Sök i Ratio Lex

Angående pension åt skrivbiträdet vid sjömanshuset i Lysekil Alma Hansson, född Johansson

1936-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:197, Angående pension åt skrivbiträdet vid sjömanshuset i Lysekil Alma Hansson, född Johansson

Dokumentets text

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197-

43

Nr 197.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt

skrivbiträdet vid sjömanshuset i Lysekil Alma Hansson,

född Johansson; given Stockholms slott den 6

mars 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för handelsdepartementet:

I § 8 mom. 5 av förordningen den 13 juli 1911 (nr 86) angående sjömanshusen

i riket samt sjöfolks på- och avmönstring m. m. finnes stadgat,

bland annat, att det i särskilda fall, där omständigheterna anses betinga

sådant, må ankomma på vederbörande sjömanshusdirektion att göra framställning

hos kommerskollegium om tilldelande åt ombudsman eller annat

biträde vid sjömanshus, som entledigas från sin befattning, av någon gratifikation

från sjömanshuskassan eller pension samt att, därest kollegium anser

pension från berörda kassa eller eljest böra ifrågakomma, ärendet av kollegium

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 197-

Sedan kommerskollegium till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat till kollegium

inkomna ansökningar örn pension för tre sjömanshustjänstemän,

gjorde Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln i 1915 års statsverksproposition

framställning örn pension åt nämnda befattningshavare, under villkor att av

vederbörande sjömanshuskassas egna medel till envar av dem i årlig pension

utbetalades minst lika stort belopp, som bleve av statsmedel beviljat.

I anledning av sagda framställning anförde riksdagen (skrivelse nr 10)

bland annat, att riksdagen, då frågan örn ordnandet av pensionsförliållandena

för den vid sjömanshusen anställda personalen icke vunnit sin slutliga

lösning, för sin del icke ansåge lämpligt att åt vissa av sjömanshusens

tjänstemän fastställa pensioner, till vilka staten skulle bidraga med hälften.

Med hänsyn till det arbete, som staten för olika ändamål pålade sjömanshusen,

och den nytta, som det allmänna obestridligen därav hämtade, syntes

det emellertid vara med billighet överensstämmande, att staten under

form av årliga understöd från allmänna indragningsstaten lämnade bidrag

till deras försörjning på ålderdomen. I enlighet härmed beviljade riksdagen

nämnda sjömanshustjänstemän årliga understöd till avrundade belopp.

Sedermera har riksdagen vid olika tillfällen i anledning av särskilda propositioner

(nr 72/1921, 15/1923, 43/1925, 75/1927 och 160/1928) beviljat ytterligare

sju sjömanshustjänstemän understöd från allmänna indragningsstaten

med vissa angivna belopp ävensom medgivit, att å samma understöd

finge utgå dyrtidstillägg enligt de grunder, som då vore eller framdeles kunde

varda fastställda för f. d. befattningshavare i statens tjänst, med iakttagande

likväl, att dyrtidstillägget skulle beräknas å det sammanlagda understödsbeloppet

men av statsmedel bestridas allenast med vad som av det sålunda

beräknade dyrtidstillägget belöpte på den från allmänna indragningsstaten

utgående delen av understödsbeloppet.

Kommerskollegium har nu i skrivelse den 29 november 1935, efter framställning

av direktionen för sjömanshuset i Lysekil, hemställt, att skrivbiträdet

vid sjömanshuset, änkefru Alma Hansson, född Johansson, måtte

beredas ett årligt understöd av 1,000 kronor, därav ena hälften skulle utgå

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. och andra hälften

av sjömanshuskassans i Lysekil medel, samt att å ifrågavarande understöd

måtte få beräknas dyrtidstillägg enligt samma grunder som dem, vilka

gälla för f. d. befattningshavare i statens tjänst, och med lika fördelning

mellan statsverket och sjömanshuskassan.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att änkefru Hansson är född den 13 juli 1865 och således 70 år gammal;

att hon varit gift med ombudsmannen vid sjömanshuset i Lysekil, sjökaptenen

Hilmer Hansson, vilken avled i maj månad 1929;

att Hansson sedan år 1904, då hennes man tillträdde ombudsmannabefattningen

vid nämnda sjömanshus, och intill den 31 maj 1917 tjänstgjort såsom

av ombudsmannen anställt skrivbiträde vid sjömanshuset;

att hon sedan den 31 maj 1917 varit av direktionen för sjömanshuset för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 197-

45

ordnad såsom skrivbiträde därstädes, varjämte hon under ombudsmannens

tjänstledighet vikarierat för denne;

att hon under sin tjänstgöring vid sjömanshuset till år 1923 varit avlönad

av ombudsmannen, vilken under vissa tider beviljats mindre belopp såsom

gottgörelse åt skrivbiträde och under andra tider tillerkänts viss lönefyllnad

med skyldighet att själv bekosta skrivbiträde;

att hon från år 1923 såsom skrivbiträde uppburit avlöning av sjömanshuskassans

medel, vilken avlöning — förutom dyrtidstillägg enligt för befattningshavare

vid oreglerade verk gällande grunder — utgått med 1,200 kronor

för år till och med den 30 september 1929 och under tiden därefter med

1,800 kronor för år;

samt att Hansson är ägare till en i Lysekil belägen fastighet, taxeringsvärderad

till 10,000 kronor, ävensom till ett i bank innestående kapital, vilket

den 1 oktober 1935 uppgått till omkring 10,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 29 november 1935 har kommerskollegium

anfört, bland annat, följande:

Vid bestämmande av den Hansson tillkommande pensionen synes hänsyn

böra tagas icke blott till den tid, varunder hon formellt innehaft skrivbiträdestjänst

vid sjömanshuset — sammanlagt 18 år 7 månader, räknat till

utgången av år 1935 — utan även, åtminstone i viss omfattning, till den tid,

varunder hon dessförinnan fullgjort motsvarande arbete därstädes. Därjämte

synes böra beaktas, att fru Hansson även i egenskap av änka efter

sjömanshusombudsman, som avlidit efter en mer än 25-årig anställning vid

sjömanshuset, torde kunna göra skäligt anspråk på att ej på sin ålderdom

lämnas i ekonomiska svårigheter. I sistnämnda avseende får kollegium

erinra, hurusom Kungl. Maj:t tidigare medgivit, att understöd finge utbetalas

till änkor efter sjömanshustjänstemän.

Statskontoret har med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst rörande

Hanssons tjänstgöring vid sjömanshuset i Lysekil icke velat motsätta sig

att, såsom kommerskollegium förordat, hon vid avgången från sin skrivbiträdesbefattning

erhåller pension. Vad angår pensionsbeloppets storlek har

statskontoret funnit sig icke kunna tillstyrka, att pensionen skulle bestämmas

till högre belopp än förslagsvis 800 kronor, av vilket belopp, på sätt

kommerskollegium hemställt, den ena hälften borde utgå från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. och den andra hälften av sjömanshuskassans

i Lysekil medel.

Frågan örn omorganisation av sjömanshusen och den därmed sammanhängande

frågan örn ordnandet av pensionsförhållandena för den vid sjömanshusen

anställda personalen har vid skilda tillfällen varit föremål för

statsmakternas övervägande. Senast genom beslut den 15 juni 1934 uppdrog

Kungl. Maj:t åt kommerskollegium att verkställa utredning i fråga örn

sjömanshusens organisation samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag,

vartill utredningen kunde giva anledning. Vid föredragning av detta

ärende anförde chefen för handelsdepartementet till statsrådsprotokollet bland

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 196—197. f>

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 197-

annat, att i samband med nämnda utredning jämväl frågan om sjömanshuspersonalens

pensionering borde undersökas och övervägas. Utredningen i

ämnet har emellertid ännu icke slutförts. Då sjömanshuspersonalens pensionsförhållanden

sålunda icke blivit ordnade, torde frågan om pension åt

nu förevarande tjänsteman vid sjömanshuset i Lysekil böra, i överensstämmelse

med ämbetsverkens förslag, lösas på samma sätt som skett i de av

mig förut angivna pensionsärendena av enahanda art, d. v. s. genom lika

fördelning mellan staten och sjömanshuskassan av ett såsom skäligt befunnet

pensionsbelopp. Å pensionens totalbelopp torde få utgå dyrtidstillägg,

att jämväl lika fördelas mellan statsverket och sjömanshuskassan.

Beträffande storleken av pensionen för Hansson har jag — med hänsyn

till den jämförelsevis korta tid, varunder hon haft särskilt avlönad befattning

vid sjömanshuset — ansett mig böra biträda statskontorets förslag

örn ett sammanlagt belopp av 80(X kronor årligen. Härav skulle på statsverket

komma 400 kronor, att bestridas från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. För vinnande av delbarhet med tolv torde emellertid

såväl statsverkets som sjömanshuskassans delbelopp böra höjas till 408

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att skrivbiträdet vid sjömanshuset i Lysekil Alma

Hansson, född Johansson, må från och med månaden näst

efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin

återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära en årlig pension av 408 kronor,

under villkor att pension till samma belopp tillerkännes henne

från vederbörande sjömanshuskassa,

dels ock att å sammanlagda pensionsbeloppet må utgå

dyrtidstillägg enligt de grunder, som äro eller kunna varda

fastställda för f. d. befattningshavare i statens tjänst, med

iakttagande att dyrtidstillägget skall bestridas till hälften av

statsmedel och till hälften av sjömanshuskassans medel.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydels

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riks

dagen.

Ur protokollet:

Birger Brandt.

366594. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1936:51 Bankoutskottets utlåtande Nr 51 s. 25 i texten