Angående pension åt skrivbiträdet vid sjömanshuset i Lysekil Alma Hansson, född Johansson
1936-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:197, Angående pension åt skrivbiträdet vid sjömanshuset i Lysekil Alma Hansson, född Johansson
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 197-
43
Nr 197.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt
skrivbiträdet vid sjömanshuset i Lysekil Alma Hansson,
född Johansson; given Stockholms slott den 6
mars 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majlis
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 6 mars 1936.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,
Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med chefen för handelsdepartementet:
I § 8 mom. 5 av förordningen den 13 juli 1911 (nr 86) angående sjömanshusen
i riket samt sjöfolks på- och avmönstring m. m. finnes stadgat,
bland annat, att det i särskilda fall, där omständigheterna anses betinga
sådant, må ankomma på vederbörande sjömanshusdirektion att göra framställning
hos kommerskollegium om tilldelande åt ombudsman eller annat
biträde vid sjömanshus, som entledigas från sin befattning, av någon gratifikation
från sjömanshuskassan eller pension samt att, därest kollegium anser
pension från berörda kassa eller eljest böra ifrågakomma, ärendet av kollegium
skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 197-
Sedan kommerskollegium till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat till kollegium
inkomna ansökningar örn pension för tre sjömanshustjänstemän,
gjorde Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln i 1915 års statsverksproposition
framställning örn pension åt nämnda befattningshavare, under villkor att av
vederbörande sjömanshuskassas egna medel till envar av dem i årlig pension
utbetalades minst lika stort belopp, som bleve av statsmedel beviljat.
I anledning av sagda framställning anförde riksdagen (skrivelse nr 10)
bland annat, att riksdagen, då frågan örn ordnandet av pensionsförliållandena
för den vid sjömanshusen anställda personalen icke vunnit sin slutliga
lösning, för sin del icke ansåge lämpligt att åt vissa av sjömanshusens
tjänstemän fastställa pensioner, till vilka staten skulle bidraga med hälften.
Med hänsyn till det arbete, som staten för olika ändamål pålade sjömanshusen,
och den nytta, som det allmänna obestridligen därav hämtade, syntes
det emellertid vara med billighet överensstämmande, att staten under
form av årliga understöd från allmänna indragningsstaten lämnade bidrag
till deras försörjning på ålderdomen. I enlighet härmed beviljade riksdagen
nämnda sjömanshustjänstemän årliga understöd till avrundade belopp.
Sedermera har riksdagen vid olika tillfällen i anledning av särskilda propositioner
(nr 72/1921, 15/1923, 43/1925, 75/1927 och 160/1928) beviljat ytterligare
sju sjömanshustjänstemän understöd från allmänna indragningsstaten
med vissa angivna belopp ävensom medgivit, att å samma understöd
finge utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som då vore eller framdeles kunde
varda fastställda för f. d. befattningshavare i statens tjänst, med iakttagande
likväl, att dyrtidstillägget skulle beräknas å det sammanlagda understödsbeloppet
men av statsmedel bestridas allenast med vad som av det sålunda
beräknade dyrtidstillägget belöpte på den från allmänna indragningsstaten
utgående delen av understödsbeloppet.
Kommerskollegium har nu i skrivelse den 29 november 1935, efter framställning
av direktionen för sjömanshuset i Lysekil, hemställt, att skrivbiträdet
vid sjömanshuset, änkefru Alma Hansson, född Johansson, måtte
beredas ett årligt understöd av 1,000 kronor, därav ena hälften skulle utgå
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. och andra hälften
av sjömanshuskassans i Lysekil medel, samt att å ifrågavarande understöd
måtte få beräknas dyrtidstillägg enligt samma grunder som dem, vilka
gälla för f. d. befattningshavare i statens tjänst, och med lika fördelning
mellan statsverket och sjömanshuskassan.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att änkefru Hansson är född den 13 juli 1865 och således 70 år gammal;
att hon varit gift med ombudsmannen vid sjömanshuset i Lysekil, sjökaptenen
Hilmer Hansson, vilken avled i maj månad 1929;
att Hansson sedan år 1904, då hennes man tillträdde ombudsmannabefattningen
vid nämnda sjömanshus, och intill den 31 maj 1917 tjänstgjort såsom
av ombudsmannen anställt skrivbiträde vid sjömanshuset;
att hon sedan den 31 maj 1917 varit av direktionen för sjömanshuset för
-
Kungl. Majlis proposition nr 197-
45
ordnad såsom skrivbiträde därstädes, varjämte hon under ombudsmannens
tjänstledighet vikarierat för denne;
att hon under sin tjänstgöring vid sjömanshuset till år 1923 varit avlönad
av ombudsmannen, vilken under vissa tider beviljats mindre belopp såsom
gottgörelse åt skrivbiträde och under andra tider tillerkänts viss lönefyllnad
med skyldighet att själv bekosta skrivbiträde;
att hon från år 1923 såsom skrivbiträde uppburit avlöning av sjömanshuskassans
medel, vilken avlöning — förutom dyrtidstillägg enligt för befattningshavare
vid oreglerade verk gällande grunder — utgått med 1,200 kronor
för år till och med den 30 september 1929 och under tiden därefter med
1,800 kronor för år;
samt att Hansson är ägare till en i Lysekil belägen fastighet, taxeringsvärderad
till 10,000 kronor, ävensom till ett i bank innestående kapital, vilket
den 1 oktober 1935 uppgått till omkring 10,000 kronor.
I sin förenämnda skrivelse den 29 november 1935 har kommerskollegium
anfört, bland annat, följande:
Vid bestämmande av den Hansson tillkommande pensionen synes hänsyn
böra tagas icke blott till den tid, varunder hon formellt innehaft skrivbiträdestjänst
vid sjömanshuset — sammanlagt 18 år 7 månader, räknat till
utgången av år 1935 — utan även, åtminstone i viss omfattning, till den tid,
varunder hon dessförinnan fullgjort motsvarande arbete därstädes. Därjämte
synes böra beaktas, att fru Hansson även i egenskap av änka efter
sjömanshusombudsman, som avlidit efter en mer än 25-årig anställning vid
sjömanshuset, torde kunna göra skäligt anspråk på att ej på sin ålderdom
lämnas i ekonomiska svårigheter. I sistnämnda avseende får kollegium
erinra, hurusom Kungl. Maj:t tidigare medgivit, att understöd finge utbetalas
till änkor efter sjömanshustjänstemän.
Statskontoret har med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst rörande
Hanssons tjänstgöring vid sjömanshuset i Lysekil icke velat motsätta sig
att, såsom kommerskollegium förordat, hon vid avgången från sin skrivbiträdesbefattning
erhåller pension. Vad angår pensionsbeloppets storlek har
statskontoret funnit sig icke kunna tillstyrka, att pensionen skulle bestämmas
till högre belopp än förslagsvis 800 kronor, av vilket belopp, på sätt
kommerskollegium hemställt, den ena hälften borde utgå från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. och den andra hälften av sjömanshuskassans
i Lysekil medel.
Frågan örn omorganisation av sjömanshusen och den därmed sammanhängande
frågan örn ordnandet av pensionsförhållandena för den vid sjömanshusen
anställda personalen har vid skilda tillfällen varit föremål för
statsmakternas övervägande. Senast genom beslut den 15 juni 1934 uppdrog
Kungl. Maj:t åt kommerskollegium att verkställa utredning i fråga örn
sjömanshusens organisation samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag,
vartill utredningen kunde giva anledning. Vid föredragning av detta
ärende anförde chefen för handelsdepartementet till statsrådsprotokollet bland
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 196—197. f>
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 197-
annat, att i samband med nämnda utredning jämväl frågan om sjömanshuspersonalens
pensionering borde undersökas och övervägas. Utredningen i
ämnet har emellertid ännu icke slutförts. Då sjömanshuspersonalens pensionsförhållanden
sålunda icke blivit ordnade, torde frågan om pension åt
nu förevarande tjänsteman vid sjömanshuset i Lysekil böra, i överensstämmelse
med ämbetsverkens förslag, lösas på samma sätt som skett i de av
mig förut angivna pensionsärendena av enahanda art, d. v. s. genom lika
fördelning mellan staten och sjömanshuskassan av ett såsom skäligt befunnet
pensionsbelopp. Å pensionens totalbelopp torde få utgå dyrtidstillägg,
att jämväl lika fördelas mellan statsverket och sjömanshuskassan.
Beträffande storleken av pensionen för Hansson har jag — med hänsyn
till den jämförelsevis korta tid, varunder hon haft särskilt avlönad befattning
vid sjömanshuset — ansett mig böra biträda statskontorets förslag
örn ett sammanlagt belopp av 80(X kronor årligen. Härav skulle på statsverket
komma 400 kronor, att bestridas från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. För vinnande av delbarhet med tolv torde emellertid
såväl statsverkets som sjömanshuskassans delbelopp böra höjas till 408
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att skrivbiträdet vid sjömanshuset i Lysekil Alma
Hansson, född Johansson, må från och med månaden näst
efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 408 kronor,
under villkor att pension till samma belopp tillerkännes henne
från vederbörande sjömanshuskassa,
dels ock att å sammanlagda pensionsbeloppet må utgå
dyrtidstillägg enligt de grunder, som äro eller kunna varda
fastställda för f. d. befattningshavare i statens tjänst, med
iakttagande att dyrtidstillägget skall bestridas till hälften av
statsmedel och till hälften av sjömanshuskassans medel.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydels
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riks
dagen.
Ur protokollet:
Birger Brandt.
366594. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1936:51 Bankoutskottets utlåtande Nr 51 s. 25 i texten