Sök i Ratio Lex

Angående tilläggspension åt vissa förutvarande arbetsförman vid försvarsväsendet

1937-03-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:260, Angående tilläggspension åt vissa förutvarande arbetsförman vid försvarsväsendet

Dokumentets text

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

37

Nr 260.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension

åt vissa förutvarande arbetsförman vid försvarsväsendet;

given Stockholms slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

fe .

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för försvarsdepartementet fråga örn tilläggspension

åt vissa förutvarande arbetsförmän vid försvarsväsendet samt anför

därvid följande:

Genom kungörelsen den 9 januari 1936 (nr 2) angående ändring i vissa

delar av kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet

upptogos från och med den 1 juli 1936 i den vid sistnämnda kungörelse

fogade tjänsteförteckning A såsom extra ordinarie bland annat vissa

arbetsledare och förmän, vilka förut ansetts hänförliga till arbetarpersonal.

För dessa befattningar blev militära tjänstepensionsreglementet den 17 maj

1935 (nr 167) tillämpligt från och med den 1 juli 1936, då reglementet jämlikt

kungörelse den 31 januari 1936 (nr 23) trädde i tillämpning beträffande

de extra ordinarie tjänstemännen vid försvarsväsendet.

Tidigare hade innehavarna av motsvarande befattningar -—- med visst undantag,

varom nu ej är fråga — i pensionshänseende varit underkastade tjänstepensionsreglementet

för arbetare den 30 juni 1934 (nr 443), alltsedan detta

den 1 januari 1935 trätt i kraft. Enligt sistnämnda reglemente är pensionsåldern

60 år, men må arbetare enligt en den 30 november 1934 utfärdad

kungörelse (nr 570) kunna bibehållas i tjänst intill en levnadsålder, som med

två år överstiger pensionsåldern.

Hos Kungl. Majit har nu Sveriges arbetsledareförbund gjort framställning

i syfte att de arbetsförmän, vilka varit innehavare av sådan befattning, som

från och med den 1 juli 1936 uppförts såsom extra ordinarie och underkastats

militära tjänstepensionsreglementets bestämmelser, men vilka på grund

av uppnådd pensionsålder entledigats och erhållit pension enligt arbetarpensionsreglementet,

måtte beredas tilläggspension, motsvarande skillnaden mellan

vad de skulle hava uppburit i pension, därest militära tjänstepensionsreglementet

varit å dem tillämpligt vid tiden för avskedet, och vad de nu

uppbära enligt arbetarpensionsreglementet.

Vidare har militärbefälhavaren på Gotland i en hos arméförvaltningens intendentsdepartement

gjord, sedermera till Kungl. Majits prövning överlämnad

framställning väckt fråga om motsvarande tilläggspension åt förre skräddarmästaren

Ernst Otto Leonard Rothstein.

Arméförvaltningens civila departement har, efter samråd med intendentsdepartementet,

i avgivet utlåtande biträtt de gjorda framställningarna på sätt

nedan framgår. Civila departementet har i ärendet anfört i huvudsak följande:
När

de ovannämnda nyinrättade extra ordinarie befattningarna skulle tillsättas,

visade det sig, att några av de då i tjänst varande arbetsförmännen

uppnått en sådan ålder, att de med hänsyn till föreskrifterna i 31 § militära

tjänstepensionsreglementet icke utan vidare kunde ifrågakomma till erhållande

av förordnande såsom extra ordinarie tjänstemän.

På framställning av arméförvaltningens intendents- och civila departement

förklarade emellertid Kungl. Majit genom beslut den 15 maj 1936 hinder icke

möta, att vissa närmare angivna anställningshavare antoges att från och med

den 1 juli 1936 vara extra ordinarie tjänstemän med lön enligt den i 6 § ovannämnda

kungörelse den 22 juni 1928 (nr 215) intagna löneplanen, oaktat de

före den 1 juli 1936 uppnått för ifrågakommande extra ordinarie befattning

i militära tjänstepensionsreglementet fastställd pensionsålder av 60 år.

Beträffande den äldste av dessa anställningshavare — sadelmakaren vid

Skånska kavalleriregementet C. J. Roslund, född den 25 januari 1874 — före
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 260.

skrev Kungl. Majit tillika, att han, som alltså redan den 25 januari 1936 fyllt

62 år, ej finge efter den 1 juli 1936 bibehållas i tjänst längre än intill dess frågan

om rätt till pension åt honom blivit av statskontoret avgjord.

Med hänsyn till Kungl. Maj:ts ifrågavarande beslut synes det skäligt, att

jämväl de f. d. arbetsförmän, vilka äro födda år 1874 eller senare och innehaft

sådana befattningar, vilka från och med den 1 juli 1936 blivit extra ordinarie

befattningar, komma i åtnjutande av någon pension utöver dem tilldelad

pension jämlikt tjänstepensionsreglementet för arbetare.

De förutvarande befattningshavare, vilka vid bifall till arméförvaltningens

civila departements förberörda förslag skulle komma i åtnjutande av tilläggspension,

äro enligt av civila departementet företagen undersökning såvitt angår

armén följande:

1) förre skrädderiförmannen vid Älvsborgs regemente Axel Henrik Uggla,

vilken är född den 8 maj 1874 och avgick ur tjänst den 7 juli 1935;

2) förre skomakarmästaren vid Värmlands regemente Karl Johan Jansson,

vilken är född den 13 mars 1875 och avgick ur tjänst den 31 december 1935;

3) förre skräddarmästaren vid Gotlands infanterikår Ernst Otto Leonard

Rothstein, vilken är född den 28 september 1874 och avgick ur tjänst den 15

juni 1936; samt

4) förre skomakeriförmannen vid Jönköpings-Kalmar regemente Viktor

Ernst Olsson, vilken är född den 21 juli 1874 och avgick ur tjänst den 31

december 1935.

Civila departementet bar vidare anfört följande:

De till Uggla, Jansson, Rothstein och Olsson enligt arbetarpensionsreglementet

utgående pensionerna uppgå till respektive 1,152, 912, 1,332 och 768

kronor för år.

De befattningar, som innehafts av dem, hava samtliga enligt beslut av intendentsdepartementet

hänförts till den i tjänsteförteckningen A till kungörelsen

den 22 juni 1928 (nr 215) under 12 lönegraden upptagna befattningen

arbetsförman av 1. klass. Med utgångspunkt från det för nämnda lönegrad

i militära tjänstepensionsreglementet fastställda pensionsunderlaget av 2,304

kronor har civila departementet funnit skillnaden mellan nu utgående pensioner

enligt arbetarpensionsreglementet och de pensioner, som skulle tillkommit

ifrågavarande personer enligt militära tjänstepensionsreglementet, uppgå

till följande belopp, nämligen för Uggla 468 kronor, Jansson 360 kronor,

Rothstein 528 kronor och Olsson 312 kronor. De ifrågasatta tilläggspensionerna

böra alltså enligt departementets mening utgå med dessa belopp.

Marinförvaltningen har — under förmälan att för marinens del icke syntes

föreligga något sådant fall, som avsåges i arbetsledareförbundets framställning

— ansett skäl tala för bifall till densamma.

Flygförvaltningen har anfört, att såvitt kunnat utredas icke funnes någon

under flygförvaltningen stående personal med sådana pensionsförhållanden,

som avsåges i arbetsledareförbundets framställning.

Statskontoret bär icke velat motsätta sig, att framställning göres till riksdagen

örn beredande av tilläggspension ät de av arméförvaltningens civila

departement omförmälda arbetsförmännen Uggla, Jansson, Rothstein och Olsson,

men föreslagit, att tilläggspensionerna måtte bestämmas till respektive

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 260.

660, 516, 588 och 480 kronor. I fråga om beräkningen av dessa belopp har

ämbetsverket anfört i huvudsak följande:

Pensionsunderlaget för extra ordinarie manlig befattningshavare i 12 lönegraden

utgör enligt militära tjänstepensionsreglementet 2,304 kronor. Det

antal tjänsteår, som jämlikt nämnda reglemente kan tillgodoräknas i pensionshänseende,

utgör, såvitt statskontoret funnit, för Uggla 23 år 4 månader

28 dagar, för Jansson 18 år 3 månader 26 dagar, för Rothstein 25 år samt för

Olsson 16 år 1 månad 14 dagar. Samtliga hava tjänstgjort i mer än tre års tid

i sin sist innehavda befattning. Ingen av dem innehar annan statsanställning

eller åtnjuter pension för sådan anställning. I anslutning härtill skulle

enligt militära tjänstepensionsreglementets bestämmelser pensionsbeloppen

för dem hava utgjort respektive 1,812, 1,428, 1,920 och 1,248 kronor. I ärendet

har meddelats, att de pensioner, som nu tillkomma dem enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare, uppgå till belopp av respektive 1,152, 912,

1,332 och 768 kronor.

På grund av vad sålunda anförts synas tilläggspensionerna böra bestämmas

till följande belopp, nämligen för Uggla 660 kronor, för Jansson 516

kronor, för Rothstein 588 kronor samt för Olsson 480 kronor.

Departements- Sveriges arbetsledareförbunds framställning avser beredande av viss tillckefen.

läggspension åt sådana förutvarande arbetsledande förmän vid försvarsväsendet,

vilka, därest de kvarstått i tjänst efter den 1 juli 1936, på grund av

att deras befattningar då uppförts såsom extra ordinarie skulle kommit i åtnjutande

av pension enligt militära tjänstepensionsreglementet men till följd

av avgång före nämnda dag i stället blivit pensionerade enligt arbetarpensionsreglementet.

Med hänsyn till den i ärendet verkställda utredningen finner

jag mig i anledning av den gjorda framställningen böra förorda, att åt

de fyra i arméförvaltningens civila departements utlåtande upptagna förutvarande

förmännen beredes en förbättrad ställning i pensionshänseende.

De tilläggspensioner, som jag i enlighet härmed anser böra utverkas åt

Uggla, Jansson, Rothstein och Olsson, synas böra bestämmas till de av statskontoret

föreslagna beloppen och utgå från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. från och med den 1 januari 1937.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre skrädderiförmannen vid Älvsborgs regemente Axel

Henrik Uggla, förre skomakarmästaren vid Värmlands regemente

Karl Johan Jansson, förre skräddarmästaren vid

Gotlands infanterikår Ernst Otto Leonard Rothstein och förre

skomakeriförmannen vid Jönköpings-Kalmar regemente Viktor

Ernst Olsson må från och med den 1 januari 1937 under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära — utöver dem författningsenligt

tillkommande pension — tilläggspensioner med följande

belopp för år räknat, nämligen Uggla 660 kronor, Jansson

516 kronor, Rothstein 588 kronor samt Olsson 480 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 260■ 41

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Sundén.

Bihang till riksdagens protokoll 19.17,

1 sami. Nr 259—2G0.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1937:44 Bankoutskottets utlåtande Nr 44 s. 3 i texten