Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning
1936-02-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1936:91, Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 91.
1
Nr 91.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående understöd
åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets
omorganisation förlorat sin anställning; given
Stockholms slott den 21 februari 1936.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-R eg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 21 februari 1936.
Närv ar ande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför därefter
följande:
Under punkten 147 av 1936 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, beräkna till Folkskolor m. m.: Understöd åt
vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1936/1937 ett förslagsanslag av
18,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 91.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
Jag anhåller nu att ånyo få anmäla denna fråga för Kungl. Majit.
Genom proposition nr 134/1934 framlade Kungl. Majit förslag örn
understöd åt vissa lärarinnor vid mindre folkskola och biträdande lärarinnor
vid folkskola, vilka på grund av skolväsendets omorganisation
förlorat sin anställning.
I ett i ärendet avgivet utlåtande hade statskontoret uttalat sig angående
de principiella förutsättningar, som borde föreligga för understöds
beviljande, ävensom angående grunderna för understödsbeloppens beräknande.
Härom anförde ämbetsverket i huvudsak följande.
Statskontoret hade i utlåtande den 8 oktober 1932 uttalat, att det
syntes vara med billighet överensstämmande, att sådana lärarinnor, varom
nu vore fråga, i de fall, där verkligt ömmande omständigheter förelåge,
finge komma i åtnjutande av något understöd. Denna uppfattning ansåge
sig ämbetsverket böra vidbliva. Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats,
torde den personalgrupp, som det här gällde, omfatta högst
ett femtiotal lärarinnor, vilka genom de vidtagna organisationsändringarna
inom skolväsendet kunde beräknas bliva avskedade från sina
tjänster. Av dessa torde dock ett större eller mindre antal kunna förväntas
erhålla sin utkomst med annat arbete inom skolväsendet eller
annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att lämna ifrågavarande
lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde beredas dem,
helt utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda privatläroverk
och vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande
klasser redan tillerkänts dylik förmån. Å andra sidan borde, såsom av
1933 års riksdag i skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket
icke lämnade hjälp i andra fall än sådana, där billighetsskäl motiverade
ett ingripande från statens sida.
Såsom allmän förutsättning för understöd borde gälla, att i ekonomiskt
hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen,
vilket bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas
endast i det fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore
urståndsatt att försörja hustrun och familjen i övrigt.
För att komma i fråga till understöd borde vidare vederbörande i
minst fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande
lärarinna vid folkskola.
Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå
allenast med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd,
men högst uppgående förslagsvis till ett års avlöning.
För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna
bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis
sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av
intill 15 år med 6/12 av senast åtnjuten årslön,
» 20 » » 6/12 » » » » ,
» 25 » » V12 » » » » ,
därefter » 8/12 * » » »
I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande
1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande
uppnått 60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.
3
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 91.
Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis
på riksdagen, antingen fråga vore om engångsbelopp eller om årligt
understöd.
Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle
mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd
läroanstalt eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna
för understödets åtnjutande icke längre vöre för handen,
torde understödet böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen
reduceras. Med hänsyn härtill syntes den anordningen böra
träffas, att, sedan understödet för första året tillgodo njutits, en årlig
prövning av understödsbehovet skulle äga rum genom skolöverstyrelsen,
som, i händelse skäl därtill funnes föreligga, ägde att förklara, att understöd
ej vidare skulle utgå, eller att det skulle på visst sätt nedsättas.
För möjliggörande av sådan prövning borde vederbörande vara skyldig
att, därest fortsatt understöd önskades, före utgången av varje budgetår
till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning därom, varvid redogörelse
borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden och ekonomiska
ställning samt de förändringar däri, som kunde hava inträtt.
Självfallet vore, att de i det föregående angivna grunderna för understöds
meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen,
i den mån särskilda omständigheter därtill föranledde.
De av statskontoret sålunda angivna riktlinjerna förordades i propositionen
nr 134/1934.
Riksdagen biföll (skrivelse nr 293/1934) Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda
framställning. Riksdagen anförde därvid bland annat, att de av statskontoret
uppdragna riktlinjerna hade synts riksdagen lämpligt avvägda,
och att riksdagen alltså medgåve, att desamma lades till grund för
understödsfrågornas bedömande. Givetvis skulle prövningen av understödsfrågorna
ankomma på riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp
eller örn årligt understöd.
Med anledning av att i propositionen förordats, att då förevarande
understöd skulle, åtminstone tills vidare, bestridas av det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning åt lärare vid folkskolor, anförde riksdagen
vidare, att riksdagen funnit vissa skäl tala för att — på sätt redan ägt
rum beträffande ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter — förevarande understöd borde utgå från särskilt
anslag.
I propositioner nr 55/1935 och nr 175/1935 framlade Kungl. Majit
förslag örn understöd åt ytterligare ett antal förutvarande biträdande
lärarinnor vid folkskola eller lärarinnor vid mindre folkskola, vilka på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.
Understödsbeloppen voro beräknade med ledning av de utav 1934 års
riksdag godtagna riktlinjerna. Kungl. Majits berörda förslag innebar
vidare, att de föreslagna understöden jämte de av 1934 års riksdag beviljade
skulle utgå från ett särskilt under åttonde huvudtiteln uppfört
förslagsanslag.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
I skrivelse nr 187/1935 anmälde riksdagen, dels att riksdagen medgivit,
att under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit
kunde finna skäligt fastställa, finge från och med budgetåret 1935/1936
årligen tills vidare utgå understöd med i skrivelsen närmare angivna
belopp till vissa namngivna lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets
omorganisation förlorat sin anställning, dels att riksdagen anvisat
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1935/1936 ett särskilt förslagsanslag
av 13,000 kronor, dels ock att riksdagen beslutat, att de årliga
understöd, vilka finge utgå jämlikt riksdagens i skrivelse nr 293/1934
anmälda beslut, skulle bestridas från nämnda anslag.
Ytterligare ansökningar om understöd hava nu inkommit från ett
antal lärarinnor, tillhörande ifrågavarande kategori, däribland från förra
lärarinnorna vid Hohults folkskola i Älghults skoldistrikt Marta Hedvig
Margareta Erlandsson, vid Högarnas mindre folkskola i Häggenås skoldistrikt
Noveva Ahlin, född Nilsson, vid Lillsjöhögens mindre folkskola
i Lits skoldistrikt Nanny Augusta Östlund, född Fjällström, samt vid
Nybofjälls mindre folkskola i Äppelbo skoldistrikt Anna Elvira Amalia
Franzon.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.
1. Marta Hedvig Margareta Erlandsson har hemställt om årligt understöd
på grund av anstad anställning såsom biträdande lärarinna vid
folkskola.
Sökanden, som är född den 27 april 1901, har avlagt småskollärarexamen
i Borås år 1923. Därefter har hon tjänstgjort inom Älghults
skoldistrikt dels såsom vikarierande folkskollärarinna under 4 terminer,
dels ock från och med den 1 juli 1925 till och med den 30 juni 1930
såsom biträdande lärarinna vid Hohults folkskola. Hennes sammanlagda
tjänstgöring utgjorde sålunda 14 terminer, varav 10 terminer såsom
biträdande lärarinna vid folkskola. Hennes tjänstgöring vid Hohults
folkskola upphörde den 30 juni 1930 med anledning av att tjänsten då
förändrades till ordinarie folkskollärartjänst. Efter entledigandet hade
sökanden innehaft lärarinneförordnanden av olika slag inom Älghults
skoldistrikt, men oaktat vid upprepade tillfällen gjorda ansökningar
icke lyckats vinna någon fast anställning vid folkskoleväsendet. — Enligt
intyg av ordföranden i Älghults folkskolestyrelse är sökanden i avsaknad
av kapital eller andra tillgångar. Tillsammans med en syster har hon
en åldrig moder att försörja. Vederbörande folkskolinspektör har i avgivet
yttrande uttalat, att sökanden under nuvarande förhållanden hade
ringa utsikt att erhålla tillfällig eller ordinarie anställning samt att
statligt understöd i detta fall syntes önskvärt.
Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning
vid Hohults folkskola utgjorde grundlön 1,200 kronor, värdet av bostad
och bränsle 300 kronor, provisorisk avlöningsförbättring 150 kronor samt
dyrtidstillägg 361 kronor 80 öre, eller i avrundat tal tillhopa 2,012 kronor.
2. Noveva Ahlin, född Nilsson, har anhållit om understöd på grund
av lidstad anställning vid mindre folkskola.
5
Kungl. Marits ''proposition Nr 91.
Sökanden, som är född den 24 september 1885, har avlagt småskollärarexamen
i Halmstad år 1905. Därefter har hon tjänstgjort dels under
åren 1905 och 1906 inom olika skoldistrikt tillhopa^ två terminer såsom
vikarierande småskollärarinna, dels inom Häggenäs skoldistrikt såsom
lärarinna vid Högarnas mindre folkskola under tiden den 2 september
1906—den 1 juni 1909, dels såsom vikarierande småskollärarinna i
Ragunda skoldistrikt från och med höstterminen 1909 till och med vårterminen
1911, dels ock inom Häggenås skoldistrikt först vid Granbo—
Ollsta—Fagerlands flyttande mindre folkskola under tiden den 8 januari
1917—den 18 augusti 1918 och därefter vid Högarnas mindre folkskola
under tiden den 1 september 1919—den 1 juli 1926. Hennes sammanlagda
tjänstgöring utgjorde sålunda något över 27 terminer, varav
21 terminer vid mindre folkskola. Från sin tjänst vid Högarnas mindre
folkskola blev sökanden entledigad den 1 juli 1926 på grund av tjänstens
förändring till folkskollärartjänst. Efter entledigandet har sökanden
enligt egen uppgift endast innehaft ett kortare vikariat såsom lärarinna
vid småskola. — Komministern O. Brandelius i Häggenås har intygat,
att sökanden och hennes man, lantbrukaren P. Ahlin, befinna sig
i så knappa ekonomiska omständigheter, att verkligt behov av understöd
föreligger. Enligt intyg av kommunalfullmäktiges ordförande i
Häggenås socken innehar sökanden för makarnas borgenärers räkning
en tidigare av mannen ägd, till 10,800 kronor taxerad fastighet, vars
jordbruk dock är i dålig hävd och endast föder två kor. I samma intyg
uppgives, att makarna torde hava skulder uppgående till omkring
12,000 kronor, att de icke äro taxerade för någon inkomst, att deras
ekonomi är mycket svag och att ingen utsikt till förbättring av ekonomien
förefinnes.
Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning
vid Högarnas mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor, ålderstillägg
300 kronor, värdet av bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg
399 kronor 60 öre eller sammanlagt i avrundat tal 2,200
kronor.
3. Nanny Augusta Östlund, jodd Fjällström, har anhållit om det understöd,
som kan beviljas henne på grund av möstad anställning vid
mindre folkskola.
Sökanden, som är född den 14 april 1887, har avlagt småskollärarexamen
i Östersund år 1905. Därefter har hon tjänstgjort dels inom
Stuguns skoldistrikt såsom ordinarie småskollärarinna under tiden den
1 januari 1906—den 31 december 1907 och såsom lärarinna vid mindre
folkskola under tiden den 1 januari 1908—den 30 juni 1915, dels ock
inom Lits skoldistrikt såsom sjukvikarie vid mindre folkskola under
nära tvä månader år 1917 samt såsom tills vidare anställd lärarinna vid
Lillsjöhögens mindre folkskola under tiden den 1 juli 1922—den 30 juni
1927. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde sålunda över 29
terminer, varav 25 terminer vid mindre folkskola. Från sin tjänst vid
Lillsjöhögens mindre folkskola blev sökanden entledigad den 30 juni
1927, på grund av att den mindre folkskolan då nedlades och folkskola
i dess ställe inrättades. — Enligt intyg av kyrkoherden i Lits församling
är sökanden gift med arbetaren G. J. Östlund och har i äktenskapet
med denne tre barn, födda respektive 1915, 1917 och 1920. Andra
6
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 91.
tillgångar än mannens årliga arbetsförtjänst finnas icke. Makarna, som
erhållit ett s. k. småbrukarlån, häfta i skuld härför med omkring 6,000
kronor och måste anses medellösa. Kommunalfullmäktiges ordförande
i Stuguns socken intygar, att familjen Östlund endast med svårighet
kan erlägga gäldräntorna å förenämnda lån, att sökanden icke åtnjuter
någon kontant inkomst samt att hennes mans kontanta årliga inkomster
kunna uppskattas till högst 500 ä 600 kronor.
Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning
vid Lillsjöhögens mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor, ålderstillägg
300 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle
300 kronor samt dyrtidstillägg 486 kronor 45 öre, eller sammanlagt
2,286 kronor 45 öre.
4. Anna Elvira Amalia Franzon har anhållit örn skäligt understöd på
grund av mistad anställning vid mindre folkskola.
Sökanden, som är född den 26 november 1889, har avlagt småskollärarexamen
i Hagaström år 1909. Därefter har hon tjänstgjort dels
vid mindre folkskola inom Svegs skoldistrikt åren 1909—1912 under
tillhopa 6 terminer 121/a veckor, dels vid mindre folkskola och småskola
inom Loos skoldistrikt under hela året 1913, dels vid mindre folkskola
inom Lillherrdals skoldistrikt åren 1914—1915 under tillhopa 3 terminer,
dels såsom vikarierande lärarinna vid folk- och småskola inom Mora
skoldistrikt under omkring 1 ‘/a termin av läsåret 1915—1916, dels ock
vid Nybofjälls mindre folkskola inom Äppelbo skoldistrikt från och med
den 8 september 1916 till och med slutet av vårterminen 1934, eller tillhopa
36 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöring utgjorde sålunda
något mer än 49 terminer, varav vid mindre folkskola omkring 44 terminer.
Från sin tjänst vid Nybofjälls mindre folkskola blev sökanden
entledigad den 1 juli 1934, enär skolan nedlades på grund av att skolpliktiga
barn ej längre funnos inom skolområdet. — Enligt intyg av
ordföranden i Äppelbo sockens kommunalnämnd är sökanden i fullständig
saknad av medel för sitt uppehälle. Vidare har under hand uppgivits,
att sökanden är sjuklig och arbetsoförmögen.
Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning
vid Nybofjälls mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor, ålderstillägg
450 kronor, provisorisk avlöningsförbättring 150 kronor, värdet
av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg
413 kronor 4 öre, eller sammanlagt 2,513 kronor 4 öre.
I ärendet hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och statskontoret.
Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande:
Vid prövning av ansökningarna hade överstyrelsen såsom riktlinjer att
tjäna till ledning vid understödsfrågornas avgörande följt de av statskontoret
i utlåtande den 25 januari 1934 framlagda och av riksdagen
godkända riktlinjerna.
Enligt dessa skulle ett av grundvillkoren för erhållande av understöd
vara, att vederbörande i minst 5 år varit anställd vid mindre folkskola
eller såsom biträdande lärare vid folkskola.
7
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 91.
Vid beräkning av understödsbeloppens storlek såsom beroende på
tjänstgöringens omfattning hade överstyrelsen liksom tidigare medräknat
förutom vederbörandes tjänstgöring vid mindre folkskola eller såsom
biträdande lärare vid folkskola även övrig av vederbörande fullgjord
tjänstgöring vid folkskoleväsendet före tidpunkten för entledigandet.
Beträffande sökandenas behov av sådant understöd, varom nu vore
fråga, ansåge överstyrelsen för sin del att dylikt behov förelåge för samtliga
sökandena.
Överstyrelsen ville slutligen framhålla, att överstyrelsen vid beräkningen
av understödsbeloppens storlek icke tagit hänsyn till den sänkning
av index för dyrtidstilläggs bestämmande, som inträtt efter sökandenas
avgång ur tjänst, och att överstyrelsen sålunda icke heller med
hänsyn till nämnda förhållande vidtagit någon reducering av ifrågavarande
belopp.
Med tillämpning av här ovan angivna beräkningsgrunder hade överstyrelsen
kommit till följande resultat i fråga örn de understödsbelopp,
som skulle kunna tillerkännas en var av sökandena, nämligen åt Erlandsson,
som tjänstgjort allenast 7 år ett engångsunderstöd av 2,000 kronor,
i stort sett motsvarande hennes avlöningsförmåner under sista året av
hennes anställning vid Hohults folkskola, åt Ahlin, med en sammanlagd
tjänstetid av omkring 14 år, 5/ia av 2,200 kronor, eller årligen 900 kronor,
åt Östlund, med en sammanlagd tjänstetid av över 14V* år, 7is
av 2,286 kronor 45 öre eller årligen 952 kronor 68 öre, vilket belopp
dock med hänsyn till att antalet av sökandens tjänstgöringsår allenast
med omkring 2 månader understege det antal, på grund varav hon enligt
det av statskontoret föreslagna beräkningssättet skulle kunna tillerkännas
e/i2 av lönen, eller 1,143 kronor, borde avrundas uppåt till årligen
1,000 kronor, samt åt Franzon, med en sammanlagd tjänstetid av
över 24''/a år, 7/12 av 2,513 kronor 4 öre, eller årligen 1,466 kronor 94
öre, vilket belopp dock med hänsyn till att antalet av sökandens tjänstgöringsår
så nära gränsade till det antal, på grund varav hon enligt
statskontorets riktlinjer skulle kunna tillerkännas ett högre understöd
än det nyss angivna, borde, i betraktande även av hennes fullständiga
medellöshet och oförmåga att själv bidraga till sitt uppehälle, avrundas
uppåt till årligen 1,500 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen medgiva, att ovannämnda understöd
måtte, under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit
kunde finna skäligt fastställa, utgå från förslagsanslaget till understöd
åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning.
Statskontoret har anfört i huvudsak följande:
Beträffande Erlandsson erinrade statskontoret att ämbetsverket vid
framläggandet av riktlinjer att tjäna till ledning vid avgörandet av
understödsfrågor av här förevarande art framhållit, att i de fall lärarinnor
av förevarande kategori tjänstgjort mer än 5 år men mindre än
10 år, understöd borde utgå allenast med ett engångsbelopp, varierande
efter tjänstetidens längd men högst uppgående till förslagsvis ett års
8
Kungl. May.ts proposition Nr 91.
avlöning. I enlighet härmed syntes Erlandsson böra tillerkännas understöd
på sätt skolöverstyrelsen föreslagit, därvid emellertid beloppet, med
hänsyn till att hennes tjänstgöringstid uppginge allenast till 7 år, icke
syntes böra bestämmas högre än till 1,500 kronor.
I fråga örn Ahlin ville statskontoret, med hänsyn till vad i ärendet
blivit upplyst angående makarna Ahlins ekonomi och då mannen Ahlin
syntes vara urståndsatt att försörja sin hustru, icke göra erinran mot
bifall till framställningen på sätt skolöverstyrelsen hemställt.
Vidkommande Östlund erinrade statskontoret, att enligt de av Kungl.
Maj:t och riksdagen godkända riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet
skulle såsom allmän förutsättning för understöd gälla, att
i ekonomiskt hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen,
vilket bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde
beviljas endast i det fall, att enligt verkställd utredning mannen vore
urståndsatt att försörja hustrun och familjen i övrigt.
Med hänsyn till nu angivna allmänna förutsättning funne statskontoret
tveksamt, huruvida i förevarande fall understöd borde utgå. I betraktande
av vad som meddelats angående makarna Östlunds ekonomiska
förhållanden ville ämbetsverket dock icke motsätta sig, att något
understöd lämnades. Enär emellertid sökandens man vore i stånd att
bidraga till familjens uppehälle, syntes det statskontoret, att det av
skolöverstyrelsen ifrågasatta understödsbeloppet borde reduceras, förslagsvis
till 700 kronor.
Angående Franzon framginge det av skolöverstyrelsens utlåtande i
ärendet, att sökanden blivit entledigad från sin tjänst vid Nybofjälls
mindre folkskola av den anledningen, att skolpliktiga barn ej längre
funnos inom skolområdet. Då, såvitt statskontoret kunde finna, sökanden
vid sådant förhållande icke syntes vara att hänföra till den kategori
av lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, ansåge sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka
bifall till ansökningen.
Skolöverstyrelsen har i anledning av vad statskontoret anfört i fråga
örn understöd åt Franzon avgivit förnyat utlåtande i detta ärende och
därvid anfört huvudsakligen följande:
När överstyrelsen i utlåtande över ansökning av Franzon örn statligt
understöd grundat sitt beslut att tillstyrka hennes framställning bland
annat därpå, att hon entledigats från sin tjänst vid nämnda mindre
folkskola i anledning därav, att skolpliktiga barn ej längre funnos inom
skolområdet, läge häri ingen motsättning mot den allmänna grundsatsen
att dylikt understöd kunde utgå endast till sådana lärarinnor, som på
grund av organisatoriska åtgärder inom vederbörande skoldistrikt förlorat
sin anställning. Den omständigheten, att barnantalet vid Nybofjälls
mindre folkskola nedgått i sådan grad, att skolan måste nedläggas,
föranledde ett beslut av vederbörande kommunalfullmäktige örn
sådana organisatoriska förändringar i distriktets skolväsende, att ändring
i det för distriktet gällande reglementet påkallades. När det i folkskolestadgan
§ 33 mom. 3 förutsättes, att sådan förändring med avseende på
skolväsendet bleve vidtagen, att inom skoldistriktet tills vidare anställd
biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola av sådan
9
Kungl. Majis proposition Nr 91.
anledning måste entledigas, lage det tydligen i sakens natur, att anledningen
till dylik omorganisation med åtföljande tjänstindragning kunde
vara även barnantalets minskning. Av sådan anledning hade också åtskilliga
av de lärarinnor entledigats, åt vilka riksdagen tidigare i liknande
fall beviljat understöd. Överstyrelsen ville i sådant avseende
hänvisa till de i propositionen nr 134/1934 omnämnda^ lärarinnorna Johansson
och Zakrisson, vilka entledigats, Johansson »da skolan pa grund
av ringa barnantal indrogs» och Zakrisson, »på grund av skolans indragning,
enär några skolpliktiga barn ej längre funnos inom skolroten».
Samma förhållande förelåge beträffande den i propositionen nr 175/1935
omförmälda lärarinnan Andersson, som måste avträda från sin tjänst,
»på grund av att skolan då indrogs i anledning av ringa barnantal».
I dessa nu åberopade fall hade statskontoret i avgivna yttranden funnit
förutsättningar för utgåendet av understöd at sökandena föreligga.
Det torde vara uppenbart, att Franzon befunne sig i ett fullkomligt
liknande läge och alltså vore att hänföra till den kategori av lärarinnor,
som på grund av skolväsendets omorganisation förlorat sin anställning.
På grund av det anförda och med hänvisning till sitt tidigare utlåtande
i ärendet hemställde överstyrelsen, att Kungl. Majit täcktes framlägga
förslag för riksdagen örn understöd at Franzon.
I enlighet nied förut tillämpade principer anser jag, att ifrågavarande
lärarinnor, som alla mistat sina anställningar vid folkskola eller mindre
folkskola på grund av skolorganisatoriska åtgärder och numera sakna
annat förvärvsarbete, böra beredas något understöd. Jag vill därvid
beträffande storleken av de understöd, som synas böra utgå till Erlandsson,
Ahlin och Östlund, ansluta mig till vad statskontoret i sådant avseende
föreslagit. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag understödet
till Franzon böra fastställas till 1,500 kronor för år.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i samband med beslut
örn understödens utbetalande meddela närmare villkor och bestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i sadant avseende föreskrivits
i fråga om motsvarande tidigare meddelade understöd till lärarinnor
av ifrågavarande kategori.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att jag i propositionen nr 55/1935
anmälde, att framställning gjorts angående understöd at förra lärarinnan
vid Ytterviks mindre folkskola i Bureå skoldistrikt Maria Lovisa
Wiklund, född Forsberg. Framställningen hade förordats av skolöverstyrelsen
men avstyrkts av statskontoret, som framhållit, att i detta fall
så ömmande omständigheter knappast kunde anses föreligga, som angivits
såsom allmän förutsättning för understöd. Jag anslöt mig tdl denna
statskontorets uppfattning. Nu har skolöverstyrelsen tillstyrkt en förnyad
framställning av Wiklund örn understöd. Av ett framställningen
bilagt intyg framgår, att Wiklund vore hänvisad till »tungt kroppsarbete»
i hemmet, som hon själv skötte, och att detta ansträngande ar
Bihang
till riksdagens pratakoll Utdö. 1 sami. Sr lil. 2
Departe
mentschefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
bete syntes vara orsaken till att hennes hälsotillstånd vore dåligt. Mannen,
som vore kroppsarbetare, befunne sig i mindre goda ekonomiska
omständigheter. Statskontoret har anfört, att intyget rörande sökandens
och hennes mans ekonomiska ställning och levnadsförhållanden i
övrigt icke föranlett statskontoret att frångå sin tidigare uttalade uppfattning
i fråga örn understöd i förevarande fall. Jag delar den mening,
varåt statskontoret givit uttryck.
Slutligen får jag anmäla, att förra biträdande lärarinnan vid Håsjö
folkskola i Häsjö skoldistrikt Katarina Karolina Persson, som av 1934
års riksdag tillerkänts ett engångsbelopp av 1,700 kronor, anhållit att
komma i åtnjutande av årligt understöd. Ansökningen har avstyrkts
av såväl skolöverstyrelsen som statskontoret. Även jag anser mig icke
kunna förorda densamma.
Sammanlagda beloppet av de av 1934 och 1935 års riksdagar beviljade
årliga understöden uppgår till i avrundat tal 13,000 kronor, med vilket
belopp anslaget för ändamålet är uppfört i riksstaten för innevarande
budgetår. Under punkten 147 av 1936 års åttonde huvudtitel har motsvarande
anslag för budgetåret 1936/1937 beräknats till 18,000 kronor.
De av mig nu förordade understöden uppgå till (1,500 + 900 + 700 +1,500 =)
4,600 kronor, varför utgiftsbelastningen å anslaget för nästkommande
budgetår kan beräknas bliva i avrundat tal 17,600 kronor. Jag föreslår
därför, att anslaget uppföres med sistnämnda belopp.
I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att under de närmare villkor och bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna skäl fastställa, må
utgå understöd
ej mindre för budgetåret 1936/1937 till förra lärarinnan
vid Hohults folkskola i Älghults skoldistrikt Marta Hedvig
Margareta Erlandsson med ett engångsbelopp av
1,500 kronor,
än även från och med budgetåret 1936/1937 årligen
tills vidare till
a) förra lärarinnan vid Högarnas mindre folkskola i
Häggenås skoldistrikt Noveva Ahlin, född Nilsson, med
900 kronor;
b) förra lärarinnan vid Lillsjöhögens mindre folkskola
i Lits skoldistrikt Nanny Augusta Östlund, född Fjällström,
med 700 kronor;
c) förra lärarinnan vid Nybofjälls mindre folkskola i
Äppelbo skoldistrikt Anna Elvira Amalia Franzon med
1,500 kronor;
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.
dels ock anvisa till Folkskolor m. m.: Understöd åt
vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1936/
1937 ett förslagsanslag av............kronor 17,600.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- BU 1936:53 Utlåtande, i anledning av väckt motion om årligt understöd dt förra lärarinnan Nicolina Elisabet Engman. s. 5 i texten
- Rskr. 1936:145 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, i vad angår anslaget till allmänna indra s. 2 i texten
- SU 1936:60 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anstäl s. 1 i texten