Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170) med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden, m. m

1936-02-21 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:85, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170) med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

1

Nr 85.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr

170) med särskilda bestämmelser om handläggning av

inskrivningsärenden, m. m.; given Stockholms slott den

21 februari 1936.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170)

med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden;

2) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16

s. 1) angående förlagsinteckning;

3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)

om inteckning i fartyg;

4) lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 (nr

42 s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden;

5) lag om ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen;

6) lag om ändrad lydelse av 21 § konkurslagen; och

7) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 22 juni 1920 (nr 474) med

vissa bestämmelser örn registrering av elektriska anläggningar samt om rätt

till elektrisk kraft m. m.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs- och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Bihang till riksdagens protokoll 1986. 1 sami. Nr 86.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170) med

särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsåren den.

Härigenom förordnas, att 1, 7, 9, 15 och 17 §§ lagen den 3 juni 1932 med

särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Ärenden angående lagfart å fång till fast egendom och inteckning i sådan

egendom samt inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt och fång till sådan rätt

ävensom inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt, så ock andra ärenden vilka

efter vad därom är föreskrivet skola antecknas i lagfarts-, intecknings- eller

tomträttsprotokollet (inskrivningsärenden), skola upptagas och behandlas av

inskrivningsdomaren i rättens ställe; och skall vad i lag eller författning finnes

stadgat i avseende å rätten eller domaren härefter lämpas.

7 §•

Då ansökan göres örn lagfart eller inteckning i fast egendom eller örn inskrivning

av tomträtt, vattenfallsrätt eller fång till sådan rätt eller ock örn inteckning

i tomträtt eller vattenfallsrätt, skall den till grund för ansökningen

åberopade handlingen vara åtföljd av två till riktigheten styrkta avskrifter.

Äro ej avskrifter ingivna, besörje inskrivningsdomaren mot stadgad avgift

handlingens avskrivande.

9 §•

Örn inskrivningsdomarens beslut eller annan i inskrivningsärende vidtagen

åtgärd meddelas besked genom bevis, som tecknas å den till grund för ansökningen

åberopade handlingen. Beviset skall innehålla uppgift å det rum i

fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken, vari inskrivningen verkställts.

Innefattar beslutet---för beslutet.

Då lagfart eller inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt eller fång till sådan

rätt beviljas, meddelas tillika särskilt bevis enligt vad därom är stadgat.

15 §.

Bifalles ansökan i inskrivningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning

gjord i fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken. Bifalles ej ansökningen,

skall i boken ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 85.

3

avslagits eller förklarats vilande eller att ärendet uppskjutits; anteckning örn

skälen för beslutet upptages i akten.

Sker anmälan om förhållande, som efter vad i lag eller författning är stadgat

skall antecknas i lagfarts-, intecknings- eller tomträttsprotokollet, varde

inskrivning därom gjord i boken.

17 §.

Vad i särskilda författningar finnes stadgat örn insändande till hovrätt av

lagfarts-, intecknings- och tomträttsprotokoll skall äga motsvarande tillämpning

i fråga örn dagboken jämte handling varom i 7 § är sagt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Genom denna lag upphävas 15 § och 16 § sista stycket lagen den 14 juni

1907 örn inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fäng till sadan

rätt ävensom 21 § och 22 § sista stycket lagen samma dag om inteckning i

tomträtt och vattenfallsrätt liksom ock de eljest i lag eller författning meddelade

stadganden, som ersatts genom bestämmelser i denna lag.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1)

angående förlagsinteckning.

Härigenom förordnas, att 2, 3, 4, 8 a, 9, 12, 13 och 14 §§ förordningen den

13 april 1883 angående förlagsinteckning1 skola erhålla följande ändrade lydelse

:

2 §•

Ärende angående förlagsinteckning upptages, då rörelsen drives i stad där

rådstuvurätt finnes, av inskrivningsdomaren därstädes och, då rörelsen drives

å landet eller i stad som i judiciellt avseende är förenad med landsbygd, av

inskrivningsdomaren i den stad där länsstyrelsen har sitt säte.

3 §.

Då förlagsinteckning sökes, skall den handling på grund varav inteckning

äskas ingivas i huvudskrift samt vara åtföljd dels av intyg av magistrat eller

landsfiskal, att förlagstagaren utövar den uppgivna rörelsen samt att denna

är av den art och drives i den omfattning som i 1 § sägs, dels ock, där enligt

särskilda författningar anmälan hos ämbetsmyndighct eller tillstånd av sådan

1 Senaste lydelse av 3, 4, 9, 13 och 14 §§ se SFS 1932: 172; 8 a § tillagd se SFS 1934: 258.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

myndighet fordras för rörelsens drivande, av bevis att anmälan skett eller tillstånd

meddelats.

4 §.

År utfästelsen ej så upprättad som i 1 § sägs, eller har sökanden ej iakttagit

vad enligt 3 § åligger honom, varde ansökningen avslagen.

8a§.

Vill någon att i den bok varom förmäles i 12 § skall antecknas att han

innehar inteckningshandling, uppvise handlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren;

och gore denne i boken anteckning om innehavet samt åteckne

handlingen bevis om åtgärden.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdomare

vid rådstuvurätt. Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis

örn uppvisandet och ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis;

sedan ingive inteckningshavaren för anteckningens verkställande sistnämnda

bevis till den inskrivningsdomare som i första stycket avses.

9 §.

Vill någon låta förlagsinteckning helt eller för visst belopp dödas eller låta

inteckning under annan nedsättas, skall inteckningshandlingen i huvudskrift

uppvisas för inskrivningsdomaren.

Inteckning må ej sättas efter annan, med mindre den tillika sättes att gälla

efter den eller de inteckningar, vilka äga lika eller bättre rätt än denna.

12 §.

Ärende angående förlagsinteckning må upptagas allenast å inskrivningsdag.

Bifalles ansökan i inteckningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning

gjord i en särskild för ändamålet inrättad bok. Bifalles ej ansökningen, skall

i boken ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen avslagits eller

att ärendet uppskjutits.

Bevis örn inskrivningen skall tecknas å den i ärendet företedda handlingen.

Har ansökan ej bifallits, skall tillika sökanden eller hans ombud genast i rekommenderat

brev underrättas om skälen för beslutet.

Handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter.

13 §.

över inskrivningsdomarens beslut enligt denna lag må klagan föras hos hovrätten.

Har beslut varigenom ansökan örn förlagsinteckning helt eller delvis avslagits

blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden pliktig att inom tre månader

från det utslaget örn ändringen vunnit laga kraft förete detsamma hos

inskrivningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning, som på

grund av utslaget beviljas, gäller såsom vore den sökt först å den dag utslaget

företes för inskrivningsdomaren.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

14 §.

Närmare föreskrifter om boken över förlagsinteckningar samt angående tilllämpningen

i övrigt av vad om förlagsinteckning är stadgat meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)

om inteckning i fartyg.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 7, 8, 10—12, 17 a, 18, 19 samt 29—35 §§ lagen

den 10 maj 1901 örn inteckning i fartyg1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives, samt att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad

40 §, av nedan angivna lydelse:

3 §.

Ärenden angående inteckning i fartyg upptagas av den inskrivningsdomare

vid Stockholms rådstuvurätt som därtill är utsedd.

över inteckningar i fartyg skall föras särskild inteckningsbok.

4 §•

Då inteckning sökes, skall fordringshandlingen i huvudskrift ingivas till

inskrivningsdomaren.

Första gången---särskilt stadgat.

7 §.

Sökes inteckning och är ej ansökningen grundad på medgivande av den

som, enligt vad fartygsregistret utvisar, byggt fartyget, skall i ärendet styrkas,

att från honom äganderätten övergått till den som medgivit inteckningen.

Vad sålunda är stadgat åge dock ej tillämpning, där fartyget varit i utländsk

ägo eller blivit i registret infört före den 1 januari 1902, utan skall

i ty fall, så framt ej eljest laga hinder möter, inteckning beviljas, där den

som medgivit inteckningen antingen blivit vid fartygets införande i registret

antecknad såsom ägare eller bevisligen härleder sin rätt från den först inskrivne

ägaren.

Har fartyget---hinder möter.

Ej må —--till fartyg.

1 Senaste lydelse av 4 § se SFS 1920:186, av 10 och 29 §§ se SFS 1921: 242, av 31 § se SFS

1933:257 och av 33 § se SFS 1931:88; 17 a § tillagd se SFS 1934: 257.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

8 §.

Varder inför inskrivningsdomaren upplyst, att klander å den av sökanden

uppgivne fartygsägarens åtkomst blivit vid domstol anhängiggjort, och visas

ej att det klander är genom laga kraft ägande beslut ogillat, varde ansökningen

avslagen.

10 §.

Är, när---ansökningen avslås.

Är på grund av ansökning som nu sagts inteckning meddelad, vare den

utan verkan; och varde, när förhållandet styrkes, anteckning därom gjord i inteckningsboken.

11 §.

Finnes ej ansökan om inteckning böra genast avslås, anskaffe inskrivningsdomaren,

innan yttrande över ansökningen meddelas, från den myndighet som

förer fartygsregistret avskrift av vad däri finnes infört örn det fartyg ansökningen

avser.

12 §.

Då inteckning blivit beviljad, teckne inskrivningsdomaren bevis därom å

fordringshandlingen.

17 a §.

Vill någon att i inteekningsboken skall antecknas att han innebar inteckningsbandling,

uppvise handlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren; och

gore denne i boken anteckning örn innehavet samt åteckne handlingen bevis örn

åtgärden.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdomare.

Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis örn uppvisandet och

ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis; sedan ingive inteckningshavaren

för anteckningens verkställande sistnämnda bevis till den inskrivningsdomare

som i första stycket avses.

18 §.

Vill någon låta inteckning helt och hållet eller för visst belopp dödas, uppvise

fordringshandlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren; och varde

bevis örn dödandet tecknat å handlingen.

Vill någon — -— — är sagt.

19 §.

Är helt fartyg sålt efter utmätning eller eljest i den ordning som örn utmätt

fartyg finnes stadgad, vare, sedan köpeskillingen blivit emellan borgenärerna

fördelad, inteckning för fordran, som antingen alldeles icke eller endast

till någon del kunnat av köpeskillingen gäldas, utan verkan. Sådan inteckning

varde, ändå att inteckningshandlingen ej i huvudskrift företes, dödad,

där ny ägare av fartyget eller lott däri, sedan försäljningen vunnit laga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

7

kraft, det äskar och till inskrivningsdomaren ingiver bevis om de inteckningar,

som vid fartygets försäljning däri funnos, så ock handling, som visar köpeskillingens

fördelning, samt intyg att fördelningen blivit godkänd eller vunnit

laga kraft.

29 §.

Då utmätning skett av fartyg som blivit i fartygsregistret infört, eller

jämlikt 71 § konkurslagen äskats att intecknat fartyg må utmätningsvis säljas,

skall, sedan i enlighet med 85 § utsökningslagen bevis härom inkommit

till inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras anteckning örn förhållandet

i inteckningsboken. Visas att utmätningen upphävts eller att frågan

örn fartygets försäljning eljest förfallit, varde ock sådant i boken antecknat.

Har vid försäljning av fartyg i den ordning utsökningslagen bestämmer

fordran, som är i fartyget intecknad, kunnat till fullo gäldas av köpeskillingen,

skall anmärkning därom göras i inteckningsboken, där ny ägare, sedan

försäljningen vunnit laga kraft, det äskar och till inskrivningsdomaren ingiver

bevis örn de inteckningar som vid fartygets försäljning däri funnos, så ock

handling, som visar köpeskillingens fördelning, samt intyg att fördelningen

blivit godkänd eller vunnit laga kraft.

30 §.

Inkommer till inskrivningsdomaren handling, som utvisar att fartyg i den

ordning sjölagen stadgar förklarats icke vara istandsättligt, och är fartyget

för gäld intecknat, skall å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet

i inteckningsboken.

31 §.

Handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter.

Har i inteckningsärende sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit

förklaring av betydelse för ärendets prövning, eller har särskild utredning i

ärendet funnits nödig, skall vad därutinnan antecknats upptagas i akten och

bestyrkas av inskrivningsdomaren.

Bifalles ansökan i inteckningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning

gjord i inteckningsboken. Bifalles ej ansökningen, skall i inteckningsboken

ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen avslagits eller att ärendet

uppskjutits; anteckning örn skälen för beslutet upptages i akten.

32 §.

Innefattar inskrivningsdomarens beslut att ansökan ej bifallits, skall sökanden

eller hans ombud genast i rekommenderat brev underrättas örn skälen för

beslutet; och skall tillika den i ärendet företedda handlingen förses med bevis

om beslutet.

33 §.

Ärende angående inteckning i fartyg må upptagas allenast å inskrivningsdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

34 §.

över inskrivningsdomarens beslut enligt denna lag må klagan föras hos hovrätten.

35 §.

Har beslut, varigenom ansökan örn intecknings beviljande helt och hållet

eller till någon del avslagits, blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden

pliktig att inom tre månader från det utslaget örn ändringen vunnit laga kraft

förete detsamma hos inskrivningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning,

som pa grund av utslaget beviljas, gäller så som vore den sökt först

a den dag utslaget företes för inskrivningsdomaren.

40 §.

Närmare föreskrifter örn inteckningsboken samt angående tillämpningen i

övrigt av denna dag meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 (nr 42

s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och

andra ärenden.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 angående

särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §-

Där ej förordnande meddelats örn inrättande av akter för tillvaratagande av

handlingar och utredning i inskrivningsärenden, skall av inskrivningsdomaren

förås följande protokoll, nämligen: ett över lagfarter å fång till fast egendom

(lagfartsprotokoll); ett över inteckningar i sådan egendom (inteckningsprotokoll);

ä,vensom ett över inskrivningar av tomträtt samt av fång till sådan rätt,

inteckningar ^i tomträtt, inskrivningar av vattenfallsrätt samt av fång till

sadan rätt, så ock över inteckningar i vattenfallsrätt (tomträttsprotokoll).

. över följande ärenden skola vid underrätt föras särskilda protokoll, nämligen:

ett över ärenden angående förmynderskap och godmanskap (förmynderskap

sprotokoll) ; ett över äktenskapsförord (äktenskapsförordsprotokoll); samt

ett över bouppteckningar, testamenten som vid domstolen bevakas, åtgärder

1 Senaste lydelse ay 1 § se SFS 1933:328 och av 2 § se SFS 1924:334.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 85.

9

som avses i 9 kap. lagen örn arv och 8 kap. lagen om testamente, förordnande

eller entledigande av god man, varom förmäles i lagen örn allmänna arvsfonden,

samt avhandlingar örn lösöreköp (bouppteckningsprotokoll).

För varje---den döde.

Har någotdera----protokollet anmärkt.

2 §.

De i 1 § första stycket nämnda protokoll skola insändas till hovrätten, å

landet av domaren för varje halvår inom tre månader efter utgången därav, och

i stad av inskrivningsdomaren för varje månad inom utgången av nästa månad

därefter. Protokoll varom förmäles i 1 § andra stycket skola insändas till

hovrätten, å landet av den som hållit tingssammanträde vid vilket sådant

protokoll förts inom tre månader från tingets avslutande, och i stad av rådstuvurätten

för varje månad inom utgången av nästa månad därefter. I det

exemplar av förmynderskapsprotokollet som insändes till hovrätten skola endast

införas ärenden som angå inskrivning av förmynderskap eller godmanskap,

anteckning att förmynderskap innehaves av den, som på grund av lag

är förmyndare, eller förordnande eller entledigande av förmyndare eller god

man, samt ärenden vilka röra tillstånd till åtgärd beträffande fast egendom.

Försummas skyldigheten —---föreläggandet fortfarit.

Är i —--är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 85 § utsökningslagen1 skall i nedan angivna del

erhålla följande ändrade lydelse:

85 §.

Då fast---det tillkänna.

Då fast--— utmätningen skett.

Utmätes fartyg som blivit i fartygsregistret infört, åligger utmätningsmannen

att ofördröjligen till den myndighet, som handlägger ärenden angående

inteckning i fartyg, insända bevis örn utmätningen med angivande av fartygets

registreringsnummer. Sker utmätning av fartygslott, insände utmätningsmannen

ofördröjligen bevis därom till den myndighet som förer fartygs
-

1 Senaste lydelse se SFS 1921:301.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

registret; och varde i det bevis intagna de uppgifter, som för fartygets säkra

urskiljande erfordras.

Myndighet, vilken---är sagt.

Sker utmätning---till kommerskollegium.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse ar 21 § konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 21 § konkurslagen skall i nedan angivna del erhålla

följande ändrade lydelse:

21 §.

Konkursdomaren skall---—-i konkurs.

Avträdes ämbets- eller — — — närmaste förman.

Utvisar den i anledning av konkursen upprättade bouppteckningen att fast

egendom finnes i boet, skall så snart ske kan å inskrivningsdag örn konkursen

göras anteckning i inteckningsprotokollet samt i intecknings- eller

fastighetsboken. Ligger egendomen inom annan rätts domvärjo, skall för verkställande

av sådan anteckning konkursdomaren ofördröjligen till inskrivningsdomaren

i den ort där egendomen ligger insända bevis örn konkursen jämte utdrag

ur bouppteckningen. Hör till boet fartyg som blivit infört i fartygsregistret,

skall anmälan örn konkursen med angivande av fartygets registreringsnummer

ofördröjligen göras till den myndighet som handlägger ärenden

angående inteckning i fartyg; och varde å den inskrivningsdag, då det först

kan ske, anteckning örn konkursen gjord i inteckningsboken för fartyg. Hör

till boet lott i fartyg, skall anmälan örn konkursen ofördröjligen avsändas till

den myndighet som för fartygsregistret; och varde i anmälningen intagna de

uppgifter som erfordras för fartygets säkra urskiljande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 22 juni 1920 (nr 474) med

vissa bestämmelser örn registrering av elektriska anläggningar samt

örn rätt till elektrisk kraft m. m.

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser

örn registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft

m. m. skall erhålla följande ändrade lydelse:

9 §.

Inteckningshandling varom i 8 § andra eller fjärde stycket föTmäles må, i

stället för att ingivas till kommerskollegium, företes för inskrivningsdomare.

Denne läte, då sådant sker, i sitt inteckningsprotokoll korteligen intaga, vad

handlingen innehåller med dag och årtal då den utgavs, av vilken rätt eller inskrivningsdomare

inteckningen är beviljad, när och under vilken paragraf i

protokollet det skedde, och när inteckningen förnyades, nedsattes eller annorledes

förändrades örn det skett, samt, då fråga är örn inteckning för annat än

fordran, allt vad av de i ärendet företedda handlingar kan inhämtas örn vem

rättigheten tillhör; teckne ock bevis å handlingen, att den varit företedd för

vinnande av registrering av understation eller för upphävande av registrering

av ledning eller dylik station. Sedan ingives protokollet däröver till kommerskollegium;

och vare detta så gillt, som örn handlingen där blivit företedd.

I fråga örn förlagsinteckning gälle i tillämpliga delar vad i första stycket

stadgas, dock att inteckningshandlingen alltid skall företes för inskrivningsdomare

vid rådhusrätt och föreskrivna uppgifter intagas i särskilt bevis som

utfärdas av inskrivningsdomaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 december 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler fråga om förenkling

av inskrivningsförfarandet i tomträtts- och vattenfallsrättsärenden samt

ärenden angående förlag sinteckning och inteckning i fartyg samt anför:

»Inskrivningsförfarandet i tomträtts- och vattenfallsrättsärenden samt ärenden

angående förlagsinteekning och inteckning i fartyg är för närvarande reglerat

genom bestämmelser i lagen den 14 juni 1907 örn inskrivning av tomträtt

och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt, lagen samma dag örn inteckning

i tomträtt och vattenfallsrätt, förordningen den 13 april 1883 angående

förlagsinteekning samt lagen den 10 maj 1901 örn inteckning i fartyg.

Dessa bestämmelser innefatta bland annat att ärendena skola upptagas och

prövas av rätten, varvid är att märka att ärenden angående förlagsinteekning

handläggas allenast vid rådhusrätt och ärenden angående fartygsinteckning

allenast vid Stockholms rådhusrätt. Ärenden av nämnda slag må i stad upptagas

endast a mandag eller, örn helgdag då inträffar, nästa söckendag därefter.

Tomträtts- och vattenfallsrättsärenden upptagas å landet såsom regel endast å

allmänna tingssammanträden; dock kunna dylika ärenden förekomma jämväl å

sådana tingssammanträden med tremansnämnd, som jämlikt lagen den 7 maj

1918 örn särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och

ärenden kunna hallas i tingslag, där Kungl. Maj :t med hänsyn till ortsförhållandena

så prövar nödigt.

Vid rätten antecknas ärendena i kronologisk följd i särskilda protokoll.

Förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter,

inteckningar och andra ärenden föreskriver bland annat förandet av ett tomträttsprotokoll

— vari även vattenfallsrättsärenden skola antecknas — samt

vad rådhusrätt angår ett protokoll över förlagsinteckningar och, vid Stockholms

rådhusrätt, därjämte ett protokoll över inteckningar i fartyg. Vad protokolleringen

skall omfatta i varje särskilt ärende är delvis reglerat genom lagbestämmelser.

Sålunda skall jämlikt 1 § lagen örn inskrivning av tomträtt och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

13

vattenfallsrätt m. m. i protokollet intagas den handling, vari rättigheten upplåtits

— en föreskrift som har sina motsvarigheter i övriga inskrivningsförfattningar.

Protokolleringens omfattning och beskaffenhet lärer emellertid

till stor del vara beroende på praxis. Protokollet återgiver ansökningen och

det i anledning därav meddelade beslutet och innehåller merendels även en

uppteckning av vissa fakta, som varit av betydelse för beslutet. I nyssnämnda

förordning av år 1875 finnas vissa detaljföreskrifter rörande kantanteckningar.

Vid sidan av protokollen och i överensstämmelse med dessa föras särskilda

böcker: tomträttsbok, vattenfallsrättsbok, bok över förlagsinteckningar samt

inteckningsbok för fartyg. Dessa böckers anordning — som närmare fastslagits

genom administrativa föreskrifter — är något växlande, vilket främst

torde bero på den olika beskaffenheten av de särskilda slagen av ärenden.

Samtliga böcker äro emellertid så inrättade, att de kunna tjäna som register

till protokollen. Då böckerna endast återgiva vad som antecknats

i protokollen, ha de icke något vitsord gentemot dessa. Beträffande

tomträttsbok och vattenfallsrättsbok föreligger skyldighet för häradshövdingen

eller, vad stad angår, inskrivningsdomaren, att utföra sådan granskning

av införingarna som omförmäles i kungörelsen den 13 februari 1925 med

vissa föreskrifter rörande utfärdande av gravationsbevis. Den som utfärdar

gravationsbevis rörande tomträtt eller vattenfallsrätt är enligt samma kungörelse

befriad från skyldigheten att genomgå tomträttsprotokollet, såvitt angår

tiden före granskningens avslutande.

I fråga örn det sätt, varpå inskrivningssökanden erhåller besked örn rättens

beslut, gäller att i varje ärende utfärdas särskilda expeditioner, vilka sökanden

är skyldig att utlösa. Huvudexpeditionen utgöres av utdrag av protokollet.

När inskrivning av tomträtt eller vattenfallsrätt beviljas, meddelas därjämte

särskilt bevis (tomträttsbevis respektive vattenfallsrättsbevis). En annan expedition,

som förekommer i alla ärenden utom förlagsinteckningsärenden, är

en avskrift av den i boken gjorda införingen. Denna avskrift tecknas å tomträttsbeviset

(vattenfallsrättsbeviset) eller, där sådant ej förekommer, å det i

ärendet utfärdade protokollsutdraget. En genomgående regel är slutligen att

den handling, varå ansökningen grundas, skall förses med bevis örn det meddelade

beslutet.

Enligt bestämmelser i förutnämnda 1875 års förordning skola protokollen

renoveras. Det renoverade exemplaret skall inom viss tid översändas till hovrätten

för att därstädes förvaras. Detta exemplar ligger jämväl till grund

för den av advokatfiskalen i hovrätten verkställda granskningen av handlingarnas

stämpelbeläggning. Erforderliga uppgifter för stämpelns beräknande

finnas antecknade å brädden till protokollet.

Det inskrivningssystem för vilket nu redogjorts är i det stora hela likartat

med det, som tidigare tillämpats i ärenden angående lagfart eller inteckning i

fast egendom, men skiljer sig väsentligt från det som numera förekommer i

dessa ärenden. Enligt lagen den 3 juni 1932 med särskilda bestämmelser om

handläggning av inskrivningsärenden skola ärenden angående lagfart å fång

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

till fast egendom och inteckning i sådan egendom, så ock andra ärenden, vilka

efter vad därom är föreskrivet skola antecknas i lagfarts- eller inteckningsprotokollet,

upptagas och behandlas av inskrivningsdomaren i rättens ställe.

Dylika inskrivningsärenden må upptagas allenast å särskilda inskrivningsdagar.

Av kungörelsen den 18 november 1932 angående inskrivningsdomare

och inskrivningsdagar framgår att inskrivningsdag i rikets samtliga jurisdiktionsområden

hålles en gång i veckan. Inskrivningsdagen har förlagts till

onsdagen, med undantag för vissa norrländska domsagor, där inskrivningsdag

i stället hålles på fredagen.

Genom berörda lagstiftning — inskrivningsreformen — ha även vidtagits

ändrade anordningar i avseende å protokollering, bokföring och expeditionssätt.

över ärendena föres ett särskilt diarium, den s. k. dagboken, varom

närmare bestämmelser meddelats i kungörelsen den 18 november 1932 angående

dagbok över inskrivningsärenden. Beträffande återgivandet i protokollet

av åberopade handlingar har den förenklingen vidtagits, att de rättssökande

själva få ingiva avskrifter, vilka kunna insättas i protokollet såsom bilagor.

Med ändringarna i expeditionssättet har åsyftats, att jämväl själva protokolleringen

skulle bliva enklare än vad tidigare varit fallet.

Inskrivningsreformen innefattade även möjlighet till protokollets borttagande

och ersättande med s. k. aktsystem. Beträffande domsaga eller stad,

där det med hänsyn till fastighetsförhållandena eller andra omständigheter

prövas lämpligen kunna ske, äger nämligen Kungl. Majit, efter häradshövdingens

eller rådhusrättens hörande, förordna om inrättande av akter för

tillvaratagande av handlingar och utredning i inskrivningsärenden. Akterna

inrättas antingen för de särskilda fastigheterna (realaktsystem) eller ock för

de särskilda ärendena efter deras nummerföljd i dagboken (kronologiskt aktsystem).

Vid aktsystem verkställes inskrivningen i fastighetsboken utan förmedling

av protokoll. Bifalles ej ansökningen, innefattar inskrivningen allenast

att ansökningen avslagits eller förklarats vilande eller att ärendet uppskjutits;

anteckning örn skälen för beslutet upptages i akten. Förordnande örn

införande av aktsystem har hittills meddelats för städerna Stockholm, Malmö,

Västerås och Eskilstuna samt ett tiotal domsagor.

Beträffande expeditionssättet medförde inskrivningsreformen den förenklingen,

att protokollsutdrag — bortsett från vissa ärenden angående uppvisande

av inteckningshandling — ej längre utfärdas annat än på särskild begäran.

Jämväl de särskilda utdrag av fastighetsboken, som tidigare skolat utfärdas

i varje ärende, äro numera borttagna. Om inskrivningsdomarens beslut eller

annan i inskrivningsärende vidtagen åtgärd meddelas besked genom bevis, som

tecknas å den till grund för ansökningen åberopade handlingen. Innefattar beslutet

att ansökan ej bifallits, skall sökanden eller hans ombud genast i rekommenderat

brev underrättas örn skälen för beslutet. Då lagfart beviljas, meddelas

utöver beviset å handlingen ett särskilt lagfartsbevis.

I den mån aktsystem förekommer tillämpas även vid renovationen en i vissa

hänseenden ny ordning. Vad i särskilda författningar finnes stadgat om insändande

till hovrätt av lagfarts- och inteckningsprotokoll äger här motsva
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

15

rande tillämpning beträffande dagboken jämte handling, på grund av vilken

lagfart eller inteckning sökts. Erforderliga uppgifter för stämpelns beräknande

skola vid aktsystem antecknas i dagboken.

Slutligen torde här få nämnas, att det inskrivningsförfarande, som förekommer

enligt lagen den 3 juni 1932 örn inteckning i jordbruksinventarier, anordnats

på ett sätt som nära ansluter sig till de regler nyss återgivits. En olikhet

är att handlingar i ärenden enligt nämnda lag alltid sammanföras i akter

och att sålunda något protokoll ej förekommer.

X skrivelse till Kungl. Maj :t den 8 februari 1935 har Stochholms mugistrot

hemställt örn införande av lagbestämmelser av sådant innehåll, att tomträttsoch

vattenfallsrättsärenden samt ärenden angående förlagsinteckning och inteckning

i fartyg komme att behandlas i enahanda ordning som föreskrives i lagen

med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden. Till

stöd för denna hemställan har magistraten åberopat en av två ledamöter av inskrivningsavdelningen

vid Stockholms rådhusrätt ingiven skrift av huvudsakligen

följande innehåll:

Det ur principiell synpunkt oegentliga i att den nya lagstiftningen rörande

inskrivningsväsendet ej ägde tillämpning a tomträttsärenden samt ärenden angående

förlagsinteckning och inteckning i fartyg lage i alltför öppen dag för

att behöva närmare framhållas. Emellertid förhölle det sig oemotsägligt så,

att den rådande dualismen i sättet för behandlingen av å ena sidan fastighetsärenden

och å andra sidan sådana ärenden som nyss nämnts även ur praktisk

synpunkt medförde betydande olägenheter. På de två inskrivningsrotlar, sorn

förestodes av de båda ledamöterna, handlades de inkommande ^ärendena icke,

såsom praktiska skäl bjöde, på en och samma veckodag utan pa tva olika dagar.

Under det att fastighetsärendena behandlades å inskrivningsdagen med

tillämpning av den nya, smidiga och i alla avseenden ändamålsenliga inskrivningsmetoden

och toge — bortsett från den kvinnliga arbetskraften allenast

vederbörande inskrivningsdomares arbete i anspråk, handlade rådhusrätten pa

måndagen ärenden rörande tomträtt, förlagsinteckning och inteckning i fartyg,

varpå i fråga örn dessa ärenden vidtoge den tidsödande proceduren med uppsättande

av konceptprotokoll och protokollets utskrivande. Antalet ärenden,

med vilka rådhusrätten sålunda hade att taga befattning, torde i genomsnitt

uppgå till 70 varje föredragningsdag. Det måste på det kraftigaste framhållas,

att arbetet med sistnämnda ärenden på ett högst olyckligt sätt så att

säga skure sig med arbetet med ärendena från inskrivningsdagen. Dualismen

föranledde en avsevärd och hindersam splittring i domstolens verksamhet och

medförde icke någon som helst fördel för den rättssökande allmänheten. Då

liknande erfarenheter säkerligen gjorts vid andra domstolar, som i större omfattning

hade att handlägga tomträttsärenden och ärenden angående förlagsinteckning,

och väl knappast något hållbart skäl kunde anföras för bibehållandet

av den nuvarande ordningen i fråga örn dessa slag av ärenden liksom

ock beträffande ärenden angående fartygsinteckning, vore det synnerligen

angeläget att ifrågavarande inkonsekvens i lagstiftningen snarast möjligt undanröjdes.

Med anledning av nämnda hemställan har inom justitiedepartementet upprättats

en promemoria med lagförslag avseende ändringar i lagen med särskilda

bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden, förordningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 85.

Departe
ments
chefen.

angående förlagsinteckning och lagen om inteckning i fartyg ävensom i förordningen

angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden samt i 85 § utsökningslagen. Dessa lagförslag innebära i stort sett

att den förenkling av inskrivningsförfarandet, som genom 1932 års inskrivningsreform

vidtagits beträffande ärenden angående lagfart samt ärenden angående

inteckning i fast egendom, göres tillämplig jämväl beträffande tomträtts-

och vattenfallsrättsärenden samt ärenden angående förlagsinteckning och

inteckning i fartyg.

över sagda promemoria med därvid fogade lagförslag ha efter remiss yttranden

avgivits av hovrätterna och radhusrätterna samt av domhavandena i

Södra Roslags och i Flundre, Väne och Bjärke härads domsaga. Jämväl styrelsen

för föreningen Sveriges häradshövdingar och styrelsen för föreningen

Sveriges stadsdomare ha, sedan tillfälle därtill beretts, inkommit med utlåtanden.

Den föreslagna anordningen har härvid lämnats utan erinran eller i princip

tillstyrkts av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna. För vissa

detaljanmärkningar och särskilda önskemål torde få redogöras i den följande

framställningen.

Det torde få erinras, att i det sakkunnigbetänkande som ligger till grund

för 1932 års inskrivningsreform i princip förordats, att de ändringar i inskrivningsförfarandet

som föreslagits beträffande lagfarts- och inteckningsärendena

— den ojämförligt viktigaste gruppen — skulle vidtagas även i avseende

å övriga grupper av inskrivningsärenden. Att detta icke iakttagits

vid inskrivningsreformens slutliga genomförande eller vid den revision av förlagsinteckningsförordningen,

som under år 1932 kommit till stånd, lärer icke

bero på något avvisande av nämnda principiella uttalande. Förhållandet torde

snarast ha sin förklaring däri, att man icke velat fördröja de då aktuella

reformfrågornas lösning genom en jämförelsevis vittutseende lagrevision på

områden, där en förenkling av inskrivningsförfarandet — med hänsyn till

ärendenas relativa fåtalighet och deras obefintlighet vid flertalet domstolar —

kunde synas i och för sig vara mindre angelägen. Något reellt skäl, varför

tomträtts- och vattenfallsrättsärenden, förlagsmteckningar och fartygsinteckningar

icke borde handläggas i de enklare former som gälla för lagfarter

och fastighetsinteckningar, torde svårligen kunna påvisas.

Av utredningen Damgar också att den olika behandlingen av de särskilda

grupperna av inskrivningsärenden medför vissa praktiska olägenheter. Särskilt

gäller detta vid Stockholms rådhusrätt, ett förhållande som väsentligen beror

därpa att tomträttsärendena där äro ovanligt talrika och att rådhusrätten utgör

enda forum för fartygsinteckning. Men även vid andra rådhusrätter ha olägenheter

yppat sig. Jämväl ur synpunkten av enhetlighet och formell reda

i de särskilda inskrivningsförfattningarna måste en lagändring anses önskvärd.

Icke blott för de myndigheter som handlägga inskrivningsärenden utan även

för allmänheten torde den omförmälda olikheten i inskrivningsärendenas behandling

te sig mindre ändamålsenlig.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8b.

17

Beträffande det lagtekniska genomförandet av den åsyftade förenklingen synes

anledning föreligga att göra viss skillnad mellan tomträtts- och vattenfallsrättsärenden,

å ena, samt ärenden angående förlagsinteckning och fartygsinteckning,

å andra sidan. Lagarna örn inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt

m. m. samt örn inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt tillhöra jordabalkens

område. Det torde få antagas att vid den revision av jordabalken,

varom utredning numera pågår, lagstiftningen rörande tomträtt och vattenfallsrätt

kommer att bliva föremål för bearbetning och att dessa institut komma

att närmare sammanföras med lagfarts- och inteckningsinstituten, därvid troligen

reglerna om själva inskrivningsförfarandet till stor del bliva gemensamma

för samtliga institut. Vid sådant förhållande lärer det vara motiverat,

att ifrågavarande omläggning av förfarandet genomföres i enahanda ordning

som tillämpats vid 1932 års inskrivningsreform eller sålunda genom en lag

av provisorisk karaktär. Härvidlag synes emellertid målet lättast kunna nås

därigenom, att inskrivningslagen utvidgas till att omfatta även tomträtts- och

vattenfallsrättsärenden. Vad åter angår förlagsinteckningar och fartygsinteckningar

ställa sig förhållandena annorlunda. En omläggning av inskrivningsförfarandet

synes för dessa instituts vidkommande påkalla en formlig revidering

av bestämmelserna i förlagsinteckningsförordningen och fartygsinteckningslagen.

Av reformen torde slutligen föranledas vissa ändringar i 1875

års förordning angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och

andra ärenden ävensom viss formell jämkning av 85 § utsökningslagen och

21 § konkurslagen.

Enligt ovan angivna grunder ha i huvudsaklig överensstämmelse med de remitterade

lagförslagen inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170) med särskilda

bestämmelser örn handläggning av inskrivning sår enden, lag örn ändring i

vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1) angående förlagsinteckning,

lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901 (nr

26 s. 1) om inteckning i fartyg, lag örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen

den 16 juni 1875 (nr 52 s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter,

inteckningar och andra ärenden, lag om ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen

samt lag örn ändrad lydelse av 21 § konkurslagen. Om den närmare

innebörden och utformningen av dessa lagförslag torde följande få

nämnas.

Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932

i, med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden.

Den föreslagna ändringen i 1 § innebär att inskrivningslagen göres tillämplig

jämväl på tomträtts- och vattenfallsrättsärenden. Dessa ärenden skola sålunda

handläggas av inskrivningsdomaren samt upptagas å inskrivningsdagarna.

Ärendena skola antecknas i dagbok. Skyldighet ålägges de rättssökande

att ingiva avskrifter av den till grund för ansökningen åberopade

handlingen. Vidare öppnas möjlighet till tomträttsprotokollets borttagande

och ersättande med aktsystem under samma förutsättningar som gälla för lag
Bihang

till riksdagens protokoll 198G. 1 sami. Nr 85. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

farts- och inteckningsärenden. Beslutet skall expedieras genom bevis å företedd

handling. Örn ansökningen ej bifallits, skall sökanden eller hans ombud

genast i rekommenderat brev underrättas örn skälen för beslutet.

Genomförandet av dessa anordningar beträffande tomträtts- och vattenfallsrättsärenden

har föranlett vissa formella jämkningar i 7, 9, 15 och 17 §§. Delvis

bero dessa jämkningar därpå, att i tomträtts- eller vattenfallsrättsärende inskrivningen

ej verkställes i fastighetsboken utan i tomträtts- respektive vattenfallsrättsboken.

I likhet med vad som iakttagits vid genomförandet av 1932 års inskrivningsreform

har i övergångsbestämmelsen synts böra upptagas en allmän föreskrift

därom, att de i lag eller författning meddelade stadganden som ersatts genom

bestämmelser i förevarande lag skola upphävas. Efter samma förebild ha

vidare de i tomträttslagarna förekommande bestämmelser, enligt vilka ärendena

skola upptagas å viss rättegångsdag respektive å lagtima ting, ansetts

böra upphävas. För borttagandet av skyldigheten att utfärda särskild avskrift

av tomträtts- och vattenfallsrättsboken ha likaledes 16 § sista stycket

lagen örn inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt m. m. samt 22 § sista

stycket lagen örn inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt funnits böra upphävas.

Vad slutligen angår avskaffandet av skyldigheten att utlösa protokollsutdrag,

lärer denna förenkling böra genomföras genom ändringar i expeditionslösenförordningen.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883

angående förlagsinteckning.

Med hänsyn till den nära överensstämmelse som i materiellträttsligt avseende

redan förefinnes mellan förlagsinteckning och inteckning i jordbruksinventarier,

torde det ur synpunkten av likformighet vara önskvärt, att de nya

regler, vilka föranledas av ifrågavarande omläggning av inskrivningsförfarandet,

utformas i nära anslutning till motsvarande bestämmelser i lagen örn inteckning

i jordbruksinventarier. Detta skulle innebära att protokollet över

förlagsinteckningar borttoges och ersattes med aktsystem. Mot en sådan förenkling

synas några allvarligare betänkligheter icke behöva resas. Då ifrågavarande

ärenden uteslutande handläggas vid rådhusrätterna, lära personalförhållandena

knappast erbjuda någon svårighet för aktsystemets genomförande.

Något hinder synes ej heller möta med hänsyn till förlagsinteckningsböckernas

anordning. Väl har i kungörelsen den 22 juni 1932 med föreskrifter angående

tillämpningen av förlagsinteckningsförordningen lämnats tillstånd för

rådhusrätt, där bok över förlagsinteckningar redan tidigare funnits upplagd

i huvudsaklig överensstämmelse med det vid kungörelsen fogade formuläret,

att fortfarande använda sådan bok. Emellertid saknas anledning antaga, att

de mindre avvikelser som sålunda kunna tänkas förekomma skola i nämnvärd

mån inverka på möjligheten att i böckerna med vederbörlig fullständighet och

tillförlitlighet återgiva innehållet i ansökningarna och inskrivningsdomarens

beslut. Slutligen torde få erinras att ifrågavarande ärenden i allmänhet torde

ställa mindre krav på uppteckning av utredningsmaterial än vad fallet är med

inteckningsärenden rörande fast egendom.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 85.

19

Dessa synpunkter, vilka återgivits i den remitterade promemorian, ha i de

flesta yttranden lämnats utan erinran. Ett tiotal rådhusrätter ha dock velat

bibehålla protokollet över förlagsinteckningar. Av dessa rådhusrätter ha några

ansett att inskrivningsmyndigheten borde erhålla fri valrätt mellan protokollssystem

och aktsystem, andra däremot att inrättande av akter borde göras

beroende av Kungl. Maj :ts förordnande från fall till fall. Såsom skäl för sistnämnda

ståndpunkt har framhållits att likformighetens krav bleve bättre tillgodosedda,

örn ärenden angående förlagsinteckning i förevarande hänseende

likställdes med inskrivningsärenden rörande fast egendom. Att tillämpa samma

regler som gälla beträffande inteckning i jordbruksinventarier syntes icke

påkallat, då dylika inteckningsärenden vore sällsynta i städerna.

Vad sålunda invänts har icke synts böra föranleda avvikelse från den i promemorian

intagna ståndpunkten. Med stöd av den erfarenhet som hittills vunnits

vid tillämpning av aktsystem torde kunna förutses att detta system blir

allt vanligare även såvitt angår inskrivningsärenden rörande fast egendom.

Beträffande de särskilda paragrafer i förlagsinteckningsförordningen, vari

ändringar nu föreslås, må följande nämnas. Ändringen i 2 § innebär att ifrågavarande

ärenden ej längre skola upptagas av rätten utan av inskrivningsdomaren.

Någon ändring göres ej i principen att förlagsinteckningsärenden

uteslutande skola handläggas av städernas inskrivningsmyndigheter. Den

jämkning som vidtagits i 3 § är föranledd av ärendenas överflyttande från

rätten till inskrivningsdomaren. Uteslutandet av 4 § första stycket beror dels

på ärendenas överflyttande, dels på protokollets avskaffande. Sista stycket i

samma paragraf ersättes av den nya bestämmelse som införts i 12 § tredje

stycket. I 8 a § och 9 § lia vidtagits ändringar, varigenom dessa paragrafer

bragts till överensstämmelse med 7 a § och 8 § i lagen örn inteckning i jordbruksinventarier.

Bestämmelsen i 12 § har upphävts såsom följd av ärendenas

överflyttande till inskrivningsdomaren. I stället ha i samma paragraf införts

regler, som motsvara 11 och 12 §§ lagen örn inteckning i jordbruksinventarier.

Till 13 § har fogats ett nytt stycke av innehåll att klagan över inskrivningsdomarens

beslut må föras hos hovrätten. Dessutom har paragrafens innehåll

i övrigt, liksom ock 14 §, undergått formell jämkning.

Lagen örn inteckning i jordbruksinventarier innehåller ej särskilda stadganden

örn dagboksföring, skyldighet för de rättssökande att ingiva avskrifter,

aktsystemets närmare utformning och sättet för renovation. Dessa frågor

äro emellertid reglerade i de tillämpningsföreskrifter som ansluta sig till

lagen. Då det torde vara lämpligt att följa samma system även beträffande

förlagsinteckning, förutsattes sålunda att kungörelsen den 22 juni 1932 med

föreskrifter angående tillämpningen av förordningen angående förlagsinteckning

kompletteras med bestämmelser i hithörande ämnen.

I fråga örn renovationen ha Svea hovrätt och två rådhusrätter framhållit att

densamma -—• för vinnande av säkrare kontroll över stämpeluppbörden och bättre

skydd mot brandrisk — borde avse icke blott dagboken utan även fordringshandlingen.

Detta önskemål, som lärer vara förtjänt av att vinna beaktande,

torde få uppmärksammas vid omarbetningen av tillämpningsföreskrif
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

terna. Därvid torde även böra övervägas, huruvida —■ på sätt Svea hovrätt

hemställt — renovationsskyldigheten i ärenden angående inteckning i jordbruksinventarier

bör i motsvarande mån utvidgas.

Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901

om inteckning i fartyg.

Förslaget innebär att ärenden angående inteckning i fartyg skola överflyttas

från rätten till inskrivningsdomaren och att protokollföringen i dessa ärenden

skall ersättas med aktsystem. Genomförandet av dessa principer har föranlett

formella jämkningar i åtskilliga paragrafer. För flertalet av dessa

torde särskild redogörelse ej behöva lämnas.

Beträffande stadgandet i 3 § första stycket torde få nämnas att i Stockholm

finnas fyra inskrivningsdomare, av vilka tre tjänstgöra envar för visst distrikt

av staden och den fjärde (registratorn) handlägger ärenden angående uppvisning

av skuldebrev för inteckningsåtgärd av annan domstol eller inskrivningsdomare

å annan ort. I Kungl. Maj :ts brev till Överståthållarämbetet den

29 december 1933, varigenom nämnda arbetsfördelning blivit bestämd, har

tillika föreskrivits att inskrivningsdomaren i första distriktet skall vara föredragande

i ärenden angående inteckning i fartyg. Genomföres den nu ifrågasatta

lagändringen, torde Kungl. Maj :t med stöd av 5 § inskrivningslagen böra

efter framställning avgöra vilken inskrivningsdomare vid Stockholms rådhusrätt

skall handlägga ärendena i fråga. Lagändringen torde även föranleda

vissa jämkningar i rådhusrättens arbetsordning.

Av formella skäl har till 3 § fogats ett nytt stycke av innehåll att särskild

inteckningsbok skall föras över inteckningar i fartyg. Denna bestämmelse

ersätter de nuvarande föreskrifterna i 31 § första och andra styckena. Det

har icke synts erforderligt att bibehålla den summariska beskrivning på bokens

uppställning och innehåll som innefattas i dessa lagrum. Den nuvarande

inteckningsboken för fartyg torde emellertid alltjämt böra föras i överensstämmelse

med de regler som tidigare meddelats i administrativ ordning, dock

med de smärre modifikationer häri som betingas av aktsystemets införande.

Bestämmelserna i 17 a § ha synts böra ändras till närmare överensstämmelse

med motsvarande regler i lagen om inteckning i jordbruksinventarier.

I fråga om aktsystemet har i 31 § upptagits den allmänna bestämmelsen att

handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter. Vidare ha i

samma paragraf införts regler motsvarande dem vilka förekomma i 14 § och

15 § första stycket inskrivningslagen. Däremot förutsättes att bestämmelser

rörande dagbok, skyldighet för de rättssökande att ingiva avskrifter, akternas

inrättande enligt s. k. realaktsystern samt renovation skola meddelas i administrativ

ordning.

I 32 § har den nuvarande bestämmelsen om avskrift av inteckningsboken

uteslutits. Då i lagen torde böra upptagas ett stadgande motsvarande 9 § andra

stycket inskrivningslagen, har detsamma synts kunna införas i 32 §.

De föreslagna bestämmelserna i 33 och 34 §§ motsvara stadganden i inskrivningslagen

och lagen örn inteckning i jordbruksinventarier.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

21

Slutligen har i en ny paragraf, betecknad 40 §, intagits stadgande att närmare

föreskrifter om inteckningsboken samt angående tillämpningen i övrigt

av lagen meddelas av Konungen.

Förslaget till lag om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni

1875 angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra

ärenden.

Såsom redan nämnts är det avsett, att protokoll ej längre skall föras i ärenden

angående förlagsinteckning och fartygsinteckning. I följd härav lära 1 §

tredje och fjärde styckena i den s. k. småprotokollsförordningen böra upphävas.

Det har emellertid synts lämpligt att i detta sammanhang företaga sådan

revision av förordningens bestämmelser i övrigt, att förordningens lydelse

kommer att motsvara det förändrade sakläge, som inträtt genom vissa ärendens

överflyttande från rätten till inskrivningsdomaren och genom införandet

av möjligheten till protokollets ersättande med aktsystem. På grund härav

har i 1 § det nuvarande första stycket uppdelats på två särskilda stycken. I

det ena av dessa uppräknas de protokoll, vilka — såvida ej aktsystem införts

— skola föras av inskrivningsdomaren. I det andra stycket uppräknas åter de

småprotokoll, vilka alltjämt skola föras vid rätten.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 februari 1934 har styrelsen för föreningen

Sveriges häradshövdingar — enligt av föreningen erhållet uppdrag —

framhållit att, sedan lagfarts- och inteckningsärendena överflyttats från rätten

till inskrivningsdomaren, nya bestämmelser syntes erforderliga beträffande

tiden för insändande av renoverade exemplar av protokollen eller av dagboken

jämte bilagor till hovrätten. Styrelsen har i sådant avseende föreslagit, att

insändandet skulle ske halvårsvis, inom tre månader från utgången av varje

halvår.

Med anledning härav har den nuvarande bestämmelsen i 2 §, enligt vilken

renovation av småprotokoll å landet skall ombesörjas av den som hållit ting

eller tingssammanträde, vid vilket sådant protokoll förts, inom tre månader

från tingets avslutande, synts böra undergå jämkning, såvitt angår de protokoll

vilka skola föras av inskrivningsdomaren. Tiden för renovationens insändande

har sålunda blivit bestämd i överensstämmelse med nyssnämnda yrkande.

Därvid har tillika den ändringen synts kunna vidtagas, att ansvaret

för renovationens insändande skall åvila, icke de tjänstemän som hållit de

särskilda inskrivningsdagarna, utan domaren. Beträffande städerna, där i allmänhet

en och samma tjänsteman under längre sammanhängande tid fungerar

såsom inskrivningsdomare, bär däremot ansvaret för ifrågavarande renovation

ansetts böra läggas å inskrivningsdomaren. — Sista punkten i första stycket

har undergått en redaktionell jämkning.

Det torde här få nämnas att Svea hovrätt i sitt utlåtande över den remitterade

promemorian på anförda grunder framställt yrkande om renovationstidens

förkortande så till vida, att å landet samtliga småprotokoll skulle insändas

till hovrätten kvartalsvis, inom sex veckor efter kvartalets utgång.

Ett förslag avseende dylik förkortning av renovationstiden bär jämväl ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 85,

arbetats inom justitiedepartementet och för yttrande remitterats till hovrätterna

och styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar. Emellertid har detta

förslag enligt de avgivna yttrandena visat sig vara föremål för delade meningar.

Med hänsyn härtill och då frågan örn förkortning av renovationstiden

ej synes stå i något nödvändigt samband med den avsedda

förenklingen av inskrivningsförfarandet för ifrågakomma grupper av ärenden,

har nämnda fråga icke synts böra upptagas i detta sammanhang. Av liknande

anledning ha vissa andra av hovrätten berörda spörsmål rörande renovationen

ansetts böra anstå till dess frågan örn en allmän reform av renovationsbestämmelserna

lämpligen kan komma under omprövning.

Övriga lagförslag.

Dessa förslag innebära allenast formella jämkningar.

Genomförandet av den omläggning som nu föreslagits förutsätter givetvis

ändringar jämväl i stämpelförordningen och expeditionslösenförordningen. De

expeditionsavgifter som för närvarande erläggas för utdrag av protokoll och

avskrift av införing i bok torde böra överflyttas till det å handlingen tecknade

beviset.»

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Torsten Stjernberg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

23

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170) nied

särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden.

Härigenom förordnas, att 1, 7, 9, 15 och 17 §§ lagen den 3 juni 1932 med

särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Ärenden angående lagfart å fång till fast egendom och inteckning i sådan

egendom samt inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt och fång till sådan rätt

ävensom inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt, så ock andra ärenden vilka

efter vad därom är föreskrivet skola antecknas i lagfarts-, intecknings- eller

tomträttsprotokollet (inskrivningsärenden), skola upptagas och behandlas av

inskrivningsdomaren i rättens ställe; och skall vad i lag eller författning finnes

stadgat i avseende å rätten eller domaren härefter lämpas.

7 §.

Då ansökan göres örn lagfart eller inteckning i fast egendom eller örn inskrivning

av tomträtt, vattenfallsrätt eller fång till sådan rätt eller ock örn inteckning

i tomträtt eller vattenfallsrätt, skall den till grund för ansökningen

åberopade handlingen vara åtföljd av två till riktigheten styrkta avskrifter.

Åro ej avskrifter ingivna, besörje inskrivningsdomaren mot stadgad avgift

handlingens avskrivande.

9 §.

Örn inskrivningsdomarens beslut eller annan i inskrivningsärende vidtagen

åtgärd meddelas besked genom bevis, som tecknas å den till grund för ansökningen

åberopade handlingen. Beviset skall innehålla uppgift å det rum i

fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken, vari inskrivningen verkställts.

Innefattar beslutet — — — för beslutet.

Då lagfart eller inskrivning av tomträtt, vattenfallsrätt eller fång till sådan

rätt beviljas, meddelas tillika särskilt bevis enligt vad därom är stadgat.

15 §.

Bifalles ansökan i inskrivningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning

gjord i fastighets-, tomträtts- eller vattenfallsrättsboken. Bifalles ej ansökningen,

skall i boken ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningeD

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

avslagits eller förklarats vilande eller att ärendet uppskjutits; anteckning om

skälen för beslutet upptages i akten.

Sker anmälan örn förhållande, som efter vad i lag eller författning är stadgat

skall antecknas i lagfarts-, intecknings- eller tomträttsprotokollet, varde

inskrivning därom gjord i boken.

17 §.

Vad i särskilda författningar finnes stadgat örn insändande till hovrätt av

lagfarts-, intecknings- och tomträttsprotokoll skall äga motsvarande tillämpning

i fråga örn dagboken jämte handling varom i 7 § är sagt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Genom denna lag upphävas 15 § och 16 § sista stycket lagen den 14 juni

1907 örn inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan

rätt ävensom 21 § och 22 § sista stycket lagen samma dag örn inteckning i

tomträtt och vattenfallsrätt liksom ock de eljest i lag eller författning meddelade

stadganden, som ersatts genom bestämmelser i denna lag.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1)

angående förlagsinteckning.

Härigenom förordnas, att 2, 3, 4, 8 a, 9, 12, 13 och 14 §§ förordningen den

13 april 1883 angående förlagsinteckning1 skola erhålla följande ändrade lydelse

:

2 §•

''Ärende angående förlagsinteckning upptages, då rörelsen drives i stad där

rådstufvurätt finnes, av inskrivningsdomaren därstädes och, då rörelsen drives

å landet eller i stad som i judiciellt avseende är förenad med landsbygd, av

inskrivningsdomaren i den stad där länsstyrelsen har sitt säte.

3 §.

Då förlagsinteckning sökes, skall den handling på grund varav inteckning

äskas ingivas i huvudskrift samt vara åtföljd dels av intyg av magistrat eller

landsfiskal, att förlagstagaren utövar den uppgivna rörelsen samt att denna

är av den art och drives i den omfattning som i 1 § sägs, dels ock, där enligt

särskilda författningar anmälan hos ämbetsmyndighet eller tillstånd av sådan

1 Senaste lydelse av 3, 4, 9, 13 och 14 §§ se SFS 1932:172; 8a § tillagd se SFS 1934:258.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 25

myndighet fordras för rörelsens drivande, av bevis att anmälan skett eller tillstånd

meddelats.

4 §•

Är utfästelsen ej så upprättad som i 1 § sägs, eller har sökanden ej iakttagit

vad enligt 3 § åligger honom, varde ansökningen avslagen.

8 a §.

Vill någon att i den bok varom förmäles i 12 § skall antecknas att han

innehar inteckningshandling, uppvise handlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren;

och gore denne i boken anteckning örn innehavet samt ateckne

handlingen bevis örn åtgärden.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdomare

vid rådstufvurätt. Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis

örn uppvisandet och ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis;

sedan ingive inteckningshavaren för anteckningens verkställande sistnämnda

bevis till den inskrivningsdomare som i första stycket avses.

9 §•

Vill någon låta förlagsinteckning helt eller för visst belopp dödas eller lata

inteckning under annan nedsättas, skall inteckningshandlingen i huvudskrift

uppvisas för inskrivningsdomaren.

Inteckning må ej sättas efter annan, med mindre den tillika sättes att gälla

efter den eller de inteckningar, vilka äga lika eller bättre rätt än denna.

12 §.

Ärende angående förlagsinteckning må upptagas allenast å inskrivningsdag.

Bifalles ansökan i inteckningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning

gjord i en särskild för ändamålet inrättad bok. Bifalles ej ansökningen, skall

i boken ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen avslagits eller

att ärendet uppskjutits.

Bevis örn inskrivningen skall tecknas å den i ärendet företedda handlingen.

Har ansökan ej bifallits, skola i beviset upptagas jämväl skälen därför.

Handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter.

13 §.

över inskrivningsdomarens beslut enligt denna lag må klagan föras hos hovrätten.

Har beslut varigenom ansökan om förlagsinteckning helt eller delvis avslagits

blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden pliktig att inom tre månader

från det utslaget örn ändringen vunnit laga kraft förete detsamma hos

inskrivningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning, som på

grund av utslaget beviljas, gäller såsom vore den sökt först å den dag utslaget

företes för inskrivningsdomaren.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

14 §.

Närmare föreskrifter örn boken över förlagsin teckningar samt angående tilllämpningen

i övrigt av vad örn förlagsinteckning är stadgat meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)

om inteckning i fartyg.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 7, 8, 10—12, 17 a, 18, 19 samt 29—35 §§ lagen

den 10 maj 1901 örn inteckning i fartyg1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives, samt att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad

40 §, av nedan angivna lydelse:

3 §.

Ärenden angående inteckning i fartyg upptagas av den inskrivningsdomare

vid Stockholms rådstufvurätt som därtill är satt.

över inteckningar i fartyg skall föras särskild inteckningsbok.

4 §.

Da inteckning sökes, skall fordringshandlingen i huvudskrift ingivas till

inskrivningsdomaren.

Första gången---särskilt stadgat.

7 §.

Sökes inteckning och är ej ansökningen grundad på medgivande av den

som, enligt vad fartygsregistret utvisar, byggt fartyget, skall i ärendet styrkas,

att fran honom äganderätten övergått till den som medgivit inteckningen.

Vad salunda är stadgat äge dock ej tillämpning, där fartyget varit i utländsk

ägo eller blivit i registret infört före den 1 januari 1902, utan skall

i ty fall, sa framt ej eljest laga hinder möter, inteckning beviljas, där den

som medgivit inteckningen antingen blivit vid fartygets införande i registret

antecknad såsom ägare eller bevisligen härleder sin rätt från den först inskrivne

ägaren.

Har fartyget---hinder möter.

Ej må---till fartyg.

1 Senaste lydelse av 4 § se SFS 1920:186, av 10 och 29 §§ se SFS 1921:242, av 31 § se SFS

1933:257 och av 33 § se SFS 1931:88; 17 a § tillagd se SFS 1934:257.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 85.

27

8 §•

Varder inför inskrivningsdomaren upplyst, att klander å den av sökanden

uppgivne fartygsägarens åtkomst blivit vid domstol anhängiggjort, och visas

ej att det klander är genom laga kraft ägande beslut ogillat, varde ansökningen

avslagen.

10 §.

År, när---ansökningen avslås.

Är på grund av ansökning som nu sagts inteckning meddelad, vare den

utan verkan; och varde, när förhållandet styrkes, anteckning därom gjord i inteckningsboken.

11 §•

Finnes ej ansökan örn inteckning böra genast avslås, anskaffe inskrivningsdomaren,

innan yttrande över ansökningen meddelas, från den myndighet som

förer fartygsregistret avskrift av vad däri finnes infört örn det fartyg ansökningen

avser.

12 §.

Då inteckning blivit beviljad, teckne inskrivningsdomaren bevis därom å

fordringshandlingen.

17 a §.

Vill någon att i inteckningsboken skall antecknas att han innehar inteckningshandling,

uppvise handlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren; och

gore denne i boken anteckning örn innehavet samt åteckne handlingen bevis örn

åtgärden.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdomare.

Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis örn uppvisandet och

ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis; sedan ingive inteckningshavaren

för anteckningens verkställande sistnämnda bevis till den inskrivningsdomare

som i första stycket avses.

18 §.

Vill någon låta inteckning helt och hållet eller för visst belopp dödas, uppvise

fordringshandlingen i huvudskrift för inskrivningsdomaren; och varde

bevis om dödandet tecknat å handlingen.

Vill någon---är sagt.

19 §.

Är helt fartyg sålt efter utmätning eller eljest i den ordning som örn utmätt

fartyg finnes stadgad, vare, sedan köpeskillingen blivit emellan borgenärerna

fördelad, inteckning för fordran, som antingen alldeles icke eller endast

till någon del kunnat av köpeskillingen gäldas, utan verkan. Sådan inteckning

varde, ändå att inteckningshandlingen ej i huvudskrift företes, dödad,

där ny ägare av fartyget eller lott däri, sedan försäljningen vunnit laga

kraft, det äskar och till inskrivningsdomaren ingiver bevis om de inteckningar,

som vid fartygets försäljning däri funnos, så ock handling, som visar köpe
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

skillingens fördelning, samt intyg att fördelningen blivit godkänd eller vunnit

laga kraft.

29 §.

Då utmätning skett av fartyg, som blivit i fartygsregistret infört, eller

jämlikt 71 § konkurslagen äskats att intecknat fartyg må utmätningsvis säljas,

skall, sedan i enlighet med 85 § utsökningslagen bevis härom inkommit

till inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet

i inteckningsboken. Visas att utmätningen upphävts eller att frågan

örn fartygets försäljning eljest förfallit, varde ock sådant i boken antecknat.

Har vid försäljning av fartyg i den ordning utsökningslagen bestämmer

fordran, som är i fartyget intecknad, kunnat till fullo gäldas av köpeskillingen,

skall anmärkning därom göras i inteckningsboken, där ny ägare, sedan

försäljningen vunnit laga kraft, det äskar och till inskrivningsdomaren ingiver

bevis örn de inteckningar som vid fartygets försäljning däri funnos, så ock

handling, som visar köpeskillingens fördelning, samt intyg att fördelningen

blivit godkänd eller vunnit laga kraft.

30 §.

Inkommer till inskrivningsdomaren handling, som utvisar att fartyg i den

ordning sjölagen stadgar förklarats icke vara iståndsättligt, och är fartyget

för gäld intecknat, skall å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet

i inteckningsboken.

31 §.

Handlingar i inteckningsärenden skola sammanföras i akter.

Har i inteckningsärende sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit

förklaring av betydelse för ärendets prövning, eller har särskild utredning i

ärendet funnits nödig, skall vad därutinnan antecknats upptagas i akten och

bestyrkas av inskrivningsdomaren.

Bifalles ansökan i inteckningsärende, varde i enlighet därmed inskrivning

gjord i inteckningsboken. Bifalles ej ansökningen, skall i inteckningsboken

ske inskrivning, innefattande allenast att ansökningen avslagits eller att ärendet

uppskjutits; anteckning örn skälen för beslutet upptages i akten.

32 §.

Innefattar inskrivningsdomarens beslut att ansökan ej bifallits, skall sökanden

eller hans ombud genast i rekommenderat brev underrättas örn skälen för

beslutet.

33 §.

Ärende angående inteckning i fartyg må upptagas allenast å inskrivningsdag.

över inskrivningsdomarens beslut

rätten.

34 §.

enligt denna lag må klagan föras hos hov
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

29

35 §.

Har beslut, varigenom ansökan om intecknings beviljande helt och hållet

eller till någon del avslagits, blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden

pliktig att inom tre månader från det utslaget örn ändringen vunnit laga kraft

förete detsamma hos inskrivningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning,

som på grund av utslaget beviljas, gäller så som vore den sökt först

å den dag utslaget företes för inskrivningsdomaren,

40 §.

Närmare föreskrifter örn inteckningsboken samt angående tillämpningen i

övrigt av denna lag meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 (nr 42

s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och

andra ärenden.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 angående

särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §■

Där ej förordnande meddelats örn inrättande av akter för tillvaratagande av

handlingar och utredning i inskrivningsärenden, skall av inskrivningsdomaren

föras följande protokoll, nämligen: ett över lagfarter å fång till fast egendom

(lagfartsprotokoll); ett över inteckningar i sådan egendom (inteckningsprotokoll);

ävensom ett över inskrivningar av tomträtt samt av fång till sådan rätt,

inteckningar i tomträtt, inskrivningar av vattenfallsrätt samt av fång till

sådan rätt, så ock över inteckningar i vattenfallsrätt (tomträttsprotokoll).

över följande ärenden skola vid underrätt föras särskilda protokoll, nämligen:

ett över ärenden angående förmynderskap och godmanskap (förmynderskapsprotokoll);

etie över äktenskapsförord (äktenskapsförordsprotokoll); samt

ett över bouppteckningar, testamenten som vid domstolen bevakas, åtgärder

som avses i 9 kap. lagen örn arv och 8 kap. lagen örn testamente, förordnande

eller entledigande av god man, varom förmäles i lagen örn allmänna arvsfonden,

samt avhandlingar örn lösöreköp (bouppteckningsprotokoll).

För varje---den döde.

Har någotdera---protokollet anmärkt.

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1933: 328 och av 2 § se SFS 1924: 334.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

2 §•

De i 1 § första stycket nämnda protokoll skola insändas till hovrätten, å

landet av domaren för varje halvår inom tre månader efter utgången därav, och

i stad av inskrivningsdomaren för varje månad inom utgången av nästa månad

därefter. Protokoll varom förmäles i 1 § andra stycket skola insändas till

hovrätten, å landet av den som hållit tingssammanträde vid vilket sådant

protokoll förts inom tre månader från tingets avslutande, och i stad av rådstuvurätten

för varje månad inom utgången av nästa månad därefter. I det

exemplar av förmynderskapsprotokollet som insändes till hovrätten skola endast

införas ärenden som angå inskrivning av förmynderskap eller godmanskap,

anteckning att förmynderskap innehaves av den, som på grund av lag

är förmyndare, eller förordnande eller entledigande av förmyndare eller god

man, samt ärenden vilka röra tillstånd till åtgärd beträffande fast egendom.

Försummas skyldigheten---föreläggandet fortfarit.

Är i---är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 85 § utsökningslagen1 skall i nedan angivna del

erhålla följande ändrade lydelse:

85 §.

Då fast ----det tillkänna.

Då fast —---utmätningen skett.

Utmätes fartyg som blivit i fartygsregistret infört, åligger utmätningsmannen

att ofördröjligen till den myndighet, som handlägger ärenden angående

inteckning i fartyg, insända bevis örn utmätningen med angivande av fartygets

registreringsnummer. Sker utmätning av fartygslott, insände utmätningsmannen

ofördröjligen bevis därom till den myndighet som förer fartygsregistret;

och varde i det bevis intagna de uppgifter, som för fartygets säkra

urskiljande erfordras.

Myndighet, vilken ----är sagt.

Sker utmätning ---— till kommerskollegium.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

1 Senaste lydelse se SFS 1921: 301.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

31

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 21 § konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 21 § konkurslagen skall i nedan angivna del erhålla

följande ändrade lydelse:

21 §.

Konkurs domaren skall---i konkurs.

Avträdes ämbets- eller---närmaste förman.

Utvisar den i anledning av konkursen upprättade bouppteckningen att fast

egendom finnes i boet, skall så snart ske kan å inskrivningsdag örn konkursen

göras anteckning i inteckningsprotokollet samt i intecknings- eller

fastigbetsboken. Ligger egendomen inom annan rätts domvärjo, skall för verkställande

av sådan anteckning konkurs domaren ofördröjligen till inskrivningsdomaren

i den ort där egendomen ligger insända bevis örn konkursen jämte utdrag

ur bouppteckningen. Hör till boet fartyg som blivit infört i fartygsregistret,

skall anmälan örn konkursen med angivande av fartygets registreringsnummer

ofördröjligen göras till den myndighet som handlägger ärenden

angående inteckning i fartyg; och varde å den inskrivningsdag, då det först

kan ske, anteckning örn konkursen gjord i inteckningsboken för fartyg. Hör

till boet lott i fartyg, skall anmälan örn konkursen ofördröjligen avsändas till

den myndighet som för fartygsregistret; och varde i anmälningen intagna de

uppgifter som erfordras för fartygets säkra urskiljande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 85.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Marits lagråd den 31 januari

1936.

Närvarande:

justitierådet Appelberg,

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Geijer,

Bagge.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 6 december

1935, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag

till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 (nr 170)

nied särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivning särenden, lag örn

ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1) angående

förlag sinteckning, lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj 1901

(nr 26 s. 1) örn inteckning i fartyg, lag örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen

den 16 juni 1875 (nr 42 s. 35) angående särskilda protokoll över

lagfarter, inteckningar och andra ärenden, lag örn ändrad lydelse av 85 § utsökningslagen

samt lag om ändrad lydelse av 21 § konkurslagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

hovrättsassessorn Einar Anderberg.

Lagrådet fann förslagen föranleda följande erinringar.

Förslaget till lag om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april

1883 (nr 16 s. 1) angående förlagsinteckning.

Med de föreslagna ändringarna i förordningen angående förlagsinteckning

avses att beträffande inskrivning av förlagsinteckningsärenden genomföra en

liknande anordning som den vilken genom 1932 års inskrivningsreform kom

till stånd i fråga örn lagfarter och inteckningar i fast egendom. I huvudsak

följer också förevarande förslag den för reformen grundläggande lagen den 3

juni 1932 med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden.

Från inskrivningslagen avviker emellertid förslaget i vissa detaljfrågor,

varutinnan detsamma i stället efterbildar den nyssnämnda dag utfärdade

lagen örn inteckning i jordbruksinventarier. De frågor varå nu syftas gälla

dels bestämmelsen i 9 § inskrivningslagen att, örn inskrivningsdomarens beslut

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

33

innefattar att ansökan ej bifallits, sökanden eller hans ombud genast skall i

rekommenderat brev underrättas örn beslutet, dels bestämmelsen i 15 § samma

lag att, örn ansökan ej bifalles, anteckning örn skälen för beslutet upptages i

akten och dels bestämmelsen i 16 § att, då inteckningshandling uppvisas för

åtgärd av annan inskrivningsdomare, anteckning därom skall göras i särskilt

protokoll över sådana ärenden. Då det för lättnad i myndigheternas arbete

och till förekommande av misstag måste anses önskligt att i största möjliga

utsträckning reglerna rörande förfarandet i de särskilda slagen av inskrivningsärenden

göras likformiga, hemställer lagrådet att det måtte tagas i övervägande,

huruvida icke förfarandet i förlagsinteckningsärenden bör anordnas

i närmare överensstämmelse med vad som gäller enligt inskrivningslagen, den

praktiskt viktigaste av ifrågavarande lagar.

I förevarande förslag upptagas icke några allmänna regler motsvarande de

som i inskrivningslagen 1 § och 12 § andra stycket givas för de fall då i lag

eller författning finnes stadgat örn rättens eller domarens behandling av inskrivningsärenden

eller örn protokoll i sådana ärenden. Det bör då tillses att

ändring sker i sådana lagstadganden som icke äro förenliga med bestämmelserna

i förslaget. Härutinnan vill lagrådet anmärka att ändring synes behövlig

i 9 § lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser örn registrering av

elektriska anläggningar samt örn rätt till elektrisk kraft m. m.

Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 10 maj

1901 (nr 26 s. 1) om inteckning i fartyg.

Under åberopande av vad vid förslaget örn ändring i förordningen angående

förlagsinteckning anförts må beträffande förevarande förslag anmärkas att

däri icke upptagits bestämmelse att, då inteckningshandling uppvisas för åtgärd

av annan inskrivningsdomare, anteckning därom skall göras i särskilt

protokoll över sådana ärenden, liksom ej heller bestämmelse om bevis å handlingen

då ansökning icke bifallits. Lagrådet finner sig därför böra här göra

enahanda hemställan beträffande förfarandets anordnande som av lagrådet

gjorts vid behandlingen av förstnämnda förslag.

Övriga lagförslag

lämnades äv lagrådet utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1986. 1 sami. Nr 85.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsär enden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 21 februari 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anmäler lagrådets den

31 januari 1936 avgivna utlåtande över de den 6 december 1935 till lagrådet

remitterade förslagen till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3

juni 1932 (nr 170) med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden,

lag om ändring i vissa delar av förordningen den 13 april 1883

(nr 16 s. 1) angående förlag sinteckning, lag angående ändring i vissa delar

av lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1) örn inteckning i fartyg, lag örn ändrad

lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 35) angående

särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden, lag örn

ändrad lydelse av 85 § utsökning slagen samt lag örn ändrad lydelse av 21 §

konkurslagen.

Föredraganden redogör för innehållet i utlåtandet och anför:

»Att lagen örn inteckning i jordbruksinventarier tages till förebild vid ifrågavarande

omläggning av inskrivningsförfarandet i förlagsinteckningsärenden

leder i det stora hela till överensstämmelse även med vad som gäller enligt lagen

med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden.

De smärre olikheter, örn vilka lagrådet erinrat, skulle knappast vålla

någon svårighet i den praktiska tillämpningen, vilket även bestyrkes

därav att någon erinran i dessa hänseenden ej framkommit från de hörda

myndigheternas sida. Vidkommande expeditionssättet i det fall att ansökan

ej bifalles kan det emellertid ur vissa synpunkter synas önskvärt, att någon

skillnad ej göres mellan fastighetsinteckningar och förlagsinteckningar. Jag

har därför, i överensstämmelse med lagrådets önskemål, i 12 § av förslaget till

lag örn ändring i vissa delar av förordningen angående förlagsinteckning låtit

utbyta bestämmelsen örn beslutsmotiveringens införande i beviset å handlingen

mot en föreskrift örn att sökanden eller hans ombud i dylikt fall genast skall i

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

35

rekommenderat brev underrättas örn skälen för beslutet. Vad angår beslutsmotiveringens

upptagande i akten lärer uttrycklig bestämmelse härom böra

givas i administrativ ordning. Beträffande frågan huru anteckning bör verkställas,

när förlagsinteckningshandling uppvisas för åtgärd av annan inskrivningsdomare,

synes, i betraktande därav att protokollering i övrigt ej skall

förekomma i förlagsinteckningsärenden, anledning ej föreligga att allenast för

nyssnämnda fall inrätta ett särskilt protokoll. Det särskilda bevis som enligt

förslaget avses skola utfärdas — liksom i motsvarande fall vid inteckning i

jordbruksinventarier — torde för ifrågavarande ändamål vara tillfyllest.

I förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen örn inteckning

i fartyg har 32 §, på sätt lagrådet hemställt, kompletterats med en bestämmelse

örn bevis å handling, då ansökning icke bifallits. Däremot har det av

skäl som nyss anförts beträffande förlagsinteckningar icke synts påkallat att

meddela bestämmelse örn förande av särskilt protokoll i ärenden angående uppvisning

av fartygsinteckningshandling.

Då lagrådets hemställan örn ändring i 9 § lagen den 22 juni 1920 med vissa

bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar samt örn rätt till

elektrisk kraft m. m. synts böra beaktas, har jag låtit utarbeta förslag till

lag örn ändrad lydelse av nämnda lagrum. Förslaget innebär allenast formella

jämkningar.

Slutligen torde jag i detta sammanhang få beröra en fråga som angår införandet

av aktsystem i lagfarts- och inteckningsärenden. Enligt 12 § inskrivningslagen

äger Kungl. Maj :t, efter häradshövdingens eller rådhusrättens

hörande, förordna om inrättande av akter i domsaga eller stad, där det med

hänsyn till fastighetsförhållandena och andra omständigheter prövas lämpligen

kunna ske. I praktiken har förordnande rörande aktsystem ej meddelats

i andra fall än där häradshövdingen respektive rådhusrätten självmant

gjort framställning om aktsystemets införande. Med hänsyn till vissa uttalanden,

som gjorts av första lagutskottet i dess av 1932 års riksdag godkända

utlåtande nr 32, har jämväl den praxis utbildat sig, att aktsystem ej

införts i annan domsaga än sådan, där sekreterare är förordnad såsom inskrivningsdomare.

Emellertid har under sistförflutna året i ett särskilt fall gjorts

avvikelse från denna praxis. På häradshövdingens ansökan och efter tillstyrkan

av Svea hovrätt samt av styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar

har nämligen aktsystem införts i en domsaga utan sekreterare. Därvid

har dock för tillgodoseende av önskemålet örn kontinuitet i inskrivningsärendenas

handläggning föreskrift meddelats angående begränsning av den

rätt till ledighet från inskrivningsdomargöromål, vilken enligt domsagostadgan

medgives häradshövdingen. Uppställas garantier sådana som nu berörts, torde

den omständigheten att sekreterare saknas ej behöva föranleda betänklighet

mot införande av aktsystem. Motsvarande anordning synes mig därför böra

vidtagas i liknande fall som framdeles kunna tänkas uppkomma.»

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 85.

Föredraganden hemställer att ifrågavarande lagförslag, med de jämkningar

som nämnts, måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schie erin.

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

354422

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1936:42 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 s. 4 i texten
  2. Rskr. 1936:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition nied förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 s. 1 i texten
  3. 1LU 1936:35 Utlåtande i anledning av Kungl. Ma):ts ''proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 3 juni 1932 s. 1 i texten