Sök i Ratio Lex

Angående överenskommelser med arméns och marinens familjepensionskassor samt tullstatens enskilda pensionsinråttning örn övertagande av dessa pensionsanstalters rörelse

156 sidor, varav 143 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 143 av 156 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:248, Angående överenskommelser med arméns och marinens familjepensionskassor samt tullstatens enskilda pensionsinråttning örn övertagande av dessa pensionsanstalters rörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

1

Nr 248.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överenskommelser

med arméns och marinens familjepensionskassor

samt tullstatens enskilda pensionsinråttning

örn övertagande av dessa pensionsanstalters rörelse;

given Stockholms slott den 26 februari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 26 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför

departementschefen, statsrådet Wigforss:

Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542) är

avsett att äga tillämpning å alla befattningshavare, för vilka civila eller militära

tjänstepensionsreglementet gäller. Enligt särskild bestämmelse i reglementet

skola emellertid genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen eller

av Kungl. Majit efter riksdagens bemyndigande bestämmas tidpunkten för

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

reglementets ikraftträdande för olika förvaltningsområden och fastställas de

avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade beträffande

befattningshavare, vilka före ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt

på grund av sin statstjänst, samt beträffande de fall, då avgång från

befattningen skett före ikraftträdandet.

Beiörda bestämmelse ansluter sig till 1934 års familjepensionsutrednings

förslag, alt reglementet skulle vinna tillämpning successivt för de skilda förvaltningsområdena,

allteftersom uppgörelse träffades om statens övertagande

av den kassa, som nu ombesörjde de vid respektive förvaltningsområde

anställda manliga ordinarie befattningshavarnas familjepensionering.

Genom proposition nr 245 till föregående års riksdag framlades för riksdagen

förslag till överenskommelse med fullmäktige för civilstatens änkeoch

pupillkassa samt fullmäktige för telegrafverkets änke- och pupillkassa

angående statens övertagande av dessa kassor. I propositionen nr 258 framlades

därefter förslag till överenskommelse jämväl med fullmäktige för statens

järnvägars änke- och pupillkassa. Det förutsattes i propositionerna, alt

allmänna familjepensionsreglementet skulle träda i kraft den 1 juli 1937 för

de förvaltningsområden, som berördes av överenskommelserna.

Sedan bankoutskottet i sitt utlåtande (1936: 75) över propositionerna förordat

vissa jämkningar i förslagen till överenskommelser, anmälde riksdagen

i skrivelse den 19 juni 1936 (nr 366), att riksdagen bemyndigat Kungl.

Majit att träffa överenskommelser med fullmäktige för en var av berörda

kassor i huvudsaklig överensstämmelse med vad i utskottets utlåtande anförts

och att i enlighet med vad som föreslagits besluta örn reglementets

ikraftträdande.

Härefter hava slutgiltiga överenskommelser enligt det av riksdagen sålunda

lämnade bemyndigandet träffats med fullmäktige för en var av ifrågavarande

kassor. Överenskommelserna, vilka för statens räkning undertecknats

av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, hava dagtecknats,

överenskommelsen rörande civilstatens änke- och pupillkassa den 19 november,

överenskommelsen rörande telegrafverkets änke- och pupillkassa den

17 december samt överenskommelsen rörande statens järnvägars änke- och

pupillkassa den 14 december, allt 1936.

1934 års familjepensionsutredning, som ingick de preliminära överenskommelserna

rörande civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och

pupillkassor, har numera med skrivelse den 14 januari 1937 till Kungl. Majit

överlämnat preliminära, den 19 och 30 december 1936 samt den 7 januari

1937 dagtecknade överenskommelser jämväl med delegerade för en var av

arméns och marinens familjepensionskassor samt tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Överenskommelserna hava från utredningens sida ingåtls

under förbehåll av Kungl. Majits och riksdagens godkännande samt från

delegerades sida under förbehåll av godkännande, såvitt angår arméns och

marinens familjepensionskassor, av kassornas fullmäktige och, beträffande

tullstatens enskilda pensionsinrättning, av pensionsinrättningens delägare i

vederbörlig ordning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

3

Sedan förutvarande byråchefen för lagärenden i finansdepartementet numera

borgmästaren J. Laurin den 24 augusti 1936 erhållit begärt entledigande

från uppdraget att vara ledamot av utredningen, varvid i hans ställe

förordnats assessorn i Svea hovrätt S. L. Hammarskiöld, har utredningen bestått

av generaldirektören och chefen för telegrafverket greve H. A. Hamilton,

ordförande, samt chefen för försäkringsinspektionen filosofie doktorn

O. A. Åkesson och Hammarskiöld. Byråchefen i försäkringsinspektionen filosofie

doktorn Tim Jansson har jämlikt departementschefens förordnande

biträtt utredningsmännen med verkställande av vissa försäkringstekniska

undersökningar.

Då numera de tre senast ingångna preliminära överenskommelserna varit

föremål för remiss, anhåller jag att få anmäla dessa frågor.

Kassornas nuvarande organisation m. m.

Arméns familjepensionskassa.

Såsom i propositionen nr 201 till 1936 års riksdag (s. 30) omnämnts, har

den militära familjepensioneringen varit tämligen nära förbunden med de

organ, som omhänderhaft de militära beställningshavarnas tjänstepensionering,

nämligen arméns och flottans pensionskassor.

Med den år 1756 inrättade arméns pensionskassa har sålunda sedan gammalt

varit förenad arméns änke- och pupillkassa, för vilken det första reglementet

av Kungl. Maj:t fastställdes den 20 maj 1817. Till bildande av

sistnämnda kassa, vilken i det följande benämnes arméns gamla änke- och

pupillkassa, ålades samtliga delägare i arméns pensionskassa en »tillökningsavgift»

av en procent å kassapensionen, motsvarande två procent av den

blivande änkepensionen. Efter olika förslag till ombildning av kassan kom

en dylik ombildning slutligen år 1883 till stånd, i det att beslut då fattades

cm kassans avveckling och om bildande av en ny kassa, arméns nya änkeoch

pupillkassa. Det för sistnämnda kassa senast gällande reglementet,

som utfärdades den 30 december 1905, har trätt i kraft den 1 januari 1906.

I det följande torde kassan för tiden före sistnämnda dag få betecknas såsom

arméns nya änke- och pupillkassas äldre avdelning, varemot för tiden

därefter beteckningen arméns nya änke- och pupillkassas yngre avdelning

torde få användas. Kassans senaste reglemente ändrades i vissa delar genom

kungörelse den 13 juli 1909 (nr 91).

Genom kungl, brev den 15 juni 1934 till direktionen över arméns pensionskassa

— under vars förvaltning även änke- och pupillkassan då stod —- hava därefter införts vissa ändrade grunder för familjepensioneringen, vilka

som regel hava avseende jämväl å då befintliga delägare i kassans yngre avdelning

samt i vissa fall gälla även för pensionsberättigade efter tidigare delägare.

I samband med upphörandet år 1935 av arméns pensionskassa har ar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

filéns nya änke- och pupillkassa erhållit den ändrade benämningen arméns

familjepensionskassa. Härvid hava också, genom två kungl, brev till arméns

pensionskassa av den 15 juni 1935, nya bestämmelser utfärdats, avseende

delägarskap i kassan samt kassans överstyrelse, direktion och tjänstemän

m. m.

Arméns familjepensionskassa redovisas för närvarande i ett antal särskilda

fonder. Två av dessa, pensionsfonden och delägarefonden, avse kassans

egna förbindelser, varjämte en tredje fond, reservfonden, innefattar vissa av

kassans övriga tillgångar.

Kassan har övertagit arméns gamla änke- och pupillkassas tillgångar och

inkomster och har därför även till åliggande att ansvara för sistnämnda kassas

alltjämt återstående förbindelser. Till fullgörande av detta åliggande,

som vid utgången av räkenskapsåret 1935/1936 avsåg 32 pensionstagare, finnes

avsatt en särskild fond, arméns gamla änke- och pupillkassas garantifond.

Det åligger vidare kassan att handhava pensioneringen av dem, vilka

äro berättigade till pension från ett före år 1884 å riksstaten uppfört anslag

å 50,000 kronor »till pensionerande av militära ämbets- och tjänstemäns samt

underofficerares med vederlikar i fattigdom efterlämnade änkor och barn»,

den s. k. allmänna militäränkepensionsstaten. Hithörande pensionsberättigade,

vid utgången av räkenskapsåret 1935/1936 till antalet 85, utgöras av

efterlevande till sådana personer, vilka ej blevo delägare i arméns nya änkeoch

pupillkassa och vilka vid sin död efterlämnat särskilt ringa kvarlåtenskap.

Även för nu ifrågavarande pensioneringsändamål finnes hos arméns

familjepensionskassa avsatt en särskild fond, allmänna militäränkepensionsstatens

garantifond. I vissa fall kan pension åtnjutas från båda de sist omförmälda

fonderna av samma person.

I 1905 års reglemente stadgas, att för delägare, som icke övergå till detta

reglementes pensionsvillkor, vissa tidigare bestämmelser alltjämt skola gälla.

Till fullgörande av dessa pensioneringsförbindelser finnas ytterligare fonder,

arméns nya änke- och pupillkassas äldre avdelnings fonder, avsatta.

Enligt det ena av kungl, breven den 15 juni 1935 skall — förutom sådan

befattningshavare eller f. d. befattningshavare, vilken vid utgången av juni

månad 1935 var delägare i arméns nya änke- och pupillkassa — en var vara

delägare i familjepensionskassan som efter nämnda tidpunkt tillträder beställning

vid armén eller flygvapnet, vilken avses i 1 § 1 mom. a) militära

tjänstepensionsreglementet, eller sålunda beställning, vid vilken utgår lön enligt

löneplan i avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

vid försvarsväsendet. Den, som tillträder beställning vid flygvapnet, skall

emellertid ej vara delägare, om han före sin anställning vid flygvapnet förvärvat

delaktighet i flottans pensionskassa (marinens familjepensionskassa).

Delägare i arméns familjepensionskassa, vilken överflyttas till reservstat

— varvid militära tjänstepensionsreglementet icke längre blir tillämpligt —

eller som överförts till övergångsstat eller som avgår från tjänsten med rätt

till ålderspension, bibehåller även därefter sin delaktighet i kassan. Även

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

vid avgång med förtidspension och i vissa fall vid avgång med invalid- eller

sjukpension bibehålies delaktigheten. Slutligen bibehålies delaktigheten, örn

delägaren erhåller avsked från beställning på aktiv stat med rätt att kvarstå

såsom lönlös över stat ävensom i visst fall vid övergång till annan (civil)

statstjänst.

På grund av ovannämnda bestämmelse örn fortsatt delägarskap i kassan

för den, som vid utgången av juni 1935 var delägare, finnas för närvarande

— bortsett från reservstatspersonalen och avgången personal —- ett mindre

antal personer, vilka äro delägare i kassan, ehuru icke militära och i vissa

fall ej heller civila tjänstepensionsreglementet är å dem tillämpligt. Hit höra

t. ex. vissa expeditionsvakter, vilka äro hänförliga under civila tjänstepensionsreglementet,

samt bataljonsläkarna vid fältläkarkåren, å vilka intetdera

av tjänstepensionsreglementena är tillämpligt.

Delägarna i arméns familjepensionskassa utgjorde vid utgången av räkenskapsåret

1935/1936 till antalet 7,812.

Som regel skall delägare, för vilken pensioneringsgrunderna i kungl, brevet

den 15 juni 1934 gälla, tills den för beställningen fastställda pensionsåldern

uppnåtts erlägga årsavgift med 4.7 procent å sin lön enligt den år 1921

gällande lönestaten (alltså ej å lönen enligt 1921 eller 1927 års avlöningsreglementen).

För ogift delägare upphör emellertid skyldigheten att betala

årsavgift senast från början av det kalenderår, under vilket han fyller 61 år,

och för viss intendenturpersonal m. fl. upphör samma skyldighet senast från

början av det kalenderår, under vilket vederbörande fyller 59 respektive 54

år. Även med avseende å årsavgiftens storlek gälla vissa mindre undantag

från huvudregeln.

Retroaktiv årsavgift med 3.5 procent å nyssnämnda lön erlägges från början

av det kalenderår, under vilket vederbörande fyller 20 respektive 22 och

30 år, av en var, som efter sålunda avsedd tidpunkt första gången tillträder

officerslön respektive underofficerslön och civilmilitär lön. Delägare — dock

icke underofficer m. fl. — har slutligen också att erlägga befordringsavgift,

utgörande, då lön på stat första gången tillträdes, 20 procent å lönen enligt

den år 1921 gällande lönestaten samt vid befordran samma procent å skillnadsbeloppet

mellan den tillträdda lönen och den lön, för vilken befordringsavgift

senast erlagts.

Årsavgiften utgår med en tolftedel för varje ingången månad. Befordringsavgift

erlägges under loppet av ett år från tillträdet av ny eller förhöjd

lön kvartalsvis med en tolftedel för varje månad. Retroaktiv årsavgift skall

erläggas på en gång inom tre månader från den dag, då anledning till avgiftens

påförande uppkommit. Emellertid äger delägare, örn han så vill, betala

retroaktivavgiften genom avdrag å lönen under loppet av två år. För

sådant fall höjes emellertid avgiften med 4 procent, varefter det uppkomna

beloppet erlägges kvartalsvis med en tjugufjärdedel för varje månad.

Delägare, som avgått från tjänsten före inträdd pensionsålder med bibehållen

delaktighet i kassan, skall till nämnda ålder erlägga, förutom den stadgade

årsavgiften, jämväl vad som motsvarar det för beställningen eljest ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

gående statsbidraget. Till delägare, som avgår utan bibehållen delaktighet,

utbetalas för närvarande så mycket av erlagda avgifter, som enligt försäkringsteknisk

beräkning utgör deras värde.

Familjepensionen utgår enligt 1905 års reglemente med viss procent av

det avlöningsbelopp, efter vilket delägaren senast haft att erlägga årsavgift

till kassan. För avlöningsbelopp t. o. m. 2,500 kronor är procenttalet 26.

Berörda tal sjunker vid högre avlöningsbelopp samt utgör å belopp över

6,500 kronor 15. Emellertid skola enligt bestämmelserna i kungl, brevet den

^ 15 juni 1934 pensionerna från arméns nya änke- och pupillkassa höjas med

20 procent samt därjämte (för budgetåret 1936/1937; se kungl, brev den 11

december 1936) provisoriskt med 5 procent av det belopp, vartill pensionerna

uppgå utan medräknande av den 20-procentiga förhöjningen. För pensionsberättigat

barn är pensionen, då änka ej finnes, enligt 1934 års bestämmelser

lika med beloppet av pensionen för änka ensam. För änka med

ett barn ävensom för tva barn, örn änka ej finnes, utgör pensionen sist avsedda

belopp, förhöjt med 50 procent. För varje ytterligare barn höjes

pensionen med 20 procent.

Delägare, som övergått till reservstat, är jämlikt § 22 i förordningen den

23 juli 1936 angående arméns reservstater (nr 474) berättigad till familjepension

för sina efterlevande efter den beställning han vid övergången till

reservstat innehade. Sålunda äger exempelvis en major på reservstat, som

vid sin övergång var kapten på aktiv stat, familjepensionsrätt som kapten.

Avgiftsskyldigheten upphör emellertid ej förrän pensionsåldern för majorsbeställningen

uppnåtts.

Åldersgränsen för pensionsberättigande äktenskaps ingående är 60 år.

Barn i äktenskap åtnjuter pensionsrätt, tills det uppnått 21 års ålder eller

dessförinnan träder i äktenskap. Emellertid kan ogift barn, som av sjukdom

eller lyte är oförmöget till arbete och i saknad av tillgång att försörja

sig, under vissa betingelser bibehålla pension även efter uppnådda 21 år till

halva eller vid särskilt ömmande omständigheter till hela beloppet av den

pensionssumma, som efter fadern kunnat utgå. Barn, som först efter 21

ai blir föräldralöst, kan också i vissa fall tilldelas pension. För bevarande

av pensionsrätten i fråga örn barn över 21 år åligger det sådan pensionstagare

att varje år förete vederbörliga bevis om fattigdom m. m. Enligt bestämmelse

i kungl, brevet den 15 juni 1934 må emellertid barn efter delägare,

som vunnit inträde i kassan efter den 30 juni 1934, icke medgivas att

uppbära pension från kassan efter uppnående av 21 års ålder.

Å pensionerna från arméns familjepensionskassa utgå av statsmedel pensionstillägg

enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) och dyrtidstillägg

enligt kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 267). Enligt hos kassan rådande

praxis får pensionstillägget åtnjutas, örn pensionen med frånräknande av

ovannämnda 5-procentiga förhöjning uppfyller betingelserna för att tillägget

i fråga skall utgå. Pensionstillägget beräknas sålunda icke på pensionen i

dess helhet. Dyrtidstillägg utgår, enligt vederbörande bestämmelser, icke på

den 5-procentiga förhöjningen. Kostnaderna för pensions- och dyrtidstill
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

7

läggen uppgingo under räkenskapsåret 1935/1936 till 77,777 kronor 90 öre

respektive 516,949 kronor.

Såsom i föregående års stalsverksproposition under elfte huvudtiteln,

punkten 38, berörts, hava de militära pensionskassorna för sin familjepensionering

sedan lång tid tillbaka åtnjutit — förutom dessa pensions- och

dyrtidstillägg samt indirekt understöd i form av att staten bestritt administrationskostnaderna

för familjepensioneringen — jämväl direkt bidrag till

familjepensionsverksamheten. För arméns familjepensionskassa bestämdes

grunderna för detta bidrag genom beslut av 1883 års riksdag. Beslutet innebar,

att bidraget skulle utgå med 1 1/s procent årligen å summan av de

löner och beklädnadsbidrag, vilka enligt gällande stadganden kunde läggas

till grund vid bestämmande av fyllnadspension. I dessa grunder har sedermera

intill år 1936 någon ändring ej ägt rum i annan mån än att desamma

kompletterats med bestämmelse örn bidrag beträffande personal, som övergått

till reservstat. Efter samma norm som för militära befattningshavare

har statsbidrag utgått till familjepensioneringen för pensionskassans personal.

Vid anmälan av nämnda punkt i föregående års statsverkproposition

framhöll jag såsom föredragande departementschef, att de sålunda gällande

grunderna för det direkta statsbidraget länge varit föråldrade. Jag anförde

vidare:

Genom ny lönereglering för försvarsväsendets personal upphörde från och

med år 1922 det lönesystem, på vilket bidragsberäkningen var grundad, och

med genomförandet av 1925 års nya försvarsorganisation har successivt en

väsentlig rubbning skett i personalstatema. Såväl till följd härav som på

grund av vissa andra omständigheter lia bidragsgrunderna blivit alltmera

svårtillämpade. Såsom än mera irrationella framstå dessa grunder, sedan

numera en ny tjänstepensionslagstiftning genomförts. Denna lagstiftning

har avskaffat begreppet fyllnadspension och därmed helt upphävt sambandet

mellan pensionsförmånen och det tidigare lönesystemet, en omständighet

som också beträffande familjepensionernas bestämmande påkallat förslag

till nya bestämmelser, vilka för närvarande äro beroende på Kungl.

Maj:ts prövning.

Nu berörda förhållanden synas nödvändiggöra en ändring i gällande grunder

för statsbidrag till de militära familjepensionskassorna. Lämpligast synes

vara att, såsom skett beträffande statens bidrag till vissa andra familjepensionsinrättningar

för statstjänstemän, bidragen fastställas till vissa fixa

belopp, oberoende av växlingar i personalstaternas omfattning. För en riktig

och lämplig avvägning av bidragsbeloppen torde emellertid erfordras en

närmare undersökning rörande de nuvarande bidragsgrundernas tillämpning,

vilken undersökning nu icke medhunnits. I avvaktan på en dylik undersökning

torde statsbidragen för nästa budgetår böra bestämmas till ungefär

samma belopp, som på grundval av nuvarande bestämmelser utbetalats

för innevarande budgetår, men med iakttagande av viss minskning pa grund

av den nedgång i personalkadrerna, som betingas av den fortgående avvecklingen

av försvarsväsendets övergångsstater.

Då det utbetalade beloppet för budgetåret 1935/1936 utgjorde 120,993 kronor

för arméns familjepensionskassa, föreslog jag i anslutning till vad så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

lunda anförts, att bidragsanslaget borde för budgetåret 1936/1937 beräknas

till 118,000 kronor.

1936 års statsverksproposition och riksstaten för budgetåret 1936/1937

upptaga förutom sistnämnda belopp ett anslag å 55,100 kronor såsom förvaltningsbidrag

till kassan.

Då, enligt vad i det följande avses, staten redan den 1 juli innevarande åtkommer

att övertaga arméns familjepensionskassa, hava i 1937 års statsverksproposition

dessa anslag icke upptagits.

Donationer, vilka för ändamål, som överensstämma med kassans syfte,

overlamnas till denna, skola förvaltas enligt stiftelsebreven och göras fruktbärande

såsom kassans egna medel.

Kassans kapitalbehållning enligt räkenskaperna uppgick vid utgången av

räkenskapsåret 1935/1936 till 32,257,734 kronor 71 öre, oberäknat donationsfonderna,

för vilka närmare redogöres i det följande och som hade en sammanlagd

behållning av 1,161,160 kronor 86 öre.

Utgifterna för pensioner från den nuvarande kassan (arméns familjepensionskassa

eller arméns nya änke- och pupillkassas yngre avdelning) utgjorde

under räkenskapsåret 1935/1936 833,050 kronor.

Allmänna militäränkepensionsstatens pensioner utgjorde samma år 4,183

kronor.

Pensionerna från arméns gamla änke- och pupillkassa uppgingo till 9,862

kronor 50 öre.

Pensionerna från kassans äldre avdelning slutligen belöpte sig till 240,186

kronor.

Sammanlagda pensionsutgifterna under räkenskapsåret 1935/1936 uppgingo

således till 1,087,281 kronor 50 öre.

Kassan förvaltas enligt det ena av de kungl, breven den 15 juni 1935 av

en direktion, bestående av ordförande, som förordnas av Kungl. Maj:t bland

kassans delägare av generals eller överstes tjänsteställning, en verkställande

direktör och två övriga direktörer. Fullmäktige, utsedda av kassans delägare,

skola vara kassans överstyrelse. Emellertid har genom nyssnämnda

kungl, brev tillika förordnats, att de år 1934 utsedda fullmäktige för arméns

pensionskassa, arméns fullmäktige, tills vidare skola vara överstyrelse för

familjepensionskassan. Dessa fullmäktige utgöras av en av Kungl. Majit

bland delägarna i arméns pensionskassa förordnad generalsperson på stat

såsom ordförande samt 15 av samma delägare valda ledamöter.

Fullmäktige sammanträda vart femte år, räknat från senaste sammanträde,

savida Kungl. Maj :t icke skulle finna för gott att av särskilda skäl

sammankalla den inom kortare tids förlopp. Fullmäktige hava att välja de

tre direktörerna i direktionen. De äga därjämte att överlägga och fatta beslut

i alla frågor, som röra kassans förvaltning eller ändringar och tillägg i

gällande reglementen. För ändring eller tillägg i reglementen fordras för

bifall tre femtedelar av de avgivna rösternas antal. I övriga frågor gälla de

flesta rösterna. Beslut i ämnen, som angå grunderna för kassan eller reglementsändringar,

bliva emellertid gällande endast såvitt de fastställas av

Kungl. Majit.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

9

Marinens familjepensionskassa.

Ursprunget till marinens pensionsväsende föreligger i en i Stockholm den 1

juli 1642 ingången frivillig, skriftlig överenskommelse mellan »underskrivne

över- och underofficerare, båtsmän, bösseskyttar, timmermän, snickare, smeder

m. fl.», som tjänade under rikets amiralitet och sjöstat, varigenom de

medgåvo, att av varje daler, som de åtnjöto i lön, finge avdragas en fyrk.

Dessa penningar, tillika med vad som kunde falla i »armbössan» hemma

och på resor, skulle mottagas och redovisas av »bokhållaren». Holmaamiralen

jämte superintendenten vid amiralitetet utsågos att vara tillsyningsmän

över de insamlade medlen och deras förvaltning. Dispositionen av dessa

förbehölls däremot amiralitetskollegium. Av denna överenskommelse utvecklade

sig efter hand den s. k. amiralitetskrigsmanskassan, för vilken det första

reglementet utfärdades av Kungl. Majit den 28 april 1696.

Efter åtskilliga förändringar fastställdes den 20 december 1825 nytt reglemente,

enligt vilket kassan uppdelades i två särskilda fonder, pensions- och

gratialfonderna, vilka tillädes var sin andel i kassans dåvarande tillgångar

och inkomster, den förra avseende pensioneringen av ämbets- och tjänstemän

samt gemenskapen, den senare (numera marinens familjepensionsfond)

avseende pensioneringen av änkor och barn. Denna uppdelning har sedermera,

trots de nya bestämmelserna för kassan, vilka tid efter annan utfärdats,

i sina huvuddrag ägt bestånd, tills den militära tjänstepensioneringen år

1935 överflyttades till statskontoret. Genom reglementet den 22 januari

1892 ändrades^ kassans benämning till flottans pensionskassa.

Kassans reglemente av den 17 november 1899, vilket trädde i kraft den 1

januari 1900, är, enligt kungl, brev den 15 juni 1935, i fråga örn grunderna

för familjepensioneringen alltjämt gällande med de ändringar, som vid olika

tillfällen, däribland år 1913 och 1924, vidtagits. I fråga om delägarskap i

kassan gälla vissa särskilda föreskrifter i nyssnämnda kungl, brev, och enligt

samma kungl, brev skall beträffande kassans styrelse och förvaltning

gälla vissa bestämmelser, som återfinnas i ett av fullmäktige för kassan vid

sammanträde år 1935 antaget reglemente. Ett annat kungl, brev av samma

den 15 juni 1935 reglerar förhållandena för kassans tjänstemän.

I samband med tjänstepensioneringens överflyttande å staten har kassan

erhållit den ändrade benämningen marinens familjepensionskassa.

Delägare i marinens familjepensionskassa skall vara —- förutom sådan befattningshavare

eller f. d. befattningshavare vid marinen eller flygvapnet,

vilken vid utgången av juni månad 1935 var delägare i flottans pensionskassa

och där grundlagt rätt till gratial (= familjepension) — en var, som

efter nämnda tidpunkt tillträder sådan beställning vid marinen, som avses

i 1 § 1 mom. militära tjänstepensionsreglementet. Hit räknas dels beställning,

vid vilken utgår lön enligt löneplan i avlöningsreglementet den 20 maj

1927 (nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, dels beställning som

marinöverdirektör, dels beställning vid flottans poliskår och dels beställning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

som flaggkorpral eller högbåtsman. Efter en genom kungörelse den 30 juni

1936 (nr 408) företagen ändring i militära tjänstepensionsreglementet avses

numera i momentet även beställning som chef för marinen m. fl. motsvarande

beställningar inom försvarsväsendet.

På grund av bestämmelsen örn fortsatt delägarskap i kassan för den, som

vid utgången av juni 1935 var delägare, finnas f. n. — bortsett från reservstatspersonal

och ur statstjänst avgången personal —- befattningshavare, vilka

äro delägare i kassan, ehuru de icke äro hänförliga under 1 § 1 mom.

militära tjänstepensionsreglementet. Hit höra exempelvis de s. k. månadslönarna,

vilka avses i 1 § 2 mom. samma reglemente, ävensom vissa befattningshavare,

tillhörande lotsväsendet.

Den, som efter att hava blivit delägare i kassan överflyttas till flygvapnet,

till reservstat eller till övergångsstat eller som avgår ur tjänsten med rätt till

tjänstepension, bibehåller därvid sin delaktighet i kassan. Likaså bibehålies

gratialrätten av den, som erhållit avsked från beställning på aktiv stat med

rätt att kvarstå som lönlös över stat.

Delägarna i marinens familjepensionskassa utgjorde vid utgången av räkenskapsåret

1935/1936 till antalet 3,021.

Delägarna indelas med hänsyn till storleken av det gratial, som tillkommer

efterlämnad änka, i fyra klasser. Enligt nu i allmänhet gällande gratialstat

(1924 års gratialstat), vilken infördes vid ändring av 1899 års reglemente genom

kungörelse den 8 september 1924 (nr 436) höra till första klassen, med

ett gratial av 1,380 kronor, flaggmän och motsvarande beställningshavare.

Andra klassen, som har ett gratial av 1,150 kronor, omfattar kommendörer

och kommendörkaptener m. fl. Gratialet i tredje klassen utgör 920 kronor.

Hit höra, bland andra, kaptener, löjtnanter, underlöjtnanter och fänrikar.

Till fjärde klassen slutligen, med ett gratial av 460 kronor, höra underofficerare

samt flaggkorpraler och högbåtsmän ävensom månadslönare m. fl.

Gratialen från kassan äro för närvarande provisoriskt (se kungl, brev den 15

maj 1936) som regel förhöjda med 10 procent.

Till änka jämte ett barn utgår gratial med 15 procent förhöjning av det

för änka ensam bestämda gratialet. För änka med två barn är motsvarande

förhöjning 25 procent o. s. v. Om änka ej finnes, utgår gratial till ensamt

barn med 2/3 av det för änka ensam bestämda gratialet, till två barn

med hela detta gratial, till tre barn med samma gratial jämte 10 procent

förhöjning o. s. v.

Delägare, som övergått till reservstat, är berättigad till gratial för sina efterlevande

efter den beställning han vid övergången till reservstat innehade.

Ärlig avgift erlägges med 13.5 procent av gratialets belopp inom den klass,

delägaren tillhör, och utgår med en tolftedel för varje månad från och med

den, då delaktighet i kassan börjat, till och med den, under vilken delägaren

avlider, gratialrätten förfaller eller delägaren uppnår, om han tillhör första

klassen, 65 års ålder samt, örn han tillhör annan klass, en ålder av 55 år.

Härjämte utgår retroaktivavgift av delägare, som efter fyllda 20 år grundlägger

gratial eller förhöjning däri, med 9 procent av gratialet eller förhöjningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

för varje fullt kalenderår, som förflutit från det delägaren fyllde 20 år, tills

delägarrätten eller förhöjningen vanns, dock ej för längre tid än 25 år. Tillläggsavgift

erlägges av sådana personer, vilka tidigare på grund av bestämmelse

i kassans reglemente efter särskild ansökan antagits till delägare, och

utgår med belopp, som bestämmes efter försäkringstekniska grunder med

hänsyn till delägarens ålder vid inträdet i kassan samt åldersskillnaden mellan

honom och hans hustru. Såväl retroaktivavgiften som tilläggsavgiften

utgår som en försäkringstekniskt beräknad förhöjning i årliga avgiften på

sätt och under tid, som för sistnämnda avgift stadgats.

Till delägare, som avgår utan bibehållen delaktighet i kassan, utbetalas

så mycket av erlagda gratialavgifter, som enligt försäkringsteknisk beräkning

utgör deras värde.

Åldersgränsen för äktenskaps ingående är 65 år. Barn i äktenskap åtnjuter

gratialrätt, tills det uppnått 21 års ålder eller dessförinnan träder i äktenskap.

Dotter till delägare, som redan vid utfärdandet av 1892 års reglemente

för kassan var delägare i denna, kan emellertid åtnjuta gratial även

efter uppnådda 21 års ålder.

Å gratialen från marinens familjepensionskassa utgå pensions- och dyrtidstillägg

av statsmedel. Dyrtidstillägg utgå icke på den 10-procentiga förhöjningen.

Kostnaderna för pensions- och dyrtidstilläggen uppgingo under

räkenskapsåret 1935/1936 till 18,758 kronor 15 öre respektive 168,460 kronor.

Förutom pensions- och dyrtidstillägg åtnjuter marinens familjepensionskassa,

såsom förut vid redogörelsen angående bestämmelserna för arméns familjepensionskassa

berörts, dels indirekt understöd i form av att staten bestrider

administrationskostnaderna för pensioneiungen, dels ock ett direkt

bidrag till familjepensionsverksamheten. Vid 1908 års riksdag fastställdes

beträffande sistnämnda bidrag grunder av samma innebörd som de för arméns

familjepensionskassa bestämda. Från det enligt dessa grunder uträknade

statsbidragsbeloppet skulle emellertid avgå det anslagsbelopp å 16,650

kronor, som beviljats och ännu i riksstaten för budgetåret 1936/1937 finnes

uppfört såsom ersättning till flottans pensionskassas gratialfond för vissa

äldre, sedermera till statsverket indragna inkomster. Det utbetalade beloppet

för budgetåret 1935/1936 utgjorde för marinens familjepensionskassa —

utöver anslaget å 16,650 kronor — 44,440 kronor. Vid anmälan av ifrågavarande

punkt i 1936 års statsverksproposition föreslog jag, att beloppet borde

för budgetåret 1936/1937 beräknas till 43,000 kronor.

1936 års statsverksproposition och riksstaten för budgetåret 1936/1937 upptaga

beloppen 16,650 och 43,000 kronor ävensom ett anslag å 29,800 kronor

såsom förvaltningsbidrag till kassan. Motsvarande anslag hava icke upptagits

i 1937 års statsverksproposition.

Med Kungl. Maj:ts tillstånd till kassan överlämnade donationsfonder förvaltas

av direktionen i enlighet med donationsbrevens föreskrifter och tilllämpliga

stadganden i 1935 års reglemente.

Kassans kapitalbehållning enligt räkenskaperna uppgick vid utgången av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

räkenskapsåret 1935/1936 till 9,794,591 kronor 49 öre, oberäknat donationsfonderna,

som hade en sammanlagd behållning av 972,059 kronor 25 öre.

Utgifterna för gratial från kassan uppgingo under samma räkenskapsår

till 420,017 kronor 61 öre.

Kassans förvaltning omhänderhaves av en direktion, bestående av ordförande,

som förordnas av Kungl. Majit bland kassans delägare av flaggmans

eller kommendörs tjänsteställning, en verkställande direktör, som förordnas

av direktionen, samt två av fullmäktige för kassans delägare valda

ledamöter. Kassan står under överinseende av delägarna genom fullmäktige,

vilka utgöras av en ordförande, som av Kungl. Majit förordnas bland

delägarna i flaggmans tjänsteställning, samt sexton av delägarna valda ledamöter.

Fullmäktige sammanträda i Karlskrona under femte året efter deras senaste

sammanträde, så framt icke Kungl. Majit av särskilda skäl eller i anledning

av direktionens hemställan skulle finna för gott att sammankalla

dem inom kortare tids förlopp. De förordna örn kassans förvaltning och

hava, bland annat, att fatta beslut i alla frågor, som röra ökning eller

minskning av pensioner, höjning eller nedsättning av pensionsavgifter samt

ändring eller tillägg i övrigt i 1935 års reglemente. För ändring eller tillägg

i reglementet fordras för bifall minst tre femtedelar av rösternas antal. I

övriga frågor gälla de flesta rösterna. Beslut, som avser ändring eller tilllägg

i reglementet eller avvikelse från någon av dess bestämmelser, är gällande

endast såvitt detsamma av Kungl. Majit fastställes.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning, som är den äldsta av de alltjämt

existerande pensionskassorna för pensionering av efterlevande till civila

tjänstemän, stiftades år 1805 och byggde ursprungligen på frivillig anslutning.

Det för pensionsinrättningen nu gällande reglementet, som utfärdades den

28 september 1934, trädde i kraft den 1 oktober samma år.

Delägare i pensionsinrättningen äro de manliga ordinarie befattningshavarna

vid tullverket; dock att den, som uppnått 60 års ålder, icke äger inträda

såsom delägare, varjämte för generaltulldirektören och kustbevakningsinspektören

inträdet i pensionsinrättningen under vissa betingelser är

valfritt.

Delägare, som avgår ur tjänst med rätt till tjänstepension, bibehåller sitt

delägarskap i pensionsinrättningen, varemot delägare, som avgår utan dylik

rätt, i regel förlorar sin delaktighet. Därvid bibehålies emellertid viss familjepensionsrätt

i förhållande till de inbetalda avgifternas försäkringstekniska

värde.

Pensionsinrättningens delägare voro vid utgången av räkenskapsåret 1935/

1936 till antalet 3,374.

Enligt huvudbestämmelserna i pensionsinrättningens reglemente indelas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

13

delägarna i avgiftshänseende i elva klasser med månadsavgifter från 6 kronor

i lägsta avgiftsklassen, omfattande lönegraderna B 1—B 4, till 40 kronor

i högsta avgiftsklassen, avseende generaltulldirektören. Avgiften utgår

till och med den månad, under vilken delägaren uppnår 65 års ålder, avlider

eller utträder ur pensionsinrättningen. Delägare, som uppnått 60 års

ålder, uppflyttas ej till högre avgiftsklass. Åldersavgift erlägges av en var,

som efter utgången av den månad, under vilken han fyller 29 år, inträder

som delägare eller uppflyttas till högre avgiftsklass. Nämnda avgift beräknas

i förhållande till månadsavgiften respektive ökningen av denna enligt

särskilda, vid reglementet fogade tabeller. Åldersavgiften fördelas med lika

belopp å varje månad som regel under loppet av tio år vid inträde som delägare

och under loppet av fem år vid uppfattning till högre avgiftsklass.

Då för närvarande enligt övergångsbestämmelserna till reglementet flertalet

delägare äro berättigade att alltjämt erlägga avgifter enligt pensionsinrättningens

före den 1 oktober 1934 gällande bestämmelser, torde böra omnämnas,

att enligt dessa bestämmelser delägarna intill sin död eller, såsom det

provisoriskt bestämts, intill fyllda 70 år erlägga årsavgift, utgående med

viss, av inträdesåldern beroende procent å tjänstepensionsunderlaget, nämligen

3 procent för åldern under 30 år, 4 procent för åldern 30—40 år, 5

procent för åldern 40—50 år samt 6 procent för åldern över 50 år. Av dessa

delägare utgöra de, som sålunda erlägga avgift efter 3 eller 4 procent, den

ojämförligt större delen. Avgifterna för sistnämnda delägare äro undantagslöst

mindre än om de skulle beräknas enligt huvudbestämmelserna i 1934

års reglemente.

Enligt de gällande huvudbestämmelserna för pensionsinrättningen utgå

från denna dels fasta avgiftspensioner, s. k. A-pensioner, dels ock, i den

mån pensionsinrättningens ekonomiska ställning det medgiver, rörliga avgiftspensioner,

s. k. B-pensioner, samt tilläggspensioner s. k. C-pensioner.

A- och B-pensionerna beräknas i förhållande till del pensionstal, som gällde

för delägaren vid hans frånfälle. Pensionstalet beräknas, med tillämpning

av reglementet bifogade tabeller, i förhållande till vederbörande delägares

månadsavgift och utökas i förekommande fall med ett mot åldersavgiften

svarande tillägg. A-pensionen motsvarar ett belopp av, för änka ensam

60 gånger pensionstalet, för änka med ett barn 100 gånger pensionstalet, för

änka med två barn 120 gånger pensionstalet samt för änka med flera än två

barn 120 gånger pensionstalet jämte en förhöjning för varje barn, utöver

de två, med 10 gånger pensionstalet. Örn änka ej finnes, motsvarar A-pensionen

ett belopp av, för ensamt barn 70 gånger pensionstalet, för två barn

105 gånger pensionstalet, för tre barn 123 gånger pensionstalet samt för

flera än tre barn 123 gånger pensionstalet jämte en förhöjning för varje

barn, utöver de tre, med 18 gånger pensionstalet. B-pension utgår i allmänhet

till änka med belopp, motsvarande lägst hälften av pensionstalet

och högst 20 gånger pensionstalet. C-pension utgår av sådana diverseinkomster,

som ej erfordras för täckande av pensionsinrättningens förvaltningskostnader.

Där B- och C-pension finnas kunna utgå, skola dessa fast
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

ställas av direktionen genom beslut, som underställes Kungl. Maj:ts prövning

och meddelas att gälla tills vidare under fem år. För närvarande utgå

(se kungl, brev den 12 april 1935) såväl B- som C-pension t. o. m. den 30 juni

1939, B-pension med högst ett belopp motsvarande 20 gånger pensionstalet,

samt C-pension med 90 kronor.

Jämväl efterlevande efter dem, som omedelbart före 1934 års reglementes

ikraftträdande voro delägare i pensionsinrättningen, åtnjuta A-, B- och Cpension.

Enär emellertid i här avsedda fall i fråga örn pensionstalet vissa

särskilda föreskrifter i reglementets övergångsbestämmelser skola gälla, bliva

pensionerna för dessa efterlevande lägre än enligt huvudbestämmelserna.

Ifrågavarande delägare hava därför genom övergångsbestämmelserna beretts

tillfälle att i vissa fall bereda sina efterlevande en särskild tilläggspension,

s. k. D-pension. För denna pension torde redogörelse få lämnas vid behandlingen

av detaljbestämmelserna i överenskommelsen.

Beträffande efterlevande efter delägare, som avlidit före den 1 oktober

1934, skola enligt reglementets övergångsbestämmelser i fråga örn pensionerna

fortfarande tillämpas förut gällande bestämmelser med vissa undantag.

Pensionerna för dessa efterlevande (grundpensioner och tilläggspensioner)

äro lägre än pensionerna för ovannämnda övriga kategorier av efterlevande.

För änka utgår hel pension enligt 1934 års reglemente allenast under förutsättning,

att äktenskapet ingåtts, innan delägaren uppnått 60 års ålder. Har

äktenskapet ingåtts senare, utgår för änkan pension med belopp, som understiger

beloppet av hel pension med 10 procent för varje helt eller påbörjat

år, varmed delägarens ålder vid äktenskapets ingående översteg 60 år. Därvid

skall, om genom äktenskapet barn legitimerats, så anses, som hade äktenskapet

ingåtts vid barnets födelse. Före tillkomsten av 1934 års reglemente

fanns någon åldersgräns icke bestämd för ingående av pensionsberättigande

äktenskap. Barn i äktenskap åtnjuter pensionsrätt, tills det uppnått

19 års ålder eller dessförinnan träder i äktenskap.

Pensionstillägg enligt 1922 års kungörelse utgå å pensionerna. Av statsmedel

utgå därjämte dyrtidstillägg, dock ej å B-, C- och D-pensioner. Kostnaderna

för pensions- och dyrtidstillägg uppgingo under räkenskapsåret 1935/

1936 till 15,402 kronor 95 öre respektive 106,692 kronor 4 öre.

Såsom statsbidrag åtnjuter pensionsinrättningen därjämte enligt 1934 års

reglemente: 1) andel av böter och vitén samt värdet av förbrutet gods i vissa

fall ävensom av vissa andra till tullverket inflytande belopp; 2) gottgörelse

för mistade andelar av avlöning vid vakanta tjänster med årligt belopp, som

fastställes av Kungl. Majit; 3) behållna försäljningssumman för handlingar,

som utgallras vid tullverket; samt 4) 3 procent av den inkomst, tulltjänsteman

i egenskap av beslagare erhåller av böter eller av försäljningssumman

för förverkad egendom eller av belopp, som utgives i ersättning för sådan

egendom, i de fall då böter, förverkande eller ersättningsskyldighet ådömts

i mål, däri verkställigheten ankommer på tullverket, ävensom 2 procent av

dylik inkomst, som tillfaller annan beslagare än tulltjänsteman. Beloppet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

av samtliga dessa statsbidrag uppgick för räkenskapsåret 1935/1936 till

63,811 kronor 14 öre.

För budgetåret 1936/1937 finnes under elfte huvudtiteln uppfört ett sär*

skilt förslagsanslag under rubriken »bidrag till tullstatens enskilda pensions*

inrättning» å 55,000 kronor. Häri inräknas dels ett belopp å 13,000 kronor,

utgörande gottgörelse, enligt vad ovan berörts, för mistade andelar av avlöning,

dels ock belopp, motsvarande andel av böter m. m. (enligt nyssnämnda

punkterna 1 och 4).

I 1937 års statsverksproposition har sistnämnda anslag upptagits till lägre

belopp (35,000 kronor), enär pensionsinrättningen, enligt vad i det följande

avses, den 1 januari 1938 kommer att övertagas av staten.

Slutligen är att märka, hurusom under senare år ett förslagsanslag anvisats

å 25,000 kronor till bestridande av familjepensioner åt tulltjänstemäns

i fattigdom efterlämnade änkor och barn enligt en författning av den 16 februari

1833. Dessa pensioner, som hava ren understödskaraktär och icke

handhavas av pensionsinrättningen, utgå endast om den avlidne tjänstemannens

kvarlåtenskap icke utvisar så stor kapitalbehållning, att räntan därav,

beräknad efter 3 procent, uppgår till beloppet av den pension, som enligt de

i författningen närmare angivna grunderna kan ifrågakomma. Emellertid har

i kungl, brev den 12 april 1935 förordnats, att vad i 1833 års författning

föreskrives icke skall hava avseende å efterlevande efter sådan delägare i

pensionsinrättningen, som avlidit efter den 30 september 1934.

Pensionsinrättningens kapitalbehållning uppgick vid utgången av räkenskapsåret

1935/1936 till 9,239,010 kronor 15 öre, oberäknat donationsfonder,

för vilka redogöres i det följande.

Pensionsinrättningens utgifter för familjepensioner uppgingo under samma

räkenskapsår till 366,515 kronor 95 öre.

Förvaltningen av pensionsinrättningen omhänderhaves av en direktion,

bestående av ordförande, som utses av Kungl. Majit, en ledamot, som utses

av generaltullstyrelsen, samt fem ytterligare ledamöter, vilka väljas av delägarna.

Pensionsinrättningen står i övrigt i nära beroende av staten. Delägarna

hava inga fullmäktige och ej heller några sammanträden. Kungl. Majit

utfärdar instruktion för direktionen, och generaltullstyrelsen utser revisorer

samt beslutar om ansvarsfrihet. Om ändring och tillägg i reglementet stadgas,

att förslag därom kan väckas av direktionen hos generaltullstyrelsen,

som, därest den anser sig kunna biträda förslaget, infordrar delägarnas mening

i form av ja eller nej till detsamma. Vinner nej — kvalificerad majoritet

erfordras icke — är förslaget förkastat, men om ja-rösterna äro i majoritet,

skall generaltullstyrelsen hos Kungl. Majit anhålla örn ändringens eller

tilläggets fastställande.

Utredningsmaterialet.

De med familjepensionsutredningens omförmälda skrivelse den 14 januari

1937 överlämnade preliminära överenskommelserna angående statens övertagande

av arméns och marinens familjepensionskassor samt tullstatcns en
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

skilda pensionsinrättning ävensom ett i 10 mom. av överenskommelsen rörande

marinens familjepensionskassa omförmält reglemente för stiftelsen

H. af Cristiernins invalidinrättning, vilken inrättning förvaltas av direktionen

över sistnämnda kassa, torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende

såsom bilagor A, B, Bl och C. Till en var av överenskommelserna med de

militära kassorna hör ett av vederbörande delegerade vid undertecknandet

avgivet särskilt yttrande rörande överenskommelsen, vartdera med 3 bilagor.

Det huvudsakliga innehållet i dessa yttranden, vilka jämväl överlämnats med

utredningens skrivelse, kommer senare att återgivas. Bilagorna till yttrandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet såsom bilagor D—I.

Familjepensionsutredningen har vidare överlämnat fyra av byråchefen

Jansson utarbetade promemorior, vilka torde få bifogas såsom bilagor K—N.

Av dessa avser den första »grunder för beräkningar angående arméns och

marinens familjepensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska

innebörden av ett statens övertagande av verksamheten (självkostnadsgrunder)»;

till denna promemoria höra tabeller m. m. (bilagor Kl—Kil).

De övriga promemoriorna utgöra utredningar angående den ekonomiska innebörden

av ifrågavarande överenskommelser. Till en var av sistnämnda promemorior

höra dels vissa balansräkningar (bilagor TA, Ml och N5) och dels

en uppställning rörande vederbörande kassas kapitaltillgångar (bilagor L2, M2

och N6). Till promemorian rörande arméns kassa hör också en uppställning

rörande vissa änkepensioner m. m. (bilaga L3), varjämte till promemorian rörande

tullstatens enskilda pensionsinrättning höra vissa tabeller (bilagor NI

—N4).

Rörande vissa juridiska spörsmål, som sammanhänga med frågan om statens

övertagande av kassornas verksamhet, har familjepensionsutredningen

i sin skrivelse hänvisat till ett utlåtande av professor R. Malmgren, vilket finnes

intaget såsom bilaga D till förenämnda proposition nr 245 till 1936 års

riksdag angående överenskommelser med civilstatens och telegrafverkets

änke- och pupillkassor örn övertagande av kassornas rörelse, m. m.

Utredningen har vidare till belysande av familjepensionsfrågans tidigare

behandling hänvisat dels till nyssnämnda proposition nr 245, dels till de vid

1936 års riksdag framlagda propositionerna nr 201 med förslag till allmänt

familjepensionsreglemente m. m. samt nr 258 angående överenskommelse

med statens järnvägars änke- och pupillkassa om övertagande av kassans

rörelse, m. m., dels till bankoutskottets utlåtande nr 75 till 1936 års riksdag

och dels till riksdagens skrivelse nr 366 samma år.

Sedan arméns familjepensionskassas överstyrelse eller således arméns fullmäktige

samt fullmäktige för marinens familjepensionskassa den 18—23

januari 1937 sammanträtt för behandling av vederbörande förslag till överenskommelse,

hava fullmäktige sistnämnda dag, efter särskilda remisser,

avgivit var sitt yttrande i ärendet.

Arméns fullmäktige hava i samband härmed även avgivit ett den 23 januari

1937 dagtecknat förslag angående familjepensioneringens ordnande för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

17

sådan personal å arméns reservstater, vilken icke omfattas av överenskommelsen.

Detta förslag torde jag senare få återgiva.

över familjepensionsutredningens skrivelse med därvid fogade bilagor

hava vidare infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, generaltullstyrelsen och direktionen

över tullstatens enskilda pensionsinrättning ävensom av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd och försvarsväsendets lönenämnd.

Arméförvaltningen och marinförvaltningen hava avgivit infordrade utlåtanden

över nyssnämnda förslag angående familjepensioneringens ordnande för

viss reservstatspersonal, varjämte samma myndigheter även yttrat sig över

en av vissa personer till mig den 29 januari 1937 skriftligen gjord framställning

angående familjepensionsförhållandena för viss personal å övergångsstat,

för vilken framställning jag senare torde få redogöra.

Beträffande storleken av familjepensioner och avgifter enligt olika skalor

torde jag få hänvisa till en med ledning av uppgifter från de olika kassorna

i tabellform gjord sammanställning, vilken torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende såsom bilaga O.

Överenskommelsernas allmänna förutsättningar och huvudgrunder.

Såsom en utgångspunkt vid ordnandet av familjepensionsväsendets centralisering

har gällt, att även familjepensionskassornas nuvarande delägare

såvitt möjligt borde erhålla de i ett nytt statligt familjepensionsreglemente

bestämda pensionsförmånerna. Utredningsarbetet inriktades därför på sin

tid till en början på frågan, vilka förmåner staten kunde beräknas bereda

dessa delägare utan kostnad för statsverket, därest kassornas tillgångar, inberäknat

rätten att av delägarna uppbära de i vederbörande reglementen bestämda

avgifterna, överlätes till statsverket. För utrönande härav verkställdes

beträffande de tre av statsmakterna föregående år behandlade kassorna

försäkringstekniska undersökningar, vilkas resultat framgå av de vid propositionerna

nr 245 och 258 till 1936 års riksdag fogade promemoriorna jämte

balansräkningar. I dessa balansräkningar upptogos såsom tillgångar kapitalbehållningen

jämte kapitalvärdet av återstående avgifter, medan såsom

skuld i huvudsak upptogs kapitalvärdet av kassans dåvarande förpliktelser

mot i tjänst varande delägare, med pension avgångna delägare samt pensionärer.

Vid beräkningarna tillämpades därvid icke s. k. betryggande grunder

med sådana säkerhetsmarginaler, att man vid ett normalt förlopp av

verksamheten skulle hava att vänta sig överskott, utan i stället s. k. självkostnadsgrunder,

vilka, i följd av att bestämda säkerhetsmarginaler saknas,

innebära, att normalt varken vinst eller förlust kan väntas uppstå å verksamheten.

Räntefoten antogs vid beräkningarna utgöra 4 procent, och värderingen

av kassornas kapitalbehållning, frånsett fastigheterna, skedde efter

en effektiv ränta av samma procent. Preliminärt verkställda beräkningar

Bihang till riksdagens protokoll 1031. 1 sami. Nr 218. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

av detta slag utvisade för alla de tre kassorna överskott. De olika kassornas

pensionsbelopp till ensam änka vid en procentuell förhöjning efter de sålunda

uppkomna överskotten utgjorde vad staten vid övertagandet av tillgångarna

och rätten till avgifter beräknades kunna bjuda kassornas delägare

och pensionärer. Vid övervägande av de på detta sätt uppkomna olika

pensionsskalornas »lutning» m. m. ansågs skalan för statens järnvägars kassa

i stort sett representera de änkepensionsbelopp, som utan anlitande av

framtida statsbidrag skäligen borde utgå för de olika lönegraderna. Det

framgick också, att, om dessa grundpensionsbelopp skulle få åtnjutas av efterlevande

till samtliga vid kassornas övertagande befintliga, i tjänst varande

delägare i kassorna med nyreglerad lön, härför skulle, örn ej övriga intressenters

rätt till andel i överskotten skulle trädas för nära, beträffande civilstatens

kassa erfordras bortåt 8 miljoner kronor, medan beträffande såväl

telegrafverkets som statens järnvägars kassa en del av överskottet skulle

återstå.

I sitt utlåtande nr 75 till föregående års riksdag framhöll bankoutskottet

förutsatte, att förslag till överenskommelser med åtminstone de tre

större av då återstående familjepensionskassor komme att föreläggas 1937 års

riksdag att det enligt utskottets mening vid överenskommelsernas träffande

borde tillses, att dessa kassors nuvarande delägare och pensionärer

såvitt möjligt bereddes åtminstone proportionsvis motsvarande pensionsförhöjningar,

som för de redan behandlade kassorna föreslagits. Givetvis borde

dock även i fråga om dessa överenskommelser beaktas resultaten av de

försäkringstekniska utredningarna.

Familjepensionsutredningen har anfört, att den tolkat detta uttalande så,

att de allmänna principer, på vilka de av riksdagen år 1936 gillade uppgörelserna

med civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och

pupillkassor baserats, borde komma till användning även i fortsättningen,

i den mån de ekonomiska betingelserna härför kunde anses vara för handen.

Härutöver har utredningen i denna del anfört:

De försäkringstekniska undersökningarna rörande de nu behandlade kassornas

ekonomiska ställning hava emellertid ådagalagt, att full paritet i fråga

om övergångsvillkoren med de förut behandlade kassorna icke utan betydande

uppoffringar från statens sida skulle kunna åvägabringas. Anledningen

till det mindre gynnsamma resultat, som undersökningarna utvisa

beträffande de militära familjepensionskassorna och tullstatens enskilda pensionsinrättning,

är till väsentlig del att söka i de betydligt lägre avgiftsskalor.

som dessa kassor länge tillämpat i jämförelse med de tre förut behandlade

kassorna. Tullstatens enskilda pensionsinrättning har visserligen erhållit

nytt reglemente med höjda avgifter, vilket trätt i kraft den 1 oktober 1934,

men dessa avgifter tillämpas endast beträffande delägare, som efter nämnda

tidpunkt vunnit inträde i pensionsinrättningen eller ock befordrats till

högre tjänst. Vad speciellt de militära familjepensionskassorna angår torde

svårigheten för dem att bereda tillräckliga pensioner bland annat bero på

militärpersonalens låga pensionsåldrar och vissa övriga på den militära familjepensioneringen

i fördyrande riktning inverkande faktorer.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 24S.

19

Det för familjepensionsregleringen uppställda syftemålet — en för statens

befattningshavare enhetligt ordnad familjepensionering — torde dock få anses

så behjärtansvärt och ur administrativ synpunkt angeläget, att staten icke

bör tveka att för ett övertagande av de svagare kassorna ikläda sig större

bördor, än som befunnits påkallat beträffande de ekonomiskt mera gynnsamt

ställda kassorna.

Vid de tidigare träffade överenskommelserna har den principen följts, att

i tjänst varande kassadelägare även sedan de blivit underkastade allmänna

familjepensionsreglementet skulle fortsätta att betala sina gamla avgifter, omvandlade

till familjepensionsavdrag. Denna princip har familjepensionsutredningen

på grund av vad ovan anförts icke ansett vara möjlig att upprätthålla

i de nu träffade överenskommelserna, vilka i stället grunda sig på förutsättningen,

att ifrågavarande delägare efter statens övertagande av vederbörande

kassa omedelbart skola underkasta sig den ökning i avgiftsbördan,

som i regel skulle för dem följa av en tillämpning av de nya familjepensionsavdragen.

Dessutom skulle de i allmänhet vara pliktiga att slutbetala de

retroaktivavgifter eller motsvarande avgifter, för vilka de kunna sägas häfta

i skuld vid övertagandet och genom vilkas erläggande de tillförsäkrat sina

efterlevande oavkortad familjepension.

Den sålunda ökade avgiftsplikten skulle tjäna det dubbla syftet att dels

nedbringa statens kostnader för övertagandet av pensionsförpliktelserna på

de i allmänna familjepensionsreglementet angivna, förmånligare villkoren,

dels bereda ytterligare medel för en välbehövlig ökning av de familjepensioner,

som enligt nuvarande grunder tillkomma de vid kassans övertagande befintliga

familjepensionstagarna hos kassan och de då pensionerade kassadelägarnas

blivande efterlevande; för marinens familjepensionskassas vidkommande

har därvid såsom särskilt önskvärt framstått att åstadkomma

en förbättring av barnpensionerna, vilka i denna kassa utgå enligt för pensionstagarna

mindre förmånliga grunder än i de båda övriga kassorna.

I fråga om de allmänna villkoren för statens övertagande av kassornas

rörelse utgå överenskommelserna eljest i stort sett från samma förutsättningar,

som legat till grund för de vid föregående års riksdag träffade avtalen.

Sålunda förutsättes:

att staten övertager vederbörande kassas alla rättigheter och förpliktelser

enligt för kassan gällande bestämmelser eller på annan grund;

att till staten överlåtes så stor del av kassans tillgångar, som jämte kapitalvärdet

av delägarnas blivande avgifter motsvax-ar av staten i detta sammanhang

åtagna höjda pensionsförpliktelser, frånsett den del av pensionerna,

som skall bekostas av staten;

att allmänna familjepensionsreglementet från övertagandet som regel blir

tillämpligt beträffande därvid i tjänst kvarstående delägare med nyreglerad

lön, dock med det undantaget, att sådan avkortning av familjepensionens

grundbelopp, som i reglementet förutsättes, i allmänhet ej skall äga rum beträffande

delägare, som enligt de för kassan nu gällande bestämmelserna är

berättigad till full pension för sina efterlevande;

att den, som sålunda normalt blir underkastad allmänna familjepensionsreglementet,

äger frihet all före övertagandet hos Kungl. Majit anmäla sin

önskan att bliva undantagen från reglementets tillämpning; samt

att för sådana delägare, som ej bliva underkastade allmänna familjepen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sionsreglementet, ävensom för nu befintliga familjepensionstagare hittillsvarande

bestämmelser för kassan skola gälla, dock med de undantagen, att

avgiftsbefrielse alltid skall inträda för delägare senast vid avgång ur tjänst

med tjänstepension samt att nu gällande pensionsförmåner — oberäknat

statliga pensionstillägg och dyrtidstillägg — skola höjas på visst här nedan

».närmare angivet sätt.

Förutsättningen att till staten skall överlåtas så stor del av vederbörande

kassas tillgångar som jämte kapitalvärdet av delägarnas avgifter motsvarar

av slaten åtagna höjda pensionsförpliktelser, frånsett vad som bekostas av

staten, innebär, på grund av ifrågavarande kassors svagare ekonomiska ställning,

att staten — på sätt även gällde beträffande civilstatens änke- och pupillkassa

— övertager kassornas samtliga tillgångar.

Den avsedda förhöjningen av pensionsförmånerna sker på två olika sätt.

Delsjäkas nämligen de nu gällande kassapensionerna — respektive för tullstatens

enskilda pensionsinrättning huvudpensionerna — med ett fast procentuelli.

tillägg, och dels ökas samma pensioner, i den mån de understiga

visst minimibelopp, så att detta minimibelopp uppnås.

Beträffande det fasta procentuella tillägget i tullstatens pensionsinrättning

har familjepensionsutredningen anfört, att detsamma bestämts med hänsyn

till det jöverskott, som framkommit vid beräkningen av pensionsinrättnin\^_

gens ekonomiska ställning på basis av nuvarande pensionsförmåner. Skulle

härvid, yttrar utredningen, nuvarande pensionsavgifter hava tillämpats, hade

samtliga huvudpensioner kunnat höjas med 16 procent. Genom att allmänna

familjepensionsreglementets avdragsskala i stället tillämpats, hade skapats

en ytterligare tillgång, av vilken viss del utnyttjats för höjande av pensioner

till nuvarande änkor och barn samt blivande efterlevande till tjänstepensionärer.

Enligt överenskommelsen hade förhöjningen för sistnämnda katego.

ider bestämts till 20 procent. Vad sedan beträffade de båda militära kassorna

hade utgångspunkten varit den, att statens kapitaltillskott per delägare,

räknat enligt s. k. civila självkostnadsgrunder, borde vara större för dessa

kassor än för tullstatens enskilda pensionsinrättning med hänsyn till de förras

oförmånligare ekonomiska ställning, men att på denna grund pensionsförmånerna

i de militära kassorna ej skäligen i genomsnitt borde överstiga

pensionsförmånerna från tullstatens enskilda pensionsinrättning. Tillägget

för de militära kassorna hade sålunda kunnat bestämmas, för arméns familjepensionskassa

till 25 procent och för marinens familjepensionskassa

till 14 procent å kassapensionen. Att procenttalet för marinens familjepensionskassas

del blivit så mycket mindre än procenttalet för arméns familjepensionskassa

berodde enligt utredningen bland annat därpå, att, såsom i det föregående

berörts, den förbättring i kassornas ställning, som framkommit genom

en tillämpning av allmänna familjepensionsreglementets avdragsskala, för marinens

familjepensionskassas del i viss omfattning använts för åstadkommande

av en höjning av barnpensionerna.

I fråga om den närmare innebörden av begreppen civila respektive militära

självkostnadsgrunder får jag hänvisa till förenämnda, såsom bilaga K

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

21

betecknade promemoria. Här skall emellertid nämnas, att, enligt vad av berörda

promemoria framgår, de beräkningar, å vilka pensionsbeloppen i

överenskommelserna vila, för de militära kassornas vidkommande verkställts

med tillämpning av civila självkostnadsgrunder i stället för att de ur kassadelägarnas

synpunkt mindre fördelaktiga militära grunderna använts. Ett

användande av civila grunder hade nämligen, enligt vad i promemorian anförts,

av utredningen ansetts skäligt med hänsyn till det synnerligen stora

behov av pensionsförbättring, som förelåge i fråga om de militära kassorna.

Då det å andra sidan gällt att beräkna statens faktiska kostnader för övertagandet

av sistnämnda kassor, hade kassornas egen erfarenhet, d. v. s. militära

självkostnadsgrunder, tillämpats för erhållande av jämförbarhet med

motsvarande beräkningar angående civila kassor, vilka byggt på de civila

kassornas erfarenhet.

Rörande höjningen av de särskilt låga pensionerna till visst minimibelopp

anför /amiliepensionsutredningen:

Vidkommande de vid kassans övertagande redan befintliga familjepensionstagarna

samt pensionsberättigade efter sådana i tjänst varande eller pensionerade

delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet icke blivit

tillämpligt, förete bestämmelserna i de nu träffade överenskommelserna icke

någon annan principiell olikhet mot tidigare överenskommelser, än att man

funnit sig böra fastställa ett visst lägsta belopp vid beräknande av den kassapension,

som skall ligga till grund för bestämmande av de sammanlagda

pensionsförmånerna efter övertagandet. Under förhandlingarna mellan familjepensionsutredningen

och delegerade för de olika pensionskassorna har

nämligen framförts det önskemålet, att de lägsta pensionerna skulle erhålla

en särskild förhöjning. Utredningen har även funnit starka skäl tala för ett

tillmötesgående av detta önskemål, något som — vid den i förslaget gjorda

gränsdragningen — med hänsyn till den relativa fåtaligheten av härvid ifrågakommande

pensioner kan ske utan någon avsevärdare ekonomisk uppoffring

från statens sida.

Vid bestämmandet av den särskilda förhöjningen har utredningen utgått

från de änkepensionsbelopp, som enligt de tre kassornas nuvarande bestämmelser

för delägare med reglerad lön lägst kunna ifrågakomma, ökade med

de pensions- och dyrtidstillägg samt den procentuella förhöjning av kassapensionen,

som enligt respektive överenskommelser skall utgå i fall, då allmänna

familjepensionsreglementet ej blir tillämpligt. Ifrågavarande lägsta

belopp utgöra vid en levnadskostnadsindex av 157

för arméns kassa (lönegrad o 1).............................

» marinens » (underofficerare m fl).....................

» tullens » (lönegrad B 5, om B-pensionen = 0, övergångs
bestämmelserna

till 1934 års reglemente) . .

546 kronor

835 »

538 »

Familjepensionsutredningen har ansett sistnämnda i fråga örn tullens kassa

angivna belopp, 538 kronor, utgöra ett lämpligt avpassat minimum för de

tre kassornas totala änkepensioner vid berörda indexläge; den särskilda förhöjningen

kommer i följd härav enligt utredningens förslag alt i princip

utgå i de fall, då änkepensionen eljest skulle understiga 538 kronor, och med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

det belopp, som erfordras för att höja pensionen till nämnda summa. För

barnpensioner räknas med häremot svarande belopp enligt 5 § 2 mom. allmänna

familjepensionsreglementet.

För det tekniska genomförandet av minimeringen har utredningen emellertid

ansett lämpligast att inlägga förhöjningen i kassapensionen och sålunda

ej i totalpensionen. Detta innebure, enligt utredningen, att kassapensionen

lägst borde bestämmas för arméns familjepensionskassas vidkommnde

till 240 kronor, för marinens familjepensionskassas vidkommande till 262

kronor samt för tullstatens enskilda pensionsinrättnings vidkommande, om

dyrtidstillägg utginge enligt nyreglerade grunder, till 380 kronor men, om

dyrtidstillägget — liksom i fråga om de militära kassorna — utginge enligt

oreglerade grunder, till 250 kronor.

Enligt allmänna familjepensionsreglementet utgör statens bidrag till familjepensioneringen

120 kronor av familjepensionsunderlaget jämte den rörliga

pensionsdelen. Ifrågavarande överenskommelser innebära emellertid enligt

de uppgjorda balansräkningarna (bilagor L 1, M 1 och N 5) en ytterligare

kostnad för staten — av övergångsnatur — med ett kapitalvärde beträffande

arméns kassa av omkring 10,064,000 kronor, beträffande marinens kassa

av 5,180,000 kronor samt beträffande tullstatens kassa av omkring 2,490,000

kronor. Kassornas tillgångar, inberäknat värdet av blivande avgifter, förslå

med andra ord icke, vid tillämpning av militära självkostnadsgrunder beträffande

de militära kassorna och civila självkostnadsgrunder beträffande tullstatens

kassa, att bringa upp pensionsförmånerna til! vad enligt överenskommelserna

föreslagits, minskat med statens ovannämnda bidrag. Härför erfordras

tillskott av staten, vilkas kapitalvärden kunna beräknas till nämnda

belopp.

Beträffande den föreslagna skyldigheten att slutbetala retroaktivavgifter

och motsvarande avgifter hava delegerade för arméns familjepensionskassa

i sitt till överenskommelsen fogade särskilda yttrande hemställt, att bestämmelserna

härom måtte utgå. Den börda, som dessa bestämmelser vid samtidigt

erläggande av de högre årsavgifterna pålade vissa officerare och underofficerare

m. fl., bleve nämligen för individen mycket betungande, särskilt

som retroaktivavgifterna erlades av de i lönehänseende sämst ställda. Det

vöre enligt delegerades mening att förvänta, att stora grupper av delägare

— särskilt ogifta — vilka bleve försatta i dessa villkor, komme att anmäla

sin önskan att ej övergå till de nya bestämmelserna, vilka för dem i alla fall

bleve gällande vid befordran. De undginge därigenom att vidkännas de nya

högre avdragen för den tid, som aterstode till befordringen. Ur statens synpunkt

hade uteblivandet av dessa avgifter mindre betydelse.

Delegerade hava i fråga om huvudgrunderna för överenskommelsen rörande

arméns familjepensionskassa eljest framhållit, hurusom för närvarande

de militära familjepensionerna icke kunde anses vara tillfyllest för åstadkommande

av en någorlunda tryggad existens åt pensionstagarna. Härvidlag

hava delegerade också erinrat om ett av mig gjort uttalande vid anmälan

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

23

av förslag till allmänt familjepensionsreglemente m. m. till föregående års

riksdag (propositionen nr 201 s. 45). I detta uttalande påpekade jag, hurusom

en förbättring av nu gällande grunder för pensioner till efterlevande efter

befattningshavare i statens tjänst länge framstått som ett behjärtansvärt önskemål,

varjämte jag betonade, att pensionsvillkoren för närvarande ställde

sig särskilt oförmånliga för de militära befattningshavarna, för vilka familjepensionerna

i allmänhet kunde betecknas såsom alldeles otillräckliga för

sitt ändamål.

Delegerade, som anse pensionstagarna ur allmänna militäränkepensionsstaten,

arméns gamla änke- och pupillkassa samt nya kassans äldre avdelning

i rimlig utsträckning tillgodosedda, anföra vidare bland annat:

Genom det allmänna familjepensionsreglementets tillämpning å den aktiva

militärpersonalen skulle de efterlevande till denna personal nu jämställas

med övriga statsanställdas efterlevande och sålunda erhålla pensionsbelopp,

som torde få anses väl avvägda. Så blir emellertid icke förhållandet genom

den föreslagna 25 %-förhöjningen för blivande efterlevande till nu pensionerad

militärpersonal och för nuvarande änkor m. fl. På grund av de synnerligen

låga pensionerna komma flera kategorier pensionstagare inom dessa

personalgrupper även efter en sådan relativt stor procentuell förhöjning

ändock icke upp till rimliga pensionsbelopp. Särskilt ogynnsamt ställda i

detta avseende skulle efterlevande efter de lägsta befattningshavarna allt

fortfarande bliva. Även efter en allmän pensionsförhöjning med 25 °/o

torde, såsom ock framgår av den i bil. 1 a1 gjorda sammanställningen, det

ovan citerade yttrandet av statsrådet och chefen för finansdepartementet

rörande pensionernas fullständiga otillräcklighet för sitt ändamål äga giltighet,

åtminstone för en stor del av delägarna. Sålunda skulle en sergeantänkas

pensionsförmåner — nu 570 kronor — endast ökas med 78 kronor till

648 kronor, en fanjunkares — nu 615 kronor —- med 105 kronor till 720 kronor

och en fänriks — nu 484 kronor — med 62 kronor till 546 kronor. Liknande

äro förhållandena för förvaltar- och löjtnantsänkor. För de högre

graderna bliva förhållandena något gynnsammare men kunna knappast

heller där betecknas såsom tillfredsställande. En ytterligare procentuell förhöjning

— exempelvis med 10 °/o — av pensionerna skulle verka så, att

dessa för högre grader bleve relativt tilfredsställande, medan pensionerna

för de lägre graderna fortfarande skulle förbliva otillräckliga.

Vill man därför söka åstadkomma en rimlig förbättring av änkepensionerna

för de nu berörda personalgrupperna, synes en framkomlig och tilltalande

väg vara att, med godtagande i stort av de pensionsbelopp, som för

ett flertal grader erhållas genom den i-överenskommelsen ingående 25 °/oförhöjningen,

dock tillse, att ingen pension understiger en viss procentuell

del av de i allmänna familjepensionsreglementet fastställda pensionerna,

vilka som ovan angivits, numera fastslagits som skäliga för olika grader.

I fråga örn det lämpliga procenttalet ligger det närmast till hands att stanna

vid 75. Detta procenttal innebär nämligen, alt man för flertalet grader kommer

mycket nära de summor, som erhållas genom den träffade överenskommelsen.

En sådan höjning torde för övrigt icke kunna anses vara en obillig

fordran. Såsom närmare framgår av bil. 1 a1 och b2, skulle en dylik procentsats

innebära någon pensionsförhöjning för de högsta graderna, fullt rättvis

med hänsyn till deras, även relativt sett, gjorda högre insatser. För rcge
1

Bilaga D till detta protokoll.

s Bilaga E > > >

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

mentsofficersgraderna ligga de belopp, som framkomma med de bägge beFa

nin.^ssat* *eni mycket nära varandra. För den ur statsekonomi synpunkt

betydelsefulla kaptensgraden är förhållandet enahanda; änkepensionen skulle

komma att höjas med endast 31 kronor. Den egentliga höjningen skulle inträda

för de lägre graderna, där behovet av en sådan, som ovan framhållits,

ar mest framtradande. Pensionsförhöjningen för fänriks- och löjtnansgraderna

ar ur statsekonomisk synpunkt skäligen betydelselös, då änkor efter

befattningshavare i dessa grader äro relativt fåtaliga. Den största återverkan

~ sayal„.tor individen som ur statsekonomisk synpunkt — skulle förändringen

ta för sergeants-, fanjunkar- och förvaltargradernas innehavare jämte

motsvarande civilmilitära befattningshavare. Orsakerna till att deras familjepensioner

nu äro alltför låga och även efter 25 %-förhöjningen fortfarande

sa skulle förbliva, äro främst att söka i deras förut gjorda små insatser, i sin

åWra r°en^e Pa *lcb^are ^ner och personalens i allmänhet låga pensions
Även

med den här påyrkade förhöjningen skulle i allt fall dessa familjepension^

bliva betydligt lägre än de pensioner, som civilstatens motsvarande

pensionärer komma i åtnjutande av, såsom ock närmare framgår av de i bil.

7,? °.ck k gjorda sammanställningarna. Även de högsta militära graderna

hilva i förhållande till civilstaten ogynnsamt ställda. Så skulle exempelvis

en generalsänka erhålla 813 kronor lägre pension än en änka efter motsvarande

befattningshavare vid civilstaten.

I bifogade utredning (bil. 2)8 har familjepensionskassans konsulent angivit

vad de föreslagna förbättringarna i pensionshänseende ekonomiskt komma

att innebära.

Förbättringen för nu befintliga pensionärers blivande efterlevande representerar

försäkringstekniskt sett ett kapitalvärde av omkring:

för officerare ...................................... 276,000 kronor

» underofficerare ................................ 1,877,000 »

eller tillhopa 2,153,000 kronor.

Motsvarande förbättring för nu befintliga änkor och barn representerar

ett kapitalvärde av omkring:

för officerare ...................................... 525,000 kronor

» underofficerare .................................. 2,320 000 »

* barn .......................................... 217,000 »

eller tillhopa 3,062,000 kronor.

De delegerade finna förbättringen för bägge dessa personalgrupper synnerligen

behjärtansvärd. Vid nödtvunget val dem emellan måste förbättringen

för den förra gruppen anses mest trängande.

Delegerade anföra slutligen:

Då statens underhandlare icke kunnat tillmötesgå fullmäktiges delegerade

i nu berörda punkter, hava delegerade hellre än att riskera ett dröjsmål

med träffandet av hela överenskommelsen ansett sig böra underteckna avtalet

i det skick detsamma föreligger. Detta innebär dock icke, att de delegerade

frångått sin uppfattning angående det berättigade i de ändringar,

som påyrkats. Delegerade förutsätta fastmera, att statsmakterna skola, oav
-

1 Bilaga D till detta protokoll.

a Bilaga E » » » .

* Bilaga F > » »

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

25

sett den avfattning elen preliminära överenskommelsen erhållit, vid ärendets

fortsatta behandling behjärta de av de delegerade framförda synpunkterna

och bereda de ovan berörda personalgrupperna de påyrkade förbättringarna

samt medgiva avskrivning av påförda icke slutbetalda retroaktivoch

befordringsavgifter.

Delegerade för marinens familjepensionskassa hava i sitt till överenskommelsen

fogade särskilda yttrande —- med förmälan att de ej åsyftade förhöjning,

utöver vad i överenskommelsen stadgades, av de pensioner, som

utginge enligt de före år 1913 gällande bestämmelserna — rörande pensionernas

storlek hävdat liknande synpunkter som dem, vilka framförts av

delegerade för arméns kassa. Härutöver hava marinens delegerade, som erinrat

örn att överskottet i marinens kassa ej försloge till samma högre förhöjning

av kassapensionerna som i de övriga kassorna, anfört följande:

Med anledning av att dåvarande flottans pensionskassas gratialfonds

ställning vid företagen försäkringsteknisk utredning befunnits synnerligen

svag, beviljade 1908 års riksdag bidrag av statsmedel, motsvarande 1 V2 %

årligen på summan av de löner m. m., vilka enligt gällande stadganden

läge till grund för bestämmande av fyllnadspension för beställningshavarna.

När sedan 1913 års fullmäktige skulle taga ställning till användningen av

detta statsbidrag, beslöto de (sid. 24 punkt VI i fullmäktiges underdåniga

berättelse 1913) att gratialavgifternas storlek skulle beräknas under den förutsättningen,

att kapitalvärdet av statsbidraget skulle fördelas på dåvarande

och senare blivande delägare i proportionen: summan av kapitalvärdet av

utgående gratial och av gratial efter dåvarande delägare till kapitalvärdet

av gratial efter senare blivande delägare. Detta beslut, som av Kungl. Maj:t

fastställdes, innebar att fullmäktige, trots att statsbidraget utgick med viss

procent av de i tjänst varande delägarnas löner, dock avsågo en avsevärd

del av detsamma, c:a 30 °/o, för redan pensionerade änkor och barn samt

redan pensionerade delägares efterlevande. Denna anordning medförde,

att samtliga utgående familjepensioner omedelbart kunde höjas med 20 %>.

Härigenom gingo givetvis de i tjänst varande delägarna för sin familjepensionering

förlustiga motsvarande andel i statsbidraget, med följd att

familjepensionerna för deras efterlevande blevo lägre, än eljest skulle blivit

fallet. I stället för att fondera hela statsbidraget till förmån för i tjänst

varande delägares efterlevande, utbetalades alltså omedelbart en stor del av

detsamma för förbättrande av samtliga, alltjämt dock otillfredsställande

pensionsbelopp.

Hade 1913 års fullmäktige ej på detta med hänsyn till kassans uppgift

och traditioner enligt vår uppfattning fullt riktiga sätt disponerat statsbidraget,

hade uppenbarligen familjepensionerna för den nuvarande generationen

varit mindre otillfredsställande ävensom kassans fonder varit större.

Da nu detta statsbidrag, vilket använts att lill stor del finansiera avgångna

och avlidna delägares familjcpensionering, icke vidare tages i betraktande,

synes det delegerade vara önskligt, att anförda omständigheter måtte beaktas.

Det är visserligen sant, att de för överenskommelsen använda beräkningsgrunderna

äro fördelaktiga, men dessa utgöra intet undantag llän de

grunder, som tillämpats för övriga familjepensionskassor. Däremot torde

icke för någon annan kassa bortseendet från hittillsvarande statsbidrag och

den användning man gjort av detsamma hava medfört samma ingrepp i

kassans möjligheter att i samband med statens övertagande av familjepen
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sioneringen förbättra redan utgående pensioner, som för marinens familjepensionskassa.

Inom marinens familjepensionskassa tillämpas sedan äldre tider vid familjepensionsbeloppens

bestämmande en för kassan säregen indelning av

delägarna i fyra klasser, anslutande sig till indelningen av den militära personalen

i flaggmän, regementsofficerare, kompaniofficerare och underofficerare,

i vilken sistnämnda grupp sedermera även de till manskapet hörande

beställningarna såsom flaggkorpral och högbåtsman infogats. Denna indelning

kunde visserligen på sin tid med då gällande löne- och organisationsförhållanden

anses förklarlig, men den är föråldrad och ställer efterlevandes

familjepensioner i mycket ojämn relation till motsvarande beställningshavares

löneförmåner. Sålunda får änkan efter en underofficer i högsta lönegraden

UO 4, som beräknar en årsinkomst i högsta löneklassen på E-ort av

omkring 5,700 kronor, samma änkepension — utgörande samtliga förmåner

medräknade 752 kronor — som änkan efter en högbåtsman med en årsinkomst

av blott omkring 2,900 kronor, en pension som för övrigt naturligtvis

i båda fallen är otillräcklig. Liknande förhållanden uppstå även inom övriga

gratialklasser.

När nu en nyordning på familjepensioneringens område skall genomföras,

vore det uppenbarligen ur flera synpunkter synnerligen önskvärt, därest man

samtidigt kunde förmedla övergång till en med allmänna familjepensionsreglementets

pensionsskala sidolöpande skala. Detta önskemål ernås naturligtvis

ej genom att öka pensionsbeloppen inom de nuvarande klasserna med

viss procent, ty alldeles oavsett den pensionsförbättring, som härigenom uppkommer,

så kvarstår dock uppenbarligen helt och fullt de med den nuvarande

klassindelningen förenade olägenheterna. Dessa komme däremot att helt

elimineras, därest familjepensionsbeloppen bestämdes till viss procent av de

belopp, som skulle tillkommit efterlevande, örn allmänna familjepensionsreglementet

blivit för dem tillämpligt. Därigenom skulle familjepensionen

komma att sta i visst förhållande även till vederbörande beställningshavares

tjänstepension, örn ock familjepensionsbeloppen stannade vid att utgöra

blott en del av allmänna familjepensionsreglementets motsvarande belopp.

Men det fordras för genomförande av en dylik i hög grad önskvärd anordning,

att den utjämnande pensionsskalan icke förlägges så lågt i förhållande

till allmänna familjepensionsreglementets skala, att familjepensionerna enligt

överenskommelsen — örn de ock för vissa grader komme att överskridas —

dock i andra fall komme att underskridas. Endast i det fall att de totala pensionsförmånerna

för de avgångnas och avlidnas efterlevande bestämmas till

lägst 75 °/o av de enligt allmänna familjepensionsreglementet utgående kan

detta undvikas; eljest komme familjepensionerna inom de till en och samma

pensionsklass hörande högre lönegraderna att tillgodoses på de lägre lönegradernas

bekostnad, vilket skulle medföra betydande och kännbar orättvisa.

Då här föreslagen utjämning, genom vilken även det alltför stora svalget

mellan pensionsbelopp, beräknade med 14 % tillägg på nu utgående

kassapension, och motsvarande pensionsbelopp enligt allmänna familjepensionsreglementet

skulle minskas, icke kan genomföras enbart med anlitande

av kassans härför otillräckliga överskott, hemställa vi, att staten till

förmån för de efterlevande till ur tjänst avgångna och till avlidna beställningshavare

måtte tillskjuta så stort belopp, att totala pensionsförmånerna

komma att utgöra 75 % av de enligt allmänna familjepensionsreglementet

utgående. Härigenom komme, såsom ock av bilagda tabell (bil. I)1 och

grafiska översikt (bil. 2)2 framgår, de av oss nu föreslagna pensionerna att,

1 Bilaga G till detta protokoll.

a Bilaga H > > >

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

27

utom beträffande flaggkorpraler, högbåtsmän och några från äldre organisationer

kvarstående beställningshavare, alla tillsammantagna utgörande endast

ett tjugotal personer, ligga något över de med anlitande av 14 %-tillägget

ökade pensionerna. För nämnda undantagsfall bör givetvis en särskild bestämmelse

införas, att de efter 75 °/o av allmänna familjepensionsreglementets

pensionsskala avvägda änkepensionerna ej få understiga nu utgående pensionsförmåner

ökade med 14 % av kassapensionerna.

Så länge arméns och marinens familjepensionskassor var för sig existerat,

hava familjepensionerna utgått efter olika grunder, vilket föranlett att nu utgående

pensioner inom den ena kassan för vissa grader äro lägre, stundom

väsentligt lägre, än inom den andra och tvärtom. Detta bestyrkes av följande

tabell, utvisande pensionerna för vissa lönegrader inom de olika kassorna,

dels enligt nu gällande bestämmelser med å desamma belöpande dyrtidstilllägg,

dels enligt den med 1934 års pensionsutredning träffade överenskommelsen.

Familjepensionsbelopp till änka enligt

Lönegrad

gällande bestämmelser

överenskommelse

Arméns

Marinens

Arméns

Marinens

kassa

kassa

kassa

kassa

Uo 2

583

752

648

835

Uo 3

827

752

720

835

Uo 4

758

752

844

835

O 3

1372

1380

1622

1526

O 4

1533

1685

1 814

1862

O 5

1882

1 685

1982

1 862

O 6

1 "07

1 685

2 138

1862

O 8

1932

1938

2 295

2 150

När avsikten med statens övertagande av familjepensioneringen bland annat

är att göra familjepensionsbeloppen för alla beställningshavare inom

samma lönegrad enhetliga, vore det mycket önskvärt, att även familjepensionsbeloppen

för avgångna och avlidna militära beställningshavares efterlevande

bleve lika. Detta jämväl med hänsyn till att inom vissa grenar,

exempelvis flygvapnet och kustartilleriet, en del beställningshavare tillhöra

eller tillhört den ena kassan, en del den andra.

Även med den här ifrågasatta förhöjningen skulle emellertid marinens familjepensioner

för alla grader bliva betydligt lägre än motsvarande för den

civila statsförvaltningen, såsom ock närmare framgår av den i bil. I1 gjorda

sammanställningen.

I bifogade utredning (bil. 3)2 har marinens familjepensionskassas konsulent

angivit vad de föreslagna förbättringarna i pensionshänseende ekonomiskt

komme att innebära.

Förbättringen för nu avgångnas (pensionerades) blivande efterlevande representerar

sålunda försäkringstekniskt ett kapitalvärde av omkring 390,000

kronor.

Motsvarande förbättring för nu befintliga pensionstagande änkor och barn

representerar ett kapitalvärde av omkring 575,000 kronor.

1 Bilaga G till detta protokoll.

‘ Bilaga I > > >

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

De delegerade finna förbättringen för bägge dessa personalgrupper synnerligen

behjärtansvärd. Vid nödtvunget val dem emellan måste förbättringen

för den torra gruppen, blivande efterlevande till nu avgången (pensionerad)

personal, anses mest angelägen.

Familjepensionsutredningen har rörande frågan om befrielse från erläggande

av retroaktivavgifter och motsvarande avgifter anfört, att även under

överläggningarna med delegerade för de olika kassorna erinringar riktats

mot att i avtalen skulle intagas bestämmelser örn slutbetalning av dylika avgifter.

Utredningen ville gärna vitsorda det behjärtansvärda i de framställda

önskemålen härutinnan men hade dock av principiella skäl och med hänsyn

till den av statsmakterna redan intagna ståndpunkten funnit sig förhindrad

att medverka till en dylik avgiftsbefrielse. I detta sammanhang erinrade

utredningen örn mitt uttalande i detta ämne i propositionen nr 245 till

1936 års riksdag s. 40.

Beträffande den av delegerade för arméns och marinens kassor föreslagna

ytterligare höjningen av pensionerna i vissa fall framhåller utredningen,

att den funne önskemålet i fråga behjärtansvärt och den föreslagna anordningen

tilltalande. Emellertid hade utredningen för sin del icke ansett sig

kunna i förslagen till överenskommelser intaga bestämmelser, som skulle ytterligare

öka de kostnader, vilka staten för den militära familjepensioneringens

ordnande måste ikläda sig. Därest emellertid delegerades hemställan

funnes böra vinna beaktande, mot vilket inga principiella erinringar syntes

kunna göras, torde konsekvensen bjuda, att en liknande övergångsanordning

genomfördes även för tullstatens enskilda pensionsinrättning, vars pensioner

hittills liksom de militära familjepensionerna i allmänhet måste betecknas

såsom alldeles otillräckliga för sitt ändamål.

Arméns familjepensionskassas överstyrelse, arméns fullmäktige, hava i sitt

yttrande den 23 januari 1937 angående sin allmänna ståndpunkt till den föreslagna

överenskommelsen örn kassan anfört, att vid den granskning av det

föreliggande förslaget, som fullmäktige verkställt, fullmäktige icke kunnat

undgå att finna, att förslaget såväl beträffande de i tjänst varande kassadelägarnas

avgifter som i fråga örn storleken av de pensioner, som skulle utgå

till nuvarande änkor och barn eller efterlevande till tjänstepensionärer,

ställde sig åtskilligt ogynnsammare än den liknande överenskommelse, som

tidigare träffats med civilstatens motsvarande kassa. Såsom familjepensionsutredningen

i sitt utlåtande i ämnet framhållit, vore emellertid dessa olikheter

föranledda av den olikhet, som i ekonomiskt avseende rådde mellan kassorna.

Med hänsyn härtill hade fullmäktige icke ansett sig böra, såsom förutsättning

för sin anslutning till överenskommelsen, resa krav på ändring beträffande

nu angivna delar av förslaget. Då fullmäktige även i övrigt funnit

överenskommelsen antagbar, bade fullmäktige alltså ansett sig böra biträda

densamma.

Beträffande de av delegerade för arméns familjepensionskassa angivna

önskemålen angående befrielse från erläggande av retroaktiv- och befordringsavgifter

samt örn höjning av pensionsförmånerna i vissa fall hava ar
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

29

måns fullmäktige anslutit sig till vad delegerade anfört och därvid hemställt,

att önskemålen måtte beaktas.

Även fullmäktige för marinens f amilie pensionskassa hava i sitt yttrande

godkänt vederbörande förslag till överenskommelse. De hava därvid förklarat,

att de skulle önska, att delegerades förslag örn höjning av vissa pensioner

kunnat ingå i överenskommelsen, och uttryckt den förhoppningen, att

delegerades förslag emellertid måtte vinna tillmötesgående vid ärendets fortsatta

behandling. Fullmäktige hava också sagt sig förutsätta, att, örn önskemålet

beträffande arméns familjepensionskassa rörande befrielse från retroaktiv-

och befordringsavgifter vunne beaktande, motsvarande befrielse även

komme marinens personal till del.

Ej heller i de avgivna yttrandena i övrigt har någon erinran framställts

mot överenskommelsernas allmänna förutsättningar och huvudgrunder. Såväl

arméförvaltningen som även försvarsväsendets lönenämnd ansluter sig

emellertid till det av delegerade framförda särskilda önskemålet örn höjning

av vissa pensioner, varjämte arméförvaltningen även tillstyrker förslaget örn

befrielse från retroaktiv- och befordringsavgifter. Flygförvaltningen framhåller

önskvärdheten av att viss lindring i avdragsskyldigheten enligt allmänna

familjepensionsreglementet stadgas för sådana personer, vilka hava att

erlägga retroaktiva avgifter.

Marinförvaltningen anför:

Den föreslagna överenskommelsen synes tillgodose vederbörande efterlevandes

intressen i den utsträckning, som ur kostnadssynpunkt skäligen kan

begäras av statsverket. Givetvis hade det dock varit önskvärt, att efterlevande

efter nu pensionerade eller avlidna delägare kunnat erhålla viss ytterligare

förbättring i sina pensionsförmåner. Med hänsyn emellertid till den

kostnadsökning, som härav bleve följden, finner sig ämbetsverket icke kunna,

trots det behjärtansvärda ändamålet, åtminstone för närvarande föreslå

någon åtgärd till realiserande av detta önskemål.

Vissa ledamöter av marinförvaltningen, som ej deltagit i förevarande ärendes

handläggning inom verket, hava i särskild skrivelse såsom sin uppfattning

uttalat, att marinförvaltningen saknat anledning att avstyrka åtgärder

för familjepensionernas förbättring i överensstämmelse med de riktlinjer, som

föreslagits av representanterna icke allenast för marinens utan jämväl för arméns

familjepensionskassa och som familjepensionsutredningen för sin del

funnit tilltalande. De vore vidare, anföra de, övertygade därom, att, därest

ärendet inom marinförvaltningen handlagts inför ämbetsverkets samtliga ledamöter

— något som enligt deras mening skulle bäst överensstämt med instruktionens

anda och mening och med tillämpad praxis — marinförvaltningens

beslut skulle gått i tillstyrkande riktning. I anslutning till vad sålunda

anförts förklara de sig helt instämma i det yttrande i frågan, som avgivits av

fullmäktige för marinens familjepensionskassa.

Statskontoret har anfört, att, med den principiella inställning, som statsmakterna

redan tagit till frågan örn en centralisering i statens hand av stat
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

liga befattningshavares familjepensionering och om åvägabringande i samband

därmed av skäliga familjepensionsförmåner efter enhetliga grunder åt

dessas efterlevande, det syntes skäligt och rimligt, att staten åtoge sig de

större kostnader, som vid ett inordnande av den hittills genom olika pensionskassor

ombesörjda familjepensioneringen i detta system uppkomme på

grund av vissa kassors ekonomiskt svagare ställning.

Beträffande det av delegerade för de militära kassorna framställda önskemålet

örn en särskild höjning av vissa pensioner har statskontoret förklarat

sig anse, att billighetsskäl talade för ett tillmötesgående av önskemålet,

varigenom bland annat en bättre anpassning skulle vinnas till de pensionsskalor,

som förekommit i de tidigare avtalen. Emellertid måste, yttrar

ämbetsverket, statskontoret med hänsyn till de dryga kostnader, som vore

förenade redan med den pensionsreglering, som skulle följa av de nu föreslagna

överenskommelserna, finna det i hög grad tveksamt, om staten borde

ataga sig den väsentliga kostnadsökning, som skulle föranledas av ett bifall

till önskemålet. Särskilt i betraktande av att statens kostnader enligt

överenskommelserna komme att fördela sig över en lång tidsperiod, ville

statskontoret emellertid icke motsätta sig, att en jämkning skedde i överenskommelserna

för tillgodoseende av önskemålet i fråga.

Vad angår önskemålet om befrielse från skyldigheten att erlägga resterande

retroaktiv- och befordringsavgifter har statskontoret på de grunder,

som familjepensionsutredningen härutinnan anfört, ansett sig ej kunna förorda

ett tillmötesgående av detsamma.

I byråchefen Janssons promemorior angående den ekonomiska innebörden

av överenskommelserna rörande de militära kassorna (bilagor L och M) angles,

i anslutning till vad delegerade för dessa kassor anfört, kapitalvärdet

enligt militära grunder av den kostnadsökning, som vid bifall till delegerades

förslag om höjning av vissa pensioner genom kassornas övertagande skulle

uppstå för staten.

Sålunda framgår, beträffande armén, att berörda kapitalvärde (pensionsoch

dyrtidstillägg inräknade) vid en levnadskostnadsindex av 156 eller 157

utgör omkring 5,650,000 kronor. Vad angår marinen är motsvarande kapitalvärde

1,048,000 kronor.

Enligt en inom tullstatens enskilda pensionsinrättning företagen utredning

skulle kapitalvärdet av kostnadsökningen för staten vid en höjning av pensionsförmånerna

för samtliga nuvarande änkor efter delägare i pensionsinrätlningen

och för änkorna efter samtliga nuvarande tjänstepensionärer från

den i överenskommelsen bestämda nivån till 75 procent av förmånerna enligt

allmänna familjepensionsreglementet belöpa sig, för de nuvarande änkornas

och barnens del till 871,000 kronor samt för de övrigas del till 68,000 kronor.

Debiterade men ej inbetalade befordrings- och retroaktivavgifter uppgingo

i arméns familjepensionskassa per den 30 juni 1935 till ett belopp av 36,522

kronor (bilaga L 2). Motsvarande belopp i marinens familjepensionskassa

torde utgöra omkring 260,000 kronor, oberäknat avgifterna för flaggkorpraler

och högbåtsmän, vilka torde uppgå till 109,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

31

Jag skall härefter närmare genomgå de särskilda punkterna i överenskommelserna,

därvid jag beträffande marinens och tullstatens kassor kommer

att redogöra för bestämmelserna allenast i den mån särskilda yttranden föreligga

eller bestämmelserna i sakligt hänseende skilja sig från motsvarande

bestämmelser i överenskommelsen angående arméns kassa.

Överenskommelsen angående arméns familjepensionskassa.

1 mom.

Detta moment upptager det allmänna stadgandet om övertagandet av kassans

alla rättigheter och förpliktelser. Härvid föreskrives tillika, att vad

som gäller för kassan framdeles skall hava avseende å staten, och att myndighet,

som Kungl. Majit bestämmer, skall fullgöra vad som för närvarande

ankommer på kassans direktion och fullmäktige.

Momentet innehåller även en förbindelse från statens sida att svara för

alla rättsanspråk, som i anledning av överenskommelsen eller eljest på grund

av kassans överlåtelse må kunna riktas mot fullmäktige, direktionen eller

någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå

för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på grund

av sådana anspråk elier anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

2 mom.

I 2 mom. angivas till en början de olika kategorier av delägare, å vilka allmänna

familjepensionsreglementet med vissa i efterföljande moment omförmälda

undantag från övertagandet skall bliva tillämpligt.

Hit höra vid övertagandet förefintliga:

a) beställningshavare på aktiv stat, för vilka militära tjänstepensionsreglementet

gäller;

b) beställningshavare på övergångsstat, för vilka militära tjänstepensionsreglementet

gäller;

c) befattningshavare, för vilka civila tjänstepensionsreglemenlet gäller;

d) beställningshavare på reservstat; samt

e) de, vilka efter avsked från beställning på aktiv stat, för vilken militära

tjänstepensionsreglementet gäller, med vederbörligt tillstånd kvarstå utan lön.

Såsom villkor för att en delägare, tillhörande någon av dessa kategorier,

skall bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser

gäller emellertid även, enligt stadgande i momentets första stycke, att delägaren

icke får vara undantagen från tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna

i reglementet den 30 december 1905 för arméns nya änke- och pupillkassa

eller i kungl, brevet den 15 juni 1934 till arméns pensionskassa,

att han icke trots sitt kvarstående i tjänst redan på grund av 3 mom. i övergångsbestämmelserna

till allmänna familjepensionsreglementet är undantagen

från detta reglementes tillämpning, samt att han icke före övertagandet

hos Kungl. Majit anmält sin önskan att ej bliva underkastad reglementet.

Det första av dessa villkor ansluter sig till en bestämmelse i 1905 års regie
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

mente, i vilken det stadgas, alt frivillig övergång till detta reglementes pensioneringsyillkor

ej må ske efter den 1 juli 1906. På grund av denna bestämmelse

finnas nämligen alltjämt enstaka delägare i tjänst, vilka sålunda äro

underkastade äldre pensioneringsvillkor.

Undantagna från pensioneringsbestämmelserna i kungl, brevet den 15 juni

1934 äro sådana den 30 i samma månad i tjänst varande delägare, tillhörande

nya änke- och pupillkassans yngre avdelning, vilka före den 1 augusti

samma år anmält sin önskan att kvarstå å de äldre bestämmelserna och sedermera

icke vunnit befordran till beställning med högre familjepensionsrätt.

Ifrågavarande undantag torde för närvarande gälla högst ett nittiotal

delägare i tjänst.

För delägare i tjänst, vilka vid övertagandet äro undantagna från 1905 eller

1934 års pensioneringsbeslämmelser och sålunda då ej bliva underkastade

allmänna familjepensionsreglementet, blir, på sätt i 8 mom. i överenskommelsen

stadgas, detta reglemente tillämpligt efter sedermera skedd befordran.

Bestämmelsen om att anmälan till Kungl. Majit medför delägarens undantagande

från allmänna familjepensionsreglementets tillämpning står i överensstämmelse

med den i professor Malmgrens förenämnda utlåtande uttalade

uppfattningen, att en delägare bör tillerkännas frihet att, örn han inom

viss tid uttalar önskan därom, bibehållas vid rättigheter och skyldigheter

enligt den gamla ordningen.

I momentets andra stycke stadgas, att delägare, som vid övertagandet är

berättigad till familjepension, beräknad efter högre lönegrad än den, till vilken

hans bestallning är hänförlig, i familjepensionshänseende skall anses

tillhora den högre lönegraden. Bestämmelsen gäller exempelvis för det fall

att en delägare, som haft avsked med rätt att kvarstå utan lön, återinträtt i

tjänst men därvid — då hans tidigare beställning ej varit ledig — nödgats

inträda i en lägre beställning. För sådant fall gäller enligt familjepensionskassans

nuvarande bestämmelser, att delägaren äger rätt att bibehållas vid

den högre pensionsrätter Ett speciellt fall, då vederbörande vid övertagandet

åtnjuter famdjepensionsrätt enligt en högre lönegrad än den han tillhör

skall emellertid, enligt en särskild undantagsbestämmelse i förevarande stycke

av överenskommelsen, icke föranleda, att delägaren anses tillhöra den högre

lönegraden. s

Familjepensionsutredningen har härom anfört följande:

somndlYtyCke1t aV 2 mom- innehåller föreskrift därom, att sådan delägare

anses Ska"

innehållet i stycket framgår, det Se

sträcka denna Tege även till de i 9 4 mom. 6 i 1905 åm réglemenfe fö! år

mmfiiå^Pfss

re pensionsavgiften, förvärva pensionsrätt beräknad rftefkapUI £ sami

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

33

innehavare av sergeants lön kunnat i enahanda ordning förvärva pensionsrätt

beräknad efter fanjunkares lön, varjämte motsvarande förmån tillkommit vissa

andra delägare. Med hänsyn till de betydande pensionsförbättringar, som

efter ikraftträdandet av allmänna familjepensionsreglementet skulle inträda

för efterlevande till beställningshavare i nu avsedda lönegrader, varigenom

behovet av en extra förhöjning av det för den innehavande beställningen

fastställda familjepensionsunderlaget minskat eller helt bortfallit, och då

skyldigheten att vidkännas det mot den högre tjänsten svarande familjepensionsavdraget

kan befaras medföra en oberäknat stor börda för vederbörande,

har en avvikelse från regeln om bibehållande av den högre ställningen i

familjepensionshänseende synts vara påkallad.

Beställningshavare å övergångsstat jämställas enligt överenskommelsen med

personalen å aktiv stat.

Härutinnan bör erinras örn att enligt 17 § kungörelsen den 23 oktober

1925 (nr 429) med vissa bestämmelser rörande arméns och marinens övergångsstater

till övergångsstat tvångsvis överförd löjtnant, underlöjtnant eller

sergeant, vilken vid tiden för överföringen uppnått högsta löneklassen inom

vederbörlig lönegrad, må kunna vinna uppflyttning till närmast högre löneklass,

när han uppnått en tjänsteålder av 15, respektive 5 år såsom officer

eller 17 år såsom sergeant och furir.

1934 års militärpensionssakkunniga anförde i sitt i december 1934 avgivna

betänkande (Statens offentliga utredningar 1934: 49 s. 147) med förslag till

tjänstepensionsreglemente för befattningshavare vid försvarsväsendet, att det

vore obestridligt, att de, som sålunda med stöd av nämnda paragraf uppflyttats

till högre löneklass, intoge en särställning i förhållande till annan personal

i samma lägre lönegrad, som de tillhörde. Vid bestämmande av tjänstepensionsunderlag

i allmänhet hade tillämpats principen, att underlaget skulle

utgöra två tredjedelar av slutlönen å A-ort. Tillräcklig anledning att frångå

denna grundsats beträffande ifrågavarande personal torde, enligt de sakkunniga,

knappast föreligga. Med hänsyn härtill föreslogo de sakkunniga, att

särskilda tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag fastställdes för

denna personal, uträknade efter nyss angiven grund. Så har även skett. Sålunda

hava enligt punkt 1 b) i övergångsbestämmelserna till militära tjänstepensionsreglementet

tjänstepensionsunderlagen för ifrågavarande beställningshavare

bestämts, för löjtnant till 3,444 kronor, för underlöjtnant till

2,076 kronor och för sergeant till 2,400 kronor.

I förenämnda skrivelse till mig av den 29 januari 1937 hava nu kaptenen

i Jönköpings-Kalmar regemente, löjtnanten på övergångsstat vid samma regemente

F. Clason i uppgiven egenskap av delegerad för ifrågavarande officerare

på övergångsstat samt ombudsmannen i Svenska Underofficersförbundet

Fr. Josephson framhållit, att det syntes följdriktigt samt med rättvisa

och billighet förenat, att även familjepensionsunderlagen för ifrågavarande

personal beräknades på grundval av den efter uppflyttningen uppnådda högre

lönen. De hemställa därför, alt bestämmelser i dylikt hänseende måtte

meddelas.

Enligt tillgängliga uppgifter synas de beställningshavare vid armén, vilka

Bihang lill riksdagens protokoll 19.37. 1 sami. Nr 248. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sådana bestämmelser skulle komma att gälla, utgöra högst 15 löjtnanter, 4

underlöjtnanter och 6 sergeanter.

Arméförvaltningen har för sin del tillstyrkt förslaget.

Till den i 2 mom. av överenskommelsen angivna delägarkategori, som utgöres

av befattningshavare, för vilka civila tjänstepensionsreglementet gäller,

äro vissa expeditionsvakter att hänföra.

Bland de kategorier, å vilka allmänna familjepensionsreglementet från övertagandet

som regel förutsättes bliva tillämpligt, påkallar härjämte reservstatspersonalen

en särskild uppmärksamhet. I motsats till de övriga kategorierna

gäller nämligen beträffande nämnda personal, att densamma icke är

underkastad vare sig militära eller civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser.

Detta oaktat föreslog familjepensionsutredningen i sitt den 23 januari

1936 framlagda förslag till militärt familjepensionsreglemente, att reglementet

skulle äga tillämpning jämväl å reservstatspersonalen. Som skäl härför

anfördes, att beställningshavarna på reservstat, vilka undantagslöst rekryteras

ur personalen på aktiv stat, även efter övergången innehade med lön och

rätt till tjänstepension förenade beställningar samt för närvarande vore delägare

i familjepensionskassorna med de rättigheter och skyldigheter, som åtföljde

vederbörandes senast innehavda beställning på aktiv stat.

Utredningens förslag i denna del innnebar, att beställningshavare å reservstat

skulle vidkännas familjepensionsavdrag — liksom för övriga befattningshavare

intill pensionsåldern — och räkna tjänstår även för anställningstiden

å reservstat. Avdrag och familjepensionsunderlag skulle emellertid beräknas

enligt reglerna för den beställning å aktiv stat, från vilken övergången till

reservstat ägt rum.

I de föregående år över förslaget avgivna yttrandena riktades icke någon

erinran mot att hänföra reservstatspersonalen under reglementets tillämplighetsområde.

I fråga örn de särskilda bestämmelserna anförde emellertid chefen

för generalstaben, med instämmande av arméförvaltningen, hurusom en

major på reservstat, som vid övergången varit kapten på aktiv stat, för erhållande

av kaptens familjepensionsrätt enligt förslaget skulle vidkännas för

kapten stadgat familjepensionsavdrag till pensionsålderns inträdande (55 år).

Ehuru denna princip i viss mån kunde jämställas med den princip, som tilllämpades

beträffande t. ex. de kaptener, vilka hade en pensionsålder av 55

år (intendenturkåren), syntes rätt och billighet tala för att reservstatspersonalen

— med dess begränsade löner och tjänstepensioner — gåves bättre

familjepensionsvillkor, än vad som föreslagits. Principiellt borde familjepensionsavdrag

icke krävas utöver den för personalen på aktiv stat i den beställning,

för vilken pensionsrätt åtnjötes, gällande pensionsåldern. I samband

med frågan angående reservstatspersonalens familjepensionering borde emellertid

beaktas den möjlighet till vinnande av befordran inom reservstaten,

som förelåge genom beslut av 1925 års riksdag. Ifrågavarande beslut hade

visserligen ännu icke bringats i tillämpning, men 1930 års försvarskommission

förutsatte att så för framtiden skulle ske. Vidare borde beaktas den möj
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

35

lighet för furirer på aktiv stat att vinna reservstatsanställning, som med sannolikhet

komme att bliva en följd av försvarskommissionens förslag till reservstatsrekryteringens

rationalisering. Med hänsyn till sålunda angivna förhållanden

syntes skäl föreligga att taga reservstatspersonalens familjepensionering

under förnyad omprövning, varvid personalens berättigade anspråk

att vid befordran komma i åtnjutande av den högre tjänstegradens lamiljepensionsrätt

borde tillgodoses.

Vid min anmälan föregående år av frågan om allmänt familjepensionsreglemente

anförde jag, att jag då icke kunde tillstyrka familjepensionsutredningens

förslag i vad detsamma avsåge reservstatspersonalens inordnande under

allmänna familjepensionsreglementet. Denna personals hänförande till

reglementets tillämplighetsområde innebure nämligen, framhöll jag, ett avsteg

från den eljest grundläggande principen, att reglementet skulle vara tilllämpligt

för de befattningshavare, å vilka civila eller militära tjänstepensionsreglementet

gällde. Reservstatspersonalens tjänstepensionering reglerades

nämligen icke genom sistnämnda reglemente utan genom särskilda äldre bestämmelser.

Redan denna omständighet i och för sig gåve anledning till övervägande,

huruvida icke även familjepensioneringen för denna personal borde

regleras i särskild ordning. Nyss återgivna yttranden från militärt håll syntes

tala för en sådan lösning, enär därav framginge, att trots de i förslaget upptagna

olika särbestämmelserna för denna personal ytterligare sådana vore av

nöden, om ej vissa mindre tillfredsställande konsekvenser skulle följa av

personalens inordnande under reglementet. Härtill kommer att, såsom chefen

för generalstaben erinrat, försvarskommissionens på Kungl. Maj:ts prövning

beroende betänkande innefattade vissa förslag, som ganska ingripande berörde

denna organisations ställning. Jag framhöll emellertid, att reservstatspersonalens

familjepensionsfråga borde erhålla en lösning senast i samband

med framläggande för riksdagen av sådana förslag till överenskommelser

med de militära kassorna, som vore en förutsättning för allmänna familjepensionsreglementets

ikraftträdande för den militära personalen.

Kungl. Majit och riksdagen följde mitt förslag, på grund varav reservstatspersonalen

alltså för det dåvarande icke hänfördes under allmänna familjepensionsreglementets

tillämplighetsområde.

I sin skrivelse den 14 januari innevarande år har familjepensionsutredningen,

som i huvudsak refererat de militära myndigheternas ovan angivna

yttranden ävensom mitt uttalande, i denna del anfört följande:

Familjepensionsutredningen har med anledning av vad sålunda förekommit

i samråd med de militära kassornas delegerade upptagit förevarande

spörsmål till förnyat övervägande och därvid kommit till den slutsatsen,

att det — åtminstone vad nuvarande kassadelägare angår -— måste anses

mindre lämpligt att föreslå regler i fråga örn reservstatspersonalens familjepensionering,

vilka skulle skapa en för densamma nu icke förefintlig särställning

i familjepensionshänseende och därigenom eventuellt försvåra reservstatens

rekrytering, som uteslutande äger rum från personal i aktiv

tjänst. Då numera, i motsats till vad förhållandet var vid framläggandet av

förenämnda proposition 1930:201, efter den nya försvarsordningen anpassade

bestämmelser rörande reservstatspersonalens tjänstepensionering blivil

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

utfärdade (beträffande arméns reservstater, se S. F. S. 1936:474) och möjlighet

sålunda förefinnes att överblicka konsekvenserna även i familjepensionshänseende

av ett förslag i den ena eller andra riktningen, har det synts

familjepensionsutredningen riktigt att åter upptaga den tidigare tanken på

sagda personals hänförande under allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser;

i varje fall såvitt angår beställningshavare, som vid övertagandet

äro delägare i någon av de militära familjepensionskassorna. Det förtjänar

emellertid framhållas, att reservstatspersonalens familjepensionsfråga

vid ett bifall till det föreliggande förslaget endast vunnit en partiell lösning.

Ehuru nämligen överenskommelserna visserligen reglera familjepensionsförhållandena

icke blott för sådana beställningshavare, som redan vid kassornas

övertagande övergått till reservstat, utan även (7 mom.) för kassadelägare,

vilkas övergång till reservstat inträffar först efter övertagandet, hava

överenskommelserna givetvis icke avseende å beställningshavare, som tillträda

första med familjepensionsrätt förenad militär beställning efter kassornas

övertagande och sedermera övergå från aktiv stat till reservstat (se allmänna

familjepensionsreglementet 16 § andra stycket). För sistnämnda beställningshavare

erfordras sålunda särskilda bestämmelser. Som dylika bestämmelser

icke äro direkt betingade av familjepensionsutredningens uppdrag att

träffa överenskommelse angående de militära kassornas överlåtelse på staten,

lärer förslag i ämnet icke förväntas från utredningen.

Såsom av tredje stycket i 2 mom. framgår, har vidare vid utformningen

av bestämmelserna angående reservstatspersonalens familjepensionering de

i de militära yttrandena framhållna synpunkterna såtillvida vunnit beaktande,

att det förutsatts, att avdrag och familjepension för sådan reservstatspersonal,

som innehade högre beställning än som kompaniofficer, skulle beräknas

enligt reglerna för motsvarande beställning på aktiv stat, varemot beträffande

lägre reservstatspersonal, än vad nu är sagt, den beställning skulle

vara avgörande för beräkningen, som vederbörande vid sin övergång till reservstat

innehaft.

I detta sammanhang torde böra redogöras för de huvudsakliga hithörande

bestämmelser, som enligt omförmälda förordning och i övrigt numera gälla

angående arméns reservstater.

Förordningen i fråga (S. F. S. 1936: 474) stadgar, att två reservstater skola

finnas vid armén, av vilka den ena skall omfatta officerare och underofficerare

samt den andra fältläkarkåren. Å förstnämnda reservstat finnas beställningar

för 1 generalmajor, 5 överstar, 81 majorer, 204 kompaniofficerare

samt 230 underofficerare. Å fältläkarkårens reservstat äro uppförda 2 fältläkarbeställningar

och 1 regementsläkarbeställning. Beställningarna besättas

med personal, som överflyttas från aktiv stat, eller ock med personal,

som erhållit avsked från beställning på aktiv stat med tillstånd att kvarstå

över stat. Till generalmajorsbeställningen må överflyttas generalmajor eller

överste, till överstebeställning överste eller överstelöjtnant, till majorsbeställning

major eller kapten, till kompaniofficersbeställning (beställning såsom

kapten och löjtnant) kapten eller löjtnant, till underofficersbeställning (beställning

såsom fanjunkare och sergeant) fanjunkare, sergeant eller furir,

till fältläkarbeställning fältläkare eller regementsläkare samt till regementsläkarbeställningen

regementsläkare eller bataljonsläkare.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

37

Löjtnant och sergeant å reservstat kunna vinna befordran till kapten respektive

fanjunkare å reservstat. Sådan befordran medför emellertid icke

ändrad ställning i lönehänseende. Befordran, som även avser ställningen i

lönehänseende, kan inom reservstaten vinnas av kapten till major samt av

regementsläkare till fältläkare.

Reservstatspersonalen, som i fredstid som regel har en tjänstgöringsskyldighet

av 45 dagar under loppet av varje under tjänstetiden infallande period

av två år, åtnjuter lön och tjänstepension med belopp, som för vederbörlig

beställning angives å en i § 10 i förordningen intagen löne- och pen
-

sionsplan av följande innehåll:

Beställning

Lönegrad

neklass

Lön

Pension

15

7,920

7,128

14

6,948

6,252

12

5,220

4,692

10

4,176

3,756

9

3,816

3,432

8

3,456

3,112

7

3,096

2,784

6

2,736

2,460

5

2,448

2,208

4

2,160

1,944

9

2,340

2,112

8

2,160

1,944

7

1,980

1,788

6

1,824

1,632

5

1,656

1,488

4

1,512

1,356

3

1,368

1,236

25

5,724

5,148

24

5,436

4,896

23

5,148

4,632

22

4,860

4,380

21

4,572

4,116

20

4,284

3,852

Generalmajorer.

Överste .......

Major.........

Kompaniofficer.

Underofficer ....

Fältläkare......

Regementsläkare

O 7

O 6

O 4

O 3

O 2

Uo 3

Uo 2

C 13

C 11

Tjänstepensionen utgår, såsom framgår av ovanstående plan, med omkring

90 °/o av lönen. Innehavare av reservstatsbeställning, för vilken lön och

pension utgå efter olika klasser, skall — örn han utan att vinna befordran

överflyttats till reservstat — så länge han kvarstår i den beställning, dit han

överflyttats, hänföras till klass, som till nummer motsvarar den, han såsom

beställningshavare på aktiv stat senast tillhört.

Pensionsåldern utgör för generalmajor, överste, fältläkare och regementsläkare

60 år, för major och kompaniofficer, tillhörande fälttygkåren, fortifikationskåren

eller intendenturkåren, 55 år samt för annan kompaniofficer

och underofficer 50 år.

Slutligen gäller enligt förordningen, att den, som vid överflyttning till reservstat

är delägare i arméns familjepensionskassa, är skyldig att där kvarstå

med den pensionsrätt han vid övergången till reservstat innehar, och på

de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

Arméns fullmäktige, som förklarat sig anse, att familjepensioneringen för

all reservstatspersonal borde ordnas enligt i huvudsak samma grunder som

för den aktiva personalen, hava i sitt särskilt avgivna förslag angående familjepensioneringens

ordnande för sådan personal å arméns reservstater, vilken

icke omfattas av överenskommelsen, anfört bland annat:

Sedan reservstatspersonalens ställning i löne- och tjänstepensionshänseende

numera blivit reglerad genom 1936 års försvarsbeslut och Kungl. Maj:ts i

anslutning till detta beslut utfärdade förordning den 23 juli 1936 (nr 474)

angående arméns reservstater, varvid lönerna anpassats efter samma lönesystem,

som gäller för personal på aktiv stat, synas starka skäl tala för att

jämväl familjepensionsfrågan för den blivande reservstatspersonal, varom

här är fråga, i huvudsak ordnas efter samma grunder som för den aktiva

personalen. Bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet torde

sålunda böra läggas till grund även då det gäller att ordna denna personalgrupps

lamiljepensionsförhållanden, varvid dock följande synpunkter synas

böra röna beaktande:

1. Enär befordran inom kompaniofficers- och underofficersgraderna å

reservstat icke medför någon ändrad ställning i lönehänseende, torde för

dessa beställningshavare såsom hittills böra gälla, att beställningshavaren,

så länge lian kvarstår i dylik beställning, bibehålies vid den familjepensionsrätt,

han vid övergången till reservstat innehade, och med skyldighet

att vidkännas mot denna familjepensionsrätt svarande avdrag i likhet med

personal å aktiv stat i motsvarande beställning.

2. För innehavare av beställning som generalmajor, överste, major, fältläkare

och regementsläkare å reservstat torde familjepensionsrätten och

familjepensionsavdragen böra vara desamma som för motsvarande beställningshavare

på aktiv stat, varvid generalsperson på aktiv stat, som övergår

till reservstat, bör bibehållas vid den familjepensionsrätt, han vid övergången

innehade.

3. Familjepensionsrätt synes vidare böra tillförsäkras en nytillkommande

personalgrupp, nämligen till underofficerare på reservstat befordrade furirer,

vilka före sådan anställning icke innehaft dylik pensionsrätt. Den

lön dessa beställningshavare erhålla å reservstat är emellertid relativt liten,

i det de under hela sin tjänstetid åtnjuta avlöning enligt lägsta för underofficer

gällande löneklass. Därest ifrågavarande beställningshavare skulle

erhålla samma familjepensionsrätt som sergeant å aktiv stat, skulle därmed

förenade avgifter med hänsyn till den ringa lönen bliva allt för betungande.

Med hänsyn härtill synes för sådan underofficer å reservstat familjepensionsunderlaget

lämpligen böra bestämmas till 600 kronor och familjepensionsavdraget

till 55 kronor per år.

4. Såsom tjänstår för fastställande av familjepensionens grundbelopp

torde böra gälla:

att beställningshavare på reservstat skall såsom tjänstår äga tillgodoräkna

dels den tid, han före överflyttningen till sådan stat ägt tillgodoräkna för

bestämmande av tjänstepension enligt militära tjänstepensionsreglementet,

dels ock tiden från överflyttningen till reservstat intill pensionsåldern, samt

att till underofficer å reservstat befordrad furir skall såsom tjänstår äga

tillgodoräkna dels den lid, han efter fyllda 21 år innehaft fast anställning

såsom manskap vid försvarsväsendet, dels ock tiden från överflyttningen till

reservstat intill pensionsåldern.

Därest reservstatspersonalens familjepensionering ordnas efter nu angivna

grunder, torde familjepensioneringen för såväl denna personalgrupp som

den aktiva personalen komma att efter den 1 nästkommande juli omhänderliavas

av statskontoret.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 24S.

I detta sammanhang anse sig fullmäktige böra erinra örn att enligt nu

gällande bestämmelser samma enhetlighet icke förefinnes beträffande tjänstepensioneringen,

i det att densamma för den aktiva personalen omhänderhaves

av statskontoret men för reservstatspersonalen av arméförvaltningen.

I anslutning till redan vidtagna eller nu förestående rationaliseringsåtgärder

på pensionsväsendets område synes emellertid enhetlighet i fråga

örn tjänstepensioneringen böra eftersträvas även i det avseendet, att handhavandet

av bestyret med denna pensionering för såväl den aktiva personalen

som för reservstatspersonalen uppdrages åt en och samma myndighet, nämligen

statskontoret. Därigenom skulle full enhetlighet komma att vinnas

1 anträffande både tjänste- och familjepensioneringen för försvarsväsendets

hela personal.

Angående arméns fullmäktiges förslag, har arméförvaltningen, som i princip

tillstyrkt förslaget, rörande vissa detaljer anfört:

I fråga örn familjepensionsrätt för till underofficerare på reservstat befordrade

furirer hava fullmäktige beaktat att, därest dessa beställningshavare

tillförsäkrades sergeant på aktiv stat tillkommande familjepensionsrätt,

skulle för dem familjepensionsavdragen, med hänsyn till den ringa lon, de

uppbära å reservstaten, bliva alltför betungande. Fullmäktige hava därför

stannat vid alt föreslå ett familjepensionsunderlag av 600 kronor och

ett familjepensionsavdrag av 55 kronor. Den sadan underofficer tillkommande

tjänstepension, 1,236 kronor, svarar mot en extra ordinarie tjänsteman

i 1. lönegraden enligt avlöningsreglementet nr 215/1928 tillkommande

pension. Arméförvaltningen ifrågasätter därför, örn icke familjepensionsunderlaget

för ifrågavarande underofficer å reservstat bör bestämmas till

samma belopp, som gäller för sådan extra ordinarie tjänsteman, eller 720

kronor för år, med ett familjepensionsavdrag av 69 kronor för år. Visserligen

blir detta avdrag 14 kronor högre för år räknat än det avdrag, fullmäktige

föreslagit, men i stället kommer familjepensionen att bliva avsevärt

högre än enligt fullmäktiges förslag. Skulle däremot ett familjepensionsunderlag

av 600 kronor anses böra gälla för ifrågavarande underofficerare

på reservstat, synes familjepensionsavdraget, för att erhålla ett med

12 delbart belopp, böra fastställas till 54 eller till 57 kronor för år.

Slutligen hava fullmäktige, som förutsatt, att familjepensioneringen för

reservstatspersonalen etter den 1 juli 1937 kommer att handhavas av statskontoret,

föreslagit, att ärenden rörande reservstatspersonalens tjänstepensionering,

vilka ärenden nu handläggas inom arméförvaltningens civila departement,

skola överflyttas till statskontoret. Detta förslag synes vila på

den onekligen välgrundade uppfattningen, att kostnaderna för pensioneringen

av reservstatspersonalen — liksom pensionskostnader i allmänhet —

böra gäldas av medel under riksstatens elite huvudtitel. Den omständigheten,

att kostnaderna för tjänstepensionerna till reservstatspersonalen komme

att bestridas av andra medel än under riksstatens fjärde huvudtitel anslagna,

lärer emellertid icke böra utgöra hinder för att ifrågavarande pensionsärenden

fortfarande handläggas av civila departementet. Avgörandet

av dessa ärenden har hittills merendels krävt ingående utredning rörande

den av vederbörande beställningshavare under anställning å reservstaten

fullgjorda tjänstgöringen. Med den avfattning, som föreskrifterna örn reservstatspersonalens

tjänstgöringsskyldighet erhållit i nu gällande reservstatsförordning

(S. F. S. 1936: 474), synes man emellertid kunna utgå från

att någon detaljgranskning inom civila departementet av uppgifterna örn

tjänstgöringens fullgörande icke längre skall visa sig nödvändig. Därest

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

alltså något^ dubbelarbete icke föranledes av ifrågavarande ärendens överflyttning

från civila departementet till annan myndighet och en sådan åtgärd

skulle anses lämplig ur synpunkten av pensionsärendenas enhetliga

handläggning, har arméförvaltningen icke något att häremot erinra.

3 mom.

I 3 mom. av överenskommelsen upptages det allmänna stadgandet, att påförda

retroaktiv- och befordringsavgifter skola slutbetalas. I denna del har

familjepensionsutredningen papekat, hurusom ifrågavarande betalningsförpliktelser

skulle fullgöras i samma ordning, som gällde i fråga örn familjepensionsavdrag

i allmänhet. Skulle vederbörande, yttrar utredningen, hava

avsked med rätt att kvarstå såsom lönlös över stat, förefunnes sålunda icke

någon avdragsskyldighet. Trädde han emellertid åter i tjänst, började därmed

avdragsskyldigheten på nytt även med avseende å förevarande återstående

avgifter. Bortsett från dylik, av själva avdragssystemet betingad

förskjutning, hade avsikten icke varit att ändra nuvarande betalningsterminer,

utan skulle retroaktiv- och befordringsavgifterna erläggas successivt, i

den mån de förfölle till betalning.

4 mom.

Momentet innehåller den förut angivna regeln, att sådan avkortning av

familjepensionens grundbelopp, som i allmänna familjepensionsreglementet

förutsättes, i allmänhet ej skall äga rum beträffande delägare, som enligt de

för kassan nu gällande bestämmelserna är berättigad till full pension för sina

efterlevande.

Härvid avses i andra stycket i momentet en delägare, som vid övertagandet,

efter erhållet avsked från beställning på aktiv stat, med bibehållen befordringsrätt

kvarstar såsom lönlös över stat. För det fall däremot, att vederbörande

först efter övertagandet fått avsked utan rätt till tjänstepension,

finnes ej någon bestämmelse i överenskommelsen, som hindrar pensionens

avkortning. Tillstånd att kvarsta såsom lönlös över stat kan avse en tidrymd

av högst två år.

Tredje stycket i förevarande moment innehåller föreskrift om att såsom

tjänstår i familjepensionshänseende skall räknas jämväl tid, under vilken vederbörande

haft beställning på reservstat.

5 mom.

Såsom av redogörelsen angående arméns familjepensionskassas organisation

framgår, upphör avgiftsskyldigheten för närvarande i vissa fall tidigare

än vid pensionsålderns inträde. För ogift delägare upphör sålunda avgiftsskyldigheten

senast från början av det kalenderår, under vilket han fyller

61 år, och för viss intendenturpersonal m. fl. upphör samma skyldighet senast

från början av det kalenderår, under vilket vederbörande fyller 59 respektive,

i andra fall, 54 år.

Förevarande moment innehåller nu stadganden därom, att berörda förmaner

skola bibehållas för kassans nuvarande delägare. Den för viss inten
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

denturpersonal m. fl. gällande förmånen, vilken har ringa praktisk betydelse,

skall emellertid allenast avse viss lindring i avgiftspliklen samt gälla endast

för sådana, vilka redan före övertagandet uppnått den avsedda åldern och

icke sedermera vinna befordran. Bestämmelsen om avgiftsbefrielse för ogift

delägare har, såsom familjepensionsutredningen framhållit, givits en avfattning,

som bättre ansluter sig till pensionsrättens omfattning enligt allmänna

familjepensionsreglementet.

6 mom.

I detta moment bibehålies delägare, å vilken allmänna familjepensionsreglementet

blir tillämpligt, vid rätten till familjepension för sina barn, tills de

fylla 21 år eller dessförinnan träda i äktenskap. Motsvarande förmån för

delägarna förekommer även i överenskommelserna rörande civilstatens och

telegrafverkets änke- och pupillkassor.

7 mom.

16 § första stycket allmänna familjepensionsreglementet innehåller den

bestämmelsen, att befattningshavare, som övergår till en med tjänstepensionsrätt

förenad anställning i statens tjänst, å vilken varken civila eller militära

tjänstepensionsreglementet eller tjänstepensionsreglementet för arbetare gäller,

i allmänhet fortfarande skall vara underkastad bestämmelserna i allmänna

familjepensionsreglementet. Dock skall vad sålunda stadgats, enligt 16 §

andra stycket, icke äga tillämpning för den, som övergår från aktiv stat till

reservstat. För sådan beställningshavare blir allmänna familjepensionsreglementet

sålunda icke längre gällande.

Emellertid har, såsom förut är nämnt, i överenskommelsen förutsatts, att

samtliga delägare å reservstat skola hänföras under allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser. Stadganden härom hava införts, beträffande

vid övertagandet befintlig reservstatspersonal, i 2 mom. samt i fråga om

vid övertagandet befintliga delägare, vilka då eller sedermera övergå till beställningar

å reservstat, i förevarande moment av överenskommelsen.

8 mom.

Detta moment upptager det allmänna stadgandet, att hittillsvarande bestämmelser

alltjämt skola gälla för delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt.

Dessa delägare utgöras i stort sett av sådana, som vid övertagandet antingen

a) avgått med rätt till tjänstepension;

b) innehava beställningar med oreglerad lön (bataljonsläkare vid fältläkarkåren)

;

c) innehava beställningar med reglerad lön men undantagits från tillämpningen

av pensioneringsbestämmelserna i 1905 års reglemente eller i kungl,

brevet den 15 juni 1934 eller ock, jämlikt 3 mom. i övergångsbestämmelserna

till allmänna familjepensionsreglementet, undantagits från sistnämnda

reglementes bestämmelser;

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

d) innehava beställningar eller befattningar med reglerad lön men före

övertagandet anmält sin önskan att ej bliva underkastade allmänna familjepensionsreglementet;

eller

e) äro befattningshavare hos kassan och före övertagandet gjort anmälan,

som under d) sägs.

Från regeln, att hittillsvarande bestämmelser alltjämt skola gälla, stadgas

i momentets första stycke de undantagen, att delägare i intet fall skall bidraga

till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med

tjänstepension, samt afl, där delägare enligt de hittillsvarande bestämmelserna

har att erlägga ett mot visst statsbidrag svarande belopp, det skall så

anses som örn statsbidraget alltjämt utginge.

Förstnämnda undantag, vilket står i överensstämmelse med den av statsmakterna

vid familjepensionsfragans behandling föregående år intagna principiella

ståndpunten, har uti ifrågavarande kassa, där avgiftsskyldigheten

som regel upphör vid pensionsålderns inträde, betydelse för sådana delägare,

vilka avgått med sjuk-, invalid- eller förtidspension.

Det andra undantaget svarar mot för kassan gällande bestämmelser, att

den, som avgått från tjänsten före inträdd pensionsålder med bibehållen

delaktighet i kassan, skall till nämnda ålder erlägga, förutom den stadgade

årsavgiften, jämväl vad som motsvarar det för beställningen utgående statsbidraget.

Undantaget avser sådana, vilka avgått utan rätt till tjänstepension.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena i förevarande moment stadga,

alt allmänna familjepensionsreglementet, med vissa undantag från detsamma,

framdeles kan komma att gälla även för delägare, vilka icke jämlikt

2 mom. vid övertagandet bliva underkastade reglementet. Vinner delägare,

som vid övertagandet innehar tjänst med reglerad lön men som är

undantagen från pensioneringsbestämmelserna i 1905 års reglemente eller

i kungl, brevet den 15 juni 1934, befordran till annan dylik tjänst eller till

beställning å reservstat, blir nämligen, såsom även vid redogörelsen beträffande

2 mom. här ovan berörts, allmänna familjepensionsreglementet därmed

om delägaren icke redan enligt 3 mom. i övergångsbestämmelserna

undantagits från dettas tillämpning — i princip gällande. Att tillträdet

av den nya tjänsten skall ske på grund av befordran innebär, att

det för stadgandets tillämpning erfordras, alt den tillträdda tjänsten bär

högre familjepensionsunderlag än den frånträdda. Vad nu sagts om de

från nämnda pensioneringsbestämmelser undantagna delägarna gäller även

en delägare, som vid övertagandet, på grund av att han anmält sin önskan

att ej bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet, undantagits

från dettas tillämpning.

Även delägare, som vid övertagandet — utan att vara på reservstat —

hava oreglerad lön samt under e) här ovan avsedda delägare, kunna få allmänna

familjepensionsreglementet å sig tillämpat. Detta skall nämligen enligt

tredje stycket i förevarande moment ske, då vederbörande, exempelvis

på grund av lönereglering, blir innehavare av beställning eller befattning, för

vilken militära respektive civila tjänstepensionsreglementet gäller.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

43

9 mom.

I detta moment angivas de pensionsförmåner, vilka skola utgå till de vid

övertagandet befintliga familjepensionärerna samt till blivande pensionsberättigade

efter delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet varken

vid övertagandet eller sedermera blivit tillämpligt.

För den särskilda förhöjningen av de lägsta pensionerna har jag förut

redogjort. Dock torde härutinnan böra erinras örn att för närvarande

en person kan åtnjuta pension från allmänna militäränkepensionsstaten

och arméns gamla änke- och pupillkassa samtidigt. Enligt vad familjepensionsutredningen

anfört hade det för ett dylikt fall förutsatts, att vid

tillämpningen av gränsbeloppet 240 kronor pensionsförmånerna i fråga skulle

behandlas som en enhet. Det hade vidare enligt utredningen icke ansetts

nödvändigt att införa särskilda lägre gränsbelopp för det fåtal fall — vid

utgången av räkenskapsåret 1935/1936 till antalet 28 — där enligt bestämmelserna

för allmänna militäränkepensionsstaten pensionen utginge med två

tredjedelar eller en tredjedel av grundpensionen.

Även för den 25-procentiga förhöjningen har tidigare redogjorts.

Familjepensionsutredningen har beträffande innehållet i förevarande moment

i övrigt anfört följande:

Å kassapensionen, varmed betecknats den författningsenliga pensionen

jämte, i förekommande fall, fast och tillfällig förhöjning, skall vidare utgå

pensionstillägg enligt 1922 års kungörelse ävensom dyrtidstillägg. Beträffande

sättet för beräknande av det särskilda pensionstillägget är härvidlag

att märka, hurusom inom kassan den praxis utbildat sig, att pensionstillägget

bestämts i förhållande till kassapensionen med undantagande av

den tillfälliga förhöjningen, vilket för pensionstagaren varit fördelaktigare

än om pensionstillägget beräknats på kassapensionen i dess helhet. Ehuru

det måhända kan ifrågasättas, huruvida denna beräkningsmetod står i överensstämmelse

med gällande författningar, har familjepensionsutredningen

dock icke funnat skäl påyrka någon ändring i hittillsvarande praxis på denna

punkt. Vidare har utredningen ansett sig böra förorda sådan mindre

jämkning i de nuvarande bestämmelserna för beräkning av dyrtidstillägg å

familjepensioner från kassan, att dylikt tillägg skall utgå jämväl å den tillfälliga

pensionsförhöjningen, vilket hittills icke varit fallet. I och med ett

slutligt fixerande av de pensionsförmåner, som skola tillkomma pensionstagare

med pension enligt äldre grunder, bortfaller nämligen den hittillsvarande

anledningen till att från dyrtidstillägg undantaga sådana tillfälliga

pensionsförhöjningar, vilkas konsekvenser i fråga om dyrtidstilläggen man

tidigare icke kunnat på förhand överblicka.

10 mom.

10 mom. innehåller stadgande därom, att efter övertagandet nya pensioner

icke må beviljas åt barn, som uppnått 21 års ålder.

Detta stadgande ansluter sig till den nu gällande bestämmelsen för kassan,

att ogift son eller ogift dotter, som av sjukdom eller lyte är oförmögen

till'' arbete och i saknad av tillgång att försörja sig, under vissa betingelser

kan bibehålla eller tilldelas pension även efter uppnådda 21

års ålder. Familjepensionsutredningen har i denna del anfört, hurusom

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

en dylik anordning, som icke hade någon motsvarighet i allmänna familjepensionsreglementet,

i och med statens övertagande av kassan icke längre

torde böra upprätthållas. Nya pensioner borde sålunda icke få beviljas till

barn, som uppnått 21 års ålder, varemot barn, som redan fått sig tillerkända

en förmån av detta slag, givetvis borde bibehållas vid densamma, så länge

förutsättningarna därför i övrigt vore för handen.

11 mom.

Bestämmelserna i detta moment hava avseende å kassans egna befattningshavare.

De befattningshavare, som härvid komma i fråga, äro en sekreterare-ombudsman,

en revisor och en expeditionsvakt, samtliga ordinarie, samt en

kvinnlig icke ordinarie kansliskrivare, som kom i kassans tjänst med början

av år 1903, och ett kvinnligt icke ordinarie kontorsbiträde, som kom i tjänst

med början av år 1921.

Samtliga dessa befattningshavare åtnjuta, enligt kungl, brev den 15 juni

1935, lön enligt den i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna

löneplanen: * I

Sekreteraren-ombudsmannen

Revisorn.........

Expeditionsvakten

Kansliskrivaren .

Kontorsbiträdet .

Födelse-

datum

Lönegrad

Löneklass

8/» 1875

B 24

27

2l/5 1873

B 21

24

21/n 1884

B 7

10

24/ii 1879

B 11

14

12/s 1901

B 4

7

I nämnda kungl, brev har vidare föreskrivits, bland annat,

dels att ifrågavarande befattningshavare — med undantag av revisorn —

skulle vara pliktiga att underkasta sig den utvidgade eller ändrade tjänstgöring

ävensom den förflyttning till annan befattning vid familjepensionskassan

eller till tjänst vid statligt verk, som en förändrad organisation av det

militära familjepensionsväsendet kunde medföra,

dels att beträffande tjänstepension för sekreteraren-ombudsmannen, revisorn

och expeditionsvakten de i civila tjänstepensionsreglementet innefattade

grunderna för ordinarie tjänstemän, vilka tillsattes genom fullmakt eller konstitutorial,

skulle äga tillämpning, därvid emellertid skulle iakttagas, att expeditionsvakten

i pensionshänseende skulle anses tillhöra lönegraden B 5,

samt att vid tjänstårsberäkning för pension anställning hos arméns pensionskassa

skulle räknas lika med tjänstetid i med pensionsrätt förenad statstjänst,

dels att fråga örn rätt till pension åt här avsedd befattningshavare skulle

prövas av statskontoret, som även hade att utbetala sådan tjänsteman tillkommande

pensionsförmåner,

dels att nämnda pensionsberättigade befattningshavare skulle vara skyldi
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 248-

45

ga att underkasta sig den ändring i fråga om pension, som kunde bliva beslutad

för i lönehänseende motsvarande tjänstemän vid statliga verk, tillhörande

allmänna civilförvaltningen, och

dels att samtliga de fem befattningshavarna skulle vara berättigade att å

dem tillkommande nettolön — d. v. s. den enligt förut angivna grunder utgående

avlöningen minskad i förekommande fall med det för befattningshavaren

gällande pensionsavdraget — åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel enligt

de för befattningshavare vid nyreglerade verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, vid varje tidpunkt gällande grunderna.

Pensionsåldern inträder vid en ålder av, för sekreteraren-ombudsmannen

65 år, för revisorn 66 år och för expeditionsvakten 63 år.

Enligt beslut av kassans direktion den 24 juli 1935 skall å de båda kvinnliga

befattningshavarna tillkommande avlöningsbelopp innehållas och till kassan

inlevereras pensionsavgifter för deras egen pensionering i enlighet med

bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet.

Sekreteraren-ombudsmannen, revisorn och expeditionsvakten äro delägare

i kassan samt åtnjuta således för sina efterlevande familjepensionsrätt i

denna.

Familjepensionsutredningen har med avseende å detta moment anfört:

De föreskrifter, som avse att reglera, vad som efter statens övertagande

av kassan skall gälla i fråga om kassans befattningshavare för det fall, att

de antingen övergå till befattning i statens tjänst eller ock icke kunna beredas

statsanställning, som finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre

än den tidigare befattningen hos kassan, ansluta sig tämligen nära till de

bestämmelser i motsvarande ämne, som meddelats i den med civilstatens

änke- och pupillkassa träffade överenskommelsen. Den omständigheten, att

vissa av de berörda befattningshavarna, nämligen kansliskrivaren och kontorsbiträdet,

icke erhållit ordinarie anställning, ehuru deras anställningstid

uppgår till lägst 16 år, har icke ansetts böra föranleda annan och för vederbörande

ogynnsammare behandling vid kassans avveckling.

Vad angår expeditionsvakten har utredningen på grund av särskild remiss

den 12 november 1936 haft att till övervägande upptaga, vilken ställning

som i tjänstepensionshänseende bör beredas honom. Goda skäl har

därvid synts föreligga för ett bifall till den gjorda framställningen om att

hans pension måtte beräknas efter vad som gäller för befattningshavare, tillhörande

lönegraden B 7 i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.

Sekreteraren-ombudsmannen och revisorn hos kassan, vilka den 1 juli

1937 skulle uppnå en levnadsålder av ungefär 62 respektive 64 år, hava ansetts

böra överföras å indragningsstat, dock med skyldighet att på anmodan

biträda vid kassans avveckling. I avlönings- och pensionshänseende synas

de böra likställas med statliga befattningshavare å indragningsstat utan

tjänstgöringsskyldighet. Famil jepensionsutredningen förutsätter emellertid,

att de, i den mån de tågås i anspråk under avvecklingsarbetet, beredas en ersättning,

som minst motsvarar den minskning av dyrtidstillägget, som blir

en följd av övergången på indragningsstat.

Statskontoret har angående bestämmelserna i detta och motsvarande moment

i överenskommelsen rörande marinens kassa sagt sig icke finna den

omständigheten, att befattningshavarna i vissa fall trots lång anställningstid

ej erhållit en fastare anställning, böra föranleda annan och för vederbörande

ogynnsammare behandling vid kassans avveckling.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

12 mom.

Under detta moment fastslås, att övertagandet av kassans förpliktelser

även innefattar skyldighet för staten att förvalta de under kassans förvaltning

ställda donationsfonderna, med undantag av Överstelöjtnanten Paul

Grices fond, som enligt vederbörande testamente efter kassans upphörande

skall förvaltas av Direktionen över Strandbergska läkareinrättningen. Härjämte

förklaras, att det från delegerades sida förutsattes, att förvaltningen av

två av fonderna skulle anförtros åt en inom försvarsväsendet befintlig personalsammanslutning,

ävensom att denna personalsammanslutning skulle

äga att besluta i fråga om pensioner m. m. från samtliga fonderna, med undantag

av Grices fond.

De angivna fondernas behållning vid utgången av räkenskapsåret 1935/

1936 framgår av följande tablå:

Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar efter

avlidna militärer .............................. kronor 841,515:01

Hovfröken friherrinnan Maria von Stendingks donation

.......................................... » 500:—

Dahlgrenska fonden .............................. » 34,737:98

Juris doktor H. Cavallis donationsfond ............ » 149,361: 16

Carl och Amelie Ahlgréns ålderdomshem............ » 84,746:24

Svenska härens officerares och underofficerares minnesfond

...................................... » 39,800:47

Överstelöjtnanten Paul Grices fond................ » 10,500:_

Summa kronor 1,161,160:86.

Familjepensionsutredningen har anfört, att vad från delegerades sida för
-

utsatts rörande donationsfondernas förvaltning icke föranlett någon erinran

från utredningens sida.

Statskontoret har beträffande förvaltningen erinrat om sitt föregående år

havda uttalande i motsvarande hänseende i fråga örn civilstatens änke- och

pupillkassa. Däri heter det:

Statskontoret, som antager, att förvaltningen av kassans egentliga pensionsfonder

kommer att uppdragas åt ämbetsverket, vill ifrågasätta, huruvida

icke åt ämbetsverket lämpligen bör anförtros förvaltningen av kassans

samtliga donationsfonder. Vad angår den föreslagna understödsnämnden

kan statskontoret svårligen finna tillräckliga skäl föreligga för skapande av

en särskild organisation enbart för att besluta om ifrågakommande utdelning

av pensioner, understöd och andra förmåner från fonderna, allrahelst

som det här allenast torde gälla en tillämpning av för fonderna i sådant avseende

meddelade bestämmelser. Det förefaller statskontoret, som om de

uppgifter, vilka skulle åvila understödsnämnden, borde kunna anförtros åt

den fondförvaltande myndigheten, varigenom förvaltningskostnaderna för den

föreslagna understödsnämnden skulle inbesparas.

De synpunkter, för vilka ämbetsverket sålunda föregående år gjort sig till

tolk, syntes, yttrar ämbetsverket, i tillämpliga delar kunna gälla även de

särskilda anordningar, som för nu ifrågavarande kassor i förevarande sammanhang

föreslagits.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 248.

47

13 mom.

I 13 mom. upptages bestämmelsen, att kassan vid övertagandet överlåter

samtliga tillgångar till staten. Därvid förutsättes emellertid, enligt momentet,

från delegerades sida, att kassans lösa inventarier disponeras för sådant

statligt ändamål, som chefen för armén bestämmer, ett önskemål, som

fctmiljepensionsutredningen funnit sig kunna tillstyrka.

Andra stycket i momentet innehåller föreskrifter om revision och fullmäktigemöte

efter övertagandet ävensom angående ersättning härför samt till

direktionen, i den mån så påfordras.

74 mom.

Enligt 14 mom. gäller den ingångna överenskommelsen under förutsättning,

att den å ömse sidor godkänts före 1937 års utgång. Såsom motivering

för att en dylik tidsgräns fastställts, anförde familjensionsutredningen

föregående år vid sitt överlämnande av överenskommelsen angående civilstatens

änke- och pupillkassa, att det ur såväl statens som kassans synpunkt

finge anses mindre lämpligt att hålla avgörandet i en ekonomisk fråga av

denna räckvidd svävande under någon längre tid med hänsyn till de rubbningar,

som kunde tänkas inträffa i de olika förutsättningar, vilka legat till

grund för överenskommelsen.

Momentet innehåller också föreskrift därom, att dagen för övertagandet

skall fastställas i samband med godkännandet.

Härom har familjepensionsutredningen anfört:

Ehuru tidpunkten för kassans övertagande och allmänna familjepensionsreglementets

ikraftträdande av naturliga skäl icke kunnat i överenskommelsen

närmare bestämmas, må såsom angeläget framhållas, att den nya

ordningen såvitt möjligt genomföres från och med den 1 juli 1937 eller samma

dag, som övertagandet av civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars

änke- och pupillkassor är bestämt att äga rum. Skulle emellertid

detta icke medhinnas, lärer genom särskilda övergångsbestämmelser böra

sörjas för att det betydande antal beställningshavare, som lämna den aktiva

tjänsten med utgången av september 1937, icke på grund av ett eventuellt

dröjsmål med ikraftträdandet komma i sämre ställning, än de kunnat påräkna

vid ett övertagande av kassan per den 1 juli samma år.

Enligt militära tjänstepensionsreglementet inträder pensionsåldern, där

stadgad levnadsålder uppnås under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången

av mars månad, men eljest vid utgången av september månad.

Överenskommelsen angående marinens familjepensionskassa.

2 mom.

Det i överenskommelsen angående arméns kassa uppställda villkoret för

allmänna familjepensionsreglementets tillämpning, att delägaren vid övertagandet

icke får vara undantagen från tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna

i reglementet den 30 december 1905 för arméns nya änke- och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

pupillkassa eller i kungl, brevet den 15 juni 1934 till arméns pensionskassa

motsvaras i förevarande överenskommelse av villkoret, att delägaren icke

får vara undantagen från tillämpningen av den s. k. 1924 års gratialstat.

Ifrågavarande undantag gäller för närvarande 40—50 delägare i tjänst.

Även här gäller emellertid, att allmänna familjepensionsreglementet, om

villkoret ej är uppfyllt, det oaktat kan bliva tillämpligt efter sedermera skedd

befordran.

Bland de delägare i kassan, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

vid övertagandet förutsättes bliva tillämpligt, finnas två grupper, flaggkorpraler

och högbåtsmän, vilkas avlöningsförhållanden reglerats genom avlöningsreglementet

för fast anställt manskap vid försvarsväsendet den 11 maj

1928 (nr 128). Dessa delägare innehava nämligen beställningar å aktiv stat,

för vilka militära tjänstepensionsreglementet gäller.

Vad som vid redogörelsen för överenskommelsen angående arméns kassa

anförts örn viss personal på övergångsstat gäller i tillämpliga delar även för

marinens vidkommande. Ifrågavarande personal utgör här, enligt tillgängliga

uppgifter, högst 19 underofficerare av andra graden samt 17 av tredje

graden. Tjänstepensionsunderlaget utgör för förstnämnda underofficerare

2,400 kronor och för de senare 2,016 kronor.

Enligt gillande bestämmelser skall någon reservstatsinstitution framdeles

icke finnas vid flottan. Emellertid kvarstå alltjämt å den år 1914 inrättade

reservstaten 4 officerare, av vilka en har högre beställning än som kompaniofficer.

Familjepensionsutredningen anför, att jämväl för dessa beställningshavare

ställningen i familjepensionshänseende i förevarande moment

ansetts böra regleras.

Kustartilleriets reservstat skall för framtiden bestå och upptager beställningar

för 1 överste, 2 majorer, 5 kompaniofficerare samt 6 underofficerare

Hithörande bestämmelser (S. F. S. 1936:476) motsvara dem, som gälla för

armén, dock att pensionsåldern för underofficer vid kustartilleriet utgör

55 år.

Marinförvaltningen, som tillstyrkt arméns fullmäktiges förslag beträffande

den nytillträdande reservstatspersonalen och hemställt, att motsvarande

bestämmelser måtte utfärdas för marinens vidkommande, har härjämte i

denna del anfört bland annat, hurusom ämbetsverket särskilt ville understryka

önskemålet, att tjänstepensioneringen av såväl den aktiva personalen

som reservstatspersonalen skulle i likhet med familjepensioneringen omhänderhavas

av statskontoret. I samband härmed ifrågasätter emellertid marinförvaltningen,

huruvida icke även pensioneringen av personalen i marinens

reserver borde uppdragas åt samma myndighet, varigenom en viss ehuru relativt

obetydlig avlastning av marinförvaltningens stora arbetsbörda skulle

äga rum.

Beträffande detaljerna i övrigt i förevarande moment hava fullmäktige för

marinens familjepensionskassa, med instämmande av marinförvaltningen,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

49

anfört, hurusom 2 mom. syntes i första hand böra omfatta alla de delägare,

som innehade beställning eller befattning, för vilken något av de båda tjänstepensionsreglementena

gällde. Emellertid vore i momentet icke upptagna

vissa på egen begäran i kassan inträdda delägare (de s. k. månadslönarna),

som innehade icke-ordinarie befattningar, för vilka militära tjänstepensionsreglementet

vore tillämpligt, exempelvis verkmästare och mästare vid flottans

varv. Med anledning härav hava fullmäktige hemställt om ändring av

momentet i denna del.

Fullmäktige hava vidare framhållit, bland annat, att vissa i kassan obligatoriskt

inträdda skeppsgosselärare med gratialrätt i fjärde klassen icke

vore hänförliga till 2 mom. på den grund, att de icke hade reglerade löner.

Det syntes fullmäktige önskvärt, att dessa delägare i samband med eventuell

reglering av lönerna bereddes möjlighet att komma i åtnjutande av pensionsbelopp

enligt allmänna pensionsreglementets bestämmelser, eller att särskilda

undantagsbestämmelser i detta syfte intoges i överenskommelsen, liknande

de bestämmelser, som införts i fråga om familjepension för kassans

tjänstemän.

Slutligen hava fullmäktige påpekat, att vid fall av frivilligt inträde i kassan

de, som sålunda inträtt, enligt överenskommelsen kunna komma i sämre

läge än de, som underlåtit att söka inträde. De sistnämnda få nämligen

efter övertagandet allmänna familjepensionsreglementet å sig tillämpat, medan

däremot de, vilka dessförinnan frivilligt blivit delägare, icke bliva underkastade

allmänna familjepensionsreglementet, om de ej övergått å 4924

års gratialstat. På grund härav hemställa fullmäktige, att med avseende å

dylika fall (enligt tillgänglig uppgift 10—15 beställningshavare vid flottans

poliskår) ändring måtte göras i överenskommelsen.

3 mom.

Familjepensionsutredningen har angående innehållet i detta moment anfört:
I

överensstämmelse med huvudregeln har även beträffande delägare i marinens

familjepensionskassa förutsatts, att de skola vara skyldiga att utöver

de i allmänna familjepensionsreglementet fastställda familjepensionsavdragen

slutbetala dem eventuellt åvilande retroaktivavgifter. Emellertid har det

synts motiverat att därvid helt bortse från den särskilda tilläggsavgift, som

enligt § 24 mom. 4 i 1899 års reglemente för flottans pensionskassa i vissa

fall skall erläggas och vilken bestämmes med hänsyn tagen till delägarens

ålder vid inträdet i kassan samt åldersskillnaden mellan honom och hans

hustru. Ifrågavarande tilläggsavgifter, som numera icke förekomma i någon

större omfattning, hava nämligen befunnits vara av alltför speciell art för

att böra tagas med i de särskilda övergångsbestämmelserna. Vidare har utredningen

och kassans delegerade enats om att föreslå befrielse för den i

ekonomiskt hänseende svagast ställda gruppen av kassans delägare, nämligen

högbåtsmän oell flaggkorpraler, från skyldigheten att slutbetala resterande

retroaktivavgifter, alldenstund ifrågavarande delägare icke ansetts

kunna belastas med den ytterligare avgiftsökning, som retroaktivavgiftens

betalande utöver de reglementsenliga avdragen skulle innebära.

Beträffande andra stycket i förevarande moment må påpekas, att deläga
Hihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

re, som redan före övertagandet uppnått 55 års ålder, givetvis icke på grund

av ifrågavarande bestämmelse blir avgiftspliktig för tiden från fyllda 55 år

till övertagandet.

Den särskilda tilläggsavgiften erlägges för närvarande, såsom vid redogörelsen

för kassans organisation anförts, av sådana personer, vilka tidigare

efter särskild ansökan antagits till delägare, således av månadslönarna m. fl.

Beträffande den avgiftslindring, som enligt andra stycket i momentet efter

fyllda 55 år kommer viss personal till del, är att märka, hurusom lindringen

i fråga motsvarar den avgiftsbefrielse, som för närvarande från samma ålder

gäller i samtliga gratialklasser utom den första. Bestämmelsen blir av betydelse

för kommendörer och civilmilitära beställningshavare m. fl.

Fullmäktige för marinens familie pensionskassa hava hemställt om förtydligande

av momentet såtillvida, att däri måtte utmärkas, att flaggkorpralerna

icke heller efter befordran till underofficerare skulle vara skyldiga att

slutbetala sina retroaktivavgifter. (Befordran av högbåtsman till underofficer

förekommer ej.)

Härutöver hava fullmäktige beträffande detta moment anfört, att det syntes

fullmäktige, som om det icke vare sig av familjepensionsutredningens

motivering eller av överenskommelsen med tillräcklig tydlighet framginge,

att delägare icke i något fall skulle vidkännas familjepensionsavdrag efter

det han avgått ur tjänst med tjänstepension.

4 mom.

Rörande detta moment har familjepensionsutredningen anfört:

De i förevarande moment meddelade bestämmelserna angående beräknande

av familjepension efter delägare, som blir hänförlig under allmänna familjepensionsreglementet,

hava givits en avfattning, som avser att förhindra,

att familjepensionen i något fall skall komma att understiga de sammanlagda

pensionsförmåner vederbörande enligt förut gällande bestämmelser varit

tillförsäkrad. På grund av de säregna och från allmänna familjepensionsreglementet

helt avvikande grunder, enligt vilka familjepensionerna (»gratialen»)

i reglementet för marinens familjepensionskassa utgå, med delägarna

sammanförda i allenast fyra gratialklasser, ehuru lönebeloppen inom

samma gratialklass kunna förete betydande olikheter, kan det i vissa undantagsfall

inträffa, att familjepensionen enligt allmänna familjepensionsreglementet

understiger tidigare utgående pensionsförmåner, nämligen i fråga örn

efterlevande till fänrik eller underlöjtnant. Fördenskull har i detta avtal,

förutom den i de övriga avtalen intagna garantien om oavkortad pension enligt

allmänna familjepensionsreglementet, jämväl måst inryckas det förbehållet,

att familjepensionen ej heller skall understiga förut gällande pensionsförmåner.

Då i jämförelsen mellan de gamla och de nya pensionsförmånerna skall

medräknas bland annat dyrtidstillägg enligt före övertagandet gällande grunder,

torde böra påpekas, att detta givetvis icke innebär ett fastlåsande av

tillägget vid det vid tiden för övertagandet gällande indextalet utan endast

har avseende å själva grunderna för dyrtidstilläggets beräknande.

5 mom.

Då åldersgränsen för ingående av pensionsberättigande äktenskap i denna

kassa är 65 år, har, på sätt förut skett beträffande civilstatens änke- och

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

51

pupillkassa, delägarna bibehållits jämväl vid denna i förhållande till allmänna

familjepensionsreglementets bestämmelser förefintliga förmån.

8 mom.

Rörande detta moment har familjepensionsutredningen anfört, bland annat:

Från den allmänna förutsättningen, att de vid övertagandet befintliga familjepensionstagarna

ävensom efterlevande till delägare, å vilka allmänna

familjepensionsreglementet icke blir tillämpligt, skola i huvudsak bibehållas

vid dem före övertagandet tillförsäkrade pensionsförmåner med ett fast tilllägg

å kassapensionen, har här liksom i fråga om arméns familjepensionskassa

gjorts vissa avvikelser.

Den viktigaste nyheten i fråga örn marinens kassa är den väsentliga förbättring

av barnpensionerna, som ett godkännande av den träffade överenskommelsen

skulle medföra. De för dessa pensioner hittills tillämpade grunderna,

vilka på sätt i det föregående framhållits äro mindre förmånliga än

i övriga kassor, skulle sålunda ersättas av de i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet

angivna reglerna. Detta i förening med den föreslagna

bestämmelsen örn kassapensionens minimering skulle innebära, att den lägsta

sålunda utgående pension för år till änka med ett barn komme att, oberäknat

pensions- och dyrtidstillägg ävensom det fasta 14-procentstillägget,

uppgå till 393 kronor (262 + 131) och till änka med två barn 445 kronor 40

öre (262 + 131 + 52: 40).

Undantagna från rätten till ovan avsedda förhöjningar av kassapensionen

skulle däremot vara gratialberättigade barn över 21 år, vilka ansetts böra bibehållas

allenast vid dem nu tillförsäkrade förmåner.

Utredningens sistnämnda yttrande har avseende å döttrar till delägare,

vilka redan vid utfärdandet av 1892 års reglemente för kassan voro delägare

i denna.

Även beträffande marinens kassa gäller, att dyrtidstillägg för närvarande

icke utgår å den provisoriska förhöjningen.

9 mom.

Kassans egna befattningshavare utgöres dels av en t. f. kamrerare med

fullmakt såsom assistent från och med år 1909, dels av en t. f. förste revisor,

som kom i kassans tjänst år 1909 men ej blivit ordinarie, dels av en vaktmästare

med konstitutorial sedan 1909 och dels slutligen av ett kvinnligt

kontorsbiträde, som kom i kassans tjänst år 1920.

T. f. kamreraren är född 1883, t. f. förste revisorn ävensom kontorsbiträdet

1886 samt vaktmästaren 1872.

Enligt kungl, brev den 15 juni 1935 åtnjuta befattningshavarna i fråga

följande årliga avlöningsförmåner:

t. f. kamreraren 6,400 kronor, varav 500 kronor ålderstillägg, 2,000 kronor

tjänstgöringspengar, 900 kronor tillfällig löneförbättring (lönetillägg) och

återstoden lön;

t. f. förste revisorn 5,400 kronor, varav 500 kronor ålderstillägg, 1,800 kronor

tjänstgöringspengar, 900 kronor tillfällig löneförbättring och återstoden

lön;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

vaktmästaren 1,990 kronor, varav 300 kronor ålderstillägg, 550 kronor

tjänstgöringspengar, 240 kronor tillfällig löneförbättring och återstoden lön;

saint

kontorsbiträdet 2,700 kronor såsom arvode.

De tre förstnämnda vidkännas årlig tjänstepensionsavgift med 96 respektive

70 och 36 kronor.

I nämnda kungl, brev har vidare föreskrivits, bland annat,

dels att ålderstillägg utöver ovan angivna belopp icke finge av statsmedel

utgå,

dels att tjänstgöringspengar finge uppbäras endast för den tid, under vilken

befattningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester,

dels att en var av t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren

skulle vara berättigad att å honom tillkommande nettoavlöning erhålla dyrtidstillägg

enligt de för befattningshavare i statens tjänst vid oreglerade verk

vid varje tidpunkt gällande grunderna,

dels att t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren skulle vara

underkastade den ökning eller jämkning i sina tjänståligganden, som framdeles

kunde bliva beslutad, liksom även, om kassan förflyttades från Karlskrona

till annan ort, att dit överflytta,

dels att en var av t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren

skulle vara pliktig att, då han uppnått 65 levnads- och 35 tjänstår, avgå från

tjänsten, med rätt att därvid av statsmedel komma i åtnjutande av pension

(kassapension), fyllnadspension och pensionsförhöjning enligt för honom hittills

gällande bestämmelser jämte dyrtidstillägg å pensionsförmånerna enligt

för f. d. befattningshavare i statens tjänst vid varje tidpunkt i sådant avseende

gällande föreskrifter,

dels att fråga om rätt till pension åt här avsedd befattningshavare i kassan

skulle prövas av statskontoret och

dels att avlöning eller annan ersättning — utöver vad som utginge av statsmedel

— icke finge utan Kungl. Maj:ts medgivande beredas hos kassan anställd

befattningshavare av kassans egna medel.

T. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren äro delägare i kassan

samt åtnjuta således för sina efterlevande familjepensionsrätt i denna.

Slutligen är att märka, hurusom 1934 års militärpensionssakkunniga i sitt

förenämnda, i december 1934 avgivna betänkande (Statens offentliga utredningar

1934: 49 sid. 177) med förslag till tjänstepensionsreglemente för befattningshavare

vid försvarsväsendet på tal om avvecklingen av flottans pensionskassa

förutsatt, att kontorsbiträdet vid kvarstående i tjänst intill pensionsåldern

finge efter särskild framställning komma i åtnjutande av en mot avlöning

och tjänstetid svarande skälig pension av statsmedel.

Familjepensionsutredningen har angående befattningshavarna hos kassan

anfört:

Beträffande kassans befattningshavare torde efter övertagandet böra gälla

i huvudsak motsvarande bestämmelser, som fastställts i fråga om de ordinarie

befattningshavarna hos civilstatens änke- och pupillkassa, och detta oavsett

den olikheten i anställningsförhållandena, att tre av de fyra befattnings
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

53

havarna i marinens familjepensionskassa icke blivit ordinarie innehavare av

de tjänster de för närvarande uppehålla. Den långa tid, som de tjänat kassan,

torde här liksom i fråga om personalen vid arméns familjepensionskassa

motivera huvudsaklig likställighet med ordinarie tjänstemän beträffande

deras ställning i löne- och pensionshänsende efter kassans övertagande.

Den för kontorsbiträdet föreslagna tjänstepensionen överensstämmer till

beloppet med vad som gäller för kvinnlig ordinarie tjänsteman, tillhörande

lönegraden B 4 i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen.

Fullmäktige för marinens familjepensionskassa hava i denna del anfört:

Beträffande kassans tjänstemän märkes att, för den händelse kassan icke

komme att överlåtas tili staten och ålderstillägg i vanlig ordning skulle tillerkännas

tjänstemännen, såväl t. f. kamreraren som t. f. förste revisorn skulle

komma i åtnjutande av ett andra ålderstillägg av 500 kronor, den förre från

den 1 januari 1938 och den senare från den 1 januari 1939, enär de innehaft

förordnande å sina befattningar under 10 år den 27 maj 1937 (sålunda

redan före statens övertagande av kassan) respektive den 26 januari 1938.

Med hänsyn härtill och till att nämnda tjänstemän icke fått sina löner reglerade,

oaktat fullmäktige upprepade gånger härom gjort framställning, anse

fullmäktige skäligt, att de tillerkännas ett andra ålderstillägg i samband med

kassans överlåtande till staten. Fullmäktige vilja i detta sammanhang erinra

om att tjänstemän med reglerad lön i motsvarande lönegrader redan efter 9

år komma i åtnjutande av sitt tredje ålderstillägg.

Enligt före den 1 juli 1935 gällande avlöningsstat av år 1908 skulle lönen

för kamreraren och förste revisorn ökas, efter 5 ars väl vitsordad tjänstgöring

med 500 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor.

10 mom.

Donationsfondernas behållning per den 30 juni 1936 framgår av följande

tablå:

H. af Cristiernins invalidinrättning ..................

Kontrollör J. F. Blomstedts donationsfond............

Kommendör C. J. Blomstedts pensionsinrättning ......

Överstelöjtnant H. W. Blomstedts testamentsfond......

Ida Wollins testamentsfond ........................

Gyllengranatska änkefonden ........................

Kassör Berghs donationsfond........................

Kommendör A. J. Rosengrens testamentsfond ........

1884 års officerares minnesfond ....................

Landshövding Nordenfelts minnesfond ..............

Konteramiral Sten Ankarcronas understödsfond ......

Generalmajor Otto Ludvig Beckmans minnesfond......

Matrosers m. fl.:s förutvarande gratialsinrättnings fond . .

kronor 534,355: 61

» 1,927:15

» 28,016: 18

» 88,083:62

» 32,846:08

» 50,385:35

» 45,444:96

» 68,746:43

» 1,000: —

» 2,448: 76

» 104,062:64

» 5,392:82

» 9,349:65

Summa kronor 972,059: 25.

Vad som från delegerades sida förutsatts beträffande den framtida förvaltningen

av donationsfonderna har, enligt vad familjepensionsutredningen

anfört, icke föranlett någon erinran från utredningen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Fullmäktige för marinens familjepensionskassa hava rörande det vid överenskommelsen

fogade förslaget till reglemente för stiftelsen H. af Cristiernins

invalidinrättning framhållit, att där omförmäld revision icke borde bindas

till viss kalendermånad utan i stället anknytas till räkenskapsårets utgång och

vara verkställd inom två månader därefter. Revisorernas berättelse borde avgivas,

förutom till Kungl. Maj:t, jämväl till samtliga de personalsammanslutningar

inom marinen, som berördes av invalidinrättningens verksamhet.

11 mom.

Rörande detta moment har familjepensionsutredningen anfört:

Enligt förevarande moment skall kassan vid övertagandet överlåta samtliga

tillgångar till staten. Därvid har såsom ett särskilt önskemål från delegerades

sida framhållits, att kassans nuvarande fastighet i Karlskrona även i fortsättningen

måtte användas för något statligt ändamål, ett önskemål, till vilket

utredningen vill giva sin anslutning.

Momentets andra stycke innehåller en av praktiska skäl förestavad bestämmelse,

att, där delägare på grund av gällande stadgande i § 79 i 1899 års regiemente

för flottans pensionskassa är berättigad att under vissa betingelser

få till sig återbetald viss del av erlagda avgifter till kassan, dylik återbetalning

skall verkställas före övertagandet, oberoende av örn vederbörande vid

denna tidpunkt uppnått den för stadgandets tillämplighet fastställda levnadsåldern.

Som nämligen den åsyftade förmånen äger en synnerligen begränsad

räckvidd och ringa ekonomisk betydelse, har det ansetts lämpligast att avlösa

densamma redan före statens övertagande av kassan.

Fullmäktige för marinens familjepensionskassa hava hemställt, att motsvarande

bestämmelse som i överenskommelsen angående arméns kassa örn

ersättning för revision och fullmäktigemöte samt till direktionen måtte meddelas

i detta moment.

Härjämte uttala fullmäktige önskvärdheten av att kassans fastighet om

möjligt disponerades för något marinens ändamål.

Överenskommelsen angående tullstatens enskilda pensions
inrättning.

1 mom.

Reträffande innehållet i detta moment har generaltullstgrelsen framhållit,

att bestämmelsen om statens övertagande av pensionsinrättningens alla rättigheter

jämlikt det för pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet

jämväl komme att innefatta rätt för staten att åtnjuta den i reglementet

omförmälda förmånen av tre respektive två procent av beslagare tillkommande

andel av böter eller av försäljningssumman för förverkad egendom

eller av belopp, som utgåves i ersättning för sådan egendom. Denna andel

hade under de senaste tio räkenskapsåren uppgått till härefter angivna

belopp:

1926/1927 ....

.... kronor 3,029: 33

1931/1932 ....

.... kronor 3,497: 78

1927/1928 ....

» 3,186: —

1932/1933 ....

» 2,758:72

1928/1929 ....

» 3,407:71

1933/1934 ....

» 3,270:45

1929/1930 ....

1934/1935 ....

» 3,186: 73

1930/1931 ....

» 3,694:23

1935/1936 ....

» 2,720:76.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

55

Det hade, yttrar styrelsen vidare, synts kunna ifrågasättas, huruvida berörda

förmån varit avsedd att eller i varje fall i fortsättningen borde tillkomma

staten, som därigenom komnie att erhålla ett särskilt tillskott till kronan

i beslagsmålen enligt lag eller särskild författning tillerkänd andel. Den

avvägning mellan kronan och beslagare, som i gällande lag eller författning

skett, bleve således därigenom förskjuten. Till förekommande av att överenskommelsen

finge till följd en dylik icke önskvärd förskjutning hade därför

egentligen bort till momentet fogas ett tillägg, däri den i reglementet angivna

förmånen uttryckligen undantagits. Med hänsyn likväl till att ett av styrelsen

i utlåtande den 3 december 1936 tillstyrkt förslag om beslagarandelarnas

borttagande stöde inför slutlig behandling och att omförmälda del av beslagares

andelar visat sig stanna vid jämförelsevis ringa belopp, hade styrelsen

ansett sig kunna för underlättande av överlåtelseärendets slutliga avgörande

avstå från att såsom villkor för överenskommelsens godtagande påyrka

införande av ett sådant undantag i överenskommelsen.

2 morn.

I momentet angivas de delägare, för vilka allmänna familjepensionsreglementet

med vissa i efterföljande moment omförmälda undantag från övertagandet

skall gälla. Sålunda stadgas, att reglementet skall bliva tillämpligt

beträffande en var vid övertagandet i tullverkets tjänst kvarstående delägare,

som icke före övertagandet hos Kungl. Majit anmält sin önskan att ej bliva

underkastad reglementet. Delägare, som före övertagandet övergått från befattning

med högre avgifter till befattning, där avgifterna äro lägre, skall alltjämt

anses innehava den högre befattning, för vilken avgifterna vid övertagandet

erlades.

3 mom.

Fcimiljepensionsutredningen har rörande bestämmelsen i detta moment anfört,

att det ansetts motiverat att efter övertagandet icke påfordra betalning

av resterande åldersavgift i anledning av inträde såsom delägare, och detta

på den grund, att befattningshavare, vilka haft att erlägga dylik avgift, inträtt

i pensionsinrättningen först efter den 30 september 1934 eller således å

tid, då 1934 års reglemente vunnit tillämpning med månadsavgifter, vilka i

stort sett låge på samma nivå som avdragen enligt allmänna familjepensionsreglementet.

5 mom.

I detta moment bibehållas delägarna vid dem enligt pensionsinrättningens

nuvarande reglemente tillförsäkrad rätt till viss avkortad pension för änka,

även örn äktenskapet ingåtts efter det delägaren fyllt 60 år.

6 mom.

Detta moment upptager det allmänna stadgandet, alt hittillsvarande bestämmelser

alltjämt skola gälla för delägare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Dessa delägare utgöras av sådana, som vid övertagandet antingen

a) avgått med rätt till tjänstepension;

b) kvarstå i tullverkets tjänst men före övertagandet anmält sin önskan

att ej bliva underkastade allmänna familjepensionsreglementet; eller

c) avgått utan rätt till tjänstepension och därvid bibehållit delaktighet i

pensionsinrättningen, vilket kan förekomma på grund av de före den 1 oktober

1934 gällande bestämmelserna.

Från regeln att för nu angivna delägare hittillsvarande bestämmelser alltjämt

skola gälla, stadgas de undantagen, att delägare i intet fall skall bidraga

till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med

tjänstepension eller, beträffande delägare, som avgått utan dylik pension,

efter det han uppnått en levnadsålder av 70 år, samt att eventuell rätt till

D-pension icke alltid skall bibehållas.

Beträffande förstnämnda undantag torde böra erinras, att avgift enligt nu

gällande huvudbestämmelser som regel utgår, tills vederbörande fyllt 65

år, men att för delägare, som ej övergått å huvudbestämmelserna, avgiftsplikten

upphör först vid vederbörandes död eller, såsom för närvarande provisoriskt

gäller, vid en dessförinnan uppnådd ålder av 70 år.

Vad angår det undantag, som har avsende å D-pensionen, har fawiljcpensionsutredningen

anfört:

Enligt § 37 i 1934 års reglemente för tullstatens enskilda pensionsinrättmng

ha vissa delägare, som vid samma reglementes ikraftträdande icke uppnått

60 års ålder, förklarats kunna få rätt att genom erläggande av tilläggsavgift

bereda sina efterlevande särskild tilläggspension, s. k. D-pension,^ på

vissa i paragrafen närmare angivna villkor. Åtskilliga ansökningar om rätt

att förvärva dylik pension ha inkommit till pensionsinrättningen, men ansökningarna

lia ännu icke slutbehandlats, och några avgifter för ändamålet

hava sålunda icke uttagits. Det har i överenskommelsen förutsatts, att rätten

till D-pension — utom beträffande sådana delägare, vilka avlidit eller

tjänstepensionerats före statens övertagande av pensionsinrättningen — icke

vidare skall bibehållas, försåvitt icke vederbörande delägare i sin anmälan

om att få förbliva vid de tidigare pensionsbestämmelserna uttalat särskild önskan,

att berörda rätt måtte äga bestånd. Självfallet är, att staten berättande

sådana vid överagandet i tjänst kvarstående delägare, som ansökt om Dpension

men ej i samband med övertagandet på nämnda sätt förnyat sin

ansökan, icke skall kunna utkräva de särskilda D-pensionsavgifter, som vederbörande

förbundit sig att erlägga, räknat från tiden för ikraftträdandet av

1934 års reglemente för pensionsinrättningen.

Såsom vid redogörelsen för pensionsinrättningens nuvarande organisation

är nämnt, kan rätt att bereda efterlevande D-pension medgivas sådana, som

omedelbart före ikraftträdandet av 1934 års reglemente voro delägare i pensionsinrättningen.

Ansökan örn dylik rätt skulle enligt reglementets bestämmelser

hava inkommit till direktionen inom tre månader efter berörda ikraftträdande.

Det ankommer på direktionens prövning, huruvida med hänsyn

till sökandens hälsotillstånd ansökningen må kunna bifallas. Avgiften för

D-pensionen utgår för tiden från ikraftträdandet t. o. m. den månad, under

vilken delägaren uppnår 65 års ålder eller avlider eller med vars utgång han

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

utträder ur pensionsinrättningen. Ansökan om rätt lill D-pension kan under

vissa omständigheter frånträdas.

7 mom.

Med grundpension och tilläggspension avses de pensioner, vilka utgå till

efterlevande efter delägare, som avlidit före den 1 oktober 1934.

Dyrtidstillägg skall enligt momentet utgå även å B- och C-pension, ehuru

så icke tidigiare skett. Härom anför familjepensionsutredningen, att samma

skäl, som föranlett utredningen att föreslå, att dyrtidstillägg skulle få beräknas

å den tillfälliga pensionsförhöjningen i militärkassoma, ansetts gälla

jämväl i här avsett fall.

Momentets andra stycke innefattar särskilda regler för beräknande av

D-pension, varjämte, såsom familjepensionsutredningen anför, av billighetshänsyn

här föreskrivits, att avgift för dylik pension icke skulle utkrävas, då

vederbörande delägare avlidit före övertagandet.

Familjepensionsutredningen har påpekat, hurusom de pensioner, vilka enligt

den vid redogörelsen för pensionsinrättningens nuvarande organisation omnämnda

författningen av den 16 februari 1833 direkt av tullmedel utginge

till vissa tulltjänstemäns i fattigdom efterlämnade änkor och barn, icke rönte

inflytande av den träffade överenskommelsen.

8 mom.

S. E. Widéns donationsfond hade per den 30 juni 1936 en behållning av

51,688 kronor 52 öre.

Följande donationsfonder, som redovisas per kalenderår, hade den 31 december

.1935 en behållning, som utgjorde för

f. d. Generaltulldirektören N. A. G:son Hennichs fond..

Jakob Lindströms pensionsfond ....................

Helmer Schotts fond ..............................

kronor 17,382:—

» 2,104:93

» 1,519:59

Summa kronor 21,006: 52.

Reinhardtska fonden samt Tullförvaltare Hildings fond hava först under

år 1936 avskiljts såsom särskilda fonder från pensionsinrättningens övriga

tillgångar. Nämnda fonder hade per den 31 december 1936 en behållning

av 8,699 kronor 13 öre respektive 4,936 kronor 86 öre.

Vad som från delegerades sida förutsatts rörande statens framtida förvaltning

av donationsfonderna har, enligt vad familjepensionsutredningen anfört,

icke gjvit anledning till erinran från utredningen.

Ytterligare uttalanden i samband med överenskommelserna.

Familjepensionsutredningén har framhållit, hurusom en överlåtelse av

tullstatens enskilda pensionsinrättning torde påkalla en del smärre ändringar

i vissa författningar, där pensionsinrättningen för närvarande funnes

omnämnd.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Alaj:ts proposition nr 248.

Härutinnan har generaltullstyrelsen erinrat om att enligt § 8 i reglementet för

pensionsinrättningen densamma åtnjöte andel av böter och vitén samt värdet

av förbrutet gods i vissa fall ävensom av vissa andra till tullverket inflytande

belopp efter vad därom i lag eller särskild författning vore stadgat, samt

att dylikt stadgande funnes intaget i åtta av styrelsen angivna författningar,

av vilka två utfärdats med riksdagens medverkan.

Generaltullstyrelsen yttrar vidare i denna del bland annat, att, därest staten

övertoge pensionsinrättningens rörelse, antingen därav påkallade ändringar

borde vidtagas i en var av de uppräknade författningarna eller ock genom

särskild lag borde stadgas, att pensionsinrättningens ifrågavarande rätt

skulle upphöra. Styrelsen ville förorda sistnämnda alternativ. Den föreslagna

lagen borde, enligt styrelsens mening, träda i kraft den dag, från och

med vilken pensionsinrättningens rörelse övertoges av staten och reglementet

för inrättningen upphörde att gälla. Särskild övergångsbestämmelse torde

icke erfordras. Där verkställighet av utslag, varigenom pensionsinrättningen

tillerkänts andel i böter eller dylikt, ägde rum efter det lagen trätt i kraft och

reglementet upphört att gälla, torde nämligen redovisning av pensionsinrättningens

andel till annan än kronan icke kunna ifrågakomma.

Slutligen hava fullmäktige för marinens familjepensionskassa anfört i huvudsak

följande: Den 1 juni 1942 infölle 300-årsdagen av kassans grundande.

Med anledning härav hade redan 1935 års fullmäktige givit direktionen

för kassan i uppdrag att vidtaga åtgärder för utgivande av en skrift

till hugfästande av detta minne. En skrift av ifrågavarande art hade emellertid

redan dessförinnan utarbetats. För dennas utgivande erfordrades viss

omarbetning m. m. Härför och för skriftens tryckning beräknades ett anslag

av högst 7,000 kronor vara erforderligt. Då fullmäktige funne det

högeligen önskvärt, att efter kassans förestående upphörande en berättelse

örn densammas organisation och verksamhet bevarades till eftervärlden och

gjordes tillgänglig för forskningen, hemställde fullmäktige, att av kassans

tillgångar ett belopp av 7,000 kronor finge avsättas för utgivande av berörda

skrift, och att bestämmelse härom måtte intagas i överenskommelsen.

Departementschefen.

Allmänna familjepensionsreglementet är enligt sin lydelse avsett att gälla

för alla sådana befattningshavare, manliga och kvinnliga, ordinarie och ickeordinarie,

för vilka civila eller militära tjänstepensionsreglementet gäller.

Ikraftträdandet skall emellertid ske successivt för olika förvaltningsområden,

allteftersom de kassor, vilka nu omhänderhava familjepensioneringen för

ordinarie manliga befattningshavare inom respektive förvaltningsområden,

träffa överenskommelser med staten. Det har nämligen ansetts vara förenat

med alltför stora olägenheter att inom samma förvaltningsområde under en

längre tidsperiod tillämpa skilda familjepensionssystem för å ena sidan de

befattningshavare, som en gång vunnit delaktighet i någon av familjepensionskassorna,

och å andra sidan övriga befattningshavare.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 24S.

59

Föregående års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att träffa överenskommelser

med civilstatens samt telegrafverkets och statens järnvägars änkeoch

pupillkassor. Förslag till överenskommelser med åtminstone de tre

större av återstående kassor förutsattes komma att föreläggas 1937 års riksdag.

Under år 1936 hava i enlighet härmed överenskommelser träffats rörande

de nyss angivna tre kassorna. Preliminära överenskommelser föreligga

nu även mellan 1934 års familjepensionsutredning, å ena sidan, samt

delegerade för envar av arméns och marinens familjepensionskassor samt

tullstatens enskilda pensionsinrättning, å andra sidan, rörande sistnämnda

tre pensionsanstalter. Dessa sistnämnda överenskommelser äro träffade

från utredningens sida under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande samt från delegerades sida under förbehåll av godkännande,

såvitt angår arméns och marinens familjepensionskassor, av kassornas

fullmäktige och, beträffande tullstatens enskilda pensionsinrättning, av pensionsinrättningens

delägare i vederbörlig ordning. Överenskommelserna rörande

de militära kassorna hava redan i princip — med vissa erinringar

— godkänts av kassornas fullmäktige. Överenskommelsen rörande tullstatens

enskilda pensionsinrättning, som på grund av bestämmelse i pensionsinrättningens

nuvarande reglemente ansetts böra för godkännande underställas

såväl inrättningens direktion som även generaltullstyrelsen och delägarna

i inrättningen, har godkänts i förstnämnda två instanser. Delägarnas

mening örn överenskommelsen däremot, vilken kan avse allenast bifall

till eller avslag å densamma, kommer icke att bliva känd förrän vid utgången

av innevarande mars månad, till vilken tidpunkt generaltullstyrelsen infordrat

vederbörandes yttranden. Oavsett att resultatet av omröstningen

bland delägarna i tullstatens enskilda pensionsinrättning ännu ej föreligger,

torde Kungl. Maj:t nu böra inhämta riksdagens bemyndigande att träffa

överenskommelser av närmare angivet innehåll rörande ifrågavarande tre

kassor.

I den mån så med hänsyn till de ekonomiska betingelserna ansetts kunna

ske, hava de tre nu föreliggande preliminära överenskommelserna grundats

på samma allmänna principer som riksdagen föregående år godtagit för

de då behandlade kassorna.

Dessa principer innebära för de nu ifrågavarande kassornas vidkommande,

att staten i samband med övertagande av kassornas samtliga tillgångar

jämväl övertager alla dem tillkommande rättigheter och åvilande förpliktelser,

därvid emellertid samtidigt förklaras, att vid övertagandet i tjänst

varande delägare med nyreglerad lön, som icke anmäler sig föredraga, att

de äldre bestämmelserna fortfarande tillämpas, i allmänhet skall vara underkastad

allmänna familjepensionsreglementets stadganden med vissa avvikelser

särskilt i fråga örn avdragsbestämmelserna samt rörande föreskrifterna

örn avkortning i vissa fall av familjepensionen. Beträffande delägare eller t

pensionstagare, för vilken allmänna familjepensionsreglementet icke blir

tillämpligt, skola äldre bestämmelser alltjämt tillämpas av staten, som där
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

vid emellertid dels efterskänker de familjepensionsavgifter, som skulle utgå

efter avsked med tjänstepension, dels ock ökar pensionsförmånerna med

visst procentuellt tillägg.

Den vid utredningsarbetet rörande familjepensionsväsendets centralisering

iakttagna principen, att även kassornas nuvarande delägare såvitt möjligt

borde erhålla de i ett nytt statligt familjepensionsreglemente bestämda pensionsförmånerna,

har sålunda även i förevarande överenskommelser såtillvida

upprätthållits, att allmänna familjepensionsreglementet med vissa avvikelser

i allmänhet förutsättes bliva tillämpligt å vid övertagandet i tjänst varande

delägare med reglerad lön. Avvikelserna från allmänna familjepensionsreglementet

i fråga om familjepensionsavdragen beträffande förevarande

kassor äro emellertid av annan innebörd än motsvarande avvikelser för

delägarna i de förut behandlade kassorna. Vid de tidigare träffade överenskommelserna

har den principen följts, att i tjänst varande kassadelägare

även sedan de blivit underkastade allmänna familjepensionsreglementet betala

sina gamla avgifter. Förevarande överenskommelser grundas i stället på

förutsättningen, att ifrågavarande delägare efter statens övertagande av vederbörande

kassa omedelbart skola vidkännas familjepensionsavdrag av i

allmänna familjepensionsreglementet fastställd storlek. För såväl ifrågavarande

som de tidigare behandlade kassorna gäller, enligt de preliminära

överenskommelserna, att delägarna i allmänhet skola vara pliktiga att slutbetala

påförda retroaktivavgifter och andra avgifter av liknande slag.

Nyssnämnda procentuella tillägg å pensionsförmånerna, vilket utgår jämväl

enligt de tidigare träffade överenskommelserna och för de där behandlade

kassorna motsvara vederbörande kassas beräknade överskott vid tillämpning

av en räntefot av 4 procent och i övrigt av sådana s. k. självkostnadsgrunder,

som begagnats vid beräknande av familjepensionsavdragen enligt

allmänna familjepensionsreglementet, skulle, med anlitande av samma beräkningsgrunder,

för tullstatens enskilda pensionsinrättning hava uppgått till

ungefär 16 procent. Genom att allmänna familjepensionsreglementets avdragsskala

förutsättes tillämplig för delägare i tjänst, har emellertid en ytterligare

tillgång skapats, av vilken en del ansetts möjlig att betrakta såsom

täckning av kostnaden vid en höjning av pensioner till nuvarande änkor och

barn samt blivande efterlevande till tjänstepensionärer. Procenttalet har

därför kunnat bestämmas till 20. Vad de militära kassorna angår hava utgångspunkterna

uti ifrågavarande hänseende varit desamma som i fråga örn

tullstatens enskilda pensionsinrättning, dock med det tillägget, att beträffande

dessa kassor även beaktats, att pensionsförmånerna ej skäligen i genomsnitt

borde överstiga pensionsförmånerna från tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Härjämte har, vad marinens familjepensionskassa angår, med

tillgodoräknande av en del av berörda nyskapade tillgång en höjning av de

utgående barnpensionerna vidtagits till den procent av änkepensionen, som

är bestämd i allmänna familjepensionsreglementet. Procenttalen för tilläggen

i de militära kassorna äro enligt dessa principer i överenskommelserna

fixerade till 25 respektive 14.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

De för närvarande utgående familjepensionerna från förevarande tre kassor

äro som regel avsevärt lägre än familjepensionerna från de förut behandlade

kassorna. För åstadkommande av en förbättring, utöver den procentuella

förhöjningen, av de allra lägsta pensionerna hava därför i förevarande

överenskommelser, i olikhet mot vad tidigare gjorts, bestämmelser intagits,

som leda till, att de sammanlagda pensionsförmånerna icke komma att understiga

ett visst av levnadskostnadsindex beroende minimibelopp, som vid

ett indextal av 156 eller 157 utgör ungefär 538 kronor för ensam änka samt

vad beträffar barnpensioner och barntillägg häremot svarande belopp enligt

5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet.

Allmänna familjepensionsreglementets regelmässiga tillämpning^ för nuvarande

delägare i tjänst innebär, att staten till pensioner, som utgå till dessa

delägares efterlevande, lämnar ett bidrag motsvarande dels den beräknade

kostnaden för viss del av de fasta~pensiönsförmånerna, dels ock den rörliga

pensionsdelen. Den årliga kostnaden för förstnämnda del av bidraget

kan beträffande förevarande kassor sägas ungefärligen motsvara de nuvarande

statsbidragen till kassorna.

Såsom av byråchefen Janssons promemorior framgår komma, vad de militära

kassorna angår, dyrtidstilläggen, därest överenskommelserna godkännas,

på grund av företagen höjning av underlagen för dyrtidstilläggsberälcningen

att till en början något ökas i förhållande till de belopp, som skulle

utgå vid oförändrade grunder. Å andra sidan komma de rörliga pensionsdelarna

för framdeles inträffande pensionsfall, å vilka allmänna familjepensionsreglementet

äger tillämpning, att, räknat efter nuvarande mdexlage,

högst avsevärt (i genomsnitt omkring 40 procent för arméns kassa och 50

procent för marinens kassa) understiga de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggen

för motsvarande fall enligt nu gällande grunder. Beträffande

tullstatens kassa gäller, att dyrtidstilläggen i förhållande till kostnaden enligt

nuvarande grunder för nuvarande pensionärsbestånd och vid nuvarande

indexläge efter en överslagsberäkning kommer att ökas med cirka 10,000

kronor om året. De rörliga pensionsdelarna för framdeles inträffande pensionsfall,

å vilka allmänna familjepensionsreglementet äger tillämpning, synas,

enligt vad byråchefen Jansson i sin promemoria angående sistnämnda

kassa uppgiver, vid nuvarande indexläge tämligen nära överensstämma med

dyrtidstilläggen för motsvarande fall enligt nu gällande grunder (utan höjning

av tilläggsunderlaget).

Överenskommelserna innebära emellertid ytterligare for envar av förevarande

kassor — liksom fallet var med överenskommelsen rörande civilstatens

änke- och pupillkassa — en särskild kostnad av övergångsnatur.

De verkställda beräkningarna beträffande förevarande tre kassor utvisa

nämligen, vid tillämpning av militära självkostnadsgrunder (jfr bilaga K)

i fråga örn de militära kassorna och civila självkostnadsgrunder i övrigt, att

__ med bortseende från alla statliga bidrag — kassornas av staten övertagna

tillgångar, inberäknat värdet av blivande avdrag enligt allmänna familjepen
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

sionsreglementet för de nuvarande delägarna i tjänst, icke förslå att bringa

upp pensionsförmånerna till vad i överenskommelserna stadgats. Härför erfordras

i stället tillskott, vilkas kapitalvärden uppgå i arméns kassa till omkring

10,064,000 kronor, i marinens kassa till 5,180,000 kronor samt i tullstatens

kassa till ungefär 2,490,000 kronor. Om av den tillgång, som skapats genom

att allmänna familjepensionsreglementets avdragsskala och icke de nuvarande

pensionsavgifterna tillämpats, en del, på sätt förut nämnts, betraktas

som täckning för en höjning av nuvarande pensioner och pensioner till

efterlevande efter nuvarande tjänstepensionärer, så kan återstoden tillgodoräknas

vid uppskattningen av de erforderliga tillskotten, vilka sålunda eljest

blivit större än nyss angivits.

I fråga örn övergångskostnader av nu angivna slag anförde jag vid min

anmälan av de preliminära överenskommelserna angående civilstatens och

telegrafverkets änke- och pupillkassor, att en grundtanke i planen för de

större familjepensionskassornas övertagande varit den, att kassornas beräknade

överskott vid tillämpning av en räntefot av 4 procent och i övrigt av

s. k. självkostnadsgrunder i stort sett skulle kunna finansiera förbättringen

av pensionsförmånerna, om man bortsåge från statsbidragen. Emellertid

vore kassornas ställning, bland annat på grund av olikheter i avgifter och de

växlande grunderna för statsbidrag, givetvis så olika, att berörda princip

måste leda till att i vissa kassor överskottet mer än väl försloge, medan i

andra kassor brist uppstode. Liksom förevarande reglering av familjepensionsförhållandena

för statens befattningshavare åsyftade införande av enhetliga

grunder för framtiden, borde staten, framhöll jag, under övergången

träda emellan för vinnande av en utjämning genom att, inom rimliga gränser,

påtaga sig kostnaden för att täcka en brist av nämnda slag.

Vad nu ifrågavarande kassor angår kan visserligen såsom skäl för att de

erforderlig*a tillskotten skulle anses rimliga icke åberopas det av mig beträffande

civilstatens kassa anförda skälet, att vederbörande kassa hitintills

allenast åtnjutit skäligen ringa bidrag från statens sida. Statsbidragen till

förevarande kassor hava nämligen relativt sett varit betydande. (Jfr sammanställningen

å s. 122—123 i prop. 201/1936.) Emellertid måste, såsom

familjepensionsutredningen anfört, det uppställda syftemålet — en för statens

befattningshavare enhetligt ordnad familjepensionering — anses så behjärtansvärt

och ur administrativ synpunkt angeläget, att staten icke bör tveka

att för ett övertagande av dessa svagare kassor ikläda sig större bördor, än

som befunnits påkallat beträffande de ekonomiskt mera gynnsamt ställda kassorna.

Härvidlag torde jämväl böra beaktas, att de från statens sida för

dessa kassor erforderliga större tillskotten så långt möjligt begränsats genom

att delägarna ålagts större uppoffringar än i de övriga kassorna. Såsom jag

förut berört har nämligen i förevarande överenskommelser förutsatts, att

delägare i tjänst efter statens övertagande av vederbörande kassa omedelbart

skola underkasta sig allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser

i avgiftshänseende.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

63

Förevarande överenskommelser, som frånsett vissa särskilda punkter lämnats

utan erinran i de avgivna yttrandena, äro enligt min mening godtagbara

även såvitt de i övrigt beträffande de allmänna principerna skilja sig från de

förut behandlade. Jag åsyftar härvid de bestämmelser, som avse förhöjning

av de lägsta pensionerna till visst minimibelopp, ävensom det sätt,

på vilket det procentuella tillägget för pensionerna till nuvarande änkor och

barn samt till nuvarande tjänstepensionärers efterlevande m. fl. bestämts.

I samband med vad nu anförts torde jag få till behandling upptaga det särskilda

önskemål angående en förbättring av pensionerna för nuvarande änkor

och barn och nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, som framställts

av delegerade för de militära kassorna. Berörda önskemål, som åsyftar en

förhöjning av nämnda pensioner till 75 procent av allmänna familjepensionsreglementets,

har särskilt motiverats därmed, att de militära familjepensionerna

för närvarande vore så låga, att de även med den i vederbörande överenskommelse

förutsatta procentuella förhöjningen i många fall icke skulle

komma upp till sådana belopp, att huvudsyftet med statens övertagande av

familjepensioneringen ernåddes. Detta huvudsyfte finge nämligen anses vara,

att familjepensionärerna skulle kunna beredas sådana pensionsbelopp, att deras

existens därigenom bleve någorlunda tryggad. Marinens delegerade hava

även bland annat framhållit, att, därest såsom de förutsatte, ifrågavarande

pensioner bestämdes till att utgöra viss procentuell del av allmänna familjepensionsreglementets,

den i marinens kassa förefintliga indelningen av delägarna

i olika klasser komme att försvinna. Detta skulle vara en fördel, då

klassindelningen i fråga vore föråldrad och ställde de efterlevandes familjepensioner

i mycket ojämn relation till motsvarande beställningshavares löneförmåner.

Att just procenttalet 75 valts för den önskade förhöjningen har

av delegerade för arméns kassa motiverats därmed, att man vid tillämpning

av detta procenttal för flertalet grader komme mycket nära de pensionsbelopp,

som ernåddes enligt överenskommelsen. Den egentliga och största betydelsen

skulle förhöjningen vid detta procenttal få för de lägsta graderna, där behovet

av en pensionsförhöjning även vore mest framträdande. Beträffande

marinens kassa hava liknande skäl åberopats. Delegerade för arméns kassa

hava vidare förutsatt, att den önskade pensionsförhöjningen icke skulle gälla

dem, vilka erhölle pension från allmänna militäränkepensionsstaten eller vilkas

män (fäder) varit delägare i arméns gamla änke- och pupillkassa eller i

nya kassans äldre avdelning. I dylika fall vore nämligen pensionstagare i

rimlig utsträckning tillgodosedda antingen tidigare genom kassans egen försorg

eller ock numera genom överenskommelsen. På liknande sätt hava delegerade

för marinens kassa förutsatt, att pensionsförhöjningen icke skulle

gälla nuvarande pensionstagare, som åtnjöte pension enligt före år 1913 meddelade

bestämmelser. Slutligen hava delegerade för båda kassorna uttalat, att

pensionsförhöjningen, därest bestämmelser örn en dylik icke kunde meddelas

såväl för nuvarande änkor och barn som för de nuvarande tjänstepensionä
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

rernas efterlevande, i främsta rummet borde komma sistnämnda kategori till

del.

Det har utrönts, att ifrågavarande pensionsförhöjning, därest den genomfördes,

skulle medföra en ytterligare ökning av statens sammanlagda kostnader

med ett kapitalvärde (beräknat efter militära grunder och enligt en ievnadskoslnadsindex

av 156 eller 157 ) av för armén omkring 5,650,000 kronor

samt för marinen omkring 1,050,000 kronor. Motsvarande ökning skulle leir

tullstaten belöpa sig till omkring 939,000 kronor. Det är vidare att märka, att,

därest bestämmelser om ifrågavarande pensionsförhöjning den 30 juni 1935

varit i kraft, då utgående pensioner, samtliga förmåner inräknade, enligt verkställda

beräkningar skulle hava ökats med ett årligt belopp, utöver vad som

skulle hava utgått enligt överenskommelserna, av omkring 250,000 kronor för

armén och 55,000 kronor för marinen. För tullstaten är motsvarande siffra

för pensioner per den 1 februari 1937 95,000 kronor.

Familjepensionsutredningen har funnit ifrågavarande önskemål behjärtansvärt

men icke ansett sig kunna i överenskommelsen tillgodose detsamma.

Statskontoret har icke velat motsätta sig önskemålet. Av övriga myndigheter,

som yttrat sig i denna del, har allenast marinförvaltningen — med hänsyn

till kostnadsökningen — funnit sig ej kunna föreslå ett bifall.

Av det anförda framgår, att ett tillgodoseende av förevarande önskemål

förutsätter ytterligare utgifter — av övergångsnatur — från statens sida, vilkas

kapitalvärde i och för sig måste anses vara av betydande storlek. Härvid

är också att märka, att, ehuru dessa utgifter givetvis fördela sig över en

lång tidsperiod, desamma likväl äro av den art, att de komma att visa sig

särskilt kännbara under de närmaste åren efter kassornas övertagande för att

sedermera så småningom avtaga. Såsom delegerade anfört och såsom jag

själv i samband med förslaget om allmänt familjepensionsreglemente tidigare

framhållit, måste emellertid de militära familjepensionerna för närvarande

betecknas såsom alldeles otillräckliga för sitt ändamål. Visserligen

förklaras detta till en väsentlig del av de tillämpade låga avgiftsskalorna,

men hänsyn får tagas även till militärpersonalens låga pensionsåldrar och

vissa andra på den militära familjepensioneringen i fördyrande riktning inverkande

faktorer. Genom allmänna familjepensionsreglementets tillämplighet

å framtida befattningshavare och å nuvarande delägare i aktiv tjänst

bliva svårigheterna i familjepensionshänseende för dessa kategorier helt avhjälpta.

Så är emellertid icke fallet för de kategorier, vilka med önskemålet

avses. Oaktat den procentuella förhöjning av pensionsförmånerna, som överenskommelserna

för dem innebära, synas billighetsskäl tala för bifall lill

framställningen örn en generell pensionsförhöjning av föreslagen art. Emellertid

måste beaktas, att motsvarande synpunkter, som av delegerade åberopats

till stöd för det av dem framförda önskemålet, göra sig gällande jämväl

inom andra delar av det statliga pensionsväsendet. Då det är önskvärt, att

ifrågavarande spörsmål vinner en, såvitt möjligt, enhetlig lösning inom de

olika områden, där det kan äga aktualitet, är jag för närvarande icke beredd

att framlägga förslag om den av delegerade ifrågasatta pensionsförhöjningen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

65

Ett annat önskemål, som framförts av delegerade för de olika kassorna,

berör de i överenskommelserna intagna bestämmelserna om slutbetalning

av vid kassornas övertagande resterande retroaktivavgifter samt andra avgifter

av motsvarande slag och avser, att bestämmelserna i fråga måtte utgå.

Jag torde vid behandlingen av detta önskemål till en början få erinra därom,

att, medan enligt nu gällande bestämmelser dylika avgifter erläggas i ett flertal

familjepensionskassor, däribland de förevarande, motsvarande avgifter

icke uttagas enligt allmänna familjepensionsreglementet. Detta reglemente

förutsätter i stället, att familjepensionerna icke alltid skola utgå med fulla

belopp utan skola kunna avkortas i proportion till vederbörandes tjänstetid. I

arméns kassa utgå retroaktivavgifter och befordringsavgifter. De förra skola

i princip betalas vid inträdet i kassan men kunna få amorteras under loppet

av två år. Befordringsavgifterna skola erläggas under loppet av ett år. I

marinens kassa erläggas retroaktivavgifter och, i ett mindre antal fall, tillläggsavgifter,

vilka bådadera utgå som en förhöjning i årsavgiften under samma

tid som denna. Tullstatens kassa slutligen har åldersavgifter för sådana,

som efter den 30 september 1934 inträda såsom delägare eller vinna uppflyttning

till högre månadsavgiftsklass. Åldersavgifterna skola som regel betalas

under loppet av tio år vid inträde såsom delägare men eljest under loppet av

halva denna tid.

De preliminära överenskommelserna angående förevarande kassor stadga

nu som en allmän princip, att ifrågavarande vid övertagandet ej betalda avgifter

skola slutbetalas jämväl av sådana delägare, för vilka allmänna familjepensionsreglementet

och således även detta reglementes jämförelsevis

höga avdragsskala får tillämpning. Det har nämligen ansetts, att vederbörande

delägare, i den mån vid övertagandet slutbetalning icke skett, då kunde

sägas häfta i skuld för avgifter, genom vilkas erläggande han tillförsäkrat

sina efterlevande oavkortad familjepension. Från regeln om, att avgifterna

skola slutbetalas, stadgas emellertid i överenskommelserna de undantagen,

beträffande marinens kassa, att regeln ej skall gälla tilläggsavgifterna, som

ansetts vara av alltför speciell art, och ej heller retroaktivavgifterna för

flaggkorpraler och högbåtsmän på grund av dessa beställningshavares i ekonomiskt

hänseende svaga ställning. Ej heller skall, i fråga örn tullstatens

kassa, huvudregeln gälla de åldersavgifter, vilka påförts i anledning av inträde

såsom delägare.

Till jämförelse med vad sålunda enligt förevarande överenskommelser

gäller må, beträffande överenskommelsen rörande civilstatens änke- och pupillkassa,

erinras, att för sådana delägare i denna kassa, för vilka allmänna

familjepensionsreglementet från övertagandet skall gälla, avdragsskalan i

reglementet som regel icke blir tillämplig förrän vid befordran. Då befordran

sker, får vederbörande välja mellan befrielse från slutbetalning av då

resterande tidigare befordringsavgifter, därvid oavkortad familjepension ej

garanteras honom, eller att fullgöra slutbetalningen, med påföljd att någon

avkortning av familjepensionen ej får ske. Härom anförde generalpoststyrelsen

föregående år i sitt då avgivna yttrande angående överenskommelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

(prop. 245/1936 s. 19), att syftet med bestämmelsen, nämligen att bereda nuvarande

kassadelägare tillfälle att, liksom för närvarande, för sina efterlevande

förvärva rätt till den för vederbörande tjänst stadgade högsta familjepensionen,

måste anses synnerligen behjärtansvärt. Bestämmelsen bomme

emellertid att i praktiken medföra vissa administrativa olägenheter. Med

hänsyn härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke full familjepensionsrätt

i dylika fall borde tillförsäkras vederbörande utan skyldighet att slutbetala

befordringsavgifter för tidigare befordran. Med hänsyn till det jämförelsevis

ringa antal fall, varom det härvidlag kunde bliva fråga, syntes inkomstminskningen

för staten vid en ändring av bestämmelserna i antydd

riktning icke vara av den storleksordning, att den borde förhindra en eljest

önskvärd ändring. Vid anmälan av överenskommelsen framhöll jag i anledning

härav, att, även om stadgad slutbetalning av befordringsavgift i anledning

av tidigare befordran kunde vara förenad med vissa administrativa olägenheter

och örn än frågan vore av mindre ekonomisk betydelse för statsverket,

slutbetalningsskyldigheten syntes, för undvikande av alltför stora ojämnheter

vid olika fall av befordran, böra bibehållas. Jag erinrade därvid också

örn att de administrativa olägenheterna bomme att bestå endast under en

kort övergångstid.

Delegerade för arméns familjepensionskassa hava framhållit, att skyldigheten

att utöver allmänna familjepensionsreglementets avdrag erlägga de

resterande avgifterna av förevarande slag i det enskilda fallet skulle

bliva mycket betungande. Härvid erinra delegerade också om att retroaktivavgifterna

erläggas av de i lönehänseende sämst ställda. Det vore

även att förvänta, att stora grupper av delägare — särskilt ogifta

-— vilka hade att underkasta sig dessa villkor, komme att anmäla sin

önskan att bibehållas vid de äldre familjepensionsbestämmelserna. Familjepensionsutredningen,

med vilken statskontoret instämt, har vitsordat det behjärtansvärda

i förevarande önskemål men av principiella skäl och med hänsyn

till den av statsmakterna redan intagna ståndpunkten härutinnan funnit

sig förhindrad att medverka till ifrågavarande avgiftsbefrielse. Av övriga

hörda myndigheter hava samtliga de, som särskilt yttrat sig om önskemålet

(arméns fullmäktige, arméförvaltningen och flygförvaltningen), ställt sig välvilliga

till detsamma.

Såväl enligt nuvarande bestämmelser för kassorna som då i överenskommelserna

vederbörande delägare, trots att allmänna familjepensionsreglementet

med dess eljest avkortade pensioner blir å honom tillämpligt, som regel

uttryckligen tillförsäkras förmånen av oavkortad pension, har syftet med

ifrågavarande avgifter varit att vederbörande genom erläggande av desamma

skall ersätta förmånen av oavkortad familjepension för sina efterlevande. Då

under föregående år vid behandlingen av överenskommelsen rörande civilstatens

änke- och pupillkassa ifrågasattes, att befrielse från berörda skyldighet

borde medgivas, anfördes, på sätt nyss är nämnt, såsom motiv för en dylik

åtgärd, att avgiftsskyldigheten i praktiken komme att medföra olägenheter

av administrativ art. Det framhölls därvid också, att statens inkomst
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

67

minskning, om åtgärden vidtoges, icke syntes vara av den storleksordning,

att den borde förhindra en eljest önskvärd ändring. Båda dessa synpunkter

torde även kunna göras gällande i fråga örn förevarande kassor. De administrativa

olägenheterna synas här hava en något större räckvidd, då beträffande

delägarna i marinens kassa gäller, att retroaktivavgifterna komma

att utgå under en väsentligt längre övergångstid än i övriga kassor. Vad angår

statens inkomstminskning, örn avgiftsbefrielsen medgives, kan beträffande

de båda militära kassorna anföras, att debiterade men ej inbetalta avgifter

av detta slag per den 30 juni 1935 uppgingo i arméns kassa till 36,522

kronor och i marinens kassa till omkring 260,000 kronor, avgifter, för vilka

befrielse redan enligt överenskommelsen medgivits, ej inräknade. För tullstatens

del torde motsvarande belopp, med hänsyn till att det i denna kassa

allenast gäller avgifter för tiden efter den 30 september 1934, vara tämligen

ringa. Ett skäl, som enligt min mening med styrka talar för att frågan om

avgiftsskyldighetens bibehållande bör lösas på annat sätt för delägarna i förevarande

kassor än för delägarna i de tidigare behandlade kassorna, utgör den

omständigheten, att förstnämnda delägare, i motsats till de senare, redan vid

övertagandet få vidkännas allmänna familjepensionsreglementets högre farniljepensionsavdrag.

Medan alltså, vad civilstatens kassa angår, skyldigheten att

utöver allmänna familjepensionsreglementets avdrag vidkännas även befordringsavgifter

kan förligga endast för det fall, att vederbörande efter övertagandet

vinner befordran, blir i förevarande kassor motsvarande skyldighet regelmässigt

gällande redan i och med statens övertagande av dessa. Då erläggandet

av retroaktivavgifter i nu avsedda fall med hänsyn till skyldigheten att

vidkännas de nya avdragen ofta skulle bliva mycket betungande och då större

ojämnheter vid olika fall av befordran i fråga örn förevarande kassor icke torde

behöva befaras, anser jag mig böra förorda sådan ändring i överenskommelserna,

att bestämmelserna örn slutbetalning av retroaktivavgifter och andra

motsvarande avgifter helt utgå.

Vad angår spörsmålet om personalen å övergångsstat vid försvarsväsendet

anser jag, att de ifrågavarande befattningshavare, vilka, på sätt i gällande

författning stadgas, vunnit uppfattning till löneklass i högre lönegrad än

den de tillhöra, böra erhålla särskilda familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,

svarande mot de särskilda underlag och avdrag, vilka i

tjänstepensionshänseende för dem fastställts. I enlighet härmed synes i

vederbörande militära överenskommelse böra införas bestämmelse örn att

för dylik personal skall gälla ett familjepensionsunderlag och ett familjepensionsavdrag

av, för löjtnant 1,590 kronor respektive 192 kronor, för underlöjtnant

1,038 kronor respektive 120 kronor, för sergeant och underofficer

av andra graden 1,182 kronor respektive 141 kronor samt för underofficer

av tredje graden 1,008 kronor respektive 114 kronor. I

I de båda militära överenskommelserna hava beträffande delägare å reservstat

intagits bestämmelser av innebörd, att dessa delägare i princip bliva

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

underkastade allmänna familjepensionsreglementet. I samband härmed Ilar

av arméns fullmäktige föreslagits, att nämnda reglemente även skulle bliva

tillämpligt å sådan reservstatspersonal, som ej omfattades av överenskommelserna,

nämligen underofficerare, vilka befordrats från beställningar som

furir å aktiv stat samt de beställningshavare, vilka framdeles vunne inträde

å aktiv stat och sedermera överflyttades till reservstat. Såsom förut är nämnt

åsyftade 1934 års familjepensionsutredning redan med sitt år 1936 avgivna

förslag till militärt familjepensionsreglemente, att därunder skulle hänföras

jämväl personalen å reservstat, oaktat densamma icke åtnjöte tjänstepensionsrätt

enligt militära tjänstepensionsreglementet. Såsom motivering för

nämnda ståndpunkt åberopades därvid, att även dessa beställningshavare

innehade med lön och rätt till tjänstepension förenade beställningar, varjämte

de för närvarande vore delägare i familjepensionskassorna med de

rättigheter och skyldigheter, som åtföljde senast innehavda beställning å

aktiv stat. Någon erinran mot ståndpunkten i fråga anfördes icke i de över

förslaget avgivna yttrandena. Själv anförde jag emellertid vid min anmälan

av frågan, att denna personals hänförande till reglementets tillämplighetsområde

innebure ett avsteg från den eljest grundläggande principen, att reglementet

skulle vara tillämpligt för de befattningshavare, å vilka civila eller

militära tjänstepensionsreglementet gällde. Redan den omständigheten i och

för sig, att reservstatspersonalens tjänstepensionering reglerades i särskild

ordning, gåve anledning till övervägande, framhöll jag, huruvida icke även

familjepensioneringen för denna personal borde regleras särskilt. Dessutom

syntes de militära yttrandena, vilka innehölle påpekanden örn vissa erforderliga

särbestämmelser, tala för en sådan lösning. Slutligen vore, anförde jag,

vissa förslag då beroende på Kungl. Majrts prövning, vilka ganska ingripande

berörde reservstatsorganisationens ställning. Med hänsyn till dessa omständigheter

kunde jag för det dåvarande icke biträda familjepensionsutredningens

ståndpunkt, vilket även blev statsmakternas beslut.

Då nu frågan om familjepensioneringens ordnande ånyo upptagits, har det

berott på att berörda fråga, såsom jag föregående år vid behandlingen av

densamma anförde, borde erhålla en lösning senast i samband med framläggande

för riksdagen av förslag till överenskommelser angående de militära

kassorna. Orsaken till att reservstatspersonalen även enligt nu föreliggande

förslag ansetts böra hänföras under allmänna familjepensionsreglementets

tillämplighet har, enligt familjepensionsutredningen, varit den, alt man kommit

till den uppfattningen, att det —■ åtminstone vad nuvarande kassadelägare

anginge — måste anses mindre lämpligt att föreslå regler i fråga om

reservstatspersonalens familjepensionering, vilka skulle skapa en för personalen

nu icke förefintlig särställning i familjepensionshänseende och därigenom

eventuellt försvåra reservstatens rekrytering, som uteslutande ägde rum

från personal i aktiv tjänst. Härjämte vore att märka, att efter den nya försvarsordningen

anpassade bestämmelser rörande reservstatspersonalens tjänstepensionering

numera utfärdats, varigenom möjlighet förefunnes att överblicka

konsekvenserna även i familjepensionshänseende av ett förslag i ena

4

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

eller andra riktningen. Såväl överenskommelserna som även arméns fullmäktiges

förslag innebära, liksom föregående års förslag, att beställningshavare

å reservstat skola vidkännas familjepensionsavdrag och räkna tjänstår

även för anställningstiden å reservstat. Medan enligt 1936 års förslag avdrag

och familjepensionsunderlag städse skulle beräknas enligt reglerna för

den beställning å aktiv stat, från vilken övergången till reservstat ägt rum, innebära

förevarande bestämmelser däremot, att reglerna för beställningen å reservstat

skola vara avgörande för beräkningen, då övergången sker i samband

med befordran i lönehänseende. Likaså skola reglerna för den högre

reservstatsbeställningen vara avgörande för beräkningen vid befordran i lönehänseende

inom reservstaten, överflyttning till beställning som kompaniofficer

eller underofficer å reservstat innebär icke befordran av nämnda

slag, och samma är förhållandet med vissa befordringar inom reservstaten,

såsom exempelvis från löjtnant till kapten samt fran sergeant till fanjunkare.

Möjligheter förefinnas givetvis att reglera reservstatspersonalens familjepensionsförhållanden

i annan ordning än den av utredningen föreslagna. Härvid

är emellertid att märka, att, därest man vill undvika, att beställningshavarna

å reservstat erhålla sämre familjepensionsvillkor än dem, för vilka de

dessförinnan å aktiv stat betalat, familjepensionsunderlagen icke kunna sättas

lägre än underlagen för motsvarande beställningar å aktiv stat. Då vidare reservstatsorganisationens

gestaltning enligt den nya härordningen numera kan

överblickas samt de föreliggande förslagen synas i och för sig väl avvägda, biträder

jag såväl ståndpunkten örn reservstatspersonalens inordnande under allmänna

familjepensionsreglementet som även, i huvudsak, de härutinnan föreslagna

detaljbestämmelserna, trots att härigenom i verkligheten ett visst avsteg

göres från principen, att allmänna familjepensionsreglementet och de civila

och militära tjänstepensionsreglementena skola äga samma tillämpningsområde.

Frågan huruvida inordnandet skall ske i den formen, att erforderliga ändringar

vidtagas i allmänna familjepensionsreglementet, eller på det sätt, att i

särskild författning stadgas, att reglementets bestämmelser med vissa angivna

avvikelser skall vinna tillämpning å ifrågavarande personal, torde jag senare

få anmäla för Kungl. Majit. De särskilda föreskrifter, som i varje fall erfordras,

utgöras i första hand av grundläggande stadganden örn reglementsbestämmelsernas

tillämplighet å personalen i fråga. Därjämte bör utsägas, att även

för den, vilken vid sin död åtnjöt reservstatspension, familjepensionens grundbelopp

skall vara lika med familjepensionsunderlaget, såframt tjänståren

uppgå till i 4 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet föreskrivet

antal. Vidare böra angivas de reservstatsbeställningar, beträffande vilka

det för hel familjepension erforderliga antalet tjänstår skall utgöra tjugufem.

Delta bör gälla leservstalsbeställning som fältläkare, regementsläkare

och kompaniofficer, annorstädes än vid fälttygkåren, forth ikationskåren

och intendenturkåren, varest pensionsåldern är 55 år, ävensom dylik

beställning såsom underofficer, dock cj vid marinen, varest likaledes pensionsåldern

är 55 år. Härjämte bör meddelas bestämmelse örn att såsom

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S
tjänstår

skall räknas hela den tid, under vilken vederbörande innehaft reservstatsbeställningen.

För reservstatsbeställningarna gällande familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag böra angivas. Härvidlag anser

jag, att lamiljepensionsunderlaget och familjepensionsavdraget för underofficer,

som övergått från beställning såsom furir å aktiv stat, bör bestämmas till

de av arméförvaltningen föreslagna beloppen 720 respektive 69 kronor. Underofficer

vid marinen, som övergått från beställning såsom flaggkorpral, bibehåller

därvid sitt tidigare underlag. Även en generalmajor å reservstat,

som övergått från beställning såsom generalmajor å aktiv stat, bör, på grund

av stadgandet i 12 § 1 mom. allmänna familjepensionsreglementet, vara bibehållen

vid sitt tidigare familjepensionsunderlag. Därest reservstatspersonalen

inordnas under allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser, torde

de militära överenskommelserna böra ändras i motsvarande hänseenden. Sålunda

kunna då 2 mom. tredje stycket i överenskommelsen örn arméns kassa,

4 mom. tredje stycket i båda överenskommelserna samt 7 § och 8 § andra

stycket sista punkten i förstnämnda överenskommelse ävensom 2 mom. tredje

stycket första punkten, 6 § och 7 § andra stycket sista punkten i överenskommelsen

om marinens kassa helt utgå. Härjämte bör i dylikt fall 2 mom. tredje

stycket andra punkten i sistnämnda överenskommelse ändras till att avse allenast

den å reservstat vid flottan alltjämt kvarstående kommendörkaptenen av

andra graden.

Jag torde slutligen i samband med frågan om reservstatspersonalens familjepensionering,

i anledning av vad därom i de avgivna yttrandena anförts,

böra omnämna, att jag icke för närvarande är beredd att upptaga frågan

om en eventuell överflyttning till statskontoret av ärenden vare sig rörande

denna personals tjänstepensionering eller rörande pensionering av personalen

i försvarsväsendets reserver.

Fullmäktige för marinens kassa hava anfört, att det varken av vederbörande

överenskommelse eller av familjepensionsutredningens skrivelse syntes

med tillräcklig tydlighet framgå, att delägare, å vilken allmänna familjepensionsreglementet

bleve tillämpligt, icke i något fall skulle vidkännas familjepensionsavdrag

efter det han avgått ur tjänst med tjänstepension. Erinringen

i fråga synes mig befogad, dock allenast såtillvida, att det icke

framgår, att även skyldigheten att slutbetala retroaktivavgifter definitivt

upphör vid avgång ur tjänst med tjänstepension. Därest emellertid, såsom

jag föreslagit, vederbörande bestämmelser om slutbetalning av retroaktivavgifter

och motsvarande avgifter helt utgå ur förevarande överenskommelser,

förfaller givetvis erinringen i berörda del. Ej heller erfordras för sådant

fall bestämmelse av innebörd, att flaggkorpral, såsom fullmäktige för marinens

kassa föreslagit, även efter eventuell befordran till underofficer skall

vara fri från skyldigheten att slutbetala retroaktivavgifter.

Enligt 2 mom a) i överenskommelsen om marinens kassa skall allmänna

familjepensionsreglementet från övertagandet bliva tillämpligt beträffande

delägare, som därvid innehar beställning å aktiv stat, för vilken militära

tjänstepensionsreglementet gäller. Emellertid finnas i marinens kassa ett

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

flertal delägare, de s. k. månadslönarna, vilka innehava extra ordinarie befattningar,

för vilka militära tjänstepensionsreglementet gäller. Dessa delägare

innefattas enligt ordalydelsen icke under 2 mom. a) och ej heller under

momentet i övrigt. Då det emellertid måste anses uppenbart, att jämväl

dessa böra hänföras under allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser,

torde, såsom fullmäktige för marinens kassa föreslagit, momentet

i fråga i detta hänseende böra förtydligas.

Såsom villkor för att allmänna familjepensionsreglementet skall bliva tilllämpligt

beträffande delägare i marinens kassa stadgas i 2 morn., att vederbörande

vid övertagandet icke får vara undantagen fran tillämpningen

av den s. k. 1924 års gratialstat. Emellertid hava fullmäktige för

marinens kassa hemställt, att detta villkor icke måtte bliva gällande för

delägare, vilka ej haft skyldighet att inträda i kassan men som frivilligt gjort

detta. Sådana delägare komma nämligen, om de ej övergått å 1924 års gratialstat

och om villkoret i fråga tillämpas, i sämre läge än andra motsvarande

delägare, vilka, ehuru även de haft möjligheten öppen att inträda i

kassan, försummat detta men från övertagandet ändock komma att hänföras

under allmänna familjepensionsreglementet. Enär den ogynnsammare

ställning, som sålunda i här avsedda fall kommer de frivilligt inträdda till

del, vid angivna förhållande icke kan anses tilltalande, anser jag, att berörda

hemställan bör bifallas, och att vederbörlig ändring i överenskommelsen därför

bör göras.

I anledning av vad fullmäktige för marinens kassa anfört därom, att vissa

i kassan obligatoriskt inträdda lärare vid skeppsgosseskolor, vilka för närvarande

ej innehade reglerade löner, i samband med en eventuell lönereglering

borde beredas möjlighet att komma i åtnjutande av allmänna familjepensionsreglementets

förmåner, torde böra framhållas, att, örn en delägare, som vid

övertagandet icke innehar reglerad lön, senare blir innehavare av befattning,

för vilken civila tjänstepensionsreglementet gäller, allmänna familjepensionsreglementet

därmed enligt 7 mom. tredje stycket i överenskommelsen rörande

marinens kassa blir med de vanligen gällande avvikelserna å honom tilllämpligt.

Emellertid bör det också erinras örn att enligt 1936 års försvarsordning

skeppsgosseinstitutionen är avsedd att upphöra. Någon lönereglering

för denna personal torde sålunda icke vara att förvänta. Att, såsom

fullmäktige alternativt föreslagit, från övertagandet bereda ifrågavarande lärarpersonal

familjepensionsförmåner enligt allmänna familjepensionsreglementet,

trots att intetdera av tjänstepensionsreglementena är å dem tillämpligt,

torde ej böra ifrågakomma.

Vad i 8 mom. andra stycket första punkten i överenskommelsen rörande

arméns kassa samt i motsvarande punkt i överenskommelsen rörande

marinens kassa stadgas torde enligt min mening böra gälla icke blott den,

som vid övertagandet innebar beställning eller befattning, vara militära eller

civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, utan även den, som vid övertagandet

innehar beställning å reservstat.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

I fråga om t. f. kamreraren och t. f. förste revisorn i marinens kassa synes

det mig rimligt att de, såsom fullmäktige för kassan föreslagit, tillerkännas

var sitt ålderstillägg å 500 kronor. Ålderstilläggen böra, om förslaget vinner

bifall, utgå för t. f. kamreraren från och med år 1938 samt för t. f. revisorn

från och med år 1939.

Fullmäktige för marinens kassa hava hemställt, att i överenskommelsen

örn denna kassa måtte, i likhet med vad som gjorts beträffande arméns kassa,

intagas bestämmelse örn ersättning för revision och fullmäktigemöte m. m.

efter kassans övertagande av staten. Slutligen hava fullmäktige även hemställt,

att i överenskommelsen måtte intagas bestämmelse därom, att av

kassans tillgångar ett belopp av 7,000 kronor finge avsättas för utgivande

av en minnesskrift angående kassan, som, därest den fått fortbestå, år

1942 skulle hava uppnått en ålder av 300 år. Båda ifrågavarande önskemål

böra enligt min mening uppfyllas.

Vad angår den preliminära överenskommelsen rörande tullstatens enskilda

pensionsinrättning har generaltullstyrelsen framhållit, att den i 1 mom. intagna

bestämmelsen örn statens övertagande av pensionsinrättningens alla

rättigheter jämlikt det för pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet

jämväl komme att innefatta rätt för staten att åtnjuta den i reglementet

omförmälda förmånen av tre respektive två procent av beslagare tillkommande

andel av böter m. m. Styrelsen har också anfört, att det hade

synts kunna ifrågasättas, huruvida berörda förmån i fortsättningen borde

tillkomma staten, som därigenom komme att erhålla ett särskilt tillskott till

kronan i beslagsmålen enligt lag eller särskild författning tillerkänd andel.

Den avvägning mellan kronan och beslagare, som i gällande lag eller författning

skett, bleve således därigenom förskjuten. Med hänsyn till att ett av

styrelsen tillstyrkt förslag örn beslagarandelarnas borttagande stöde inför slutlig

behandling och att omförmälda del av beslagares andelar visat sig stanna

vid jämförelsevis ringa belopp, hade emellertid styrelsen ansett sig kunna

avstå från att såsom villkor för överenskommelsens godtagande påyrka

ändring av överenskommelsen i denna del. Liksom generaltullstyrelsen anser

jag, att ändring av överenskommelsen härutinnan ej bör ske.

Familjepensionsutredningen har framhållit, att överlåtelsen å staten av

tullstatens enskilda pensionsinrättning påkallade smärre ändringar i vissa författningar,

där för närvarande funnes stadgat, att pensionsinrättningen i fråga

skulle åtnjuta andel av vissa böter och vitén m. m. Generaltullstyrelsen har

anfört, att antingen dylik ändring kunde ske i en var av berörda författningar,

av vilka några beslutats med riksdagen, eller ock genom särskild lag

stadgas, att pensionsinrättningens ifrågavarande rätt skulle upphöra.

Eftersom staten i samband med övertagandet av pensionsinrättningens samtliga

tillgångar, därvid pensionsinrättningen upphör, enligt 1 mom. i överenskommelsen

även kommer i åtnjutande av pensionsinrättningens alla rättigheter

jämlikt pensionsinrättningens reglemente, råder ingen tvekan därom, att

ifrågavarande bötesandelar m. m. efter övertagandet skola tillkomma staten.

Emellertid synas pensionsinrättningens tidigare rättigheter härutinnan

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248. 73

böra uttryckligen upphävas. Förslag härom torde jag senare få anmäla

för Kungl. Maj:t.

I samtliga de preliminära överenskommelserna stadgas, att övertagandet

av vederbörande kassas förpliktelser även innefattar skyldighet för staten att

förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna, dock att beträffande

arméns kassa skyldigheten i fråga icke omfattar förvaltningen av en

av fonderna, för vilken särskilda föreskrifter finnas meddelade i vederbörande

testamente. Angående de närmare bestämmelserna rörande dispositionen

av fonderna torde det ankomma å Kungl. Maj:t att besluta. Sedan

vederbörliga yttranden inhämtats angående vad i fråga om fonderna föreslagits,

torde jag framdeles få ånyo anmäla även denna fråga för Kungl.

Maj:t.

Beträffande detaljerna i överenskommelserna torde jag slutligen få nämna,

att i överenskommelserna bör utsättas viss dag för kassornas övertagande.

Från och med samma dag förutsättes allmänna familjepensionsreglementet

bliva satt i kraft för det förvaltningsområde, vars ordinarie manliga befattningshavare

dessförinnan varit skyldiga att tillhöra den kassa, som sålunda

övertages. Beträffande denna tidpunkt har i fråga örn de militära kassorna

anförts, att den nya ordningen såvitt möjligt borde genomföras redan från

och med den 1 juli innevarande år eller således samma dag, som bestämts

i fråga om civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och pupillkassor.

Det har därvid även framhållits, att, om ikraftträdandet icke

skulle kunna hinna ske per den 1 juli 1937, genom särskilda övergångsbestämmelser

borde sörjas för att det betydande antal beställningshavare, som

skulle lämna den aktiva tjänsten med utgången av september 1937, icke

komme i sämre ställning, än de kunnat påräkna, om de nya bestämmelserna

då gällt. För min del anser jag, beträffande de militära kassorna, att de nya

bestämmelserna böra träda i kraft från och med den 1 juli 1937. Visserligen

erfordras, sedan definitiva överenskommelser kommit till stånd mellan

Kungl. Maj:t och fullmäktige, en mångfald olika författningsbestämmelser.

Utfärdandet av dessa torde emellertid kunna medhinnas till nämnda

dag. Vad angår tullstatens kassa finner jag däremot det icke vara möjligt

att utsätta samma dag som tidpunkt för ikraftträdandet. Därest nämligen

den preliminära överenskommelsen rörande sistnämnda kassa i något mera

väsentligt avseende ändras till nackdel för delägarna, måste delägarnas yttranden

ånyo infordras. Detta kan enligt vederbörande bestämmelser icke

ske på kortare tid än två månader. På grund av angivna förhållande torde de

nya bestämmelserna i fråga örn tullstatens kassa icke böra träda i kraft förrän

den 1 januari 1938.

Såsom föregående år skedde vid behandlingen av överenskommelserna rörande

civilstatens, telegrafverkets samt statens järnvägars änke- och pupillkassor

torde i fråga örn förevarande förvaltningsområden böra inhämtas

riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att efter överenskommelsernas

ingående förordna örn allmänna fainiljepensionsreglementets ikraftträdan
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

de. I samband därmed böra, i enlighet med punkt 1 i reglementets slutbestämmelser,

fastställas de avvikelser från reglementets bestämmelser, som

betingas av överenskommelserna i fråga om nuvarande delägare, vilka avses

ilga) reglementet, ävensom — på sätt föregående år bestämdes i fråga örn

kvinnliga befattningshavare vid då ifrågakomna förvaltningsområden — motsvarande

avvikelser för kvinnliga befattningshavare vid tullverket, å vilka

civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

I samband med överenskommelsernas ikraftträdande erfordras vidare bestämmelser

för fastställande av vad som skall gälla för delägare, å vilka allmänna

familjepensionsreglementet icke blir tillämpligt, ävensom för kvinnliga

befattningshavare vid tullverket, vilka vid ikraftträdandet redan tillträtt

tjänstepension, samt för de efterlevande till manliga eller kvinnliga befattningshavare,

vilka vid övertagandet tillträtt familjepension. Även dessa och

övriga bestämmelser, som direkt erfordras för överenskommelsernas genomförande,

torde Kungl. Majit böra inhämta riksdagens bemyndigande att

meddela.

Jag vill slutligen rörande den ekonomiska innebörden av ifrågavarande

tre kassors övertagande av staten meddela resultatet av en approximativ beräkning

av jämlikt överenskommelserna uppkommande inkomster och utgifter

för familjepensionsändamål under budgetåret 1937/1938 beträffande

förevarande förvaltningsområden. Enligt denna beräkning kan avkastningen

av de från kassorna övertagna tillgångarna — oberäknat vad som belöper å

donationsfonderna — uppskattas till omkring 1.2 miljon kronor för armén,

0.3 miljon kronor för marinen och 0.3 miljon kronor för tullstaten. Familjepensionsavdragen

kunna på enahanda sätt uppskattas till 0.9 respektive

0.3 och 0.4 miljon kronor. Kassapensionerna, jämte den procentuella förhöjningen

m. m., enligt överenskommelserna kunna uppskattas till 1.75 miljon

kronor för armén, 0.5 miljon kronor för marinen samt 0.5 miljon kronor

för tullstaten. Med dessa utgångspunkter skulle således erhållas ett nettotillskott

till budgeten å omkring 0.35 miljon kronor för armén, 0.1 miljon kronor

för marinen och 0.2 miljon kronor för tullstaten. Härvid hava kostnaderna

för pensions- och dyrtidstillägg ej medräknats. Den mindre ökningen

av kostnaden för dyrtidstilläggen har jag tidigare berört.

Hemställan.

Åberopande vad jag nu anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att

dels träffa överenskommelser med arméns fullmäktige, fullmäktige

för marinens familjepensionskassa samt tullstatens

enskilda pensionsinrättning i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts;

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

75

dels besluta om allmänna familjepensionsreglementets

ikraftträdande den 1 juli 1937 för försvarsväsendet samt därvid

fastställa de avvikelser, som betingas av överenskommelserna

rörande arméns och marinens familjepensionskassor;

dels besluta örn allmänna familjepensionsreglementets

ikraftträdande den 1 januari 1938 för tullverket samt därvid

fastställa de avvikelser, som betingas av överenskommelsen

rörande tullstatens enskilda pensionsinrättning samt av vad

i det föregående anförts rörande kvinnliga befattningshavare;

dels ock meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras

för genomförande från och med den 1 juli 1937 av överenskommelserna

rörande arméns och marinens familjepensionskassor

samt från och med den 1 januari 1938 av överenskommelsen

rörande tullstatens enskilda pensionsinrättning ävensom

för tillämpning enligt vad i det föregående anförts av

motsvarande regler rörande kvinnliga befattningshavare vid

tullverket och deras efterlevande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition till riksdagen skall

avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Wihlborg.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

BILAGOR.

Bilaga A.

Överenskommelse mellan staten och arméns familjepensionskassa.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

undertecknade delegerade för arméns familjepensionskassa, under förbehåll

av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har denna dag överenskommelse

träffats om statens övertagande av kassans rörelse på villkor, som här

nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen

angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i

kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det

för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion

eller någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna

uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på

grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för kassan

skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som Kungl. Majit

bestämmer, fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans direktion

eller fullmäktige.

2. Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)

skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3—7 mom. här nedan — från

övertagandet bliva tillämpligt beträffande delägare, som därvid

a) innehar beställning på aktiv stat, för vilken militära tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt;

b) innehar beställning på övergångsstat, för vilken militära tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt;

c) innehar befattning, för vilken civila tjänstepensionsreglementet är tilllämpligt;
d)

innehar beställning på reservstat; eller ock,

e) efter erhållet avsked från beställning på aktiv stat, för vilken militära

tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, kvarstår som lönlös över stat,

under förutsättning tillika, att delägaren vid övertagandet icke är undantagen

från tillämpningen av pensioneringsbestämmelserna i reglementet den

30 december 1905 för arméns nya änke- och pupillkassa eller i punkterna

I—Hl i kungl, brevet den 15 juni 1934 till direktionen över arméns pensionskassa,

att han jämlikt 3 mom. i övergångsbestämmelserna till allmänna familjepensionsreglementet

icke är undantagen från dettas tillämpning, eller

att han icke före övertagandet hos Kungl. Majit anmält sin önskan att ej

bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Beträffande sådan i första stycket a) avsedd delägare, som vid övertagandet

•—- av annan anledning än i § 4 mom. 6 i reglementet den 30 december

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

77

1905 för arméns nya änke- och pupillkassa enligt dess genom kungörelsen

den 13 juli 1909 (nr 91) erhållna förändrade lydelse sägs -— är berättigad

till familjepension beräknad efter högre lönegrad, än den, till vilken hans

vid övertagandet innehavda beställning är hänförlig, skall i familjepensionshänseende

så anses som om han vid övertagandet innehade beställning i den

högre lönegraden.

I fråga om sådan i första stycket d) avsedd delägare, som innehar annan

beställning på reservstat än som kompaniofficer eller underofficer, skall i

familjepensionshänseende så anses som örn han innehade beställning i den

lönegrad i löneplanerna för officerare (O) och för civilmilitär personal m. fl.

(G) som till nummer motsvarar den lönegrad, till vilken hans beställning

enligt § 10 i förordningen angående arméns reservstater den 23 juli 1936

(nr 474) är hänförlig. Däremot skall beträffande sådan under d) avsedd

delägare, vilken innehar beställning på reservstat som kompaniofficér eller

underofficer, i familjepensionshänseende så anses som om han alltjämt innehade

beställning i den lönegrad, till vilken hans närmast före övergången till

reservstat innehavda beställning är hänförlig.

3. Har i 2 mom. avsedd delägare icke slutbetalt honom påförd x-etroaktivavgift

eller befordringsavgift, skall han utöver eljest bestämda avdrag vidkännas

avdrag, motsvarande återstående del av nämnda avgifter.

4. Familjepensionens grundbelopp må för sådan i 2 mom. avsedd delägare,

som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, icke i

något fall bestämmas till belopp, understigande familjepensionsundedaget

för den beställning eller befattning, som han vid dödsfallet eller avgången

med tjänstepension innehade eller enligt 2 mom. skall anses inneha.

Vad i första stycket sägs skall ock gälla beträffande sådan i 2 mom. första

stycket e) avsedd delägare, vilken vid sin död alltjämt kvarstod såsom lönlös

över stat.

För i 2 mom. avsedd delägare skall såsom tjänstår i familjepensionshänseende

räknas jämväl tid, under vilken delägaren innehaft beställning på

reservstat.

5. Utan hinder av vad i 3 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas

skall sådan i 2 mom. här ovan avsedd delägare, som vid utgången av det

kalenderår, varunder han uppnår 60 års ålder, ej har hustru eller barn med

rätt till familjepension efter honom, från nämnda tidpunkt vinna befrielse

från skyldigheten att vidkännas avdrag enligt allmänna familjepensionsreglementet

eller eljest enligt denna överenskommelse.

Har i 2 mom. första stycket a), b), d) och e) avsedd delägare — på grund

av bestämmelsen i § 4 mom. 1 första stycket i reglementet den 30 december

1905 för arméns nya änke- och pupillkassa enligt dess genom kungörelsen

den 13 juli 1909 (nr 91) erhållna förändrade lydelse angående upphörande

i vissa fall av skyldigheten att betala årsavgift från början av det kalenderår,

under vilket delägaren fyller 59 respektive 54 år — före övertagandet

vunnit befrielse från årsavgift, skall han, därest han ej vid eller efter övertagandet

blir innehavare av beställning eller befattning med högre familjepensionsunderlag,

icke vidkännas avdrag enligt allmänna familjepensionsreglementet

till högre belopp, än som motsvarar skillnaden mellan det avdrag,

som sistnämnda reglemente stadgar, och den årsavgift, som han närmast

före övertagandet skulle lia haft att erlägga, därest han icke haft avgiftsbefrielse.

6. För arvsberättigat barn till i 2 mom. avsedd delägare skall rätten till

familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller den tidigare tidpunkt, då

barnet träder i äktenskap.

7. övergår i 2 mom. a) eller e) avsedd delägare vid eller efter övertagan
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

det till beställning på reservstat, skall utan hinder av innehållet i 16 § allmänna

familjepensionsreglementet för honom gälla vad här ovan stadgats

beträffande under d) avsedd delägare.

8. Beträffande delägare, å vilken jämlikt 2 mom. bär ovan allmänna famil

jepensionsreglementet icke blir tillämpligt, skola — vad angår befattningshavare

hos kassan dock endast beträffande sådan, som före övertagandet

hos Kungl. Maj:t anmält sin önskan att ej bliva underkastad allmänna

familjepensionsreglementet — nied avseende å såväl rättigheter som skyldigheter,

vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande

bestämmelserna i tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas,

att delägare i intet fall skall vidkännas bidrag till sina efterlevandes

pensionering efter det han avgått ur tjänst med tjänstepension, samt att, där

delägare enligt reglementet den 30 december 1905 för arméns nya änke- och

pupillkassa har att erlägga ett mot visst statsbidrag svarande belopp, det

skall så anses som örn statsbidraget alltjämt utginge.

Vinner sådan i första stycket avsedd delägare, som icke jämlikt 3 mom.

i övergångsbestämmelserna till allmänna familjepensionsreglementet är undantagen

från dettas tillämpning och som vid övertagandet innehar beställning

eller befattning, varå militära respektive civila tjänstepensionsreglemenlet

är tillämpligt, vid sistnämnda tillfälle eller därefter befordran till

dylik beställning eller befattning eller till beställning på reservstat, högre än

som kompaniofficer, skall allmänna familjepensionsreglementet därmed träda

i tillämpning för honom, med iakttagande dock att vad i 3 morn., 4 mom.

första och tredje styckena, 5 mom. första stycket samt 6 och 7 moni. sägs

skall äga motsvarande tillämpning. Härjämte skall i fråga om nu avsedd

befordran till beställning på reservstat gälla vad i 2 mom. tredje stycket första

punkten sägs.

Vad i förevarande moment andra stycket första punkten stadgats skall

ock gälla för det fall, att annan i första stycket avsedd, från allmänna familjepensionsreglementets

tillämpning jämlikt dess 3 mom. ej undantagen

delägare, vilken vid övertagandet icke avgått med tjänstepension, därvid eller

sedermera blir innehavare av beställning eller befattning, varå militära

respektive civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

9. Till vid övertagandet befintliga pensionstagare i kassan samt till pensionsberättigade

efter delägare, å vilken allmänna familjepensionsreglementet

icke blivit tillämpligt, skall utgå dels kassapension (författningsenlig pension

jämte, i förekommande fall, fast och tillfällig förhöjning) till belopp,

som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande

bestämmelserna alltjämt varit i kraft, dock lägst med tvåhundrafyrtio kronor

för änka ensam och i andra fall lägst med ett däremot svarande belopp,

beräknat enligt reglerna i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet,

dels pensionstillägg å berörda kassapension, minskad med vad som motsvarar

ovan avsedda tillfälliga förhöjning, i den mån dylikt tillägg vid övertagandet

utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera

gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg å kassapensionen och pensionstilllägget

enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstilllägg

åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, och dels ett fast

tillägg av tjugufem procent å kassapensionen.

10. Efter övertagandet må nya pensioner icke beviljas åt barn, som uppnått

21 års ålder.

11. För en var av expeditionsvakten, kansliskrivaren och kontorsbiträdet

hos kassan skall, därest han övergår till befattning i statens tjänst, gälla:

a) att hans avlönings- och tjänstepensionsförmåner icke må understiga

dem han vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst hos kas
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

79

san, däri inbegripet provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt de

grunder, som varje tidpunkt gälla; skolande beträffande expeditionsvakten i

tjänstepensionshänseende anses som örn han vore ordinarie befattningshavare

i lönegraden B 7 i den i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451, jfr

1925 nr 270) intagna löneplanen; samt

b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i löneklass som

för beräkning av tjänslår för rätt till tjänstepension den tid, under vilken

han innehaft anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom om

han därunder innehaft med pensionsrätt förenad anställning i statens

tjänst.

Därest och så länge tillfälle icke beredes ovan avsedd befattningshavare

hos kassan att övergå till sådan statstjänst i Stockholm, som finnes svara

mot, vara jämförbar med eller högre än den tidigare befattningen hos kassan,

skall lian bibehållas vid de avlönings- och tjänstepensionsförmåner han

vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst hos kassan, däri inbegripet

provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg enligt de grunder, som

vid varje tidpunkt gälla; skolande beträffande expeditionsvakten även i nu

avsett fall i tjänstepensionshänseende anses som örn han vore ordinarie befattningshavare

i ovannämnda lönegrad B 7. Därjämte skall en var av dessa

befattningshavare, även i den mån detta icke följer av första stycket b),

i detta fall äga att såsom tjänstår för bestämmande av pension tillgodoräkna

sig såväl tid, under vilken han innehaft anställning hos kassan, som ock

tiden från övertagandet till dess han uppnår den för honom vid övertagandet

gällande pensionsåldern eller dessförinnan beredes likvärdig statsanställning.

En var av sekreteraren-ombudsmannen och revisorn hos kassan skall vid

övertagandet överföras å indragningsstat och därvid — med skyldighet att

på anmodan biträda vid kassans avveckling — bibehållas vid de avlöningsoch

tjänstepensionsförmåner han vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad

för sin tjänst hos kassan, däri inbegripet halva dyrtidstillägget å lönen

respektive hela dyrtidstillägget å pensionen; skolande vid bestämmande av

tjänstetid för beräkning av tjänstår för rätt till tjänstepension här avsedd

befattningshavare äga att tillgodoräkna sig såväl tid, under vilken han innehaft

anställning hos kassan, som ock tiden från övertagandet till dess han

uppnår den för honom vid övertagandet gällande pensionsåldern.

Beträffande en var av sekreteraren-ombudsmannen, revisorn och expeditionsvakten

skola ■— utom i de hänseenden, som angivas i 4 mom. första

stycket, 5 mom. första stycket och 6 mom. här ovan — bestämmelserna i

allmänna familjepensionsreglementet från övertagandet äga tillämpning, under

förutsättning tillika, alt han icke före övertagandet hos Kungl. Majit

anmält sin önskan att ej bliva underkastad nämnda reglemente, samt med

iakttagande av att så länge lian icke innehar högre befattning, å vilken civila

tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, skall intill den för honom bos

kassan gällande pensionsåldern anses som om han alltjämt innehade ordinarie

tjänst i den lönegrad, till vilken hans befattning enligt den för kassan

senast gällande tjänsteförteckningen varit i lönehänseende hänförd.

Vid övertagandet tjänstepensioncrad förutvarande befattningshavare hos

kassan skall bibehållas vid de tjänstepensionsförmåner, som han vid tiden

för övertagandet åtnjöt för sin tjänst hos kassan. Å dessa pensionsförmåner

skall utgå dyrtidstillägg enligt de för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst gällande grunderna.

12. övertagandet av kassans förpliktelser innefattar även skyldighet för

staten att förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna,

med undantag av Överstelöjtnanten Paul Griccs fond, som enligt vederbö
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

rande testamente vid kassans upphörande skall förvaltas av Direktionen över

Sundbergska läkareinrättningen.

Det förutsättes från delegerades sida, att förvaltningen av

Carl och Amelie Ahlgréns ålderdomshem, inberäknad fastigheten i Gränna,

samt

Svenska härens officerares och underofficerares minnesfond skall, på sätt

Kungl. Majit bestämmer, anförtros åt Föreningen Pensionerade Officerare

eller annan inom försvarsväsendet befintlig personalsammanslutning,

ävensom att sistnämnda förening eller annan sammanslutning av angivet

slag skall äga att, i enlighet med av Kungl. Maj :t givna, närmare föreskrifter,

besluta i fråga om pension, understöd eller annan förmån såväl från nu

uppräknade fonder, med undantag av Överstelöjtnanten Paul Grices fond,

som ock från övriga donationsfonder, nämligen

Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar efter avlidna militärer,

Hovfröken friherrinnan Maria von Stedingks donation,

Dahlgrenska fonden samt

Juris doktor H. Cavallis donationsfond.

13. Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten. Därvid

förutsättes emellertid från delegerades sida, att kassans lösa inventarier

disponeras för sådant statligt ändamål, som chefen för armén bestämmer.

På sätt Kungl. Majit närmare bestämmer skola efter övertagandet dels

de av fullmäktige senast utsedda revisorerna förrätta sedvanlig granskning

av kassans räkenskaper och förvaltning samt avgiva berättelse över revisionen,

dels ock de fullmäktige, som senast utsetts, sammanträda för granskning

av direktionens och revisorernas berättelser för tiden efter den 30 juni

1935 eller den senare tidpunkt, efter vilken granskning förut icke skett, samt

för prövning av frågan om ansvarsfrihet för direktionen ävensom för behandling

av de frågor i övrigt, som uppstå i samband med kassans avveckling.

Ersättning härför samt i den mån så påfordras jämväl till direktionen

skall, beräknad enligt tidigare gällande bestämmelser, gäldas av staten.

14. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse

sidor godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes

dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 19 december 1936.

1934 års familjepensionsutredning:
A.

Hamilton.

O. A. Åkesson.

S. Hammarskiöld.

Delegerade för arméns familje

pensionskassa:

H. Söderbom.

R. von der Lancken.

Bengt Kjellman.

Birger Hedqvist.

Aug. Almroos.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

81

Bilaga B.

Överenskommelse mellan staten och marinens familje
pensionskassa.

Mellan 1934 års familjepensionsutredning å svenska statens vägnar, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

undertecknade delegerade för marinens familjepensionskassa, under förbehåll

av fullmäktiges godkännande, å andra sidan, har denna dag överenskommelse

träffats om statens övertagande av kassans rörelse på villkor, som

här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen

angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i

kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt för

kassan vid övertagandet gällande bestämmelser eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans fullmäktige eller direktion

ejler någon kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna

uppstå för fullmäktig, direktionsledamot eller någon kassans tjänsteman på

grund av sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för kassan

skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer,

fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans direktion eller

fullmäktige.

2. Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)

skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3—6 mom. här nedan -— från

övertagandet bliva tillämpligt beträffande delägare, som därvid

a) innehar beställning på aktiv stat, för vilken militära tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt;

b) innehar beställning på övergångsstat, för vilken militära tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt;

c) innehar befattning, för vilken civila tjänstepensionsreglementet är tilllämpligt;
d)

innehar beställning på reservstat; eller ock,

e) efter erhållet avsked från beställning på aktiv stat, för vilken militära

tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, kvarstår som lönlös över stat,

under förutsättning tillika, att delägaren vid övertagandet icke är undantagen

från tillämpningen av 1924 års gratialstat, sådan denna angives i reglementet

den 17 november 1899 för flottans pensionskassa enligt dess genom

kungörelsen den 8 september 1924 (nr 436) erhållna ändrade lydelse, eller att

han icke före övertagandet hos Kungl. Maj t anmält sin önskan att ej bliva

underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

Beträffande sådan i birsta stycket avsedd delägare, som vid övertagandet

— på grund av att han tidigare innehaft högre beställning — är berättigad

till gratial enligt högre klass än den, till vilken hans vid övertagandet inne
Bihang

Ull riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

havda beställning är hänförlig, skall i familjepensionshänseende så anses

som om han vid övertagandet innehade den högre beställningen.

I fråga örn sådan i första stycket d) avsedd delägare, vilken innehar beställning

på reservstat som kompaniofficer eller underofficer, skall i familjepensionshänseende

så anses som örn han innehade beställning i den lönegrad,

till vilken hans närmast före övergången till reservstat innehavda beställning

är hänförlig. Däremot skall beträffande sådan under d) avsedd delägare,

som innehar högre beställning på reservstat än vad ovan sägs, i familjepensionshänseende

så anses som örn han innehade beställning enligt löneplanen

för officerare (O), överste i lönegraden O. 6 samt kommendörkapten av 2.

graden och major i lönegraden O. 4.

3. 12 mom. avsedd delägare — med undantag av högbåtsmän och flaggkorpraler

— skall utöver eljest bestämda avdrag vidkännas avdrag, motsvarande

den retroaktivavgift, som han närmast före övertagandet enligt då gällande

bestämmelser haft att gälda; dock att vad i andra stycket här nedan

sägs i där avsedda fall skall äga tillämpning.

I 2 mom. avsedd delägare skall från och med kalendermånaden efter den,

under vilken han uppnår 55 års ålder — så länge han icke innehar beställning

eller befattning i löneställning motsvarande lägst lönegraden O. 8 — i

stället för avdrag enligt allmänna familjepensionsreglementet och enligt första

stycket, vidkännas avdrag motsvarande skillnaden mellan de i sistnämnda

reglemente bestämda avdragen och den årsavgift, som han senast före

övertagandet erlagt.

4. Familjepensionen må för sådan i 2 mom. avsedd delägare, som vid sin

död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, icke i något fall understiga

vare sig kassapensionen (författningsenligt gratial jämte provisorisk förhöjning)

med pensions- och dyrtidstillägg, allt enligt före övertagandet gällande

grunder, eller oavkortad familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet

för den beställning eller befattning, som han vid dödsfallet eller

avgången med tjänstepension innehade eller enligt 2 mom. skall anses

inneha.

Vad i första stycket sägs skall ock gälla beträffande sådan i 2 mom. första

stycket e) avsedd delägare, vilken vid sin död alltjämt kvarstod såsom lönlös

över stat.

För i 2 mom. avsedd delägare skall såsom tjänstår i familjepensionshänseende

räknas jämväl tid, under vilken delägaren innehaft beställning på reservstat.

5. Utan hinder av vad i 2 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas

skall änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även om

äktenskapet ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 men

ej 65 år, och skall för arvsberättigat barn till delägare, som i nyssnämnda

moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller

den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.

6. övergår i 2 mom. a) eller e) avsedd delägare vid eller efter övertagandet

till beställning på reservstat, skall utan hinder av innehållet i 16 § allmänna

familjepensionsreglementet för honom gälla vad här ovan stadgats

beträffande under d) avsedd delägare.

7. Beträffande delägare, å vilken jämlikt 2 mom. här ovan allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt, skola -—- vad angår befattningshavare

hos kassan dock endast beträffande sådan, som före övertagandet hos

Kungl. Maj:t anmält sin önskan att ej bliva underkastad allmänna familjepensionsreglementet

— med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter,

vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna

i tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att del
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 2IS.

ägare i intet fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det

han avgått ur tjänst med tjänstepension.

Vinner sådan i första stycket avsedd delägare, som vid övertagandet innehar

beställning eller befattning, varå militära respektive civila tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt, vid sistnämnda tillfälle eller därefter befordran

till dylik beställning eller befattning eller till beställning på reservstat,

högre än som kompaniofficer, skall allmänna familjepensionsreglementet

därmed träda i tillämpning för honom, med iakttagande dock

att vad i 3 morn., 4 mom. första och tredje styckena samt 5 och 6 morn. sägs

skall äga motsvarande tillämpning. Härjämte skall i fråga örn nu avsedd

befordran till beställning på reservstat gälla vad i 2 mom. tredje stycket

andra punkten sägs.

Vad i förevarande moment andra stycket första punkten stadgats skall ock

gälla för det fall, att annan i första stycket avsedd delägare, som vid övertagandet

icke avgått med tjänstepension, därvid eller sedermera blir innehavare

av befattning, varå civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt.

8. Till vid övertagandet befintliga gratialtagare i kassan samt till gratialberättigade

efter delägare, å vilken allmänna familjepensionsreglementet icke

blivit tillämpligt, skall, utom i de fall, då andra stycket blir gällande, utgå

dels kassapension (författningsenligt gratial jämte provisorisk förhöjning) till

belopp, som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före övertagandet

gällande bestämmelserna alltjämt varit i kraft, dock med iakttagande av att

förhöjningen för barn ävensom barnpension ensam skall beräknas enligt reglerna

i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet samt att kassapensionen

icke må understiga tvahundrasextiotva kronor för änka ensam

och i andra fall ett däremot svarande belopp, beräknat enligt nyssnämnda

regler i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet, dels pensionstillägg

å berörda kassapension, minskad med vad som motsvarar ovan avsedda

provisoriska förhöjning, i den man pensionstillägg vid övertagandet

utgår enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera

gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg å kassapensionen och pensionstillägget

enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg at

efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, och dels ett fast tillägg

av fjorton procent å kassapensionen.

Till gratialberättigade barn över 21 år skall utgå dels kassapension (författningsenligt

gratial) enligt före övertagandet gällande grunder, dels ock, i

förekommande fall, dyrtidstillägg å kassapensionen enligt de grunder, som

vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst.

9. För en var av t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren

bos kassan skall, därest lian övergår till befattning i statens tjänst, gälla:

a) att hans avlönings- och tjänstepensionsförmåner icke må understiga

deni han vid tiden för övertagandet var tillförsäkrad för sin tjänst bos kassan,

däri inbegripet dyrtidstillägg enligt de grunder, som vid varje tidpunkt

gälla; samt . .

b) att vid bestämmande av tjänstetid såväl för placering i loneklass som

för beräkning av tjänstår för rätt till tjänstepension den tid, under vilken

han innehaft anställning hos kassan, skall tillgodoräknas honom såsom örn

han därunder innehaft med pensionsrätt förenad anställning i statens tjänst.

Därest och så länge tillfälle icke herodes ovan avsedd befattningshavare

hos kassan att övergå till sådan statstjänst, som finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den tidigare befattningen hos kassan, skall lian

bibehållas vid de avlönings- och tjänstepensionsförmåner lian vid tiden finövertagandet

var tillförsäkrad för sin tjänst bos kassan, däri inbegripet dyr
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

tidstillägg enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla. Därjämte skall

en var av dessa befattningshavare äga att såsom tjänstår för bestämmande

av pension tillgodoräkna sig såväl tid, under vilken han innehaft anställning

hos kassan, som ock tiden från övertagandet till dess han uppnår den för

honom vid övertagandet gällande pensionsåldern eller dessförinnan beredes

likvärdig statsanställning.

För kontorsbiträdet skall gälla, att hon såväl vid övergång till befattning

i statens tjänst som även intill dess tillfälle beredes henne att övergå till

sadan statstjänst, som finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än

tidigare befattningen hos kassan, skall äga uppbära minst det arvode

för ar, som hon vid tiden för övertagandet åtnjöt för sistnämnda befattning.

Därjämte skall hon äga att såsom tjänstår för placering i löneklass

tillgodoräkna sig den tid, under vilken hon innehaft anställning hos kassan.

V''d en uppnådd levnadsålder av 60 år skall hon vara pliktig att avgå ur

statstjänst ävensom äga rätt att erhålla tjänstepension till belopp av 1,476

kronor för år jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Beträffande en var av t. f. kamreraren, t. f. förste revisorn och vaktmästaren

skola utom i de hänseenden, som angivas i 3 morn., 4 mom. förslå

stycket samt 5 mom. här ovan — bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet

från övertagandet äga tillämpning, under förutsättning tilllika,

att han icke före övertagandet hos Kungl. Majit anmält sin önskan

aU ej bliva underkastad nämnda reglemente, samt med iakttagande av att

sa länge han icke innehar högre befattning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet

är tillämpligt, skall intill den för honom hos kassan gällande

pensionsåldern i familjepensionshänseende anses som om han innehade ordinarie

tjänst, t. f. kamreraren i lönegraden B 24, t. f. förste revisorn i lönegraden

B 21 och vaktmästaren i lönegraden B 5 i den i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925 nr 270) intagna löneplanen.

10. Övertagandet av kassans förpliktelser innefattar även skyldighet för

förvalta de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna.

Därvid förutsattes emellertid från delegerades sida, att

H. af Cristiel nins invalidinrättning förvaltas såsom en fristående stiftelse

av en interimsstyrelse med den sammansättning och de befogenheter, som

framgå av härvid såsom bilaga fogade »Reglemente för stiftelsen H. af Cristiernins

invalidinrättning»,

ävensom att inom försvarsväsendet befintliga personalsammanslutningar

skola aga att, i enlighet med av Kungl. Majit givna, närmare föreskrifter,

besluta i fråga örn pension, understöd efter annan förmån från övriga donationsfonder,

nämligen

Kontrollör J. F. Blomstedts donationsfond,

Kommendör C. J. Blomstedts pensionsinrättning,

Överstelöjtnant H. W. Blomstedts testamentsfond,

Ida Wollins testamentsfond,

Gyllengranatska änkefonden,

Kassör Berghs donationsfond,

Kommendör A. J. Rosengrens testamentsfond,

1884 års officerares minnesfond,

Gratialet: Landshövding Nordenfelts minne,

Konteramiral Sten Ankarcronas understödsfond,

Generalmajor Otto Ludvig Beckmans minnesfond, samt

Matrosers m. flis förutvarande gratialsinrättnings fond.

11- . Kassan överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till staten

Till delägare, som jämlikt § 79 i reglementet den 17 november 1899 för

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 248.

85

flottans pensionskassa enligt dess genom kungörelsen den 5 december 1913

(nr 320) erhållna ändrade lydelse äger att vid där närmare angiven levnadsålder

av kassan få till sig återbetald viss del av erlagda avgifter, skall dylik

återbetalning verkställas före övertagandet med ett efter 4 °/o räntefot och

utan hänsyn till dödlighet beräknat belopp.

På sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer skola efter övertagandet dels de

av fullmäktige senast utsedda revisorerna förrätta sedvanlig granskning av

kassans räkenskaper och förvaltning samt avgiva berättelse över revisionen,

dels ock de fullmäktige, som senast utsetts, sammanträda för granskning av

direktionens och revisorernas berättelser för tiden efter den 30 juni 1935 eller

den senare tidpunkt, efter vilken granskning förut icke skett, samt för prövning

av frågan om ansvarsfrihet för direktionen ävensom för behandling av

de frågor i övrigt, som uppstå i samband med kassans avveckling.

12. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse

sidor godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes

dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 30 december 1936.

1934 års familjepensionsutredning: Delegerade för marinens familjepen
sionskassa:
A.

Hamilton Otto Lybeck

O. A. Åkesson S. Hammarskiöld C. Ekman M. Giron

Fr. von Otter. Hugo Lagström.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

Bilaga B 1.

Reglemente för stiftelsen H. af Cristiernins invalidinrättning.

§ 1.

H. af Cristiernins invalidinrättning, vilken bildats genom kammarherre

M. af Cristiernins och dennes hustrus donation av den 16 mars 1836 och vilken

hittills enligt Kungl, brevet den 10 oktober 1840 förvaltats av direktionen

över amiralitetskrigsmanskassan, sedermera benämnd flottans pensionskassa

och marinens familjepensionskassa, skall i och med statens övertagande

av sistnämnda kassa förvaltas såsom en fristående stiftelse på sätt här

nedan sägs.

§ 2.

Stiftelsens uppgift är att i enlighet med vad i donationsbrevet föreskrivits

på egendomen Bodele vid Uddevalla upprätta en invalidinrättning för blesserade,

utfattiga eller ålderstigna befäl, underbefäl och manskap tillhörande

marinen eller att på annat sätt, som kan av Kungl. Maj:t godkännas, nyttja

stiftelsens avkastning i överensstämmelse med donatorernas önskemål.

§ 3.

1. Intill dess i § 2 nämnd uppgift kan förverkligas, skall förvaltningen av

stiftelsen handhavas av en interimsstyrelse med säte i Karlskrona, bestående

av en av Kungl. Majit utsedd ordförande, en ledamot, vald av sjöofficerssällskapet

i Karlskrona, en ledamot, vald av sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona,

samt en av nyssnämnda tre personer vald ledamot, som skall vara

stiftelsens verkställande direktör.

2. För envar av nämnda ordförande och ledamöter utses enligt enahanda

grunder en suppleant att vid förfall för ordinarie ordförande eller ledamot

inträda i dennes ställe.

§ 4.

Interimsstyrelsen åligger att handhava stiftelsens angelägenheter i överensstämmelse

med vad i donationsbrevet och kungl, brevet den 26 juni 1925

angående viss provisorisk användning av donationen är föreskrivet. I samband

med åtgärders vidtagande för stiftelsens trädande i verksamhet enligt

§ 2, skall interimsstyrelsen avgiva underdånigt förslag till reglemente för

stiftelsen, sedan densamma trätt i verksamhet.

§ 5.

Interimsstyrelsen sammanträder på ordförandens kallelse, så ofta göromålens

behöriga gång det fordrar.

Interimsstyrelsen är beslutmässig, då minst tre ledamöter eller suppleanter

för dem deltagit i sammanträde. Som styrelsens beslut gäller den mening,

om vilken de flesta rösterna förena sig. Vid lika röstetal gäller den mening,

som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

87

§ 6.

Stiftelsens medel skola vara placerade på sätt för förmyndaremedel är

föreskrivet.

§ 7.

Stiftelsens obligationer och säkerhetshandlingar för utlämnade lån skola

förvaras i brandfritt kassavalv under tvenne olika lås, till vilket nycklarna

innehavas, den ena av verkställande direktören, den andra av den ledamot,

som härtill av styrelsen utses.

§ 8.

1. Revision av stiftelsens förvaltning samt inventering av dess tillgångar

förrättas årligen i februari månad av tvenne revisorer, som jämte tvenne

suppleanter därtill utses av i § 3 nämnda sällskap. _

2 Revisorerna avgiva berättelse över granskningen till Kungl. Majit samt

till de i § 3 nämnda sällskap. Har vid granskningen anledning till erinran

förekommit, skall interimsstyrelsens förklaring i anledning av erinran inhämtas

och bifogas berättelsen.

§ 9.

Interimsstyrelsen utfärdar instruktion för verkställande direktören.

§ 10.

1. Verkställande direktören åtnjuter ett årligt arvode av 600 kronor. Ordföranden

och övriga ledamöter eller suppleanter för dem äga uppbära en

ersättning av 10 kronor för varje sammanträde, i vilket de deltaga.

2 Revisor åtnjuter ett årligt arvode av 50 kronor.

3. För resor i stiftelsens ärenden äger styrelseledamot eller revisor uppbära

ersättning enligt 1 B av gällande resereglemente.

§ Il
Ändringar

i detta reglemente fastställas av Kungl. Majit på förslag av interimsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga C.

Överenskommelse mellan staten och tullstatens enskilda

pensionsinrättning.

19^rr ais faJ?llJePensi°nsutredning å svenska statens vägnar, under

i ‘l laV,iKl!ML Marits och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt

fdrhPh na 6 d,e,le?erade för tullstatens enskilda pensionsinrättning, under

deläsare ä nnHrdk-ran? 1, vederJ?örlig ordning av pensionsinrättningens

delägare, a andra sidan, har denna dag överenskommelse träffats örn statens

övertagande av pensionsinrättningens rörelse på villkor, som här nedan an
.

Zlv '' denna- överenskommelse sägs örn delägare avser, där ej annat uttryckligen

angnes, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i

pensionsinrattningen. ueidgaie i

iäi''rmtaief dvertager Pensionsinrättningens alla rättigheter och förpliktelser

jämlikt det för pensionsinrättningen vid övertagandet gällande reglementet

elier pa annan grund.

1 samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av pensionsinrättningens

överlåtelse till staten må kunna riktas mot pensionsinrättningens

direktion eller någon pensionsinrättningens tjänsteman, ävensom för

alla kostnader, som kunna uppstå för direktionsledamot eller någon pensionsmrattningens

tjänsteman på grund av sådana anspråk eller anspråk

vilka eljest avse pensionsinrättningens förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna gäller för pensionsinrattnmgen

skall hava avseende å staten, och skall myndighet, som

Kungl. Majit bestämmer, fullgöra vad enligt bestämmelserna ankommer på

pensionsinrättningens direktion eller generaltullstyrelsen.

2 Allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542)

skall — utom i de hänseenden, som angivas i 3—5 mom. här nedan_ från

övertagandet bliva tillämpligt beträffande en var därvid i tullverkets tjänst

kvarstående delägare, som icke före övertagandet hos Kungl. Majit anmält

sm önskan att ej bliva underkastad reglementet. Härvid skall beträffande

delägare, som vid övertagandet erlade avgift till pensionsinrättningen beräknad

för en tidigare innehavd befattning, för vilken månadsavgiften respektive

~ enll8t det för pensionsinrättningen närmast före den 1 oktober 1934

gällande reglementet — årsavgiften är högre än samma avgift för den befattning

han vid övertagandet innehade, så anses som om han alltjämt innehade

torstnamnda befattning.

3: ?ar * 2 mom- avsedd delägare före övertagandet icke slutbetalt åldersavgift

i anledning av uppflyttning till högre avgiftsklass, skall han utöver de

i allmänna familjepensionsreglementet bestämda avdragen vidkännas avdrag,

motsvarande återstående del av nämnda avgift, dock i intet fall efter

det han avgått ur tjänst.

4- För i 2 morn. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i tjänst eller

åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke i något fall

bestämmas till belopp, understigande familjepensionsunderlaget för den be
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S
-

89

fattning lian vid dödsfallet eller avgången nied tjänstepension innehade eller

enligt 2 mom. skall anses inneha.

5. Utan hinder av vad i 2 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas

skall änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även

örn äktenskapet ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 år;

dock att i sådant fall det belopp, som änkan enligt 5 § allmänna familjepensionsreglementet

skulle äga åtnjuta, skall för varje helt eller påbörjat år, varmed

delägarens ålder vid den tidpunkt, då äktenskapet ingicks eller enligt

andra stycket här nedan skall anses ingånget, översteg 60 år, minskas med

tio procent.

Har genom äktenskap, som ingåtts av i 2 mom. avsedd delägare, barn legitimerats,

skall vid prövning av änkans pensionsrätt så anses, som hade äktenskapet

ingåtts vid tiden för barnets födelse.

6. Beträffande delägare, å vilken jämlikt 2 mom. här ovan allmänna familjepensionsreglementet

icke blir tillämpligt, skola med avsende å såväl

rättigheter som skyldigheter, vilka staten jämlikt 1 mom. övertager, de före

övertagandet gällande bestämmelserna i tillämpliga delar gälla; dock att härvid

skall iakttagas, att delägare i intet fall skall vidkännas bidrag till sina

efterlevandes pensionering efter det han avgått ur tjänst med tjänstepension

eller, beträffande delägare, som avgått utan dylik pension, efter det han uppnått

en levnadsålder av 70 år, samt att — för delägare, som gjort anmälan,

varom i 2 mom. förmäles — eventuell rätt till D-pension och den däremot

svarande avgiftsplikten icke skall bibehållas, örn ej delägaren i sin anmälan

förklarat sig önska, att berörda rätt måtte äga bestånd.

Vinner sådan i första stycket avsedd delägare, som gjort anmälan, varom

i 2 mom. förmäles, vid eller efter övertagandet befordran till befattning, å vilken

civila eller militära tjänstepensionsreglementet är tillämpligt och för vilken

familjepensionsunderlaget är högre än underlaget för den tidigare innehavda

befattningen, skall allmänna familjepensionsreglementet därmed å

honom tillämpas, med iakttagande dock att vad i 3—5 mom. här ovan sägs

skall äga motsvarande tillämpning.

7. Till vid övertagandet befintliga pensionstagare i inrättningen samt till

pensionsberättigade efter sådan delägare, som avses i 6 mom. första stycket,

skall utgå dels huvudpension (A-, B- och C-pension respektive grundpension

och tilläggspension) till belopp, som vid varje särskild tidpunkt skolat av

pensionsinrättningen gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande

bestämmelserna alltjämt varit i kraft, dock under iakttagande av att

huvudpensionen skall vid tillämpning av § 5 kungörelsen den 15 juni 1923

(nr 267) utgöra lägst 380 kronor och eljest lägst 250 kronor för änka ensam

samt i övriga fall lägst däremot svarande belopp, beräknade enligt reglerna

i 5 § 2 mom. allmänna familjepensionsreglementet, dels pensionstillägg

å huvudpensionen, i den mån sådant vid övertagandet utgår enligt

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar,

dels dyrtidstillägg å huvudpensionen och pensionstillägget enligt de

grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande

till befattningshavare i statens tjänst, dels ett fast tillägg, motsvarande

tjugu procent å nämnda huvudpension, dels ock i fall, varom i andra stycket

förmäles, särskild tilläggspension (D-pension) enligt de regler, som där angivas.

Har delägare, som avlidit före övertagandet medan han kvarstod i tjänst

eller åtnjöt tjänstepension, eller delägare, som vid övertagandet icke kvarstod

i tjänst, eller ock delägare, som i anmälan enligt 2 inom. förklarat sig

önska, att eventuell rätt lill D-pension måtte äga bestånd, och vilken icke

enligt 6 inom. andra stycket blivit underkastad allmänna familjepensions
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

reglementet, rätteligen fullgjort vad honom enligt § 37 morn. 1 andra stycket

reglementet den 28 september 1934 för tullstatens enskilda pensionsinrättning

åligger för beredande av D-pension åt sina efterlevande, skall under de

förutsättningar, som i nämnda paragraf angivas, till vederbörande pensionsberättigade

utgå dylik pension till belopp, bestämt för dessa gemensamt och

motsvarande den A-pension, som skulle hava utgått för änka efter ett pensionstal,

beräknat i det förhållande till tilläggsavgiften, som angives i den

vid reglementet fogade tabell III; skolande härvid emellertid, beträffande

pensionsberättigade efter delägare, som avlidit före övertagandet, iakttagas,

att avgift för D-pensionen icke skall utkrävas.

8. Övertagandet av pensionsinrättningens förpliktelser innefattar även

skyldighet för staten att förvalta de under pensionsinrättningens förvaltning

ställda donationsfonderna.

Härvid förutsättes från delegerades sida:

att generaltullstyrelsen inrättar en särskild nämnd, bestående av ordförande

och två övriga ledamöter, som skall hava att enligt gällande bestämmelser

besluta i fråga örn understöd från

f. d. Generaltulldirektören N. A. G:son Hennichs fond,

Jakob Lindströms pensionsfond,

Helmer Schotts fond,

Reinhardtska fonden samt

Tullförvaltare Hildings fond;

att nämndens ledamöter jämte suppleanter till motsvarande antal av generaltullstyrelsen

för sex år i sänder utses bland i Stockholm bosatta ordinarie

manliga befattningshavare vid tullverket;

att sådan ledamot, som ej förordnas till ordförande, utses bland befattningshavare

av angivet slag, vilka till ett antal av minst dubbelt så många,

som erfordras, på anmodan föreslås av Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening

beträffande den ena ledamoten samt av Svenska tullmannaförbundet

beträffande den andra;

att suppleanterna för sistnämnda ledamöter utses på enahanda sätt som

dessa ledamöter;

att den, som är försatt i konkurstillstånd eller är förklarad omyndig eller

eljest av generaltullstyrelsen befunnits vara uppenbart olämplig för sitt uppdrag,

ej må vara ledamot eller suppleant;

att nämnden skall vara beslutför allenast då samtliga ledamöter eller suppleanter

för dessa äro närvarande;

att som nämndens beslut skall gälla den mening, örn vilken de flesta

rösterna förena sig;

att vid lika röstetal den mening skall gälla, som ordföranden biträder;

att ledamot eller suppleant icke skall äga åtnjuta arvode för sitt upp•

drag;

att av omständigheterna påkallade ändringar i dessa för nämnden givna

bestämmelser kunna meddelas av Kungl. Maj:t;

att de bestämmelser i övrigt, som erfordras för nämndens tillsättande och

verksamhet, skola meddelas av generaltullstyrelsen;

att generaltullstyrelsen såsom hittills skall hava att besluta i fråga örn

understöd från S. E. Widéns donationsfond; samt

att, sedan ansökningar örn erhållande av understöd från sistnämnda donationsfond

inkommit till generaltullstyrelsen, det skall åligga generaltullstyrelsen

att införskaffa yttranden över ansökningarna från nämnden.

9. Pensionsinrättningen överlåter vid övertagandet samtliga tillgångar till

staten.

Efter övertagandet skall i sedvanlig ordning dels granskning ske av direk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

tionens förvaltning och räkenskaper för tiden till övertagandet samt berättelse

därom avgivas, dels ock ansvarsfrihet meddelas för den sålunda granskade

förvaltningen eller de åtgärder vidtagas till vinnande av rättelse, vilka

i anledning av gjorda anmärkningar finnas påkallade. Arvode till revisorerna

skall gäldas av staten. . „ _

10 Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den a omse

sidor godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes

dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 7 januari 1937.

1934 års familjepensions- Delegerade för tullstatens enskilda

utredning:

A. Hamilton.

O. A. Åkesson.

S. Hammarskiöld.

pensionsinr ättning:

J. F. H. Hilding.

J. A. Reinman.

Oscar Werner.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga D.

Tabell,

utvisande sammanlagda pensionsförmåner (grundpension, fast och tillfällig

pensionsförhöjning, pensionstillägg, dyrtidstillägg och 25 %>- resp. 20 %-förhöjningen)

för nuvarande änkor och barn och nuvarande tjänstepensionärers

efterlevande, enligt mellan 1934 års familjepensionsutredning och av överstyrelsen

för arméns familjepensionskassa utsedda delegerade, resp. Kungl.

Majit och fullmäktige för civilstatens änke- och pupillkassa, träffad överenskommelse

om statens övertagande av nämnda kassor. För jämförelse har

även intagits 75-procentbeloppen av pensionsförmånerna enligt allmänna

familjepensionsreglementet.

Pensionsbelopp för änka ensam

Arméns familje-

75 % av pen-

grad

sionsbeloppen

Civilstatens änke-

pensionskassa

enligt allmänna

och pupillkassa

(inkl. 25 %-

familjepensions-

(inkl. 20 %-för-

förhöjningen)»

reglementet (inkl.

ningen)1 * * * * * * 8

rörlig del)

O 1

546

762

810

C 1

648

767

823

C 2

648

891

936

Uo 2

648

905

949

C 3

720

990

1,028

Uo 3

720

1,029

1,106

C 4

720

1,089

1,210

Uo 4

883

1,148

1,263

0 2

883

1,163

1,288

C 5

883

1,163

1,288

C 6

985

1,311

1,446

C 7

1,339

1,386

1,550

C 8

1,237

1,460

1,641

G 9

1,622

1,608

1,852

O 3

1,622

1,653

1,905

C 10

1,622

1,767

2,064

O 4

1,814

1,885

2,287

C 11

1,814

1,905

2,313

O 5

1,982

1,980

2,431

C 12

1,982

1,980

2,431

C 13

1,982

2.054

2,562

C 14

2,138

2,202

2,835

0 6

2,138

2,277

21953

0 7

2,138

2,450

3.201

0 8

2,295

2,623

3,436

C 16

2,216

2,623

3,436

Anm.

1 I denna kolumn upptagna

belopp avse änka med pensions
rätt

enligt 1905 års reglemente

för arméns nya änke- och pupill
kassa

sådan denna pensionsrätt

är fastställd genom K. br. den 15

juni 1934 angående ändrade grun
der

för pensionering av änkor och

barn efter delägare i kassan, vilken

icke anmält att han önskar

kvarstå å äldre bestämmelser.

8 I denna kolumn har angivits

belopp motsvarande olika militära

lönegrader. Pensionsbeloppen

hava härvid uträknats på

basis av gällande militära tjänstepensionsunderlag

enligt samma

regler, som tillämpats i civilstatens

kassa vid beräkning av

familjepensionsbelopp svarande

mot visst tjänstepensionsunder
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 248.

93

Bilaga E.

3500

J40Ö

3300

3200

3100

3000

2900

2800

2700

2600

2500

<02900

O,

2300

O

-v. 2200

^ 2100

O

v, 2000

c 1900

O

. /SCO

<o noo

c

7600

QJ

/500

1900

1300

1200

1100

1000

900

800

700

600

500

Tabell

nsionsför

_L

utvisande sammanlagda pt

maner (grundpension och

IL

pensions förhöjning, pensionstillägg, dyrtidstillägg och 20

resp. 25 % förhöjningen) för änka ensam enligt mellan

_staten och fullmäktige för civilstatens änke- och pupill kas

sa resp. mellan 1939 ars farn iIjepensions utredning och del t

— gerade för arméns famijepens/önskassa träffad överens- kommelse.

/

/

/

j !

_

//

/

r /

/

Beteckning:

■ = pensionsförmåner enligt allmänna

— familjepensionsreglementet

— allmänna familjepensionsreglementet

/

/

/ -

/

/

/

• ••1

>

/

/

•

•

•

änkor och nu/arande tjansfe

pensionärers efterlevande i

• mmm

✓

•

civilstatens änke-och pupill-

/

/

•

•

+♦ = pensionsförmåner för nu va-

/

/

•

•

*

*

X

de tjänstepensionäre

efterlevande i armé/

_ fami/jepensionskassa

enligt preliminär

rs j

/

/

#

/>

•4-4

4.4

*

7S j

/

/

0

0

• *

*

/

/

t—

.*?

* * ''

4-4-

mellan 1939 års

''''

•

•

• |

■4-4

i

*

pens/onsur

ning och dt

de/egeradt

(se bil. 1a.

nea-

i

/

/

•

••

• /

i

j

✓

1

•

♦ 4

i

not 1).

✓

/

f

Å

•t

t

/

f

•

''t

i

/

•

0

.* 1

*

i

--

•» “

0

i

+

\

>

~7

✓

/

T-

i

i

/

f

,»•

+

t

/

—«

xi

*

*

/:

''

-jt

t

■

*

b-**

♦*•4-

*

*

*

0.1 CJ C.2 Uo.2 C3 Uo3 C* Oe4 02 CS C6 Cl C6 C3 0.3 CIO 04 Cll 0.5 C.I2 C.I3 C/4 06 0.7 0.8 C.I6

L önegrader

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga F.

Till Arméns Familjepensionskassas Delegerade.

Åt undertecknad har uppdragits att verkställa beräkning av kapitalvärdet

av skillnaden mellan å ena sidan 75 °/o av de familjepensioner jämte rörlig

del, som utgå enligt allmänna familjepensionsreglementet, och å andra sidan

från arméns familjepensionskassa utgående pensioner, inkl. fast och tillfällig

förhöjning, ökade med 25 °/o samt pensions- och dyrtidstillägg, de senare

dock ej beräknade å den 25-procentiga förhöjningen,

dels för nuvarande tjänstepensionärers efterlevande,

dels för nuvarande änkor och barn.

Beräkningarna skulle endast avse dem, på vilka 1905 års reglemente äger

tillämpning (nya kassans yngre avdelning).

De differenser, vilkas kapitalvärden det alltså gäller att beräkna, utgöra

enligt från kassan lämnade uppgifter

för lönegrad

01...

... kronor 216: —

» »

02...

»

280: —

» »

0 3...

»

31: —

» »

04. . .

»

70: 75

» »

05...

»

—

» »

0 6...

»

138: 25

» »

07...

»

311:25

» »

08...

»

328: —

» »

Uo 2 ...

»

256: 38

» »

Uo 3 ...

»

308: 25

» »

Uo 4...

»

265: —

» »

Cl...

»

118: 38

för lönegrad C 3...

... kronor 269: 25

» »

C 4....

»

368: 25

» »

C 5...

»

280: —

» »

C 6...

»

325: 88

» »

C 7...

»

46: 38

» »

C 8...,

»

222: 50

» »

C 9...

»

—

» »

eli...

»

90: 75

» »

C 12...

»

—

» »

C 13...

»

71:50

» »

C 14...

»

63: 25

» »

C 16...

406:13.

För beräkningarna har jag från kassan erhållit uppgifter avseende den

30 juni 1936 å pensionerade delägare tillhörande nya kassans yngre avdelning

fördelade på födelseår och lönegrad samt å änkor tillhörande yngre

avdelningen fördelade på födelseår och av mannen innehavd lönegrad. I

avsaknad av motsvarande uppgifter för de barn, som nu åtnjuta pension,

har jag nöjt mig med att uppskatta kapitalvärdet av barnpensionernas ökning

till så stor del av kapitalvärdet av nu utgående barnpensioner, som kapitalvärdet

av änkepensionernas ökning utgör av kapitalvärdet av nu utgående

änkepensioner.

Beräkningarna hava givit till resultat, att kapitalvärdet den 30 juni 1936

av ovannämnda differenser utgör

för pensionerade delägare

a) officerare ....................

b) underofficerare ................

för nuvarande änkor

a) officersänkor ..................

b) underofficersänkor ............

för nuvarande pensionsberättigade barn

....... kronor 276,235

....... » 1,877,694

....... » 524,675

....... > 2,320,472

....... » 217,261

Summa kronor 5,216,337.

Stockholm den 12 december 1936.

Reinh. Palmqvist.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

95

Bilaga G.

Tabell,

utvisande sammanlagda pensionsförmåner, grundpension, fast och tillfällig

pensionsförhöjning, pensionstillägg, dyrtidstillägg och 14 %>- resp. 20 %-förhöjningen

för nuvarande änkor och tjänstepensionärers efterlevande, enligt

mellan 1934 års familjepensionsutredning och delegerade för marinens familjepensionskassa

resp. Kungl. Majit och fullmäktige för civilstatens änke- och

pupillkassa träffad överenskommelse om statens övertagande av nämnda

kassor.

1

2

3

4

5

6

7

8

Lönegrad

Gra-

tial-

klass

An-

tal

Änkepension

enligt All- männa famil- jepensions- reglementet

Änkepension

med 14 % för- höjning på

nu utgående

familjepen- sion

Änkepension

beräknad

efter 75 % av

beloppen

enligt kol. 4

Änkepension

enligt för

civilförvalt- ningen fast- ställda grun- der1

Anni.

O 8

1.

5

3,492

2,151

2,619

3,436

1 Pensionsbelop-

O 6

9

3,036

1,862

2,277

2,953

pen hava i denna

C 14 B 30

6

2,937

1.862

2,202

2,835

kolumn uträknats

C 13

4

2,739

1,862

2,054

2,562

på basis av gäl-

0 5

2.

26

2,640

1,862

1,980

2,431

lande militära

C 12

2

2,640

1,862

1,980

2,431

tjänstepensions-

L 12

4

2,541

1,862

1,906

2,313

underlag enligt

O 4

9

2,515

1,862

1,885

2,287

samma regler,som

C 10 B 24

3

2,343

1,526

1,767

2,064

tillämpas i civil-

0 3

24

2,196

1,526

1,647

1,905

statens kassa vid

B 21

3.

2

2,046

1,526

1,535

1,746

beräkning av fa-

(1,526)

miljepensionsbe-

0 2

1

1,551

1,526

1,163

1,288

lopp svarande mot

Uo 4

4

1,531

835

1,148

1,263

visst tjänstepen-

G 4

20

1,452

835

1,089

1,210

sionsunderlag.

L 10

6

1,386

835

1,040

1,132

Uo 3

387

1,368

835

1,026

1,106

Uo 2

79

1,208

835

905

949

L 8

18

1,188

835

8ol

936

4.

(835)

Uo 1

_

1,030

835

773

810

(835)

MAR 3:7

9

1,010

835

758

767

i

B 5

2

957

835

747

727

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pens iöns b e / o pp

Bilaga H.

111

!±_

Grafisk tabell

anloada pensions förmo

/

3_

utvisande samm

-~h

i:

£

/o

ensior! och rörlig det, resp. grundpension, pensions- rhöjning. tillfällig pens iöns förhöjning, pensions ta- gg. dyrtidshUägg somt förhöjning av 20 %. för ci- Istaten. och /4 %, för marinen) för änka ensam enl.

erenskomme/se mellan staten somt fullmäktige för

vi!statens änke - och pupillkassa resp. delegerade

j:

t:

k/

6

f:

c

y* ..

:

/ .

t /

/

2

t

V

/

t

/

/

jyr

/

/

/

-7

y

/

1

y

^4

-

V

/

/

/

r

-

/

ry

/ :

/

_____

.*

rande tjönstepensionörers efterlevande i marinens

fomiljepensionskassa enligt preliminär Överenskom- - me/se mellan !93k ars pensionsutredning och Pele - gerade för marinens fomiljepensionskassa. ~

2. 75 % av pensionsförmånerna enligt allmänna fa- —

mitje pensions reglementet.

3 Pensionsförmåner för nuvarande änkor och nuva- rande tjänstepensionärs efterlevande i civilstatens —

änke-och pupillkassa för med de militära graderna

/ lönestä/lning motsvarande befattningshavarna. ~

fy Pensionsförmåner enligt allmänna fomijepensions- ~~

**•

/ /

• t

4

y

/''/

*

*

........

/

/

/

...y

#

“T".

r-

*

r*--

—

• *

r

, .. C. to

Lonegrader

cr>

C5

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

97

Bilaga I.

Till Marinens familjepensionsdelegerade.

Undertecknad, som anmodats verkställa beräkningar rörande kostnaden

för ett antagande av Delegerades förslag om viss förbättring, i samband med

Marinens familjepensionskassas överlåtande till staten, av de från kassan redan

utgående gratialen ävensom av de familjepensioner, som skulle tillförsäkras

sådana kassans nuvarande delägare vilka redan avgått ur tjänst, får

härmed vördsamt meddela följande rörande de med anledning härav utförda

kalkylerna.

Vid kalkylerna hava samma beräkningsgrunder tillämpats som vid uppgörandet

av den balansräkning, som legat till grund för föreliggande förslag

till avtal mellan staten och kassan rörande dennas överlåtande till staten,

nämligen de s. k. civila självkostnadsgrunderna och 4 % räntefot.

Kalkylerna avse, liksom nämnda balansräkning, tidpunkten den 30 juni

1935.

Vidare omfatta beräkningarna endast efterlevande till delägare, vilken innehaft

beställning eller befattning, för vilken lönen numera reglerats, och

endast sådana efterlevande, vilka äro tillförsäkrade mot 1924 års gratialstat

svarande gratial.

Den av Delegerade ifrågasatta förbättringen innebär, att familjepensionerna

för nämnda efterlevande skulle utgå med 75 °/o av i Allmänna familjepensionsreglementet

stipulerade belopp, dock lägst med i avtalsförslaget fixerade

belopp.

Vid kalkylerna har hänsyn tagits till samtliga förmåner, d. v. s. å ena sidan

till, förutom den förhöjda kassapensionen, såväl pensionstillägg som

dyrtidstillägg och å andra sidan till även den rörliga delen av familjepensionen.

Härvid har till grund lagts innevarande kvartals levnadskostnadsindex

157.1

I nedanstående tabell angivas för den talrikaste gruppen av pensionerade

delägare inom varje gratialklass familjepension dels enligt föreliggande avtalsförslag,

dels enligt Delegerades förslag samt den årliga kostnadsökning,

ett antagande av sistnämnda förslag i stället för avtalsförslaget skulle medföra.

i

i Den rörliga delen av familjepensionen har, liksom nuvarande dyrtidstillägg, här antagits

utgå endast å det i den per månad beräknade fasta delen ingående hela krontalet och i förekommande

fall med nedåt till helt krontal per månad avrundat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Tabell. Exempel å familjepensionsbelopp, inklusive samtliga mot levnadskostnadsindex

157 svarande förmåner, enligt förslaget till avtal, Jämförda med motsvarande

pensioner enligt Delegerades förslag.

1

2

3

4

Gratialklass

Enligt

avtalsförslaget

kr.

Enligt

Delegerades

förslag

kr.

Ökning enligt

Delegerades

förslag

kr.

Flaggunderofficer.

4. Änka ............................

835

1,020

185

Änka + 1 barn....................

1,243

1,536

293

Änka + 2 barn....................

1,419

1,747

328

Änka + 3 barn....................

1,606

1,946

340

1 barn ............................

793

1,020

227

2 barn............................

1,207

1,536

329

Kapten.

3. Änka ............................

1,526

1,647

121

Änka + 1 barn....................

2,187

2,470

283

Änka + 2 barn....................

2,537

2,807

270

Änka + 3 barn....................

2,888

3,132

244

1 barn............................

1,526

1.647

121

2 barn ............................

2,151

2,470

319

Kommendörkapten av l:a graden.

2. Änka ____: ......................

1,862

1,980

118

Änka + 1 barn....................

2,739

2,964

225

Änka + 2 barn....................

3,172

3,360

188

Änka + 3 barn....................

3,604

3,756

152

1 barn............................

1,862

1,980

118

2 barn ............................

2,691

2,964

273

Flaggman.

1. Änka ............................

2,151

2,613

462

Änka + 1 barn....................

3,292

3,926

634

Änka + 2 barn....................

3,806

4,450

644

Änka + 3 barn....................

4,332

4,976

644

1 barn............................

2,151

2,613

462

2 barn ............................

3,220

3,926

706

Verkställda kalkyler rörande den totala kostnadsökningen hava givit till

resultat ett kapitalvärde å densamma per den 30 juni 1935 av för de pensionerade

delägarna kronor 390,000 och för gratialisterna kronor 575,000.

Vidare kan om den ekonomiska innebörden av Delegerades förslag nämnas,

att, om kassan överlåtits den 30 juni 1935, skulle denna dag utgående

gratial, samtliga förmåner inräknade, hava ökats med ett årligt belopp å inalles

55,000 kronor utöver vad de skulle hava utgjort enligt avtalsförslaget.

Stockholm den 29 december 1936.

Josef Östlind.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

99

Bilaga K.

P. M.

Grunder för beräkningar angående arméns och marinens familjepensionskassors

ställning i och „ för bedömande av den ekonomiska

innebörden av ett statens övertagande av verksamheten

(självkostnadsgrunder).

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Maj:t åt mig uppdragit att inom finansdepartementet

biträda med försäkringstekniska utredningar i samband med

behandlingen av frågan om enhetliga grunder beträffande familj epensioneringen

för personal vid försvarsväsendet.

I en P. M. januari 1936, ingående som Bil. D i proposition nr 201 till 1936 års riksdag,

har jag, bland annat, redogjort för de av mig på grund av detta uppdrag utförda

beräkningar angående familj epensionsavdrag för militära befattningshavare.

Som ett ytterligare led vid fullgörandet av ifrågavarande uppdrag hava utförts

de utredningar angående militära beräkningsgrunder, för vilka redogörelse nedan

lämnas. De i avdelning II: 2 givna beräkningsgrunderna hava tillämpats i två

samtidigt härmed avlämnade promemorior angående den ekonomiska innebörden

av de mellan 1934 års familj epensionsutredning och delegerade för arméns och

marinens familjepensionskassor träffade preliminära överenskommelserna angående

statens övertagande av kassornas verksamhet.

I. Statistiska undersökningar angående dödlighet och familjestruktur.

Det må förutskickas, att de i det följande använda beteckningarna högre och

lägre lönegrader avse (jfr proposition nr 201 till 1936 års riksdag, sid. 128)

1) beträffande ordinarie militära beställningshavare

högre lönegrader (H): samtliga officersgrader ävensom civilmilitära grader högre

än C 4;

lägre lönegrader (L): samtliga underofficersgrader, högbåtsmän, flaggkorpraler

samt de civilmilitära graderna C 1—C 4;

2) beträffande manliga icke ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet

högre lönegrader (H): 15:e och högre lönegrader

lägre lönegrader (L): 1—14:e lönegraderna. il.

il. Undersökning av dödligheten för delägare i arméns nya änke- och

pupillkassa och flottans pensionskassa.

Med hänsyn till den avsevärda nedgång i den allmänna dödlighetsnivån, som

inträtt ungefär från och med år 1921 och som även motsvaras av en samtidig

nedgång av dödligheten inom olika åldersgrupper för delägare i de militära kassorna,

kommer jag i det följande att i stort sett begränsa mig till dödlighetsförhållandena

efter år 1920.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Med utgångspunkt från undersökningar av byråchefen E. Stridsberg beträffande

delägare i arméns nya änke- och pupillkassa V, 1921—30/e 1931 och av byråchefen

J. Östlind beträffande delägare i flottans pensionskassa 1921—1930 ävensom

egna undersökningar angående civila befattningshavares dödlighet 1921—1932

(statens offentliga utredningar 1934:29, sid. 99—101, 117—121) har jag tidigare

verkställt en jämförelse mellan militära och civila befattningshavares dödlighet

(statens offentliga utredningar 1934: 49, sid. 235, 236, 240 och 241). Det verkliga

antalet dödsfall för försvarsväsendets personal jämfördes härvid med beräknat

antal dödsfall för samma personal vid tillämpning av civil dödlighet. Det befanns,

att förhållandet mellan verkligt och beräknat antal dödsfall, vilket även kunde anses

angiva relationen mellan militär och civil dödlighet, varierade åtskilligt från åldersintervall

till åldersintervall, men att den militära dödligheten i allmänhet översteg

den civila, i genomsnitt för samtliga intervaller med ungefär 4 % inom armén

och 17 % inom marinen, för armén och marinen sammantagna med ungefär 7 %.

Den civila dödligheten, beräknad enligt tabellen O M (2.5 H+L), hade härvid

grundats på en »vägning» efter försäkringsbelopp, medan dylik vägning ej skett

beträffande den militära dödligheten. Enär den »ovägda» civila dödligheten i stort

sett understiger den »vägda» skulle en jämförelse mellan ovägcla dödlighetssiffror

för militärer och civila alltså i stort sett lia utvisat en ännu större överdödlighet

för militärernas vidkommande.

Beträffande de civila befattningshavare, vilka under åren 1921—1932 voro delägare

i de fyra större civila familjepensionskassorna (statens järnvägars, civilstatens,

telegrafverkets och tullens) visade det sig vid en jämförelse mellan förhållandena

inom de olika kassorna att dödligheten för en bestämd åldersgrupp låg

på en tämligen enhetlig nivå för de lägre (1—12:e) lönegraderna inom kassorna

och likaså på en i stort sett enhetlig men i genomsnitt högre nivå för de högre

(13:e och högre) lönegraderna inom de fyra kassorna. Vid en jämförelse mellan

det verkliga antalet dödsfall och ett enligt dödligheten för den manliga befolkningen

1921—1930 beräknat antal befanns dödligheten inom de lägre lönegraderna ligga

i genomsnitt 12 % under befolkningsdödligheten, inom de högre lönegraderna i

genomsnitt 19 % över befolkningsdödligheten. En av mig sedermera företagen

utjämning av den civila dödligheten (se en P. M. den 26 februari 1936 i proposition

nr 245 till 1936 års riksdag, sid. 68) ledde till följande utjämnade dödlighets
-

intensiteter:

för högre lönegrader /ux= 0.000l46-cx; log c = 0.037 .......... (1)

för lägre lönegrader ^= 0.0017-1-0.000029 • cj log c = 0.045 .......... (2).

a) Arméns kassa.

Då det ansetts önskvärt, att en undersökning svarande mot den nyssnämnda

angående civila befattningshavare, med uppdelning på högre och lägre lönegrader,

även företoges beträffande delägare i arméns kassa, har åt kassans konsulent fil.

doktor R. Palmqvist uppdragits att i samband med förevarande utredningar

verkställa en motsvarande undersökning i fråga örn dessa. Palmqvists undersökning,

daterad den 3 december 1935, bifogas (bilaga 1).

Av undersökningen framgår, att dödligheten för delägarna i arméns kassa i

genomsnitt utgjort

för officerare 1/7 1921—“/e 1931 107.2 % av dödligheten för den manliga befolkningen

1921—1930,

för officerare x/7 1931—30/6 1935 107.6 % av dödligheten för den manliga befolkningen

1921—1930,

för underofficerare 1/7 1921—1931 106.8 % av dödligheten för den manliga

befolkningen 1921—1930,

för underofficerare l/? 1931—30/6 1935 105.1 % av dödligheten för den manliga

befolkningen 1921—1930.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

101

Vid jämförelse mellan officersgraderna och de civila högre lönegraderna visar

sig de senares dödlighet i stort sett överväga, medan en jämförelse mellan underofficersgraderna

och de civila lägre lönegraderna, visar att underofficersgradernas

dödlighet överväger. För samtliga delägare sammantagna ligger även enligt

denna undersökning den faktiska dödligheten 1/7 1921—*°/e 1935 i genomsnitt

4 % över den till jämförelse valda civila dödligheten, såsom framgår av nedanstående

sammanställning.

Verkligt antal

dödstal!

Beräknat antal

dödsfall enligt död- ligheten för mot- svarande civila

grupper, formlerna

(1) resp. (2) ovan

Verkligt antal

dödsfall i procent

av beräknat

924

988.22

93.5

Underofficerare......................

1,141

2,065

997.59

114.4

Tillhopa

1,985.81

104.0

De meddelade siffrorna synas i övrigt visa, att inom arméns kassa — i olikhet

mot vad som var fallet på det civila området — någon mera påtaglig skillnad

mellan de högre och de lägre lönegradernas dödlighet ej föreligger. För erhållande

av ett mått beträffande dödlighetsnivåernas inbördes förhållande för arméns högre

och lägre lönegrader har jag på grundval av de i bilaga 1 givna uppgifterna för

femårsgrupper utjämnat dödligheten inom var och en av de bägge grupperna

av befattningshavare för perioden 1/7 1921-—30/e 1935 enligt Makeham’s formel med

tillämpning av den s. k. momentmetoden. För de centrala dödskvoterna (mx =

= a + b-cx) erhöllos följande konstantvärden a och b vid nedan angivna tre

olika alternativ för c-värdet

Log c

103

. a

10»

.b

Officerare

Under-

officerare

Officerare

Under-

officerare

0.037

0.77

-0.41

13.54

13.70

0.041

2.17

1.33

6.64

6.73

0.045

3.28

2.71

3.24

3.30

^-minimum inträder för officerare vid log c = 0.0 4 3, 103a = 2.76 och 105b = 4.64

samt för underofficerare vid log c = 0.0 4 0, 103a = 0.93 och 105b = 8.04. På grund

av den goda överensstämmelsen mellan b-värdena för de bägge grupperna och den

ej alltför stora avvikelsen mellan a-värdena har jag ansett mig kunna vid konstruktionen

av en dödlighetstabell för praktiskt bruk beräkna dödligheten för högre

och lägre lönegrader gemensamt.

Den sålunda företagna utjämningen av dödligheten för samtliga lönegrader i

arméns kassa har skett på grundval av från doktor Palmqvist erhållna uppgifter

angående antal observationsår och antal dödsfall för ettårsgrupper. ^-minimum

uppnås för log c = 0.04 2, 103a = 1.91 och 105b = 5.70. Övergår man från centrala

dödskvoter till dödlighetsintensiteter bliva Makeham-konstanterna 103a = 1.91

och 106/9 = 5.43. Utjämningens resultat kan alltså efter avrundning av konstanterna

återges genom formeln

= 0.0019 + 0.000054 • cx; log C = 0.042

(3).

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj-.ts proposition nr 248.

b) Marinens kassa.

Beträffande marinens kassa har jag icke ansett det föreliggande materialet tillräckligt

omfattande för att en dödlighetsundersökning med åtskillnad mellan högre

och lägre lönegrader lämpligen skulle kunna ske. Materialet från byråchefen Östlinds

inledningsvis omnämnda dödlighetsundersökning beträffande delägare 1921—- 1930, vilket omfattar 375 dödsfall, har jag, utan fördelning på lönegrupper, utnyttjat

för en utjämning enligt Makeham’s formel med tillämpning av momentmetoden

på femåriga åldersgrupper.

^-minimum uppnås ungefärligen för log c = 0.0465. Av praktiska skäl har jag

valt det närliggande värdet log c = 0.046, varvid 103a = 3.98 och 105/? = 3.00.

Vid jämförelse med dödlighetsundersökningar beträffande delägare i flottans pensionskassa

under äldre tidsperioder visar det sig, att utjämningen medfört justeringar

av de outjämnade siffrorna för 1921—1930 i huvudsak i den riktning, att

sådana större relativa avvikelser från äldre erfarenhet, vilka förefalla vara av

mera tillfällig art, elimineras. Utjämningens resultat kan efter avrundmng av

konstanterna sammanfattas i formeln

Px — 0.0040 + 0.000030 -C*; log C = 0.046 ................ (4).

En jämförelse mellan dödlighetsintensiteterna enligt formlerna (1)—(4) samt enligt

statistiska centralbyråns tabell för män i Sverige 1921—1930 meddelas i bilaga

2.

2. Familjestruktur och beräkning av familjepensionsvärden.

För beräkning av familjepensionsvärden hava införskaffats uppgifter från ordinarie

och pensionerade f. d. ordinarie militära beställningshavare ävensom

från tjänstepensionsberättigade icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.

Uppgifterna, som avse förhållandena den 1 juli 1935, hava avlämnats

på kort med rubriker för befattningshavarens, hustruns och barnens födelsedata

m. m.

Antal inkomna kort utgjorde

för ordinarie och pensionerade ordinarie beställningshavare vid armén.. 7,364,

för ordinarie och pensionerade ordinarie beställningshavare vid marinen 2,810,

för ordinarie och pensionerade ordinarie beställningshavare vid flygvap
-

net ............................................................. 165,

för icke ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.............. 669,

eller tillhopa 11,008.

Vid bearbetningen av materialet hava de båda huvudgrupperna högre lönegrader

och lägre lönegrader genomgående behandlats var för sig.

Antalet anställda med fördelning på femåriga åldersgrupper ävensom medelåldern

inom de olika femårsgrupperna meddelas i bilaga 3.

Antalet gifta i procent av hela antalet samt den genomsnittliga åldersskillnaden

mellan befattningshavaren och hans hustru redovisas i bilagorna 4 och 5, där även

vissa siffror angående civila tjänstemän meddelas till jämförelse. Det framgår av

dessa bilagor, att för ordinarie tjänstemän såväl det relativa antalet gifta som

åldersskillnaden mellan tjänstemannen och hans hustru vid intervaller representerande

ett större antal befattningshavare i huvudsak är större för de militära grupperna

än för motsvarande civila grupper. Förutom befattningshavares dödlighet

inverka alltså ytterligare två faktorer i kostnadshöjande riktning för de militära

befattningshavarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

Följande definitioner förutskickas, vilka förutsätta en tillämpning av allmänna

familjepensionsreglementet, dock med gränsåldern 21 år för barnpensioner i stället

för 19 år (jfr vad nedan sägs beträffande bilaga 6):

1) fx = genomsnittliga kapitalvärdet vid tidpunkten för x-årig befattningshavares

frånfälle av genast börjande pension till hans efterlevande motsvarande en

pension för änka ensam av 1 krona1; betecknas den på änkepension resp. barnpension

fallande andelen av ifrågavarande varde tx resp. tx , ar lx = lx tx .

2) F = nuvärdet av x-årig befattningshavares rätt att, när han framdeles

avlider, *för sina efterlevande erhålla familjepension motsvarande en pension för

änka ensam av 1 krona; betecknas den på änkepension resp. barnpension fallande

andelen av ifrågavarande värde Fx resp. Fx21, är Fx = Fx + Fx" .

Den genomsnittliga pensionskostnaden för änkor efter befattningshavare avlidna

vid olika åldrar, d. v. s. fx, har uträknats efter räntesatser av alternativt 4 och

3.5 %, varvid änkornas dödlighet antagits följa tabellen R 32, medan omgiftessannolikheten

liksom vid beräkningar angående de civila kassorna antagits utgöra

för x< 70: gx = 0.03 • 10-°-001(x-17)2, för x> 70, gx = 0. Hänsynstagande till

olika gränsåldrar för äktenskaps ingående har, vid konstruktion av utjämnade

värden, för gränsåldern 65 år skett genom en »avveckling» av hustrubeståndet på

sätt angives å sid. 71 i proposition nr 245 till 1936 års riksdag, varefter värdena för

gränsåldern 60 år uträknats genom den »differensmetod», som beskrives å nyssnämnda

sida i proposition nr 245. De outjämnade fx-värdena återgivas ej här,

ej heller de utjämnade; ifrågavarande värden kunna emellertid för vissa huvudgrupper

härledas ur bilagorna 6 och 7, resp. bilaga 8 på grund av relationen fx =

| ^b21

Den genomsnittliga pensionskostnaden för barn efter befattningshavare, avlidna

vid olika åldrar, d. v. s. fx21 (outjämnade värden efter 4 %2) framgår för huvudgrupperna

i bilaga 6. .... ..

Barnpensionerna hava i anslutning till familj epensionsbestämmelserna i de

träffade preliminära överenskommelserna med arméns och marinens kassor antagits

utgå till 21 års ålder men i övrigt i den relation till änkepensionen, som

stadgas i 5 § 2 mom. i allmänna familj epensionsreglementet. Dödligheten för barn

har antagits vara 0. Hänsyn har tagits till höjning av barnpensionerna vid änkas

frånfälle eller omgifte, varvid antagits, att åldersdifferensen mellan änka och

barn genomgående utgör 30 år. Beräkningar efter en räntefot av 3.5 % hava även

verkställts under i övrigt oförändrade antaganden; de outjämnade värdena redovisas

emellertid icke här. Jämförelsen mellan outjämnade militära och civila

fx21-värden efter 4 %1 visar,] att dessa förete avvikelser från varandra i olika riktningar,

varvid de militära värdena i regel äro högst för de lägsta åldrarna och lägst

för de högsta åldrarna utan att någon bestämd tendens till högre genomsnittskostnad

för de militära eller de civila befattningshavarna synes föreligga.

Outjämnade värden för fx(= fx + fx_1) beräknade efter 4 % och under förutsättning

att pension utgår oberoende av befattningshavares ålder vid äktenskaps

ingående meddelas i bilaga 7. Såsom redan kunnat väntas av jämförelserna i

bilagorna 4 och 5 uppvisa intervaller representerande ett större antal ordinarie

befattningshavare i genomsnitt högre fx-värden än motsvarande civila grupper.

Av bilaga 7 framgår, att för en och samma ålder och grupp av lönegrader vär
1

Vid beräkningarna tages ej hänsyn till frånskild hustrus pensionsrätt.

a Räntefoten 4 % har tillämpats som huvudalternativ, enär denna enligt givna direktiv ligger

till grund för samtliga i detta sammanhang verkställda beräkningar angående statens övertagande

av den militära familjepensioneringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

dena förete med hänsyn till materialens storlek rätt oväsentliga avvikelser från

varandra inom de olika vapenslagen. Jag har därför ansett lämpligast, att vid

tillämpning av värdena göra en gemensam tabell med utjämnade värden för

samtliga befattningshavare i högre lönegrader, resp. för samtliga befattningshavare

i lägre lönegrader. Någon utjämning av värdena för icke-ordinarie befattningshavare

har icke erfordrats för utredningarna i samband med kassornas övertagande

och har därför ej heller verkställts.

De utjämnade fx-värdena återfinnas i bilaga 8.

I bilaga 9 angivas de uträknade Fx-värdena ochFx21 -värdena efter"4~%""för

arméns kassa med försörj aredödlighet enligt formel (3) och ^-vården för gränsåldern

60 år hämtade från bilaga 8.

I bilaga 10 angivas motsvarande värden för marinens kassa med försörj aredödlighet

enligt formel (4) och ^-vården för gränsåldern 65 år (jfr 5.mom. i den preliminära

överenskommelsen angående marinens kassa) hämtade från bilaga 8.

I bilaga 11 gives en jämförelse mellan militära och civila Fjärden, vilken för

de lägre lönegradernas vidkommande utvisar en avsevärt högre relativ familj epensionskostnad

för militärerna än för de civila: för de lägre lönegraderna inom

armén minst 20 % och inom marinen minst 26 % högre kapitalvärde av 1 kronas

familjepension än inom motsvarande civila lönegrader. Vad beträffar de högre

lönegraderna äro differenserna mellan de militära och de civila Fx-värdena mindre

men utvisa även här åtminstone för marinens vidkommande en högre genomsnittskostnad

för militärer än för motsvarande civila tjänstemän.

II. Val av beräkningsgrunder för undersökning av den militära

familjepensioneringens ekonomi.

De principer, som av Kungl. Majit och riksdagen år 1936 godkänts i fråga om

familjepensionering för befattningshavare i statens tjänst, innebära beträffande

familjepensioneringens ekonomi, att staten icke skall göra någon vinst på övertagandet

av familjepensioneringen (jfr proposition nr 245 till 1936 års riksdag,

sid. 65 och 66). De s. k. självkostnadsgrunder, som enligt dessa principer lagts

till grund för beräkningarna i Kungl. Maj:ts propositioner i familjepensionsfrågan

vid 1936 års riksdag, kunna, enär de härletts ur material avseende civila tjänstemän,

benämnas civila självkostnadsgrunder. Självkostnadsgrunder, som bygga på

ett motsvarande material beträffande militära befattningshavare (jfr undersökningarna

ovan under I), kunna benämnas militära självkostnadsgrunder. 1

1. Beräkningar angående familjepensionsavdragsskalan.

Familjepensionsavdragsskalan i allmänna familjepensionsreglementet (svensk

författningssamling nr 542/1936) har på sätt närmare angivits i promemorior

fogade vid proposition nr 201 till 1936 års riksdag (bil. D) och vid 1936 års riksdags

bankoutskotts utlåtande nr 75 (bil. 2) konstruerats med tillämpning av beräkningsgrunder

utan säkerhetsmarginaler, självkostnadsgrunder (räntefot enligt givna

direktiv 4 %) — det må redan nu förutskickas, att självkostnadsgrunderna vid

skalans konstruktion av skäl, som sedermera skola nämnas, varit i viss mån

andra än i fråga örn kassornas övertagande.

De tillämpade riskmåtten hava vid konstruktion av familjepensionsavdragsskalan

härletts ur statistik angående dödlighetsförhållanden och familj esammansättning

för civila tjänstemän, detta även vid beräkningar avseende militära befattningshavare.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S. 105

I berörda promemoria i proposition nr 201 anföres häröver följande (sid. 127

—128).

»Vad beträffar den militära familjepensioneringen avse de nu verkställda beräkningarna

endast framtida befattningshavare. För dessa hava såväl i fråga om

dödlighet för befattningshavarna, familjepensionsvärden fx och Fx som hänsynstagande

till avgiftsbefrielse vid befattningshavares avgång från tjänsten med sjuk- eller invalidpension

tillämpats samma antaganden och principer som för civila tjänstemän.

Bland annat har alltså i fråga örn de manliga befattningshavarna tillämpats

den för civila tjänstemän konstruerade dödlighetstabellen O M (2.5 H+L). Möjligen

kunde en modifikation av dessa antaganden ha verkställts för militärernas

vidkommande, i varje fall vad beträffar familjepensionsvärdena. I avvaktan på

slutförandet av vissa på denna punkt pågående utredningar hava emellertid de

civila familjepensionsvärdena tillämpats, något som dock icke torde medföra

annat än oväsentliga avvikelser från de familjepensionsavdrag, som för samtliga

civila och militära befattningshavare sammantagna skulle erhållits, därest för

militär personal använts de för militärer speciella familjepensionsvärdena. Vad

beträffar dödligheten för de militära beställningshavarna, alla lönegrader sammantagna,

ligger denna enligt erfarenheten från sistförflutna decennium högre än för

civila tjänstemän; i genomsnitt för alla åldrar räknat låg den militära dödligheten

under nämnda period 7 % över tabellen O M (2.5 H+L) (jfr 1934 års militärpensionssakkunnigas

betänkande sid. 235, 236, 240, 241). Skulle de militära befattningshavarnas

dödlighet läggas till grund vid nu förevarande beräkning i stället

för den valda civila dödligheten, bleve familjepensionsavdragen alltså högre än

de nu beräknade. Olika synpunkter, ledande till olika resultat, kunna anläggas

på frågan om valet av dödlighetstabell för den militära personalen; jag har för

min del låtit det skälet överväga, att man vid beräkningen av familj epensionsavgifter,

därest tjänste- och familjepensioneringen handhaves av en och samma

försäkringsgivare, bör såvitt möjligt tillämpa en gemensam dödlighetstabell för

framtida befattningshavare inom olika tjänstemannagrupper, detta även om en

dylik tabell ej skulle kunna tillämpas genomgående vid en fristående familj epensionering.

Valet av den lägre civila dödligheten innebär, om man så vill, ett

indirekt statsbidrag till den militära familjepensioneringen; detta bidrag skulle,

efter en preliminär mycket ungefärlig uppskattning, vara av storleksordningen

60,000 kr. örn året, sedan den nya pensioneringsordningen fullt genomförts.»

Sedan de ovan under I meddelade utredningarna angående speciella militära

grunder verkställts, får jag meddela följande angående betydelsen av de förändringar

av familj epensionsavdragen, som skulle bliva följden av ett direkt tilllämpande

av utredningsresultaten. Vad beträffar dödligheten för befattningshavarna

saknar jag, av de skäl, som anföras i ovan givna citat, anledning att i fråga örn

familjepensionsavdragens beräkning frångå tabellen O M (2.5 H+L). Beträffande

familjepensionsvärdena fx och Fx medför dessas beräkning för de militära befattningshavarnas

vidkommande ur material avseende dessa och ej civila tjänstemän,

att de för civila och militära befattningshavarna gemensamma familj epensionsavdragen

vid i övrigt oförändrade beräkningsgrunder komma att höjas med endast

ungefär 0.9 %, något som bekräftar riktigheten av det citerade uttalandet

angående approximationsfelet vid en beräkning med genomgående civila familjepensionsvärden.

2. Beräkningar angående de militära familjepensionskassornas övertagande

av staten.

De ovan under I refererade undersökningarna visade, att riskförloppet inom

de militära familjepensionskassorna i olika avseenden är ogynnsammare än i de

hittills behandlade civila kassorna. Beträffande konsekvenserna härav för valet av

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

beräkningsgrunder angående de militära kassornas övertagande må följande anföras.

Vid beräkning av familjepensionsavdragsskalan i allmänna familjepensionsreglementet

betraktades uteslutande framtida befattningshavare. Här tillämpades

genomsnittsgrunder för hela den civila och militära förvaltningen.

Beträffande ifrågavarande tjänstemän finnas ju ännu inga avtal örn vare sig

tjänstepension eller familjepension, och man hade därför friare händer, när det

gällde att göra en gruppindelning av dessa för de försäkringstekniska beräkningarna.

Såsom redan nämnts, visade det sig lämpligt att tillämpa en enhetlig dödlighetstabell

för dessa nämligen tabellen O M (2.5 H -f- L). Beträffande de nuvarande

delägarna i familjepensionskassorna kunna dessa sägas hava haft ett avtal med

staten om tjänstepension efter en dödlighetstabell, som är lika för de olika kassorna,

och ett avtal med sina resp. kassor örn familjepension efter en annan tabell,

vilken är beroende på vederbörande kassas särskilda förhållanden. Bland annat

beroende på de bägge dödlighetstabellernas inbördes förhållande intaga de olika

kassorna en mer eller mindre gynnad ställning. I en kassa, där den faktiska genomsnittsdödligheten

är mycket låg, såsom till exempel i statens järnvägars kassa,

åtnjuta delägarna en ekonomisk förmån framför andra tjänstemän därigenom, att

delägarna i fråga om familjepensioneringen fått i förhållande till pensionsförmånerna

betala lägre avgifter på grund av den lägre dödligheten, men däremot ej,

såsom hade varit konsekvent, högre avgifter i fråga om den i statens egen regi

drivna tjänstepensioneringen. Denna gynnade ställning, som närmast torde få

anses tillhöra tjänstepensionsområdet, har icke rubbats genom de nu träffade överenskommelserna

mellan staten och kassorna, vilka genomgående bygga på ett antagande

beträffande delägaredödlighet, som ansetts motsvara förhållandena inom

vederbörande kassa.

Vad beträffar de militära familjepensionskassorna uppvisa dessa, såsom framgår

av redogörelsen under I, en hög genomsnittsdödlighet bland delägarna. Enär emellertid

tjänstepensionsavgifterna ändock på grund av de låga pensionsåldrarna

täcka en avsevärt mindre del av tjänstepensionskostnaderna för dessa delägare än

som gäller för motsvarande civila befattningshavare, bör ur ren försäkringssynpunkt

icke något missgynnande av de militära kassorna anses ske, om uppgörelserna beträffande

dessa bygga på den militära dödligheten.

Familjepensionsutredningen har dock ansett sig böra betrakta denna fråga även

ur andra synpunkter än rent försäkringsmässiga. Ehuru en siffermässig analys

av orsakerna till den högre militära dödligheten i avsaknad av därför erforderligt

statistiskt material icke kunnat utföras, har utredningen ansett sig kunna utgå

från att orsakerna åtminstone till väsentlig del ligga i förhållanden, som sammanhänga

med själva den militära tjänstgöringen.1 Med hänsyn till det synnerligen

stora behov av pensionsförbättring, som föreligger just i fråga om dessa kassor, har

utredningen därför ansett skäligt, att de beräkningar, på vilka pensionsbeloppen i

överenskommelserna mellan staten och kassorna vila, verkställas enligt den i genomsnitt

lägre civila dödligheten.

Även beträffande familjepensionsvärdena, vilka såsom i avdelning I framhållits,

också innebära en större pensionskostnad för militärer än för civila, har utredningen

med hänsyn till det stora behovet av pensionsförbättring ansett beräkning

av pensionsbeloppen kunna ske enligt civila grunder. Härigenom kommer alltså,

såsom synes rimligt, ett indirekt statsbidrag att utgå bland annat till täckande

av den merkostnad för militärernas vidkommande, som ligger i det för denna grupp

1 Ett påtagligt exempel är den stora risken vid militärflygning. Det må i detta sammanhang

erinras örn att Kungl. Majit i ett fall på grund av därom från flottans pensionskassa gjord framställning

(jfr marinens familjepensionskassas revisionsberättelse 1935—1936) förordnat, att den

på grund av dödsfall vid flygolycka uppkommande familjepensionskostnaden helt skulle ersättas

av statsmedel.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

större relativa antalet gifta. Det må framhållas, att den relativa merkostnaden

för den militära familjepensioneringen jämförd med den civila, vilken alltså negligeras

vid överenskommelsernas uppbyggande, framför allt gäller de lägre lönegraderna

(jfr bilaga 11).

De civila självkostnadsgrunderna, som alltså tillämpats i nyss angivna hänseende,

finnas meddelade i den tidigare berörda promemorian av den 26 februari

1936 (sid. 65—79 i proposition nr 245 till 1936 års riksdag).

När det gäller att beräkna statens faktiska kostnader för övertagandet av de militära

kassorna, har däremot dessa kassors egen erfarenhet, d. v. s. militära sjä.lvkostnadsgrunder,

tillämpats för erhållande av jämförbarhet med motsvarande tidigare

beräkningar angående civila kassor, vilka byggt på dessas egen erfarenhet.

De militära grunderna avvika såsom nämnts från de civila vad gäller dödlighet

för befattningshavare och familj epensionsvärden. Beträffande befattningshavares

dödlighet tillämpas formlerna (3) resp. (4) för arméns resp. marinens kassa, beträffande

familjepensionsvärden tillämpas bilagorna 8 och 9 för arméns kassa och bilagorna

8 och 10 för marinens kassa. Beträffande dödligheten för änkor och barn

och omgiftessannolikheter för änkor hava de militära grunderna däremot ansetts

kunna väljas helt överensstämmande med de civila. Beträffande hänsynstagande

till befattningshavares avgång från tjänsten med sjuk- eller invalidpension har med

utgångspunkt från ett enligt »militär dödlighet» beräknat temporärt livräntevärde,

den teknik tillämpats, som angives i avdelning 4 å sid. 70 i proposition nr 245 till

1936 års riksdag.

Räntefoten har enligt lämnade direktiv genomgående antagits utgöra 4 %.

Stockholm i januari 1937.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Majlis proposition nr 248.

Bilaga K1.

Undersökning av dödligheten bland delägarna i arméns nya änke''

[och pupillkassa */, 1921—so/6 1935.

Uppgifterna "rörande delägareantal och inträffade dödsfall hava hämtats ur kassans

matriklar.

Vid undersökningen har uppdelning gjorts på officers- och underofficersgrader

varjämte materialet uppdelats på

observationstiden 1/7 1921—30/6 1931 och

» Vy 1931—30/e 1935.

Antalet observationsår Ex inom åldersintervallet (x, x + 1) år har beräknats enligt

formeln

E = 2 (K + K

v = 20

—dr+f—U,

x+*—ux+$''

där

Ix = antalet x-åriga delägare vid observationstidens början,

ix = antalet under observationstiden inträdda x-åriga delägare,

ux = antalet under observationstiden av annan orsak än dödsfall utträdda

x-åriga delägare,

dx = antalet under observationstiden avlidna x-åriga delägare,

Ux = antalet x-åriga delägare vid observationstidens slut.

Åldern har satts lika med skillnaden mellan kalenderåret och födelseåret.

Beräknad dödlighet har uträknats med tillämpning av dels befolkningsdödligheten

för män i Sverige 1921—-1930, varvid dödlighetsintensiteten /ux+| antagits

lika medj

2 (q.

(1921—25)

+ q:

(1926—SO)

)

4 _ (q (1921-25) q (1926-30) ^

dels — för officerare — dödlighetstabellen OMH, definierad av dödlighetsintensiteterna
p-x

= 0.000146 cx log c = 0.037

och — för underofficerare — dödlighetstabellen OML, definierad genom dödlighetsintensiteterna
-

|UX = 0.0017 4- 0.000029 cx log C = 0.045

Resultatet av undersökningen framgår av efterföljande tabeller och grafiska

tablåer.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

109

Otficerare. Observationstid */, 1921—“/, 1931.

1 1

2

3

4

5

6

7 !

8

Antal

Antal

10» (2)

Beräknat antal

dödsfall

(2) i % av

(2) i % av

intervall

döds-

fall

observations-

år

(3)

Män i Sv.

1921—30

OMH

(5)

(6) t

20—24........

6

1,373.0

4.4

6.45

1.51

93.0

397.4

25—29........

17

3,763.5

4.5

17.07

5.85

99.6

290.6

30—34........

20

4,898.0

4.1

21.75

11.51

92.0

173.8

35—39........

22

5,014.0

4.4

24.27

18.05

90.6

121.9

40—44........

30

4,697.0

6.4

27.21

25.77

110.3

116.4

45—49........

32

4,282.0

7.5

32.24

35.82

99.3

89.3

50—54........

30

3,433.0

8.7

34.81

43.87

86.2

68.4

55—59........

38

2,536.5

15.0

36.92

49.59

102.9

76.6

60—64........

55

2,268.5

24.2

50.04

68.53

109.9

80.3

65—69........

75

1,972.0

38.0

66.41

90.56

112.9

82.8

70—74........

91

1,417.5

64.2

75.53

98.75

120.5

92.2

75—79........

94

906.0

103.8

80.16

96.87

117.3

97.0

80—84........

89

552.5

161.1

80.27

89.71

110.9

99.2

85—89........

46

203. o

226.6

46.79

48.89

98.3

94.1

90—94........

11

31.5

349.2

10.80

11.24

101.9

97.9

95—99........

2.0

0.0

1.03

1.04

O.o

0.0

Summa

656

37,350.0

17.6

611.75

697.56

107.2

94.0

Underofticerare. Observationstid */» 1921—*°/« 1931.

i

2

3

4

6

6

7 1

8

Antal

Antal

observations-

år

10» (2)

Beräknat antal

dödsfall

(2) i % av

(2) i % av

intervall

döds-

fall

(3)

Män i Sv.

1921—30

OML

(5)

(6)

20—24........

1

66.0

15.2

0.31

0.14

322.6

714.3

25—29........

2

1,107.0

1.8

4.98

2.50

40.2

80.0

30—34........

19

4,373.0

4.3

19.47

11.22

97.6

169.3

35—39........

24

6,599.5

3.6

31.98

20.64

75.0

116.3

40—44........

28

6,595.0

4.2

38.17

26.83

73.4

104.4

45—49........

34

5,660.5

6.0

42.61

32.20

79.8

105.6

50—54........

45

4,865.5

9.2

49.55

40.89

90.8

110.1

55—59........

62

4,438.0

14.0

64.86

57.64

95.6

107.6

60—64........

104

3,784.5

27.5

82.95

77.92

125.4

133.5

65—69........

131

2,786.5

47.0

93.58

92.70

140.0

141.3

70—74........

113

1,880.5

60.1

99.92

101.85

113.1

110.9

75—79........

110

1,020.0

107.8

89.09

90.90

123.5

121.0

80—84........

70

473.0

148.0

68.26

69.99

102.5

100.0

85—89........

33

171.5

192.4

40.65

42.37

81.2

77.9

90—94........

19

50.5

376.2

17.71

20.15

107.3

94.3

95—99........

3

5.5

545.5

2.97

3.51

101.0

85.5

Summa

798

43,876.5

18.2

747.06

691.45

106.8

115.4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Officerare. Observationstid */7 1931—*"/, 1935,

1

2

3

4

5

6

7

8

Ålders-

intervall

Antal

döds-

fall

Antal

observations-

år

10* (2)

(3)

Beräknat antal

dödsfall

(2) i % av

(5)

(2) i% av

(6)

Män i Sv.

1921—30

OMH

20—24........

237.0

O.o

1.11

0.27

O.o

O.o

25—29........

5

1,224.5

4.1

5.55

1.91

90.1

261.8

30—34........

8

1,253.0

6.4

5.57

2.96

143.6

270.3

35—39........

5

1,935.0

2.6

9.38

7.00

53.3

71.4

40—44........

9

1,941.0

4.6

'' 11.25

10.66

80.0

84.4

45—49........

11

1,916.0

5.7

14.52

16.18

75.8

68.0

50—54........

14

1,690.5

8.3

17.17

21.64

81.5

64.7

55—59........

17

1,540.5

11.0

22.40

30.07

75.9

56.5

60—64........

19

937.5

20.3

20.38

27.91

93.2

68.1

65—69........

34

760.0

44.7

25.58

34.89

132.9

97.4

70—74........

49

607.5

80.7

32.84

42.84

149.2

114.4

75—79........

48

409.0

117.4

35.66

43.18

134.6

111.2

80—84........

25

144.5

173.0

21.06

23.52

118.7

106.3

85—89........

17

77.5

219.4

18.39

19.11

92.4

89.0

90—94........

6

20.0

300.0

6.83

7.11

87.8

84.4

95—99........

1

2.5

400.0

1.42

1.41

70.4

70.9

Summa

268

14,696.0

18.2

249.11

290.66

107.6

92.2

Underofficerare. Observationstid »/, 1931—“/, 1935.

1

2

3

4

5

6

7

8

Ålders-

intervall

Antal

döds-

fall

Antal

observations-

år

10* (2)

(3)

Beräknat antal

dödsfall

(2) i % av

(5)

(2) i % av

(6)

Män i Sv.

1921—30

OML

20—24........

3.0

O.o

0.01

O.oi

O.o

O.o

25—29........

1

105.0

9.5

0.47

0.24

212.8

416.7

30-34........

—

709.5

O.o

3.16

1.83

0.0

O.o

35—39........

4

1,907.5

2.1

9.30

6.03

43.0

66.3

40—44........

11

2,639.0

4.2

15.38

10.83

71.5

101.6

45—49........

13

2,734.0

4.8

20.61

15.58

63.1

83.4

50-54........

27

2,374.0

11.4

24.10

19.88

112.0

135.8

55—59........

37

1,795.0

20.6

26.21

23.29

141.2

158.9

60—64........

31

1,651.5

18.8

36.31

34.13

85.4

90.8

65—69........

52

1,342.0

38.7

44.78

44.32

116.1

117.3

70—74........

62

911.0

68.1

48.75

49.70

127.2

124.7

75—79........

52

496.0

104.8

43.34

44.21

120.0

117.6

80—84........

34

227.0

149.8

32.03

32.84

106.2

103.5

85—89........

14

69.0

202.9

16.18

16.87

86.5

83.0

90—94........

95—99........

5

16.5

303.0

5.67

6.38

88.2

78.4

Summa

343

16,980.0

20.2

326.30

306.14

105.1

112.0

Stockholm den 3 december 1935.

R. Palmqvist.

(Diagrammen hava här ej återgivits.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

lil

Bilaga K 2.

Jämförelse mellan utjämnade dödlighetsintensiteter uT för olika grupper av

manliga ordinarie beställningshavare eller tjänstemän.

fix i promille.

Ålder

X

Armén

>/7 1921—1*76

1935

[formel (3)]

Marinen

1921—1930

[formel (4)]

Civilförvaltningen 1921—1932

Män i hela

riket

1921—1930 1

Lägre löne- grader

[formel (2)]

Högre löne- grader

[formel (1)]

25 ............

2.51

4.42

2.09

1.23

4.63

30 ............

2.88

4.72

2.35

1.88

4.42

35 ............

3.49

5.22

2.79

2.88

4.54

40 ............

4.48

6.08

3.53

4.41

5.21

45 ............

6.09

7.52

4.77

6.75

6.47

50 ............

8.70

9.99

6.86

10.34

8.65

55 ............

12.93

14.17

10.36

15.82

12.22

60 ............

19.78

21.26

16.23

24.23

17.71

65 ............

30.90

33.32

26.10

37.10

27.16

70 ............

48.93

53.79

42.66

56.80

42.21

75 ............

78.18

88.55

70.47

86.97

69.24

80 ............

125.61

147.59

117.16

133.15

114.57

85 ............

202.53

247.85

195.52

203.87

191.87

90 ............

327.28

418.11

327.08

312.15

309.17

95 ............

529.61

707.27

547.94

477.92

431.78

1 Dödlighetsintensitetema för denna grupp hava uträknats ur tab. 45 i Statistisk årsbok 1936

x—1 — •x+l

= ~ 2 lx

enligt formeln jjl.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare 1/, 1935 (ute
-

Ålders-

intervall

Ordinarie beställningshavare i L-graderna

Icke ordi- narie be- fattnings- havare i

L-graderna

Ordinarie

och icke

ordinarie be- fattnings- havare i

L-graderna

Ordinarie

armén

marinen

flygv.

samtliga

armén

n

å

n

å

n

å

n

å

n

å

n

å

n

å

20—24..

4

23.oo

4

23.00

47

23.17

25—29..

14

28.21

64

27.64

—

—

78

27.74

38

27.08

116

27.53

265

27.36

30—34..

131

32.60

180

32.11

20

32.20

331

32.31

84

32.37

415

32.32

299

31.76

35—39..

318

37.33

238

36.94

21

36.81

577

37.15

107

37.04

684

37.13

372

37.32

40—44..

569

42.06

286

42.20

21

42.10

876

42.11

107

41.85

983

42.08

470

41.97

45—49..

680

47.00

419

47.15

8

47.00

1,107

47.06

70

46.84

1,177

47.04

446

46.99

50—54..

583

51.92

363

52.02

6

50.83

952

51.95

66

51.80

1,018

51.94

414

51.89

55—59..

435

56.79

234

56.97

3

57.00

672

56.86

44

56.82

716

56.85

370

57.04

60—64..

352

62.09

157

61.73

2

62.50

511

61.98

33

61.70

544

61.96

280

61.70

65—69..

349

66.99

108

66.75

—

—

457

66.93

4

66.25

461

66.92

177

67.16

70—74..

231

71.92

42

71.76

—

—

273

71.90

1

70.00

274

71.89

141

71.90

75—79..

147

76.73

47

76.38

—

—

194

76.64

—

_

194

76.64

110

76.91

80—84..

68

81.97

17

81.18

—

—

85

81.81

—

—

85

81.81

48

81.44

85—89..

19

86.79

3

85.67

—

—

22

86.64

—

_

22

86.64

15

86.87

90—94..

5

91.60

1

92.00

—

—

6

91.67

—

—

6

91.67

7

91.29

95—99..

2

95.50

Summa

3,901

—

2,159

—

81

—

6,141

—

558

—

6,699

—

3,463

—

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare

Till jämförelse uppförda motsvarande procenttal

Ålders-

intervall

Militära ordinarie beställ- ningshavare i L-graderna

Icke ordi- narie be- fattnings- havare vid

försvars- väsendet,

L-grader

Ordinarie

och icke

ordinarie

befatt- nings- havare i

L-graderna

Militära ordinarie beställ- ningshavare i H-graderna

armén

mari-

nen

flygv.

samt-

liga

armén

mari-

nen

flygv.

samt-

liga

20-24..

O.OO

0.00

O.oo

O.oo

O.oo

25—29..

71.43

71.88

—

71.79

47.37

63.79

36.23

30.12

50.oo

34.86

30—34..

83.97

85.00

80.oo

84.29

78.57

83.13

71.24

75.31

76.92

72.26

35—39..

92.45

92.86

85.71

92.37

82.24

90.79

83.06

83.12

86.67

83.30

40—44..

92.62

95.10

95.24

93.49

94.39

93.59

86.38

83.72

95.00

86.28

45—49..

90.74

93.79

100.00

91.96

85.71

91.59

87.44

85.19

88.89

87.13

50—54..

91.25

94.49

83.33

92.44

90.91

92.34

86.96

86.90

87.50

86.96

55—59..

86.44

94.02

100.00

89.14

77.27

88.41

87.03

82.69

50.00

86.32

60-64..

88.07

87.26

lOO.oo

87.87

78.79

87.32

88.57

91.43

_

88.89

65—69..

82.23

86.il

—

83.15

25.00

82.65

77.97

83.87

—

78.85

70—74..

74.03

71.43

—

73.63

O.oo

73.36

76.60

70.00

_

75.78

75—79..

59.18

72.34

—

62.37

—

62.37

74.55

63.64

_

73.55

80—84..

50.00

52.94

—

50.59

—

50.59

60.42

33.33

_

57.41

85—89..

42.11

33.33

—

40.91

—

40.91

53.33

—

_

53.33

90—94..

20.00

O.oo

—

16.67

—

16.67

28.57

—

—

28.57

95—99..

—

—

—

—

—

—

O.oo

—

—

O.oo

1 Samtliga gifta befattningshavare hava medtagits oberoende av deras ålder vid äktenskapets

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

113

Bilaga K 3.

slutande manliga). Antal (n) och medelålder (å) inom olika åldersintervaller.

beställningshavara i

H-graderna

Icke

ordinarie

befatt- ningsha- vare i

H-graderna

Ordinarie

och icke

ordinarie be- fattnings- havare i

H-graderna

Ordinarie

beställ- nings- havare i

L- och

H-graderna

Samtliga

ordinarie

och icke

ordinarie

befattnings- havare

Ålders-

intervall

marinen

flygv.

samtliga

n

å

n

å

n

å

n

å

n

å

n

å

n

å

4

24.00

51

23.24

5

23.80

56

23.29

51

23.24

60

23.27

20—24

83

27.00

2

29.00

350

27.29

3

28.67

353

27.30

428

27.37

469

27.35

25—29

81

31.81

13

31.54

393

31.76

7

32.29

400

31.77

724

32.01

815

32.05

30—34

77

37.06

30

37.17

479

37.27

22

37.14

501

37.26

1,056

37.20

1,185

37.19

35—39

86

41.69

20

41.95

576

41.93

17

41.82

593

41.93

1,452

42.04

1,576

42.02

40—44

81

47.07

9

46.44

536

46.99

19

47.00

555

46.99

1,643

47.04

1,732

47.03

45—49

84

51.49

8

52.38

506

51.83

14

52.14

520

51.84

1,458

51.91

1,538

51.91

50—54

52

57.10

2

55.50

424

57.04

18

56.72

442

57.02

1,096

,56.93

1,158

56.92

55—59

35

62.26

—

—

315

61.76

5

61.40

320

61.76

826

,61.89

864

61.88

60-64

31

67.13

—

—

208

67.15

1

65.00

209

67.14

665

67.00

670

66.99

65—69

20

72.20

—

—

161

71.94

—

—

161

71.94

434

71.91

435

71.91

70—74

11

76.73

—

—

121

76.89

—

—

121

76.89

315

76.74

315

76.74

75—79

6

82.33

—

—

54

81.54

—

—

54

81.54

139

81.71

139

81.71

80—84

—

—

—

—

15

86.87

—

—

15

86.87

37

86.73

37

86.73

85—89

—

—

—

—

7

91.29

--

.—

7

91.29

13

91.46

13

191.46

90—94

—

—

—

—

2

95.50

—

—

2

95.50

2

95.50

2

95.50

95—99

651

—

84

—

4,198

—

lil

—

4,309

—

10339

—

11008

—

Summa

Bilaga K 4.

V, 1935 (uteslutande manliga). Antal gifta i procent av hela antalet.1

för civila manliga tjänstemän 1/i 1933.

Icke ordi- narie be- fattnings- havare vid

försvars- väsendet,

H-grader

Ordinarie

och icke

ordinarie

befatt- nings- havare i

H-graderna

Ordinarie

beställ- nings- havare i

L- och H- graderna

Samtliga

militära

ordinarie

och icke

ordinarie

befatt- nings- havare

Civila manliga tjänstemän

Ålders-

intervall

L-grader

H-grader

ordinarie

icke

ordinarie

ordinarie

icke

ordinarie

0.00

O.oo

0.00

0.OO

15.56

7.59

20.00

2.00

20—24

100.00

35.41

41.59

42.43

44.69

36.27

30.91

34.65

25—29

85.71

72.50

77.76

77.91

78.55

70.86

76.04

55.67

30—34

90.91

83.63

88.26

87.76

89.06

87.07

81.68

69.52

35—39

100.00

86.68

90.63

90.99

92.15

85.33

84.57

74.60

40—44

78.95

86.85

90.38

90.07

92.41

89.31

84.11

80.27

45—49

100.00

87.31

90.53

90.64

91.72

83.52

84.40

82.19

50—54

88.89

86.43

88.05

87.65

89.95

81.33

83.36

82.50

55—59

80.00

88.75

88.26

87.85

87.05

69.05

80.65

86.67

60-64

0.OO

78.47

81.80

81.34

80.82

100.00

76.09

66.67

65—69

—

75.78

74.42

74.25

71.92

lOO.oo

69.81

lOO.oo

70—74

—

73.55

66.67

66.67

59.20

—

67.12

—

75—79

—

57.41

53.24

53.24

42.20

—

56.74

—

80—84

—

53.33

45.95

45.95

29.89

—

30.77

—

85—89

—

28.57

23.08

23.08

23.81

—

33.33

—

90—94

—

O.oo

O.oo

O.oo

—

—

O.oo

—

95—99

ingående.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248. 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga K 5.

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare V, 1935 (uteslutande manliga). Genomsnittlig ålders
differens

i år räknat mellan befattningshavaren och hans hustru.1

Till jämförelse motsvarande åldersdifferenser för civila manliga tjänstemän */, 1933.

Befatt-

nings-

havares

ålder

Militära ordinarie be- ställningshavare i

L-graderna

Icke ordi- narie be- fattnings- havare vid

försvars- väsendet,

L-grader

Ordinarie

och icke

ordinarie

befatt- nings- havare i

L-graderna

Militära ordinarie \be- ställningshavare i

H-graderna

Icke ordi- narie be- fattnings- havare

vid för- svars- väsendet,

H-grader

Ordinarie

och icke

ordinäre

befatt- nings- havare i

Il-

graderna

Ordinarie

beställ- nings- havare i

L-''och H- graderna

Samtliga

militära

ordinarie

och icke

ordinarie

befatt- nings- havare

Civila manliga

tjänstemän

L-grader

H-grader

ar-

mén

ma-

rinen

flygv.

samt-

liga

ar-

mén

ma-

rinen

1

flygv.

samt-

liga

ordi-

narie

| icke

ordi- ] Harie

ordi-

narie

icke

ordi-

narie

20—24

_

_

_

_

-1.31

-0.47

2.oo

-5.00

25—29

2.42

0.91

—

1.17

0.70

1.07

1.68

1.68

-10.0(

1.55

1.29

1.54

1.43

1.36

0.45

0.88

O.oo

0.91

30—34

1.50

1.10

2.35

1.33

2.24

1.49

3.42

4.78

4.23

3.73

2.51

3.71

2.50

2.48

1.54

1.61

1.80

2.19

35—

2.48

2.06

2.60

2.31

2.81

2.38

4.21

4.38

4.55

4.25

2.69

4.18

3.12

3.08

1.44

2.23

2.32

2.65

40—44

3.36

2.58

1.31

3.04

2.45

2.97

4.71

4.66

5.74

4.75

2.38

4.66

3.67

3.58

2.26

2.80

3.44

4.30

45—49

3.90

2.71

0.28

3.41

2.47

3.35

5.75

4.65

6.01

5.59

2.52

5.48

4.07

3.99

2.58

4.00

4.23

3.63

50—54

4.49

3.21

0.36

3.96

1.98

3.82

6.15

6.61

5.09

6.20

4.57

6.14

4.69

4.56

2.79

4.48

4.85

4.03

55—59

4.82

3.91

4.23

4.48

2.46

4.37

6.80

5.86

10.00

6.69

2.07

6.50

5.31

5.16

3.16

2.97

5.56

6.32

bU—b4

5.06

3.92

1.99

4.70

5.17

4.72

6.63

7.04

_

6.68

5.88

6.66

5.45

5.44

3.49

4.34

6.34

7.28

65—69

6.18

5.02

—

5.89

O.oo

5.87

7.99

5.73

_

7.63

—

7.63

6.41

6.40

3.64

4.48

8.37

10.80

70—74

6.40

4.16

—

6.07

—

6.07

8.11

10.22

—

8.34

—

8.34

6.92

6.92

4.23

0.33

8.97

7.00

75—79

7.85

5.79

—

7.28

—

7.28

9.06

8.83

_

9.04

_

9.04

8.03

8.03

5.55

—

10.11

—

80—84

7.08

9.69

—

7.64

—

7.64

10.95

5.00

_

10.58

_

10.58

8.88

8.88

7.25

_

10.71

—

85—89

11.44

23.oo

—

12.75

—

12.75

14.63

_

_

14.63

_

14.63

13.64

13.64

8.59

_

13.18

—

90—94

14.00

—

—

14.00

—

14.00

12.64

—

—

12.64

—

12.64

13.10

13.10

14.79

15.32

—

* Samtliga gifta befattningshavare hava medtagits oberoende av deras ålder vid äktenskapets ingående.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

115

Bilaga K 6.

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare V, 1935

(uteslutande manliga). Outjämnade värden på fb^ (med hänsyn till änkas

omgifte). Räntefot 4

Till jämförelse motsvarande värden för civila manliga tjänstemän */* 1933.

Befattningshavares

ålder

Militära befattningshavare

Civila manliga tjänstemän

L-grader

H-grader

L-grader

H-grader

ordinarie

icke

ordinarie

ordinarie

icke

ordinarie

ordinarie

icke

ordinarie

ordinarie

icke

ordinarie

20-34 ............

0.00

0.00

0.00

0.49

0.32

0.00

0.16

25—29 ............

3.26

2.50

1.17

O.oo

1.99

1.79

0.84

0.84

30-34 ............

5.54

4.01

4.12

3.48

4.32

3.9S

3.73

2.87

35-39 ............

6.17

5.07

6.40

4.58

5.72

6.03

5.46

3.99

40-44 ............

5.81

4.80

6.19

5.40

5.70

6.11

5.63

4.73

45-49 ............

4.27

3.65

5.38

2.32

4.45

6.00

4.65

4.07

50-54 ............

3.01

2.55

3.24

2.00

3.19

3.61

3.52

3.46

55-59 ............

1.97

0.96

1.75

0.64

1.96

1.57

2.22

2.72

60—64 ............

0.79

1.16

1.02

4.68

1.08

1.00

1.13

0.63

65-69 ............

0.63

0.00

0.54

O.oo

0.39

0.61

0.63

0.00

70—74 ............

0.14

O.oo

0.27

—

0.19

0.00

0.32

O.oo

75-79 ............

0.10

—

0.04

—

0.08

—

0.11

—

80-84 ............

O.oo

—

0.15

—

0-04

—

0.01

—

85-89 ............

0.05

—

0.00

—

0.00

—

O.oo

—

90-94 ............

0.00

—

0.00

—

0.00

—

0.00

—

95-99 ............

—

—

D.00

—

—

—

0.00

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

02

Bilaga K 7.

Militära befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare */7 1935 (uteslutande manliga). Outjämnade värden på

tx= f“ + fb21 (med hänsyn till änkas omgifte).1 Räntefot 4%.

Till jämförelse motsvarande värden för civila manliga tjänstemän >/7 1933.

Befatt-

nings-

Militära ordinarie be- ställningshavare i

L-graderna

Icke ordi- narie be- fattnings- havare vid

Ordinarie

och icke

ordinarie

befatt- nings- havare i

L-graderna

Militära ordinarie be- ställningshavare i

H-graderna

Icke ordi- narie be- fattnings- havare

vid för- svars- väsendet,

H-grader

Ordinarie

och icke

ordinarie

befatt- nings- havare i

H- f

graderna

Ordinarie

beställ- nings- havare i

L- och Il- graderna

Samtliga

militära

ordinarie

och icke

ordinarie

befatt- nings- havare

Civila manliga

tjänstemän

L-grader

H-grader

ålder

ar-

mén

ma-

rinen

flygv.

samt-

liga

försvars-

väsendet,

L-grader

ar-

mén

ma-

rinen

fiygv.

samt-

liga

or-

di-

narie

icke

ordi-

narie

or-

di-

narie

icke

ordi-

narie

20—24

0.00

O.OO

O.oo

O.oo

O.oo

0.OO

O.oo

O.oo

O.oo

3.07

1.56

3.20

0.49

25—29

13.80

15.64

—

15.31

10.45

13.72

7.29

5.95

8-67

6.98

16.88

7.06

8.50

8.71

9.52

7.86

6.02

6.65

30—34

19.77

20.38

18.32

20.01

17.47

19.50

16.32

16.67

14.74

16.34

18.16

16.37

18.02

17.96

17.79

16.05

16.76

12.38

35—39

22.01

22.53

19.90

22.15

19.27

21.70

20.87

19.97

21.54

20.77

20.39

20.75

21.52

21.30

21.11

21.10

19.57

15.99

40—44

21.88

21.70

22.77

21.84

20.97

21.75

21.12

20.13

23.54

21.05

22.59

21.10

21.53

21.50

21.47

20.73

20.12

17.57

45—49

19.58

19.55

18.51

19.56

17.82

19.46

20.20

19.49

20.57

20.10

15.40

19.94

19.73

19.61

19.70

20.91

18.68

17.45

50—54

17.76

17.47

14.14

17.63

16.57

17.56

17.40

17.43

15.37

17.38

17.97

17.39

17.54

17.50

17.46

16.85

16.98

16.44

55—59

14.88

15.50

17.57

15.11

11.92

14.91

15.09

|13.84

8.19

14.90

13.21

14.83

15.03

14.88

14.89

13.20

14.71

15.20

60—64

12.64

12.06

12.25

12.46

11.80

12.42

13.36

13.69

—

13.40

15.71

13.43

12.82

12.80

12.37

10.15

12.26

12.81

65—69

10.68

10.46

—

10.63

2.30

10.56

10.44

10.28

—

10.41

0.00

10.36

10.56

10.50

9.48

12.61

10.42

9.82

70—74

7.91

6.97

—

7.76

O.oo

7.73

8.69

8.72

—

8-70

—

8.70

8.11

8.09

7.20

8.21

8.26

11.01

75—79

5.61

6.23

—

5.76

—

5.76

7.22

6.02

—

7.11

—

7.11

6.28

6.28

5.05

—

6.84

—

80—84

3.53

4.33

—

3.69

—

3.69

5.46

2.06

—

5.08

—

5.08

4.23

4.23

3.11

—

4.86

—

85—89

3.03

3.79

—

3.14

—

3.14

4.24

—

—

4.24

—

4.24

3.58

3.58

1.82

—

2.36

—

90—94

1.27

0.00

—

1.06

—

1.06

1.68

—

—

1.68

—

1.68

1.39

1.39

1.56

—

2.09

—

95—99

—

—

—

—

—

—

0.00

—

O.oo

—

O.oo

0.00

O.oo

—

—

O.oo

—

* Samtliga gifta befattningshavare hava medtagits oberoende av deras ålder vid äktenskapets ingående.

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 248•

117

Bilaga K 8.

Utlämnade familjepensionsvärden fx (= f + f*21) för ordinarie militära beställningshavare

ävensom däri ingående barnpensionsvärden f^21, på grundval av material

per den 1 juli 1935. Pensionsrätt för änka endast örn bestäilningshavaren

ingått äktenskap före i tabellen angiven gränsålder; hänsyn tagen till änkas förlust

av pensionsrätt vid omgifte. Barnpensioner intill 21 års ålder.

Lag

re lönegrader

Högre lönegrader

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

Ålder

X

f*

fx

f

X

f

K

Gränsålder

fb21

Gränsålder

fb21

X

Gränsålder

fb21

X

Gränsålder

fb21

X

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

20........

O.o

0.0

O.o

0.0

0.0

O.o

0.0

0.0

O.o

0.0

0.0

O.o

21........

O.o

0.0

O.o

0.0

0.0

O.o

0.0

0.0

O.o

0.0

0.0

O.o

22........

0.5

0.5

O.o

0.5

0.5

O.o

0.3

0.3

O.o

0.3

0.3

O.o

23........

1.8

1.8

0.2

1.9

1.9

0.2

1.0

1.0

O.o

1.1

1.1

0.0

24........

4.2

4.2

0.6

4.5

4.5

0.6

1.8

1.8

O.o

1.9

1.9

O.o

25........

7.2

7.2

1.3

7.8

7.8

1.4

2.7

2.7

0.2

2.9

2.9

0.2

26........

10.1

10.1

1.9

10.9

10.9

2.0

3.9

3.9

0.5

4.2

4.2

0.5

27........

12.6

12.6

2.6

13.5

13.5

2.7

5.8

5.8

0.9

6.2

6.2

0.9

28........

14.5

14.5

3.3

15.5

15.5

3.4

8.1

8.1

1.6

8.7

8.7

1.7

29........

16.2

16.2

3.9

17.4

17.4

4.1

10.5

10.5

2.3

11.2

11.2

2.4

30........

18.0

18.0

4.6

19.3

19.3

4.8

13.0

13.0

3.0

13.9

13.9

3.1

31........

19.3

19.3

5.2

20.6

20.6

5.4

14.9

14.9

3.6

16.0

16.0

3.8

32........

20.0

20.o

5.5

21.3

21.3

5.7

16.5

16.5

4.1

17.7

17.7

4.3

33........

20.6

20.6

5.8

22.0

22.0

6.0

17.8

17.8

4.6

19.0

19.0

4.8

34........

21.1

21.1

6.0

22.5

22.5

6.2

18.9

18.9

5.1

20.2

20.2

5.3

35........

21.5

21.5

6.1

22.9

22.9

6.3

19.9

19.9

5.7

21.2

21.2

5.9

36........

21.8

21.8

6.2

23.2

23.2

6.4

20.7

20.7

6.2

22.0

22.0

6.4

37........

22.0

22.0

6.2

23.4

23.4

6.4

21.2

21.2

6.5

22.5

22.5

6.7

38........

22.1

22.1

6.1

23.5

23.5

6.3

21.4

21.4

6.6

22.8

22.8

6.9

39........

22.2

22.2

6.1

23.6

23.6

6.3

21.5

21.5

6.7

22.8

22.8

6.9

40........

22.2

22.2

6.0

23.6

23.6

6.2

21.7

21.7

6.8

23.0

23.0

7.0

41........

22.1

22.1

5.9

23.5

23.5

6.1

21.6

21.6

6.7

22.9

22.9

6.9

42........

21.9

21.9

5.7

23.3

23.3

5.9

21.5

21.5

6.6

22.8

22.8

6.8

43........

21.6

21.6

5.5

22.9

22.9

5.7

21.3

21.3

6.4

22.6

22.6

6.6

44........

21.1

21.1

5.2

22.4

22.4

5.4

21.1

21.1

6.2

22.4

22.4

6.4

45........

20.7

20.7

5.0

21.9

21.9

5.1

20.7

20.7

5.9

22.0

22.0

6.!

46........

20.4

20.4

4.8

21.6

21.6

4.9

20.3

20.3

5.5

21.5

21.5

5.6

47........

19.9

19.9

4.5

21.1

21.1

4.6

19.7

19.7

5.0

20.8

20.8

5.1

48........

19.4

19.4

4.1

20.5

20.5

4.2

19.2

19.2

4.6

20.3

20.3

4.7

49........

18.9

18.9

3.8

20.0

20.0

3.9

18.7

18.7

4.2

19.8

19.8

4.3

50........

18.4

18.4

3.5

19.4

19.4

3.6

18.2

18.2

3.8

19.2

19.2

3.9

51........

18.0

18.0

3.3

19.0

19.0

3.4

17.7

17.7

3.4

18.7

18.7

3.5

52........

17.6

17.6

3.1

18.6

18.6

3.2

17.3

17.3

3.1

18.3

18.3

3.2

53........

17.2

17.2

2.9

18.2

18.2

3.0

16.9

16.9

2.9

17.8

17.8

2.9

54........

16.7

16.7

2.6

17.6

17.6

2.7

16.4

16.4

2.0

17.4

17.4

! 2.7

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

Bilaga K 8 (forts.).

Lägre lönegrader | Högre lönegrader

Räntefot 4 *

Räntefot 3.5 %

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

X

f

X

X

f*

Gränsålder

b 21

Gränsålder

fb21

Gränsålder

fb21

Gränsålder

fb‘21

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

60 år

65 år

55........

16.1

16.1

2.3

17.0

17.0

2.4

15.9

15.9

2.3

16.8

16.8

2.4

56........

15.6

15.6

2.1

16.4

16.4

2.1

15.4

15.4

2.0

16.3

16.3

2.1

57........

15.0

15.0

1.8

15.8

15.8

1.8

14.9

14.9

1.8

15.7

15.7

1.8

58........

14.5

14.5

1.6

15.2

15.2

1.6

14.5

14.5

1.6

15.3

15.3

1.6

59........

14.0

14.0

1.4

14.7

14.7

1.4

14.1

14.1

1.4

14.9

14.9

1.5

60........

13.5

13.5

1.2

14.1

14.1

1.2

13.8

13.8

1.3

14.5

14.5

1.3

61........

12.9

12.9

1.0

13.6

13.6

1.1

13.4

13.4

1.2

14.0

14.0

1.2

62........

12.4

12.5

0.9

13.0

13.1

0.9

12.9

13.0

1.1

13.5

13.6

1.1

63........

11.9

12.0

0.8

12.5

12.6

0.8

12.4

12.5

0.9

13.1

13.2

1.0

64........

11.4

11.6

0.7

11.9

12.1

0.7

12.0

12.1

0.8

12.6

12.7

0.8

65........

11.0

11.2

0.6

11.5

11.7

0.6

11.6

11.7

0.7

12.2

12.3

0.7

66........

10.6

10.8

0.6

11.1

11.3

0.6

11.0

11.2

0.6

11.5

11.7

0.6

67........

10.1

10.3

0.5

10.6

10.8

0.5

10.5

10.7

0.5

11.0

11.2

0.5

68........

9.5

9.7

0.4

10.1

10.3

0.5

10.1

10.3

0.5

10.6

10.8

0.5

69........

9.1

9.3

0.4

9.5

9.7

0.4

9.6

9.8

0.4

lO.o

10.2

0.4

70........

8.5

8.8

0.3

8.9

9.2

0.3

9.1

9.3

0.3

9.6

9.8

0.4

71........

8.1

8.4

0.3

8.4

8.7

0.3

8.6

8.9

0.3

9.0

9.3

0.3

72........

7.6

7.8

0.2

7.8

8.1

0.2

8.1

8.4

0.2

8.4

8.7

0.2

73........

7.1

7.4

0.2

7.4

7.6

0.2

7.7

7.9

0.2

8.0

8.2

0.2

74........

6.7

6.9

0.2

7.0

7.2

0.2

7.2

7.4

0.1

7.5

7.7

0.1

75........

6.2

6.4

0.1

6.4

6.6

0.1

6.8

7.0

0.1

7.1

7.3

O.i

76........

5.8

6.0

0.1

6.0

6.2

0.1

6.4

6.6

0.1

6.7

6.9

0.1

77........

5.4

5.6

0.1

5.6

5.8

0.1

6.0

6.2

0.1

6.2

6.4

O.l

78........

5.0

5.2

0.1

5.2

5.4

0.1

5.6

5.8

0.1

5.8

6.0

O.l

79........

4.6

4.8

0.1

4.8

5.0

0.1

5.1

5.3

O.o

5.3

5.5

0.0

80........

4.3

4.4

0.1

4.5

4.6

0.1

4.8

4.9

O.o

5.0

5.1

O.o

81........

3.9

4.0

O.o

4.0

4.1

O.o

4.5

4.6

O.o

4.7

4.8

0.0

82........

3.6

3.7

0.0

3.7

3.8

0.0

4.1

4.2

O.o

4.3

4.4

O.o

83........

3.2

3.3

O.o

3.3

3.4

O.o

3.8

3.9

O.o

3.9

4.0

O.o

84........

2.9

3.0

0.0

3.0

3.1

O.o

3.4

3.5

O.o

3.5

3.6

O.o

85........

2.6

2.7

0.0

2.7

2.8

O.o

3.1

3.2

O.o

3.2

3.3

O.o

86........

2.4

2.5

0.0

2.5

2.6

O.o

2.8

2.9

O.o

2.9

3.0

0.0

87........

2.1

2.2

0.0

2.2

2.3

O.o

2.5

2.6

0.0

2.6

2.7

O.o

88........

1.9

2.0

O.o

1.9

2.0

O.o

2.3

2.4

O.o

2.4

2.5

0.0

89........

1.6

1.7

O.o

1.6

1.7

O.o

2.0

2.1

O.o

2.1

2.2

O.o

90........

1.4

1.5

O.o

1.5

1.5

O.o

1.7

1.8

O.o

1.8

1.9

O.o

91........

1.3

1.3

O.o

1.3

1.4

O.o

1.5

1.6

O.o

1.5

1.6

O.o

92........

1.2

1.2

O.o

1.2

1.2

O.o

1.4

1.4

O.o

1.4

1.4

0.0

93........

1.0

1.0

0.0

1.0

1.0

O.o

1.3

1.3

O.o

1.3

1.3

O.o

94........

0.9

0.9

O.o

0.9

0.9

O.o

1.1

1.1

O.o

1.1

1.1

O.o

95........

0.7

0.7

O.o

0.7

0.7

O.o

0.9

0.9

O.o

1.0

1.0

O.o

96........

0.6

0.6

O.o

0.6

0.6

O.o

0.8

0.8

O.o

0.8

0.8

O.o

97........

0.5

0.5

0.0

0.6

0.6

O.o

0.7

0.7

O.o

0.7

0.7

O.o

98........

0.5

0.5

O.o

0.5

0.5

O.o

0.6

0.6

O.o

0.6

0.6

0.0

99........

0.4

0.4

0.0

0.4

0.4

O.o

0.5

0.5

O.o

0.5

0.5

O.o

100 ......

0.3

0.3

O.o

0.3

0.3

O.o

0.4

0.4

O.o

0.4

0.4

O.o

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 248-

119

Bilaga K 9.

Familjepensionsvärden F ( = Fä + Fb21) för ordinarie beställningshavare vid armén

ävensom däri ingående barnpensionsvärden Fb21, uträknade p& grundval av

fx- och fb31-värdena i bil. 8; gränsålder 60 år; dödlighetsintensiteter för såväl

X

högre som lägre lönegrader enligt formeln

u = 0.0019 + 0.000054 • cx; log c = 0.042.

Räntefot 4 %.

Ålder

X

Lägre

lönegrader

Högre

lönegrader

Ålder

X

Lägre

lönegrader

Högre

lönegrader

Fb21

X

pb21

X

Fx

pb21

X

Fx

pb21

X

20 ......

2.097

0.337

2.027

0.328

1

60...........

4.205

0.183

4.500

0.195

21

2.1 8 Ä

0.351

2.11 3

0.342

61...........

4.184

0.171

4.488

0.180

22

2.278

0.366 |

2.202

0.356

62...........

4.155

0.159

4.468

0.165

23 .

2.371

0.381

2.294

0.371

63...........

4.120

0.148

4.440

0.150

24 ..

2.466

0.397

2.388

0.387

64...........

4.077

0.137

4.404

0.137

25.........

2.556

0.411

2.484

0.403

65...........

4.025

0.127

4.357

0.124

26 ..........

2.643

0.425

2.582

0.420

66...........

3.962

0.117

4.301

0.111

27

2.725

0.437

2.679

0.436

67...........

3.887

0.105

4.239

0.099

28 .

2.804

0.447

2.775

0.451

68...........

3.808

0.096

4.167

0.087

29 ..

2.881

0.456

2.868

0.465

69...........

3.719

0.086

4.085

0.075

30

2.956

0.464

2.957

0.477

70...........

3.624

0.077

3.995

0.064

31

3.027

0.469

3.042

0.488

71...........

3.522

0.068

3.899

0.054

32 .

3.097

0.473

3.125

0.497

72...........

3.411

0.060

3.797

0.045

33

3.166

0.475

3.204

0.504

73...........

3.296

0.053

3.687

0.037

34 ..........

3.234

0.476

3.282

0.510

74...........

3.174

0.045

3.570

0.030

35 ..........

3.300

0.475

3.358

0.514

75...........

3.048

0.039

3.448

0.026

36 ..

3.366

0.474

3.430

0.514

76...........

2.918

0.035

3.316

0.020

37

3.429

0.471

3.501

0.513

77...........

2.782

0.030

3.178

0.014

38

3.492

0.467

3.570

0.509

78...........

2.642

0.024

3.033

0.005

39 ..

3.553

0.462

3.637

0.503

79...........

2.501

0.016

2.890

O.ooo

40 .

3.612

0.455

3.703

0.496

80...........

2.354

0.006

2.745

O.ooo

41

3.670

0.448

3.766

0.486

81...........

2.205

O.ooo

2.589

O.ooo

4-2

3.725

0.439

3.829

0.475

82...........

2.054

O.ooo

2.429

O.ooo

43

3.779

0.429

3.889

0.462

83...........

1.906

O.ooo

2.266

O.ooo

44 .

3.831

0.418

3.947

0.447

84...........

1.766

O.ooo

2.105

0.000

45 ..

3.882

0.407

4.003

0.431

85...........

1.630

1.949

46 .

3.930

0.394

4.058

0.415

86...........

1.493

1.795

47

3.976

0.381

4.111

0.398

87...........

1.358

1.647

48

4.019

0.367

4.161

0.381

88...........

1.228

1.496

49

4.060

0.353

4.212

0.365

89...........

1.110

1.348

50

4.098

0.339

4.258

0.348

90...........

1.018

1.224

51 .

4.131

0.324

4.302

0.332

91...........

0.928

1.126

52 ..........

4.162

0.309

4.343

0.316

92...........

0.822

1.030

53 ..........

4.186

0.292

4.380

0.300

93...........

0.717

0.913

54 ..........

4.204

0.275

4.412

0.283

94...........

0.616

0.790

55 ..........

4.218

0.258

4.440

0.267

95...........

0.526

0.692

56 ..........

4.227

0.242

4.464

0.252

96...........

0.461

0.611

57 ..........

4.231

0.226

4.483

0.237

97...........

0.411

0.526

58

j 4.229

0.211

4.496

0.222

98...........

0.347

0.435

59

4.220

0.196

4.503

0.209

99...........

0.253

0.333

100...........

; 0.145

0.204

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 248•

Bilaga K10.

Familjepensionsvärden (= F* + F"1) för ordinarie beställningshavare vid marinen

ävensom däri ingående barnpensionsvärden Fb21, uträknade på grundval av

*x" °ch »r-Värdena 1 bil- K 8; Sränsålder 65 år; dödlighetsintensiteter för såväl

högre som lägre lönegrader enligt formeln

.« = 0.0040 + 0.000030 • cx, log e = 0.046.

X

Räntefot 4 %,

Ålder

X

Lägre

lönegrader

Högre

lönegrader

F*

pb21

X

F*

pb21

X

20 ..........

2.485

0.430

2.343

0.407

21 ..........

2.596

0.450

2.447

0.425

22 ..........

2.710

0.470

2.556

0.444

23 ..........

2.826

0.490

2.667

0.464

24 ..........

2.938

0.510

2.779

0.484

25 ..........

3.044

0.529

2.892

0.505

26 ..........

3.140

0.545

3.007

0.526

27 ..........

3.228

0.559

3.119

0.547

28 ..........

3.309

0.570

3.226

0.565

29 ..........

3.385

0.579

3.326

0.581

30 ..........

3.455

0.584

3.420

0.595

31 ..........

3.520

0.587

3.506

0.606

32 ..........

3.582

0.587

3.586

0.614

33 ..........

3.641

0.585

3.662

0.620

34 ..........

3.698

0.581

3.733

0.623

35 ..........

3.753

0.575

3.799

0.622

36 ..........

3.807

0.568

3.862

0.618

37 ..........

3.859

0.560

3.922

0.611

38 ..........

3.910

0.550

3.980

0.602

39 ..........

3.958

0.539

4.037

0.590

40 ..........

4.006

0.527

4.092

0.576

41 ..........

4.052

0.514

4.146

0.561

42 ..........

4.097

0.500

4.197

0.543

43 ..........

4.140

0.485

4.247

0.524

44 ..........

4.183

0.470

4.296

0.503

45 ..........

4.226

0.454

4.344

0.482

46 ..........

4.266

0.437

4.390

0.460

47 ..........

4.305

0.419

4.437

0.439

48 ..........

4.343

0.402

4.482

0.418

49 ..........

4.379

0.385

4.529

0.398

50 ..........

4.413

0.368

4.572

0.378

51 ..........

4.446

0.351

4.614

0.359

52 ..........

4.474

0.333

4.655

0.341

53 ..........

4.497

0.314

4.690

0.322

54 ..........

4.516

0.295

4.723

0.303

55 ..........

4.531

0.276

4.754

0.286

56 ..........

4.543

0.259

4.781

0.269

57 ..........

4.550

0.241

4.804

0.253

58 ..........

4.552

0.225

4.822

0.238

59 ..........

4.550

0.210

4.834

0.223

Ålder

X

Lägre

lönegrader

Högre

lönegrader

Fx

pb21

X

F

X

pb£l

X

60...........

4.540

0.195

4.838

0.208

61...........

4.525

0.182

4.833

0.193

62...........

4.504

0.171

4.820

0.177

63...........

4.474

0.159

4.797

0.161

64...........

4.436

0.148

4.767

0.147

65...........

4.386

0.137

4.725

0.133

66...........

4.325

0.126

4.674

0.120

67...........

4.253

0.114

4.615

0.108

68...........

4.174

0.104

4.544

0.095

69...........

4.087

0.094

4.463

0.081

70...........

3.988

0.084

4.373

0.070

71...........

3.879

0.074

4.273

0.060

72...........

3.762

0.066

4.163

0.050

73...........

3.639

0.059

4.045

0.041

74...........

3.507

0.050

3.922

0.034

75...........

3.372

0.043

3.792

0.029

76...........

3.232

0.039

3.651

0.023

77...........

3.084

0.034

3.501

0.016

78...........

2.930

0.028

3.342

0.006

79...........

2.770

0.019

3.180

O.ooo

80...........

2.608

0.007

3.022

O.ooo

81...........

2.448

O.ooo

2.857

O.ooo

82...........

2.286

O.ooo

2.686

O.ooo

83...........

2.126

O.ooo

2.512

O.ooo

84...........

1.974

O.ooo

2.338

O.ooo

85...........

1.827

2.170

86...........

1.675

2.002

87...........

1.522

1.839

88...........

1.371

1.670

89...........

1.228

1.498

90...........

1.104

1.348

91...........

0.993

1.218

92...........

0.881

1.100

93...........

0.768

0.976

94...........

0.658

0.841

95...........

0.558

0.735

96...........

0.489

0.652

97...........

0.441

0.565

98...........

0.382

0.475

99...........

0.287

0.375

100...........

0.175

0.246

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ proposition nr 248-

121

Bilaga K11.

Jämförelse mellan familjepensionsvärden Fx för militära ordinarie beställningshavare

(se bil. K 9 och K 10) och för civila manliga ordinarie tjänstemän (tab. 2,

sid. 77 och 78, prop. 245 till 1936 års riksdag). Räntefot 4 %.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Ålder

Beställningshavare vid armén—civila

tjänstemän (gränsålder för äktenskaps

ingående 60 år)''

Beställningshavare vid marinen—civila

tjänstemän (gränsålder för äktenskaps

ingående 65 år)

X

Lägre lönegrader

Högre lönegrader

Lägre lönegrader

Högre lönegrader

Ar-

Civila

(2)

Ar-

Civila

(5)

Mari-

Civila

(8)

Mari-

Civila

(11)

mén

(3)

mén

(6)

nen

(9)

nen

(12)

20........

2.097

1.686

1.244

2.027

2.022

1.002

2.485

1.703

1.459

_2.343

2.059

1.138

25........

2.556

2.051

1.246

2.484

2.464

1.008

3.044

2.073

1.468

2.892

2.509

1.153

30........

2.956

2.401

1.231

2.957

2.954

1.001

3.455

2.428

1.423

3.420

3.009

1.137

35........

3.300

2.706

1.220

3.358

3.423

0.981

3.753

2.738

1.371

3.799

3.491

1.088

40........

3.612

2.978

1.213

3.703

3.849

0.962

4.006

3.018

1.327

4.092

3.933

1.040

45........

3.882

3.215

1.207

4.003

4.202

0.953

4.226

3.265

1.294

4.344

4.308

1.008

50........

4.098

3.403

1.204

4.258

4.457

0.955

4.413

3.466

1.273

4.572

4.591

0.996

55........

4.218

3.508

1,202

4.440

4.567

0.972

4.531

3.588

1.263

4.754

4.741

1.003

60........

4.205

3.475

1.210

4.500

4.500

1.000

4.540

3.578

1.269

4.838

4.734

1.022

65........

4.025

3.275

1.229

4.357

4.241

1.027

4.386

3.397

1.291

4.725

4.541

1.041

70........

3.624

2.916

1.243

3.995

3.777

1.058

3.988

3.031

1.316

4.373

4.093

1.068

75........

3.048

2.399

1.271

3.448

3.128

1.102

_3.372

2.509

1.344

3.792

3.442

1.102

80........

2.354

1.769

1.331

2.745

2.406

1.141

2.608

1.853

1.407

3.022

2.687

1.125

85........

1.630

1.127

1.446

1.949

1.636

1.191

1.827

1.204

1.517

2.170

1.878

1.155

90........

1.018

0.619

1.645

1.224

0.971

1.261

1.104

0.664

1.663

1.348

1.157

1.165

95........

0.526

0.326

1.613

0.962

0.500

1.384

0.558

0.348

1.603

0.735

0.610

1.205

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

Bilaga L.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års

familjepensionsutredning och delegerade för arméns familjepensionskassa

den 19 december 1936 träffad preliminär

överenskommelse angående statens övertagande

av kassans verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar angående arméns familj epensionskassa äro, där en

beräkning av de faktiska pensionskostnaderna avses, verkställda med tillämpning

av »militära självkostnadsgrunder) (räntefot 4 %) angivna i en av mig samtidigt

härmed avlämnad P. M.1 med grunder för beräkningar angående arméns

och marinens familj epensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska

innebörden av ett statens övertagande av verksamheten; för vissa ändamål

hava, såsom framgår av det följande, »civila självkostnadsgrunder» (räntefot

4 %) tillämpats. De här företagna beräkningarna få med hänsyn till arten

av de sålunda tillämpade grunderna ej användas för bedömande av ifrågavarande

kassas ställning under förutsättning att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet;

för ett dylikt ändamål måste nämligen tillämpas »betryggande grunder» (jfr

en i proposition nr 245 till 1936 års riksdag återgiven P. M.1 2 den 26 februari 1936,

sid. 65 och 66).

Kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av de för kassan nu gällande

bestämmelserna har undersökts på grundval av förhållandena den 30 juni 1935

utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader

hava ej medräknats. I bilaga L 1 meddelas en balansräkning upprättad efter

dylika förutsättningar och med tillämpning av militära grunder, betecknad nr 1.

Bland kassans förpliktelser hava såväl för nuvarande änke- och barnpensionärer''

som för nuvarande delägares efterlevande medräknats, utan tidsbegränsning, även

de s. k. fasta och tillfälliga förhöjningarna. Beräkningen av de i denna liksom

övriga här nämnda balansräkningar förekommande olika kapitalvärdena har i

huvudsak utförts av aktuarien i livförsäkringsaktiebolaget Thule fil. doktor R.

Palmqvist.

Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans

överskott enligt balansräkning nr 1 3,778,478 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna

efter en effektiv ränta av 4 % (jfr avdelning 6 i den förut berörda

P. M. den 26 februari 1936) har år 1935 företagits av f. d. byråchefen K. Dickman;

Dickmans värdering bifogas (bilaga L 2). Denna värdering har tillämpats i de

olika här meddelade balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade

överskottet. Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 1, vilken såsom

nämnts är uppgjord enligt militära grunder, utgör 4,471,276 kronor eller 14.78 %

av pensioners kapitalvärde 30^245,221 kronor. ----—-

1 Bilaga K till detta protokoll.

2 Bilaga B till proposition nr 245/1936.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

123

Såsom närmare framgår av den av mig samtidigt härmed avlämnade promemorian

angående militära grunder har familj epensionsutredningen ansett sig

böra välja ett för delägarna gynnsammare utgångsläge för bedömande av förutsättningarna

för pensionsförhöjningar än som skulle framgå vid en beräkning

enligt militära grunder. Utgångsläget har sålunda varit balansräkningar upprättade

enligt civila grunder; de fullständiga balansräkningarna återgivas ej här

utan endast vissa slutresultat korresponderande mot överskott m. m. i balansräkning

nr 1. Vid tillämpning av civila grunder stiger det korrigerade överskottet

i balansräkning nr 1 till 5,536,794 kronor eller till 19.00 % av pensioners kapitalvärde,

vilket kapitalvärde enligt civila grunder utgör 29,140,329 kronor.

Vid upprättandet av balansräkning nr 1 förutsattes, såsom framgår av det redan

nämnda, att avgifterna skulle utgå enligt nuvarande bestämmelser. Höjas årsavgifterna

för samtliga delägare i tjänst till belopp lika med familjepensionsavc

tragen enligt allmänna familj epensionsreglementet, samtidigt som avgiftsbefrielse

införes vid avgång från tjänsten — enligt nuvarande bestämmelser inträder

avgiftsbefrielsen först vid uppnådd pensionsålder, även om delägaren dessförinnan

sjuk- eller invalidpensionerats — stiger avgifternas kapitalvärde räknat

enligt militära grunder med 2,969,573 kronor, varigenom det korrigerade överskottet

enligt militära grunder ökas till 7,440,849 kronor eller till 24.60 % av pensioners

kapitalvärde. Räknat enligt civila grunder blir ökningen i avgifternas

kapitalvärde 3,011,882 kronor och det korrigerade överskottet stiger till 8,548,676

kronor eller till 29.34 % av pensioners kapitalvärde.

Beträffande vid tidpunkten för övertagandet förefintliga delägare i tjänst med

reglerad lön har i samtliga kassor, med vilka förhandlingar förts, förutsatts att

pensionerna till dessas efterlevande, bortsett från ett mindre antal undantagsfall,

skola utgå enligt allmänna familjepensionsreglementet. När det sedan gäller att

avgöra, vilka pensionsförhöjningar böra utgå till nuvarande änke- och barnpensionärer

samt till nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, har denna fråga

behandlats i ett sammanhang för tullstatens enskilda pensionsinrättning samt arméns

och marinens familj epensionskassor. Utgångspunkten har varit den att,

bortsett från pensions- och dyrtidstillägg, förhöjningen för dessa pensionärsgrupper

i princip bör utgå med ett för varje kassa särskilt bestämt enhetligt procenttal

å kassapensionen enligt nuvarande bestämmelser. För fixerande av förhöj ningsprocenten

har i varje kassa först undersökts, vilken procent det korrigerade

överskottet i en balansräkning upprättad enligt civila grunder och under förutsättning

av nuvarande avgifts- och pensionsbestämmelser (balansräkning nr 1)

utgör i förhållande till pensioners kapitalvärde.1 För arméns kassa är ifrågavarande

procent, såsom redan nämnts, 19.00.

Den princip med proportionell överskottsfördelning, som tillämpats vid de av

Kungl. Maj:t och Riksdagen redan godkända överenskommelserna skulle här närmast

medföra, att de nyssnämnda beräknade överskottsprocenterna tillämpades

som förhöjninsprocenter i resp. överenskommelser. De tidigare överenskommelserna

stipulerade emellertid som regel, att avgifterna i nuvarande tjänst ej skulle

höjas. De avgiftsförhöjningar, innebärande övergång till allmänna familjepensionsreglementets

skala, vilka följa av de nu ifrågavarande överenskommelserna,

belöpa ju enbart å nuvarande aktiva delägare och borde därför strängt taget ej

påverka förhöjningsprocenten för nuvarande änkor och barn och nuvarande

tjänstepensionärers efterlevande. Familj epensionsutredningen Ilar emellertid ansett

det nödvändigt att för erhållande av en mera effektiv pensionsförhöjning använda

viss del av värdet av avgiftsförhöjningarna för sistnämnda gruppers räkning,

och med hänsyn härtill har även tagits i betraktande det större överskott,

som uppkommer i balansräkning nr 1 enligt civila grunder, därest vid beräkningen

1 Beträffande vissa för marinens kassa särskilda omständigheter, som härvid böra iakttagas,

hänvisas till noten ä sid. 5 (följande sida, not 1).

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

av avgifters kapitalvärde de nuvarande avgifterna ersättas med de nya. Överskottet

beräknat med tillämpning av civila grunder enligt den ena eller andra

förutsättningen angives nedan för de tre kassorna uttryckt i procent av pensioners

kapitalvärde.

Tulistatens enskilda pensionsinrättning ..

Överskottsprocent, om

såsom tillgång upptages

kapitalvärdet av

nuvarande

avgifter

nya av- gifter

16.05

19.00

7.42 1

21.33

29.34

16.291

Marinens familjepensionskassa ..........

För tullstatens enskilda pensionsinrättning utgör det högre procenttalet 21.33,

och överenskommelsen med pensionsinrättningen bygger på procenttalet 20.

Förutom pensions- och dyrtidstillägg för nuvarande tjänste- och familjepensionärer

samt 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel för nuvarande aktiva måste

staten i detta fall vid övertagandet av pensionsinrättningen ge ett ytterligare

tillskott till pensioneringen med ett kapitalvärde av 2,490,564 kronor. Per delägare

utgör tillskottet

2,490,564

3,325

= 749 kronor, ett belopp, som överstiger tillskottet

per delägare i statens järnvägars, telegrafverkets och civilstatens kassor.

Vid val av förhöj ningsprocent för arméns och marinens kassor har beaktats,

att dessa på grund av sin relativt oförmånliga ekonomiska ställning under alla

förhållanden måste kräva ett större tillskott per delägare än tullstatens pensionsinrättning,

detta även vid den beslutade tillämpningen av civila grunder för de

militära kassorna, vilken leder till en ej oväsentlig underskattning av tillskottets

faktiska storlek. Man bör likaså taga hänsyn till att de militära kassorna nu erhålla

och framdeles vad beträffar nuvarande änkor och barn och nuvarande

tjänstepensionärers efterlevande fortfarande skulle erhålla pensionstillägg, vilka

däremot ej utgå för reglerade tjänster i tullstatens pensionsinrättning, ävensom

dyrtidstillägg enligt högre procenttal än för reglerade tjänster i tullstatens pensionsinrättning

samt även till att de militära befattningshavarna i genomsnitt

erlagt avgifter till lägre belopp och under kortare tid än tulltjänstemän i motsvarande

ställning; en viss roll torde möjligen också kunna tillmätas den omständigheten,

att det direkta statsbidraget till arméns kassa (23: 75 kronor per år

och delägare)2 samt till marinens kassa (32: 60 kronor per år och delägare)2 nu är

relativt större än för tullstatens pensionsinrättning (17: 69 kronor per år och

delägare).2 Det förefaller under de angivna förhållandena naturligt, att total
-

1 Dessa procentsatser beträffande marinens kassa hava erhållits på det sätt, att först en

balansräkning grundad på approximativ beräkning enligt civila grunder upprättats på grundval

av nuvarande bestämmelser även i fråga om barnpensioner. En överskottsfördelning i förhållande

till pensioners kapitalvärde har därefter gjorts, varvid såsom två särskilda grupper upptagits

1) delägare i tjänst med nyreglerad lön, vilka övergått å 1924 års gratialstat, 2) övriga delägare

samt nuvarande änkor och barn. Sedan barnpensionsprocenten höjts enligt allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser, återstår ett överskott, som inom den förstnämnda gruppen

utgör 4.35 % och inom den sistnämnda gruppen 7.42 % av pensioners kapitalvärde. Sistnämnda

procenttal har upptagits i ovanstående sammanställnings vänstra kolumn; det högre procenttalet

framkommer genom ett tillägg svarande mot avgiftsförhöjningens värde i förhållande till samtliga

pensioners kapitalvärde. — Inom var och en av tullstatens och arméns kassor, för vilka överenskommelserna

icke medföra någon höjning av barnpensionsprocenterna, har överskottsfördelningen

skett med tillämpning av samma procenttal för delägare i tjänst och övriga intressenter.

a Enligt uppgifter i prop. nr 201 till 1936 års riksdag, sid. 123, avseende för tullstatens enskilda

pensionsinrättning budgetåret 1932/1933 och för de militära kassorna budgetåret 1933/1934.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

125

pensionerna för nuvarande tjänste- och familj epensionärer, pensions- och dyrtidstillägg

samt procentförhöjningar inräknade, i varje fall ej bliva i genomsnitt

högre inom de militära kassorna än inom tullstatens enskilda pensionsinrättning.

Det har ansetts önskvärt, att tillskottet per delägare, räknat efter civila grunder,

blir ungefär lika stort i de bägge militära kassorna.

Även sedan de ovannämnda principerna fixerats, tillåter förevarande problem

olika lösningar i fråga om förhöj ningsprocentens storlek. Giver man däremot

en bestämd lösning för exempelvis arméns kassa, blir frågan på samma gång

löst även för marinens kassas räkning, om villkoren i övrigt äro givna.

På grund av en jämförelse mellan änkepensionsbeloppen för de tre kassorna

med tillämpning av olika förhöj ningsprocenter har det befunnits, att vid iakttagande

av ovannämnda principer en förhöjning för arméns kassas vidkommande

av 25 % är den högsta tänkbara. Med hänsyn till önskvärdheten av att pensionerna

i kassan förbättras så mycket som möjligt har familjepensionsutredningen

ansett ifrågavarande procenttal böra tillämpas, och detsamma ingår i den med

kassan avslutade preliminära överenskommelsen. Statens tillskott till kassan

får i så fall enligt civila grunder ett kapitalvärde av 7,634,649 kronor, d. v. s.

= 975 kronor per delägare.1

7,oo4:

Enligt de angivna principerna borde nu marinens kassa erhålla ungefär samma

tillskott per delägare som det nyss angivna 975 kronor, d. v. s. sammanlagt ungefär

3,013 X 975 = 2,938,000 kronor. Förutsätter man vidare, att årsavgifterna

ersättas med familj epensionsavdrag enligt allmänna familj epensionsreglementet,

varvid löpande retroaktivavgifter fortsättnignsvis utgå, dock ej längre än till

avgång ur tjänsten,2 finnas räknat enligt civila grunder medel disponibla för att

dels genomgående höja barnpensionerna till det procenttal av änkepensionen,

som stadgas i allmänna familj epensionsreglementet, dels därefter förhöja pensionerna

till nuvarande änkor och barn och nuvarande tjänstepensionärers efterlevande

med 14 %. En förhöjningsprocent av 14 har i övrigt i och för sig ansetts

lämplig med hänsyn till de enligt resp. överenskommelser framkommande

pensionsnivåerna i de båda övriga här behandlade kassorna.

Förhöj ningsprocenterna utgöra alltså enligt de träffade överenskommelserna:

för tullstatens enskilda pensionsinrättning 20 %, för arméns kassa 25 % och för

marinens kassa 14 %.

I bilaga L 3 meddelas för några viktigare lönegrader änkepensionsbelopp ökade

med pensions- och dyrtidstillägg samt procentförhöjningar för de tre kassorna,

varjämte till jämförelse även meddelas motsvarande siffror för civilstatens kassa

samt änkepensionsbelopp inklusive rörlig pensionsdel enligt allmänna familj epensionsreglementet;

därjämte angivas årsavgifter för de olika kassorna samt

familj epensionsavdrag enligt allmänna familj epensionsreglementet. Vad beträffar

tullstatens och civilstaten kassor bör framhållas, att även för dessa angivits belopp

för olika militära lönegrader, ehuru befattningshavare med exakt motsvarande

löneställning i många fall saknas i dessa kassor. Änkepensions- och årsavgiftsbeloppen

hava för dylika fall uträknats på basis av gällande militära tjänstepensionsunderlag

enligt samma regler, som eljest tillämpas i tullstatens och civilstatens

kassor vid beräkning av familjepensionsbelopp och familjepensionsavgifter

svarande mot visst tjänstepensionsunderlag. Tillfälliga förhöjningar resp. Boch

C-pensioner hava i förekommande fall medräknats för de fyra kassorna. Levnadskostnadsindex

har antagits vara 156 eller 157, vadan dyrtidstillägget beräknats

utgöra för arméns och marinens kassor 28 % av tilläggsunderlaget (oregle
1

Hänsyn lini- ej tagits till den överenskomna minimeringen av kassapensionen till 240 kronor.

* Hänsyn har ej tagits till vissa sedermera företagna mindre korrektioner i de preliminära

siffrorna, ej heller lill de lättnader i fråga om erläggandet av retroaktivavgifter oell årsavgifter

för vissa befattningshavare oell den minimering av kassapensionen, som sedermera överenskornmils.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 248.

rade grunder, pensionstillägg av statsmedel även utgående) och för tullstatens och

civilstatens kassor 15 % av tilläggsunderlaget; den rörliga pensionsdelen enligt

allmänna familj epensionsreglementet har beräknats till 10 % av den fasta pensionsdelen.

Pensions- och dyrtidstillägg hava i enlighet med överenskommelserna beräknats

å kassapensionen inklusive B- och C-pension resp. tillfällig förhöjning

ökad med pensionstillägg men utan hänsyn till den nya procentförhöjningen.

Detta innebär en för pensionärerna gynnsammare dyrtidstilläggsberäkning än

vid nu gällande ordning, enligt vilken B- och C-pensioner resp. tillfälliga förhöjningar

för arméns och marinens kassor ej få ingå i det s. k. tilläggsunderlaget.

För de lägsta pensionerna (i allmänhet äldre oreglerade pensioner) Ilar vidtagits

en extra förhöjning utöver den procentuella, avseende att åstadkomma, att de

sammanlagda pensionsförmånerna icke i något fall komma att understiga ett

visst av levnadskostnadsindex beroende minimibelopp, som vid ett indextal av

156 eller 157 utgör ungefär 538 kronor för ensam änka samt vad beträffar barnpensioner

och barntillägg häremot svarande belopp enligt 5 § 2 mom. allmänna

familj epensionsreglementet.

Tekniskt genomföres inom de olika kassorna minimeringen så, att den extra

förhöjningen i förekommande fall inlägges i kassapensionen, varefter pensionsoch

dyrtidstillägg jämte procentuell förhöjning på vanligt sätt beräknas på denna

höjda kassapension.

För arméns kassas vidkommande uppbringas den totala änkepensionen vid

nuvarande indexläge till minst ungefär 538 kronor därigenom, att pensioner,

vilka med inräknande av den tillfälliga förhöjningen men ej pensions- och dyrtidstillägg

understiga för ensam änka räknat 240 kronor erhålla en pensionsfyllnad,

så att de stiga till nämnda gränsbelopp jämte mot gränsbeloppet svarande

pensions- och dyrtidstillägg samt 25 %-förhöjning. Kostnaden för ifrågavarande

pensionsfyllnad, vars kapitalvärde inklusive kostnaden för 25 %-förhöjning

men exklusive kostnaden för höjda pensions- och dyrtidstillägg ungefärligen

uppskattats till sammanlagt 191,001 kronor för nuvarande änkepensionärer

och för överåriga döttrar på allmänna militäränkepensionsstaten samt till

4,302 kronor för blivande änkepensionärer, har tillagts vid beräkningen av resp.

passivposter i nedannämnda balansräkning nr 2.

I balansräkning nr 2 i bilaga L 1 hava pensionsbeloppen upptagits i enlighet med

överenskommelsen den 19 december 1936 utan hänsyn till befordringar och under

förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 juli 1935. Det har förutsatts, att

alla delägare i tjänst komma att övergå å allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser med de mindre modifikationer härutinnan, som angivas i överenskommelsen.

Det har alltså bortsetts från att avgifterna och pensionerna för sådana

delägare i tjänst, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande reglementes bestämmelser,

egentligen borde upptagas till lägre belopp. Enär det icke är möjligt

att på förhand uppskatta, i vilken utsträckning och av vilka delägare dylik anmälan

kommer att göras, kan för närvarande ingen bestämd uppgift lämnas angående

de avvikelser från balansräkning nr 2, vilka härav föranledas; det synes emellertid

ej sannolikt, att avvikelsernas saldo kommer att uppgå till något mera avsevärt

belopp.

Det framgår av balansräkning nr 2, att staten, oaktat de uppoffringar delägarna

själva göra genom avgiftsförhöjningen, måste lämna ett tillskott, vars kapitalvärde

är 10,064,061 kronor, för att möjliggöra en höjning till den nya pensionsnivån,

detta utan att kostnaden för 120-kronorstillägget till avgiftspensionen, pensionsoch

dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar medräknats.

För 120-kronorstillägget till delägare i tjänst med reglerad lön, vilket i likhet

med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkningen, tillkommer en

ytterligare kostnad med ett kapitalvärde per den 30 juni 1935 av 1,954,295 kronor.

Vad beträffar inverkan av befordringar är att märka, att det förutsatts, att del
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

127

ägare i tjänst redan från tidpunkten för övertagandet i stort sett övergått å allmänna

familj epensionsreglementets bestämmelser, såväl beträffande avgiftsplikt

som pensionsrätt. I anledning härav inverka befordringar i huvudsak på samma

sätt som för befattningshavare, å vilka allmänna familj epensionsreglementet ägt

tillämpning under hela tjänstetiden, vilket innebär, att för ifrågavarande befattningshavare

tagna för sig avgiftsförhöj ningen vid befordran ej kan väntas helt

täcka den med befordran följande pensionsförhöj ningen. För täckande av det sålunda

uppkomna underskottet erfordras ett ytterligare statsbidrag.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna skulle alltså statens kostnader

för övertagandet, bortsett från befordringar och från ändringar i dyrtidstillägg

eller utbytande av pensions- och dyrtidstillägg mot rörliga pensionsdelar enligt

överenskommelsen, utgöras av

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 juni 1935 utgör 10,064,061 kronor,

för täckande av bristen i balansräkning nr 2;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst, räknat

per den 30 juni 1935 1,954,295 kronor; dessa tillägg avse att ersätta de nuvarande

direkta statsbidragen1.

Eftersom beräkningarna avse tidpunkten den 30 juni 1935, hava konsekvenserna

av 1936 års försvarsreform beträffande kadrernas storlek ej här kunnat beaktas.

Därest kapitalvärdena 10,064,061 kronor och 1,954,295 kronor tänkas amorterade

på ett antal år under tillänipning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp

följande för de nedan angivna alternativa amorteringstiderna.

Annuitet motsvarande

Annuiteten utgår under

bristen i balans-

120-kronors-

räkning nr 2

tillägget (kapital-

(kapitalvärde

värde 1,954,295

10,064,061 kronor)

kronor)

kr.

kr.

20 år..........................

726,000

141,000

25 » ..........................

632,000

123,000

30 > ..........................

571,000

111,000

35 » ..........................

529,000

103,000

40 » ..........................

499,000

97,000

Statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan utgjorde under budgetåret

1935/1936, utan inräknande av pensions- och dyrtidstillägg, 179,805 kronor, varav

121,110 kronor till beredande av pensioner och 58,695 kronor förvaltningsbidrag.

Vad beträffar dyrtidstilläggen komma dessa på grund av den genom överenskommelsen

åstadkomna höjningen av underlaget för dyrtidstilläggsberäkningen

att till en början obetydligt ökas i förhållande till de belopp, som skulle utgå vid

oförändrade grunder. A andra sidan komma de rörliga pensionsdelarna för framdeles

inträffande pensionsfall, å vilka allmänna familjepensionsreglementet äger

1 Det synes vara av ett visst intresse att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat

tor all framtid har samma värde som 120 kronorstilläggen för nuvarande delägare i

tjänst (gränsålder för barnpensioner 21 år) och framtida ordinarie manliga befattningshavare (gränsålder

för barnpensioner 19 år). Beloppet kan beräknas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet

av nyssnämnda tillägg. Utgår man från alt antalet aktiva befattningshavare för framtiden

icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat, att detta tänkta årsbidrag, som alltså kan

sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, bör uppgå till 127,000 kronor vid en antagen inträdesålder

för framtida befattningshavare av 24 år för högre lönegrader och 32 år för lägre lönegrader.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

tillämpning, att, räknat efter nuvarande indexläge, högst avsevärt (i genomsnitt

med över 40 %) understiga de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggen för

motsvarande fall enligt nu gällande grunder.

I ett till överenskommelsen fogat särskilt yttrande hemställa arméns familj epensionskassas

delegerade, att de sammanlagda pensionsförmånerna till nuvarande

änkor och barn och nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, därest de understiga

75 % av motsvarande förmåner enligt allmänna familjepensionsreglementet,

skola höjas till detta belopp.

Enligt av doktor Palmqvist utförda beräkningar med tillämpning av civila

grunder skulle ett bifall till denna framställning för pensioner, å vilka 1905 års reglemente

för kassan äger tillämpning, medföra en ytterligare ökning av statens

sammanlagda kostnader (pensions- och dyrtidstillägg inräknade) med ett kapitalvärde

utgörande, om rörlig pensionsdel å ena sidan och dyrtidstillägg å andra sidan

beräknas enligt en levnadskostnadsindex av 156 eller 157

för nuvarande änkor och barn.............\............. 3,062,000 kronor

för nuvarande tjänstepensionärers efterlevande............. 2,154,000 » .

5,216,000 kronor.

Vid en beräkning efter militära grunder förblir den förstnämnda posten 3,062,000

kronor oförändrad, medan den sistnämnda posten höjes med cirka 20 %.

Stockholm i januari 1937.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

129

Bilaga L 1.

Arméns lanni jepensionskassa. Balansräkningar per den 30 Juni 1935 efter “militära

självkostnadsgrunder" (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

Balansräkning nr 1

Balansräkning nr 2

Kassans nuvarande av- gifts- och pensionsbe- stämmelser; i pensio- nerna hava inräknats

såväl fast förhöjning

(för nya kassan 20 %,

för gamla kassan 150 %

Avgifter och pensioner

enligt överenskommel- sen den 19 december

1936 (utan inräknande

av pensions- och dyr- tidstillägg eller vad an-

går delägare i tjänst

av grundbeloppet) som

120-kronorstillägg och

tillfällig förhöjning

rörlig pensionsdel; hän-

(= 5 % av grundbeloppet

syn ej tagen till pen-

= ^ av den fasta pen- sionen i nya kassan).

sionsrätt för frånskild j

hustru).

kr.

kr.

Tillgångar.

I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna

II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter

31,525,774

31,525,774

högre lönegrader..................

1,857,538

1 3,668,017

lägre lönegrader...................

640,387

11,799,481

III. Brist (okorrigerad siffra).............

—

10,756,859

Summa

34,023,699

47,750,131

Skulder.

I. Kapitalvärdet av utgående pensioner

till änkor och barn

änkor ävensom överåriga döttrar på

i

allmänna militäränkepensionssta- ten............................

10,767,499

> 13,650,375

minderåriga barn................

754,412

3 943,015

invalidpensioner.................

125,862

3 157,328

; II. Kapitalvärdet av förefintliga delägares

rätt till familjepension för efterlevan- de

a) delägare i tjänst

högre lönegrader...............

6,946,125

* 14,030,586

lägre lönegrader................

2,747,214

* 7,834,389

b) pensionerade delägare

5,914,608

högre lönegrader...............

»7,393,260

»3,741,178

2,989,501

3,778,478

III. Överskott (okorrigerat)..............

Summa

34,023,699

47,750,131

Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 %

effektiv ränta, ökas kapitalbehållningens

värde med............................

692,798

692,798

Det med hänsyn härtill korrigerade överskot-

tet utgör..............................

4,471,276

brist 10,064,061

1 Avgifter enligt allmänna familjepensionsreglementet, löpande intill avgång från tjänsten.

2 125 % av värdet i balansräkning nr 1 jämte 191,001 kronor på grund av den särskilda förhöjningen

av vissa lägre pensioner.

3 125 % av värdet i balansräkning nr 1.

1 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda

kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i

balansräkningen, utgör för högre lönegrader 1,043,869 kronor och för lägre lönegrader 910,426

kronor eller tillhopa 1,954,295 kronor.

5 125 % av värdet i balansräkning nr 1 jämte 4,302 kronor på grund av den särskilda förhöjningen

av vissa lägre pensioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga L 2.

Arméns familjepensionskassa. Kapitaltillgångar 3% 1935.

Bokfört

värde

kr.

Värde enligt en effektiv

ränta

Marknads-

värde

Kapitaltillgångar

(gemensamma för kassan och 6 dona- tionsfonder)

A. Obligationer

Svenska staten....................

Sveriges allm. hypoteksbank........

Utfärdade eller garanterade av svensk

kommun.......................

av 3.5 %

kr.

av 4 %

kr.

#1/>i 1934

kr.

873,600

921,340

355,000

903,023

955,590

369,718

888,841

947,170

366,182

942,474

986,000

378,050

Summa A

2,149,940

2,228,331

2,202,193

2,306,524

B. Svenska inteckningslån

i Stockholm......................

27,771,452

29,117,627

28,426,453

på landsbygden ..................

226,900

235,513

230,838

Summa B

27,998,352

29,353,140

28,657,291

C. Kassa och banker ................

1,692,321

1,692,321

1,692,321

D. Övriga tillgångar (ej försäkringstek- niskt beräknade poster)

Upplupna räntor..................

425,570

425,570

425,570

Arméns pensionskassa ............

59,791

59,791

59,791

Utestående uppbörd ..............

1 39,329

1 39,329

139,329

Inventarier ......................

1

1

1

Summa D

524,691

524,691

524.691

Summa kapitaltillgångar

32,365,304

33,798,483

33,076,496

Skulder (gemensamma, ej försäkrings-

2,530

2,530

tekniskt beräknade poster) ..........

2,530

Saldo (gemensamma tillgångar över ge-

mensamma skulder)................

32,362,774

33,795,953

33,073,966

Härav belöper på änkekassan ........

31,525,774

*32,921,887

*32,218,572

Specifikation angående inteckningslånens läge i förhållande till taxeringsvärdet.

Inteckningslån

i Stockholm........ kr.

%

på landsbygden .... kr.

%

Summa kr.

%

Lånebelopp

Inom 50 % av

tax.-värdet

Över 50 %

inom 60 %

Över 60 %

inom 66 2/s %

Över 66 * */s %

inom 75 %

27,771,452

100.0

226,900

100.0

22,147,500

79.8

209,095

92.2

4,178,600

15.0

17,805

7.8

1,400,867

5.0

44,485

0.2

27,998,352

100.0

22,356,595

79.8

4,196,405

15.0

1,400,867

5.0

44,485

0.2

1 Häri ingå debiterade, ännu ej inbetalda befordrings- och retroaktivavgifter, 36,522 kronor,

si f.ok 774

* Beräknat till ° - = 0.9741370 av ovanstående saldo.

32,362,774

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga L 3.

Änkepensioner inklusive pensions- och dyrtidstillägg samt procentförhöjningar resp. rörlig pensionsdei (levnadskostnads
index

156 eller 157) ävensom årsavgifter.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

Lönegrad

Tjäll-

ste-

pen-

sions-

under-

lag

T o t

al änke

pension

Famil-

jepen-

sions-

avdrag

enligt

all-

männa

familje-

pen-

sions-

regle-

mentet

Årsavgift

All-

männa

familje-

pen-

sions-

regle-

mentet8

Änkor

efter delägare avlidna eller pensionerade före över- tagandet (reglerad lön eller tjänstepension)

Civil-

statens

kassa

Tullstatens

enskilda pen- sionsinrätt- ning (genom- snitt enligt

de före ''/10

1934 gällande

bestämmel- serna, 3.7 %

av tjänste- pensions- underlaget)

Arméns

familje-

pen-

sions-

kassa

Mari-

nens

familje-

pen-

sions-

kassa

Civil-

statens

kassa

(med

20 %-för- höjning)

Tullstatens enskilda pensionsin- rättning (med 20 förhöjning)

Arméns

familje-

pen-

sions-

kassa

(med

25 Mör- kö j ning)

Mari- nens fa- milje- pen- sions- kassa

(med

14 för- höjning)

Pen-

sions-

fall

före

7i. 1934

Pensionsfall

efter,0/» 1934,

gammal av- gift, B-pen- sion = 12

gånger pen- sionstalet

Pensionsfall

efter80/» 1934,

gammal av- gift, B-pen- sion - 20

gånger pen- sionstalet

B 5..........

1,644

957

727

599

620

679

87

77.28

60.83

Flaggkornral1

1,776

1,010

767

630

666

728

—

835

96

82.32

65.71

—

62.10

1 O l1 ........

1,800

1,016

780

648

672

734

546

1,526

99

84.00

66.60

33.84

124.20

Uo 2*........

2,196

1,208

949

755

784

870

649

835

129

102.48

81.25

42.30

62.10

Uo 3»........

2,604

1,373

1,118

877

911

997

721

835

150

120.96

96.35

56.40

62.10

O 2 (B 15)....

3,036

1,551

1,301

993

1,033

1,130

883

1,526

171

141.12

112.33

70.50

124.20

0 3'' ........

4,644

2,204

1,906

1,427

1,488

1,631

1,622

1,526

261

215.04

171.83

159.80

124.20

0 4» ........

5,640

2,515

2,311

1,678

1,752

1.911

1,814

1,862

321

262.08

208-68

188.00

155.25

O 5 (B 27)....

6,036

2,640

2,455

1,773

1,853

2,022

1,982

1,862

348

278.88

223.33

211.50

155.25

C 14 (B 30) ..

6,996

2,937

2,860

2,003

2,108

2,329

2,061

1,862

411

324.24

258.85

277.30

155.25

I tjänstepensionshänseende närmast motsvarande civila lönegrader äro:

1 B 6 (tjänstepensionsunderlag 1,716 kr,) och B 7 (tjänstepensionsunderlag 1,824 kr.).

2 B10 ( > 2,160 > ) » B 11 ( » 2,304 » ).

* B12 ( > 2.436 > ) » B 13 ( > 2,640 > ).

* B 22 ( > 4,476 » ) > B 23 ( > 4,764 > ).

5 B 25 ( . 5,400 » ) » B 26 ( > 5,724 > ).

6 För marinens kassa må de sammanlagda pensionsförmånerna beräknade enligt de före övertagandet gällande bestämmelserna ej t-*

underskridas. £2

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga M.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års

familjepensionsutredning och delegerade för marinens familjepensionskassa

den 30 december 1936 träffad preliminär

överenskommelse angående statens övertagande

av kassans verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

Förevarande beräkningar angående marinens familjepensionskassa äro, där en

beräkning av de faktiska pensionskostnaderna avses, verkställda med tillämpning

av »militära självkostnadsgrunder» (räntefot 4 %) angivna i en av mig samtidigt

härmed avlämnad P. M.1 med grunder för beräkningar angående arméns och marinens

familj epensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska innebörden

av ett statens övertagande av verksamheten; för vissa ändamål hava, såsom

framgår av det följande, »civila självkostnadsgrunder» (räntefot 4 %) tillämpats.

De här företagna beräkningarna få med hänsyn till arten av de sålunda tillämpade

grunderna ej användas för bedömande av ifrågavarande kassas ställning under förutsättning

att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål

måste nämligen tillämpas »betryggande grunder» (jfr en i proposition nr 245 till

1936 års riksdag återgiven P. M.2 den 26 februari 1936, sid. 65 och 66).

Kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av de för kassan nu gällande

bestämmelserna, dock med iakttagande av vad nedan sägs beträffande barnpensioner,

har undersökts på grundval av förhållandena den 30 juni 1935 utan hänsyn till

framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader hava ej medräknats.

I bilagan M 1 meddelas en balansräkning upprättad efter dylika förutsättningar

och med tillämpning av militära grunder, betecknad nr 1. Pensionerna till minderåriga

barn — till vilka räknas såväl barntillägg i fall där pensionsberättigad änka

finnes, som pensioner till minderåriga barn i övriga fall — hava i balansräkning

nr 1 vad beträffar nuvarande barnpensionärer antagits utgå med den procent av

änkepensionen, som gäller enligt kassans nuvarande bestämmelser (15, 10, 10, —

--då pensionsberättigad änka finnes; 662/3, 332/3, 10, 10 --- — för moderlösa

barn); vad beträffar nuvarande delägares efterlevande har däremot tillämpats den

procent av änkepensionen (50, 20, 20,---; 100, 50, 20, 20, — — —) som är

bestämd i allmänna familjepensionsreglementet. I överensstämmelse med kassans

nuvarande bestämmelser antagas barnpensionerna upphöra vid 21 års ålder. Bland

kassans förpliktelser hava såväl för nuvarande änke- och barnpensionärer som för

nuvarande delägares efterlevande medräknats, utan tidsbegränsning, även de s. k.

fasta och tillfälliga förhöjningarna.

1 Bilaga K till detta protokoll.

a Bilaga B till proposition nr 245/1936.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S
-

133

Beräkningen av de i denna liksom övriga här nämnda balansräkningar förekommande

olika kapitalvärdena Ilar i huvudsak utförts av byråchefen J. Östlind.

Ett speciellt beräkningsantagande har måst givas beträffande ogifta döttrar.

Häröver anför Östlind följande:

»Till den del pensionsrätt grundlagts enligt vid 1891 års utgång gällande stadgande^

omfattar densamma även pensioner till ogifta döttrar efter fyllda 21 år,

då annan pensionsberättigad icke finnes. I de fall pensioner på grund härav utgå

till föräldralösa döttrar, ha kapitalvärdena uppskattats enligt samma antaganden

angående dödlighet och giftermålsfrekvens som utgående änkepensioner. Då modern,

men ej fadern, lever, har den dottern tillförsäkrade överlevelseräntan uppskattats

på grundval av 1928 års pensionsförsäkringskommittés dödlighetstabell

för kvinnor. Någon hänsyn till giftermålsfrekvensen här därvid icke tagits. Då

fadern fortfarande lever, har pensionsrätten för ogifta döttrar över 21 år uppskattats

med tillämpning av de värden å pensionsrätten för delägare i olika åldrar,

som härleddes år 1934 vid en beräkning inom kassan av dess ekonomiska

ställning pr den 1 juli 1934. Då ifrågavarande pensionsrätts kapitalvärde på grund

av berörda delägares ringa antal och höga ålder endast motsvarar omkring 7 % av

det totala värdet å ogifta döttrars pensionsrätt efter fyllda 21 år, torde det icke

vara erforderligt att här närmare redogöra för härledningen av nämnda värden.»

Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna utvisar balansräkning

nr 1 en brist av 822,000 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna efter

en effektiv ränta av 4 % (jfr avdelning 6 i den förut berörda P. M. den 26 februari

1936) har år 1935 företagits av f. d. byråchefen K. Dickman; Dickmans värdering

bifogas (bilaga M 2). Denna värdering har tillämpats i de olika här meddelade

balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade brist- (överskotts-)beloppet.

Det korrigerade bristbeloppet i balansräkning nr 1, vilken såsom nämnts

är uppgjord enligt militära grunder, utgör 424,000 kronor.

Såsom närmare framgår av den av mig samtidigt härmed avlämnade promemorian

angående militära grunder har familjepensionsutredningen ansett sig böra

välja ett för delägarna gynnsammare utgångsläge för bedömande av förutsättningarna

för pensionsförhöjningar än som skulle framgå vid en beräkning enligt militära

grunder. Utgångsläget har sålunda varit balansräkningar upprättade enligt

civila grunder; de fullständiga balansräkningarna återgivas ej här utan endast

vissa slutresultat korresponderande mot överskott m. m. i balansräkningarna n:ris

1 och 2. Vid tillämpning av civila grunder, dock med oförändrade grunder beträffande

överåriga döttrar, övergår det korrigerade bristbeloppet i balansräkning

nr 1 till ett överskott av 835,000 kronor eller 7.9 8 % av pensioners kapitalvärde

(exklusive ogifta överåriga döttrar), vilket kapitalvärde enligt civila grunder utgör

10,473,000 kronor. Tillämpas fortfarande civila grunder men höjas även de

nu utgående barnpensionerna till att motsvara procenttalen enligt allmänna famiijepensionsreglementet,

blir överskottet 613,000 kronor eller 6.03 % av pensioners

kapitalvärde 10,665,000 kronor.

Vid upprättandet av balansräkning nr 1 förutsattes, såsom framgår av det redan

nämnda, att avgifterna skulle utgå enligt nuvarande bestämmelser. Höjas årsavgifterna

för samtliga delägare i tjänst till belopp lika med familjepensionsavdragen

enligt allmänna familjepensionsreglementet samtidigt som avgiftsbefrielse införes

vid avgång från tjänsten, detta utan att de redan utgående retroaktivavgifterna

härvid ändras, stiger avgifternas kapitalvärde räknat enligt militära grunder till

1,152,000 kronor för högre lönegrader och 1,681,000 kronor för lägre lönegrader.

Enligt överenskommelsen skall (lock avgiftsplikten Idiva något mindre omfattande

jin som motsvarar den nyss angivna anordningen, varigenom sistnämnda kapitalvärden

komma att minskas med följande belopp:

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 24

borttagande av tilläggsavgifter................

minskning av vissa pensionsavdrag efter 55 års

ålder .....................................

bortfallande av vissa retroaktivavgifter

för flaggkorpraler .........................

» högbåtsman ...........................

tillhopa

Högre

lönegrader

kr.

Lägre

lönegrader

kr.

6,000

3,000

50,000

22,000

—

74.000

35.000

56,000

134,000

190,000 kronor

Avgifters kapitalvärde utgör härefter 1,096,000 kronor för högre lönegrader och

1.550.000 kronor för lägre lönegrader. I balansräkning nr 2 hava avgifternas kapitalvärden

upptagits till sistnämnda belopp, varjämte barnpensionerna även för

nuvarande barnpensionärer höjts till att motsvara procenttalen enligt allmänna

familjepensionsreglementet. Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 2

enligt militära grunder utgör 152,000 kronor eller 1.28 % av pensioners kapitalvärde

11,897,000 kronor. — Räknat preliminärt enligt civila grunder blir överskottet

i balansräkning nr 2 1,589,000 kronor eller 14.90 % av pensioners kapitalvärde

10.665.000 kronor. Om överskottsfördelningen enligt civila grunder ej göres i

samma proportion för alla passivposter utan på det sätt som angives i en not till den

särskilda promemorian angående arméns kassa, stiga procenttalen för nuvarande

änkors och barns, tjänstepensionärers m. fl. vidkommande från 6.03 % till 7.42 %

resp. från 14.90 % till 16.29 %.

Beträffande vid tidpunkten för övertagandet förefintliga delägare i tjänst

med reglerad lön har i samtliga kassor, med vilka förhandlingar förts, förutsatts,

att pensionerna till dessas efterlevande, bortsett från ett mindre antal undantagsfall,

skola utgå enligt allmänna familj epensionsreglementet. När det sedan gäller

att avgöra, vilka pensionsförhöjningar böra utgå till nuvarande änke- och barnpensionärer

samt till nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, har denna fråga

behandlats i ett sammanhang för tullstatens enskilda pensionsinrättning samt

arméns och marinens familj epensionskassor. En redogörelse för denna fråga

återfinnes i den särskilda promemorian angående arméns familj epensionskassa.

Förhöjningsprocenten för marinens kassa har fastställts till 14.

Vad beträffar de lägsta pensionsbeloppen skola dessa (jfr den särskilda promemorian

angående arméns kassa) erhålla en extra förhöjning utöver den procentuella

så att den totala änkepensionen vid nuvarande indexläge uppgår till

minst ungefär 538 kronor. Detta ernås enligt överenskommelsen därigenom, att

pensioner, vilka med inräknande av den tillfälliga förhöjningen men ej pensionstillägg

och dyrtidstillägg understiga vad som enligt allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser angående barnpension motsvarar en änkepension av 262

kronor, erhålla en pensionsfylland, så att de uppbringas till nämnda gränsbelopp

jämte mot gränsbeloppet svarande pensions- och dyrtidstillägg samt 14 %-förhöjning;

dylik pensionsfyllnad utgår dock ej, liksom ej heller den vanliga 14 %- förhöjningen, för överåriga barn. Kostnaden för här ifrågavarande pensionsfyllnad

utgör inklusive kostnaden för motsvarande 14 %-förhöjning men exklusive

kostnaden för höjda pensions- och dyrtidstillägg ungefärligen 15,000 kronor

och har tillagts vid beräkning av skuldposten för nuvarande änkepensioner i

nedannämnda balansräkning nr 3.

I balansräkning nr 3 i bilaga M 1 hava pensionsbeloppen upptagits i enlighet

med överenskommelsen den 30 december 1936 utan hänsyn till befordringar

och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 juli 1935. Det har

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 218-

förutsatts, att alla delägare i tjänst å 1924 års gratialstat komma att övergå å

allmänna familj epensionsreglementets bestämmelser med de mindre modifikationer

härutinnan, som angivas i överenskommelsen. Det har alltså bortsetts från

att avgifterna och pensionerna för sådana delägare i tjänst, vilka anmäla, att

de önska kvarstå å nuvarande reglementes bestämmelser, egentligen borde upptagas

till lägre belopp. Enär det icke är möjligt att på förhand uppskatta, i vilken

utsträckning och av vilka delägare dylik anmälan kommer att göras, kan för

närvarande ingen bestämd uppgift lämnas angående de avvikelser från balansräkning

nr 3, vilka härav föranledas; det synes emellertid ej sannolikt, att avvikelsernas

saldo kommer att uppgå till något mera avsevärt belopp.

Det framgår av balansräkning nr 3, att staten, oaktat de uppoffringar delägarna

själva göra genom avgiftsförhöjningen, måste lämna ett tillskott, vars kapitalvärde

är 5,180,000 kronor, för att möjliggöra en höjning till den nya pensionsnivån,

detta utan att kostnaden för 120-kronorstillägget till avgiftspensionen, pensionsoch

dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar medräknats.

För 120-kronorstillägget till delägare i tjänst med reglerad lön å 1924 års gratialstat,

vilket i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkningen,

tillkommer en ytterligare kostnad med ett kapitalvärde per den 30 juni

1935 av 1,072,000 kronor.

Vad beträffar inverkan av befordringar är att marka, att det förutsatts, att

delägare i tjänst redan från tidpunkten för övertagandet i stort sett övergått å

allmänna familj epensionsreglementets bestämmelser, såväl beträffande avgiftsplikt

som pensionsrätt. I anledning härav inverka befordringar i huvudsak på

samma sätt som för befattningshavare, å vilka allmänna familj epensionsreglementet

ägt tillämpning under hela tjänstetiden, vilket innebär, att för ifrågavarande

befattningshavare tagna för sig avgiftsförhöj ningen vid befordran ej kan väntas

helt täcka den med befordran följande pensionsförhöjningen. För täckande av

det sålunda uppkomna underskottet erfordras ett ytterligare statsbidrag.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna skulle alltså statens kostnader

för övertagandet, bortsett från befordringar och från ändringar i dyrtidstillägg

eller utbytande av pensions- och dyrtidstillägg mot rörliga pensionsdelar

enligt överenskommelsen, utgöras av

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 juni 1935 utgör 5,180,000 kronor,

för täckande av bristen i balansräkning nr 3;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst, räknat

per den 30 juni 1935 1,072,000 kronor; dessa tillägg avse att ersätta de nuvarande

direkta statsbidragen.1

Eftersom beräkningarna avse tidpunkten den 30 juni 1935, hava konsekvenserna

av 1936 års försvarsreform beträffande kadrernas storlek ej här kunnat beaktas.

Därest kapitalvärdena 5,180,000 kronor och 1,072,000 kronor tänkas amorterade

på ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp

följande för de i efterföljande tabell angivna alternativa amorteringstiderna.

Statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan utgjorde under budgetåret

1935/1936, utan inräknande av pensions- och dyrtidstillägg, 107,318 kronor,

varav 68,229 kronor till beredande av pensioner och 39,089 kronor förvaltningsbidrag.

Vad beträffar dyrtidstilläggen komma dessa på grund av den genom överenskommelsen

åstadkomna höjningen av underlaget för dyrtidstilläggsberäkningen

1 Det synes vara av ett visst intresse att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som

kapitaliserat för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande delägare, i

Haust (gränsåldrar 65 och 21 år) och framlida ordinarie manliga befattningshavare (gränsåldrar

60 och 19 år). Beloppet kan beräknas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av nyssnämnda

tillägg. Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare för framtiden icke ändras,

finner man efter en överslagskalkyl, fortfarande efter 4 °/Q räknat, att detta tänkta arsbidrag, som

alltså kan sägas vara ekvivalent ined 120-kronorstilläggen, bör uppgå till 68,000 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Annuitet motsvarande

Annuiteten utgår under

bristen i balans-

120-kronors-

räkning nr 3

tillägget (kapital-

(kapitalvärde

värde 1,072,000

5,180,000 kronor)

kronor)

kr.

kr.

20 år ...................

374,000

77,000

25 > ..................

325,000

67,000

30 > .................

294,000

61,000

35 > ..................

272,000

56,000

40 » ..................

257,000

53,000

att till en början något ökas i förhållande till de belopp, som skulle utgå vid oförändrade

grunder. Å andra sidan komma de rörliga pensionsdelarna för framdeles

inträffande pensionsfall, å vilka allmänna familj epensionsreglementet äger tillämpning,

att, räknat efter nuvarande indexläge, högst avsevärt (i genomsnitt med

bortåt 50 %) understiga de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggen för motsvarande

fall enligt nu gällande grunder. I

I ett till överenskommelsen fogat särskilt yttrande hemställa marinens familj epensionskassas

delegerade, att de sammanlagda pensionsförnånerna till nuvarande

änkor och barn och nuvarande tjänstepensionärers efterlevande, därest de understiga

75 % av motsvarande förmåner enligt allmänna familj epensionsreglementet,

skola höjas till detta belopp.

Byråchefen Östlind har med tillämpning av militära grunder utfört beräkningar

angående kostnaderna för ett bifall till denna framställning. Härvid förutsättes,

att ifrågavarande pensionsförhöjning endast tillkommer efterlevande, vilka äro

tillförsäkrade mot 1924 års gratialstat svarande gratial, under villkor tillika, att

den avlidne delägaren innehaft beställning eller befattning, för vilken lönen numera

reglerats. Statens sammanlagda kostnader (pensions- och dyrtidstillägg

inräknade) skulle vid ett genomförande av delegerades förslag ytterligare ökas

med belopp, vilkas kapitalvärde, örn rörlig pensionsdel å ena sidan och dyrtidstillägg

å andra sidan beräknas enligt en levnadskostnadsindex av 156 eller 157,

utgör

för nuvarande änkor och barn.......................... 575,000 kronor

för nuvarande tjänstepensionärers efterlevande............ 473,000 »

Stockholm i januari 1937.

1,048,000 kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

137

Bilaga M 1.

Marinens familjepensionskassa. Balansräkningar per den 30 juni 1935 efter “militära

självkostnadsgrunder“ (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordningar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

I.

II.

III.

IV.

Tillgångar.

Kapitalbehållning enligt räkenskaperna

Kapitalvärdet av återstående avgifter

högre lönegrader................

lägre lönegrader.................

Brist (okorrigerad siffra)...........

Balansräkning

nr 1

Kassans nuvarande

avgifts- och pensionsbes

tämmelser,

dock barnpension sprocenter

enligt allmänna

famil jepensionsreglementet

vad angår nuvarande

delägare, gränsålder

däremot genomgående

21 år.

I pensionerna hava

inräknats såväl

fasta förhöjningar

som tillfällig förhöjning,

den senare

uppgående till 10

av den fasta pensionen
kr.

9.550.000

784.000

1.094.000

822.000

Balansräkning

nr 2

Avgifter enligt överenskommelsen

den

30 december 1936.

Pensioner enligt

kassans nuvarande

bestämmelser, dock

barnpensionsprocenter

enligt allmänna

farn ilj epensionsr eglementet

såväl beträffande

utgående

som blivande pensioner,

gränsålder

däremot 21 år. I

pensionerna hava

inräknats såväl fasta

förhöjningar som

tillfällig förhöjning,

den senare uppgående

till 10 % av den

fasta pensionen

kr.

Balansräkning

nr 3

Avgifter och pension

er enligt överenskommelsen

den

30 december 1936

(utan inräknande av

pensions- och dyrtidstillägg

eller vad

angår delägare i

tjänst, 120-kronors

tillägg och rörlig

pensionsdel; hänsyn

ej tagen till

pensionsrätt för

frånskild hustru)

kr.

9,550,000

11.096.000

11.550.000

246,000

Summa

Skulder.

II.

III.

Kapitalvärdet av utgående pensioner

(gratial) till änkor och minderåriga

barn

änkor............................

minderåriga barn..................

Kapitalvärdet av gratial till ogifta döttrar

över 21 år (redan utgående eller

blivande).........................

Kapitalvärdet av förefintliga delägares

rätt till familjepension för änkor och

minderåriga barn

a) delägare i tjänst med nyreglerad lön,

vilka övergått till 1924 års gratialstat
högre

lönegrader...............

lägre lönegrader................

övriga delägare (delägare, som ej övergått

till 1924 års gratialstat, ävensom

tjänstepensionärer m. fl.)

högre lönegrader.............

lägre lönegrader..............

Återbäring av retroaktivavgifter.. ..

Summa

12,250,000

3,706,000

147,000

b)

12,442,000

3,706,000

339,000

539,000

539,000

539,000

2.375.000

3.396.000

2.375.000

3.396.000

‘3,882,000

‘6,349,000

722,000

1,359,000

6,000

722,000

1,359,000

6,000

3 823.000

31,549,000

6,000

12,250,000

12,442,000

17,774,000

398,000

brist 424,000

398,000

över- skott 152,000

398,000

brist 5,180,000

9.550.000

11.096.000

11.550.000

5.578.000

17,774,000

! 4,240,000

3 386,000

Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 %

effektiv ränta, varvid dock fastigheten upptages

till sitt taxeringsvärde, ökas kapitalbehållningens

värde med.............

Det med hänsyn härtill korrigerade brist(överskotts-)beloppet

utgör...........

1 Avgifter enligt allmänna familjepensionsreglementet löpande intill avgång från tjänsten,

i vissa fall reducerade efter 55 års ålder, samt enligt överenskommelsen kvarstående retroaktivavgifter.

2 114 % av värdet i balansräkning nr 2 jämte 15,000 kronor på grund av den särskilda förhöjningen

av vissa lägre pensioner.

3 114 % av värdet i balansräkning nr 2.

* Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda

kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst å 1924 års gratialstat,

vilka tillägg ej ingå i balansräkningen, utgör för officcrsgrader 266,000 kronor och för underofficcrsgrader

806,000 kronor eller tillhopa 1,072,000 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Bilaga M 2.

Marinens familjepensionskassa (Gratialfonden) 3% 1935.

Bokfört

värde

Värde enligt en effektiv

ränta

Marknads-

värde

av 3.5 %

av 4 %

S1/uä 1934

Kapitaltillgångar

kr.

kr.

kr.

kr.

(gemensamma för kassan och 12 sär-

skilda fonder)

j A. Kassans fastighet..................

65,000

1 65,000

1 65,000

! B. Obligationer

Svenska staten....................

443,121

487,003

461,540

502,192

Sveriges allm. hypoteksbank ......

Stadshypotekskassan ..............

Bostadskreditkassan ..............

Skeppshypotekskassan ............

Utfärdade eller garanterade av svensk

79,282

1,803,889

419,383

76,955

99,122

2,239,786

449,166

81,671

95,999

2,106,434

437,591

79,801

100,946

2,321,070

460,960

84,360

kommun ......................

1,253,547

620,800

1,311,344

640,806

1,286,619

628,224

1,332,093

620,800

Norska staten ....................

Summa B

4,696,977

5,308,898

5,096,208

5,422,421

1 C. Svenska kommunlån ..............

2,933,918

3,012,137

2,942,769

1 D. Inteckningslån....................

948,505

946,186

943,776

| E. Innestående i bank................

794,367

794,367

794,367

F. Övriga tillgångar (ej försäkringstek-

niskt beräknade poster)

Upplupna räntor..................

104,042

104,042

104,042

Obetalda gratialavgifter............

Förskottsleverering av gratialmedel

68,314

68,314

68,314

till postverket ..................

47,927

47,927

47,927

Inventarier ......................

15.000

15,000

2,612

15,000

2,612

Diverse ..........................

2,612

Summa F

237,895

237,895

237,895

Summa kapitaltillgångar

9,076,662

10,364,483

10,080,015

Skulder (gemensamma ej försäkrings-

tekniskt beräknade poster)..........

Saldo (gemensamma tillgångar över ge-

4,357

4,357

4,357

mensamma skulder)................

9,672,305

10,360,126

10,075,658

Härav belöper på änkekassan ........

9,549,816

210,228,926

2 9,948,061

Specifikation angående inteckningslånens läge

i förhållande till taxeringsvärdet.

Lånebelopp

Inom 50 % av

tax.-värdet

Över 50 %

inom 60 %

Inteckningslån

i stadsfastigheter ...................

380,425

366,775

13,650

%

100.0

96.4

3.6

i lantfastigheter.....................

568,080

563,580

4,500

%

100.0

99.2

0.8

Summa kr.

948,505

930,355

18,150 !

%

100. o

98.1

1.9 |

1 Taxeringsvärde.

2 Beräknat till = 0.9873361 av ovanstående saldo.

9,ovis,ollo

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

139

Bilaga N.

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan 1934 års

familjepensionsutredning och delegerade för tullstatens enskilda

pensionsinrättning den 7 januari 1937 träffad preliminär överenskommelse

angående statens övertagande av pensionsinrättningens

verksamhet.

Av byråchefen fil. doktor TIM JANSSON.

1. Grunder och allmänna förutsättningar för beräkningarna.

I en den 26 februari 1936 dagtecknad P. M., fogad som bilaga B till proposition

nr 245 vid 1936 års riksdag, meddelades allmänna grunder för beräkningar angående

civila familj epensionskassors ställning i och för bedömande av den ekonomiska

innebörden av ett statens övertagande av verksamheten (självkostnadsgrunder).

Härvid avsågos närmast statens järnvägars, civilstatens och telegrafverkets änkeoch

pupillkassor, beträffande vilkas övertagande förslag vid denna tidpunkt förelågo

eller förbereddes. Emellertid vilade ifrågavarande grunder på statistiska undersökningar,

vilka avsågo huvudparten av de civila ordinarie manliga statstjänstemannen

och även omfattade material från tullstatens enskilda pensionsinrättning;

resultaten för de högre lönegraderna tagna för sig och de lägre lönegraderna

tagna för sig hava visat sig tillämpliga även å tullstatens enskilda pensionsinrättning

(jfr nyssnämnda P. M. ävensom en P. M. ingående i Statens offentliga utredningar

1934: 29, sid. 99—151).

De här meddelade beräkningarna angående tullstatens enskilda pensionsinrättning

hava på sätt nedan närmare framgår i tillämpliga delar verkställts med användning

av nyssnämnda allmänna grunder (civila självkostnadsgrunder). Beräkningarna

få med hänsyn till arten av de tillämpade grunderna ej användas för

bedömande av pensionsinrättningens ställning under förutsättning att den faktiskt

skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste nämligen tillämpas

betryggande grunder.

Räntefoten vid beräkningar angående pensionsinrättningens övertagande Ilar

enligt lämnade direktiv fastställts till 4 %, och dödlighetsantaganden för tjänstemän

och för änkor och barn ävensom omgiftessannolikheter för änkor och antaganden

angående befattningshavares avgång från tjänsten med sjuk- eller invalidpension

hava valts enligt avdelningarna 2—4 i nyssberörda P. M. den 26 februari 1936

(proposition nr 245, sid. 66—70).

Vad beträffar familjepensionsvärdena nödvändiggöra de speciella förhållandena

inom tullstatens enskilda pensionsinrättning införandet av vissa antaganden utöver

de i avdelning 5 i promemorian (proposition nr 245, sid. 70—72) meddelade.

Såsom framgår av nedanstående tab. 1 är sålunda proportionen mellan barnpensioner

och änkepensioner en helt annan enligt pensionsinrättningens nuvarande

reglemente än enligt allmänna familjepensionsreglementet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Tab. 1.

För varje barn utgör pensionen (resp. ökas änkepensionen med) nedanstående kvotdel av

pension till änka ensam.

Då pensionsberättigad änka

finnes

Då pensionsberättigad änka

icke finnes

Ira

barnet

2:a

barnet

vart och ett

av övriga

barn

lia

barnet

2:a

barnet

vart och ett

av övriga

barn

Enligt gällande bestämmelser

för tullstatens enskilda pen- sionsinrättnlng (tillämpas ge- nomgående 1 balansräkning

nr 1 samt, bortsett från sär- skilda förhöjningar för lägre

pensioner, 1 fråga om skuld- posterna under I och II b)

i balansräkning nr 2).

1) Pensionsfall före 1/10 1934

40

20

10

70

35

18

grundpension...........

5b

56

58

58

58

58

tilläggspension..........

0

0

0

1

0

0

2) Pensionsfall efter 30/» 1934

40

20

10

70

35

18

A-pension..............

60

60

60

60

60

60

B-pension..............

0

0

0

0

0

0

C-pension ..............

0

0

0

1

0

0

Enligt allm. familjepensions- reglementet (tillämpas i fråga

om skuldposterna under II

a) i balansräkning nr 2) ...

0.5

0.2

0.2

1.0

0.6

|

!

0.2

Jag erinrar om att i nyssberörda P. M. den 26 februari 1936

fx betyder genomsnittliga kapitalvärdet vid tidpunkten för x-årig tjänstemans

frånfälle av genast börjande pension till hans efterlevande enligt det av Kungl.

Majit i proposition nr 201 till 1936 års riksdag föreslagna allmänna familjepensionsregiementet,

motsvarande en pension för änka ensam av 1 krona samt att

Fx betyder nuvärdet av x-årig tjänstemans rätt att, när han framdeles avlider,

för sina efterlevande erhålla familjepension enligt reglerna i nyssnämnda av

Kungl. Majit föreslagna allmänna familjepensionsreglemente, motsvarande en

pension för änka ensam av 1 krona.

Den antagna proportionen mellan barn- och änkepensioner vid f - och F -värdenas

beräkning återfinnes i ovanstående tabell under B.

Familjepensionsvärdena fx och Fx bygga på grund av den givna definitionen

i enlighet med Kungl. Majits förslag till 1936 års riksdag på förutsättningen av

en gränsålder för barnpensioner av 21 år, medan den faktiska gränsåldern i samtliga

vid nu förevarande beräkning avsedda fall utgör 19 år. Det den 16 oktober

1936 utfärdade allmänna familj epensionsreglementet, vars bestämmelser på denna

punkt äro avsedda att bliva gällande för i huvudsak alla delägare i tjänst, vilka

förefinnas vid statens övertagande av pensionsinrättningen, stadgar sålunda på

gr urul av ändringar vidtagna av 1936 års riksdag en gränsålder av 19 år; samma

gränsålder gäller även enligt nuvarande reglemente för tullstatens enskilda pensionsinrättning,

vilket bildar utgångspunkten för överenskommelsens bestämmelser

angående övriga delägare.

För genomförandet av beräkningarna angående tullstatens enskilda pensionsinrättning

böra värdena fx resp. Fx uppdelas på en del fx resp. F“ avseende änkepension

och en del fx21 resp. Fx21 avseende barnpension. På grund av relationerna

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

141

och Fx = Fx + Fb21

är det härvid tillräckligt att tabulera fx och Fx (se tab. 1 i nyssberörda P. M. den

26 februari 1936) samt fb2X och Fb21 (se bilaga N 1 till denna P. M.). f^1 och F^21

antagas i olikhet mot fx och Fx vara oberoende av gränsåldern för äktenskaps

ingående. I tullstatens enskilda pensionsinrättning sänkes enligt 1934 års reglemente

och även enligt huvudbestämmelserna i överenskommelsen den 7 januari

1937 änkepensionen, därest äktenskap ingås sedan delägare uppnått 60 års ålder,

med 10 procent för varje helt eller påbörjat år, varmed delägarens ålder vid äktenskapets

ingående översteg 60 år; enligt pensionsinrättningens äldre bestämmelser,

vilka i förevarande hänseende delvis ännu äga tillämpning, utgår änkepensionen

oberoende av delägares ålder vid äktenskapets ingående. Vid beräkningarna har

antagits, att dessa regler medföra samma pensionskostnad, som örn en absolut

gränsålder av 65 år hade gällt.

Sänkes gränsåldern för barnpensioner till 19 år, medan antagandena i övrigt

förbli oförändrade, nedgå barnpensionsvärdena till belopp, som kunna betecknas

f''f och Ff. Differenserna bf(21-19, = C1-fxb 19 och Bf(21~19) = Ff1 -Fbl9

meddelas i bilaga N 2; de hava uträknats på grundval av samma statistiska material,

som legat till grund för värdena fx, Fx, f x21 och Fx •

Vid beräkningar angående pensionerna enligt överenskommelsen för sådana

tjänstemän, för vilka allmänna familjepensionsreglementet skall äga tillämpning,

har alltså i stället för fx och Fx, lagts till grund fx —b f<21_19) och Fx—B ;f(21~19)

(gränsålder 65 år).

Vid beräkningar under förutsättning av barnpensionsvillkor enligt pensionsinrättningens

nuvarande reglemente har antagits, att nuvärdet av x-årig tjänstemans

rätt att, när han framdeles avlider, för sina barn erhålla A-pension intill 19

års ålder efter ett pensionstal av 1 krona utgör 80 (Fx21 — B f(21 19)) kronor.

Enligt 1934 års reglemente för pensionsinrättningen skall den s. k. B-pensionen

till änka alltid utgå med sitt maximibelopp när änkan uppnått 65 års ålder; redan

före 65 års ålder beviljad pension höjes vid nämnda ålder till maximibeloppet.

Av denna anledning erfordras ett antagande angående genomsnittliga kapitalvärdet

Bx kronor vid tidpunkten för x-årig delägares frånfälle av 1 kronas årlig pension

till hans änka från 65 års ålder eller den högre ålder hon må hava uppnått vid

delägarens frånfälle. Svärdén grundade på statistiskt material avseende civila

tjänstemän i högre och lägre lönegrader sammantagna meddelas i bilaga N 3.

Slutligen erfordras även ett antagande angående kapitalvärdet Fx(10) kronor

av x-årig tjänstemans rätt att, när han framdeles avlider, för änka och barn gemensamt

erhålla 1 kronas s. k. C-pension. På grundval av nyssnämnda statistiska

material har jag redan tidigare för gränsåldern 21 år för barnpensioner uträknat

värden A£, vilkas betydelse framgår av bilaga N 4. Fx(21>’ för gränsåldern 21 år uträknas

med tillhjälp av dessa värden enligt formeln

p 3*(21) _ p p b21 , ^ b.

För övergång till gränsåldern 19 år har jag ansett mig kunna räkna enligt den

approximativa formeln

.,1(19) = i, 1 (21)__q 2--A \

X X X

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 24S.

Vid familjepensionsvärdenas tillämpning har hänsyn till eventuellt oförmånligt

urval i anledning av aktiva delägares valfrihet att övergå å allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser eller att kvarstå å nuvarande reglementes bestämmelser

ej tagits.

2. Beräkningsresultat.

Pensionsinrättningens ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande

reglemente har undersökts på grundval av förhållandena den 30 september

1934 utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader

hava ej medräknats, ej heller s. k. D-pensioner eller däremot svarande

avgifter. I bilaga N 5 meddelas en balansräkning upprättad efter dylika förutsättningar,

betecknad nr 1.

Med hänsyn till den valda tidpunkten för balansräkningen avser denna uteslutande

sådana delägare samt änke- och barnpensionärer, å vilka övergångsbestämmelserna

i pensionsinrättningens reglemente den 28 september 1934, vilket trädde i

kraft den 1 oktober 1934, äga tillämpning.

Enligt bestämmelser i kungl, brev den 12 april 1935 skola under tiden den 1 oktober

1934—30 juni 1939 avgifterna för ifrågavarande delägare upphöra vid 70

års ålder, B-pensionerna utgå med högsta i reglementet medgivna belopp och

C-pensionerna samt tilläggspensionerna med 90 kronor. Det har vid upprättandet

av balansräkning nr 1 förutsatts, att bestämmelserna i nyssnämnda kungl, brev

äga fortsatt giltighet även efter den 30 juni 1939; i kapitalvärdet av pensioner

medräknas alltså utan tidsbegränsning B- och C-pensioner, i kapitalvärdet av avgifter

däremot inga avgiftsbelopp efter 70 års ålder. I enlighet med reglementets

bestämmelser hava barnpensionerna antagits utgå till 19 år samt utgöra

den kvotdel av pensionen till ensam änka, som framgår under A) i ovan meddelade

tab. 1.

Jämlikt § 36 i pensionsinrättningens reglemente må sammanlagda pensionen

till efterlevande efter delägare, som omedelbart före 1j1Q 1934 var delägare i pensionsinrättningen,

icke understiga den pension, som enligt förut gällande bestämmelser

skulle hava utgått efter det tjänstepensionsunderlag eller den lön eller

pension, i förhållande vartill delägaren erlade årsavgift närmast före 1/10 1934.

Erforderlig avsättning för täckande av härigenom uppkommande extra pensionskostnader

har beräknats approximativt och redovisas som skuldpost nr III;

det rör sig här om ett jämförelsevis obetydligt belopp.

Vid tillämpning av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans

överskott enligt balansräkning nr 1 1,436,353 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna

efter en effektiv ränta av 4 % (jfr avdelning 6 i min förut berörda

P. M. den 26 februari 1936) har år 1935 företagits av f. d. byråchefen K. Dickman.

Dickmans värdering bifogas (bilaga N 6). Denna värdering har tillämpats i de två

här meddelade balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade överskottet.

Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 1 utgör 1,648,497 kronor

eller 16.05 % av pensioners kapitalvärde 10,268,827 kronor.

Vid upprättandet av balansräkning nr 1 förutsattes, såsom redan nämnts, att

avgifterna skulle utgå enligt nu gällande bestämmelser. Höjas årsavgifterna för

samtliga delägare i tjänst till belopp lika med familjepensionsavdragen enligt

allmänna familj epensionsreglementet, samtidigt som avgiftstiden avkortas i enlighet

med sistnämnda reglementes bestämmelser, så att de upphöra att utgå vid

befattningshavares avgång från tjänsten, stiger avgifternas kapitalvärde för de

högre lönegraderna till 1,381,000 kronor och för de lägre lönegraderna till 2,265,000

kronor, varigenom det korrigerade överskottet ökas med ungefär 541,000 kronor

till 2,189,864 kronor eller 21.33 % av pensioners kapitalvärde 10,268,827 kronor.

Enligt överenskommelsen mellan familjepensionsutredningen och pensions
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

143

inrättningens delegerade skola pensionerna för efterlevande till delägare i tjänst

med reglerad lön, förefintliga vid tidpunkten för övertagandet, i regel utgå

enligt allmänna familj epensionsreglementet, för vilket ändamål dessa delägare

skola underkasta sig en avgiftshöjning av nyss nämnd art. Det härigenom uppkommande

mervärdet av avgifterna, vilket ju egentligen helt avser nuvarande

delägare i tjänst och därför bort helt användas till täckande av pensionsförhöjningar

för dessa, har med hänsyn till det stora behovet av pensionsförhöjningar till

nuvarande änkor och barn samt nuvarande tjänstepensionärers efterlevande

till viss del utnyttjats för sistnämnda gruppers räkning, varigenom dessas nuvarande

kassapensioner (A- + B- + C-pensioner, i överenskommelsen benämnda

huvudpensioner) kunnat höjas med 20 %. Vad beträffar procenttalet 20 bör

framhållas, att frågan angående valet av förhöj ningsprocent för tullstatens enskilda

pensionsinrättning samt arméns och marinens familjepensionskassor behandlats

gemensamt för de tre kassorna samt att en redogörelse för frågan sedd i ett

sammanhang för dessa, behandlas i den särskilda promemorian angående arméns

familj epensionskassa.

Vad beträffar de lägsta pensionsbeloppen skola dessa (jfr den särskilda promemorian

angående arméns kassa) erhålla en extra förhöjning utöver den procentuella,

så att den totala änkepensionen vid nuvarande indexläge uppgår till minst

ungefär 538 kronor. Detta ernås enligt överenskommelsen därigenom, att pensioner,

vilka med inräknande av B- och C-pensioner men ej pensionstillägg och dyrtidstillägg

understiga vad som enligt allmänna familj epensionsreglementets bestämmelser

angående barnpension motsvarar en änkepension i fråga örn pensioner

med dyrtidstillägg enligt nyreglerade grunder av 380 kronor och i fråga om pensioner

med dyrtidstillägg enligt oreglerade grunder av 250 kronor, erhålla en pensionsfyllnad,

så att de uppbringas till nämnda gränsbelopp jämte mot gränsbeloppet

svarande pensions- och dyrtidstillägg samt 20 %-förhöjning; kostnaden

härför, vars kapitalvärde inklusive kostnaden för 20 %-förhöjning men exklusive

kostnaden för höjda pensions- och dyrtidstillägg ungefärligen uppskattats till

15,398 kronor för nuvarande änkepensionärer och 6,000 kronor för blivande änkepensionärer,

har tillagts vid beräkning av respektive passivposter i nedannämnda

balansräkning nr 2.

I balansräkning nr 2 i bilaga N 5 hava pensionsbeloppen upptagits i enlighet

med överenskommelsen den 7 januari 1937 utan hänsyn till befordringar och under

förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 oktober 1934. Det har förutsatts,

att alla delägare i tjänst komma att övergå å allmänna familjepensionsreglementets

bestämmelser med de mindre modifikationer härutinnan, som angivas i

överenskommelsen. Det har alltså bortsetts från att avgifterna och pensionerna

för sådana delägare i tjänst, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande reglementes

bestämmelser, egentligen borde upptagas till lägre belopp. Enär det icke

är möjligt att på förhand uppskatta, i vilken utsträckning och av vilka delägare

dylik anmälan kommer att göras, kan för närvarande ingen bestämd uppgift

lämnas angående de avvikelser från balansräkning nr 2, vilka härav föranledas;

det synes emellertid ej sannolikt, att avvikelsernas saldo kommer att uppgå till

något mera avsevärt belopp. De kostnader för D-pensioner, vilka föranledas

av överenskommelsen, hava negligerats.

Det framgår av balansräkning nr 2, att staten, oaktat de uppoffringar delägarna

själva göra genom avgiftsförhöjningen, måste lämna ett tillskott, vars kapitalvärde

2 490 564

är 2,490,561 kronor eller —’ ^ = 749 kronor per delägare, för att möjliggöra

en höjning till den nya pensionsnivån, detta utan att kostnaden för 120-kronorstillägget

till avgiftspensionen, pensions- oell dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar

medräknats.

För 120-kronorstillägget till delägare i tjänst, vilket i likhet med den rörliga

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Majlis proposition nr 248.

pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkningen, tillkommer en ytterligare kostnad

för staten med ett kapitalvärde per den 30 september 1934 av 1,119,383 kronor.

Vad beträffar inverkan av befordringar är att märka, att det förutsatts, att de

aktiva delägarna redan från tidpunkten för övertagandet i stort sett övergått å

allmänna familj epensionsreglementets bestämmelser, såväl beträffande avgiftsplikt

som pensionsrätt. I anledning härav inverka befordringar i huvudsak på samma

sätt som för befattningshavare, å vilka allmänna familjepensionsreglementet ägt

tillämpning under hela tjänstetiden, vilket innebär, att för ifrågavarande befattningshavare

tagna för sig avgiftsförhöj ningen vid befordran ej kan väntas helt

täcka den med befordran följande pensionsförhöjningen. För täckande av det

sålunda uppkomna relativt obetydliga underskottet erfordras ett ytterligare statsbidrag.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna skulle alltså statens kostnader

för övertagandet, bortsett från befordringar och från ändringar i dyrtidstillägg

eller utbytande av pensions- och dyrtidstillägg mot rörliga pensionsdelar enligt

överenskommelsen, utgöras av

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 september 1934 utgör 2,490,564

kronor, för täckande av bristen i balansräkning nr 2;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilläggen för delägare i tjänst, räknat

per den 30 september 1934 1,119,383 kronor; dessa tillägg avse att ersätta de

nuvarande direkta statsbidragen.1

Därest kapitalvärdena 2,490,564 och 1,119,383 kronor tänkas amorterade på

ett antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp

följande för de nedan angivna alternativa amorteringstiderna:

Annuitet motsvarande

Annuiteten utgår under

bristen i balans- räkning nr 2

(kapitalvärde

2,490,564 kronor)

120-kronors- tillägget (kapital- värde 1,119,383

kronor)

20 år.........................

kr.

180,000

kr.

81,000

25 » .........................

156,000 •

70,000

30 > .........................

141,000

63,000

35 » .........................

131,000

59,000

40 » .........................

123,000

55,000

Statsbidraget enligt nuvarande grunder till pensionsinrättningen utgjorde under

budgetåret 1935—1936, utan inräknande av pensions- och dyrtidstillägg, 63,811

kronor. Ett belopp svarande mot ifrågavarande bidrag kommer efter övertagandet

i stället att tillföras statsverket.

1 Det synes vara av ett visst intresse att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat

för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande delägare i

tjänst (gränsålder för äktenskaps ingående beräkningsmässigt 65 år) och framtida ordinarie manliga

befattningshavare (gränsålder för äktenskaps ingående 60 år). Beloppet kan beräknas som ett

års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av nyssnämnda tillägg. Utgår man från att antalet befattningshavare

för framtiden icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat, att detta

tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, bör uppgå till

66.000 kronor vid en antagen gemensam inträdesålder för framtida befattningshavare av 25 år,

72.000 kronor vid en inträdesålder av 30 år och 79,000 kronor vid en inträdesålder av 35 år.

Därest antalet ordinarie tjänstemän hos tullverket framdeles kommer att ändras, ändras givetvis

de nämnda beloppen.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 248.

Vad beträffar dyrtidstilläggen komma dessa på grund av den genom överenskommelsen

åstadkomna höjningen av underlaget för dyrtidstilläggsberäkningen

att i viss mån ökas; ökningen i förhållande till kostnaden enligt nuvarande grunder

uppgår för nuvarande pensionärsbestånd vid nuvarande indexläge efter en

överslagsberäkning till cirka 10,000 kronor om året. De rörliga pensionsdelarna

för framdeles inträffande pensionsfall, å vilka allmänna familj epensionsreglementet

äger tillämpning, synas vid nuvarande indexläge tämligen nära överensstämma

med dyrtidstilläggen för motsvarande fall enligt nu gällande grunder (utan höjning

av tilläggsunderlaget).

Stockholm i januari 1937.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga N 1.

fb21 och F*>21

I de familjepensionsvärden fx och Fx för manliga ordinarie civila tjänstemän,

vilka meddelas i bilagorna B 1 och B 2 till proposition nr 245 till 1936 års riksdag,

ingå nedanstående delvärden fx21 och Fx21 för barnpensionskostnaden (årsbelopp

till 21 års ålder 0.50, 0.20, 0.20.....då pensionsberättigad änka finnes; 1.00.

0.50, 0.20, 0.20 ... för moderlösa barn). Värdena äro gemensamma för olika

gränsåldrar för äktenskaps ingående.

Ålder

X

Lägre lönegrader

Högre lönegrader

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

fb21

X

pbu

X

fb2l

X

pb21

X

jb21

X

Fb21

X

fb21

X

pb21

X

20 ................

O.o

0.260

O.o

0.303

O.o

0.332

0.0

0.392

21 ................

0.0

0.271

O.o

0.315

O.o

0.345

O.o

0.406

22 ................

0.1

0.283

0.1

0.326

O.o

0.359

O.o

0.420

23 ................

0.2

0.294

0.2

0.338

O.o

0.374

O.o

0.435

24 ................

0.6

0.306

0.6

0.350

0.1

0.389

0.1

0.451

25 ................

1.0

0.317

1.0

0.361

0.2

0.405

0.2

0.467

26 ................

1.4

0.328

1.5

0.372

0.5

0.422

0.5

0.484

27 ................

1.8

0.338

1.9

0.382

0.8

0.438

0.8

0.500

I 28 ................

2.3

0.348

2.4

0.391

1.3

0.455

1.4

0.517

29 ................

2.8

0.357

2.9

0.400

1.8

0.471

1.9

0.533

30 ................

3.3

0.365

3.4

0.407

2.4

0.487

2.5

0.549

31 ................

3.8

0.372

4.0

0.413

3.0

0.502

3.1

0.564

32 ................

4.2

0.377

4.4

0.418

3.6

0.516

3.7

0.577

33 ................

4.6

0.382

4.8

0.422

4.1

0.529

4.3

0.589

34 ................

5.0

0.385

5.2

0.425

4.6

0.540

4.8

0.600

35 ................

5.3

0.387

5.5

0.426

5.0

0.550

5.2

0.608

36 ................

5.6

0.388

5.8

0.426

5.2

0.558

5.4

0.615

37 ................

5.7

0.388

5.9

0.424

5.4

0.564

5.6

0.621

38 ................

5.8

0.386

6.0

0.421

5.6

0.569

5.8

0.624

39 ................

5.8

0.384

6.0

0.418

5.7

0.571

5.9

0.625

40 ................

5.8

0.380

6.0

0.413

5.8

0.572

6.0

0.624

41 ................

5.8

0.375

6.0

0.407

5.7

0.571

5.9

0.621

42 ................

5.7

0.369

5.9

0.399

5.6

0.567

5.8

0.616

43 ................

5.5

0.362

5.6

0.391

5.5

0.562

5.7

0.609

44 ................

5.3

0.354

5.4

0.382

5.4

0.555

5.6

0.600

45 ................

5.0

0.346

5.1

0.373

5.2

0.546

5.4

0.589

46 ................

4.8

0.337

4.9

0.362

4.9

0.535

5.1

0.576

47 ................

4.5

0.327

4.6

0.351

4.7

0.523

4.8

0.562

48 ................

4.2

0.317

4.3

0.340

4.4

0.510

4.5

0.546

49 ................

4.0

0.306

4.1

0.328

4.2

0.495

4.3

0.530

50 ................

3.7

0.294

3.8

0.315

4.0

0.479

4.1

0.511

51 ................

3.4

0.282

3.5

0.302

3.8

0.460

3.9

0.491

52 ................

3.2

0.270

3.3

0.288

3.5

0.440

3.6

0.469

53 ................

2.9

0.257

3.0

0.274

3.2

0.419

3.3

0.446

54 ................

2.6

0.244

2.7

0.259

3.0

0.398

3.1

0.423

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 248-

147

Bilaga N 1 (forts.).

Ålder

X

Lägre lönegrader

Högre lönegrader

Räntefot 4 %

Räntefot 3.6 %

Räntefot 4 %

Räntefot 3.6 %

fb21

X

pb21

X

fb21

X

Fb21

X

fb21

X

pb21

X

fb21

X

phil

X

55 ................

2.4

0.231

2.5

0.244

2.7

0.376

r

2.8

0.399

56 ................

2.2

0.217

2.3

0.229

2.5

0.353

2.6

0.373

57 ................

2.0

0.203

2.1

0.214

2.2

0.330

2.3

0.348

58 ................

1.8

0.188

1.8

0.198

2.0

0.308

2.0

0.324

59 ................

1.6

0.174

1.6

0.183

1.7

0.287

1.8

0.301

60 ................

1.4

0.160

1.4

0.169

1.5

0.267

1.5

0.280

61 ................

1.2

0.146

1.2

0.155

1.3

0.248

1.3

0.260

62 ................

1.0

0.134

1.1

0.141

1.1

0.231

1.1

0.243

63 ................

0.9

0.122

0.9

0.128

1.0

0.215

1.0

0.227

64 ................

0.8

0.110

0.8

0.116

0.9

0.199

0.9

0.210

65 ................

0.6

0.100

0.6

0.105

0.8

0.183

0.8

0.194

66 ................

0.5

0.091

0.5

0.096

0.7

0.167

0.8

0.177

67 ................

0.4

0.083

0.4

0.089

0.7

0.151

0.7

0.158

68 ................

0.4

0.076

0.4

0.081

0.6

0.133

0.6

0.140

69 ................

0.3

0.068

0.3

0.074

0.5

0.117

0.5

0.124

70 ................

0.2

0.063

0.3

0.067

0.4

0.103

0.4

0.110

71 ................

0.2

0.060

0.2

0.061

0.4

0.088

0.4

0.096

72 ................

0.2

0.055

0.2

0.056

0.3

0.074

0.3

0.082

73 ................

0.2

0.049

0.2

0.050

0.2

0.064

0.3

0.069

74 ................

0.1

0.044

0.1

0.045

0.2

0.056

0.2

0.057

75 ................

0.1

0.042

0.1

0.043

0.2

0.045

0.2

0.046

76 ................

0.1

0.039

0.1

0.040

0.1

0.037

0.1

0.038

77 ................

0.1

0.036

0.1

0.036

0.1

0.032

0.1

0.032

78 ................

O.i

0.031

0.1

0.031

0.1

0.026

0.1

0.026

79 ................

0.1

0.025

0.1

0.025

0.1

0.017

0.1

0.017

80 ................

0.1

0.017

0.1

0.017

0.1

0.006

0.1

0.006

81 ................

0.1

0.006

0.1

0.006

O.o

O.ooo

O.o

O.ooo

82 och högre ......

O.o

O.ooo

O.o

O.ooo

O.o

O.ooo

O.o

O.ooo

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj.ts proposition nr 248-

Bilaga N 2.

tyden—19) _ fb21 Ibis och uden-19) _ Fb21 pbl9

X XX x X X

Om slutåldern för barnpensioner och barntillägg sänkes från 21 år till 19 år

(årsbelopp svarande mot 1 kronas änkepension i båda fallen 0.50, 0.20, 0.20.

---; 1.00, 0.50, 0.20, 0.20,--- —), minskas fx och dess barnpensionsdel

fx21 med nedanstående värde bx 1—19) samt Fx och dess barnpensionsdel Fx21 med

nedanstående värde B^<21—19>. I stället för fx och Fx i bilagorna B 1 och B 2, s.

75—78, prom nr 245 till 1936 års riksdag skall alltså i förevarande fall tillämpas

f - b^21-150 och F - B^;21-19).

* X X XX

Ålder

X

Lägre lönegrader

Högre lönegrader

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

bz/( 21-19)

X

b^(21—19)

X

h4(. 21-19)

X

Bz/(21-19)

X

b4(. 21-19)

X

b^/(21—19)

X

b^/(21-19)

X

Bz/(21—19)

X

20 ........

O.oo

0.050

O.oo

0.060

O.oo

0.063

O.oo

0.077

21 ........

O.oo

0.052

O.oo

0.062

O.oo

0.066

O.oo

0.079

22 ........

O.oo

0.054

O.oo

0.065

O.oo

0.068

O.oo

0.082

23 ........

O.oo

0.057

O.oo

0.067

O.oo

0.071

O.oo

0.O85

24 ........

0.03

0.059

0.04

0.069

O.oo

0.074

O.oo

0.088

25 ........

0.07

0.061

0.08

0.072

O.oi

0.077

O.oi

0.091

26 ........

0.11

0.064

0.13

0.074

0.04

0.080

0.05

0.095

27 ........

0.15

0.066

0.17

0.077

0.07

0.084

0.08

0.098

28 ........

0.19

0.069

0.21

0.079

0.11

0.087

0.12

0.101

29 ........

0.24

0.071

0.26

0.082

0.15

0.090

0.16

0.105

30 ........

0.29

0.073

0.31

0.084

0.19

0.094

0.20

0.108

31 ........

0.35

0.076

0.38

0.086

0.24

0.097

0.26

0.112

32 ........

0.42

0.078

0.45

0.088

0.29

0.101

0.32

0.115

33 ........

0.48

0.080

0.52

0.091

0.35

0.104

0.38

0.119

34 ........

0.55

0.082

0.59

0.092

0.41

0.108

0.43

0.122

35 ........

0.61

0.084

0.65

0.094

0.46

0.111

0.49

0.126

36 ........

0.68

0.086

0.71

0.096

0.51

0.114

0.55

0.129

37 ........

0.75

0.087

0.78

0.097

0.56

0.118

0.60

0.132

38 ........

0.81

0.089

0.85

0.098

0.61

0.121

0.65

0.135

39 ........

0.86

0.090

0.90

0.099

0.65

0.123

0.69

0.137

40 ........

0.90

0.090

0.94

0.100

0.69

0.126

0.73

0.140

41 ........

0.93

0.091

0.98

0.100

0.72

0.128

0.76

0.142

42 ........

0.96

0.091

1.01

0.100

0.75

0.130

0.79

0.144

43 ........

0.98

0.091

1.02

0.100

0.77

0.132

0.81

0.145

44 ........

0.98

0.091

1.02

0.099

0.79

0.134

0.83

0.146

45 ........

0.98

0.091

1.02

0.098

0.81

0.134

0.85

0.146

46 ........

0.97

0.090

1.01

0.097

0.82

0.135

0.86

0.147

47 ........

0.96

0.089

0.99

0.096

0.83

0.135

0.87

0.146

48 ........

0.95

0.087

0.97

0.094

0.84

0.134

0.87

0.145

49 ........

0.92

0.085

0.95

0.092

0.84

0.133

0.88

0.143

50 ........

0.87

0.083

0.90

0.090

0.84

0.131

0.87

0.141

51 ........

0.82

0.081

0.85

0.087

0.83

0.129

0.86

0.138

52 ........

0.77

0.079

0.79

0.084

0.82

0.126

0.85

0.134

53 ........

0.73

0.076

0.75

0.081

0.80

0.122

0.82

0.130

54 ........

0.69

0.073

0.71

0.078

0.76

0.117

0.78

0.125

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

149

Bilaga N 2 (forts.)

Ålder

X

Lägre lönegrader

Högre lönegrader

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

Räntefot 4 %

Räntefot 3.5 %

bz/(21-19)

X

B^/( 21—19)

X

bz/(21-l9)

X

b^/(21— 19)

X

b^/(21—19)

X

Bz/( 21—19)

X

bz/(21-19)

X

bz7(21-19)

X

55 ........

0.65

0.070

0.67

0.075

0.72

0.112

0.74

0.119

56 ........

0.61

0.067

0.63

0.071

0.67

0.107

0.69

0.113

57 ........

0.57

0.063

0.59

0.067

0.62

O.ioi

0.63

0.107

58 ........

0.52

0.059

0.53

0.063

0.56

0.096

0.57

O.ioi

59 ........

0.48

0.055

0.49

0.058

0.51

0.090

0.52

0.095

60 ........

0.43

0.051

0.44

0.054

0.46

0.084

0.47

0.089

61 ........

0.38

0.047

0.39

0.050

0.40

0.078

0.41

0.083

62 ........

0.34

0.043

0.35

0.045

0.35

0.073

0.36

0.077

63 ........

0.30

0.038

0.31

0.041

0.32

0.068

0.33

0.071

64 ........

0.26

0.034

0.26

0.O37

0.29

0.063

0.30

0.066

65 ........

0.21

0.031

0.21

0.033

0.26

0.058

0.27

0.060

66 ........

0.17

0.027

0.17

0.030

0.24

0.052

0.24

0.054

67 ........

0.14

0.024

0.15

0.027

0.21

0.047

0.21

0.049

68 ........

0.12

0.022

0.13

0.024

0.18

0.042

0.18

0.044

69 ........

0.10

0.019

0.10

0.021

0.15

0.037

0.15

0.039

70 ........

0.08

0.017

0.08

0.019

0.13

0.032

0.13

0.035

71 ........

0.06

0.015

0.06

0.017

0.11

0.028

0.11

0.030

72 ........

0.05

0.014

0.05

0.016

0.09

0.025

0.10

0.026

73 ........

0.05

0.012

0.05

0.014

0.08

0.021

0.09

0.022

74 ........

0.04

0.011

0.04

0.013

0.07

0.018

0.07

0.019

75 ........

0.04

0.009

0.04

0.011

0.06

0.014

0.07

0.015

76 ........

0.03

0.008

0.04

O.oio

0.05

0.011

0.05

0.011

77 ........

0.03

0.006

0.04

0.007

0.04

0.008

0.04

0.008

78 ........

0.02

0.004

0.03

0.OO5

0.03

0.005

0.03

0.005

79 ........

0.02

0.003

0.02

0.003

0.02

0.002

0.02

0.002

80 ........

0.01

0.002

0.01

0.002

0.01

O.ooi

0.01

O.ooi

81 ........

0.01

0.001

0.01

O.ooi

O.oo

O.ooo

O.oo

O.ooo

82 ........

O.oo

O.ooo

O.oo

0.000

O.oo

O.ooo

O.oo

O.ooo

83 ........

0.00

O.ooo

O.oo

O.ooo

0.00

O.ooo

O.oo

O.ooo

84 ........

O.oo

O.ooo

O.oo

O.ooo

O.oo

O.ooo

O.oo

O.ooo

85 o. högre

O.oo

O.ooo

O.oo

O.ooo

O.oo

O.ooo

O.oo

O.ooo

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga N 3.

Genomsnittliga kapitalvfirdet Sx kronor vid tidpunkten för x-årig delägares frånfälle

av 1 kronas årlig pension till hans änka från 65 års ålder eller den högre

ålder hon må hava uppnått vid delägarens frånfälle.]

X

X

Räntefot

4 %

L och H

Räntefot

3.5 %

L och H

Räntefot

4 %

L och H

Räntefot

3.5 %

L och H

20 ..............

0.0

O.o

40 ..

2.3

21 ..............

0.1

0.1

41 .

2 4.

2 8

22 ..............

0.1

0.1

42 ..............

2.5

2.9

23 ..............

0.2

0.2

43 ..

2.6

3 o

24 ..............

0.2

0.3

44 ..

2.7

3 i

25 ..............

0.3

0.4

45 ..............

2.7

3.2

26 ..............

0.4

0.5

46 ..............

2.8

3.3

27 ..............

0.6

0.7

47 ..............

2.9

3.4

28 ..............

0.7

0.9

48 ..............

3.1

3.6

29 ..............

0.9

1.1

49 ..

3.3

3.8

30 ..............

1.1

1.3

50 ..............

3.5

4.0

31 ..............

1.2

1.5

51 ..............

3.7

4.2

32 ..............

1.4

1.7

52 ..............

4.0

4.5

33 ..............

1.6

1.9

53 ..............

4.3

4.8

34 ..............

1.6

2.0

54 ..............

4.5

5.0

35 ..............

1.7

2.1

55 ..............

4.7

5.2

36 ..............

1.8

2.2

56 ..............

5.0

5.5

37 ..............

1.9

2.3

57 ..............

5.2

5.7

38 ..............

2.1

2.5

58 ..............

5.4

5.9

39 ..............

2.2

2.6

59 ..............

5.6

6.1

60 ..............

5.8

6.3

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

151

Bilaga N 4.

Jo _ F1(21)_/F _F>)21 \

X V X X / *

Kapitalvärdet F*(21) av x-årig tjänstemans rätt att, när han framdeles avlider,

för änka och barn under 21 år gemensamt erhålla 1 kronas C-pension beräknas enligt

formeln Fx 21) = Fx — Fx21 -f Jbx, där Jbx meddelas i nedanstående tabell samt

gäller såväl lägre som högre lönegrader och såväl räntesatserna 4 som 3.5 %.

(Betydelsen av beteckningarna Fx och Fx21 framgår av bilaga N 1.)

X

Ab

X

Ab

X

20............................

0.049

50............................

0.056

21............................

0.051

51............................

0.053

22............................

0.053

52............................

0.051

23............................

0.055

53............................

0.048

24............................

0.056

54............................

0.045

25............................

0.058

55............................

0.041

26............................

0.060

56............................

0.039

27............................

0.062

57............................

0.036

28............................

0.063

58............................

0.035

29............................

0.065

59............................

0.033

30............................

0.066

60............................

0.032

31............................

0.065

61............................

0.031

32............................

0.066

62............................

0.031

33............................

0.066

63............................

0.030

34............................

0.066

64............................

0.029

35............................

0.066

65............................

0.027

36............................

0.066

66............................

0.025

37............................

0.066

67............................

0.023

38............................

0.065

68............................

0.020

39............................

0.065

69............................

0.017

40............................

0.065

70.............................

0.013

41............................

0.065

71............................

0.008

42............................

0.064

72............................

0.003

43............................

0.064

73 och högre..................

O.ooo

44............................

0.064

45............................

0.063

46............................

0.062

47............................

0.061

48............................

0.060

49............................

0.057

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Majlis proposition nr 248.

Bilaga N 5.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning. Balansräkningar per den 30 september

1934 elter “självkostnadsgrunder" (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

I.

II.

lil.

II.

Balansräkning nr 1.

Nu gällande reglemente för

tullstatens enskilda pensions

inrättning under antagande

av fortsatt giltighet även

efter den 30 juni 1939 av bestämmelserna

i kungl, brevet

den 12 april 1935 (avgiftsbetalning

högst intill 70 års

ålder; B-pensioner utgående

med högsta i reglementet

medgivna belopp; C pensioner

90 kr.; barnpensionsprocenter

enligt reglementet;

slutålder för barnpensioner

19 år)

kr.

Tillgångar.

Kapitalbehållning enligt räkenskaperna

Kapitalvärdet av återstående avgifter

för förefintliga delägare

högre lönegrader..................

lägre lönegrader...................

Brist (okorrigerad siffra).............

Summa

S k''u Ider.

Kapitalvärdet av utgående pensioner

till änkor och barn

a) grundpension

änkor.........................

minderåriga barn...............

b) tilläggspension (C-pension)........

c) understöd enligt § 10 i pensionsin
rättningens

reglemente............

Kapitalvärdet av förefintliga delägares

rätt till familjepension för efterlevande
a)

delägare i tjänst

högre lönegrader:

A-pension...................

B-pension...................

C-pension....................

lägre lönegrader:

A-pension...................

B-pension...................

C-pension....................

Transport

Balansräkning nr 2.

Avgifter och pensioner enligt

överenskommelsen den 7

januari 1937 (utan inräknande

av pensions- och dyrtidstillägg

eller vad angår delägare

i tjänst 120-kronorstillägg

och rörlig pensionsdel;

hänsyn ej tagen till

pensionsrätt för frånskild

hustru)

kr.

8,604,029

11,115,289

11,989,344

11,708,662

2,445,839

196,865

521,895

1,877,541

521,693

230,682

2,220,948

611,248

553,213

9,179,924

8,604,029

• 1,381,000

»2,265,000

2,702,708

14,952,737

* 2,950,405

1236,238

‘626,274

* 4,326,784

«5,500,353

[13,640,054

1 Härav belöper på tiden efter avgång ur tjänst för högre lönegrader 207,000 kr. och för lägre

lönegrader 514,000 kr. eller tillhopa 721,000 kr. (efter approximativ beräikning.)

2 Avgifter enligt allmänna familjepensionsreglementet, löpande intill avgång från tjänsten.

* 120 % av värdet i balansräkning nr 1 jämte 15,398 kr. på grund av den särskilda förhöjningen

av vissa lägre pensioner.

4 120 % av värdet i balansräkning nr 1.

s Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda

kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej

ingå i balansräkningen, utgör för högre lönegrader 332,146 kr. och för lägre lönegrader 787,237

kr. eller tillhopa 1,119,383 kr.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

153

Balansräkning nr 1

Balansräkning nr 2

Transport

9,179,924

13,640,054

b) pensionerade delägare

högre lönegrader:

A-pension...................

317,336

‘380,803

B-pension...................

103,566

1124,279

C-pension...................

35,727

142,872

lägre lönegrader:

A-pension...................

397,091

8 482,509

B-pension...................

C-pension....................

129,385

1155,262

105,798

‘ 126,958

III. Garanti mot pensionsminskning enligt

§ 36 i pensionsinrättningens regle- mente............................

3,482

IV. Överskott..........................

1,436,353

—

Summa

11,708,662

14,952,737

Därest kapitalbehållningen värderas efter 4 %

effektiv ränta, erhåUes ett belopp, som

överstiger det bokförda värdet med.....

212,144

212,144

och det med hänsyn härtill korrigerade

överskottet utgör......................

1,648,497

brist 2,490,564

1 120 % av värdet i balansräkning nr 1.

* 120 % av värdet i balansräkning nr 1 jämte 6,000 kr. på grund av den särskilda förhöjningen

av vissa lägre pensioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248.

11

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Bilaga N 6.

Tullstatens enskilda pensionsinrättning. Kapitaltillgångar 3% 1934.

1

Uppskattat värde

Procen-

efter en effektiv

Marknads

tueli för-

jdOKIuI l

räntefot

värde

delning av

5I/n 1934

inteck-

av 3.5 %

av 4 %

ninglån å

kr.

kr.

kr.

kr.

olika lägen

Kapitaltillgångar.

A. Obligationer

Svenska staten..................

248,000

269,785

264,840

278,000

—

Sveriges allm. hypoteksbank ....

20,680

22,055

22,000

22,000

—

Sveriges stadshypotekskassa......

229,913

247,296

238,878

262,200

—

Inteckningsgaranti A.-B.........

70,000

72,562

71,729

74,200

—

Utfärdade eller garanterade av

svensk kommun ..............

399,331

413,867

407,338

415,194

—

Summa A

967,924

1,025,665

1,004,785

1,051,594

—

B. Inteckningslån

inom 50 % av tax.-värdet........

4,616,900

—

—

—

65,4 %

över 50 %, inom 60 %............

1,411,612

—

—

—

20.0 %

över 60 %, inom 662/s %..........

901,389

—

—

—

12.7 %

över 662/s %, inom 75 %..........

119,499

—

—

—

1.7 %

över 75 %, inom 80 %............

12,500

—

—

—

0.2 %

Summa B

7,061,900

7,399,697

7,237,183

—

100.0 %

C. Lån mot namnsäkerhet..........

191,538

191,538

191,538

—

—

D. Fordran av banker..............

247,892

247,892

247,892

—

—

E. Övriga tillgångar (ej försäkrings-

tekniskt beräknade poster)

Upplupna räntor................

120,719

120,719

120,719

—

—

Fordran hos redogörare..........

26,552

26,552

26,552

—

—

Summa E

147,271

147,271

147,271

—

—

Summa kapitaltillgångar

8,616,525

9,011,963

8,828,669

—

—

Skulder (ej försäkringstekniskt berak-

nade poster):

Donationsfonder..................

12,496

12,496

12,496

—

—

Saldo: tillgångar över skulder

8,604,029

8,999,467

8,816,173

—

-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 248-

Samman
-

utvisande dels (kol. 2—13) sammanlagda familjepensionsförmånerna1 för änka ensam

ter (avdrag) enligt

1

2

3

4

6

6

7

A r

m é n

Mar

1 n e n

Tull-

Nuvarande bestämmelserna

Lönegrad

Dödsfall efter

Nuvarande

Överens-

Nuvarande

Överens-

s°/«

1934

(ordinarie)

bestäm-

kommel-

bestäm-

kommel-

Dödsfall

melserna

sen

melserna

sen

före 7u>

övergångs-

Huvud-

1934

bestäm-

bestäm-

melserna

melserna

(högst)

(högst)

O 1 ........

484

558

1,372

1,549

2 ........

758

895

1,372

1,549

—

_

_

3 ........

1,372

1,634

1,372

1,549

—

—

_

4 ........

1,533

1,826

1,697

1,874

—

—

_

5 ........

1,682

1,994

1,697

1,874

—

—

_

6 ........

1,807

2,150

1,697

1,874

—

_

_

7 ........

1,807

2,150

—

—

—

—

—

8 ........

1,932

2,307

1,950

2,162

—

—

—

Uo 1 ........

_

_

752

846

_

_

2 ........

582

660

752

846

—

_

_

3 ........

627

720

752

846

—

_

_

4 ........

758

895

752

846

—

—

—

C 1 ........

582

660

752

846

_

_

2 ........

582

660

752

846

—

_

_

3 ........

627

720

752

846

—

_

_

4 ........

627

720

752

846

_

_

_

5 ........

758

895

_

_

_

_

_

6 ........

856

997

_

—

—

_

_

7 ........

1,136

1,351

—

—

—

_

_

8 ........

1,062

1,249

—

—

:—

—

_

9 ........

1,372

1,634

1,372

1,549

—

—

_

10 ........

1,372

1,634

1,372

1,549

—

_

_

11 ........

1,533

1,826

—

—

—

_

_

12 ........

1,682

1,994

1,372

1,549

—

_

_

13 ........

1,682

1,994

1,697

1,874

—

_

_

14 ........

1,744

2,072

1,697

1,874

—

—

_

15 ........

—

—

1,697

1,874

—

—

_

16 ........

1,807

2,150

—

—

—

—

—

B 2 ........

—

—

—

—

430

480

576

4 ........

—

—

—

—

474

516

576

5 ........

—

—

—

—

490

548

736

6 ........

—

—

—

—

517

564

736

7 ........

—

—

—

—

538

592

736

8 ........

—

—

—

—

570

624

820

12 ........

—

—

—

—

697

768

992

15 ........

—

—

—

—

841

936

1,224

16 ........

—

—

—

—

894

996

1,304

18 ........

—

—

—

—

994

1,112

1,304

21 ........

—

—

—

—

1,122

1.244

1,604

22 ........

—

—

—

—

1,177

1,320

1,604

24 ........

—

—

—

—

1,321

1,472

1,916

26 ........

—

—

—

—

1,474

1.648

2,192

27 ........

—

—

—

- 1

1,537

1,720

2,192

29 ........

—

—

—

—

1,666

1,896

2,548

30 ........

—

—

—

—

1,729

1,972

2,548

1 Öretal utelämnade.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 248■

157

Bilaga 0.

stallning

(levnadskostnadsindextal 158 eller 159), dels ock (kol. 14—19) årliga familjepensionsavgifolika

skalor.

9 1

10

11

12

13

14

15

16 |

17

18

19

s t

atén

75 %

av all-

All-

Tullstaten

All-

Överenskommelsen

männa

män-

män-

familje-

na fa-

na fa-

Dödsfall efter

pen-

milie- S

övergångs-

milje-

Döds-

s%> 1934

sionsreg-

pen-

bestämmelserna

pen-

fall

lemén-

sions-

Huvud-

sions-

före

Övergångs-

Huvud-

;ets mot-

regie-

bestäm-

regie-

Vio

bestäm-

bestäm-

svarande

men-

T " ,»

melserna

men-

1934

melserna

melserna

förmå-

tet

Lägst

tet

(högst)

(högst)

ner

769

1,025

33

124

99

_

—

—

1,173

1,565

70

124

—

—

—

171

—

—

—

1,668

2,224

159

124

—

—

—

261

—

—

—

1,903

2,537

188

155

—

—

—

321

—

—

—

1,998

2,664

211

155

—

—

—

348

—

—

—

2,297

3,063

282

155

—

—

—

435

_

—

—

2.472

3,296

282

—

—

—

—

504

—

—

—

2,647

3,529

376

186

—

—

—

576

_

_

_

779

1,038

_

62

_

_

—

99

—

—

—

914

1,218

42

62

—

—

—

129

_

—

—

1,038

1,385

56

62

—

—

—

150

—

—

—

1,158

1,545

70

62

—

—

—

168

_

_

_

774

1,032

42

62

_

_

_

99

_

—

—

899

1,198

42

62

—

—

—

126

—

—

—

999

1,332

56

62

—

—

—

144

—

—

—

1,098

1,465

56

62

—

—

—

162

—

—

—

1,173

1,565

70

—

—

—

—

171

_

—

—

1,323

1,764

79

_

—

—

—

192

—

—

—

1,398

1,864

117

—

—

—

—

204

—

—

—

1,473

1,964

112

—

—

—

—

219

—

—

—

1,623

2,164

159

124

—

—

—

249

—

—

—

1,773

2,364

159

124

—

—

—

285

—

—

—

1,923

2,564

188

—

—

—

—

327

—

—

—

1,998

2,664

230

124

—

—

—

348

—

—

—

2,072

2,763

211

155

—

—

—

369

—

—

—

2,222

2,963

277

155

—

—

—

411

—

—

—

2,297

3,063

—

155

—

—

—

435

—

—

—

2,647

3,529

329

—

—

—

—

576

552

600

724

649

865

_

_

42

84

72

75

578

655

724

699

932

—

—

46

93

72

81

598

691

924

724

965

—

—

49

98

96

87

627

710

924

749

999

—

—

51

102

96

93

653

756

924

774

1,032

—

—

54

109

96

99

688

780

1,022

799

1,065

—

—

57

115

108

108

836

948

1,209

999

1,332

—

—

73

146

132

144

1,004

1,144

1,483

1,173

1,565

—

—

91

182

168

171

1,053

1,214

1,576

1,248

1,665

—

—

97

194

180

180

1.172

1,351

1,576

1,398

1,864

—

—

110

221

180

204

1,320

1,519

1,920

1,548

2,064

—

—

126

252

228

234

1,386

1,608

1,920

1,623

2,164

—

—

134

268

228

249

1,554

1,776

2,275

1,773

2,364

—

—

152

304

276

285

1,721

1,958

2,642

1,923

2,564

—

—

171

343

324

327

1,796

2,044

2,642

1,998

2,664

—

—

181

362

324

348

1,952

2,251

3,115

2,147

2,863

—

—

200

401

384

390

2,027

2,354

3,115

2,222

2,963

—

—

209

419

384

411

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 248-

12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående vissa ändringar med avseende å statensi engagemang i Wermlands Enskilda Bank Aktiebola s. 7 i texten
  2. BU 1937:71 Bankoutskottets utlåtande Nr 71 s. 36 i texten
  3. BU 1937:52 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överenskommelser med arméns och marinens familjepensionskassor samt tullstatens enskilda pensionsin s. 1 i texten
  4. BU 1937:53 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 193711938 till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjä a2 i texten