Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning

1936-02-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1936:91, Angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående understöd

åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets

omorganisation förlorat sin anställning; given

Stockholms slott den 21 februari 1936.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-R eg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 21 februari 1936.

Närv ar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför därefter

följande:

Under punkten 147 av 1936 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna till Folkskolor m. m.: Understöd åt

vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1936/1937 ett förslagsanslag av

18,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 1 sami. Nr 91.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla denna fråga för Kungl. Majit.

Genom proposition nr 134/1934 framlade Kungl. Majit förslag örn

understöd åt vissa lärarinnor vid mindre folkskola och biträdande lärarinnor

vid folkskola, vilka på grund av skolväsendets omorganisation

förlorat sin anställning.

I ett i ärendet avgivet utlåtande hade statskontoret uttalat sig angående

de principiella förutsättningar, som borde föreligga för understöds

beviljande, ävensom angående grunderna för understödsbeloppens beräknande.

Härom anförde ämbetsverket i huvudsak följande.

Statskontoret hade i utlåtande den 8 oktober 1932 uttalat, att det

syntes vara med billighet överensstämmande, att sådana lärarinnor, varom

nu vore fråga, i de fall, där verkligt ömmande omständigheter förelåge,

finge komma i åtnjutande av något understöd. Denna uppfattning ansåge

sig ämbetsverket böra vidbliva. Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats,

torde den personalgrupp, som det här gällde, omfatta högst

ett femtiotal lärarinnor, vilka genom de vidtagna organisationsändringarna

inom skolväsendet kunde beräknas bliva avskedade från sina

tjänster. Av dessa torde dock ett större eller mindre antal kunna förväntas

erhålla sin utkomst med annat arbete inom skolväsendet eller

annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att lämna ifrågavarande

lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde beredas dem,

helt utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda privatläroverk

och vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande

klasser redan tillerkänts dylik förmån. Å andra sidan borde, såsom av

1933 års riksdag i skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket

icke lämnade hjälp i andra fall än sådana, där billighetsskäl motiverade

ett ingripande från statens sida.

Såsom allmän förutsättning för understöd borde gälla, att i ekonomiskt

hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen,

vilket bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas

endast i det fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore

urståndsatt att försörja hustrun och familjen i övrigt.

För att komma i fråga till understöd borde vidare vederbörande i

minst fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärarinna vid folkskola.

Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå

allenast med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd,

men högst uppgående förslagsvis till ett års avlöning.

För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna

bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis

sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av

intill 15 år med 6/12 av senast åtnjuten årslön,

» 20 » » 6/12 » » » » ,

» 25 » » V12 » » » » ,

därefter » 8/12 * » » »

I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande

1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande

uppnått 60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 91.

Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis

på riksdagen, antingen fråga vore om engångsbelopp eller om årligt

understöd.

Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle

mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd

läroanstalt eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna

för understödets åtnjutande icke längre vöre för handen,

torde understödet böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen

reduceras. Med hänsyn härtill syntes den anordningen böra

träffas, att, sedan understödet för första året tillgodo njutits, en årlig

prövning av understödsbehovet skulle äga rum genom skolöverstyrelsen,

som, i händelse skäl därtill funnes föreligga, ägde att förklara, att understöd

ej vidare skulle utgå, eller att det skulle på visst sätt nedsättas.

För möjliggörande av sådan prövning borde vederbörande vara skyldig

att, därest fortsatt understöd önskades, före utgången av varje budgetår

till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning därom, varvid redogörelse

borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden och ekonomiska

ställning samt de förändringar däri, som kunde hava inträtt.

Självfallet vore, att de i det föregående angivna grunderna för understöds

meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen,

i den mån särskilda omständigheter därtill föranledde.

De av statskontoret sålunda angivna riktlinjerna förordades i propositionen

nr 134/1934.

Riksdagen biföll (skrivelse nr 293/1934) Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning. Riksdagen anförde därvid bland annat, att de av statskontoret

uppdragna riktlinjerna hade synts riksdagen lämpligt avvägda,

och att riksdagen alltså medgåve, att desamma lades till grund för

understödsfrågornas bedömande. Givetvis skulle prövningen av understödsfrågorna

ankomma på riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp

eller örn årligt understöd.

Med anledning av att i propositionen förordats, att då förevarande

understöd skulle, åtminstone tills vidare, bestridas av det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning åt lärare vid folkskolor, anförde riksdagen

vidare, att riksdagen funnit vissa skäl tala för att — på sätt redan ägt

rum beträffande ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter — förevarande understöd borde utgå från särskilt

anslag.

I propositioner nr 55/1935 och nr 175/1935 framlade Kungl. Majit

förslag örn understöd åt ytterligare ett antal förutvarande biträdande

lärarinnor vid folkskola eller lärarinnor vid mindre folkskola, vilka på

grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

Understödsbeloppen voro beräknade med ledning av de utav 1934 års

riksdag godtagna riktlinjerna. Kungl. Majits berörda förslag innebar

vidare, att de föreslagna understöden jämte de av 1934 års riksdag beviljade

skulle utgå från ett särskilt under åttonde huvudtiteln uppfört

förslagsanslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

I skrivelse nr 187/1935 anmälde riksdagen, dels att riksdagen medgivit,

att under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit

kunde finna skäligt fastställa, finge från och med budgetåret 1935/1936

årligen tills vidare utgå understöd med i skrivelsen närmare angivna

belopp till vissa namngivna lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets

omorganisation förlorat sin anställning, dels att riksdagen anvisat

för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1935/1936 ett särskilt förslagsanslag

av 13,000 kronor, dels ock att riksdagen beslutat, att de årliga

understöd, vilka finge utgå jämlikt riksdagens i skrivelse nr 293/1934

anmälda beslut, skulle bestridas från nämnda anslag.

Ytterligare ansökningar om understöd hava nu inkommit från ett

antal lärarinnor, tillhörande ifrågavarande kategori, däribland från förra

lärarinnorna vid Hohults folkskola i Älghults skoldistrikt Marta Hedvig

Margareta Erlandsson, vid Högarnas mindre folkskola i Häggenås skoldistrikt

Noveva Ahlin, född Nilsson, vid Lillsjöhögens mindre folkskola

i Lits skoldistrikt Nanny Augusta Östlund, född Fjällström, samt vid

Nybofjälls mindre folkskola i Äppelbo skoldistrikt Anna Elvira Amalia

Franzon.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

1. Marta Hedvig Margareta Erlandsson har hemställt om årligt understöd

på grund av anstad anställning såsom biträdande lärarinna vid

folkskola.

Sökanden, som är född den 27 april 1901, har avlagt småskollärarexamen

i Borås år 1923. Därefter har hon tjänstgjort inom Älghults

skoldistrikt dels såsom vikarierande folkskollärarinna under 4 terminer,

dels ock från och med den 1 juli 1925 till och med den 30 juni 1930

såsom biträdande lärarinna vid Hohults folkskola. Hennes sammanlagda

tjänstgöring utgjorde sålunda 14 terminer, varav 10 terminer såsom

biträdande lärarinna vid folkskola. Hennes tjänstgöring vid Hohults

folkskola upphörde den 30 juni 1930 med anledning av att tjänsten då

förändrades till ordinarie folkskollärartjänst. Efter entledigandet hade

sökanden innehaft lärarinneförordnanden av olika slag inom Älghults

skoldistrikt, men oaktat vid upprepade tillfällen gjorda ansökningar

icke lyckats vinna någon fast anställning vid folkskoleväsendet. — Enligt

intyg av ordföranden i Älghults folkskolestyrelse är sökanden i avsaknad

av kapital eller andra tillgångar. Tillsammans med en syster har hon

en åldrig moder att försörja. Vederbörande folkskolinspektör har i avgivet

yttrande uttalat, att sökanden under nuvarande förhållanden hade

ringa utsikt att erhålla tillfällig eller ordinarie anställning samt att

statligt understöd i detta fall syntes önskvärt.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning

vid Hohults folkskola utgjorde grundlön 1,200 kronor, värdet av bostad

och bränsle 300 kronor, provisorisk avlöningsförbättring 150 kronor samt

dyrtidstillägg 361 kronor 80 öre, eller i avrundat tal tillhopa 2,012 kronor.

2. Noveva Ahlin, född Nilsson, har anhållit om understöd på grund

av lidstad anställning vid mindre folkskola.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits ''proposition Nr 91.

Sökanden, som är född den 24 september 1885, har avlagt småskollärarexamen

i Halmstad år 1905. Därefter har hon tjänstgjort dels under

åren 1905 och 1906 inom olika skoldistrikt tillhopa^ två terminer såsom

vikarierande småskollärarinna, dels inom Häggenäs skoldistrikt såsom

lärarinna vid Högarnas mindre folkskola under tiden den 2 september

1906—den 1 juni 1909, dels såsom vikarierande småskollärarinna i

Ragunda skoldistrikt från och med höstterminen 1909 till och med vårterminen

1911, dels ock inom Häggenås skoldistrikt först vid Granbo—

Ollsta—Fagerlands flyttande mindre folkskola under tiden den 8 januari

1917—den 18 augusti 1918 och därefter vid Högarnas mindre folkskola

under tiden den 1 september 1919—den 1 juli 1926. Hennes sammanlagda

tjänstgöring utgjorde sålunda något över 27 terminer, varav

21 terminer vid mindre folkskola. Från sin tjänst vid Högarnas mindre

folkskola blev sökanden entledigad den 1 juli 1926 på grund av tjänstens

förändring till folkskollärartjänst. Efter entledigandet har sökanden

enligt egen uppgift endast innehaft ett kortare vikariat såsom lärarinna

vid småskola. — Komministern O. Brandelius i Häggenås har intygat,

att sökanden och hennes man, lantbrukaren P. Ahlin, befinna sig

i så knappa ekonomiska omständigheter, att verkligt behov av understöd

föreligger. Enligt intyg av kommunalfullmäktiges ordförande i

Häggenås socken innehar sökanden för makarnas borgenärers räkning

en tidigare av mannen ägd, till 10,800 kronor taxerad fastighet, vars

jordbruk dock är i dålig hävd och endast föder två kor. I samma intyg

uppgives, att makarna torde hava skulder uppgående till omkring

12,000 kronor, att de icke äro taxerade för någon inkomst, att deras

ekonomi är mycket svag och att ingen utsikt till förbättring av ekonomien

förefinnes.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning

vid Högarnas mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor, ålderstillägg

300 kronor, värdet av bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg

399 kronor 60 öre eller sammanlagt i avrundat tal 2,200

kronor.

3. Nanny Augusta Östlund, jodd Fjällström, har anhållit om det understöd,

som kan beviljas henne på grund av möstad anställning vid

mindre folkskola.

Sökanden, som är född den 14 april 1887, har avlagt småskollärarexamen

i Östersund år 1905. Därefter har hon tjänstgjort dels inom

Stuguns skoldistrikt såsom ordinarie småskollärarinna under tiden den

1 januari 1906—den 31 december 1907 och såsom lärarinna vid mindre

folkskola under tiden den 1 januari 1908—den 30 juni 1915, dels ock

inom Lits skoldistrikt såsom sjukvikarie vid mindre folkskola under

nära tvä månader år 1917 samt såsom tills vidare anställd lärarinna vid

Lillsjöhögens mindre folkskola under tiden den 1 juli 1922—den 30 juni

1927. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde sålunda över 29

terminer, varav 25 terminer vid mindre folkskola. Från sin tjänst vid

Lillsjöhögens mindre folkskola blev sökanden entledigad den 30 juni

1927, på grund av att den mindre folkskolan då nedlades och folkskola

i dess ställe inrättades. — Enligt intyg av kyrkoherden i Lits församling

är sökanden gift med arbetaren G. J. Östlund och har i äktenskapet

med denne tre barn, födda respektive 1915, 1917 och 1920. Andra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 91.

tillgångar än mannens årliga arbetsförtjänst finnas icke. Makarna, som

erhållit ett s. k. småbrukarlån, häfta i skuld härför med omkring 6,000

kronor och måste anses medellösa. Kommunalfullmäktiges ordförande

i Stuguns socken intygar, att familjen Östlund endast med svårighet

kan erlägga gäldräntorna å förenämnda lån, att sökanden icke åtnjuter

någon kontant inkomst samt att hennes mans kontanta årliga inkomster

kunna uppskattas till högst 500 ä 600 kronor.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning

vid Lillsjöhögens mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor, ålderstillägg

300 kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle

300 kronor samt dyrtidstillägg 486 kronor 45 öre, eller sammanlagt

2,286 kronor 45 öre.

4. Anna Elvira Amalia Franzon har anhållit örn skäligt understöd på

grund av mistad anställning vid mindre folkskola.

Sökanden, som är född den 26 november 1889, har avlagt småskollärarexamen

i Hagaström år 1909. Därefter har hon tjänstgjort dels

vid mindre folkskola inom Svegs skoldistrikt åren 1909—1912 under

tillhopa 6 terminer 121/a veckor, dels vid mindre folkskola och småskola

inom Loos skoldistrikt under hela året 1913, dels vid mindre folkskola

inom Lillherrdals skoldistrikt åren 1914—1915 under tillhopa 3 terminer,

dels såsom vikarierande lärarinna vid folk- och småskola inom Mora

skoldistrikt under omkring 1 ‘/a termin av läsåret 1915—1916, dels ock

vid Nybofjälls mindre folkskola inom Äppelbo skoldistrikt från och med

den 8 september 1916 till och med slutet av vårterminen 1934, eller tillhopa

36 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöring utgjorde sålunda

något mer än 49 terminer, varav vid mindre folkskola omkring 44 terminer.

Från sin tjänst vid Nybofjälls mindre folkskola blev sökanden

entledigad den 1 juli 1934, enär skolan nedlades på grund av att skolpliktiga

barn ej längre funnos inom skolområdet. — Enligt intyg av

ordföranden i Äppelbo sockens kommunalnämnd är sökanden i fullständig

saknad av medel för sitt uppehälle. Vidare har under hand uppgivits,

att sökanden är sjuklig och arbetsoförmögen.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning

vid Nybofjälls mindre folkskola utgjorde: grundlön 1,200 kronor, ålderstillägg

450 kronor, provisorisk avlöningsförbättring 150 kronor, värdet

av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg

413 kronor 4 öre, eller sammanlagt 2,513 kronor 4 öre.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och statskontoret.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande:

Vid prövning av ansökningarna hade överstyrelsen såsom riktlinjer att

tjäna till ledning vid understödsfrågornas avgörande följt de av statskontoret

i utlåtande den 25 januari 1934 framlagda och av riksdagen

godkända riktlinjerna.

Enligt dessa skulle ett av grundvillkoren för erhållande av understöd

vara, att vederbörande i minst 5 år varit anställd vid mindre folkskola

eller såsom biträdande lärare vid folkskola.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 91.

Vid beräkning av understödsbeloppens storlek såsom beroende på

tjänstgöringens omfattning hade överstyrelsen liksom tidigare medräknat

förutom vederbörandes tjänstgöring vid mindre folkskola eller såsom

biträdande lärare vid folkskola även övrig av vederbörande fullgjord

tjänstgöring vid folkskoleväsendet före tidpunkten för entledigandet.

Beträffande sökandenas behov av sådant understöd, varom nu vore

fråga, ansåge överstyrelsen för sin del att dylikt behov förelåge för samtliga

sökandena.

Överstyrelsen ville slutligen framhålla, att överstyrelsen vid beräkningen

av understödsbeloppens storlek icke tagit hänsyn till den sänkning

av index för dyrtidstilläggs bestämmande, som inträtt efter sökandenas

avgång ur tjänst, och att överstyrelsen sålunda icke heller med

hänsyn till nämnda förhållande vidtagit någon reducering av ifrågavarande

belopp.

Med tillämpning av här ovan angivna beräkningsgrunder hade överstyrelsen

kommit till följande resultat i fråga örn de understödsbelopp,

som skulle kunna tillerkännas en var av sökandena, nämligen åt Erlandsson,

som tjänstgjort allenast 7 år ett engångsunderstöd av 2,000 kronor,

i stort sett motsvarande hennes avlöningsförmåner under sista året av

hennes anställning vid Hohults folkskola, åt Ahlin, med en sammanlagd

tjänstetid av omkring 14 år, 5/ia av 2,200 kronor, eller årligen 900 kronor,

åt Östlund, med en sammanlagd tjänstetid av över 14V* år, 7is

av 2,286 kronor 45 öre eller årligen 952 kronor 68 öre, vilket belopp

dock med hänsyn till att antalet av sökandens tjänstgöringsår allenast

med omkring 2 månader understege det antal, på grund varav hon enligt

det av statskontoret föreslagna beräkningssättet skulle kunna tillerkännas

e/i2 av lönen, eller 1,143 kronor, borde avrundas uppåt till årligen

1,000 kronor, samt åt Franzon, med en sammanlagd tjänstetid av

över 24''/a år, 7/12 av 2,513 kronor 4 öre, eller årligen 1,466 kronor 94

öre, vilket belopp dock med hänsyn till att antalet av sökandens tjänstgöringsår

så nära gränsade till det antal, på grund varav hon enligt

statskontorets riktlinjer skulle kunna tillerkännas ett högre understöd

än det nyss angivna, borde, i betraktande även av hennes fullständiga

medellöshet och oförmåga att själv bidraga till sitt uppehälle, avrundas

uppåt till årligen 1,500 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen medgiva, att ovannämnda understöd

måtte, under de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit

kunde finna skäligt fastställa, utgå från förslagsanslaget till understöd

åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande:

Beträffande Erlandsson erinrade statskontoret att ämbetsverket vid

framläggandet av riktlinjer att tjäna till ledning vid avgörandet av

understödsfrågor av här förevarande art framhållit, att i de fall lärarinnor

av förevarande kategori tjänstgjort mer än 5 år men mindre än

10 år, understöd borde utgå allenast med ett engångsbelopp, varierande

efter tjänstetidens längd men högst uppgående till förslagsvis ett års

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 91.

avlöning. I enlighet härmed syntes Erlandsson böra tillerkännas understöd

på sätt skolöverstyrelsen föreslagit, därvid emellertid beloppet, med

hänsyn till att hennes tjänstgöringstid uppginge allenast till 7 år, icke

syntes böra bestämmas högre än till 1,500 kronor.

I fråga örn Ahlin ville statskontoret, med hänsyn till vad i ärendet

blivit upplyst angående makarna Ahlins ekonomi och då mannen Ahlin

syntes vara urståndsatt att försörja sin hustru, icke göra erinran mot

bifall till framställningen på sätt skolöverstyrelsen hemställt.

Vidkommande Östlund erinrade statskontoret, att enligt de av Kungl.

Maj:t och riksdagen godkända riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet

skulle såsom allmän förutsättning för understöd gälla, att

i ekonomiskt hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen,

vilket bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde

beviljas endast i det fall, att enligt verkställd utredning mannen vore

urståndsatt att försörja hustrun och familjen i övrigt.

Med hänsyn till nu angivna allmänna förutsättning funne statskontoret

tveksamt, huruvida i förevarande fall understöd borde utgå. I betraktande

av vad som meddelats angående makarna Östlunds ekonomiska

förhållanden ville ämbetsverket dock icke motsätta sig, att något

understöd lämnades. Enär emellertid sökandens man vore i stånd att

bidraga till familjens uppehälle, syntes det statskontoret, att det av

skolöverstyrelsen ifrågasatta understödsbeloppet borde reduceras, förslagsvis

till 700 kronor.

Angående Franzon framginge det av skolöverstyrelsens utlåtande i

ärendet, att sökanden blivit entledigad från sin tjänst vid Nybofjälls

mindre folkskola av den anledningen, att skolpliktiga barn ej längre

funnos inom skolområdet. Då, såvitt statskontoret kunde finna, sökanden

vid sådant förhållande icke syntes vara att hänföra till den kategori

av lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, ansåge sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka

bifall till ansökningen.

Skolöverstyrelsen har i anledning av vad statskontoret anfört i fråga

örn understöd åt Franzon avgivit förnyat utlåtande i detta ärende och

därvid anfört huvudsakligen följande:

När överstyrelsen i utlåtande över ansökning av Franzon örn statligt

understöd grundat sitt beslut att tillstyrka hennes framställning bland

annat därpå, att hon entledigats från sin tjänst vid nämnda mindre

folkskola i anledning därav, att skolpliktiga barn ej längre funnos inom

skolområdet, läge häri ingen motsättning mot den allmänna grundsatsen

att dylikt understöd kunde utgå endast till sådana lärarinnor, som på

grund av organisatoriska åtgärder inom vederbörande skoldistrikt förlorat

sin anställning. Den omständigheten, att barnantalet vid Nybofjälls

mindre folkskola nedgått i sådan grad, att skolan måste nedläggas,

föranledde ett beslut av vederbörande kommunalfullmäktige örn

sådana organisatoriska förändringar i distriktets skolväsende, att ändring

i det för distriktet gällande reglementet påkallades. När det i folkskolestadgan

§ 33 mom. 3 förutsättes, att sådan förändring med avseende på

skolväsendet bleve vidtagen, att inom skoldistriktet tills vidare anställd

biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola av sådan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majis proposition Nr 91.

anledning måste entledigas, lage det tydligen i sakens natur, att anledningen

till dylik omorganisation med åtföljande tjänstindragning kunde

vara även barnantalets minskning. Av sådan anledning hade också åtskilliga

av de lärarinnor entledigats, åt vilka riksdagen tidigare i liknande

fall beviljat understöd. Överstyrelsen ville i sådant avseende

hänvisa till de i propositionen nr 134/1934 omnämnda^ lärarinnorna Johansson

och Zakrisson, vilka entledigats, Johansson »da skolan pa grund

av ringa barnantal indrogs» och Zakrisson, »på grund av skolans indragning,

enär några skolpliktiga barn ej längre funnos inom skolroten».

Samma förhållande förelåge beträffande den i propositionen nr 175/1935

omförmälda lärarinnan Andersson, som måste avträda från sin tjänst,

»på grund av att skolan då indrogs i anledning av ringa barnantal».

I dessa nu åberopade fall hade statskontoret i avgivna yttranden funnit

förutsättningar för utgåendet av understöd at sökandena föreligga.

Det torde vara uppenbart, att Franzon befunne sig i ett fullkomligt

liknande läge och alltså vore att hänföra till den kategori av lärarinnor,

som på grund av skolväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

På grund av det anförda och med hänvisning till sitt tidigare utlåtande

i ärendet hemställde överstyrelsen, att Kungl. Majit täcktes framlägga

förslag för riksdagen örn understöd at Franzon.

I enlighet nied förut tillämpade principer anser jag, att ifrågavarande

lärarinnor, som alla mistat sina anställningar vid folkskola eller mindre

folkskola på grund av skolorganisatoriska åtgärder och numera sakna

annat förvärvsarbete, böra beredas något understöd. Jag vill därvid

beträffande storleken av de understöd, som synas böra utgå till Erlandsson,

Ahlin och Östlund, ansluta mig till vad statskontoret i sådant avseende

föreslagit. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag understödet

till Franzon böra fastställas till 1,500 kronor för år.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i samband med beslut

örn understödens utbetalande meddela närmare villkor och bestämmelser

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i sadant avseende föreskrivits

i fråga om motsvarande tidigare meddelade understöd till lärarinnor

av ifrågavarande kategori.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att jag i propositionen nr 55/1935

anmälde, att framställning gjorts angående understöd at förra lärarinnan

vid Ytterviks mindre folkskola i Bureå skoldistrikt Maria Lovisa

Wiklund, född Forsberg. Framställningen hade förordats av skolöverstyrelsen

men avstyrkts av statskontoret, som framhållit, att i detta fall

så ömmande omständigheter knappast kunde anses föreligga, som angivits

såsom allmän förutsättning för understöd. Jag anslöt mig tdl denna

statskontorets uppfattning. Nu har skolöverstyrelsen tillstyrkt en förnyad

framställning av Wiklund örn understöd. Av ett framställningen

bilagt intyg framgår, att Wiklund vore hänvisad till »tungt kroppsarbete»

i hemmet, som hon själv skötte, och att detta ansträngande ar
Bihang

till riksdagens pratakoll Utdö. 1 sami. Sr lil. 2

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

bete syntes vara orsaken till att hennes hälsotillstånd vore dåligt. Mannen,

som vore kroppsarbetare, befunne sig i mindre goda ekonomiska

omständigheter. Statskontoret har anfört, att intyget rörande sökandens

och hennes mans ekonomiska ställning och levnadsförhållanden i

övrigt icke föranlett statskontoret att frångå sin tidigare uttalade uppfattning

i fråga örn understöd i förevarande fall. Jag delar den mening,

varåt statskontoret givit uttryck.

Slutligen får jag anmäla, att förra biträdande lärarinnan vid Håsjö

folkskola i Häsjö skoldistrikt Katarina Karolina Persson, som av 1934

års riksdag tillerkänts ett engångsbelopp av 1,700 kronor, anhållit att

komma i åtnjutande av årligt understöd. Ansökningen har avstyrkts

av såväl skolöverstyrelsen som statskontoret. Även jag anser mig icke

kunna förorda densamma.

Sammanlagda beloppet av de av 1934 och 1935 års riksdagar beviljade

årliga understöden uppgår till i avrundat tal 13,000 kronor, med vilket

belopp anslaget för ändamålet är uppfört i riksstaten för innevarande

budgetår. Under punkten 147 av 1936 års åttonde huvudtitel har motsvarande

anslag för budgetåret 1936/1937 beräknats till 18,000 kronor.

De av mig nu förordade understöden uppgå till (1,500 + 900 + 700 +1,500 =)

4,600 kronor, varför utgiftsbelastningen å anslaget för nästkommande

budgetår kan beräknas bliva i avrundat tal 17,600 kronor. Jag föreslår

därför, att anslaget uppföres med sistnämnda belopp.

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att under de närmare villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna skäl fastställa, må

utgå understöd

ej mindre för budgetåret 1936/1937 till förra lärarinnan

vid Hohults folkskola i Älghults skoldistrikt Marta Hedvig

Margareta Erlandsson med ett engångsbelopp av

1,500 kronor,

än även från och med budgetåret 1936/1937 årligen

tills vidare till

a) förra lärarinnan vid Högarnas mindre folkskola i

Häggenås skoldistrikt Noveva Ahlin, född Nilsson, med

900 kronor;

b) förra lärarinnan vid Lillsjöhögens mindre folkskola

i Lits skoldistrikt Nanny Augusta Östlund, född Fjällström,

med 700 kronor;

c) förra lärarinnan vid Nybofjälls mindre folkskola i

Äppelbo skoldistrikt Anna Elvira Amalia Franzon med

1,500 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

dels ock anvisa till Folkskolor m. m.: Understöd åt

vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1936/

1937 ett förslagsanslag av............kronor 17,600.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BU 1936:53 Utlåtande, i anledning av väckt motion om årligt understöd dt förra lärarinnan Nicolina Elisabet Engman. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1936:145 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1936/1937 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, i vad angår anslaget till allmänna indra s. 2 i texten
  3. SU 1936:60 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anstäl s. 1 i texten