20

51-55

49

66

47

18

40

69

94

30

56—60

52

66

52

28

30

44

61

16 j

61-66

31

33

20

6

11

16

26

3 1

67—co

3

3

4

1

4

3

5

1 |

i Summa

699

843

855

311

522

849

1,465

288

Västernorrlands län

Hela

riket

! Ålder

antal arbetslösa sysselsatta i statligt

antal arbetslösa sysselsatta i

statligt

! uppnådd

reservarbete minst

reservarbete minst

; 1935

1933

40 veckor

1934

40 veckor

1935

24 veckor

1933 40 v.

1934 40 v.

1935 24 v.

1933

40 veckor

1934

40 veckor

1935

24 veckor

1933 40 v.

1934 40 v.

1935 24 v.

j 18-20

2

3

46

1

12

112

363

3

; 21

4

8

ii

1

48

91

138

16

22—25

57

77

138

16

604

852

1536

181

| 26-30

71

101

165

22

877

1230

1775

365

; 31—35

54

69

97

21

611

879

1313

285

! 36—40

33

43

51

13

407

610

881

177

41—45

18

28

35

5

284

423

606

114

i 46—50

12

23

42

7

290

418

596

117

1 51-55

13

24

28

8

279

379

539

115

i 56-60

7

8

5

1

223

291

395

95

! 61—66

2

5

7

1

lil

135

207

34

: 67—co

-

-

2

—

20

18

25

5

'' Summa

273

389

627

96

3 766

5 438

8 374

1507

tidsreservarbetare, utgörande 7.8 % av antalet statliga reservarbetare och 2.8 % av

totalantalet hjälpsökande arbetslösa den 31 juli 1935.

I tab. P. lämnas en redogörelse lör de hjälpta arbetslösas fördelning på olika

hjälpformer med hänsyn till civilstånd och försörjningsplikt mot hustru eller barn.

Personer med försörjningsplikt endast mot föräldrar eller adoptant äro upptagna

bland de icke försörjningspliktiga. I stort sett stiger hjälpprocenten med familjens

storlek, men någon enhetlig tendens finnes icke. Detta sammanhänger givetvis

med att vid utmätandet av hjälp hänsyn måste tagas till det föreliggande hjälp
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Tab. P. Antal den sl/i 1935 hjälpta arbetslösa inom olika hjälpformer, fördelade nied

hänsyn till civilständ och försörjningsplikt.

Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.

Procentuell fördelning.

B

e+-

ö

P:

p 5!

a sk

p *5*

Antal hjälpta, procentuellt fördelade

på olika hjälpformer

Försörj ningsförhållan den

P

*-<

cr

CD

C+"

CD

O:

OB

&

P

<

fcr1

C—■.

p:

5»

S-*

p

<T> „

p ®

p

Statligt reserv-

arbete

Statskom-

muualt resery-

arbete

Kommunalt

reservarbete

-Frivillig arbets- tjäust o. ung- domsreserv- arbete

Dagunderstöd

med statsbidrag

Kommunalt

understöd

Annan fattig- vård

Summa

Blekinge län.

Icke försörjningspliktiga . . .

968

687

71.0

79.9

17.0

2.6

0.5

ioo-o

Försörjningsplikt mott person .

471

357

75.8

50.2

37.8

10.1

—

1.9

—

—

100.0

> »2 personer

428

332

77.6

58.2

32.2

6.6

—

3.0

—

—

100.0

» > 3 >

339

286

84.4

55.5

32.9

8.1

—

3.5

—

—

100.0

> > 4 »

159

119

74.9

56.3

33.6

7.6

—

2.5

—

—

100.0

> > 5 >

107

90

84.2

51.2

38.9

4.5

—

6.4

—

—

100.0

> > 6 >

o. däröver

115

100

87.0

56.0

31.0

6.0

7.0

100.0

Summa

2,587

1,971

76.2

63.4

28.3

6.0

0.2

2.1

—

—

ioo.o!

1

Göteborgs och Bohus län

Icke försörjningspliktiga . . .

1,890

1,575

83.3

81.7

7.6

0.7

3.0

4.8

0.4

1.8

1

100.0

Försörjningsplikt mot 1 person .

718

566

78.8

47.0

25.8

i.i

—

25.0

_

1.1

IOO.O

> >2 personer

770

665

86.4

55.8

20.4

0.6

—

20.8

—

2.4

100.0

> > 3 >

526

451

85.8

56.8

22.0

0.4

—

18.4

0.2

2.2

IOO.O

> > 4 >

276

239

86.6

59.4

17.2

0.8

—

17.2

—

5.4

100.0

> > 5 »

166

143

86.2

50.3

26.6

—

—

19.6

—

3.5

100.0

> > 6 >

o. däröver

142

128

90.1

55.5

25.0

0.8

17.2

1.5

IOO.O

Summa

4,488

3,767

82.1

65.4

16.2

0.7

1.3

14.1

0.2

2.1

lOO.o

Västernorrlands län

Icke försörjningspliktiga ....

2,499

1,932

77.3

62.5

25.7

4.5

5.8

1.2

0.1

0.2

100.0

Försörjningsplikt mott person .

713

569

79.8

35.2

59.1

4.6

—

—

0.4

0.7

100.0

> >2 personer

788

653

82.9

29.4

64.5

4.1

—

—

0.3

1.7

100.0

> » 3 >

423

337

79.7

27.6

62.3

5.9

—

—

0.6

3.6

IOO.O

> > 4 >

265

206

77.7

29.1

58.7

7.8

—

—

—

4.4

100.0

> » 5 >

143

118

82.5

26.2

60.2

8.5

—

—

—

5.1

100.0

> > 6 >

o. däröver

126

103

81.8

33.0

51.5

11.7

1.9

1.9

IOO.O

Summa

4,957,

3,918

77.4

46.4

43.6]

5.0

2.9

0.6

0.3

1.2 |

100.0

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Tab. S. De arbetslösas fördelning på

1

Yrkesgrupper

Antal hjälp- sökande

arbetslösa

16-17

år

Procentuell

1 V° 21 år

| Jordbruk.....................

1,535

0.7

8.0

2.9

Skogshushållning.................

3,205

1.2

10.9

3.6

j Ingenjörsarbete och arbetsledning.........

69

—

—

—

Malmbrytning..................

910

-

0.8

2.3

Metallindustri ..................

2,867

0.1

1.7

1.0

Stenindustri...................

4,656

0.2

2.8

1.6

Glasindustri...................

323

—

4.3

2.8

Annan jord- och stenindustri...........

475

1.9

0.6

Sågverksindustri.................

3,456

0.1

3.8

1.8

i Annan trävaruindustri...............

488

—

3.3

1.4

Pappersindustri..................

912

—

1.7

0.7

i Grafisk industri .................

100

—

8.0

3.0

1 Livsmedelsindustri................

694

0.3

5.3

1.7

Textil- och beklädnadsindustri...........

372

0.3

6.5

3.2

1 Läder-, hår- och gummivaruindustri........

601

0.2

4.5

2.0

Kemisk-teknisk industri..............

551

—

0.5

1-5

Väg- och anläggningsarbete............

3,251

0.1

1.1

0.9

A nnan byggnadsverksamhet............

1,169

—

0.7

0.6

Kraft- och värmeproduktion............

256

—

—

0.4

Sjöfart och fiske.................

826

—

2.4

1.0

Handelsarbete..................

633

—

4.3

1.9

Kontorister m. fl..................

940

—

1.2

1.5

Hotell- och restaurantrörelse...........

163

—

3.1

1.2

Landtransport..................

1,687

0.1

1.8

0.5

Allmän tjänst och fria yrken...........

189

—

0.5

1.6

Husligt arbete..................

47

—

—

—

Tillfällighets- och diversearbete..........

8,657

0.4

10.2

3.7

Ungdom utan särskild utbildning.........

1,300

20.6

71.1

5.4

Samtliga yrkesgrupper

40,332

0.9

7.1

2.2

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

yrkes- och åldersgrupper. Hela riket.

förde

1 n i n

g P å

Udel

s g r u

p p e r

22—25

26-30

31—35

36-40

41-45

46-50

51-55 I

56—60

61-66

67—®

Summa

år

år

år

år

år

år

år |

år

år

år

14.3

14.9

12.1

8.9

8.8

9.3

7.0

6.5

6.0

0.6

100.0

19.3

19.1

14.0

9.4

6.7

5.3

4.5

3.2

2.5

0.3

100.0

1.4

5.6

10.2

16.0

16.0

14.6

5.6

14.6

14.6

1.4

100.0

18.4

26.2

16.2

9.3

6.4

4.7

4.6

6.1

4.3

0.7

100.0

11.3

14.7

14.9

11.5

9.0

9.1

8.9

8.4

8.3

1.1

100.0

12.8

17.0

15.1

10.6

9.2

8.2

8.0

7.5

5.5

1.5

100.O

11.1

19.8

8.7

11.5

5.6

7.4

10.8

11.5

6.5

—

100.0

12.2

14.5

12.6

10.7

11.0

9.5

11.4

9.1

5.9

0.6

100.0

15.9

19.6

14.5

11.3

7.2

8.0

6.8

6.3

4.3

0.4

100.0

15.6

15.4

11.1

7.6

8.8

9.4

9.4

7.6

9.0

1.4

100.0

12.0

20.8

15.7

12.4

11.7

lO.o

6.9

4.7

2.6

0.8

100.0

14.0

26.0

14.0

10.0

10.o

6.0

3.0

6.0

—

—

100.0

16.4

16.0

12.0

10.2

10.7

6.5

9.1

7.6

4.0

0.2

100.0

19.6

17.7

17.2

8.9

6.2

6.5

5.6

3.2

4.3

0.8

lOO.o

13.5

15.8

13.3

15.5

8.6

8.8

6.1

6.5

5.0

0.2

100.0

13.8

22.0

17.1

10.0

9.4

6.9

6.7

7.4

3.4

1.3

100.0

8.8

15.6

15.4

12.8

10.1

11.2

9.1

8.0

6.0

0.9

lOO.o

6.0

12.3

12.5

11.9

9.2

13.2

11.6

11.6

9.2

1.2

lOO.o

8.2

11.3

16.0

20.7

10.9

8.2

9.8

9.8

3.5

1.2

100.0

14.4

21.0

17.3

13.8

10.4

7.6

5.6

3.1

3.0

0.4

100.0

18.3

14.4

13.3

11.8

8.5

7.9

6.7

7.4

4.9

0.6

lOO.o

7.9

12.5

14.4

16.0

14.7

14.8

9.9

4.6

2.2

0.3

lOO.o

6.8

19.6

23.3

11.0

13.5

9.2

4.3

6.8

1.2

—

lOO.o

8.6

18.0

18.0

16.2

10.6

9.6

6.8

5.9

3.9

0.5

100.0

21.2

16.9

16.4

14.3

7.4

5.3

9.5

4.2

2.7

—

100.0

2.1

12.8

12.8

8.5

10.6

10.6

14.9

21.4

4.2

2.1

100.0

21.7

17.3

11.3

7.7

6.2

6.1

5.4

5.1

4.2

0.7

100.0

2.8

0.1

_

—

—

—

—

—

—

—

100.0

14.7

16.7

| 18.5

10.4

8.1

7.9

| 6.9

1 6.2

4.7

0.7

1OO.0

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

behovet (s. k. behovsprövning). Det får anses naturligt, att inom samtliga tre

lan de icke försörjningspliktiga till övervägande del erhållit hjälp genom statligt

reservarbete och, frånsett Västernorrlands län, endast i förhållandevis obetydlig utsträckning

genom statskommunalt reservarbete.

Inom Blekinge län utgjorde de statliga reservarbetarna 63.4 % och de statskommunala

.28.3 % av hela antalet hjälpta. I genomsnitt voro av de försörjningspliktiga något

över 50-o % hjälpta genom statligt och närmare 35-0 % genom statskommunalt reservarbete.

I Göteborgs och Bohus län voro 65.4 % av hela antalet hjälpta genom

statligt och 16.2 % genom statskommunalt reservarbete. För de försörjningspliktigas

vidkommande vörö motsvarande siffror i genomsnitt 55 % och inemot 25 %. I

detta län voro 14.1 ^ hjälpta genom dagunderstöd. Det skulle kunna anses anmärkningsvärt,

att hjälp i form av dagunderstöd förekommer rikligast i fråga örn personer

med försörjningsplikt mot endast en person, d. v. s. mot hustru eller mot ett

barn, men detta torde sammanhänga med behovsprövningen, då ju dagunderstöd

ger lägre inkomst än reservarbete. Inom Västernorrlands län utgjorde de statliga

och statskommunala reservarbetarna ungefär lika stor del av hjälpklientelet

eller 46.4 respektive 43.6 *. Här förekom alltså hjälp i form av statskommunalt

reservarbete i större utsträckning än i de båda andra länen. De försörjningspliktl?a

4 tai-lg" yefervarhetarna utgjorde i genomsnitt omkring 30 % av hela antalet

och de försörjningspliktiga statskommunala något mer än 60 %. Dagunderstöd till

de icke försörjningspliktiga avser här understöd i samband med kursverksamhet

tor ungdom.

Slutligen lämnas i tab. S. uppgifter örn de arbetslösas fördelning på yrkes- och

åldersgrupper för hela riket. Med kommentering av denna tabell torde lämpligen

kunna ansta till den fullständiga redogörelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. översikt över arbetslöshetsläget åren 1934 och 1935 ..........1

II. översikt över hjälpverksamheten under 1935 25

1. Arbetslinjen.........................25

a) statliga reservarbeten....................26

b) statskommunala reservarbeten.................35

c) kommunala reservarbeten...................43

d) arbetslinjens omfattning....... 44

2. Understödslinjen........................44

a) dagunderstöd........................44

b) hyreshjälpverksamhet....................50

c) kommunal understödsverksamhet......... 51

d) understödslinjens omfattning............ 51

3) Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.......52

a) kursverksamhet.......................52

b) frivillig arbetstjänst.....................53

c) ungdomsreservarbeten....................54

4. Hjälpverksamhetens omfattning.................57

HI. Besvärsnämnden för reservarbetslöner................58

IV. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden av innevarande

budgetår...........................61

V. Medelsbehovet för budgetåret 1936/1937 ............... 67

Diagram...............................70

Bilagor.

1. Förteckning över rapportkommuner, som någon gång under perioden oktober

1934—september 1935 ej rapporterat arbetslöshet...........71

2. Förteckning över kommuner i stendistrikten i Blekinge och Göteborgs och

Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län........76

3. Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning......77

4. De hjälpsökande arbetslösas fördelning efter län och yrken den 31 oktober

1935 .............................. 78

5. översikt över arbetslöshetskommisionens ekonomiska ställning den 30 juni

1935 .............................. 80

6. Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935. Preliminär redogörelse . . 82

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. 2LU 1936:35 Andra lagutskottets utlåtande Nr 35 s. 31 i texten
  2. Rskr. 1936:23 Skrivelse till Konungen angående förstärkning av visst anslag under femte huvudtiteln. a1 i texten
  3. Rskr. 1936:14 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av vissa anslag under femte huvudtiteln jämte en i ämnet väckt motion. s. 3 i texten
  4. SU 1936:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av vissa anslag under femte huvudtiteln jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten