Sök i Ratio Lex

Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1936/1937 m. m

1936-05-20 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:267, Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1936/1937 m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 267.

1

Nr 267.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning

av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1936/1937 m. m.; given Stockholms slott den 5

juni 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 juni

1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med

hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna

för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget

för budgetåret 1936/1937, få underställa Kungl. Majit frågan örn

vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna

för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid

följande:

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 267.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Budgetens balansering.

I den i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda finansplanen

för budgetåret 1936/1937 beräknades summan av inkomster för skattebudgeten

komma att uppgå till 1,020.3 miljoner kronor, under förutsättning att

inkomst- och förmögenhetsskatt uttoges med 170 procent av grundbeloppen.

Häremot svarade beräknade normala utgifter på sammanlagt 981.3 miljoner

kronor. Under angiven förutsättning uppgick alltså differensen mellan ifrågavarande

inkomster och utgifter till 39 miljoner kronor.

Den vid ingången av budgetåret 1936/1937 ännu ej amorterade delen av

krisskulderna beräknades uppgå till 116.4 miljoner kronor. Till avskrivning

därav stöde till förfogande arvsskatt samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt

till ett sammanlagt belopp av 38.5 miljoner kronor. Förslag framställdes

örn fullständig amortering genom att för avskrivningsändamål disponerades

jämväl 7 miljoner kronor av bilskattemedel, den beräknade inkomsten

från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag på 12 miljoner kronor samt

ytterligare 59 miljoner kronor av medel från kassafonden, som därvid beräknades

nedgå till 74 miljoner kronor.

Om bilskattemedel och inkomster från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

i angiven utsträckning toges i anspråk för avskrivning, reducerades

överskottet av inkomster för skattebudgeten över normala utgifter till 20

miljoner kronor. Genom den sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten

med 20 enheter varom förslag framställdes skulle inkomsterna för skattebudgeten

minskas med detta belopp och budgeten bliva balanserad.

I förutsättningarna för denna finansplan lia numera så avsevärda förändringar

inträtt, att sättet för budgetens balansering torde böra upptagas till

förnyat övervägande.

De betydelsefullaste förändringarna möta på utgiftssidan. Genomförandet

av den i propositionerna nr 225—229 föreslagna försvarsreformen skulle

medföra en utgiftsökning utöver riksstatsförslaget med i runt tal 16 miljoner

kronor. Vid antagande av en försvar sreform med i huvudsak den kostnadsram

som förutsatts av särskilda utskottet åter, har man att räkna med

en sammanlagd utgiftsökning på åtminstone 45 miljoner kronor. I propositioner

till riksdagen ha vidare föreslagits åtgärder mot arbetslöshet som

kräva anslag av skattemedel på sammanlagt 4 miljoner kronor, varför täckning

ej beretts i statsverkspropositionen. Örn man vidare fasthåller vid

den tidigare tillämpade amorteringsplanen för förlusterna å spannmålsregleringen

kommer jämväl för detta ändamål en ökning av belastningen för

skattebudgeten till stånd som uppgår till 4 miljoner kronor. Sammanläggas

de angivna utgiftsökningarna, under förutsättning att en försvarsordning

antages med den av särskilda utskottet förutsatta kostnadsramen,

med de förändringar på utgiftssidan i övrigt, som vunnit riksdagens anslutning

eller varom förslag framställts i av riksdagen ännu ej slutbehandlade

propositioner eller vilka eljest böra iakttagas vid uppgörandet av statsregleringen,

erhålles för allmänna skattebudgeten en sammanlagd utgiftsökning

å i runt tal 57 miljoner kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

3

För täckningen av de stegrade utgifterna disponeras i första hand i statsverkspropositionen

ej förutsedda inkomstökningar för vissa inkomsttitlar å

riksstaten. Vid en uttagningsprocent på 150 kan inkomst- och förmögenhetsskatten

sålunda enligt nu verkställda beräkningar antagas komma att

inflyta med 151 miljoner kronor eller med 9 miljoner kronor mera än vad

som i statsverkspropositionen antogs komma att bli fallet. Även

tullinkomsterna torde komma att inflyta med högre belopp än som

tidigare beräknats. Jag har ansett mig kunna räkna med en sammanlagd

nettoökning av de för allmänna budgetändamål disponibla inkomsterna

med 8.21 miljoner kronor utöver riksstatsförslaget. Vid jämförelse

med förut anförda uppgifter rörande utgiftsökningen bör härtill läggas 1.4

miljon kronor för I anspråk tagna kapitaltillgångar, emedan bland de i utgiftskalkylen

medräknade posterna ingår anslag för avskrivning av förlusten

å till föreningen Nederkalix industri u. p. a. anvisat lånekapital, vilket enligt

riksdagens beslut förutsatts skola täckas med den till 1.4 miljon kronor beräknade

återbäringen å av staten tillskjutet kapital i Kalix träindustriaktiebolag.

Även de i statsverkspropositionen för avskrivningsändamål reserverade inkomsterna

torde nu kunna antagas inflyta med högre belopp än som i riksstatsförslaget

beräknats. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten kan

sålunda, uttagen efter oförändrade grunder, numera upptagas till ett från

9.5 till 10 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt upplysningar som jag under

hand inhämtat från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag torde man vidare

vara berättigad att räkna med en inkomst av malmbolaget som med 8

miljoner kronor överstiger den i statsverkspropositionen beräknade inkomsten

på 12 miljoner kronor. Denna betydande inkomstökning gör det möjligt

att efter en obetydlig höjning av det belopp av kassafondsmedel som i

statsverkspropositionen föreslagits disponerat för avskrivningsändamål frigöra

den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna budgetändamål.

Mot den ökade belastning på kassafonden på 1.5 miljon kronor

som därvid uppkommer står, såsom framgår av riksräkenskapsverkets i det

följande refererade beräkning av budgetutfallet under innevarande budgetår,

en ökning av behållningen å fonden utöver den tidigare beräknade på

omkring 5 miljoner kronor.

Vid frigörelse av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna

budgetändamål stiger den för täckning av utgiftsökningen disponibla

inkomsten till (8.21 + 1.4 -j- 10 =) 19.61 miljoner kronor. Det kvarstående

underskott, för vilket — med utgångspunkt från ovan förutsatta utgifts-

och inkomstförändringar —- täckning måste beredas, kan alltså beräknas

till (57 -—- 19.61 =) 37.39 eller i runt tal 37 miljoner kronor.

Innan jag går in på frågan örn anskaffande av det belopp som kräves för

budgetens balansering, torde jag få i korthet beröra frågan örn den statsfinansiella

utvecklingen på något längre sikt.

I skrivelse till särskilda utskottet dcu 20 maj 1936 [bilaga B till detta protokoll)

har riksräkenskapsverket framlagt resultaten av vissa av utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 267■

begärda beräkningar rörande inkomstutfallet åren 1936/1937—1938/1939

m. m. Enligt verkets utredning skulle man under dessa år, under förutsättning

att konjunkturläget kommer att vidmakthållas men icke undergår någon

förbättring utöver den nivå som uppnåtts under den förflutna delen av

innevarande kalenderår, kunna räkna med en stegring av allmänna budgetens

verkliga inkomster utöver riksstatsförslaget för år 1936/1937, som budgetåret

1937/1938 uppgår till 120.76 miljoner kronor och hudgetåret 1938/

1939 till 134.82 miljoner kronor. Därifrån böra dragas dels av riksräkenskapsverket

beräknade höjningar av de automatiska utgifterna på 65.00

respektive 79.71 miljoner kronor, dels den överföring till allmänna budgeten

av utgiften för skatteutjämning som kommer till stånd samtidigt med

alt bidragen till skatteutjämningsfonden tillföras allmänna budgeten, såsom

i riksräkenskapsverkets beräkning skett under antagande av att Kungl. Maj:ts

förslag till omläggning av den statliga inkomstbeskattningen vinner riksdagens

godkännande. Sker detta erhållas enligt verkets kalkyl överskott på omkring

45 respektive 44 miljoner kronor att nämnda budgetår täcka de icke

automatiska utgiftsstegringarna som icke medtagits i riksräkenskapsverkets

beräkning. Dessa överskott motsvara ungefär vad som kräves för genomförandet

av en försvarsreform med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts

av särskilda utskottet. För övriga icke automatiska men likväl nödvändiga

utgifter, som kunna väntas tillkomma under ifrågavarande år, saknas

alltså täckning, även örn man utgår från riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

med dess förutsättning av en under ytterligare tre år oförändrat

god konjunktur. Bland de orsaker till ökade anspråk på skattebudgeten, varom

här bör erinras, äro den planerade allmänna avlöningsregleringen, lönereglering

av oreglerade befattningar, spannmålsförluster och utgifter för barnpensionering.

Det anförda ger otvetydigt vid handen att det statsfinansiella läget på

längre sikt måste betecknas såsom ansträngt. De stigande utgifterna under

den närmaste framtiden kunna med största sannolikhet icke täckas utan

anlitande av nya inkomstkällor eller starkare utnyttjande av de gamla. Att

därvid möjligheterna till ökad avkastning av skatterna på inkomst och förmögenhet

måste uppmärksammas är självklart. Men under sådana förhållanden

torde det icke kunna undvikas, att till förnyat övervägande upptages

frågan örn avvägningen mellan de fasta och rörliga elementen i den föreslagna

nya inkomst- och förmögenhetsbeskattningen samt skattetryckets fördelning

på olika inkomstklasser. Härom kommer jag senare i dag att framlägga

förslag.

Av riksräkenskapsverkets beräkningar framgår, att de svårigheter som

framträda budgetåret 1936/1937 icke äro att betrakta såsom tillfälliga och

frågan örn budgetens balansering bör bedömas med hänsyn därtill. En

första konsekvens av det statsfinansiella lägets karaktär synes vara, att kraven

på en fullständig avskrivning av krisskulderna under nästa budgetår

och på fortsatt regelmässig avskrivning av förlusterna på spannmålsregleringen

icke få eftersättas. Man torde alltså icke böra räkna med möjlig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

5

heten att balansera budgeten för år 1936/1937 genom en minskning av

amorteringsanslagen. Trots att budgetutfallet torde medföra en mindre uppgång

i kassafondens behållning, synes det icke heller tillrådligt att belasta

fonden hårdare än som i det föregående förutsatts skola ske genom höjning

av det för avskrivningsändamål disponerade beloppet kassafondsmedel från

59 till 60.5 miljoner kronor.

I proposition nr 232 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag

angående ändring av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. De nya

skatterna — en inkomst- och förmögenhetsskatt och en särskild skatt å

förmögenhet — skulle ersätta nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatt,

extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskilda förmögenhetsskatt och utjämningsskatt.

Örn detta förslag vinner riksdagens godkännande och sålunda

utjämningsskatten som särskild inkomsttitel från och med budgetåret

1937/1938 försvinner, medför denna omläggning, att behovet av det i riksstatsförslaget

för 1936/1937 till 10.9 miljoner kronor upptagna anslaget för

avsättning till skatteutjämningsmedlens fond bortfaller. Då inkomsten av

utjämningsskatten jämte halva lotterivinstskatten numera torde kunna beräknas

komma att uppgå till 11.40 miljoner kronor, frigöres alltså under angiven

förutsättning detta belopp för balansering av allmänna budgeten, vars

beräknade underskott för budgetåret 1936/1937, vid antagande av en försvarsordning

med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts av särskilda utskottet,

därigenom reduceras till (37 — 11.40 =) 25.60 eller i runt tal 26 miljoner

kronor. För täckningen av detta underskott torde böra räknas med ökad

beskattning.

När det gäller att på skattevägen bereda täckning för det kvarstående underskottet,

utgår jag ifrån att den i statsverkspropositionen föreslagna sänkningen

av den ordinarie inkomstskatten såvitt möjligt bör genomföras. Visserligen

framhöll jag redan då, att tveksamhet kunde råda därom, huruvida

en dylik sänkning skulle kunna vid en förutsedd utgiftsökning i fortsättningen

genomgående bibehållas, men uttalade samtidigt den förhoppningen, att

det nya förslaget till inkomstbeskattning, som var under förberedelse, skulle

bereda sådan lättnad för det stora flertalet inkomsttagare, att sänkningen för

dem icke skulle behöva bli endast tillfällig. Det sedan framlagda skatteförslaget

innebär också en strävan till en förskjutning av skattetrycket från

mindre till större inkomsttagare. Örn förslaget vinner riksdagens bifall, skulle

de nya skatteskalorna komma att tillämpas vid skattedebiteringen år 1937.

Vid oförändrat genomförande av i Kungl. Majits propositioner framlagda utgiftsförslag

skulle för budgetåret 1936/1937 någon motsvarande förskjutning

av skattetrycket, innebärande höjd beskattning av större inkomsttagare, icke

behövt övervägas. De betydligt stegrade utgifter, som nu genom ett väntat

beslut örn försvarets organisation synas förestå, lia medfört eli förändrat

läge. Det övervägande av skattebördans fördelning, som med hänsyn till

dessa utgifter synes böra föranleda ändringar i den framlagda propositionen

om ny inkomstskatt, blir även nödvändigt i fråga om skattefördelningen under

budgetåret 1936/1937. I överensstämmelse med den uppfattning, som i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

nämnda skatteproposition kommit till uttryck, föreslår jag, att de erforderliga

medlen anskaffas i första hand genom en höjning av skatten för de mest

bärkraftiga medborgargrupperna. Jag har därför för avsikt att senare i

dag hemställa att Kungl. Majit måtte i proposition till riksdagen föreslå sådan

ändring i den skala, efter vilken extra inkomst- och förmögenhetsskatt

i propositionen nr 22 föreslagits att utgå år 1936, att intäkten under denna

inkomsttitel kan beräknas komma att uppgå till omkring 30 miljoner kronor,

eller 20 miljoner kronor mera än varmed den i det föregående, under förutsättning

av oförändrade beskattningsgrunder, beräknats komma att inflyta.

För täckning av det under förut angivna förutsättningar uppkommande underskottet

på cirka 26 miljoner kronor skulle sålunda därefter återstå att

bereda en ytterligare inkomst på omkring 6 miljoner kronor. En höjning av

inkomstskatten med 5 enheter utöver de i statsverkspropositionen förutsatta

150 torde alltså icke kunna undvikas och förslag därom kommer i det följande

att framläggas.

Utfallet av löpande statsreglering.

Vid anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade jag en

redogörelse för kassafondens ställning samt för de olika omständigheter,

som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår. Jag

erinrade därvid, att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade en behållning

på icke mindre än 107.2 miljoner kronor. Att denna behållning under

nu löpande budgetår skulle komma att icke oväsentligt ökas, kunde förutses,

även om en siffermässig beräkning måste vara behäftad med en

viss osäkerhet. Enligt min anmodan hade riksräkenskapsverket företagit

en uppskattning av den sannolika storleken hos fonden vid detta budgetårs

utgång. Enligt denna beräkning skulle ett överskott av inkomster, reglerade

över kassafonden, på närmare 42 miljoner kronor kunna med sannolikhet

förväntas, överskridandena på utgiftssidan uppskattades till omkring 16

miljoner kronor. Tillskottet till kassafonden från nu löpande statsreglering

skulle under sådana förhållanden uppgå till inemot 26 miljoner kronor och

behållningen i fonden vid budgetårets slut kunna antagas uppgå till omkring

133 miljoner kronor.

Numera föreligga större möjligheter att överblicka utfallet av löpande

statsreglering än vid tidpunkten för verkställandet av denna beräkning. Till

stöd för ett bedömande av läget hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket

jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad den 25 april 1936.

Denna beräkning grundar sig på — förutom de inom ämbetsverket förda

bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas

månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader — från

samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa

uppgifter avseende budgetårets tre sista månader. I de fall, där dessa

uppgifter utvisa inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn till inkomsttillflödet

respektive anslagsbelastningen under tidigare år eller på

grund av i övrigt kända förhållanden kunna förmodas icke motsvara det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

7

blivande utfallet, har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets uppfattning

erforderliga jämkningar.

Beträffande beräkningen av de olika inkomsttitlarna må särskilt

framhållas följande.

Inkomst- och förmögenhetsskatten, som för innevarande budgetår uppdebiterats

med 156.19 miljoner kronor mot 134.15 miljoner kronor föregående

år, har för de nio första månaderna av innevarande budgetår brutto influtit

med 85.98 miljoner kronor mot 74.39 miljoner kronor under motsvarande

period av budgetåret 1934/1935. För hela sistnämnda budgetår uppgick

bruttouppbörden till 133.24 miljoner kronor. Med utgångspunkt från

dessa siffror kan bruttouppbörden av inkomst- och förmögenhetsskatten för

innevarande budgetår beräknas komma att uppgå till omkring 153.50 miljoner

kronor. Restitutioner å inkomst- och förmögenhetsskatt, vilka under

budgetåret 1934/1935 uppgingo till 3.21 miljoner kronor, beräknas under innevarande

budgetår till omkring 1.50 miljon kronor. Under hänsynstagande

härtill har riksräkenskapsverket ansett sig kunna i förevarande beräkning

upptaga den under budgetåret 1935/1936 inflytande skatten till 152

miljoner kronor. »

I fråga örn stämpelmedlen, som för budgetårets nio första månader lämnat

en behållen inkomst av 45.86 miljoner kronor, har beräknats en samlad

behållen årsinkomst av 61 miljoner kronor. För beräkningen av sistnämnda

belopps fördelning på å ena sidan arvsskatt och skatt för gåva samt å andra

sidan övriga stämpelmedel saknas säkra hållpunkter. Det synes dock sannolikt,

att det väntade överskottet å inkomsttiteln delvis är att hänföra till

arvsskatt och skatt för gåva, som beräknats lämna en avkastning av 28.50

miljoner kronor. Övriga stämpelmedel hava följaktligen upptagits till 32.50

miljoner kronor.

Vid beräkningen av överskottet å statens allmänna fastighetsfond har ämbetsverket

förutsatt, att ersättningsanslagen skola komma att överskridas

med omkring 0.40 miljon kronor.

Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten

uppförda med 70.11 miljoner kronor. Av nettoöverskottet hänföra sig

50.49 miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i den allmänna budgeten,

medan 19.62 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter. För de

till sistnämnda grupp hänförliga automobilskattemedlen har beräknats ett

överskott av 12.00 miljoner kronor, medan för övriga hithörande titlar framräknats

ett överskott av 7.62 miljoner kronor.

Av en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabell, som torde få biläggas

statsrådsprotokollet (bilaga A), framgå de närmare detaljsiffrorna vid

beräkningen av inkomstutfallet.

Vad utgifterna beträffar, beräknas avsevärd nettobelastning av kassafonden

uppstå å IV, V och XI huvudtitlarna samt oförutsedda utgifter

med respektive 5.16, 4.07, 2.60 och 11.00 miljoner kronor. Nettobesparing

antages inträda å IX huvudtiteln samt räntor å statsskulden.

Den beräknade merutgiften på IV huvudtiteln är till huvudsaklig del att

hänföra till de olika avlöningsanslagen samt anslagen till mathållning och

furagering. Merutgiften å V huvudtiteln har sin orsak i beräknade överskridanden

å bland annat anslagen till statens arbetslöshetskommission, sjukkasseviisendets

befrämjande, moderskapsunderstöd, ersättning åt blinda, fattigvård

och barnavård samt sinnessjukvårdsanstalterna. För anslagen till

främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

och till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om

allmän pensionsförsäkring beräknas däremot avsevärda besparingar. XI

huvudtitelns väntade merutgifter falla till största delen på anslagen till pensionering

av militära befattningshavare samt Vadstena krigsmanshuskassa.

Överskridandet av förstangivna anslag heror på att direktionen för arméns

pensionskassa i september månad 1935 rekvirerat 0.76 miljon kronor avsedda

för täckande av utgifter hänförliga till föregående budgetår. Å

anslaget för bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt

beräknas en avsevärd besparing. Överskridandet av oförutsedda utgifter är

att hänföra därtill, att i enlighet med beslut vid innevarande års riksdag ett

belopp av 11 miljoner kronor anvisats för bestridande av utgifter för arbetslöshetens

bekämpande. Anslagen till dyrtidstillägg beräknas komma att

överskridas med tillhopa 3.28 miljoner kronor.

Nettobesparingen å IX huvudtiteln är huvudsakligen beroende på att statens

avdikningsanslag beräknas komma att icke till fullo utnyttjas. Den

under räntor å statsskulden beräknade nettobesparingen är huvudsakligen

hänförlig till besparade ränteutgifter å den tillfälliga statsskulden samt å

medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning.

För riksstatens utgiftstitlar tillsammantagna skulle enligt beräkningen uppstå

en nettomerutgift att täckas av kassafonden å 19.33 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket sammanfattar resultaten av beräkningarna sålunda:

Såsom tidigare angivits, hava sålunda skattebudgetens inkomsttitlar beräknats

utfalla med ett överskott att tillföras kassafonden å 50.49 miljoner

kronor, medan utgiftstitlarna beräknas komma alt belasta kassafonden med

ett belopp av 19.33 miljoner kronor. Kassafonden skulle alltså genom statsregleringen

för budgetåret 1935/1936 komma att ökas med omkring 31.16 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverket får emellertid härvid erinra, att arméförvaltningen

i underdånig skrivelse den 24 mars 1936 avgivit förslag rörande omläggning

av utbetalningsdagarna i fråga örn avlöning till arméns personal i sådan

riktning, att utbetalningen skulle verkställas å sista helgfria dagen den månad

avlöningen intjänats i stället för den första dagen i nästpåföljande månad.

Flygstyrelsen har tillstyrkt motsvarande anordning för flygvapnets

personal. Med genomförandet av en dylik omläggning skulle avlöningarna

för nästkommande juni månad komma att bokföras i räkenskaperna för nu

löpande budgetår, vilket skulle medföra en merbelastning å IV huvudtiteln

med 2.93 miljoner kronor. Vid bifall till nämnda förslag kommer den beräknade

merutgiften å IV huvudtiteln att ökas till 8.09 miljoner kronor. Det

överskott, som för budgetåret 1935/1936 kan beräknas komma att tillföras

kassafonden, minskas därvid till 28.23 miljoner kronor.

Då kassafonden vid budgetårets början uppgick till 107.17 miljoner kronor,

skulle fonden under sistangivna förutsättning vid budgetårets utgång

komma att ökas till omkring 135.40 miljoner kronor.

Till den av riksräkenskapsverket sålunda framlagda beräkningen kan jag

i huvudsak ansluta mig. Som emellertid den av verket omnämnda förskjutningen

av betalningsdagen för avlöning vid armén och flyget icke kommer till

stånd i sådan form eller vid sådan tidpunkt, att kassafonden kommer att belastas

under innevarande budgetår, kan behållningen å fonden vid budgetårets

utgång beräknas uppgå till (135.40 + 2.93 =) 138.33 miljoner kronor. Såsom

av riksräkenskapsverket framhållits i verkets tidigare nämnda skrivelse till

särskilda utskottet kan man möjligen räkna med att inkomstökningar under

året tillföra fonden ytterligare cirka 0.5 miljon kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

9

Utgifterna.

I statsverkspropositionen slutar skattebudgetens utgiftssida på

ett sammanlagt belopp av 1,059.30 miljoner kronor, därav under verkliga utgifter

914.06 miljoner kronor och under utgifter för kapitalökning 145.24 miljoner

kronor.

Under riksdagens lopp har Kungl. Majit i särskilda propositioner

framlagt förslag om åtskilliga ändringar beträffande budgetens utgiftssida.

De viktigare ändrings- och tilläggsförslagen — med bortseende tillsvidare

från nya anslagsäskanden under fjärde huvudtiteln — äro följande.

I propositionen nr 265 angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten

m. m. äskas för detta ändamål under femte huvudtiteln 2

miljoner kronor mera än som i statsverkspropositionen beräknats, och i samma

proposition begäres ett anslag till inköp av gatsten för statens räkning å

2 miljoner kronor, vartill motsvarighet saknas i budgetförslaget. Under nionde

huvudtiteln har i propositionen nr 170 äskats ett anslag å 0.89 miljon kronor

såsom bidrag för anläggande av allmänna flottleden från Färnäsfjärden i

Dalälven till Västlandsfjärden i Bottniska viken. I propositionen nr 193, angående

domänverkets övertagande av Kalix träindustriaktiebolags tillgångar

m. m., har föreslagits, att till avskrivning av lånekapital, anvisat åt föreningen

Nederkalix industri u. p. a., skall under avbetalning å statsskulden uppföras

ett anslag å 1.40 miljon kronor. Under femte huvudtiteln har enligt propositionen

nr 219 äskats ett anslag å 200,000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid

statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem. Beträffande sjunde huvudtiteln

har i proposition nr 165 framlagts förslag om ett anslag å 200,000 kronor till

återbäring av viss del av erlagd stämpelavgift för John och Antonie Rettigs

museifonder till Gävle stad. Till låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i

Kiruna och Malmberget samt åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus

län hava i propositionerna nr 185 och 260 begärts kapitalökningsanslag

under fonden för låneunderstöd å respektive 150,000 och 200,000 kronor;

sammanlagt 125,000 kronor härav skulle belasta skattebudgeten.

I propositionen nr 239 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område har anslaget till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond äskats

med 22 miljoner kronor eller nied 2 miljoner kronor lägre belopp än det i

statsverkspropositionen beräknade. Denna förändring, som betingats av

nedräkning av vissa för prisregleringen avsedda avgiftsmedel, inverkar icke

på budgetens balansering.

Beträffande Kungl. Majits i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan

fattat beslut. I vissa fall har riksdagen på initiativ av enskilda motionärer

anvisat anslag å allmänna skattebudgeten till högre belopp än det av Kungl.

Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört anslag, som icke varit upptagna i

budgetförslaget. Bland dylika utgiftsökningar må nämnas, att anslaget till bidrag

lill främjande av bostadsbyggande på landsbygden höjts med 500,000

kronor, att anslaget till länsstyrelsernas avlöningar ökats med 100,000 kronor

saint att anslaget till bidrag till gödselvårdsanläggningar anvisats med 150,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

kronor högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagil. Med hänvisning till att

levnadskostnadsindex vid de två senaste kvartalsskiftena varit 158 har riksdagen

vidare höjt vissa anslag till dyrtidstillägg med 1.96 miljon kronor utöver

vad som med utgångspunkt från levnadskostnadsindex 156 äskats i statsverkspropositionen;

med tillämpning av samina beräkningsgrund beträffande

övriga dyrtidstilläggsanslag tillkommer ett belopp av 0.78 miljon kronor.

Å andra sidan har anslaget till avlöningar vid statens sinnessjukhus sänkts

med 100,000 kronor. De av riksdagen beslutade ändringarna beträffande

allmänna skattebudgeten — inklusive samtliga dyrtidstilläggsanslag — hava

medfört en nettoökning å 3.63 miljoner kronor i förhållande till Kungl. Majlis

i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden.

Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets

utgiftssida, beträffande vilka förutsatts, att förslag

skulle framläggas i detta sammanhang eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat

övervägande av statsregleringen för nästa budgetår.

Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, har man att förvänta minskade

utgifter för räntor å statsskulden m. m. med 2.13 miljoner kronor samt

för avbetalning å statsskulden med 1.04 miljon kronor, sistnämnda belopp

motsvarande det i statsverkspropositionen upptagna anslaget för amortering å

1886 års 3 V2 procents lån, vilket uppsagts till återbetalning. Huvudtiteln

för riksdagen och dess verk m. m. bör enligt uppgift från riksgäldskontoret

ökas med 169,800 kronor.

I syfte att bereda medel för fullföljande under innevarande budgetår av

arrendeegnahemsverksamheten har Kungl. Majit i proposition nr 89 föreslagit

riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla

det erforderliga beloppet, 900,000 kronor, såsom kapitalökning å arrendeegnahemsfonden

för innevarande budgetår. Beloppet skulle täckas av

lånemedel över den å riksstaten för löpande budgetår uppförda inkomsttileln

övriga lånemedel. Det har därvid förutsatts att, för upprätthållande

av fördelningen på skattemedel och lånemedel av det i fonden nedlagda kapitalet,

det för nästa budgetår äskade kapitalökningsanslaget till arrendeegnahemsfonden

å 1,800,000 kronor skulle anvisas att utgå av lånemedel till

ett belopp av allenast 600,000 kronor i stället för 1 miljon kronor såsom i

statsverkspropositionen föreslagits. Vid bifall till detta förslag skulle alltså

för skattebudgeten uppkomma en ökning av 400,000 kronor. Riksdagen har

emellertid valt en sådan lösning av förevarande fråga, att riksdagen såsom

kapitalökning för arrendeegnahemsfonden för budgetåret 1936/1937 anvisat

ett reservationsanslag av 2,700,000 kronor, med rätt för Kungl. Majit att före

ingången av nämnda budgetår av anslaget disponera högst 900,000 kronor.

Riksdagen har därvid utgått från att — med hänsyn till den förut tillämpade

relationen mellan lånemedel och skattemedel i fonden — av anslaget 1,500,000

kronor borde täckas av lånemedel och återstående 1,200,000 kronor av andra

statsinkomster. Även i detta fall uppkommer en merbelastning av skattebudgeten

för nästa budgetår på 400,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

11

Såsom förlagskapital åt svenska spannmålsföreningen u. p. a. hava 1934

och 1935 års riksdagar i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (propositionerna

257/1934 och 98/1935) under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag

till statsverket, å riksstaten ställt till förfogande tillhopa 95 miljoner kronor.

I propositionen nr 227 till 1935 års riksdag beräknades förlusterna å

spannmålsföreningens verksamhet till 82 miljoner kronor. Behållningen å

fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen den 30 juni 1935 beräknades

till 6.5 miljoner kronor, varför av ifrågavarande förluster skulle

återstå att täcka ett belopp av omkring 75 miljoner kronor. Beträffande sättet

och ordningen för täckande av dessa förluster föreslogs i propositionen, att

den nämnda summan av 75 miljoner kronor skulle amorteras på en tid av

sex år, räknat från den 1 juli 1935. För budgetåret 1935/1936 skulle sålunda

erfordras, att ett belopp av 12.5 miljoner kronor kunde ställas till förfogande

för ändamålet. För täckande av detta amorteringsbelopp beräknades av veteavgiftsmedel

finnas tillgängliga ungefär 7.5 miljoner kronor, varför sålunda

återstode att på annat sätt anskaffa ett belopp av 5 miljoner kronor. För

1935/1936 anvisades för detta ändamål ett anslag å nämnda belopp under avbetalning

å statsskulden och rubrik avskrivning av lånekapital, anvisat åt

svenska spannmålsföreningen.

I årets statsverksproposition har under enahanda rubrik upptagits samma

belopp som för löpande budgetår eller 5 miljoner kronor. Enligt Kungl.

Maj:ts proposition nr 239 till 1936 års riksdag (sid. 99) beräknas

emellertid förlusterna å spannmålsregleringen den 1 september 1936 uppgå

till 90 miljoner kronor. Behållningen å fonden för mötande av förluster

å spannmålsregleringen har beräknats till omkring 17.5 miljoner kronor,

vartill kommer nyssnämnda, av 1935 års riksdag å riksstaten anvisade

anslag för ifrågavarande ändamål av 5 miljoner kronor. Ett belopp av

cirka 67.5 miljoner kronor skulle sålunda återstå att avskriva. Fördelas detta

belopp på fem år, framkommer ett årligt amorteringsbehov av 13.5 miljoner

kronor. I statsverkspropositionen liksom enligt propositionen nr 239

beräknas i avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen under

budgetåret 1936/1937 inflyta 10 miljoner kronor, vilka skola avsättas till

fonden för mötande av nämnda förluster. Enligt sistnämnda proposition beräknas

vidare kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

samt för anordnande av ett beredskapslager av brödsäd m. m. till sammanlagt

5.5 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån skulle alltså av veteavgiftsmedel

för konsumtionsåret 1936/1937 finnas tillgängliga endast 4.5

miljoner kronor att användas för täckande av förlusterna å spannmålsregleringen.

I stället för, såsom enligt statsverkspropositionen, 5 miljoner kronor

skulle alltså behöva under budgetåret 1936/1937 på annat sätt anskaffas

(13.5 — 4.5 =) 9 miljoner kronor. På grund härav torde förslag nu böra

framläggas örn sådan ändring av statsverkspropositionens anslagsäskande

för ifrågavarande ändamål, att till avskrivning av lånekapital, anvisat åt

svenska spannmålsföreningen, för budgetåret 1936/1937 anvisas ett anslag

av 9 miljoner kronor, d. v. s. 4 miljoner kronor mera än i budgetförslaget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

I propositionen nr 249 har föreslagits, att jordbrukskasserörelsen skall stå

under tillsyn av bank- och fondinspektionen. Kostnaderna för tillsynen för

nästa budgetår hava uppskattats till i runt tal 40,000 kronor. Dessa kostnader

hava ansetts böra, i anslutning till vad som gäller i fråga om utgifterna

för tillsynen över bankväsendet, gäldas av de kontrollerade institutionerna

själva. Erforderligt belopp för täckande av tillsynskostnaderna bör med den

budgettekniska anordning, som tillämpas beträffande finansieringen av bankoch

fondinspektionen, redovisas under inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen

samt över ett under sjunde huvudtiteln uppfört förslagsanslag tillföras

bankinspektionens fond, från vilken kostnaderna sedermera få bestridas. I

enlighet härmed och då riksdagen redan anvisat anslaget för nästa budgetår

till avsättning till bankinspektionens fond, torde under sjunde huvudtiteln

nu böra äskas ett särskilt förslagsanslag å nämnda belopp, 40,000 kronor,

under rubrik »Ytterligare avsättning till bankinspektionens fond». Till frågan

om höjning av inkomsttiteln bidrag till bankinspektionen återkommer

jag i det följande.

Såsom jag redan i det föregående antytt, torde de tidigare anslagsäskandena

för avskrivning av krisskulderna nu böra undergå en mindre justering. Enligt

den i statsverkspropositionen framlagda avskrivningsplan, om vilken jag

förut erinrat, skulle för amortering av krisskulderna disponeras dels inkomster

av arvsskatt och skatt för gåva, extra inkomst- och förmögenhetsskatt

och visst belopp automobilskattemedel samt inbetald royalty från Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, sammanlagt (29 + 9.5 + 7 + 12 =) 57.5 miljoner

kronor, dels 59 miljoner kronor av kassafondsmedel. För avskrivning

av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital äskades i anslutning härtill

ett förslagsanslag på 57.5 miljoner kronor och ett reservationsanslag på

59 miljoner kronor. Vid höjning av den beräknade inkomsten från malmbolaget

med 8 miljoner kronor och frigörelse av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten

för allmänna budgetändamål, i överensstämmelse med vad

jag vid diskussionen av frågan örn budgetens balansering förordat, erfordras

för slutlig avskrivning av krisskulderna att för ändamålet disponeras 60.5 miljoner

kronor av kassafondsmedel. De tidigare anslagsäskandena under Utgifter

för kapitalökning: Avbetalning å statsskulden och rubrik Avskrivning

av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital torde alltså böra förändras,

förslagsanslaget till 56 och reservationsanslaget till 60.5 miljoner kronor.

Bortses från den kostnadsökning som skulle bli följden av en övergång

till den försvarsordning som föreslagits i propositioner till årets riksdag, torde

man, med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter inklusive

alla dyrtidstilläggsanslagen och, i den mån beslut av riksdagen

ännu icke fattats, från Kungl. Maj:ts förslag i ännu icke avgjorda anslagsfrågor,

enligt vad verkställt överslag giver vid handen, hava att räkna med,

att allmänna skattebudgeten i förhållande till statsverkspropositionen ökats

med 10.52 miljoner kronor. Om hänsyn därjämte tages till de senast omförmälda

förändringar, beträffande vilka förslag nu framläggas eller vilka

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

13

eljest böra iakttagas vid uppgörandet av statsregleringen för nästa budgetår,

erhålles till resultat, att utgiftssidan å allmänna skattebudgeten skulle i

förhållande till statsverkspropositionen komma att förete en nettoökning av

11.92 miljoner kronor.

Till anförda siffror bör läggas den med övergången till en ny försvarsordning

förbundna kostnadsökningen. Kungl. Maj:t har äskat anslag

för försvarsändamål, som med sammanlagt 16.3 miljoner kronor överstiga

den i statsverkspropositionen beräknade kostnaden. En försvarsreform

med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts i särskilda utskottets

utlåtanden skulle medföra en ytterligare utgiftsstegring av betydande omfattning.

Möjligheter föreligga icke ännu att bestämt angiva hur stor denna

utgiftsökning skulle bli. Med stöd av nu föreliggande utlåtanden torde

kostnadsökningen i förhållande till riksstatsförslaget likväl, såsom redan tidigare

angivits, kunna beräknas uppgå till åtminstone 45 miljoner kronor.

Lägges denna ökning till förut anförda stegringstal för den allmänna skattebudgetens

utgiftssida erhålles en sammanlagd utgiftsökning på i runt tal 57

miljoner kronor.

Härtill kommer beträffande specialbudgeterna, å ena sidan en ökning av

40,000 kronor för ytterligare avsättning till bankinspektionens fond och å

andra sidan en minskning på 2 miljoner kronor å anslaget för avsättning till

jordbrukets prisregleringsfond.

Såsom jag i det föregående påpekat, är det, under förutsättning att i propositionen

nr 232 framlagda skatteförslag vinna riksdagens anslutning, möjligt

att för budgetens balansering disponera det i riksstatsförslaget för avsättning

till skatteutjämningsmedlens fond äskade anslaget. Budgettekniskt

torde böra förfaras så, att medlen, sedan de influtit till fonden, därifrån omföras

till statsregleringsfonden. Någon förändring av riksstatens utgiftssida

är alltså icke påkallad.

Inkomsterna.

Statsverkspropositionen inkomstsida. I statsverkspropositionen utvisar

skattebudgetens inkomstsida en summa av 1,059.30 miljoner kronor. Härav

hänföra sig 833.93 miljoner kronor till egentliga statsinkomster och 157.93

miljoner kronor till inkomster av statens produktiva fonder. Riksbanksvinsten

är upptagen till 4.5 miljoner kronor, och riksgäldskontorets inkomstmedel

beräknas till 3.93 miljoner kronor. Under rubriken I anspråk tagna

kapitaltillgångar upptages i riksstatsförslaget det belopp om 59 miljoner kronor,

som på sätt förut nämnts tages i anspråk ur kassafonden till avskrivningen

av krislånen.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-

och förmögenhetsskatten giva 142 miljoner kronor, därvid föreslagits

alt skatten skall uttagas med 150 procent av grundbeloppen, vilket procenttal

är tjugu enheter lägre än det efter vilket skatten uttages under innevarande

budgetår. Budgetförslaget räknar vidare med att särskild skatt å förmögen
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

het samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt skola utgå jämväl för år 1936

enligt samma grunder som hittills. Förslag till författningar i ämnet hava

underställts riksdagen i propositionerna nr 23 och 22, vilka förslag riksdagen

ännu icke förehaft till prövning. I utjämningsskatt beräknas 9.2 miljoner

kronor. Stämpelmedlen äro upptagna till 63 miljoner kronor, därav 29 miljoner

kronor i arvsskatt och skatt för gåva. I automobilskattemedel beräknas

inflyta 103 miljoner kronor. Tullmedlen äro upptagna till 150 miljoner

kronor, accis å margarin och vissa andra fettvaror till 11 miljoner kronor,

tobaksskatten till 84 miljoner kronor. I rusdrycksmedel beräknas sammanlagt

164 miljoner kronor. I propositionen nr 40 har framlagts förslag örn

fortsatt tillämpning under nästkommande budgetår av gällande bestämmelser

i fråga om omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker; riksdagen

har bifallit detta förslag.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet beräknades i statsverkspropositionen

bland annat avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen

till 10 miljoner kronor, vilken intäkt över ett under nionde huvudtiteln

uppfört förslagsanslag skall omföras till fonden för mötande av förluster

å spannmålsregleringen, samt avgifter för prisreglering på jordbrukets

område till 13 miljoner kronor, vilka inkomster jämte avkastningen av accis

å margarin och vissa andra fettvaror skola omföras till jordbrukets prisregleringsfond

över ett likaledes under nionde huvudtiteln upptaget förslagsanslag.

Inkomsterna från statens affärsverksamhet upptagas i statsverkspropositionen

till sammanlagt 121.03 miljoner kronor, därav för postverket 20 miljoner

kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar

36 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 20 miljoner kronor, för domänverket

10 miljoner kronor och för statens reproduktionsanstalt 30,000

kronor. Vid beräknande av dessa överskott har beträffande utgifter för

dyrtidstillägg förutsatts, att dyrtidstilläggen skulle utgå enligt de grunder, som

gällt under sista kvartalet 1935, alltså efter en levnadskostnadsindex av 156.

Såsom överskott å statens allmänna fastighetsfond har i statsverkspropositionen

upptagits ett belopp av 7.3 miljoner kronor.

Under rubriken Fonden för statens aktier har för Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag beräknats, att ett belopp av 12 miljoner kronor skall för budgetåret

1936/1937 tillföras statsverket i royalty och därmed jämförlig ersättning.

Ng beräkning av vissa inkomsttitlar. Under förhandenvarande förhållanden

har jag ansett lämpligt att på nuvarande skede av budgetbehandlingen

upptaga spörsmålet om inkomstberäkningarna till förnyat bedömande.

För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med

vad som skett föregående år, anmodat cheferna för vederbörande verk och

företag att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande den sannolika

avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten,

nämligen stämpelmedel, tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de olika rus
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

15

drycksmedelstitlarna, fyr- och båkmedel saint överskotten å de fem stora

affärsverken och å statens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder.

Härjämte har jag hos riksgäldsdirektören begärt ny beräkning beträffande

riksgäldskontorets inkomster. För den sedvanliga kontrollräkningen

av inkomst- och förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material

från taxeringsnämndsordförandena i riket.

Enligt de mottagna svaren skulle anledning till sänkning av de av

Kungl. Maj:t tidigare föreslagna beräkningarna föreligga beträffande stämpelmedlen

med någon miljon kronor, beträffande tullmedlen med 1 miljon

kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker med 1 miljon

kronor, beträffande vissa av statens utlåningsfonder med netto 0.55 miljon

kronor samt beträffande riksgäldskontorets inkomstmedel med 3.37 miljoner

kronor. Höjningar hava däremot föreslagits beträffande tobaksskatten

med 1 miljon kronor, brännvinslillverkningsskatten med 0.5 miljon kronor

saint fyr- och båkmedlen med 0.2 miljon kronor.

Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna ber jag få anföra

följande.

De beräkningar rörande avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten,

som verkställts med ledning av det från taxeringsnämndsordförandena

inkomna materialet, synas ge vid handen, att det sammanlagda

debiterade skattebeloppet kan antagas bliva högre än det belopp,

som legat till grund för statsverkspropositionens beräkning av inkomsttiteln.

I statsverkspropositionen har titeln i fråga beräknats till 142 miljoner kronor.

Om skatt utgår med 150 procent av grundbeloppet, torde skattens avkastning

med stöd av det föreliggande materialet nu kunna antagas icke

komma att understiga 151 miljoner kronor; vid den uttagningsprocent av

155, varom jag, i händelse av antagande av en försvarsordning med den kostnadsram

som förutsatts av särskilda utskottet, i det följande ämnar framställa

förslag, kan skatten beräknas inflyta med 156 miljoner kronor. I anslutning

härtill torde avkastningen av den extra inkomst-och förmögenhetsskatten

— uttagen enligt i propositionen nr 22 föreslagna grunder

— kunna beräknas till ett från 9.5 till 10 miljoner kronor förhöjt belopp.

Med den förändring av grunderna för uttagande av extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

varom jag senare i dag (proposition nr 268) under nyss angiven

förutsättning ämnar framställa förslag, kan skatten beräknas till 30

miljoner kronor. Jämväl utjämningsskatten kan antagas höjd med

0.5 miljon kronor till 9.70 miljoner kronor.

Stämpel ine del äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna med

57 miljoner kronor, varav 27 miljoner kronor beräknats belöpa å arvsskatt

och skatt för gåva samt 30 miljoner kronor å övriga stämpelmedel. Riksriikenskapsverket

uppskattar, såsom framgår av verkets i det föregående återgivna

beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering, avkastningen av

stämpelmedlen för innevarande budgetår till sammanlagt 61 miljoner kronor

och antager, att därav uppbörden av arvsskatt och skatt för gåva uppgår

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

till 28.6 miljoner kronor. Övriga stämpelmedel skulle alltså giva 32.5 mil

joner kronor eller 2.5 miljoner kronor mera än det i riksstaten beräknade beloppet.

Sedermera har riksräkenskapsverket i tabellbilaga till sin förut berörda

skrivelse till riksdagens särskilda utskott beräknat inkomsten av stämpelmedel

till 62 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor i arvsskatt och

skatt för gåva. Enär det belopp, varmed amorteringsanslaget skall belastas,

såvitt angår arvs- och gåvoskatten faställes till samma belopp, som efter budgetårets

slut beräknas hava influtit i sådan skatt, påverkar det väntade överskottet

å skattens avkastning icke budgetutfallet i övrigt.

I statsverkspropositionen hava stämpelmedlen för nästkommande budgetår

upptagits till sammanlagt 63 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor

beräknad inkomst av arvsskatt och skatt för gåva; på övriga stämpelmedel

hava alltså beräknats komma ett belopp av 34 miljoner kronor. Härvid Ilar

hänsyn tagits till ökade intäkter av stämpelavgift å lottsedlar och lotterivinstskatt

på grund av en planerad ökning av antalet lotter i penninglotteriet.

I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas

stämpeluppbörden genom postverket under nästkommande budgetår

till i runt tal 60.6 miljoner kronor. Härtill kommer viss stämpeluppbörd

genom länsstyrelserna.

Ifrågavarande uppskattning av stämpelmedelsavkastningen under nästa

budgetår framstår som mycket försiktig. Under tiden juni 1935—maj 1936

bar stämpeluppbörden genom postverket uppgått till 61.5 miljoner kronor,

örn hänsyn därjämte tages till stämpeluppbörden genom länsstyrelserna, torde

avkastningen av stämpelmedlen under innevarande budgetår kunna antagas

komma att uppgå till åtminstone 62 miljoner kronor. Anledning torde

under dessa omständigheter saknas att revidera det i statsverkspropositionen

framlagda förslaget att beräkna inkomsten av stämpelmedel till 63 miljoner

kronor, varav allt fortfarande 29 miljoner kronor kunna antagas belöpa

på arvsskatt och skatt för gåva.

I fråga om beräkningen av tullmedlen har i en av generaltulldirektören

till mig överlämnad promemoria anförts i huvudsak följande.

Den debiterade uppbörden av tullmedel under juli—april månader av budgetåret

1935/1936 har uppgått till i runt tal 130 miljoner kronor. Restitutionerna

av tullmedel under samma tid hava belöpt sig till omkring 5 miljoner

kronor. För återstående delen av budgetåret torde beloppen kunna uppskattas

till respektive 25 miljoner kronor och 1 miljon kronor. ^ Uppbörden

av tullmedel under innevarande budgetår i avrundat tal skulle således uppgå

till 155 miljoner kronor brutto eller efter avdrag av beräknade restitutioner,

6 miljoner kronor, till 149 miljoner kronor, utgörande 12 miljoner kronor

mera än vad inkomsten av tullmedel upptagits till i riksstaten för budgetåret

1935/1936, nämligen 137 miljoner kronor.

Tullmedelsinkomsten för innevarande budgetår, sådan den nu beräknats,

visar betydligt högre belopp) än tullmedelsuppbörden för nästföregående

budgetår, vilken uppgick till allenast 142 miljoner kronor. En jämförelse

månad för månad av de båda budgetåren giver vid handen, att uppbörds
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

17

siffran för envar av detta budgetårs tilländagångna tio månader ligger över

motsvarande siffra för budgetåret 1934/1935; för sistförflutna april månad

belöpte bruttouppbörden av tullmedel sig till 13.5 miljoner kronor mot 13.2

miljoner kronor samma månad i fjol. Den genomgående förbättring i tullmedelsinkomsterna,

som under hela budgetåret 1934/1935 gjorde sig tydligt

gällande, har således även därefter alltjämt fortskridit. Detta förhållande

giver stöd för antagandet, att inkomsterna av tullmedlen skola ännu någon

tid om icke ytterligare tillväxa så åtminstone bibehålla sitt höga läge.

Med avseende å varaktigheten av detta gynnsamma tillstånd är det vanskligt

att göra några förutsägelser. Såvida icke de nuvarande allmänna ekonomiska

förhållandena till följd av extra ordinära händelser komma att undergå

en mera omfattande försämring, torde emellertid knappast behöva

befaras, att tullmedelsuppbörden skall före utgången av nästinstundande

budgetår komma att nedgå. Med denna förutsättning bör bruttouppbörden

av tullmedel för budgetåret 1936/1937 kunna upptagas med samma belopp

som det, vartill motsvarande uppbörd för budgetåret 1935/1936 uppskattats,

eller med i runt tal 155 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1934/1935 belöpt sig

till omkring 4.5 miljoner kronor. Under juli—april månader av budgetåret

1935/1936 hava de, såsom ovan nämnts, uppgått till omkring 5 miljoner

kronor; och för hela innevarande budgetår kunna de, efter vad förut sagts,

beräknas till omkring 6 miljoner kronor. Detta belopp synes, med hänsyn

jämväl till vad ovan anförts beträffande storleken av bruttouppbörden för

budgetåret 1936/1937, kunna angivas såsom ungefärligt belopp även för

restitutionerna av tullmedel under sistnämnda budgetår.

Ett belopp av 149 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det nettobelopp,

med vilket tullmedel, så vitt nu kan bedömas, torde kunna förväntas

inflyta under budgetåret 1936/1937. Härvid bortses från sådana å tulluppbörden

inverkande större förändringar i gällande tullsatser eller mera genomgripande

nya importregleringsåtgärder, som kunna komma att vidtagas.

Vid den i december 1935 verkställda beräkningen rörande utfallet av riksstatens

inkomstsida för budgetåret 1935/1936 uppskattades den behållna

inkomsten av tullmedel till 147 miljoner kronor. På grundval bland annat

härav beräknades inkomsttiteln i förslaget till riksstat för budgetåret 1936/

1937 till 150 miljoner kronor. Enligt nu tillgängliga uppgifter synes utfallet

av inkomsttiteln för löpande budgetår icke behöva beräknas till lägre

belopp än, såsom riksräkenskapsverket antagit. 150 miljoner kronor. Med

utgångspunkt härifrån och med hänsyn tagen till att tullinkomsterna även

under förutsättning av oförändrad konjunktur kunna antagas visa en svag

stegringstendens, torde inkomsten av tullmedel för nästa budgetår kunna

uppskattas något högre än enligt statsverkspropositionen. Med tanke på

de ovissa framtidsutsikterna och då de sista uppgifterna över tulluppbörden

synas tyda på en viss avmattning, anser jag mig dock icke kunna förorda, att

tullmedlen nu beräknas till högre belopp än 152 miljoner kronor.

Beträffande accis å silke- finner jag i likhet med gencraltulldirektören

skäl icke föreligga till ändring i statsverkspropositionens beräkning.

I anslutning till vad som från Tobaksmonopolets sida ifrågasatts anser jag,

att avkastningen av tobaksskatten för nästa budgetar bör kunna upp
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 267. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

tagas till 85 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet.

Den av chefen för kontrollstyrelsen föreslagna uppräkningen av inkomsten

av brännvinstillverkningsskatten med 0.5 miljon kronor till

14.5 miljoner kronor biträder jag. Enligt vad verkschefen föreslagit, torde

däremot omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

böra nedsättas med 1 miljon kronor till 89 miljoner kronor.

Såsom jag i det föregående erinrat, har i propositionen nr 249 angående

jordbrukskasserörelsen förutsatts, att jordbrukskassorna skola erlägga bidrag

till bestridande av kostnaderna för tillsynen å rörelsen genom bank- och

fondinspektionen. Dessa bidrag torde böra redovisas under inkomsttiteln

bidrag till bankinspektionen. Då kostnaderna för ifrågavarande

tillsyn under nästa budgetår, såsom förut nämnts, uppskattats till

40,000 kronor, torde intäkterna under nämnda titel böra upptagas till 40,000

kronor högre belopp än enligt statsverkspropositionen eller med 110,000 kronor.

Mot denna inkomsttitel komma för nästa budgetår att svara två under

sjunde huvudtiteln uppförda anslag för avsättning till bankinspektionens

fond.

I statsverkspropositionen har under uppbörd i statens verksamhet beräknats

avgifter för prisreglering på jordbrukets område

med 13 miljoner kronor. Inkomsterna å denna titel tillsammans med accisen

å margarin och vissa andra fettvaror överföras över ett under nionde huvudtiteln

upptaget förslagsanslag till jordbrukets prisregleringsfond. I propositionen

nr 239 (sid. 101) hava de avgifter, som skola ingå i nämnda fond,

beräknats, intäkterna av margarinaccisen — i överensstämmelse med statsverkspropositionen

— till 11 miljoner kronor, oljekaksskatten till 7 miljoner

kronor och övriga hithörande avgifter till 4 miljoner kronor. I anslutning

till vad sålunda förekommit torde å riksstatens inkomstsida — med ändring

av i statsverkspropositionen framlagt förslag — titeln avgifter för prisreglering

på jordbrukets område upptagas med 11 miljoner kronor eller — liksom

motsvarande utgiftsanslag — med 2 miljoner kronor lägre belopp än

det som i statsverkspropositionen beräknats.

Jag tillstyrker generaltulldirektörens förslag, att inkomsterna under titeln

fyr- och båkmedel beräknas till 200,000 kronor högre belopp än enligt

statsverkspropositionen eller till 3.5 miljoner kronor.

Beträffande överskotten å statens affärsverk torde jag få

erinra, att dessa överskott i statsverkspropositionen beräknats, såvitt angår

utgifterna för dyrtidstillägg, med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex

av 156. I de av verkscheferna nu framlagda beräkningarna hava

dessa utgifter uppskattats efter en levnadskostnadsindex av 158.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1936/1937 har postverkets

överskott upptagits till 20 miljoner kronor. I en nu till mig från generalpoststyrelsen

överlämnad promemoria bär ändring i denna beräkning icke

ifrågasatts.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

19

Telegrafverkets överskott upptogs i statsverkspropositionen till

35 miljoner kronor. Av vad chefen för telegrafverket i en till mig överlämnad

promemoria anfört framgår, att denna inkomstberäkning kan bibehållas

oförändrad.

Beträffande överskottet å statens järnvägar uppgav järnvägsstyrelsen

i skrivelse den 10 december 1935 för budgetåret 1936/1937 det beräkningsbara

bokförda överskottet till 30.7 miljoner kronor, varav 28.2 miljoner

kronor inflytande i vanlig ordning och 2.5 miljoner kronor beräknat

garantitillägg från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för malmbanan.

Sagda enligt 1927 års malmavtal beräknade tillägg komme — såsom i nyssnämnda

skrivelse framhållits — jämlikt 1934 års avtal icke att inbetalas

eller ens att debiteras utan blott att påföras visst regleringskonto. Däremot

skulle med från bolaget anmäld transportmängd statens järnvägar under

budgetåret komma att erhålla 5.7 miljoner kronor i form av s. k. fraktförhöjning.

Det kassamässiga överskottet av statsbanerörelsen skulle alltså

uppgå till 30.7 — 2.5 + 5.7 = 33.9 miljoner kronor eller efter avrundning 34

miljoner kronor, vilket belopp av styrelsen föreslogs upptaget i riksstaten

för budgetåret 1936/1937.

I 1936 års statsverksproposition har inkomsten från statens järnvägar

emellertid ansetts kunna höjas från förenämnda 34 till 36 miljoner kronor

under motivering bland annat, att inkomsten av fraktförhöjning i järnvägsstyrelsens

kalkyler upptagits till ett jämförelsevis lågt belopp.

I en från järnvägsstyrelsen till mig överlämnad promemoria bär nu anförts

huvudsakligen följande:

Beträffande den av järnvägsstyrelsen meddelade förhandsberäkningen

hade styrelsen framhållit, att densamma måste bli behäftad med väsentligt

större osäkerhet än motsvarande beräkningar, avgivna under lugna ekonomiska

och politiska konjunkturer. Styrelsen hade vid beräkningarna antagit,

att den hösten 1935 uppnådda relativt stora trafikvolymen komme att

intill utgången av budgetåret 1936/1937 ungefärligen bibehållas, men ingen

fortsatt förbättring därutöver ernås.

Vid beräkningarnas avgivande hade styrelsen haft att tillgå i viss mån preliminära

uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas och utgifternas

storlek t. o. m. oktober 1935. Resultaten för de fem ytterligare månader,

november 1935—mars 1936, vilka nu förelåge, visade, att utvecklingen i fråga

om inkomsterna hittills varit något gynnsammare än av styrelsen sålunda

antagits. Emellertid komme förbättringen nästan helt på persontrafik

samt lapplandsmalm, medan för godstrafiken den återhämtning, som sedan

våren 1933 pågått, nu syntes hava avlösts av praktiskt taget fullständig stagnation.

För mars månad tagen för sig hade det uppnådda resultatet varit

sämre icke blott än det beräknade utan jämväl än fjolårets. Visserligen

kunde man icke draga några bindande slutsatser ur uppgifterna för en enda

månad, alldeles särskilt icke örn dessa — såsom här vore fallet —• ännu icke

vore bokföringsmässigt fastställda, men uppgifterna manade dock till försiktighet

i fråga örn beräkningarna för instundande budgetår. Man syntes

vid sådant förhållande icke* lämpligen kunna räkna med högre inkomster av

trafiken exkl. lapplandsmalm än vad i skrivelsen den 10 december 1935 antagits,

d. v. s. för statens järnvägar exkl. malmbanan 176.5 miljoner kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Däremot syntes en viss ej oväsentlig stegring av utgifterna vara oundviklig.

En ökning av utgifterna för statens järnvägar exkl. malmbanan med 2

miljoner kronor eller från 152.7 till 154.7 miljoner kronor syntes böra antagas.

Tyvärr vore att befara, att denna beräkning kunde komma att visa sig

ligga i underkant.

Vad slutligen beträffar trafiken av lapplandsmalm, så vore ökningen stark

och accelererad. Förbättringen bomme emellertid icke statens järnvägar tillgodo

utan ginge till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag i form av minskat garantitillägg.

Med nuvarande trafik bomme för 1936 intet sådant tillägg att

utgå. För malmbanan finge alltså räknas med oförändrat överskott 6.9

miljoner kronor.

Förutsebara inkomster och utgifter för nästkommande budgetår skulle

alltså bliva (176.5— 154.7 + 6.9 =) 28.7 miljoner kronor. Såsom redan

nämnt, kunde för innevarande år hela inkomsten av malmbanan förväntas

inflyta i vanlig ordning, och förestående bokföringsmässiga överskott bleve

alltså i sin helhet även kassamässigt. Såsom kassamässigt överskott för nästkommande

budgetår vore därjämte att räkna av Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag gjorda inbetalningar av skuld för garantitillägg under tidigare år,

tillhopa 7.7 miljoner kronor. Summa överskott skulle alltså bliva (28.7 +

7.7 =) 36.4 eller avrundat 36 miljoner kronor.

Förestående beräkning vore, som redan antytts, behäftad med åtskilliga

osäkerhetsmoment, och utsikterna till försämring syntes överväga. Så oviss

som ställningen alltfort vore, ville emellertid järnvägsstyrelsen icke påyrka

någon sänkning av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet 36 miljoner

kronor.

Med stöd av sålunda föreliggande beräkningar torde även nu överskottet

för statens järnvägar kunna upptagas till det i statsverkspropositionen beräknade

beloppet.

Överskotten för statens vattenfallsverk och domänverket

torde, enligt från vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen lämnade uppgifter,

likaledes böra nu beräknas till de belopp, varmed inkomsttitlarna upptagits i

statsverkspropositionen.

I enlighet med vad jag sålunda förordat, har jag icke ifrågasatt någon

ändring i statsverkspropositionens beräkningar av överskotten å affärsverken.

Med hänsyn till att verkens utgifter för dyrtidstillägg nu beräknas efter

ogynnsammare grunder än enligt statsverkspropositionen, innebär detta likväl,

att den samlade inkomsten för affärsverken förutsättes bliva något högre

än som tidigare antagits.

I statsverkspropositionen har överskottet å statens allmänna fastighetsfond

beräknats till 7.3 miljoner kronor. Efter en närmare granskning

av de utav vederbörande myndigheter verkställda beräkningarna av inkomster

och utgifter å fastighetsfondens stat har i propositionen nr 214 med

förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för

budgetåret 1936/1937 m. m. föreslagits — med ändring av den i statsverkspropositionen

gjorda inkomstberäkningen — att inkomsttiteln statens allmänna

fastighetsfond skall i riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptagas

med ett belopp av 7.5 miljoner kronor eller 0.2 miljon kronor mera

än enligt statsverkspropositionen. Sedan riksdagen i skrivelse nr 169

anmält, att riksdagen godkänt det framlagda förslaget till stat för fastighets
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

21

fonden, torde inkomsttiteln böra i riksstaten för nästa budgetår upptagas med

det i propositionen nr 214 föreslagna beloppet.

Under fonden för statens aktier har i statsverkspropositionen

upptagits bland annat ett belopp av 12 miljoner kronor i inkomst av royalty

och därmed jämförlig ersättning från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

Denna inkomst har bundits för avskrivningen av krislånen till allmänna arbeten

m. m. Med stöd av upplysningar, som jag under hand inhämtat från

malmbolaget, anser jag mig, som redan angivits, nu kunna uppskatta den

inkomst av berörda slag, som kan tillföras statsverket under budgetåret

1936/1937, till 20 miljoner kronor.

Under rubriken fonden för statens aktier torde riksstaten böra kompletteras

med en ny titel, avsedd för redovisning av statens inkomst av aktierna

i svenska spannmålsaktiebolaget. Detta bolag handhar de statliga åtgärderna

av organisatorisk och affärsmässig art beträffande spannmålsmarknaden.

Bolagets aktiekapital utgör 5 miljoner kronor och har tillskjutits

av staten. I avtal mellan staten och bolaget stadgas bland annat, att

bolaget äger av staten uppbära ersättning, som Kungl. Majit bestämmer,

för bestridande av kostnaderna för bolagets verksamhet, och att ersättningen

bör utgå med visst belopp för räkenskapsår samt bestämmas så att

skälig förräntning av bolagets aktiekapital möjliggöres. På grund härav

och då kostnaderna för statens aktieteckning i bolaget bestritts av lånemedel

synes berörda ersättning — som torde böra utgå av fonden för mötande av

förluster å spannmålsregleringen ■—■ böra bestämmas så, att full förräntning,

beräknad efter 4.5 procent, erhålles å ifrågavarande lånemedelsplacering. I

riksstaten för budgetåret 1936/1937 torde därför under rubriken fonden för

statens aktier böra uppföras en inkomsttitel, benämnd »Svenska spannmålsaktiebolaget»,

med ett belopp av 225,000 kronor.

Beträffande överskotten å statens utlåningsfonder ha från statskontoret

och riksgäldskontoret föreslagits de ändringar, som framgå av följande

sammanställning:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Utlåningsfond

I 1936 års

statsverks- proposition

beräknade

överskott

kronor

Nu beräk- nade

överskott

kronor

Ökning (+)

minskning

(-)

kronor

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stads- liknande samhällen..............................

15,000

30,000

+ 15,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden....................................

50,000

30,000

- 20,000

Allmänna järnvägslånefonden......................

575,000

678,000

+ 103,000

Bibanelånefonden ................................

100

9,000

+ 8,900

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt

enskilda järnvägar ..............................

50,000

9,500

- 40,500

Vattenkraftslånefonden............................

250,000

260,000

+ 10,000

Luftfartslånef onden................................

50,000

20,000

- 30,000

Gödselvårdslånefonden ............................

25,000

20,000

- 5,000

Statens mejerilånefond ............................

150,000

140,000

- 10,000

Statens sekundärlånefond för jordbrukare ..........

500,000

50,000

-450,000

Kraftledningslånefonden............................

350,000

300,000

- 50,000

Arrendeegnahemsf onden............................

50,000

65,000

+ 15,000

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostads- förbättringslånefond ............................

4,000

2,000

- 2,000

Täckdikningslånefonden............................

160,000

115,000

- 45,000

Fiskerilånefonden..................................

110,000

120,000

+ 10,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

5,000

3,000

- 2,000

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hant- verkare ........................................

60,000

57,000

- 3,000

Rederilånefonden..................................

650,000

610,000

- 40,000

Fonden för låneunderstöd..........................

207,000

190,000

- 17,000

Mot de sålunda framlagda beräkningarna, enligt vilka överskotten å utlåningsfonderna

skulle minska med sammanlagt 552,600 kronor, har jag intet

att erinra. Med undantag för inkomsttiteln lånefonden för ackordslån

och förlagslån åt hantverkare, som beröres av en ifrågasatt formell jämkning

av riksstaten, torde de i sammanställningen angivna inkomsttitlarna böra

upptagas i riksstaten med de föreslagna beloppen.

Beträffande nämnda lånefond har Kungl. Maj:t i propositionen nr 177

föreslagit, att den skulle sammanslås med den andra nu bestående lånefond,

som inrättats för tillgodoseende av hantverkets behov, nämligen lånefonden

för befrämjande av hantverk och mindre industri (hantverkslånefonden),

vars avkastning i statsverkspropositionen beräknats till 12,000 kronor.

Avkastningen av den sammanslagna fonden, som skulle benämnas statens

hantverkslånefond, kan i anslutning till anförda uppgifter uppskattas till

(57,000 + 12,000 =) 69,000 kronor. Sedan riksdagen numera bifallit berörda

proposition, torde inkomsttitlarna för de nuvarande båda lånefonderna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

23

böra ersättas av en ny titel, »Statens hantverkslånefond», under vilken titel

för budgetåret 1936/1937 bör beräknas ett belopp av 69,000 kronor.

Riksgäldskontoret har beräknat riksgäldskontorets inkomstmedel

till allenast 560,000 kronor mot i statsverkspropositionen upptagna

3.925.000 kronor. Denna betydande minskning är i huvudsak föranledd

därav att Skandinaviska kreditaktiebolaget guldit återstoden av sitt statslån.

Mot riksgäldskontorets ifrågavarande beräkning har jag intet att erinra. I

enlighet härmed torde i riksstaten för budgetåret 1936/1937 böra under titeln

riksgäldskontorets inkomstmedel beräknas ett belopp av 560,000 kronor.

Under I anspråk tagna kapitaltillgångar och rubrik Statens

produktiva fonder har i statsverkspropositionen beräknats ett belopp av allenast

16,500 kronor uti återbetalning av allmänna byggnadslånefondens medel.

Med anledning av förslag i propositionen nr 193, som av riksdagen bifallits,

kan inkomsttiteln nu tillföras ytterligare medel.

I nämnda proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att åtgärder

måtte vidtagas för avveckling av Kalix träindustriaktiebolag och föreningen

Nederkalix industri u. p. a. Enligt vad nu beslutats skall avvecklingen av

nämnda bolag äga rum på det sätt att bolaget går i likvidation, därvid domänverket

uppträder såsom köpare av bolagets tillgångar. Köpeskillingen

skall täckas med anlitande av domänverkets driftsmedel och markinköpsfond.

Vid försäljningen inflytande medel skola i första hand användas för

återbetalning av bolagets skulder. Därest köpeskillingen kommer att överstiga

den sammanlagda skuldsumman, kommer vidare av det för utdelning

åt aktieägarna disponibla beloppet något mer än 75 °/o på grund av statens

aktieinnehav i bolaget att återgå till statsverket. Såsom riksräkenskapsverket

i utlåtande i ärendet anmärkt och på skäl nämnda ämbetsverk anfört,

bör en dylik å staten belöpande utdelning ävensom ett å riksstaten för budgetåret

1934/1935 från fonden för låneunderstöd till bolaget anvisat lånebelopp

å 1,500,000 kronor — eller den del därav som må komma att täckas

av köpeskillingen -— efter verkställd återleverering till statsverket tillföras

statsregleringsfonden och redovisas såsom inkomst å riksstaten under rubriken

I anspråk tagna kapitaltillgångar. Det för budgetåret 1936/1937 framlagda

förslaget till riksstat torde till följd härav böra ändras. Av anledning,

som framgår av propositionen nr 193, torde förenämnda å riksstatens

inkomstsida ingående medel icke böra upptagas till högre belopp än

1.400.000 kronor. Detta belopp torde böra beräknas under den i statsverkspropositionen

upptagna inkomsttiteln I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder. Jag erinrar att, såsom förut nämnts, i samma

proposition nr 193 föreslagits upptagande av ett anslag på riksstatens utgiftssida

på 1,400,000 kronor till avskrivning av lånekapital, anvisat åt föreningen

Nederkalix industri u. p. a., samt att riksdagen bifallit detta förslag.

Under I anspråk tagna kapitaltillgångar och rubriken Statens produktiva

fonder torde alltså böra för budgetåret 1936/1937 beräknas ett belopp av

(16,500 + 1,400,000=) 1,416,500 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj-.ts proposition nr 267.

I enlighet med vad jag tidigare förordat torde slutligen, för att en frigörelse

av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna budgetändamål

skall möjliggöras, det under I anspråk tagna kapitaltillgångar: 4.

Statsverkets kassafond i statsverkspropositionen upptagna beloppet på 59

miljoner kronor böra höjas till 60.5 miljoner kronor.

Departementschefen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag angående

det procenttal av stadgade grundbelopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1936 skall utgå — föreslå riksdagen

att besluta, att — i händelse av antagande av en försvarsreform

med den kostnadsram som förutsatts av särskilda

utskottet — inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1936

skall utgå med 155 procent av de i 18 § i förordningen örn

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.

Vidare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag såvitt avser upptagande å riksstaten

för budgetåret 1936/1937 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen

att under nyss angiven förutsättning i nämnda riksstat beräkna dessa

inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

............................ kronor 156,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ........................ » 30,000,000

Ytterligare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda

förslag såvitt avser upptagande å riksstaten för budgetåret

1936/1937 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå

riksdagen att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar

sålunda:

Utjämningsskatt, bevillning .......... kronor 9,700,000

Tullmedel, bevillning ................ » 152,000,000

Tobaksskatt, bevillning .............. » 85,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning. . » 14,500,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ............ » 89,000,000

Bidrag till bankinspektionen.......... » 110,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

25

Avgifter för prisreglering på jordbrukets

område ........................ kronor 11,000,000

Fyr- och båkmedel ................ » 3,500,000

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag .. » 20,000,000

Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen ...... » 30,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden.......... » 30,000

Allmänna järnvägslånefonden ........ » 678,000

Bibanelånefonden .................. » 9,000

Lånefonden för anskaffning av motor

vagnar m. m. åt enskilda järnvägar » 9,500

Vattenkraftslånefonden .............. » 260,000

Luftfartslånefonden ................ » 20,000

Gödselvårdslånefonden .............. » 20,000

Statens mejerilånefond .............. » 140,000

Statens sekundärlånefond för jordbrukare

............................ » 50,000

Kraftledningslånefonden ............ » 300,000

Arrendeegnahemsfonden ............ » 65,000

Västerbottens och Norrbottens nybygges
och

bostadsförbättringslånefond .... » 2,000

Täckdikningslånef onden ............ » 115,000

Fiskerilånefonden .................. s 120,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift .................... s 3,000

Rederilånefonden .................. » 610,000

Fonden för låneunderstöd .......... » 190,000

Riksgäldskontorets inkomstmedel .... » 560,000

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder...... » 1,416,500

4. Statsverkets kassafond ........ » 60,500,000;

dels föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1936/

1937 under rubriken B. lil. Fonden för statens aktier uppföra

följande inkomsttitel sålunda:

Svenska spannmålsaktiebolaget .......... kronor 225,000;

dels ock — med uteslutande av de i förslaget till riksstat för

budgetåret 1936/1937 upptagna inkomsttitlarna liantverkslånefonden

och lånefonden för ackordslån och förlagslån

åt hantverkare — föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret

1936/1937 under rubriken B. IV. Statens utlåningsfonder

uppföra följande inkomsttitel sålunda:

Statens hantverkslånefond .............. kronor 69,000.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

dels föreslå riksdagen att till ytterligare avsättning till

bankinspektionens fond under sjunde huvudtiteln för budgetåret

1936/1937 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 40,000;

dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt

förslag — föreslå riksdagen att bland utgifter för

kapitalökning under rubriken avbetalning å statsskulden

till avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett

förslagsanslag av .................... kronor 56,000,000,

därav 7,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel;

samt ett

reservationsanslag av..................kronor 60,500,000;

dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt

förslag angående anslag till avskrivning av lånekapital,

anvisat åt svenska spannmålsföreningen — föreslå riksdagen

att bland utgifter för kapitalökning under rubriken avbetalning

å statsskulden till avskrivning av lånekapital, anvisat

åt svenska spannmålsföreningen, för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett anslag av................kronor 9,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar MacDowall-Pihlström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267•

27

Bilaga A.

Beräkning rörande utfallet av riksstatens inkomstsida för budgetåret

1935/1936.

(Verkställd inom riksräkenskapsverket i april 1936.)

Underskott,

överskott,

Behållen

att ersättas

att till-

inkomst

av kassa-

förås kassa

belopp

fonden

fonden

A. Egentliga statsinkomster.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar..................

1.05

1.13

—

0.08

2. Prästerskapets till statsverket indrag-

na tionde ........................

1.24

1.25

—

0.01

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ......................

140.00

152.00

—

12.00

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

vulning........................

11.70

12.50

—

0.80

c. Extra inkomst- och förmögenhets-

skatt, bevillning ................

8.00

8.66

—

—

d. Utjämningsskatt, bevillning......

8.20

8.50

—

—

e. Utskiftningsskatt och ersättnings-

skatt, bevillning ................

0.30

0.25

0.05

—

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

0.35

0.33

0.02

—

g. Stämpelmedel, bevillning (därav

arvsskatt och skatt för gåva

27,000,000 kronor) ..............

57.00

i 61.00

—

2.30

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning ........

24.50

27.00

—

—

b. Gummiringsskatt, bevillning......

12.50

16.00

—

—

c. Bensinskatt, bevillning ..........

öl.oo

57.00

—

—

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning............

137.00

150.00

—

13.00

b. Accis å silke, bevillning..........

1.50

1.75

—

0.25

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning ............

15.00

15.50

—

—

d. Tobaksskatt, bevillning..........

79.00

83.50

—

4.50

e. Brännvinstillverkningsskatt, bevill-

ning ..........................

23.00

23.00

—

—

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevill-

ning:

a Partihandelsbolag ............

10.00

11.12

—

1.12

/? Detaljhandelsbolag............

20.00

19.49

0.51

—

g. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning ..

86.00

88.00

—

2.00

h. Maltskatt, bevillning............

28.00

26.50

1.50

—

Säger för skatter

715.34

764.48

2.08

36.06

II. Uppbörd i statens verksamhet........

50.39

» 55.31

1.27

1.73

III. Diverse inkomster....................

8.84

9.28

—

0.44

Säger för egentliga statsinkomster

774.57

829.07

3.35

38.23

1 Därav arvsskatt och skatt för gåva 28.60 milj. kronor.

2 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna ett överskott av 4.46 milj. kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 267•

I riksstaten

beräknat

belopp

Behållen

Underskott,

att ersättas

Överskott,

att till-

inkomst

av kassa-

föras kassa-

fonden

fonden

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

18.50

19.92

1.42

33.00

36.26

—

3.26

26.00

40.05

—

14.05

19.00

19.97

0.01

0.98

12.00

8.33

3.67

—

0.03

0.04

—

0.01

108.53

124.57

3.68

19.72

7.98

8.35

—

0.37

12.09

12.09

12.09

12.09

—

—

13.22

13.12

0.15

0.05

0.54

0.71

—

0.17

142.36

158.84

3.83

20.31

3.oo

4.50

—

1.50

7.00

3.93

3.07

—

0.73

1.43

—

0.70

8.02

8.02

_

—

8 .7

9.45

—

0.70

935.68

1,005.79

10.25

60.74

nettoöverskott

50.49

B.

Inkomster av statens produktiva

fonder.

Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning..............

Telegrafverket ....................

Statens järnvägar ................

Statens vattenfallsverk............

Domänverket......................

Statens reproduktionsanstalt........

Säger för statens affärsverksamhet

II. Statens allmänna fastighetsfond ..

lil. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopo
let

..............................

Säger för fonden för statens aktier

IV. Statens utlåningsfonder ..............

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..

Säger för inkomster av statens produktiva

fonder

C. Andel i riksbankens vinst.....

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel

E. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga

utgifter ........................

2. Reservationer å anslag för kapital
ökning.

.........................

3. Statens produktiva fonder ........

Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar

Summa för skattebudgetens inkomsttitlar

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

29

Bilaga B.

Riksräkenskapsverkets skrivelse den 20 maj 1936 till riksdagens

särskilda utskott

angående den väntade utvecklingen under de närmaste åren av det ekonomiska

och statsfinansiella läget.

Kungl. Maj:t har den 24 april 1936 anbefallt riksräkenskapsverket att verkställa

och till riksdagens särskilda utskott överlämna de utredningar rörande

den väntade utvecklingen under de närmaste åren av det ekonomiska och

statsfinansiella läget i vårt land, vilka må kunna på grundval av förefintligt

material åvägabringas och som kunna tjäna till ledning vid bedömandet

av de ekonomiska förutsättningarna för ordnandet av Sveriges försvarsväsende.

Rörande det riksräkenskapsverket sålunda lämnade utredningsuppdraget

vill ämbetsverket inledningsvis framhålla, att några säkra hållpunkter för

bedömandet av utvecklingen av det ekonomiska och statsfinansiella läget i

vårt land under de närmaste åren icke förefinnas och näppeligen kunna erhållas.

Vad särskilt angår den ekonomiska utvecklingen i Sverige, är denna

väsentligen beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen i världen. Sistnämnda

utvecklings nära samband med de politiska förhållandena i skilda

länder gör varje bedömande av det framtida ekonomiska läget såväl i världen

i allmänhet som i Sverige osäkert. Den statsfinansiella utvecklingen är i sin

tur väsentligen beroende av den ekonomiska utvecklingen, vadan jämväl beträffande

det statsfinansiella läget i vårt land möjligheterna att verkställa

någon beräkning rörande den framtida utvecklingen äro starkt begränsade.

Frågan om den framtida gestaltningen av det statsfinansiella läget blir än

mera obestämd på grund av att denna utveckling därjämte direkt påverkas

av statsmakternas framtida ställningstagande rörande såväl uttagande av

skatter och andra inkomster som anvisande av anslagsmedel för olika ändamål.

Oavsett betydelsen av nu angivna förhållanden måste varje bedömande av

den framtida utvecklingen av det ekonomiska och statsfinansiella läget utgå

från motsvarande utveckling under den senast förflutna tidsperioden. Till

belysning av sistnämnda utveckling har riksräkenskapsverket i ett till 1935

års riksdags särskilda utskott den 27 april 1935 avgivet utlåtande angående

utvecklingen i Sverige under senaste tid i ekonomiskt och statsfinansiellt avseende

meddelat sammanställningar rörande dels statsinkomsternas och statsutgifternas

utveckling under perioden 1923/24—4934/35, dels statsbudgetens

automatiska utgiftsstegringar särskilt under perioden 1923/24—

1932/33, dels slutligen nationalinkomstens utveckling m. m. sedan år 1913.

För klarläggande av statsbudgetens utvecklingstendenser har vidare material

av stort intresse sammanställts i de till 1936 års statsvcrksproposition avdelningen

»Inkomsterna» fogade särskilda utredningarna avseende dels de viktigare

statsinkomsternas utveckling sedan kalenderåret 1923 respektive budgetåret

1923/24 (bilaga D), dels stegringen av statens utgifter under budgetåren

1925/26—1934/35 (bilaga E). Riksräkenskapsverket tillåter sig

T nu förevarande sammanhang hänvisa till förenämnda av ämbetsverket utarbetade

utlåtande och inom finansdepartementet verkställda särskilda utredningar.

, . , . . ...

I fråga örn den framtida utvecklingen av det ekonomiska o-m statsfiaansi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

ella läget i vårt land äro — såsom riksräkenskapsverket i det föregående utvecklat

— förutsättningarna för ett bedömande mycket begränsade. Ämbetsverket

har vid sådant förhållande ansett sig böra stanna vid att söka angiva

allenast utvecklingstendensen under de närmast följande tre budgetåren. Vid

de av riksräkenskapsverket i sådant syfte verkställda beräkningarna har ämbetsverket

utgått från de skattesatser eller andra grunder för inkomsttillflödet

och de bestämmelser avseende utgiftsbelastningen, som jämlikt Kungl.

Maj:ts förslag till 1936 års riksdag förutsatts skola gälla för nästkommande

budgetår.

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkningar hava verkställts med

ledning av de till 1936 års statsverksproposition avdelningen »Inkomsterna»

fogade utredningarna rörande dels de viktigare statsinkomsternas utveckling

(förutberörda bilaga D), dels den automatiska utgiftsstegringen under budgetåren

1937/38 och 1938/39 (bilaga F). För nämnda utredningars komplettering

av finansdepartementet särskilt inhämtade ytterligare uppgifter hava

ställts till riksräkenskapsverkets disposition och utnyttjats vid ämbetsverkets

undersökningar.

Slutresultatet av beräkningarna rörande den framtida utvecklingen av

riksstatens s. k. v e r k 1 i g a inkomster framgår av efterföljande tablå.

Inkomster Stegring

Milj. kr. Milj. kr.

1934/35............................ 902.85

1935/36............................ 997.3 4 94.4 9

1936/37............................ 1,016.4 7 19.13

1937/38............................ 1,062.6 8 46.21

1938/39............................ 1,080.7 4 18. oe

De i tablån för budgetåren 1934/35 och 1935/36 upptagna inkomstbeloppen

motsvara beträffande det förstnämnda budgetåret de i budgetredovisningen

redovisade behållna inkomsterna och beträffande det sistnämnda budgetåret

det vid nuvarande tidpunkt beräknade inkomsttillflödet. Det för budgetåret

1936/37 angivna inkomstbeloppet motsvarar vad som nu kan beräknas komma

att uppföras i den riksstat för nästkommande budgetår, som inom kort

avses skola fastställas. De för budgetåren 1937/38 och 1938/39 angivna inkomstbeloppen

slutligen hava beräknats under den förutsättningen, att det

nuvarande konjunkturläget kommer att vidmakthållas. Någon konjunkturförbättring

utöver den nivå, som uppnåtts under den förflutna delen av innevarande

kalenderår, har vid förevarande beräkning icke förutsatts.

Vid bedömandet av tablåns siffror må uppmärksammas, att inkomst- och

förmögenhetsskatten, som för budgetåren 1934/35 och 1935/36 utgått efter

ett till 170 fastställt procenttal av grundbeloppet, för budgetåret 1936/37 beräknats

efter ett till 150 nedsatt procenttal.

Närmare uppgifter rörande den beräknade utvecklingen av olika inkomsttitlar

eller grupper av inkomsttitlar meddelas i närslutna bilaga.1

För ett mera ingående bedömande av utvecklingen av det statsfinansiella

läget erfordras emellertid, att vid sammanställandet av riksstatens inkomster

hänsyn tages till det förhållandet, att vissa inkomsttitlar äro inordnade i specialbudgeter

och sålunda reserverade för särskilda utgifter. Med frånräknande

av sistberörda inkomsttitlar meddelas i efterföljande tablå uppgifter

rörande utvecklingen av de till den allmänna budgeten hänförliga s. k. verkliga

inkomsterna:

1 Här utesluten. Ingår i huvudsak i tabellen bilaga C.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267>

31

Inkomster

Stegring ( + )

Minskning ( —

Milj. kr.

Milj. kr.

1934/35 ..............

.............. 735.19

1935/36 ..............

.............. 809.3 2

+ 74.13

1936/37 ..............

.............. 807.4 5

— 1.87

1937/38 ..............

.............. 920. o 6

+ 112.61

1938/39 ..............

.............. 934.12

+ 14.0 6

Den i förestående sammanställning redovisade, visserligen obetydliga nedgången

av det beräknade inkomsttillflödet under budgetåret 1936/37 sammanhänger

främst med att i inkomstsiffran för budgetåret 1935/36 ingå vissa stora

engångsinkomster ävensom med den berörda nedsättningen av inkomst- och

förmögenhetsskatten.

Inkomstsummans mycket stora stegring under budgetåret 1937/38 är främst

beroende på att avkastningen av vissa inkomsttitlar, vilka tidigare reserverats

för särskilda utgiftsändamål, från och med nämnda budgetår beräknats

vara disponibel för allmänna budgetändamål. Sålunda hava mot extra inkomst-

och förmögenhetsskatten svarande del av den föreslagna nya inkomst-

och förmögenhetsskatten samt i stämpelmedel ingående arvsskatt och

skatt för gåva ävensom inkomsten från Luossavaara-Iviirunavaara, vilka inkomsttitlar

för budgetåret 1936/37 ingått i den för avskrivning av fondens för

förlag till statsverket oräntabla kapitaltillgångar avsedda specialbudgeten,

för de följande budgetåren åter hänförts till den allmänna budgeten. Likaledes

hava för kommunal skatteutjämning tidigare reserverade inkomster (utjämningsskatten

och halva lotterivinstskatten) från och med budgetåret

1937/38 inräknats bland den allmänna budgetens inkomster. Nämnda överflyttningar

av inkomster från specialbudgeterna till den allmänna budgeten

representera en för allmänna budgetändamål disponibel sammanlagd inkomststegring

av omkring 60 miljoner kronor.

Av den för budgetåret 1937/38 beräknade inkomststegringen i övrigt hänföra

sig 31 miljoner kronor till inkomsttiteln »Bidrag från folkpensioneringsfonden»

och 10 miljoner kronor till den av konjunkturförhållandena under

innevarande kalenderår beroende inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.

I jämförelse med det i riksstatsförslaget för budgetåret 1936/37 beräknade

inkomsttillflödet skulle enligt förestående uppskattningar stegringen av de

för allmänna budgetändamål tillgängliga inkomsterna uppgå till 120.76 miljoner

kronor för budgetåret 1937/38 och till 134.82 miljoner kronor för budgetåret

1938/39. Uppmärksammas må emellertid, att i nämnda stegringsbelopp

ingå tidigare å särskild specialbudget redovisade, för kommunal skatteutjämning

reserverade inkomster, vilka för budgetåret 1936/37 beräknats

till 10.90 miljoner kronor. Frånräknas angivna belopp, begränsas inkomststegringen

för budgetåret 1937/38 till 109 .86 miljoner kronor och för budgetåret

1938/39 till 123.92 miljoner kronor.

Vad stats ut g i fterna angår, låter det sig — såsom framhållits i

nämnda bil. F till inkomstberäkningen i årets statsverksproposition — icke

göra att verkställa någon förhandsuppskattning rörande utgifterna i allmänhet.

Med begränsning till den s. k. automatiska utgiftsökningen kan dock

någon föreställning erhållas rörande de ofrånkomliga anslagskraven under

de närmaste åren.

I nämnda bilaga till statsverkspropositionen framlades en sammanställning

rörande utgiftsökningarna av nämnda beskaffenhet i förhållande till riksstatsförslaget

för budgetåret 1936/37. Enligt denna sammanställning skulle

utgifterna för civila ändamål, bortsett från specialbudgeter, stiga med

30,130,000 kronor under budgetåret 1937/38 och med 43,545,000 kronor un
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 267-

der det därpå följande året. Dessa belopp angåvos dock vara minimisiffror.

I sammanställningen hade endast medtagits sådana utgiftsökningar, vilka

kunde beräknas följa av tidigare fattade beslut eller förväntas inträda vid

bifall till tilltänkta förslag till 1936 års riksdag.

Vid bearbetning av de uppgifter, som nu införskaffats av finansdepartementet,

har erhållits följande tablå över den automatiska utgiftsökningen

under budgetåren 1937/38 och 1938/39, utöver av årets riksdag godkända

eller i propositioner framlagda förslag. I tablån hava icke medtagits utgifter,

vilka ingå i specialbudgeter och alltså finansieras med särskilda inkomstmedel.

II. Justitiedepartementet ........

III. Utrikesdepartementet .........

V. Socialdepartementet .........

VI. Kommunikationsdepartementet

VII. Finansdepartementet .........

VIII. Ecklesiastikdepartementet -----

IX. Jordbruksdepartementet......

XI. Pensionsväsendet ............

Ökning resp. minskning (—)

1937/38

1938/39

50,000

50,000

59,000

59,000

54,275,000

67,000,000

391,000

516,000

380,000

— 80,000

7,965,000

8,265,000

175,000

300,000

1,700,000

3,600,000

Summa kronor 64,995,000 79,710,000

För II, VI, VII, IX och XI huvudtitlarna har ej redovisats någon ändring.

Posten för III huvudtiteln är helt nytillkommen.

V huvudtiteln utvisar den största förändringen. Detta sammanhänger

emellertid främst med att — i samband med uppförandet å förut berörda

bilaga rörande inkomstutvecklingen av de fortsatta bidragen från folkpensioneringsfonden

— stegringen av utgifterna för folkpensioneringen nu upptagits

brutto, alltså utan avdrag av bidragen från fonden. Denna omläggning

innebär en höjning av siffran för utgiftsökningen med 31 miljoner kronor

för budgetåret 1937/38 och med 32 miljoner för det följande året. Därest

bidragen från nämnda fond fråndragas utgifterna, erhålles emellertid samma

nettoökning, som redovisades i statsverkspropositionens sammanställning,

eller 15 respektive 21 miljoner kronor. I övrigt är höjningen å V huvudtiteln

till ett belopp av 2.3 respektive 2.6 miljoner kronor att återföra på kostnader

för allmän sjukvård.

Den för VIII huvudtiteln redovisade höjningen hänför sig till tre större

poster, med stegring å tillsammans 1,506,000 kronor för vartdera av de båda

ifrågavarande budgetåren.

Beträffande de utgiftsökningar, vilka ej äro av automatisk beskaffenhet,

torde här endast kunna framhållas, att desamma — även bortsett från försvarskostnaderna

— synas vara av betydande omfattning. Om dessa utgiftsökningar

saknar riksräkenskapsverket emellertid möjlighet att närmare yttra

sig. ____

Det torde i detta sammanhang böra erinras, att på grund av utfallet av nu

löpande statsreglering kassafonden den 30 juni 1936 beräknas stiga till 138.8

miljoner kronor. I årets statsverksproposition har föreslagits, att av fonden

ett belopp av 59 miljoner kronor skall tagas i anspråk å nästa års riksstat,

för slutamortering av de för allmänna arbeten m. m. upptagna krislånen.

För nämnda amortering har emellertid i statsverkspropositionen jämväl bundits

den beräknade inkomsten av Luossavaara-Iviirunavaara aktiebolag, 12

miljoner kronor. Därest sistnämnda belopp i enlighet med riksräkenskaps
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

33

verkets ovan framlagda beräkning höjes med 8 miljoner kronor och dessa

läggas till förberörda siffra av 12 miljoner kronor, skulle av kassafonden

behöva tagas i anspråk allenast 51 miljoner kronor. Efter avdrag av detta

belopp skulle fonden alltså per den 1 juli 1936 uppgå till 87.8 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket vill till slut framhålla, att de av verket nu verkställda

förhandsberäkningarna rörande den statsfinansiella utvecklingen äro i

hög grad osäkra. Att betydande avvikelser beträffande inkomstberäkningarna

komma att inträda, på grund av konjunkturförhållanden m. m., är

sålunda otvivelaktigt, utan att nu kan bedömas på vilka punkter avvikelserna

komma att inträda. Beträffande utgifterna är, såsom ovan antytts, ovissheten

särskilt att tillskriva politiska avgöranden.

Stockholm den 20 maj 1936.

Erik Stridsberg.

P. S. Runemark.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 267.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 267.

Bilaga C.

Översikt över beräknade inkomstförändringar budgetåren 1936/1937—1938/1939

i förhållande till riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937.

Sammanställd inom finansdepartementet på grundval av bilaga till riksräkenskapsverkets

skrivelse den 20 maj 1936 (bilaga B).

Riksstats-

Riksräkenskapsverkets berak-

Förskjutningar i förhållande

förslaget

!1936/1937

ning (milj. kr.)

till riksstatsförslaget (milj. kr.)

(milj. kr.)

!1936/1937

.1937/1938

1938/1939

1936/1937

1937/1938

1938/1939

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ..........

1.10

1.10

1.10

1.10

2. Prästerskapets till statsverket

indragna tionde............

1.05

1.05

0.84

0.65

— 0.21

— 0.40

3. Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhets- skatt, bevillning..........

b. Särskild skatt å förmögen- het, bevillning............

c. Extra inkomst- och förmö- genhetsskatt, bevillning....

d. Utjämningsskatt, bevillning

e. Utskiftningsskatt och ersätt- ningsskatt, bevillning......

142.00

13.00

9.50

9.20

0.26

150.00

13.00

10.00

9.70

0.25

193.00

0.25

196.00

0.25

+ 8.00

+ 0.50

+ 0.50

+ 19.30

+ 22.30

f. Bevillningsavgifter för sär- skilda förmåner och rättig- heter, bevillning..........

0.35

0.35

0.40

0.4 0

+ 0.05

+ 0.05

g. Stämpelmedel, bevillning ..

63.00

63.00

63.50

64.00

—

+ 0.50

+ 1.00

4. Automobilskattemedel, bevill- ning ......................

103.00

104.00

108.00

112.00

+ 1.00

+ 5.00

+ 9.00

5. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning......

150.00

153.00

156.00

158.00

+ 3.00

+ 6.00

+ 8.00

b. Accis å silke, bevillning____

2.00

2.00

2.20

2.40

—

+ 0.20

+ 0.40

c. Accis å margarin och vissa

andra fettvaror, bevillning

11.00

11.00

11.00

11.00

d. Tobaksskatt, bevillning ....

84.00

85.00

86.50

88.00

+ 1.00

+ 2.50

+ 4.00

e. Brännvinstillverknings- skatt, bevillning..........

14.00

14.50

16.00

16.50

+ 0.50

+ 2.00

+ 2.50

f. Rusdrycksförsäljningsme- del. bevillning............

32.00

32.00

32.50

33.00

+ 0.50

+ 1.00

g. Omsättnings- och utskänk- ningsskatt å spritdrycker,

bevillning................

90.00

89.00

90.00

91.00

- 1.00

+ 1.00

h. Maltskatt, bevillning......

28.oo

28.00

28.50

29.00

—

+ 0.50

+ 1.00

Säger för skatter

753.45

766.95

789.79

803.30

+ 13.50

+ 36.34

+ 49.85

II. Uppbörd i statens verksamhet..

54.06

52.30

52.70

53.00

- 1.76

- 1.36

- 1.06

III. Bidrag från folkpensionerings- fonden ......................

18.00

18.00

49.00

50.00

+ 31.00

+ 32.00

IV. Diverse inkomster ............

8.42

8.42

8.50

8.50

—

+ 0.08

+ 0.08

Säger för egentliga statsinkomster

833.93

845.67

899,99

914.80

+ 11.74

+ 66.06

+ 80.87

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

35

Riksstats-

Riksräkenskapsverkets berak-

Förskjutningar i förhållande

förslaget

ning (milj. kr.)

till riksstatsförslaget (milj. kr.)

1936/1937

(milj. kr.)

1936/1937

1937/1938

1938/1939

1936/1937

1937/1938

1938/1939

B. Inkomster av statens pro-

duktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning........

20.00

20.00

20.00

20.00

—

—

—

2. Telegrafverket..............

35.00

35.00

36.50

38.00

—

+ 1.50

+ 3.00

3. Statens järnvägar ..........

36.00

36.00

36.00

36.00

—

—

—

4. Statens vattenfallsverk......

20.00

20.00

20.50

21.00

—

+ 0.50

+ 1.00

5. Domänverket ..............

10.00

10.00

10.00

10.00

—

—

—

6. Statens reproduktionsanstalt

0.03

0.03

0.03

0.03

—

—

—

Säger för statens affärsverksamhet

121.03

121.03

123.03

125.03

—

+ 2.00

+ 4.oo

II. Statens allmänna fastighetsfond

7.30

7.50

7.75

8.00

+ 0.20

+ 0.45

-r 0.70

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara ak-

tiebolag....................

12.00

20.00

10.00

lO.oo

+ 8.00

- 2.00

- 2.00

2. Aktiebolaget Svenska tobaks-

monopolet..................

1.60

1.60

1.60

1.60

—

—

3. Svenska spannmålsaktiebo-

laget ......................

—

0.23

0.23

0.23

+ 0.23

+ 0.23

+ 0.23

Säger för fonden för statens aktier

13.60

21.83

11.83

11.83

+ 8.23

- 1.77

- 1.77

IV. Statens utlåningsfonder........

15.52

14.90

16 50

17.50

- 0.62

+ 0.98

+ 1.98

V. Statsverkets fond av rusdrycks-

medel........................

0.48

0.48

0.48

0.48

—

—

—

Säger för inkomster av statens pro-

duktiva fonder..................

157.93

165.74

159.59

162.84

+ 7.81

+ 1.66

+ 4.91

C. Andel i riksbankens vinst ..

4.50

4.50

3.00

3.00

—

- 1.50

- 1.60

1). Riksgälds kontorets inkomst-

medel ..............

3.98

0.56

O.io

0.10

— 3.37

— 3.83

— 8.83

Summa verkliga inkomster

1,000.29

1,016.47

1,062.68

1,080.74

+ 16.18

+ 62.39

+ S0.45

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Sammanfattning av översikten över de beräknade inkomstförändringarna i förhållande

till riksstatsförslaget för budgetåret 1936/1937 (milj. kr.)

1936/1937

1937/1938

1938/1939

Stegringen av den totala budgetens verkliga inkomster____

+ 16.18

+

62.39

+ 80.45

Korrektion för specialbudgeter med undantag av special- budgeten för avskrivning av visst i fonden för förlag till

statsverket ingående lånekapital:

Avsättning till automobilskattemedelsfonden ....

- 1.00

5.00

- 9.00

Avsättning till jordbrukets prisregleringsfond____

+ 2.00

+

2.00

+ 2.00

Uppbörd i statens verksamhet att direkt överföras till

särskilda diversemedelsfonder ....

- 0.04

_

0.04

- 0.04

Säger

+ 17.14

+

59.35

+ 73.41

Avgår (—) resp. tillkommer ( + ):

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.....

- 0.50

+

9.50

+ 9.50

Arvsskatt och skatt för gåva ....

—

+

29.00

+ 29.00

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ........

- 8.00

+

12.00

+ 12.00

Säger

+ 8.64

+109.85

+ 123.91

Avgår (—) resp. tillkommer ( + ):

Utjämningsskatt ............

- 0.50

+

9.20

+ 9.20

Hälften av lotterivinstskatten............

—

+

1.70

+ 1.70

Stegringen av allmänna budgetens verkliga inkomster

+ 8.14

+1

.20.75

+ 134.81

367143. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1936:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i propositionen nr 267 gjorda framställningar om anslag till avbetalning å st a1 i texten
  2. Rskr. 1936:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående ytterligare avsättning till bankinspektionens fond. a1 i texten
  3. SU 1936:171 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1936/1937. s. 6 i texten
  4. BevU 1936:50 Bevillningsutskottets betänkande Nr 50 s. 1 i texten
  5. SU 1936:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående ytterligare avsättning till bankinspektionens fond. a1 i texten

Visa alla 6