Sök i Ratio Lex

Angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m

1937-02-26 · 105 sidor, varav 93 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 93 av 105 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:237, Angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

1

Nr 237.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till rikets

allmänna kartverk m. m.; given Stockholms slott

den 26 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 26 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet och chefen

för finansdepartementet:

Vid anmälan den 4 januari 1937 av de frågor, som tillhöra regleringen

för budgetåret 1937/1938 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 237. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

anförde jag, på sätt det vid 1937 års statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för sagda dag utvisar, beträffande

frågan om anslag för budgetåret 1937/1938 till rikets allmänna kartverk

(punkterna 194, 195 och 196), alt tillkallade utredningsmän den 3 november

1936 avgivit betänkande med utredning och förslag rörande rikets

ekonomiska kartläggning och därmed sammanhängande organisationsspörsmål

angående rikets landkarteverk samt att, sedan de över betänkandet infordrade

yttrandena inkommit, det vöre min avsikt att så bedriva ärendets

fortsatta beredning, att proposition angående kartverkets omorganisation

kunde föreläggas 1937 års riksdag.

I enlighet med av mig gjord hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

för budgetåret 1937/1938 beräkna anslagen för ifrågavarande ändamål

sålunda:

Rikets allmänna kartverk:

Avlöningar, förslagsanslag ............................ kronor 530,000

Expenser och publikationstryck, förslagsanslag .......... » 128,200

Kartarbeten m. m., reservationsanslag .................. » 360,900.

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

1. Inledning.

Rikets allmänna kartverk bildades 1894 genom sammanslagning av det

topografiska och del ekonomiska kartverket under ledning av chefen för generalstabens

topografiska avdelning. Redan i början på 1900-talet gjordes

från riksdagens sida vissa erinringar beträffande ordnandet av åtskilliga

kartverket berörande förhållanden. Dessa resulterade allenast i att partiella

reformer genomfördes vid 1905 års riksdag. Under de därefter närmast

följande åren verkställdes vissa av riksdagen begärda utredningar rörande

omläggning av kartarbetena. Några definitiva beslut beträffande särskilt de

ekonomiska kartarbetenas bedrivande hava emellertid icke fattats, utan

dessa fullföljas fortfarande på grund av för varje år meddelade beslut och

i huvudsak efter de grunder, som innefattas i ett kungl, brev den 15 april

1910.

Vid 1912 års riksdag framlades förslag till lönereglering för kartverkets

personal. Vid behandlingen av detta ärende framhöll riksdagen, att riksdagen

vid granskning av förslaget icke kunnat undgå att finna, att organisationen

av allmänna kartverket och arbetssättet vid detta icke vore i alla

avseenden ändamålsenliga. De brister, som härutinnan förefunnes, hade vid

fyrfaldiga föregående tillfällen blivit offentligt påvisade. Till deras avhjälpande

hade visserligen reformer tid efter annan vidtagits, men orsaken till

att bristerna fortfarande bestodo syntes riksdagen ligga i att reformerna

städse varit partiella och aldrig blivit byggda på en allsidig utredning, som

tagit organisationsfrågan i ögonsikte ända från grunden. Då en grundlig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 237.

3

utredning i avseende å kartverkets organisation således syntes av behovet

påkallad, kunde däri visserligen ligga ett talande skäl mot att företaga en

lönereglering, men på de i det för riksdagen framlagda förslaget anförda

skälen ansåg riksdagen, att det icke utan verklig olägenhet kunde anstå därmed.

Med vissa smärre jämkningar godkände därefter 1912 års riksdag

ifrågavarande förslag.

Med anledning av en vid 1921 års riksdag väckt motion med hemställan,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och föreläggande

för riksdagen snarast möjligt av förslag till allmän plan för den fortsatta

kartläggningen av rikets land- och sjöterritorium samt till organisation

av ett civilt rikskartverk för denna kartläggnings genomförande m. m. framhöll

riksdagen, att motionens syfte syntes åtminstone i viss mån sammanfalla

med vad riksdagen 1912 uttalat rörande behovet av en grundlig utredning

i hela kartverksfrågan. I enlighet härmed beslöt riksdagen, att motionen

icke skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Sedan Sveriges allmänna lantbrukssällskap i skrivelse den 15 februari

1921 begärt, att utredning rörande de ekonomiska kartarbetenas bedrivande

på skyndsammast möjliga sätt måtte verkställas, samt lantbruksstyrelsen och

lantmäteristyrelsen däröver yttrat sig, uppdrog chefen för jordbruksdepartementet,

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 februari 1924, åt numera

expeditionschefen Erland Falk att verkställa utredning rörande sättet

för kartarbetenas ordnande samt grunderna för och omfattningen av statens

verksamhet på detta område i syfte att genom en dylik utredning erhålla

underlag för bedömande av frågan om den organisationsform, som vore den

mest lämpliga och ändamålsenliga för verksamheten i fråga. Den 22 maj

1929 avlämnade Falk den sålunda verkställda utredningen, vilken innehåller

redogörelse för kartverksfrågans tidigare behandling samt framkomna

synpunkter och önskemål rörande landets kartläggning ävensom i anslutning

därtill upprättade förslag. Sedermera hava från vissa håll förslag

framlagts rörande det ekonomiska kartverkets fortsatta bedrivande, varjämte

frågan om de topografiska kartarbetena behandlats, särskilt med hänsyn

till reproduktionsmetoderna.

Den 24 mars 1931 anbefallde Kungl. Majit statens organisationsnämnd

att avgiva yttrande över den av Falk verkställda utredningen rörande landets

kartväsen. Vidare hava ytterligare en del framställningar, som beröra

kartverket, överlämnats till organisationsnämnden. Bland dessa torde särskilt

böra omnämnas en i skrivelse den 1 juni 1932 gjord framställning från

generaldirektören G. Kuylenstjerna m. fl. representanter för landets skogsmossen,

vari hemställts örn utredning angående anordnande av ett statligt

rikskartverk för upprättande bl. a. av en fotogrammetrisk grundkarta

över landet. Organisationsnämnden -— som vid frågans behandling haft biträde

av vissa sakkunniga — har den 16 december 1932 framlagt förslag i

avseende å arbetsuppgifterna för och organisationen av rikets landkarteverk

(stat. off. utr. 1932: 38). Häröver hava yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och korporationer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 237.

Organisationsnämnden, som i sitt betänkande förutsatte, att en fortsatt utredning

av mera detaljerad art skulle komma till stånd beträffande de tekniska

och ekonomiska frågorna vid kartarbetenas fortsatta bedrivande, har

emellertid i sitt betänkande framlagt följande huvudriktlinjer för kartfrågans

slutliga lösning:

1. Landets grundkarta upprättas i regel i skala 1: 10,000 med i första

hand användande av en på fotogrammetrisk väg upprättad fotokarta som

underlag.

2. Den upprättade fotokartan utgives i tryck, för att komma till användning

för skilda specialändamål.

3. Grundkartan med beskrivning upprättas i huvudsak efter den nuvarande

ekonomiska kartans redovisningsprinciper med anslutning till jordregistret

samt i övrigt föreliggande äganderätts- och brukningsförhållanden.

Kartan upprättas med genomgående bladindelning. I första hand beräknas

kartan skola utarbetas för Götaland och Svealand.

4. Därest med ledning av fotokartan och därtill hörande fotomaterial

samt tätare höjdbestämning kurvläggning visar sig ekonomiskt genomförbar,

införes höjdbeteckning av dylik art å grundkartan eller en särskild edition

av densamma.

5. Den topografiska kartläggningen utföres enligt fastställt program för

fullföljande av grundlig revidering av den nuvarande kartan i skala 1: 100,000

(uppmätningsskala 1: 50,000) över södra Sverige och de delar av norra Sverige,

där sådana skalor tillämpas, samt i skala 1: 200,000 över norra Sverige

i övrigt, varvid nuvarande karttyp i huvudsak bibehålies för vinnande av

enhetlighet och kontinuitet i landets vägledningskarta.

6. Samtliga kartor och därtill hörande beskrivningar hållas ajour genom

fortlöpande revidering och nyutgivning med vissa års mellanrum, allteftersom

utvecklingen inom olika delar av landet det påfordrar.

7. Kartorna utgivas på statens bekostnad och försäljas för statsverkets

räkning antingen direkt eller i kommission. Härvid bör, i den mån så kan

anses ekonomiskt fördelaktigt, liksom hittills utgivning och försäljning kunna

ifrågakomma genom avtal med enskild firma.

8. Kartverket organiseras såsom ett fristående civilt verk, bestående av

en geodetisk avdelning för astronomisk ortsbestämning, triangulering och

avvägning, en fotogrammetrisk avdelning för upprättande av fotokarta, två

kartografiska avdelningar, den ena för grundkartans och den andra för den

topografiska kartans jämte översiktskartors upprättande och utgivning, samt

en reproduktionsavdelning, upprättad genom sammanförande med kartverket

av statens reproduktionsanstalt.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt angelägenheten av att vid de olika arbetenas

utförande icke användes dyrbarare personal än arbetets art kräver,

dock med beaktande av att medelst aspirantsystem sörjes för erforderlig

rekrytering av högre befattningar inom organisationen.

9. För uppehållande av närmare kontakt mellan kartverket och de huvudintressen,

som hava behov av kartorna, tillsättes en rådgivande styrelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

för verket, bestående av representanter för jordbruket, skogsbruket, militärväsendet,

lantmäteriet, kommunikationsväsendet (vägväsendet) samt sjökar - teverket.

Med anledning av organisationsnämndens betänkande utarbetades sedermera

inom jordbruksdepartementet en promemoria med förslag till omorganisation

av rikets allmänna kartverk, asyftande närmast kartverkets skiljande

från generalstaben och omläggning till ett civilt verk. Några ändrade

grunder för kartverksamheten, vare sig den topografiska eller ekonomiska,

föreslogos icke i promemorian, i vilken såsom en lämplig anordning i stället

förordades, att ett ombildat civilt kartverk finge till uppgift att förbereda

och framlägga förslag i dessa frågor. Över promemorian hava sedermera

utlåtanden avgivits av vissa myndigheter.

Något förslag till omorganisation av kartverket efter de i promemorian

angivna grunderna framlades emellertid icke till riksdagen. De skäl, som

ytterligare föranledde uppskov med organisationsfrågans behandling, framgå

närmare av departementschefens uttalande till 1935 års statsverksproposition.

Departementschefens ståndpunktstagande härutinnan förestavades

delvis av statsfinansiella skäl. örn en ändamålsenlig nyorganisation skulle

erhållas, kunde nämligen ej undvikas, att kostnaderna bleve större än vid

den föreliggande kartverksorganisationen. Ett väsentligt snabbare genomförande

av den ekonomiska kartläggningen än nu vore fallet syntes nödvändigt,

därest en ekonomisk kartläggning skulle för landet i dess helhet

bliva av betydelse. Å andra sidan stöde det klart, att kostnaderna för kartarbetet

måste, särskilt med hänsyn till föreliggande statsfinansiella läge, hållas

inom ganska snäva gränser. Synpunkter av detta slag talade för att en

undersökning komme till stånd rörande möjligheterna för sådan omläggning

av det ekonomiska kartarbetet, att detsamma kunde antagas bliva inom

rimlig tid och till skälig kostnad för statsverket verkställt inom de delar av

landet, som ansåges böra bliva föremal för dylik kartläggning. En utredning

i angivna hänseenden ansåges därför ofördröjligen böra igångsättas.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1935 tillkallade chefen

för jordbruksdepartementet samma dag såsom utredningsmän för verkställande

av utredning och avgivande av förslag rörande rikets ekonomiska

kartläggning generaldirektören i lantmäteristyrelsen O. H. Malmberg, tillika

ordförande, byråchefen i domänstyrelsen E. F. L. Lindeberg samt arbetschefen

vid rikets allmänna kartverk C. A. V. Hernlund. Utredningsmännen

avgåvo, såsom redan nämnts, den 3 november 1936 betänkande med utredning

och förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning och därmed sammanhängande

organisationsspörsmål angående rikets landkarteverk (stat. off.

utr. 1936:42).

Över betänkandet hava avgivits infordrade yttranden av kommissionen för

de allmänna kartarbetena, chefen för generalstaben, chefen för flygvapnet,

t. f. chefen för försvarsstaben, chefen för rikets allmänna kartverk, statskontoret,

allmänna civilförvaltningens lönenämnd, lantmäteristyrelsen, domänstyrelsen,

statistiska centralbyrån, centralrådet för skogsvardsstyrelser
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

nas förbund, vilket även överlämnat inhämtade yttranden från skogsvårdsstyrelserna,

hushållningssällskapen efter egnahemsnämndernas hörande,

skogssällskapet. samt tekniska högskolans styrelse. Därjämte hava skrivelser

i ämnet inkommit från chefen för sjökarteverket, gravörer och heliogravyrritare

vid kartverkets topografiska avdelning samt aktiebolaget kartlitografen,

ingenjören N. O. Bergqvist, Axel Eliassons konstförlag aktiebolag, Bengtssons

litografiska aktiebolag samt aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier.

2. Kartverkets nuvarande organisation.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för utredningsmännens nyss

berörda betänkande samt de däröver avgivna yttrandena, torde böra lämnas

en översikt över kartverkets nuvarande organisation och för budgetåret 1936/

1937 för ändamålet anvisade anslag samt över den nuvarande kartframställningen.

Gällande bestämmelser i avseende å arbets- och organisationsförhållanden

vid rikets allmänna kartverk äro meddelade i den för kartverket den 29 juni

1923 (nr 323) utfärdade instruktionen, vilken i vissa hänseenden ändrats

genom kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 284). Samtidigt med instruktionen

meddelade Kungl. Maj:t föreskrifter rörande kartarbetena och kartutgivningen,

vilka äro av betydelse för kartverkets arbetsförhållanden. Dessutom

finnas vissa föreskrifter rörande kartverket införda i instruktionen för generalstaben

den 20 november 1931 (nr 374).

I förstnämnda instruktion angives kartverkets uppgift vara att upprätta

och utgiva geodetiskt grundade topografiska och ekonomiska kartor över

riket med erforderliga beskrivningar ävensom översiktskartor. Enligt generalstabsinstruktionen

har generalstaben vid sidan av sina övriga uppgifter

att utföra undersökning och beskrivning av riket i militärtopografiskt hänseende

samt hava den befattning med rikets allmänna kartverk, varom i särskilda

författningar stadgas.

I organisatoriskt hänseende lyder rikets allmänna kartverk under jordbruksdepartementet.

Enligt särskilt stadgande i generalstabsinstruktionen

är dock vid kartarbetena anställd personal, tillhörande krigsmakten, att anse

såsom tjänstgörande vid armén. Chef för kartverket är avdelningschefen

vid generalstabens topografiska avdelning, vilken förordnas av Kungl. Majit

på förslag av chefen för generalstaben.

Kartverkets arbeten utföras för närvarande å tre särskilda avdelningar,

nämligen den geodetiska under ledning av professorn vid generalstaben, den

topografiska under kartverkschefens egen ledning samt avdelningen för ekonomiska

arbeten och stomkartearbeten under ledning av en särskilt förordnad

arbetschef. I alla förekommande frågor äger kartverkschefen ensam beslutanderätt.

Det torde i detta sammanhang böra omnämnas, att enligt 1936 års riksdags

beslut rörande försvarsväsendets ordnande skall i enlighet med Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Maj :ts förslag en topografisk avdelning tills vidare ingå i arméstaben i avvaktan

på lösningen av frågan angående omorganisationen av rikets allmänna

kartverk. För den topografiska avdelningen har upptagits en regementsofficer

på generalstabskårens stat samt en aktuarie (pensionerad officer)

och en professor på arméstabens stat. Arméstabens organisation avses skola

genomföras vid början av budgetåret 1937/1938.

Personalen på de geodetiska och ekonomiska avdelningarna är uteslutande

civil, dock att posten som arbetschef vid sistnämnda avdelning förutsättes

kunna beklädas av militär pa aktiv stat eller pa reservstat eller i reserven

(med pension). Personalen vid den topografiska avdelningen är dels

militär, ingående i generalstabens topografiska avdelning, dels civil. Den

förstnämnda utgöres av visst antal generalstabsofficerare, fastställt av Kungl.

Majit, vidare av från arméns regementen och dess reserver å generalorder

kommenderade officerare och underofficerare till behövligt antal. Den på

kartverkets ordinarie stat för denna avdelnings vidkommande uppförda civila

personalen utgöres av gravörer eller heliogravyrritare, varjämte å övergångsstat

finnas upptagna tre civila statstopografer i enlighet med ett av riksdagen

i samband med 1912 års lönereglering för kartverkets personal fattat beslut.

Jämlikt Kungl. Majits brev den 28 juni 1935 är antalet civila tjänstemän

å ordinarie stat samt å övergångsstat vid kartverket bestämt på följande

sätt:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

1. Den geodetiska avdelningen.

2 observatörer ......................................

8 statsgeodeter .....................................

2. Den topografiska avdelningen.

12 gravörer eller heliogravyrritare .....................

3. Avdelningen för ekonomiska arbeten och stomkartearbeten.

1 arbetschef .......................................

18 statskartografer ..................................

3 ritare ............................................

5 ritbiträden .......................................

3 expeditionsvakter .................................

Lönegrad

. B 26

. B 21

B 15

B 28

B 21

B 11

B 7

B 5

Tjänstemän å övergångsstat.

3 statstopografer ..........................

B 21.

Vid kartverkets personalstat är fogad den anmärkningen, att, därest till

arbetschef förordnas militär på aktiv stat eller på reservstat eller i reserven

(med pension), arbetschefen allenast äger uppbära arvode till belopp, som kan

vara medgivet av Kungl. Majit.

Frånsett de civila statstopograferna å övergångsstat samt gravörerna och

ritarna bygger sålunda kartverkets nuvarande organisation på militär ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

betskraft för den topografiska kartläggningen. Avlöningen till de militära

beställningshavarna liksom till professorn vid generalstaben utgår från anslag

under fjärde huvudtiteln. Förutom kartverkschefen — för närvarande

en överste har vid topografiska avdelningen såsom regel tjänstgjort ytterligare

en regementsofficer och två kaptener vid generalstaben, den ene kaptenen

dock på militärgeografiska detaljen och sålunda egentligen ej vid kartverket,

med undantag likväl för tjänstgöring under fältarbetstiden. Härjämte

hava i allmänhet under senare tid för årstjänstgöring vid topografiska

avdelningen varit kommenderade fyra officerare på aktiv stat eller övergångsstat

samt sex eller sju officerare eller underofficerare i reserven. Under

fältarbetena hava slutligen plägat inkommenderas omkring tolv officerare

eller underofficerare på stat eller övergångsstat. Officer eller underofficer

pa stat vid förband förlagt till Stockholm erhåller ingen särskild ersättning

under byråtjänstgöring vid topografiska avdelningen, medan åter annan

officer eller underofficer på stat eller övergångsstat erhåller utöver sin avlöning

tilläggsersättning med följande belopp per dag samt därjämte per dag

V365 av skillnaden mellan avlöning i vederbörande lönegrad å G-ort och å

den ordinarie tjänstgöringsorten.

Kapten .......

Subalternofficer

Underofficer ..

l:a året

6: 50

.5: —

4: —

Därefter

7: 50

6: —

5: —

För officerare å övergångsstat utgår enligt Kungl. Maj:ts brev den 1 juni

1923 särskild gottgörelse med 2,737:50 kronor per år jämte löneskillnad till

G-ort med 1,560 kronor per år.

För officerare eller underofficerare i reserven äro fastställda vissa arvoden

per år, utgörande för regementsofficer 3,600 kronor, för annan officer 3,180

kronor och för underofficer 2,340 kronor. Under fältarbete utgår traktamente

enligt kungörelsen den 16 maj 1930 (nr 155), varvid för officer eller

underofficer med nyss angivna särskilda tilläggsersättning dylik ersättning

icke utgår. Förberörda tilläggsersättningar, arvoden och traktamenten till

den vid kartverkets topografiska avdelning kommenderade militära personalen

bestridas av kartverkets anslag.

För budgetaret 1936/1937 äro för kartverket upptagna under nionde huvudtiteln

dels ett förslagsanslag till avlöningar å 426,900 kronor, dels ett förslagsanslag

till expenser och publikationstryck å 87,300 kronor samt dels

ett reservationsanslag till kartarbeten m. m. å 230,500 kronor.

Anslaget till avlöningar är fördelat enligt följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 328,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . . » 22,400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .......................................... » 6,970

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

9

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 46,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 3,600 kronor 49,700

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .......................... » 19,830

Summa kronor 426,900.

Anslaget till expenser och publilcationstryck har fördelats enligt följande

uppställning:

1. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis . . kronor 8,900

b) Övriga expenser, högst...............* 43,400 kronor 52,300

2. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 35,000

Summa kronor 87,300.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1935 disponeras anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, på följande

sätt:

arvode åt chefen för rikets allmänna kartverk, då denne vid

generalstaben innehar lägre beställning än överste.......kronor 2,520

arvoden åt manliga ritare eller gravörer, vilka förordnas att

biträda vid rit- och gravyrarbetenas övervakande och ledning

ävensom vid instruktion av yngre ritare och gravörer » 450

arvoden åt statsgeodeter och statskartografer, vilka förordnas

att biträda med ledning och tillsyn av fältarbeten, ...... » 1,500

arvoden åt militära avdelningsbefälhavare vid topografiska

fältmätningar ...................................... » 2,000

arvode till ordinarie ritare och gravör, vilken förordnas att

biträda redogöraren vid kartverket med tillsyn och vård av

topografiska avdelningens arkiv m. m., ................ » 500

Summa kronor 6,970.

I Kungl. Maj:ts brev den 5 juni 1936 hava dels ytterligare vissa detaljbestämmelser

meddelats rörande förenämnda arvoden, dels beträffande anslagsposten

till publikationstryck föreskrivits, att densamma icke må utan

Kungl. Maj:ts medgivande överskridas. I samma brev föreskrives vidare,

att reservationsanslaget till kartarbeten m. m. må disponeras i huvudsaklig

överensstämmelse med följande fördelning, dock att den under 5 angivna

anslagsposten icke må överskridas:

1. Fältarbeten ...................................... kronor 150,000

2. Flygfotografering inom Göteborgs och Bohus län ...... » 17,000

3. Utgivnings- och byråarbeten ...................... » 55,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

4. Ortnamnsgranskning .............................. kronor 3,000

5. Kostnader för upplåtelse av kartverkets längdbas på

Öland till jämförelsebas för de till den baltisk-geode
tiska

kommissionen anslutna länderna ............ » 500

6. Kurs för förberedande utbildning av topografiska fält
mätare

........................................ » 5,000

Summa kronor 230,500.

Slutligen torde böra omnämnas, att bland statsinkomsterna för budgetåret

1936/1937 upptagits inkomster vid rikets allmänna kartverk med ett

belopp av 40,000 kronor, utgörande beräknad inkomst av kartförsäljningen.

3. Den nuvarande kartframställningen.

Såsom framgår av redan omnämnda bestämmelser i instruktionen för kartverket,

framställas av kartverket dels ekonomiska, dels topografiska kartor

samt dels översiktskartor.

Den ekonomiska kartläggningen i egentlig mening tog sin början år 1859.

Den har hittills omfattat Svealand och Götaland med undantag av Gotlands

län, de tre smålandslänen samt delar av Göteborgs och Bohus län, inom vilket

län kartläggningen för närvarande pågår, och större delen av Kopparbergs

län. Kartorna hava i allmänhet utgivits härads- eller tingslagsvis i

skala 1: 50,000. Kartorna över Malmöhus, Blekinge, Hallands och Kristianstads

län, vilka län senast bearbetats, hava utgivits i skala 1: 20,000 med genomgående

bladindelning för länet. Uti Göteborgs och Bohus län hava kartorna

upprättats och utgivits i skala 1: 10,000. Till kartorna hava utgivits

mer eller mindre detaljerade beskrivningar över fastighetsförhållandena och

uppdelningen i olika ägoslag.

Redovisningen å de ekonomiska kartorna samt i de därtill hörande beskrivningarna

växlar allt efter den tidpunkt, vid vilken kartorna och beskrivningarna

upprättats. De kartarbeten, som tillkommit före år 1910, förete

sålunda en helt annan form för fastighetsredovisningen än de kartor och

beskrivningar, som hänföra sig till tiden därefter. Kartorna från tiden före

nyssnämnda år redovisa sålunda endast byar eller i vissa fall jordeboksenheter

och lämna alltså ej uppgift om de olika fastigheterna inom sådana enheter.

Den väsentliga förändring i den ekonomiska kartans fastighetsredovisning,

som inträdde från och med år 1910, sammanhängde med jordregistrets tillkomst

och uppläggande. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 15 april

1910 samt därefter för varje år i huvudsaklig överensstämmelse med sagda

beslut meddelade särskilda föreskrifter utföras den ekonomiska kartläggningen

och dess arealredovisning försöksvis i anslutning till jordregistrets

fastighetsindelning. De ekonomiska kartorna började ungefär samtidigt härmed

utgivas i uppmätningsskalan 1: 20,000. Ä en senare upplaga av kartan

över Västmanlands län, vilken karta till största delen redan fältmätts, när

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237•

11

övergången till den utförligare fastighetsredovisningen beslöts, infördes utöver

kartans så att säga normala innehåll jämväl jordregisternumren och fastighetsgränser.

Anmärkas må ock, att de ekonomiska kartorna över Västmanlands

län skilja sig från övriga ekonomiska kartor därigenom, att särskild beteckning

för skog ej förekommer å desamma. Mera följdriktigt tillämpades

den detaljerade fastighetsredovisningen först i och med bearbetandet av den

ekonomiska kartan över Malmöhus län. Då emellertid jordregistret vid tiden

för den ekonomiska kartläggningen ännu ej upplagts för sistnämnda län liksom

ej heller för Blekinge län, som närmast därefter kartlades, upptaga kartorna

och beskrivningarna över dessa båda län i stället för jordregisternummer

särskilda av kartverket åsätta nummerbeteckningar för de redovisade

fastigheterna. Däremot har i Hallands och Kristianstads län — d. v. s. från

och med år 1919 — fastighetsindelningen redovisats å kartan i nära anslutning

till jordregistret. Varje registrerad fastighet har sålunda redovisats

inom sina gränser och åsatts gällande jordregisterbeteckning, så framt dess

areal uppgått till minst 0.5 hektar —- skalan 1: 20,000 tillåter i allmänhet

icke redovisning av fastighet med mindre areal — och dess form och detaljer

lämnat utrymme å kartan för registernumrets utsättande. Ur fastighetstaxeringssynpunkt

hava samtidigt redovisats brukningsförhållandena, så att

fastigheternas uppdelning i sämjedelnings- och arrendelotter kan utläsas av

kartan. Inom varje å kartan redovisad enhet hava särskilts de olika ägoslagen.

Beträffande sådana fastigheter, som på grund av sin ringa storlek

eller av annan anledning icke kunnat redovisas å kartan i skalan 1: 20,000,

har förfarits på det sätt, att desamma antingen inräknats i angränsande å

kartan redovisad stamfastighet eller, då flera sådana mindre fastigheter varit

belägna intill varandra, sammanförts till större redovisningsbara områden.

I kartbeskrivningen redogöres i dylika fall för de inräknade eller sammanförda

fastigheternas jordregisternummer, namn, areal och ägare. Beskrivningen,

som utarbetas med ledning av jordregistret och vid fältarbetet upprättad s. k.

fältmätningsjournal eller fältbok, upprättas sockenvis med särskilda beskrivningar

för städer och köpingar.

Beträffande de tekniska detaljerna i fråga örn sättet för de ekonomiska

kartornas upprättande får jag hänvisa till det omnämnda, senast avgivna betänkandet

med utredning och förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning.

Jag vill här endast framhålla, att den nu pågående, försöksvis bedrivna

ekonomiska kartläggningen i skala 1: 10,000 inom Göteborgs och Bohus

län verkställes med stöd av en genom flygfotografering åstadkommen underlagskarta

(fotokarta). Metoden har i betänkandet utförligt behandlats, liksom

även de möjligheter som härigenom yppats till förenkling och förbättring

av arbetsmetoderna vid den ekonomiska kartläggningen. Jag återkommer

härtill i samband med behandlingen av utredningsmännens förslag rörande

den fortsatta ekonomiska kartläggningen av landet.

Den topografiska kartläggningen påbörjades år 1810 och utgivningen av

för första gången uppmätta blad avslutades år 1923. Den topografiska kartan,

den s. k. generalstabskartan, består egentligen av två skilda delar, den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

ena över södra Sverige, den andra över norra Sverige. De båda delarna övergripa

varandra mellan 61:a och 62:a breddgraden, så att ett gemensamt mindre

bälte av landet återfinnes i båda. Den södra delen har fullständigt utgivits

i rektangelblad i skala 1: 100,000, den norra i gradblad, huvudsakligen i

skala 1: 200,000 men med vissa delar av Norrlands kustland och längs järnvägen

Bräcke—Storlien i skala 1: 100,000. Inom den norra delen återstå

ännu att utgiva i skala 1: 200,000 bladen 56 Degerfors, 62 Björna, 68 Sollefteå,

69 Örnsköldsvik, 74 Indal samt 75 Härnösand för att samtliga blad inom

denna del skola finnas i samma skala (1: 200,000). Nämnda blad äro emellertid

utgivna i skala 1: 100,000. Av de delar av Norrland, som enligt planen

skola utgivas även i skala 1: 100,000, återstå outgivna bladen Piteå SV, Jörn

NO och SO samt Norsjö SO, vilka dock numera undergått fältmätning och

torde utkomma av trycket under åren 1937 och 1938.

Programmet för den fortsatta topografiska kartläggningen upptar, såsom

framgår av organisationsnämndens förutnämnda betänkande med förslag rörande

arbetsuppgifterna för och organisationen av rikets landkarteverk, i huvudsak

följande.

1. Utgivning av nämnda återstående kartblad i skala 1: 100,000 över berörda

delar av Norrland.

2. Utgivning av de sex nyss angivna kartbladen i skala 1: 200,000 av det

norrländska kustlandet, vilka endast utgivits i skala 1: 100,000; detta dock

först sedan motsvarande blad i skala 1: 100,000 reviderats.

3. Ommätning i skala 1: 50,000 av vissa äldre kartblad över södra Sverige,

där stomkartans beskaffenhet påkallar ny mätning eller där grundlig revidering

skulle ställa sig dyrbarare, nämligen bladen nr 2, 3, 5, 6, 10, 13,

16—18, 24, 32, 41, 51, 66, 75, 84, 92 och 99. (Av dessa äro numera nr 6, 66,

75 och delvis 84 ommätta men ännu ej färdiga för utgivning.)

4. Första grundliga revidering av övriga blad, som icke nymätts under de

senaste 20 åren.

5. Ajourhållning i möjligaste mån av erforderliga blad, som icke avses

skola under de närmaste 10 åren ommätas eller grundligt revideras.

6. Ajourhållning av kartan i dess helhet genom revidering i medeltal för

varje blad vart 10:e år efter den avsedda ny- eller ommätningen eller första

grundliga revideringen, varvid dock blad, som avse mindre bebyggda trakter

utan större utveckling, revideras mera sällan.

Denna plan för den fortsatta topografiska kartläggningen, vilken plan

framlagts av kartverkschefen, har såväl i den av Falk verkställda utredningen

som uti organisationsnämndens betänkande och de däröver avgivna yttrandena

förordats till genomförande.

Det torde måhända i detta sammanhang böra omnämnas, att röster icke

saknats för igångsättande av en fullständig ny topografisk kartläggning av

landet i skala 1: 50,000 eller 1: 20,000. Då i samtliga utredningar i ämnet

ett bestämt avstyrkande härav skett, saknar jag anledning att närmare ingå

på denna fråga utan vill härutinnan endast hänvisa till vad i organisationsnämndens

och de senast tillkallade utredningsmännens betänkanden härom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237■

13

anförts, vad sistnämnda betänkande angår i samband med behandlingen av

frågan om gemensam ekonomisk-topografisk karta (betänkandet kap. VI).

De av kartverket utgivna översiktskartorna utgöras av höjdkartan över

Sverige i skala 1: 500,000, generalkartan i skala 1: 1 mill., generalstabens

översiktskarta över Sverige i skala 1: 400,000 samt en på sistnämnda karta

grundad översiktskarta i skala 1: 400,000 över indelningen i län, fögderier,

landsfiskalsdistrikt och kommuner. Därjämte hava genom kartverkets försorg

utarbetats de fyra kartblad av internationella världskartan i skala 1: 1

mill., vilka Sverige åtagit sig att utgiva.

Vad södra delen av höjdkartan angår, av vilken de första bladen utkommo

redan år 1886, har en revidering skett av de sex först utgivna kartbladen, å

vilka höjdbeteckningen angivits enligt fotsystemet, för att erhålla hela verket

med höjdförhållandena återgivna enligt metersystemet. Det sista av

dessa blad är nu omarbetat, och kartverkschefen har hemställt örn anslag för

dess utgivning för nästkommande budgetår.

Generalkartan har senast reviderats år 1921. Kartan är utförd i tre blad

och upptager sjöar och vattendrag, riks-, läns- och häradsgränser, järnvägar

och huvudlandsvägar, kyrkor och en del viktigare orter, höjdsiffror m. m.

samt är försedd med terrängbeteckning. Mellersta bladet, som utfördes innan

den topografiska kartläggningen var avslutad, är ganska otillfredsställande

vad beträffar terräng och vattensystem.

Generalstabens översiktskarta i skala 1: 400,000, vilken utförts inom kartverket

med anslag från generalstabens stat, fullbordades år 1927 och har

därefter enligt revideringsplan med tioårigt intervall undergått erforderlig

revidering. #

Den förenämnda kartan i skala 1: 400,000 över landsfiskalsdistrikt m. m.,

vilken senast utgivits år 1930, kompletteras av en kommunförteckning, ordnad

dels häradsvis, dels alfabetiskt med hänvisningar till de kartblad, å vilka

respektive områden äro belägna.

De av kartverket utgivna översiktskartorna förutsättas skola i mån av behov

revideras och hållas tillgängliga i nytryck.

4. Den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande.

a) Utredningsmännens betänkande och förslag.

Uti det avgivna betänkandet rörande rikets ekonomiska kartläggning hava

utredningsmännen inledningsvis lämnat redogörelse för tidigare behandling

av frågan örn den ekonomiska kartläggningen samt angående direktiven för

den av dem verkställda utredningen. Utredningsmännen hava i detta sammanhang

bland annat uttalat följande.

Huvudsyftet med förevarande utredning vore att verkställa en noggrann

undersökning dels angående behovet av en ekonomisk karta över landet eller

delar därav dels, örn detta behov ansåges föreligga, rörande de möjligheter,

som kunde förefinnas att inom rimlig tid och med skäliga kostnader genom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

föra en kartläggning av de delar av landet, som funnits böra ekonomiskt kartläggas.

De problem, som utredningsmännen sålunda i första hand hade haft att

taga ställning till, vore ingalunda nya. Alla de utredningar, som alltsedan

1870-talet utförts rörande den ekonomiska kartläggningen av landet, hade

haft samma frågor att besvara. Meningsbrytningarna hade alltid gällt, huruvida

den ekonomiska kartläggningens nytta motsvarade de kostnader, som

nedlagts för ändamålet, samt huruvida möjligheter förelåge att inom överskådlig

tid slutföra arbetet och att hålla kartorna ajour, så att de kunde fylla

syftet och ändamålet, för vilka de tillkommit.

Att trots de många utredningar, som verkställts i frågan, samma problemställning

alltjämt kvarstode efter det ekonomiska kartverkets mer än 75- åriga tillvaro kunde synas egendomligt. Orsaken härtill vöre dock ej svår

att finna. Ehuru vid mer än ett tillfälle yrkanden framställts om de ekonomiska

kartarbetenas nedläggande med hänsyn till att kostnaderna icke syntes

motsvara nyttan och användningen av kartan med beskrivning, hade

likväl en sådan utväg till frågans lösning icke vunnit statsmakternas anslutning.

Känslan av att behov dock förelåge att för skilda ändamål hava tillgång

till en karta av den ekonomiska kartans innehåll och till de uppgifter,

som därav kunde hämtas, torde hava förhindrat ett nedläggande av arbetena.

Man hade i stället sökt lösningen i uppställandet av allt större krav på kartans

innehåll för att dess användbarhet skulle ökas. De ökade kraven hade

däremot icke motsvarats av en ökad medelstilldelning för arbetenas bedrivande

och ej heller av sådana ändringar i organisationen, som kunde förbilliga

arbetet och påskynda dess slutförande. Resultatet hade därför blivit, att

den årliga arbetsprodukten i kartlagd areal allt mer nedgått, varigenom ånyo

tvivel uppstått på möjligheten att slutföra arbetet inom överskådlig tid och

till skäliga kostnader.

Vid den förnyade utredningen i ämnet, som uppdragits åt utredningsmännen,

hade det synts nödvändigt att först söka besvara frågan huruvida de

ändamål, för vilka den ekonomiska kartan ursprungligen tillkommit eller

numera avsetts skola vara ett hjälpmedel, alltjämt kunde anses vara av den

art och omfattning, att kartarbetet vore ur det allmännas synpunkt erforderligt,

och huruvida de uppgifter, som kunde hämtas från den ekonomiska kartan,

icke kunde på andra sätt lämpligen erhållas.

Genom en dylik inventering och prövning av de skilda ändamål, den ekonomiska

kartläggningen hittills avsetts eller eljest befunnes kunna fylla, torde

erforderligt underlag erhållas för att bedöma vilka karttyper, som kunde

ifrågasättas, samt att efter kostnadsberäkningar för dessa skilda karttyper

avgöra vilka alternativa förslag, som borde övervägas till kartfrågans lösning,

under hänsynstagande å ena sidan till kartbehovet samt å andra sidan till

kostnaderna för dess tillgodoseende.

Utredningsmännen hava därefter (kap. IV i betänkandet) lämnat en ingående

redogörelse för de ändamål, vilka avsetts skola tillgodoses genom den

ekonomiska kartläggningen, samt klarlagt kartbehovets omfattning i de olika

fallen och vilka fordringar, som för de olika ändamålens tillgodoseende borde

ställas på kartans innehåll och skala, samt i vad mån beskrivningen till

kartan kunde anses erforderlig.

De verksamhetsområden, som härvid behandlats, äro jordbruks- och arealstatistiken,

jordbruket och egnahemsverksamheten, skogsbruket, fastighets-

och jorddelningsväsendet, fastighetstaxeringen, administrationen, sam
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

15

hällsbildning och områdesplanering, kommunikationsväsendet, försvarsväsendet,

kraftverksanläggningar och elektrisk kraftdistribution m. m., kreditoch

försäkringsverksamheten, vattenregleringar och torrläggningar, bergsbruket,

vetenskap och undervisning samt den officiella specialkartläggningen.

Utredningsmännen hava sammanfattat resultatet av sin undersökning sålunda.

Av redogörelsen torde framgå, att otvivelaktigt för flera ändamål ett omfattande

behov förelåge av en karta i större skala och med ett innehåll,

som i första hand klarlade markförhållandena i ekonomiskt hänseende ur

jordbrukets och skogsbrukets synpunkt samt i övrigt gåve en bild av utvecklingen

ur bebyggelse-, jorddelnings- och kommunikationssynpunkt. De ändamål,

som därvid närmast borde tillgodoses med en sådan karta, sammanhängde

nära med det allmännas verksamhet på olika områden och utgjorde

en viktig del i landets ekonomiska liv. Utredningsmännen funne därför i

likhet med organisationsnämnden, att det vore en statlig uppgift att tillgodose

landets behov av en ekonomisk karta och att det gällde en uppgift,

som icke utan betydande olägenheter kunde undanskjutas.

Beträffande sättet för genomförandet av en ekonomisk kartläggning samt

fordringarna på kartans innehåll och kartans utnyttjande för arealbeskrivning

över landet kunde däremot olika alternativ övervägas, allt eftersom

ändamålens tillgodoseende genom kartläggningen och därtill hörande be

skrivning ansåges vara av större eller mindre betydelse. Ett dylikt övervägande

vöre givetvis även nödvändigt med hänsyn till önskemålet om ett påskyndande

och snabbt genomförande av kartarbetena samt kostnaderna för

desamma under olika förutsättningar.

Utredningsmännen hava till närmare övervägande framlagt sex olika alternativ

till kartarbetenas bedrivande, för vilka kostnadsberäkningar verkställts

med ledning av tidsåtgång för olika arbetsdetaljer vid den pågående

kartläggningen i Göteborgs och Bohus län och med iakttagande av olika

föreslagna förenklingar i arbetssättet samt med utnyttjande av förbättrade

tekniska hjälpmedel och med användning så långt möjligt av lägre kvalificerad

personal till kostnadernas nedbringande.

Vid kostnadsberäkningarna hava utredningsmännen på anförda skäl utgått

från att i stort sett hela Götaland och Svealand samt i fråga örn Norrland

delarna närmast kusten och vissa delar av Jämtland skulle ekonomiskt

kartläggas. Beträffande Värmlands och Kopparbergs län hava endast vissa

delar ansetts böra ifrågakomma till ekonomisk kartläggning. Inom återstående

delar av dessa län samt inom sådana delar av Norrland, där skogsbruket

representerade det övervägande intresset, har enbart en fotokarta synts

utredningsmännen kunna vara tillfyllest. Såväl det ekonomiska karlläggningsområdet

som fotokartområdet hava närmare angivits å betänkandet

bifogade kartbilagan 1.

För det ekonomiska kartläggningsområdet samt för större delen av fotokartområdet

har förordats kartskalan 1: 10,000 i främsta rummet med hänsyn

till dels att fotobildens detaljer skola bliva tydliga, dels att fastighetsredovisningen

å ekonomiska kartan skall kunna göras möjligast fullständig

och läsbar samt dels för att göra kartorna användbara ej enbart som över
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

siktskartor utan även såsom arbetskartor, särskilt för skogsbrukets allt större

behov av tillförlitligt och detaljrikt kartunderlag för skogskartors upprättande.

Inom norra och östra delarna av Värmlands län (80.5 kvmil),

norra och västra delarna av Kopparbergs län (122.9 kvmil) samt en del av

Västernorrlands län (48.7 kvmil) hava utredningsmännen funnit skalan för

fotokartan kunna nedsättas till 1: 20,000 med hänsyn till att inom dessa

delar, där skogsbruket representerade det största intresset, skogsmarken och

skogen vore för större områden av ensartad karaktär.

Hela det till ekonomisk kartläggning föreslagna området utgör omkring

1,650 kvmil samt fotokartområdet omkring 1,034 kvmil, varav 252 kvmil förutsatts

skola kartläggas i skala 1: 20,000. De delar av landet, som i detta

sammanhang icke avsetts skola undergå kartläggning, utgöras av omkring

1,691 kvmil av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt omkring

63 kvmil av vattenområden i sjöarna Vänern och Vättern. Därjämte ingår

icke i kostnadsberäkningarna slutförandet av den ekonomiska kartläggningen

i Göteborgs och Bohus län, vilket beräknats kunna ske under övergångstiden

för kartverkets utbyggande till erforderlig arbetskapacitet för kartläggningens

genomförande i stort.

I enlighet med direktiven för utredningen har hela kartläggningsprogrammet

beräknats skola genomföras under en kartläggningsperiod av omkring

30 år.

Utredningsmännen hava vidare förordat, att, vilket alternativ man än

slutligen valde för kartläggningens utförande, en fotokarta borde utgöra grundval

för landets kartläggning samt att denna i allmänhet borde, liksom även

en ekonomisk karta, upprättas i skalan 1: 10,000. För fotokartans upprättande

erforderlig geodetisk punktbestämning har förutsatts utförd med vanlig

triangulering inom de områden, där rikstrianguleringens nuvarande punkttäthet

eller noggrannhet icke vore tillfredsställande, samt i övrigt genom

punktbestämning från fotobilder, som upptagits med panoramakamera.

Terräng- och höjdförhållandena hava utredningsmännen ansett böra å

kartorna återgivas genom fotokartans bild, kompletterad med höjdpunktbestämning.

Denna förordas skola utföras dels genom avvägning med en

punkttäthet av i medeltal 25 punkter per kvadratmil samt dels genom barometerhöjdmätning

av såväl låg- som högpunkter med en punkttäthet av

omkring 100 punkter per kvadratmil.

Kartorna förutsättas skola utgivas i blad med kvadratisk bildyta om

50 X 50 cm. ^:

Med dessa utgångspunkter samt i betänkandet närmare angivna förutsättningar

rörande personalens avlöningsplacering m. m. skulle kostnaderna för

de behandlade olika alternativen till kartläggningens utförande — med bortseende

från kostnad för arbetsledning, lokalhyra och allmänna expenser —

uppgå till följande belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Rlaj:ts proposition nr 237-

17

Kostnader för det ekonomiska kartområdet (1,650 kvmil).

Alternativ I. Fotokarta samt ekonomisk karta med beskrivning;

kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader:

Triangulering och panoramafotografering ............ kronor 1,491,000

Avvägning ........................................ * 680,000

Barometerhöjdmätning ............................ » 675,000

Fotokartan ....................................... * 4,307,000

Summa gemensamma kostnader .................... » 7,153,000

För alternativet speciella kostnader: .................. » 21,555,000

Totalkostnader .................................... * 28,708,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 17,400

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 957,000.

Alternativ II. Fotokarta samt ekonomisk karta utan beskrivning;

kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000

För alternativet speciella kostnader .................. » 14,446,000

Totalkostnader ................................... * 21,599,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 13,100

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 720,000.

Alternativ II a. Fotokarta samt förenklad ekonomisk karta utan beskrivning

(av ägoslagen endast åker och trädgård inrekognoscerade å kartan);

kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader

För alternativet speciella kostnader ..........

Totalkostnader ...........................

Kostnad i medeltal per kvadratmil ^..........

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ........

kronor 7,153,000

» 11,044,000

» 18,197,000

» 11,000

» 606,000.

Alternativ III a. Fotokarta med fastighetsindelning; kompletterad å fältet i

fråga örn fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och vattendrag

samt bebyggelse; kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader

För alternativet speciella kostnader ..........

Totalkostnader ............................

Kostnad i medeltal per kvadratmil ^..........

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ........

kronor 7,153,000

» 9,261,000

» 16,414,000

» 9,900

» 547,000.

Alternativ lil. Fotokarta med fastighetsindelning (utan komplettering å

fältet); kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader .

För alternativet speciella kostnader............

Totalkostnader .............................

Kostnad i medeltal per kvadratmil ...........

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ...........

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 237.

kronor 7,153,000

» _ 6,782,000

» 13,935,000

» 8,400

» 464,000.

a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

Alternativ IV. Fotokarta i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader ........ kronor 7,153,000

För alternativet speciella kostnader (för ortnamnsgransk
ning

inom 1,238 kvmil å 100 kr.) .................. » 124,000

Totalkostnader .................................... » 7,277,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 4,400

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 243,000.

Kostnader för fotokartområdet (1,034 kvmil).

Kostnaderna tillkomma i samtliga nämnda alternativ med samma belopp,

då endast fotokarta avses skola framställas. Kartorna förutsättas skola upprättas

i skala 1: 10,000 över 782 kvmil och i skala 1: 20,000 över 252 kvmil.

Triangulering och panoramafotografering .............. kronor 822,000

Avvägning ......................................... » 538,000

Barometerhöjdmätning .............................. » 375,000

Fotokartan ........................................ » 2,675,000

Ortnamnsgranskning å 100 kr. per kvmil.............. » 103,000

Totalkostnader ..................................... » 4,513,000

Kostnader i medeltal per kvadratmil .................. » 4,400

Ärlig kostnad i medeltal under 30 år.................. » 150,000.

Utredningsmännen hava förordat, att den fortsatta ekonomiska kartläggningen

av landet skulle utföras enligt alternativet II a samt för denna sin

ståndpunkt sammanfattningsvis anfört bland annat följande.

Såsom utredningsmännen framhållit, måste vid valet av alternativ till slutlig

lösning av frågan om den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande

hänsyn tagas till å ena sidan att kartläggningen verkligen betjänade

de ändamål, som den avsåges skola tillgodose, och å andra sidan att kostnaderna

i förhållande till kartans utnyttjande för dessa kartbehov icke bleve

oproportionerligt höga.

Beträffande de olika alternativens innebörd och användbarhet finge utredningsmännen

hänvisa till den detaljerade redogörelse, som lämnats i kap.

VIII av betänkandet. För att klarlägga karttypernas innehåll och vad av

desamma kunde utläsas hade i kartbilagorna 2—7 ett och samma område i

Bohuslän (söder om Ljungskile) reproducerats enligt samtliga alternativ.

Av nämnda redogörelse torde framgå, att en karta enligt alternativ III

eller IV endast i ringa omfattning kunde tjäna de ändamål, som i större utsträckning

vore i behov av kartor i relativt stor skala. Kartan enligt såväl

alternativ III som alternativ IV skulle i huvudsak bliva en stomkarta, som

endast kunde utnyttjas för specialarbeten och som för allmänheten otvivelaktigt

bleve svårläst i fråga om detaljerna (jämför kartbilagorna till betänkandet).

Det syntes därför kunna ifrågasättas, huruvida ett så omfattande

kartarbete med dock icke obetydliga kostnader — 13.9 miljoner i alternativ

III och 7.3 miljoner i alternativ IV — kunde, i förhållande till vad därmed

vunnes, anses motiverat.

Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att inom det område,

där ekonomisk karta ansetts önskvärd, dessa alternativ endast skulle

kunna tänkas ifrågakomma såsom en förberedande åtgärd för en senare,

fullständigare kartläggning av landet. Genom en sådan åtgärd skulle man

kunna utvinna, att under en mellantid, intill dess en fullständigare karta

kunde utgivas, ett kartmaterial funnes tillgängligt till underlag för strödda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 237.

19

kartarbeten av speciell karaktär, särskilt för skogsbrukets del men även för

vissa tekniska arbeten och för militära ändamål. Skulle en sådan etappvis

utförd kartläggning anses böra ifrågakomma, torde under alla förhållanden

i sådant fall knappast kunna ifrågasättas annat än alternativ IV. Enligt utredningsmännens

uppfattning skulle nämligen fastighetsindelningen utan kontroll

å fältet i många fall bliva osäkert inlagd å kartan, något som arbetena

i Göteborgs och Bohus län gåve vid handen, och därjämte ofullständig med

hänsyn till att 15—20 °/o av fastighetsbeståndet saknade kartor och sålunda

icke kunde å fotokartan identifieras utan fältundersökning. Kostnaden i

alternativ III, som vore nära dubbelt så stor som i alternativ IV, syntes därför

alltför hög i förhållande till kartans ofullständighet och jämförelsevis

ringa användbarhet utöver den rena fotokartan enligt alternativ IV.

Framställning av en fotokarta såsom övergångsform till en framtida mera

fullständig kartläggning syntes dock ingiva betänkligheter. Under en kartläggningsperiod

av 30 år skulle fotokartan bliva föråldrad, och därför icke

oväsentliga kompletteringar av densamma påfordras, om efter denna tidsperiod

en slutlig och mera fullständig kartläggning skulle igångsättas efter

något av övriga alternativ för åstadkommande av en ekonomisk karta över

landet. Om man, som utredningsmännen för sin del ansåge ofrånkomligt,

måste räkna med en slutlig kartläggning av mera fullständig och läsbar karaktär

än i alternativen III och IV, förefölle det därför riktigare och ur såväl

ekonomisk som teknisk synpunkt fördelaktigare att från början planlägga

arbetet efter det slutliga alternativet och hellre under mellantiden utföra

speciella kartläggningar vid uppträdande behov, allt efter som dessa

uppstode. Ansåges härvid den statliga kartverksamheten böra tillgodose

även dessa speciella behov, något som kunde vara en naturlig sak, om det

gällde arbeten för statens egen verksamhet eller av mera allmännyttig karaktär,

borde vid organisationen av det blivande kartverket hänsyn härtill

tagas, så att utöver den planmässiga verksamheten även sådana speciella arbeten

kunde utföras. Om dessa senare arbeten verkställdes enligt samma

grundläggande fotogrammetriska metod som den senare kartläggningen, kunde

dock i viss utsträckning materialet utnyttjas för denna. Vid en större organisation,

avsedd för en snabb kartläggning av landet, kunde vidare vid uppgörande

av ett kommande års arbetsplan hänsyn tagas till åtminstone mera

omfattande dylika specialarbetens förekomst och ordningsföljden i den allmänna

kartläggningen i viss utsträckning rättas härefter, exempelvis då det

gällde domänverkets eller försvarsväsendets kartbehov. På grund av det anförda

funne utredningsmännen alternativen III och IV icke böra ifrågakomma

såsom lösning av frågan om den ekonomiska kartläggningens fortsatta

bedrivande.

Vad därefter anginge alternativ I, som skilde sig från alternativ II endast

därutinnan, att till kartan enligt sistnämnda alternativ (kartbilaga 2) hörde

en fullständig arealstatistisk beskrivning över de å kartan återgivna fastigheterna

m. m., franninge av kostnadssammandraget, att beskrivningens upprättande

medförde en kostnadsökning av omkring 7.1 miljoner kronor

(28,708,000—21,599,000) eller sålunda samma summa, sorn hela kostnaden

för fotokartans upprättande över samma område, inberäknat triangulering,

panoramafotografering, avvägning och barometerhöjdmätning. Vidare framginge,

att de speciella kost naderna i alternativ I vöre i det närmaste 50 %

högre än i alternativ II. Kostnaderna för beskrivningen syntes alltså icke

stå i rimlig proportion till (ivriga kostnader för den ekonomiska kartläggningen.

Därest icke särskilt starka skäl talade för behövligheten av beskrivningen,

torde den därför redan ur kostnadssynpunkt böra slopas. Av vad

anförts i detta spörsmål såviil i kap. IV som i kap. VIII av betänkandet torde

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

framgå, att några sådana starka skäl för beskrivningens bibehållande icke

kunde anses föreligga utan att även ur saksynpunkt kunde ifrågasättas beskrivningens

slopande. Den väsentligaste användningen skulle, såsom framginge

av kap. IV, beskrivningen hava för arealstatistiken av olika slag. De

uppgifter, som därvid vore av särskilt intresse, torde emellertid kunna erhållas

på enklare sätt eller i mån av behov uträknas från kartan. Utredningsmännen

funne därför, att upprättandet av beskrivning till ekonomiska kartan

borde upphöra. Därmed torde sålunda alternativ I även kunna avföras

från övervägande vid den slutliga lösningen.

Äterstode därefter alternativen II, II a och III a.

För en ekonomisk karta borde enligt utredningsmännens mening ur allmän

synpunkt uppställas kraven, att kommunikationsleder, sjöar och större

vattendrag samt bebyggelse klart och väl läsbart framträdde och att fastighetsgränser

och fastighetsbeteckningar framginge med säkerhet och tydlighet

samt möjligast fullständigt. Härigenom kunde läge och allmänna betingelser

fastställas för fastigheterna, vilka utgjorde de oftast förekommande

enheterna vid sådana ekonomiska spörsmåls behandling, vid vilka en ekonomisk

karta vore av betydelse. För bostads- och industrifastigheter vöre

kännedomen örn dessa förhållanden det viktigaste, som kunde hämtas från

kartan. För jordbruksfastigheter erfordrades därjämte kännedomen örn

ägoslagen, i främsta rummet om den odlade jordens omfattning, samt en

god överblick av utmarkens beskaffenhet, särskilt med avseende å skogsmarken.

Samtliga de tre återstående alternativen uppfyllde de ur allmän synpunkt

sålunda angivna kraven på en ekonomisk karta. Skillnaden mellan de tre

alternativen läge däremot i sättet för jordbruksfastigheternas klarläggande

i ägoslagshänseende. I sistnämnda del vore alternativet III a väsentligt underlägset

båda de två andra alternativen. Alternativet III a lämnade nämligen

endast upplysning om ägoslagen i stort, i den mån fotobilden kunde

lämna ledning. Att härvid svårighet uppstode att ur kartan utläsa de olika

ägoslagen, torde lätt konstateras genom att å kartbilagan 4 söka ange exempelvis

åkerarealens detaljer och därefter jämföra med kartbilagorna 3 eller

2, å vilka efter fältrekognoscering åkerområdenas begränsning inlagts och

återgivits med heldragna linjer samt gul ytfärg. Sammanhängande större

åkerområden framträdde visserligen såsom totalitet å kartan enligt alternativ

lil a, men avgränsningen mot andra ägoslag vore ofta svår att bestämma.

Vid starkare växling i ägoslagen vore sålunda mången gång icke möjligt,

även för en med fotobilden förtrogen fackman, att överhuvud taget avgöra,

om ett öppet område vore åker, äng, bete eller kal skogsmark. Bestämning av

begränsningslinjerna för ägoslagen vore likaledes svår att göra. En någorlunda

säker beräkning av exempelvis åkerarealen läte sig sålunda icke göra

med en karta enligt alternativ III a. Det syntes därför otvivelaktigt, att alternativet

icke vore tillfredsställande ur jordbruksintressenas synpunkt. Särskilt

torde för hushållningssällskapens verksamhet denna karttyp icke kunna

ersätta en mera fullständig ekonomisk karta.

De förenklingar i förhållande till den nuvarande ekonomiska kartan, som

karttvperna enligt alternativ II a och lil a innebure, med avseende å detaljeringen

inom utmarken, torde ur allmän kartsynpunkt icke vara av större

betydelse men medförde avsevärda besparingar i kostnader och tidsåtgång

vid fältarbetena. Då därjämte av domänstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas

uttalanden framginge, att en dylik förenkling kunde genomföras utan

men för de skogliga intressena, torde åtminstone denna förenkling böra ske.

Detta skulle sålunda innebära, att mossar och kärr, vilka å karttypen enligt

alternativ II utmärkts med streckning, icke skvdle särskilt utmärkas samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

21

vidare att mindre vattendrag (vattenhålor och bäckar), gångstigar och skogsvägar

skulle uteslutas inom utmarken, de senare dock icke när de ledde till

odling eller bebyggelse.

Efter en sådan förenkling beträffande detal.jeringen i utmarken skulle

skillnaden mellan alternativ II och II a bestå däri, att i det förra vid fältarbetet

inrekognoscerats även begränsningslinjerna för slåtter- och betesäng,

vilka å kartan (kartbilaga 2) utmärkts med pricklinjer, samt angivits ägoslagsbeteckning,

varigenom särskiljande kunde ske dels mellan slåtteräng

och betesäng, dels mellan dessa ägoslag å ena sidan samt skogsmark och

övrig mark å den andra. Huruvida dessa kompletteringar i förhållande till

alternativ II a kunde innebära någon mera betydande vinst vid kartans utnyttjande,

syntes utredningsmännen tveksamt. Slåtter- och betesängens omfattning

spelade givetvis icke samma roll vid bedömande av en jordbruksfastighets

innehåll och värde som uppgiften örn åkerjordens omfattning.

Därjämte torde gränsen dels mellan slåtter- och betesäng, dels mellan betesäng

och skogsmark ofta vara så flytande, att säkerligen icke sällan erinringar

kunde göras mot klassificeringen i denna del av ägoslagen på kartan, ej

minst med hänsyn till skeende förändringar i markens utnyttjning för betesändamål.

Vid jämförelse mellan kartbilagorna 2 (alternativ II) och 3 (alternativ

II a) torde också framgå, att, om begränsningen av åkerjorden utmärkts

å kartan, i de flesta fall kunde utläsas de inom den egentliga inägojorden

befintliga slåtter- och betesängsområdena, ehuru givetvis icke kunde

avgöras, huruvida det ena eller andra av dessa ägoslag förelåge. Likaså

kunde med hänsyn till belägenheten utmed sjöar och vattendrag den naturliga

ängsmarkens utbredning ganska säkert utläsas ur fotobilden i förhållande

till skogsmarken. Misstag kunde visserligen uppstå vid fotobildens

tydning, men det kunde ifrågasättas, örn vid kartans utnyttjande å rummet

dylika misstag hade någon större praktisk betydelse. Vid detaljundersökningar

på fältet kunde dessa detaljer i allmänhet utan svårighet inläggas på

kartan med hjälp av fotobilden.

Utredningsmännen ansåge därför, att, om man ur kostnadssynpunkt ville

förenkla den ekonomiska kartan så långt möjligt utan att borttaga kartans

viktigaste uppgifter och sedan den i Göteborgs och Bohus län tillämpade

karttypen tillkommit med fotobilden bibehållen på den ekonomiska kartan,

kunde redovisningen i ägoslagshänseende ske, genom att åker och trädgård

åskådliggjordes å kartan efter inrekognoscering och att i övrigt ägoslagsdetaljerna

finge utläsas av fotobilden. Detta innebure sålunda en karta av

den typ, som upptoges i alternativ II a (kartbilaga 3). Även ur kostnadssynpunkt

torde detta alternativ i förhållande till användbarheten giva det

bästa utbytet. Den beräknade kostnaden per kvadratmil (11,000 kronor)

överstege nämligen endast med 1,100 kronor kvadratmilskostnaden i alternativ

III a men understege med 2,100 kronor kvadratmilskostnaden i alternativ

II. För merkostnaden av 1,100 kronor per kvadratmil eller 11 öre per

hektar utvunnes alltså, dels att åker och trädgård bleve fullständigt och tydligt

redovisade å kartan, dels att övriga ägoslag i inägojorden väsentligt lättare

kunde utläsas av fotobilden.

Utredningsmännen finge därför för sin del förorda, att den ekonomiska

kartläggningen för framtiden utfördes enligt alternativ II a.

b) Avgivna yttranden rörande den fortsatta ekonomiska kartläggningen.

Samtliga de i ärendet hörda myndigheterna och korporationerna hava i

princip tillstyrkt det av utredningsmännen framlagda förslaget lill ett snabbt

genomförande av landels ekonomiska kartläggning. I vissa detaljer såsom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kunni. Maj.ts proposition nr 237.

i fråga om det ekonomiska kartläggningsområdets omfattning, fotokartområdets

karttyp och omfattning samt beträffande förslaget om slopande av

beskrivningen till den ekonomiska kartan hava emellertid olika meningar

gjorts gällande.

Redogörelse torde därför här böra lämnas för de avgivna yttrandena i

vad de avse omfattningen av kartläggningsarbetet och sättet för dess fortsatta

bedrivande. I vissa yttranden upptagna detaljfrågor rörande kartverkets

föreslagna organisation kommer jag att i det följande behandla i samband

med organisationsspörsmålen.

kommissionen för de allmänna kartarbetena har funnit, att framställning

pa flygfotografisk väg av underlagskarta för ekonomisk kartläggning givit

ett tillfredsställande resultat inom de delar av landet, där metoden hittills

tillämpats. Det vöre dock icke styrkt, att fotokarta med godtaglig noggrannhet

kunde upprättas, där relativa höjdskillnaderna vore större än i södra

Sverige. En viss försiktighet borde därför iakttagas vid fastställandet av

de områden, som skulle kartläggas genom flygfotografering, så att med tiden

vunnen erfarenhet finge läggas till grund för besluten. Beträffande kartskalan

syntes skalan 1: 20,000 sannolikt vara den minsta, som kunde vara användbar

för ändamålet, och skalan 1: 10,000 praktiskt taget överallt vara tillräckligt

stor. Även skalan 1: 15,000 förtjänade beaktande, då läsbarheten

i de fotografiska detaljerna i denna skala vore god. I samband med kartläggningens

allmänna planläggning borde endast fastställas, att fotokartan

skulle utgivas i någondera av skalorna 1: 10.000, 1: 15,000 och 1: 20,000 och

därvid förbehåll göras angående framtida fastställelse efter hand av utgivningsskalan

för olika områden efter förslag av kartverket. Flygfotograferingen

borde alltid utföras med sådan övertäckning, att bilderna kunde utnyttjas

för stereoskopisk befraktning, då stereoskopiens möjligheter i framtiden

torde komma att ytterligare utvecklas och därigenom än större nytta

av fotomaterialet kunde utvinnas. Enligt erhållna upplysningar funne kommissionen

betydelsen av att ett noggrant ekonomiskt kartunderlag med beskrivning

stöde till förfogande vid fastighetstaxeringen troligen vara större

än vad utredningsmännen funnit. På de av utredningsmännen anförda skälen

biträdde dock kommissionen förslaget örn beskrivningens slopande. Det

syntes dock önskvärt, att i uppgifterna för det blivande kartverket inginge

skyldighet att i mån av kartarbetenas fortskridande verkställa beräkning av

landets kommunala enheters totalareal, fördelad på land och vatten. Under

de av kommissionen angivna förutsättningarna syntes valet av alternativ för

ekonomiska kartan kunna göras efter huvudsakligen organisatoriska och

finansiella synpunkter.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning har till kommissionens yttrande

fogat det uttalandet, att han ansåge, att ett fylligare uttalande rörande

den ekonomiska kartan borde hava gjorts, innebärande en jämförelse mellan

utredningsmännens alternativ. För egen del ansåge han det av utredningsmännen

förordade alternativet II a kunna godtagas, såsom givande vad

kartbilden beträffade nära detsamma som alternativen I och II. Däremot

vore alternativen III och IV alldeles otillfredsställande såsom ekonomisk

karta.

Chefen för rikets allmänna kartverk: Med hänsyn till de ofta framställda

kraven på den ekonomiska kartläggningens påskyndande och den snabbhet,

varmed fotokarta borde kunna upprättas, samt i betraktande av den jämförelsevis

låga framställningskostnaden torde ett upprättande genom statens

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

23

försorg av fotokarta över större delar av landet få anses befogat. Huru

långt sådan kartläggning borde utsträckas inom glest bebyggda landsdelar

syntes icke nödvändigt alt nu fastställa. Hänsyn linge även tagas till den

icke uteslutna eventualiteten, att fotokarta med önskvärd noggrannhet i praktiken

visade sig outförbar i trakter med stora relativa höjdskillnader. För

frågan om kartskalan vore kartans ändamål och markvärdet utslagsgivande.

Skalan 1: 20,000 syntes för flera ändamål tillfyllest. Den i utredningen såsom

regel förordade skalan 1: 10,000 vore ur tydlighetssynpunkt långt mera

givande men borde icke tillgripas annat än där denna skala av andra skäl

påkallades. Inom avsevärda delar av landet rådde sådana natur- och kulturförhållanden,

att en mellanskala, exempelvis 1:15,000, finge anses tillfyllest

för fastighetsindelningens behöriga återgivande. Med hänsyn till den

besparing av tid och kostnad den mindre skalans användning innebure borde

en sådan mellanskala begagnas, där den vore tillfyllest. Om den begränsning

vidtoges att på den ekonomiska kartan icke inlades gränserna försmåfastigheter

och fastighetsdelar utan ekonomisk betydelse, kunde skalan

1:15,000 och i vissa områden 1: 20,000 tillfredsställa rimliga behov. Det

kunde ifrågasättas, att skalorna 1:10.000 respektive 1:20,000 endast angåves

såsom maximum respektive minimum och att en mellanskala, förslagsvis

1:15,000, därjämte fastställdes samt att det överlätes åt Kungl.

Maj:t att efter hand på förslag från kartverket och dess överstyrelse välja

utgivningsskalan för olika områden. Kostnaden för fotokartans upprättande

syntes för lågt beräknad. Med utgångspunkt från en sådan övertäckning

vid flygfotograferingen, att ett lägefel av högst en millimeter finge

föreligga i kartbilden även vid stora relativa höjdskillnader, syntes kostnaderna

böra med ledning av hittills vunnen erfarenhet kunna i medeltal angivas

till 4,500 kronor i skala 1: 10,000, 3,100 kronor i skala 1: 15,000 samt

2,500 kronor i skala 1: 20,000. Förslaget örn panoramafotografering och därur

verkställd punktbestämning för att nedbringa kostnaderna för de geodetiska

arbetena till stöd för fotokartframställningen syntes böra prövas.

En omfattande prövning i svensk terräng syntes dock böra ske, innan den

jämförelsevis dyrbara utrustningen inköptes. Härför talade även fotograininetriens

senaste framsteg. En i Tyskland utexperimenterad ny metod ali

ersätta detaljstödpunkters inmätning från marken genom deras uttagnmg

från flvgbilderna syntes böra prövas, då metoden tilläte även uttagning av

terrängpunkters höjd, kurvläggning samt uppritning av grafisk karta i fall

då fotokarta icke kunde lämpligen framställas. Den erforderliga instrumentutrustningen,

s. k. vidvinkelkamera och multiplex-apparat, torde betinga

ungefär halv anskaffningskostnad jämfört med den förutberörda panoramakamerautrustningen.

En ekonomisk karta enligt alternativ II a gave

en ögonblicklig översikt av bygränser, fastighetsindelning på inägor samt

av åkerförekomsten, vars begränsningslinjer även kunde i detalj studeras.

Även huvudvägnät och bebyggelse vore skarpt framträdande. Förefintligheten

av tryckplåtar i metall medgåve omedelbar nytryckning i mån av behov.

Tillhandahållande av specialupplaga med enbart svart kunde likaså

äga rum. Revidering kunde till viss grad tillgodoses utan att den iolografiska

bilden behövde omgöras. Dessa vore ur kartteknisk synpunkt alternativets

företräden. Dessa molvägdes av vissa svagheter. Talrika småvägar

och smärre vattendrag i utmarken bleve helt uteslutna, da de icke

framträdde å fotobilden. Frånvaron av beteckning å vattensjuk mark försvårade

bedömningen av karaktären hos kalytor i utmarken och, genom

smärre vattendrags uteslutning, bedömningen av avrinnings- och lutningsförhållanden.

1 utmarken framträdde de påtryckta fastighetsgränserna och

vägarna svagt mot den mörka bakgrunden. Genom att lör karttypen tord
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

rades tre tryckplåtar samt även fotokarta förutsattes skola särskilt utgivas

fördyrades utgivningskostnaderna. Bland de framlagda alternativen saknades

en karttyp, som i möjligaste mån eliminerade de berörda svagheterna

i karttyp II a utan att äventyra dess väsentliga företräden. Örn fastighetsindelningen

och namn inlades i vitt på själva konceptkartan och samtliga

vägar, även å utmarken, ifylldes med vitt, skulle dessa detaljer kraftigare

framträda. Smärre vattendrag kunde inritas med svart och strömriktningspilar

utsättas. . Tryckningen kunde då ske från en tryckplåt och reproduktionen

utföras i ljustryck, som gåve den största skärpan i fotobilden. Provtryck

av denna karttyp bilades, utfört i skala 1: 15,000. Den mest vägande

erinringen mot denna karttyp torde vara, att odlad jord icke i detalj redovisades.

I händelse kravet å denna möjlighet ansåges vara av den vikt, att

det icke kunde eftergivas, måste karttypen lämnas utom räkningen. Överslagsvis

kunde kostnadsbesparingen för sistberörda karttyp i förhållande till

alternativ II a beräknas uppgå till omkring 2,900 kronor per kvadratmil.

Förslaget om enbart fotokarta utan fastighetsgränser över vissa delar av

landet torde komma att föda otillfredsställelse på många håll. Åskådliggörande

av ägo- och brukningsförhållandena vore ett klart allmänintresse

och vöre särskilt önskvärt ur skogsvårdsstyrelsernas synpunkt. Svårigheten

att finna sig till rätta och taga sig fram efter en fotokarta utan fastighetsindelning

komme att bliva stor i fråga om kartblad över vida sammanhängande

skogsområden, där fattigdomen på konturer och enformigheten

i övrigt icke lämnade tillräckligt stöd för orienteringen. Beträffande det

geodetiska underlaget hade professorn vid generalstaben framhållit, att

triangelnäten i Norrland, vilka utförts av skilda myndigheter under växlande

och ofta pressande förhållanden till stöd för topografiska kartor i

skala 1: 100,000 och 1: 200,000, icke besutte sådant sammanhang, att en förnyad

kartiäggning allra minst i så stora skalor som 1: 10,000 och 1:20,000

därpå borde grundas. Ny l:a ordningens triangulering i Norrland tarvades

därför. I händelse prov med omnämnda multiplexapparat utfölle tillfredsställande,

skulle anskaffningen av höjdsiffror för kartan genom barometerhöjdmätning

kunna helt eller delvis undvaras, samtidigt som antalet höjdsiffror

per arealenhet lätt kunde mångdubblas. Det av utredningsmännen

föreslagna punktantalet, 100 punkter per kvadratmil, vore alltför ringa för

att tjäna till ett nödtorftigt komplement av fotokartan. Vad anginge kostnadsberäkningarna

för den nya kartläggningen mäste sådana beräkningar

av den omfattning det här gällde och avseende långa tidsperioder givetvis

vara behäftade med viss osäkerhet. Kostnadsberäkningarna vore enligt kartverkschefens

åsikt hållna i underkant. Kartverksfrågans lösning syntes dock

nu kunna ske på huvudsaklig grundval av det framlagda betänkandet.

Chefen för generalstaben: Ur militär synpunkt vore den mera detaljerade

kartan enligt alternativ II alt föredraga, då en dylik karta vore för orientering

och bedömandet av framkomligheten i terräng mer värdefull. Kostnadsökningen

vöre dock så betydande, att vinsten icke kunde motivera alternativet

i fråga. Även alternativ II a vore ur militär synpunkt tillfredsställande.

Beträffande fotokartan vore av betydelse ur militär synpunkt, att vid

flygfotograferingen övertäckningen vore sådan, att stereoskopiskt studium av

bilderna kunde ske. Mindre övertäckning än 60 % i flygled måste därför

avstyrkas.

Chefen för flygvapnet har icke funnit något att erinra mot den föreslagna

ekonomiska kartläggningen.

T. f. chefen för försvarsstaben har beträffande den ekonomiska kartan tillsy

lkt utredningsmännens förslag. Beträffande fotokartan har framförts sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 237.

27)

ma synpunkter i fråga om övertäckningen vid flygfotograferingen som i generalstabschefens

yttrande.

Statistiska centralbyrån: Från statistisk synpunkt hade den till ekonomiska

kartan hörande beskrivningen ansetts som det väsentligaste och kartan betraktats

som ett bihang till beskrivningen. Statistiska centralbyrån hade i tidigare

yttranden framhållit, att de ekonomiska kartorna och icke minst de

därtill hörande beskrivningarna vöre av stort värde i statistiskt avseende, då

därigenom meddelades för statistiken erforderliga siffror å landarealen och

dess fördelning för särskilda hemman och lägenheter liksom för rikets olika

indelningar. De arealuppgifter, varav centralbyrån vore i behov, vore dels

uppgifter, som framför allt vore till gagn för befolkningsstatistiken. om totala

landarealen för olika judiciella, administrativa, kommunala och ecklesiastika

indelningar samt angående arealförändringar i dessa indelningar, dels även

uppgifter om landarealens fördelning på olika ägoslag, vilka uppgifter erfordrades

för jordbruksstatistiken. Därest beskrivningen slopades, vore nödvändigt,

att arealerna för rikets indelningar kunde på ett tillförlitligt sätt direkt

avläsas från kartan och att uppgifter därom meddelades centralbyrån genom

kartverkets försorg icke blott vid inträffade förändringar i rikets indelning

utan även generellt för varje särskilt område, i den mån kartläggningen fortskrede.

Under denna förutsättning vore ur den egentliga arealstatistikens

synpunkt intet att erinra mot att en förenklad karttyp utan beskrivning lades

till grund för det fortsatta kartarbetet.

Helt annorlunda ställde sig frågan, örn hänsyn foges till jordbruksstatistiken,

som grundade sig på de numera vart femte år företagna allmänna jordbruksräkningarna.

De i beskrivningen till ekonomiska kartan förekommande

uppgifterna om arealen land och vatten samt landarealens fördelning på olika

ägoslag för varje i jordregistret förekommande fastighet vore av stor betydelse

såsom jämförelsematerial vid de jordbruksstatistiska undersökningarna.

Då beskrivningarna till den ekonomiska kartan visat sig vara av stort värde

såsom primärkälla för fastighetstaxeringarnas och därigenom även för jordbruksräkningarnas

uppgifter om landarealens fördelning på olika ägoslag,

ställde sig centralbyrån mycket tveksam till förslaget att inställa utarbetandet

av dessa beskrivningar. Härigenom skulle fortsatta förbättringar i de för jordbruksstatistiken

så viktiga arealuppgifterna komma att försvåras. Endast det

i betänkandet såsom alternativ I upptagna förslaget kunde anses ur jordbruksstatistikens

synpunkt tillfredsställande, då detta vore det enda, som tilllika

innefattade en fullständig beskrivning till kartorna. Därest det av besparingsskäl

och för kartläggningens snabbare framskridande ansåges nödvändigt,

ville centralbyrån dock icke motsätta sig utredningsmännens förslag

enligt alternativ II a.

Lantmäteristyrelsen: Vad utredningsmännen i betänkandet anfört om betydelsen

för lantmäteriväsendet av en ekonomisk karta i skala 1: 10,000 föranledde

icke någon erinran från lantmäteristyrelsens sida. Även örn en dylik

karta endast i undantagsfall kunde ligga till grund för upprättande av förrättningskarta

vid lantmätcriförrättningar, skulle den dock såsom orienterings-

och översiktskarta underlätta arbetet såväl å lantmäteridistrikten som å

lantmäterikontoren. Behovet av en ekonomisk karta hade särskilt gjort sig

gällande, då det för platser med tätare bebyggelse varit fråga örn att meddela

bestämmelser angående jorddelning och bebyggelse samt om samhällsbildning.

Styrelsen ansåge dock, alt i regel en uppförstoring av kartan i skala

1:10,000 icke kunde utnyttjas såsom underlagskarla för styckningsplaner.

En ekonomisk karta i skala 1: 10,000 skulle dock bliva eli värdefullt hjälpmedel

vid upprättande och prövning av styckningsplaner. Det vore synnerligen

önskvärt, att till jordregistret hörde en översiktskarta, utvisande läget

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

av de redovisade fastigheterna m. m. Behovet härav hade blivit alltmer

trängande. Tillkomsten av en ekonomisk karta i skala 1: 10,000 bleve härvid

av värde, vilket ökades väsentligt genom den ajourhållning, som föreslagits

skola äga rum å lantmäterikontoren. Ax-betet härmed bomme emellertid,

såsom också utredningsmännen framhållit, att medföra behov av i viss utsträckning

ökade arbetskrafter å nämnda kontor. Mot den för den ekonomiska

kartframställningen föreslagna metoden voi''e i och för sig intet att

erinra, men den skulle medföra vissa verkningar, som berörde rikstrianguleringen.

Dennas triangelpunkter avsåge i främsta rummet att utgöra geodetiskt

underlag för kartverkets övriga arbeten men vore också av betydelse för

andra institutioner, bl. a. för lantmäteriets mätningar samt för mätningar i

städer och samhällen. Enligt 1920 års mätningsförordning borde rikstrianguleringen,

så vitt kunde ske, utgöra grundval för annan triangulering. Det

vöre^ av synnerlig vikt, att rikstrianguleringen snarast möjligt bleve utförd

på sådant sätt och i sådan utsträckning, att nämnda mätningar i regel kunde

anslutas därtill. Eljest måste de bestämda punkterna beräknas i lokala koordinatsystem,

vilket medförde olägenheter, då dessa system utökades och så

småningom bomme att beröra varandra. Fleidalet städer och samhällen hade

övergått till att utföra sina stommätningar genom triangel- och polygonmätning,

och utvecklingen hade medfört, att lantmäteriets stommätningar numera

i stor utsträckning utfördes genom polygonmätning med eller utan triangelmätning.

Det vöre därför ett starkt och oavvisligt behov att dylika förekominande

mätningar kunde anslutas till rikstrianguleringen. Med den kartläggningsmetod,

som i betänkandet föreslagits, förelåge risk för att antalet användbara

triangelpunkter leonline att minskas. Hänsyn till behovet av anslutningspunkter

borde därför tagas vid en omorganisation av kartverkets

geodetiska avdelning.

I den av chefen för sjökarteverket i ärendet ingivna skrivelsen har, med

hänvisning till sjölcarteverkets arbeten och utgivning av sjökoi''t över Bottenhavet,

uttalats önskemål örn ny l:a ordningens triangulering utmed norrlandskusten

i förbindelse med motsvarande arbeten å den finska sidan.

Styrelsen för tekniska högskolan har överlämnat ett av lärarkollegiet avgivet

yttrande, vari bl. a. anförts följande. Vid valet mellan de av utredningsmännen

framlagda alternativen vore att märka, att för tekniska arbeten av

skilda slag vöre den rena fotokartan — alternativ IV — oftast tillräcklig.

Stereoskopiskt utnyttjande av bildmaterialet borde säkerställas genom tillräcklig

övertäckning i flygled. För en del tekniska arbeten vore önskvärt

med karta i större skala än 1: 10,000. Fotoskalan borde därför så avvägas

i föi-hållande till filmens beskaffenhet, att en uppförstoring till skalan 1: 4,000

kunde ske. Med den utveckling, som ägt rum på jordbrukets och skogsbrukets

områden under senare decennier och med de starka reformsträvanden

på dessa områden, som kännetecknade vår tid, vore det naturligt, att det

bomme att ställas krav på att lagaskiftesformen ersattes med en ekonomiskttekniskt

betonad fastighetsbildning. Den över delar av landet utgivna ekonomiska

kartan visade, att fastighetsindelningen icke fyllde nutida krav ur

brukningsteknisk synpunkt. Särskilt framträdande vore den bristfälliga lösningen

av vägproblemen och deras samband med ägogränsfrågan. En närmare

utredning torde säkerligen komma att visa. att genomförandet av en

ny fastighetsbildning, som tillgodosåge de ekonomisk-tekniska kraven, skulle

i hög grad underlättas genom utnyttjandet av fotokartan. Även ur förevarande

synpunkt vore av stor betydelse, att arbetet med denna karta snarast

igångsattes och bedreves så snabbt som möjligt. Då skillnaden i kostnad

för utgivning av fotokartan över vissa områden i skala 1: 20,000 i stället

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 237.

27

för 1: 10,000 vore tämligen obetydlig, syntes lämpligare att bibehålla sistnämnda

skala för hela kartområdet.

Domänstyrelsen funne med tillfredsställelse betänkandet giva vid handen,

att genom fotogrammetrisk kartläggningsmetod möjligheter ansåges föreligga

för upprättandet för större delen av landet av en ekonomisk karta i stor

skala, till rimliga kostnader och på jämförelsevis kort tid av en typ, som i ett

flertal avseenden bleve mera användbar än den hittillsvarande ekonomiska

kartan. Redan fotokartan, försedd med ortsnamn och höjdpunkter m. m.,

vore för skilda ändamål användbar, icke minst för skogsbrukets vidkommande.

Det vore av vikt, att ifrågavarande kartor, ej minst med hänsyn till

skogsbrukets behov, utarbetades med tillgodogörande av all den erfarenhet

på området, som kunde finnas tillgänglig i in- och utlandet, i syfte att kartorna

erhölle högsta möjliga standard. Det av utredningsmännen förordade

alternativet II a för den ekonomiska kartan tillgodosåge i stort sett de krav,

som kunde uppställas på en sådan karta. Vid tillämpning av alternativet

borde dock, så vitt möjligt, alla vägar av större betydelse å utmarken inrekognosceras.

För bland andra de mindre skogsägarnas del vore måhända

en olägenhet, att inom det område, där enbart fotokarta avsåges skola utgivas,

kartorna icke upptoge fastighetsgränser. För de allmänna skogarna

liksom överhuvud taget för storskogsbruket syntes emellertid dessa olägenheter

icke bliva särskilt framträdande. Det föreslagna området för ekonomisk

kartläggning syntes i vissa fall böra utvidgas till fördel särskilt för de

mindre skogsägarna. Det torde likaså böra övervägas, om ej kartläggningen

borde omfatta hela Norrbottens kustland. Styrelsen finge även uttala

den förhoppningen, att en ändamålsenlig fotokarta inom en nära framtid

kunde upprättas även för de delar av landet, å vilka någon kartläggning av

utredningsmännen icke ifrågasatts. Försök med panoramakamerafotografering

— i skalan 1:40,000 eller 1:30,000 — över lämpliga områden i

lappmarken syntes böra verkställas. Betydelsen av att snabbt och genom

det allmännas försorg utan splittring av arbetet på många skilda kartproducenter

erhålla de föreslagna kartorna torde för skogsbruket vara så stor, att

det vöre önskvärt att karlläggningsperioden kunde nedbringas till åtminstone

tjugo år.

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund: Vad särskilt beträffade

de intressen, som för skogsbrukets del kunde bliva tillgodosedda av ett ekonomiskt

kartverk över landet, syntes dessa på ett i huvudsak tillfredsställande

sätt hava beaktats av utredningsmännen. Den av dem förordade planen

för den ekonomiska kartläggningen hade uppgjorts på ett sätt, som nära anslöte

sig till de önskemål, skogsbruket kunde anses berättigat ställa på densamma.

En tidrymd av trettio år måste dock anses som ett maximum för

det ifrågasatta kartläggningsarbetets verkställande. Ur skogsbrukets synpunkt

skulle det vara värdefullt, om fotokartorna kunde tillhandahållas i

förväg, måhända kanske inom halva den angivna tiden. Det kunde visserligen

häremot invändas, att fotokartorna då bleve föråldrade, innan rekognosceringen

för de ekonomiska kartorna kunde ske, men detta syntes knappast

behöva utgöra hinder för det förordade tillvägagångssättet. Med hänsyn

till vad de norrländska skogsvårdsstyrelserna anfört, borde fotokartorna

kompletteras med fastighetsgränser, då först härigenom dessa kartor bleve

av verkligt värde för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. En utvidgning av

det ekonomiska kartläggningsområdet i förhållande till utredningsmännens

förslag syntes även befogat. Centralrådet ville sålunda tillstyrka vad skogsvårdsstyrelserna

i Kopparbergs och Gävleborgs län härutinnan påyrkat1 även
-

Sr nelian.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

som föreslå, att en bredare remsa längs den norrländska kusten fördes till

detta område. För hela Norrbottens läns kustland, i vad det ej skulle ekonomiskt

kartläggas, borde fotokartor upprättas. I sinom tid borde även till

prövning upptagas frågan örn kartläggning jämväl av de delar av landet, som

i nu föreliggande plan blivit uteslutna. Vad beträffade de olika alternativen

för de ekonomiska kartornas upprättande, syntes utredningsmännens förslag,

alternativ II a, i stort sett vara välgrundat. En ytterligare förenkling

kunde icke ifrågakomma. För skogskartors upprättande komme de ekonomiska

kartorna att utgöra en god stomme, varjämte de bleve i hög grad användbara

som arbetskartor i skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Centralrådet

ville alltså för den ekonomiska kartläggningen förorda alternativ II a

med det tillägget allenast, att inrekognoscering jämväl komme till stånd i

fråga örn inom utmarken förekommande vägar och gångstigar, oavsett om

de ledde till bebyggelse eller odling. Ett fullständigande i nämnda hänseende

skulle i väsentlig grad höja kartornas värde för orienteringsändamål.

Av de vid centralrådets yttrande bifogade yttrandena från skogsvårdsstgrelserna

inhämtas bland annat följande.

Tillgången på ekonomiska kartor, upprättade såsom i betänkandet föreslagits

med hjälp av fotografiskt underlagsmaterial, skulle i hög grad underlätta

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Genom att kartorna upprättades i

skala 1: 10,000 komme de även att bliva goda arbetskartor i skogsvårdens

tjänst.

I fråga örn karttypen hava olika meningar uttalats. Flertalet skogsvårdsstyrelser,

nämligen i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Hallands,

Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län har förordat utredningsmänens

förslag till ekonomisk karta enligt alternativ II a. Skogsvårdsstyrelserna

i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Blekinge samt Göteborgs

och Bohus län hava däremot ansett den mera detaljerade ekonomiska

kartan enligt alternativ II hava så väsentliga företräden ur skogsvårdsstyrelsernas

synpunkt, att denna karttyp trots de högre kostnaderna för kartans

framställning borde föredragas. Härvid har särskilt betonats, att den

mera detaljerade kartan underlättade kännedomen om markförhållandena

utan särskild rekognoscering å platsen, vilket vore till stor fördel för styrelserna,

som hade tillsyn över ett mycket stort antal fastigheter, samt att utmärkandet

av begränsningslinjer för mossar, kärr och i viss utsträckning

försumpning inom skogsmarken härvid vore av särskilt stor betydelse. Skogsvårdsstyrelserna

i Kristianstads, Malmöhus, Västernorrlands och Jämtlands

län hava icke närmare uttalat sig om de olika typerna för den ekonomiska

kartan men framhållit, att under alla förhallanden kartorna måste återgiva

fastighetsindelningen, om kartorna skulle bliva användbara för skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet.

Skogsvårdsstyrelserna i Uppsala och Östergötlands län, Kalmar läns norra

landstingsområde, Blekinge, Hallands samt Göteborgs och Bohus län hava

framhållit önskvärdheten och nyttan av att beskrivning upprättades till den

ekonomiska kartan med hänsyn till skogsvårdsstyrelsernas behov av areal
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

29

uppgifter för ett stort antal fastigheter; härvid hava skogsvårdsstyrelserna

i sistnämnda båda län ifrågasatt, att möjligen en — i förhållande till den

nuvarande — förenklad beskrivning skulle kunna vara tillräcklig för ändamålet.

Beträffande utredningsmännens förslag, att över vissa delar av Värmlands

och Kopparbergs län samt av de norrländska länen skulle upprättas enbart

fotokarta, hava skogsvårdsstyrelserna inom dessa län — med undantag för

Värmlands län — med stor bestämdhet hävdat, att under sådana förhållanden

kartorna inom dessa delar bleve av ringa värde för skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet samt att åtminstone fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar

måste införas på fotokartorna. I detta sammanhang hava även erinringar

framförts mot utredningsmännens förslag i fråga örn begränsningen

av det ekonomiska kartläggningsområdet inom nämnda län. Sålunda hava

krav på utvidgning av det ekonomiska kartläggningsområdet framförts av

skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län beträffande socknarna Söderbärke,

Norrbärke, Ludvika och Grangärde, av skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län

rörande länets hela område samt av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län

beträffande länets hela kustland. Skogsvårdsstyrelserna i Västernorrlands

och Jämtlands län hava framfört liknande synpunkter utan närmare angivande

av utvidgningens omfattning, varjämte skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens

län påyrkat, att utöver utredningsmännens förslag kartläggning skulle

ske även av den nordligaste delen av kustlandet, omfattande Junosuando,

Pajala, Tärendö, Korpilombolo, Övertorneå och Överkalix socknar. I sistnämnda

fall avsågos kartorna, liksom inom övriga delen av fotokartområdet,

skola upprättas såsom fotokarta med fastighetsindelning. Skogsvårdsstyrelsen

i Västernorrlands län har därjämte uttalat, att med hänsyn till skogsförhållandena

inom den del av länet, som föreslagits skola kartläggas i skala

1:20,000, anledning saknades att för dessa områden frångå den för skogsvården

fördelaktigare skalan 1:10,000.

Skogssällskapet har erinrat om det särskilda intresse, som sällskapet sedan

flera år hyst för de fotogrammetriska kartläggningsmetoderna och för de försök,

som på initiativ av skogsintressenas representanter — däribland skogssällskapet

— verkställts med dessa metoder. De erfarenheter, sällskapet

vunnit under sitt arbete å hithörande område, gåve vid handen, att en ekonomisk

karta, framställd på fotogrammetrisk väg, komme att på bästa sätt

tillgodose önskemålen på en sådan karta samt att en förenkling av kartan

enligt alternativ II a vore ändamålsenlig ur såväl praktisk som ekonomisk

synpunkt. Det hade emellertid visat sig, att en karta i skala 1: 5,000 för särskilda

ändamål vore av betydelse. Det kunde därför ifrågasättas, huruvida

icke för tillgodoseende av sådana ändamål, såsom planläggning för samhällsbildning,

kartläggning av egendomar o. d., vederbörande borde beredas tillfälle

att mot bestridande av kostnaderna kunna få sådan kartläggning utförd,

i den mån detta kunde ske i samband med fotokartläggningen av viss del

avlandet. •v'':.-.

Av de, efter egnahemsnämndernas hörande, av hushållningssällskapens förvaltningsutskott

avgivna yttrandena inhämtas i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

För egnahemsnämdernas verksamhet vore de ekonomiska kartorna av stort

värde vid inköp av fastigheter för styckning, vid värdering för långivning till

nya egnahem, för det fortlöpande arbetet med besiktningar och omvärderingar

av egnahem samt för undersökning av möjligheterna att anskaffa lämplig

tilläggsjord till äldre egnahem m. m. För hushållningssällskapen, som särskilt

under senare år fått en väsentligt vidgad verksamhet såsom förmedlare

av statsbidrag till nyodling, stenröjning m. m. vid s. k. ofullständiga jordbruk

ävensom av statsbidrag och lån till täckdikningsverksamheten, hade det redan

tidigare föreliggande behovet av för ändamålet lämpliga kartor starkt

ökats. Även för de enskilda jordbrukarna vore de ekonomiska kartorna till

nytta vid vården och skötseln av egendomarna och planläggning av förbättringar.

Utredningsmännens förslag om ett snabbt genomförande av den ekonomiska

kartläggningen av landet tillstyrktes därför livligt.

Beträffande typen för den ekonomiska kartan hava samtliga förvaltningsutskott

förordat alternativ II a, med undantag av förvaltningsutskotten

i Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands

län, vilka påyrkat den mera detaljerade kartan enligt alternativ II.

Från dessa sistnämnda län har därvid särskilt framhållits betydelsen av att

moss- och kärrmarker tydligt återgåves med hänsyn till såväl nyodlingsverksamheten

som skogsvården; likaledes gåve ängs- och betesmarkernas utmärkande

på kartan denna ett avgjort högre värde. Även från en del av de län,

där alternativ II a förordats, hava dylika synpunkter framförts, men yrkanden

hava dock icke framställts på grund av de ökade kostnaderna för den

mera detaljerade kartläggningen.

Från hushållningssällskapen i Södermanlands, Kronobergs, Gotlands, Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands

län hava uttalats starka betänkligheter mot förslaget örn slopande

av beskrivningen till den ekonomiska kartan med hänsyn såväl till hushållningssällskapens

egen verksamhet som till fastighetstaxeringen och jordbruksstatistiken.

I vissa fall hava yrkanden framställts om beskrivningens bibehållande

eller om utgivning åtminstone i förenklad form av en beskrivning

till kartan. Härvid har hushållningssällskapet i Södermanlands län framfört

tanken på att i betraktande av den nytta, som även en förenklad beskrivning

skulle medföra genom tillgången på uppgifter rörande fastigheternas totalareal

och areal odlad jord, lokala organ skulle kunna tänkas villiga bekosta

en sådan beskrivning.

I fråga om det ekonomiska kartläggningsområdets omfattning hava erinringar

framställts från hushållningssällskapen i samtliga de län, där enligt

utredningsmännens förslag i vissa delar endast fotokarta skulle komma att

upprättas, och har därvid även framhållits betydelsen av fastighetsindelningens

inläggande på kartorna för såväl hushållningssällskapens som egnahemsnämndernas

verksamhet.

Sålunda har från Värmlands län påyrkats ekonomisk karta över hela länet

i skala 1: 10,000, då inom de uteslutna delarna behov av en tydlig fastighetsredovisning

förelåge inom dessa utpräglade småbrukarbygder samt en

betydande egnahemsbildning där ägt rum under senare år. Betydelsen vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

31

kartans användning av en enhetlig kartskala över hela länet har likaledes

understrukits. Från Kopparbergs län har påyrkats utvidgning av den ekonomiska

kartläggningen till socknarna Söderbärke, Norrbärke, Ludvika,

Grangärde och Sundborn samt de egentliga jordbruksbygderna vid Västerdalälven

t. o. m. Äppelbo socken och vid Österdalälven t. o. m. jordbruksbygderna

omkring Siljan och Orsasjön. Med hänsyn till fastiglietsförhållandena

syntes dock inom nämnda jordbruksbygder redovisningen av gränser

kunna inskränkas till sådana mellan byar och skifteslag. Från Gävleborgs

län har framhållits, att genom den i förslaget gjorda begränsningen

den ekonomiska kartläggningen icke skulle komma att motsvara vad som

ur beliovssynpunkt vore nödvändigt. Sålunda borde medtagas de uteslutna

Storviks- och Ockelboområdena i Gästrikland, huvuddelen av Ljusnans och

Voxnans ådalar samt Dellenområdet inom Hälsingland, vilka områden av

länet inrymde de förnämsta jordbrukstrakterna och där bondejordbruket

tillika vore dominerande. Från Västernorrlands län har uttalats, att förslaget

för länets del vore mindre väl avvägt, då den tätare bebyggelsen vöre

fördelad ej blott efter kusten utan jämväl efter vissa ådalar, mellan vilka

funnes stora områden med obetydlig bebyggelse. Innan en ekonomisk kartläggning

påbörjades inom länet, borde därför en justering ske i områdesbegränsningen.

Från Jämtlands län har framhållits betydelsen av att för den

mera jordbruksbetonade delen erhålla ekonomiska kartor. Samtidigt har

ur jordbrukets synpunkt betonats önskvärdheten av att för mera detaljerade

uppskattningar och beräkningar kunna vid behov erhålla uppförstorade kartor

i skala 1: 5,000. Från Västerbottens län har uttalats, att sedan det föreslagna

kartläggningsprogrammet genomförts syntes anledning föreligga att

utvidga kartläggningsområdet till de viktiga skogsområden, som nu tillsvidare

utelämnats av ekonomiska skäl. Även från Norrbottens län har framförts

erinringar mot den föreslagna begränsningen av det ekonomiska kartläggningsområdet

samt därvid bland annat framhållits följande.

Av den jord, som av egnahemsnämnden förvärvats för exploatering och

styckning till egnahem, vore 32 % belägna inom nämnda område, 1 °/o inom

fotokartområdet och 67 °/o utanför hela kartläggningsområdet. Den ekonomiska

kartläggningen, som hade stor betydelse för främjande av jordbrukets

utveckling och ökade försörjningsmöjligheter av jordbruk för länets

växande befolkning, måste planläggas så, att den verkligen tillgodosåge

landsdelens behov. Den ekonomiska kartan borde därför omfatta hela den

bebyggda delen av länet. Särskilt syntes Överluleå socken, den fjärde i ordningen

rörande folktätheten av kustsocknarna, böra medtagas i det ekonomiska

kartläggningsområdet. Såväl Överkalix och Övertorneå socknar som

Pajala tingslag borde ur jordbi ukssynpunkt ingå i kartläggningen. Det vore

att beklaga, att på grund av direktiven för utredningen Lappland helt uteslutits

från kartläggningen. Även i dessa bygder finge jordbruket allt större

betydelse för folkförsörjningen, såsom inom Arvidsjaurs socken, sydöstra delarna

av Jokkmokks och Gällivare socknar samt inom Vittangiområdet. Förvaltningsutskottet

föresloge därför, att Norrbottens kustland, med undantag

av Muonionalustas kapellförsamling, måtte kartläggas enligt alternativ II a,

att den del av lappmarken, som utgjorde de stora myrarnas och moräner
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

nas region och begränsades i nordväst av de stora sjöarna, åtminstone kartlädes

i skala 1: 20,000, att endast fjällbygden fotokartlades i samma skala

samt att kartorna utom för fjällbygden försåges med fastighetsindelning.

Fotokartans framställning och rikstrianguleringen.

Det av utredningsmännen framlagda förslaget till den ekonomiska kartläggningens

fortsatta bedrivande innebär, såsom av det anförda framgår, att

kartläggningen skulle grundas pa en genom fotografering från luften åstadkommen

fotokarta. För att så långt möjligt nedbringa kostnaderna för fotokartans

framställning hava utredningsmännen vidare föreslagit olika tekniska

åtgärder. Fotograferingen skulle ske från särskilda, för ändamålet

lämpade lätta flygmaskiner, som skulle anskaffas för kartverkets räkning.

Härigenom skulle drifts- och underhållskostnaderna kunna väsentligt nedbi

ingas i förhållande till vad hittills under försöksarbetena varit fallet. Fotograferingen

skulle vidare utföras med mindre övertäckning samt i skala

1:20,000 i stället för i allmänhet tidigare 1:12,000—1:15,000, varigenom

bildantalet per arealenhet och därmed kostnaderna skulle betydligt minskas.

Det till stöd för kartframställningen erforderliga punktmaterialet skulle så

vitt möjligt bestämmas ur bilder, tagna vid s. k. panoramafotografering,

varigenom de geodetiska fältarbetena avsåges kunna inskränkas, arbeten

som för närvarande droge relativt höga kostnader vid kartläggningen.

I de avgivna yttrandena hava vissa detaljerinringar gjorts mot de framlagda

tekniska principerna för fotokartframställningen.

Sålunda har påyrkats, att övertäckningen vid fotograferingen alltid borde

vara så stor, att stereoskopiskt utnyttjande av bilderna kunde ske för olika

ändamål. Då utredningsmännen räknat med en övertäckning i medeltal

av 60 % i flygled, torde denna fordran vara fylld. I trakter med större höjddifferenser

avses större övertäckning skola användas och endast i flacka områden

har sålunda en mindre övertäckning avsetts. I sådana områden lär

emellertid ej heller det stereoskopiska utnyttjandet av bildmaterialet vara

av större intresse.

Beträffande sättet för punktbestämningen till stöd för kartframställningen

har från lantmäteristyrelsen framhållits, att detta torde komma att innebära

en inskränkning av rikstrianguleringen, vilken ej blott utnyttjades

för kartverkets arbeten utan även vid lantmäteriets samt städers och andra

samhällens mätningar. Styrelsen har därvid hänvisat till de bestämmelser,

som återfinnas i 1920 ars mätningsförordning, att lokala triangelmätningar,

då så kunde ske, böra anslutas till rikstrianguleringen. Denna bestämmelse

har på sin tid, såsom framgår av 1917 års lantmäterikommissions betänkande,

i främsta rummet tillkommit för att det för lokalt ändamål efter

specialtriangulering framställda punktmaterialet samt de med stöd därav

upprättade kartorna skulle kunna utnyttjas på bästa sätt för de allmänna

kartarbetena, då kartläggningen grundades på framställning av stomkartor,

sammansatta av tillgängliga lantmäteri- och andra kartor. Med det förslag,

som nu framlagts till kartläggningens ordnande, saknar bestämmelsen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

33

ur denna synpunkt egentlig betydelse. För de olika lokaltrianguleringarnas

utförande utgör anslutningen till rikstrianguleringen en viss fördel, dock

mången gång ej utnyttjad även där så kunde ske, men icke något oeftergivligt

krav för vinnande av erforderlig noggrannhet. Såsom lantmäteristyrelsen

framhållit, torde också flertalet städer och andra samhällen redan

hava övergått att utföra sina s tommätningar genom triangel- och polygonmätning.

Det torde därför vara föga antagligt, att där dessa utförts och

beräknats i fristående koordinatsystem någon anslutning till rikstrianguleringen

därefter skulle äga rum med åtföljande fullständig omräkning av

koordinater för ej blott triangel- och polygonpunkter utan även alla koordinatbestämda

gränspunkter m. m. Rikstrianguleringen, utförd såsom hittills

skett med högst 4—6 punkter per kvadratmil, inbjuder ej heller till

anslutning till densamma av lantmäteriets mätningar, som numera till övervägande

delen bestå av sådana med relativt ringa omfattning. Därtill är

punkttätheten alltför liten. Då utredningsmännens förslag innebär väsentliga

kostnadsbesparingar — omkring 2 millioner kronor — därest metoden

med punktbestämning från fotobilder, som upptagits med panoramakamera,

kan utnyttjas i den omfattning som avsetts, synes ingen erinran böra göras

emot att vid fotokartläggningen nämnda metod prövas samt att, om metoden

visar sig lämplig med hänsyn till de svenska terrängförhållandena, övergång

till densamma äger rum. Med anledning av vad kartverkschefen

anfört angående i Tyskland använd annan ny metod för sådan punktbestämning,

vilken metod ur andra synpunkter skulle kunna bliva av betydelse, särskilt

för höjdpunktsbestämning, torde emellertid båda metoderna böra prövas,

innan slutlig ståndpunkt tages till inköp av erforderlig instrumentutrustning

för ändamålet. Även utredningsmännen hava i fråga örn panoramakamerametoden

ansett detta böra ske. Då det är av största vikt för det fortsatta arbetet

med fotokartläggningen, att dessa försök utföras snarast möjligt under

den övergångsperiod, som erfordras för kartverkets organiserande för en

snabbare och omfattande kartläggning, har jag för avsikt att i det följande

framlägga förslag örn anslag redan för nästkommande budgetår för dessa

försöksarbetens utförande.

I detta sammanhang torde* även böra beröras den i kartverkschefens yttrande

samt i chefens för sjökarteverket ingivna skrivelse upptagna frågan

örn ny 1 :a ordningens triangulering i Norrland. Utredningsmännen hava för

sin del ansett troligt, att endast komplettering på vissa punkter skulle komma

att erfordras men att i övrigt blott omräkning av triangelnäten skulle behövas.

Denna rent teknisk-geodetiska fråga torde få upptagas till närmare

prövning inom kartverket. Det torde här endast böra framhållas, att enligt

utredningsmännens organisationsförslag de två observatörerna å geodetiska

byrån beräknats skola utföra de mera vetenskapligt betonade geodetiska

arbetena, bland dem erforderlig 1 :a ordningens triangulering. I den mån

sådan triangulering visar sig erforderlig inom Norrland, finnes sålunda möjlighet

att också genomföra densamma.

liihanq till riksdagens protokoll 19.17. 1 sami. Nr 237.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

Den ekonomiska kartläggningens utförande och omfattning.

Jag övergår härefter till frågan om sättet för de ekonomiska kartarbetenas

fortsatta bedrivande.

Utredningsmännen hava — såsom redan framhållits — framlagt sex olika

alternativ till den ekonomiska kartläggningens utförande och däribland förordat

alternativet II a, som avser utgivning dels av fotokartan, dels av en

förenklad ekonomisk karta. Den senare skulle framställas genom fotokartans

komplettering med fastighetsgränser och registerbeteckningar — gränsinläggningen

kontrollerad i samband med fältarbetet — samt inrekognoscering å

fältet av bebyggelse, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag, kraftledningar

(ej ortsnätet), fornlämningar samt av ägoslagen åker och trädgård.

Inom utmarken skulle inrekognosceras endast vägar, som ledde till odling

eller bebyggelse. Höjdpunkter skulle inläggas å kartan till ett antal av omkring

125 per kvadratmil. I motsats till för närvarande skulle någon beskrivning

till kartan icke utgivas.

Såsom framgår av de avgivna yttrandena, för vilka jag nyss redogjort, har

utredningsmännens förslag i allmänhet mottagits med tillfredsställelse och

i princip tillstyrkts såsom en god lösning av den ekonomiska kartfrågan.

A andra sidan har i flera yttranden understrukits, att en enklare typ av

ekonomisk karta såsom enligt alternativen III eller IV vore otillfredsställande

särskilt ur jordbrukets synpunkt. I en del yttranden från hushållningssällskap

och skogsvårdsstyrelser har påyrkats, att kartan skulle utföras enligt

alternativ II, emedan utmarkens detaljerade redovisning å kartan medförde

stora fördelar ur dessa institutioners arbetssynpunkt.

Kartverkschefen har i sitt yttrande framlagt förslag till en ny karttyp, som

han ansett böra upptagas till prövning såsom en tänkbar lösning. Denna

karttyp är i huvudsak en mellanform till utredningsmännens alternativ III a

och III, ehuru i ritavseende något förändrad för att göra fastighetsindelningen

och vägar mera framträdande å kartan. Ehuru flera skäl kunna anföras

mot den senast framlagda karttypen, synes anledning saknas att närmare

ingå härpå, enär kartverkschefen själv framhållit, att karttypen måste

lämnas ur räkningen, i händelse kravet på åkerjordens detaljerade redovisning

ansåges vara av den vikt, att den icke kunde eftergivas. Såväl av vad

utredningsmännen i denna del i betänkandet anfört som av de avgivna yttrandena

torde klart framgå, att detta krav särskilt ur jordbrukets och hushållningssällskapens

synpunkt vore ett minimikrav på en ekonomisk karta,

som skulle fylla sin uppgift. Därutöver torde blott böra betonas, att framställningen

av åker och trädgård i särskild färg samt uppritningen av bebyggelsen

å kartan enligt alternativ II a gör denna karttyp så väsentligt

överskådligare och mera lättläst än en karta enligt det av kartverkschefen

framlagda förslaget, att även ur denna synpunkt utredningsmännens alternativ

synes mig bestämt vara att föredraga. Den högre kostnaden för detta

alternativ i förhållande till kartverkschefens — av kartverkschefen beräknad

till omkring 2,900 kronor per kvadratmil — torde vara väl motiverad genom

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

35

att kartan får en betydligt större användbarhet. Å andra sidan synes den

mera detaljerade kartan enligt alternativ II icke medföra så stora fördelar,

att densamma med hänsyn till kostnadsökningen kan anses motiverad.

På de skäl, som av utredningsmännen anförts, finner jag mig sålunda böra

föreslå, att den ekonomiska kartan skall upprättas i huvudsaklig överensstämmelse

med den av utredningsmännen i alternativ II a framlagda karttypen.

De önskemål, som i vissa yttranden framställts rörande kartans förtydligande

i tekniska detaljer och på vilka jag ansett mig här icke böra

ingå, torde inom kartverket böra göras till föremål för ytterligare undersökning.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att slutligt fastställa

karttypen i fråga om sådana tekniska detaljer och kartans trycktekniska utförande.

För Göteborgs och Bohus län, där den ekonomiska kartläggningen

nu fortskridit över mer än halva länet, torde kartarbetena böra slutföras

efter enahanda grunder som tidigare eller sålunda med detaljerad ägoslagsredovisning

å utmarken och med utgivande av beskrivning till kartan. Förutom

med hänsyn till önskemålet att kartan över länet bör i sin helhet utgivas

i samma typ, torde länets speciella karaktär göra detta önskvärt, varjämte

den bristande kännedomen om länets fördelning i ägoslag torde tala

för beskrivnings utgivande även över återstående delar av länet.

Utredningsmännen hava närmare angivit det område, inom vilket ekonomisk

kartläggning synts främst böra ifrågakomma, och avgränsat detta

att omfatta Götaland och Svealand, utom vissa delar av Värmlands och

Kopparbergs län, samt av Norrland de närmast kusten belägna delarna jämte

ett område av Jämtlands län, huvudsakligen trakten öster örn Storsjön. Sammanlagt

skulle enligt förslaget — med bortseende från det under kartläggning

varande Göteborgs och Bohus län -— 1,650 kvadratmil av landet undergå

ekonomisk kartläggning. Över de häri icke ingående delarna av Värmlands

och Kopparbergs län samt över ytterligare vissa delar av Norrland, där

skogsbruket representerar det största intresset, hava utredningsmännen av

kostnadsskäl ansett sig böra föreslå en enklare karttyp samt för dessa områden

förordat upprättande av enbart fotokarta. Denna skulle dock giva

en allmän överblick över förhållandena samt kunna utnyttjas som underlagskarta

vid upprättande av skogskartor m. m.

Uti de från hushållningssällskapen, egnahemsnämnderna och skogsvårdsstyrelserna

inkomna yttrandena från de län, där enbart fotokarta salunda

skulle komma att upprättas för vissa delar, bär emellertid framhållits, dels

att enligt dessa ortsrepresentanters mening området för den ekonomiska

kartläggningen för respektive län vore mindre lämpligt avgränsat med hänsyn

till föreliggande behov och borde utvidgas på sätt i de tidigare atergivna

yttrandena närmare angivits, dels att inom det återstående fotokartområdet

å kartorna borde inläggas åtminstone fastighetsindelningen. Utan fastighetsgränser

ansåges nämligen kartornas värde för nämnda institutioners verksamhet

bliva relativt obetydligt. Därjämte har från Norrbottens län fram
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

hållits nödvändigheten av att kartområdet utvidgades att omfatta i huvudsak

hela kustlandet på grund av den starka utveckling, som därstädes vore

för handen, och de stora odlingsmöjligheter, som där förelåge. Även inom

Norrbottens lappmark hava vissa delar av betydelse ur jordbrukssynpunkt

ansetts böra kartläggas.

Då de framförda önskemålen synts vara av vägande art och av väsentlig

betydelse för ifrågavarande län, har jag låtit verkställa ytterligare utredning

i berörda spörsmål. Jag har därvid inhämtat, att även utredningsmännen

övervägt ett alternativ till de olika kartområdenas avgränsning och karttyperna

inom desamma, vilket i väsentliga delar sammanfaller med de nu

från länen anförda önskemålen, men ur kostnadssynpunkt stannat för det

framlagda förslaget. Med ledning härav och de från länen framförda specialsynpunkterna

har jag låtit upprätta ett förslag till kartläggningens utvidgning

inom berörda län.

De skäl, som anförts för att fastighetsindelningen bör inläggas å kartor

av här ifrågavarande slag, synas mig vara av den vägande art, att kostnadsökningen,

ehuru betydande, måste anses motiverad med hänsyn till kartans

ökade värde, särskilt för hushållningssällskap, egnahemsnämnder och skogsvårdsstyrelser.

Härigenom kunna nämligen läge och allmänna betingelser

fastställas för de olika fastigheterna, vilka utgöra de oftast förekommande

enheterna vid sådana ekonomiska spörsmåls behandling, vid vilka kartan är

av betydelse. Även ett annat skäl, som framförts av chefen för rikets allmänna

kartverk i hans yttrande, synes tala för fastighetsgränsernas inläggande

på fotokartorna i de fall, där ekonomisk karta icke skulle utgivas. Kartverkschefen

har nämligen framhållit, att svårigheten att finna sig till rätta

och taga sig fram efter en fotokarta utan fastighetsindelning komme att

bliva stor, icke blott för allmänheten utan även för fackmannen, i fråga

örn kartblad över vida sammanhängande skogsområden, där fattigdomen

på konturer och enformigheten i övrigt icke lämnade tillräckligt stöd för

orienteringen. Dessa synpunkter torde särskilt hava sitt berättigande inom

de delar av landet, där enbart fotokarla avsetts skola upprättas.

Jag anser sålunda, att inom områden, som föreslås skola ingå i kartläggningen

men över vilka ekonomisk karta icke avses skola upprättas, fastighetsindelningen

bör inläggas på fotokartan, med undantag för de endast storskiftade

delarna av Kopparbergs län, varest på grund av rådande fastighetsförhållanden

gränsinläggning icke kan genomföras utan synnerligen vidlyftigt

och dyrbart fältarbete. I sistnämnda fall torde dock kunna framdeles

övervägas, huruvida önskemålet om åtminstone skifteslagsgränsernas inläggande

kan utan större kostnadsökning tillgodoses.

Med utgångspunkt från att fastighetsindelningen kommer att inläggas å

fotokartorna på nyss angivet sätt torde ortsintressenas huvudönskemål bliva

tillgodosedda. Den utvidgning av den ekonomiska kartläggningen, som påyrkats,

torde därför kunna i någon mån inskränkas i förhållande till de av

ortsrepresentanterna framställda kraven utan att mera betydande intressen

bliva trädda för nära. Vid den verkställda ytterligare undersökningen ha

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

37

— med hänsyn till de framförda erinringarna — i främsta rummet ansetts

böra ifrågasättas vissa utvidgningar av det ekonomiska kartområdet inom

Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län. En förteckning över de socknar eller sockendelar inom

nämnda län, som härvid avses, torde få biläggas statsrådsprotokollet. Bland

ifrågavarande till ekonomisk kartläggning föreslagna områden hava icke

upptagits de i yttrandet från hushållningssällskapet i Kopparbergs län till

sådan kartläggning föreslagna jordbruksbygderna kring Väster- och österdalälven,

enär inläggandet av fastighetsindelning därstädes med nuvarande

fastighetsförhållanden skulle bliva synnerligen tidskrävande och dyrbart.

Med hänsyn till den betydelse, dessa områden äga, synes emellertid, då kartläggningen

av länet kommer till stånd, böra övervägas, huruvida icke inom

dessa delar å fotokartblad, som upptaga mera utpräglad jordbruksbygd,

övriga detaljer såsom åkerjord, bebyggelse m. m. böra inläggas på sådana

kartblad på samma sätt som å den föreslagna ekonomiska kartan.

Jag förordar, att de områden, som i bilagan angivas, intagas i planen

för den ekonomiska kartläggningen utöver de av utredningsmännen föreslagna

områdena.

Vidare vill jag, på skäl som anförts av hushållningssällskapet, egnahemsnämnden

och skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län, tillstyrka, att även den

nordligaste delen av länets kustland intages i planen för fotokartläggningen,

utom vad beträffar Muonionalustas kapellförsamling.

Det från nämnda län framförda förslaget om utvidgning av kartläggningen

till vissa delar av lappmarken har jag däremot icke ansett mig böra upptaga,

då det gäller uppgörande av planen för kartläggningen under en 30- årsperiod. I den mån utvecklingen inom lappmarken visar sig ytterligare

intensifieras, torde denna fråga böra framdeles upptagas till prövning, sedan

det nu tänkta kartläggningsprogrammet genomförts.

Uti kartverkschefens yttrande har bland annat framhållits möjligheten av

att fotokartläggning inom vissa områden av landet med särskilt stora relativa

höjdskillnader skulle kunna komma att visa sig omöjlig att utföra med

erforderlig noggrannhet för en karta i skala 1: 10,000. Även utredningsmännen

hava i sitt betänkande erinrat om att sådana svårigheter kunna uppstå

på grund av terrängförhållandena men dock ansett fotobildens stora

värde vid kartans utnyttjande härvid böra föranleda, att hellre något större

lokala fel i kartbilden godtoges än att inom dessa områden en övergång till

annan karttyp skulle ske. Med hänsyn till nämnda förhållanden har jag,

ehuru jag biträder utredningsmännens nyss angivna uppfattning, här funnit

mig böra framhålla, att den av mig framlagda planen för kartläggningens

omfattning givetvis endast avser de stora dragen och att mindre jämkningar

i planen av nyss anförda eller av andra anledningar kunna under arbetets

gång och på grund av därvid gjorda erfarenheter bliva erforderliga. Det

torde därför böra ankomma på Kungl. Majit att besluta örn sådana detaljer

i axbetena.

Till jämförelse mellan utredningsmännens, länsrepresentanternas och av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

mig förordade förslag torde följande uppgifter böra sammanfattningsvis

lämnas rörande kartläggningens omfattning i här berörda delar, sättet för utförandet

och kostnaderna för de olika förslagen.

Kartläggningens omfattning (arealerna i kvadratmil).

Län

Utredningsmännens

förslag

Länsrep resentantern as

förslag

Departementschefens

förslag

fotokarta

i skala

1:10,000

fotokarta

i skala

1:20,000

ekon. karta

enl. alt. lia

i skala

1:10,000

fotokarta

enl. alt. III

i skala

1:10,000

ekon. karta

enl. alt. lia

i skala

1:10,000

fotokarta

enl. alt. III

i skala

1:10,000

Värmlands

län......

52.3

80.5

132.8

_

76.5

56.3

Kopparbergs

»......

144.1

122.9

19.6

247.4

19.6

*247.4

Gävleborgs

> ....

140.4

—

140.4

—

83.9

56.6

Västernorrlands

»......

159.3

48.7

1 helst ut- \

\ vidgat |

208.0

79.6

128.4

Jämtlands

>......

90.5

—

/ helst ut- \

l vidgat J

90.5

—

90.5

Västerbottens

>......

105.7

—

helst 105.7

—

47.5

58.2

Norrbottens

>......

89.6

—

13.3

2 76.3

13.3

76.8

>

» (nytt)

—

—

—

114.3

—

114.3

Summa

781.9

252.1

411.8

738.5

320.4

827.9

Totalsumma

1,034.0

1,14

18.3

1,148.3

Beräknad kostnad.

Län

U tredningsmännens

förslag

Länsrep resentantern as

förslag

Departementschefens

förslag

fotokarta

i skala

1:10,000

fotokarta

i skala

1 :20,000

ekon. karta

enl. alt. lia

i skala

1:10,000

fotokarta

enl. alt. III

i skala

1:10,000

ekon. karta

enl. alt. lia

i skala

1 : 10,000

fotokarta

enl. alt. lil

i skala

1:10,000

Värmlands

län......

227,000

352,000

1,262,000

__

812,000

393,000

Kopparbergs

>......

628,000

537,000

208,000

2,039,000

208,000

»1,051,000

Gävleborgs

>......

611,000

—

1,257,000

—

750,000

410,000

Västernorrlands

>......

697,000

212,000

—

1,612,000

779,000

994,000

Jämtlands

>......

395,000

—

—

612,000

—

612,000

Västerbottens

»......

462,000

—

858,000

—

385,000

394,000

Norrbottens

> ......

392,000

119,000

555,000

119,000

555,000

>

» (nytt)

—

—

—

838,000

—

838,000

Summa

3,412,000

1,101,000

3,704,000

5,666,000

3,053,000

5,247,000

Totalsumma

4,513,000

9,360,000

8,300,000

Fotokarta utan fastighetsgränser. — 2 Helst hela området ekonomiskt kartlagt.

Fotokarta utan fastighetsgränser.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

Av här anförda kostnadssiffror framgår, att det av mig förordade förslaget

skulle medföra en överslagsvis beräknad kostnadsökning utöver utredningsmännens

förslag av omkring 3.8 miljoner kronor. Med utgångspunkt

från de av utredningsmännen i betänkandet beräknade årliga totalkostnaderna

för den ekonomiska kartläggningen och fotokartläggningen under den

30-åriga kartläggningsperioden skulle genomförandet av deras förslag draga

en kostnad av omkring 28.3 miljoner kronor. Denna kostnadssumma skulle

alltså med de av mig förordade utvidgningarna i planen för kartläggningen

komma att stiga till omkring 32.1 miljoner kronor. Den beräknade kostnadsökningen

fördelar sig på följande sätt.

Utgivning av vissa fotokartor i skala 1: 10,000 i stället för

i 1: 20,000........................................ kronor 40,000

Utvidgningen av den ekonomiska kartläggningen........ » 1,560,000

Fastighetsindelningens inläggande på övriga fotokartor.... » 1,350,000

Utvidgning av kartläggningen i Norrbottens läns kustland »_840,000

Summa kronor 3,790,000.

Kartornas skala.

Vid nyss berörda kostnadsberäkningar har jag utgått fran att samtliga

kartor såväl ekonomiska kartor som fotokartor skola utgivas i skalan

1:10,000. Utredningsmännen hava föreslagit skalan 1:20,000 för fotokartorna

inom vissa områden av Värmlands, Kopparbergs och Västernorrlands

län, vilka med hänsyn till skogens och skogsmarkens mera ensartade beskaffenhet

ansetts kunna vara betjänade med kartor i den mindre skalan.

Då emellertid härvid förutsatts, att flygfotograferingen skulle utföras på sådant

sätt, att kartor vid behov kunde sammansättas i skala 1: 10,000 även

över dessa områden, blir den beräknade kostnadsskillnaden endast 150 kronor

per kvadratmil eller sammanlagt omkring 40,000 kronor, om även kartorna

inom berörda områden skulle utgivas i skalan 1: 10,000. Från såväl

Värmlands som Västernorrlands län hava erinringar gjorts mot den mindre

skalan för nämnda områden. Härvid har hänvisats till bland annat fördelen

vid utnyttjandet av kartorna att en och samma skala förelåge för samtliga

kartblad. Även lärarkollegiet vid tekniska högskolan har förordat användning

av enbart skalan 1: 10,000 för hela kartområdet.

Uti de avgivna yttrandena har i allmänhet förordats skalan 1: 10,000 och

ytterligare understrukits de av utredningsmännen framhållna fördelarna av

nämnda skala ej minst med hänsyn till såväl jordbrukets som skogsbrukets

kartbehov. En avvikande mening härutinnan har dock framförts från dels

kommissionen för de allmänna kartarbetena, dels chefen för rikets allmänna

kartverk. I båda dessa yttranden har ifrågasatts lämpligheten av

att statsmakterna från början bunde sig för viss kartskala samt förordats,

att i fråga om kartskalan endast borde fastställas, att fotokartan skulle utgivas

i högst skalan 1:10,000 och lägst skalan 1:20,000 men att även en

mellanskola, förslagsvis 1: 15,000, skulle kunna ifrågakomma. Sistnämnda

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

skala har därvid angivits vara väl läsbar även beträffande de fotografiska

detaljerna.

Att vid nu ifrågavarande kartläggning olika skalor skulle utnyttjas över

olika områden, vilka alltid måste i viss utsträckning angränsa varandra,

synes mig vara till betydande nackdel vid kartans utnyttjande, särskilt som

underlag för andra kartarbeten men även i övrigt. Detta gäller givetvis

särskilt en karta utgiven i sammanhängande kartbladsindelning, där sålunda

lätt samma administrativa område eller en och samma fastighet skulle

till viss del komma att kartläggas i en skala och angränsande del i en annan.

En möjlighet är visserligen att utgiva samtliga blad, som ligga intill begränsningslinjerna

för de olika skalområdena, i båda skalorna. Ju mera områdena

för olika skalor komme att uppdelas, desto fler blad skulle erfordras

utgivna i båda skalorna. Vinsten ur kostnadssynpunkt bleve då

problematisk. Det torde böra erinras om att i fråga om den topografiska

kartan, såsom tidigare omnämnts, olika skalor — 1: 100,000 och 1: 200,000

— i viss utsträckning använts inom Norrland och att erinringar från såväl

myndigheter som andra kartkonsumenter just gjorts mot detta förhållande

med hänsyn till svårigheterna vid kartans utnyttjande. Även kartverkskommissionen

har tidigare i samband med yttrande över organisationsnämndens

betänkande framhållit nackdelarna av olika skalor för den ekonomiska

kartan. Detsamma gäller givetvis fotokartan, där denna avses skola ersätta

den ekonomiska kartan. Vid planläggningen av den omfattande kartläggning

av landet, som nu föreslås, synes därför böra fastställas en enhetsskala

för arbetets utförande.

Vid valet av denna enhetsskala synes ingen tvekan böra råda, att den av

utredningsmännen föreslagna skalan 1:10,000 bäst tillgodoser kartläggningens

syften. Även ur läsbarhetens synpunkt torde denna skala vara erforderlig

med hänsyn till karttypen, som bygger på att fotobildens detaljer

skola i stor utsträckning kunna ersätta en schematiserad kartas uppritade

och därför lättare läsbara detaljer. Detta utgör förutsättningen för att

kunna vinna de förenklingar och därmed de kostnadsminskningar vid kartläggningen,

som utredningsmännen räknat med. Av det kartprov på en fotokarta

i skala 1: 15,000, som kartverkschefen bifogat sitt yttrande, framgår

även, att denna skala ur läsbarhetens och detaljstudiets synpunkt är betydligt

underlägsen skalan 1: 10,000. För en icke fackman torde en fotokarta i

mindre skala än 1: 10,000 vara mycket svårtydd. Då härtill kommer, att

bildmaterialet, såsom utredningsmännen betonat, under alla förhållanden bör

framställas pa sadant sätt, att kartor i skala 1: 10,000 kunna vid behov upprättas

även över områden, där utgivningen eventuellt skulle ske i en mindre

skala, torde såsom redan framhållits kostnadsskillnaden bliva så ringa, att

någon anledning att frångå enhetsskalan 1: 10,000 icke synes föreligga. I

den mån kartor i mindre skala, exempelvis 1: 20,000, skulle visa sig behövliga

för översiktsändamål, kunna, såsom utredningsmännen påpekat, sådana

kartor lätt framställas genom förminskning av kartan i skala 1: 10,000.

Utgivning av dylika kartor torde kunna ske för en kostnad av omkring 100

kronor per kvadratmil.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

41

Jag får sålunda föreslå, att skalan för den ekonomiska kartan och fotokartan

fastställes till 1: 10,000 med rätt för Kungl. Maj:t att besluta om utgivning

även av kartor i skala 1: 20,000, där särskilda skäl härför anses

föreligga.

I detta sammanhang torde även böra erinras om de önskemål, som framställts

i yttranden från tekniska högskolans lärarkollegium, skogssällskapet

och hushållningssällskapet i Jämtlands län, att genom kartverkets medverkan

kunna för specialbehov erhålla fotokartor i större skala än 1: 10,000,

exempelvis i skala 1: 5,000. Skogssällskapets uttalande gäller härvid i första

hand möjligheten att i samband med kartverkets arbeten få specialfotografering

verkställd i större skala inom ett område vid exempelvis planläggning

för samhällsbildning eller för kartläggning av viss egendom e. d. I

den mån detta kan ske med tillgänglig personal och materielutrustning, synes

något hinder icke böra möta mot en sådan anordning i enstaka fall, under

förutsättning, såsom skogssällskapet avsett, att vederbörande beställare bestrider

kostnaderna. Skulle en sådan verksamhet visa sig erforderlig i större

omfattning, torde man emellertid få räkna med en särskild organisation för

ändamålet inom kartverket vid sidan av den allmänna kartläggningen, så

alt kartarbetena ej bliva fördröjda av sådana specialarbeten. Det torde dock

för närvarande saknas anledning att närmare ingå på frågan om anordnandet

av en sådan affärsverksamhet inom kartverket. Den av tekniska högskolans

lärarkollegium samt hushållningssällskapet i Jämtlands län berörda

frågan avser däremot möjligheten att utnyttja det för den allmänna kart-''

läggningen tagna fotomaterialet för framställning av kartor i större skala

genom förstoring av detta bildmaterial eller eventuellt även av negativen

till fotokartorna. Här är frågan huvudsakligen av teknisk-fotografisk art

och är beroende av huruvida negativmaterialet medger en förstoring till den

önskade skalan med tillräcklig skärpa. I den mån detta kan ske utan att

öka fotograferingsskalan för den allmänna kartläggningen med därav följande

ökade kostnader, synes kartverket mot ersättning böra äga att utföra

sådana arbeten. Detsamma gäller även bildmaterialets användning för andra

ändamål såsom exempelvis för framställning av stereobilder o. d. Det

synes mig nämligen vara ett intresse för statsverket, att bildmaterialet kommer

till största möjliga användning. Därest verksamheten framdeles skulle

bliva av större omfattning, kan härigenom även utvinnas en viss inkomst

för statsverket.

Beskrivning till ekonomiska kartan.

Såsom redan omnämnts, ingår i utredningsmännens förslag till de ekonomiska

kartläggningsarbetenas bedrivande icke någon beskrivning till den

ekonomiska kartan. Tidigare har, som nämnts, sådan beskrivning utgivits

sockenvis, varvid i de senast kartlagda fyra länen i södra Sverige beskrivningen

upptagit fastigheterna med uppgift om arealen av olika ägoslag inom

desamma så långt kartskalan medgivit sådan detaljerad redovisning. Frågan

örn beskrivningens bibehållande eller icke har av utredningsmännen

ingående behandlats. Med hänsyn till de stora kostnaderna för upprättande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

och utgivning av beskrivningen har förordats, att densamma slopas men att

kartverket på begäran av myndigheter eller enskilda skulle till självkostnadspris

från kartan uträkna arealer för fastigheter.

I de avgivna yttrandena hava flera hushållningssällskap och egnahemsnämnder

samt vissa skogsvårdsstyrelser uttalat önskvärdheten av att beskrivningen

åtminstone i någon förenklad form kunde utgivas, då därmed kartans

värde väsentligt skulle ökas för dessa institutioners verksamhet genom kännedomen

om fastigheternas arealer. Beskrivningens betydelse för jordbruksstatistiken

och fastighetstaxeringen har därjämte framhållits. Sistnämnda

synpunkter hava även framförts av statistiska centralbyrån, som ställt sig

mycket tveksam till beskrivningens slopande särskilt med tanke på jordbruksstatistiken.

Om emellertid beskrivningen av kostnadsskäl måste slopas,

har centralbyrån påkallat, att med hänsyn till befolkningsstatistiken åtminstone

uppgifter å totalareal land rörande rikets olika indelningar skulle

tillhandahållas centralbyrån från kartverket allt efter som kartarbetena fortskrede.

Då erinringarna mot beskrivningens slopande framförts särskilt från de

län, där beskrivning tidigare funnits utgiven samt dess värde och användning

för olika praktiska ändamål prövats och vitsordats, har det synts mig böra

undersökas, huruvida möjlighet skulle kunna föreligga att i någon form och

till rimlig kostnad utgiva beskrivningen även i fortsättningen. Med den karttyp

enligt utredningsmännens alternativ II a, som jag förordat för den ekonomiska

kartan, skulle under alla förhållanden en beskrivning icke kunna

utföras på det detaljerade sätt, som hittills skett. Från kartan skulle kunna

uträknas en fastighets totalareal samt däri ingående dels areal åker och trädgård,

dels areal av sjöar och större vattendrag. En beskrivning, utgiven sockenvis,

skulle sålunda kunna upptaga fastigheterna jämte nyssberörda arealuppgifter.

En dylik beskrivning skulle givetvis draga en väsentligt lägre kostnad

än den nuvarande fullständiga beskrivningen, som enligt utredningsmännens

kostnadsberäkningar i medeltal skulle draga en kostnad av omkring

4,100 kronor per kvadratmil eller med den omfattning av den ekonomiska

kartläggningen, som jag förordat, omkring 8 miljoner kronor för hela området.

Någon exakt beräkning av vad en förenklad beskrivning av nyss antydd

art skulle komma att kosta är icke möjlig att göra utan direkta försöksarbeten.

Uppskattningsvis har emellertid en dylik beskrivning beräknats

draga omkring en tredjedel av kostnaden för den nuvarande beskrivningen.

Totalkostnaden skulle då bliva omkring 2.7 miljoner kronor. Storleksordningen

av denna summa synes mig visa, att även i denna form en beskrivning icke

gärna kan ifrågakomma, utan att behovet av densamma ur statlig synpunkt

kan starkt motiveras och anses allmänt föreligga. De skäl, som utredningsmännen

anfört för beskrivningens slopande, synas mig giva vid handen, att detta

icke är fallet, även om det givetvis mången gång är ur arbetssynpunkt fördelaktigt

att hava tillgängliga arealuppgifter och ett register över alla fastigheter

i beskrivningsform. Även för hushållningssällskapen torde dock icke

föreligga större svårigheter att vid behov låta uträkna erforderliga arealupp
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

43

gifter från kartan, då denna i den föreslagna skalan 1: 10,000 i allmänhet

kommer att redovisa åtminstone alla jordbruksfastigheter var för sig. I viss

utsträckning kunna också arealuppgifter erhållas från jordregistret.

Från Södermanlands läns hushållningssällskap har, såsom tidigare omnämnts,

framförts tanken på att en förenklad beskrivning till kartan skulle

kunna utgivas av lokala organ, som kunde vara villiga bekosta en sådan beskrivning.

Därest intresse för en sådan anordning visar sig förefinnas, synas

hinder icke föreligga, att kartverket medverkar till realiserande av ett sådant

önskemål på samma sätt som tidigare skett med kartutgivningen, då kostnaderna

härför utgingo av medel, anslagna av landsting eller hushållningssällskap.

Om medel för ändamålet ställdes till förfogande från länen och

dessa omhänderhade försäljningen av beskrivningarna, skulle kartverket kunna

kostnadsfritt tillhandahålla sitt material av uppgifter rörande fastigheterna

till underlättande av beskrivningens upprättande samt förmedla utförandet

av de erforderliga arealberäkningarna, konceptbeskrivningens sammanställning

och tryckningen av densamma samt övervaka arbetets genomförande.

Detta skulle i viss mån endast innebära en utvidgning av den verksamhet,

som utredningsmännen tänkt sig skola utövas vid kartverket, sedan beskrivningen

slopats, med tillhandahållande av arealuppgifter på begäran mot

ersättning till självkostnadspris.

På grund av vad jag sålunda anfört ansluter jag mig till utredningsmännens

förslag, att beskrivning till ekonomiska kartan för framtiden icke skall

utgivas genom statens försorg. Det torde, på sätt statistiska centralbyrån payrkat,

böra åligga kartverket att tillhandahålla uppgifter rörande totalarealen

för socknar, städer och andra samhällen, allteftersom nykartläggningen fortskrider.

Kartläggning speriodens längd.

Uti direktiven för den verkställda utredningen rörande rikets ekonomiska

kartläggning har dåvarande departementschefen framhållit, att det synts uppenbart,

att, därest en ekonomisk kartläggning skulle för landet i dess helhet

bliva av betydelse, densamma måste genomföras på en relativt kort tidsperiod.

Utredningen skulle därför verkställas med utgångspunkt från att

kartläggningen bleve slutförd över hela Götaland och Svealand samt Norrlands

kustland och odlingsbygder under en tidrymd av trettio år, räknat från

det arbetet enligt de nya grunderna igångsattes.

Utredningsmännen hava utgått härifrån vid de i utredningen gjorda beräkningarna

samt uttalat, att arbetena enligt det av dem uppgjorda förslaget,

sedan den nya organisationen för kartverket till fullo utbyggts under en femårsperiod,

borde kunna slutföras inom den i direktiven angivna tiden av trettio

år, vilken även måste ur olika synpunkter anses lämpligt avvägd med hänsyn

å ena sidan till kartbehovet och å andra sidan till de tekniska möjligheterna

för kartläggningens genomförande.

I de avgivna yttrandena har, särskilt från de olika länsorganisationerna,

betonats vikten och önskvärdheten av att de planerade kartarbetena snarast

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

igångsattes och snabbt genomfördes med hänsyn till den föreliggande bristen

på erforderliga kartor. Härvid har ifrågasatts en ännu kortare kartläggningsperiod

än trettio år.

Det kan visserligen synas möjligt att förkorta kartläggningsperiodens längd

genom att organisationen i erforderlig mån utökas och de årliga anslagen i

överensstämmele härmed höjas. I praktiken torde emellertid ganska stora

svårigheter uppstå att organisatoriskt och tekniskt lösa en så omfattande arbetsuppgift

som den här ifrågavarande på en alltför sammanträngd tidsperiod.

I betraktande av föreliggande förhållanden och den utökning av kartläggningsprogrammet,

som jag föreslagit, torde den angivna trettioårsperioden

vara ett minimum för programmets realiserande. Det gäller nämligen

att kartlägga ett område av omkring 2,800 kvadratmil eller sålunda i medeltal

under en trettioårsperiod omkring 93 kvadratmil (930,000 hektar) per år.

Såväl av denna anledning som med hänsyn till de årliga kostnaderna kan jag

icke tillstyrka en ytterligare förkortning av kartläggningsperioden. Å andra

sidan framgår av de avgivna yttrandena, att perioden örn möjligt ej bör sättas

längre än som av angivna skäl synes nödigt. De för ifrågavarande kartarbetens

genomförande under en tidsperiod av omkring trettio år beräknade

anslagen, till vilka jag i det följande återkommer, skulle komma att i medeltal

uppgå till omkring 1.1 miljon kronor årligen. Med beaktande av fördelarna

av arbetets snabba genomförande synes mig denna kostnadsram vara

godtagbar. Jag ansluter mig därför till förslaget, att kartläggningsperioden

beräknas till trettio år och att organisation och anslag avvägas i förhållande

härtill.

I anslutning till utredningsmännens förslag och vad jag i övrigt anfört

skulle planen för ifrågavarande kartläggningsarbete innebära,

Ott den ekonomiska kartläggningen av landet skall för framtiden utföras i

huvudsaklig överensstämmelse med det av utredningsmännen såsom alternativ

II a framlagda förslaget, dock att i planen för denna kartläggning skola

upptagas, utöver de områden, som angivas å kartbilaga 1 till utredningsmännens

betänkande, de socknar eller delar därav, som i den till detta protokoll

fogade bilagan närmare angivas,

att fotokarta i skala 1: 10,000 med därå inlagd fastighetsindelning beräknas

därutöver skola upprättas i fråga om övriga delar av Värmlands, Gävleborgs

och Västernorrlands län och av kustlandet i Västerbottens och

Norrbottens län, utom området motsvarande Muonionalustas kapellförsamling,

samt de delar av Jämtlands län, varöver fotokarta enligt kartbilaga 1 till

utredningsmännens betänkande avsetts skola upprättas,

att fotokarta i skala 1: 10,000 utan fastighetsindelning beräknas skola upprättas

över de delar av Kopparbergs län, som icke ingå i planen för den ekonomiska

kartläggningen, samt

att de sålunda angivna kartarbetena beräknas skola genomföras under en

kartläggningsperiod av omkring 30 år, efter det kartverkets organisation för

ändamålet upprättats.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 237■

45

Därest riksdagen icke har något att erinra mot det av mig tillstyrkta förslaget,

torde det böra ankomma på Kungl. Majit att besluta om ordningen för

kartarbetenas genomförande samt örn de allmänna föreskrifter, som kunna

erfordras för arbetets bedrivande.

5. Kartornas revidering och ajourhållning.

I enlighet med de för utredningen givna direktiven hava utredningsmännen

även upptagit till behandling frågan om de ekonomiska kartornas revidering

och ajourhållning. Utredningsmännen anföra härom bland annat följande.

Den tidigare framförda kritiken i fråga om avsaknaden av revidering beträffande

de ekonomiska kartorna funne utredningsmännen mycket naturlig

och befogad. De äldsta ekonomiska kartorna vore nu mer än 75 år

gamla, och i stor utsträckning vore de ekonomiska kartorna utgivna i en

skala (1:50,000), som icke kunde tillfredsställa de ändamål, för vilka en

ekonomisk karta numera erfordrades. Det syntes emellertid utredningsmännen

av de till Falks utredning avgivna yttrandena framgå, att kritiken, i

den mån den icke avsåge de allra äldsta kartorna från 1860—80-talen, kanske

icke i främsta rummet riktade sig mot kartornas föråldrade skick utan

måhända i samma mån mot kartornas brister ur användningssynpunkt, deras

skala och innehåll och i sistnämnda hänseende speciellt mot kartornas

avsaknad av detaljerad fastighetsredovisning. Kravet på revidering torde

därför blivit starkare än eljest skulle varit fallet.

De krav, som framförts på grundlig revidering av de tidigare utgivna kartorna,

bleve emellertid tillgodosedda genom det av utredningsmännen framlagda

förslaget om genomförande av ekonomisk kartläggning i skala 1: 10,000

över hela den del av landet, som kunde anses vara i behov av en ekonomisk

karta. Genomfördes detta förslag, skulle sålunda endast Göteborgs och Bohus

län, där kartläggningen för närvarande påginge, vid den 30-åriga kartläggningsperiodens

slut hava en ekonomisk karta, som vore äldre än 30 år.

Detta kartläggningsprogram innebure alltså icke endast en nykartläggning

av mycket stora områden, som hittills saknat ekonomisk karta, utan även

att samtliga, i olika former redan ekonomiskt kartlagda län erhölle en ny

ekonomisk karta i skala 1: 10,000 och med fullständig fastighetsredovisning,

så långt skalan det medgåve. Den korta tid, som beräknats för detta programs

genomförande, syntes utredningsmännen giva vid handen, att några

åtgärder för nyutgivning i reviderat skick av de hittillsvarande kartorna icke

borde vidtagas under mellantiden, då kostnaderna härför skulle ställa sig

ganska höga och arbetena vid revideringen av kartorna icke kunde utnyttjas

vid tillkomsten av den nya kartan i skala 1: 10,000.

Frågan om den grundliga revideringen av äldre kartor kunde sålunda anses

löst med det av utredningsmännen framlagda förslaget till den ekonomiska

kartläggningens utförande.

Det gällde emellertid jämväl att lösa frågan om den fortsatta ajourliållningen

av den föreslagna ekonomiska kartan i skala 1: 10,000, sedan den

upprättats och utgivits. Beträffande denna fråga gällde i icke inindre mån

än vad nykartläggningen anginge, att man måste väga kraven på kartan mot

de kostnader, som deras tillfredsställande medförde. Ajourhållningen måste

därför lösas på sådant sätt, att kartans huvuduppgifter kunde tillgodoses

genom densamma men med rimliga kostnader.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

De olika ändamålen, som den ekonomiska kartan skulle tjäna, ställde också

helt olika krav på kartans ajourhållning. I flera fall kunde den speciella

ajourhållningen för visst ändamål ske utan nyutgivning av kartan

och på tillfredsställande sätt delvis utföras utan kartverkets medverkan.

Beträffande exempelvis den för befolkningsstatistiken erforderliga ajourhållningen

av kartan i fråga om gränserna för socknar, städer och andra

samhällen kunde ett exemplar av den utgivna kartan ständigt hållas a jour

hos kartverket och erforderliga arealuträkningar rörande indelningsändringarna

härifrån utföras och delgivas statistiska centralbyrån. För den centrala

förvaltningen funnes på detta sätt även tillgängligt en i denna del ständigt

ajourhållen karta, som vid behov kunde giva ledning vid spörsmål angående

rikets indelning.

För länsstyrelsernas del kunde på motsvarande sätt ett exemplar av kartan

ajourhållas för varje län vid vederbörande lantmäterikontor, för vars

verksamhet ändock givetvis vore av betydelse att hava tillgång till dessa

uppgifter samlade å en karta. Den betydelse, som den ekonomiska kartan

enligt det framlagda förslaget skulle erhålla för fastighets- och jorddelningsväsendet

såsom översiktskarta beträffande fastighetsindelningen, torde medföra,

att lantmäterikontoren för sitt löpande arbete funne det önskvärt att

ständigt hava ett ajourhållet exemplar tillgängligt även beträffande fastighetsindelningen,

i den mån denna vore redovisningsbar å kartan. Verkställdes

inläggning av förändringarna i fastighetsindelningen på den ekonomiska

kartan successivt, allt efter som förändringarna infördes i jordregistret, bleve

detta arbete av relativt mindre betungande art. Även inom län med mycket

omfattande nybildning av fastigheter torde ett ritbiträde kunna utföra arbetet

på en sammanlagd tid av 3—4 månader om året, inom andra län på

väsentligt kortare tid. Berörda nytillkommande arbete å lantmäterikontoren

torde visserligen kunna komma att å vissa kontor medföra behov av ökad

arbetskraft. Kostnaderna för en sådan ökning torde dock med hänsyn till

nyttan av arbetet redan för kontoren själva kunna anses väl motiverade. Genom

en dylik ständig ajourhållning beträffande fastighetsindelningen av ett

exemplar av den ekonomiska kartan inom varje län funnes möjlighet att för

skilda ändamål göra utdrag från denna karta och att vid behov på ett enkelt

sätt komplettera ett tryckt exemplar av den ursprungliga kartan för visst

ändamål. Alla ändringar i gränser eller registerbeteckningar borde därvid

på lantmäterikontorets exemplar införas med rött, så att de lätt framträdde

i förhållande till det ursprungliga trycket. Genom samarbete mellan lantmäteristyrelsen

och kartverket torde en dylik ajourhållning av ett exemplar

av ekonomiska kartan å respektive lantmäterikontor kunna ordnas på lämpligt

sätt, så att ajourhållningen kunde bliva till lättnad även för nyutgivningen

av den ekonomiska kartan.

För vägväsendet torde ajourhållningen speciellt lätt kunna ske, om, såsom

utredningsmännen ifrågasatt, vid nya vägförslags genomförande dessa till sin

plansträckning inlades på ett exemplar av den ekonomiska kartan. En sammanställning

av de nytillkomna vägarna kunde då lätt göras på ett dylikt

exemplar av kartan hos vägingenjören och därigenom hållas tillgänglig för

länsstyrelsen och i övrigt vid förekommande behov.

Vad beträffade gränserna för nytillkomna plan- och föreskriftsområden,

torde med hänsyn till dessa gränsers betydelse för jorddelningen även dessa

komma att inläggas på lantmäterikontorens ovannämnda ajourhållna exemplar

och uppgifter därom sålunda kunna finnas lätt tillgängliga.

Ett av de mera betydande ändamål, för vilka den ekonomiska kartan utnyttjades,

vore hushållningssällskapens verksamhet. Det torde emellertid ej

heller för dessa erbjuda större svårighet att vid behov erhålla för deras verk
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

47

samhet erforderliga kompletterande uppgifter från lantmäterikontorens

ajourhållna exemplar. På samma sätt torde skogsvårdsstyrelserna för sin

verksamhet från lantmäterikontoren kunna erhålla behövliga uppgifter angående

förändringar i fastighetsindelningen.

För skogsbrukets del hade den ekonomiska kartan sitt speciella intresse

såsom underlagskarta vid kartläggning. Den ekonomiska kartan finge sålunda

här uppgiften att utgöra en fortlöpande arbetskarta. Det syntes därför

erforderligt att något närmare undersöka denna uppgifts inverkan på frågan

örn kartans revidering och ajourhållning.

I skogen förekomme två producerande kapitalföremål, marken och den

växande skogen. Under det att marken vore jämförelsevis oföränderlig genom

tiderna, ändrades skogskapitalet oavbrutet. Denna förändring bleve än mer

framträdande genom människans eget ingripande. Som förut nämnts vore

det därför önskvärt, att en skogskarta vidmakthölles, genom att inträffade

förändringar av större betydelse (gallring, skogsodling, kalavverkning m. m.)

årligen inlades å kartan. Örn fotokartan, ofta efter vissa kompletteringar,

användes som skogskarta, torde densamma genom nu angiven ajourhållning

kunna bibehållas fullt användbar utan revidering å marken omkring 30 år.

För särskilt norra Sverige, där dylika förändringar inträffade mera sällan,

torde ännu längre tid i genomsnitt kunna beräknas, under det att för sydligare

delar av landet måhända borde räknas med en något kortare period än 30

år. Skogsbeståndens sammansättning i dessa senare trakter av övervägande

yngre och medelålders skog liksom det sannolika framtida skogsbrukssättet,

vilket i mindre utsträckning än hittills torde grundas på kalavverkning,

torde dock medföra, att även inom dessa områden, trots bättre tillväxtförhållanden

genom goda boniteter, skogens förändring i jämförelse med

fotobilden i många fall numera icke bleve alltför framträdande även för en

30-årsperiod. Även för skogsbrukets vidkommande torde därför någon ajourhållning

genom kartverkets försorg av fotokartan under de närmaste 30 åren

efter dess tillkomst icke vara nödvändig. Utredningsmännen förutsatte

härvid, att skogskartor komme att vidmakthållas på tillfredsställande sätt.

Detta torde man också kunna räkna med, enligt vad som framginge av yttranden

från skogsbrukets representanter, och särskilt som detta i regel redan

syntes vara fallet beträffande skogar av allmän natur, övriga storskogsbrukets

skogar ävensom i viss utsträckning beträffande bondeskogarna.

„ ..

Genom en ständig ajourhållning av den ekonomiska kartan, pa satt angivits,

av vederbörande huvudintressenter själva kunde givetvis kravet på en

ofta upprepad nyutgivning av den ekonomiska kartan i reviderat skick väsentligt

minskas och härigenom kostnaden för revidering och ajourhållning

av kartan hållas inom rimliga gränser. Dels kunde nyutgivningen ske med

längre mellanrum, varigenom reproduktions- och tryckningskostnaderna kunde

hållas nere, dels kunde arbetet vid nyutgivningen betydligt underlättas

och därmed kostnaderna nedbringas.

Utredningsmännen hava funnit, att en revidering och ajourhållning under

den föreslagna 30-åriga nykartläggningsperioden icke erfordrades för de

därunder framställda kartorna. Med hänsyn till direktiven för utredningen

hava utredningsmännen dock sökt överslagsvis beräkna kostnaderna för en

blivande revidering av kartan efter denna tid med utgångspunkt flan att

sådan revidering framdeles skulle ske vart 20:e eller vart 30.e ar. Utredningsmännen

hava därvid påpekat, att en beräkning av erforderlig orga
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

nisation och kostnader för ett arbete, som skulle igångsättas först efter trettio

år, torde bliva synnerligen osäker. Det syntes även vara uppenbart, att utvecklingen

i arbetsmetoder och på det tekniska området i övrigt samt andra

krav på kartornas uppgift kunna under en så lång tidsperiod helt förändra

förutsättningarna för arbetets utförande.

DtTch^lUS'' Utredningsmännens uppfattning, att någon revidering i stort icke bör

igångsättas förrän efter den föreslagna nykartläggningsperiodens slut, torde

vara väl grundad. Frågan synes emellertid ånyo böra upptagas till närmare

prövning mot slutet av nämnda period, då även mera ingående erfarenheter

vunnits om den nya kartans användning för olika ändamål.

De åtgärder för fortlöpande ajourhållning av exemplar av den ekonomiska

kartan beträffande ändringar i den administrativa indelningen, fastighetsindelningen,

vägnät m. m., vilka utredningsmännen — som nyss nämnts —

förordat, hava tillstyrkts i de avgivna yttrandena såsom ägnade att underlätta

arbetet för myndigheter, hushållningssällskap, egnahemsnämnder och

skogsvårdsstyrelser. Därvid har särskilt betonats fördelen av att å vederbörande

lantmäterikontor funnes ett med avseende å fastighetsindelningen

ajourhållet exemplar av kartan över länet. Jag delar denna uppfattning

och finner åtgärderna även kunna underlätta en blivande revidering och

nyutgivning av kartorna. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

erforderliga föreskrifter örn sådan ajourhållning av kartan i olika avseenden

vid kartverket, lantmäterikontoren och hos vägingenjörerna. Förslag

till bestämmelser torde böra uppgöras av kartverket efter samråd med

lantmäteristyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

6. Frågan om fotokartläggningens utförande i statens regi eller

genom enskilt företag.

Såsom framgår av utredningsmännens betänkande har från aktiebolaget

Sveriges litografiska tryckerier (Esselte) till utredningsmännen ingivits ett

anbud på framställning av fotokartan, för den händelse en sådan skulle komma

att beslutas som underlag för landets ekonomiska kartläggning. Anbudet

återfinnes såsom bilaga till betänkandet.

Esselte vore villigt att bilda ett särskilt aktiebolag för ändamålet, vilket

bolag skulle bedriva sin verksamhet i intimt samarbete med kartverket och

med ständig kontrollant från detsamma. Valet av verkställande direktör

för bolaget syntes böra godkännas av Kungl. Majit, och i bolagets styrelse

borde sitta dels av Kungl. Majit utsedda, dels å bolagsstämma valda personer

i lämplig proportion. Verkställande direktören skulle hava sådan kontakt

med kartverket, att han väl kunde tillgodose kartverkets önskemål vid

arbetets utförande. Det erforderliga kapitalet för rörelsens bedrivande skulle

tillhandahållas det tänkta bolaget av Esselte. Bolaget skulle framställa och

till kartverket överlämna ett originalexemplar av fotokartan i skala 1: 10,000

till ett pris av 3,140 kronor per kvadratmil, örn flygfotograferingen skulle

verkställas ungefär i skala 1: 12,500, och till ett pris av 2,630 kronor per

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 237.

49

kvadratmil, om flygfotograferingen skulle utföras i ungefär skala 1:20,000,

att betalas per trettio dagar efter varje levererat och godkänt originalblad.

I båda fallen skulle övertäckningen vid fotograferingen vara 60 % i flygled

och 40 % i sidled.

För erbjudandet gällde vidare följande förutsättningar.

1) Priserna avsåge nuvarande förhållanden och vore sålunda beroende på

nuvarande arbetslöner, material- och flygkostnader m. m.

2) Erforderligt råmaterial och instrumentell utrustning skulle vara för

bolaget tillgängliga i tillräcklig omfattning och kvalitet.

3) Vardera parten skulle äga rätt att under arbetets gång på grund av

ändringar i nyssnämnda förhållanden eller eljest påyrka prisernas justering.

Kunde därvid ej enighet vinnas, skulle frågan avgöras av en skiljenämnd,

tillsatt enligt i förväg överenskomna grunder och i vilken både teknisk,

ekonomisk och juridisk sakkunskap skulle förefinnas.

4) För arbetets utförande gällde vanligt förbehåll för force majeure,

strejk, lockout, eldsolycka och därmed jämförligt hinder.

5) Utan åsidosättande av statens intressen skulle Esselte hava ensamrätt

att använda materialet i merkantilt hänseende för andra arbeten.

I skrivelse den 18 februari 1937 har Esselte erbjudit sig att i samarbete

med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget utföra den ifrågasatta fotokartläggningen

på 15 högst 20 år till tidigare angivet pris per kvadratmil.

Utredningsmännen hava i sina kostnadskalkyler beräknat, att fotokartan

i skala 1: 10,000, inberäknat reproduktions- och tryckningskostnader, skulle

kunna framställas för en kostnad av omkring 2,600 kronor per kvadratmil,

om flygfotograferingen verkställdes i skala 1:20,000, eller sålunda ungefär

samma kostnad som i anbudet angivits. Utredningsmännen hava emellertid

framhållit, att i Esseltes anbud inginge även kostnaden för erforderlig

punktbestämning ur panoramakamerabilder e. d., vilken av utredningsmännen

beräknats uppgå till omkring 525 kronor per kvadratmil, samt kostnaden

för arbetsledning, lokalhyra, allmänna expenser samt pensionering av

personalen. Dessa kostnader inginge däremot icke i utredningsmännens

kostnadssiffra för fotokartan. Det syntes därför framgå, att fotokarta skulle

kunna framställas av bolaget till lägre kostnader än de av utredningsmännen

för arbetets utförande i statens regi beräknade.

Utredningsmännen ansåge det emellertid kunna ingiva vissa betänkligheter

att överlåta hela fotokartframställningen på ett enskilt bolag, även örn,

såsom i anbudet förutsattes, staten skulle hava medbestämmanderätt i arbetets

ledning. Det gällde nämligen en del av kartläggningsverksamheten,

som skulle vara grundläggande för den ekonomiska kartläggningen. Om av

någon anledning bolaget ej skulle kunna fullfölja arbetet enligt beräknade

grunder, skulle således staten tvingas att hastigt uppsätta en ny organisation

för ändamålet, för att ej de ekonomiska kartläggningsarbetena helt skulle

stoppas. Kontrollen över arbetenas kvalitativa utförande, särskilt i avseende

å sammansättningens noggrannhet, bleve svårare att genomföra, om arbetet

utfördes av enskilt bolag. Ur militära synpunkter kunde också vissa betänkligheter

framföras mot flygfotografering av landet genom enskilt bolags

försorg. Här borde dock en möjlighet föreligga att minska dessa betänkligheter,

örn själva flygningen för fotograferingen utfördes genom flygvapnet

och endast bearbetningen verkställdes av bolaget. En sadan anordning hade

mimny till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 237■ 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

bolaget ansett acceptabel. Bolaget hade emellertid därvid icke ansett sig

kunna sänka priset per kvadratmil med mer än 400 kronor, ehuru kostnaden

för flygningen torde för staten komma att uppgå till omkring 560 kronor,

inberäknat den militära personalens avlöning m. m. under flygningen,

en kostnad som dock hittills icke ersatts av kartverket. Vilken ställning som

än slutligen kunde komma att tagas till denna fråga, hade det likväl synts

utredningsmännen riktigast, att vid kostnadsberäkningarna utgå från att

arbetet organiserades i statens egen regi.

Uti de över utredningsmännens betänkande avgivna yttrandena har i föreliggande

fråga anförts följande.

Chefen för generalstaben har framhållit, att offentliggörandet av en fotokarta

ur militära synpunkter vore ofördelaktigt med hänsyn till den möjlighet,

som härigenom erbjöde sig för en eventuell motståndare att vinna kännedom

om vissa för krigföringen betydelsefulla data. Häråt vore emellertid

icke mycket att göra. En försiktighetsåtgärd, som dock borde vidtagas,

vore att det grundläggande bildmaterialet, vilket även skulle medgiva stereoskopisk

behandling, så behandlades och förvarades, att dess användning på

ett för landet skadligt sätt i möjligaste mån förhindrades. Bland annat ur

denna synpunkt vore riktigast, att framställningen av fotokartan helt utfördes

i statens regi.

T. f. chefen för försvarsstaben har framfört samma synpunkter på frågan

som chefen för generalstaben.

Kommissionen för de allmänna kartarbetena har ej haft något att erinra

mot att avtal träffades med enskild firma om utförande av landets fotokartläggning,

därest detta befunnes ur kostnadssynpunkt fördelaktigt och med

statsnyttan i övrigt förenligt. Avtalet borde dock träffas så, att det fotografiska

primärmaterialet bleve statens egendom.

Chefen för rikets allmänna kartverk har framhållit, att för den händelse

fotokartans upprättande skulle uppdragas åt privat företag borde i kontraktet

fastställas de noggrannhetsfordringar, som kartorna skulle uppfylla. Att

staten skulle frånhända sig äganderätten eller rätten till ekonomisk exploatering

av bildmaterialet vore knappast lämpligt.

Departements- Det föreliggande spörsmålet har ur statens synpunkt givetvis sitt intresse

chefen. mecj hänsyn till att kostnaderna för fotokartläggningen att döma av det föreliggande

anbudet möjligen skulle kunna ytterligare nedbringas. Såsom

framgår av vad utredningsmännen anfört, är emellertid utredningsmännens

kostnadsuppgift för fotokartframställningen — omkring 2,600 kronor per

kvadratmil — ej direkt jämförbar med anbudets kostnadssiffra, 2,630 kronor

per kvadratmil. Å ena sidan ingår icke i anbudet kostnaden för fotokartans

reproduktion och tryckning, beräknad till 449 kronor per kvadratmil,

vilken däremot inräknats i utredningsmännens uppgift, och å andra

sidan inkluderas i anbudet men icke i utredningsmännens nyssnämnda summa

dels den erforderliga punktbestämningen ur panoramakamerabilder till

stöd för fotokartframställnigen, dels kostnaden för arbetsledning, lokalhyra

och allmänna expenser samt för personalens pensionering. För nämnda

punktbestämning har kostnaden beräknats till 525 kronor per kvadratmil,

och vid en årlig arbetsprodukt av omkring 90 kvadratmil om året torde kost
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

51

naden för arbetsledning m. m. — utom pensioneringskostnaderna — enligt

utredningsmännens beräkningar komma att uppgå till omkring 350 kronor

per kvadratmil. Utredningsmännens i tabell 9 till betänkandet angivna kostnad,

2,624 kronor per kvadratmil, skall sålunda ökas med 875 kronor till

3,499 kronor för att angiva totalkostnaden för fotokartframställningen och

fotokartans utgivning. Ä andra sidan skall anbudets kostnad — 2,630 kronor

per kvadratmil — höjas med tryckningskostnaden 449 kronor till 3,079

kronor för att angiva totalkostnaden i detta fall. Anbudet skulle sålunda utvisa

en möjlig kostnadsminskning per kvadratmil av omkring 400 kronor för

fotokartans framställning. Det är emellertid härvid att märka, att i utredningsmännens

kostnadssumma inberäknats 217 kronor per kvadratmil, motsvarande

flygvapnets avlöningskostnader m. m. under flygfotograferingen.

Dessa kostnader, som upptagits för att kostnadsberäkningarna mellan olika

arbetssätt skola bliva jämförbara, hava dock hittills icke ersatts av kartverket

och belasta ej statsverkets utgifter, därest flygvapnet skulle kunna utföra

arbetet med flygfotograferingen med oförändrade lönestater. Chefen för

flygvapnet har dock, såsom jag i det följande kommer att närmare beröra i

samband med organisationsfrågorna, ansett arbetet påfordra en utökning av

flygvapnets stater. Under alla förhållanden torde, såsom utredningsmännen

i sitt betänkande framhållit, icke vara uteslutet att med ytterligare förenklingar

och tekniska förbättringar i arbetssättet kostnaderna för fotokartframställningen

även i statens regi kunna komma att nedgå. Den beräknade

kostnadsskillnaden i förhållande till det avgivna anbudet synes mig

därför knappast vara av den storleksordning, att den kan uppväga olägenheten

av att lösbryta denna grundläggande del av kartverksamheten från

kartverkets direkta ledning. Såsom utredningsmännen framhållit, skulle

även kontrollen av arbetets kvalitativa utförande försvåras. Såväl denna omständighet

som nödvändigheten av att fotokartframställningen utföres med

hänsyn tagen särskilt till den ekonomiska kartläggningen och i intim samverkan

med dess ledning, torde ytterligare tala mot fotokartläggningens förläggande

till ett enskilt företag. Härtill kommer, såsom cheferna för generalstaben

och försvarsstaben i sina yttranden framhållit, att en dylik åtgärd kan

ingiva vissa betänkligheter ur militär synpunkt. I likhet med vad som framhållits

i de avgivna yttrandena anser jag ej heller lämpligt, att staten avhänder

sig ägande- och nyttjanderätten till bildmaterialet, på sätt bolaget i sitt

anbud förutsatt. Det synes mig nämligen vara svårt att nu överskåda, i vilken

utsträckning bildmaterialet kan komma att bliva användbart även för

andra ändamål än fotokartans framställning. Materialets användning i merkantilt

hänseende torde likaledes kunna ske i statens regi.

Beträffande Esseltes senaste förslag att ytterligare nedsätta tidsperioden för

fotokartläggningens utförande får jag hänvisa till vad jag redan anfört i fråga

örn kartläggningsperiodens längd. Därutöver torde endast böra framhållas,

alt eli utförande av fotokartläggningen väsentligt snabbare än den ekonomiska

kartläggningen skulle, såsom utredningsmännen anfört, menligt inverka

på den senare. Då därjämte i de avgivna yttrandena en icke bearbetad

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

fotokarta ansetts vara av ringa värde för de ändamål, som den ekonomiska

kartan skulle tjäna, torde vara lämpligast, att de båda slagen av kartor utföras

jämsides.

På grund av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att arbetet med fotokartans

upprättande utföres i statens egen regi vid det blivande kartverket,

varvid medverkan förutsättes från flygvapnets sida vid flygfotograferingens

verkställande.

7. Kartverkskommissionens ombildande till en rådgivande styrelse

för kartverket.

Den nuvarande kommissionen för de allmänna kartarbetena tillsattes år

1880. Kommissionen har numera till upgift att behandla frågor, som äro

av betydelse för rikets allmänna kartverks och sjökarteverkets verksamhet

och organisation samt för Sveriges geologiska undersökning såsom kartläggande

institution, ävensom frågor, som röra upprättandet och utgivandet av

kartor och andra med kartverksamheten sammanhängande publikationer,

vare sig inom statsinstitutioner eller på enskild väg, när statsunderstöd sökes

för ändamålet.

Utredningsmännen hava liksom tidigare organisationsnämnden förordat,

att kommissionen för de allmänna kartarbetena ombildades till ett rådgivande

organ beträffande alla mera betydelsefulla frågor rörande de vid kartverket

utförda kartarbetenas allmänna bedrivande samt angående förändrade

grunder för kartframställningen.

Befattningen med den direkta ledningen av kartverkets arbeten borde däremot

endast tillkomma verkets chef med de olika byråernas chefer såsom

föredragande var och en inom sitt verksamhetsområde. Det rådgivande organet

borde benämnas kartverkskommissionen. Kommissionens uppgift avsåges

i första hand vara att åstadkomma erforderlig kontakt mellan kartverket

och de viktigaste grupperna bland kartkonsumenterna, så att deras synpunkter

på kartornas framställningssätt och kartverkets arbetsplaner i möjligaste

mån kunde beaktas. Med hänsyn härtill syntes vid kommissionens

sammansättning i främsta rummet böra upptagas en representant för jordbruket

och därvid närmast för hushållningssällskapens verksamhet, en för

skogsbruket, närmast för domänstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas verksamhet,

en för lantmäteristyrelsen, en för kommunkationsväsendet, närmast

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt representanter för försvarsväsendet.

Dessa sistnämnda militära ledamöter borde, enligt vad utredningsmännen

inhämtat, med hänsyn till den nya försvarsorganisationen utgöras av chefen

för armén, chefen för försvarsstaben samt chefen för flygvapnet. Med hänsyn

till tidigare framställda önskemål i ämnet förordades, att jämväl chefen

för Sveriges geologiska undersökning skulle ingå i kommissionen, varigenom

vunnes kontakt med denna kartläggande institution och samtidigt med de vetenskapsgrenar,

som hade intresse av kartverksamheten. För ledamöterna

borde personliga ersättare utses. I kommissionen borde kartverkschefen

vara ledamot och föredragande. Såsom sekreterare kunde någon tjänsteman

vid kartverket fungera, varigenom kommissionens verksamhet kunde bedrivas

utan särskild kostnad, med undantag för resekostnads- och traktaments
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

53

ersättning till ledamot, som eventuellt icke hade sin verksamhet i Stockholm.

I samband nied ombildningen av den nuvarande kartverkskommissionen

borde den uppgift, som denna kommission från början avsetts skola hava,

att verka för ett samarbete mellan de kartläggande verken till undvikande av

dubbelarbete tillgodoses genom sådana bestämmelser i instruktionerna för

kartverket, sjökarteverket och Sveriges geologiska undersökning, att sådant

samarbete komme till stånd. Bestämmelserna borde upptaga skyldighet för

nämnda verks chefer att årligen sammanträda för överläggning rörande arbetsplaner

och andra frågor, som kunde öva inflytande å de andra kartverkens

arbeten.

I de över utredningsmännens betänkande avgivna yttrandena har förslaget

tillstyrkts, varvid dock kommissionen för de allmänna kartarbetena

har ifrågasatt, att representanten för jordbruket skulle erhållas från lantbruksstyrelsen,

samt t. f. chefen för försvarsstaben har ansett, att särskilt

med hänsyn till kustartilleriets behov av kartor även chefen för marinen

borde hava säte i kommissionen.

Såsom utredningsmännen framhållit, torde det vara angeläget, att en när- Departementsmare

kontakt finnes mellan kartverket och de viktigaste grupperna av kart- c ***

konsumenter, så att dessas synpunkter på frågorna örn kartornas framställningssätt

och kartverkets arbetsplaner kunna i möjligaste mån beaktas. I

överensstämmelse härmed torde den nuvarande kommissionen för de allmänna

kartarbetena böra ombildas till ett rådgivande organ beträffande alla

mera betydelsefulla frågor rörande kartarbetenas allmänna bedrivande.

Representanter för jordbruket, skogsbruket, lantmäteristyrelsen, kommunikationsväsendet,

försvarsväsendet samt Sveriges geologiska undersökning synas

böra ingå i nämnda rådgivande organ, som lämpligen torde kunna benämnas

kartverkskommissionen. Kommissionen torde i övrigt böra sammansättas

och dess uppgifter fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens

förslag. Anledning torde saknas att för de fall, da marinen

kan hava särskilda önskemål att framföra på kartverkets arbeten, insätta

en särskild representant i kommissionen. I sådana fall torde hinder

icke möta att genom chefens för försvarsstaben förmedling särskild sakkunnig

tillkallas för att inför kommissionen framlägga dessa specialfrågor. Det

torde böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare bestämmelser i

ämnet samt att utse kommissionens ledamöter och deras ersättare.

8. Kartverkets organisation.

Jag övergår nu till frågan örn den ändring i organisationen för kartverket,

som sedan länge ifrågasatts och i anledning av de här tidigare framlagda

förslagen till en väsentlig utvidgning av verksamheten påkallas.

Rikets allmänna kartverks nuvarande organisationsform genomfördes, såsom

redan inledningsvis nämnts, efter beslut av riksdagen år 1894. Emellertid

framkommo snart även i riksdagen vissa erinringar mot denna organisation,

vilka bland annat riktade sig mot att ett arbete sådant som landets

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

kartläggning, som till sin natur och innebörd numera i främsta rummet tjänade

civila intressen, stöde under militär ledning och i viss mån inordnats

under generalstaben, genom att chefen för dess topografiska avdelning samtidigt

skulle vara chef för kartverket och tillika tjänstgjorde såsom avdelningschef

för kartverkets topografiska avdelning.

Såväl i den av expeditionschefen Falk år 1929 avlämnade utredningen i

kartverksfrågan som i organisationsnämndens år 1932 avgivna betänkande

har också på anförda skäl förordats, att kartverket skulle organiseras såsom

ett fullt fristående ämbetsverk under civil ledning.

Redan i en ar 1932 till Kungl. Majit ingiven skrivelse med vissa förslag

till omorganisation av generalstaben har chefen för denna stab föreslagit,

att det nuvarande sambandet mellan generalstaben och rikets allmänna kartverk

skulle upphöra. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition till 1936

års riksdag angående försvarsväsendets ordnande, har därvid räknats med

att kartverket skulle komma att helt utbrytas från försvarsväsendet.

Uti direktiven för den senast verkställda utredningen rörande rikets ekonomiska

kartläggning har departementschefen uttalat, att vid organisationsförslagets

uppgörande borde förutsättas, att kartverket ombildades till ett

fristående civilt verk.

Det av utredningsmännen framlagda förslaget till kartverkets omorganisation

har uppgjorts under denna förutsättning. Arbetsuppgiftens art synes

också klart giva vid handen, att kartverket bör organiseras helt fristående

och dess ledning tillsättas ur andra synpunkter än de rent militära. Ej minst

torde nödvändigheten härav klarläggas av de förslag till den fortsatta ekonomiska

kartläggningens bedrivande och utvidgning, vilka jag redan förordat.

a) Utredningsmännens förslag.

Arbetena vid kartverket äro, som tidigare nämnts, uppdelade på tre avdelningar,

nämligen avdelningen för ekonomiska arbeten och stomkartearbeten,

topografiska avdelningen och geodetiska avdelningen.

Utredningsmännen, liksom tidigare organisationsnämnden, hava tillstyrkt

bibehållande av en sådan indelning efter arbetenas art. Den stora omfattning,

som fotokartläggningen skulle få enligt förslaget, krävde emellertid, att

en särskild byrå eller avdelning inrättades för denna nya och speciella verksamhet.

För kartarbetenas utförande skulle alltså erfordras fyra byråer (avdelningar).

Med hänsyn till arbetsuppgifternas art borde de lämpligen benämnas

byrån för ekonomiska kartor, byrån för fotokartor, byrån för topografiska

kartor och översiktskartor samt byrån för geodetiska arbeten. I

samband med omorganisationen borde verkets namn lämpligen ändras till

rikets landkarteverk.

Med utgångspunkt från att det i betänkandet framlagda förslaget till fotokartläggningens

och den ekonomiska kartläggningens utförande skulle genomföras

på trettio år hava utredningsmännen beräknat personalbehovet för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

55

de olika byråerna. I likhet med organisationsnämnden hava utredningsmännen

funnit lämpligt, att samtliga avvägningsarbeten, vilka hittills utförts

dels å topografiska avdelningen, dels å ekonomiska avdelningen, förläggas

till byrån för geodetiska arbeten, då den geodetiska avdelningen redan

omhänderhar landets precisionsavvägning. Utredningsmännen hava därvid

förutsatt på sätt organisationsnämnden föreslagit, att den statstopograf på

övergångsstat, som i många år ombesörjt avvägningsarbetet för topografiska

kartan, därvid skulle överflyttas till byrån för geodetiska arbeten. Därest

precisionsavvägningen, såsom ansetts önskvärt, skulle komma att förnyas

och kompletteras, borde detta arbete utföras genom en tillfälligt utökad organisation.

Då det icke ingått i utredningsmännens uppdrag att framlägga förslag rörande

de topografiska kartarbelena och deras organisation, hava utredningsmännen

beträffande byrån för topografiska kartor och översiktskartor upptagit

personalbehovet i enlighet med det förslag, som framlagts av kartverkschefen

i yttrande över 1934 års departementspromemoria angående kartverkets

omorganisation, med vissa mindre jämkningar i enlighet med under

hand från kartverkschefen erhållna uppgifter. För att giva en överblick

över det blivande kartverkets organisation hava utredningsmännen upprättat

ett sammandrag över erforderlig personal under nyss angivna förutsättningar.

Därvid hava befattningarna i allmänhet angivits i ordinarie lönegrad,

ehuru detta icke bleve fallet under hela trettioårsperioden. Utredningsmännen

hava nämligen, såsom framgår av tabell 13 i betänkandet, räknat

med att nyanställd personal som regel skall före ordinarie anställning tjänstgöra

i icke-ordinarie ställning 4—6 år. De ordinarie befattningarnas

antal ansåge utredningsmännen under tiden för organisationens utbyggande

årligen böra regleras med hänsyn till nyrekrytering m. m. Ifrågavarande

sammandrag över organisationen upptar följande personal:

Befattning

Lönegrad

Chef.

1 överdirektör (arvode 17,000 kronor).

Byrån för ekonomiska kartor.

1 byråchef ............

4 förste statskartografer .

14 statskartografer ......

17 tekniska biträden.....

2 förste ritare (kvinnliga)

8 ritare (kvinnliga) .....

4 ritbiträden (kvinnliga)

B 30

B 24

B 21

B 11

B 11

B 7

B 4.

Byrån för fotokartor.

1 byråchef ...........

1 förste statskartograf .

9 statskartografer1

5 flygfotografer ......

B 30

B 24

B 21

B 15

1 En del av dessa statskartografer skulle möjligen komma att utbytas mot lägre kvalificerad

arbetskraft.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Befattning Lönegrad

2 fotografbiträden ........................................ B 11

2 förste ritare (kvinnliga) .................................. B 11

4 ritbiträden (kvinnliga) ................................... B 4.

Byrån för topografiska kartor och översiktskartor.

1 byråchef ............................................... B 30

2 förste statstopografer .................................... B 24

3 statstopografer .......................................... B 21

12 gravör er ............................................... B 15

2 ritare .................................................. B 11

1 ritare (kvinnlig) ......................................... B 7.

1 e. statstopograf (16)

1 e. gravör (11)

2 gravöraspiranter (9)

1 e. o. ritare (7) (kvinnlig)

2 ritelever

2 officerare å övergångsstat (särskild ersättning)

4 officerare i reserven (särskild ersättning)

3 underofficerare i reserven (särskild ersättning)

15 officerare och underofficerare inkommenderade från armén un
-

der fältarbetet.

Byrån för geodetiska arbeten.

1 byråchef och professor.................................... B 30

2 observatörer ............................................ B 26

1 förste statsgeodet ........................................ B 24

9 statsgeodeter ........................................... B 21

5 tekniska biträden........................................ B 11.

Utom byråerna.

1 redogörare och registrator, arvodesbefattning (3,600 kronor)

1 kansliskrivare och bokförare (kvinnlig) .................... B 11

1 förste expeditionsvakt.................................... B 7

2 expeditionsvakter ....................................... B 5

1 kontorsbiträde (kvinnligt) ................................ B 4.

Beträffande de i sammandraget upptagna befattningarna och deras placering

i lönehänseende torde ur utredningsmännens betänkande böra ytterligare

anföras följande.

Vad först anninge personalen för arbetsledning, hade organisationsnämnden

samt den år 1934 inom jordbruksdepartementet utarbetade promemorian

angående kartverkets omorganisation utgått från att cheferna för de

olika byråerna borde givas ställning som byråchef i lönegrad B 30 samt att

övrig personal för arbetsledningen borde placeras i lönegrad B 24. I yttrande

över organisationsnämndens betänkande samt över nyssnämnda departementspromemoria

hade statskontoret icke haft något att erinra mot nämnda

löneplacering, varemot allmänna civilförvaltningens lönenämnd i yttrande

över promemorian ansett sig ej kunna tillstyrka högre placering än i lönegrad

B 29 för avdelningscheferna. Såsom skäl härför hade lönenämnden

anfört, att kartverket icke vore ett centralt verk i egentlig mening, då under

avdelningsföreståndarna icke komme att sortera någon lokalförvaltning eller

någon arbetsgren inom allmänna förvaltningsmyndigheter, samt att exempelvis

avdelningscheferna vid statens provningsanstalt, postdirektörer och trafikdirektörer

vid telegrafverket tillhörde lönegrad B 29.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

57

Även om ur de synpunkter på uniformitet, som sålunda framförts av lönenämnden,

vissa skäl kunde anföras för den lägre löneplaceringen, funne utredningsmännen

dock erforderligt, att avdelningscheferna erhölle byråchefs

ställning och lönegrad. Chefen för den nuvarande geodetiska avdelningen

vid kartverket (professorn vid generalstaben) tillhörde redan nämnda lönegrad.

De teoretiska och vetenskapliga kvalifikationer, som måste uppställas

på befattningens innehavare, krävde otvivelaktigt även i fortsättningen tjänstens

placering i denna lönegrad. För den topogratiska avdelningen hade

hittills kartverkschefen själv varit avdelningschef och såsom hans närmaste

man och fungerande arbetschef hade varit placerad en regementsofficer,

för närvarande en överstelöjtnant. Skulle vid omorganisationen av kartverket

till chef för den topografiska avdelningen kunna förvärvas en härför

lämplig och väl kvalificerad officer kunde lägre avlöningsplacering än i

lönegrad B 30 icke ifrågakomma. Arbetschefen för den ekonomiska kartavdelningen

vore för närvarande placerad i lönegrad B 28. Redan nu syntes

befattningen för lågt placerad med hänsyn till såväl avdelningens storlek och

den arbetsbörda, som åvilade denne avdelningschef, som de mångsidiga kvalifikationer

av både teoretisk och praktisk art, vilka måste ställas på honom

såsom arbetsledare. Efter en omläggning av arbetena efter de av utredningsmännen

förordade linjerna komme denna avdelning alt bliva den ojämförligt

största av kartverkets avdelningar och ställde ytterligare ökade krav på

dess chef, om den av utredningsmännen framlagda planen skulle kunna

genomföras på den korta tiden av 30 år. Vad slutligen chefen för den nya

avdelningen för fotokartframställningen beträffade, gällde det att från början

erhålla en väl kvalificerad person, som förenade teknisk kunnighet på området

med praktisk arbetsledareförmåga, för att kunna genomföra det mycket

omfattande arbetsprogrammet. Utredningsmännen ville slutligen betona, att

det vore på den blivande kartverkschefen och de sistnämnda båda avdelningscheferna

det i främsta rummet komme att bero, att de nya kartarbetena bleve

rationellt planerade och utförda samt att alla möjligheter till förenklingar väl

tillvaratoges vid arbetenas utförande såväl beträffande arbetssätt som med

avseende å teknikens utveckling. Ur ekonomisk synpunkt vore därför av

största vikt, att bästa möjliga krafter kunde för ändamålet stå till förfogande.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som komme att åvila avdelningschefen

för de geodetiska arbetena, samt de vetenskapliga kvalifikationer, som måste

uppställas på befattningens innehavare, syntes avdelningschefen böra benämnas

byråchef och professor.

Vid den ekonomiska kartläggningen användes för närvarande för arbetenas

utförande, med undanlag för renritnings- och transporteringsarbeten, för

vilka kvinnlig personal funnes anställd, i huvudsak endast högre kvalificerad

personal med lantmäteriexamen (statskartografer i lönegrad B 21). Sedan

länge hade emellertid ifrågasatts, att i viss utsträckning lägre kvalificerad

manlig arbetskraft skulle kunna utnyttjas för själva kartläggningsarbetena

å fältet, därest dessa utfördes under tillsyn och ledning av siatskartograf.

Möjligheterna härför hade blivit än mer uppenbara genom lotokartans

tillkomst. Under senaste åren gjorda försök med sådana tekniska

biträden hade utfallit tillfredsställande. Även vid byråarbeten skulle sådan

arbetskraft kunna utnyttjas vid ritarbeten m. m. Utredningsmännen hade

räknat med att fältarbetet skulle i allmänhet utföras i arbetslag örn en statskartograf

och tre tekniska biträden. Utredningsmännen hade vid övervägande

angående de tekniska biträdenas löneplacering funnit, alt lönegraden

B 11 borde anses lämpligt avvägd för dessa befattningshavare i ordinarie anställning.

Innan sådan anställning vunnes, borde vederbörande genomgå provtjänstgöring

i tvä är för prövning av vederbörandes lämplighet för arbetet samt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

för utbildning i rit- och rekognosceringsarbete. Under denna utbildningstid syntes

en avlöning enligt lönegrad 6 för extra tjänstemän kunna vara tillräcklig, då

därjämte under fältarbete visst traktamente borde utgå. I allmänhet torde erfordras

ytterligare fyra år, innan vederbörande kunde anses fullt utbildad och

rutinerad i arbetet. Under denna tid syntes avlöningen böra utgå under ett

år såsom tor extra tjänsteman i lönegrad 11 och under tre år såsom extra

ordinarie tjänsteman i lönegrad 11. För antagning till ordinarie statskartograf

borde påfordras dels provtjänstgöring som aspirant i två år, under vilken

tid vederbörande borde betraktas närmast som ett mera kvalificerat tekniskt

biträde och därför icke borde avlönas högre än i lönegrad 16 för extra

tjänstemän, på sätt för närvarande vore fallet, dels, sedan provtjänstgöringen

godkänts, tjänstgöring i regel tre år såsom extra ordinarie tjänsteman i lönegrad

21. Först efter denna tid kunde vederbörande anses hava vunnit den

rutin och erfarenhet i arbetet, att han kunde sättas att leda även tekniska

biträden vid fältarbetet och helt svara för fastighetsredovisningens riktiga utförande.

Beträffande de kvinnliga befattningshavarna för rit- och transporteringsarbeten

vöre fortfarande i viss utsträckning erforderligt med särskilt kvalificerade

ritare i lönegrad B 11 för textningsarbete o. d. I övrigt torde med

den föreslagna karttypen och arbetssättet fordringarna på ritarbetet kunna

ställas lägre än förut. Större delen av ritarbetet —- i den mån det icke utfördes

vid fältarbetet av därvid tjänstgörande manlig arbetskraft -—- kunde

därför övertagas av ritbiträden i lönegrad B 7. I sistnämnda lönegrad vore

för närvarande alla ordinarie ritbiträden vid kartverkets ekonomiska arbeten

placerade. Transporteringsarbetet, som utgjorde större delen av ritbiträdenas

arbete, vore väsentligen ett rent rutinarbete och krävde i allmänhet icke

större ritskicklighet. Med hänsyn till att motsvarande personal vid exempelvis

lantmäterikontor och i lantmäteristyrelsen till stor del vore placerad

i lönegrad B 4, syntes denna lönegrad åtminstone delvis kunna numera tilllämpas

även vid kartverket. För personal, som sysselsattes med mera krävande

transporteringsarbete eller med renritningsarbete vore lönegraden B 7

motiverad, men för enklare transporteringsarbete och därvid förekommande

utarbete kunde biträdesbefattningarna vara placerade i lönegrad B 4. För

att särskilja de olika befattningarna borde de i B 11 benämnas förste ritare,

de i B 7 ritare och de i B 4 ritbiträden. Med hänsyn till under arbetet vunnen

rutin och utbildning, arbetets olika art samt skapande av befordringsmöjligheter

även för den kvinnliga personalen borde befattningarna i lönegraden

B 7 och B 4 lämpligen utgöra två tredjedelar respektive en tredjedel av hela

antalet dylika befattningar. Vid nyanställning skulle ritbiträde undergå minst

ett provår som extra i lönegrad 4 och därefter erhålla extra ordinarie anställning

i lönegrad 4, vilken anställning i allmänhet borde beräknas uppgå

till tre år före ordinarie anställnings vinnande.

Kartverkets kassarörelse och bokföring hade hittills handhafts gemensamt

med generalstabens av en redogörare oell ett kvinnligt biträde. Uti av kartverkschefen

gjord framställning angående anslagsbehovet för budgetåret

1937/1938 hade framhållits, att med ingången av nämnda budgetår på grund

av den nya försvarsreformen och den därvid förutsatta organisationen av arméstaben

skilsmässan mellan kartverket och de militära myndigheterna

torde komma att medföra även skiljandet ur lokal synpunkt av kartverket

och arméstaben och att därigenom även särskild redogörare

och biträde till hans hjälp måste anställas vid kartverket. Kartverkschefen

hade därvid föreslagit en redogörarbefattning, vilken borde kunna beklädas

av pensionerad officer med arvode, förslagsvis 3.600 kronor. Innehavaren

av nämnda befattning syntes enligt kartverkschefens mening kunna

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

59

bestrida .jämväl sekreterar- och registratorsgöromålen. under förutsättning

att lämplig hjälparbetskraft ställdes till förfogande för bok- och räkenskapsföringen,

varför erfordrades en ny befattning, förslagsvis i lönegrad B 11.

Utredningsmännen funne det tveksamt, huruvida den föreslagna anordningen

kunde anses tillfredsställande med hänsyn till den blivande kartverkschefens

sekreterarehjälp, då den pensionerade officeren endast i undantagsfall för

framtiden kunde beräknas fackkunnig på kartverksamhetens område och väl

närmast torde få utväljas med hänsyn till sin uppgift såsom redogörare. Då

förslaget innebure en ur ekonomisk synpunkt fördelaktig lösning, ansåges

dock anordningen böra prövas vid kartverkets omorganisation. I likhet med

kartverkschefen ansåge utredningsmännen förutsättningen för att redogöraren

skulle medhinna sekreterare- och registratorsgöromålen vara, att en

kansliskrivarebefattning i lönegrad Bil inrättades för bok- och räkenskapsföringen.

Åtminstone ett kontorsbiträde i lönegrad B 4 erfordrades vid chefsexpeditionen

för renskrivningsarbetet.

Med kartverkets föreslagna väsentliga arbets- och organisationsutvidgning

kunde ifrågasättas även behovet av ytterligare en expeditionsvakt. Möjlighet

syntes dock föreligga att åtminstone tillsvidare kunna underlåta detta.

Mycket berodde emellertid härvid på hur lokalfrågan för framtiden kunde

ordnas. Under alla förhållanden borde dock beräknas något belopp till extra

arbetskraft för expeditionsvaktgöromål.

Utredningsmännen ansåge sig även böra beröra frågan örn den tjänsteoch

löneställning, som bolde tillkomma chefen för det såsom civilt verk organiserade

kartverket. Uti organisationsnämndens betänkande hade förutsatts,

att kartverkschefen på grund av organisationens omfattning borde givas generaldirektörs

tjänsteställning. I den år 1934 upprättade departementspromemorian

med förslag till provisorisk organisation av kartverket hade

chefen upptagits såsom överdirektör i lönegrad A 2. Uti avgivet yttrande

över promemorian hade statskontoret i denna del icke framfört någon erinran.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd hade däremot uttalat viss

tvekan samt ansett närmast till hands vara att vid en provisorisk omorganisation

bibehålla samma löneförmåner för chefen som tidigare och att därför

placera befattningen i lönegrad A 1. Därest det emellertid vöre ett avgörande

önskemål att för chefsposten förvärva en person med kvalifikationer

att handhava ledningen jämväl av ett i anslutning till organisationsnämndens

huvudförslag utvidgat landkarteverk, förordade lönenämnden, att befattningen

hänfördes till sådan tjänst, som omhandlades i avlöningsreglementets

5 § 1 moni., och tilldelades ett arvode av 15,000 kronor. För chefsbefattningens

hänförande till s. k. förordnandetjänst syntes i och för sig vägande

skäl tala på grund av de krav på bland annat kroppslig spänstighet, som

borde ställas på tjänstens innehavare.

Utredningsmännen funne det av organisationsnämnden framlagda förslaget

att giva den blivande chefen vid ett slutligt omorganiserat kartverk med väsentligt

vidgade arbetsuppgifter tjänsteställning såsom generaldirektör i och

för sig väl motiverat med hänsyn till befattningens krävande art. Den ställning.

Kungl. Majit och riksdagen emellertid intagit vid behandlingen år 1934

av motsvarande spörsmål vid omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

hade dock föranlett utredningsmännen alt icke här ånyo upptaga

organisationsnämndens förslag. Utredningsmännen kunde ej heller bortse

från att de av lönenämnden framförda synpunkterna på chefsbefattningens

hänförande till s. k. förordnandetjänst vore av vägande art. Örn detta redan

vid en provisorisk omorganisation kunde anses befogat, syntes skälen i än

högre grad göra sig gällande vid en omorganisation av kartverket enligt utredningsmännens

förslag. Med hänsyn härtill ansåge utredningsmännen

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majlis proposition nr 237-

chefsbefattningen vid kartverket böra upptagas som förordnandetjänst. Kartverksorganisationens

föreslagna omfattning, arbetsuppgifternas mångskiftande

och krävande art samt den förutsatta korta perioden för nykartläggningens

genomförande komme emellertid att ställa mycket stora krav

på den blivande kartverkscbefen i fråga örn organisationsförmåga och kunnighet

på arbetsområdet vid nykartläggningens genomförande. Utredningsmännen

ansåge därför, att chefsbefattningen vid kartverket borde hänföras

till befattningar, vilka tillsattes genom förordnande på viss tid, och upptagas

som överdirektör med ett arvode av 17,000 kronor, i likhet med vad som

gällde för chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Utredningsmännen hava i sitt betänkande även behandlat frågan om kartverkets

uppgifter och ställning i förhållande till försvarsväsendet och i ämnet

samrått med t. f. chefen för armén, generallöjtnanten Nygren, som tilllika

är chef för generalstaben. De spörsmål, som därvid särskilt ansetts

böra erhålla sin lösning i samband med kartverkets omorganisation, hava

utredningsmännen sammanfattat i följande punkter.

1. Arméns behov av kartor i fredstid borde på tillfredsställande sätt tillgodoses.

2. Militärt inflytande på bedrivandet av kartai''betena, i den mån dessa

vöre av betydelse för försvarsväsendet, borde säkerställas.

3. Arméns behov av rent militära kartor, då detta behov framträdde vid

krig eller vid fara för krig, måste tillgodoses, varvid erforderliga kartläggningsformationer

borde ställas till arméns förfogande. Kartverkets ställning

till försvarsväsendet i krig måste därför klarläggas.

Vad anginge den första punkten hade framhållits betydelsen av att för

krigsmakten tjänliga topografiska kartor och översiktskartor förefunnes samt

att fotografiska eldledningskartor (artillerikartor) upprättades för vissa delar

av landet. Därjämte hade ansetts nödvändigt att även vid andra uppkommande

behov i fråga örn framställning av kartor för militärt ändamål

kartverket kunde medverka vid dessa arbetens utförande.

Någon ändring i planen för den topografiska kartläggningen eller för översiktskartors

upprättande hade icke avsetts. Det framlagda förslaget om

fotokartans framställning till underlag för den ekonomiska kartläggningen

innebure upprättande av fotokartor långt utöver vad ur militär synpunkt

ifrågasatts. Utredningsmännen hade även förutsatt, att så långt möjligt kartkonsumenternas

intressen borde tillgodoses vid uppgörande av planen för

arbetenas bedrivande, exempelvis vid aktuella behov av kartors upprättande

för domänverkets eller försvarsväsendets räkning. Den möjligheten stöde

därjämte alltid öppen alt med utnyttjande av kartverkets utrustning för

ändamålet och till kartverket inkommenderad lämplig militär personal

utföra särskilt brådskande militära kartarbeten. Dylika arbeten förutsattes

skola ske med anslag från militär stat, som ställdes till kartverkets

förfogande. Med hänsyn till sådana speciella militära kartarbetens

sporadiska karaktär vore det varken ur organisatorisk eller ekonomisk

synpunkt lämpligt att för tillgodoseende av dessa behov anställa

särskild civil personal. En lämplig organisatorisk anordning funne

utredningsmännen vara, att den i den nya försvarsorganisationen till tjänstgöring

vid kartverket avsedde regementsofficeren på arméstabens stat genom

bestämmelser i kartverkets blivande instruktion bleve föredragande i alla

sådana speciella militära kartfrågor och därmed representerade den militära

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

61

byrå inora kartverket, som kunde vid behov genom inkommenderad militär

personal svälla ut för tillgodoseende av ifrågavarande kartarbeten. Under

sådan kommendering borde den militära personalen vara underställd kartverkschefen,

liksom även arbetena borde stå under hans ledning men med

den militäre föredraganden såsom arbetsledare i detalj.

I fråga om punkten 2 funne utredningsmännen, att det militära inflytandet

vore tillgodosett genom att i den rådgivande kartverkskommissionen föreslagits

skola ingå chefen för armén, chefen för försvarsstaben och chefen

för flygvapnet. De årliga arbetsplanerna och eventuella ändringar av betydelse

i kartframställningen förutsattes nämligen skola prövas av kommissionen

och fastställas av Kungl. Maj:t. Om därjämte i kartverkets instruktion

föreskreves, att den militäre föredraganden skulle deltaga i behandling

av ärenden, som avsåge de för militära ändamål särskilt betydelsefulla kartarbetena,

syntes det militära önskemålet om inflytande på kartverksamheten

bliva säkerställt.

Vad slutligen anginge punkten 3 syntes det utredningsmännen kunna tågås

för givet, att det biivande kartverket i händelse av krig måste för ändamålet

stå till förfogande, då detta verk beträffande såväl personal som utrustning

komme att vara försvarsväsendets egentliga tillgång på detta fackområde.

Bestämmelser härom borde införas i kartverkets instruktion. Den närmare

planläggningen av verkets organisation i händelse av krig borde uppgöras

av vederbörande militära myndighet i samråd med kartverkschefen.

Utredningsmännen hava även i detta sammanhang berört frågan om anordnandet

av det avsedda samarbetet mellan kartverket och flygvapnet för

flygfotograferingens verkställande samt därvid förutsatt, att erforderliga bestämmelser

härom samt angående grunderna för den ersättning, som skulle

utgå lill flygvapnet vid arbetenas utförande, skulle utfärdas av Kungl. Maj:t

och inflyta i instruktionerna för flygstyrelsen och kartverket. Förslag till

bestämmelser borde gemensamt framläggas av chefen för flygvapnet och

kartverkschefen.

b) Avgivna yttranden i organisationsfrågan.

Uti de över utredningsmännens betänkande avgivna yttrandena, i vad de

avse organisationsfrågan, inhämtas huvudsakligen följande.

Statskontoret, som vid tidigare behandling av frågan om kartverkets omorganisation

tillstyrkt, att det nuvarande kartverkets särskilda avdelningar

skulle lokalt och organisatoriskt sammanföras till ett rikets landkarteverk,

har icke haft något att erinra mot det föreliggande förslagets allmänna

delar. Det syntes dock önskvärt, att ett genomfört samarbete anordnades

med flygvapnet såväl när det gällde anställning av personal för kartverkets

flygfotografiska arbete som ock rörande tillhandahållande av materiel för

nämnda ändamål. Genom en lämpligt avvägd ersättning till flygvapnet för

dess medverkan härutinnan torde icke vara omöjligt att tillgodose såväl kartverkets

som flygvapnets intressen, varjämte en minskning av kostnaderna

borde kunna ernås. Med hänsyn till den förutsatta kartläggningsperioden

av omkring trettio år för den ekonomiska kartläggningen borde tågås under

övervägande, huruvida det vore lämpligt att å ordinarie stat anställa större

delen av personalen vid kartverket. Vidkommande de särskilda befattningshavarnas

placering i lönegrad hade statskontoret intet att erinra mot att de

högsta arbet sledande tjänstemännen i egenskap av byråchefer hänfördes till

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

lönegraden B 30 men ifrågasatte, huruvida chefen å byrån för geodetiska

arbeten borde benämnas byråchef och professor. Flygfotografer i lönegraden

B 15 och fotografbiträden i lönegraden B 11 syntes onödigt högt

placerade vid jämförelse med andra i dessa lönegrader placerade. I fråga

om kartverkschefen holle statskontoret före, att anledning icke funnes att

i detta fall införa särskilt arvode i enlighet med bestämmelserna i 5 §

1 mom. i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen. I anslutning

till vad statskontoret tidigare gjort gällande borde kartverkschefen

placeras såsom överdirektör i lönegraden A 2 och avlöningen följaktligen

utgå med 15,000 kronor för år. Det vore betänkligt ur löneteknisk synpunkt

att tid efter annan frångå de regler, som tidigare ansetts böra följas vid

placering av chefstjänstemän, och att såsom i detta fall skapa nya förordnandetjänster

under benämningen överdirektör men med generaldirektörs

avlöning. Anledning syntes icke föreligga att betunga innehavaren av redogörartjänsten

med uppgiften som kartverkschefens sekreterare. Det syntes

icke nödvändigt att för sekreteraruppgifterna avse särskild personal utan

borde detta arbete utföras av byråernas personal. Statskontoret ville däremot

icke motsätta sig att, därest så ansåges nödvändigt, kontorsbiträdestjänsten

i B 4 förändrades till kanslibiträdestjänst i B 7. Då ämbetsverket

tillstyrkte inrättandet av en befattning som redogörare och registrator, avsedd

för pensionerad officer, med arvode av 3,600 kronor för år, vore avsikten,

att befattningens innehavare verkligen skulle tjänstgöra i denna egenskap

och att det honom åvilande arbetet icke skulle överflyttas på underordnad

personal. Inrättandet av en för bokföringen vid kartverket särskilt

avsedd kansliskrivartjänst i lönegraden B 11 avstyrktes därför.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som redan tidigare uttalat sig för

att befattningen som kartverkschef borde hänföras till sådan tjänst, som omhandlades

i avlöningsreglementets 5 § 1 inom., och tilldelas ett arvode av

15,000 kronor för år, har ansett detta äga sin giltighet jämväl vid genomförandet

av den nu föreslagna organisationen. Beträffande de föreslagna byråchefsbefattningarna

hade lönenämnden, likaledes i sitt tidigare yttrande, icke

kunnat tillstyrka högre placering än i lönegrad B 29. Nämnden hade icke

funnit anledning att frångå denna sin uppfattning och föresloge därför, att

befattningarna under benämningen avdelningschefer hänfördes till lönegraden

B 29. Den nuvarande professorsbefattningen borde vid omorganisationen

överföras på övergångsstat. Anledning att uppställa krav på »professorskompetens»

för avdelningschefen å geodetiska avdelningen syntes knappast

föreligga. Nämnden ställde sig tveksam till inrättandet av den ifrågasatta

arvodestjänsten som redogörare och ville ifrågasätta, huruvida icke i stället

en befattning som kassör och registrator i lönegraden B 14 borde inrättas

för ifrågavarande arbetsuppgifter utom sekreterargöromålen, vilka lämpligen

kunde anförtros åt en halvtidsamanuens, förslagsvis i 18:e lönegraden. För

skrivgöromål syntes man få räkna med någon extra personal utöver det ordinarie

kontorsbiträdet, som inginge i förslaget. De i utredningsmännens

sammandrag uppförda befattningarna hade angivits i ordinarie lönegrad,

men borde vid kartverket liksom i övrigt inom statsförvaltningen icke-ordinarie

befattningar inrättas till antal, som stöde i lämpligt förhållande till den

ordinarie personalens storlek.

Kommissionen för de allmänna kartarbetena har ansett förslaget örn ändring

av ämbetsverkets namn till rikets landkarteverk icke böra genomföras.

Det nuvarande namnet rikets allmänna kartverk täckte den avsedda verksamheten

och hade använts i över 42 år. Olägenheter vore även ur praktisk synpunkt

förbundna med en namnändring och medförde onödiga kostnader.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

63

Avvikande mening i namnfrågan hade inom kommissionen anförts av tre av

dess sex närvarande ledamöter.

Chefen för rikets allmänna kartverk har framhållit, att förutsättningarna

för organisationen av de geodetiska arbetena vore, att de nuvarande triangelnäten

i stor utsträckning kunde användas som grundval för den nya kartläggningen

och att panoramakamerametoden visade sig motsvara förväntningarna.

Ingendera av dessa förutsättningar kunde betraktas som säker,

och det vore därför ej uteslutet, att en förstärkning av personalen å geodetiska

byrån framdeles kunde visa sig erforderlig för kartläggningsprogrammets

genomförande på avsedd tid. För det fall att barometerhöjdmätning

befunnes kunna ersättas med uttagning av höjdpunkter i samband med flygbildernas

bearbetning, erfordrades ej anställande av tekniska biträden vid

geodetiska byrån, men kunde någon förstärkning av arbetskraften å byrån

för fotokartor då bliva nödvändig. Med hänsyn till de förutsatta försöksarbetena

i berörda hänseenden kunde lämpligheten av dessa tekniska biträdens

uppförande å ordinarie stat ifrågasättas. Även för gynnsamt tänkbara

fall vore personalen i övrigt å geodetiska byrån knappt beräknad. Under

förutsättning att arbetsledningen å byrån för fotokartor vore högkvalificerad

å det fotogrammetriska området, kunde de föreslagna nio statskartograferna

ersättas delvis av tekniska biträden och delvis av flygfotografer,

vilka nått den levnadsålder, då flygtjänst icke längre borde ifrågakomma.

Flygfotograferna borde uppföras i lönegrad B 19 med hänsyn till den ansvarsfulla

och riskbetonade tjänstgöringen, särskilt i jämförelse med gravörer

i lönegrad B 15, och till de utbildningskrav för anställning i flygtjänst och

fotografi, som måste uppställas. Beträffande personalorganisationen för

topografiska byrån syntes de två ritarna i lönegrad B 11 böra benämnas

gravyrritare med hänsyn till det ritarbete, de utförde, och till skillnad från

kvinnliga ritare i lönegrad B 7. Antalet ritelever borde icke vara fastställt.

Detta antal måste avvägas efter avgångstiderna för gravörer och ritare, då

eljest eleverna skulle få alltför länge vänta på avlönad anställning. Specificering

av antalet officerare och underofficerare å olika stat och i reserven

borde icke ske i kartverkets stat, då detta måste växla med den kommenderade

personalens förändrade ställning å militär stat. Även antalet till fältarbetena

inkommenderad militär personal borde icke vara fastställt, då antalet

måste växla allt efter behovet för topografiska kartans revision. Rekryteringen

borde dock tryggas genom angivande i kartverkets instruktion av totalantalet

officerare och underofficerare ur armén och dess reserver, tjänstgörande

året om vid byråarbetena. Med nuvarande ersättningsbestämmelser

och under förutsättning att tre förste statstopografbefattningar upptoges, syntes

under närmaste tiden rådande behov av årlig ersättning till militär personal

böra beräknas till 25,000 kronor. Antalet expeditionsvakter enligt

förslaget vore icke tillräckligt efter genomförandet av den avsedda utsvällningen

av organisationen. Ehuru namnfrågan kunde synas oväsentlig,

framhölles, att varje namnändring medförde praktiska olägenheter såväl för

kartverket, där man nödgades å tryckplåtar och annan materiel införa namnändringen,

som för allmänheten. Det förefintliga namnet täckte verkets uppgift

att utgiva kartor. Benämningarna på byråerna borde vara kortare och

mera hanterliga än de föreslagna. Av praktiska skid kunde följande benämningar

förordas: geodetiska byrån, fotogrammetriska byrån, topografiska

kartbyrån och ekonomiska kartbyrån.

Chefen för generalstaben har framhållit, att ur militär synpunkt vöre icke

något att erinra mot att kartverket gåves en i förhållande till försvarsväsendet

fristående ställning, därest tillräckliga garantier samtidigt lämnades för

att kraven tillgodosåges på berättigat militärt inflytande över den kartverk
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

samhet, som direkt berörde försvarsväsendet och vars ur militär synpunkt

ändamålsenliga bedrivande vore en av förutsättningarna för att detsamma

skulle kunna fylla sin uppgift. Det militära inflytandet på den topografiska

kartläggningen och kartverksamheten i övrigt avsåges närmast skola representeras

av den enligt försvarsreformen å generalstabskårens stat upptagna

regementsofficer, vilken föreslagits skola tjänstgöra vid kartverket såsom

militärassistent. En ur militär synpunkt mera tilltalande lösning vore att bibehålla

den topografiska byrån under militär chef. Den på generalstabskårens

stat upptagne regementsofficer, som avsetts för tjänstgöring vid kartverket,

kunde då tjänstgöra såsom chef för byrån och tillika vara föredragande

och målsman för övriga frågor av militär betydelse. Det vore att

märka, att byråns personal till stor del utgjordes av militär personal. Framställningen

av de militära kartorna i stor skala — artilleri- och eldledningskartorna

— borde då förläggas till denna byrå. Det innebure ingen nyhet,

att en militär byrå förekomme inom ett helt civilt verk. Militärbyrån vid

statens järnvägar vore en parallell i fråga om uppgifter och organisation.

Det kunde måhända göras gällande, att vissa svårigheter skulle kunna uppstå

att finna kvalificerad militär personal för byråcliefsbeställningen i fråga

ävensom att upprätthålla erforderlig kontinuitet. Detta kunde till viss grad

vara sant, men dessa svårigheter syntes kunna övervinnas, örn man vore inriktad

på saken.

T. f. chefen för försvarsstaben har i huvudsak framfört liknande synpunkter

på organisationsfrågan som chefen för generalstaben samt därvid framhållit,

att de militära myndigheterna måste dels beredas möjlighet att påverka

arbetet inom kartverket i av dem önskad riktning och då främst inom

den byrå, som organiserade det för militära behov betydelsefulla kartläggningsarbetet,

dels vara så representerade inom kartverket, att deras önskemål

rörande planläggningen av försvarsväsendets förseende med kartor i krig

bleve tillgodosedda. Det krävdes att den, som inom kartverket skulle kunna

tillvarataga dessa ur synpunkten av rikets försvar betydelsefulla intressen,

vore sakkunnig i såväl kartfrågor som sådana militära frågor, vilka handlades

inom försvarsväsendets ledning. Det syntes emellertid icke lämpligt

att i egenskap av civil tjänsteman binda en måhända vid tillsättandet väl

kvalificerad officer för avsevärd tid i denna betydelsefulla befattning. Tvärtom

krävdes en avlösning av denne befattningshavare med icke alltför stora

tidsmellanrum i avsikt att säkerställa en intim samverkan mellan försvarsväsendets

ledning och kartverket. Fördenskull syntes den föreslagna utvägen

alt placera en officer ur generalstabskåren såsom chef för topografiska byrån

lämpligare än utredningsmännens förslag.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att för den planlagda flygverksamheten

i samband med fotokartläggningen erfordrades tre flygförare, tre navigatörer,

ett antal flygfotografer samt minst sex mekaniker. Fotograferna

borde vara anställda vid kartverket. Den övriga personalen kunde flygvapnet

ställa till förfogande under förutsättning att flygvapnets stater utökades

i motsvarande grad. Det vore varken lämpligt eller möjligt att för

ändamålet under en tid av trettio år från den aktiva staten avdela personal

för flera år i följd, vilket ur kartverkets synpunkt vore erforderligt, därest

ett fullgott arbetsresultat skulle kunna uppnås. Örn erforderlig medverkan

skulle kunna påräknas, måste därför flygvapnets stater utökas med tre

subalternofficerare, tre furirer, tre korpraler samt tre menige. All materiel

borde inköpas och ställas till förfogande av kartverket, men flygvapnet

kunde lämna erforderlig sakkunnig hjälp vid inköpens verkställande samt

handhava materielen och ombesörja dess skötsel, underhåll och vård. De

med flygfotograferingen förenade kostnaderna borde, med undantag för lö
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

65

nema till den militära personalen, helt bestridas av kartverket. Utredningen

hade icke tillräckligt beaktat de stora behov av kartor av olika slag,

som förelåge för flygstridskrafternas verksamhet i såväl fred som krig. På

grund härav hade flygvapnet icke heller tillförsäkrats erforderligt inflytande

på organisationen samt verksamheten inom densamma. Framställningen av

dessa specialkartor, vilka i yttrandet närmare angivits, krävde ett betydande

arbete samt en härför lämpad organisation med sakkunnig personal. Genom

att chefen för flygvapnet föreslagits skola ingå i den »rådgivande styrelsen

för verket» tillförsäkrades flygvapnet ett visst inflytande på verksamheten

i stort. För tillvaratagande av de militära intressena inom det civila kartverket

avsåges den till tjänstgöring vid kartverket avsedde regementsofficeren

genom bestämmelser i kartverkets instruktion skola vara föredragande i ärenden,

som berörde försvaret. De rent flygmilitära synpunkterna kunde emellertid

icke härigenom på ett fullt betryggande sätt tillgodoses, varjämte arbetsbördan

för denne regementsofficer bleve alltför betungande. Rikets landkarteverks

uppgifter borde alltså vidgas att även omfatta framställning av

erforderliga särskilda kartor för flygvapnets behov samt flygvapnet beredas

nödigt inflytande över härmed sammanhängande ärendens handläggning genom

att i byrån för topografiska kartor och översiktskartor en särskild sektion

eller detalj inrättades under ledning av flygmilitärt bildad personal —

dock ej på flygvapnets aktiva stat.

Gravörer och heliogravyrritare vid kartverket hava i ingiven skrivelse på

anförda skäl hemställt, att gravörer och heliogravyrritare fortfarande likställdes

och placerades i lönegrad B 15, att för gravörer och heliogravyrritare

inrättades fyra befattningar i lönegrad B 17, att antalet av ifrågavarande

tjänstemän beräknades med hänsyn till deras deltagande i fältarbete omkring

tre månader vartannat år, att benämningen kartverksassistent respektive

förste kartverksassistent infördes för gravör och heliogravyrritare i lönegrad

B 15 respektive B 17 samt att såsom antagningsvillkor för rit- och

gravörelev fastställdes, att sökande skulle hava avlagt realexamen eller kunna

styrka sig äga motsvarande teoretiska kunskaper.

Kartverkets uppgifter och ställning i förhållande till försvarsvåsendet. Departementschefen.

Innan jag ingår på frågorna om den för de olika byråerna erforderliga

personalen och dennas lönegradsplacering, torde böra upptagas de spörsmål,

som framförts av de hörda militära myndigheterna och som sammanhöra

med organisationen av kartverket.

Utredningsmännens framlagda förslag rörande ordnandet av samarbetet

mellan det blivande civila kartverket och de militära myndigheterna synes

mig å ena sidan tillgodose försvarsväsendets önskemål och intressen vid

kartverksamhetens bedrivande och å andra sidan säkerställa planmässigheten

vid den allmänna kartläggningen ur andra kartkonsumentgruppers

synpunkt. Emellertid hava chefen för generalstaben, t. f. chefen för försvarsstaben

samt chefen för flygvapnet i sina senast avgivna, av mig nyss

omnämnda yttranden framfört vissa nya önskemål i fråga örn kartverkets

såväl organisation som verksamhet.

De två förstnämnda cheferna hava påyrkat, att byråchefen på den topografiska

byrån alttid skulle vara officer och alt befattningen skulle besät
Dihanq

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 237. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

tas med den regementsofficer vid generalstabskåren, som enligt 1936 års

försvarsbeslut upptagits vid arméstaben för tjänstgöring vid kartverket

för att där mera direkt representera de militära intressena. Fördelen med

denna anordning ur militär synpunkt har angivits vara, att härigenom ledningen

av arbetena med den topografiska kartläggningen och översiktskartornas

framställning skulle omhänderhavas av en officer, som ständigt

vore väl orienterad i sådana militära frågor, vilka handläggas inom försvarsväsendets

ledning, och därigenom kunde vid planläggningen av arbetena

lättare tillgodose de uppkommande militära kartbehoven inom aktuella delar

av landet. För att uppfylla dessa krav på befattningens innehavare har

förutsatts, att ombyte på platsen med icke alltför stora tidsmellanrum skulle

ske, något som givetvis även ur militär synpunkt vore nödvändigt, om ifrågavarande

officer skulle kunna åter användas i militär tjänstgöring.

Förslaget skulle sålunda innebära, att byråchefen på den topografiska

byrå, som avses skola ingå i det blivande kartverket, ständigt skulle ombytas,

enligt vad jag inhämtat med tidsintervall på 3—5 år. Redan av

denna anledning synes förslaget mindre lämpligt med hänsyn till planmässigheten

i byråns verksamhet. Då härtill kommer, att generalstabskårens

officerare givetvis måste utväljas ur helt andra synpunkter än med

hänsyn till den topografiska kartverksamheten samt den nya försvarsordningen

icke förutsätter någon utbildning av dessa officerare vid de topografiska

kartläggningsarbetena, torde man icke med säkerhet kunna räkna

med erforderlig teknisk sakkunskap på kartverksamhetens område hos en

därifrån till topografiska byrån såsom byråchef förflyttad officer. Med de

förutsatta täta ombytena på befattningens innehavare skulle därigenom de

topografiska kartarbetena kunna komma att ställas under en med arbetenas

bedrivande oerfaren chef. Detta skulle givetvis inverka ofördelaktigt både

på arbetsresultatet vid byrån och på chefens ställning till personalen.

Enligt min mening tillgodoses både kartverkets och försvarsväsendets intressen

bäst, örn byråchefen på topografiska byrån utses med hänsyn till

vederbörandes kvalifikationer på det kartografiska och reproduktionstekniska

området samt såsom arbetsledare. De speciella militära synpunkterna och

önskemålen på verksamheten böra å andra sidan, såsom utredningsmännen

föreslagit, företrädas av den vid kartverket tjänstgörande regementsofficeren

å generalstabskårens stat såsom föredragande i militära frågor. Det av

chefen för försvarsstaben framhållna önskemålet om täta ombyten av militär

representant vid kartverket för uppehållande av bästa kontakt med försvarsväsendets

ledning och dess intentioner kan då också genomföras utan olägenhet

för den allmänna kartverksamheten.

Det militära inflytandet på planläggningen av de för försvarsväsendet betydelsefulla

kartarbetena, vare sig det gäller revidering och ajourhållning av

den topografiska kartan och översiktskartorna eller fotokartläggningen, tillgodoses

dels genom den militäre föredragandens möjlighet att framföra förslag

till kartverkschefen vid uppgörandet av de årliga arbetsplanerna eller

i övrigt, dels genom att dessa arbetsplaner liksom hittills avses skola fast
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

67

ställas av Kungl. Majit. Jag förutsätter nämligen, att den militäre föredraganden

liksom de civila byråcheferna skall äga att reservationsvis framföra

en eventuellt avvikande mening i de ärenden, i vilkas handläggning han

instruktionsenligt skall deltaga. En ytterligare säkerhet för att försvarsväsendets

synpunkter skola komma till Kungl. Majits kännedom, när det

gäller kartverkets arbetsplaner, ligger däri, alt den av mig tidigare förordade

rådgivande kartverkskommissionen bland annat kommer att hava till uppgift

att yttra sig över kartverkets arbetsplaner för att tillgodose kartkonsumenternas

intressen samt att i denna kommission föreslagits skola såsom

representanter för försvarsväsendet ingå chefen för armén, chefen för försvarsstaben

och chefen för flygvapnet.

Slutligen vill jag framhålla, att mitt avstyrkande av förslaget om en militär

byråchef för topografiska byrån icke innebär, att icke en officer kan

ifrågakomma såsom chef för nämnda byrå. Tvärtom torde, såsom utredningsmännen

påpekat, vid tillsättandet av denna tjänst vara lämpligt att till

befattningen förvärva en därtill lämplig officer, som är förtrogen med de

topografiska kartarbetena. Men det bör förutsättas, att vederbörande har

erforderlig utbildning vid kartverket och för framtiden vill ägna sig helt åt

kartverksamheten.

Vad därefter angår de av chefen för flygvapnet i hans yttrande framställda

yrkandena avse dessa, dels att kartverkets arbetsuppgifter skulle utökas

att omfatta även framställning av för flygvapnet erforderliga kartor

samt att, då dessa arbeten komme att bliva ganska betydande, en härför

lämpad organisation med sakkunnig personal borde ordnas inom kartverket,

dels att för det vid flygfotograferingen förutsatta samarbetet mellan flygvapnet

och kartverket en utökning av flygvapnets stater borde ske.

Den av chefen för flygvapnet upptagna första frågan är helt ny, och någon

närmare utredning örn arbetets omfattning och lämpliga organisation saknas.

På grund härav och då frågan icke direkt sammanhänger med kartverkets

nu planerade omorganisation utan närmast berör framställningen av ett nytt

slag av militära specialkartor, anser jag mig i detta sammanhang icke närmare

böra ingå på frågan. Det synes mig emellertid riktigt, att det blivande

kartverket, liksom vid tillgodoseendet av arméns kartbehov, bör biträda även

vid framställningen av erforderliga kartor för flygvapnets verksamhet. I den

mån därvid kartorna kunna anses erforderliga även för andra ändamål än

de rent militära, såsom exempelvis för flygtrafiken, torde kunna ifrågasättas,

att de nya kartorna upptagas bland dem, som kartverket bör utgiva, men i

övrigt torde ifrågavarande kartbehov böra tillgodoses — liksom då det gäller

speciella militära kartor för armén — med anslag från försvarsväsendets

stat och till kartverket inkommenderad militär personal, i detta fall sålunda

med anslag och personal från flygvapnet. Det torde ankomma på flygvapnets

chef att i samråd med det omorganiserade kartverkets chef verkställa

den utredning och framlägga de förslag, som den väckta frågan kan anses

kräva.

Vad beträffar den av chefen för flygvapnet upptagna frågan örn erfor
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

derlig militär personal för medverkan från flygvapnets sida vid den för kartläggningen

behövliga flygfotograferingen, torde det efter närmare utredning

angående behovet av en utökning av flygvapnets stater för här nämnda ändamål

ankomma på chefen för försvarsdepartementet att framlägga de eventuella

förslag, som därav kunna föranledas. Det torde emellertid böra framhållas,

att även örn en utökning av flygvapnets personal skulle visa sig nödvändig

det likväl synes ur både kartverkets och flygvapnets synpunkt fördelaktigast,

att den för flygfotograferingen behövliga personalen, utom i

fråga om fotografer, tillhandahålles av flygvapnet. Då någon flygfotografering,

såsom jag i det följande kommer att beröra, icke erfordras för kartverkets

räkning under sommaren 1937 utöver vissa försöksarbeten, torde

under alla förhållanden en eventuell utökning av flygvapnets personal icke

vara nödvändig under nästkommande budgetår.

Jag får sålunda tillstyrka, att samarbetet mellan försvarsväsendet och det

blivande kartverket ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens

förslag och att, såsom därvid förutsatts, det må ankomma på

Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga instruktionsbestämmelser i ämnet. Jag

förutsätter, att förslag till dylika bestämmelser skall framläggas gemensamt

av chefen för armén, chefen för flygvapnet samt chefen för kartverket.

Byråindelning och personalorganisation.

I likhet med utredningsmännen anser jag, att kartverket bör organiseras

på fyra byråer. Med hänsyn till vad kartverkschefen framhållit örn önskvärdheten

av kortare benämningar på de olika byråerna än de av utredningsmännen

föreslagna förordar jag, att byråerna i huvudsaklig överensstämmelse

med kartverkschefens förslag benämnas ekonomiska kartbyrån,

topografiska kartbyrån, fotogrammetriska byrån samt geodetiska byrån.

Ordningsföljden mellan byråerna har jag därvid angivit med utgångspunkt

från att de båda byråer, som hava huvudkartornas utgivning till arbetsuppgift,

böra först upptagas samt därefter de båda subsidiärt verksamma byråerna

med specialuppgifter. I enlighet med utredningsmännens förslag, till

vilket jag ansluter mig, skulle arbetsuppgifterna fördelas på de olika byråerna

på följande sätt.

Ekonomiska kartbyrån skall hava till uppgift att upprätta och utgiva den

ekonomiska kartan samt de över vissa områden avsedda fotokartorna med

fastighetsindelning. Även ombesörjandet av utgivningen av fotokartan skulle

tillhöra denna byrå med hänsyn till denna kartas användning såsom underlag

för byråns kartframställning.

Topografiska kartbyrån skall handhava arbetet med den topografiska

kartans revidering och utgivning samt upprättande, revidering och utgivning

av erforderliga översiktskartor.

Fotogrammetriska byrån skall handhava alla arbeten, som erfordras för

fotokartans upprättande, med undantag av den till stöd för fotokartan erfor
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

69

derliga numeriska punktbestämningen. Därjämte böra arbeten, som avse

bildmaterialets utnyttjande även för andra ändamål, åvila denna byrå.

Geodetiska byrån skall liksom hittills utföra de med rikstrianguleringen

sammanhängande geodetiska arbetena samt därjämte alla avvägnings- och

övriga höjdmätningsarbeten ävensom numerisk punktbestämning för fotokartan

vare sig denna utföres genom triangulering, polygonmätning eller ur

bildmaterialet.

Utredningsmännens förslag, att chefen för kartverket bör givas överdirektörs

ställning och att befattningen hänföres till sådan tjänst, som omhandlas

i avlöningsreglementets 5 § 1 morn., med ett arvode av 17,000 kronor,

har jag ansett mig böra biträda. En lägre tjänsteställning än motsvarande

överdirektör i lönegraden A 2 synes mig icke böra ifrågasättas med hänsyn

till verkets omfattning och arbetsuppgifter, och då jag delar utredningsmännens

och lönenämndens uppfattning, att befattningen bör hänföras till förordnandetjänst,

torde sålunda arvodet i enlighet med utredningsmännens

förslag böra fastställas till 17,000 kronor.

Beträffande den för arbetsledningen på byråerna erforderliga personalen

anser jag i likhet med utredningsmännen, att cheferna för byråerna med

hänsyn till arbetsuppgifternas krävande art och omfattning böra givas byråchefs

ställning och sålunda uppföras i lönegrad B 30 samt att övrig personal

för arbetsledning bör placeras i lönegrad B 24. Härvid förutsätter jag emellertid,

dels att professorn vid generalstaben, som tillhör lönegraden B 30 och

redan förestår den nuvarande geodetiska avdelningen vid kartverket, med i

huvudsak oförändrade arbetsuppgifter placeras såsom byråchef å geodetiska

byrån, dels att de å den nuvarande geodetiska avdelningen upptagna

två observatörerna, vilka på grund av dem åvilande arbetsuppgifter och härför

uppställda högre utbildningsfordringar äro placerade i lönegraden B 26,

alltjämt skola bibehållas i samma lönegrad och i viss utsträckning biträda

vid arbetsledningen, övriga högre kvalificerade tjänstemän förutsättas liksom

hittills skola uppföras i lönegrad B 21.

Vad angår den lägre kvalificerade personalen å byråerna har placeringen i

lönegrader av utredningsmännen föreslagits i förhållande till nuvarande lönegrader

för redan förefintliga befattningar. Av de nytillkomna grupperna

befattningshavare, nämligen flygfotografer och fotografbiträden å den fotogrammetriska

byrån samt tekniska biträden å den ekonomiska kartbyrån

och geodetiska byrån, hava de förstnämnda jämställts med gravörerna på

den topografiska byrån samt övriga föreslagits skola placeras i lönegrad

B 11, i vilken lönegrad enligt kartverkschefens förslag även upptagits två nya

gravyrritare vid topografiska kartbyrån. Beträffande flygfotografernas löneplacering

har kartverkschefen ansett denna vara för låg och att de med

hänsyn till den ansvarsfulla och riskbetonade tjänstgöringen samt till de utbildningskrav

för anställning i flygtjänst och fotografi, som på dem måste

ställas, borde uppföras i lönegraden B 19. Å andra sidan har statskontoret

gjort gällande, att placeringen av såväl flygfotografer som fotografbiträden

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

vöre onödigt hög vid jämförelse med andra i motsvarande lönegrader placerade

befattningshavare i statens tjänst. I förhållande till de nu i lönegrad

B 15 vid kartverket uppförda gravörerna och heliogravyrritarna, vilka helt

erhålla sin utbildning vid kartverket, synes mig lägre placering än den av

utredningsmännen föreslagna knappast kunna ifrågakomma för de här berörda

befattningshavargrupperna, vilka även hava att utföra ett tekniskt precisionsarbete,

på vilket kartarbetenas kvalitet i hög grad är beroende. Vad

kartverkschefen anfört rörande flygfotografernas riskbetonade tjänstgöring,

vilket givetvis äger sin riktighet, synes mig närmast böra influera på den

särskilda ersättningen till flygfotograferna under flygtjänst men icke på deras

lönegradsplacering. Enligt vad jag inhämtat hava utredningsmännen beträffande

rekryteringen av flygfotograferna räknat med möjligheten, att underbefäl

från flygvapnet skulle komma att söka dylik anställning, sedan

grundläggande utbildning i fotografi erhållits. I viss utsträckning måste utbildningen

med hänsyn till de speciella förhållandena vid fotokartframställningen

alltid ske vid verket. Även med hänsyn till dessa förhållanden torde

lönegradsplaceringen icke behöva beräknas högre än vad utredningsmännen

föreslagit. Jag ansluter mig därför även i detta fall till utredningsmännens

förslag.

Jag vill i detta sammanhang även beröra den framställning, som gjorts

av gravörer och heliogravyrritare vid kartverkets topografiska avdelning

dels om införande av vissa tjänster i lönegrad B 17 för dessa tjänstemän för

att bereda dem befordringsmöjligheter, dels om bibehållande av samtliga

övriga befattningar såsom gravörer och heliogravyrritare i lönegraden B 15.

Av vad jag nyss anfört rörande lönegradsplaceringen för övriga likartade

personalgrupper torde redan framgå, att någon anledning till uppfattning i

lönegrad av nu ifrågavarande befattningshavare knappast kan anses motiverad.

Möjligen skulle kunna ifrågasättas, att de två gravörer, som mot

särskilt arvode hava att fullgöra vissa arbetsuppgifter utöver gravör t jönsten,

den ene såsom biträde vid rit- och gravyrarbetenas tillsyn och ledning samt

vid utbildningen, den andre såsom biträde vid tillsynen och vården av det

topografiska kartarkivet m. m., skulle erhålla en från övriga gravörer avvikande

högre lönegradsplacering. Uti tidigare avgivet yttrande över 1934

års departementspromemoria, i vilken två befattningar upptagits för sistnämnda

ändamål under benämningen förste gravörer i lönegraden B 17, har

kartverkschefen ansett mindre lämpligt att förvandla nu utgående arvoden

till fyllnadsavlöning till två befattningar i lönegrad B 17, då det icke vore

givet att till nämnda uppdrag förordnade under hela sin tjänstetid bevarade

för uppdraget erforderliga egenskaper. Kartverkschefen ansåg därför arvodesprincipen

vara att föredraga. På grund härav och då en motsvarande

anordning med befattningar i mellangrad mellan den högre och lägre kvalificerade

personalen på övriga byråer icke från något håll ifrågasatts, anser

jag, att den nuvarande anordningen med särskilt arvode för berörda uppdrag

bör bibehållas. Å andra sidan synes det mig önskvärt, i den mån sär
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

skild högskole- eller universitetsutbildning icke med nödvändighet erfordras

för de högre kvalificerade befattningarna vid verket, att öppna möjlighet

för tjänstemän, som, utan att hava genomgått dylik utbildning, visa sig

särskilt dugliga i arbetet och i övrigt därtill lämpliga, att ifrågakomma vid

befordran till befattning, som eljest närmast avsetts för högre kvalificerad

arbetskraft. Jag återkommer härtill i samband med frågan angående de

särskilda kompetensfordringar, som böra uppställas för de olika slagen avbefattningar.

Den andra frågan, som berörts i framställningen, avser kartverkschefens

av utredningsmännen upptagna förslag om inrättande av två nya befattningar

såsom ritare (gravyrritare) i lönegrad Bil vid topografiska byrån. Då

det ur arbetssynpunkt torde vara lämpligt, att befattningshavare för gravyroch

gravyrritningsarbetena före ordinarie anställning utbildas såsom gravörer,

synas skäl tala för att samtliga hithörande ordinarie befattningar upptagas

i lönegrad B 15 såsom gravörtjänster. Det torde emellertid hava avsetts, att

de två föreslagna nya ordinarie befattningarna i lönegrad Bil skulle besättas

med ännu icke gravörutbildad personal. Med hänsyn härtill torde dessa

befattningar icke böra upptagas såsom ordinarie gravörtjänster i lönegrad

B 15 utan böra ersättas av två icke-ordinarie befattningar som gravyrritare,

avsedda såsom rekryteringstjänster för gravörpersonal. Jag kommer vid

beräkning av personalstat för topografiska byrån att upptaga tjänsterna på

nyssnämnda sätt.

Innan jag ingår på beräkningarna av- det för arbetenas utförande erfordeiliga

antalet befattningar på de olika byråerna, torde böra beröras frågan angående

fortsatt rekrytering från armén av personal för de topografiska

kartarbetena samt för arbetet med översiktskartornas upprättande. \ id

olika tillfällen har ifrågasatts att övergå till användning av enbart civil personal

även för dessa kartarbeten. Skälen härför hava närmast varit att

söka vinna bättre kontinuitet i arbetena, då den militära, till kartverket inkommenderade

personalen icke kunnat beräknas tjänstgöra under långt e,

sammanhängande perioder. Följden härav har nämligen blivit, att ny personal

måst utbildas för fältarbetena med korta mellanrum. För arméns vidkommande

hava också de ständigt återkommande kommenderingarna till

kartverket av ett relativt stort antal officerare och underofficerare särskilt under

sommarmånadernas fältarbete varit ägnade att medföra vissa svårigheter

i fråga örn tjänstgöringens ordnande vid truppförbanden. Ur försvarsväsendets

synpunkt torde dock vara önskvärt, att i viss örn också minskad omfattning

aktiv personal från armén även i fortsättningen utbildas vid kartverket

i topografiskt arbete. Det hittillsvarande systemet har även haft vissa

fördelar för kartverket på grund av möjligheten dels att vid de topografiska

fältarbetena personalstyrkan kunnat ökas eller minskas allt efter behovet,

dels att sådan vid fältarbetena tidigare använd personal kunnat efter uppnådd

pensionsålder (i allmänhet vid fyllda 50 ar) utnyttjas vid kårtvetkets

arbeten mera kontinuerligt mot en relativt låg tilläggsersättning till den ut
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

gående statspensionen. Då båda systemen — med helt civil personal eller

med delvis militär, delvis civil personal — hava sina fördelar, har det synts

mig lämpligast, att det nuvarande systemet med inkommenderad personal får

ytterligare prövas inom det blivande såsom civilt omorganiserade kartverket

och att därvid ytterligare erfarenheter kunna samlas rörande den

lämpligaste formen för personalens rekrytering för den topografiska byrån.

Ett skäl att tillsvidare i viss utsträckning anlita militär personal för dessa

arbeten ligger även däri, att det måste vara av vikt för kartverket att få taga

i anspråk den tidigare vid de topografiska kartarbetena utbildade personalen.

Den tid, som skulle åtgå att utbilda nya civila fältmätare, lärer för övrigt

göra det omöjligt att åtminstone för närvarande avvara den militära personalen

under fältarbetsperioden.

I ett avseende synes emellertid redan nu böra beslutas en utvidgning av

den civila personalen på topografiska byrån i förhållande till den i utredningsmännens

betänkande beräknade. Uti den förutberörda framställningen

från gravörer och heliogravyrritare har framhållits, att deras arbetskraft i

mycket ringa utsträckning tages i anspråk vid de topografiska fältarbetena,

ehuru de även utbildats härför. Det har därvid bland annat betonats, att

byråarbetet med gravyr och reproduktionsritning är i hög grad påfrestande

och att det därför även av denna anledning vore ett önskemål, att personalen

finge det ombyte och den kroppsliga rekreation, som fältarbetet medförde.

Tidigare har denna personal utnyttjats mer i fältarbete än vad fallet

är för närvarande, då dessa befattningshavare i allmänhet endast var

fjärde sommar utföra fältarbete. Orsaken härtill torde i främsta rummet

hava varit brist på kompetent personal för gravyrarbetena, sedan arbetet

med revidering av äldre tryckplåtar blivit alltmer omfattande. Gravörerna

hava därför måst i första hand användas för byråarbetet. Denna utveckling

synes mig varken ur verkets eller personalens synpunkt vara önskvärd.

Då utbildning av gravörer torde taga omkring 5—6 år i anspråk och då,

innan ny sådan arbetskraft erhållits, en utvidgning av fältarbetstiden för

nämnda personalgrupp endast i ringa omfattning torde kunna genomföras,

synes det önskvärt, att beslut snarast fattas om en utökning av nämnda

personal, så att erforderlig nyrekrytering och utbildning kunna igångsättas.

Enligt vad jag under hand inhämtat skulle för att utan inskränkning i arbetsplanen

varje år under omkring fyra månader bereda fältarbete åt halva

antalet gravörer och heliogravyrritare erfordras ytterligare 2 gravörer utöver

vad i utredningsmännens betänkande angivits. Kostnadsökningen på

kartverkets stat skulle härigenom framdeles komma att uppgå till omkring

11,500 kronor. Då emellertid avlöning i högsta löneklassen icke utgår

mer än under en del av tjänstgöringstiden samt den inkommenderade

militära personalen samtidigt torde kunna minskas vid fältarbetena med

sex officerare och traktamentsersättningen under fältarbetet är lägre för gravörerna

än för inkommenderade officerare, torde kostnadsökningen på kartverkets

stat kunna i medeltal beräknas uppgå till omkring 9,000 kronor

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

73

per år. Det är emellertid då att märka, att sex officerare under fyra sommarmånader

årligen frigöras för arméns behov, vilkas avlöning överstiger

kostnadsökningen vid kartverket. I verkligheten medför sålunda anordningen

ett förbilligande av kartarbetena, om de vid kartverket tjänstgörande

officerarnas avlöning å militär stat medräknas.

För genomförandet på trettio år av det i utredningsmännens betänkande

avsedda kartläggningsprogrammet bar beräknats det antal befattningshavare

å byråerna, som jag tidigare angivit. Med hänsyn till de av mig förordade

utvidgningarna i kartläggningsprogrammet dels i fråga örn det ekonomiska

kartläggningsområdets omfång med omkring 320 kvmil, dels i

fråga om fotokartområdet med omkring 114 kvmil samt dels genom den

föreslagna inläggningen av fastighetsindelningen å fotokartorna inom sistnämnda

område, erfordras vissa utökningar i den beräknade personalstaten

för att arbetet skall medhinnas under trettioårsperioden. Beräkningen härav

har skett efter samma grunder, som i utredningsmännens betänkande. Det

erforderliga antalet befattningar av olika slag torde i likhet med vad som

skett i utredningsmännens betänkande böra i den beräknade personalstaten

upptagas såsom ordinarie, ehuru detta icke blir fallet under hela kartläggningsperioden

på grund av nyrekryteringen, förutsatt provtjänstgöring för

nyanställd personal m. m. I likhet med utredningsmännen finner jag nämligen

nödvändigt, att under tiden för utbyggandet av organisationen personalförteckningen

rörande tjänstemän å ordinarie stat årligen regleras, så att å

ena sidan icke upptages större antal ordinarie befattningar, än till vilka

fullt utbildad personal beräknas finnas tillgänglig, och å andra sidan ordinarie

tjänst kan påräknas av den nyrekryterade personalen inom rimlig tid,

vilken i utredningsmännens betänkande tabell 13 angivits till 4—6 år för olika

slag av befattningshavare. Om det senare ej bleve fallet, torde möjligheten

att åstadkomma en fullgod rekrytering äventyras och därmed också hela

planen för den snabbare kartläggningen. Lönesättningen är nämligen i allmänhet

relativt låg i förhållande till vad motsvarande teknisk arbetskraft

på andra områden skulle kunna erhålla och befordringsmöjligheterna likaledes

mycket begränsade. Detta förhållande avses skola i någon mån kunna

kompenseras med den ordinarie anställningsformen.

Personalen å den ekonomiska kartbyrån har med utgångspunkt från det

utvidgade kartläggningsprogrammet beräknats behöva ökas utöver utredningsmännens

förslag med 4 statskartografer i lönegraden B 21, 3 tekniska biträden

i lönegraden B 11, 2 förste ritare i lönegraden B 11,2 ritare i lönegraden

B 7 och 3 ritbiträden i lönegraden B 4. Byråns personal skulle då komma

att utgöras av en byråchef (B 30), 4 förste statskartografer (B 24), 18

statskartografer (B 21), 20 tekniska biträden (B 11), 4 förste ritare (B 11),

10 ritare (B 7) samt 7 ritbiträden (B 4).

Å den topografiska kart by rån skulle i enlighet med utredningsmännens beräkningar

och den av mig förut förordade ändringen av antalet gravörer och

gravyrritare den civila personalen komma att bestå av en byråchef (B 30), 2

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

förste statstopografer (B 24), 3 statstopografer (B 21), 14 gravörer (B 15), 1

ritare (B 7) samt viss icke ordinarie rekryteringspersonal, beräknad till 1 e.

statstopograf (16), 3 e. gravyrritare (11), 2 gravöraspiranter (9), 1 e. o. ritare

(7) samt ritelever. Härtill skulle komma militär personal dels för årskommendering

6 officerare och 3 underofficerare på stat, övergångsstat eller i

reserven, dels under fältarbetena inkommenderad ytterligare militär personal,

vilken sedan antalet gravörer blivit utökat torde kunna beräknas till i medeltal

9 officerare och underofficerare från armén. För speciella militära kartarbeten,

vare sig för armén eller flygvapnet, beräknas såsom tidigare framhållits

särskild inkommenderad militär personal komma att ställas till förfogande

från armén och flygvapnet allt efter uppkommande behov.

Vad angår den fotogrammetriska byrån lia i utredningsmännens förslag

upptagits bl. a. 9 statskartografer i lönegrad B 21, varvid emellertid angivits,

att en del av dessa statskartografer möjligen skulle kunna utbytas mot lägre

kvalificerad arbetskraft, därest det efter de föreslagna försöksarbetena visar

sig, att förenklingar i bildtrianguleringsarbetet kunna genomföras. Även kartverkschefen

har i sitt yttrande framhållit, att för rutinarbetet å denna byrå

icke erfordrades högskoleutbildning och att under förutsättning att arbetsledningen

vore högkvalificerad å det fotogrammetriska området statskartograferna

torde kunna ersättas av delvis tekniska biträden och delvis flygfotografer,

vilka nått den levnadsålder, då flygtjänst icke längre borde ifrågakomma.

Den högre kvalificerade personalen måste förutsättas skola hava högskoleutbildning,

och nyrekryteringen torde i huvudsak icke kunna ske annat än

genom nyutbildning av personal vid tekniska högskolan. Denna utbildning

torde draga omkring fyra år för examens avläggande från vederbörlig fackavdelning

vid högskolan. För att ej fördröja erforderlig rekrytering torde

därför vara nödvändigt att snarast fastställa det antal statskartografer, som

kommer att behövas, då eljest planen för fotokartläggningen kan bliva förskjuten

och därmed också planen för den ekonomiska kartläggningen. Under

hänsynstagande till den utvidgning i kartläggningsprogrammet, som jag tidigare

förordat, har jag låtit ytterligare undersöka, vilket minimum av högre

kvalificerad arbetskraft som skulle erfordras, örn förenklingarna i arbetsmetoderna

i huvudsak kunde genomföras. Beräkningarna hava givit till resultat,

att fem statskartografer skulle erfordras samt att fyra skulle kunna utbytas

mot 2 flygfotografer och 2 tekniska biträden. Under dessa förutsättningar

skulle personalen å byrån komma att utgöras av en byråchef (B 30),

1 förste statskartograf (B 24), 5 statskartografer (B 21), 7 flygfotografer

(B 15), 2 tekniska biträden (B 11), 2 fotografbiträden (B 11), 2 förste ritare

(B 11) samt 4 ritbiträden (B 4). De jämkningar, som efter försöksarbetenas

verkställande möjligen kunna visa sig önskvärda i fördelningen av befattningarna

på flygfotografer och tekniska biträden, kunna sedermera ske, enär

byråns personal endast successivt bör anställas under den femårsperiod, som

beräknas åtgå för kartverkets utbyggande.

I fråga om den geodetiska byråns personal har kartverkschefen, såsom tidigare

nämnts, ansett, att densamma även för gynnsamt tänkbara fall torde

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 237.

75

vara knappt beräknad i utredningsmännens betänkande. Föreståndaren för

den nuvarande geodetiska avdelningen, professorn vid generalstaben, har i

sitt till kartverkschefen avgivna yttrande i frågan ansett en ökning utöver

den av utredningsmännen föreslagna personalen med fyra statsgeodeter sannolikt

bliva erforderlig, örn tidsschemat för kartläggningen skulle med säkerhet

kunna hållas. Med hänsyn till de gjorda uttalandena samt den ytterligare

arbetsbelastning för geodetiska byrån, som den av mig föreslagna utvidgningen

i kartläggningsprogrammet innebär beträffande såväl triangulering

som avvägning, synes ytterligare en statsgeodet böra anställas, så att

särskilt i början av kartläggningsperioden de geodetiska arbetena vinna erforderligt

försprång. Skulle framdeles en minskning visa sig möjlig, kan reglering

ske i samband med nuvarande personals avgång med pension. På

grund av vad kartverkschefen anfört angående den ifrågasatta försöksverksamheten

med multiplexapparat vid fotokartframställningen och de möjligheter

till höjdpunktbestämning, som därigenom skulle kunna yppas och

medföra, att barometerhöjdmätning skulle bliva överflödig, synas för närvarande

icke böra upptagas några tekniska biträden å geodetiska byrån. De

planerade försöksarbetena torde få bliva avgörande för huruvida framdeles

sådana arbetskrafter böra anställas eller huruvida arbetskrafterna på fotogrammetriska

byrån kunna behöva något utökas för höjdpunktsmaterialets

bestämning. Den geodetiska byråns personal skulle under här framlagda utgångspunkter

bliva en byråchef (B 30), 2 observatörer (B 26), 1 förste statsgeodet

(B 24) och 10 statsgeodeter (B 21). Med hänsyn till de vetenskapliga

kvalifikationer, som böra uppställas på innehavaren av byråcliefsbefattningen

på denna byrå, samt byråchefens ställning som ledare av även de mera

vetenskapliga geodetiska arbetena samt det därvid ofta ifrågakommande internationella

samarbetet torde, såsom utredningsmännen föreslagit, befattningens

innehavare böra benämnas byråchef och professor. Ett ytterligare skäl

härför synes föreligga däri, att befattningen i realiteten ersätter den nuvarande

befattningen såsom professor vid generalstaben.

I fråga om personal utom byråerna hava utredningsmännen upptagit en

arvodestjänst såsom redogörare och registrator med ett arvode av 3,600 kronor

och avsedd att besättas med pensionerad officer, en kansliskrivare och

bokförare i lönegraden B 11, en förste expeditionsvakt i lönegrad B 7, 2 expeditionsvakter

i lönegrad B 5 samt ett kontorsbiträde i lönegrad B 4. Härvid

har förutsatts, att redogöraren även skulle biträda kartverkschefen med erforderlig

sekreterarhjälp. Såsom framgår av de tidigare omnämnda yttrandena

från statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd har viss

tveksamhet yppats örn lämpligheten av inrättandet av den föreslagna redogörarbefattningen

samt uppdelningen av bok- och räkenskapsföringen på redogöraren

och en kansliskrivare. Lönenämnden har ifrågasatt, huruvida icke

i stället borde inrättas en befattning såsom kassör och registrator i lönegrad

B 14 och att sekreterargöromålen anförtroddes en halvtidsamanuens, iörslagsvis

i lönegrad 18. Jag biträder lönenäinndens förslag beträffande upprättande

av en befattning som kassör och registrator i lönegrad B 14 för bokfö
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

rings-, kassa- och registratorsgöromålen såsom mera överensstämmande med

sättet för dylika arbetens ordnande inom de civila verken. Beträffande sekreterarhjälp

till kartverkschefen torde däremot i ett verk av kartverkets tekniska

natur sekreterargöromålen närmast avse — förutom vissa tekniska

frågor, för vilka personal vid byråerna torde kunna utnyttjas —- en del enklare

expeditionsgöromål samt biträde för arbetsstatistiska ändamål, upprättande

av översikter över arbetets fortgång i olika detaljer m. m. för att giva

kartverkschefen möjlighet att följa arbetsekonomien i olika arbetssätt och

personalens lämpligaste utnyttjande o. d. Det synes mig därför, att tillsvidare

och intill dess större erfarenhet vunnits om lämpligaste formen för ordnandet

av biträde åt kartverkschefen i anslaget till icke-ordinarie arbetskraft bör

upptagas ett belopp, som möjliggör anställande av ett väl kvalificerat kvinnligt

biträde för ändamålet. Beloppet torde kunna beräknas såsom för extra

tjänsteman i lönegrad 11. Härigenom vinnes också, att vid förfall för kassören

och registratorn, såsom under semester, sjukdom e. d., inom kartverkets

organisation finnes åtminstone någon, som kan vid behov vikariera å nämnda

befattning. I likhet med lönenämnden finner jag även erforderligt, att för

skrivgöromål beräknas något extra biträde utöver det av utredningsmännen

föreslagna ordinarie kontorsbiträdet.

Beträffande antalet expeditionsvakter bar kartverkschefen i sitt yttrande

framhållit, att det av utredningsmännen föreslagna antalet knappast kunde

förslå efter genomförandet av den avsedda utsvällningen av organisationen.

Även utredningsmännen hava delat denna uppfattning men ansett, att tillsvidare

kunde räknas med extra arbetskraft för ändamålet. Hänsyn härtill

torde få tagas vid beräkning av anslagsmedel till icke-ordinarie tjänstemän.

Av den tidigare lämnade redogörelsen rörande det avsedda samarbetet mellan

kartverket och försvarsväsendet framgår, att de militära intressena härvid

mera direkt skola representeras av den regementsofficer vid generalstabskåren,

som i den nya försvarsorganisationen beräknats skola tjänstgöra vid

kartverket. I försvarsbeslutet upptogs emellertid, intill dess den beräknade

nyorganisationen av kartverket skulle äga rum, inom arméstaben för en topografisk

avdelning — förutom nämnde regementsofficer vid generalstabskåren

samt en professor, vilken såsom redan nämnts beräknas skola överflyttas

såsom byråchef till kartverkets geodetiska byrå — en för pensionerad

officer avsedd befattning med arvode av 3,180 kronor. I samband med framläggande

av 1937 års statsverksproposition har chefen för försvarsdepartementet

uttalat, att i och med genomförandet av den omorganisation av rikets

allmänna kartverk, varom proposition avsåges skola framläggas till årets

riksdag, komme den nuvarande topografiska avdelningens arbetsuppgifter

att överflyttas till det nya, helt under jordbruksdepartementet lydande kartverket,

varför medel för den för dessa uppgifter behövliga personalen vid

sådant förhållande icke längre borde upptagas under fjärde huvudtiteln. Rubriken

»Topografiska avdelningen» och den därunder upptagna personalen

hade därför avförts ur den föreslagna staten för arméstaben. Med hänsyn

härtill och da nyssnämnda arvodesbefattning torde avsetts för vissa militära

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

77

uppgifter inom kartverket och den vid kartverket tjänstgörande regementsofficeren

otvivelaktigt för honom åvilande arbetsuppgifter torde behöva någon

till sitt biträde, synes för ändamålet en befattning för pensionerad officer

med ett arvode av 3,180 kronor böra upptagas på kartverkets stat. Det torde

härvid vara tänkbart, att på denna befattning skulle framdeles kunna placeras

en officer i flygvapnets reserv, varigenom såväl armén som flygvapnet

bleve representerade vid kartverkets arbeten, på sätt chefen för flygvapnet

ansett önskvärt med hänsyn till flygvapnets kartbehov.

I enlighet med de av mig sålunda framlagda förslagen rörande personalorganisationen

vid kartverket, efter det utbyggnaden till avsedd full arbetskapacitet

genomförts, skulle denna personalorganisation bliva av följande

omfattning.

Befattning Lönegrad

Chef.

1 överdirektör (arvode 17,000 kronor).

Ekonomiska kartbyrån.

1 byråchef ......................................

4 förste statskartografer...........................

18 statskai-tografer ................................

20 tekniska biträden ...............................

4 förste ritare ...................................

10 ritare .........................................

7 ritbiträden .....................................

Topografiska kartbyrån.

1 byråchef .......................................

2 förste statstopografer ...........................

3 statstopografer ..................................

14 gravörer .......................................

1 ritare ..........................................

Icke ordinarie civil personal:

1 e. statstopograf ................................

3 e. gravyrritare .................................

2 gravöraspirantér ...............................

1 e. o. ritare ...................................

ritelever

Militär personal med arvode (i medeltal):

6 officerare å stat, övergångsstat eller i reserven

3 underofficerare å stat, övergångsstat eller i reserven

9 officerare och underofficerare under fältarbetet.

B 30

B 24

B 21

B 11

B 11

B 7

B 4

B 30

B 24

B 21

B 15

B 7

16

11

9

7

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Befattning Lönegrad

Fotogrammetriska byrån.

1 byråchef .............................................. B 30

1 förste statskartograf ............... B 24

5 statskartografer ........................................ B 21

7 flygfotografer .......................................... B 15

2 tekniska biträden ...................................... B 11

2 fotografbiträden .......................................... B 11

2 förste ritare .......................................... B 11

4 ritbiträden .............................................. B 4

Geodetiska byrån.

1 byråchef och professor .................................. B 30

2 observatörer ............................................ B 26

1 förste statsgeodet ...................................... B 24

10 statsgeodeter .......................................... B 21

Utom byråerna.

1 kassör och registrator .................................. B 14

1 förste expeditionsvakt .................................. B 7

2 expeditionsvakter ...................................... B 5

1 kontorsbiträde .............................;............. B 4

Icke ordinarie personal:

1 e. kansliskrivare .......................................... H

1 e. expeditionsvakt ........................................ 5

1 e. kontorsbiträde .......................................... 4

Militär personal:

1 officer i reserven med ett arvode av 3,180 kronor.

Beträffande de ordinarie befattningarna är att märka, att desamma under

utbyggande av organisationen samt vid nyrekrytering i viss utsträckning

komma att ersättas med icke-ordinarie personal under provtjänstgöring

och under utbildningstiden. Personalförteckning avses därför skola fastställas

för varje budgetår, allt efter som fullt utbildad personal finnes tillgänglig.

Vidare ingår icke personal för barometerhöjdmätning, då sådan

personals anställning blir beroende av ytterligare försöksarbeten.

Med nyssnämnda personalorganisation skulle en blivande avlöningsstat

för kartverket fa ungefärligen följande uppställning, varvid ersättningar

till militär personal, som inkommenderats till kartverket — av skäl, som i

det följande komma att beröras — hava upptagits under avlöning till ickeordinarie

personal, ehuru dessa ersättningar för närvarande utgå från anslaget

till kartarbeten m. m.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

79

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 723,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 2,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 62,300

b) Avlöningsförhöjningar m. m., för
slagsvis

.................... » 2,000 » 64,300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis............................ » 40,600

Summa kronor 830,800.

Frågan om ändring av kartverkets namn.

Utredningsmännen hava ansett lämpligt, att i samband med kartverkets

omorganisation verkets namn ändrades från rikets allmänna kartverk till

rikets landkarteverk.

Någon anledning att på grund av det blivande verkets föreslagna arbetsuppgifter

verkställa en namnändring synes mig knappast föreligga. Förslaget

torde också närmast hava föranletts av en önskan att tillskapa en kortare

benämning. Då emellertid verket i dagligt tal alltid torde benämnas enbart

kartverket och någon förväxling därvid knappast torde behöva befaras med

sjökarteverket, torde det officiella namnets längd knappast medföra större

olägenheter. Då däremot, såsom kartverkskommissionen och kartverkschefen

anfört, vissa praktiska olägenheter skulle bliva en följd av namnändringen,

anser jag mig böra förorda bibehållandet av verkets numera hävdvunna

namn.

9. Med organisationen sammanhängande spörsmål.

Kompetensfordringar för olika befattningar.

Uti gällande instruktion för kartverket är stadgat, att för anställning såsom

observator, statsgeodet eller statskartograf erfordras förutom provtjänstgöring

vid verket viss examen, nämligen för observator filosofie licentiatexamen

med ettdera av ämnena astronomi eller geodesi, för statsgeodet filosofisk

ämbetsexamen eller filosofie kandidatexamen, vardera med minst betyget

med beröm godkänd i ettdera av ämnena astronomi, geodesi eller matematik,

samt för statskartograf lantmäteriexamen.

Organisationsnämnden har endast föreslagit sådan ändring, att sistnämnda

examen skulle berättiga till anställning även såsom statsgeodet.

Uti till kartverkschefen avgivet yttrande år 1934 över departementspromemorian

har professorn vid generalstaben tillstyrkt nämnda ändringsförslag

med det tillägget, att i ämnet geodesi skulle erfordras minst betyget med be
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

rom godkänd, samt framhållit, att chefen för byrån för geodetiska arbeten

borde innehava professorskompetens.

Utredningsmännen hava för sin del förordat, att beträffande olika befattningar

å geodetiska byrån kompetensfordringarna uppställdes enligt nuvarande

bestämmelser men med de tillägg professorn vid generalstaben tillstyrkt.

Vad beträffade den högre kvalificerade personalen på ekonomiska kartbyrån

och fotogrammetriska byrån borde nuvarande bestämmelser rörande

statskartograf alltjämt tillämpas. Dock syntes även avlagd examen vid annan

avdelning än fackskolan för lantmäteri vid tekniska högskolan, vid Chalmers

tekniska instituts högre avdelning eller skogshögskolans jägmästarkurs

böra berättiga till anställning som statskartograf under förutsättning, att vederbörande

styrkt sig äga erforderliga kunskaper inom fastighetsbildningens

eller fotogrammetriens områden. Vad byråchefsbefattningarna på nämnda

byråer beträffade, borde viss examen ej uppställas såsom kompetensvillkor

utan vid befattningarnas tillsättande i främsta rummet hänsyn tagas till vederbörandes

kvalifikationer såsom arbetsledare samt teoretiska och praktiska

utbildning på kartverkets arbetsområden och därmed sammanhängande tekniska

frågor. För de tekniska biträdena ansåges någon bestämd utbildning

icke böra föreskrivas, utan borde hänsyn närmast tagas till vederbörandes

vana vid fältarbete och fallenhet för ritarbete. Utbildnings- och provtjänstgöringsåren

vid kartverket finge härvid vara utslagsgivande. Utredningsmännen

funne dock önskvärt, att sökande förvärvat en viss utbildning utöver

vanlig folkskola, såsom realexamen, examen från teknisk skola, från

underofficersskola e. d. För anställning som flygfotograf borde uppställas

fordran på såväl flygutbildning som fotografisk utbildning. Beträffande

övriga icke nämnda befattningar funne utredningsmännen icke direkt böra

uppställas speciella kompetensfordringar, dock att för befattningar i lönegrad

B 21 eller högre grad i allmänhet borde erfordras avlagd studentexamen samt

praktisk erfarenhet på arbetsområdet.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan har beträffande de i utredningen

föreslagna kompetensfordringarna för vissa befattningar ansett vissa ändringar

böra ske. Med hänsyn till att teknisk doktorsgrad numera kunde avläggas

vid högskolan borde för befattning som observator även teknisk doktorsgrad

i geodesi medföra kompetens för sådan befattning. I analogi härmed

borde för statsgeodetbefattning även avgångsbetyg från fackavdelningarna

för lantmäteri eller väg- och vattenbyggnad, i vartdera fallet med minst

betyget med beröm godkänd i ämnena högre geodesi med fotogrammetri och

i lägre geodesi vid sistnämnda fackavdelning respektive geodesi med fotogrammetri

och i samhällsmätning vid fackavdelningen för lantmäteri medföra

kompetens. Samma kompetens borde tillkomma den, som avlagt avgångsexamen

från Chalmers tekniska instituts fackavdelning för väg- och

vattenbyggnad och som genom specialstudier vid tekniska högskolan förvärvat

angivna betyg. Beträffande kompetensfordringarna för statskartograf

syntes'' dessa böra kompletteras därhän, att kompetens tillkomme den,

som genomgått tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri eller dess

fackavdelning för väg- och vattenbyggnad med betyg i ämnet högre geodesi

med fotogrammetri ävensom den som genomgått Chalmers fackavdelning för

väg- och vattenbyggnad eller skogshögskolan, varvid i båda sistnämnda fall

därutöver skulle fordras ådagalagd kunskap i fotogrammetri. Det vore måhända

lämpligt, att beträffande den föreslagna fordran på styrkta kunskaper

inom fastighetsbildningens område närmare bestämdes, hur de skulle styrkas.

Det syntes lämpligast, att för cheferna för byråerna uppställdes fordran

på samma teoretiska utbildning som för deras tjänstemän. För andra

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

81

byråer än den geodetiska borde fordran uppställas på samma avlagda examina

och kunskaper som för statskartograf och för den geodetiska byrån

filosofie eller teknisk doktorsgrad i geodesi.

Vid fastställande av de speciella kompetensfordringarna för den högre Departements
C

Jl

kvalificerade personalen synes mig böra beaktas, att så vitt möjligt dessa

fordringar uppställas på sådant sätt, att personalen kan förflyttas mellan

de olika byråerna, varigenom å ena sidan bättre befordringsmöjligheter skapas

inom verket och å andra sidan arbetskraft från en byrå kan utnyttjas

även å en annan, då arbetsanhopning kräver detta. Härigenom kan det totala

personalbehovet lättare hållas inom den beräknade organisationsramen.

Det torde böra ankomma på kartverkschefen att i denna del på för arbetet

lämpligaste sätt verkställa en dylik disposition av arbetskrafterna.

Den examen, som bäst motsvarar fordringarna på en allsidig användning

av personalen vid kartverkets arbeten, torde otvivelaktigt vara lantmäteriexamen

eller numera avgångsexamen från fackskolan för lantmäteri vid tekniska

högskolan. Denna examen omfattar bland annat den kunskap i fastighetsbildning,

som erfordras för statskartograferna vid den ekonomiska kartläggningen,

samt den utbildning i högre geodesi och fotogrammetri, som bör

föreligga såväl för nämnda statskartografer som för dem, som tjänstgöra vid

fotokartframställningen. Om i sistnämnda ämne minst betyget med beröm

godkänd erhållits vid berörda examen, föreligga även förutsättningarna för

tjänstgöring såsom statsgeodet. Denna examen synes mig sålunda böra uppställas

som den vanliga kompetensfordran för statskartografer och statsgeodeter.

Med tanke på rekryteringen för de delvis vetenskapligt betonade observatorsbefattningarna

torde emellertid även avlagd filosofie ämbets- eller kandidatexamen

med minst betyget med beröm godkänd i ett av ämnena astronomi

eller geodesi fortfarande böra berättiga till anställning som statsgeodet.

Det kunde visserligen ifrågasättas, huruvida icke i dylikt fall samma kompetensfordringar

som för observator borde uppställas. Detta synes dock icke

nödvändigt, då det visat sig, att i flera fall statsgeodeter efter anställning vid

kartverket avlagt filosofie licentiatexamen för att erhålla kompetens för observatorsbefattning.

Likaså torde vara lämpligt med tanke på de fotogrammetriska arbetena

och utvecklingen av arbetsmetoderna vid fotokartläggningen, att avlagd examen

från fackskolan för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan

med specialstudier i fotogrammetri, minst motsvarande betyget med beröm

godkänd i ämnet högre geodesi med fotogrammetri vid fackskolan för lantmäteri,

må berättiga till anställning som statskartograf vid den fotogrammetriska

byrån.

I övrigt synas, såsom föreslagits, kompetensfordringarna för nu nämnda

befattningar böra utformas så, att även avlagd examen vid annan fackskola

vid tekniska högskolan, vid Chalmers tekniska institut eller vid skogshögskolans

jägmästarkurs må berättiga till anställning som statskartograf un
Bilmnq

till riksdagens protokoll 1937. i sami. Nr 237.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

der förutsättning att vederbörande såsom specialelev vid tekniska högskolan

avlagt tentamen i ämnet jorddelningsrätt eller högre geodesi med fotogrammetri

vid fackskolan för lantmäteri.

Beträffande kompetensfordringarna för observator synes, på sätt lärarkollegiet

vid tekniska högskolan framhållit, förutom filosofie licentiatexamen

i astronomi eller geodesi även teknisk doktorsgrad i geodesi böra berättiga

till sådan anställning.

I fråga om byråcheferna torde, såsom utredningsmännen förordat, icke

böra — utom för byråchefen å geodetiska byrån — fastställas viss avlagd

examen, utan böra vid deras tillsättning i främsta rummet vederbörandes

kvalifikationer såsom arbetsledare samt teoretiska och praktiska utbildning

på kartverkets arbetsområden vara avgörande. För byråchefen å geodetiska

byrån torde, på sätt lärarkollegiet vid tekniska högskolan tillstyrkt, därutöver

böra uppställas fordran på filosofie eller teknisk doktorsgrad i

geodesi.

Frånsett vad utredningsmännen anfört i fråga örn fordringarna för anställning

såsom flygfotograf, torde beträffande övriga av mig icke särskilt

omnämnda befattningar några speciella kompetenskrav icke böra uppställas.

Icke heller synes det mig lämpligt att binda sig vid några generella regler,

enligt vilka sökande till dessa befattningar skola dokumentera sig besitta det

mått av allmänbildning, som i ena eller andra fallet erfordras.

På sätt jag tidigare anfört, synes möjlighet böra beredas tjänsteman vid

kartverket att, ehuru han icke i allo fyller därför uppställda fordringar,

kunna erhålla befordran till högre kvalificerad tjänst, därest han i sitt arbete

visat framstående duglighet och i övrigt befinnes därtill lämplig. En sådan

möjlighet synes mig ägnad att verka sporrande på intresset för den med rutinarbetet

sysselsatta personalen.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med utfärdande av

instruktionen för det omorganiserade kartverket närmare fastställa bestämmelserna

rörande de av mig sålunda förordade kompetensfordringarna

och ifrågasatta dispensmöjligheterna.

Förslaget om upprättande i krigsarkivet av en kartcentral för moderna,

utländska topografiska kartor.

I samband med kartverkets organisationsfrågor hava utredningsmännen i

sitt betänkande även berört ett från krigsarkivet till utredningen framlagt

förslag om inrättandet inom nämnda arkiv av en kartcentral för moderna,

utländska topografiska kartor. Krigsarkivets framställning i ämnet finnes

såsom bilaga fogad till utredningsmännens betänkande och jag torde i fråga

om den närmare motiveringen för förslaget få hänvisa till betänkandet.

Förslaget innebär att åstadkomma ett offentligt arkiv av moderna, utländska

topografiska kartor till vetenskapligt och praktiskt gagn genom att kom
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237-

83

plettera och successivt fullständiga de i krigsarkivet redan förefintliga samlingarna

av utländska kartor. I krigsarkivet torde nämligen finnas den största

samlingen av sådana kartor inom landet, sedan generalstabens topografiska

avdelning och rikets allmänna kartverk därstädes deponerat sina samlingar

av sådana kartor. Depositionen har skett på förslag av 1930 års arkivsakkunniga

för att göra samlingarna mera åtkomliga och lättare utnyttjningsbara

för forskning av olika slag.

Utredningsmännen hava upptagit spörsmålet närmast med hänsyn till

frågan, huruvida kartverkets samlingar av berörda kartor alltjämt borde förvaras

hos krigsarkivet eller om det blivande kartverket självt borde omhänder - hava ett dylikt kartarkiv.

Utredningsmännen hade därvid funnit, att såväl ur ekonomisk synpunkt

som med hänsyn till samlingarnas utnyttjande den nuvarande ordningen vore

att föredraga. I samband med omorganisationen av kartverket borde därför

erforderliga instruktionsbestämmelser utfärdas, som stadfäste den nuvarande

ordningen för kartsamlingarnas förvaring samt för framtiden ordnade

samarbetet i denna del mellan kartverket och krigsarkivet. Uti krigsarkivets

skrivelse hade emellertid även ifrågasatts, att då det i främsta rummet skulle

gälla genom kartverkets förmedling erhållna kartor, för vilkas vård kartverket

eljest skulle hava att draga försorg, kostnaderna för vården och anskaffningen

borde påföras kartverkets stat. Den årliga kostnaden beräknades

uppgå till omkring 4,300 kronor, varav 2,300 kronor för en halvtidsamanuens

och 2,000 kronor för inköp av kartor och därmed sammanhängande

utgifter. Ehuru utredningsmännen funne det tveksamt, huruvida icke ett

eventuellt anslag för ändamålet borde uppföras direkt å arméstabens stat,

å vilken krigsarkivet uppförts, syntes dock de av krigsarkivet anförda skälen

och arkivets utnyttjande även av andra än militära forskare kunna tala för

att, då krigsarkivet i övrigt skulle komma att kostnadsfritt för kartverket

ombesörja vården av kartsamlingarna, det ifrågavarande anslaget upptoges

på kartverkets stat. Med hänsyn till det allmänkulturella intresse den väckta

frågan ägde samt till de fördelar, som därigenom erbjöde sig att för framtiden

vårda kartverkets samlingar av utländska kartor, tillstyrkte utredningsmännen

förslaget i dess huvudprinciper men förutsatte, att planen för kartarkivets

omfattning borde underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Uti de avgivna yttrandena över utredningsmännens betänkande hava t. f.

chefen för försvarsstaben och chefen för rikets allmänna kartverk berört

frågan och tillstyrkt förslaget om den ifrågasatta kartcentralen. Den förre

har framhållit förslagets stora praktiska nytta icke minst i militärt hänseende,

och den senare har vitsordat, att de anordningar, som i krigsarkivet

vidtagits för förvaring av kartverkets samling av utländska kartor, visat sig

fördelaktiga såväl ur allmänhetens synpunkt genom lättare tillgänglighet av

samlingen som ur arkivvårdssynpunkt. Kartverkschefen har dock ifrågasatt,

att de medel, som eventuellt ansloges för avlöning av med ifrågavarande

kartvård sysselsatt personal vid krigsarkivet, borde uppföras å samma

stat som övrig personal vid nämnda arkiv.

Uti yttrande över utredningsmännens förslag till stat för kartverket under

budgetåret 1937/1938, till vilket förslag jag återkommer i det följande, har

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Departement<?■

chefen.

statskontoret ansett det vara riktigast, att den del av det ifrågasatta anslaget,

som avsåge avlöning till en halvtidsamanuens, inräknades i krigsarkivets

avlöningsanslag eller, om medel för ändamålet ansåges böra utgå av anslag

från kartverket, anvisas å kartverkets avlöningsanslag.

Av de skäl, utredningsmännen anfört, synes den föreslagna anordningen

rörande förvaringen och vården av kartverkets utländska kartsamling vara

lämplig och medföra fördelar såväl ur kostnadssynpunkt som ur allmänhetens

synpunkt vid samlingens utnyttjande för olika slags forskning.

Då det här gäller en uppgift, som närmast torde få anses tillhöra kartverksamheten,

och då genom anordningen kartverket i övrigt befrias från utgifter

för kartsamlingens förvaring, synes det ifrågasatta anslaget till samlingarnas

komplettering och vård böra utgå från medel anvisade å kartverkets

stat såsom bidrag till krigsarkivets ifrågavarande verksamhet. På samma

sätt som vid flygvapnets medverkan vid flygfotograferingen ersättning utgått

och avses skola utgå från kartverkets stat från anslaget till kartarbeten m. m.,

torde vara lämpligast, att medel för nu ifrågavarande ändamål beräknas från

samma anslag och tillhandahållas krigsarkivet mot räkning. Såväl ändamålet

som den omständigheten, att vederbörande biträde vid vården av kartsamlingen

icke är tjänstgörande vid kartverket, synes mig i detta fall tala

för att beloppet ej uppdelas i dels avlöningsmedel, dels omkostnader.

Då det föreslagna beloppet synes skäligt, tillstyrker jag sålunda, att vid

beräkning av anslag för det omorganiserade kartverket medel för ändamålet

upptagas på nyss angivet sätt. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att

meddela närmare föreskrifter om det blivande samarbetet mellan kartverket

och krigsarkivet samt örn medlens användning.

10. Kostnaderna för kartläggningsarbetenas genomförande enligt

det förordade förslaget.

Uti den av utredningsmännen gjorda kostnadsberäkningen för den ekonomiska

kartläggningen enligt det av dem framlagda och av mig tillstyrkta

alternativet II a har kostnaden för det av utredningsmännen till ekonomisk

kartläggning föreslagna området, omkring 1,650 kvmil, beräknats uppgå till

omkring 18,200,000 kronor. Med den utvidgning av det ekonomiska kartläggningsområdet,

som jag funnit mig böra föreslå beträffande Värmlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens

län med tillsammans omkring 320 kvmil, skulle kostnaden för den ekonomiska

kartläggningen, såsom förut angivits, komma att ökas med omkring

3,050,000 kronor till omkring 21,250,000 kronor, varvid denna kartläggning

skulle komma att omfatta omkring 1,970 kvmil av landet.

Utredningsmännen hava vidare förordat, att utöver den av dem föreslagna

ekonomiska kartläggningen skulle upprättas fotokarta över ett område

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

85

på omkring 1,034 kvmil för en beräknad kostnad av omkring 4,510,000

kronor. Efter nyssberörda utvidgning av det ekonomiska kartläggningsområdet

skulle av nämnda fotokartområde återstå 714 kvmil. Enligt det av

mig förordade förslaget skulle över detta område upprättas fotokarta med

fastighetsindelning enligt alternativ III i utredningsmännens betänkande.

Kostnaden härför har beräknats uppgå till omkring 4,410,000 kronor. Slutligen

har jag tillstyrkt, att fotokarta med fastighetsindelning upprättas

över den norra delen av Norrbottens läns kustland, som icke upptagits i utredningsmännens

förslag, med undantag av Muonionalustas kapellförsamling.

Detta nya område utgör omkring 114 kvmil och kostnaden för kartläggningens

utförande på angivet sätt har beräknats uppgå till omkring

840.000 kronor.

Sammanlagda kostnaden skulle alltså enligt de gjorda beräkningarna för den

ekonomiska kartläggningen samt upprättande av fotokarta med fastighetsindelning

uppgå till omkring (21,250,000 + 4,410,000 + 840,000 =)

26.500.000 kronor. Under den föreslagna kartläggningsperioden av 30 år

skulle den årliga kostnaden i medeltal för dessa arbeten alltså bliva omkring

883.000 kronor. I denna kostnad ingår emellertid icke kostnaden för arbetsledning,

lokal och allmänna expenser. Dessa kostnader hava utredningsmännen

beräknat komma att uppgå till omkring 184,000 kronor årligen

för ekonomiska kartbyrån samt fotogrammetriska och geodetiska byråerna.

Denna summa torde med hänsyn till den av mig förutsatta utökade

kartverksamheten böra avrundas uppåt till 190,000 kronor. Sammanlagda

totalkostnaden för arbetena vid nyssnämnda tre byråer skulle då kunna beräknas

uppgå till (883,000 + 190,000 =) 1,073,000 kronor om året i medeltal

under 30-årsperioden.

För den topografiska byråns verksamhet hava utredningsmännen beräknat

en årskostnad av omkring 325,000 kronor. Med den utökning av gravörpersonalen,

som jag föreslagit, torde denna årliga medelkostnad böra höjas

till 334,000 kronor.

Slutligen utgör årliga kostnaden för avlöning till kartverkschefen, kassören,

kansli- och kontorsbiträden och militärassistentens biträde 32,700 kronor

samt för bidrag till den av mig i det föregående omnämnda kartcentralen

i krigsarkivet 4,300 kronor.

För hela kartverkets framtida verksamhet under den avsedda 30-årsperioden

torde sålunda årskostnaden kunna beräknas komma att uppgå till i

medeltal omkring (1,073,000 + 334,000 + 32,700 + 4,300 = ) 1,444,000 kronor

mot enligt utredningsmännens förslag 1,302,000 kronor. I såväl utredningsmännens

som av mig anförda kostnadsberäkningar ingå vissa kostnader,

som emellertid icke komma att upptagas å kartverkets stat, nämligen

dels beräknat dyrtidstillägg å personalens avlöningar, vilken kostnad

med den beräknade personalstaten torde uppgå till omkring 80,000 kronor,

samt beräknad kostnad för vid flygfotograferingen tjänstgörande militär personals

avlöning m. m. omkring 20,000 kronor. På kartverkets stat skulle

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

sålunda sammanlagda beloppet kunna beräknas till 1.344,000 kronor, varav

såsom tidigare nämnts 830,800 kronor på avlöningsstaten.

I staten för budgetåret 1936/1937 äro anslagen till rikets allmänna kartverk

upptagna till ett sammanlagt belopp av (426,900 + 87,300 + 230,500 = )

744,700 kronor. Kostnadsökningen i förhållande till denna stat skulle alltså

bliva omkring 600,000 kronor per år vid genomförd utbyggnad av det

omorganiserade kartverket. Härav belöpa omkring 76,000 kronor på vissa

befattningars upptagande såsom civila tjänster från att tidigare hava varit

upptagna på militär stat eller tillkommit genom kartverkets skiljande från

generalstaben, omkring 36,000 kronor på föreslagen utökning av topografiska

byrån, 9,000 kronor på överförande av generalstabens översiktskarta från

generalstabens till kartverkets stat samt 4,000 kronor i anslag till kartcentral

i krigsarkivet. Återstoden eller (600,000 ■— 76,000 — 36,000 — 9,000 —-

4,000 =) 475,000 kronor skulle alltså belöpa på den ekonomiska kartläggningens

och fotokartläggningens snabbare bedrivande för genomförande av dessa

kartläggningsarbeten på 30 år.

Det torde här böra framhållas, att med nuvarande organisation och arbetssätt

den ekonomiska kartläggningen fortskrider med en arbetsprodukt av omkring

10 kvmil kartlagd areal om året. Vid genomförandet av det av mig föreslagna

kartläggningsprogrammet beräknas medhinnas per år i medeltal 66

kvmil ekonomiskt kartlagd areal -—- enligt beräkning motsvarande omkring

40 kvmil kartlagd areal av den svårighetsgrad, som nuvarande årlig arbetsprodukt

avser — samt därutöver omkring 27.6 kvmil, över vilka fotokarta

med inlagd fastighetsindelning skall upprättas. Genom ökningen i de årliga

anslagen för den ekonomiska kartläggningen och fotokartläggningen, vilken

ökning i stort sett utgör en fördubbling mot nuvarande anslag, utvinnes som

arbetsprodukt en årligen kartlagd areal, som kan uppskattas till flerdubbelt

större än den nuvarande. En väsentlig minskning i kostnaderna per kartlagd

areal har alltså möjliggjorts genom den av utredningsmännen föreslagna

förenklingen i sättet för den ekonomiska kartläggningens utförande

och utnyttjande av de fotogrammetriska kartläggningsmetoderna. Kostnadsminskningen

torde per ekonomiskt kartlagd areal enligt utredningsmännens

beräkningar kunna uppskattas till mer än 50 % i förhållande till även den

tidigare ekonomiska kartläggningen i skala 1: 20,000. Kartläggningen av endast

det område, som föreslagits skola ekonomiskt kartläggas, skulle med tidigare

arbetssätt och organisation draga omkring 120 år. Med nuvarande

årskostnader för de ekonomiska, fotogrammetriska och geodetiska arbetena

eller sammanlagt omkring 514,000 kronor skulle arbetet med den ekonomiska

kartläggningen av nyssnämnda område alltså kunna beräknas kosta

(120 X 514,000 =) 61,680,000 kronor och därvid skulle fotokartområdet dock

fortfarande sakna kartläggning. För det av mig föreslagna kartläggningsprogrammets

fullständiga genomförande på 30 år skulle kostnaden efter

samma beräkningsgrunder bliva (30 X 1,073,000 =) 32,190,000 kronor. Vinsten

av den fyra gånger snabbare och betydligt utökade kartläggningen samt

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

87

den det oaktat väsentligt nedbringade totalkostnaden synes mig vara så betydande,

att de högre årskostnaderna äro väl motiverade.

Jag vill emellertid i likhet med utredningsmännen betona, att de här angivna

kostnadsberäkningarna, såsom grundade på begränsade erfarenheter

från det ekonomiska kartläggningsarbetet inom Göteborgs och Bohus län samt

uppskattning av svårighetsgraden för arbetet inom övriga län med hänsyn

till folktäthet, fastighetsuppdelning och omfattning av odlad jord givetvis

äro behäftade med vissa osäkerhetsmoment, som icke kunna undvikas. Det

sätt, varpå beräkningarna verkställts, torde dock giva en så noggrann uppfattning

av kostnadernas storleksordning, som det är möjligt att åstadkomma,

och under alla förhållanden lämna en i allt väsentligt riktig bild av relationen

mellan tidigare och blivande kartläggningskostnader. Det synes ej

heller uteslutet, att genom ytterligare förenklingar i de tekniska metoderna

samt möjligheten att inom en större organisation kunna rationalisera arbetet

besparingar kunna åstadkommas, till vilka hänsyn nu icke kunnat tagas.

11. Anslagsfrågor.

Jag övergår så till sist till frågan om de anslag, som komma att erfordras

under nästkommande budgetår, under förutsättning att den av mig tillstyrkta

omorganisationen av kartverket genomföres från den 1 juli 1937.

Såsom tidigare omnämnts, äro anslagen till rikets allmänna kartverk i

riksstaten upptagna under tre huvudrubriker, nämligen avlöningar, expenser

och publikationstryck samt kartarbeten m. m.

Avlöning sanslag.

Till avlöningar vid rikets allmänna kartverk är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört ett förslagsanslag av 426,900 kronor, som disponeras enligt

en den 5 juni 1936 av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut

fastställd avlöningsstat.

I skrivelse den 31 augusti 1936 har chefen för rikets allmänna kartverk,

med överlämnande av förslag till ny avlöningsstat, beräknat kostnaderna för

avlöningar vid kartverket under nästa budgetår till 463,750 kronor.

Förslaget vore upprättat under förutsättning att kartverket skulle fortfarande

vara organiserat enligt i huvudsak samma grunder som de nu gällande

men under civil ledning och skilt från generalstaben i räkenskaps- och

bokföringshänseende. Beträffande förslaget framhölles, att genom den nya

försvarsordningen fr. o. m. ingången av budgetåret 1937/1938 påfordrades

nya befattningar vid kartverket för att ersätta de förut vid kartverket tjänstgörande

generalstabsofficerarna samt för ordnande av kartverkets kassa- och

bokföringsförhållanden, vilka hittills handhafts tillsammans med generalstabens.

För ändamålet beräknades följande befattningar bliva erforderliga:

1 kartverkschef i lönegrad A 2, 1 byråchef i lönegrad B 30, 1 förste statstopograf

i lönegrad B 24, 1 redogörarbefattning med arvode av 3,600 kronor och

1 kansliskrivare i lönegrad B 11. Med hänsyn härtill erfordrades följande

förhöjningar i de under avlöningsanslaget upptagna delposterna, nämligen i

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

delposten avlöningar till ordinarie tjänstemän med 35,400 kronor, i delposten

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, med 580 kronor

och i. delposten särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän med 1,940 kronor.

Efter att hava tagit del av kartverkschefens statförslag hava utredningsmännen

med skrivelse den 12 november 1936 inkommit med ett av dem

utarbetat förslag till avlöningsslat för budgetåret 1937/1938, upprättat under

förutsättning, att omorganisationen av kartverket och arbetssättet vid de ekonomiska

kartarbetena skulle fr. o. m. den 1 juli 1937 komma att genomföras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i utredningsmännens betänkande

föreslagits. Utredningsmännen hava därvid funnit, att avlöningsanslaget

borde för budgetåret 1937/1938 beräknas till 544,550 kronor, samt härom

framhållit i huvudsak följande.

Vid statförslagets upprättande hade utredningsmännen utgått från att

själva stommen till den nya organisationen borde upprättas redan under

budgetåret 1937/1938. Däremot kunde organisationens utbyggande till den

omfattning, som erfordrades för den väsentligt utvidgade framtida kartverksamheten

icke genomföras annat än successivt i mån av utbildning av erforderlig

personal och anskaffande av behövlig utrustning för fotokartframställningen.

Personalen för arbetsledningen borde omedelbart anställas, så

att densamma snarast insattes i sina blivande uppgifter och att under övergångsåren

förarbetena till den vidgade verksamheten kunde planeras och

igångsättas. Förarbetena såväl för den ekonomiska kartläggningen som för

fotokart framställningen måste nämligen äga 2 å 3 års försprång framför

fältarbetet, om planen för den utvidgade verksamheten skulle kunna genomföras.

Med hänsyn härtill borde upptagas följande nya ordinarie befattningar:

1 överdirektör och chef med arvode av 17,000 kronor, 3 byråchefer

i lönegrad B 30, varav en ersatte nuvarande arbetschefsbefattningen i lönegrad

B 28, 1 byråchef och professor i lönegrad B 30, motsvarande överflyttning

av befattningen såsom professor vid generalstaben i lönegrad B 30 från

generalstabens till kartverkets stat, samt 5 förste statskartografer, 1 förste

statstopograf och 1 förste statsgeodet i lönegrad B 24.

I fråga om övriga ordinarie tjänstemän kunde antalet statskartografer i

lönegrad B 21 minskas med 4 till 14, då de fyra nya förste statskartografbefattningarna

å ekonomiska kartbyrån torde komma att rekryteras från nuvarande

statskartografpersonal. 1 statsgeodetbefattning och 2 statstopografbefattningar

i lönegrad B 21 borde upptagas, varvid de tre å övergångsstat

uppförda statstopografbefattningarna bortfölle; en av statstopograferna på

övergångsstat, som handhaft avvägningen för de topografiska kartarbetena,

förutsattes nämligen vid omorganisationen skola överflyttas till geodetiska

byrån, och de två övriga skulle överföras till ordinarie stat. En befattning

som flygfotograf i lönegrad B 15 och 2 befattningar som tekniska biträden

i lönegrad B 11 borde upptagas, då härför kvalificerad arbetskraft funnes

tillgänglig vid kartverket. Antalet förste ritare i lönegrad B 11 (förut ritare i

lönegrad B 11) bleve oförändrat, men avsåges en av dessa för tjänstgöring å

fotogrammetriska byrån i stället för å den nuvarande ekonomiska avdelningen.

2 nya ritare i lönegrad B 7 (motsvarande tidigare ritbiträde!! i lönegrad

B 7) erfordrades, varav den ena å fotogrammetriska byrån — tillsvidare

ersättande en förste ritare å denna byrå — samt den andra

å topografiska kartbyrån. 1 befattning som ritbiträde i lönegrad

B 4 borde inrättas. För räkenskapsföringen och skrivarbetet upptoges

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

89

en kansliskrivare i lönegrad B 11 och ett kontorsbiträde i lönegrad B 4.

En av de 3 befattningarna såsom expeditionsvakt i lönegrad B 5 föresloges

utbytt mot en befattning som förste expeditionsvakt i lönegrad B 7. I anslaget

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat erfordrades därför en

förhöjning i förhållande till budgetåret 1936/1937 från 328,000 kronor med

136,400 kronor till 464,400 kronor, varemot anslaget till tjänstemän å övergångsstat

—- nu 22,400 kronor — bortfölle.

Under rubriken »arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t», borde upptagas dels ett arvode till redogörare med 3,600 kronor,

dels arvode med 3,000 kronor till en underofficer i reserven, som redan

tjänstgjorde vid fotokartarbetena, att tillsvidare tjänstgöra som flygfotograf

i byråtjänst. Utöver nämnda båda arvoden hade i anslaget inberäknats två

arvoden å 500 kronor till förmän vid topografiska fältarbetena, tre arvoden

å 350 kronor till förmän vid de ekonomiska och geodetiska fältarbetena

samt två arvoden å 500 kronor till gravörer med särskilda arbetsuppgifter.

Med hänsyn till att vissa under denna rubrik upptagna arvoden bortfölle

efter omorganisationen kunde höjningen av anslaget inskränkas till 2,680

kronor och anslagsposten upptagas med ett från 6,970 kronor till 9,650 kronor

förhöjt belopp.

På grund av tillkomsten av vissa tidigare omnämnda nya ordinarie befattningar,

vilka kunde beräknas bliva besatta med nuvarande icke-ordinarie

arbetskraft vid verket, kunde anslaget till avlöning till övrig icke-ordinarie

personal nedsättas beträffande grundavlöningar m. m. från 46,100 kronor

med 1,500 kronor till 44,600 kronor och beträffande avlöningsförhöjningar

m. m. från 3,600 kronor med 2,600 kronor till 1,000 kronor. Härvid förutsattes,

att 6 tekniska biträden och 1 ritbiträde skulle nyanställas under budgetåret

1937/1938 såsom icke-ordinarie tjänstemän, varjämte ett belopp av

2,000 kronor upptagits till extra expeditionsvakt eller biträde vid passning

av telefonväxel.

Statskontoret har i avgivet yttrande beträffande förslaget till avlöningsstat

för nästa budgetår inskränkt sig till att åberopa de erinringar i fråga om

befattningshavarnas placering i lönegrad m. m., som ämbetsverket framfört

i yttrandet över utredningsmännens betänkande och för vilka jag tidigare

redogjort. Därjämte har statskontoret föreslagit, att från och med nästkommande

budgetår utgående ersättningar till militär personal vid tjänstgöring

vid kartverket skulle beräknas under kartverkets avlöningsanslag i

stället för som hittills under anslaget till kartarbeten m. m. och delposten

utgivnings- och byråarbeten. Sistnämnda anordning syntes nämligen icke

stå i överensstämmelse med de numera gällande grunderna för uppställningen

av riksstatens utgiftssida, enligt vilka grunder avlöningskostnader och

sakliga kostnader skulle hållas strängt åtskilda.

Utbyggandet av den i det föregående behandlade organisationen av det Departementsblivande

kartverket synes mig böra genomföras så snart omständigheterna chefendet

medge med hänsyn till rekrytering och utbildning av ny personal för

verkställande av den snabbare och utvidgade ekonomiska kartläggningen och

fotokartläggningen. I likhet med utredningsmännen anser jag därför vara

av vikt vid omorganisationen av kartverket såsom civilt verk, att stommen till

den nya organisationen uppsättes redan under budgetåret 1937/1938, så att

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

planeringen och organiserandet av den vidgade verksamheten omedelbart

kunna igångsättas.

Jag biträder därför utredningsmännens förslag, att för nästkommande

budgetår upptagas, förutom befattningen såsom överdirektör och chef, samtliga

för arbetsledningen å byråerna avsedda befattningar. Vid genomförandet

av uen civila organisationen torde från början även den topografiska

kartbyråns civila arbetsledning böra utses i den omfattning, som förutsatts

i den slutliga utbyggnaden av kartverket. Jag anser därför, att utöver de

av utredningsmännen upptagna befattningarna även den förutsatta andra

befattningen som förste statstopograf bör uppföras för nästkommande budgetår.

Beträffande de ordinarie tjänstemännen i övrigt på byråerna torde utöver

vad utredningsmännen föreslagit organisationen icke kunna uppsättas, då

för samtliga blivande ordinarie befattningar förutsättas provtjänstgöring och

utbildning vid verket under 4—6 år i icke-ordinarie ställning. Jag biträder

därför utredningsmännens förslag i denna del men avser att under anslagsposten

för avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän föreslå ytterligare vissa

belopp för möjliggörande av nyrekryteringens påbörjande under nästkommande

budgetår i något större utsträckning än utredningsmännen föreslagit.

Vad angår den utom byråerna upptagna personalen har jag redan tidigare

förordat, att vid omorganisationen skulle inrättas en befattning som

kassör och registrator i lönegrad B 14 för kassa-, bokförings- och registratorsgöromålen.

Denna befattning bör sålunda uppföras i stället för den av

utredningsmännen föreslagna arvodesbefattningen som redogörare och registrator

samt kansliskrivarbefattningen i lönegrad Bil. Å andra sidan bör,

såsom jag likaledes tidigare anfört, under posten för avlöningar till icke-ordinarie

tjänstemän upptagas ett belopp för anställning av en extra kansliskrivare

i lönegrad 11 till biträde åt kartverkschefen och avsedd att kunna användas

som vikarie för kassören vid förfall för denne befattningshavare vid

sjukdom, under semester o. d. samt ett extra kontorsbiträde i lönegrad 4

och en extra expeditionsvakt i lönegrad 5. Den sistnämnde torde dock icke

erfordras förrän under senare hälften av budgetåret.

Av skäl, som jag i samband med organisationsfrågorna redan berört, torde

å geodetiska byrån böra tillsvidare uppföras en statsgeodet mer än som

förutsatts i utredningsmännens betänkande. Då det är av särskild vikt, att

de geodetiska arbetena, såväl triangulering som avvägning, erhålla erforderligt

försprång före fotokartläggningen, för att ej planmässigheten i dennas

utförande skall äventyras, anser jag nödvändigt, att en extra statsgeodet i

lönegrad 16 anställes under nästkommande budgetår för provtjänstgöring

och utbildning. Vidare torde vara erforderligt, alt åtminstone två flygfotografer

finnas tillgängliga för flygtjänst. Utöver den av utredningsmännen

föreslagne ordinarie flygfotografen i lönegrad B 15 torde därför böra upptagas

en extra flygfotograf för provtjänstgöring och utbildning. Härför erforderligt

belopp torde böra beräknas enligt lönegrad 15 såsom extra tjänsteman,

då förutvarande extra arbetskraft med anställning vid fotokartarbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 237.

tena möjligen kan ifrågakomma till denna befattning. Jag har även inhämtat,

att vid kartverket numera tjänstgör ett extra fotografbiträde till

hjälp vid de fotografiska arbetena. Då något belopp för avlöning till detta

biträde icke beräknats i utredningsmännens statförslag, torde för detta biträde

i enlighet med utredningsmännens betänkande (tabell 13) böra beräknas

avlöning såsom extra tjänsteman i lönegrad 6 under nästkommande

budgetår. I övrigt biträder jag utredningsmännens förslag.

Med iakttagande av de sålunda föreslagna ändringarna i utredningsmännens

statförslag skulle personalen vid kartverket under budgetåret 1937/1938

komma att utgöras av de befattningshavare, som upptagas i följande sammanställning,

i vilken till jämförelse även nuvarande organisation medtagits.

Nuvarande organisation:

Föreslagen organisation:

Chef.

Chef.

överste på generalstabens stat.

1

överdirektör med arvode 17,000

kronor.

Ekonomiska avdelningen:

Ekonomiska kartbyrån.

1 arbetschef i B 28

1 byråchef i B 30

4 förste statskartografer i B 24

18 statskartografer i B 21

14 statskartografer i B 21

2 e. statskartografer i 16

2

e. statskartografer i 16

3 ritare i B 11

2

förste ritare i B 11

5 ritbiträden i B 7

5

ritare i B 7

1 e.o. ritbiträde i 7

1 e. ritbiträde i 7

1

ritbiträde i B 4

1 e. ritbiträde i 4

1

e.o. ritbiträde i 4

1

e. ritbiträde i 4

1 e.o. tekniskt biträde i 11

2

tekniska biträden i B 11

2 e. tekniska biträden i 11

2

e.o. tekniska biträden i 11

2 e. tekniska biträden i 9

6

e. tekniska biträden i 6

Topografiska avdelningen.

Topografiska kartbyrån.

1 regementsofficer vid generalstaben

1

byråchef i B 30

1 kapten vid generalstaben

2

förste statstopografer i B 24

3 statstopografer i B 21 på över-

2 statstopografer i B 21

gångsstat

12 gravörer och heliogravyrritare i

12

gravörer i B 15

B 15

1 e.o. ritbiträde i 7

1

ritare i B 7

1 e. gravör i 15

1 e. ritare i 11

1

e.o. gravyrritare i 11

1 ritaraspirant i 9

3 ritaraspiranter i 9

3 l itel ever

3

ritelever

militär personal med arvoden:

militär personal med arvoden:

6 officerare å övergångsstat eller i

6

officerare å stat, övergångsstat el-

reserven

ler i reserven

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

3 underofficerare i reserven

vid fältarbetena inkommenderade officerare

och underofficerare

1 e. flygfotograf i 14 (under flygfotografering

i 19)

1 underofficer i reserven

1 e. fotografbiträde (timlön)

Geodetiska avdelningen.

1 professor vid generalstaben i B 30

2 observatörer i B 26

8 statsgeodeter i B 21

Utom byråerna.

1 redogörare tillsammans med generalstaben
1

e. kansliskrivare tillsammans med

generalstaben

3 expeditionsvakter i B 5

3 underofficerare å stat, övergångsstat

eller i reserven

vid fältarbetena inkommenderade officerare

och underofficerare

Fotogrammetriska byrån.

1 byråchef i B 30

1 förste statskartograf i B 24

1 flygfotograf i B 15

1 underofficer i reserven (arvode

3,000)

1 e. flygfotograf i 15

1 e. fotografbiträde i 6

Överflyttade från ekonomiska avdelningen:
1

förste ritare i B 11

1 ritare i B 7

Geodetiska byrån.

1 byråchef o. professor i B 30

2 observatörer i B 26

1 förste statsgeodet i B 24

9 statsgeodeter i B 21,

därav 1 statstopograf i B 21

å övergångsstat överflyttad,

le. statsgeodet i 16

Utom byråerna.

1 kassör och registrator i B 14

1 e. kansliskrivare i 11

1 kontorsbiträde i B 4

1 e. kontorsbiträde i 4

1 förste expeditionsvakt i B 7

2 expeditionsvakter i B 5

1 e. expeditionsvakt i 5

Under sålunda angivna förhållanden skulle personalförteckningen för budgetaret

1937/1938 upptaga följande ordinarie befattningar.

Matning . . Lönegrad

1 överdirektör med arvode 17,000 kronor........................ .

3 byråchefer ................................................ b 30

1 byråchef och professor .................................... B 30

2 observatörer .............................................. B 26

5 förste statskartografer ...................................... B 24

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

93

Befattning

2 förste statstopografer

1 förste statsgeodet

14 statskartografer

2 statstopografer .....

9 statsgeodeter .......

12 gravörer ...........

1 flygfotograf .......

1 kassör och registrator

2 tekniska biträden . ..

3 förste ritare .......

7 ritare .............

1 förste expeditionsvakt

2 expeditionsvakter . ..

1 ritbiträde ...........

1 kontorsbiträde .....

Såsom redan nämnts, har i utredningsmännens statförslag anslagsposten till

avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat beräknats till 464,400 kronor.

Med det förslag jag förordat skall dels den i utredningsmännens stat upptagna

kansliskrivarbefattningen i lönegrad B 11 utbytas mot den av mig

föreslagna kassörs- och registratorsbefattningen i lönegrad B 14, dels uppföras

ytterligare en förste statstopografbefattning i lönegrad B 24. Från den

av utredningsmännen beräknade anslagssumman skall alltså å ena sidan

fråndragas avlöningen för befattningen i lönegrad B 11, 4,020 kronor, jamte

familjepensionsavdragen för övriga i statförslaget ingående befattningar,

14,685 kronor, å andra sidan tilläggas avlöningen för en befattning i lönegrad

B 24, 8,496 kronor, och en i lönegrad B 14, 5,028 kronor. Posten för

avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör sålunda upptagas till (464,400

_ 4,020 — 14,685 + 8,496 + 5,028 =) 459,200 kronor.^

Delposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

har av utredningsmännen upptagits till 9,650 kronor. Av de häri ingående

beräknade arvodena bortfaller arvodet till en redogörare, 3,600 kronor, vid

den av mig förordade kassörsbefattningens inrättande. Med anledning av

statskontorets förslag, att samtliga till den militära personalen utgående

arvoden och andra tilläggsersättningar under tjänstgöring vid kartverket

borde upptagas under avlöningsanslaget och ej såsom tidigare under anslaget

till kartarbeten m. m., synas dessa kostnader böra uppforas a posten

avlöningar till icke-ordinarie personal, varigenom större frihet vinnes för

kartverkets ledning att utnyttja sagda post på lämpligaste sätt för behövlig

icke-ordinarie arbetskraft, vare sig militär eller civil. Särskilt i samband med

övergången till den nya organisationen torde detta vara av betydelse. Pa

grund härav torde det av utredningsmännen under nu förevarande anslagspost

beräknade arvodet av 3,000 kronor till en underofficer i reserven för

tjänstgöring å fotogrammetriska byrån ävenledes böra överföras till posten

Lönegrad

. B 24

. B 24

. B 21

. B 21

. B 21

. B 15

. B 15

. B 14

. B 11

. B 11

. B 7

. B 7

. B 5

. B 4

. B 4.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

för avlöningar till icke-ordinarie personal. Beträffande övriga under ifrågavarande

anslagspost avsedda arvoden torde böra framhållas, att förmansarvoden

vid de ekonomiska och geodetiska fältarbetena endast beräknats för

arbetena under sommaren 1937, då därefter den nya personalen för arbetsledning

avses skola övertaga de uppgifter, som föranlett införande av dessa

förmansarvoden. Den nu ifrågavarande delposten i avlöningsanslaget torde

med frånräknande av förut nämnda båda arvoden å sammanlagt 6,600 kronor

böra i övrigt upptagas enligt utredningsmännens förslag med 3,050 kronor.

Delposten avlöningar till icke-ordinarie personal har i utredningsmännens

statförslag upptagits med 44,600 kronor till grundavlöningar m. m. samt

med 1,000 kronor till avlöningsförhöjningar m. m. Vid bifall till det av mig

framlagda förslaget erfordras, att förstnämnda summa höjes dels med 15,500

kronor, motsvarande avlöning till 1 extra statsgeodet i lönegrad 16, 1 extra

flygfotograf i lönegrad 15, 1 extra kansliskrivare i lönegrad 11, 1 extra fotografbiträde

i lönegrad 6, 1 extra expeditionsvakt i lönegrad 5, 1 extra kontorsbiträde

i lönegrad 4 samt 2 ritelever efter avdrag av i utredningsmännens

förslag upptagna 2,000 kronor till biträde vid expeditionsvaktgöromål,

dels med 34,400 kronor till arvoden och ersättningar till militär personal.

Sistnämnda belopp motsvarar beräknade ersättningar till 6 officerare

och 3 underofficerare å stat, övergångsstat eller i reserven för tjänstgöring

vid topografiska byrån (28,200 kronor), 1 underofficer i reserven

med arvode av 3,000 kronor med tjänstgöring vid fotogrammetriska byrån,

samt en pensionerad officer med tjänstgöring som biträde hos militärassistenten

vid kartverket (3,180 kronor). Av de nämnda beloppen äro

28,200 kronor överförda från anslaget till kartarbeten m. m., vilket sålunda

skall minskas med samma belopp, 3,000 kronor, som nyss nämnts,

överförda från posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, samt 3,180 kronor överförda till kartverkets stat från arméstabens

stat. Slutligen böra från det av utredningsmännen beräknade beloppet

till grundavlöningar m. m. fråndragas 450 kronor, motsvarande familjepensionsavdrag

för extra ordinarie personal, vilket sistnämnda belopp i stället

överföres till anslagsposten särskilda löneförmåner. För grundavlöningar m.

m. böra sålunda, under angivna förhållanden, upptagas i avrundat tal (44,600

+ 15,500 + 34,400 — 450 =) 94,000 kronor samt för avlöningsförhöjningar

m. m. 1,000 kronor.

Posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

torde med hänsyn till den av mig förordade personalorganisationen

böra beräknas till (27,200 + 450 =) 27,650 kronor mot 24,900 kronor i utredningsmännens

statförslag.

Avlöningsstaten för det omorganiserade kartverket skulle alltså under

budgetåret 1937/1938 vid bifall till av mig tillstyrkta förslag böra beräknas

på följande sätt.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

95

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 459,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 3,050

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 94,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 1,000 » 95,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............................ » 27,650

Summa kronor 584,900.

För nästkommande budgetår skulle i enlighet härmed anslaget till avlöningar

komma att höjas med (584,900 — 426,900 =) 158,000 kronor i förhållande

till staten för innevarande budgetår.

Anslag till expenser och publikationstrgck.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett belopp

av 87,300 kronor. Enligt av Kungl. Majit den 5 juni 1936 fastställd

stat för anslagets användning avses för expenser ett belopp av 52,300 kronor,

därav 8,900 kronor till bränsle, lyse och vatten, samt till publikationstryck

ett belopp av 35,000 kronor.

Kartverkschefen har i sin förutnämnda statskrivelse i huvudsak anfört

följande rörande erforderliga anslag till expenser och publikationstryck för

budgetåret 1937/1938.

Av det för budgetåret 1936 1937 anvisade anslaget å 43,400 kronor till expenser

utgjorde 6,000 kronor anslag till viss del av erforderlig nyanskaffning

av instrument och räknemaskiner. En fullständig övergång till den nya instrumentutrustningen

vore ur arbetssynpunkt önskvärd. Under budgetåret

1937/1938 syntes därför en anskaffning böra äga rum av 3 teodoliter till en

kostnad av 8,151 kronor, 9 signalapparater till en kostnad av 4,725 kronor

samt 3 helautomatiska räknemaskiner till en kostnad av 8,400 kronor. Expensanslaget

hade icke under senare år medgivit bindning av böcker tillhörande

geodetiska avdelningens bibliotek i erforderlig utsträckning. 200 volymer

behövde inbindas, varför kostnaden beräknades till 1,000 kronor.

Bindningen kunde lämpligen fördelas på två år, varför 500 kronor erfordrades

under budgetåret 1937/1938. Genom det påskyndande av den ekonomiska

kartläggningen, vilket inträtt genom övergång till flygfotografering i

förening nied medgiven ökning av extra arbetskrafter, hade antalet blad per

år, som fotografiskt reproducerades till underlag för fältrekognosceringen,

ökats och beräknades under budgetåret 1937/1938 uppgå till 60. Kostnaden

härför belöpte sig till 14,000 kronor, vilket med 2,600 kronor överstege vad

som för ändamålet kunnat disponeras för budgetåret 1935/1936, och någon

anslagsökning för ifrågavarande ändamål hade icke skett i budgeten för 1936/

1937. En ökning med 2,600 kronor vore därför nödvändig. I övrigt hade

delposten till expenser beräknats efter oförändrade grunder. I förhållande

till innevarande budgetår uppginge sålunda den behövliga ökningen till avrundat

(8,151 + 4,725 + 8,400 + 500 + 2,600 — 6,000 =) 18,400 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majlis proposition nr 237.

Anvisningen till publikationstryck under budgetåret 1936/1937 höjdes från

30,000 till 35,000 kronor, vilket ingalunda motsvarade det föreliggande behovet.

För att utgivningen skulle kunna hålla jämna steg med den påskyndade

kartläggningen erfordrades under budgetåret 1937/1938 medel för tryckning

av 50 ekonomiska kartblad och 35 sockenbeskrivningar. Kostnaden

härför uppginge till 39,500 kronor. För tryckning och utgivning av topografiska

kartblad i upplaga med färglagda gränser —■ avsedd huvudsakligen

för offentliga myndigheter -—- beräknades åtgå 3,000 kronor. Av höj dkartan

över södra Sverige i skala 1: 500,000, blad V, förelåge nyutarbetat koncept

med höjdangivelser i meter. Kostnaden för bladets gravyr och tryckning

i upplaga av 1,000 exemplar utgjorde enligt anbud 5,025 kronor. Med

ifrågavarande blads modernisering skulle bela höjdkartan vara omförd till

metersystemet och bladförnyelse icke på lång tid behöva ifrågakomma. Det

vore även ur flygvapnets synpunkt önskvärt, att bladet utgåves. Anslaget till

publikationstryck borde på grund av det anförda höjas från 35,000 till 47,500

kronor.

Utredningsmännen hava vid överlämnande av sitt förslag till utgiftsstat

framhållit följande.

Ehuru redan under budgetåret 1937/1938 skulle påkallas ökade lokaler åtminstone

i någon utsträckning, erfordrades sannolikt icke höjning i delposten

till bränsle, lyse och vatten, enär anslaget för budgetåret 1936,1937 överstege

kostnaden under budgetåret 1935/1936 med 1,000 kronor och lokalutvidgningen

icke torde kunna påräknas förrän omkring nyåret 1938. Delposten till

övriga expenser borde dels höjas i vissa delar, dels förändras med hänsyn till

tryckningen av fotokartor. Sistnämnda tryckningskostnader hade under försöksarbetena

i Göteborgs och Bohus län påförts expensanslaget eller anslaget

kartarbeten m. m. under delposten utgivnings- och byråarbeten. Under budgetåret

1935/1936 hade tryckningskostnaderna, utöver från expensanslaget, utgått

med 3,300 kronor från anslaget till utgivnings- och byråarbeten. Om

hela tryckningskostnaden skulle utgå från expensanslaget, borde detta för

budgetåret 1937/1938 höjas med dels ett belopp av 2,600 kronor såsom kartverkschefen

föreslagit, dels med nämnda 3,300 kronor. Enligt utredningsmännens

mening borde tryckningskostnaderna för fotokartan emellertid nu

överföras till stattiteln publikationstryck. Beräknades, såsom i kartverkschefens

skrivelse angivits, 60 fotokartblad komma att utgivas och att medelkostnaden

utgjorde 160 kronor per kartblad, borde alltså expensanslaget

minskas med 9,600 kronor och anslaget till publikationstryck ökas med motsvarande

belopp. Expensanslaget skulle då i förhållande till innevarande

års stat i denna del minskas med 3,700 kronor (9,600 — 2,600 — 3,300).

Kostnaden för telefoner beräknades öka med 2,000 kronor dels på grund av

utvidgningen i organisationen, dels emedan kartverkschefens expedition, räkenskapsavdelningen

och topografiska avdelningen förut varit anslutna till

generalstabens växel och kostnaden därför tidigare varit särskilt låg. Den

större organisationen samt utökningen i fotokartframställning krävde anslagets

ökande med, lågt räknat, 1,000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten

av trianguleringsarbetenas påskyndande funne utredningsmännen behövligt,

att ytterligare en teodolit till en kostnad av 2,717 kronor anskaffades

utöver vad kartverkschefen föreslagit. För att i någon mån begränsa nyanskaffningsanslagen

syntes anskaffningen av nya signalapparater kunna uppdelas

på två år, så att 4 inköptes först under budgetåret 1938/1939. Härigenom

skulle en minskning i denna kostnad med 2,100 kronor kunna ske.

Såsom av utredningsmännens betänkande framginge, erfordrades för den

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

97

utökade framtida ekonomiska kartläggningen anskaffning av 10 nya pantografer

för transporteringsarbetena. Av dessa erfordrades minst 5 under budgetåret

1937/1938. Kostnaden härför beräknades till 4,000 kronor. För kostnader

vid topografiska avdelningens flyttning samt för inventarieanskaffning

vid verkets nyorganisation hade i betänkandet beräknats 30,000 kronor, varav

under budgetåret 1937; 1938 torde bliva erforderliga 20,000 kronor. Med

hänsyn till anslagets natur syntes dock anslaget icke böra upptagas såsom

förslagsanslag utan som reservationsanslag, som finge tagas i anspråk i mån

av organisationens genomförande. Utredningsmännen hade därför upptagit

beloppet såsom särskild delpost under anslaget till kartarbeten m. m. Anslaget

till övriga expenser utgjorde för budgetåret 1936/1937 43,400 kronor.

Fråndroges ett häri ingående engångsanslag av 6,000 kronor, skulle för expenser

i övrigt återstå 37,400 kronor. Anslaget för budgetåret 1937/1938

skulle under angivna förutsättningar bliva (37,400 — 3,700 + 2,000 + 1,000

+ 8,151 + 2,717 + 8,400 + 4,725 — 2,100 + 500 + 4,000 =) 63,093 eller

avrundat 63,000 kronor.

Anslaget till publikationstryck vore i staten för budgetåret 1936 1937 upptaget

till 35,000 kronor och hade i kartverkschefens budgetberäkning upptagits

till 47,500 kronor, varav 8.000 kronor för tryckning av ett blad av höjdkartan

och vissa topografiska kartor samt 39,500 kronor för utgivning av ekonomiska

kartor och beskrivningar. Utgivning av beskrivningar till ekonomiska

kartan över Kristianstads län beräknades slutförd under innevarande

budgetår. På grund härav syntes anslaget kunna minskas i förhållande till

kart verkschefens beräkningar med 5,100 kronor. Ä andra sidan påfordrades

genom den av utredningsmännen föreslagna överföringen av kostnaden för

tryckning av fotokartan från expensanslaget till ifrågavarande anslag, en ökning

av 9,600 kronor. För budgetåret 1937 1938 skulle då anslaget till publikationstryck

bliva (47,500 — 5,100 + 9,600 =) 52,000 kronor, motsvarande

en höjning i förhållande till innevarande budgetårs stat med 17,000 kronor.

Utredningsmännen finge vidare föreslå, att på sätt i betänkandet närmare

motiverats ett anslag å 4,300 kronor upptoges för upprättandet inom krigsarkivet

av en kartcentral för moderna, utländska topografiska kartor, vilket

belopp syntes böra uppföras såsom särskild delpost under anslaget till expenser

och publikationstryck.

Statskontoret har i yttrande över utredningsmännens statförslag beträffande

anslaget till expenser och publikationstryck anfört i huvudsak följande.

I anslagsposten till expenser hade för inköp av vissa instrument och räknemaskiner

upptagits sammanlagt 25,893 kronor. Då någon mera avsevärd utvidgning

av kartverkets verksamhet icke syntes vara att påräkna under det

första övergångsåret, föreställde sig statskontoret, att instrumentanskaffningen

borde kunna ske i etapper och att således det begärda beloppet skulle kunna

väsentligt nedsättas. Vad delposten lill publikationstryck anginge, vore det

svårt alt bedöma, huruvida det föreslagna ökningsbeloppet vöre oundgängligen

nödvändigt, men syntes i anslagsposten en avrundning nedåt till 50,000

kronor böra kunna ske. I det av utredningsmännen föreslagna beloppet å

4,300 kronor för upprättandet inom krigsarkivet av en kartcentral för moderna

utländska topografiska kartor inginge 2,300 kronor för avlönande av

en halvtidsamanuens. l)å avlöningarna till befattningshavare i krigsarkivet

uppförts å arméstabens stat, syntes rikligast, alt sistberörda belopp inräknades

i krigsarkivets avlöningsanslag. För den händelse emellertid medel för

ändamålet ansåges böra utgå av anslag lill kartverket, torde i varje fall dessa

medel böra anvisas å kartverkets avlöningsanslag.

Hiliana lill riksdagens protokoll 19117. 1 sami. 1\''r H37.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 237-

Departements
chefen.

De inköp av instrument m. m., vilka av statskontoret ifrågasatts kunna

ske i etapper, avse dels anskaffning av i huvudsak teodoliter och räknemaskiner

för geodetiska byrån, dels anskaffning av nya pantografer för ekonomiska

kartbyrån. Den förutsatta väsentligt utvidgade verksamheten med

trianguleringens utförande, vilken avses skola igångsättas redan under nästkommande

budgetår, påfordrar givetvis underlättande genom användning

av tidsbesparande instrument- och räknemaskinutrustning. Då erforderligt

försprång måste föreligga i de geodetiska arbetena, om den framlagda planen

för fotokartläggningen skall kunna programenligt genomföras, anser

jag icke tillrådligt att uppskjuta någon del av anskaffningen. Vad beträffar

anskaffningen av pantografer till ekonomiska kartbyrån utgör denna en förutsättning

för att den föreslagna nya personalen av tekniska biträden skall

kunna utnyttjas på ett rationellt sätt vid byråarbetena för påskyndande av

förberedelsearbetena för den vidgade ekonomiska kartläggningen. Ett uppskjutande

av denna instrumentanskaffning torde sålunda icke heller kunna

ifrågakomma.

Den av statskontoret ifrågasatta nedsättningen i anslagsposten till publikationstryck

skulle innebära, att ett antal för utgivning färdiga fotokartblad

icke skulle kunna tryckas. Den föreslagna nedsättningen — 2,000 kronor

— motsvarar omkring 20 % av tryckningskostnaden för den beräknade

fotokartutgivningen. Då förslag nu framlägges om kartläggningens

snabbare bedrivande med hänsyn till behovet av kartorna, synes det mig

nödvändigt att anslå erforderliga medel för kartmaterialets tryckning, så att

kartorna kunna komma till användning för de avsedda ändamålen.

Beträffande frågan om anvisande av medel till den av mig i det föregående

förordade kartcentralen för moderna, topografiska kartor inom krigsarkivet

hänvisar jag till vad jag därvid anfört angående kartverkets bidrag till nämnda

verksamhet. Sagda bidrag torde i enbghet därmed böra upptagas under

anslaget till kartarbeten m. m.

I anslutning till vad utredningsmännen föreslagit i fråga om anslagsposterna

till expenser och publikationstryck tillstyrker jag sålunda, att för

nästa budgetår anslagsposten till expenser höjes med 19,600 kronor till

71,900 kronor samt anslagsposten till publikationstryck med 17,000 kronor

till 52,000 kronor. Anslaget torde sålunda böra beräknas enligt följande

uppställning:

1. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 8,900

b) övriga expenser................. > 63,000 kronor 71,900

2. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 52,000

Summa kronor 123,900.

Anslagsposten till pubbkationstryck torde icke få överskridas utan Kungl.

Maj:ts medgivande.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Anslag till kartarbeten m. m.

Till kartarbeten m. m. är å riksstaten för innevarande budgetår upptaget

ett anslag av 230,500 kronor. Anslaget skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5

juni 1936 disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med följande fördelning:
1.

Fältarbeten ....................................... kronor 150,000

2. Flygfotografering inom Göteborgs och Bohus län...... » 17,000

3. Utgivnings- och byråarbeten ........................ » 55,000

4. Ortnamnsgranskning ............................... » 3,000

5. Kostnader för upplåtelse av kartverkets längdbas på

Öland till jämförelsebas för de till baltisk-geodetiska

kommissionen anslutna länderna.................... » 500

6. Kurs för förberedande ritutbildning av topografiska fält
mätare

......................................... » 5.000

Summa kronor 230,500.

I sin förutnämnda statskrivelse har kartverkschefen framhållit, att under

förutsättning av oförändrad plan för arbetenas bedrivande erfordrades ingen

ändring i de beräknade anslagsposterna till fältarbeten, flygfotografering,

ortnamnsgranskning och rörande Ölandsbasen. Anslagsposten till kurs för

ritutbildning kunde utgå, då någon sådan kurs icke avsåges äga rum under

budgetåret 1937/1938. Anslagsposten till utgivnings- och byråarbeten kunde

med ledning av erfarenhet från senast tilländalupna budgetår nedsättas med

2.000 kronor. Å andra sidan bleve en ökning erforderlig, därest kartverket

från generalstaben skulle övertaga underhållet av generalstabens översiktskarta.

För sagda ändamål hade i generalstabens stat varit upptaget ett anslag

av 7,200 kronor, vilket jämte den av kartförsäljningen härflytande inkomsten,

beräknad till 1,800 kronor, åtginge för kartans årliga revidering.

I arméstaten för budgetåret 1937/1938 saknades ifrågavarande anslag. Delposten

till utgivnings- och byråarbeten borde därför för ändamålet höjas med

9.000 kronor, då kartverket icke finge disponera inkomsten av kartförsäljning.

Anslaget till kartarbeten m. m. borde sålunda totalt höjas med 2,000

kronor (9,000 — 2,000 — 5,000) till 232,500 kronor.

Utredningsmännen hava i sitt statförslag beräknat erforderligt anslag under

denna anslagsrubrik till 360,900 kronor samt härom anfört i huvudsak

följande.

Med hänsyn till att såväl triangulering av andra ordningen som avvägningen

måste bedrivas under full fältarbetstid av fem månader för att punktkoordinater

och avvägningsresultat skulle erhållas i tid för fotokartans

framställning, måste för geodetiska fältarbeten beräknat anslag höjas med

50.000 kronor. Då fältarbetsanslagen till övriga arbeten icke kunde minskas

utan en nedsättning i arbetsprodukten, vilken med omorganisationen

avsåges skola ökas, erfordrades en höjning av delposten till fältarbeten med

50,000 kronor till 200,000 kronor. I utredningsmännens betänkande förutsattes,

att efter Göteborgs och Bohus län skulle Gotlands län först ekonomiskt

kartläggas, enär flygfotografering där redan vore verkställd och materialet

borde utnyttjas, innan det bleve för mycket föråldrat. Under denna

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Departemenls
chefen.

förutsättning erfordrades ingen flygfotografering under budgetåret 1937/

1938. Förslag hade emellertid i betänkandet framlagts om utförande av

försök med panoramakamerafotografering. Med hänsyn till de möjligheter

till väsentliga kostnadsbesparingar denna metod beräknats kunna medföra

för kartläggningsarbetena, syntes önskvärt, att försöken snarast möjligt finge

genomföras inom ett lämpligt område, förslagsvis om 100 kvmil. Kostnaden

härför beräknades till 80,000 kronor. Anslaget till flygfotografering

borde därför upptagas till denna summa. Anslagsposten till utgivningsoch

byråarbeten, som av kartverkschefen upptagits till 62,000 kronor, syntes

böra minskas dels med 2,340 kronor, motsvarande nuvarande arvode till

den underofficer, vars arvode av utredningsmännen upptagits under avlöningsanslaget,

dels med de 3,300 kronor som utredningsmännen upptagit

under expensanslaget från att tidigare hava utgått från ifrågavarande anslagspost.

Anslagsposten kunde sålunda upptagas till 56,400 kronor. Då

anslagsposten till ortnamnsgranskning icke vore tillräcklig för den mera omfattande

utgivning av fotokartor och ekonomiska kartor, som numera ägde

rum, borde densamma höjas till 4,000 kronor. I övrigt förordades kartverkschefens

förslag. Utredningsmännen upptoge därjämte under denna

anslagsrubrik det anslag, som tidigare berörts och vore erforderligt för flyttningskostnader

och inventarieanskaffning vid kartverkets omorganisation,

med för nästkommande budgetår 20,000 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande över utredningsmännens statförslag i här

ifrågavarande del, såsom redan nämnts, förordat överflyttning till avlöningsanslaget

av den del av anslagsposten till utgivnings- och byråarbeten,

som avsåge arvoden och ersättningar till militär personal för tjänstgöring

vid kartverket. Beträffande den föreslagna anslagsposten å 20,000 kronor

till flyttningskostnader och inventarieanskaffning i samband med kartverkets

omorganisation ifrågasatte ämbetsverket endast, huruvida icke medel

för ändamålet borde beräknas under expensanslaget såsom en särskild anslagspost,

högst 20,000 kronor.

Såsom jag redan vid behandlingen av frågorna örn anslag till avlöningar

och till expenser framhållit, är det av vikt för genomförande av det avsedda

kartläggningsprogrammet, att de geodetiska arbetena snarast möjligt igångsättas

i full utsträckning. Jag tillstyrker därför utredningsmännens förslag

örn höjning av den beräknade delposten till fältarbeten med 50,000 kronor

till 200,000 kronor.

Likaledes har jag tidigare betonat önskvärdheten av att de avsedda försöken

med nya metoder för fotokartframställningen — såväl de av utredningsmännen

föreslagna försöken med panoramakamerafotografering som

de av kartverkschefen alternativt föreslagna försöken med multiplexapparat

— snarast finge prövas under övergångstiden till kartverkets slutliga utbyggnad.

Jag tillstyrker sålunda, att medel anvisas för nämnda försöksarbeten

med det av utredningsmännen föreslagna beloppet 80,000 kronor men förutsätter

därvid, att området för panoramakamerafotograferingen inskränkes

på sådant sätt, att försök med multiplexapparat i erforderlig utsträckning

kunna genomföras inom ramen av sistnämnda belopp.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

101

I enlighet med statskontorets därom framförda förslag har jag under avlöningsanslaget

å posten för avlöningar till icke-ordinarie personal beräknat

ett belopp av 28,200 kronor till arvoden och tilläggsersättningar till den vid

kartverket tjänstgörande militära personalen, i den mån dessa ersättningar

eljest skulle utgått från anslagsposten till utgivnings- och byråarbeten. Den

av utredningsmännen beräknade summan för sistnämnda anslagspost torde

sålunda böra minskas från 56,400 kronor till 28,200 kronor.

Såsom jag vid behandlingen av expensanslaget erinrat torde under här

ifrågavarande anslagstitel såsom särskild delpost böra beräknas det bidrag

till upprättande av en kartcentral i krigsarkivet för moderna topografiska

kartor, vilket utredningsmännen beräknat under anslaget till expenser och

publikationstryck. Jag tillstyrker i enlighet med utredningsmännens förslag

ett belopp för ändamålet för nästa budgetår av 4,300 kronor.

Beträffande den föreslagna anslagsposten å 20,000 kronor för under nästkommande

budgetår beräknad del av de kostnader å 30,000 kronor, som av

utredningsmännen i deras betänkande beräknats till inventarieanskaffning

och flyttningskostnader i samband med kartverkets omorganisation, kan såsom

statskontoret framhållit möjligen ifrågasättas, att anslagsposten borde

uppföras såsom särskild delpost under expensanslaget. En sådan överflyttning

under ett anslag av förslagsanslags natur torde emellertid omöjliggöra,

att posten i fråga finge på sätt utredningsmännen föreslagit tagas i anspråk

allt eftersom omorganisationen genomfördes. Den ännu svävande frågan om

ordnandet av kartverkets blivande lokaler, vilken fråga är föremål för utredning

av byggnadsstyrelsen, samt svårigheten att för närvarande beräkna

tidpunkten för de blivande lokalernas tillträdande synas mig likaledes

tala för att ifrågavarande anslagspost inrvmmes under ett anslag av

reservationsanslags natur, så att icke i ett följande budgetårs stat posten

till viss del ånyo måste upptagas. Med hänsyn till ändamålets engångsnatur

anser jag emellertid, att beloppet bör upptagas såsom ett reservationsanslag

under särskild rubrik. Jag tillstyrker därför, att under rubriken Inventarier

m. m. upptages ett reservationsanslag av 20,000 kronor för inventarieanskaffning

och flyttningskostnader vid kartverkets omorganisation.

Beträffande övriga anslagsposter har jag ingen erinran mot utredningsmännens

förslag.

Anslaget till kartarbeten m. m. för nästa budgetår torde sålunda böra beräknas

med ett i förhållande till utredningsmännens statförslag med (28,200

— 4,300 + 20,000 =) 43,900 kronor sänkt belopp och upptagas till (360,900

—- 43,900 —) 317,000 kronor, beräknat enligt följande fördelning:

1. Fältarbeten ...................................... kronor 200,000

2. Flygfotografering och försöksarbeten ................ » 80,000

3. Utgivnings- och byråarbeten ........................ » 28,200

4. Ortnamnsgranskning .............................. s 4,000

5. Kostnader för upplåtelse av kartverkets längdbas på

Öland till jämförelsebas för de till den baltisk-geodetiska

kommissionen anslutna länderna ............

500

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

6. Bidrag till kartcentral inom krigsarkivet för moderna topografiska

kartor................................. kronor 4,300

Summa kronor 317,000.

I förhållande till staten för innevarande budgetår skulle alltså anslaget höjas

med (317,000 230,500 =) 86,500 kronor, varjämte under den av mig

förordade nya rubriken Inventarier m. m. tillkommer ett engångsanslag av

20,000 kronor.

Under åberopande av vad jag förut i skilda hänseenden anfört, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att befattningen som överdirektör och chef

för rikets allmänna kartverk skall hänföras till befattningar,

vilka tillsättas genom förordnande på viss tid, och förenas

med arvode av 17,000 kronor;

dels för rikets allmänna kartverk fastställa följande

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör och chef, arvode enligt 5 § avlönings
reglementet

_

3 byråchefer .................................. B 30

1 byråchef och professor........................ B 30

2 observatörer ................................ B 26

5 förste statskartografer ........................ B 24

2 förste statstopografer.......................... B 24

1 förste statsgeodet ............................ B 24

14 statskartografer .............................. B 21

2 statstopografer .............................. B 21

9 statsgeodeter ................................ B 21

12 gr avor er .................................... B 15

1 flygfotograf ................................ B 15

1 kassör och registrator ........................ B 14

2 tekniska biträden ............................ B 11

3 förste ritare.................................. B 11

7 ritare ...................................... B 7

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

2 expeditionsvakter ............................ B 5

1 ritbiträde .................................. B 4

1 kontorsbiträde .............................. B 4;

dels godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1937/1938:

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 237. 103

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................... kronor 459,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit.............. » 3,050

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m............. kronor 94,000

b) Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis

.............. » 1,000 > 95,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. » 27,650

Summa kronor 584,900;

dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av kronor 584,900;

dels till Rikets allmänna kartverk: Expenser och publikationstrgck

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av kronor 123,900;

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av kronor

317,000;

dels ock till Rikets allmänna kartverk: Inventarier m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

kronor 20,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1Q4

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Bilaga.

Kommunområden

som enligt departementschefens förslag skola ingå i ekonomiska kartlägg
ningsområdet

utöver de i betänkandet 1936: 42 å kartbilaga 1 angivna.

Värmlands län: Holmedal, Töcksmark, Östervallskog, Glava, Sillerud,

Karlanda, Järnskog, Skillingmark, Svanskog, Långserud, Köla, Eda, Bogen,

Gunnarskog, Ny, Älgå, Mangskog, Sunne, Sunne köping, Gräsmark, Lysvik,

Norra Råda, Sunnemo, Filipstad, Rämen, Gåsborn, Nordmark, Färnebo,

Brattfors samt Gustaf Adolf, sammanlagt 76.5 kvmil.

Kopparbergs län: Söderbärke, Norrbärke, Ludvika, Grangärde samt Sundborn,

sammanlagt 19.6 kvmil.

Gävleborgs lån: Ockelbo, Järbo, Ovansjö, Storviks köping, Hofors, Torsåker,

Österfärnebo, Segersta, Hanebo, Bollnäs, Bollnäs köping, Björkhamre

köping, Alfta, Ovanåker, Arbrå, Undersvik, Järvsö, Ljusdal, Ljusdals köping,

Färila-Kårböle, Bjuråker, Norrbo samt Delsbo, sammanlagt 83.9 kvmil.

Västernorrlands län: Torp, Stöde, Sättna, Attmar, Indal, Indals-Liden,

Ljustorp, Viksjö, Styrnäs, Boteå, Överlännäs, Sånga, Torsåker, Dal, Multrå,

Sollefteå, Ed, Långsele, Graninge, Skorped, Sidensjö, Mo, Gideå, Trehörningsjö

samt Sollefteå stad, sammanlagt 79.6 kvmil.

Västerbottens lån: Vännäs och Vännäs köping samt delar av Degerfors

(40 %), Burträsk (50 %), Norsjö (50 °/o) och Jörn (60 %), sammanlagt

47.5 kvmil.

Norrbottens län: Överluleå, 13.3 kvmil.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 237.

105

Innehållsförteckning.

Sid.

1. Inledning........................................................ *

2. Kartverkets nuvarande organisation ................................ 6

3. Den nuvarande kartframställningen.................................. 1°

Den ekonomiska kartläggningen .................................. 10

Den topografiska kartläggningen.................................. H

Översiktskartorna .............................................. 13

4. Den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande.................. 13

a) Utredningsmännens betänkande och förslag................. 13

b) Avgivna yttranden rörande den fortsatta ekonomiska kartläggningen.. 21

Departementschefens förslag........................................ 32

Fotokartans framställning och rikstrianguleringen.................... 32

Den ekonomiska kartläggningens utförande och omfattning .......... 34

Kartornas skala................................................ 39

Beskrivning till ekonomiska kartan................................ 41

Kartläggningsperiodens längd...................................... 43

5. Kartornas revidering och ajourhållning .............................. 45

6. Frågan örn fotokartläggningens utförande i statens regi eller genom en
skilt

företag.................................................... 48

7. Kartverkskommissionens ombildande till en rådgivande styrelse för kart
verket

........................................................ 32

8. Kartverkets organisation ......................■“................... 33

a) Utredningsmännens förslag...................................... 34

b) Avgivna yttranden i organisationsfrågan.......................... 61

Departementschefens förslag........................................ 63

Kartverkets uppgifter och ställning i förhållande till försvarsväsendet.. 65

Byråindelning och personalorganisation ............................ 68

Frågan örn ändring av kartverkets namn.......................... 79

9. Med organisationen sammanhängande spörsmål ...................... 79

Kompetensfordringar för olika befattningar ........................ 79

Förslaget örn upprättande i krigsarkivet av en kartcentral för moderna,

utländska topografiska kartor.................................. 82

10. Kostnaderna för kartläggningsarbetenas genomförande enligt det förordade

förslaget ...................................................... 84

11. Anslagsfrågor .................................................... 87

Avlöningsanslag ................................................ 87

Anslag till expenser och publikationstryck.......................... 95

Anslag till kartarbeten m. m..................................... 99

Hemställan ...................................................... 102

Bilaga.

Kommunområden, som enligt departementschefens förslag skola ingå i ekonomiska

kartläggningsområdet utöver de i betänkandet 1936: 42 å kartbilaga 1

angivna............................................................ 104

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 237. 8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1937:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m. s. 1 i texten