Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och S §§ förordningen den 19 november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften
1937-03-05 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1937:244, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och S §§ förordningen den 19 november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition, nr 244.
1
Nr 244.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 och S §§ förordningen
den 19 november 19U (nr 383) angående stämpelavgiften;
given Stockholms slott den 5 mars 1937.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 8 §§ förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 19.''I7
I sami.
Nr 244.
1
2
Kungl. Ma]:ts proposition nr 244.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 och 8 §§ förordningen den
19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 3 och 8 §§ förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angi
ves:
3 §•
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas om
inteckningskontroll%tämpel, denna tariff:
Bevis — — — — — — — — — — — _
» angående anteckning om innehav---sådan
handling, tecknat å företedd handling ..........
• av lagsökningsdomare jämlikt 27 § lagsökningslagen
........................................
» annat, av underdomstol eller därstädes anställd
tjänsteman, — — — — — — — — —
— — — genom icke laga kraft ägande utslag
..........................................
> angående godkännande av nytt släktnamn......
> av chefen för justitiedepartementet — — —
— — — tjänstepensionsreglementet för arbetare
..........................................
> varom förmäles i 8 § 2 mom. och 9 § allmänna
familjepensionsreglementet......................
» varom förmäles i 9 § 2 mom. och 10 § familjepensionsreglementet
för arbetare ................
> varom förmäles i 25 § — — — — — —
Resolution — — — — — — — __ — —
» kommunikations-: av lagsökningsdomare....
» kommunikations-: annan ..................
dock skall stämpel— — — — — — —
— — — — tecknad å företedd handling
» med rubrik; lika med Utslag under rubrik.
Se för övrigt 6 §.
1
Avd.
Kr.
ö.
2
Avd.
Kr.
3
Avd.
Kr.
ö.
fritt -
4
Avd.
Kr.
ö.
5
Avd.
Kr.
• fritt -
------20
• fritt -
I
fritt -
— fritt -
1 26
fri
1 25
fri
20
4
40
1 Senaste lydelse av dessa paragrafer se 1928:317 (där förordningen i dess helhet är återgiven)
samt 1929:143 och 259, 1930:243, 1931:169, 1932:285, 1933:378, 1934:327, 1935:310 och
1936:330.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 244.
1
2
3
4
5
Avd.
Avd.
Avd.
Avd.
Avd.
Utslag under rubrik:
som utgives till part, vilken, utan särskild begäran,
författningsenligt är skyldig att lösa detsamma:
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö
första arket ....................................
4
—
4
—
6
—
20
—
40
—
andra arket ....................................
3
-
3
—
4
—
4
—
10
—
varje av de övriga ..............................
som på begäran utgives till part, vilken eljest icke
författningsenligt är skyldig att lösa detsamma:
3
25
3
25
4
4
10
första arket ....................................
2
—
2
—
2
—
2
—
2
—
andra arket ....................................
2
—
2
—
2
—
2
—
2
—
varje av de övriga ..............................
som eljest utgives; lika med Avskrift.
2
50
2
50
2
50
2
2
8 §.
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig
myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Skuldebrev skall, då---- — i järnväg.
Då inteckning--— å skuldebrevet.
Skuldebrev skall ock---skall gälla.
Inteckningskontrollstämpel skall jämväl åsättas skuldebrev, som till rätten
ingives för att i enlighet med bestämmelserna i 21 eller 34 § av förordningen
den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom eller 10 § av lagen den
14 juni 1907 om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt sättas i stället för
äldre inteckningshandling, så ock skuldebrev, som enligt 9 § av lagen den 8
april 1927 om dödande av förkommen handling utfärdats i stället för dödad
inteckningshandling och förses med bevis om inteckningsrätt.
Se för övrigt 17 och 18 §§.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937; dock skall vad som stadgas
i 3 § örn bevis av lagsökningsdomare, kommunikationsresolution samt
utslag under rubrik gälla först från och med den 1 januari 1938.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 244.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hullet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 5 mars 1937.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för .justitiedepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn ändring i vissa
delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
samt anför därvid följande:
1. Expeditioner i lagsöknings- och handräckningsmål.
Genom proposition (nr 156) har Kungl. Maj:t för innevarande års riksdag
framlagt förslag till lag örn lagsökning och om handräckning för fordran
(lagsökningslag). Detta förslag torde, därest det vinner riksdagens bifall,
böra medföra ändring i vissa delar av förordningen angående stämpelavgiften.
Enligt lagförslaget skola lagsöknings- och handräckningsmål, vilka nu
handläggas av överexekutor — d. v. s. länsstyrelse, Överståthållarämbetet, magistrat
eller magistratsledamot — överflyttas till särskild lagsökningsdomare.
Lagsökningsdomare skall vara i domsaga å landet häradshövdingen eller den,
som är därtill särskilt förordnad, och i stad med rådhusrätt en av rättens lagfarna
befattningshavare. På grund av stadgandet i 2 § stämpelförordningen
blir i fråga örn stämpel till expeditionerna lagsökningsdomare å landet hänförlig
till andra avdelningen i 1 § samma förordning och lagsökningsdomare
i stad till första avdelningen.
Enligt gällande tariff är kommunikationsresolution i första och andra avdelningarna
stämpelfri under det att för sådan expedition i tredje avdelningen,
till vilken avdelning länsstyrelse och Överståthållarämbetet hänföras,
stämpel utgår med 2 kronor. Därest ingen ändring vidtoges i stämpelförordningen,
skulle alltså kommunikationsresolutionerna i de lagsöknings- oell
handräckningsmål, som enligt gällande ordning tillhöra sistnämnda myndigheters
prövning, efter överflyttningen bliva stämpelfria. Skäl till stämpel
-
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 244.
frihet för dylika resolutioner torde icke föreligga vare sig resolutionerna utfärdas
av lagsökningsdomare i stad eller av lagsökningsdomare på landet,
och föreskrift bör därför meddelas om en särskild stämpelavgift å dem i
såväl första som andra avdelningen. Med hänsyn till att i dessa avdelningar
utgår lösen med 75 öre synes — för att sökandens kostnad icke skall överstiga
det nu i tredje avdelningen gällande stämpelbeloppet 2 kronor stämpelavgiften
böra begränsas till 1 krona 25 öre. Genom denna ändring i stämpelförordningen
uppkommer visserligen kostnadsökning för sökande i stad
där magistraten eller ledamot därav är överexekutor oell för närval ande
handlägger ifrågavarande mål. Fördyringen utjämnas dock i de fall då, i
anledning av att i lagsökningsmål fordran finnes tvistig eller att i handräck - ningsmål jäv göres, målet av lagsökningsdomaren hänskjutes till rätten. Dylikt
hänskjutande skall, enligt vad under utredningsarbetet förutsatts, icke
vara förenat med några kostnader för sökanden. Enligt nu gällande ordning
är sökanden i motsvarande fall nödsakad att uttaga oell låta delgiva gäldenären
stämning i målet. I överensstämmelse med vad sålunda anförts, föreslår
jag att i stämpelförordningen upptages kommunikationsresolution av
lagsökningsdomare, med stämpelsatsen 1 krona 25 öre i första och andra
avdelningarna.
Enligt det expeditionssätt som nu tillämpas i lagsökningsmål skrives utslag,
varigenom överexekutor ålägger gäldenär en betalningsskyldighet, nied
rubrik. Under utredningen rörande ifrågavarande lagförslag har man utgått
ifrån att detta expeditionssätt skulle bibehållas. Med anledning härav
föreslår jag, att i stämpelförordningen under rubriken utslag under rubrik
i andra avdelningen, i vilken för närvarande dylika expeditioner icke förekomma,
upptagas samma stämpelavgifter som nu finnas i första avdelningen,
nämligen för utslag som utgives till part, vilken, utan särskild begäran, författningsenligt
är skyldig att lösa detsamma: första arket 4 kronor, andra arket
3 kronor och varje av de övriga 3 kronor 25 öre samt för utslag som på
begäran utgives till part, vilken eljest icke författningsenligt är skyldig att
lösa detsamma: första arket 2 kronor, andra arket 2 kronor och varje av de
övriga 2 kronor 50 öre.
Å bevis, som enligt nu gällande ordning utfärdas av överexekutor att jäv
ej gjorts i handräckningsmål, utgår i såväl första som tredje avdelningen
stämpelavgift med 1 krona. Denna avgift synes böra bibehållas jämväl
sedan utfärdandet av dylikt bevis skall ankomma på lagsökningsdomare.
I stämpelförordningen finnes emellertid upptagen rubriken ''bevis,
annat, av underdomstol eller därstädes anställd tjänsteman, tecknat a företedd
handling’, vilken anger stämpelfrihet i samtliga avdelningar. Denna
rubrik skulle, därest ingenting annat sägs, bliva tillämplig på lagsökningsdomare
såväl i magistratsstad som å landet. T anledning härav torde i stämpelförordningen
böra upptagas bevis av lagsökningsdomare jämlikt 27 §
lagsökningslagen med stämpelsatsen 1 krona i första och andra avdelningarna.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 244.
2. Bevis angående godkännande av nytt släktnamn.
Kungl. Maj:ts beslut i ärenden angående antagande av nya släktnamn
expedieras för närvarande i form av resolutioner. I syfte att förenkla det
nuvarande, med hänsyn till ärendenas stora antal tyngande expeditionssättet
avses att ersätta resolutionerna med bevis undertecknade på samma sätt
som departementsskrivelser. En dylik omläggning förutsätter — för att de
stämpelavgifter som utgå i dessa ärenden skola bibehållas — sådan ändring
i stämpelförordningen, att samma stämpelavgifter som nu påföras resolutionerna
komma att utgå för de motsvarande bevisen. För ernående härav
föreslås, att ur den i 3 § stämpelförordningen intagna tariffen må utgå rubriken
resolution med rubrik angående godkännande av nytt släktnamn och i
stället i tariffen införas en ny rubrik bevis angående godkännande av ngtt
släktnamn med en avgift i femte avdelningen av 20 kronor.
3. Stämpelfrihet för bevis örn familjepension m. m.
Kungl. Majit har den 16 oktober 1936 utfärdat reglemente (nr 542) angående
familjepension för efterlevande till befattningshavare i statens tjänst
(allmänna familjepensionsreglementet) ävensom reglemente (nr 543) angående
familjepension för efterlevande till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglementet
för arbetare). Enligt 8 § 2 mom. i det förstnämnda samt
9 § 2 mom. i det senare reglementet skola, då familjepension beviljas, de pensionsberättigade
erhålla skriftligt bevis därom. Tillika skall befattningshavare
eller arbetare, som äger rätt till familjepension för sina efterlevande,
vid avgång ur tjänst eller anställnings upphörande erhålla skriftligt bevis
om berörda rätt. Bestämmelser härom återfinnas i 9 § av det förstnämnda
samt i 10 § av det sistnämda reglementet.
Ifrågavarande bevis böra uppenbarligen — i likhet med vad som gäller
angående pensionsbrev ävensom bevis om pensionsrätt med mera enligt civila
och militära tjänstepensionsreglementena samt tjänstepensionsreglementet
för arbetare — vara fria från stämpel; och torde detta böra uttryckligen
angivas i 3 § stämpelförordningen. Motsvarande tillägg bör ske jämväl i expeditionslösenförordningen.
Till frågan härom torde jag emellertid senare
få återkomma.
4. Åsättande av inteckningskontrollstämpel i visst fall.
Enligt 8 § stämpelförordningen skall, då inteckning för fordran beviljas,
å skuldebrevet anbringas — förutom den beläggningsstämpel varmed detsamma
enligt nämnda paragraf må böra förses — en särskild kontrollstämpel
å bestämd valör av 25 öre, s, k. inteckningskontrollstämpel. Även i sådana
.Kungl. Maj:ts proposition nr 244-
7
fall, då enligt 17 § stämpelförordningen frihet från beläggningsstämpel äger
rum, skall å skuldebrevet anbringas inteckningskontrollstämpel.
Skuldebrev skall vidare, enligt 8 § stämpelförordningen, varje gång detsamma
för inteckningsåtgärd eller anteckning örn innehav av handlingen ingnes
till inteckningsdomstolen eller, där sådant enligt lag må ske, för ändamålet
uppvisas vid annan underrätt, förses med inteckningskontrollstämpel,
dock icke i fall där inteckning på grund av skuldebrevet ej längre skall gälla.
1 samma paragraf stadgas slutligen, att skuldebrev, som till rätten ingives
för att i enlighet med bestämmelserna i 21 eller 34 § förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom eller 10 § lagen den 14 juni 1907
örn inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt sättas i stället för äldre inteckningshandling,
jämväl skall förses med inteckningskontrollstämpel.
Enligt numera gällande bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden
skola sådana ärenden upptagas och behandlas av inskrivningsdomaren
i rättens ställe, och skall vad i lag eller författning finnes stadgat i
avseende å rätten eller domaren därefter lämpas.
Bestämmelserna om inteckningskontrollstämpel hava tillkommit genom en
den 14 juni 1928 utfärdad förordning örn ändring i vissa delar av förordningen
angående stämpelavgiften. Syftet med anordningen, att intecknat
skuldebrev skall förses med en särskild kontrollstämpel, är att förhindra inteckningsförfalskningar.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för de gällande bestämmelserna
i ämnet hava dessa erhållit sådan avfattning, att anbrigande av inteckningskontrollstämpel
å skuldebrev, som till rätten (inskrivningsdomaren)
ingives för att sättas i stället för äldre inteckningshandling, föreskrivits allenast
för fall, som omförmälas i 21 och 34 §§ inteckningsförordningen samt
10 § lagen om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt.
I skrivelse den 16 december 1936 har riksdagens justitieombudsman, till
den åtgärd Kungl. Majit kunde finna framställningen föranleda, riktat uppmärksamheten
på ytterligare ett fall, då skuldebrev syntes böra förses med
inteckningskontrollstämpel, samt därvid anfört följande:
Enligt lagen den 8 april 1927 örn dödande av förkommen handling kan
jämväl inteckningshandling dödas, örn det kan antagas att handlingen förstörts
eller eljest förkommit. Sedan handling genom beslut av rätten blivit
dödad, är enligt 9 § i lagen den, som är förpliktad att fullgöra vad i handlingen
blivit utfäst eller vars egendom på grund av inteckning eller eljest
häftar för utfästelsen, pliktig att utfärda ny handling, som mot den dödade
svarar. Var handlingen intecknad, heter det vidare i samma lagrum, har
rättens ordförande att på begäran förse den nya handlingen med bevis att
den medför den inteckningsrätt, som tillkommit den dödade handlingen.
Därest handling, om vars dödande gjorts ansökning, är intecknad i fast egendom,
tomträtt eller vattenfallsrätt eller i fartyg, åligger det enligt 10 § rätten
att föranstalta örn att anteckning örn ansökningen och örn rättens slutliga
utslag i ärendet så snart ske kan göres i vederbörande fastighets- eller inteckningsbok.
Den påskrift, som enligt 9 § i 1927 års lag skall av rättens ordförande göras
ä nytt skuldebrev, torde icke kunna anses som en inteckningsåtgärd. Vid
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 244.
Departements
chefen.
sådant förhållande lärer ej med gällande bestämmelser örn inteckningskontiollstämpel
föreligga någon skyldighet för rättens ordförande att ombestyra, .
att sådan stämpel anbringas å skuldebrev, som förses med påskrift av nämnda
slag.
Tydligt är emellertid, att samma skäl, som föranlett bestämmelserna öm
inteckningskontrollstämpels anbringande å skuldebrev vid intecknings beviljande,
kunna åberopas jämväl i fråga om skuldebrev, som enligt 1927 års
lag förses med bevis att det medför den inteckningsrätt, som tillkommit den
dödade handlingen.
Redan nu torde vid somliga domstolar förfaras på det sätt, att rättens ordförande
vid verkställandet av den berörda påskriften föranstaltar om anbringande
av inteckningskontrollstämpel å det nya skuldebrevet. Saknaden
av uttrycklig bestämmelse därom torde emellertid hava till följd, att i enstaka
fall skuldebrev medförande inteckningsrätt utlämnas utan att vara försett med
kontrollstämpel. Detta förhållande synes mig väl motivera en sådan ändring
av bestämmelserna i stämpelförordningen, att— i överensstämmelse nied vad
som redan stadgats beträffande skuldebrev, som enligt 21 eller 34 § inteckningsförordningen
eller 10 § lagen om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt
sättes i stället för äldre inteckningshandling — uttrycklig föreskrift meddelas
om åsättande av inteckningskontrollstämpel jämväl å skuldebrev, som
enligt lagen om dödande av förkommen handling sättes i stället för dödad
inteckningshandling och förses med bevis om inteckningsrätt.
Då syftet med anbringande av en särskild kontrollstämpel å intecknade
skuldebrev är att förhindra inteckningsförfalskningar, bör dylik stämpel uppenbarligen
åsättas jämväl skuldebrev, som enligt lagen om dödande av förkommen
handling utfärdats i stället för dödad inteckningshandling och förses
med bevis om inteckningsrätt. I likhet med justitieombudsmannen anser jag
uttrycklig föreskrift härom böra intagas i stämpelförordningen.
Föredragande departementschefen hemställer därefter, att ett inom finansdepaidementet
upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och
8 §§ förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ragnar Sundén.
37759L. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1937:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 8 §§ förordningen den 19 november 1914 s. 1 i texten
- BevU 1937:32 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 8 §§ förordningen den 19 november 191A s. 13 i texten