Sök i Ratio Lex

Angående anslag till skyddsuppfostron m. m

108 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 103 av 108 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:177, Angående anslag till skyddsuppfostron m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177,

1

Nr 177.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

skyddsuppfostron m. m.; given Stockholms slott den

26 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

1 sami. Nr 177.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 177.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, har jag under punkten 71,

med hänvisning till ännu pågående utredning rörande skyddshemsverksamhetens

organisation för tiden efter den 1 januari 1938, hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till

Skyddsuppfostran för budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av

1,360,000 kronor.

Därjämte har jag under punkten 73, med åberopande av det av 1936 års

riksdag fattade beslutet angående omläggning av skyddshemsverksamheten

och i samband därmed stående utbyggnad och inredning av vissa skyddshem

ävensom föreliggande utredning och förslag beträffande den nya skyddshemsorganisationens

genomförande, hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa byggnadsarbeten

vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem för samma budgetår

beräkna ett reservationsanslag av 1,575,000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa och även andra i samband därmed

stående frågor till närmare behandling.

Jag vill då till en början erinra, att förenämnda utredning och förslag på

Kungl. Maj:ts uppdrag verkställts av borgmästaren G. Ehrnberg och folkskolläraren

J. Weijne i samråd med skyddshemsinspektören. Utredningen

torde såsom bilaga få fogas vid detta protokoll, över densamma hava yttranden

avgivits av statens inspektör för fattigvård och barnavård, medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, statskontoret och skolöverstyrelsen. Därjämte har

styrelsen för Margretelunds skyddshem i anledning av utredningen ingivit

en skrivelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

I. Skyddshemsorganisationens slutliga utformning.

1. 193G års riksdagsbeslut.

Enligt 1936 års riksdags förenämnda beslut skola i den nya skyddshemsorganisationen,

vilken träder i kraft den 1 januari 1938, för vartdera könet

finnas fyra olika slag av skyddshem, nämligen dels skolhem, avsedda för

vanartade i skolpliktig ålder, vilka böra erhålla skolundervisning, dels yrkeshem

för gossar och hemskolor för flickor, avsedda för vanartade, som avslutat

sin skolgång och vid omhändertagandet icke fyllt aderton år, dels

ungdomshem, avsedda för personer, vilka omhändertagas för skyddsuppfostran

i åldern 18—21 år med stöd av 22 § d) barnavårdslagen, dels slutligen

särskilda anstalter, avsedda för själsligt abnorma. I den mån verksamheten

vid skyddshemmen icke kommer att bedrivas av enskilda föreningar

eller stiftelser, skall den övertagas av staten. Städerna Stockholm och

Göteborg skola dock själva anordna för dem erforderliga skyddshem.

Beträffande användningen i den nya organisationen av nu befintliga

skyddshem innebar riksdagens beslut följande:

Västmanlands läns landstings skyddshem i Sundbo skulle bliva yrkeshem;

Västernorrlands läns landstings skyddshem i Boda och Norrbottens läns

landstings skyddshem i Johannisberg kombinerade skol- och yrkeshem;

Stockholms läns landstings skyddshem å Norrby gård, Östergötlands läns

landstings skyddshem å Folåsa, Malmö stads skyddshem å östra Spång,

Båby räddningsinstitut, Hallands läns landstings skyddshem å Mäshult, Göteborgs

och Bohus läns landstings skyddshem å Gräskärr, Värmlands läns

landstings skyddshem å Älvåsen, Örebro läns landstings skyddshem i Åkerby

och Gävle stads skyddshem å Engesberg skolhem för gossar;

diakonissanstalten samariterhemmets i Uppsala skyddshem Morängen,

svenska diakonissällskapets skyddshem Sjötorp och Mossebo, det städerna

Hälsingborg, Landskrona och Lund tillhöriga skyddshemmet Sonestorp, Göteborgs

diakonissanstalts skyddshem Härsjögården samt Stockholms kyrkliga

skyddshemsförenings hem Hornö hemskolor, sistnämnda hem avsett att

jämväl mottaga mödrar och deras späda barn;

Värsta diakonissanstalts skyddshem å Gälegården kombinerat skolhem

och hemskola; samt

Stockholms läns landstings skyddshem å Husby gård, Östergötlands läns

landstings skyddshem å Broby, Malmö stads skyddshem å Allarp och Värmlands

läns landstings skyddshem Björkåsen skolhem för flickor.

Jönköpings läns landstings skyddshem i Höreda och stiftelsen Drottning

Sophias skyddshem Bistaborg skulle alltjämt utgöra ungdomshem, det förstnämnda

för ynglingar och det sistnämnda för unga kvinnor.

Likaledes skulle de själsligt abnorma alltjämt omhändertagas, de manliga

å skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall och de kvinnliga å Stockholms

stadsmissions skyddshem Skarvik-Tallåsen.

Skyddshemssakkunniga, vilkas utredning låg till grund för Kungl. Maj:ts

proposition till 1936 års riksdag, hade i sitt förslag verkställt en uppdel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

ning av landet i särskilda upptagningsområden för de olika yrkeshemmen,

skolhemmen och hemskolorna. I detta hänseende framhöll jag vid anmälan

av propositionen, att de upptagningsområden, som kunde komma att bliva

fastställda, icke finge göras så bindande, att skyddshemsverksamhetens ledning

berövades möjligheterna att på ett lämpligt sätt disponera tillgängliga

platser.

I 1936 års proposition hade dessutom föreslagits, att det städerna Hälsingborg,

Landskrona och Lund tillhöriga skyddshemmet Ljungaskog samt

Älvsborgs läns landstings skyddshem i Forsane skulle förändras till yrkeshem.

Övriga i det föregående icke nämnda skyddshem, däribland Fröbergska

stiftelsens skyddshem å Norrgård, Max-gretelunds skyddshem i Lidköping,

Västerbottens läns landstings skyddshem Stenfors, samtliga för gossar,

samt Håkanstorp, Vita bandets småbrukshem för flickor, skulle enligt

förslaget få fortsätta sin verksamhet intill utgången av år 1941, vid vilken

tidpunkt senast klarhet borde hava vunnits rörande deras framtida användning.

Beträffande skyddshemmen Margretelund och Håkanstorp hade av skyddshemssakkunniga

föreslagits, att de skulle inrättas till hem för psykiskt efterblivna,

vilka avslutat sin skolgång, Margretelund för gossar och Håkanstorp

för flickor. Såsom gemensam beteckning för dessa hem hade av skyddshemssakkunniga

föreslagits jordbrukshem. Detta förslag upptogs dock icke

av Kungl. Maj:t framför allt med hänsyn dels därtill, att ytterligare erfarenhet

rörande behovet av platser å sådana hem ansågs erforderlig, dels därtill

att ledningen för Håkanstorp ställt sig helt avvisande och även ledningen för

Margretelund yppat mycket starka betänkligheter mot detsamma.

Fröbergska stiftelsen hade av skyddshemssakkunniga tilldelats en annan

uppgift såsom enligt sakkunnigas mening mera naturlig och lämplig. Efter

försäljning av egendomen Norrgård skulle av stiftelsens hela förmögenhet

bildas en fond, vars avkastning skulle användas till understödjande

av verksamhet för vård och uppfostran av såväl vanvårdade som vanartade

gossar från länet och främst från vissa i det till grund för stiftelsen liggande

testamentet angivna kommuner. Det skulle i så fall även kunna tänkas, ansågo

de sakkunniga, att denna fond sammansloges med en för flickors uppfostran

tidigare bildad fond samt att avkastningen av den sammanslagna

fonden finge användas för såväl flickors som gossars uppfostran, alltefter

föreliggande behov. Denna verksamhet kunde anknytas till upptagningshem

för gossar och flickor. Fondens medel skulle dock icke enbart användas till

driften av dessa hem, utan därav skulle även bestridas kostnaderna för utackordering

i enskilda hem av och yrkesutbildning åt hemmens skyddslingar.

Även den kommunala avgiften för vård å skyddshem samt för eftervård

skulle bestridas av fonden.

Detta skyddshemssakkunnigas förslag föranledde ingen erinran från min

sida.

Med anledning av väckta motioner, avseende dels att skyddshemmet å Norrgård

måtte få bibehållas såsom skyddshem och ingå i den nya organisationen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

5

såsom ett kombinerat skol- och yrkesliem, dels ock att de av Kungl. Maj:t

föreslagna yrkeshemmens antal måtte ökas till fyra och att, förutom de föreslagna,

även Margretelund måtte bibehållas såsom yrkeshem, uttalades i det

av riksdagen åberopade, av sammansatta stats- och andra lagutskottet avgivna

utlåtandet nr 1, bland annat, att utskottet icke kunnat undgå att tillmäta

de i motionerna framförda synpunkterna — främst angelägenheten av

att donationsmedlen bevarades och utnyttjades — väsentlig betydelse för

skyddshemsverksamhetens praktiska utformning. Utskottet förordade därför

ett ytterligare övervägande av förslaget i dessa delar, innan slutlig ståndpunkt

toges till detsamma. I avbidan härå borde de föreslagna om- och tillbyggnaderna

vid skyddshemmen Ljungaskog och Forsane anstå. Vid den

av utskottet sålunda förordade undersökningen borde närmare klarläggas

konsekvenserna med hänsyn till gällande donationsvillkor av ett genomförande

av skyddshemssakkunnigas förslag, i samband varmed det bleve tillfälle

att även ur andra synpunkter till förnyad prövning upptaga frågan örn

donationshemmens lämpliga inordnande i den nya organisationen, måhända

genom annan indelning i upptagningsområden än i propositionen föreslagits,

eventuellt dessas förminskande, utan att det huvudsyfte äventyrades, som

propositionen velat tillgodose.

Beträffande skyddshemsorganisationens praktiska utformning i Norrland

anförde utskottet, likaledes i anledning av väckt motion, att det med hänsyn

till de långa avstånden syntes böra tagas under ytterligare omprövning, huruvida

icke skyddshemmet Stenfors skulle kunna inordnas i organisationen såsom

skolhem.

Av de skyddshem, vilkas verksamhet enligt riksdagens beslut skall övertagas

av staten, skulle det till yrkeshem bestämda Sundbo samt de till kombinerade

skol- och yrkeshem avsedda Boda och Johannisberg övertagas med

äganderätt. För påbörjande av dessa hems utbyggande för det nya ändamålet

enligt upprättad plan anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 200,000

kronor. Av övriga ifrågavarande skyddshem skulle de, vilka avsetts till skolhem

och hemskolor, arrenderas av staten. Det förutsattes dock, att i något

fall huvudmannen för ett skyddshem kunde tänkas icke önska överlämna detta

till staten på de villkor, som föreslagits.

De för nämnda tre skyddshems övertagande av staten med äganderätt fastställda

villkoren innebära, att själva anstaltsbyggnaderna tillika med sådana

inventarier, vilka erfordras för det nya ändamålet, jämte ett jordområde av

omkring 8—10 hektar skola utan ersättning överlämnas till staten, medan

i övrigt erforderlig jord jämte tillhörande byggnader samt döda och levande

inventarier för jordbruket skola inlösas av staten. Kostnaderna för sådan

inlösen av samtliga de i propositionen till yrkeshem samt kombinerade skoloch

yrkeshem föreslagna fem skyddshemmen beräknades till 500,000 kronor.

Statens kostnader i övrigt för utbyggande av berörda fem hem uppskattades

till sammanlagt 1,278,000 kronor, därav för Forsane 310,000 kronor och för

Boda 185,000 kronor. Härtill skulle komma kostnader för utrustning av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

verkstäder och nyanskaffning av inventarier till de nya förläggningarna, beräknade

till sammanlagt 83,450 kronor.

Utom nyssnämnda hem skulle även det till ungdomshem bestämda skyddshemmet

Höreda övertagas av staten. Beträffande de närmare villkoren därför

samt omorganisationen av detta hem skulle emellertid särskild utredning

verkställas i så god tid, att frågan kunde föreläggas 1937 års riksdag.

För att åstadkomma en utjämning mellan de landsting och i landsting ej

deltagande städer, vilka äro ägare till skyddshem, samt övriga landsting och

sådana städer har ett visst likvidationsförfarande bestämts. Enligt detta skola

landstingen och nämnda städer med undantag för Stockholm och Göteborg

fortsättningsvis under vart och ett av åren 1938 och 1939 till statskontoret

inbetala 700 kronor för elev och år, att av statskontoret fonderas, varefter till

de landsting och städer, vilkas skyddshem övertagits av statsverket, med undantag

för Jönköpings läns landsting såsom huvudman för Höreda skyddshem,

skall utbetalas halva värdet av själva anstaltsbvggnaderna. Sammanlagt

har beräknats komma att till nämnda fond inflyta omkring 1,400,000

kronor. Härav har såsom vederlag för anstaltsbyggnaderna vid samtliga i

propositionen föreslagna yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem,

således även Ljungaskog och Forsane, beräknats omkring 500,000 kronor.

Ytterligare ett belopp av omkring 750,000 kronor har beräknats erforderligt

för en framtida inlösen även av anstaltsbyggnaderna vid skolhem och hemskolor.

Återstående omkring 150,000 kronor hava avsetts att användas till förbättringsarbeten

å skolhem och hemskolor.

2. Förslag beträffande användningen av Fröbergska stiftelsen och dess skyddshem å

Norrgård samt skyddshemmen Margretelund, Ljungaskog och Forsane.

U tredningsmånnen.

I förut omförmälda utredning och förslag beträffande den nya skyddshemsorganisationens

genomförande hava förenämnda utredningsmän till en början

behandlat frågan örn skyddshemmen Norrgårds och Margretelunds inpassande

i organisationen och därvid anfört i huvudsak följande.

Det måste anses självklart, att de donationer, som vore knutna vid verksamheten

bland vanvårdad eller vanartad ungdom, borde bevaras för sitt

ändamål. Å andra sidan vöre det dock utredningsmännens bestämda uppfattning,

att förekomsten av donationsmedel icke finge förrycka den blivande

organisationen och därigenom göra denna mindre ändamålsenlig.

Vad först beträffade Norrgård hade skyddshemssakkunnigas ställningstagande

till nämnda hem förnämligast dikterats av det ringa behovet av skyddshemsplatser

inom den del av landet, bortsett från Kalmar län, som Norrgård

rimligen borde betjäna. Nämnda sakkunniga hade jämväl ansett, att hemmets

läge i omedelbar närhet av tätbebyggelse inom Kalmar stad försvårade

dess användning till yrkeshem, samt att anstaltsbyggnadens storlek och mindre

hemliknande beskaffenhet gjorde skyddshemmet mindre lämpligt som

skolhem.

För att ytterligare klargöra behovet av anstaltsplatser hade utredningsmännen

fortsatt den undersökning angående antalet nykomna elever från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

skilda delar av landet, som skyddshemssakkunniga verkställde för en femårsperiod.

De hade alltså infordrat uppgifter även för tiden f januari 1935

—30 juni 1936. Av de lämnade uppgifterna framginge, att från Kalmar län

överlämnats för skyddshemsvård 8 elever under 15 år, då däremot för övriga

delar av landet motsvarande intagningssiffror varit vida lägre. Från

de kringliggande länen, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands och Blekinge,

vilka kunde tänkas att gemensamt med Kalmar län bilda upptagningsområde

för ett skolhem å Norrgård, hade endast en elev i motsvarande ålder intagits.

Även örn intagningssiffran från dessa län vore mycket låg, vilket

också skyddshemssakkunniga framhållit, torde det med hänsyn till det relativt

stora platsbehov för yngre elever, som trots den allmänna nedgången

alltjämt gjorde sig gällande för Kalmar län, kunna få anses vara befogat att

utnyttja Fröbergska stiftelsens donationsmedel för ordnande av ett mindre

skolhem å Norrgård.

En tänkbar utväg vore, att det ifrågasatta skolhemmet å Norrgård även

erhölle en del elever från de delar av Skåne, som gränsade mot Småland eller

norra Blekinge. Emellertid framginge klart av den förnyade undersökningen,

att behovet av skyddshemsplatser för Skånes del fortfarande vöre så

stort, att man ej genom upprättandet av ett skolhem å Norrgård kunde nedbringa

deri för Skåne föreslagna organisationen av två skolhem, Östra Spång

och Råby, samt ett yrkeshem, Ljungaskog. Däremot kunde vid stor tillströmning

av elever till skolhemmen i Skåne en överlöring till Norrgård

vara möjlig.

Efter överläggning och i samråd med representanter för Fröbergska stiftelsen

ville utredningsmännen föreslå, att stiftelsen upprättade ett skolhem

vid Norrgård. Å den tämligen stora egendom, som skyddshemmet disponerade,

syntes lämplig plats för ett hem för yngre elever kunna erhållas på

tämligen långt avstånd från såväl nuvarande anstaltsbyggnad som tätare

bebyggelse. Utredningsmännen ansåge, att skolhemmet borde byggas för

högst 25 elever.

Aterstode att finna lämplig användning för den stora anstaltsbyggnaden

och egendomen i övrigt. Enligt utredningsmännens förmenande skulle detta

ske, örn anstaltsbyggnaden användes till lärlingshem. I skyddshemssakkunnigas

andra betänkande erinrades om att Stockholms stad upprättat lärlingshem,

där bland annat villkorligt utskrivna skvddshemselever mottoges.

Skyddshemssakkunniga förmenade, att det sätt varpå huvudstaden löst denna

fråga kunde vara en förebild för andra större städer. Emellertid varnade

skyddshemssakkunniga för att draga samman villkorligt utskrivna

skyddshemselever från skilda trakter till ett och samma lärlingshem. När

utredningsmännen trots att Kalmar icke vore någon särskilt stor stad ville

förorda upprättande av ett lärlingshem för från skolhemmet villkorligt utskrivna

elever, vore det med tanke på att Fröbergska stiftelsen dels finge ett

ganska begränsat upptagningsområde, dels ock skulle taga vård örn icke

blott vanartade utan även vanvårdade ynglingar från i stort sett samma upptagningsområde.

Lärlingshemmet syntes kunna bereda utrymme och vård

flir båda dessa grupper av ungdomar, utan att någon risk lör olämplig påverkan

från endera gruppen behövde föreligga. Det giillde ju här skyddshemselever,

som, om de icke intogcs på lärlingshem, i vart fall komme att

utskrivas och vistas tillsammans med andra ungdomar ute i samhället.

Utredningsmännen ansåge den av dem föreslagna organisationen av Norrgård

viii tillgodose donators önskemål, då såväl vanartade som vanvårdade

gossar komme att beredas vård.

Skyddshemmet Margretelunds inpassande i organisationen kunde enligt

utredningsmännens mening ske på något av följande tre sätt, antingen 1) ge
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

nom dess inrättande till ett hem för i andligt avseende sent utvecklade ynglingar

över den egentliga skolåldern (jordbrukshem);

eller 2) genom dess förändring till yrkeshem med ett med skyddshemmet

Forsane gemensamt, delat upptagningsområde;

eller 3) genom att detsamma i stället för Forsane förändrades till yrkeshem

och ensamt erhölle det upptagningsområde, som avsetts för Forsane.

Alternativet 2) avvisas emellertid bestämt av utredningsmännen med hänsyn

till att riksdagen i förevarande fråga bland annat uttalat, att en eventuell

minskning av upptagningsområdena icke finge äventyra det huvudsyfte, som

reformen velat tillgodose. Detta komme dock enligt utredningsmännens

mening att ske vid en uppdelning av yrkeshemsklientelet i västra Sverige på

två hem. Gjorda beräkningar utvisade nämligen, att Margretelund och

Forsane vid en sådan uppdelning endast skulle erhålla 20—30 elever vartdera.

Bortsett från det ekonomiskt mindre ändamålsenliga i att upprätta

allt för små yrkeshem, förhindrade ett så ringa elevantal tillräcklig differentiering

i yrkesvalet inom skyddshemmet, vilket måste anses vara ett av reformens

huvudsyften.

Beträffande det under 1) upptagna alternativet, att inrätta Margretelund

till ett hem för i andligt avseende sent utvecklade ynglingar över den egentliga

skolåldern, anföra utredningsmännen, att de från skyddshemsstyrelserna

infordrat uppgifter för utrönande av behovet av ett sådant hem och att

sådana inkommit från nästan samtliga tillfrågade. Därvid hade behovet av

ett hem av angiven typ allmänt vitsordats. Styrelserna för de manliga skyddshemmen

uppgåvo sig hava sammanlagt 35—40 elever, vilka lämpligen hörde

hemma på en anstalt för efterblivna. Även örn hänsyn toges till att i denna

siffra vore inräknade en del elever i skolåldern, för vilka något specialhem

icke ifrågasatts, återstode ändå tillräckligt antal ynglingar för att motivera

ett sådant hem för elever över den egentliga skolåldern. Hänsynen till såväl

de elevgrupper, det här gällde, som effektiviteten i de vanliga skyddshemmens

arbete motiverade enligt utredningsmännens mening upprättandet av

specialhem för i andligt avseende något efterblivna elever. En med den nu

ifrågasatta likartad organisation hade också under en längre tid och med

stor fördel prövats i exempelvis Danmark och Finland. Eftersom ett specialhem,

varom nu vore fråga, krävde ett tämligen stort jordbruk men en

relativt enkel och billig förläggning samt det dessutom vore önskvärt, att

hemmet hade någorlunda centralt läge, vore såväl Margretelund som Forsane

väl lämpade för ändamålet. Ettdera av dessa hem borde därför disponeras

för utbildning av yrkeselever, medan det andra bleve specialhem för i andligt

avseende sent utvecklade elever över den egentliga skolåldern.

Utredningsmännen hade från styrelsen för Margretelund fått mottaga en

skrivelse, däri styrelsen vidhölle sin förut hävdade uppfattning, att Margretelund

alltjämt borde bibehållas vid sin uppgift att enligt barnavårdslagen

omhändertaga och fostra vanartade och sedligt försummade barn, för

vilka den donation tillkommit, som läge till grund för hemmets upprättande.

Styrelsen förordade bestämt, att Margretelund omändrades till ett yrkeshem,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

9

såsom angivits under alternativ 3), men ville dock icke undandraga sig att

medverka till hemmets utnyttjande för vård av psykiskt efterblivna vanartade

gossar. Styrelsen förklarade sig alltså i första hand villig att, under

förutsättning av stadsfullmäktiges i Lidköping godkännande, medverka till

en lösning enligt de grunder, som finnas angivna å sid. 87 ff. i bilagan till

detta protokoll.

Skulle åter Margretelund omändras till ett hem för psykiskt efterblivna

och stiftelsen ekonomiskt svara för verksamheten samt (intill en preliminärt

uppskattad kostnad av 75,000 kronor) bekosta den utbyggnad av

hemmet, som även i fråga örn denna lösning bleve oundgänglig, har styrelsen

ansett sig som villkor böra uppställa, dels att ett blivande avtal inginges

för en tid av minst 15 år, dels ock att staten förbunde sig att under avtalstiden

lämna ett årligt bidrag motsvarande 900 kronor för elev, dock ej för

något år mindre än 27,000 kronor.

För att kunna bedöma de ekonomiska verkningarna av Margretelunds användande

som yrkeshem hade utredningsmännen låtit arkitekten i järnvägsstyrelsen

Birger Jonson utföra ritningar och kostnadsberäkningar för de

örn- och tillbyggnader, som vid sådant förhållande skulle bliva erforderliga.

Kostnadsberäkningarna utvisade, att ett utbyggande av hemmet skulle draga

en kostnad av omkring 376,000 kronor. Då stiftelsen förklarat sig villig att

medverka till omändringen med ett belopp av 150,000 kronor, skulle alltså

statens kostnad bliva omkring 226,000 kronor. Uppmärksammas borde vidare,

att staten vid utgången av avtalsperioden, det vill säga efter 25 år,

skulle utan vederlag till stiftelsen överlämna de för nämnda kostnad uppförda

byggnaderna. I detta sammanhang anföres ock, att en förändring av

Forsane skyddshem till yrkeshem beräknas draga en kostnad av 280,000

kronor.

När utredningsmännen för sin del ville förorda Margretelunds användande

som hem för i andligt avseende sent utvecklade skyddshemselever över den

egentliga skolåldern, skedde det emellertid icke främst från ekonomiska synpunkter.

Uppenbarligen måste man vid organisationens uppgörande i första

hand taga hänsyn till vad som för vården av det klientel, skyddshemsverksamheten

ville tjäna, vöre ändamålsenligast. Därvid kunde icke bortses från

det betydelsefulla förhållandet, att Margretelund läge i så omedelbar närhet

av egentlig stadsbebyggelse, att omhänderhavandet av mera svårfostrade elever

måste vara förbundet med betydande vanskligheter. Vid ett yrkeshem

komme elevantalet att bliva väl dubbelt så stort som vid ett specialhem för

psykiskt efterblivna, varjämte yrkeshemmet skulle fostra ur vanartssynpunkt

mera avancerade elever. Det bästa utnyttjandet av Margretelund ansåge utredningsmännen

därför vara, att hemmet användes för i andligt avseende sent

utvecklade skyddshemselever över den egentliga skolåldern. Något hinder

härför funnes icke heller, då styrelsen förklarat sig villig att medverka till

en dylik lösning, även örn styrelsen helst önskade en förändring till yrkeshem.

Sedan utredningsmännen sålunda ånyo övervägt frågan örn den framtida

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 177.

användningen av skyddshemmen Norrgård och Margretelund och i intetdera

fallet kunnat förorda, att respektive hem förändras till yrkeshem, hava

skäl till ändring av skyddshemssakkunnigas förslag i fråga om yrkeshemsorganisationen

ej ansetts föreligga. Utredningsmännen föreslå sålunda ett

fasthållande vid den tidigare framlagda planen, enligt vilken skyddshemmen

Ljungaskog och Forsane inlösas av staten och utbyggas till yrkeshem.

Yttranden.

Mot utredningsmännens förslag i de delar, för vilka redogörelse nu lämnats,

göras inga egentliga erinringar i de avgivna yttrandena.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård konstaterar med tillfredsställelse,

att de av stiftelser ägda skyddshemmen Norrgård och Margretelund

kunnat inordnas i den blivande organisationen samt att önskvärda förbättringar

med stöd av hemmens donationer nu kunde där verkställas. Inspektören

tillstyrker uttryckligen utredningsmännens förslag beträffande

Norrgård. Den nuvarande anstalten, vilken föreslagits till lärlingshem för

dels från det nya skolhemmet villkorligt utskrivna elever, dels äldre vanvårdade

men icke vanartade ynglingar från hela det för skolhemmet tilltänkta

upptagningsområdet, borde dock enligt inspektörens mening kunna

bereda utrymme för ytterligare elever. I den mån ökad erfarenhet vunnits,

borde därför där kunna mottagas elever även från andra delar av landet.

Beträffande Margretelund anför inspektören, efter att hava omnämnt de av

utredningsmännen övervägda möjligheterna att där inrätta antingen ett jordbrukshem

eller ett yrkeshem, att, även om man i enlighet med förslaget stannade

för den förstnämnda uppgiften, verksamheten torde kunna vidare utvecklas

så, att eleverna erhölle undervisning jämväl i vissa lämpliga hantverk

och därigenom bleve mera dugliga för sitt blivande kall som jordbrukare.

Skolöverstyrelsen finner förslaget rörande Norrgård i stort sett tillfredsställande,

först och främst därför att, därest förslaget bifölles, anstalten komme

att fortfarande vara knuten till skyddshemsverksamheten, och vidare

därför att hela egendomen och icke blott en del av densamma komme att

tagas i anspråk, överstyrelsen förklarar sig visserligen icke av den förebragta

utredningen hava kunnat bilda sig en bestämd uppfattning örn, huruvida

elevantalet vid det föreslagna lärlingshemmet kunde beräknas bliva så stort,

att anstaltsbyggnaden och de jämförelsevis stora jordområden, som skulle användas

för detsamma, kunde komma att bliva utnyttjade på ett i ekonomiskt

och andra avseenden rationellt sätt, men anser sig dock böra tillstyrka

förslaget rörande omorganisationen av Norrgård, då det ur allmänna synpunkter

måste betraktas såsom synnerligen betydelsefullt, att ett lärlingshem

komme till stånd.

Beträffande Margretelund anför skolöverstyrelsen, att styrelsen fortfarande

hyste den i sitt tidigare över skyddshemssakkunnigas betänkande avgivna

yttrande uttalade uppfattningen, att ett hem av Margretelunds karaktär skulle

hava en stor uppgift att fylla med hänsyn till önskvärdheten och lämplig
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

11

heten av att för sysselsättning inom jordbruksyrket lämpade elever kunde

erhålla en för dem särskilt avpassad utbildning. Emellertid, fortsätter överstyrelsen,

kunde genom utredningmännens undersökningar nu anses konstaterat,

att behov även förelåge av en anstalt för efterblivna. Vid sådant förhållande

och då styrelsen för Margretelund förklarat sig kunna medverka till

hemmets utnyttjande för vård av psykiskt efterblivna vanartiga gossar, ansåge

sig överstyrelsen icke böra avstyrka bifall till förslaget i denna del.

Jag torde här även få redogöra för innehållet i den av styrelsen för Margretelund

ingivna skrivelsen.

Styrelsen, som varit i tillfälle att taga del av utredningsmännens förslag,

gör i fråga örn vissa punkter i detsamma följande erinringar.

Vid sitt bedömande av de ekonomiska verkningarna av Margretelunds användande

som yrkeshem hade utredningsmännen angivit statens kostnad till

226,000 kronor och i sammanhang därmed fixerat beloppet för en omändring

av Forsane till yrkeshem till 280,000 kronor. För att ej jämförelsen

skulle bliva missvisande, borde emellertid enligt styrelsens mening till sistnämnda

belopp läggas ytterligare dels kronor 135,000 för inlösen av Forsane

egendom jämte jordbruksbyggnader samt levande och döda inventarier, dels

ock kronor 94,500 för inlösen av själva anstaltsbyggnaderna eller tillhopa

kronor 229,500. Sammanlagda kostnaden för statsverket skulle alltså bliva

för Margretelund kronor 226,000 och för Forsane 509,500.

Vidkommande det förhållandet, att avtalstiden föreslagits till 25 år och att

äganderätten även till de byggnader, vartill staten bidragit, därefter utan vederlag

skulle övergå till stiftelsen, hade detta givetvis sin grund i Margretelunds

karaktär av donation, tillkommen genom ett testamentariskt förordnande,

vilket ålade styrelsen att städse ha stiftelsens rätt och bästa för ögonen.

Emellertid hade styrelsen vid överlämnandet av sitt förslag utgått från

den förutsättningen, att avtalet efter de 25 åren prolongerades, varigenom

frågan om äganderätten i realiteten komme att vara av underordnad betydelse.

Styrelsen hade vid sitt ståndpunktstagande låtit sig ledas av den uppfattningen,

att inrättandet av ett yrkeshem skulle vara den bästa lösningen ifråga

om Margretelunds framtida användning och därför bestämt förordat denna

utan att dock lia velat utesluta möjligheten av anstaltens omändring till ett

hem för i andligt avseende sent utvecklade elever på sätt, utredningsmännen

föreslagit. Skulle emellertid statsmakterna ej finna skäl för inrättande av ett

hem av sistnämnda typ, ansåge styrelsen Margretelund obetingat före Forsane

böra ifrågakomma som yrkeshem. För detta talade dels det förhållandet,

att statens kostnader väsentligt komme att nedbringas, dels ock Margretelunds

karaktär av stiftelse, tillkommen speciellt för skyddshemsverksamhet.

De skäl, utredningsmännen anfört mot yrkeshemmets förläggande till Margretelund,

ansåge styrelsen icke finna stöd i resultatet av den snart femtioåriga

verksamhet, som bedrivits därstädes.

Departementschefen.

En av de frågor, som vid riksdagsbehandlingen förra året av förslaget till

omorganisation av skyddshemsverksamheten tilldrog sig särskild uppmärksamhet,

gällde användningen av de båda stiftelsehemmen Norrgård och

Margretelund jämte vid desamma knutna donationsfonder.

Beträffande Norrgård hava utredningsmännen nu hos styrelsen för Frö
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts proposition nr 177.

bergska stiftelsen vunnit stöd för en lösning, varigenom denna stiftelses rika

tillgångar skulle få en god användning för det med desamma avsedda ändamålet:

vanvårdade och vanartade barns försörjning och uppfostran. Förslaget

om inrättande å stiftelsens egendom av ett skolhem och användande såsom

lärlingshem av den nuvarande anstaltsbyggnaden torde väl tillgodose det framkomna

önskemålet, att stiftelsen alltjämt skall få fortsätta sin verksamhet enligt

donators avsikter. Vid sådant förhållande lär någon ändring i det ursprungliga

förslaget om skyddshemmet Ljungaskogs inrättande till yrkeshem

icke böra ifrågakomma.

Vid prövningen av spörsmålet om Margretelunds framtida användning uppkommer

till en början frågan, huruvida särskilda i enlighet med skyddshemssakkunnigas

förslag inrättade jordbrukshem för psykiskt efterblivna elever

över den egentliga skolåldern kunna anses erforderliga. Min förra året yppade

tveksamhet beträffande behovet av sådana hem har undanröjts av

den nu förebragta utredningen. Med det antal elever av båda könen vid nuvarande

skyddshem, som funnits vara i behov av vård och fostran å särskilda

hem, håller jag före, alt inrättandet av sådana hem, ett för vartdera könet,

är fullt försvarligt. Riktigare synes mig dock vara att beteckna ifrågavarande

vanartade såsom med avseende å förståndsutvecklingen efterblivna. För den

händelse framdeles skulle visa sig önskvärt att kunna till dylikt hem överlämna

även personer, som omhändertagits efter fyllda aderton år, torde

Kungl. Majit böra äga bemyndigande att besluta därom. Av vad jag nu

föreslagit torde nödvändiggöras ändring av 43 § 1 mom. barnavårdslagen.

Jag har för avsikt att senare i dag framlägga förslag härom.

Återstår spörsmålet, var det för manliga elever av nu ifrågavarande kategori

avsedda hemmet skall förläggas. Denna fråga sammanhänger nära med

förläggningen av det för västra Sverige avsedda yrkeshemmet. De hem, som

enligt utredningsmännen kunna komma till användning för ettdera av dessa

ändamål, äro Forsane och Margretelund. Ur ekonomisk synpunkt ställa sig

de härutinnan prövade alternativen på följande sätt.

Statens kostnader för utbyggande av skyddshemmet Forsane till yrkeshem

hava i nu föreliggande förslag beräknats till 280,000 kronor. Enligt vad jag

inhämtat, beror minskningen av utbyggnadskostnaden i förhållande till vad

som tidigare beräknades av skyddshemssakkunniga, nämligen 310,000 kronor,

därpå, att ett för uppförande av ladugårdsbyggnad avsett belopp av 30,000

kronor icke anses böra medräknas, enär denna byggnad redan uppförts av

nuvarande huvudman samt vederlag härför beräknats vid angivande av

kostnaderna för inlösen av hemmet. Skyddshemmet Margretelunds förändring

till yrkeshem skulle enligt utredningsmännens beräkningar betinga en

kostnad av sammanlagt 376,000 kronor, varav stiftelsen skulle bidraga med

150.000 kronor och återstoden, 226,000 kronor, bestridas av staten.

Nu nämnda siffror i fråga örn statens kostnader i ena och andra

fallet synas mig riktigt återgiva läget. Den av styrelsen för Margretelund hävdade

meningen, att för åstadkommande av en mera rättvisande jämförelse av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

13

kostnaderna för utbyggande av skyddshemmet Forsane till yrkeshem .även

borde hava medräknats kostnaderna för inlösen av såväl de egentliga anstaltsbyggnaderna

som själva jordegendomen, kan jag icke finna hållbar.

Antingen Forsane inrättas till yrkeshem eller jordbrukshem torde det nämligen

bliva ofrånkomligt, att staten helt inlöser detta hem. Inlösningskostnaderna

bliva således desamma i båda fallen och den uppkommande differensen

begränsar sig till de rena utbyggnadskostnaderna.

Kostnaderna för inrättande av Margretelund till jordbrukshem hava av

hemmets styrelse angivits till 75,000 kronor. Detta belopp är styrelsen

villig att bestrida och några kostnader för staten uppkomma således icke här.

För Forsanes del föreligga inga särskilda beräkningar å de kostnader, som

skulle bliva erforderliga, därest hemmet inrättades till jordbrukshem. Jag

har emellertid inhämtat, att vid en dylik förändring den ny- eller tillbyggnad,

som upptagits i det av arkitekten Jonson på skyddshemssakkunnigas anmodan

uppgjorda byggnadsprogrammet icke skulle erfordras. Man skulle

för sagda fall endast behöva räkna med en kostnad för ändring av nuvarande

byggnader av omkring 25,000 kronor.

En jämförelse mellan de föreliggande bägge alternativen uteslutande från

kostnadssynpunkt ger således vid handen, att kostnaderna för staten ställa

sig något högre vid ett inrättande av Forsane till yrkeshem och Margretelund

till jordbrukshem än vid det motsatta alternativet. Merkostnaden skulle bliva

omkring 29,000 kronor. Mot denna kostnadsökning synes mig dock böra ställas

den under punkten 7 i Margretelundsstyrelsens förslag till avtal intagna

bestämmelsen, att efter den 25-åriga avtalstidens slut äganderätten till de

byggnader, som under den tiden uppförts och vartill stiftelsen bidragit, utan

vederlag skulle tillfalla stiftelsen. Även örn styrelsen förutsätter en förlängning

av det föreslagna avtalets giltighetstid, torde dock den osäkerhet i äganderättsförhållandena,

som en sådan bestämmelse är ägnad att skapa, giva

anledning till återhållsamhet, när det gäller statens ekonomiska medverkan.

När jag således oaktat nämnda kostnadsskillnad anser mig böra giva min

anslutning till det av utredningsmännen förordade förslaget, är det emellertid

framförallt av andra skäl. Kostnadsfrågan får enligt min mening icke

tillmätas den vikt, att en ur praktiska synpunkter mindre lämplig anordning

föredrages framför en mera ändamålsenlig endast därför, att den ställer sig i

någon mån billigare för staten. Vad utredningsmännen i detta hänseende anfört

mot Margretelunds inrättande till yrkeshem synes mig avgörande. Verksamheten

vid ett yrkeshem, som uteslutande kommer att omfatta äldre och

mera svårartade elever, kan icke gärna, som i styrelsens för Margretelund

skrivelse skett, jämställas med den vid hemmet för närvarande utövade, vilken

även till stor del avser skolpliktiga och förhållandevis välartade äldre elever.

Därtill kommer det från flera håll omvittnade förhållandet, alt Margretelunds

jordbruk är av den förstklassiga beskaffenhet, att detta hem bör framför

Forsane komma i åtanke, när det gäller en uppfostringsverksamhet, vilken

såsom huvudsakligt fostringsmedel har att lita till jordbruksarbete.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 177

Enär styrelsen för Margretelund förklarat sig villig att medverka till hemmets

utnyttjande för vård och uppfostran av här ifrågavarande klientel och

ett sådant ändamål synes mig väl låta sig förena med de av donator uppdragna

riktlinjerna, torde något hinder för genomförande av utredningsmännens

förslag i denna punkt icke föreligga. Jag vill därför förorda detsamma.

De beräknade kostnaderna för staten sammanfalla — med förenämnda undantag

beträffande ladugårdsbyggnaden vid Forsane — med dem, som i 1936

års proposition angåvos för inlösen och utbyggande av Forsane och föranleda

därför — bortsett från den av stegrade materialpriser inträdda kostnadsökningen

— nu ingen erinran från min sida.

3. Förslag beträffande skyddshemmet Håkanstorp.

Utredningsmännen.

I sammanhang med förslaget att inrätta skyddshemmet Margretelund till

hem för i andligt avseende sent utvecklade manliga skyddshemselever hava

utredningsmännen även berört frågan om hem för motsvarande kategori

kvinnliga skyddshemselever. Därvid anföres följande.

Den företagna förnyade utredningen utvisade, att man också vid de kvinnliga

hemmen i regel ansåge behov föreligga av specialhem för ifrågavarande

ändamål. Sammanlagt beräknades 25—30 nu på skyddshem intagna flickor

bäst lämpa sig för vård å hem för efterblivna. I denna siffra inginge liksom

vid gosshemmen en del elever i skolåldern. Även med borträknande av dessa

torde dock kvarstå så många elever, att skyddshemmet Håkanstorp, som

sammanlagt kunde taga emot 18 elever, skulle bliva väl utnyttjat för ändamålet.

Ett av skälen till att vederbörande departementschef icke föreslagit riksdagen

att låta hem för efterblivna ingå i skyddshemsorganisationen, hade

varit, att ledningen för skyddshemmet Håkanstorp ställt sig avvisande till

tanken på att ändra hemmets verksamhet. Denna orsak hade numera bortfallit.

I skrivelse till utredningsmännen hade hemmets huvudman förklarat

sig biträda den ifrågasatta omläggningen av hemmets arbete. Ett villkor

härför vore dock, att hemmet inordnades i den nya skyddshemsorganisationen.

Örn det i framtiden skulle visa sig, att tillgängliga platser å vanliga

skyddshem icke vöre tillräckliga, önskade dock styrelsen för hemmet att få

återgå till den hittillsvarande verksamheten. Styrelsen hade även föreslagit,

att hemmet ej benämndes »jordbrukshem», såsom ifrågasatts, utan att det

i stället finge behålla sitt nuvarande namn, »Håkanstorp, Vita Bandets småbrukshem

för flickor».

Något hinder för hemmets mera fasta inordnande i den nya organisationen

förelåge enligt utredningsmännens uppfattning knappast. Såsom i annat

sammanhang anförts, tenderade tillströmningen till flickhemmen snarare

att öka än minska. Av allt att döma bleve samtliga de nuvarande skyddshemmen

för flickor även behövliga för framtiden. Någon svårighet att gå

styrelsen till mötes i namnfrågan förelåge ej heller. Intet hindrade, att själva

typen av hem benämndes på ett sätt, under det att lokala hem finge namn enligt

vederbörande huvudmans önskan. Även om man, för den händelse specialhem

för efterblivna komme att ingå i organisationen, valde att kalla dessa

för »jordbrukshem», kunde Håkanstorp få behålla det namn, hemmet nu

hade.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 177.

15

Yttranden.

Förslaget i denna del har i de avgivna yttrandena lämnats utan erinran.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård har dock ansett, med hänsyn

till den av styrelsen för Håkanstorp uttalade önskan att få återgå till den

hittillsvarande verksamheten, därest tillgängliga platser å vanliga skyddshem

icke vore tillräckliga, att denna önskan under nämnda förutsättning borde

beaktas.

Departementschefen.

Jag har redan i det föregående givit min anslutning till förslaget att upprätta

särskilda hem (jordbrukshem) för elever, som med avseende å förståndsutvecklingen

äro efterblivna. Vad det av skyddshemssakkunniga tilltänkta

kvinnliga hemmet av denna kategori beträffar, föranleddes min tidigare uttalade

obenägenhet att förorda detta förslag även därav, att styrelsen för

skyddshemmet Håkanstorp, vilket avsetts att inrättas till sådant hem, ställt

sig bestämt avvisande. Sedan detta hinder numera bortfallit, saknar jag skäl

att motsätta mig förslaget i denna del. Vad angår den av nämnda hems styrelse

framförda erinran beträffande benämningen jordbrukshem, vill jag

framhålla, att styrelsens önskan att bibehålla hemmets nuvarande namn icke

är oförenlig därmed, att ifrågavarande kategori specialhem betecknas jordbrukshem.

4. Förslag beträffande skolliem för gossar och yrkeshem i Norrland.

Utredningsmännen.

Utredningsmännen anföra, att överenskommelse träffats med Norrbottens

läns landsting om statens övertagande av skyddshemmet Johannisberg, men

att däremot överenskommelse icke kunnat uppnås med Västernorrlands läns

landsting beträffande skyddshemmet Boda, vilket i likhet med Johannisberg

avsetts till kombinerat skol- och yrkeshem. Landstinget hade

nämligen beslutat, att från den tidpunkt hemmet icke längre erfordrades för

skyddshemsändamål lokalerna skulle användas för vård av sinnesslöa. Utredningsmännen

ansåge emellertid, att detta beslut icke vore till förfång för

skyddshemsverksamheten. Enligt verkställda beräkningar skulle inlösen av

Boda kräva ett belopp av 90,000 kronor från den s. k. likvidationsfonden

för själva anstaltsbyggnaderna samt 231,000 kronor för egendomen. Härtill

skulle komma ytterligare en summa av 185,000 kronor i beräknade utbyggnadskostnader

förutom omkring 10,000 kronor för inrättande av smedja och

slöjdlokal samt anskaffande av inventarier eller tillhopa 195,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden skulle alltså överstiga 500,000 kronor. Otvivelaktigt

kunde skyddshemsfrågan för det upptagningsområde, Boda skulle betjäna,

lösas med mindre kostnader, varjämte det innebure icke obetydliga fördelar

att redan från början få iordningställa ett kombinerat hem direkt för

sitt ändamål, utan att man vore bunden av befintliga lokalförhållanden. Utredningsmännen

uppskattade approximativt kostnaden för ett nytt hem till

385,000 kronor. De hade icke ansett det ligga inom ramen för deras uppdrag

att utarbeta detaljerat förslag till ett nytt kombinerat skol- och yrkes
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

hem. Anstalter i detta hänseende borde dock vidtagas så snart, att frågan

kunde föreläggas 1937 års riksdag. Utredningsmännen ansåge, att man vid

anskaffande av lämplig egendom för ändamålet borde överväga, örn icke

hemmet borde flyttas något norr ut, detta särskilt med tanke på södra delen

av Västerbotten.

Med anledning av riksdagens hemställan om ytterligare omprövning, huruvida

Stenfors skyddshem, som ifrågasatts till indragning, skulle kunna inpassas

i den nya organisationen som skolhem, hade utredningsmännen verkställt

förnyad undersökning angående platsbehovet. Därvid hade det visat

sig, att antalet nyintagna elever i skolåldern från Jämtlands och Västerbottens

län vore ytterst ringa. Flyttades det nya kombinerade skol- och

yrkeshemmet längre norr ut, skulle Stenfors existensberättigande ytterligare

minskas.

Från landstingets i Västerbottens län förvaltningsutskott hade utredningsmännen,

efter förhandlingar på ort och ställe, mottagit en skrivelse, vari under

hänvisning till humanitära skäl uttalades en önskan, att hemmet finge

bestå under en försökstid av fyra år. Utredningsmännen ville icke motsätta

sig detta, men funne sig böra med skärpa understryka, att ett mera permanent

utnyttjande av hemmet komme att medföra betydande kostnader för

iståndsättande av huvudbyggnaden samt uppförande av nya ekonomibyggnader

för jordbrukets behov. Någon tid framåt torde dock hemmet kunna

användas i befintligt skick.

Yttranden.

Icke heller i denna del har de sakkunnigas förslag givit anledning till erinringar

från de hörda myndigheterna.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård anför emellertid betänkligheter

mot Gävle stads skyddshem Engesbergs användande såsom skolhem,

närmast ur den synpunkten, att hemmet icke vore lämpligt beläget vare sig

geografiskt eller lokalt samt att byggnaden ur flera synpunkter vore mindre

lämplig. Eftersom anordningar ställts i utsikt, som åtminstone i vissa hänseenden

skulle göra hemmet mera användbart, och då det knappast kunde

vara lämpligt att företaga några väsentliga ombyggnader i detta hem, som

måhända komme att snart förflyttas, ville dock inspektören icke framföra

några bestämda erinringar.

På grund av att Västernorrlands läns landsting förklarat sig önska från

den tidpunkt, då skyddshemmet Boda icke längre erfordrades för skyddshemsändamål,

disponera hemmet för annat vårdändamål, har jag, i anledning

av vad utredningsmännen därutinnan anfört, låtit skgddshemsinspektören

utarbeta förslag till upprättande av ett nytt skoloch

yrkeshem, att i stället för Boda infogas i organisationen.

Över detta förslag, vilket även avser upprättandet av de ytterligare hem, som,

enligt vad i det följande kommer att omförmälas, bli erforderliga, hava yttranden

avgivits av byggnadsstyrelsen samt, beträffande viss fråga, av domänstyrelsen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

17

Skyddshemsinspektören har därvid behandlat dels frågan om lämplig storlek

och beskaffenhet i övrigt samt belägenhet av de egendomar, som skola

tagas i anspråk för de nya hemmen, dels ock spörsmålet örn ifrågavarande

skyddshems utbyggande enligt förslaget bifogade ritningar med kostnadsberäkningar.

Här anser jag mig böra redogöra för den förra delen av förslaget;

senare återkommer jag till de olika byggnadsfrågorna.

Till en början utvecklar inspektören de principer, han följt vid utväljande

av lämpliga egendomar för förläggning av de nya skyddshemmen. För att

nedbringa egendomarnas anskaffningskostnader och samtidigt främja en ändamålsenlig

och i längden mera ekonomisk bebyggelse borde, förklarar

skyddshemsinspektören, om möjligt obebyggda markområden anskaffas. Det

hade nämligen visat sig, att företagna omändringar av bostadshus i regel ej

givit lämpliga lokaler och ofta ställt sig oskäligt dyra.

Beträffande storleken och beskaffenheten av den egendom, som skulle förändras

till kombinerat skol- och yrkes hem för mellersta

Norrland anför vidare skyddshemsinspektören följande.

En åkerareal av 40—60 tunnland torde få anses tillräcklig såväl för elevernas

utbildning i jordbruk som för hemmets förseende med lantbruksprodukter.

Skogsarealen borde vara så stor, att hemmet erhölle bränsle och

byggnadsvirke samt att arbetstillfällen vintertid skapades för jordbrukseleverna.

En sådan egendom borde, anser skyddshemsinspektören, kunna sysselsätta

och avlöna två befattningshavare.

När det gällde de olika hemmens läge inom respektive upptagningsområden,

borde all hänsyn tagas därtill, att hemmen finge ett centralt läge, så att föräldrabesök

därstädes och elevernas hempermissioner kunde underlättas.

Hemmen borde även förläggas så, att tillgång till psykiatriskt särskilt skolad

läkare kunde erhållas utan allt för stora kostnader. Även borde hemmen

hava ett ostört läge, så att fostrings- och utbildningsarbetet ej försvårades.

önskvärt vore dock, att avståndet till stad eller större samhälle ej bleve

större, än att eleverna i viss utsträckning skulle kunna utnyttja samhällets

möjligheter till utbildning och förströelse. Detta gällde särskilt skolhemmen.

Även personalens behov därutinnan borde beaktas. Egendomen borde även

erbjuda goda betingelser för elevernas fritidsliv.

Härefter redogör skyddshemsinspektören för innehållet i de yttranden,

som på hans begäran av länsstyrelserna inom de nya skyddshemmens tilltänkta

upptagningsområden efter hörande av vederbörande barnavårdsförbund

avgivits i fråga om hemmens lämpligaste förläggning. Beträffande

dessa yttranden torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Skyddshemsinspektören har även genom domänintendenterna i ifrågavarande

distrikt införskaffat upplysningar rörande för ändamålet lämpliga kronoegendomar

samt delvis med ledning av från samma håll inhämtade uppgifter

beträffande olika egendomar bedrivit underhandlingar med myndigheterna

i vissa stads- och landskommuner.

Beträffande det nya kombinerade skol- och yrkeshem, vilket skulle ersätta

Boda och som enligt statsmakternas preliminära beslut skulle erhålla

Jämtlands och Västernorrlands län såsom upptagningsområde och även kunna

mottaga äldre elever från norra delen av Gävleborgs län, föreslår skydds
flihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 177.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

hemsinspektören, att dess upptagningsområde utökas med södra delen av

Västerbottens län. Härigenom kunde, fortsätter skyddshemsinspektören,

Stenfors skyddshem utan större olägenhet nedläggas och samtidigt undvekes

även, att de äldre eleverna från ifrågavarande områden behövde föras den

långa vägen upp till Johannisbergs skyddshem i Kalix. Äldre elever från

norra delen av Gävleborgs län torde lämpligast böra intagas i Sundbo yrkeshem

vid Västanfors. Med det nu föreslagna upptagningsområdet komme

enligt skyddshemsinspektörens uppfattning Sollefteå att bliva en mera central

plats än Borgsjö eller Bräcke, vilka orter, förutom andra ännu mindre

centralt belägna, föreslagits av länsstyrelserna. Andra skäl, som talade för

hemmets förläggande till Sollefteå, vore dels det hårda klimatet i Borgsjö och

Bräcke, dels de fördelar för hemmets elever och personal, som följde av hemmets

förläggande intill en stad. Efter förhandlingar med myndigheterna i

Sollefteå hade stadens drätselkammare lämnat följande av stadsfullmäktige

i staden sedermera godkända erbjudande:

»Till Kungl. Majit och Kronan, här nedan benämnd staten, förbinder

sig härmed Sollefteå stad, kallad staden, att kostnadsfritt upplåta den odla
-

de marken till följande fastigheter nämligen:

1:°) Lägenheten Hågesta 226 i Sollefteå socken med....... 6.565 hektar

2:o) Lägenheten Önsta och Övergård l59 med............. 4.19 »

3:o) Stadsägoområdet nr 250 i Sollefteå stad med......... 5.23 » och

4:o) Av Hågesta l3 i Sollefteå socken skiftet i s. k. Vemyren

med c:a........................................ 10.00 >

Summa 25.985 hektar,

vartill kommer som byggnadstomt ängsmark inom stadsägan nr 250 med

en areal av 1.1 hektar samt skogsområde från samma äga nied en areal av

8.49 hektar.

Vid upplåtelsen fästas från stadens sida följande villkor:

a) De upplåtna områdena äro avsedda till ett kombinerat skol- och yrkeshem

med jordbruk.

b) Såväl anstaltens byggnader som bostäder för anstaltens personal skola

förläggas inom den del av områdena, som är belägen inom Sollefteå stad.

c) Anstalten är skyldig jämväl för byggnadernas uppförande tillgodose

hela sitt behov av elektrisk energi från stadens elektricitetsverk efter den för

varje fall i staden gällande taxan, samt, därest anstalten icke tillgodoser sitt

behov av vatten ifrån egen anläggning, taga vatten från stadens vattenverk,

likaledes efter den för stadens förbrukare gällande taxan.

d) Staden förbehåller sig rätt att över upplåtna områdena kostnadsfritt

framdraga elektriska låg- och högspänningsledningar ävensom plats för

transformator station.

e) Staten tillförsäkras härjämte rätt att mot stadens självkostnadspris förvärva

de skogs- och ängsområden, som tillhöra fastigheterna Hågesta 226

(12.65 har) och Övergård och Önsta l59 (2.10 har), därest staden icke före

statens anspråk härpå avyttrat områdena.

f) Nedlägges anstaltens verksamhet, och komma de upplåtna områdena

icke att tagas i bruk för annat likställt ändamål, skall staten till staden erlägga

ett belopp, motsvarande femhundra kronor per hektar.

Denna utfästelse är för staden bindande till den 15 juli 1937.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Beträffande Sollefteå stads erbjudande anför skyddshemsinspektören följande:
Genom

detsamma erhölle staten kostnadsfritt ett markområde, omfattande

ungefär 54 tunnland åker samt 20 tunnland skogs- och ängsmark. Enligt

ett av vederbörande jordbrukskonsulent avgivet yttrande kunde ur jordbrukssynpunkt

ingen erinran göras mot platsens lämplighet. Ytterligare

skogsmark torde kunna erhållas antingen genom inköp av närgränsande

skogsområde till erforderlig storlek enligt av ägaren avgivet erbjudande eller

genom överenskommelse med Sollefteå pastorats kyrkoråd om rätt till årlig

avverkning för skyddshemmets räkning i närgränsande boställsskog enligt

gällande priser. I sistnämnda fall skulle eleverna kunna erhålla även andra

arbetsuppgifter i boställsskogen. För sådant arbete hade kyrkorådet utlovat

skälig ersättning. Då båda alternativen sålunda komme att erbjuda tillräckliga

arbetsuppgifter för eleverna, torde för valet dem emellan rent ekonomiska

synpunkter bli avgörande. För att tills vidare hålla båda möjligheterna

öppna förordade inspektören, att erbjudandet från kyrkorådet antoges.

Erfarenhet kunde då vinnas, huru det ekonomiskt komme att ställa

sig för staten med ett utnyttjande på angivet sätt av boställsskogen, innan

frågan om inköp för skyddshemmets räkning av annan skogsmark toges

under slutligt övervägande. Egendomen vöre belägen omkring 2 km. från

staden och hade ett högt och vackert läge med en naturlig och fullt betryggande

avgränsning från övrig bebyggelse.

Mot skyddshemsinspektörens förslag i nu återgivna del har byggnadsstyrelsen

icke haft något att erinra.

Innan jag går in på de olika förslag, för vilka nu redogjorts, torde jag få

anmäla en framställning från Nederkalix kommun, avseende

att Johannisbergs skyddshem skulle få utnyttjas

för yrkesutbildning av kommunens arbetslösa

manliga ungdom, vilken framställning tillstyrkts av såväl

länsstyrelsen i Norrbottens län som samma läns landstings förvaltningsutskott.

Efter erinran om den trots alla ansträngningar att bereda ökade arbetstillfällen

alltjämt omfattande arbetslösheten inom Nederkalix kommun, anföres

i huvudsak följande.

På grund av driftsinskränkningar och moderniseringar vid trävaruindustrien

inom kommunen samt ett ständigt växande befolkningsantal torde

någon mera varaktig arbetsanställning åt de arbetslösa icke kunna påräknas.

En undersökning av möjligheterna för dessa att övergå till jordbruk hava

visat, att dessa möjligheter vore ganska begränsade. Det återstode således

endast att söka bereda de arbetslösa arbetsanställningar utom orten. Men

härför erfordrades utbildning i något yrke, eftersom någon efterfrågan på

vanliga grovarbetare icke förekomme. Det hade därför synts kommunen angeläget

att söka åstadkomma utbildning i vissa yrken åt den uppväxande

ungdomen. 1 detta syfte vore det önskvärt att få till stånd ett samarbete

med Johannisbergs skyddshem. De yrken, i vilka för kommunens del utbildning

närmast borde ifrågakomma, vore snickeri och mekaniskt verkstadsarbete.

Vid skyddshemmet funnes för närvarande en snickeriverkstad,

vilken dock av utrymmesskäl vore olämplig även för användning enbart åt

hemmets elever. Vissa nybyggnader skulle nu uppföras vid skyddshemmet,

bland annat en smedja.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Departementschefen.

Med hänsyn till Västernorrlands läns landstings beslut att för annat ändamål

använda det till kombinerat skol- och yrkeshem avsedda Boda skyddshem

har jag måst gå i författning om att undersöka möjligheterna att anordna ett

nytt hem i stället för Boda. I enlighet med den ståndpunkt, som i förevarande

fråga intogs av 1936 års riksdag, lär det nya kombinerade skol- och yrkeshemmet

böra upprättas av staten.

Skyddshemsinspektören har i sådant avseende föreslagit, att det nya hemmet

förlägges till Sollefteå och framlagt en detaljerad plan för hemmets

inrättande därstädes å mark, som för ändamålet kostnadsfritt ställes till förfogande

av staden. Skyddshemsinspektören har samtidigt föreslagit, att upptagningsområdet

för det nya hemmet utökas med södra delen av Västerbottens

län. Då kostnaderna för hemmets inrättande torde i stort sett vara oberoende

av platsen för förläggningen inom det sålunda föreslagna upptagningsområdet,

kan avgörandet härutinnan träffas uteslutande på grund av lämplighetsskäl.

Efter den nu verkställda utredningen synas några bärande skäl för ett fortsatt

bibehållande av skyddshemmet Stenfors såsom skolhem icke kunna förebringas.

Under sådana förhållanden och med hänsyn dessutom till såväl

nämnda skyddshems av skyddshemssakkunniga vitsordade mindre ändamålsenlighet

som det långa avståndet till Johannisbergs skyddshem från södra

delen av Västerbottens län, torde det särskilt för skolhemselevernas vidkommande

vara välbetänkt att införliva berörda länsdel med det nya skol- och

yrkeshemmets upptagningsområde. För ett sålunda utökat upptagningsområde

synes mig Sollefteå synnerligen lämplig såsom förläggningsort för hemmet.

Vad skyddshemsinspektören i övrigt anfört till förmån för nämnda

stad såsom förläggningsort har jag funnit övertygande. Belägenheten av det

markområde, som av stadens myndigheter kostnadsfritt ställes till förfogande

för det nya skol- och yrkeshemmet, synes mig även ur olika synpunkter

gynnsam. Jag förordar alltså, att ifrågavarande nya skyddshem förlägges

till Sollefteå samt att stadens erbjudande av mark för ändamålet antages. Med

denna lösning av förevarande förläggningsfråga torde skyddshemmet Stenfors

icke böra bibehållas längre än intill dess det nya hemmet kan tagas i

bruk. Jag återkommer härtill längre fram.

Från statens inspektör för fattigvård och barnavård har uttalats viss tvekan

beträffande lämpligheten av Gävle stads skyddshem Engesbergs fortsatta användande

såsom skolhem. Då liknande erinringar framkommit redan i de

över skyddshemssakkunnigas förslag avgivna yttrandena och varit föremål

för prövning av 1936 års riksdag, saknar jag anledning att nu överväga någon

förändring av organisationen på denna punkt.

Vad slutligen angår framställningen från Nederkalix kommun, synes den

mig i och för sig behjärtansvärd. Frågan om ordnande av yrkesutbildning

för ifrågavarande arbetslösa lärer emellertid komma under omprövning i annat

sammanhang och jag kan därför icke nu förorda, att det av riksdagen

godkända utbyggnadsprogrammet för Johannisbergs skyddshem av sådan anledning

utvidgas. I den mån plats kan beredas å skyddshemmet utan för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

21

fång för dess egentliga ändamål, synes mig likväl ifrågavarande framställning

icke böra avvisas. Det torde därvid ankomma på skyddshemmets ledning och

skyddshemsinspektören att tillse, att samarbetet så ordnas, att skyddshemselevernas

fostran och utbildning icke äventyras.

5. Förslag om ändringar i övrigt av skyddsliemsorganisationen för elever, omhändertagna

för skyddsuppfostrau före fyllda 18 år.

Utredningsmännen.

Utredningsmännen hava erinrat, att preliminära avtal träffats med huvudmännen

för skyddshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo om dessa hems

övertagande av staten i och för förändring till yrkeshem. Preliminära överenskommelser

om villkoren för statens arrenderande av de landsting och städer

tillhöriga skyddshem, vilka avsetts till skolhem, hade likaledes träffats,

utom i vad avsåge Stockholms läns landstings skyddshem för gossar å Norrby

gård samt Värmlands läns landstings skyddshem Älvåsen för gossar och.

Björkåsen för flickor, vilka hem landstingen önskade disponera för andra

ändamål. Beträffande det städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund tillhöriga

skyddshemmet Sonestorp, vilket avsetts att ingå i den nya organisationen

som hemskola, föreslå utredningmännen ett omedelbart förstatligande.

Såsom motiv därför åberopas, att hemmet vöre i trängande behov av utökade

lokaler, varjämte förslag förelåge om uppförande vid detsamma av ett särskilt

mödrahem. Ett sådant utbyggande av hemmet, vilket enligt utredningsmännens

mening icke kunde ytterligare uppskjutas, förutsatte, att hemmet

inlöstes av staten. Preliminär överenskommelse örn sådan inlösen hade

även träffats.

Gentemot Stockholms läns och Värmlands läns landstings önskan att använda

sina ifrågavarande hem till andra ändamål förklara sig utredningsmännen

icke hava några erinringar att göra. Oavsett att landstingen hade att

taga ställning till förevarande fråga främst med beaktande av sina egna intressen,

ansåge de sakkunniga, att de hem, det här gällde, icke vore särskilt

väl lämpade för sina avsedda nya uppgifter. Sannolikt skulle redan

skyddshemssakkunniga hava föreslagit deras nedläggande som skyddshem,

örn de icke funnit sig förpliktade att i män av vårdbehov räkna med bibehållande

av de nuvarande skyddshemmen. Örn Norrby gård gällde sålunda, att

hemmet vore väl stort för att användas som skolhem samt att det läge allt

för avlägset i förhållande till upptagningsområdet. Flertalet elever vore nämligen

hemmahörande i Stockholms omgivningar. Örn Älvåsen gällde i viss

mån detsamma, och Björkåsen slutligen vore beläget allt för långt väster ut,

varjämte lokalerna icke hade den hemliknande karaktär, som de framför allt

vid ett skolhem för flickor borde äga.

De tre hem, som alltså ifrågasattes till nedläggande, behövde, enligt utredningsmännens

åsikt, ersättas av endast två nya hem. Älvåsen kunde, såvitt

nu vöre möjligt bedöma, utan svårighet undvaras i den nya organisationen.

Upptagningsområdet borde lämpligen delas mellan Åkerby och Gräskärr samt

möjligen något annat skyddshem. Ett nytt skolhem för gossar i östra Sve
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

rige borde helst förläggas till lämplig egendom ej allt för långt från Stockholm,

och det skolhem för flickor, som vore avsett att ersätta Björkåsen,

borde uppföras å central plats inom det stora upptagningsområdet, som omfattade

Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands

och Kopparbergs län.

Utredningsmännen hava icke ansett det ligga inom ramen för uppdraget att

uppgöra detaljerade planer för anordnande av de två nya skolhemmen. De

framhålla dock angelägenheten av att dessa hem, särskilt skolhemmet för

flickor, komma till stånd utan onödig tidsutdräkt. Värmlands läns landstings

förvaltningsutskott hade visserligen förklarat sig villigt att hos landstinget

förorda, att Björkåsens skyddshem finge bestå någon tid, sedan staten

övertagit ansvaret för skyddshemsverksamheten. Men utskottet önskade dock

redan från 1939 års ingång använda hemmet för nytt ändamål. Åtgärder

borde därför omedelbart vidtagas för anskaffande av lämpliga egendomar

samt uppgörande av ritningar och kostnadsförslag till nya hem.

Beträffande förslaget till utbyggnad av skyddshemmet Sonestorp anföra

utredningsmännen följande.

Frågan om utvidgning av lokalerna vid Sonestorps skyddshem hade varit

aktuell ända sedan år 1929. Utredningsarbetet hade emellertid avbrutits, sedan

skyddshemssakkunniga tillkallats. Från början hade styrelsen för hemmet

avsett att bland annat få till stånd mindre sovsalar för eleverna, i vissa

lall med endast en sovplats, jämte förbättring av ekonomilokaler och erforderliga

bostadsutrymmen åt personalen. Bland annat saknades lämplig bostad

åt folkskollärarinna. Genom hemmets förändring till hemskola bleve

spörsmålet örn mindre sovrum synnerligen aktuellt. Man vore på sakkunnigt

håll allmänt överens örn att flickor i den ålder, som en hemskola skulle fostra,

helst borde förläggas i rum med endast en sovplats.

Under senare år hade dessutom ett starkt behov visat sig av ökade vårdmöjligheter

å skyddshem för mödrar med späda barn. Denna fråga borde

kunna få en tillfredsställande lösning genom att vid Sonestorp uppfördes en

byggnad, som vore avsedd för dylika elever och deras barn.

Anmärkas borde i detta sammanhang, att tillgången på platser för kvinnliga

skyddshemselever för närvarande vore ytterst knapp. Något skäl att ytterligare

uppskjuta frågan örn Sonestorps utvidgning kunde alltså icke med

hänsyn till beläggningssiffrorna anses föreligga.

Utredningsmännen hade låtit arkitekten Jonson uppgöra ett förslag till

frågans lösning. Detta upptoge en om- och tillbyggnad av det nuvarande

hemmet samt ett särskilt hem för mödrar med späda barn. Beträffande de av

utredningsmännen beräknade kostnaderna för såväl uppförandet av de två

nya skolhemmen som om-, till- och nybyggnaden vid skyddshemmet Sonestorp

ävensom beträffande deras förslag till anskaffande av medel för ifrågavarande

ändamål får jag hänvisa till sid. 96 ff. i bilagan till detta protokoll.

Yttranden.

Mot vad utredningsmännen härutinnan föreslagit och anfört hava i yttrandena

erinringar framställts endast beträffande de beräknade kostnaderna för

om-, till- och nybyggnaden av skyddshemmet Sonestorp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Med anledning av att huvudmännen för skyddshemmen Norrby gård, Älvåsen

och Björkåsen icke velat ställa dessa hem till förfogande för skyddshemsändamål

längre än under en viss kortare övergångstid, har, på min anmodan,

skyddshemsinspektören utarbetat förslag till upprättande

av nya skolhem i de nyssnämnda hemmens ställe.

För vissa delar av detta förslag, vilket även avser upprättandet av nytt

skol- och yrkeshem i mellersta Norrland, avsett att ersätta Boda skyddshem,

har redogörelse i det föregående lämnats vid behandlingen av frågan om

skolhem för gossar och yrkeshem för Norrland. Beträffande förslagets mera

allmänt hållna principuttalanden får jag sålunda hänvisa till den förut lämnade

redogörelsen.

I vad förslaget avser upprättandet av nya hem såsom ersättning för de tre

nyssnämnda hemmen, Norrby gård, Älvåsen och Björkåsen, anknyter det till

den av utredningsmännen hävdade uppfattningen, att skyddshemmet Älvåsen

kan nedläggas utan att något nytt hem upprättas i dess ställe. Förslaget

upptager således i nu ifrågavarande hänseende dels ett skolhem för gossar

såsom ersättning för skyddshemmet Norrby gård, vilket enligt den tidigare

fastställda planen skulle erhålla Stockholms och Uppsala län såsom upptagningsområde,

dels ett skolhem för flickor, avsett att ersätta skyddshemmet

Björkåsen och alltså med Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,

Värmlands och Kopparbergs län såsom preliminärt bestämt upptagningsområde.

Beträffande frågan, huru en egendom borde vara beskaffad för att lämpa

sig såsom plats för ett skolhem, anföres i förslaget följande.

Den borde omfatta 15—25 tunnland åkerjord, vilket kunde anses vara

tillfyllest för att bereda eleverna lämpliga arbetsuppgifter och samtidigt förse

hemmet med lantbruksprodukter. En sådan areal borde även kunna fullt

sysselsätta en befattningshavare. Skogs- och ängsområdets storlek borde i

första hand bedömas med hänsyn till att hemmet skulle erhålla ett fredat

läge och eleverna ett tillräckligt stort och lämpligt fritidsområde. Först i

andra hand borde hemmets bränslebehov beaktas. Enär eleverna icke kunde

beräknas komma att i nämnvärd utsträckning deltaga i avverkningsarbetet,

bleve nämligen frågan örn hemmets bränslebehov av underordnad betydelse.

Skyddshemsinspektören går härefter in på frågan örn förläggningen av de

två skolhemmen och framhåller därvid följande.

Skolhemmet för gossar borde förläggas så, att dess upptagningsområde

kunde vid behov utökas med Södermanlands län. Härigenom kunde hemmet

beräknas bliva bättre utnyttjat. Den mest centrala platsen inom upptagningsområdet

torde då bliva Stockholms-trakten. Efter samråd med

domänintendenten i distriktet ville skyddshemsinspektören föreslå, att av

kronoegendomen Troxhammar i Skå socken avsöndrades behövligt markområde

för skyddshemsändamål. Enligt uppgift komme nämnda egendom

vid arrendetidens utgång den 14 mars 1939 att uppdelas i två lotter, varvid

huvudgårdslotten avsåges att hembjudas nuvarande arrendator. Den andra

lotten, liggande på det område som ifrågasättes till skyddshemsändamål,

skulle tills vidare kvarbliva i kronans ägo. Avstyckningsplanen hade underställts

överlantmätaren utan erinran. Nuvarande arrendatorn av egendomen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Troxhammar hade skriftligen förbundit sig att den 1 september 1937 till

staten för skyddshemsbyggnadernas uppförande upplåta den s. k. Plogen

örn cirka 9 tunnland åkerjord mot en ersättning av 300 kronor. En avsöndring

torde därför låta sig göra, och bebyggelsen borde, sedan överenskommelse

med arrendatorn träffats, kunna påbörjas innevarande år. Vid besök

å platsen hade skyddshemsinspektören funnit området väl lämpat till skyddshemsegendom.

Två sammanhängande åkerfält, omfattande ungefär 30 tunnland

samt 50 tunnland skog och skogsmark, torde bliva lämpligt område.

Härigenom erhölles ett avskilt läge med tillgång till bad. Bussförbindelse

till Stockholm funnes och resetiden vore omkring 40 minuter.

Skolhemmet för flickor har skyddshemsinspektören ansett med fördel kunna

förläggas till Skaraborgs eller Älvsborgs län. Då inspektören emellertid

ansåge sig böra förorda hemmets förläggande till Vänersborg, berodde detta

på att hemmet därigenom komme att förläggas till den mest centrala platsen

inom upptagningsområdet och dessutom utan större kostnad kunde erhålla

tillgång till psykiatriskt särskilt utbildad läkare. Skyddshemsinspektören

hade även vid besök å platsen funnit ett för ändamålet lämpligt markområde,

som nämnda stad kostnadsfritt på vissa villkor ställde till förfogande

enligt följande av drätselkammaren lämnade och sedermera av stadsfullmäktige

godkända erbjudande:

Sedan Vänersborgs stads drätselkammare erfarit att ett skolhem för yngre

flickor från västra delen av Sverige planeras med förläggning i trakten av

Vänersborg, såsom centralt belägen punkt i förhållande till upptagningsområdet,

får drätselkammaren härmed erbjuda ett område om c:a 40 tunnland,

beläget å egendomen Knutsbol inom stadens jurisdiktionsområde c:a

5 km. från stadens centrum.

Området har ett vackert läge vid sjön Vassbotten med tillgång till bad.

C:a 17 tunnland utgöres av öppen åker, c:a 3 tunnland av igenlagd åker, som

lämpar sig till betesäng, och resten av skogsmark och impediment, väl lämpade

att anordnas som lekplatser och naturpark.

Vatten för hushållsändamål kan säkerligen anskaffas genom brunnsgrävning.

Utredning av sakkunnig har ännu icke kunnat erhållas, men har utlovats

med det snaraste.

Å området finnas inga byggnader.

I övrigt anhåller kammaren få hänvisa till bilagda kartor.

Staden erbjuder Kronan det å karta bil. 1 angivna området såsom gåva

samt åtager sig att till byggnadsplatsen anlägga nödig väg, c:a 3 m. bred.

För skolhemmet oläglig bebyggelse i grannskapet behöver icke befaras.

Egendomen har karaktär av donationsjord, varför Kungl. Maj:ts medgivande

i fråga om dess överlämnande tarvas, men förutsätter kammaren, att

något hinder därutinnan icke kan uppstå.

Drätselkammaren förutsätter vid erbjudandet, som sker under villkor att

stadsfullmäktige komma att godkänna detsamma,

alf skolhemmet i enlighet med erhållen uppgift kommer att omfatta c:a

30 vårdplatser med en personal på omkring 6 personer och att dessa komma

att vara bosatta och mantalsskrivna i staden;

att byggnader komma att uppföras för c:a 200,000 kronor;

att skolhemmet snarast möjligt och senast under år 1939 tages i bruk

samt för framtiden drives i ungefär samma omfattning, som ovan nämnts;

att Kronan till staden betalar skadestånd med ett belopp av 50,000 kronor

för den händelse skolhemmet skulle nedläggas och Kronan skulle använda

området för annan verksamhet, som icke medför lika stora förmåner för

staden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

25

Beträffande detta erbjudande anför skyddshemsinspektören vidare, att området

i fråga, vilket vore obebyggt, bestode av omkring 20 tunnland åker- och

betesmark samt 20 tunnland skogs- och hagmark. Förlädes skolhemmet för

flickor dit, komme det att få ett fredat och vackert läge vid en vik av Vänern,

4—5 km. från staden, och goda bussförbindelser.

Yttranden.

Mot skyddshemsinspektörens förslag i nu återgivna delar hava inga erinringar

framställts vare sig av domänstyrelsen, som särskilt haft att yttra sig

om den föreslagna upplåtelsen av mark från kronoegendomen Troxhammar

i Skå socken för inrättande av ett skolhem för gossar, eller av byggnadsstyrelsen.

Domänstyrelsen förordar, att ifrågavarande upplåtelse, som skulle avse

ett område av omkring 13.68 hektar åker och omkring 25 hektar skogsmark,

skedde under villkor att tillträdaren inträdde i de rättigheter och skyldigheter,

som gällde mellan domänstyrelsen och vederbörande nyttjanderättshavare,

samt att förbehåll gjordes om de gränsjämkningar, som vid eventuell

avstyckning kunde påkallas för en ändamålsenlig disposition av egendomen

i övrigt.

Departementschefen.

Lika litet som i fråga om Västernorrlands läns landstings beslut att för annat

ändamål använda skyddshemmet Boda kunna några erinringar göras

mot Stockholms läns och Värmlands läns landstings förvaltningsutskotts

ställningstagande beträffande den framtida användningen av deras respektive

skyddshem Norrby gård samt Älvåsen och Björkåsen.

Emellertid synes sistnämnda förvaltningsutskott icke hava helt frångått tanken,

att skyddshemmet Björkåsen alltjämt skulle användas för sitt nuvarande

ändamål. Enligt vad som kommit till min kännedom, har nämligen förvaltningsutskottet

sedermera sökt upplysning, huruvida staten skulle vara villig

att på villkor, som kunde av förvalthingsutskottet godkännas, för nämnda

syfte förvärva skyddshemsfastighelen.

Med anledning härav vill jag till en början erinra örn utredningsmännens

förut återgivna uttalande beträffande skyddshemmet Björkåsens mindre centrala

belägenhet i förhållande till dess avsedda upptagningsområde samt avsaknaden

av den liemliknande karaktär, som framför allt hos ett skolhem för

flickor vore önskvärd. Under sådana förhållanden synes mig i och för sig

icke föreligga något skäl för staten att förvärva äganderätten till detta hem.

Därtill kommer, att ett statens övertagande med äganderätt av ifrågavarande

skyddshem skulle innebära ett frångående utan bärande skäl av 1936 års riksdagsbeslut

i fråga om sättet för skyddshemsverksamhetens förstatligande. Jag

anser mig därför sakna anledning att överväga jämkning av utredningsmännens

förslag på denna punkt.

Vad utredningsmännen anfört för ett förstatligande av skyddshemmet

Sonestorp synes mig beaktansvärt. Behovet av skvddshemsplatser för

unga mödrar med barn är för närvarande mycket stort. Det enda för detta

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

ändamål inrättade hemmet, nämligen Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings

skyddshem Hornö i Enköpingstrakten, är endast delvis avsett för i åldern

15—18 år för skyddsuppfostran omhändertagna unga mödrar och deras

barn. Till detta hem hava dock under senaste året även kunnat överföras

några i högre ålder omhändertagna mödrar av mera lätthanterlig beskaffenhet,

för vilka plats icke kunnat beredas å skyddshemmet Bistaborg.

Klart är emellertid, att ett och samma hem icke tillfredsställande

kan tillgodose hela landets behov av skyddshemsplatser ens för den

yngre ålderskategorien av ifrågavarande klientel. Oavsett det för detta ändamål

avsedda låga platsantalet —endast 15 platser hava beräknats för mottagande

av ifrågavarande flickor — äro stora olägenheter förenade med de

långa resorna till Hornö från södra Sverige. Genom tillkomsten vid

Sonestorp av en särskild avdelning för unga mödrar och deras barn skulle en

välbehövlig lättnad inträda för skyddshemmet Hornö, samtidigt med att ifrågavarande

flickor från södra Sverige kunde överlämnas till ett för dem mera

närbeläget hem. Frågan om beredande av skyddshemsplatser för de i åldern

18—21 år omhändertagna unga mödrarna är dock därmed icke löst. I likhet

med Hornö torde Sonestorp endast undantagsvis kunna mottaga till den

äldsta ålderskategorien hörande elever. Då under senaste tid rått stor efterfrågan

på vårdplatser för detta klientel, torde åtgärder för ordnande av denna

angelägenhet inom en näraliggande framtid vara påkallade.

övriga föreslagna lokalförändringar vid Sonestorp avse dels åstadkommande

av ett för en hemskola erforderligt antal enkelrum, dels nödiga lokaler

i övrigt, bland annat gymnastiksal och bostad för folkskollärarinna. Vad

utredningsmännen anfört till stöd för sitt förslag i denna del finner jag

övertygande. Vidkommande särskilt den föreslagna gymnastiklokalen har,

såsom jag längre fram vid behandlingen av frågan om lokalförbättringar

i övrigt vid skolhem och hemskolor kommer att framhålla, statens inspektör

för fattigvård och barnavård starkt understrukit behovet att vid

ett skyddshem äga tillgång till nödiga gymnastikanordningar. Ehuru jag i

det sammanhanget icke ansett mig kunna tillmötesgå inspektörens önskemål,

håller jag dock före, alt då mera omfattande om- och tillbyggnadsarbeten

bli erforderliga vid ett skyddshem, även nämnda önskemål bör beaktas.

När jag således uttalar min anslutning i princip till utredningsmännens

förslag beträffande Sonestorp, följer därav, att jag tillstyrker jämväl deras

förslag om hemmets inlösande av staten. Att staten skulle bekosta så omfattande

och dyrbara byggnadsarbeten vid ett hem, som endast skulle arrenderas,

torde nämligen få anses uteslutet.

Såsom ersättning för de tre skyddshem, vilka, enligt vad förut anförts, skola

nedläggas, hava såväl utredningsmännen som skyddshemsinspektören föreslagit

upprättandet av endast två nya hem. Något nytt hem i stället

för skyddshemmet Älvåsen, vilket avsetts att ingå i den nya organisationen

såsom skolhem för gossar, har icke ansetts behövligt. Häremot har

jag ingenting att erinra. Eftersom antalet omhändertagna gossar i skolåldern

i behov av uppfostran i skyddshem under senare år varit i stadigt sjunkande,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

27

torde det vara riktigast att först avvakta, om icke behovet av sådana hem

kan nöjaktigt tillgodoses med övriga i den nya organisationen ingående

skyddshem, innan åtgärder vidtagas för upprättandet av ett nytt hem.

Beträffande de två hem, som alltså måste komma till stånd, inställer sig

till en början frågan, huruvida dessa böra helt upprättas av staten eller enskild

medverkan därtill anlitas. Utredningsmännen och skyddshemsinspektören

hava för sin del föreslagit en lösning efter förstnämnda linje. Bakom

detta deras förslag torde ligga dels den uppfattningen, att ett nyupprättande

av ett skyddshem med därav föranledda höga kostnader för staten icke

gärna kan ske i den formen, att staten för ändamålet endast arrenderar erforderligt

markområde, dels övertygelsen, att även de hem, vilka tills vidare

endast skola arrenderas av staten, rätteligen böra, i den mån de visa sig erforderliga,

förr eller senare övergå i statens ägo. Då några invändningar mot

utredningsmännens förslag icke framkommit och lämplig enskild sammanslutning,

villig att åtaga sig ifrågavarande uppgift — jag tänker då närmast på

flickhemmet — icke veterlig! finnes, vill jag ansluta mig till detsamma.

I de till skyddshemsinspektören av vissa länsstyrelser avgivna yttrandena

hava framkommit flera olika förslag beträffande förläggningen av ifrågavarande

hem. Såsom jag redan i det föregående anfört, torde kostnadsfrågan

här icke äga någon avgörande betydelse. Tages således hänsyn endast till

en ur andra synpunkter lämplig förläggning, lär huvudsynpunkten icke

få vara, att hemmet lägges så centralt som möjligt inom sitt blivande upptagningsområde,

utan fastmera, att det erhåller sådana kommunikationsmöjligheter,

att det är lätt tillgängligt från alla delar av upptagningsområdet.

Med hänsyn härtill synas de av skyddshemsinspektören föreslagna platserna

väl valda. Då dessutom de markområden, vilka ifrågasatts till upplåtande,

synas ägnade att med fördel utnyttjas för skyddshemsändamål och staten

utan någon egentlig kostnad kan förvärva dispositionsrätten till desamma,

förordar jag skyddshemsinspektörens förslag i denna del.

Till de upprättade ritningsförslagen till såväl örn-, till- och nybyggnaden av

Sonestorps skyddshem som byggnader för de två nya hemmen samt de verkställda

kostnadsberäkningarna återkommer jag i det följande.

II. Statens övertagande och utbyggande av vissa hein samt därav föranledda

kostnader.

1936 års riksdagsbeslut.

Såsom redan förut anförts, innebär 1936 års riksdagsbeslut, att staten

omedelbart skulle övertaga skyddshemmen Sundbo, Boda och Johannisberg,

medan frågan om ytterligare övertagande av hem för omändring till yrkeshem

ställdes i beroende av resultatet av den beslutade förnyade omprövningen

av stiftelsehemmen Norrgårds och Margretelunds inordnande i den nya

organisationen.

Såsom villkor för statens övertagande av ett skyddshem bestämdes, att själ
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

va anstaltsbyggnaderna med tillhörande erforderliga inventarier jämte ett

jordområde av 8—10 hektar skulle överlämnas utan ersättning, medan för

jordegendomarna i övrigt jämte jordbrukets byggnader samt döda och levande

inventarier för jordbruket av staten skulle utgivas full ersättning enligt

värdering För anstaltsbyggnaderna skulle ur den s. k. likvidationsfonden

utgå ersättning med halva värdet. Beträffande den avsedda användningen

av återstoden av nämnda fond får jag hänvisa till tidigare lämnade

redogörelse.

De belopp, som skulle bliva erforderliga för ersättande av de skyddshem,

som i 1936 års proposition föreslagits till statsövertagande, hava preliminärt

beräknats sålunda:

Inlösen av jordbruk med byggnader och inventarier .... kronor 500,000

Utbyggnadskostnader ................................ » 1,278,000

Utrustning av verkstäder och nyanskaffning av inventarier

............................................ » 83,450

Vederlag för anstaltsbyggnaderna (ur likvidationsfon
den)

............................................ » 500,000

Härav anvisades av riksdagen för påbörjande av utbyggandet av förenämnda

tre yrkeshem för budgetåret 1936/1937 200,000 kronor.

Såväl utbyggnadskostnaderna som kostnaderna för utrustning av verkstäder

och nyanskaffning av inventarier grundade sig på av arkitekten B. Jonson

upprättade ritningar och verkställda kostnadsberäkningar. Mot dessa

framställdes av riksdagen ingen annan erinran, än att riksdagen sade sig

hava uppmärksammat de relativt höga kostnader, som uppförandet av de

föreslagna enfamiljshusen för viss skyddshemspersonal skulle draga. Med

hänsyn till de säregna förhållandena vid skyddshemmen och de stora fördelar,

dessa bostäder erbjöde framför större bostadshus, ville dock riksdagen

icke motsätta sig förslaget i denna punkt men förutsatte dock, att alla åtgärder

vidtoges, som kunde medföra ett nedbringande av kostnaderna utan

att därför skäliga anspråk på bostadens kvalitet eftersattes.

I nyssnämnda belopp är icke medräknat vad som kan bliva erforderligt

för statens övertagande och utbyggande av skyddshemmen Höreda och Sonestorp,

av vilka emellertid det sistnämnda enligt riksdagens beslut tills vidare

endast skulle arrenderas av staten.

Utredningsmännen.

Utredningsmännens förslag beträffande skyddshemmet Sonestorp har jag

förut avhandlat.

Beträffande skyddshemmet Höreda redogöra de sakkunniga till en början

för skyddshemmets ursprungliga upprättande genom Jönköpings läns landsting

och dess förändring år 1934 till ett hem för i åldern 18—21 år för skyddsuppfostran

omhändertagna ynglingar ävensom för innehållet i det avtal,

som då avslutades mellan Kungl. Majit och kronan och nämnda landsting.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

29

Utredningsmännen framlägga härefter ett motiverat förslag till skyddshemmets

övertagande av staten. Beträffande innehållet i nämnda redogörelse

och förslag får jag hänvisa till sid. 92 ff. i bilagan till detta protokoll.

Utredningsmännen komma i fortsättningen in på frågan om erforderliga

byggnadsarbeten vid Höreda samt anföra därutinnan:

Det gällde här att tillgodose behovet av verkstadslokaler samt utrymme

för gymnastik. Någon motivering för att vid ett hem av Höredas karaktär

borde finnas gymnastiksal och tillräckliga verkstadslokaler, kunde knappast

behöva anföras. För närvarande funnes vid hemmet endast en mindre, mera

provisoriskt ordnad snickareverkstad, som vöre belägen i anstaltsbyggnadens

källarvåning. Detta verkstadsutrymme borde disponeras för elevernas

fritidssysselsättning med slöjd etc. I stället skulle lokaler för snickeri samt

smedja och mekanisk verkstad iordningställas i en särskild byggnad, som av

ekonomiska skäl borde sammanbyggas med ett gymnastikhus. Kostnaden

för denna byggnad hade av arkitekten Jonson approximativt beräknats till

65,000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas för budgetåret 1937/1938.

I sin redogörelse för de efter förhandlingar med skyddshemmens nuvarande

huvudmän preliminärt fastställda kostnaderna för statens övertagande

av vissa hem, erinra utredningsmännen till en början därom, att de förändringar

i organisationen, som, enligt vad förut anförts, skulle komma till

stånd, även inverkade på engångskostnaderna. Den väsentliga följden av

dessa ändringar bleve, anföra utredningsmännen, att vissa utgifter, vilka först

vid övergångstidens slut skulle uppkomma, måste bestridas under de två närmaste

budgetåren. Reellt sett inträdde emellertid en väsentlig minskning av

engångskostnaderna, därest utredningsmännens förslag följdes. Visserligen

mötte det rätt stora svårigheter att mera exakt angiva summan av uppkommande

besparingar, men i varje fall torde denna komma att överstiga 200,000

kronor.

För inlösen av egendomar jämte jordbruksbyggnader samt levande och

döda inventarier vid de till statsövertagande ifrågasatta hemmen erfordrades,

enligt vid förhandlingar med huvudmännen träffade preliminära överenskommelser,

följande belopp:

Ljungaskogs skyddshem .............................. kronor 100,700

Forsane » * 135,000

Sundbo » * 71,000

Johannisbergs » * 36,300

Höreda » ” 37,000

Sonestorps » .......................................... 27,000

eller tillhopa kronor 407,000

Anmärkas borde, att den del av kostnaden, som vore beräknad för övertagandet

av levande inventarier, icke kunde exakt beräknas, då värdet av

nämnda inventarier kunde förändras något under tiden tills statsövertagandet

ägde rum.

Nyssnämnda belopp, 407,000 kronor, borde anvisas för budgetåret 1937/

1938.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Vad de beräknade utbyggnadskostnaderna beträffade, inträdde ingen annan

ändring i fråga om yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo samt

det kombinerade skol- och yrkeshemmet Johannisberg än den förut berörda

minskningen för Forsanes vidkommande av 30,000 kronor. Däremot bortfölle

den beräknade kostnaden för Bodas iordningställande till kombinerat

skol- och yrkeshem, vilken förut uppskattats till sammanlagt 195,000 kronor.

Utredningsmännen komme i fortsättningen att föreslå, att det för inlösen

av anstaltsbyggnaderna beräknade beloppet, 90,000 kronor, skulle få

användas för det nya hemmet. Då för detta även stöde till förfogande nyssnämnda

195,000 kronor, skulle, eftersom totalkostnaden beräknats till 385,000

kronor, ytterligare erfordras ett belopp av omkring 100,000 kronor. De förut

beräknade utbyggnadskostnaderna för yrkeshem samt kombinerade skoloch

yrkeshem, minskade med förenämnda 30,000 kronor, borde därför ökas

med 100,000 kronor eller från, i runt tal, 1,330,000 kronor till 1,430,000 kronor.

I gengäld minskades kostnaden för inlösen av jordbruken vid de blivande

statliga hemmen med det belopp, som eljest skulle hava erfordrats för

inlösen av Boda egendom med byggnader och jordbruksinventarier. Av det

belopp, som således erfordrades för utbyggande av yrkeshem samt kombinerade

skol- och yrkeshem, 1,430,000 kronor, hade riksdagen för budgetåret

1936/1937 anvisat 200,000 kronor.

Utredningsmännen hava vidare beräknat beloppen av de vederlag, som

skulle utgå ur den s. k. likvidations/onden. De hava därvid även medtagit

Höreda skyddshem ävensom verkställt approximativ sådan beräkning beträffande

de hem, vilkas huvudmän önska behålla dem för annat ändamål.

Såsom redan förut erinrats, föreslå utredningsmännen, att de beräknade

vederlagsbeloppen för nämnda hem skola få användas för upprättandet av

de nya hem, vilka komma att ersätta dem. Vederlagsbeloppen för de olika

hemmen hava beräknats på följande sätt:

Ljungaskogs skyddshem .............................. kronor 49,300

Forsane > » 94,500

Sundbo » » 112,000

Johannisbergs » » 75,000

Höreda » » 34,400

Sonstorps » » 15,000

Boda » -> 90,000

Norrby, Älvåsens och Björkåsens skyddshem ............ » 150,000

eller sammanlagt kronor 620,200

Nämnda belopp behövde, anse de sakkunniga, i sin helhet vara tillgängligt

under budgetåret 1937/1938 dels för likvidering av anstaltsbyggnaderna

vid de hem, som skola övertagas den 1 januari 1938, dels ock för inköp av

egendomar samt dessas utbyggnad till tidigare omnämnda nya hem. Jämlikt

de riktlinjer, som departementschefen uppdragit för landstingens och vissa

städers inlevererande av skyddshemsavgifter till likvidationsfonden och vilka

av riksdagen lämnats utan erinran, funnes inga medel disponibla i fonden

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

31

förrän efter ingången av år 1939. Beloppet borde därför i lämplig form för*

skotteras av tillgängliga statsmedel.

Utredningsmännen hava slutligen gjort följande sammanställning av de

beräknade engångskostnaderna och det föreslagna sättet för deras anskaffande

:

Utbyggande av tre yrkeshem samt två kombinerade

skol- och yrkeshem............................

Utbyggande av Sonestorp och Höreda (112,000 +

65,000) ......................................

Två nya skolhem................................

Inlösen av egendomar jämte jordbruksbyggnader och

inventarier ..................................

Inlösen av anstaltsbyggnader (att ersättas med medel

ur den s. k. likvidationsfonden) ................

Summa kronor

Budgetåret

1937/1938

1938/1939

800,000

430,000

177,000

200,000

150,000

407,000

620,200

2,204,200 580,000

I övrigt hänvisa utredningsmännen beträffande de beräknade kostnaderna

till av dem till socialdepartementet överlämnade protokoll och andra handlingar.

Utredningsmännen påpeka i detta sammanhang, att landstingen i

Västmanlands och Norrbottens län bemyndigat förvaltningsutskotten att träffa

för landstingen bindande avtal rörande statens övertagande med äganderätt

av respektive Sundbo och Johannisbergs skyddshem. Beträffande övriga

landstingshem, som ifrågasatts till statsövertagande, nämligen Forsane och

Höreda, måste eventuella köpeavtal godkännas av nästkommande års landsting

för att bliva giltiga. Vidkommande köpeavtal för Ljungaskog och Sonestorp

kunde beslut av huvudmännen fattas tidigare, då dessa hem, såsom förut

erinrats, ägdes av städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Beträffande de tre nya skyddshemmen har skyddshemsinspektören i senare

delen av sitt förut omförmälda förslag framlagt ett byggnadsprogram

av i huvudsak följande innebörd:

Det kombinerade skol- och yrkeshemmet komme genom det föreslagna

läget att betjäna ett något större upptagningsområde än vad som från början

varit avsett. Det kunde därför förväntas, att hemmet även bleve något högre

belagt än vad fallet skulle blivit, örn Boda skyddshem vid Viskan fortsatt

sin verksamhet. Skyddshemssakkunniga hade föreslagit, att detta hem skulle

utbyggas till 2 elevförläggningar, ett skolhem för yngre och ett yrkeshem för

äldre, med ett sammanlagt platsantal av ungefär 45. Det vore dock enligt

skyddsheinsinspektörens mening välbetänkt, om elevernas sovrum beräknades

så stora, att plats kunde erhållas för omkring 50 elever.

Vid fullt utbyggande av det nya hemmet torde personalen komma att bestå

av 1 föreståndare, 1 lärare, tillika avdelningsföreståndare för skolhemmet,

1 assistent, ansvarig för yrkeshemmet, 2 yrkeslärare, 2 befattningshavare

i jordbruket, 1 husmoder och 3 kvinnliga biträden.

Hemmet borde bestå av 2 elevbyggnader, gymnastikhus, verkstadshus, ekonomibyggnad

för jordbruket samt bostadshus för föreståndaren, 2 yrkeslärare

och 2 befattningshavare i jordbruket.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Skolhemsavdelningen skulle inrymmas i en byggnad, bestående av förläggning

för eleverna, undervisningslokal för folk- och fortsättningsskolan, bostad

för lärare om 3 ruin och kök samt bostäder för husmoder och den

kvinnliga personalen. Elevernas sovrum kunde lämpligen i regel rymma

3—4 bäddar.

Yrkeshemmet borde avse förläggning för de äldre eleverna samt en bostad

om 3 rum och kök för assistenten. Elevrummen borde i regel vara

enkelrum.

Gymnastiklokalen borde förläggas till särskild byggnad för att kunna

bättre betjäna båda hemmen. Hit kunde även förläggas bad och tvättstuga.

Verkstadsutrymmet borde beräknas något större än det vid Boda avsedda,

enär en högre beläggning skapade större möjligheter för ordnande av en

god yrkesutbildning. I verkstadshuset borde tills vidare inrymmas undervisningslokaler

i snickeri samt mekaniskt verkstadsarbete och smide.

Lantbrukets ekonomibyggnader borde avpassas för ett jordbruk av omkring

55 tunnland.

Bostadshuset för föreståndaren skulle utöver 4 rum och kök även inrymma

kontorslokaler. Lantbrukspersonalens och yrkeslärarnas bostäder borde

ordnas i för dem särskilt uppförda hus.

För vinnande av erfarenhet rörande platsbehovet borde utbyggnaden av

hemmet ske successivt. Sålunda borde man i första utbyggandet endast

uppföra skolhemmet, lantbruksbyggnaden samt bostäder för föreståndaren

och lantbrukspersonalen. Genom en sådan anordning kunde vissa besparingar

göras, enär eleverna sedermera kunde utföra en del av byggnadsarbetet,

vilket arbete även borde giva dem en viss övning och kunskap i dylikt arbete.

Skolhemmet för gossar vore avsett att ersätta Norrby skyddshem i Stockholms

län, vilket hem kunde emottaga 35 elever. Då emellertid detta hem

av skyddshemssakkunniga ansetts väl stort som skolhem, och då dessutom

osäkerhet rådde beträffande platsbehovet för manliga skolhemselever, borde

man av ekonomiska skäl ej utbygga det nya hemmet större än för 25 elever.

Dock borde elevernas sovsalar beräknas så stora, att vid stark efterfrågan

av platser hemmet under kortare tid skulle kunna mottaga upp till 30 elever.

Även för detta hem borde sovsalarna i regel beräknas för 3—4 elever.

Vid full beläggning och sedan klarhet vunnits, att egentligt jordbruk vore

erforderligt för skolhem, beräknades personalen utgöras av 1 föreståndare,

1 folkskollärare, 1 assistent eller vårdare, 1 rättare, 1 husmoder och 2—3

kvinnliga biträden.

Fullt utbyggt skulle hemmet bestå av ett elevhem, en skol- och gymnastikbyggnad,

en ekonomibyggnad för lantbruket, ett bostadshus för föreståndaren

och ett för rättaren.

Elevhemmet skulle innehålla förläggningslokaler för eleverna samt en bostad

om 2 rum och kök för assistenten. Dessutom skulle bostad finnas för

den kvinnliga personalen.

Skol- och gymnastikhuset vore avsett att inrymma lokaler för folk- och

fortsättningsskolan samt gymnastik. Dessutom skulle även finnas en 3-rumslägenhet

för läraren samt tvenne elevrum avsedda som bostad för de elever,

som stöde färdiga att utskrivas från hemmet.

Ekonomibyggnaden för lantbruket borde avses för omkring 25 tunnland

åkerjord. Bostadshuset för föreståndaren borde innehålla 4 rum och kök

jämte expeditionsrum och för rättaren 2 rum och kök.

Med uppförandet av bostadshusen för föreståndaren och rättaren samt

lantbrukets ekonomibyggnad borde av ekonomiska skäl anstå, tills erfarenhet

vunnits dels huruvida platsbehovet vid hemmet nödvändiggjorde anstäl
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 177.

33

lande av en särskild lärare, dels ock om lantbruk vore behövligt för skolhemsverksamhet.

Under den lörsta tiden av skolhemmets verksamhet borde

föreståndaren utan olägenhet kunna bebo lärarbostaden, där han kunde

erhålla 4 rum och kök genom disponerande av ett av gästrummen. Det

större åkerskiftet borde under denna tid utarrenderas till huvudgårdens arrendator,

medan det mindre örn ungefär 8 tunnland iordningställdes för

trädgård, park och lekplatser. Endast ett mindre hus för smådjur behövde

uppföras.

Skolhemmet för flickor skulle, som tidigare framhållits, ersätta det nu

befintliga skyddshemmet Björkåsen i Värmland, som hade plats för 35 elever.

Emellertid vore detta platsantal väl högt beräknat, varför detsamma,

för den händelse hemmet skolat fortbestå, torde hava fått minskas till högst

30. Skyddshemssakkunniga hade på sin tid ansett, att ett skolhem för flickor

ej borde göras större än för 25 elever. Med hänsyn till den nu rådande

platsbristen å de kvinnliga hemmen vöre det dock, enligt skyddshemsinspektörens

mening, ej tillrådligt att föreslå lägre platsantal för det nya hemmet

än 30. Genom att vidtaga sådana anordningar, att eleverna under dagen

kunde fördelas på två byggnader, torde man delvis kunna undanröja olägenheterna

med ett så stort elevantal.

Vid full beläggning beräknades personalen utgöra 1 manlig och 5 kvinnliga

befattningshavare.

Skolhemmet skulle bestå av ett elevhem, en skol- och gymnastikbyggnad,

en ekonomibyggnad för lantbruket samt ett bostadshus för den manliga befattningshavaren.

Elevhemmet borde innehålla erforderliga lokaler för elevernas förläggning,

utrymme för de äldre flickornas undervisning i skolkök och handarbete,

bostäder för 4 kvinnliga befattningshavare, bestående av enkelrum med

sovalkov och tvättrum, samt expeditionsrum för föreståndarinnan. Med hänsyn

till elevernas låga ålder torde man i regel kunna beräkna 3—4 bäddar

i varje.

I skol- och gymnastikhuset skulle utrymme finnas för undervisning i folkoch

fortsättningsskolan, gymnastiksal, även avsedd för elevernas fritidssysselsättning,

bostad åt folkskollärarinnan samt tvenne elevrum med liknande

uppgift som i skolhemmet för gossar.

Genom att förlägga undervisningen för skoleleverna i särskild byggnad

kunde man under dagen skilja de yngre och de äldre eleverna åt.

Bostaden för den manliga befattningshavaren borde inrymma 2 rum och

kök. Ekonomibyggnaderna för lantbruket borde avpassas för ett småbruk

av omkring 20 tunnland.

Skyddshemsinspektören bär vid sitt förslag fogat av arkitekten Jonson i

huvudsaklig överensstämmelse med däri angivna riktlinjer utarbetade ritningar

jämte kostnadsberäkningar. Beträffande ritningarna med tillhörande

förklaringar torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet. Kostnadsberäkningarna

visa för vart och ett av de tre hemmen följande siffror:

Beräkning au kostnaderna för nytt kombinerat skol- och grkeshem

i Sollefteå.

Byggnad för skolhem .............................. kronor 131,000

^Gymnastik- och samlingssal .......................... » 72,000

Föreståndarbostad .................................. » 30,000

*Yrkeshem ........................................... » 105,000

* Verkstadsbyggnad ................................... » 16,000

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 177. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Ekonomibyggnad för lantbruket ...................... kronor 33,000

*2 enfamiljshus om 2 rum och kök å 14,000:— kr....... » 28,000

1 bostadshus om 2 lägenheter om 2 rum och kök...... » 26^000

Väg- och planeringsarbeten, yttre ledningar m. m....... » 7,000

Ritningar, administration och oförutsedda utgifter ...... » 43,000

kronor 500,000

Anm. De med * utmärkta byggnaderna hava beräknats lämpa sig som arbetsobjekt

för eleverna, varför avdrag å byggnadskostnaderna för dem gjorts

med 20 °/o av de beräknade kostnaderna för arbetslöner å byggnadsplatsen.

Beräkning av kostnaderna för nytt skolhem vid Troxhammar.

Byggnad för skolhem ................................ kronor 128,000

Gymnastik- och samlingssal m. m..................... » 107,000

Föreståndarbostad .................................... » 41000

Ekonomibyggnad för lantbruket ....................... » 22,000

Bostadshus med 1 lägenhet om 2 rum och kök .......... » 16,000

Väg- och planeringsarbeten, yttre ledningar m. m......... » 15,000

Ritningar, administration och oförutsedda utgifter ........ » 32,000

kronor 361,000

Beräkning av kostnaderna för nytt skolhem i Vänersborg.

Byggnad för skolhem ................................ kronor 132,000

Gymnastik- och samlingssal m. m....................... » 97,000

Ekonomibyggnad för lantbruket ....................... » 20,000

Väg- och planeringsarbeten samt yttre ledningar ........ » 5^000

Ritningar, administration och oförutsedda utgifter....... » 264)00

kronor 280,000

Såsom förklaring till de i förhållande till vad utredningsmännen beräknat

höga kostnaderna har arkitekten anfört, att utredningsmännen torde hava

utgått från de av arkitekten år 1935 beräknade kostnaderna för utbyggnad

av befintliga skyddshem, samt att vid bedömande av de nu lämnade kostnadsuppgifterna

hänsyn borde tagas dels till sedan dess inträffade prisstegringar

i byggnadskostnaderna, uppgående till minst 12 %, dels därtill, att vid

utbyggande av de befintliga skyddshemmen ett visst avdrag gjorts å de beräknade

byggnadskostnaderna för sådana arbeten, som ansetts kunna utföras

av eleverna själva.

En a departementets byra för fattigvårds- och barnavårdsärenden verkställd

fördelning av de beräknade kostnaderna för det nya kombinerade

skol- och yrkeshemmet och det nya skolhemmet för gossar å de av skyddshemsinspektören

i vartdera fallet förordade två utbyggnadsetapperna har

givit vid handen, att av kostnaderna för det kombinerade skol- och yrkeshemmet

omkring 258,000 kronor och av kostnaderna för skolhemmet omkring

274,000 kronor skulle belöpa å den första utbyggnaden. Respektive 242,000

kronor och 87,000 kronor skulle alltså falla på den senare utbyggnaden. Därvid

hava kostnaderna för väg- och planeringsarbeten, yttre ledningar m. m.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

35

helt förts på första utbyggnaden, medan kostnaderna för ritningar, administration

och oförutsedda utgifter fördelats mellan båda i förhållande till

övriga kostnader.

Skyddshemsinspektören har även i samråd med arkitekten Jonson verkställt

beräkning av kostnaderna för anskaffande till de nya hemmen av utrustning

och inventarier. Resultatet framgår av följande sammanställning:

Det kombinerade skol- och yrkeshemmet i Sollefteå.

lista utbyggnadsstadiet.

Inventarier för jordbruket, levande och döda

Inventarier för skolhem ......................

2:dra utbyggnadsstadiet.

Inventarier för yrkeshem ....................

Maskiner för verkstäderna ....................

Totalt

lista utbyggnadsstadiet.

25,000: —

15,000:— 40,000: —

10,000: —

15,750: —

Skolhemmet vid Troxhammar.

1 :sta utbyggnadsstadiet.

Inventarier för skolhem ...................... 15,000:— 15,000: —

2:dra utbyggnadsstadiet.

Inventarier för jordbruket, levande och döda .... 7,000: —

Skolhemmet i Vänersborg.

l:sta utbyggnadsstadiet.

Inventarier för hemskolan .................... 24,000: —

Inventarier för jordbruket, levande och döda .... 7,000:— 31,000: —

Summa Kronor 118,750:— 86,000: —

Yttranden.

Byggnadsstyrelsen förklarar sig beträffande de av arkitekten Jonson upprättade

förslagen i huvudsak icke hava något att erinra. Styrelsen ville

dock framhålla

i fråga örn förslaget till kombinerat skol- och yrkeshem i Sollefteå, att det

vore önskvärt, örn trapphallen i yrkeshemmet bleve bättre belyst samt att

snickareverkstaden försåges med utrymme för virkesförråd, ävensom att den

närmare planläggningen av ladugården borde bestämmas i samråd med inom

området sakkunnig person;

i fråga om förslaget till skolhem vid Troxhammar, att sjukrummet i skolhemmet

borde anordnas så, att det lätt kunde övervakas, samt att såväl

ingången till skolhemsbyggnaden som ingångarna till och trappanordningarna

i gymnastikbyggnaden borde närmare studeras vid förslagets vidare utarbetande;
samt

i fråga örn förslaget till skolhem i Vänersborg, att huvudentrén till

skolhemmet borde utformas på sådant sätt, att bättre utrymme erhölles.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

De beräknade byggnadskostnaderna för nämnda tre hem, tillhopa

1,141,000 kronor kunde, förklarar byggnadsstyrelsen vidare, godtagas, under

förutsättning att förekommande byggnadsarbeten vid skyddshemmet i Sollefteå

komme att utföras med biträde av elever vid hemmet.

Däremot anser byggnadsstyrelsen kostnaderna för de föreslagna om- och

tillbyggnadsarbetena vid skyddshemmen Höreda och Sonestorp lågt beräknade.

De beträffande skyddshemmet Höreda angivna kostnaderna kunde

dock, anser byggnadsstyrelsen, godtagas, under förutsättning att arbetena

väsentligen kunde utföras av hemmets elever.

I övrigt hava i de avgivna yttrandena icke framkommit några erinringar

mot utredningsmännens förslag i förevarande avseende. \

De partementschefen.

Det av skyddshemsinspektören framlagda byggnadsprogrammet för uppförande

av de tre nya skyddshemmen har icke givit anledning till erinran

från min sida. Till de av byggnadsstyrelsen i olika hänseenden framställda

anmärkningarna mot de upprättade ritningsförslagen torde all hänsyn kunna

tagas vid förslagens slutliga prövning av Kungl. Maj:t.

Beträffande kostnaderna för den nya skyddshemsorganisationens utbyggande

torde till en början en jämförelse mellan de nu beräknade kostnaderna för

utbyggande av tre yrkeshem samt två kombinerade skol- och yrkeshem med

de kostnader, som för samma ändamål beräknades i den till 1936 års riksdag

framlagda propositionen, vara av intresse. En sådan jämförelse, vid vilken

jag ansett mig böra beakta den under det sista året inträdda betydande steg
-

ringen i materialkostnader,

utfaller

på följande

sätt.

Utbyggnad av skyddshemmen

1936 års proposition.

Nu föreliggande förslag.

Kronor

Kronor

Ljungaskog

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

315,000

16,950

331,950

331,950 + 12 %

371,780

Forsane

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

310,000

23,750

333,750

303,750 -f 12 %

340,200

Sundbo

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

275,000

23,750

298,750

298,750 + 12 %

334,600

Boda

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

185,000

9,500

194,500

.Johannisberg

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

193,000

9,500

202,500

202,500 + 12 %

226,800

Sollefteå, lista etappen

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

—

257,750

40,000

297,750

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

37

Utbyggnad av skyddshemmen

1936 års

proposition.

Nu föreliggande förslag.

Kronor

Kronor

Sollefteå, 2: dra etappen

Byggnadskostnad........

Utrustning och inventarier

—

242,250

25,750

268,000

Summa

1,361,450

1,839,130

Inlösen av jordbruk m. m.....

Vederlag för anstaltsbyggnader.

500,000

500,000

343,000

330,800

Inalles

2,361,450

2,512,930

Kostnaderna skulle alltså enligt den modifierade planen ställa sig 151,480

kronor högre än som 1936 förutsatts. Emellertid betingas denna ökning i

huvudsak av den inträffade stegringen i materialkostnader. En förhöjning

av 1936 års siffror för skyddshemmen Ljungaskogs, Forsane, Sundbo och

Johannisbergs vidkommande nied 12 %>, vartill nämnda kostnadsstegring angivits,

ger nämligen, såsom av sammanställningen framgår, en merkostnad

av omkring 107,000 kronor. Nu omförmälda kostnadsberäkningar synas mig

böra godtagas.

Till påbörjande av arbetena vid skyddshemmen Sundbo och Johannisberg

har redan av riksdagen anvisats ett belopp av 200,000 kronor. Av vad som

beräknades utgå av likvidationsfonden i vederlag för anstaltsbyggnaderna

vid yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem, nämligen 500,000 kronor,

kommer enligt de preliminärt träffade överenskommelserna med huvudmännen

för ifrågavarande fyra hem endast att erfordras ett belopp av

330,800 kronor. Skillnaden, 169,200 kronor, synes kunna disponeras för det

nya kombinerade skol- och yrkeshemmets inrättande, oavsett att vederlaget

för anstaltsbyggnaderna vid Boda preliminärt beräknats till ett lägre belopp.

Något skäl mot att disponera det högre beloppet torde så mycket mindre

kunna anföras, som ändamålet med likvidationsfondens inrättande är att i

görligaste mån befria statsverket från lokalkostnader vid reformens genomförande.

Det belopp, som återstår att täcka med anslag å budgeten, uppgår

sålunda till 1,812,930 kronor. I enlighet med utredningsmännens förslag förordar

jag, att vad som av sistnämnda belopp avser inlösen av nuvarande

skyddshemsegendomar jämte jordbrukets byggnader samt levande och döda

inventarier för jordbruket, 343,000 kronor, anvisas för budgetåret 1937/1938.

Vad åter angår utbyggnadskostnaderna, lär, med hänsyn till önskvärdheten

av att yrkeshemmens utbyggnad må kunna ske i så stor utsträckning som

möjligt under medverkan av eleverna, ett belopp av 600,000 kronor få anses

tillfyllest för nämnda budgetår. Återstoden, 869,930 kronor, torde böra anvisas

för budgetåret 1938/1939.

Nya i förhållande till 1936 års skyddshemsproposition äro förslagen till

örn- och tillbyggnad vid Höreda ungdomshem samt uppförande vid Sonestorps

skyddshem av en särskild avdelning för unga mödrar. Därvid har tilllika

förutsatts, att sistnämnda hem inlöses av staten. Med möjligheten av er
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.-ts proposition nr 177.

forderliga förbättringsarbeten vid skolhem och hemskolor räknades även i

nämnda proposition och för ändamålet avsågs ett belopp av 150,000 kronor

ur likvidationsfonden.

Jag har redan tidigare uttalat min anslutning till utredningsmännens förslag

beträffande skyddshemmet Sonestorp. Vad angår förslaget att vid Höreda

skyddshem anordna gymnastiksal och verkstadslokaler, synes mig ingen

erinran kunna göras mot detsamma. Vad utredningsmännen anfört till

stöd för ett sådant utbyggande av nämnda skyddshem, finner jag övertygande.

De beräknade kostnaderna för de föreslagna örn- och tillbyggnadsarbetena

vid såväl Höreda som Sonestorp, respektive 65,000 och 112,000 kronor, hava

av byggnadsstyrelsen ansetts väl lågt upptagna. Med hänsyn till att ifrågavarande

arbeten vid Höreda äro avsedda att i görligaste mån utföras av

skvddshemseleverna, synes mig anledning icke föreligga att frångå den för

dessa arbeten verkställda kostnadsberäkningen. För Sonestorps vidkommande

är förhållandet visserligen ett annat, i det att arbetena därstädes

torde komma att utföras på entreprenad. Då jag emellertid förutsätter, att

nödig sparsamhet iakttages vid det fortsatta planläggningsarbetet, anser jag

mig även i detta fall kunna godtaga utredningsmännens kostnadsberäkningar.

Enligt vad jag inhämtat, belöpa av ifrågavarande kostnader 60,000 kronor

å örn- och tillbyggnaden av nuvarande elevhem, medan återstoden, 52,000

kronor, faller på den nya mödraavdelningen.

Förutom nämnda byggnadskostnad^ tillkomma vid ett statsövertagande

av ifrågavarande båda hem dels kostnader för inlösen av jordegendomar

jämte åbyggnader samt levande och döda inventarier, dels vederlag för själva

anstaltsbyggnaderna. Enligt de med skyddshemmens huvudmän preliminärt

träffade överenskommelserna uppgå inlösningskostnaderna för Höreda

till 37,000 och för Sonestorp till 27,000 kronor, medan vederlaget för

anstaltsbyggnaderna utgör för Höreda 34,400 och för Sonestorp 15,000 kronor.

De sålunda överenskomna vederlagsbeloppen äro avsedda att gäldas

av likvidationsfonden. Utredningsmännen hava jämväl övervägt, att kostnaderna

för de föreslagna arbetena vid Sonestorps skyddshem skulle kunna

utgå av likvidationsfonden, ehuru de stannat för att föreslå, att medel för

sistnämnda ändamål, liksom för bestridande av övriga kostnader, såväl inlösnings-

som utbyggnadskostnader, anvisas å riksstaten för budgetåret 1937/

1938. Tanken, att likvidationsfondens medel skulle kunna tagas i anspråk

även för bestridande av kostnaderna för utbyggande av Sonestorps skyddshem,

synes mig emellertid riktig, i vad det gäller kostnaderna för örn- och

tillbyggnad av nuvarande elevhem. För detta ändamål beräknade 60,000

kronor böra alltså kunna utgå ur nämnda fond. Med hänsyn till angelägenheten

av att ifrågavarande båda hem snarast möjligt färdigställas enligt föreliggande

förslag, förordar jag, att återstoden, 117,000 kronor i byggnadskostnader

och 64,000 kronor för inlösen av jordegendomar m. m., må utgå av

det anslag, som bör äskas för budgetåret 1937/1938.

Utredningsmännen hava vidare beträffande Höreda skyddshem erinrat

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

39

därom, att av inventarierna därstädes snickeriverkstadens maskiner äro förvärvade

med hjälp av statslån å 4,000 kronor samt att Jönköpings läns landsting

såsom nyttjanderättshavare av Höreda egendom alltjämt häftar i skuld

med närmare 4,000 kronor för andel i ett på sin tid beviljat lån för torrläggning

av viss mark. Utredningsmännen föreslå, att nämnda maskiner

kostnadsfritt överlämnas till staten, mot det att landstingets betalningsansvar

för det för deras anskaffande erhållna lånet bortfaller, samt att landstinget

även befrias från betalningsansvar för sin andel i torrläggningslånet.

Förstnämnda lån, som är räntefritt, beviljades av Kungl. Majit den 30 april

1936, sedan riksdagen nämnda år för ändamålet anvisat medel. Kungl.

Majit medgav vid lånets beviljande, att Jönköpings läns landsting finge åtnjuta

befrielse från återbetalningsskyldighet för detsamma, så länge den av

Kungl. Majit den 27 juli 1934 fastställda överenskommelsen mellan Kungl.

Majit och kronan samt landstinget angående skyddshemmet ägde bestånd

och den ifrågavarande yrkesundervisningen uppehölles enligt av skolöverstyrelsen

fastställt reglemente. Enligt vad jag inhämtat, har hela lånesumman,

4,000 kronor, den 11 februari 1937 av statskontoret utbetalats till landstinget.

När nu staten kommer att helt övertaga verksamheten vid Höreda

skyddshem, synes utredningsmännens förslag beträffande nämnda lån rimligt.

Jag förordar alltså, att landstinget befrias från återbetalningsskyldighet

för ifrågavarande lån, mot det att den anskaffade materiellen utan ersättning

överlämnas till staten, samt att lånet avskrives ur räkenskaperna för

fonden för låneunderstöd.

Det andra av utredningsmännen omförmålda lånet, avseende ursprungligen

6,810 kronor, beviljades av Kungl. Majit den 5 juli 1923 från

odlingslånefonden (statens avdikningslånefond) för torrläggning av mark,

tillhörande Havravik med flera egendomar i Höreda socken. Enligt av länsstyrelsen

i Jönköpings län genom utslag den 28 juni 1927 fastställd fördelningslängd

för ifrågavarande låns återbetalning förpliktades, bland andra,

ägare eller innehavare av V2 mantal Långanäs nr 1 (l1) -— den fastighet, varå

skyddshemmet Höreda uppförts — att deltaga i lånets återbetalning dels för

vart och ett av åren 1930—1954 med 205 kronor 8 öre, dels ock slutligen för

år 1955 med 186 kronor 50 öre. Därjämte förordnade länsstyrelsen genom

nämnda utslag, ej mindre att vad varje betalningsskyldig fastighet sålunda

hade att till skuldens återgäldande erlägga skulle under särskild rubrik och

med utsättande av det sista året, då betalningen skulle utgå, i jordboken antecknas

såsom ett fastigheten under betalningstiden åliggande allmänt onus, än

även att betalningsbeloppen skulle för varje år i sammanhang med kronouppbörden

debiteras och indrivas.

Även beträffande detta lån får jag efter att i ärendet hava samråd med

chefen för jordbruksdepartementet ansluta mig till den av utredningsmännen

uttalade uppfattningen. Jag föreslår således, att Jönköpings läns landsting,

i och med det att staten övertager verksamheten vid Höreda skyddshem, befrias

från ytterligare återbetalningsskyldighet för ifrågavarande lån samt

att den vid nämnda tidpunkt landstinget åvilande oguldna delen av samma

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

lån alltså efterskänkes och avskrives ur räkenskaperna för statens avdikningslånefond.

Det av skyddshemsinspektören framställda förslaget att till en början endast

delvis verkställa utbyggnaden av det nya skolhemmet för gossar synes

mig lämpligt. På så sätt skulle även erfarenhet kunna vinnas rörande möjligheterna

att upprätthålla ett dylikt hem utan förening med jordbruk, såsom

av skyddshemssakkunniga föreslagits. Måhända kommer därvid att

framgå, att något ytterligare utbyggande av hemmet i fråga för jordbruksändamål

icke befinnes av behovet påkallat. Jag förordar under dessa omständigheter,

att tills vidare endast den första utbyggnadsetappen genomföres.

Med en sådan begränsning av utbyggnaden av skolhemmet för gossar komma

kostnaderna för båda de nya skolhemmens inrättande samt anskaffande

av inventarier för desamma att uppgå till omkring 600,000 kronor. Ett

fullföljande av utbyggnaden av skyddshemmet för gossar skulle draga en

ytterligare kostnad av omkring 87,000 kronor, varav 41,000 kronor för uppförande

av föreståndarbostad, som torde bliva erforderlig, därest det visar

sig, att det nya skolhemmet får ett så högt stadigvarande elevantal, att lärare

mera fast behöver anställas. Jag förutsätter dock, att den bostad, som till

att börja med är avsedd att disponeras av föreståndaren, blir så beskaffad, att

den även för framtiden, intill dess behov av sådan lärarkraft yppar sig, kan

användas till föreståndarbostad.

Utredningsmännens kostnadsberäkningar beträffande ifrågavarande två

hem sluta på ett sammanlagt belopp av 500,000 kronor. Till bestridande av

dessa kostnader föreslå de, att ett belopp av 150,000 kronor, ungefär motsvarande

halva värdet av anstaltsbyggnaderna vid skyddshemmen Norrby

gård, Älvåsen och Björkåsen, vilka enligt 1936 års riksdags beslut skulle arrenderas

av staten men enligt föreliggande förslag komma att upphöra, skulle

gäldas ur likvidationsfonden samt att för budgetåret 1937/1938 måtte anvisas

200,000 kronor och för påföljande budgetår återstoden eller 150,000

kronor.

Mellan utredningsmännens kostnadsberäkningar och de nu föreliggande

förefinnes en ganska avsevärd differens. Jag ser emellertid ingen möjlighet

att åstadkomma en reduktion av det slutligt beräknade beloppet, mot

vilket anmärkning icke framställts av byggnadsstyrelsen, utan avser att

lägga dessa kalkyler till grund för anslagsbehovets beräknande.

Innan jag övergår till att föreslå anvisande av medel för dessa kostnaders

bestridande, vill jag fästa uppmärksamheten därå, att det reservationsanslag

för ändamålet å 1,575,000 kronor, som i årets statsverksproposition (V. p. 73)

beräknats för budgetåret 1937/1938, med 9,000 kronor understiger det av utredningsmännen

för motsvarande ändamål beräknade beloppet. Enligt utredningsmännens

förut återgivna sammanställning av engångskostnaderna för

skyddshemsorganisationens nu avsedda utbyggande skulle nämligen för nämn
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

41

da budgetår av statsmedel anvisas 1,584,000 kronor (= 2,204,200 kronor med

avdrag av 620,200 kronor, som avsetts att utgå av likvidationsfonden).

Beträffande anvisande av medel för inrättande av de två nya skolhemmen

synes mig till en början kunna ifrågasättas, om icke likvidationsfondens medel

skulle kunna tagas i anspråk i något större utsträckning än som förutsatts

av utredningsmännen. Enligt vad jag tidigare i olika sammanhang

förordat, skulle av fondens medel, vilka beräknats komma att uppgå till omkring

1,400,000 kronor, för nu ifrågavarande ändamål utgå sammanlagt

609,400 kronor. Därtill skulle enligt utredningsmännens förslag komma vederlag

för skyddshemmen Norrby gård, Älvåsen och Björkåsen med förslagsvis

150,000 kronor, varefter skulle av fonden återstå omkring 640,600 kronor.

Med hänsyn till de ändamål, vilka likvidationsfonden avsetts att tillgodose,

vill jag emellertid föreslå, att högre belopp än av utredningsmännen

ifrågasatta 150,000 kronor beräknas såsom vederlag för anstaltsbyggnaderna

vid nämnda tre hem. Någon värdering av dessa byggnader har nämligen

icke verkställts av utredningsmännen. Jag vill alltså under åberopande

av tidigare anförda skäl förorda, att ytterligare 100,000 kronor eller sammanlagt

250,000 kronor disponeras ur fonden. Då den sammanlagda kostnaden

för skolhemmens inrättande beräknats till 600,000 kronor, utgör alltså

det återstående erforderliga beloppet 350,000 kronor. Härav torde för anslagssummans

utjämnande 251,000 kronor böra anvisas för budgetåret 1937/

1938 och 99,000 kronor för budgetåret 1938/1939.

I anslutning till vad utredningsmännen föreslagit torde tills vidare, intill

dess medel i erforderlig omfattning influtit till likvidationsfonden, de belopp

som avsetts att utgå ur denna fond få förskotteras av statsmedel. Beträffande

formen av denna förskottsanvisning förordar jag, att å riksstaten för

nästa budgetår bland utgifter för kapitalökning under rubriken fonden för

förlag till statsverket uppföres ett reservationsanslag, benämnt förskott av

kostnader för inlösen av yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. m. Anslaget,

som bör utgå av lånemedel, torde böra bestämmas till 859,400 kronor. De

å anslaget uppkommande utgifterna bliva sedermera ersatta av medel ur

likvidationsfonden.

Med den ståndpunkt jag i det föregående angivit till frågan örn kostnadernas

gäldande skulle det totala anslagsbehovet för budgetåret 1937/1938

utgöra:

för yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem .... kronor 600,000

för Höreda och Sonestorp ............................ » 117,000

för två nya skolhem ................................ » 251,000

för inlösen av jordbruksegendomar m. m............... »____407,000

Kronor 1,375,000

För därpå följande budgetår beräknas ett anslag av 969,000 kronor erforderligt,

varav omkring 870,000 kronor för yrkeshem och kombinerade

skol- och yrkeshem samt 99,000 kronor för skolhem.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition nr 177.

Av likvidationsfonden skulle utgå vederlag för yrkeshem saint kombinerade

skol- och yrkeshem med 500,000 kronor, för Höreda och Sonestorp med

109,400 kronor samt för skolhem med 250,000 kronor, tillsammans 859,400

kronor. Härefter skulle enligt de verkställda beräkningarna av fonden återstå

ett belopp av 540,600 kronor.

lil. Villkor för statens arrenderande av vissa hem.

1936 års riksdagsbeslut.

Vid framläggande förlidet år av propositionen angående omläggning av

skyddshemsverksamheten m. m. anförde jag beträffande villkoren för statens

arrenderande av skolhem och hemskolor i huvudsak följande.

Särskilda avtal med huvudmännen syntes böra komma till stånd, gällande

för viss tid. Arrende borde beräknas allenast för jordegendomen med åbyggnader

och inventarier. De egentliga anstaltsbyggnaderna med tillhörande

tomtområde skulle, med hänsyn till att det borde åligga statsverket såsom

arrendator att bestrida kostnaderna för underhåll av dessa byggnader, försäkring

och dylikt, upplåtas utan ersättning. Efter vad jag inhämtat, förutsattes

arrendeavgiften i regel täckt av inkomsterna från jordbruket.

Vid uppgörandet av berörda arrendeavtal borde, framhöll jag vidare, särskilt

övervägas storleken av det jordområde, som kunde anses lämpligen erfordras

för skyddshemmets verksamhet. I den mån området funnes kunna

begränsas och huvudmännen prövades kunna disponera återstående område

utan olägenhet för skyddshemsverksamheten, syntes sådant område böra

undantagas vid avtalets ingående eller senare. Jämväl borde rätt förbehållas

staten att under arrendetiden till annan överlåta brukningen av område,

som visade sig icke behövligt för verksamhetens bedrivande. Arrendeavtal

syntes böra avse den av mig angivna övergångstiden och sålunda gälla tiden

den 1 januari 1938 till och med den 31 december 1941. Då det icke borde

ifrågakomma, att statsverket belastades med utgifter för anskaffning av levande

och döda inventarier, förutsatte jag, att sådana inbegrepes i arrendeavtalen.

I nu berörda hänseenden gjordes av riksdagen ingen erinran.

Utredningsmännen.

Utredningsmännen anföra, att vid deras förhandlingar med skyddshemmens

nuvarande huvudmän hade de av mig vid propositionens framläggande

angivna grunderna i huvudsak accepterats, överenskommelser hade sålunda

träffats efter i stort sett följande linjer:

1. Staten skall utan avgift äga rätt använda respektive hems anstaltsbyggnader

jämte inventarier och kringliggande område.

2. Arrendena skola i övrigt omfatta hela egendomarna, då det visat sig,

att de nuvarande huvudmännen icke med fördel kunna finna någon

användning för eventuellt avsöndrat jordområde.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

43

3. Staten erlägger i allmänhet en arrendeavgift per år, som beräknas efter

i medeltal 40 kronor per hektar för öppen jord samt tre procent å jordbruksinventariernas

bokförda värde.

4. I stadsrådsanförandet omnämnda skatter och försäkringsavgifter skola

avse under respektive år till betalning förfallen skatt eller avgift.

5. Å inventarieförteckningen upptagna inventarier skola värderas vid arrendetidens

början och slut. Beträffande levande inventarier skall icke någondera

parten få tillgodogöra sig på grund av prisfluktuationer uppkommen

förändring av värdet.

6. Staten är — med undantag för Husby skyddshem — berättigad att i

mån av tillgång årligen efter anvisning av vederbörande ägare eller den, ägaren

därtill utser, å egendomens skog erhålla utsyning å nödigt bränsle,

hägnads- och reparationsvirke. Staten förbinder sig dock att icke genom

övergång till vedeldning i större omfattning än som tidigare ägt rum, begära

större mängder bränsle, än som tidigare förbrukats.

Beträffande storleken i varje fall av de under punkten 3 angivna arrendesummorna

får jag hänvisa till tabellen å sid. 100 av den till detta protokoll

fogade bilagan. För Stenfors skyddshem har någon arrendeavgift icke ifrågasatts.

Utredningsmännen anmärka, att arrendevillkoren för Malmö stads skyddshem

östra Spång och Allarp samt Gävle stads skyddshem Engesberg måste

godkännas av stadsfullmäktige i respektive städer, medan däremot landstingen

bemyndigat sina förhandlare att träffa för huvudmännen bindande

avtal.

Yttranden.

Mot de sålunda preliminärt överenskomna villkoren för statens arrenderande

av ifrågavarande hem hava inga erinringar framställts i yttrandena.

Det torde dock även i detta sammanhang böra erinras örn statens inspektörs

för fattigvård och barnavård förut återgivna uttalande rörande användningen

av skyddshemmet Engesberg.

Departementschefen.

De av utredningsmännen nied representanter för vederbörande skyddshems

huvudmän preliminärt träffade arrendeavtalen, vilka i huvudsak bygga

på de av mig i fjolårets proposition angivna grunderna, föranleda ingen

erinran från min sida. I anslutning till vad jag tidigare anfört i fråga om

den fortsatta användningen av skyddshemmet Stenfors torde dock för detta

hem arrendetiden böra begränsas till två år. Avtal av nu angiven innebörd

torde alltså få träffas med vederbörande huvudmän.

Beträffande det av statens inspektör för fattigvård och barnavård gjorda

uttalandet örn skyddshemmet Engesbergs mindre lämplighet såsom skolhem

får jag hänvisa till vad jag förut i annat sammanhang anfört därom.

Då, såsom förut anförts, arrendeavgifterna förutsatts täckta av inkomsterna

från jordbruket, är något anslag för ändamålet icke erforderligt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

IY. Lån till svenska diakoniss-sällskapet oell Stockholms stadsmission för

utbyggande av skyddshemmen Sjötorp och Skarvik-Tallåsen.

I skrivelse den 2 oktober 1936 har styrelsen för svenska diakoniss-sällskapet

gjort framställning om erhållande av ett räntefritt statslån å 70,183 kronor

för utförande av viss om- och tillbyggnad vid sällskapets skyddshem Sjötorp.

Över denna framställning hava utredningsmännen yttrat sig.

Därjämte har Stockholms stadsmission i skrivelse den 16 november 1936

anhållit örn ett statslån å 355,000 kronor för utvidgning av skyddshemmet

Skarvik-Tallåsen. Häröver hava yttranden avgivits av statens inspektör för

fattigvård och barnavård och skyddshemsinspektören den 18 januari 1937,

medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen den 15 december 1936 och statskontoret

den 1 februari 1937.

Jag anhåller nu att få i ett sammanhang upptaga dessa framställningar

till behandling.

Framställning om statslån från svenska åiakoniss-sällskapet.

Såsom redan förut omförmälts, innebar 1936 års riksdagsbeslut i skyddshemsfrågan

bland annat, att svenska diakoniss-sällskapets skyddshem Sjötorp,

som för närvarande mottager flickor i åldern 10—15 år, skulle förändras

till hemskola.

Skyddshemssakkunniga anförde såsom motivering för sitt förslag i denna

del hemmets utmärkta belägenhet och stora utvecklingsmöjligheter samt omnämnde,

att plan redan förelåge utarbetad till omändring av Sjötorp, varigenom

de stora sovsalarna skulle utbytas mot mindre rum, därav flera enkelrum.

Efter ett genomförande av denna ombyggnadsplan komme, fortsatte

skyddshemssakkunniga, hemmet att bereda plats för 26 flickor och därigenom

erhålla en enligt deras mening för en hemskola synnerligen lämplig

storlek.

Svenska diakoniss-sällskapets förevarande framställning avser dels en ombyggnad

av det nuvarande skyddshemmet enligt företedda ritningar, vilka

i huvudsak överensstämma med dem, som tidigare företetts för skyddshemssakkunniga,

dels uppförande av en särskild byggnad för gymnastik enligt

framställningen likaledes bifogad förslagsritning. Kostnaderna hava beräknats

till 32,577 kronor för ombyggnadsarbetena och 35,300 kronor för tillbyggnaden

förutom 2,306 kronor för gymnastikredskap samt bänkar och

klädhängare i gymnastiklokalen.

Utredningsmännen tillstyrka för sin del livligt den föreslagna utbyggnaden

av skyddshemmet Sjötorp samt anföra därutinnan följande: De hade låtit

arkitekten Jonson granska de uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna,

och denne hade därefter föreslagit vissa ändringar och förbättringar,

vilka utredningsmännen funnit väl motiverade. Kostnaden för byggnadsarbetet

skulle enligt det sålunda ändrade förslaget belöpa sig till 70,000 kronor.

Utredningsmännen förorda alltså, att svenska diakoniss-sällskapet erhåller

ett räntefritt lån av statsmedel å nämnda belopp, att utbetalas i den

mån så erfordrades för byggnadsarbetets bedrivande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

45

Vad utredningsmännen sålunda anfört och föreslagit har icke föranlett annan

erinran i de avgivna yttrandena, än att byggnadsstyrelsen funnit kostnaderna

lågt beräknade. Mot ritningsförslagen har byggnadsstyrelsen icke haft

något att erinra.

I enlighet med utredningsmännens nyss återgivna förslag beträffande lånebeloppets

storlek samt i överensstämmelse med de av dem i annat sammanhang

föreslagna grunderna för träffande av avtal rörande av stiftelser och enskilda

sammanslutningar drivna skyddshem har inom socialdepartementet

upprättats följande, av svenska diakoniss-sällskapet sedermera godkända förslag

till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt svenska diakoniss-sällskapet:
1.

Svenska diakoniss-sällskapet åtager sig att enligt plan, som Kungl. Majit

för ändamålet godkänner, å sitt skyddshem Sjötorp i Huddinge socken vidtaga

för hemmets inrättande till hemskola erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten

samt att därefter från och med den 1 januari 1938 där mottaga 25

sådana flickor, som enligt Kungl. Majlis bestämmande skola överlämnas till

hemskolan.

2. För ifrågavarande örn- och tillbyggnadsarbetens utförande erhåller diakoniss-sällskapet

ett räntefritt lån av statsmedel å högst 70,000 kronor mot

säkerhet av inteckningar å lånesumman med bästa förmånsrätt i skyddshemsfastigheten.

Lånebeloppet må lyftas efter avlämnande av diakoniss-sällskapets förbindelse

å beloppet jämte nyss nämnda inteckningar.

3. Staten erlägger för varje år två procent å nedlagda byggnadskostnader

såsom ersättning för byggnadernas underhåll och inträdande värdeminskning.

Därvid må nämnda byggnadskostnader beräknas till 150,000 kronor.

4. Diakoniss-sällskapet erhåller för varje i hemskolan intagen elev, som

omhändertagits för skyddsuppfostran före fyllda 18 år, av vederbörande barnavårdsnämnd

en skyddshemsavgift av 300 kronor för år. För varje sådan

elev, som första gången intages i skyddshemmet, erhåller diakoniss-sällskapet

dessutom av barnavårdsnämnden ett beklädnadsbidrag av 200 kronor. Vid

överflyttning till skyddshemmet av elever från andra skyddshem utgår dock

icke beklädnadsbidrag.

5. Av staten erhåller diakoniss-sällskapet ett årligt bidrag av 900 kronor

för envar av liemskolans 25 platser ävensom dessutom för varje i åldern 18—

21 år för skyddsuppfostran omhändertagen elev ett bidrag av 300 kronor för

år samt för varje nyintagen sådan elev med under 4 angivet undantag ett beklädnadsbidrag

av 200 kronor.

Skulle under något år medeltalet elever i hemskolan överstiga 25, utgår

bidrag av staten enligt förenämnda grunder även för det överskjutande elevantalet.

6. För anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare erhåller

diakoniss-sällskapet för varje kalenderår i efterskott ersättning av staten med

det belopp, sällskapet visar sig hava under året utgivit i sådant hänseende,

dock högst 400 kronor.

7. Diakoniss-sällskapet förpliktar sig att hålla hemskolans lokaler i ändamålsenligt

skick samt att hava anställda befattningshavare för hemmets skötsel

till det antal, som av Kungl. Majit bestämmes. Nämnda befattningshavare

skola för att äga tjänstgöra hava blivit förklarade behöriga därtill av skolöverstyrelsen

eller skyddshemsinspektionen.

8. Kungl. Majit utser ledamöter jämte suppleanter i hemskolans styrelse i

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

enlighet med vad som kan komma att av 1937 års riksdag därutinnan beslutas.

övriga ledamöter och suppleanter utses av diakoniss-sällskapet.

9. Detta avtal gäller tills vidare intill den 1 januari 1943. Uppsäges icke

avtalet senast ett år före nämnda dag, skall det anses vara förnyat för ytterligare

fem år.

10. Därest detta avtal upphör att gälla till följd av uppsägning från statens

sida, skall, om diakoniss-sällskapet så fordrar, staten antingen mot skälig

ersättning övertaga skyddshemsfastigheten med alla dithörande byggnader,

inventarier m. m. eller också ersätta sällskapet för de efter hemskolans godkännande

annorledes än med statsmedel därå enligt av Kungl. Maj:t godkända

ritningar verkställda om- och tillbyggnadsarbeten eller i samråd med

och efter godkännande av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl.

Majit utsedd representant för staten nedlagda förbättringar. Kan överenskommelse

icke träffas om beloppet av sådan ersättning, skall detta bestämmas

av tre gode män i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.

Sker uppsägning av avtalet från statens sida, av anledning att diakonisssällskapet

icke uppfyller sina förpliktelser enligt detsamma, eller uppsäger

sällskapet avtalet, inträder däremot ingen sådan ersättningsskyldighet för

staten.

Framställning om statslån från Stockholms stadsmission.

Jag kommer nu till den av Stockholms stadsmission ingivna framställningen

men anhåller att, innan jag går närmare in på densamma, få lämna en

redogörelse för tillkomsten och utvecklingen av skyddshemmet SkarvikTallåsen.

Enligt 1936 års riksdagsbeslut skall, såsom redan anförts, nämnda hem

alltjämt mottaga själsligt abnorma flickor.

Hemmet tillkom med anledning av ikraftträdandet den 1 januari 1926 av

lagen om samhällets barnavård för omhändertagande av flickor, som avses

i 43 § 3 mom. samma lag. Genom proposition (nr 124/1926) förelädes riksdagen

förslag till avtal mellan staten och Stockholms stadsmission om inrättande

av ett skyddshem med 25 platser för berörda kategori flickor. Sedan

riksdagen härtill lämnat sitt bifall (riksdagens skrivelse nr 235) och Kungl.

Majit den 19 november 1926 godkänt plan för skyddshemmet, fastställde

Kungl. Majit den 26 november samma år överenskommelse mellan Kungl.

Majit och kronan samt stadsmissionen rörande skyddshemmets anordnande.

I sin nyssnämnda skrivelse anmälde riksdagen, bland annat, att riksdagen

bland utgifter för kapitalökning under rubriken låneunderstöd anvisat såsom

reservationsanslag till lån till stadsmissionen för anordnande av ifrågavarande

skyddshem ett belopp av 145,000 kronor. Genom den träffade överenskommelsen

tillerkändes stadsmissionen lån av statsmedel å högst nämnda

belopp, varav 105,000 kronor avsågo uppförandet av erforderliga byggnader

för skyddshemmet, 10,000 kronor inköp av inventarier samt 30,000 kronor

fastigheten med åbyggnader och inventarier, mot det att till säkerhet för

lånet lämnades inteckningar å lånesumman med bästa förmånsrätt i skyddshemsfastigheten.

Denna utgjordes av jordlotterna 0.080 mantal Edesta nr 3

litt. Cd samt 0.035 mantal Edesta nr 3 litt. Ce i Vårdinge socken av Stock
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 47

holms län. Beträffande villkoren i övrigt i sagda överenskommelse tillåter

jag mig hänvisa till förenämnda proposition nr 124 år 1926, s. 9—13.

Skyddshemmet, som erhöll namnet Skarvik, började sin verksamhet den

1 december 1927.

Enär det beviljade lånebeloppet visat sig otillräckligt för skyddshemmets

anordnande, medgav 1928 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 116) med anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 67, att för ändamålet finge till Stockholms

stadsmission beviljas ett lån å ytterligare 10,000 kronor att utgå av

det av riksdagen samtidigt anvisade reservationsanslaget till lån för anordnande

av skyddshem för flickor m. m. Den 1 juni 1928 fastställde Kungl.

Majit därefter överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan samt stadsmissionen

att gälla såsom tillägg till den förut fastställda överenskommelsen,

varigenom stadsmissionen tillerkändes ett ytterligare lån av statsmedel å

högst 10,000 kronor mot det att till säkerhet för lånet lämnades inteckningar

i stadsmissionens fastighet nr 1, 21 och 22 i kvarteret Cepheus i Stockholm

med förmånsrätt näst efter i samma fastighet dittills beviljade inteckningar

å tillhopa 300,000 kronor. Beträffande de i den tidigare överenskommelsen

intagna villkoren gjordes genom den nya överenskommelsen ingen annan

ändring, än att vid beräkning av den årliga hyra, som staten skulle erlägga till

skyddshemmet, skulle iakttagas dels att i hyran skulle ingå ett belopp, motsvarande

räntan å det nya lånet, dels ock att de sammanlagda byggnadskostnaderna

för skyddshemmet skulle anses utgöra 115,000 kronor.

Det sålunda upprättade skyddshemmet befanns emellertid redan året därpå

i behov av utvidgning. Från Stockholms stadsmission inkom därför erbjudande

om inrättande av ett nytt skyddshem av samma beskaffenhet som

det förutvarande med plats för 25 elever tillika med framställning om erhållande

för ändamålet av ett statslån å 100,000 kronor. Därutöver erforderligt

belopp, vilket beräknades komma att uppgå till 40,000 kronor, skulle

stadsmissionen själv tillskjuta. Med det föreslagna nya hemmet avsågs samtidigt

att åstadkomma möjligheter att skilja de äldre och mera svårfostrade

eleverna från de yngre, vilket med en så stor åldersskillnad hos eleverna som

från 8 upp till 20—21 år visat sig nödvändigt. På förslag av Kungl. Majit

(1930 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkten 41) medgav riksdagen

(riksdagens skrivelse nr 5 A, punkten 35), att för anordnande av ifrågavarande

skyddshem beviljades lån till Stockholms stadsmission med högst

100,000 kronor, samt anvisade för bland annat detta ändamål under rubriken

låneunderstöd ett reservationsanslag å nämnda belopp. Den 3 juli

1930 fastställde sedermera Kungl. Majit överenskommelse mellan Kungl.

Majit och kronan samt stadsmissionen rörande det nya skyddshemmets anordnande.

Därvid tillerkändes stadsmissionen ett .statslån å högst 100,000

kronor, mot det att till säkerhet för lånet lämnades inteckningar å samma

belopp i stadsmissionens förenämnda fastighet i Stockholm med förmånsrätt

näst efter förut omförmälda inteckningar å tillhopa 310,000 kronor, avsedda

att efter hemmets färdigställande utbytas mot inteckningar å 100,000 kronor

med bästa förmånsrätt i den eller de fastigheter, där hemmet inrättats. Plan

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

för det nya skyddshemmet godkändes av Kungl. Majit den 8 maj 1931. Hemmet

förlädes i omedelbar närhet till det förutvarande och erhöll namnet Tallåsen.

Den 18 mars 1932 medgav Kungl. Majit att, utan hinder av bestämmelserna

i den senast träffade överenskommelsen, de av stadsmissionen i enlighet med

densamma avlämnade inteckningarna å 100,000 kronor i fastigheten nr 1.

21 och 22 i kvarteret Cepheus i Stockholm finge, så snart det nya hemmet

stöde färdigt att tagas i bruk, utbytas mot inteckningar å samma belopp i de

förut omförmälda jordlotterna 0.080 mantal Edesta nr 3 litt. Cd samt 0.035

mantal Edesta nr 3 litt. Ce i Vårdinge socken med förmånsrätt näst efter de

tidigare lämnade inteckningarna i samma jordlotter å tillhopa högst 145,000

kronor.

Enligt särskilda bestämmelser i de ifrågavarande mellan Kungl. Majit och

kronan samt stadsmissionen träffade överenskommelserna skola de lämnade

lånen återgäldas av stadsmissionen, därest överenskommelserna upphöra att

gälla, utan att ny överenskommelse träffats mellan staten och stadsmissionen

rörande skvddshemselevers mottagande; dock att, örn överenskommelserna

sålunda upphöra till följd av uppsägning från statens sida, staten skall,

om stadsmissionen så fordrar, övertaga skyddshemmens jordområde med

alla dit hörande byggnader, inventarier m. m., under villkor att de å statslånen

utfärdade förbindelserna jämte till säkerhet därför lämnade inteckningar,

vederbörligen dödade, återställas samt jordområdet icke besväras av annan

inteckning. Vid dylikt övertagande skall staten ersätta stadsmissionen dels

med det belopp utöver uppburet statslån, som stadsmissionen kan styrka sig

hava nedlagt för att få det senast uppförda hemmet iordningställt för sitt

ändamål, dels för de å båda hemmen efter deras godkännande i samråd med

och efter godkännande av skyddshemsinspektören eller annan av Kungl.

Maj :t utsedd representant för staten nedlagda förbättringar med belopp, sorn,

därest överenskommelse icke kan träffas, bestämmes av tre gode män i den

ordning lagen om skiljemän föreskriver.

Genom den år 1934 vidtagna utvidgningen av 1924 års lags tillämplighetsområde

till att omfatta även unga personer i åldern 18—21 år samt därvid

vidtagna ändringar i samma lag och sedermera utfärdade föreskrifter möjliggjordes

intagande å skyddshemmet Skarvik-Tallåsen även av unga flickor

i nämnda ålder. Några särskilda anordningar blevo i det sammanhanget

icke vidtagna vid skyddshemmet i fråga och skyddshemmets styrelse förklarade

sig även på särskild tillfrågan förhindrad att under förhandenvarande

förhållanden mottaga denna nya ålderskategori av flickor.

Andra omständigheter gåvo emellertid styrelsen för skyddshemmet anledning

att till skyddshemssakkunniga rikta en framställning om statens medverkan

för utförande av vissa tillbyggnadsarbeten vid hemmet. Denna framställning

avsåg bland annat inrättande av en särskild sjukavdelning med plats

för tio elever samt uppförande av en mindre byggnad för erhållande av behövliga

skollokaler, i vilken även skulle inredas ytterligare elevrum. Framställningen

överlämnades av nämnda sakkunniga till professor O. Kinberg, vilken

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

49

särskilt tillkallats för utredning av frågan om ordnande av vården för själsligt

abnorma vanartade. De sakkunniga föreslogo dock, att en observations- och

sjukavdelning inrättades vid Skarvik-Tallåsen, samt framhöllo angelägenheten

av, att denna fråga så snart som möjligt vunne sin lösning. Även professor

Kinberg vitsordade behovet av en sådan avdelning men ansåg den vara

allt för liten, framför allt örn den även skulle tjäna såsom central observationsavdeining

för hela landet. Vid framläggande för 1936 års riksdag av propositionen

angående omläggning av skyddshemsverksamheten förklarade jag

mig emellertid på anförda skäl förhindrad att medverka till anordnande av

särskild sådan observationsavdelning. Någon utvidgning av skyddshemmet

Skarvik-Tallåsen blev icke heller av riksdagen beslutad. Dock beräknades

preliminärt bland statens årliga kostnader för den nya skyddshemsorganisationen

även statsbidrag nied förhöjt belopp för tio platser å en blivande observations-

och sjukavdelning vid nämnda hem.

Behovet av ökat antal platser vid Skarvik-Tallåsen gjorde sig emellertid

sedermera ytterligare påmint. På grund av svårigheten att bereda plats därstädes

icke endast för flickor, som omhändertagits i åldern 18—21 år, utan

även för yngre flickor, måste övriga skyddshem för flickor behålla jämväl

sådana elever, som rätteligen bort överlämnas till Skarvik-Tallåsen, och därav

följde i sin tur en svårartad platsbrist å de andra flickhemmen, särskilt det

för flickor i åldern 18—21 år avsedda skyddshemmet Bistaborg. Under åberopande

av detta förhållande gjorde statens inspektör för fattigvård och barnavård

och skyddshemsinspektören i september 1936 framställning om provisorisk

utökning av platsantalet vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen. Till

framställningen knöts av skyddshemmets styrelse ett erbjudande, att den

för stadsmissionens vilohemsverksamhet avsedda barnkolonibyggnaden vid

Edesta jämte vissa utrymmen i det intill liggande vilohemmet skulle tills

vidare till den 1 maj 1938 få användas för ändamålet. Därigenom skulle i

nämnda kolonibyggnad beredas plats för 20 flickor, huvudsakligen i skolåldern,

varjämte skollokaler skulle åstadkommas i det närbelägna vilohemmet.

För erforderliga ändringsarbeten i kolonibyggnaden begärde styrelsen

ett engångsanslag av 7,000 kronor. För ordnande på ett stadigvarande

sätt av lokalbehovet för tiden efter den 1 maj 1938 förklarade sig styrelsen

villig senare inkomma med ett utarbetat förslag.

Sedan statens inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören

tillstyrkt förslaget, har jag ansett mig böra medverka till denna

lösning. På särskild framställning godkände Kungl. Majit sedermera den 23

oktober 1936 tills vidare till den 1 maj 1938 såsom skyddshem för sådana

flickor, som avses i 43 § 3 mom. barnavårdslagen, med plats för tjugo elever

ifrågavarande kolonibyggnad och övriga utrymmen vid Edesta, under villkor

att eleverna förlädes i huvudsaklig överensstämmelse med av skyddshemsinspektören

givna anvisningar. De nya lokalerna togos i bruk i november 1936

och därigenom blev det möjligt ait på de förutvarande båda elevbyggnaderna

fördela de äldre eleverna, så att även 18—21-åringar kunde mottagas och beredas

förläggning för sig. Förutom nämnda engångskostnad av 7,000 kro

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 177. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

lior kommer ifrågavarande provisoriska utökning av platsantalet vid SkarvikTallåsen

att föranleda ökade statsbidrag till driftkostnaderna enligt samma

regler, som jämlikt de tidigare träffade överenskommelserna med stadsmissionen

gälla beträffande övriga platser vid skyddshemmet. Jag kommer att

längre fram vid behandlingen av anslaget till skyddsuppfostran anmäla även

härav föranlett anslagsbehov.

Stadsmissionens förevarande framställning avser uppförande i anslutning

lill det nuvarande skyddshemmet av dels ett nytt skolhem, dels en byggnad,

inrymmande en observations- eller intagningsavdelning samt en sjuk- och

isoleringsavdelning.

Skolhemmet är avsett att ersätta de nuvarande provisoriska lokalerna och

beräknas rymma samma antal elever eller 20.

Beträffande den andra till uppförande föreslagna byggnaden anför stadsmissionen,

efter att hava åberopat den tidigare framställningen till skyddshemssakkunniga

och dess behandling, i huvudsak följande.

Förslaget i denna del avsåge att lösa förefintligt behov av såväl isoleringssom

observationsavdelning genom dessa avdelningars inrymmande i en och

samma byggnad. De båda avdelningarna med plats för 8 elever i vardera

bomme där att vara relativt isolerade från varandra men samtidigt skulle förläggningen

till en och samma byggnad medgiva enhetlig ledning och en viss

gemenskap. På observationsavdelningen skulle alla till Skarvik-Tallåsen

överlämnade flickor först intagas, intill dess hemmets läkare kunde avgöra,

var de lämpligast borde placeras.

Vid stadsmissionens framställning finnas fogade dels preliminära förslag

till planer för båda byggnaderna, upptagande enligt stadsmissionens mening

det minsta möjliga för tillgodoseende av det avsedda ändamålet, dels approximativa

kostnadsberäkningar för byggnadernas uppförande. Dessa beräkningar

sluta på ett belopp av 175,000 kronor för skolhemmet och 130,000 kronor

för den andra byggnaden. Till dessa kostnader komme, anföres i stadsmissionens

skrivelse, kostnad för inköp av lämpliga byggnadstomter med

behövligt jordområde, enär sådana icke funnes på Skarvik-Tallåsens markområde,

vidare kostnader för framdragning av ledningar, inhägnad, vaktmästarbostad,

uthus och tvättstuga samt för inventarier, laboratorieutrustning

för läkare, bil m. m. Nämnda kostnader beräknas av stadsmissionen

komma att belöpa sig till minst 50,000 kronor. Den sammanlagda kostnaden

uppgår sålunda till 355,000 kronor, vilket belopp stadsmissionen anhåller

att få sig tillerkänt såsom lån av staten.

Yttranden.

Medicinalstyrelsen, som inhämtat inspektörens för sinnesslövården yttrande

i ärendet, ansluter sig till vissa av denne framställda anmärkningar beträffande

de föreslagna utrymmenas storlek och nybyggnadernas sanitära utrustning.

I övrigt anför medicinalstyrelsen följande:

Styrelsen hade funnit anordnandet vid Skarvik-Tallåsen av en observationsoch

isoleringsavdelning knappast kunna motsvara sin uppgift att bereda observations-

och vårdmöjligheter för så höggradigt abnorma ungdomar, som

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 177.

51

där komme att mottagas, om icke tillgång till ständig och sakkunnig läkartillsyn

möjliggjordes. Styrelsen kunde av denna anledning icke tillstyrka uppförandet

av en dylik avdelning under annan förutsättning än att medicinsk

sakkunskap i tillräcklig utsträckning tillförsäkrades anstalten. Styrelsen holle

jämväl före, att garantier måste skapas för att erforderlig i sinnessjukvård

väl utbildad och rutinerad sjukvårdspersonal komme att anställas vid anstalten.

X *

Byggnadsstyrelen förklarar sig med anledning av de upprättade ritningarnas

preliminära beskaffenhet icke hava ingått i någon detaljgranskning av

desamma. Styrelsen framhåller dock, att vid ett vidare utarbetande av ritningarna

de terrasser, som föreslagits men som enligt styrelsens förmenande

skulle bliva kostsamma såväl i utförande som i underhåll, borde uteslutas

samt att angelägenheten av att alla utrymmen bleve väl belysta vederbörligen

borde iakttagas. De beräknade byggnadskostnaderna anser styrelsen

vara något knappt beräknade och böra höjas med 10 °/o. Övriga till 50,000

kronor beräknade kostnader förklarar sig styrelsen icke med ledning av de

lämnade uppgifterna kunna bedöma.

Med anledning av byggnadsstyrelsens senast återgivna yttrande har av statens

inspektör för fattigvård och barnavård och skyddshemsinspektören införskaffats

och vid deras yttrande fogats följande mera detaljerade kostnadsberäkning:
-

inköp av nytt tomtområde med trädgårdsland och park .... kronor

framdragning av ledningar för elektrisk ström, telefon m. m. »

uppförande av vaktmästarbostad........................

inhägnad av område .................................. *

uthus och del i tvättstuga, gemensam för alla skyddshems
avdelningarna

...................................... *

inventarier för skolhemmet ............................ *

inventarier för vårdavdelningen ........................ *

inköp av bil .......................................... »

7.000

2.000

7,000

1,500

7,500

14.000

12.000

4,000

Summa kronor 55,000

Statens inspektör för fattigvård och barnavård och skyddshemsinspektören

förklara sig intet hava att erinra mot de upprättade ritningarna och verkställda

kostnadsberäkningarna. I övrigt anföra de i huvudsak följande:

Sedan det provisoriska skolhemmet tagits i bruk i början av november 1936

hade icke mindre än 16 elever överlämnats till Skarvik-Tallåsen från de övriga

flickhemmen och därigenom hade platsbristen å de senare hemmen något

lättat, samtidigt med att flickorna i fråga erhållit en för dem lämpligare vård.

Den nya organisationen hade även medfört den fördelen, att klientelet på

Skarvik-Tallåsen numera kunde uppdelas på tre fullt skilda avdelningar, vilket

finge anses vara nödvändigt med hänsyn till den rådande åldersskillnaden

och elevernas skiftande sinnesbeskaffenhet. Det vore därför av den

största betydelse för de kvinnliga skyddshemmen, att ett nytt skolhem uppfördes,

så att den nuvarande provisoriska anordningen kunde avlösas av en

mera fast organisation. Vad den föreslagna observationsavdelningen beträffade,

vore densamma ej avsedd att tjäna såsom en central observationsavdel
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

ning. Den nu ifrågasatta observationsavdelningen, vilken även skulle kunna

benämnas intagnings- eller nykomlingsavdelning, vore endast avsedd att utgöra

förläggning under den första tiden för de nyintagna flickorna. Dessa

vore nämligen vid sin ankomst till skyddshemmet ofta i ett sådant upprivet

själstillstånd, att de under sin första tid därstädes vore i stort behov av en

lugn omgivning, där de kunde komma i åtnjutande av en mera individuell

behandling än som vore möjlig på de övriga avdelningarna. Även finge det

anses såsom ett mycket starkt önskemål, att läkare och personal bereddes

tillfälle till en noggrann iakttagelse av varje nyintagen elev för att därigenom

lära känna eleven och kunna avgöra lämplig behandling. Vad slutligen beträffade

den föreslagna sjukavdelningen, torde för undvikande av varje missförstånd

böra framhållas, att det här icke vore fråga om någon sluten avdelning,

som krävde särskilda övervakningsanordningar och ständig läkartillsyn.

Ändamålet med densamma vore endast, att skyddshemmets ledning

skulle äga möjlighet att vid de tillfällen, då en flicka, såsom ofta vore fallet

med ifrågavarande klientel, bleve orolig och lättretlig, mera tillfälligt överflytta

henne dit, för att dels hon själv skulle komma i åtnjutande av det

lugn och den särskilda omvårdnad hon behövde för att bliva sig själv igen,

dels övriga elever på hennes avdelning skulle undandragas det menliga inflytandet

av hennes lynnestillstånd. Därjämte skulle avdelningen stå till förfogande

vid akuta sjukdomsfall bland flickorna. Det vore således ingalunda

meningen att där intaga och vårda sinnessjuka elever. Avdelningen borde

dock stå under noggrann kontroll av hemmets läkare, därvid denne borde

äga avgörandet i fråga om en elevs intagande och utskrivning från avdelningen

samt behandling under vistelsen därstädes.

I yttrandet framhålles vidare, att den utökning av platsantalet vid SkarvikTallåsen

från 50 till 86, som skulle bliva en följd av det föreliggande förslagets

genomförande, delvis vore endast skenbar. Då avsikten vore att till sjukavdelningen

skulle från de övriga avdelningarna kunna mera tillfälligtvis

överföras sjuka flickor, måste nämligen några platser på skyddshemmet alltid

stå obelagda. Beräknades den behövliga platsreserven till 8 platser, bleve

den egentliga utökningen 28 platser. Därmed skulle platsantalet på SkarvikTallåsen

komma att uppgå till omkring 13 °/o av hela platsantalet på kvinnliga

skyddshem. Såväl professor Kinberg som den rådgivande psykiatrikern

vid Bistaborgs skyddshem, doktor Alice Hellström, beräknade ett betydligt

högre antal platser. Vad Bistaborgsklientelet beträffade, vore enligt doktor

Hellström 25 % för närvarande i behov av vård å abnormanstalt. Med hänsyn

till dessa experters uppfattning syntes den föreslagna utökningen snarare

vara för liten än för stor. Den finge dock tills vidare anses tillfyllest.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård och skyddshemsinspektören

komma därefter in på frågan om ett eventuellt förstatligande av verksamheten

vid Skarvik-Tallåsen samt anföra därutinnan följande:

Med hänsyn till att slaten redan nedlagt så stora summor i denna anstalt

och till den nu föreslagna dyrbara utbyggnaden kunde en sådan tanke ligga

nära till hands. Då de det oaktat icke ansåge skäl föreligga att föreslå ett

förstatligande, berodde det därpå, att Stockholms stadsmission redan under

många år på ett synnerligen förtjänstfullt sätt skött ifrågavarande verksamhet,

samt att ett förstatligande skulle betyda, att verksamheten ginge förlustig

det stora och betydelsefulla personliga intresse, som stadsmissionen

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

53

ägnat densamma. Det vore ur kontrollsynpunkt tillräckligt, att i enlighet

med 1936 års riksdagsbeslut staten erhölle representant i hemmets styrelse.

Yttrandet utmynnar i ett tillstyrkande av stadsmissionens framställning.

Statskontoret uttalar sig endast örn formen och villkoren för det begärda

statslånet och framhåller i detta hänseende följande.

Därest Kungl. Maj:t skulle anse skäl föreligga för ett tillmötesgående av

förevarande framställning, torde — i överensstämmelse med vad som varit

fallet vid beviljandet av föregående lån — anslag böra äskas av riksdagen

under Utgifter för kapitalökning Statens utlåningsfonder såsom kapitalökning

för Fonden för låneunderstöd. Då lånet torde böra löpa på obestämd

tid och utan ränta, torde anslaget böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

För den händelse lånet komme att beviljas, syntes lämpligen böra

föreskrivas, att de inteckningar med bästa rätt i fastigheterna Edesta 35 och

36, som hypotiserats för två av de tidigare beviljade statslånen, ävensom inteckningar

med bästa rätt till belopp, motsvarande det nu ifrågasatta lånet

och meddelade i den egendom, varå de nya byggnaderna vore avsedda att

uppföras, skulle utgöra gemensam säkerhet såväl för nyssberörda två äldre

statslån som ock för det lån, varom nu vore fråga. Föreskrift torde jämväl

böra meddelas, att detta senare lån skulle återgäldas, därest det avtal, som

i samband med beviljandet av ifrågavarande lån kunde komma att träffas

mellan staten och stadsmissionen, upphörde alt gälla.

I enlighet med vad statskontoret anfört beträffande lånevillkoren och i

överensstämmelse i övrigt med de av utredningsmännen föreslagna grunderna

för träffande av avtal med enskilda sammanslutningar och stiftelser har inom

departementet upprättats ett förslag till avtal mellan Kungl. Majit och kronan

samt Stockholms stadsmission. Förslaget, som uteslutande berör de nu

till uppförande ifrågasatta skyddshemsavdelningarna och därför liksom tidigare

med stadsmissionen träffade avtal, sedan riksdagen fattat sitt beslut med

anledning av förevarande proposition, torde böra ersättas av ett hela skyddshemmet

gällande nytt avtal, har godkänts av stadsmissionen. Förslaget är av

följande lydelse:

1. Stockholms stadsmission åtager sig att i anslutning till det tidigare inrättade

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen å särskilt inköpt område i omedelbar

närhet till samma skyddshems fastigheter Edesta 35 och 3° i Vårdinge

socken av Stockholms län och enligt plan, som Kungl. Majit för ändamålet

godkänner, uppföra dels ett skolhem med 20 platser, dels en byggnad, som

skall inrymma en observationsavdelning och en sjukavdelning med 8 platser

i vardera, samt att från och med den 1 maj 1938 där mottaga och vårda sådana

för skyddsuppfostran omhändertagna flickor, som för närvarande mottagas

och vårdas å nämnda skyddshem.

2. För de nya byggnadernas uppförande och inredande i fullt ändamålsenligt

skick, för uppförande av vaktmästarebostad, uthus och tvättstuga samt

för inköp av tomtområde och inventarier erhåller stadsmissionen — utöver

de i överenskommelserna den 26 november 1926, den 1 juni 1928 och den

3 juli 1930 mellan Kungl. Majit oell kronan samt Stockholms stadsmission

omförmälda statslånen å respektive 145,000 kronor, 10,000 kronor och 100,000

kronor ■—- ytterligare ett lån av statsmedel av högst 360,000 kronor. Gemensam

säkerhet för såväl de tidigare lånen å respektive 145,000 kronor och

100,000 kronor som det nya lånet skola utgöra dels de inteckningar med bästa

s. 54 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

54

rätt i fastigheterna Edesta 35 och 3°, som hypotiserats för de båda ifrågavarande

äldre lånen, dels inteckningar med bästa rätt till belopp, motsvarande

det nya lånet och meddelade i den egendom, varå de nya byggnaderna komma

att uppföras.

För lånets uppbärande och åtnjutande skola i övrigt gälla följande villkor,

nämligen:

att lånebeloppet må lyftas efter avlämnande av stadsmissionens förbindelse

å beloppet jämte nyss nämnda inteckningar i den egendom, som kommer att

inköpas för de nya byggnaderna,

samt att lånet, som skall vara räntefritt, skall återgäldas, därest förevarande

avtal upphör att gälla, utan att nytt avtal träffats mellan staten och stadsmissionen

rörande användningen av nu ifrågavarande byggnader och den

fastighet, där de uppförts; dock att, om förevarande avtal upphör till följd

av uppsägning från statens sida, utan att nytt avtal sålunda träffats mellan

staten och stadsmissionen, staten skall, om stadsmissionen så fordrar och

därest de i förevarande avtal avsedda byggnaderna efter vederbörlig avsyning

blivit tagna i bruk för sitt ändamål, övertaga desamma jämte tillhörande

jordområde, inventarier m. m., under villkor att den å statslånet utfärdade

förbindelsen jämte till säkerhet därför lämnade inteckningar, vederbörligen

dödade, återställas samt jordområdet icke besväras av annan inteckning; skolande

staten vid dylikt övertagande ersätta stadsmissionen dels med det belopp

utöver uppburet statslån, som stadsmissionen kan styrka sig hava nedlagt

för att få skolhemmet samt observations- och sjukavdelningarna iordningställda

för sitt ändamål, dels för de efter hemmets godkännande annorledes

än med statsmedel därå i samråd med och efter godkännande av

skyddshemsinspektören eller annan av Kungl. Maj:t utsedd representant för

staten nedlagda förbättringar med belopp, som, därest överenskommelse

icke kan träffas, bestämmes av tre gode män i den ordning lagen om skiljemän

föreskriver.

3. Staten erlägger för varje år två procent å nedlagda byggnadskostnad^- såsom ersättning för byggnadernas underhåll och inträdande värdeminskning.

Härvid må nämnda byggnadskostnader beräknas till högst 319,500 kronor.

4. Stadsmissionen erhåller för varje i skolhemmet samt i observations- och

sjukavdelningarna intagen elev, som omhändertagits för skyddsuppfostran

före fyllda 18 år, av vederbörande barnavårdsnämnd en skyddshemsavgift

av 300 kronor för år. För varje sådan elev, som första gången intages i

skyddshemmet, erhåller stadsmissionen dessutom av barnavårdsnämnden ett

beklädnadsbidrag av 200 kronor. Vid överflyttning till skyddshemmet av

elever från andra skyddshem utgår dock icke beklädnadsbidrag.

5. Av staten erhåller stadsmissionen ett årligt bidrag av dels 1,200 kronor

för envar av skolhemmets 20 platser, dels ock 1,500 kronor för envar av 10

platser i observations- och sjukavdelningen, ävensom dessutom för varje i

åldern 18—21 år för skyddsuppfostran omhändertagen elev ett bidrag av 300

kronor för år samt för varje nyintagen sådan elev med under 4 angivet undantag

ett beklädnadsbidrag av 200 kronor.

Skulle under något år medeltalet av i skolhemmet samt i observations- och

sjukavdelningarna intagna elever överstiga nyss angivna antal av 20 respektive

10, utgår bidrag av staten enligt förenämnda grunder även för det överskjutande

elevantalet.

6. Denna överenskommelse gäller tills vidare intill den 1 januari 1943. Uppsäges

icke avtalet senast ett år före nämnda dag, skall det anses vara förnyat

för ytterligare feni år.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

55

Departementschefen.

Behovet av nu föreslagna om- och tillbyggnad vid svenska diakoniss-sällskapets

skyddshem Sjötorp anmäldes, som förut anförts, redan för skyddshemssakkunniga

och vitsordades av dem. Genom de ifrågavarande byggnadsarbetena

skulle vinnas dels möjlighet till en bättre fördelning av eleverna

inom hemmet, dels ock lokaler för gymnastik. Beträffande nödvändigheten

av att båda dessa ändamål behörigen tillgodoses vid en hemskola torde

tvekan icke kunna råda.

Vid sin granskning av de upprättade ritningarna har den av utredningsmännen

anlitade arkitekten föreslagit vissa ändringar och förbättringar. Hänsyn

därtill torde få tagas vid ritningarnas godkännande av Kungl. Maj:t.

Byggnadsstyrelsen har visserligen ansett kostnaderna lågt beräknade. Svenska

diakoniss-sällskapet har emellertid erbjudit sig att ulfära ifrågavarande

bygggnadsarbeten mot erhållande av ett statslån å 70,000 kronor. Vid sådant

förhållande tillstyrker jag, att sällskapet tillerkännes ett lån av statsmedel

å nämnda belopp för utförande av de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena

vid skyddshemmet Sjötorp.

Såsom säkerhet för lånet har i avtalsförslaget avsetts att läggas inteckningar

å lånesumman med bästa förmånsrätt i skyddshemsfastigheten. Denna

säkerhet torde få anses betryggande och föranleder ingen erinran från min

sida.

Vidkommande framställningen från Stockholms stadsmission vill jag till

en början erinra därom, att i proposition till 1936 års riksdag angående omläggning

av skyddshemsverksamheten icke ifrågasattes någon principiell

ändring i den ställning, som skyddshemmet Skarvik-Tallåsen då intog.

Den av professor Kinberg föreslagna mycket genomgripande omläggningen

av såväl åkerbrukskolonien Hall som Skarvik-Tallåsen för vård av psykiskt

abnorma förklarade jag i det sammanhanget kunna lämnas åsido såsom berörande

olika sidor av samhällets åtgärder i fråga om skilda grupper av

vanartade och brottslingar. Sagda fråga borde därför bliva föremål för särskilt

övervägande i samband med andra dithörande spörsmål, vilka till icke

ringa del vore av natur att beröra annat departements förvaltningsområde.

Den lösning, som frågan örn abnormvårdens ordnande erhöll vid 1936 års

riksdag, förutsattes således vara allenast ett provisorium.

Beträffande skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall förutskickade jag, att

frågan örn denna anstalts förhållanden under alla omständigheter vore i be''

nv av en närmare utredning. Efter vederbörligt bemyndigande har jag

också den 26 oktober 1936 tillkallat tre sakkunniga för att utreda nämnda

fråga. Denna utredning pågår för närvarande.

För skyddshemmet Skarvik-Tallåsen inträdde tidigare än som beräknats

behov av utvidgning. Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, betingas

detta behov närmast av den alltmera ökade svårigheten för övriga

skyddshem för flickor, särskilt det för flickor i åldern 18—21 år inrättade

skyddshemmet Bistaborg, att kunna motsvara den efterfrågan på platser,

sorn under senare år gjort sig gällande. Såsom den på samma gång natur
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

06 Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

ligaste och med själva grund lanken i den nya skyddshemsorganisationen bäst

överensstämmande lösningen erbjöd sig då ait genom utvidgning av SkarvikTallåsen

bereda övriga hem större möjligheter att dit överlämna sådana elever,

som rätteligen hörde hemma där. De övriga hemmen skulle härigenom i

vidgad omfattning kunna taga sig an det mera normala klientelet. Dessutom

komme genom en sådan anordning de själsligt sjuka att beredas en för dem

bättre avpassad vård. I den mån Stockholms stadsmissions förevarande

framställning avser upprättandet av ett nytt skolhem, innebär ett bifall till

densamma endast ett fortsättande på den redan inslagna vägen. Genom eli

förverkligande av förslaget i denna del tillförsäkras dessutom skyddshemmet

Skarvik-Tallåsen även för framtiden den betydelsefulla förmånen, att elevmaterialet

därstädes kan på ett rationellt sätt delas upp på olika hem alltefter

ålder och sinnesbeskaffenhet. Med det mycket heterogena klientel, som

detta hem har, äro sådana differentieringsmöjligheter otvivelaktigt att anse

såsom nödvändiga. Förslaget örn upprättandet av ett nytt skolhem ger icke

heller ur andra synpunkter anledning till erinran från min sida.

Vad därefter beträffar framställningen i övrigt, ställde jag mig i 1936

års proposition, som redan anförts, bestämt avvisande mot tanken att vid

Skarvik- Tallåsen inrätta en för hela landet avsedd central observationsavdelning.

Enligt vad av statens inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören

anförts i deras yttrande över förslaget, avser emellertid

den nu planerade observationsavdelningen något väsentligen annat, nämligen

att utgöra den första förläggningen för varje till Skarvik-Tallåsen överlämnad

ny elev, intill dess ledningen för hemmet hunnit bilda sig en uppfattning

örn den för henne lämpligaste behandlingen. Mot inrättandet av

en sadan observations- eller, som den även benämnts, nykomlingsavdelning,

synes ingen befogad erinran kunna göras. Tvärtom torde avdelningen komma

att utgöra ett värdefullt instrument i skyddshemsledningens hand, när det

gäller att rätt tillvarataga de möjligheter till differentiering av elevmaterialet,

som jag nyss berörde.

Vad slutligen angår den föreslagna sjuk- och isoleringsavdelningen, synas

mig de för inrättande av en dylik avdelning av statens inspektör för fattigvård

och barnavård samt skyddshem sinspektören anförda skälen övertygande.

Vid ett sådant hem som Skarvik-Tallåsen med dess genom tillkomsten

av ett skolhem och en observationsavdelning så väsentligt utökade platsantal

torde det icke bliva möjligt att för tillgodoseende av det med sjuk- och

isoleringsavdelningen avsedda ändamålet nöja sig endast med de begränsade

möjligheter till sjukvård av elever, som de nuvarande avdelningarna erbjuda.

Den ifrågasatta utvidgningen torde även stå i överensstämmelse med 1936

års riksdags beslut, i det att riksdagen vid beräkningen av statens årliga kostnader

för den nya skyddshemsorganisationen räknat med förhöjt statsbidrag

för tio platser å blivande sådana avdelningar vid Skarvik-Tallåsen.

Av det nu sagda följer emellertid, att å observations- och sjukavdelningarna

icke få mottagas oell vårdas sinnessjuka flickor annat än rent tillfälligtvis,

intill dess vard å sinnessjukhus kan beredas. Under sådana förhål
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

57

landen synas mig de av medicinalstyrelsen anförda betänkligheterna mot inrättandet

vid Skarvik-Tallåsen av nämnda avdelningar överdrivna. Stockholms

stadsmission är säkerligen skickad att — under erforderlig statlig kontroll

— sörja för, att vården och läkartillsynen å ifrågavarande avdelningar

bliva fullt tillfredsställande.

De vid stadsmissionens framställning fogade ritningarna äro, såsom uttryckligt

angivits, endast preliminära skisser. Till de anmärkningar, som

av inspektören för sinnesslövården med instämmande av medicinalstyrelsen

ävensom av byggnadsstyrelsen gjorts mot desamma, torde därför all tillbörlig

hänsyn böra tagas vid förslagens slutliga utformande.

Såsom i det föregående omförmälts, hava statens inspektör för fattigvård

och barnavård samt skyddshemsinspektören vid sitt yttrande fogat ett av

dem införskaffat specificerat förslag å kostnaderna för utförande av vissa

smärre byggnadsarbeten och inköp av inventarier, vilket förslag slutar å ett

belopp, som med 5,000 kronor överstiger det urspungligen beräknade. Stadsmissionen

har under åberopande av detta förslag under hand anhållit, att

lånesumman måtte höjas med nämnda belopp till 360,000 kronor. I övrigt

lär stadsmissionen anse sig i stånd att utföra ifrågavarande byggnadsarbeten

till det från början bei’äknade beloppet. De verkställda kostnadsberäkningarna

giva mig under sådana förhållanden ingen anledning till erinran.

Jag tillstyrker alltså, att med hänsyn jämväl till nämnda underhandsframställning

stadsmissionen tillerkännes ett lån av statsmedel å 360,000 kronor

för inrättande vid Skarvik-Tallåsen av ett skolhem samt en observationsoch

en isoleringsavdelning.

Det preliminära förslaget till avtal är, såsom redan anförts, i vad det

avser själva lånevillkoren, upprättat i överensstämmelse med de av statskontoret

givna anvisningarna och föranleder därför i detta avseende inga

erinringar från min sida.

Medel till båda nu ifrågavarande lån torde böra beredas genom uppförande

bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens utlåningsfonder:

Fonden för låneunderstöd» av särskilda anslag för ändamålet. Beloppet synes

mig kunna lämpligen fördelas å budgetåret 1937/1938 med 250,000 kronor,

därav 70,000 kronor lill Sjötorp, och å budgetåret 1938/1939 med 180,000

kronor. Då lånen avses att löpa på obestämd tid och utan ränta, lära anslagen

böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel. De koslnader, staten

eljest ikläder sig genom avslutande av ifrågavarande avtal, torde böra bestridas

från anslaget till skyddsuppfostran.

Till i det föregående ej särskilt berörda bestämmelser i avtalsförslagen

torde jag få återkomma vid behandlingen av utredningsmännens förslag till

avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt enskilda sammanslutningar och

stiftelser.

V. Liokalförbättringar i övrigt’vid skothorn och hemskolor.

1936 års riksdagsbeslut.

I propositionen 219/1936 uttalade jag, alt, ehuru jag icke blivit övertygad,

att för skolhemmens och hemskolornas del förelåge behov av tillbyggnad och

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

förbättring i den betydande omfattning, som gjorts gällande i vissa över

skyddshemssakkunnigas förslag avgivna yttranden, det dock förefölle antagligt,

att vissa förbättringsarbeten kunde visa sig erforderliga. Av vad som

komme att inflyta till den s. k. likvidationsfonden beräknades även ett belöp])

av omkring 150,000 kronor bliva tillgängligt för sådant ändamål.

Utredningsmännen.

Utredningsmännen anföra i förevarande hänseende i huvudsak följande.

En sammanställning av antalet till skyddshem överlämnade elever under

senare år visade, att en förskjutning uppåt i fråga om medelålder på de nyintagna

ägt rum. Vad skolhemmen för gossar beträffade, måste man härav

draga den slutsatsen, att dessa hem måhända efter övergångstidens slut borde

minskas. Under nuvarande osäkra förhållanden och innan någon erfarenhet

vunnits, hur den nya organisationen komme att verka, kunde utredningsmännen

därför icke föreslå några lokalförbättringar vid skolhemmen

för gossar. Även om i vissa fall utbyggnader, t. ex. för gymnastik eller förbättring

av sovsalar, kunde anses önskvärda, vore dock intet av skolhemmen

i så dåligt skick, att det icke kunde utan större olägenhet brukas under övergångstiden.

Beträffande flickhemmen kunde däremot konstateras en viss knapphet på

elevplatser och sannolikt komme beläggningen å dem snarare alt öka än att

minska. Utredningsmännen hade också redan i annat sammanhang föreslagit

lokalförbättringar vid de till hemskolor avsedda skyddshemmen Sjötorp

och Sonestorp.

Utredningsmännen framhålla till slut, att underhållskostnaderna för de avstaten

arrenderade hemmen kunde komma att ställa sig relativt höga under

de närmaste åren. I åtskilliga fall hade nämligen de nuvarande huvudmännen,

i avvaktan på statsmakternas beslut i fråga örn skyddshemmen, verkställt

endast det allra nödvändigaste underhållet. Det borde emellertid uppmärksammas,

att de arrendevillkor, varom överenskommelse träffats, vore

för staten så fördelaktiga, att ifrågavarande underhåll icke komme att bliva

ur ekonomisk synpunkt oskäligt betungande. Sannolikt vore även, att staten

efter övergångstidens slut komme att övertaga flertalet skolhem och hemskolor,

varvid staten själv finge nytta av att byggnader och inventarier vore

i gott skick.

Yttranden.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård anför i förevarande hänseende

följande.

Det sade sig självt, att det under den 4-åriga övergångstiden icke kunde

vara tal örn att i något väsentligt avseende vidtaga om- och tillbyggnader vid

de av staten arrenderade byggnaderna, utan att det endast gällde att underhålla

byggnaderna på ett tillfredsställande sätt, och i detta senare avseende

syntes betryggande ekonomiska möjligheter förefinnas. I ett avseende ville

emellertid inspektören föreslå en viss avvikelse från nämnda regel, nämligen

med avseende på möjligheterna att öva eleverna i gymnastik. Denna

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

59

fråga hade ägnats uppmärksamhet i de nya hemmen, såväl i yrkeshemmen

som i skolhemmen och även i några andra fall, t. ex. vid Sonestorps och

Höreda skyddshem, varjämte redan nu förefunnes gymnastikanordningar å

några äldre hem. Vid flera hem funnes väl i allmänhet idrottsplatser men

inga möjligheter att inomhus använda det utomordentliga fostringsmedel,

som gymnastiken vore. Såväl i vårt land som framför allt i Danmark hade

gymnastiken, där den rätt övades, visat sig vara ett ypperligt medel för unga

människor att träna sina kroppar och stärka sina karaktärsegenskaper. Sålunda

hade man i Danmark, såvitt inspektören kunnat finna, gymnastikanordningar

vid alla skyddshem, både sådana för pojkar och flickor och för de

efterblivna eleverna. Ja till och med x slutna avdelningar för brottslingstyper

hade man funnit gymnastiken som ett högt skattat hjälpmedel. Utredningsmännen

underskattade givetvis icke gymnastikanordningar utan erkände,

att i vissa fall utbyggnader för gymnastik kunde anses önskvärda,

men de ansåge av naturliga skäl, att man icke nu borde i större utsträckning

vidtaga förändringar på de arrenderade hemmen. Det kunde emellertid

tänkas, att med ringa ekonomiska utgifter provisoriska anordningar kunde

komma till stånd, varvid givetvis medverkan skulle sökas av eleverna själva,

som i ett dylikt arbete skulle finna särskild arbetslust. Örn de relativt obetydliga

medel, som det här vore fråga om, ej kunde anskaffas på sedvanligt

sätt, kunde måhända tänkas, att den till staten rikligt strömmande inkomsten

av tipsmedel kunde tagas i anspråk för ändamålet. En undersökning härom

torde böra vidtagas.

I övrigt göras i yttrandena inga erinringar mot utredningsmännens uttalanden.

Departementschefen.

Utredningsmännens uppfattning, att statens kostnader för lokalförbättringar

vid skyddshem, som tills vidare endast skola arrenderas av staten, böra

begränsas till det alldeles oundgängliga, lär få anses välgrundad. Den av

statens inspektör för fattigvård och barnavård framförda tanken, att med

hjälp av de s. k. tipsmedlen vid ifrågavarande skyddshem åstadkomma nödtorftiga

anordningar för gymnastik torde därför, huru behjärtansvärt ändamålet

än i och för sig måste anses vara, icke lämpligen kunna förverkligas.

Omständigheter, som man nu icke har anledning räkna med, kunna föranleda,

att vederbörande huvudman efter arrendetidens slut själv önskar använda ett

till staten utarxenderat skyddshem för annat ändamål eller att i varje fall

skyddshemmets verksamhet såsom sådant upphör. Att skyddshemmen under

arrendetiden skola hållas i gott stånd och att härför erforderliga underhållsarbeten

böra utföras torde å andra sidan vara uppenbart.

VI. Avtal rörande verksamheten vitt leke statliga skyddshem

19.16 urs riksdagsbeslut.

Verksamheten vid skyddshemmen skall, i den mån den icke även i fortsättningen

kommer att bedrivas av enskilda sammanslutningar eller stiftelser,

övertagas av staten. Städerna Stockholm och Göteborg skola dock själva anordna

för dem erforderliga skyddshem.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majlis proposition nr 177.

Till varje skolhem, yrkeshem och hemskola ävensom hem för själsligt abnorma

skall vederbörande barnavårdsnämnd erlägga en skyddshemsavgift

av 300 kronor för elev och år med undantag för elev, som omhändertagits

efter fyllda 18 år. Dessutom skall av barnavårdsnämnden med berörda undantag

till dylikt hem gäldas ett beklädnadsbidrag av 200 kronor för varje

nyintagen elev. Hem, vilka tillhöra någon av nämnda kategorier och som

komma att drivas av enskild sammanslutning eller stiftelse, ävensom Stockholms

och Göteborgs skyddshem samt skyddshem, som kunna komma i

fråga att nedläggas, skola därutöver för sin verksamhet erhålla bidrag av

staten. Sådant statsbidrag skall till Stockholms och Göteborgs skyddshem

utgå med 900 kronor för elev och år samt i övrigt till skolhem och hemskolor

med i regel 900 kronor för plats och år; för 15 platser å Hornö skyddshem,

vilka beräknats för unga mödrar, skall dock statsbidrag utgå med 1,200

kronor för år. Till skyddshemmet Hall för själsligt abnorma gossar och ynglingar

skall utgå statsbidrag med ett efter 900 kronor för plats och år samt

100 platser beräknat belopp förutom för närvarande utgående avlöningsbidrag

av 41,100 kronor för år. Till skyddshemmet Skarvik-Tallåsen för själsligt

abnorma flickor skall statsbidraget utgöra 1,200 kronor för plats och år

utom för platserna å en planerad sjukavdelning, beträffande vilka bestämts

ett statsbidrag av 1,500 kronor för år. För elever vid ifrågavarande hem, vilka

omhändertagits efter fyllda 18 år, ökas förenämnda statsbidrag med ett

belopp, motsvarande det som för övriga elever erlägges av barnavårdsnämnd.

För elever vid ungdomshemmen skola några avgifter eller bidrag icke erläggas

av barnavårdsnämnderna. Beträffande verksamheten vid det av stiftelsen

Drottning Sophias skyddshem inrättade ungdomshemmet Bistaborg

för flickor innebär detta, att tills vidare ingen annan ändring i nuvarande

förhållanden i ekonomiskt hänseende bestämts, än att det bidrag av sammanlagt

1,200 kronor för elev och år, som nu utgår dels såsom statsbidrag

(200 kronor) och dels såsom skyddshemsavgift (1,000 kronor), skall helt utgå

från statsverket till skyddshemmet direkt.

Varje skyddshem skall äga tillgång till psykiatriskt särskilt skolad läkare.

I årligt arvode skall sådan äga uppbära 900 kronor vid statliga yrkeshem

och Stockholms kombinerade skol- och yrkeshem, G00 kronor vid övriga kombinerade

skol- och yrkeshem samt 400 kronor vid övriga hem.

Det har avsetts, att överenskommelser skola träffas dels med de enskilda

sammanslutningar och stiftelser, vilka i fortsättningen skola bedriva skyddshemsverksamhet,

dels med städerna Stockholm och Göteborg beträffande

verksamheten vid dessa städers skyddshem, dels ock med huvudmännen för de

skyddshem, vilka kunna komma i fråga att nedläggas, samt att dessa överenskommelser

skola gälla från och med den 1 januari 1938. De avtal, som

sålunda komma att träffas med enskilda sammanslutningar och stiftelser,

skola innehålla i huvudsak samma bestämmelser, som de, vilka finnas i för

närvarande gällande sådana avtal, med de jämkningar dock som följa av de

ändrade bidragsbestämmelserna. För tre till fem år i sänder skall i varje sådant

avtal bestämmas det antal platser i skyddshemmet, som anses erforder
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

61

ligt för verksamhetens bedrivande och för vilket statsbidrag alltså skall beräknas.

Sådan bestämmelse skall även inryckas i avtalen beträffande de

hem, som kunna komma i fråga att nedläggas, att gälla för viss övergångstid.

Vid de icke statliga hemmen skall storleken av befattningshavarnas löner

ävensom befattningshavarnas kompetens prövas av statlig myndighet. I styrelse

för skyddshem, som kommer att drivas av enskild sammanslutning eller

stiftelse, liksom i styrelse för skyddshem, som anordnats av Stockholm och

Göteborg, skall Kungl. Maj :t äga utse visst antal ledamöter.

Utredningsmännen.

Utredningsmännen föreslå, att avtal i fråga om det antal platser, för vilka

ett fast statsbidrag skall utgå, i regel slutas för en tid av fem år i sänder med

en ömsesidig uppsägningstid av ett år, samt framlägga jämväl för varje enskild

sammanslutning eller stiftelse tillhörigt hem utom Bistaborg förslag till

sådant platsantal. De föreslå dessutom en tilläggsbestämmelse av innehåll,

att, om under något år medeltalet elever å ett skyddshem skulle överstiga det

för skyddshemmet angivna platsantalet, överenskommet statsbidrag skall utgå

även för det överskjutande elevantalet. Det normalt utgående statsbidraget

föreslås skola utbetalas kvartalsvis i efterskott, bidraget för överskjutande

elevantal för kalenderår.

Utredningsmännen anse, att i avtalen icke böra angivas några bestämda

arvodesbelopp för psykiatriskt särskilt skolade läkare, utan att de icke statliga

skyddshemmen böra erhålla ersättning för sina faktiska utgifter för dylik

läkarvård. Möjligen skulle i avtalen kunna fastställas maximibelopp för sådan

ersättning.

Bestämmelser angående statlig kontroll över de icke statliga skyddshemmen,

såsom i form av prövning genom statligt organ av befattningshavarnas

kompetens och löneförmåner samt statlig representation i styrelserna, anse

utredningsmännen icke böra inflyta i avtalen utan i en blivande stadga för

skyddshemsverksamheten.

För sådana fall, då staten lämnat eller kommer att lämna lån för uppförande

av byggnader vid skyddshem, föreslå utredningsmännen meddelande

i någon form av föreskrift, att sådana byggnader skola vara brandförsäkrade

till betryggande belopp.

Beträffande dylika statslån föreslås, att de göras räntefria, mot det att

statens skyldighet att för ifrågavarande skyddshem erlägga viss hyra upphör.

Däremot skall staten alltjämt för sådant skyddshem lämna ett underhållsbidrag

av 2 % av fastställt byggnadsvärde och denna skyldighet skulle utsträckas

att gälla alla av enskilda sammanslutningar och stiftelser drivna

flickhem. Utredningsmännen föreslå för värjo hem ett efter sakkunnig uppskattning

av byggnadsvärdet beräknat underhållsbidrag.

I övrigt får jag beträffande utredningsmännens förslag i nu förevarande

hänseende hänvisa lill bilagan sid. 103—104. Till frågan örn avtalen beträffande

de hem, som komma i fråga att nedläggas, återkommer jag längre

fram.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

62

Yttranden.

De föreslagna villkoren för bedrivande av skyddshemsverksamhet vid icke

statliga hem hava icke föranlett några erinringar i de avgivna yttrandena.

Departementschefen.

Utredningsmännens förslag, att de avtal, som äro avsedda att slutas med

enskilda sammanslutningar och stiftelser, skola erhålla en giltighetstid av

fem år, synes mig väl avvägt. De preliminära avtalen med svenska diakoniss-sällskapet

och Stockholms stadsmission hava avslutats för denna tid och

min avsikt är att även övriga avtal skola erhålla samma giltighetstid. Detta

synes för övrigt även böra gälla överenskommelserna med städerna Stockholm

och Göteborg rörande verksamheten vid dessa städers skyddshem.

Beträffande antalet platser i varje hem, som kommer att drivas av enskild

sammanslutning eller stiftelse, hava utredningsmännen för närmaste

5-årsperiod räknat med hela det platsantal, som hemmen i fråga för närvarande

med normal beläggning anses kunna rymma. Även örn icke alla

dessa hem kunna förväntas belagda i sådan utsträckning, anser jag mig emellertid

icke böra ifrågasätta någon avvikelse från utredningsmännens förslag i

denna del. Dels lära nämligen driftkostnaderna vid ett skyddshem icke röna

någon större inverkan av tillfälliga fluktuationer i beläggningen, dels torde

det ligga i statens intresse, att de sammanslutningar och stiftelser, vilka skola

driva ifrågavarande hem, få tillräckliga medel till sitt förfogande för att tillfredsställande

kunna ombesörja verksamheten. Skulle åter ett hem komma

att tagas i anspråk i större utsträckning än som normalt är avsett, anser jag

rimligt att, såsom utredningsmännen föreslagit, hänsyn därtill tages vid statsbidragets

beräknande.

I fråga örn Skarvik-Tallåsen hava utredningsmännen vid beräkning av

platsantalet även tagit i betraktande de genom nuvarande provisoriska anordning

därstädes utvunna 20 platserna. Det angivna platsantalet, nämligen

70, kommer således efter genomförandet av tidigare behandlade nybyggnadsprogram

att motsvara de platser, som inrymmas i nuvarande två huvudbyggnader

och det nya skolhemmet. Därtill böra läggas de platser i

de nya observations- och sjukavdelningarna, för vilka statsbidrag skall beräknas.

Med hänsyn till att i dessa avdelningar alltid bör finnas en reserv

av lediga platser, har ifrågavarande platsantal begränsats till 10 eller samma

antal, varmed 1936 års riksdag räknade. För sistnämnda platser skall enligt

riksdagens beslut statsbidrag utgå med 1,500 kronor för plats och år, medan

statsbidraget för övriga 70 platser utgör 1,200 kronor för plats och år.

Utredningsmännens förslag till jämkade grunder för avlönande av de

psykiatriskt särskilt skolade läkare, vilka komma att anlitas av skyddshemmen,

finner jag lämpligt. De tidigare angivna arvodesbeloppen torde

därvid böra fastställas såsom maximibelopp.

Likaledes synes mig utredningsmännens förslag beträffande villkoren för

de lån av statsmedel, som tillerkänts eller komma att tillerkännas vissa enskilda

sammanslutningar, vara att föredraga framför de nu tillämpade. De

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

63

förut behandlade förslagen till avtal med svenska diakoniss-sällskapet och

Stockholms stadsmission hava även avfattats i enlighet därmed. Förslaget

att även andra sammanslutningar än sådana, till vilka dylika lån utlämnats,

skola erhålla ett årligt underhållsbidrag av 2 % å byggnadernas värde synes

rimligt. Mot de i sådant hänseende föreslagna beloppen för byggnadsvärden

resp. underhållsbidrag har jag intet annat att erinra, än att till de belopp,

som av utredningsmännen föreslagits för Sjötorp och Skarvik-Tallåsen, böra

läggas de ytterligare byggnadsvärden, som tillkomma efter genomförande av

förut omförmälda nybyggnadsförslag, och därå beräknade underhållsbidrag.

Tillskotten i byggnadsvärden skulle sålunda bliva 70,000 kronor för Sjötorp

och 319,500 kronor för Skarvik-Tallåsen. Därmed skulle för Sjötorp sammanlagda

byggnadsvärdet komma att uppgå till 150,000 kronor och därå

beräknat underhållsbidrag till 3,000 kronor samt motsvarande belopp för

Skarvik-Tallåsen utgöra 559,500 och 11,190 kronor.

I samtliga avtal med huvudmännen för icke-statliga skyddshem, således

även i avtalen med Stockholm och Göteborg, torde, såsom skett i de preliminära

avtalen med svenska diakoniss-sällskapet och Stockholms stadsmission,

böra inryckas bestämmelse örn betryggande statlig representation i

skyddshemmens styrelser.

I övrigt torde det ankomma på Kungl. Majit att närmare utforma avtalsbestämmelserna

och därvid avgöra, vad som lämpligen bör inflyta i avtalen

eller intagas i den stadga för skyddshemmen, som är avsedd att utfärdas.

VII. Driften under övergångstiden vid skyddshem, sorn skola nedläggas.

1936 års riksdagsbeslut.

När 1936 års riksdag beslutade i fråga om skyddshemsverksamhetens omorganisation,

förutsattes, att icke alla i verksamhet varande skyddshem skulle

bliva erforderliga efter omorganisationen. Innan något skyddshem slutligt

nedlades, skulle dock frågan örn skyddshemsorganisationens omfattning

på nytt upptagas till prövning. Samtliga de hem, som kunna komma

i fråga att nedläggas, skola alltså tills vidare äga att fortsätta sin verksamhet

intill utgången av kalenderåret 1941. Örn sådant vid något hem

finnes lämpligt, skola dock åtgärder tidigare kunna vidtagas för om- eller

nedläggning av den där bedrivna verksamheten. Även till ifrågavarande

hem skall från och med den 1 januari 1938 utgå bidrag med 900 kronor för

plats och år, därvid det antal platser, för vilka bidrag skall utgå, skall bestämmas

genom avtal.

Utredningsmännen.

Utredningsmännen erinra örn att enligt deras förslag fem skyddshem

ifrågasättas till nedläggande, nämligen Stockholms läns landstings skyddshem

å Norrby gård, Värmlands läns landstings skyddshem Älvåsen och

Björkåsen, Gävleborgs läns landstings skyddshem Klockarsvedja samt Västernorrlands

läns landstings skyddshem i Boda.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

64

Beträffande utredningsmännens förslag i fråga om tiden för verksamhetens

upphörande vid nämnda hem samt det antal platser, för vilka statsbidrag

intill dess skall utgå, tillåter jag mig hänvisa till bilagan sid. 103.

Yttranden.

Några erinringar mot utredningsmännens förslag i nu förevarande hänseenden

hava icke framkommit i yttrandena.

Departementschefen.

Med den organisation av skyddshemsverksamheten, som nu föreslagits,

skulle det endast bliva ett hem, Gävleborgs läns landstings skyddshem å

Klockarsvedja, vars nedläggande göres beroende av särskild omprövning vid

övergångstidens slut. Övriga här upptagna hem komma under alla förhållanden

att nedläggas och — med undantag endast för skyddshemmet Älvåsen

— att ersättas med nya hem. De föreslagna tiderna för verksamhetens

upphörande vid dessa hem äro betingade av å ena sidan nuvarande huvudmäns

behov av hemmen för andra ändamål och å andra sidan möjligheten

att färdigställa de hem, som skola ersätta dem. Avtalen i fråga om verksamheten

vid dessa hem synas därför böra erhålla en utformning, som medger

förskjutning i erforderlig utsträckning av nämnda tider.

Beträffande det av utredningsmännen föreslagna platsantalet för statsbidragets

beräknande under hemmens återstående verksamhetstid såsom

skyddshem — 35 å Norrby och Boda, 32 å Björkåsen, 18 å Klockarsvedja —

bär jag intet att erinra. Detta platsantal har i varje fall beräknats så, att huvudmännen

skola erhålla tillräckligt statsbidrag för att verksamheten må

kunna bedrivas utan kostnader för huvudmännen.

VIII. Anslag till sfeyctdsuppfostran.

1. Skyddshemspersonalen och dess avlöning.

1936 års riksdagsbeslut.

Skyddshemssakkunniga framlade i sitt betänkande fullständigt förslag till

löneplacering av de statliga skyddshemmens olika befattningshavare, som i

det väsentliga vunnit tillstyrkan av statskontoret. Beträffande detaljerna i

detta förslag samt de däröver avgivna yttrandena torde jag få hänvisa till

den för 1936 års riksdag framlagda propositionen angående omläggning av

skyddshemsverksamheten sid. 150 ff. samt 157 ff.

I denna fråga anförde jag till statsrådsprotokollet den 28 februari 1936 följande.

Jag ansåg mig visserligen icke då böra intaga definitiv ståndpunkt i avlöningsfrågan,

utan borde detta lämpligen anstå tills i samband med slutlig

anslagsberäkning vid en kommande riksdag. Men jag önskade redan då bestämt

understryka vikten av att skyddshemspersonalens avlöning utmättes

på ett sådant sätt, att kvalificerade krafter stöde till förfogande för arbetet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

65

I stort sett syntes skyddshemssakkunniga hava avvägt löneställningen så, att

berättigade anspråk i detta hänseende tillgodosetts. Jag ansåg mig därför

böra räkna med de sakkunnigas kostnader. Vad personalstatsförslaget i övrigt

beträffade, framhöll jag, att detsamma borde uppfattas såsom avseende allenast

normalstater, i vilka särskilt under första tiden det kunde befinnas ändamålsenligt

att vidtaga av praktiska skäl betingade jämkningar.

Riksdagen erinrade i förevarande hänseende därom, att statskontoret i sitt

yttrande över skyddshemssakkunnigas betänkande som sin uppfattning

framhållit, att en sänkning av den tänkta löneplaceringen för vissa befattningshavare

lämpligen borde äga rum för åstadkommande av större likställighet

med likartade befattningar inom andra områden samt att detta kunde

ske utan eftersättande av rekryteringssynpunkten. Då riksdagen förutsatte,

att statskontorets yttrande i denna del bleve föremål för övervägande i samband

med den slutliga prövningen av ifrågavarande lönestater, ansåg sig

riksdagen dock sakna anledning att ingå på en närmare prövning av frågan.

Beträffande övergången till den nya organisationen biträdde jag ett av

skyddshemssakkunniga framlagt förslag, vilket med ändring endast i fråga

om dagen för ikraftträdandet av den nya organisationen var av följande innebörd:
I

god tid före den 1 januari 1938 skulle följande tjänster vid de blivande

statliga hemmen ledigförklaras, nämligen föreståndare vid samtliga hem,

assistenter vid yrkeshem, husmoder och biträdande lärarinna vid skolhem

för gossar samt de i lönegraden B 14 placerade lärarinnorna vid kvinnliga

skyddshem. De sakkunniga ansåge dessa befattningar vara av den vikt, att

de borde ledigförklaras. De hade i sitt förslag till skyddshemsorganisation

väsentligen tagit hänsyn till hemmens belägenhet, byggnader etc., men helt

naturligt varken kunnat eller haft någon anledning att söka bedöma personalens

större eller mindre lämplighet för nya uppgifter inom skyddshemsverksamheten.

Urvalet av ledande personal borde därför icke vara fullständigt

bundet av nuvarande förhållanden, även örn de sakkunniga förutsatte,

att det endast bleve i rena undantagsfall, som en befattningshavare icke i fortsättningen

bibehölles vid den tjänst, han nu innehade. Nämnda befattningar

borde tillsättas av skolöverstyrelsen, sedan såväl skyddshemmets styrelse som

skyddshemsinspektören avgivit yttrande. Beträffande övriga befattningar

vid skyddshem borde det ankomma på skyddshemmets styrelse att avgöra,

huruvida dessa skulle ledigförklaras eller utan vidare besättas med tidigare

innehavare. Dessa befattningar skulle tillsättas av skyddshemmets styrelse.

Dock syntes skyddshemsinspektören böra avgiva yttrande i samtliga fall, där

vederbörande befattningshavare skulle intaga fostrareställning gentemot eleverna.

Vad angår den nuvarande personalens ställning vid och efter övergången

till den nya organisationen, övertog staten såväl de juridiska som moraliska

förpliktelser, som vid tidpunkten för propositionens avlåtande till riksdagen

åvilade nuvarande huvudmän. Såsom en följd härav måste åt den personal,

sorn blir obehövlig efter omorganisationen, beredas antingen ny anställning

eller ersättning i någon form. Befattningshavare, som avlagt folkskollärar
Iiihanq

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 177. :”>

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

examen, skulle sålunda i regel kunna erhålla rätt att söka de Iärarbefattningar

vid folkskolan, vilka ledigförklaras med s. k. begränsad ansökningsrätt.

Utredningsmännen.

Utredningsmännen anföra beträffande personal- och lönefrågorna i huvudsak

följande.

Klart vore, att de av skyddshemssakkunniga föreslagna lönestaterna, därest

de bleve godkända av statsmakterna, icke kunde helt tillämpas, förrän omorganisationen

vore genomförd. Under övergångstiden måste hänsyn tagas

till då rådande speciella förhållanden. Det lämpligaste tillvägagångssättet

syntes vara, att staten vid övertagandet av verksamheten den 1 januari 1938

bibehölle nuvarande personal på gällande villkor. Allt eftersom verksamheten

utvecklades, anställdes personalen på ny lönestat, varvid av skyddshemssakkunniga

angivna synpunkter skulle beaktas. 1 den mån skolhemmen skreve

ut sina äldre elever, avvecklades den personal, som icke längre kunde anses

vara erforderlig, sedan hemmens verksamhet sålunda begränsats. Vid avvecklingen

skulle största möjliga hänsyn tågås till vederbörandes personliga

intressen. Där så kunde ske, verkställdes personalindragningar i samband

med pensionering eller frivillig övergång till annan verksamhet. Redan

från början skulle iakttagas, att lärarpersonal, som icke kunde komma att

utnyttjas för framtiden, bleve i tillfälle att med hjälp av s. k. företrädesrätt

återgå till verksamhet i folkskola.

Genom den successiva anpassning efter förhållandena, som här skisserats,

syntes personalkostnaderna under övergångstiden kunna något begränsas.

Undvikas kunde dock ej, såsom skyddshemssakkunniga påpekat i sitt andra

betänkande, att kostnaderna för befattningshavarnas löner under de närmaste

åren komme att bli något högre, än sedan organisationen vunnit erforderlig

fasthet.

Utredningsmännen förutsätta, att skyddshemsinspektören och vederbörande

styrelser komma att med uppmärksamhet följa utvecklingen av personalbehovet

vid skyddshemmen och framlägga de förslag, som av omständigheterna

påkallas.

Yttranden.

Statskontoret anför: Beträffande organisationen av de nya skolorna och

hemmen i statlig regi förelåge för närvarande icke något utformat förslag.

På grund härav vore det i nuvarande stund icke möjligt att kunna med någon

större grad av säkerhet bedöma samtliga statens blivande kostnader för den

nya organisationen. Dessa påverkades även i icke ringa grad av i vad mån

staten behövde övertaga personal vid nu befintliga skyddshem. Statskontoret

hade redan i tidigare utlåtande rörande nya skyddshemsorganisationen framhållit

vikten av, att stor försiktighet iakttoges, då det gällde att praktiskt

ordna dessa frågor. Med denna erinran ansåge sig ämbetsverket icke böra

göra invändning mot utredningens förslag.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård anser det av utredningsmännen

föreslagna tillvägagångssättet vara lämpligt och tillfredsställande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

67

I övrigt har utredningsmännens förslag i denna del icke föranlett några

särskilda uttalanden i de avgivna yttrandena.

Jag torde i detta sammanhang även få anmäla en framställning från styrelsen

för Föreningen ledare vid svenska skyddshem rörande

löneförmånerna för lärarutbildad personal vid skyddshemmen. Framställningen

är av huvudsakligen följande innehåll.

Enligt skyddshemssakkunnigas förslag hade ordinarie lärare vid skolhem

placerats i lönegrad B 17 och tillfälligt anställd lärare föreslagits placerad i

B 15. Ordinarie folkskollärarinna vid skolhem för flickor hade föreslagits

placerad i B 14.

1936 års lärarelönesakkunniga hade i sitt nyligen framlagda förslag till lönereglering

för lärarepersonalen vid folk- och småskolan föreslagit, att ordinarie

manlig lärare vid folkskola placerades i B 17 samt ordinarie kvinnlig

folkskollärare i B 15. •

Därest de framlagda förslagen bleve realiserade, skulle alltså manliga lärare

vid skyddshem ej komma att åtnjuta högre löneförmåner än manliga lärare

vid folkskola, vilka senare därtill under vissa förutsättningar skulle erhålla

särskild ersättning för undervisning i fortsättningsskola samt för undervisning

i slöjd. Vad beträffade de kvinnliga folkskollärarna vid skyddshem

skulle dessa komma en löneklass lägre än sina kolleger vid folkskolan.

Med stöd av de anförda exemplen ville styrelsen fästa uppmärksamheten

på vikten av att skyddshemspersonalens löneförmåner bleve så avvägda i

jämförelse med personalens vid rikets folkskolor, att en god rekrytering av

pedagogiskt utbildad personal vid skyddshemmen ej äventyrades.

Hänsyn borde därvid tagas till att skyddshemssakkunniga i sitt förslag

tänkt sig en specialutbildning för skyddshemmens lärarekrafter utöver den

för personalen vid rikets folkskolor erforderliga, samt att lärarepersonalen

vid skyddshem enligt de sakkunnigas förslag komme att få längre såväl daglig

som årlig tjänstgöring, och att denna vore av synnerligen krävande och

ömtålig art.

Ävenså borde hänsyn tagas till att viss lärareutbildad skyddshemspersonal

i ledande ställning enligt förslaget komme att utöver uppfostras- och undervisningsarbetet

få sig ålagt organisations- och förvaltningsarbete, som krävde

särskild såväl kvalifikation som utbildning.

Departementschefen.

Det torde få anses såsom ett rimligt önskemål, att övergången till den nya

skyddshemsorganisationen göres så mjuk som möjligt. Åtgärderna för att

skyddshemsverksamheten utan onödigt dröjsmål bringas i överensstämmelse

nied den beslutade nya ordningen böra planläggas under skäligt hänsynstagande

till skyddshemmens personal vid tidpunkten för avlåtandet av fjolårets

proposition. Det av utredningsmännen nu framlagda förslaget synes

mig på ett tillfredsställande sätt lia beaktat denna synpunkt, och jag finner

mig därför kunna förorda, att förslaget följes vid övergången till den nya

organisationen.

Även örn således regeln blir, att staten tillsvidare övertar ifrågavarande befattningshavare

på vid sagda tidpunkt gällande villkor, måste i vissa fall

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

även nyanställning äga ruin. Med hänsyn till sådana nyanställningar, vilka

synas böra ske på de villkor, som komma att bestämmas i de olika skyddshemmens

blivande avlöningsstater, måste redan nu principiell ställning tagas

till frågan örn befattningshavarnas vid skyddshemmen inplacering i gällande

löneplan.

Härvid synes skillnad böra göras mellan vad skyddshemssakkunniga kallade

»ledande personal» och den övriga personalen vid skyddshemmen. Till

förstnämnda grupp hänförde de sakkunniga föreståndare och föreståndarinna

vid samtliga slag av skyddshem, assistent vid yrkeshem, husmoder

och biträdande lärarinna vid skolhem, folkskollärarinna samt andra i lönegraden

B 14 placerade lärarinnor vid skolhem för flickor och liemskolor

samt slutligen utöver föreståndare eventuellt behövliga folkskollärare vid

skolhem för gossar.

Beträffande annan personal vid skyddshemmen än den s. k. ledande synes,

när det gäller befattningshavare, som medverka vid elevernas fostran och utbildning,

anledning icke föreligga till avvikelse från skyddshemssakkunnigas

förslag. Sålunda torde i enlighet nied den av föredraganden i statskontoret

reservationsvis anförda meningen även ladugårdsförman och nattvakt

vid yrkeshem böra erhålla ordinarie anställning på sätt sakkunniga ifrågasatt.

Vad statskontoret anfört i fråga om övriga anställda vid yrkeshem,

nämligen gårdskarl och chaufför samt kokerska, ävensom kokerska vid skolhem

för gossar synes mig böra iakttagas. Dessa befattningshavare böra således

icke fast inordnas i löneplanen.

För den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, av vilken flertalet

utgöres av folkskollärare eller -lärarinnor eller med dem i utbildningshänseende

likställda, föreslogo skyddshemssakkunniga löner, vilka beräknats i

visst förhållande till de av lärare och lärarinnor vid rikets folkskolor uppburna

löneförmånerna, i det att de lågo visst antal lönegrader över dessa.

Sedan numera 1936 års lärarelönesakkunniga föreslagit en gynnsammare löneställning

för sistnämnda lärare och lärarinnor, och Kungl. Maj;t torde

komma att i anledning av sagda förslag förelägga innevarande års riksdag

proposition i ämnet, lär det bliva nödvändigt att vidtaga den jämkning i

skyddshemssakkunnigas av mig tidigare i princip biträdda förslag, som av

riksdagens blivande beslut kan föranledas.

Att den ledande personalen vid skyddshemmen beredes en \not arbetsuppgifterna

svarande löneställning synes mig riktigt och rättvist. Under de senare

årens meningsutbyte beträffande verksamheten vid skyddshemmen har

med styrka betonats vikten av att sådana löner utmättes åt de där anställda,

att till detta ömtåliga och maktpåliggande arbete må kunna förvärvas väl

kvalificerade krafter. Uppmärksammas bör även i detta sammanhang, att

personalen vid skyddshemmen har en betydligt längre tjänstgöring per dag,

varjämte denna personals semester är avsevärt kortare än de ferier, vilka

normalt komma lärare och lärarinnor vid olika läroanstalter till del.

Vid övervägandet av löneställningen för assistenter vid yrkeshemmen och

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

69

fast anställda lärare vid skolhem för gossar Ilar jag, med hänsyn till berörda

omständigheter, funnit en placering ett par lönegrader över den, som

kan komma att fastställas för manlig folkskollärare med nio månaders undervisningstid

vara skälig. Vid det slutliga fastställandet av ifrågavarande

läraregruppers löneställning synes hänsyn böra tagas jämväl till de löneförmåner,

som, på grund av läroverkslönesakkunnigas förslag, kunna bliva bestämda

för de vid folkskoleseminariernas övningsskolor samt vid blindundervisningen

anställda folkskollärarna. På båda nu nämnda grupper av

lärare ställas särskilda krav. Beträffande blindundervisningen gäller som

villkor, att vederbörande aspirant skall undergå specialutbildning efter avlagd

folkskollärarexamen. Vid övningsskola fordras för ordinarie anställning

bland annat viss tjänstgöring vid folkskola. Av skyddshemspersonalen kommer

i framtiden att krävas specialutbildning, som torde kunna fullt jämföras

med den vid blindundervisningen stadgade. Även måste det anses önskvärt

att lärarna före anställningen vid skyddshem förvärvat erfarenhet av arbetet

inom folkskolan. Lägges härtill den mera utsträckta tjänstgöringstiden vid

skyddshemmen, synes det skäligt, att lärarepersonalen där i lönehänseende

jämföres med lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor samt ämneslärare

vid blindundervisningsanstalterna.

För en relativt gynnsam löneplacering av förenämnda assistenter och lärare

vid skyddshem talar även angelägenheten av att för rekrytering av de

krävande föreståndarebefattningarna väl kvalificerade krafter stå till förfogande.

Föreståndarebefattningarna vid såväl skolhem för gossar som yrkeshem

böra givetvis på grund av det med dessa befattningar förenade ansvaret och

mera omfattande arbetet erhålla en högre löneplacering än nyss berörda assistenter

och fast anställda lärare. Vid bestämmandet av avlöningen för

föreståndare vid skolhem för gossar synes mig, i likhet med vad skyddsliemssakkunniga

föreslagit, en löneskillnad av fyra lönegrader vara i det

hela rättvisande. För befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem torde,

med hänsyn till det avsevärt större ansvar och de mera omfattande förvaltningsbestyr,

som påvila dessa befattningshavare, böra ifrågakomma en

än gynnsammare placering. I enlighet med skyddshemssakkunnigas förslag

synes skillnaden böra utgöra två lönegrader.

I fråga örn nödvändigheten att även vid de kvinnliga skyddshemmen skapa

garantier för fullt kvalificerad och lämplig lärarepersonal gäller givetvis

detsamma, som jag tidigare anfört beträffande skyddshemmen för gossar.

På grund av flickhemmens olika organisation synes man emellertid ej behöva

ställa samma krav på omfattningen av en folkskollärarinnas undervisning

och övriga arbete. Med hänsyn till den mindre arbetsbörda, som sålunda

åvilar de kvinnliga lärarna, synes en placering blott en lönegrad över

vad för folkskollärarinna med nio månaders tjänstgöring kan bliva bestämt

få anses skälig.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Vidkommande de kvinnliga skyddshemmens facklärarinnor, vilka av

skyddshemssakkunniga hänförts till lönegraden B 14, synes det ligga närmast

till hands att jämföra dem med lärarinnor i kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål

inom blindundervisningen. Jag föreslår därför, att ifrågavarande

lärarinnor i lönehänseende likställas med motsvarande befattningshavare vid

blindundervisningsanstalterna.

Vad slutligen gäller befattningen såsom föreståndarinna vid skyddshem

för flickor, av skyddshemssakkunniga föreslagen till placering i lönegraden

B 17, vill jag ifrågasätta att densamma placeras en lönegrad högre än befattningen

såsom folkskollärarinna vid skyddshem. En dylik löneplacering

synes mig väl motiverad av arbetets omfattning och möjliggöra en god rekrytering.

De nu angivna grunderna för bestämmande av skyddshemspersonalens

löner böra även komma i tillämpning vid de kombinerade skol- och yrkeshemmen

samt ungdomshemmet Höreda. Dock bör löneställningen för föreståndarebefattningarna

vid sistnämnda hem samt det kombinerade skol- och

yrkeshemmet Johannisberg icke slutligt bestämmas, förrän erfarenhet vunnits

rörande den omfattning verksamheten vid dessa hem kan komma att

erhålla.

Med de provisoriska avlöningsförhållanden, som, enligt vad jag i det följande

går att föreslå, skulle gälla för skyddshemspersonalen under tiden 1

januari—30 juni 1938, ha nu förevarande spörsmål för närvarande mycket

begränsad praktisk räckvidd. Avsikten är sålunda att allenast vid nyanställning

av befattningshavare tillämpa de angivna lönesatserna och därvid

uteslutande för personal i extra ordinarie ställning. För sådana befattningshavare

torde Kungl. Maj :t böra äga att, i anslutning till nu angivna principer,

bestämma rörande löneställningen under sagda tid. I den mån grundsatserna

i fråga icke föranleda erinringar från riksdagens sida, anser jag, att

desamma skola bilda utgångspunkt för beräkningarna beträffande kostnaderna

för skyddshemsverksamheten under budgetåret 1938/1939.

2. Avlönings- och omkostnadsstater för de statliga skyddshemmen

budgetåret 1937/1938.

Såsom redan erinrats, skall den nya skvddshemsorganisationen träda i

kraft den 1 januari 1938. Skgddshemsinspektören har verkställt en beräkning

av inkomst- och utgiftsstaterna för första halvåret 1938 vid de skyddshem,

vilkas verksamhet kommer att övertagas av staten. Resultatet av dessa

beräkningar har av skyddshemsinspektören sammanförts i efterföljande tre

tabeller.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. För år beräknade avlöningsstater för manliga skyddshem.

Skyddshem

Föreståndare

Husmoder

Lärare

Yrkeslärare

Vaktmästare

Biträde

Rättare

Förman

Summa

Ungdomshemmet Höreda ....

4,2003

1,050»

—

1,600»

1,200»

2,040 (3 st.)»

1,920“

3,440 (2 st.)»

15,450

Yrkeshem:

Ljungaskog.........

6,0083

1,360»

4,668*

6,990 (2 st.)6

4.870 (2 st.)6

2.760 (4 st.)»

2,7004

—

29,956

Forsane...........

5,3283

1,800»

3,840*

3,240

4,200 (2 st.)7

2,280 (3 st.)»

1,9804

4,860 (2 st.)8

27,528

Sundbo ...........

3,9902

1,506»

3,408*

3,240

2,220*

2,112 (3 st.)»

1,506»

3,924 (2 st.)9

21,906

Kombinerade skol- och yrkeshem-

1,800»

20,303

mel Johannisberg......

5,192»

1,851»

5,019*

3,772 (2 st.)»

—

2,669 (4 st.)»

—

Skolhem:

Folåsa...........

4,0P23

1,224»

5,130*

2,925

—

1,980 (3 st.)»

1,970*

1.200»

18.521

östra Spång........

5,277»

2.645»

2,626»

—

2,416»

674»

2,875*

—

16,513

Mäshult...........

6,032l

1.300»

5,000*

1,950»

—

1,680 (2 st.)2

2,470»

—

18,432

Gräskärr..........

5,580»

1,980»

4,140*

—

—

3,192 (4 st.)»

1,9S04

1,980»

18,852

Åkerby...........

4,400»

1,100»

3,400*

1,500

900»

1,920 (3 st.)»

1,5004

2,700 (2 st.)3

17,420

Engesberg.........

6,349»

455»

—

—

—

1,673 (3 st.)»

—

3,487*

11,964

Stenfors ...........

3,900»

1,065»

4,633*

—

—

3,300 (4 st.)»

—

—

12,898

1 Bostad. — 2 Bostad och kost. — 3 Bostad och kost även för familjen. — 4 Bostad och stat. — 6 Avser en förutvarande befattningshavare

med en årslön av 3,750 kronor jämte bostad samt en nyanställd med en årslön av 3.240 kronor. — 6 Avser en förutvarande befattningshavare

med en årslön av 2,650 kronor jämte bostad samt en nyanställd (nattvakt) med en årslön av 2,220 kronor. — 7 Avser en förutvarande befattningshavare

med en årslön av 1,980 kronor jämte bostad och kost samt en nyanställd (nattvakt) med en årslön av 2,22 • kronor. — 8 Avser

en förutvarande befattningshavare med en årslön av 1,980 kronor jämte bostad och stat samt en nyanställd (trädgårdsmästare) med en årslön

av 2,880 kronor. — 9 Avser en förutvarande befattningshavare med en årslön av 1,044 kronor jämte bostad och kost samt en nyanställd

(trädgårdsmästare) med en årslön av 2,880 kronor.

II. För år beräknade avlöningsstater för kvinnliga skyddshem.

Skyddshem

Föreståndarinna

Folkskollärarinna

Facklärarinna

Biträde

Rättare

Summa

j Sonestorps hemskola............

3,506*

3,156*

5,778 (2 st.)*

762

1,342*

14,544

Skolhem:

i Husby.................

2,640*

3,000*

3,420 (2 st.)*

—

3,240»

12,300

Broby.................

i Allarp.................

3,670*

3,007*

10,711 (5 st)*

—

—

17,388

3,521*

2,260*

1,985*

839*

8,605

1 Bostad och kost. — 2 Bostad och stat

Kungl. Maj:ts proposition nr 177-

opaginerad Kontrollera mot PDF

III. Förslag till avlönings- och omkostnadsstater för första halvåret 1938.

u

t g

i f t

e r

Att till- skjuta

Skyddshem

In-

A

n d r a örn

kos

t n a d e r

komster

Löner

Resor

Expe-

dition

Bygg-

nads-

under-

håll

Inven-

tarier

Ren-

håll-

ning

Kost

Kläder

Sjuk-

vård

Under-

vis-

ning

Flit-

pen-

ningar

Di-

verse

Summa

Summa

stats-

medel

Ungdomshemmet Höreda

3,400

7,725

400

4,700

1,000

1,100

300

3,500

1,500

750

300

810

1,000

15,360

23,085

19,685

Yrkeshem:

Ljungaskog ....

6,950

14,978

400

1,750

1,500

2,600

500

6,500

2,300

500

300

877

6,200

23,427

38,405

31,455

Forsane......

10,350

13,764

3,000

4,570

2,200

1,500

500

6,000

2,000

1,000

300

550

1,601

23,221

36,985

26,635

Sundbo ......

8,550

10,953

700

4,000

750

550

400

6,771

3,037

500

200

491

998

18,397

29,350

20,800

Kombinerade skol- och

yrkeshemmet Johan- nisberg

9,028

10,152

400

7,381

800

250

250

6,200

2,500

150

300

537

1,648

20,416

30,568

21,540

Skolhem:

Folåsa......

6,190

9,260

250

750

850

775

125

2,000

1,850

225

350

200

1,120

8,495

17,755

11,565

östra Spång ....

4,500

8,256

250

2,225

850

900

450

5,028

1,250

400

200

125

2,801

14,479

22,735

18,235

Mäshult......

7,300

9,216

250

1,288

500

250

225

3,468

1,300

250

125

250

5,928

13,834

23,050

15,750

Gräskärr.....

13,430

9,426

300

2,900

400

300

250

6,600

1,950

300

150

530

4,499

18,179

27,605

14,175

Åkerby......

10,200

8,710

435

3,200

500

1,000

150

5,500

2,500

800

550

600

4,125

19,360

28,070

17,870

Engesberg.....

2,250

5,982

100

600

1,000

150

100

2,750

500

250

100

113

1,650

7,313

13,295

11,045

Stenfors ......

6,220

6,449

100

1,575

250

350

100

3,908

1,275

500

300

100

3,863

12,321

18,770

12,550

Sonstorps hemskola .

4,800

7,272

400

2,000

750

1,325

200

4,000

1,350

450

300

75

3,048

13,898

21,170

16,370

Skolhem:

Husby......

3,800

6,150

150

1,000

400

300

150

2,360

1,000

350

300

70

1,620

7,700

13,850

10,050

Broby.......

5,400

8,694

250

2,225

1,000

275

350

5,250

2,750

350

925

400

1,676

15,451

24,145

18,745

Allarp.....

3,700

4,302

150

1,340

500

375

250

3,723

1,050

500

100

175

1.970

10,133

14,435

10,735

Summa kronor

106,068

141,289

7,535

41,504

13,250

12,000

4,300

73,558

28,112

7,275

4,800

5,903

43,747

241,984

383,273

277,205

KuixqI. Maj:ts proposition nr 177.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177

73

Till närmare motivering av ifrågavarande beräkningar har skyddshemsinspektören

anfört i huvudsak följande:

Det hade ansetts lämpligast, att under första halvåret 1938 inga av de nuvarande

befattningshavarna uppfördes på ordinarie stat. Först under därpå

följande budgetår, sedan någon tids erfarenhet vunnits rörande den nya organisationens

verkningar och befattningshavarnas lämplighet, kunde en del

av personalen överföras på den nya lönestaten. Någon minskning av nämnda

personal kunde knappast påräknas under ifrågavarande halvår, enär organisationen

under denna tid ej kunde tänkas undergå någon nämnvärd förändring.

Några kostnader för ersättning eller förtidspension åt nuvarande

befattningshavare ansågs därför icke nu behöva lagas i beräkning. Vad särskilt

anginge Värmlands läns landstings skyddshem Älvåsen, bomme detta

hem att nedläggas, därför att landstinget önskade använda det för annat ändamål.

Därest denna förändring skulle medföra, att någon eller några befattningshavare

vid skyddshemmet icke kunde beredas tortsatt^anställning,

torde detta vara en landstingets angelägenhet, som icke kunde pålägga statsverket

några ekonomiska förpliktelser.

I tabellerna hade för nuvarande befattningshavare endast upptagits den

kontanta lönen. Flertalet av dem åtnjöte dessutom för egen del bostad eller

bostad och kost samt i några fall även bostad och kost för sina familjer.

Uppgift härom hade lämnats i noter till sammanställningarna. Då ersättning

för sådana naturaförmåner beräknades olika av olika huvudmän, hade

skyddshemsinspektören ansett det mest rättvisa och lämpliga vara, att befattningshavarna

i fråga, intill dess deras tjänster uppförts å den nya lönestaten,

erhölle nu utgående löneförmåner efter samma beräkningsgrunder

som för närvarande. Någon särskild ersättning för naturaförmåner hade därför

icke upptagits i statförslaget för första halvåret 1938, utan kostnaderna

härför innefattades i de beräknade omkostnaderna för varje hem. Först i

den mån ifrågavarande befattningar uppfördes å ordinarie stat eller nyanställningar

ägde rum, borde en omvärdering av naturaförmånerna ske enligt

de bestämmelser, som kunde komma att fastställas. Intill dess bestämmelser

i sådant hänseende meddelats, borde för nyanställda befattningshavare ersättning

för naturaförmåner beräknas enligt de för befattninghavare vid allmänna

uppfostringsanstalten å Bona gällande bestämmelserna.

Omedelbar nyanställning av personal måste i viss utsträckning ske vid yrkeshemmen.

Sålunda hade i lönestalförslaget för vartdera av yrkeshemmen

Forsane och Sundbo upptagits såsom nyanställda en yrkeslärare i snickeri,

en trädgårdsmästare och en nattvakt samt för Ljungaskog en yrkeslärare i

snickeri och en nattvakt. Behov av dessa befattningshavare föranleddes därav,

att enligt överenskommelse med respektive skyddshems huvudmän redan

under innevarande år genomförts en fördelning av de nyintagna eleverna

efter ålder på de olika hemmen, så att skolpliktiga elever icke längre intoges

i de skyddshem, som avsetts till yrkeshem. I stället hänvisades de till något

av de blivande skolhemmen, medan äldre elever på samma sätt hänvisades

till något yrkeshem. Härigenom torde redan i början av år 1938 endast

äldre elever finnas på yrkeshemmen. Då samtliga elever således måste beredas

dagligt arbete och helst yrkesutbildande sådant, vore det nödvändigt,

att vid hemmen i fråga lunnes anställda tillräckligt antal arbetsledare och

yrkeslärare. I första hand behövde anställas yrkeslärare i snickeri, enär

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

eleverna därigenom kunde beredas möjlighet att deltaga i ombyggnadsarbetet

vid hemmen. På grund av elevernas högre ålder bleve det även nödvändigt

att förstärka den nu befintliga vårdpersonalen, varför även nattvakter

borde anställas å yrkeshemmen.

För sålunda nyanställda befattningshavare hade beräknats lön i enlighet

med det förut omförmälda lönestatförslaget, ehuru man tills vidare endast

räknade med extra ordinarie personal. Ersättning för naturaförmåner hade

även för sådana befattningshavare ansetts lämpligen böra tills vidare, intill

dess lönereglering verkställts, beräknas enligt de för befattningshavare vid

allmänna uppfostringsanstalten å Bona gällande bestämmelserna.

Omkostnadsstaterna vid samtliga ifrågavarande hem hade uppgjorts efter

i huvudsak samma grunder som av hemmens nuvarande huvudmän tillämpats

beträffande innevarande års stater. Dessa beräkningsgrunder torde visa

sig hållbara, då några mera betydande kostnadsförskjutningar icke kunde

förväntas under första halvåret 1938.

Skyddshemsinspektören erinrar vidare om en kostnadsfråga, som tidigare

berörts i annat sammanhang, nämligen frågan om övertagande vid de skyddshem,

vilka antingen skola helt övergå i statens ägo eller arrenderas av staten,

av inneliggande gröda jämte befintliga smådjur. Vid de med huvudmännen

för ifrågavarande skyddshem förda underhandlingarna hade överenskommits,

att smådjur och gröda skulle värderas och inlösas av staten. För de

till statsövertagande föreslagna hemmen torde denna kostnad täckas av den

beräknade inlösningssumman för varje hem, medan vid de hem, som endast

skulle arrenderas, ersättningsbeloppen i fråga finge utgå av inkomsterna från

jordbruken. I de fall de arrenderade jordegendomarna ej kunde bära denna

kostnad, borde densamma tagas i beräkning vid fastställande av anslagsbehovet

för budgetåret 1938/1939. Att angiva storleken av sådana kostnader

redan nu och upptaga dem i föreliggande statförslag hade icke varit möjligt.

De partementschefcn.

Skyddshemsinspektörens beräkning av det för driften av de statliga skyddshemmen

under första halvåret 1938 föreliggande anslagsbehovet slutar å ett

nettobelopp av i runt tal 275,000 kronor. Härvid har förutsatts, att inkomster

till ett sammanlagt belopp av omkring 106,000 kronor skulle disponeras

för utgifternas bestridande. Ehuru en dylik ordning avviker från eljest tilllämpade

budgetprinciper, anser jag mig, efter samråd med chefen för finansdepartementet,

icke böra motsätta mig att för nu ifrågavarande övergångsperiod

medgivande härtill lämnas; redan för budgetåret 1938/1939 torde inkomsterna

i fråga böra redovisas över budgeten och anslaget upptagas till

sitt bruttobelopp. I jämförelse med vad vid beräkningen i årets statsverksproposition

av anslaget till skyddsuppfostran antagits, innebär detta ett minskat

anslagsbehov av omkring 42,600 kronor. Minskningen är, enligt vad jag

inhämtat, främst att hänföra till den omständigheten, att verksamheten vid

de tre skolhemmen Norrby gård, Älvåsen och Björkåsen icke, såsom tidigare

avsetts, kommer att övertagas av staten.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

75

Den av skyddshemsinspektören tillämpade metoden för utgifternas beräkning

synes under nuvarande förhållanden vara den enda möjliga. De förutsättningar,

å vilka den bygger, torde få anses innesluta goda möjligheter för

en lämplig övergång till den nya ordningen jämväl med hänsyn till personalen.

Den verkställda beräkningen av anslagsbehovet synes mig böra godtagas.

Kungl. Maj:t torde få sedermera fastställa stater för de olika skyddshemmen

för tiden den 1 januari—30 juni 1938 i huvudsaklig anslutning

till det föreliggande förslaget.

8. Framställning1 om förhöjt statsbidrag till Drottning Sophias skyddshem.

Innan jag går in på frågan om anslagsberäkningen, torde jag få anmäla

en av styrelsen för Drottning Sophias skyddshem gjord framställning om förhöjt

statsbidrag till skyddshemmets verksamhet, över vilken framställning

yttranden avgivits av skyddshemsinspektören den 16 och av statskontoret

den 18 februari 1937. Dessförinnan anhåller jag att i korthet få redogöra

för tillkomsten av nämnda hem och dess förhållande till staten.

När för något över tre år sedan fråga uppkom om inrättande av särskilda

skyddshem för personer i åldern 18—21 år, om vilkas hänförande under barnavårdslagens

bestämmelser 1934 års riksdag beslutade, erbjöd sig stiftelsen

Drottning Sophias skyddshem att upprätta ett sådant hem för flickor. Efter

förda förhandlingar fastställdes den 27 juli 1934 följande överenskommelse

mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen:

»1. Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem åtager sig att å egendomen

Bistaborg, bestående av ’/4 mantal litt. Cab Bista nr 4 (412) och lägenheten

Bistaborg nr 1 (Bista 49), avsöndrad från 7/s mantal Bista nr 4, allt i Kalmar

socken av Uppsala län, enligt av Kungl. Majit godkänd plan, genom omoch

tillbyggnad av därstädes nu befintliga byggnader upprätta ett skyddshem

enligt 43 § 5 mom. första punkten i lagen om samhällets barnavård och

ungdomsskydd att tagas i bruk den 1 januari 1935 ävensom att där mottaga

högst 25 flickor, vilka med stöd av 22 § d) i samma lag omhändertagits för

skyddsuppfostran eller som från annat skyddshem dit överlämnas; dock alt

två av skyddshemmets platser må av stiftelsen tagas i bruk i enlighet med

stiftelsens stadgar.

2. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig ersättning av 2,000 kronor.

Ersättningen erlägges halvårsvis i efterskott.

3. Stiftelsen erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån villkorligt

utskriven elev det statsbidrag och den skyddshemsavgift, vartill

skyddshem i allmänhet äro berättigade. För varje elev, som första gången

intages i skyddshemmet, utgår av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150

kronor, som utbetalas halvårsvis i efterskott. Vid överflyttning till skyddshemmet

av elever från annat skyddshem eller från allmän uppfostringsanstalt

utgår dock icke beklädnadsbidrag av statsmedel. Elev, som utskrives,

skall av skyddshemmet förses med nödig utrustning.

4. För att sätta skyddshemmet i tillfälle att i erforderlig mån anlita läkare

för undersökning och observation av de intagna för bedömande av deras

tillstånd i psykiskt hänseende erhåller stiftelsen av statsmedel ett bidrag

av 1,200 kronor för år räknat, att utbetalas halvårsvis i efterskott. Kungl.

Majit äger utfärda särskilda föreskrifter angående användandet av bidrag,

som här avses.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

5. Stiftelsen åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för att

tillåta deras sysselsättande i arbete för annat ändamål än skyddshemmets,

trädgårdens och jordbrukets skötsel, efter samråd med statens inspektör för

skyddshemmet anordna lämplig yrkesutbildning för hemmets elever.

6. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt

skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets

skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av

statens inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till

tjänstgöring vid hemmet.

J. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke uppgått

till 8,395 (— 23 X 365), är stiftelsen berättigad till ersättning av stats
-

medel med 1 krona 65 öre = V2

1,200\

365

för varje dag, varmed det verk
-

liga antalet underhållsdagar understiger 8,395, dock att under hemmets första

verksamhetsår ersättningen för icke belagda platser skall sänkas med

25 procent.

8. Denna överenskommelse gäller tills vidare och intill tre år efter skedd

uppsägning.

9. Därest denna överenskommelse upphör att gälla till följd av uppsägning

från statens sida, utan att ny överenskommelse rörande skyddshemmets

användning träffas mellan staten och stiftelsen, skall, om stiftelsen så fordrar,

staten antingen mot skälig ersättning övertaga förenämnda egendom

med alla dit hörande byggnader, inventarier m. m. eller också ersätta stiftelsen

för de å skyddshemmet, enligt av Kungl. Maj:t godkända ritningar

verkställda om- och tillbyggnadsarbeten eller i samråd med och efter godkännande

av statens inspektör för skyddshemmet eller annan av Kungl.

Majit utsedd representant för staten, nedlagda förbättringar. Kan överenskommelse

icke träffas om beloppet av sådan ersättning, skall detta bestämmas

av tre godemän i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.

Skei- uppsägning av överenskommelsen från statens sida, av anledning att

stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser enligt densamma, eller uppsäger

stiftelsen överenskommelsen, inträder däremot icke sådan ersättningsskyldighet

för staten.

10. Så snart det nya skyddshemmet är färdigt att tagas i bruk för sitt ändamål,

upphör den av Kungl. Majit genom brev till statskontoret den 12 juni

1925 fastställda överenskommelsen mellan Kungl. Majit och kronan samt

Drottning Sophias skyddshem rörande mottagande därstädes av vanartade,

för skyddsuppfostran omhändertagna flickor m. m. att gälla.»

De belopp, som enligt den sålunda fastställda överenskommelsen tillkomma

stiftelsen, nämligen i punkten 2 angiven ersättning, i punkten 3 omförmälda

statsbidrag och beklädnadsbidrag, i punkten 4 angivet läkarbidrag

samt i punkten 7 omförmäld ersättning utbetalas av statskontoret från det

ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran.

Plan för det nya skyddshemmet fastställdes av Kungl. Majit den 7 juni

1934.

De för ålderskategorien 18—21 år särskilt inrättade skyddshemmen berördes

icke av 1936 års riksdagsbeslut i vidare mån, än att för dem fastställdes

beteckningen ungdomshem, att avgörande träffades i fråga om det av

Jönköpings läns landsting för ynglingar inrättade skyddshemmet Höredas

övertagande av staten, samt att, beträffande skyddshemmet Bistaborg, det bi
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

77

drag av sammanlagt 1,200 kronor för elev och år, som nu utgår dels såsom

statsbidrag och dels såsom skyddshemsavgift, bestämdes skola helt utgå från

statsverket direkt till skyddshemmet. De närmare villkoren för skyddshemmet

Höredas övertagande samt frågan om nämnda hems omorganisation

skulle göras till föremål för särskild utredning. Anledningen till uppskovet

med vidtagande av åtgärder beträffande dessa hem var den, att större erfarenhet

rörande verksamheten vid desamma ansågs erforderlig, innan frågan

om eventuella förändringar av deras organisation upptogs till övervägande.

För Höredas vidkommande föreligger nu ett av utredningsmännen

utarbetat förslag, som redan behandlats i det föregående. Beträffande skyddshemmet

Bistaborg har någon närmare utredning ännu icke åvägabragts.

I förevarande framställning från styrelsen för sistnämnda skyddshem anföres

i huvudsak följande.

Under kalenderåret 1936 hade inkomsterna vid skyddshemmet, stiftelsens

ränteinkomster inberäknade, uppgått till kronor 37,539: 78, medan utgifterna

utgjort kronor 40,535: 19. Det hade alltså uppstått en brist för nämnda

år av kronor 2,995:41. Till belysande av detta förhållande åberopades följande

räkenskapssammandrag.

Inkomster:

Bidrag från barnavårdsnämnder ...

Statskontoret, hyresbidrag.........

» läkararvode.........

» utrustningsbidrag....

» för ej belagda platser

» bidrag i övrigt......

Influtna räntor...................

Diverse inkomster:

Lantbruk & trädgård...........

Rättarens inackordering.........

Allmänning & soldattorp........

Brist.............................

..........kr. 22,298: 55

.......... » 2,000: —

.......... » 1,200: —

.......... » 2,850: —

.......... » 1,384:76

.......... » 4,142: 22 kr. 33,875: 53

..........kr. 2,713:25

kr. 732: 53

»> 203:40

» 15:07 » 951:— kr. 3,664:25

......................._*_2,995: 41

Kronor 40,535: 19

Utgifter:

Fastighetens underhåll..........................kr. 3,876:03

Bränsle........................................ » 1,333: 50

Elektriskt ljus................................. » 731: 93 kr.

Löner...................................................... »

Inventarieanskaffning (även inräknat lantbruksin
ventarier

kr. 911;—).........................kr. 3,112:07

Matvaror, specerier, husgeråd m. m.............. » 5,424: 65

Kläder, skodon, linne etc. åt eleverna............ » 4,328: 54

Läkararvode................................... » 1,000: —

Utgifter för:

Sjukvård 425: 09, telefon 214: 85, frakt 270: 85,

i trädgård 214: 75, lantbruk 1,126: 79, flitpengar

303:—, villkorlig utskrivning 112:50........ » 2,667:83

Diverse och oförutsett.......................... » 2,437:93 »

5,941: 46

15,622: 71

18,971: 02

Kronor 40,535: 19

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Bland utgifterna vöre icke medräknade kostnaderna för om- och tillbyggnad

av den södra gårdsflygeln till rättarbostad och av ladugård m. m., kronor

7,020: 50. Med detta belopp hade i stället gårdens bokförda kapitalvärde

blivit höjt.

Vid uppgörande av inkomst- och utgiftsstat för år 1937 hade den strängaste

sparsamhet iakttagits. Icke desto mindre måste för året räknas med

en brist av 1,900: — kronor. Orsaken till svårigheten att balansera staten

vöre närmast att söka i det jämförelsevis höga avlöningskontot. De nödvändiga

kvalifikationerna hos föreståndarinnan, lärarinnorna och rättaren hade

medfört följande lönestat:

Föreståndarinnan.................................... kronor 2,400

Lärarinnorna, 4 å 1,900: —, .......................... » 7''600

Rättaren............................................ » 3^000

Till summan härav .................................. kronor 13,000

komme för vikarieersättningar och pensionsavgifter samt för

resor i tjänsten ...................................... kronor 3,000

således tillhopa kontanta utgifter ........................ kronor 16,000

Häri vöre icke inräknade kostnaderna för föreståndarinnans och lärarinnornas

vivre m. m., men dessa påfördes under andra titlar i staten.

Med hänsyn till det mycket krävande klientelet hade enligt de gångna

årens erfarenheter visat sig i högsta grad behövligt att än ytterligare utöka

vårdpersonalen, som ansträngdes över hövan, då de intagna flickorna måste

stå under oavbruten tillsyn och beredas sysselsättning även under sön- och

helgdagar samt under arbetsdagarnas lediga timmar. Anställandet av en

avlösare hade visat sig oundgängligt, för att icke personalens krafter skulle

undergrävas av överansträngning. Styrelsen hade tänkt sig i sådan egenskap

en person med liknande kompetens som lärarinnorna. Denna borde vid sidan

av sin uppgift att avlösa dessa dessutom hava åliggandet att såsom assistent

åt föreståndarinnan ombesörja en avsevärd del av hennes expeditionsgöromål,

vilka under nuvarande förhållanden toge hennes tid allt för mycket

i anspråk till förfång för hennes viktiga personalvårdande uppgifter.

Assistenten syntes t. ex. kunna anförtros matrikelföringen, besörjandet av

brevväxling och, kanske allra mest behövligt, ombesörjandet av räkenskapsbokföringen

på platsen, inklusive smärre upphandlingar, ävensom ekonomivården

i vissa delar, allt naturligtvis under föreståndarinnans ledning och

kontroll. Assistentens kontanta lön, vivre, pensionsbidrag, semestervikarie

m. m. beräknades kräva kr. 3,000: —.

Förut lämnade redogörelse över institutionens inkomster och utgifter tolde

visa, att denna icke kunde utan ökat tillskott ikläda sig skyldigheten att vid

hemmet hålla ytterligare personal. Ej heller vöre det för hemmet möjligt att

i en för flickornas utbildning tillräcklig omfattning anskaffa önskvärda arbetsredskap

såsom vävstolar, symaskiner m. m. utöver vad som funnes. Härtill

erfordrades ett bidrag av omkring 2,000 kronor.

Hemmet uppbure den sedvanliga ersättningen för intagna flickor från stat

och kommun. Då samtliga eleverna tillhörde ålderskategorien över 18 år,

vöre de otvivelaktigt redan på grund därav och såsom följd av sin föregående

livsföring i behov av en påverkan av betydligt mera ingående art än de

yngre eleverna vid andra skyddshem.

Till täckande av bristen i staten........................ kronor 1,900

samt av nyssnämnda kostnader, nämligen för en assistent .... » 3*000

och för arbetsredskap, .................................. » 2^000

erfordrades alltså tillhopa .............................. kronor 6,900

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

79

Med en beräkning av 23 elever skulle detta belopps fyllande påkalla en

höjning av statsanslaget med 300 kronor för varje elev.

Under åberopande av vad sålunda anförts har styrelsen anhållit att för

innevarande år och framdeles tillsvidare erhålla förhöjning i statsbidraget

med minst 300 kronor för varje vid skyddshemmet intagen elev.

Vid framställningen fanns även fogad följande

Stat för år 1937.

Inkomster.

Bidrag från barnavårdsnämnder...........

Statskontoret, hyresbidrag...............,

t> läkararvode.................

» utrustningsbidrag............

» bidrag i övrigt..............

Influtna räntor...........................

Diverse inkomster.,.......................

Brist.....................................

kr. 23,500: —

» 2,000: —

» 1,200: —

» 2,500: —

» -4,100: - kr. 33,300: —

............ » 3,000: —

............ » 1,000: —

............ » 1,900: —

Summa kronor 39,200: —

Utgifter.

Fastighetens underhåll..........................kr. 2,500: —

Bränsle........................................ » 1,500: —

Elektriskt ljus................................. » 800: —

Löner......................................... » 16,000: —

Inventarieanskaffning........................... » 2,000: —

Matvaror, specerier, husgeråd m. m.............. » 5,500: —

Kläder, skodon, linne etc. åt eleverna............ » 4,500: —

Läkararvoden.................................. » 1,200: —

Utgifter för sjukvård, telefon, frakter, trädgård,

lantbruk, flitpengar, villkorligt utskrivna....... » 2,700: —

Diverse och oförutsett.......................... » 2,500: —

kr.

39,200: —

Summa kronor 39,200: —

Yttranden.

Behovet av den föreslagna personalökningen vitsordas av skyddsliemsinspektören,

vilken även tillstyrker skyddshemsstyrelsens förslag örn inköp

av inventarier för undervisningsändamål. Såsom skäl anföres dels, i förstnämnda

hänseende, skyddshemmets synnerligen svårbehandlade klientel, dels,

beträffande behovet av ifrågavarande inventarier, att elevernas utbildning

torde vara en av skyddshemmets mest betydelsefulla uppgifter. Såsom ytterligare

anledning till den beräknade bristen åberopar skyddshemsinspektören

vidare den omständigheten, att övriga omkostnader vid ett skyddshem av

Bistaborgs karaktär måste bliva förhållandevis höga. Skyddshemsinspektören

anser framställningen så till vida väl motiverad, men tillstyrker, att

tills vidare endast ett extra bidrag av 6,900 kronor beviljas skyddshemsstyrelsen.

För utrönande av det framtida behovet av förhöjning av det för närvarande

utgående statsbidraget föreslår skyddshemsinspektören, alt närmare

utredning verkställes rörande skyddshemmets personalbehov och övriga örn
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

kostnader. Därvid borde även undersökas, om icke statsbidraget skulle beräknas

efter samma grunder och utbetalas på liknande sätt, som föreslagits

för övriga stiftelsehem, ävensom om icke för avhjälpande av den besvärliga

platsbristen platsantalet vid hemmet lämpligen borde utökas med tanke särskilt

på svårigheten att placera gravida flickor.

Med hänsyn till den av skyddshemsinspektören uttalade uppfattningen förklarar

statskontoret sig icke vilja motsätta sig bifall till framställningen, på

sätt inspektören föreslagit. Statskontoret ansluter sig även till dennes förslag

örn en närmare utredning av skyddshemmets behov av ökat statsbidrag. För

anvisande av det extra bidraget för år 1937 föreslår statskontoret anlitande av

förslagsanslaget till skyddsuppfostran.

Departementschefen.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har avsikten varit, att,

sedan ytterligare erfarenhet vunnits rörande verksamheten vid skyddshemmet

Bistaborg, närmare utredning skulle verkställas, innan beslut fattades

angående skyddshemmets framtida organisation och vidgad ekonomisk medverkan

från statens sida vid den där bedrivna verksamheten. Under sådana

förhållanden anser jag det uteslutet att nu gå längre i tillmötesgående av

skyddshemsstyrelsens framställning än som förordats i de över densamma

avgivna yttrandena. Å andra sidan torde det vara nödvändigt att nu lämna

styrelsen det ekonomiska stöd, som för verksamhetens behöriga bedrivande

under innevarande år synes erforderligt. De anförda skälen motivera tillfyllest

ett sådant understödjande från statens sida av skyddshemmets verksamhet.

Jag förordar alltså, att styrelsen för Drottning Sophias skyddshem

tillerkännes ett tillfälligt driftbidrag för innevarande kalenderår av 6,900 kronor.

I enlighet med statskontorets uttalande synes bidraget i fråga böra utbetalas

från anslaget till skyddsuppfostran. Jag har för avsikt att låta under

innevarande år verkställa den avsedda undersökningen av skyddshemmet

Bistaborgs organisatoriska och ekonomiska förhållanden.

4. Anslagsbehovet.

Den å departementets byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden verkställda

beräkningen rörande det för budgetåret 1937/1938 erforderliga anslagsbeloppet

till skyddsuppfostran har i statsverkspropositionen, femte hu
-

vudtiteln, punkten 71 sammanställts på följande sätt.

Statsbidrag och ersättning till barnavårdsnämnder ...... kronor 235,000

Vissa ersättningar till skyddshem enligt särskilda avtal

ävensom bidrag till avlöningar åt befattningshavare vid

åkerbrukskolonien Hall .......................... » 320,000

Statsbidrag till skyddshem enligt för närvarande gällande

grunder (för vård som lämnas under tiden 1/7 1936—

31/i2 1937) » 400,000

Kostnader för statliga skyddshem under första halvåret

1938 m. m....................................... » 405,000

Summa kronor 1,360,000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

81

Denna beräkning har sedermera underkastats en ny granskning å nämnda

byrå dels med anledning av de av statskontoret och länsstyrelserna jämlikt

§ 6 i kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) redovisade beloppen av för vård

under budgetåret 1935/1936 utbetalade statsbidrag, dels ur synpunkten av de

i det föregående framställda förslagen.

Den i sammanställningen upptagna posten: statsbidrag och ersättning till

barnavårdsnämnder har därvid ansetts kunna minskas med 5,000 kronor till

230.000 kronor. Med anledning av den av skyddshemsinspektören numera

verkställda detaljerade beräkningen av kostnaderna för de statliga hemmen

under första halvåret 1938 kan posten: kostnader för statliga skyddshem

minskas med 42,600 kronor. Å andra sidan har till tidigare beräknade belopp

å statsbidrag till skyddshem lagts det förut omförmälda extra bidraget

till Drottning Sophias skyddshem, 6,900 kronor. Den nu verkställda

omräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1937/1938 utvisar sålunda

ett anslagsbehov av 1,319,300 kronor.

Departementschefen.

En beräkning av nu ifrågavarande anslagsbehov rör sig med åtskilliga

nya och osäkra faktorer, och måste därför bliva i viss grad approximativ.

Med detta förbehåll har jag ingenting att erinra mot den verkställda uppskattningen

av anslagsbehovets storlek, vilken synes hava skett med erforderlig

försiktighet. I anslaget har även medräknats statsbidrag från den 1

november 1936 till de genom förut omförmälda provisoriska anordning vid

Stockholms stadsmissions skyddshem Skarvik—Tallåsen utvunna 20 nya

platserna enligt samma grunder, som gälla för övriga platser vid skyddshemmet.

Till ifrågavarande anslags användande för nämnda ändamål torde

medgivande böra inhämtas av riksdagen. Den beräknade slutsumman torde

böra avrundas till 1,320,000 kronor.

I det föregående har jag angivit behovet av anslag till vissa byggnadsarbeten

vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem för budgetåret 1937/

1938 till 1,375,000 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 1,575,000

kronor.

För nu berörda båda ändamål erfordras alltså medel till ett belopp, som

med sammanlagt 240,000 kronor understiger vad som tidigare beräknats.

Å andra sidan hava medel å skattebudgeten icke upptagits för den kapitalökning

å fonden för låneunderstöd, som är nödvändig för beviljande av

lån till Stockholms stadsmission och svenska diakonissällskapet under nästkommande

budgetår, tillsammans uppgående till 250,000 kronor.

Det totala medelsbehovet överstiger* alltså det tidigare beräknade med

10.000 kronor. Chefen för finansdepartementet torde senare få anmäla frågan

örn sättet för täckande av sagda anslagsbelopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 177.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Majlis proposition nr 177.

IX. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående i skilda hänseenden anförts får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de jämkningar i den år 1936 beslutade

skyddshemsorganisationen, som jag i det föregående angivit;

dels besluta, att örn- och tillbyggnadsarbeten vid skyddshemmen

Sundbo, Forsane, Ljungaskog, Johannisberg, Höreda

och Sonestorp ävensom byggnader för de till upprättande

föreslagna skyddshemmen i Vänersborg, Sollefteå samt Troxhammar

i Skå socken skola utföras i huvudsaklig anslutning

till av mig förordade planer;

dels till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt

skol- och yrkeshem m. fl. för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av..............kronor 1,375,000;

dels till skyddsuppfostron för samma budgetår anvisa ett

förslagsanslag av......................kronor 1,320,000;

dels medgiva, att från sistnämnda anslag må till stiftelsen

Drottning Sophias skyddshem utgå ett tillfälligt driftbidrag

för verksamheten under år 1937 vid skyddshemmet Bistaborg

av högst 6,900 kronor;

dels medgiva, att från samma anslag må i enlighet med av

mig angivna grunder utgå statsbidrag ej mindre till Stockholms

stadsmission för inrättande från och med den 1 november

1936 vid dess skyddshem Skarvik—Tallåsen av en provisorisk

avdelning och till den vid samma avdelning bedrivna

verksamheten, än även från och med den 1 januari 1938 till

städerna Stockholm och Göteborg, samtliga enskilda sammanslutningar

och stiftelser, vilka komma att bedriva skyddshemsverksamhet,

samt huvudmännen för de skyddshem,

som komma att nedläggas;

dels medgiva, att Jönköpings läns landsting, i och med

statens övertagande av verksamheten vid Höreda skyddshem,

befrias från återbetalningsskyldighet för ett för anskaffande

av viss materiell beviljat lån å 4,000 kronor, under

villkor att landstinget utan ersättning överlämnar samma materiell

till staten, ävensom att sagda lån må avskrivas ur räkenskaperna

för fonden för låneunderstöd;

dels medgiva, att nämnda landsting från angivna tidpunkt

likaledes befrias från återbetalningsskyldighet för fastigheten

1/2 mantal Långanäs nr 1 (l1) i Höreda socken åvilande andel

i lån från statens avdikningslånefond, ävensom att återstående

ogulden del av samma lån avskrives ur räkenskaperna för

fonden;

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

83

dels medgiva, att för inrättande vid skyddshemmet Skarvik—Tallåsen

av nya avdelningar ävensom för utförande vid

skyddshemmet Sjötorp av vissa om- och tillbyggnadsarbeten

må, i huvudsaklig överensstämmelse med de av mig förordade

villkoren, beviljas lån till Stockholms stadsmission å

360,000 kronor och till svenska diakoniss-sällskapet å 70,000

kronor, skolande förstnämnda lån utgå med 180,000 kronor

under budgetåret 1937/1938 och 180,000 kronor under budgetåret

1938/1939;

dels bland utgifter för kapitalökning under rubrik Statens

utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd för budgetåret

1937/1938 anvisa

a) till Lån till svenska diakoniss-sällskapet för om- och till
byggnadsarbeten

vid skyddshemmet Sjötorp ett reservationsanslag

av................................kronor 70,000;

b) till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar ett reservation

s a n s l a g av......................kronor 180,000;

dels ock bland utgifter för kapitalökning under rubriken

Fonden för förlag till statsverket till Förskott av kostnader

för inlösen av yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av

lånemedel, av 859,400 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Bilaga.

Till KONUNGEN.

Sedan 1936 års riksdag med de erinringar, sammansatta stats- och andra

lagutskottet därutinnan anfört i sitt utlåtande nr 1, godkänt Eders Kungl.

Maj:ts proposition nr 219, med förslag till omorganisation av skyddshemsverksamheten

m. m., har Eders Kungl. Maj:t den 12 sistlidne juni uppdragit

åt undertecknade, borgmästaren i Simrishamn Gustaf Ehrnberg och

folkskolläraren i Borås Josef Weijne, att, i anslutning till vad föredragande

departementschefen anfört i statsrådsprotokollet vid föredragningen av

ovan nämnda proposition och med beaktande jämväl av vad riksdagens vederbörande

utskott i frågan uttalat, vidtaga följande förberedande åtgärder

för omorganisation av skyddshemsverksamheten:

1) att, efter förhandlingar med huvudmännen för skyddshemmen Sundbo,

Boda och Johannisberg, avgiva förslag till avtal rörande statens övertagande

med äganderätt av dessa skyddshem;

2) att dels verkställa beräkning av den ersättning, som skall utgå för

anstaltsbyggnaderna vid nämnda tre skyddshem, dels ock låta ombesörja

värdering av jordegendomar jämte till jordbruket hörande byggnader och

inventarier vid dessa skyddshem;

3) att, i samråd med vederbörande anstaltsstyrelser, vidtaga förberedande

åtgärder beträffande erforderliga ny- och ombyggnadsarbeten vid samma

skyddshem;

4) att, efter förhandlingar med respektive skyddshems huvudmän, avgiva

förslag till avtal rörande

a) arrende av de skyddshem, som jämlikt den godkända organisationsplanen

skola arrenderas av staten,

b) driften av de skyddshem, som enligt nyssnämnda organisationsplan

förutsättas skola fortsättningsvis drivas av stiftelser och enskilda sammanslutningar

samt

c) uppehållande vid skyddshemmen Klockarsvedja och Håkanstorp, vilka

enligt samma plan ifrågasättas skola efter viss övergångstid nedläggas,

av verksamheten under nämnda tid;

5) att i samråd med vederbörande anstaltsstyrelser verkställa utredning

dels rörande de lokalförbättringar, som må erfordras vid de i förutnämnda

organisationsplan såsom skolhem och hemskolor upptagna skyddshemmen,

dels ock — med särskilt beaktande av jordbrukets förhållanden vid respektive

hem — rörande personalbehovet vid skolhemmen; samt

6) att i samråd med skyddshemsinspektören dels överväga frågan örn

yrkeshemsorganisationens lämpliga utformning i södra Sverige och möjligheterna

att i den nya skyddshemsorganisationen inordna skyddshemmet

Stenfors såsom skolhem, dels ock avgiva förslag beträffande de åtgärder,

som må befinnas erforderliga beträffande skyddshemmet Höredas ställning

inom den nya organisationen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 177.

85

De sålunda för omläggning av skyddshemsverksamheten tillkallade sakkunniga

hava numera slutfört sitt uppdrag och få härmed i underdånighet

avgiva följande berättelse.

Redogörelse för arbetets bedrivande.

Undertecknad, Weijne, bär dels under några dagar i slutet av juli månad,

dels ock under tiden från den 24 sistlidne augusti till september månads

utgång verkställt en del förberedande undersökningar och utredningar.

De sakkunniga hava därefter under oktober och november samt förra delen

av december månader gemensamt eller var för sig, i regel under samarbete

med skyddshemsinspektören, bedrivit förhandlingar med skyddshemmens

nuvarande huvudmän och styrelser samt i övrigt arbetat med uppdragets

fullgörande. Därvid har samförstånd så gott som undantagslöst uppnåtts

med huvudmännen i fråga om de mera väsentliga spörsmål som uppgiften

avsett. Sammanträffandena med skyddshemmens representanter hava i

allmänhet ägt rum på respektive hem. Vid värderingar av byggnader samt

uppgörande av vissa byggnadsplaner hava de sakkunniga biträtts av arkitekten

i järnvägsstyrelsen Birger Jonsson.

Till de sakkunniga har remitterats, för att tagas under övervägande vid

fullgörandet av deras uppdrag, en av styrelsen för Svenska Diakonissällskapets

skyddshem å Sjötorp ingiven framställning angående lån för visst byggnadsföretag

vid hemmet.

Skyddshemmen Norrgårds och Margretelunds inpassande i

organisationen m. m.

I Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 219, till årets riksdag föreslogs, att

bland andra Fröbergska stiftelsens skyddshem å Norrgård skulle nedläggas.

Margretelunds skyddshem i Lidköping hade av skyddshemssakkunniga

ifrågasatts som jordbrukshem för i andligt avseende sent utvecklad ungdom.

Därmed avsågs huvudsakligen elever i skolhem, vilka vid 15 års ålder,

då utskrivning från hemmet måste ske, ej äro mogna att på egen hand

reda sig i livet och som icke visat sig så svårbehandlade, att de behöva överföras

till yrkeshem av strängare karakär. Föredragande departementschefen

uttalade häremot, att det tillsvidare borde anstå med lösandet av detta

jämförelsevis mindre väsentliga differentieringsproblem. Härav följde emellertid

icke, att Margretelunds skyddshem skulle nedläggas. Först senare, vid

övergångstidens slut, borde man taga definitiv ställning till spörsmålet örn

vilka hem som skulle upphöra nied sin verksamhet. Departementschefen

sade sig i någon mån vid sitt ställningstagande till föreliggande spörsmål

vara påverkad av det förhållandet, att ledningen för Håkanstorps skyddshem,

vilket av de sakkunniga föreslagits beträffande flickorna få enahanda

uppgift som Margretelund i fråga örn pojkarna, avböjt att ställa hemmet till

förfogande för ändamålet, liksom därav att ledningen för Margretelund givit

tillkänna starka betänkligheter mot den föreslagna ändringen av hemmets

verksamhet.

Vid frågans behandling i riksdagen yrkades i olika motioner, dels att

Norrgårds skyddshem skulle bibehållas och ingå i den nya organisationen

såsom ett kombinerat skol- oell yrkeshem, dels ock att de föreslagna yrkeshemmens

antal måtte utökas till fyra samt att Margretelund skulle bibehållas

såsom yrkeshem, och att de för yrkeshemmen föreslagna upptagningsområdena

borde regleras med hänsyn härtill.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Till stöd för motionerna anfördes främst, att nämnda hem tillkommit genom

donationer, som icke tilläte hemmens användande för annat ändamål,

samt att staten genom inordnande av dessa hem i den nya organisationen

skulle besparas de väsentliga utgifter, som föreslagits för örn- och tillbyggnader

av Ljungaskogs och Forsane skyddshem.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet sade sig icke kunnat undgå

att tillmäta de i motionerna framförda synpunkterna -—- främst angelägenheten

av att donationsmedlen bevarades och utnyttjades — väsentlig betydelse.

Utskottet ville därför förorda ett ytterligare övervägande av förslaget

i dessa delar, innan slutlig ståndpunkt toges till detsamma, och att i

avbidan härå de föreslagna örn- och tillbyggnaderna vid Forsane och Ljungaskogs

skyddshem finge anstå. Vid den undersökning, utskottet sålunda förordade,

borde närmare klarläggas konsekvenserna med hänsyn till gällande

donationsvillkor av ett genomförande av skyddshemssakkunnigas förslag,

i samband varmed det bleve tillfälle att även ur andra synpunkter till förnyad

prövning upptaga frågan om donationshemmens lämpliga inordnande

i den nya organisationen, måhända genom annan indelning i upptagningsområden

än i propositionen föreslagits, eventuellt dessas förminskande, utan

att det huvudsyfte äventyrades, som propositionen velat tillgodose.

Innan de sakkunniga gå att närmare angiva sin syn på ett eventuellt inordnande

av Norrgårds och Margretelunds skyddshem i den nya organisationen,

vilja de uttala, att det måste anses självklart, att de donationer, som

äro knutna vid verksamheten bland vanvårdad eller vanartad ungdom, böra

bevaras för sitt ändamål. Ä andra sidan äj- det dock de sakkunnigas bestämda

uppfattning, att förekomsten av donationsmedel icke får förrycka

den blivande organisationen och därigenom göra denna mindre ändamålsenlig.

Vad först beträffar Norrgård var skyddshemssakkunnigas ställningstagande

till nämnda hem förnämligast dikterat av det ringa behovet av skyddshemsplatser

inom den del av landet, bortsett från Kalmar län, som Norrgård

rimligen borde betjäna. De sakkunniga ansågo jämväl, att hemmets läge

i omedelbar närhet av tätbebyggelse inom Kalmar stad försvårade dess användning

till yrkeshem, samt att anstaltsbyggnadens storlek och mindre

hemliknande beskaffenhet gjorde skyddshemmet mindre lämpligt som skolhem.

För att ytterligare klargöra behovet av anstaltsplatser hava de sakkunniga

fortsatt den undersökning angående antalet nykomna elever från skilda

delar av landet, som skyddshemssakkunniga verkställde för en femårsperiod.

De sakkunniga hava alltså infordrat uppgifter även för tiden 1 januari

1935—30 juni 1936. Av de lämnade uppgifterna framgår, att från Kalmarlän

överlämnats för skyddshems vård 8 elever under 15 år, då däremot för

övriga delar av landet motsvarande intagningssiffror varit vida lägre. Från

de kringliggande länen, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands och Blekinge, vilka

kunna tänkas att gemensamt med Kalmar bilda upptagningsområde för

ett skolhem å Norrgård, intogs endast en elev i motsvarande ålder.

Även örn intagningssiffran från dessa län är mycket låg, vilket också

skyddshemssakkunniga framhållit, torde det med hänsyn till det relativt

stora platsbehov för yngre elever, som trots den allmänna nedgången alltjämt

gör sig gällande för Kalmar län, kunna få anses vara befogad att utnyttja

Fröbergska stiftelsens donationsmedel för ordnande av ett mindre

skolhem å Norrgård.

En tänkbar utväg vore, att det ifrågasatta skolhemmet å Norrgård även

erhölle en del elever från de delar av Skåne, sorn gränsa mot Småland eller

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

87

norra Blekinge. Emellertid framgår klart av den förnyade undersökningen, att

behovet av skyddshemsplatser för Skånes del fortfarande är så stort, att man

ej genom upprättandet av ett skolhem å Norrgård kan nedbringa den för

Skåne föreslagna organisationen av två skolhem, Östra Spång och Råby,

samt ett yrkeshem, Ljungaskog. Däremot kan man tänka sig, att vid stor

tillströmning av elever till skolhemmen i Skåne en överföring till Norrgård

är möjlig.

Efter överläggning och i samråd med representanter för Fröbergska stiftelsen

vilja de sakkunniga föreslå, att stiftelsen upprättar ett skolhem vid

Norrgård. Å den tämligen stora egendom, som skyddshemmet disponerar,

synes lämplig plats för ett hem för yngre elever kunna erhållas på tämligen

långt avstånd från såväl nuvarande anstaltsbyggnad som tätare bebyggelse.

De sakkunniga anse, att skolhemmet bör byggas för högst 25

elever.

Återstår att finna lämplig användning för den stora anstaltsbyggnaden

och egendomen i övrigt. Enligt de sakkunnigas förmenande skulle detta ske,

örn anstaltsbyggnaden användes till lärlingshem. I skyddshemssakkunnigas

andra betänkande erinrades örn att Stockholms stad upprättat lärlingshem,

där bland annat villkorligt utskrivna skyddshemselever mottagas. Skyddshemssakkunniga

förmenade, att det sätt varpå huvudstaden löst denna fråga

kunde vara en förebild för andra större städer. Emellertid varnade

skyddshemssakkunniga för alt draga samman villkorligt utskrivna skyddshemselever

från skilda trakter till ett och samma lärlingshem. När de sakkunniga

trots att Kalmar icke är någon särskilt stor stad vilja förorda upprättandet

av ett lärlingshem för från skolhemmet villkorligt utskrivna elever,

är det med tanke på att Fröbergska stiftelsen dels får ett ganska begränsat

upptagningsområde, dels ock skall taga vård örn icke blott vanartade

utan även vanvårdade ynglingar från i stort sett samma upptagningsområde.

Lärlingshemmet synes kunna bereda utrymme och vård för båda dessa

grupper av ungdomar, utan att någon risk för olämplig påverkan från endera

gruppen behöver föreligga. Det gäller ju här skyddshemselever, som,

örn de icke intagas på lärlingshem, i vart fall komma att utskrivas och

vistas tillsammans med andra ungdomar ute i samhället.

Beträffande Fröbergska stiftelsens ekonomiska förhållanden, så komme

stiftelsen vid ett bifall till ovan skisserade förslag att för å skolhemmet intagna

erhålla statsbidrag med 900 kronor per elevplats och år samt från

barnavårdsnämnderna, bortsett från de fall, där Fröbergska stiftelsen skall

tillhandahålla friplatser, 300 kronor för elev och år. För å lärlingshemmet

intagna villkorligt utskrivna skyddshemselever kan erhållas bidrag av staten

och barnavårdsnämnderna med intill 600 kronor per elev och år. Med hänsyn

lill de betydande ekonomiska resurser, som stiftelsen förfogar över, synes

det icke möta några svårigheter att hålla verksamheten i gång med här

nämnda bidrag.

Den av de sakkunniga ovan föreslagna organisationen av Norrgård torde

väl tillgodose donators önskemål, då såväl vanartade som vanvårdade ynglingar

beredas vård.

De sakkunniga övergå därefter till att framställa förslag angående Margretelunds

inpassande i organisationen. Detta kan, enligt de sakkunnigas

förmenande, ske på något av följande sätt:

1. Hem för i andligt avseende sent utvecklade ynglingar över den egentliga

skolåldern.

2. Yrkeshem för ett med Forsane delat upptagningsområde.

3. Yrkeshem för hela västra Sverige med undantag av Göteborg.

För ali ytterligare utröna behovet av etl sådant hem, som nämnes under

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

punkt 1), hava de sakkunniga till skyddshemsstyrelserna riktat en rundfråga

och anmodat styrelserna att framställa sina synpunkter i ämnet. Svar

lia va inkommit från nästan samtliga tillfrågade. De inkomna svaren giva

vid handen, att man beträffande de manliga skyddshemmen allmänt vitsordar

behovet av ett hem av angiven typ. Styrelserna uppgiva sig hava

sammanlagt 35-—40 pa skyddshemmen nu intagna elever, vilka lämpligen

höra hemma på en anstalt för efterblivna. Även om hänsyn tages till att

i denna siffra äro inräknade en del elever i skolåldern, för vilka hittills

icke ifrågasatts något specialhem, återslår ändå tillräckligt antal ynglingar

för att motivera ett jordbrukshem för elever över den egentliga skolåldern

De sakkunniga hava därför kommit till den uppfattningen, att såväl hänsyn

till de elevgrupper, det här gäller, som tanken på effektiviteten i de vanliga

skyddshemmens arbete motivera upprättandet av specialhem för i andligt

avseende något efterblivna elever.

I detta sammanhang vilja de sakkunniga erinra örn, att den här föreslagna

organisationen under en längre tid och med stor fördel prövats i bland

annat Danmark och Finland.

Ett specialhem av ovan angivet slag för manliga elever kräver ett tämligen

stort jordbruk men en relativt enkel och hillig förläggning. Önskvärt

är dessutom, att hemmet är någorlunda centralt beläget. Ur dessa synpunkter

äro såväl Margretelund som Forsane väl lämpade för ändamålet.

Däremot måste de sakkunniga bestämt avvisa den i alternativet 2) nämnda

möjligheten, att Margretelund och Forsane gemensamt skulle vara yrkeshem

för västra delen av landet. Riksdagen uttalade bland annat i här föreliggande

fråga, att vid en eventuell minskning av upptagningsområdena för

yrkeshemmen man icke finge äventyra det huvudsyfte, som propositionen

velat tillgodose. Enligt de sakkunnigas mening komme så att ske vid en

uppdelning av yrkeshemsklientelet i västra Sverige på två hem. Gjorda beräkningar

utvisa, att Margretelund och Forsane vid en sådan uppdelning

endast skulle erhålla 20—30 elever vartdera. Bortsett från det ekonomiskt

mindre ändamålsenliga i att upprätta allt för små yrkeshem omintetgör ett

så ringa elevantal tillräcklig differentiering i yrkesvalet inom skyddshemmet,

vilket måste anses vara ett av reformens huvudsyften.

Den ändamalsenligaste lösningen av föreliggande organisationsspörsmål

måste därför vara, att ett av hemmen Margretelund och Forsane få ägna sig

åt utbildning av yrkeselever, medan det andra blir specialhem för i andligt

avseende sent utvecklade elever över den egentliga skolåldern.

Från styrelsen för Margretelund hava de sakkunniga, på därom vid förhandlingar

framställd begäran, erhållit en skrivelse, vari styrelsen utvecklar

sin uppfattning örn hemmets framtida användning. Stvrelsen understryker

sin förut hävdade uppfattning, att Margretelund alltjämt bör bibehållas

vid sin uppgift att enligt lagen örn samhällets barnavård omhändertaga

och fostra vanartiga och .sedligt försummade barn, för vilka den donation

tillkommit, som ligger till grund för hemmets upprättande. Styrelsen

föreslår, att Margretelund omändras till ett yrkeshem av den typ, skyddshemssakkunniga

föreslagit beträffande Forsane samt organiseras i enlighet

med de av riksdagen antagna principerna för detta slag av skyddshem med

Östergötlands, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och

Värmlands län som upptagningsområde.

För att skapa förutsättningar för genomförande av detta förslag förklarar

sig styrelsen villig att under förutsättning av stadsfullmäktiges i Lidköping

godkännande medverka till en lösning enligt följande huvudsakliga

grunder:

1. Styrelsen överlämnar åt staten nyttjanderätten till stiftelsens jord och

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kmml. Majlis proposition nr 177.

89

byggnader jämte vid överlämnandet befintliga levande och döda inventarier

för en tid av 25 år. Upplåtelsen sker utan annan ersättning än nedan under

punkt 7) angives, och egendomen övertages i befintligt skick efter syn, som

verkställes enligt de i nyttjanderättslagen angivna grunder.

2. Staten övertager det ekonomiska ansvaret för verksamheten och skall

under upplåtelsetiden bestrida kostnaderna för underhåll i fullständigt och

gott skick av byggnader och för försäkring av desamma till betryggande

värden samt svara för å fastigheterna belöpande skatter och onera, vilka förfalla

till betalning under upplåtelseliden, ävensom svara för jordbrukets

rationella skötsel.

3. Till bestridande av kostnaderna för hemmets utbyggande enligt den av

riksdagen godtagna planen för yrkeshem bidrager stiftelsen med en summa

av kronor 150,000: —. Överskjutande belopp gäldas av staten, som likaledes

har att svara för utrustning av verkstäder och nyanskaffning av inventarier till

de nya förläggningarna. Vad i punkt 2) sägs örn statens underhåll och försäkring

av byggnader gäde jämväl beträffande byggnader, som staten uppfört

enligt förevarande punkt.

Återstoden av stiftelsens till cirka 250,000 kronor nu uppgående kapital

fonderas. Den årliga avkastningen må förslagsvis så disponeras, att, sedan

kostnaderna för själva stiftelsens förvaltning guldits, intill en tredjedel användes

som bidrag till villkorligt utskrivna skyddshemselever, vilka äro hemmahörande

inom Lidköping eller inom Skaraborgs län i övrigt, varefter återstoden

kapitaliseras.

4. Staten övertager i samband med den nya organisationens ikraftträdande

stiftelsens utfästelser gent emot förutvarande befattningshavare vid

skyddshemmet, vilka tillerkänts pension. Kostnaderna härför uppgå till

kronor 3,000:—- per år. Därjämte förutsättes, att stiftelsens förpliktelser

beträffande den personal, som avtalsenligt tillförsäkrats rätt till pension eller

en tryggare ställning, övertages av staten, önskvärt är att billiga hänsyn

visas mot sådana befattningshavare, som icke kunna vinna anställning

inom den nya organisationen i någorlunda motsvarande ställning.

5. Ledningen av skyddshemmet handhaves av en styrelse så sammansatt,

att såväl statens som stiftelsens berättigade intressen tillvaratagas. Då enligt

bestämmelserna i det testamente, vilket ligger till grund för tillkomsten

av Margretelunds skyddshem, ledningen av hemmets angelägenheter skall

utövas av en styrelse, utsedd på närmare angivet sätt, torde denna lämpligen

kunna, under föutsättning av Kungl. Maj:ts i särskild ordning lämnade

tillstånd, kompletteras med två av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter, vilka

dock ej skola äga deltaga i ärenden rörande ovannämnda fonds förvaltning

eller andra ärenden, som uteslutande beröra stiftelsen som sådan.

6. Uppkommer under avtalstiden med hänsyn till önskemål från Lidköpings

siad fråga örn att från stiftelsens till staten upplåtna fastigheter avstå

mark för tomt-, väg-, gatu- eller liknande ändamål, må dylik upplåtelse få

äga rum, i den mån så kan ske utan förfång för yrkeshemmets verksamhet,

därvid inflytande köpeskillingar disponeras av stiftelsen.

7. Vid avtalstidens utgång frånträder staten sin nyttjanderätt och (iverlämnar

till stiftelsen jord och byggnader i fullgott skick ävensom befintliga

levande och döda inventarier, dock minst till myckenhet och värde, som

motsvara vad vid övertagandet emottagits. Återlämnandet av fast och lös

egendom sker efter syn enligt samma grunder, som tillämpas vid emoltagandet.

Äganderätten till de byggnader, som under avtalstiden uppförts och

vartill stiftelsen på förut angivet sätt bidragit, skall utan vederlag tillfalla

stiftelsen. Samma vare förhållandet med de arbetsverktyg och övriga inventarier,

vilka icke äro att hänföra till fast egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)0

Kunell. Maj:ts proposition nr 177.

Styrelsen, som bestämt säger sig förorda Margretelunds användande enligt

ovan angivna linjer, förklarar sig dock icke vilja undandraga sig att

medverka till hemmets utnyttjande för vård av psykiskt efterblivna vanartiga

gossar. Under förutsättning att stiftelsen i detta senare fall ekonomiskt

skall svara för verksamheten och själv (intill en preliminärt uppskattad

kostnad av 75,000 kronor) bekosta den utbyggnad av hemmet, som även i

fråga om denna lösning blir oundgänglig, måste styrelsen, heter det slutligen

i skrivelsen, som villkor uppställa, dels att ett blivande avtal ingås för en tid

av minst 15 år, dels ock att staten förbinder sig att under avtalstiden lämna

ett årligt bidrag motsvarande 900 kronor för elev, dock ej för något år

mindre än 27,000 kronor.

För att bedöma de ekonomiska verkningarna av Margretelunds användande

som yrkeshem hava de sakkunniga låtit arkitekten Jonsson utföra ritningar

och kostnadsberäkningar för de örn- och tillbyggnader, som vid sådant

förhållande skulle bliva erforderliga. Kostnadsberäkningarna utvisa,

att ett utbyggande av hemmet skulle draga en kostnad av omkring 376,000

kronor. Då stiftelsen förklarar sig villig att medverka till omändringen med

ett belopp av 150,000 kronor, skulle alltså statens kostnad bliva omkring

226,000 kronor. Observeras bör vidare, att staten vid utgången av avtalsperioden,

det vill säga efter 25 år, skulle utan vederlag till stiftelsen överlämna

de för nämnda kostnad uppförda byggnaderna. I detta sammanhang

bör omnämnas, att en förändring av Forsane skyddshem till yrkeshem beräknas

draga en kostnad av 280,000 kronor.

När de sakkunniga för sin del vilja förorda Margretelunds användande som

hem för i andligt avseende sent utvecklade skyddshemselever över den

egentliga, skolåldern, är det icke främst från ekonomiska synpunkter. Uppenbarligen

måste man vid organisationens uppgörande i första hand taga hänsyn

till vad som för vården av det klientel, skyddshemsverksamheten vill

tjäna, är ändamålsenligast. Därvid kunna de sakkunniga icke bortse från det

betydelsefulla förhållandet, att Margretelund ligger i så omedelbar närhet av

egentlig stadsbebyggelse, att omhänderhavandet av mera svårfostrade elever

måste medföra betydande vanskligheter. Vid ett yrkeshem kommer elevantalet

att bliva väl dubbelt så stort som vid ett specialhem för psykiskt efterblivna,

varjämte yrkeshemmet skall fostra ur vanartssynpunkt mera avancerade

elever. Det bästa utnyttjandet av Margretelund anse de sakkunniga

alltså vara, att hemmet användes för tidigare angivet ändamål. Något hinder

härför finnes icke heller, då styrelsen förklarar sig villig att medverka

till en dylik lösning, även örn styrelsen helst önskar en förändring till yrkeshem.

Till de villkor, som styrelsen uppställt för sin medverkan, återkomma de

sakkunniga längre fram. Redan nu vilja de dock framhålla, att några svårigheter

att gå styrelsen till mötes på denna punkt icke synas föreligga.

I detta sammanhang vilja de sakkunniga även beröra frågan örn hem för

i andligt avseende sent utvecklade kvinnliga skyddshemselever. De på de

sakkunnigas rundfråga inkomna svaren utvisa, att man också vid de kvinnliga

hemmen i regel anser behov föreligga av specialhem för här angivet

ändamål. Sammanlagt beräknas 25—30 nu på skyddshem intagna flickor

bäst lämpa sig för vård å hem för efterblivna. I denna siffra ingår liksom

vid gosshemmen en del elever i skolåldern. Även med borträknande av

dessa torde dock kvarstå så många elever, att skyddshemmet Håkanstorp,

som sammanlagt kan taga emot 18 elever, skulle bliva väl utnyttjat för ändamålet.

Som redan tidigare omnämnts var ett av skälen för att vederbörande departementschef

icke föreslog riksdagen att låta hem för efterblivna ingå i

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 177.

91

skyddshemsorganisationen, att ledningen för skyddshemmet Håkanstorp

ställde sig avvisande till tanken på att ändra hemmets verksamhet. Denna

orsak har numera bortfallit. 1 skrivelse till de sakkunniga har hemmets huvudman

förklarat sig gå med på den ifrågasatta omläggningen av hemmets

arbete. Ett villkor härför är dock, att hemmet inordnas i den nya

skyddshemsorganisationen. Om det i framtiden skulle visa sig, att tillgängliga

platser å vanliga skyddshem icke äro tillräckliga, önskar dock styrelsen

för hemmet att få återgå till den hittillsvarande verksamheten. Styrelsen

föreslår även, att hemmet ej benämnes »jordbrukshem», såsom ifrågasatts,

utan att det i stället får behålla nuvarande namn, »Håkanstorp, Vita Bandets

småbrukshem för flickor».

Till styrelsens skrivelse vilja de sakkunniga anföra, att något hinder för

hemmets mera fasta inordnande i den nya organisationen knappast föreligger.

Såsom de sakkunniga i annat sammanhang anfört, tenderar tillströmningen

till flickhemmen snarare att öka än minska. Av allt att döma bliva

samtliga de nuvarande skyddshemmen för flickor även behövliga för framtiden.

Någon svårighet att gå styrelsen till mötes i namnfrågan föreligger

ej heller. Intet hindrar, att själva typen av hem benämnes på ett sätt, underdel

att lokala hem få namn enligt vederbörande huvudmans önskan. Även

örn man, för den händelse specialhem för efterblivna komma att ingå i organisationen,

väljer att kalla dessa för »jordbrukshem», kan Håkanstorp få

behålla det namn, hemmet nu har.

Organisationsfrågor i övrigt vid skyddshemmen för elever under 18 år.

I det föregående hava de sakkunniga avgivit förslag beträffande skyddshemmen

Norrgård och Margretelund. I intet fall har föreslagits, att dessa

hem skola förändras till yrkeshem. Härav följer, att något skäl till ändring

av skyddshemssakkunnigas förslag i fråga örn yrkeshemsorganisationen ej

kan anses föreligga. De sakkunniga vilja alltså föreslå, att skyddshemmen

Ljungaskog och Forsane inlösas av staten samt utbyggas till yrkeshem enligt

tidigare framlagd plan.

Beträffande skyddshemmet Sundbo, som jämväl i propositionen föreslogs

till yrkeshem, vilket förslag godkändes av riksdagen, hava de sakkunniga

träffat preliminär överenskommelse med hemmets huvudman, Västmanlands

läns landsting, örn statens övertagande av nämnda hem med äganderätt

från den 1 januari 1938. Liknande överenskommelse har träffats

med Norrbottens läns landsting i fråga örn skyddshemmet Johannisberg,

i den nya organisationen avsett till kombinerat skol- och yrkeshem. De

sakkunniga återkomma i det följande till de ekonomiska villkoren för statsövertagandet.

Däremot har överenskommelse icke kunnat träffas med Västernorrlands

läns landsting örn övertagande av skyddshemmet Boda, vilket i likhet med

Johannisberg avsetts till kombinerat skol- och yrkeshem. Landstinget har

nämligen beslutat, att från den tidpunkt hemmet icke längre erfordras för

skyddshemsändamål, lokalerna skola användas för vård av sinnesslöa. De

sakkunniga anse emellertid, att detta beslut icke är till förfång för skyddshemsverksamheten.

Enligt verkställda beräkningar skulle inlösen av Boda

kräva ett belopp av 90,000 kronor från den s. k. likvidationsfonden för själva

anstaltsbyggnaderna samt 231,000 kronor för egendomen. Härtill skulle

komma ytterligare en summa av 185,000 kronor i beräknade utbyggnadskostnader.

Sammanlagda kostnaden skulle alltså bliva över 500,000 kronor.

Otvivelaktigt kan skyddsliemsfrågan för det upptagningsområde, Boda

skulle betjäna, lösas med mindre kostnader, varjämte det innebär icke obe
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Majlis proposition nr 177.

tydliga fördelar att redan från början få iordningställa ett kombinerat hein

direkt för sitt ändamål, utan att man är bunden av befintliga lokalförhållanden.

Ett nytt hem måste emellertid snarast uppföras i stället för Boda. De

sakkunniga anse, att man vid anskaffande av lämplig egendom för ändamålet

bör överväga, om icke hemmet bör flyttas något norr ut, detta särskilt

med tanke på södra delen av Västerbotten.

För Västerbottens del önskade riksdagen en ytterligare omprövning, huruvida

Stenfors skyddshem, som ifrågasatts till indragning, skulle kunna

inpassas i den nya organisationen som skolhem. Vid den förnyade undersökningen

angående platsbehovet, som de sakkunniga verkställt, har det visat

sig, att antalet nykomna elever i skolåldern från Jämtland och Västerbotten

är ytterst ringa. Flyttades det nya kombinerade skol- och yrkeshemmet

längre norr ut, skulle Stenfors existensberättigande ytterligare minskas.

Från landstingets förvaltningsutskott i Västerbottens län hava de sakkunniga,

efter förhandlingar på ort och ställe, mottagit en skrivelse, vari

under hänvisning lill humanitära skäl uttalas en önskan att hemmet får bestå

under en försökstid av fyra år. De sakkunniga, som senare skola återkomma

till de av förvaltningsutskottet föreslagna villkoren, vilja icke motsätta

sig den framställda begäran. Dock måste de sakkunniga med skärpa

understryka, att ett mera permanent utnyttjande av hemmet kommer att

medföra betydande kostnader för iståndsättande av huvudbyggnaden samt

uppförande av nya ekonomibyggnader för jordbrukets behov. Någon tid

framåt torde dock hemmet kunna användas i befintligt skick.

Vid förhandlingar med respektive huvudmän i syfte att träffa avtal om

arrendekontrakt har det vidare visat sig, att Stockholms läns landsting önskar

använda sitt skyddshem för gossar å Norrby gård för annat ändamål. Detsamma

gäller även de Värmlands läns landsting tillhöriga skyddshemmen,

Älvåsen för gossar och Björkåsen för flickor. Här nämnda tre hem voro

avsedda att ingå i den nya organisationen som skolhem. De sakkunniga

hava i dessa fall icke haft några erinringar att framställa. Oavsett att vederbörande

huvudmän hava att taga ställning till hithörande frågor främst

med beaktande av sina egna intressen, anse de sakkunniga, att de hem, det

här gäller, icke äro särskilt väl lämpade för sina avsedda nya uppgifter. Sannolikt

skulle redan skyddshemssakkunniga hava föreslagit deras nedläggande

som skyddshem, örn de icke ansett sig förpliktade att i mån av vårdbehov

föreslå bibehållande av de nuvarande skyddshemmen. Örn Norrby

gård gäller sålunda, att hemmet är väl stort för att användas som skolhem,

samt att det ligger allt för avlägset i förhållande till upptagningsområdet.

Flertalet elever äro nämligen hemmahörande i Stockholms omgivningar.

Örn Älvåsen gäller i någon mån detsamma, och Björkåsen slutligen är beläget

allt för långt väster ut, varjämte lokalerna icke hava den hemliknande

karaktär som de framför allt vid ett skolhem för flickor böra äga.

De tre hem, som här alltså ifrågasättas till nedläggande, behöva ersättas

endast av tvä nya hem. Älvåsen kan, såvitt nu är möjligt bedöma, utan

svårighet undvaras i den nya organisationen. Upptagningsområdet bör lämpligen

delas mellan Åkerby och Gräskärr samt möjligen något mera skyddshem.

Ett nytt skolhem för gossar i östra Sverige bör helst förläggas till

lämplig egendom ej allt för långt från Slockholm, och det skolhem för flickor,

som är avsett att ersätta Björkåsen, bör uppföras å central plats inom

det stora upptagningsområdet, som omfattar Hallands, Göteborgs och Bohus,

Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Kopparbergs län.

Även om här föreslagna ändring av organisationen gäller liksom beträffande

det kombinerade skol och yrkeshemmet i södra Norrland, att några

merkostnader icke uppstå. Utan att ingå i detaljer vilja de sakkunniga

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

93

framhålla, att en inlösen av de nu till nedläggande föreslagna tre hemmen

lågt räknat skulle hava dragit en kostnad av 600,000 kronor, under det att

uppförandet av de nya skolhemmen säkerligen kommer att ställa sig väsentligt

billigare. Också i detta fall bör vidare understrykas värdet av att få

hem som äro speciellt uppförda för sitt ändamål.

Slutligen ifrågasätta de sakkunniga ytterligare en ändring av organisationen.

Det har nämligen visat sig, att skyddshemmet Sonestorp, vilket i den

nya organisationen skall ingå som hemskola, är i trängande behov av utökade

lokaler. Frågan om tillbyggnad av hemmet samt uppförande av ett särskilt

mödrahem har länge varit aktuell. I det ovissa läge, som skyddshemsorganisationen

under senare år befunnit sig, hava emellertid de nuvarande huvudmännen

intagit en avvaktande hållning. Hemmets utbyggande kan, enligt de

sakkunnigas mening, icke uppskjutas ytterligare. De sakkunniga, som återkomma

till detaljerna vid utbyggandet i samband med sina beräkningar av

kostnaderna för vissa organisationsändringar, kunna icke föreslå ett utbyggande

med statsmedel av hemmet, som nu äges av städerna Hälsingborg,

Landskrona och Lund, utan att det inlöses av staten. Staten synes därför

redan från den 1 januari 1938 böra övertaga jämväl detta skyddshem.

Skyddshemmet Höredas ställning i den nya organisationen.

Skyddshemmet Höreda är beläget å förra barberarebostället Långanäs nr 1

i Höreda socken av Jönköpings län. Egendomen uppläts till Jönköpings

läns landsting med nyttjanderätt genom Eders Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen

den 14 juni 1907. Landstinget anordnade å egendomen ett skyddshem

samt uppförde härför erforderlig byggnad. Då staten efter ändringen

av barnavårdslagen 1934 måste anskaffa ett skyddshem för det nya manliga

klientelet — ynglingar i åldern 18—21 år — ansågs Höreda ur olika synpunkter

vara lämpligt för ändamålet. Det tidigare elevbeståndet vid skyddshemmet

hade under de närmast föregående åren starkt minskats, varför det

icke mötte några svårigheter att placera eleverna vid andra hem. Landstinget

åtog sig genom överenskommelse med staten att under närmare angivna

villkor ombesörja skyddshemsvården för det nya klientelet. Avtalet härom

är av följande lydelse:

»1. Landstinget — som på grund av brev till domänstyrelsen den 14 juni

1907 på vissa villkor fått med nyttjanderätt avgiftsfritt åt sig upplåten viss

del av förra barberarbostället Långanäs n:r 1 i Höreda socken av Jönköpings

län och som därstädes har anordnat ett skyddshem — åtager sig att enligt

plan, som av Kungl. Maj:t godkännes, verkställa om- och tillbyggnad av

nämnda skyddshem till ett skyddshem enligt 43 § 5 mom. första punkten i

lagen örn samhällets barnavård och ungdomsskydd att tagas i bruk den 1 jan.

1935 ävensom att där mottaga högst 30 ynglingar, vilka med stöd av 22 § d)

i samma lag omhändertagits för skyddsuppfostran eller som från annat

skyddshem dit överlämnas.

2. För utförande av förcnämnda om- och tillbyggnad erhåller landstinget

ett lån av statsmedel å högst 30,000 kronor alt uppbäras och åtnjutas under

följande villkor, nämligen:

att av lånebeloppet den 1 aug. 1934 utbetalas högst 15,000 kronor samt

återstående högst 15,000 kronor, då halva örn- och tillbyggnadsarbetet genomförts,

att landstinget vid lyftande av nämnda belopp avlämnar av landstinget

utfärdade förbindelser å beloppen,

att ränta å Iyftat belopp efter en räntefot av fyra och en halv procent skall

erläggas halvårsvis varje år den 30 juni och den 31 dec., intill dess lånet bli
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

vit till fullo guldet, dock att — intill dess skyddshemmet blivit efter vederbörlig

avsyning taget i bruk för sitt ändamål — skyldighet för landstinget att

gälda ränta, på sätt nyss sagts, föreligger endast i den mån och med det

belopp, varmed ränta å lyftat lånebelopp för vederbörande tidsperiod åtnjutits

av landstinget,

samt att landstinget håller skyddshemmets byggnader brandförsäkrade till

betryggande belopp.

3. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig hyra, motsvarande dels det

räntebelopp, landstinget har att å ifrågavarande statslån för år erlägga, dels

ock 1,600 kronor såsom ersättning för inackordering av skyddshemmets nuvarande

elever i annat skyddshem. Hyran erlägges halvårsvis i efterskott.

4. Landstinget erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån

villkorligt utskriven elev det statsbidrag och den skyddshemsavgift, vartill

skyddshem i allmänhet äro berättigade. För varje elev, som första gången

intages i skyddshemmet, utgår av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150

kronor, som utbetalas halvårsvis i efterskott. Vid överflyttning till skyddshemmet

av elever från annat skyddshem eller från allmän uppfostringsanstalt

utgår dock icke beklädnadsbidrag av statsmedel. Elev, som utskrives

skall av skyddshemmet förses med nödig utrustning.

5. För att sätta skyddshemmet i tillfälle att i erforderlig mån anlita läkare

för undersökning och observation av de intagna för bedömande av deras tillstånd

i psykiskt hänseende erhåller landstinget av statsmedel ett bidrag av

1,500 kronor för år räknat, att utbetalas halvårsvis i efterskott. Kungl.

Majit äger utfärda särskilda föreskrifter angående användandet av bidrag,

som här avses.

6. Landstinget åtager sig, att, då elevernas antal är tillräckligt stort för

att tillåta deras sysselsättande i arbete för annat ändamål än jordbrukets

skötsel, efter samråd med statens inspektör för skyddshemmet anordna statsunderstödda

verkstadsskolor, dock under förutsättning att lån av statsmedel

erhålles för inköp av nödiga verktyg och maskiner för verkstadsskolorna.

7. Landstinget förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt

skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för

hemmets skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas,

av statens inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till

tjänstgöring vid hemmet. Rörande lärares behörighet för undervisning i verkstadsskola

gäller, vad därom är stadgat i yrkesskolestadgan.

8. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke uppgått

till 10,220 (= 28,365), är landstinget berättigat till ersättning av stats
-

medel med 1 krona 65 öre I = 1/2

L200\

365 I

för varje dag, varmed det verkliga

antalet underhållsdagar understiger 10,220, dock att under hemmets första

verksamhetsår ersättningen för icke belagda platser skall sänkas med 25

procent.

9. Kungl. Majit utser en ledamot jämte suppleant i skyddshemmets styrelse.

Övriga ledamöter i styrelsen väljas av landstinget.

10. Denna överenskommelse gäller tills vidare och intill tre år efter skedd

uppsägning, för såvitt icke bestämmelserna i Kungl. Majits förenämnda brev

till domänstyrelsen den 14 juni 1907 till annat föranleda.

11. Genom denna överenskommelse sker ej ändring i bestämmelserna i

nyssnämnda brev den 14 juni 1907, men, därest det i brevet omförmälda

bostället på där angivet sätt återgår till staten, är landstinget från och med

den dag så sker befriat från ytterligare betalningningsansvar för det i punkten

2 omförmälda lånet jämte ränta.»

s. 95 Kontrollera mot PDF

Rimpi. Maj:ts proposition nr 177.

95

I sina betänkanden framlade icke skvddshemssakkunniga något förslag till

nyorganisation av skyddshemmet Höreda. Skyddshemssakkunniga, som

förutsatte att jämväl detta hem skulle övertagas av staten, ansågo, att med

förslag i frågan borde anstå ännu någon tid, tills erfarenhet vunnits beträffande

verkningarna av 1934 års lag. Frågan borde göras till föremål för

särskild utredning i så god tid, att den kunde föreläggas 1937 års riksdag.

Numera hava närmare två år förflutit, sedan skyddshemmet Höreda började

sin nya verksamhet, och större erfarenhet har vunnits av hemmets arbete,

varför man lättare kan taga ställning till hemmets uppgift i den nya

skyddshemsorganisationen. Sammanlagt hade till den 22 sistlidne oktober

till Höreda överlämnats 35 ynglingar, av vilka 8 tidigare vårdats på andra

skyddshem. Vid hemmet kvarvoro 22 elever, under det 8 vörö villkorligt

utskrivna. Fem elever hade befunnits vara så svårbehandlade, att de måst

överlämnas till statens uppfostringsanstalt å Bona.

Den vunna erfarenheten giver vid handen, att hemmet på det stora hela

taget är lämpat för sin nya och svåra uppgift. Även örn svårigheter förefunnos

under den första tiden, har verksamheten i stort kunnat bedrivas under

relativa lugna förhållanden och med till synes gott resultat. Någon anledning

att söka annan anstalt för fostran av det klientel, som skyddshemmet Höreda

har att taga hand örn, torde därför icke föreligga. Däremot synas starka skäl

tala för att staten övertager verksamheten, som i fortsättningen bör bedrivas

efter samma linjer som nu. Dock vilja de sakkunniga uttala, att hemmet

icke är lämpligt för särskilt opålitliga och svårbehandlade elever. Härför

kräves en anstalt med större personal och bättre resurser i fråga om lokaler

etc. En dylik anstalt står också till buds genom den bestämmelse i gällande

lagstiftning, som möjliggör överflyttning av elever från Höreda till statens

uppfostringanstalt å Bona. Även om Bona-anstalten från början icke är inrättad

med tanke på de äldre elever, det här gäller, så torde anstalten med

sin relativt ringa beläggning väl kunna skapa den differentiering, som det

svårbehandlade Höredaklientelets överflyttning nödvändiggör.

Statens övertagande av skyddshemmet Höreda bör ske från den 1 januari

1938 eller samma tidpunkt, då skyddshemsverksamheten i allmänhet skall

förstatligas. Några större svårigheter vid ordnandet av statsövertagandet

förefinnas näppeligen. Egendomen tillhör redan förut statsverket och är.

som tidigare anförts, upplåten till landstinget allenast med nyttjanderätt.

Byggnaderna äro delvis uppförda med hjälp av det statslån å 30,000 kronor,

som är omnämnt i tidigare återgiven överenskommelse mellan landstinget

och staten. Jämlikt punkt 11) i avtalet upphör landstingets betalningsansvar

för detta lån, när staten övertager egendomen. De av landstinget på

egen bekostnad uppförda byggnaderna samt döda och levande inventarier

skola emellertid inlösas av staten. De sakkunniga återkomma härtill i annat

sammanhang. Av inventarierna äro emellertid nyanskaffade maskiner å

snickareverkstaden förvärvade med hjälp av statslån å 3,000 kronor. De

sakkunniga förutsätta, att dessa maskiner kostnadsfritt överlämnas till staten,

under det landstingets betalningsansvar bortfaller. Landstinget erhöll

på sin tid även lån å kronor 5,313: 32 för torrläggning av viss mark, varav

hittills återbetalats kronor 1,435: 56. Landstinget bör jämväl befrias från

betalningsansvar för detta lån.

Beträffande personalens kompetens oell löner samt hemmets driftkostnader

vilja de sakkunniga föreslå, att samma beräkningsgrunder tillämpas som

för yrkeshemmen. Till frågan örn formen för statens övertagande av personalen

återkomma de sakkunniga.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kunell. Maj:ts proposition nr 177.

Utbyggande av statliga hem och därav föranledda engångskostnader m. m
I

skyddshemspropositionen till 1936 års- riksdag beräknades engångskostnaderna

för yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem på följande

sätt:

Utbyggnadskostnader m. m. i runt tal ................ kronor 1,360,000

Inlösen av jordbruk med byggnader och inventarier .... » 500,000

Inlösen av anstaltsbyggnader, vartill medel skulle tagas ur

den s. k. likvidationsfonden ...................... » 500,000.

När de sakkunniga nu gå att lämna uppgift örn de efter förhandlingar med

skyddshemmens nuvarande huvudmän preliminärt fastställda kostnaderna

för statsövertagandet av vissa hem, vilja de erinra därom, att i det föregående

ifrågasatta förändringar av organisationen även inverka på engångskostnaderna.

Den väsentliga följden blir, att vissa utgifter, vilka först vid

övergångstidens slut skulle uppkomma, måste bestridas under de två närmaste

budgetåren. Reellt sett inträder emellertid en väsentlig minskning av

engångskostnaderna, därest de sakkunnigas förslag följes. Visserligen möter

det rätt stora svårigheter att mera exakt angiva summan av uppkommande

besparingar, men i varje fall torde denna komma att överstiga 200,000

kronor.

Någon annan ändring av utbyggnadskostnaderna för yrkeshemmen Ljungaskog,

Forsane och Sundbo samt det kombinerade skol- och yrkeshemmet

Johannisberg inträder icke än den förut berörda minskningen för Forsanes

vidkommande av 30,000 kronor. Däremot bortfaller den beräknade kostnaden

för Bodas iordningställande till kombinerat skol- och yrkeshem. Vid

Boda hade av skyddshemssakkunniga beräknats åtgå 185,000 kronor för

byggnadsarbeten, vartill skulle komma utgifter för inrättande av smedja

och slöjdlokal samt anskaffande av inventarier. Om kostnaden härför beräknas

till 10,000 kronor, skulle alltså sammanlagt 195,000 kronor av utbyggnadsanslaget

falla på Boda. De sakkunniga utgå ifrån, att i första hand

detta belopp skall användas för inköp av egendom och utbyggande av det

hem, som skall ersätta Boda. De sakkunniga hava ej ansett det ligga inom

ramen för deras uppdrag att utarbeta detaljerat förslag till nytt kombinerat

skol- och yrkeshem. Anstalter i detta hänseende böra dock vidtagas så snart,

att proposition i ämnet kan föreläggas 1937 års riksdag. Kostnaden för ett

nytt hem kan approximativt uppskattas till 385,000 kronor. I det följande

kommer att föreslås, att det för inlösen av anstaltsbyggnaderna vid Boda

beräknade beloppet 90,000 kronor, får användas för det nya hemmet. Då för

detta även stå till förfogande tidigare omnämnda 195,000 kronor, skulle ytterligare

erfordras ett belopp av omkring 100,000 kronor. De förut beräknade

utbyggnadskostnaderna för yrkeshem samt kombinerade skol- och yrkeshem,

minskade med förenämnda 30,000 kronor, böra därför ökas med

nämnda belopp eller från 1,330,000 kronor till 1,430,000 kronor. I gengäld

kommer kostnaden för inlösen av jordbruken vid de blivande statliga hemmen

att minskas med omkring 230,000 kronor, till vilket belopp inlösen av

Boda egendom med byggnader och jordbruksinventarier beräknats.

Av ovan angivna ^byggnadskostnad, 1,430,000 kronor, beviljade riksdagen

för budgetåret 1936/1937 200,000 kronor. Resterande 1,230,000 kronor

torde med hänsyn till gången av ^byggnadsarbete böra fördelas på tvenne

budgetår, så att 800,000 kronor beräknas för budgetåret 1937/1938, under

det 430,000 kronor kunna anstå till därpå följande budgetår.

Vidare föreslå de sakkunniga vissa byggnadsarbeten vid de till förstatligande

ifrågasatta hemmen Höreda och Sonestorp, av vilka det förra liksom

nu är avsett för vård av ungdom, som vid omhändertagandet uppnått 18 års

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177. 97

ålder, under det att sistnämnda hem skall ingå i organisationen som hemskola.

Vid Höreda gäller det att tillgodose behovet av verkstadslokaler samt utrymme

för gymnastik. Någon motivering för att vid ett hem av Höredas

karaktär böra finnas gymnastiksal och tillräckliga verkstadslokaler, kan

knappast behöva anföras i detta sammanhang. För närvarande finnes vid

hemmet endast en mindre, mera provisoriskt ordnad snickareverkstad, som

är belägen i anstaltsbyggnadens källarvåning. Detta verkstadsutrymme bär,

enligt de sakkunnigas mening, disponeras för elevernas fritidssysselsättning

med slöjd etc. I stället skulle lokaler för snickeri samt smedja och mekanisk

verkstad iordningsställas i en särskild byggnad, som av ekonomiska skäl bör

sammanbyggas med ett gymnastikhus. Kostnaden för denna byggnad har

av arkitekten Jonsson approximativt beräknats till 65,000 kronor, vilket

belopp torde böra anvisas för budgetåret 1937 1938.

Frågan om utvidgning av lokalerna vid Sonestorps skyddshem har varit

aktuell ända sedan år 1929. Utredningsarbetet avbröts emellertid, sedan

skyddshemssakkunniga tillkallats. Från början avsåg styrelsen för hemmet

att bland annat få lill stånd mindre sovsalar för eleverna, i vissa fall med

endast en sovplats, jämte förbättring av ekonomilokaler och erforderliga bostadsutrymmen

åt personalen. Bland annat saknas lämplig bostad åt folkskollärarinna.

Genom hemmets förändring till hemskola blir spörsmålet

örn mindre sovrum synnerligen aktuellt. Man är på sakkunnigt håll allmänt

överens örn, att flickor i den ålder, som en hemskola skall fostra, helst

böra förläggas i rum med endast en sovplats.

Under senare år har dessutom ett starkt behov visat sig av ökade vårdmöjligheter

å skyddshem för mödrar med späda barn. Denna fråga bör

kunna få en tillfredsställande lösning genom att vid Sonestorp uppföres en

byggnad, som är avsedd för dylika elever och deras barn.

Anmärkas bör i detta sammanhang, att tillgången på platser för kvinnliga

skyddshemselever för närvarande är ytterst knapp. Något skäl att ytterligare

uppskjuta frågan om Sonestorps utvidgning kan alltså icke med hänsyn till

beläggningssiffrorna anses föreligga.

De sakkunniga hava låtit arkitekten Jonsson uppgöra ett förslag till frågans

lösning. Detta upptager en om- och tillbyggnad av det nuvarande hemmet

samt ett särskilt hem för mödrar med späda barn. Jonsson har beräknat

den sammanlagda kostnaden till 112,000 kronor.

I föredragande departementschefens anförande till statsrådsprotokollet vid

föredragning av meromnämnda propositionen, nr 219, räknades med att likvida

tionsfondens överskjutande medel, uppskattade till 150,000 kronor,

skulle kunna användas för lokalförbättringar vid skolhem och hemskolor.

I enlighet härmed torde hinder icke möta att gälda kostnaden för utbyggnaden

av Sonestorp med medel ur förenämnda fond, ehuruväl departementschefen

knappast synes hava tänkt sig, att ett så betydande belopp, som det

bär gäller, skulle användas för ett enda hem. De sakkunniga föreslå därför,

att ett anslag å 112.000 kronor beviljas för budgetåret 1937/1938.

Någon detaljerad plan för uppförandet av de två nya skolhem, som behövas

i ersättning för i det föregående till nedläggande ifrågasätta tre hem,

hava av skäl som tidigare angivits icke upprättats av de sakkunniga. Emellertid

behöver .särskilt flickhemmet för västra Sverige komma till stånd utan

onödig tidsutdräkt. Förvaltningsutskottet i Värmlands län har visserligen

förklarat sig villigt att hos landstinget förorda, att Björkåsens skyddshem får

beslå någon tid, sedan staten övertagit ansvaret för skyddshemsverksamheten.

Utskottet önskar dock redan från 1939 års ingång få använda hemmet

för nytt ändamål. Även det till Stockholmstrakten föreslagna skolhem
Bihang

lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 177. ‘

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

met för gossar bör komma till stånd snarast. Åtgärder böra därför omedelbart

vidtagas för anskaffande av lämpliga egendomar samt uppgörande

av ritningar och kostnadsförslag till nya hem. De sakkunniga hava ansett

sig böra approximativt beräkna ett belopp av 500,000 kronor såsom erforderligt

för ändamålet, varav med hänsyn till kostnaden för inlösen av anstalt

sbyggnaderna vid de till nedläggande i detta sammanhang föreslagna hemmen

åtminstone 150,000 kronor böra kunna disponeras av till likvidationsfonden

inflytande medel. Resterande 350,000 kronor synas böra anvisas med

200,000 kronor för budgetåret 1937/1938 samt 150,000 kronor för därpå följande

budgetår.

För inlösen av egendomar jämte jordbruksbyggnader samt levande och

döda inventarier vid de till statsöverlagande ifrågasatta hemmen erfordras,

enligt vid förhandlingar med huvudmännen träffade preliminära överenskommelser,

följande belopp:

Ljungaskogs skyddshem .............................. kronor 100,700

Forsane » » 135,000

Sundbo » » 71,000

Johannisbergs » » 36,300

Höreda » » 37,000

Sonestorps » » 27,000

eller tillhopa kronor 407,000.

Anmärkas bör, att en del av kostnaden, som är beräknad för övertagandet

av levande inventarier, icke kan exakt beräknas, då värdet av nämnda inventarier

kan förändras något till tiden för statsövertagandet.

Här nyssnämnda belopp, 407,000 kronor, bör anvisas för budgetåret 1937/

1938.

Slutligen hava de sakkunniga beräknat kostnaderna för inlösen av anstaltsbyggnaderna

vid de blivande statliga hemmen, varvid även medtagits

Höreda skyddshem ävensom upptagits approximativa belopp för de i det

föregående till nedläggande föreslagna hemmen. Dessa belopp böra, såsom

de sakkunniga redan föreslagit, få disponeras för upprättandet av de nya

hem, vilka skola ersätta de nedlagda. Inlösningskostnaderna hava beräknats

på följande sätt:

Ljungaskogs skyddshem .............................. kronor 49,300

Forsane » » 94,500

Sundbo » » 112,000

Johannisbergs » » 75,000

Höreda » » 34,400

Sonestorps » » 15,000

Boda » » 90,000

Norrby, Älvåsens och Björkåsens skyddshem .......... » 150,000

eller sammanlagt kronor 620,200.

Nämnda belopp behöver i sin helhet vara tillgängligt under budgetåret

1937/1938 för att dels möjliggöra likvidering av anstaltsbyggnaderna vid de

hem, som skola övertagas den 1 januari 1938, dels ock användas för inköp

av egendomar samt dessas utbyggnad till tidigare omnämnda nya hem.

Jämlikt de riktlinjer, som departementschefen uppdragit för landstingens och

vissa städers inlevererande av skyddshemsavgifter till likvidationsfonden

och vilka av riksdagen lämnats utan erinran, finnas inga medel disponibla i

fonden förrän efter ingången av år 1939. Beloppet bör därför i lämplig form

förskotteras av tillgängliga statsmedel.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 177. 99

De sakkunniga hava alltså beräknat de sammanlagda engångskostnaderna

på följande sätt:

Budgetåret

1937/1938 1938/1939

Utbyggande av tre yrkeshent samt två kombinerade skol
och

yrkesherq...................................... 800,000 430,000

Utbyggande av Sonestorp och Höreda (112,000 + 65,000). 177,000

Två nya skolhem..................................... 200,000 150,000

Inlösen av egendomar jämte jordbruksbyggnader och inventarier.

.......................................... 407,000

Inlösen av anstaltsbyggnader (att ersättas med medel ur

den s. k. likvidationsfonden)......................... 620,000

Summa kronor 2,204,200 580,000

I övrigt få de sakkunniga beträffande de beräknade kostnaderna liksom

i det följande omnämnda avtal etc. hänvisa till av sakkunniga till socialdepartementet

överlämnade protokoll och andra handlingar.

Slutligen vilja de sakkunniga påpeka, att landstingen i Västmanland och

Norrbotten lämnat fullmakt till förvaltningsutskotten att träffa för landstingen

bindande avtal rörande statens övertagande med äganderätt av respektive

Sundbo och Johannisbergs skyddshem. Beträffande övriga landstingshem,

som här ifrågasatts till statsövertagande, nämligen Forsane och

Höreda, måste eventuella köpeavtal godkännas av nästkommande års landsting

för att bliva T*iltiga. Vidkommande köpeavtal för Ljungaskog och Sonestorp

kunna beslut av huvudmännen fattas tidigare, då dessa hem, såsom

förut erinrats, ägas av städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund.

I detta sammanhang hava de sakkunniga upptagit till behandling den till

sakkunniga överlämnade skrivelsen angående lån till Svenska diakonisssällskapets

skyddshem å Sjötorp för viss utbyggnad. Vid Sjötorp, som i den

nya organisationen är avsett till hemskola, föreligger liksom vid Sonestorp

behov av modernisering av förläggningslokalerna i syfte att erhålla mindre

rum ävensom en gymnastikbyggnad.

De sakkunniga, som för sin del livligt tillstyrka utbyggnaden av Sjötorp,

hava låtit arkitekten Jonsson granska uppgjorda ritningar och kostnadsförslag.

Jonsson har därvid föreslagit vissa ändringar och förbättringar, vilka

de sakkunniga funnit väl motiverade. Kostnaden för byggnadsarbetet skulle,

enligt det senast uppgjorda förslaget, belöpa sig till 70,000 kronor. De sakkunniga

vilja förorda, att Svenska diakonissällskapet erhåller begärt lån å

nämnda belopp att utbetalas i mån så erfordras för byggnadsarbetets bedrivande.

Vid sina förhandlingar med styrelserna för Sundbo och Johannisbergs

skyddshem hava de sakkunniga diskuterat den ordning, i vilken hemmen

böra utbyggas. Beträffande Sundbo vilja de sakkunniga föreslå, att man

vid utbyggandet av hemmet går så til! väga, att redan befintliga verkstadslokaler

först erhålla maskiner och övrig utrustning, varjämte bostäder för

två verkstadsförmän, två lantbruksförman och en trädgårdsmästare uppföras.

I mån som elevbeståndet ökas, böra därefter iordningställas ytterligare

förläggningslokaler.

Vid Johannisberg omändras den ena av de nuvarande två elevbyggnaderna

till lämplig förläggning för ungefär 25 äldre elever. För skolhemseleverna

åter torde den andra byggnaden tills vidare och i avvaktan på behov av

ytterligare vårdplatser för skolhemselever kunna användas utan några större

omändringsarbeten. En verkstadslokal för mekaniskt arbete jämte smide

bör uppföras och förses med nödiga inventarier. Den nuvarande snickarverkstaden

behöver något utökas.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Arrendering av skolhem och hemskolor.

De närmare villkor, enligt vilka staten skall arrendera vissa skolhem och

hemskolor, äro angivna i föredragande departementschefens anförande till

statsrådsprotokollet vid behandlingen av förut omnämnda proposition, nr

219, till årets riksdag. Det heter i detta anförande bland annat:

»Vad angår statens arrenderande av skolhem och hemskolor, synas härvid

särskilda avtal med huvudmännen böra komma till stånd, gällande för viss

tid. Arrende torde böra beräknas allenast för jordegendomen med åbyggnader

och inventarier. De egentliga anstaltsbyggnaderna med tillhörande

tomtområde torde med hänsyn till att det bör åligga statsverket såsom arrendator

att bestrida kostnaderna för underhåll av dessa byggnader, försäkring

och dylikt böra upplåtas utan ersättning. Efter vad jag inhämtat,

torde arrendeavgiften i regel kunna förutsättas täckt av inkomsterna från

jordbruket.

Vid uppgörandet av berörda arrendeavtal lärer böra särskilt övervägas

storleken av det jordområde, som kan anses lämpligen erfordras för skyddshemmets

verksamhet. I den mån området finnes kunna begränsas och

huvudmännen prövas kunna disponera återstående område utan olägenhet

för skyddshemsverksamheten, synes sådant område böra undantagas vid

avtalets ingående eller senare. Jämväl bör rätt förbehållas staten att under

arrendetiden till annan överlåta brukningen av område, som visar sig icke

behövligt för verksamhetens bedrivande. Arrendeavtal svhes böra avse den

av mig angivna övergångstiden och sålunda, enligt vad jag strax går att

föreslå, gälla tiden den 1 januari 1938 till och med den 31 december 1941. Då

det icke bör ifrågakomma, att statsverket belastas med utgifter för anskaffning

av levande och döda inventarier, har jag förutsatt, att sådana inbegripas

i arrendeavtalen.»

Vid de sakkunnigas förhandlingar med skyddshemmens nuvarande huvudmän

hava dessa grunder huvudsakligen accepterats, överenskommelser

hava träffats efter i stort sett följande linjer:

1. Staten skall utan avgift äga rätt använda respektive hems anstaltsbyggnader

jämte inventarier och kringliggande område.

2. Arrendena skola i övrigt omfatta hela egendomarna, då det visat sig.

att de nuvarande huvudmännen icke med fördel kunna finna någon användning

för eventuellt avsöndrat jordområde.

3. Staten erlägger i allmänhet en arrendeavgift per år, som beräknas

efter i medeltal 40 kronor per hektar för öppen jord samt tre procent å jordbruksinventariernas

bokförda värde.

4. I statsrådsanförandet omnämnda skatter och försäkringsavgifter skola

avse under respektive år till betalning förfallen skatt eller avgift.

5. Å inventarieförteckning upptagna inventarier skola värderas vid arrendetidens

början och slut. Beträffande levande inventarier skall icke någondera

parten få tillgodogöra sig på grund av prisfluktuationer uppkommen

förändring av värdet.

6. Staten är — med undantag för Husby skyddshem — berättigad att i

mån av tillgång årligen efter anvisning av vederbörande ägare eller den,

ägaren därtill utser, å egendomens skog erhålla utsyning å nödigt bränsle,

hägnads- och reparationsvirke. Staten förbinder sig dock att icke genom

övergång till vedeldning i större omfattning än som tidigare ägt rum, begära

större mängder bränsle, än som tidigare förbrukats.

Med utgångspunkt från under 3) angivna principer hava överenskommelser

träffats om följande årliga arrendesummor för nedanstående hem:

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

101

Stockholms läns landstings skyddshem å Husby.............. 400 kronor,

Östergötlands » » » » Folåsa............... 2,100 » ,

» » » s j Broby............... 800 > ,

Malmö stads skyddshem å Östra Spång....................... 800 >

» * ss Allarp............................. 50 » ,

Hallands läns landstings skyddshem å Mäshult................. 1,300 » ,

Göteborgs och Bohus läns landstings skyddshem å Gräskärr. ... 1,800 » ,

Örebro läns landstings skyddshem å Åkerby................... 1,900 » ,

Gävle stads skyddshem å Engesberg.......................... 50 »

I detta sammanhang bör observeras, att arrendevillkoren för östra Spängs,

Allarps och Engesbergs skyddshem måste godkännas av Malmö respektive

Gävle stadsfullmäktige för att kunna anses bindande. Däremot hava landstingen

givit sina förhandlare rätt att träffa för huvudmännen bindande

avtal.

Beträffande slutligen Stenfors skyddshem, som av staten skulle arrende''

ras under högst fyra år, har landstingets förvaltningsutskott i Västerbottens

län icke ifrågasatt någon arrendeavgift. Övriga arrendevillkor skola däremot

gälla även för nämnda hem.

Avtal rörande av stiftelser och sammanslutningar drivna skyddshem.

Den mest väsentliga ändringen i förhållandet mellan de enskilda skyddshemmens

huvudmän och det allmänna blir, enligt de av riksdagen godkända

grunderna, att statsbidrag skall i första hand utgå icke per elever och år utan

för ett bestämt antal platser. Avsikten härmed är att garantera de enskilda

skyddshemmen vissa inkomster samt hindra, att ekonomiska synpunkter

kunna göra sig gällande vid behandling av frågor rörande elevers villkorliga

utskrivning etc.

Avtal i fråga örn det antal platser, för vilka ett fast statsbidrag skall utgå,

bör, enligt de sakkunnigas mening, slutas för en tid av fem år i taget. En

dylik tidslängd synes vara tillräcklig för att giva fasthet åt verksamheten.

Å andra sidan kunna under fem år så pass stora ändringar inträda beträffande

skyddshemsarbetet, att vederbörande parter icke böra bindas för längre

tid. Uppsäges icke avtal senast ett år före den tid, det utlöper, skall det anses

vara förnyat för ytterligare fem år.

Bestämmelsen om bidrag per plats bör kompletteras med ett tillägg av

innehåll, att, därest under något år medeltalet elever överstiger det platsantal,

för vilket ett fast statsbidrag skall utgå, utgår ersättning för överskjutande

elevantal efter de allmänna grunderna, det vill säga i regel 900 kronor per

elev och år. Vid bestämmandet av det antal platser, för vilka bidrag skall

utgå, hava de sakkunniga även medräknat Vita Bandets småbrukshem Håkanstorp,

vilket varit ifrågasatt till nedläggande. Skälen för Håkanstorps

bibehållande äro angivna i annat sammanhang.

Efter förhandlingar med huvudmännen få de sakkunniga alltså föreslå,

att det fasta statsbidraget vid de kvinnliga hemmen beräknas utgå för följande

antal platser:

Svenska diakonissällskapets skyddshem å Sjötorp ............ 25 platser

Vita Bandets skyddshem å Håkanstorp ...................... 18 »

Värsta diakonissanstalts skyddshem å Gälegården ............ 50 »

Svenska diakonissällskapets skyddshem å Mossebo ............ 18 »

Diakonissanstalten Samariterhemmets skyddshem å Morängen.. 19 »

Stockholms kyrkliga skyddshemsförenings hem å Hornö ...... 33 »

(därav 15 med högre statsbidrag)

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Göteborgs diakonissällskaps skyddshem å Härsjögården ........ 25 platser

Stockholms stadsmissions hem Skarvik-Tallåsen .............. 70 »

(särskilda bestämmelser om statsbidragens storlek)

I avtalen synes böra stadgas, att statsbidraget utbetalas kvartalsvis i efterskott.

Med hänsyn till de enskilda skyddshemmens stundom rätt svaga ekonomi

torde man icke ha skäl att dröja längre med utanordningen av ersättning.

Eventuell ersättning för överskjutande elevantal bör regleras för varje

kalenderår.

Jämlikt den uppgjorda organisationsplanen skall vid varje skyddshem finnas

tillgång till psykiatriskt särskilt skolad läkare. De sakkunniga anse, att

något bestämt belopp för statens bidrag härtill icke bör angivas i avtalen med

de enskilda skyddshemmen. I stället kunna dessa lämpligen erhålla ersättning,

för vad de faktiskt utgivit för dylik läkarvård. Eventuellt kan i avtalet

ett maximibelopp angivas för här avsedd ersättning.

Staten skall helt naturligt beträffande de enskilda skyddshemmen ha garanti

för, att fostringsarbetet bedrives efter godkända principer. Likaledes

bör statligt organ pröva olika befattningshavares kompetens och löneförmåner.

Slutligen skall staten, enligt det godkända förslaget, hava representation

i styrelsen. I här nämnda avseenden synes dock ej avtalen vara rätta platsen

för reglering av förhållandet mellan staten och skyddshemmen. De sakkunniga

förutsätta i stället, att en kommande stadga för skyddshemsverksamheten

kommer alt innehålla erforderliga bestämmelser i dessa ting.

Särskilda föreskrifter torde även i någon form böra lämnas därom, att i

fall, där staten lämnat eller lämnar lån för uppförande av byggnader vid

skyddshem, dessa skola vara brandförsäkrade till betryggande belopp.

Här nämnda statslån löpa i regel med en räntefot av fem procent. Emellertid

erhålla hemmen av staten en hyresersättning, som direkt är anpassad

efter räntebeloppet och alltså kvittas mot detta. De sakkunniga anse det

vara enklare, att nämnda hyresersättning avskaffas, men att i gengäld skyddshemmens

byggnadslån göras räntefria.

De skyddshem, som kommit i åtnjutande av byggnadslån, erhålla dessutom

av staten ett underhållsbidrag, som är beräknat efter två procent på

fastställt byggnadsvärde, vilket ofta sammanfaller med lånebeloppet. Skyddshemssakkunniga

uttalade som sin mening, att underhållsbidrag borde utgå

till samtliga av stiftelser och sammanslutningar drivna flickhem. Detta bidrag

synes böra utgå på grundval av ett byggnadsvärde, som fastställes efter

enhetliga grunder för de olika hemmen. I syfte att här åstadkomma rättvisa

och likformighet hava de sakkunniga låtit arkitekten Jonsson uppskatta

byggnadernas värde vid samtliga enskilda skyddshem för flickor utom Drottning

Sophias skyddshem. På grundval av denna uppskattning vilja de sakkunniga

föreslå följande underhållsbidrag:

Beräknat

byggnadsvärde

Underhållsbidrag

etter

2 procent

Sjötorps

skyddshem.........

80,000

— 1,600:

Håkanstorps

2> .........

65,0i-0

— 1,300:

Gälegårdens

> .........

18n,()0()

— 3,600:

Mossebo

120.000

— 2,400:

Morängens

» .........

100,000

— 2,000:

Hornö

>? .........

108,000

— 2,160:

Härsjögårdens

15u,()00

— 3,000:

Skarvik-Tallåsens

» .........

240,000

— 4.800:

Summa kronor

1,043,000

— 20,860:

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

103

I detta sammanhang kan nämnas, att under budgetåret 1935/1936 utgingo

underhållsbidrag till Morängens, Hornö, Härsjögårdens och Skarvik-Tallåsens

skyddshem. Statens kostnader för ändamålet utgjorde kronor 8,780:—.

Vad därefter vidkommer de enskilda skyddshemmen för manliga elever

vilja de sakkunniga förorda, att de för kvinnliga hem föreslagna villkoren

bliva gällande även här med det undantag, att något bidrag för underhåll

av byggnader icke bör utgå. De manliga hemmen äro nämligen i den ekonomiska

ställningen, att behov av dylikt bidrag icke kan anses föreligga.

I fråga örn Margretelunds skyddshem föreslå dessutom de sakkunniga att

med tillmötesgående av en från hemmets styrelse uttalad önskan, att avtal

för detta hem skall avse en period av femton år i stället för fem, som föreslagits

för övriga hem. Statsbidrag bör alltså utgå efter 900 kronor per elevplats

och år för följande antal platser å nedanstående hem:

Fröbergska stiftelsens skyddshem å Norrgård........ 25 platser,

Råby skyddshem, Lund........................... 50 » oell

Margretelunds skyddshem, Lidköping............... 30 >.■ .

Driften under övergångstiden vid skyddshem, som skola nedläggas.

Såsom av det föregående framgår, ifrågasättas sammanlagt fem skyddshem

till nedläggande, nämligen Norrby gård, Älvåsen, Björkåsen, Klockarsvedja

och Boda. Skyddshemsverksamheten kan redan från den 1 januari 1938

undvara Älvåsen och sannolikt även Klockarsvedja. Då Värmlands läns

landsting önskar disponera Älvåsen för annat ändamål redan från den tidpunkt,

staten övertager skyddshemsverksamheten, föreslå de sakkunniga, att

hemmet nedlägges den 1 januari 1938. Härav följer, att något avtal angående

driften under övergångstiden icke behöver träffas i fråga om nämnda

skyddshem.

Huruvida Klockarsvedja skall fortsätta sin verksamhet efter den 1 januari

1938, bör bero av vederbörande huvudmans, Gävleborgs läns landsting, egen

önskan. För den händelse landstinget vill driva hemmet under hela eller en

del av övergångstiden, kräver billigheten, att staten icke ställer sig avvisande.

Avtal bör i dylikt fall träffas för 18 platser.

Om Norrby gård, Björkåsen och Boda gäller däremot, att de icke kunna

nedläggas, förrän nya hem upprättats i deras ställe. De sakkunniga hava därför

hos huvudmännen begärt, att dessa på för stiftelsehem gällande grunder,

det vill säga ett statsbidrag av 900 kronor per elevplats och år, skola driva

hemmen under åren 1938 och 1939. Denna fråga avgöres i sista hand av

landstingen, men de sakkunniga hysa goda förhoppningar — bland annat

med hänsyn till förvaltningsutskottens inställning —• att Stockholms läns

landsting skall vara villigt att uppehålla verksamheten vid Norrby gård och

Västernorrlands läns landsting vid Boda under tiden 1 januari 1938—31 december

1939. För Björkåsens vidkommande synes det sannolikt, att huvudmannen,

Värmlands läns landsting, är villig uppehålla verksamheten åtminstone

under år 1938.

Med hänsyn till beläggningen och driftkostnaderna under senare år vid

här nämnda skyddshem höra avtal träffas för 35 elevplatser å Norrby, 32 å

Björkåsen och 35 å Boda.

De sakkunniga vilja alltså sammanfattningsvis föreslå, att verksamheten

vid till nedläggande föreslagna hem, under förutsättning av vederbörande

huvudmäns medgivande, skall avvecklas på nedanstående siitt:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

Antal bidrags- Verksamheten

berättigade upphör med utplatser

gången av år

Norrby gård......................... 35 1939

Älvåsen............................. — 1937

Björkåsen........................... 32 1938

Klockarsvedja....................... 18 1941 (senast)

Boda............................... 35 1939.

Lokalförbättringar vid skolhem och hemskolor.

En sammanställning av antalet till skyddshem överlämnade elever under

senare år visar, att en förskjutning uppåt i fråga om medelålder på de nyintagna

ägt rum. Man måste av detta draga den slutsatsen, att antalet skolhem

för gossar — för flickorna ligger saken något annorlunda till — måhända

efter övergångstidens slut bör minskas. Såsom de sakkunniga i annat

sammanhang föreslagit, skulle den ändringen redan från början inträda i

organisationen, att ett nytt skolhem, Norrgård, inpassas, under det ett annat,

Älvåsen, kommer att utgå.

Under nuvarande osäkra förhållanden och innan någon erfarenhet vunnits,

hur den nya organisationen kommer att verka, kunna de sakkunniga

icke föreslå några lokalförbättringar vid skolhemmen för gossar. Även örn

i vissa fall utbyggnader, t. ex. för gymnastik eller förbättring av sovsalar,

kunde anses önskvärda, är dock intet av skolhemmen i så dåligt skick, att

det ej kan utan större olägenhet brukas under övergångstiden.

I detta sammanhang vilja de sakkunniga fästa uppmärksamheten vid det

förhållandet, att löneförmånerna efter genomförd omorganisation av skyddshemsverksamheten

komma att beräknas på annat sätt än för närvarande.

Jämlikt skyddshemssakkunnigas förslag till lönestater för hemmen skola vederbörande

befattningshavare, i likhet med vad fallet normalt är inom statens

verksamhet, erhålla en kontant lön samt vidkännas avdrag för åtnjutna naturaförmåner.

Hittills hava föreståndarna ofta haft utom kontant lön och

bostad även fritt vivre för sig själva och sina familjer. En strikt tillämpning

av skyddshemssakkunnigas förslag till lönestater kunde i vissa fall medföra,

att en föreståndare, där möjligheter till matlagning icke finnas inom föreståndarebostaden,

framställde krav på bostadens omändring. De sakkunniga

vilja emellertid uttala, att intet hindrar, att under övergångstiden fortsättes

med nu tillämpade förhållanden beträffande personals och i vissa fall familjemedlemmars

vivre. Enda skillnaden blir, att sedan nya lönestater trätt i

kraft, befattningshavaren får vidkännas avdrag för naturaförmåner å den

bruttolön, han äger uppbära.

Beträffande flickhemmen ligga lokalförhållandena något annorlunda till.

Här kan, som redan påpekats, en viss knapphet på elevplatser konstateras,

och sannolikt kommer beläggningen snarare att öka än minska.

Särskilt beträffande två hem, de till hemskolor avsedda Sjötorps skyddshem

vid Huddinge och Sonestorp skyddshem vid Örkelljunga, föreligga

omedelbart behov av lokalförbättringar. Dessa frågor äro emellertid redan

i annat sammanhang behandlade av de sakkunniga.

Slutligen vilja de sakkunniga här understryka, att underhållskostnaderna

för de av staten arrenderade hemmen kunna komma att ställa sig relativt

höga under de närmaste åren. I åtskilliga fall hava nämligen de nuvarande

huvudmännen, i avvaktan på statsmakternas beslut i fråga om skyddshemmen,

verkställt endast det mest nödvändiga underhållet. Uppmärksammas

bör emellertid i detta sammanhang att de uppgjorda arrendevillkoren äro

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 177.

105

för staten så fördelaktiga, att det underhåll, staten ikläder sig, icke kommer

att bliva ur ekonomisk synpunkt oskäligt betungande. Sannolikt är ju även,

att staten efter övergångstidens slut kommer att övertaga flertalet skolhem

och hemskolor, varvid staten själv får nytta av att byggnader och inventarier

äro i gott skick.

Personalbehovet vid skolhemmen m. m.

I skyddshemssakkunnigas förslag ingingo också personalstater för de olika

slagen av skyddshem. Eders Kungl. Maj.ts proposition, nr 219, till årets

riksdag tog ej ställning i detalj till detta spörsmål. Klart är emellertid, att

dessa lönestater, därest de bliva godkända av statsmakterna, icke kunna

helt tillämpas, förrän omorganisationen är genomförd. Under övergångstiden

måste hänsyn tagas lill då rådande speciella förhållanden. Sålunda

kommer t. ex. jordbrukspersonal att åtminstone under denna tid finnas kvar

vid skolhemmen för gossar. Liksom skyddshemmen endast successivt och

helst utan störningar eller avbrott skola anpassas efter sina mera differentierade

uppgifter inom organisationen, böra även personalförhållandena regleras

på samma sätt. Med hänsyn härtill torde man få beräkna, att större

delen av övergångstiden hinner gå till ända, innan personalen blivit till storlek

och kompetens anpassad efter de nya förhållandena. Å andra sidan färden

relativa osäkerhet, som kommer att prägla övergångstiden, icke medföra,

att personalen försättes i sämre ställning än för närvarande.

Skyddshemssakkunniga hade föreslagit, att vissa ledande befattningar

vid skyddshemmen skulle ledigförklaras, innan staten övertog verksamheten.

Beträffande andra tjänster skulle det ankomma på vederbörande styrelse att

bestämma, huruvida ledigförldarande borde komma i fråga, eller de gamla

befattningshavarna utan vidare överföras på nya lönestater. Med bibehållande

av dessa huvudsynpunkter torde man dock böra iakttaga en viss mjukhet

i fråga örn tidpunkten för tillsättandet av de olika tjänsterna. I vissa fall

kan det vara möjligt och lämpligt att redan så gott som från början av den

statliga verksamheten anställa personalen på ny stat, men ofta kommer det

nog att visa sig mera ändamålsenligt att dröja därmed, tills vederbörande

hem vunnit stadga i sin nya uppgift inom organisationen.

Det lämpligaste tillvägagångssättet synes vara, att staten vid övertagandet

av verksamheten den 1 januari 1938 bibehåller nuvarande personal på gällande

villkor. Allt eftersom verksamheten utvecklas, anställes personalen på

ny lönestat, varvid av skyddshemssakkunniga angivna synpunkter iakttagas.

I den mån skolhemmen skriva ut sina äldre elever, avvecklas den personal,

som icke längre kan anses vara erforderlig, sedan hemmens verksamhet salunda

begränsats. Vid avvecklandet av personalen tages största möjliga hänsyn

till vederbörandes personliga intressen. Där sa kan ske, verkställes personalindragningar

i samband med pensionering eller frivillig övergång till

annan verksamhet. Redan från början iakttages, att lärarpersonal, som icke

kan komma att utnyttjas för framtiden, blir i tillfälle att med hjälp av s. k.

företrädesrätt återgå till verksamhet i folkskola.

Genom den successiva anpassning efter förhallandena, sorn bär skisserats,

synes personalkostnaderna under övergångstiden kunna något. begränsas.

Undvikas kan dock ej, såsom skyddshemssakkunniga påpekade i sitt andra

betänkande, att kostnaderna för befattningshavarnas löner under de närmaste

åren komma att bli något högre, än sedan organisationen vunnit erforderlig

fasthet. , ,

De sakkunniga förutsätta, att skyddshemsinspektoren och vederbörande

styrelser komma att med uppmärksamhet följa utvecklingen av personal
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sand. Nr 177.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj-.ts proposition nr 177.

behovet vid hemmen samt till Eders Kungl. Maj:ts prövning framlägga de

förslag, vartill omständigheterna påkalla.

S ammanfattnin g.

De sakkunniga föreslå alltså

A. beträffande organisationen:

att skyddshemmen Ljungaskog och Forsane inpassas i organisationen såsom

yrkeshem samt utbyggas enligt skyddshemssakkunnigas förslag;

att skyddshemmet Margretelund ingår i organisationen som hem för i

andligt avseende sent utvecklade manliga elever över den egentliga skolåldern;
att

skyddshemmet Håkanstorp erhåller samma uppgift i fråga om de

kvinnliga eleverna;

att av Fröbergska stiftelsen å Norrgårds egendom upprättas ett skolhem

för gossar;

att skyddshemmet Stenfors tillsvidare på försök under högst fyra år bibehålies

såsom skolhem;

att skyddshemmen Klockarsvedja, Norrby, Älvåsen, Björkåsen och Boda

efter viss övergångstid nedläggas;

att i övrigt följande nya hem upprättas: ett kombinerat skol- och yrkeshem

i nedre Norrland, ett skolhem för gossar i stockholmstrakten och ett

skolhem för flickor i västra Sverige;

att skyddshemmet Sonestorp inlöses av staten och utbygges enligt i det föregående

angiven plan;

att skyddshemmet Höreda likaledes inlöses av staten samt utbygges på

sätt förut angivits;

samt att skyddshemmen Husby, Folåsa, Broby, östra Spång, Allarp, Mäshult,

Gräskärr, Åkerby och Engesberg tills vidare arrenderas av staten.

B. i fråga om engångskostnader:

att för utbyggande av yrkeshem och kombinerade skol- och yrkeshem beräknas

ett belopp — utöver tidigare anvisade 200,000 kronor — av 1,260,000

kronor, varav 800,000 kronor anvisas såsom reservationsanslag för budgetåret

1937,1938;

att för det kombinerade skol- och yrkeshem, som skall ersätta Boda, dessutom

får disponeras ett belopp av 90,000 kronor ur likvidationsfonden;

att för utbyggande av Sonestorp och Höreda för budgetåret 1937/1938 anvisas

ett reservationsanslag av 177,000 kronor;

att för inrättande av två nya skolhem beräknas dels ett belopp av 150,000

kronor ur likvidationsfonden, dels ock ett belopp av 350,000 kronor, varav

200.000 kronor beviljas såsom reservationsanslag för budgetåret 1937/1938;

att för inlösen av jordbruken med byggnader och inventarier vid skyddshemmen

Sundbo, Johannisberg, Ljungaskog, Forsane, Höreda och Sonestorp

för budgetåret 1937/1938 beviljas ett reservationsanslag av 407,000

kronor;

att av till likvidationsfonden inflytande medel för inlösen av anstaltsbyggnader

vid Sundbo, Johannisberg, Ljungaskog, Forsane, Höreda och Sonestorp

användes ett belopp av 380,200 kronor, vilket jämte tidigare omnämnda

90,000 kronor till ett nytt kombinerat skol- och yrkeshem samt

150.000 kronor till två nya skolhem eller sammanlagt 620,200 kronor förskotteras

av statsmedel under budgetåret 1937/1938;

att Svenska diakonissällskapet för vissa byggnadsarbeten vid skyddshemmet

Sjötorp beviljas ett lån å 70.000 kronor.

C. angående driften av skyddshemmen:

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 177.

107

att arrendeavtalen med ägarna till förenämnda skyddshem upprättas för

fyra år, räknat från den 1 januari 1938, enligt i det föregående angivna principer;
att

avtal upprättas med huvudmännen för de hem, som ifrågasatts till nedläggande

angående verksamhetens fortsättande under i det föregående angiven

tid samt på föreslagna villkor;

att avtal träffas med huvudmännen för de av stiftelser och sammanslutningar

drivna hem, vilka skola ingå i den nya organisationen, enligt sakkunnigas

förslag;

att personalen vid samtliga de hem, vilka skola drivas av staten, den 1

januari 1938 övertages på nu gällande villkor och först i mån av hemmens

omorganisation för sina nya uppgifter uppföres på ny lönestat.

Stockholm den 18 december 1936.

Gustaf Ehrnberg.

Underdånigst

Josef Weijne.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Inneh&llsförtecbni ng.

Sid.

I. Skyddshemsorganisationens slutliga utformning...................... 3

1. 1936 års riksdagsbeslut...................................... 3

2. Förslag beträffande användningen av Fröbergska stiftelsen och dess

skyddshem å Norrgård samt skyddshemmen Margretelund, Ljungaskog

och Forsane............................................ 6

3. Förslag beträffande skyddshemmet Håkanstorp.................. 14

4. Förslag beträffande skolhem för gossar och yrkeshem för Norrland 15

5. Förslag örn ändringar i övrigt av skyddshemsorganisationen för

elever, omhändertagna för skyddsuppfostran före fyllda 18 år.... 21

II. Statens övertagande och utbyggande av vissa hem samt därav föran
-

ledda kostnader................................................ 27

III. Villkor för statens arrenderande av vissa hem...................... 42

IV. Lån till Svenska diakoniss-sällskapet och Stockholms stadsmission för

utbyggande av skyddshemmen Sjötorp och Skarvik-Tallåsen.......... 44

V. Lokalförbättringar i övrigt vid skolhem och hemskolor.............. 57

VI. Avtal rörande verksamheten vid icke statliga skyddshem............ 59

VII. Driften under övergångstiden vid skyddshem, som skola nedläggas.... 63

VIII. Anslag till skyddsuppfostran...................................... 64

1. Skyddshemspersonalen och dess avlöning........................ 64

2. Avlönings- och omkostnadsstater för de statliga skyddshemmen

budgetåret 1937/1938........................................ 70

3. Framställning örn förhöjt statsbidrag till Drottning Sophias skyddshem 75

4. Anslagsbehovet.............................................. 80

IX. Hemställan ................................... 82

Bilaga .............................................................. 84

Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

370782

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställning angående anslag till skyddsuppfostran m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1937:174 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis framställning angående anslag till skydd supp fostran m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten