Sök i Ratio Lex

Angående tomt för biskopsgård i Skara

1937-02-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:143, Angående tomt för biskopsgård i Skara

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 143.

1

Nr 143.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tomt för biskopsgård

i Skara; given Stockholms slott den 19 februari

1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför nans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegeuten i statsrådet å Stockholms

slott den 19 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson,

Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Engberg anför:

Fråga föreligger om förflyttning av biskopens i Skara stift bostad från

biskopsbostället Brunsbo i Skåningsåsaka socken till Skara stad. Till tomt

därstädes för en blivande biskopsgård förelås viss del av det av folkskoleseminariet

i Skara ursprungligen disponerade tomtområdet. Ärendet torde

i den del, det rör användande för nämnda ändamål av mark från seminarietomten,

böra underställas riksdagens prövning. I vad ärendet rör beviljande

av anslag för byggnadens uppförande ankommer det på Kungl. Maj:t

att för ändamålet anvisa medel ur biskopslöneregleringsfonden eller, efter

dess överförande till kyrkofonden, ur sistnämnda fond.

Innan jag närmare ingår på frågan örn användandet av viss del av se
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 143—144. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 143.

minarietomten till biskopsgård i Skara, ber jag få lämna en kortfattad redogörelse

för vad som förekommit i frågan örn förflyttning av biskopens

bostad från Brunsbo till Skara stad.

Frågan om förflyttning av biskopsbostaden framfördes av den på grund

av Kungl. Maj:ts beslut den 18 juli 1931 tillkallade sakkunnige för utredning

rörande ändrade grunder för biskoparnas avlöning och därmed sammanhängande

frågor, borgmästaren W. Linder, som i sitt den 20 januari

1932 avgivna betänkande föreslog, att utredning måtte verkställas av frågan

om bostad åt biskopen i Skara stift, samt tillika ifrågasatte uppförande

av ny biskopsbostad inom Skara stad, alldenstund biskopsbostället Brunsbo

krävde omfattande reparationer för att bliva satt i tidsenligt skick.

Genom det ombyte av innehavare av biskopsämbetet i Skara stift, som

inträffat genom domprosten i Göteborg G. K. Ljunggrens den 8 februari

1935 skedda utnämning till biskop i nämnda stift, har frågan om biskopsbostadens

förflyttning aktualiserats. I en den 23 maj 1935 dagtecknad ansökning

anhöll nämligen Ljunggren, att den av den sakkunnige föreslagna

utredningen snarast måtte företagas samt att de åtgärder för bostadsfrågans

ordnande, som utredningen kunde tänkas föranleda, måtte bringas till verkställighet.

I häröver den 18 juli 1935 avgivet yttrande anförde domkapitlet i Skara

bland annat:

Brunsbo biskopsboställe vore beläget cirka 4 kilometer från Skara stad

vid den väg, som cirka 2,5 kilometer från Skara utgiuge från stora landsvägen

Skara-Skövde och som sammanbunde denna väg med den väg, som från

stora landsvägen Skara-Mariestad ledde förbi egendomen Viglunda inom

Skåningsåsaka socken. Den nämnda förbi Brunsbo ledande vägen hade

sedan några år tillbaka övertagits av vederbörande vägdistrikt. Vägen vore

på grund av sin ringa bredd, höga och i kanterna svaga vägbana samt på

sina ställen skarpa krökar av mindre god beskaffenhet och för biltrafik

mindre lämplig. För gångtrafik samt trafik med hästfordon kunde enskild

väg användas, varigenom vägavståndet mellan Brunsbo och Skara minskades

med cirka 1 kilometer. Närmaste järnvägsstation vore Skara.

Den nuvarande biskopsbostadens belägenhet måste på grund av ovan angivna

förhållanden medföra, att fullgörandet av de biskopen enligt arbetsordningen

för domkapitlens expeditioner och stiftsnämndsinstruktionen åliggande

ämbetsplikter i avsevärd grad försvårades, varjämte det för arbetet

med domkapitlets och stiftsnämndens ärenden nödvändiga intimare samarbetet

mellan biskopen och domkapitelsexpeditionen svårligen kunde på

samma sätt, som eljest skulle vara möjligt, upprätthållas. Även för biskopens

övriga ämbetsgöromål måste biskopsbostadens belägenhet å Brunsbo

medföra obestridliga olägenheter i form av tidspillan och besvär. Vidare

försvårades och fördyrades kommunikationen mellan biskopen och prästerskapet

samt övriga personer, som önskade sammanträffa med biskopen,

genom bostadens nuvarande läge. Slutligen kunde framhållas, att biskopsbostadens

plats för biskopen medförde ökade kostnader, då avståndet mellan

Brunsbo och Skara nödvändiggjorde användandet av hästskjuts eller automo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition Nr 143.

bil. De av domkapitlet här påpekade missförhållandena komme att helt

bortfalla, därest biskopsbostaden förlädes till Skara. På grund av vad sålunda

anförts ansåge domkapitlet, att med hänsyn till biskopen åliggande

ämbetsverksamhet, och vad därmed sammanhängde bostaden för biskopen

borde förläggas till Skara.

Genom beslut den 20 september 1935 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att, efter samråd med biskopen och domkapitlet, dels förebringa

utredning rörande kostnaderna ej mindre för en tillfyllestgörande reparation

och ombyggnad av manbyggnaden å nuvarande biskopsbostället, än även

för en nybyggnad för ändamålet, inklusive tomt inom Skara stad, dels och,

för det fall att dylik förflyttning av biskopsbostaden skulle äga rum, framlägga

förslag till tomt för eventuell nybyggnad för biskopen inom Skara

stad ävensom utreda såväl till vilket ändamål den gamla manbyggnaden å

nuvarande biskopsbostället lämpligen därefter skulle kunna användas som

ock kostnaderna för dess iordningställande för sådant nytt ändamål; och

skulle byggnadsstyrelsen hava att med ifrågavarande utredningar och förslag

inkomma till Kungl. Majit.

Resultatet av de utredningar, byggnadsstyrelsen på grund av nämnda uppdrag

verkställt, samt de förslag, som därav föranletts, hava av styrelsen

framlagts i skrivelse den 23 januari 1936. Av skrivelsen inhämtas bland

annat:

Kostnaderna för erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten å den nuvarande

biskopsgården Brunsbo jämte vissa behövliga arbeten å tomtområdet skulle

enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning uppgå till 125,000

kronor. Härtill komme kostnader för breddning av den från stora landsvägen

mellan Skara och Skövde fram till Brunsbo ledande vägen, vilken

för närvarande hade en ur trafiktekniska synpunkter otillräcklig bredd. I

samråd med Ljunggren hade byggnadsstyrelsen undersökt möjligheten att

erhålla en lämplig tomt för ett nytt biskopsboställe inom Skara stad och

hade därvid befunnits, att å en byggnadsstyrelsens skrivelse bilagd situationsplan

närmare angiven del av seminarietomten i Skara lämpligen skulle

kunna avstyckas och tagas i anspråk för ändamålet. Det sålunda avsedda

tomtområdet omfattade omkring 8,000 kvadratmeter och dess värde syntes

kunna uppskattas till 23,000 kronor. Med ledning av ett av Ljunggren

under hand framlagt lokalprogram, mot vilket byggnadsstyrelsen i huvudsak

icke haft något att erinra, hade inom styrelsen uppgjorts ett skissförslag

till ett till sistnämnda område förlagt biskopsboställe. Kostnaderna för

den sålunda skisserade biskopsbostaden jämte vaktmästarbostad samt för

erforderliga planeringsarbeten o. d. skulle enligt en genom byggnadsstyrelsen

verkställd beräkning uppgå till 230,000 kronor. Över det sålunda föreliggande

skissförslaget hade yttranden avgivits av domkapitlet och av Ljunggren.

Domkapitlet hade förklarat sig tillfredsställt med förslaget, i vad det

avsåge bostadens belägenhet och rummens disposition, och ansåge domkapitlet

ritningarna i stort sett väl lämpade att läggas till grund för ett definitivt

förslag till utformning av ett nytt biskopsboställe. Vad beträffade

frågan örn lämplig användning av den gamla manbyggnaden å Brunsbo

hade domkapitlet förordat, att Brunsbo för framtiden måtte överföras i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 143.

biskopslöneregleringsfondens ägo för att genom stiftsnämndens i Skara försorg

förvaltas och uthyras för lämpligt ändamål. Domkapitlet hade sig

bekant, att Skara stifts ungdomsråd sedan åtskilliga år umgåtts med planer

på att anskaffa en s. k. ungdomsgård, varest man kunde inrymma vissa

av de konferenser, kurser, möten o. d., som årligen i stor utsträckning

hölles inom stiftet. Aven existerade en s. k. kyrklig fortsättningsskola för

stiftets räkning, vilken vore i behov av bättre lokaler än som för närvarande

stöde till buds. Sannolikt skulle en förflyttning av denna skola till

Brunsbo och ett samtidigt överlämnande av densamma till ungdomsrådet

hälsas med odelad tillfredsställelse. Biskopen Ljunggren hade i sitt yttrande

till alla delar instämt i vad domkapitlet anfört. Enligt vad biskopen meddelat

hade ungdomsrådet förklarat sig med glädje hälsa en sådan anordning,

varigenom det kunde bliva ungdomsrådet möjligt att efter företagen

reparation mot skälig hyra förvärva dispositionsrätten till Brunsbo. Under

denna förutsättning hade ungdomsrådet tillika i princip anslutit sig till det

väckta förslaget, att rådet skulle påtaga sig det ekonomiska ansvaret för den

kyrkliga fortsättningsskolan, som nu vore förlagd till Adalen inom Håbo

pastorat. Vad beträffade kostnaderna för det gamla biskopsboställets iordningställande

till det sålunda angivna nya ändamålet hade Ljunggren låtit

verkställa en beräkning, enligt vilken kostnaderna skulle uppgå till i runt

tal 35,000 kronor.

Beträffande frågan huruvida biskopsbostället borde bibehållas å Brunsbo

eller förflyttas till Skara finge byggnadsstyrelsen anföra följande: Kostnaderna

för uppförandet av ett nytt biskopsboställe i Skara skulle med omkring

100,000 kronor överstiga kostnaderna för den örn- och tillbyggnad av

det nuvarande biskopsbostället, som vore erforderlig, därest detta för framtiden

skulle användas för sitt nuvarande ändamål. Härvid borde emellertid

beaktas, att i det förra fallet skulle erhållas en ny, helt modern stenbyggnad,

under det att i det senare fallet vore fråga örn en tillbyggd och moderniserad

gammal träbyggnad, vilken sannolikt torde komma att draga

större underhållskostnader än nybyggnaden. Vidare måste den väg, som

förbunde Brunsbo med stora landsvägen mellan Skara och Skövde breddas,

för vilket arbete någon särskild kostnad icke upptagits. Slutligen måste

hänsyn tagas till de resekostnader, vilka vid ett bibehållande av biskopsbostället

å Brunsbo uppkomme för biskopen och för vilka denne måste beredas

ersättning. Huru stora dessa tilläggskostnader skulle bliva vore byggnadsstyrelsen

icke i tillfälle närmare bedöma, men torde de komma att i

verkligheten medföra en avsevärd reduktion av ovannämnda kostnadsskillnad

mellan en förflyttning av biskopsbostället och dess bibehållande å nuvarande

plats. I varje fall ville det synas byggnadsstyrelsen, som om den

kostnadsskillnad, som kunde återstå, uppvägdes av de med en förflyttning

förenade praktiska fördelarna av att erhålla en fullt modern bostad med

en ur tjänstesynpunkt bekvämare och lämpligare förläggning.

Vad slutligen beträffade användningen av den gamla manbyggnaden å

Brunsbo, därest ny biskopsbostad uppfördes i Skara, hade byggnadsstyrelsen,

som icke funnit, att denna byggnad lämpligen kunde tagas i anspråk

för något statligt ändamål, för sin del icke något att erinra mot att byggnaden

disponerades på av domkapitlet och biskopen föreslaget sätt, varigenom

jämväl ställets traditioner skulle på ett värdigt sätt tillvaratagas.

Styrelsen ansåge sig endast böra framhålla, att de till omkring 35,000 kronor

angivna kostnaderna för byggnadens iordningställande för det nya ända
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 143. 5

målet syntes styrelsen väl knappt beräknade och torde böra höjas till 42,000

kronor.

Sedan kammarkollegiet och statskontoret i gemensamt utlåtande den 7 juli

1936 anfört, att det föreliggande förslaget borde underkastas en ingående

omarbetning, åsyftande att avsevärt nedbringa kostnaderna, har byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 17 september 1936 anfört, att styrelsen, efter att

hava förhandlat med Ljunggren samt efter det domkapitlet på anmodan

föreslagit vissa inskränkningar och förändringar i byggnadsprogrammet, avseende

bland annat uteslutande av vaktmästarbostad, låtit utarbeta vid skrivelsen

fogade ritningar till ny biskopsbostad i Skara ävensom att kostnaderna

för det omarbetade förslaget beräknades till 190,000 kronor.

I förnyat, den 22 oktober 1936 gemensamt avgivet utlåtande hava kammarkollegiet

och statskontoret förmält sig icke kunna undgå att finna även

den nu beräknade kostnaden för biskopsbostadens förflyttning hög samt förslagsvis

angivit 200,000 kronor såsom det belopp, vilket utgifterna för byggnadens

uppförande jämte beräknat värde av tomten icke borde få överstiga.

I anledning härav har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 5 november 1936

anfört:

Under den av kammarkollegiet och statskontoret angivna förutsättningen

och då värdet å den avsedda tomten beräknats till 23,000 kronor, skulle

själva byggnadskostnad en beräknas till 177,000 kronor. En sådan begränsning

kunde, enligt vad en av styrelsen i samråd med biskopen Ljunggren

verkställd undersökning givit vid handen, möjliggöras genom en mindre

beskärning av det program, som legat till grund för det senast upprättade

ritningsförslaget.

Jag övergår nu till frågan örn tomt för den avsedda nya biskopsgården

i Skara och vill då till en början erinra om följande.

Beträffande det till Skara stad förlagda folkskoleseminariet bestämde 1932

års riksdag, att detsamma skulle från och med början av läsåret 1932/1933

successivt nedläggas, varjämte riksdagen beslöt, att till Skara skulle förläggas

ett dubbelt småskoleseminarium. Sedan i anledning härav utredning

verkställts rörande de åtgärder, som kunde böra vidtagas med avseende

å trädgårdsanläggningen vid folkskoleseminariet, förordnade Kungl.

Majit enligt brev den 9 mars 1934, att den del av seminarietomten, som

läge väster om en å en av Emil Almqvist den 11 juni 1933 upprättad plan

över seminarieträdgården i Skara med C. G. H. betecknad blå linje, skulle

från och med den 1 januari 1935 avskiljas från seminarietomten, ävensom

att det sålunda avskilda tomtområdet skulle från och med sistnämnda dag

stå under byggnadsstyrelsens förvaltning och genom dess försorg utarrenderas.

Till tomt för biskopsgård avses det här ifrågavarande avskilda området

jämte viss mindre del av den utav småskoleseminariet nu disponerade

tomten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 143.

I sitt förutberörda yttrande den 7 juli 1936 uttalade kammarkollegiet och

statskontoret, att frågan om minskning av den avsedda tomten, vars av

byggnadsstyrelsen föreslagna storlek, omkring 8,000 kvadratmeter, torde

komma att för sin skötsel åsamka en blivande tjänstinnehavare onödigt

dryga omkostnader, borde tagas under övervägande.

Byggnadsstyrelsen Ilar i sin förut omförmälda skrivelse den 17 september

1936 anfört:

Enligt såväl byggnadsstyrelsens som domkapitlets, av styrelsen inhämtade

uppfattning kunde den föreslagna tomtens storlek icke lämpligen beskäras.

De nordvästra och nordöstra delarna av tomten bestode nämligen av en

bevuxen låglänt terräng, som icke med fördel kunde bebyggas, varjämte

återstående delen av det föreslagna området med hänsyn till tomtens form

och beskaffenhet icke heller med fördel lämpligen kunde avstyckas för

annan bebyggelse.

Efter erhållen remiss har skolöverstyrelsen i utlåtande den 27 november

1936, med överlämnande av från rektor vid småskoleseminariet i Skara i

ärendet inhämtat yttrande, anfört bland annat:

Av handlingarna i föreliggande ärende framginge, att byggnadsstyrelsen

vid avgivande av förslag till ny biskopsbostad i Skara förordat, att en del

av seminarietomten skulle tagas i anspråk för sagda ändamål. Enligt detta

förslag skulle för ifrågavarande bostadstomt erfordras en markareal av omkring

8,000 kvadratmeter. En handlingarna vidfogad situationsplan, inritad

å en i ärendet företedd plan över seminarieträdgården, visade, att gränslinjen

för det av byggnadsstyrelsen ifrågasatta tomtområdet enligt styrelsens

förslag skulle flyttas cirka 30 meter öster om den enligt kungl,

brevet fastställda gränslinjen C. G. H. Detta skulle innebära, att ett markområde

av över 2,000 kvadratmeter ytterligare skulle avskiljas från seminarieträdgården.

Vid sådant förhållande måste den frågan uppstå, huruvida

den undervisning i trädgårdsskötsel, som skulle meddelas åt seminariets

elever och som huvudsakligen omfattade praktiskt trädgårdsarbete, med en

så stark beskärning av trädgårdsområdet skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt bedrivas. Av en till rektors yttrande fogad skrivelse från seminariets

trädgårdslärarinna framginge, att undervisningen i ämnet enligt hennes

mening skulle bliva i hög grad lidande, örn ifrågavarande område avskildes.

Hon hade även framhållit, att de bästa av de till trädgårdsodling

avsedda områdena skulle bortfalla samt att arbetet med iordningställande

av trädgårdsområdet i enlighet med de i kungl, brevet den 9 mars 1934

fastställda gränserna redan påbörjats. En av lärarinnan upprättad skiss

över ifrågavarande områdes planläggning har bifogats hennes skrivelse. Enligt

överstyrelsens mening skulle en minskning av trädgårdsområdet i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag otvivelaktigt för seminariet medföra

betydande olägenheter. Bland annat komme svårigheter att uppstå för en

tillfredsställande anordning beträffande undervisningen i trädgårdsskötsel.

Ä andra sidan har överstyrelsen vid överläggning med byggnadsstyrelsen erfarit,

att en förläggning av biskopsbostaden till tomtplatsen väster örn det

av linjen C. G. H. begränsade seminarieområdet icke lämpligen torde kunna

genomföras. Det hade vid nämnda överläggning dock framgått, att byggnadsstyrelsens

förslag skulle kunna realiseras, även örn den av byggnads
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kudgl. May.ts proposition Nr 143.

styrelsen föreslagna tomtgränsen mot seminarieområdet flyttades cirka 10

meter åt väster, bland annat på grund av att biskopsbostadens längd blivit

minskad från det mått, som vore angivet på den ärendet bifogade kartan.

Därigenom vunnes också en lämpligare tomtindelning. Den sålunda ifrågasatta

nya gränsen mellan de båda områdena hade å nämnda karta utmärkts

genom en med C. H. F. betecknad röd streckad linje. Ehuru överstyrelsen

med hänsyn till seminariets behov av för elevernas praktiska trädgårdsarbete

lämpligt område hyste betänkligheter mot även denna beskärning av seminariets

så nyligen reglerade trädgårdsområde, ville överstyrelsen icke motsätta

sig en minskning av seminarietomten i enlighet med här angivna förslag

till gräns mellan ifrågavarande båda tomtområden. På grund av vad

sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att, därest till tomtplats för biskopsbostaden

i Skara någon del av den genom kungl, brevet den 9 mars 1934

till sina gränser fastställda seminarietomten måste tagas i anspråk, större

markareal därvid icke måtte avskiljas från sistnämnda tomt, än vad överstyrelsen

efter samråd med byggnadsstyrelsen i det föregående angivit.

Härefter har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 5 januari 1937, med överlämnande

av infordrat yttrande av rektor vid småskoleseminariet i Skara

m. m., anfört bland annat:

Med hänsyn till vad från skolöverstyrelsens sida i frågan anförts hade

byggnadsstyrelsen för sin del icke något att erinra mot den av överstyrelsen

föreslagna beskärningen av det för biskopsbostaden tidigare föreslagna tomtområdet,

vilken icke kunde anses vara hinderlig för ett genomförande av

det senast upprättade byggnadsförslaget sådant detsamma vore angivet å en

styrelsens uttalande bifogad, inom styrelsens utredningsbyrå ändrad situationsplan.

Rektor vid seminariet hade beretts tillfälle att yttra sig över den

föreslagna förändrade sträckningen av nämnda tomtgräns, och hade denne

med anledning härav i sitt yttrande ifrågasatt sådan ändring i berörda avseende,

att gränsen komme att följa en å en yttrandet tillhörande situationsplan

med H.I.H. betecknad linje. På av biskopen Ljunggren i avgivet yttrande

anförda skäl funne sig byggnadsstyrelsen emellertid icke kunna tillstyrka

detta ändringsförslag, som innebure att den för biskopsbostaden

avsedda tomten skulle åt nordväst erhålla en synnerligen oregelbunden avslutning.

Den av byggnadsstyrelsen tidigare föreslagna tomten för biskopsbostaden

omfattade en areal av omkring 8,000 kvadratmeter med ett värde

av 23,000 kronor. Med ovan angivna beskärningar av området skulle detsamma

komma att omfatta en areal av omkring 7,200 kvadratmeter med

ett värde av omkring 20,000 kronor, varav 14,000 kronor utgjorde det å

statens allmänna fastighetsfond bokförda värdet å det område, som avskilts

från seminarietomten genom kungl, brevet den 9 mars 1934, samt 6,000

kronor hänförde sig till den mark, som för nu ifrågakomna ändamål skulle

tagas i anspråk av den nuvarande seminarietomten, vilken å nämnda fond

bokförts till ett värde av 58,000 kronor. Under förutsättning att det nu

föreslagna området skulle tagas i anspråk såsom tomt för biskopsbostad i

Skara, finge byggnadsstyrelsen därför hemställa örn förordnande, att områdets

ovan angivna värde å sammanlagt 20,000 kronor skulle avskrivas från

fastighetsf onden.

Kammarkollegiet och statskontoret, som erhållit förnyad remiss av ärendet,

hava anmodat stiftsnämnden i Skara att efter erforderlig utredning avgiva

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 143.

yttrande rörande värdet å den mark, som enligt senast uppgjort förslag

vore avsedd att tagas i anspråk för anordnandet av biskopsbostället i Skara.

Jämlikt s.tiftsnämndens med anledning härav meddelade förordnande har

ordföranden i vederbörande ecklesiastika boslällsnämnd verkställt värdering

av marken i fråga. I den 18 januari 1937 dagtecknat yttrande anför ordföranden

:

Enligt kungl, brevet av den 9 mars 1934 hade ett ansenligt område om

cirka 6,200 kvadratmeter avskilts från den ursprungliga s. k. seminarietomten,

vilket område av statsverket disponerades enligt särskilda föreskrifter,

varför detta område borde åsättas särskilt värde, och det från den enligt

ovannämnda kungl, brev reglerade seminarietomten erforderliga området

åsättas ett värde. Med hänsyn till tomtens beskaffenhet, belägenhet

och omfattning samt med utgående från det allmänna tomtpriset i denna

del av staden ansåges följande värden fullt skäliga:

1. Avskilda området, å yttrandet bilagd kopia av stadens

tomtkarta betecknat med A, omfattande cirka 6,200 kvadratmeter

ä 3 kronor 50 öre per kvadratmeter....... kronor 21,700

Från reglerade seminarietomten ytterligare erforderligt

område, å ovannämnda kopia betecknat med B, omfattande

cirka 1,270 kvadratmeter ä 4 kronor......... » 5,080

Summa kronor 26,780.

Vid kontrollmätning på marken hade det visat sig, att ärendet bifogade

kartskisser, uppgjorda år 1933 över seminarietomten av direktör E. Almqvist,

ej vore så noggrant uppgjorda, att de kunde läggas till grund för

arealavräkningen, varför boställsnämndsordföranden i samband med kontrollmätningen

inlagt områdena på ovannämnda kopia av stadens tomtkarta.

— Stadsägan nr 365 inginge numera i stadsplan.

Stiftsnämnden i Skara har i yttrande den 18 januari 1937 förmält sig

hava intet att erinra mot det tomområdet åsätta värdet av 26,780 kronor.

Härefter hava kammarkollegiet och statskontoret i gemensamt utlåtande den

30 januari 1937 anfört:

Det område, som avsåges skola disponeras som tomt för biskopsbostaden,

utgjorde del av stadsägan nr 365. Fasta hade den 7 december 1868, den

9 maj 1870 och den 5 februari 1872 beviljats för Skara konsistorium å

särskilda fång, som sammanlagt avsåge hela stadsägan, varefter rörande

fången den 3 oktober 1932 skett anteckning i lagfartsprotokollet enligt

22 § lagfartsförordningen. Enligt en av Kungl. Maj:t den 21 augusti 1936

fastställd stadsplan utgjorde stadsägan nr 365 jämte stadsägan nr 364 ett

särskilt kvarter, som icke ännu tomtindelats.

Ämbetsverken hade icke något att erinra mot det genom byggnadsstyrelsen

senast framlagda förslaget rörande omfattningen av det område, som

skulle disponeras för biskopsbostaden. Ett avskiljande av detsamma syntes

böra ske genom tomtindelning. Ämbetsverken ville därvid erinra, att vid

tomtindelningsförrättning rörande ifrågavarande kvarter kunde uppkomma

fråga om sådan tomtindelning, som icke överensstämde med ägogränsen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition Nr 143.

mellan stadsägorna nris 365 och 364 och som i så fall torde böra medföra

en reglering av äganderättsförhållandena i enlighet med tomtindelningen.

Med hänsyn till vad ovan anförts rörande faste- och lagfartsförhållandena

beträffande stadsägan nr 365 syntes nu icke kunna förekomma en överlåtelse

av ifrågavarande kronan tillhöriga område utan allenast en förvaltningsföreskrift

örn dispositionen av området. Vården och förvaltningen av

området torde, med ändring av vad nu gällde, böra uppdragas åt stiftsnämnden,

som förty borde anbefallas vidtaga erforderliga åtgärder för områdets

avskiljande från kronans övriga mark inom kvarteret genom tomtindelning.

I samband med den förändrade dispositionen av ifrågavarande tomtområde

torde ett belopp å 26,780 kronor, motsvarande det uppskattade värdet

å tomten, böra avföras å biskopslöneregleringsfonden (kyrkofonden) och uppdebiteras

å statens allmänna fastighetsfond. Av denna fond sålunda tillförda

medel borde sedermera 20,000 kronor eller det belopp, varmed tomtområdet

är bokfört å fonden, böra i vanlig ordning tillgodoföras riksstatens

inkomsttitel såsom i anspråk tagna kapitalmedel och återstående 6,780

kronor redovisas bland fondens överskottsmedel.

I fråga om plats för bostad åt biskopen i Skara stift ansluter jag mig

helt till domkapitlets uppfattning, att en förflyttning från Brunsbo till Skara

stad bör äga rum. Det synes uppenbart, att förläggningen till Brunsbo

numera måste med hänsyn till biskopsämbetets utövande och domkapitelsoch

stiftsnämndsarbetet medföra avsevärda praktiska olägenheter. Härtill

kommer, att ett bibehållande av bostaden å Brunsbo nödvändiggör avsevärda

engångskostnader, bland annat för örn- och tillbyggnad av den gamla

mangårdsbyggnaden därstädes. Under sådana förhållanden synes mig tvekan

icke kunna råda om lämpligheten av att i enlighet med det framkomna

förslaget Brunsbo uppgives såsom bostad för biskopen i Skara stift och ny

sådan bostad uppföres i Skara. Det ankommer på Kungl. Majit att fatta

beslut härom, liksom ock rörande den framtida användningen av Brunsbo.

Dessa frågor har jag för avsikt att framdeles ånyo anmäla för Kungl. Majit

till slutligt avgörande. En förutsättning för den avsedda förflyttningens genomförande

är dock, att tomtfrågan i Skara först löses, och härtill kräves,

såsom jag förut framhållit, riksdagens medverkan.

Den föreslagna tomtplatsen finner även jag lämplig. Beträffande omfattningen

av tomten för den blivande biskopsgården hava emellertid olika

meningar gjort sig gällande. Lärarinnan i trädgårdsskötsel vid småskoleseminariet

och seminariets rektor hava gjort invändningar mot byggnadsstyrelsens

i ärendet framförda förslag. Emellertid hava skolöverstyrelsen

och byggnadsstyrelsen sedermera enats örn en kompromisslösning, enligt

vilken gränsen för biskopsgårdens tomt mot seminarieområdet skulle flyttas

cirka 10 meter åt väster, vilket innebär en avsevärd minskning av den mark,

som skulle frångå seminariet. Då terrängförhållandena ej medgiva ytterligare

minskning av tomten för biskopsbyggnaden, vill jag förorda, att området i

fråga må upplåtas till tomt för biskopsgård i Skara med den avgränsning, det
-

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 143.

samma enligt skolöverstyrelsens och byggnadsstyrelsens slutligen sammanstämmande

mening borde erhålla. I enlighet härmed skulle biskopsgårdens

tomt omfatta dels det genom kungl, brevet den 9 mars 1934 från den ursprungliga

seminariemarken avskilda området örn cirka 6,200 kvadratmeter,

å den i ärendet företedda kopian av stadens tomtkarta betecknat med A,

dels ock av den av småskoleseminariet nu disponerade marken ett område

örn cirka 1,270 kvadratmeter, å nämnda kartkopia betecknat med B.

Det ifrågavarande tomtområdets värde har av byggnadsstyrelsen uppskattats

till 20,000 kronor, motsvarande bokföringsvärdet å statens allmänna

fastighetsfond. Då emellertid vid den värdering av området, som verkställts

genom vederbörande ecklesiastika organ, detsamma uppskattats till

26.780 kronor, lärer detta värde böra godtagas att avföras å biskopslöneregleringsfonden

(kyrkofonden) och uppdebiteras å statens allmänna fastighetsfond.

I enlighet med vad kammarkollegiet och statskontoret föreslagit

torde av nämnda summa ett belopp av 20,000 kronor böra tillgodoföras

riksstatens inkomsttitel såsom i anspråk tagna kapitalmedel och återstående

6.780 kronor redovisas bland fondens överskottsmedel.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av den av folkskoleseminariet i Skara förut disponerade

marken dels det enligt kungl, brevet den 9 mars 1934 i

anledning av seminariets nedläggning därifrån avskilda området

örn cirka 6,200 kvadratmeter, å i ärendet företedd

kopia av stadens tomtkarta betecknat med A, dels ock av

den återstående, av småskoleseminariet i Skara nu disponenerade

marken ett område örn cirka 1,270 kvadratmeter, å

nämnda kartkopia betecknat med B, må upplåtas till tomt

för biskopsgård i Skara, under förutsättning att ett belopp

av 26,780 kronor, motsvarande den sålunda upplåtna tomtens

uppskattade värde, avföres å biskopslöneregleringsfonden

(kyrkofonden) och uppdebiteras å statens allmänna fastighetsfond

för att vidare disponeras på av mig i det föregående

angivet sätt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för biskopsgård i Skara. s. 1 i texten
  2. SU 1937:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för biskopsgård i Skara jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten