Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och S §§ förordningen den 19 november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften

1937-03-05 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:244, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och S §§ förordningen den 19 november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 244.

1

Nr 244.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 och S §§ förordningen

den 19 november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften;

given Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 8 §§ förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19.''I7

I sami.

Nr 244.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma]:ts proposition nr 244.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 och 8 §§ förordningen den

19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 3 och 8 §§ förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angi

ves:

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas om

inteckningskontroll%tämpel, denna tariff:

Bevis — — — — — — — — — — — _

» angående anteckning om innehav---sådan

handling, tecknat å företedd handling ..........

• av lagsökningsdomare jämlikt 27 § lagsökningslagen

........................................

» annat, av underdomstol eller därstädes anställd

tjänsteman, — — — — — — — — —

— — — genom icke laga kraft ägande utslag

..........................................

> angående godkännande av nytt släktnamn......

> av chefen för justitiedepartementet — — —

— — — tjänstepensionsreglementet för arbetare

..........................................

> varom förmäles i 8 § 2 mom. och 9 § allmänna

familjepensionsreglementet......................

» varom förmäles i 9 § 2 mom. och 10 § familjepensionsreglementet

för arbetare ................

> varom förmäles i 25 § — — — — — —

Resolution — — — — — — — __ — —

» kommunikations-: av lagsökningsdomare....

» kommunikations-: annan ..................

dock skall stämpel— — — — — — —

— — — — tecknad å företedd handling

» med rubrik; lika med Utslag under rubrik.

Se för övrigt 6 §.

1

Avd.

Kr.

ö.

2

Avd.

Kr.

3

Avd.

Kr.

ö.

fritt -

4

Avd.

Kr.

ö.

5

Avd.

Kr.

• fritt -

------20

• fritt -

I

fritt -

— fritt -

1 26

fri

1 25

fri

20

4

40

1 Senaste lydelse av dessa paragrafer se 1928:317 (där förordningen i dess helhet är återgiven)

samt 1929:143 och 259, 1930:243, 1931:169, 1932:285, 1933:378, 1934:327, 1935:310 och

1936:330.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Utslag under rubrik:

som utgives till part, vilken, utan särskild begäran,

författningsenligt är skyldig att lösa detsamma:

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö

första arket ....................................

4

—

4

—

6

—

20

—

40

—

andra arket ....................................

3

-

3

—

4

—

4

—

10

—

varje av de övriga ..............................

som på begäran utgives till part, vilken eljest icke

författningsenligt är skyldig att lösa detsamma:

3

25

3

25

4

4

10

första arket ....................................

2

—

2

—

2

—

2

—

2

—

andra arket ....................................

2

—

2

—

2

—

2

—

2

—

varje av de övriga ..............................

som eljest utgives; lika med Avskrift.

2

50

2

50

2

50

2

2

8 §.

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig

myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Skuldebrev skall, då---- — i järnväg.

Då inteckning--— å skuldebrevet.

Skuldebrev skall ock---skall gälla.

Inteckningskontrollstämpel skall jämväl åsättas skuldebrev, som till rätten

ingives för att i enlighet med bestämmelserna i 21 eller 34 § av förordningen

den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom eller 10 § av lagen den

14 juni 1907 om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt sättas i stället för

äldre inteckningshandling, så ock skuldebrev, som enligt 9 § av lagen den 8

april 1927 om dödande av förkommen handling utfärdats i stället för dödad

inteckningshandling och förses med bevis om inteckningsrätt.

Se för övrigt 17 och 18 §§.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937; dock skall vad som stadgas

i 3 § örn bevis av lagsökningsdomare, kommunikationsresolution samt

utslag under rubrik gälla först från och med den 1 januari 1938.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 244.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hullet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för .justitiedepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn ändring i vissa

delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

samt anför därvid följande:

1. Expeditioner i lagsöknings- och handräckningsmål.

Genom proposition (nr 156) har Kungl. Maj:t för innevarande års riksdag

framlagt förslag till lag örn lagsökning och om handräckning för fordran

(lagsökningslag). Detta förslag torde, därest det vinner riksdagens bifall,

böra medföra ändring i vissa delar av förordningen angående stämpelavgiften.

Enligt lagförslaget skola lagsöknings- och handräckningsmål, vilka nu

handläggas av överexekutor — d. v. s. länsstyrelse, Överståthållarämbetet, magistrat

eller magistratsledamot — överflyttas till särskild lagsökningsdomare.

Lagsökningsdomare skall vara i domsaga å landet häradshövdingen eller den,

som är därtill särskilt förordnad, och i stad med rådhusrätt en av rättens lagfarna

befattningshavare. På grund av stadgandet i 2 § stämpelförordningen

blir i fråga örn stämpel till expeditionerna lagsökningsdomare å landet hänförlig

till andra avdelningen i 1 § samma förordning och lagsökningsdomare

i stad till första avdelningen.

Enligt gällande tariff är kommunikationsresolution i första och andra avdelningarna

stämpelfri under det att för sådan expedition i tredje avdelningen,

till vilken avdelning länsstyrelse och Överståthållarämbetet hänföras,

stämpel utgår med 2 kronor. Därest ingen ändring vidtoges i stämpelförordningen,

skulle alltså kommunikationsresolutionerna i de lagsöknings- oell

handräckningsmål, som enligt gällande ordning tillhöra sistnämnda myndigheters

prövning, efter överflyttningen bliva stämpelfria. Skäl till stämpel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 244.

frihet för dylika resolutioner torde icke föreligga vare sig resolutionerna utfärdas

av lagsökningsdomare i stad eller av lagsökningsdomare på landet,

och föreskrift bör därför meddelas om en särskild stämpelavgift å dem i

såväl första som andra avdelningen. Med hänsyn till att i dessa avdelningar

utgår lösen med 75 öre synes — för att sökandens kostnad icke skall överstiga

det nu i tredje avdelningen gällande stämpelbeloppet 2 kronor stämpelavgiften

böra begränsas till 1 krona 25 öre. Genom denna ändring i stämpelförordningen

uppkommer visserligen kostnadsökning för sökande i stad

där magistraten eller ledamot därav är överexekutor oell för närval ande

handlägger ifrågavarande mål. Fördyringen utjämnas dock i de fall då, i

anledning av att i lagsökningsmål fordran finnes tvistig eller att i handräck - ningsmål jäv göres, målet av lagsökningsdomaren hänskjutes till rätten. Dylikt

hänskjutande skall, enligt vad under utredningsarbetet förutsatts, icke

vara förenat med några kostnader för sökanden. Enligt nu gällande ordning

är sökanden i motsvarande fall nödsakad att uttaga oell låta delgiva gäldenären

stämning i målet. I överensstämmelse med vad sålunda anförts, föreslår

jag att i stämpelförordningen upptages kommunikationsresolution av

lagsökningsdomare, med stämpelsatsen 1 krona 25 öre i första och andra

avdelningarna.

Enligt det expeditionssätt som nu tillämpas i lagsökningsmål skrives utslag,

varigenom överexekutor ålägger gäldenär en betalningsskyldighet, nied

rubrik. Under utredningen rörande ifrågavarande lagförslag har man utgått

ifrån att detta expeditionssätt skulle bibehållas. Med anledning härav

föreslår jag, att i stämpelförordningen under rubriken utslag under rubrik

i andra avdelningen, i vilken för närvarande dylika expeditioner icke förekomma,

upptagas samma stämpelavgifter som nu finnas i första avdelningen,

nämligen för utslag som utgives till part, vilken, utan särskild begäran, författningsenligt

är skyldig att lösa detsamma: första arket 4 kronor, andra arket

3 kronor och varje av de övriga 3 kronor 25 öre samt för utslag som på

begäran utgives till part, vilken eljest icke författningsenligt är skyldig att

lösa detsamma: första arket 2 kronor, andra arket 2 kronor och varje av de

övriga 2 kronor 50 öre.

Å bevis, som enligt nu gällande ordning utfärdas av överexekutor att jäv

ej gjorts i handräckningsmål, utgår i såväl första som tredje avdelningen

stämpelavgift med 1 krona. Denna avgift synes böra bibehållas jämväl

sedan utfärdandet av dylikt bevis skall ankomma på lagsökningsdomare.

I stämpelförordningen finnes emellertid upptagen rubriken ''bevis,

annat, av underdomstol eller därstädes anställd tjänsteman, tecknat a företedd

handling’, vilken anger stämpelfrihet i samtliga avdelningar. Denna

rubrik skulle, därest ingenting annat sägs, bliva tillämplig på lagsökningsdomare

såväl i magistratsstad som å landet. T anledning härav torde i stämpelförordningen

böra upptagas bevis av lagsökningsdomare jämlikt 27 §

lagsökningslagen med stämpelsatsen 1 krona i första och andra avdelningarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

2. Bevis angående godkännande av nytt släktnamn.

Kungl. Maj:ts beslut i ärenden angående antagande av nya släktnamn

expedieras för närvarande i form av resolutioner. I syfte att förenkla det

nuvarande, med hänsyn till ärendenas stora antal tyngande expeditionssättet

avses att ersätta resolutionerna med bevis undertecknade på samma sätt

som departementsskrivelser. En dylik omläggning förutsätter — för att de

stämpelavgifter som utgå i dessa ärenden skola bibehållas — sådan ändring

i stämpelförordningen, att samma stämpelavgifter som nu påföras resolutionerna

komma att utgå för de motsvarande bevisen. För ernående härav

föreslås, att ur den i 3 § stämpelförordningen intagna tariffen må utgå rubriken

resolution med rubrik angående godkännande av nytt släktnamn och i

stället i tariffen införas en ny rubrik bevis angående godkännande av ngtt

släktnamn med en avgift i femte avdelningen av 20 kronor.

3. Stämpelfrihet för bevis örn familjepension m. m.

Kungl. Majit har den 16 oktober 1936 utfärdat reglemente (nr 542) angående

familjepension för efterlevande till befattningshavare i statens tjänst

(allmänna familjepensionsreglementet) ävensom reglemente (nr 543) angående

familjepension för efterlevande till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglementet

för arbetare). Enligt 8 § 2 mom. i det förstnämnda samt

9 § 2 mom. i det senare reglementet skola, då familjepension beviljas, de pensionsberättigade

erhålla skriftligt bevis därom. Tillika skall befattningshavare

eller arbetare, som äger rätt till familjepension för sina efterlevande,

vid avgång ur tjänst eller anställnings upphörande erhålla skriftligt bevis

om berörda rätt. Bestämmelser härom återfinnas i 9 § av det förstnämnda

samt i 10 § av det sistnämda reglementet.

Ifrågavarande bevis böra uppenbarligen — i likhet med vad som gäller

angående pensionsbrev ävensom bevis om pensionsrätt med mera enligt civila

och militära tjänstepensionsreglementena samt tjänstepensionsreglementet

för arbetare — vara fria från stämpel; och torde detta böra uttryckligen

angivas i 3 § stämpelförordningen. Motsvarande tillägg bör ske jämväl i expeditionslösenförordningen.

Till frågan härom torde jag emellertid senare

få återkomma.

4. Åsättande av inteckningskontrollstämpel i visst fall.

Enligt 8 § stämpelförordningen skall, då inteckning för fordran beviljas,

å skuldebrevet anbringas — förutom den beläggningsstämpel varmed detsamma

enligt nämnda paragraf må böra förses — en särskild kontrollstämpel

å bestämd valör av 25 öre, s, k. inteckningskontrollstämpel. Även i sådana

s. 7 Kontrollera mot PDF

.Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

7

fall, då enligt 17 § stämpelförordningen frihet från beläggningsstämpel äger

rum, skall å skuldebrevet anbringas inteckningskontrollstämpel.

Skuldebrev skall vidare, enligt 8 § stämpelförordningen, varje gång detsamma

för inteckningsåtgärd eller anteckning örn innehav av handlingen ingnes

till inteckningsdomstolen eller, där sådant enligt lag må ske, för ändamålet

uppvisas vid annan underrätt, förses med inteckningskontrollstämpel,

dock icke i fall där inteckning på grund av skuldebrevet ej längre skall gälla.

1 samma paragraf stadgas slutligen, att skuldebrev, som till rätten ingives

för att i enlighet med bestämmelserna i 21 eller 34 § förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom eller 10 § lagen den 14 juni 1907

örn inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt sättas i stället för äldre inteckningshandling,

jämväl skall förses med inteckningskontrollstämpel.

Enligt numera gällande bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden

skola sådana ärenden upptagas och behandlas av inskrivningsdomaren

i rättens ställe, och skall vad i lag eller författning finnes stadgat i

avseende å rätten eller domaren därefter lämpas.

Bestämmelserna om inteckningskontrollstämpel hava tillkommit genom en

den 14 juni 1928 utfärdad förordning örn ändring i vissa delar av förordningen

angående stämpelavgiften. Syftet med anordningen, att intecknat

skuldebrev skall förses med en särskild kontrollstämpel, är att förhindra inteckningsförfalskningar.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för de gällande bestämmelserna

i ämnet hava dessa erhållit sådan avfattning, att anbrigande av inteckningskontrollstämpel

å skuldebrev, som till rätten (inskrivningsdomaren)

ingives för att sättas i stället för äldre inteckningshandling, föreskrivits allenast

för fall, som omförmälas i 21 och 34 §§ inteckningsförordningen samt

10 § lagen om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt.

I skrivelse den 16 december 1936 har riksdagens justitieombudsman, till

den åtgärd Kungl. Majit kunde finna framställningen föranleda, riktat uppmärksamheten

på ytterligare ett fall, då skuldebrev syntes böra förses med

inteckningskontrollstämpel, samt därvid anfört följande:

Enligt lagen den 8 april 1927 örn dödande av förkommen handling kan

jämväl inteckningshandling dödas, örn det kan antagas att handlingen förstörts

eller eljest förkommit. Sedan handling genom beslut av rätten blivit

dödad, är enligt 9 § i lagen den, som är förpliktad att fullgöra vad i handlingen

blivit utfäst eller vars egendom på grund av inteckning eller eljest

häftar för utfästelsen, pliktig att utfärda ny handling, som mot den dödade

svarar. Var handlingen intecknad, heter det vidare i samma lagrum, har

rättens ordförande att på begäran förse den nya handlingen med bevis att

den medför den inteckningsrätt, som tillkommit den dödade handlingen.

Därest handling, om vars dödande gjorts ansökning, är intecknad i fast egendom,

tomträtt eller vattenfallsrätt eller i fartyg, åligger det enligt 10 § rätten

att föranstalta örn att anteckning örn ansökningen och örn rättens slutliga

utslag i ärendet så snart ske kan göres i vederbörande fastighets- eller inteckningsbok.

Den påskrift, som enligt 9 § i 1927 års lag skall av rättens ordförande göras

ä nytt skuldebrev, torde icke kunna anses som en inteckningsåtgärd. Vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 244.

Departements

chefen.

sådant förhållande lärer ej med gällande bestämmelser örn inteckningskontiollstämpel

föreligga någon skyldighet för rättens ordförande att ombestyra, .

att sådan stämpel anbringas å skuldebrev, som förses med påskrift av nämnda

slag.

Tydligt är emellertid, att samma skäl, som föranlett bestämmelserna öm

inteckningskontrollstämpels anbringande å skuldebrev vid intecknings beviljande,

kunna åberopas jämväl i fråga om skuldebrev, som enligt 1927 års

lag förses med bevis att det medför den inteckningsrätt, som tillkommit den

dödade handlingen.

Redan nu torde vid somliga domstolar förfaras på det sätt, att rättens ordförande

vid verkställandet av den berörda påskriften föranstaltar om anbringande

av inteckningskontrollstämpel å det nya skuldebrevet. Saknaden

av uttrycklig bestämmelse därom torde emellertid hava till följd, att i enstaka

fall skuldebrev medförande inteckningsrätt utlämnas utan att vara försett med

kontrollstämpel. Detta förhållande synes mig väl motivera en sådan ändring

av bestämmelserna i stämpelförordningen, att— i överensstämmelse nied vad

som redan stadgats beträffande skuldebrev, som enligt 21 eller 34 § inteckningsförordningen

eller 10 § lagen om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt

sättes i stället för äldre inteckningshandling — uttrycklig föreskrift meddelas

om åsättande av inteckningskontrollstämpel jämväl å skuldebrev, som

enligt lagen om dödande av förkommen handling sättes i stället för dödad

inteckningshandling och förses med bevis om inteckningsrätt.

Då syftet med anbringande av en särskild kontrollstämpel å intecknade

skuldebrev är att förhindra inteckningsförfalskningar, bör dylik stämpel uppenbarligen

åsättas jämväl skuldebrev, som enligt lagen om dödande av förkommen

handling utfärdats i stället för dödad inteckningshandling och förses

med bevis om inteckningsrätt. I likhet med justitieombudsmannen anser jag

uttrycklig föreskrift härom böra intagas i stämpelförordningen.

Föredragande departementschefen hemställer därefter, att ett inom finansdepaidementet

upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och

8 §§ förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Sundén.

37759L. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 8 §§ förordningen den 19 november 1914 s. 1 i texten
  2. BevU 1937:32 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 8 §§ förordningen den 19 november 191A s. 13 i texten