Sök i Ratio Lex

Angående reglering av den vid försvarsväsendet anställda sjuk sköter skepersonalens avlönings för manei'' m. m

1937-03-05 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:275, Angående reglering av den vid försvarsväsendet anställda sjuk sköter skepersonalens avlönings för manei'' m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

1

Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering

av den vid försvarsväsendet anställda sjuk sköter skepersonalens

avlönings för manei'' m. m.; given Stockholms

slott den 5 mars 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 5 mars 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

PeHRSSON-BrASKTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, LEVINSON, ENGBERG,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson anför:

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1937 av frågan örn regleringen

av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1937/

1938 framhöll jag, att spörsmålet angående den vid försvarsväsendet anställda

sjuksköterskepersonalens avlöningsförhållanden för det dåvarande

icke förelåge i sådant skick, att det kunde underställas riksdagens prövning,

utan borde detsamma framdeles genom särskild proposition föreläggas riksdagen.

Som frågan om sjuksköterskepersonalens avlöningsförmåner inverkade

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 2/ 5. 689 37 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 275.

på beräkningen av staterna för såväl arméns sjuksköterskekår som garnisonssjukhuset

borde slutsummorna för dessa stater, i avvaktan på den blivande

propositionen i ämnet, upptagas med beräknade belopp. I enlighet

härmed blevo slutsummorna för staterna för garnisonssjukhusen i Stockholm,

å Karlsborg och i Boden samt för arméns sjuksköterskekår i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag upptagna på angivet sätt och tillsvidare

beräknade till respektive 133,561, 38,018, 141,058 och 75,120 kronor.

Av nu nämnd anledning blevo jämväl slutsumman för staten för vid

marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal ävensom den under sjöförsvarets

avlöningsanslag upptagna anslagsposten till kvinnlig sjukvårdsoch

ekonomipersonal vid kustartilleriet i statsverkspropositionen upptagna

med beräknade belopp.

Ridare framhölls, att den ifrågasatta löneregleringen för sjuksköterskepersonalen

kunde medföra vissa mindre rubbningar i de för riksdagen framlagda

staterna för krigsskolan och flygkrigsskolan.

Jag anhåller nu att ånyo få upptaga berörda spörsmål till behandling.

Härvid torde jag till en början få uppehålla mig vid frågan örn sjuksköterske - personalens anställnings- och avlöningsförhållanden för att därefter övergå

till staterna för de militära sjukhusen m. m.

I. Sjuksköterskepersonalens anställnings- och

avlöningsförhållanden.

I skrivelse till Kungl. Majit den 16 augusti 1934 hemställde svensk sjuksköterskeförening,

att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder till

förbättrande av anställnings- och löneförhållandena för vid arméns sjuksköterskekår,

vid flygvapnet och marinen anställda ordinarie sjuksköterskor, översköterskor

och med dem likställda sjuksköterskor samt husmödrar vid garnisonssjukhusen

i syfte att anställningen måtte få karaktär av ordinarie statsanställning

samt att avlöning m. m. måtte utgå: för vid arméns sjuksköterskekår,

flygvapnet och marinen anställda ordinarie sjuksköterskor, översköterskor

och med dem likställda sjuksköterskor vid garnisonssjukhusen enligt 6:e

lönegraden, för operations- och röntgensköterskor vid flottans sjukhus i Karlskrona

ävensom garnisonssjukhusen i Stockholm, Boden och Karlsborg enligt

lie lönegraden och för husmödrar vid garnisonssjukhusen enligt 8:e lönegraden

i 1925 års avlöningsreglemente för den civila statsförvaltningen.

Över denna framställning avgåvos utlåtanden av arméförvaltningens civila

departement och sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen och flygstyrelsen gemensamt

den 21 oktober 1935 samt av försvarsväsendets lönenämnd den

19 november samma år.

I vad framställningen avsåg beredande av ordinarie anställning åt sjuksköterskepersonalen

och omläggning av det för nämnda personal nu gällande

lönesystemet med kontant nettolön och vissa förmåner in natura till ett

system med kontant bruttolön, med skyldighet att för åtnjutande av natura
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275. 3

förmåner erlägga ersättning enligt vissa grunder, avstyrktes detsamma av

såväl de i ärendet hörda ämbetsverken som lönenämnden.

Däremot ansågo såväl ämbetsverken som lönenämnden sig böra förorda,

att de till ifrågavarande personal utgående kontanta avlöningsbeloppen höjdes.

I avseende å avlöningsförbättringens storlek föreslogo ämbetsverken, att

samtliga sjuksköterskor vid försvarsväsendet med avlöning enligt lönegraderna

5, 6 och 7 i löneplanen K till kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215)

med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet skulle uppflyttas en lönegrad, vilket

skulle innebära en genomgående löneförhöjning med 120 kronor för år.

I fråga örn de skäl, som ämbetsverken anförde för detta förslag, vilket

tillstyrktes av lönenämnden, tillåter jag mig hänvisa till den härför i 1936

års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln sid. 17—19) lämnade redogörelsen.

Föredragande departementschefen anslöt sig till det sålunda av ämbetsverken

framlagda och av lönenämnden tillstyrkta förslaget och i 1936 års

statsverksproposition framlade Kungl. Majt förslag angående löneförbättring

åt den vid försvarsväsendet anställda sjuksköterskepersonalen i enlighet med

* de av ämbetsverken angivna grunderna.

Med anledning av detta Kungl. Maj:ts förslag hemställdes i en vid 1936

års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 316, att lönerna till inom

försvarsväsendet anställda sjuksköterskor måtte — med bibehållande av kontant

lön och naturaförmåner — beräknas efter »avlöningsreglementet den

20 juni 1935 för den civila statsförvaltningen» och utgå:

för vid arméns sjuksköterskekår, flygvapnet och marinen anställda ordinarie

sjuksköterskor, översköterskor och med dem likställda sjuksköterskor

vid garnisonssjukhusen enligt 6:e lönegraden, för operations- och röntgensköterskor

vid flottans sjukhus i Karlskrona ävensom garnisonssjukhusen

i Stockholm, Boden och Karlsborg enligt 7:e lönegraden och för husmödrar

vid garnisonssjukhusen enligt 8:e lönegraden i ovannämnda avlöningsreglemente.

I sin skrivelse nr 328 (sid. 4—5) anförde 1936 års riksdag beträffande

denna fråga, att riksdagen, som i likhet med departementschefen och vederbörande

myndigheter icke för det dåvarande ifrågasatte någon ändring i

fråga om den vid försvarsväsendet anställda sjuksköterskepersonalens ställning

såsom icke-ordinarie befattningshavare, måste konstatera, att det av

Kungl. Majit framlagda förslaget icke kunde betraktas vara en definitiv lösning

av ifrågavarande personals lönefråga, alldenstund personalen trots löneregleringen

i allmänhet skulle komma att vara sämre ställd än motsvarande

befattningshavare vid statens civila sjukhus och vid flertalet av de kommunala

sjukhusen. Riksdagen funne sig därför i anledning av i ämnet väckt

motion (II: 316) böra uttala sig för att ytterligare utredning i lönefrågan på

Kungl. Maj:ts föranstaltande vidtoges till främjande av bättre överensstämmelse

i avlöningshänseende mellan försvarsväsendets sjuksköterskepersonal

och motsvarande personal vid statens civila sjukhus.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 275.

Såsom i Arets statsverksproposition påpekats uppdrog Kungl. Maj:t med

anledning av riksdagens omförmälda uttalande genom beslut den 30 juni

1936 åt arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen

samt dygförvaltningen att gemensamt, med beaktande av vad

riksdagen i förenämnda skrivelse anfört, till Kungl. Majit inkomma med

förslag beträffande den vid försvarsväsendet anställda sjuksköterskepersonalens

avlöningsförmåner.

Samma dag utfärdade Kungl. Majit kungörelse (Sv. förf.-sami. nr 450)

angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215)

med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet. Härigenom infördes en ny lönegrad

(8) i löneplanen för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal (löneplan

K) med en begynnelselön av 1,410 kronor och en slutlön efter 9 års tjänstetid

av 1,770 kronor. Härjämte vidtogos vissa ändringar i den vid kungörelsen

fogade tjänsteförteckningen B, varigenom uppfattning skedde av

sjuksköterskor och översköterskor från 5:e till 6:e, av operations- och röntgensköterskor

från 6:e till 7:e samt av husmödrar vid sjukhus från 7:e till den

nyinrättade 8:e lönegraden.

Med skrivelse den 10 november 1936 hava arméförvaltningens civila

departement och sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen och flygförvaltningen

inkommit med den genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 30 juni

1936 anbefallda utredningen och därvid anfört, bland annat, följande:

Då ämbetsverken nu gå att bedöma de olika möjligheter, som kunna föreligga

för beredande av förbättrade avlöningsförhållanden för försvarsväsendets

sjuksköterskepersonal, vilja ämbetsverken framhålla, att iimbetsverken

av budgettekniska skäl icke anse sig kunna förorda en övergång till ett

bruttolönesystem för ifrågavarande befattningshavare — en åtgärd som för

övrigt torde kunna medföra vittgående konsekvenser beträffande annan delvis

med naturaförmåner avlönad personal vid försvarsväsendet.

Även örn man alltså icke kan inordna den vid försvarsväsendet anställda

sjuksköterskepersonalen inom den för motsvarande personal vid sinnessjukhus

gällande löneplanen, synas likväl skäl tala för att, på sätt motionären

torde hava avsett, största möjliga överensstämmelse mellan lönebeloppen

för de olika personalkategorierna kommer till stånd. Ett fullständigt

lösande av denna fråga torde dock icke stå att vinna, med mindre än

att löneplanen K undergår en genomgripande omarbetning.

En dylik åtgärd synes emellertid kunna medföra konsekvenser ifråga örn

övriga i löneplanen K inordnade befattningshavare. Såväl med hänsyn härtill

som i betraktande av den omständigheten, att en allmän revision av

lönesystemet för statens befattningshavare nu pågår, synes en omarbetning

av ifrågavarande löneplan knappast vara att förorda.

En mindre vittgående åtgärd i motionens syfte vore att enbart beträffande

lönegraderna K. 6—K. 8 vidtaga en ökning av intervallerna mellan de

olika lönebeloppen inom respektive lönegrader.

Av enahanda skäl, som nyss anförts, ställa ämbetsverken sig dock tveksamma

till lämpligheten även av en sådan lösning av frågan.

Då det alltså vid ett tillmötesgående redan nu av de framställda önskemålen

torde vara angeläget tillse, att den åtgärd, som kan komma att vid
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275.

tågås, icke verkar föregripande på den blivande löneregleringen, synes annan

möjlighet icke stå till buds än att bereda sjuksköterskepersonalen en på

lämpligt sätt avpassad tillfällig löneförbättring.

Då begynnelselönerna för den enligt löneplanen Iv avlönade sjuksköterskepersonalen

jämförda med lönebeloppen inom vederbörliga lönegrader av

löneplanen B för befattningshavare vid den allmänna civilförvaltningen —

de sistnämnda minskade med det beräknade värdet av naturaförmåner enligt

i ämbetsverkens skrivelse den 21 oktober 1935 angivna grunder — torde

kunna betraktas såsom i stort sett tillfredsställande avvägda, lär anledning ej

föreligga att därvidlag vidtaga någon förhöjning. För den till lönegraden

K. 8 hänförda sjukvårdspersonalen lär icke heller erfordras någon förhöjning

av de efter 3 och 6 års tjänstetid utgående lönerna, då dessa redan nu

överstiga motsvarande löner för befattningshavare tillhörande lönegrad B. 8.

Det synes icke heller påkallat att vidtaga åtgärd för förhöjning av den

efter tre års tjänstetid utgående lönen i lönegrad K. 7, då denna med endast

7 kronor understiger motsvarande lön enligt lönegrad B. 7.

Yad åter angår lönebeloppen i lönegrad K. 8 efter 9 års tjänstetid, i

lönegrad K. 7 efter 6 och 9 års tjänstetid samt i lönegrad K 6 efter 3, 6

och 9 års tjänstetid skulle — därest man vill redan nu åstadkomma en närmare

anslutning till de efter motsvarande tjänstetid utgående lönebeloppen

i lönegraderna B. 8—B. 6 — en viss förhöjning i lönebeloppen vara erforderlig.

En dylik förhöjning synes kunna vidtagas enligt nedanstående:

Lönegrad

Förhöjning i lönen efter 1

en tjänstetid av

3 år

6 år

9 år

Kr.

Kr.

Kr.

K. B........

60

60

84

1 K. 7........

—

60

84

K. 8........

—

—

84

Med tillägg av dessa belopp skulle lönerna i respektive lönegrader komma

att vid olika tjänstetid utgå med å nedanstående tablå angivna belopp, därvid

som jämförelse upptagits jämväl de på i det föregående angivet sätt

reducerade lönerna i lönegraderna B. 6—B. 8.

Lönegrad

Begynnelselön

Lö.

efter en tjänstetid av

3 år

G år

9 år

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

K. 6 ..................

1,170 (— 14)

1,350 (+ 22)

1,470 (— 2)

1,614 (— 2)

B. 6 ..................

1.184

1,328

1,472

1,616

j K. 7 ..................

1.290 (+ 17

1,410 )— 7

1,590 (4- 29)

1,734 (+ 29)

i B. 7 ..................

1,273

1.417

1,561

1.705

1 K. 8 ..................

1.410 (+ 58)

1,530 ( + 34:

1.650 (+ 10,

1,854 (+ 40

B. 8 ..................

1.352

1,496

1.640

1,814

Siffrorna inom parentes angiva de belopp, med vilka de sålunda reglerade

lönebeloppen inom löneplanen K överstiga respektive understiga de

reducerade lönebeloppen i motsvarande lönegrader inom löneplanen B.

Av tablån framgår, att genom den ifrågasatta anordningen lönebeloppen

för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal i vissa fall komma att överstiga

de reducerade lönebeloppen för angivna lönegrader i löneplanen B. Härvid

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Majlis proposition nr 275.

bör emellertid beaktas, att de belojip, med vilka lönerna i B-löneplanen

reducerats, måhända kunna anses jämförelsevis högt beräknade och att även

andra normer för uppskattning av värdet av naturaförmånerna kunna tänkas

ifrågakomma.

I fortsättningen av sin skrivelse hava ämbetsverken även gjort en jämförelse

mellan avlöningsförmånerna för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal

och motsvarande i kommunal tjänst anställd personal, varvid ämbetsverken

funnit, att de till den förstnämnda personalen utgående avlöningsbeloppen

i allmänhet äro jämförelsevis väl avvägda i förhållande till genomsnittsavlöningen

för den i kommunal tjänst anställda personalen. Vad sålunda

anförts, gällde sjuksköterskepersonalen i allmänhet. För sjuksköterskepersonalen

vid garnisonssjukhuset i Stockholm konime däremot även med

den av ämbetsverken föreslagna löneförbättringen lönebeloppen att ligga

avsevärt under dem, som utginge till motsvarande personal vid såväl Stockholms

stads sjukhus som vid serafimerlasarettet. Enligt en till »betänkande

rörande serafimerlasarettets ekonomi samt rörande lasarettets ställning och

verksamhet» — statens offentliga utredningar 1936: 1 — fogad bilaga nr 11

åt njöte sålunda vid serafimerlasarettet anställd sjuksköterska en begynnelselön

av 1,674 kronor och en slutlön av 2,727 kronor, värdet av naturaförmånerna

frånräkna!.

Ämbetsverken hava i detta sammanhang erinrat örn att arméförvaltningen

redan i sin skrivelse den 31 augusti 1931 rörande lantförsvarets medelsbeliov

för budgetåret 1932/1933 framlagt förslag örn lönereglering för sjuksköterskepersonalen

vid garnisonssjukhuset, vilket förslag innebar, att begynnelselönen

för Översköterska skulle bestämmas till 1,530 kronor samt

att lönen efter 3, 6 och 9 års anställning skulle utgå med 1,770, 2,010 och

2,250 kronor. För husmoder samt operations- och röntgensköterska skulle

begynnelselönen utgöra 1,770 kronor samt lönen efter 3, 6 och 9 års anställning

2,010, 2,250 och 2,490 kronor. Som emellertid detta arméförvaltningens

förslag, enligt vad som framginge av statsverkspropositionen till 1932 års

riksdag, icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd, och då det ur vissa synpunkter

kunde anses mindre välbetänkt att införa särbestämmelser för en

särskild grupp av sköterskepersonalen hade ämbetsverken i sitt utlåtande

den 21 oktober 1935 över svensk sjuksköterskeförenings förut omförmälda

skrivelse den 16 augusti 1934 ansett sig böra stanna vid att för sjuksköterskepersonalen

vid garnisonssjukhuset i Stockholm föreslå enahanda lönereglering,

som då ifrågasattes för övrig sjuksköterskepersonal vid försvarsväsendet.

Beträffande denna fråga har emellertid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

i ämbetsverkens nu förevarande skrivelse anfört följande:

Oberoende av de sålunda tidigare uttalade betänkligheterna anser sjukvårdsstyrelsen

det ofrånkomligt att bereda sjuksköterskepersonalen vid garnisonssjukhuset

i Stockholm högre löneförmåner än motsvarande personal

vid försvarsväsendet i övrigt. Härvid torde lönebeloppen — sammanställda

i en särskild tillfällig löneplan för här avsedd personal — lämpligen kunna

bestämmas i enlighet med de av arméförvaltningen i skrivelsen den 31 augusti

1931 föreslagna, varigenom nära överensstämmelse synes kunna vinnas nied

de lönebelopp, som tillkomma vid serafimerlasarettet anställda sjuksköterskor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Narin förvaltningen har för sin del i samma skrivelse framhållit, att lönerna

till sjuksköterskepersonalen vid i landsorten belägna, till försvaret hörande

sjukhus icke borde understiga de för garnisonssjukhusets i Stockholm personal

föreslagna med större belopp än som svarade mot den skillnad, som

kunde anses betingad av orternas olika beskaffenhet i dyrortshänseende. X

anslutning härtill ansåge marinförvaltningen önskvärt, att vid en kommande

allmän lönereglering åvägabragtes en bättre avvägning mellan lönerna till

personalen å ena sidan i landsorten och a den andra i Stockholm än den,

som kommit till uttryck i ämbetsverkens föreliggande förslag.

Med anledning av ämbetsverkens nyssnämnda förslag har svensk sjuksköterskeförening

i underdånig skrivelse den 10 november 1936 framhållit, att

ämbetsverken vid den jämförelse, som i deras utredning gjorts mellan avlöningsförmånerna

för å ena sidan försvarsväsendets sjuksköterskepersonal

och å andra sidan befattningshavare tillhörande den civila förvaltningen utgått

från ett för högt värde vid uppskattningen av de naturaförmåner, som

tillkomme förstnämnda personal. Enligt föreningens mening borde den värdering

av naturaförmånerna, som i praktiken för närvarande tillämpades för

serafimerlasarettets sjuksköterskepersonal, även läggas till grund vid beräknandet

av värdet av motsvarande till försvarsväsendets sjuksköterskepersonal

utgående förmåner. För att sistnämnda personal skulle erhålla något så när

lika löneförmåner med motsvarande sjuksköterskepersonal vid statens civila

sjukhus, borde samtliga sjuksköterskor vid försvarsväsendet uppflyttas en

lönegrad utöver vad ämbetsverken föreslagit i sin förutnämnda skrivelse den

10 november 1936. För sjuksköterskepersonalen vid garnisonssjukhuset i

Stockholm borde särskilda avlöningsbestämmelser införas i enlighet med vad

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i nyssnämnda skrivelse den 10 november

1936 föreslagit beträffande denna personal.

I utlåtande i ärendet den 9 december 1936 hav försvarsväsendets lönen mund

anfört, bland annat, följande:

Lönenämnden får till en början framhålla, att ett genomförande av förvaltningarnas

föreliggande förslag visserligen skulle bringa lönebeloppen i

«n något bättre överensstämmelse med lönerna för motsvarande befattningshavare

vid vissa civila sjukhus, men ingalunda utgöra någon definitiv lösning

av ifrågavarande sjuksköterskepersonals lönefråga. Det torde likvisst

hava varit riksdagens mening att genom den begärda utredningen nå fram

till en sådan lösning av förevarande lönefråga, att densamma örn ock ej

i allo definitiv — dock kunde utgöra en lönereglering i verklig mening folden

personal, varom här är fråga. Förvaltningarnas förslag innebär icke i

något avseende en dylik lösning av frågan utan har karaktären av ett fortsatt

provisorium. Lönenämnden har därför funnit detsamma icke böra läggas

till grund för ett förslag i ämnet till riksdagen. _ .

Ijönenämnden får erinra, att garnisonssjukhuset i Stockholm ar avsett att

i sinom tid ingå såsom en del i det nya karolinska sjukhuset. Tillkomsten

av detta sjukhus kommer även att påverka serafimerlasarettets framtida

ställning. I två den 25 augusti och den 21 december 1935 dagtecknade betänkanden

hava särskilda av Kungl. Majit tillkallade sakkunniga behandlat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 275.

frågorna om dels serafimerlasarettets ekonomi, dels ock lasarettets ställning

och verksamhet (statens offentliga utredningar 1936: 1). Dessa betänkanden

lades till grund för proposition nr 171 till 1936 års riksdag angående karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet, vilken proposition även vann riksdagens

bifall (skrivelse nr 214/1936). I nämnda proposition anförde chefen

för ecklesiastikdepartementet bland annat, att statens övertagande av verksamheten

vid serafimerlasarettet borde äga rum från och med den 1 juli

1937. Vidkommande det av de sakkunniga framlagda löneregleringsförslaget

framhöll departementschefen, att det syntes vara erforderligt att göra detsamma

till föremål för ett grundligare övervägande än som under föreliggande

förhållanden varit möjligt. Förslag i sistnämnda avseende torde vara

att förvänta till 1937 års riksdag.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle sjuksköterska vid serafimerlasarettet

erhålla ordinarie anställning och inplaceras i lönegraden B 7 i löneplanen

för befattningshavare vid den allmänna civilförvaltningen. Assistentsköterskorna

skulle upptagas såsom extra ordinarie befattningshavare med lön

enligt lönegraden 5 i gällande kungörelse med avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.

Av betänkandet den 21 december 1935 inhämtas vidare, att vissa befattningshavare

bland sjukvårdspersonalen vid serafimerlasarettet för närvarande

åtnjuta kontant lön jämte fri kost m. m., medan större delen av personalen

innehar bruttolön, från vilken avdrag skei- för bostad och kost, i den mån

sådan förmån åtnjutes. Naturaförmånerna beräknas därvid till 1,134 kronor

(kost ä 1: 75^ kr. i 360 dagar — 630 kr., bostad, enskilt rum ä 42 kr. i 12

månader = 504 kr.). Därest vederbörande disponerar två rum, beräknas de

sammanlagda förmånernas värde enligt uppgift från sysslomanskontoret till

1,374 kronor.

Lönenämnden har ansett sig böra undersöka, huruvida icke försvarsväsendets

sjuksköterskepersonal kunde, på sätt föreslagits för all motsvarande

jiersonal vid serafimerlasarettet och såsom redan är förhållandet vid statens

sinnessjukhus, erhålla lön efter ett bruttolönesystem. Förvaltningarna hava

utan närmare motivering anfört, att »budgettekniska skäl» skulle lägga hinder

i vägen för genomförande av en dylik anordning. Lönenämnden har ickekunnat

finna denna invändning bärande. Fastmer har det synts lönenämnden

kunna vara till fördel ur budgetteknisk synpunkt, att kostnaderna för

sjuksköterskepersonalens avlöning helt komme att belasta avlöningsanslagen

och icke, såsom nu är förhållandet, fördelas på olika anslag under fjärde

huvudtiteln. Arbetet med uträknandet och redovisningen av de avdrag å

kontantlönerna, som personalen måste vidkännas för vissa naturaförmåner,

torde — med hänsyn till den relativt ringa personal, det här gäller — icke

vara av nämnvärd betydelse. Förvaltningarna hava vidare anfört, att en

dylik åtgärd skulle medföra vittgående konsekvenser beträffande annan delvis

med naturaförmåner avlönad personal vid försvarsväsendet. Någon jämförelse

mellan sjuksköterskepersonalen och det fast anställda manskapet i

allmänhet torde i förevarande avseende knappast hava av förvaltningarna

åsyftats. Däremot ligger givetvis en jämförelse mellan sjukvårds- och ekonomipersonalen

vid försvarsväsendet nära till hands. Men även mellan dessa

grupper föreligga dock vissa olikheter, som torde kunna motivera en olikhet

i lönesystemet. Lönenämnden kan emellertid för sin del icke finna, att det

skulle vara en konsekvens av särskilt betänkligt slag, örn det vid en närmare

undersökning skulle befinnas, att införandet av ett bruttolönesystem för sjuksköterskorna

borde medföra, att även ekonomipersonalen vid försvarsväsendet

finge samma lönesystem.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kumjl. Maj:ts proposition nr 275.

Vid bedömandet av nu föreliggande spörsmål har lönenämnden särskilt

ansett sig böra beakta, att det endast genom införande av ett bruttolönesystem

torde vara möjligt att erhålla en mera definitiv lönereglering för

sjukvårdspersonalen, då därigenom anslutning kan ske till ett avlöningsreglemente,

som gäller för större grupper av befattningshavare,^ däribland

för personalen vid statens övriga sjukvårdsinrättningar. Örn ifrågavarande

personal på lämpligt sätt inpassas under ett sådant reglemente, bliva nämligen

de ändringar i detta reglemente, som kunna komma att införas, automatiskt

gällande även för sjukvårdspersonalen.

Med avseende å vad här anförts har lönenämnden kommit till den bestämda

uppfattningen, att det skulle vara övervägande fördelar förenade med

avskaffande av det nuvarande lönesystemet för försvarsväsendets sjukvårdspersonal

och införande i stället av ett bruttolönesystem, med skyldighet för

personalen att vidkännas ersättning till statsverket för utgående naturaförmåner.

Lönenämnden anser sig därför böra förorda en sådan åtgärd.

I fortsättningen av sitt utlåtande har lönenämnden till närmare prövning

upptagit frågan, huruvida ifrågavarande personal borde beredas ordinarie

anställning. Härvid har lönenämnden av anförda skäl ansett sig icke böra

— åtminstone för närvarande — tillstyrka, att försvarsväsendets sjuksköterskepersonal

beredes ordinarie anställning. I anslutning härtill har lönenämnden

ytterligare anfört:

Lönenämnden anser emellertid en tillfredsställande lönereglering för denna

personal kunna ernås med bibehållande av dess nuvarande extra ordinarie

anställning. Med hänsyn till det på flera håll genomförda samarbetet mellan

de militära sjukhusen och landstingen och då ifrågavarande befattningshavare

förrätta arbete av samma slag som vid andra sjukhus, anser nämnden

för sin del övervägande skäl tala för att, därest personalen erhåller bruttolön,

å densamma tillämpas de för icke-or din arie befattningshavare vid den

allmänna civilförvaltningen gällande bestämmelserna. I anslutning till att

serafimerlasarettets sjuksköterskor föreslagits skola placeras i lönegraden

B. 7, anser lönenämnden lämpligt, att även försvarsväsendets sjuksköterskor

såsom extra ordinarie befattningshavare erhålla placering i lönegraden 7 av

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen.

I likhet med vad som är förhållandet vid serafimerlasarettet torde samtliga

sjuksköterskor böra erhålla samma lönegradsplacering och den nuvarande

åtskillnaden mellan personal, tillhörande lönegraderna K. 6 och K. 7, försvinna.

Häremot skulle kunna invändas, att sjuksköterskorna vid truppförbanden

icke hava samma kvalificerande tjänstgöring som de vid sjukhusen

och därför borde erhålla en lägre lönegradsplacering. Det är dock

att märka, att truppförbandens sjuksköterskor hava en lång daglig tjänstgöring.

Lönenämnden får därför föreslå, att samtliga ifrågavarande sköterskor

placeras i lönegraden Eo. 7.

Vidkommande husmoder vid sjukhus, vilken nu är placerad i lönegraden

K. 8, föreslår lönenämnden hennes'' inplacerande i lönegraden Eo. 9, varigenom

den nu förefintliga skillnaden i löneställning mellan henne och sjuksköterskorna

i stort sett kommer att bibehållas.

Yad angår den på löneplanen K upptagna befattningen såsom undersköterska

i lönegraden K. 1, har lönenämnden inhämtat, att i denna lönegrad

äro placerade dels rödakorselever under sista aret av deras utbildning,

dels ock icke sjuksköterskeutbildade biträden. Enligt lönenämndens mening

saknas anledning att för framtiden bibehålla en extra ordinäre befattning i

denna låga lönegrad. Den biträdespersonal, som kan anses erforderlig vid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

militärsjukhusen, torde i stället böra erhålla ställning såsom extra tjänstemaiJ.

.1?fie<^ *°n e.nligt den för dylika tjänstemän gällande löneplanen eller

austalius mot visst arvode. Möjligen kunna vissa övergångsbestämmelser

befinnas erforderliga.

Assistentsköterskor, som kunna befinnas erforderliga vid försvarsväsendet,

?n?eF, Jönenämnden böra i likhet med vad som föreslagits för motsvarande

befattningshavare vid serafimerlasarettet inplaceras i lönegraden Eo. 5.

För eihållande av en jämförelse mellan nu utgående och föreslagna avlöningsförmåner

har lönenämnden uppgjort två tablåer (tablå I och tablå II),

vilka torde få såsom bilagor vidfogas protokollet (se Bil. nr 1 och 2).

"Vid uppgörandet av dessa tablåer har lönenämnden, när det gällt att beräkna

värdet av till personalen utgående naturaförmåner, till utgångspunkt

tagit de belopp, vartill dessa förmåner uppskattas vid serafimerlasarettet,

eller respektive 1,134 kronor (vid ett rum) och 1,374 kronor (vid två runi).

I tablå II hava endast upptagits de tre dyrortsgrupper, till vilka orter nied

garnisonssjukhus, där husmödrar finnas anställda, äro hänförda.

En lönereglering enligt här förut angivna grunder har av lönenämnden

approximativt beräknats medföra en kostnadsökning icke överstigande 40,000

kronor för samtliga försvarsgrenar.

Lönenämnden har slutligen erinrat, att försvarsväsendets sjukskö terskepersonal

i pensionshänseende vore ansluten till statens pensionsanstalt och

att en pensionsreglering för densamma genomförts vid 1936 års riksdag.

Då ifrågavarande befattningshavare i många fall efter en tids anställning

vid försvarsväsendet överginge till tjänst hos landsting, kommuner eller

dylikt, ansåge lönenämnden praktiska synpunkter tala för att försvarsväsendets

sjuksköterskepersonal alltjämt bibeliölles vid sin pensionsrätt i statens

pensionsanstalt. Enär personalen i fråga i följd härav komme att själv erpensionsavgifter

till nämnda anstalt, borde den ej vidkännas pensionsavdrag

å lönen.

I ett i anledning av lönenämndens nyssberörda förslag avgivet, den 15

januari 1937 dagtecknat gemensamt utlåtande i ärendet hava arméförvaltningens

civila departement och sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen samt flygförvaltningen

anfört, att ämbetsverken med hänsyn till i ärendet anförda

omständigheter icke ansett sig böra motsätta sig, att en definitiv lönereglering

nu genomfördes för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal. En förutsättning

härför syntes dock vara, att en liknande lönereglering samtidigt

genomfördes för serafimerlasarettets personal.

Beträffande de av lönenämnden föreslagna avlöningsbestämmelserna för

försvarsväsendets sjukvårdspersonal hava ämbetsverken stannat i olika meningar.

Efter att hava erinrat om att lönenämnden tidigare motsatt sig införandet

av ett bruttolönesystem för ifrågavarande personal, har arméförvaltningens

civila departement i detta avseende anfört följande:

I föreliggande utlåtande har lönenämnden prövat konsekvenserna med avseende

å försvarsväsendets ekonomipersonal av att bruttolönesystem införes

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 275.

för sjukvårdspersonalen oell funnit, att några betänkligheter icke skulle behöva

möta mot en dylik åtgärd. I varje fall har emellertid civila departementet

utgått från att dylika konsekvenser kunna uppkomma jämväl beträffande

det fast anställda manskapet och i första hand beträffande äldre,

gift manskap. Det är möjligt, att en blivande utredning kan häva de betänkligheter,

som civila departementet fortfarande hyser mot en övergång

till bruttolönesystem för delvis med naturaförmåner avlönad personal vid

försvarsväsendet. Men innan en dylik utredning kommit till stånd, synes

det departementet knappast vara tillrådligt att göra någon ändring för sjukvårdspersonalen,

även örn denna grupp är fåtalig.

Ämbetsverken hava vid tidigare företagen jämförelse i lönehänseende

mellan försvarsväsendets sjukvårdspersonal å ena sidan och motsvarande

personal vid statens civila sjukhus samt kommunala sjukhus å den andra

utgått från det värde å naturaförmånerna, som legat till grund för pensionsförmånernas

bestämmande. Det har synts ganska naturligt att tillämpa

dessa värden, som så nyligen beräknats och kommit till uttryck i en statlig,

officiell utredning. Med tillämpning av dessa värden hade ämbetsverken

kommit till det resultatet, att, därest ämbetsverkens förslag till löneförbättring

genomfördes, försvarsväsendets sjuksköterskepersonal bleve jämförelsevis

väl tillgodosedd i lönehänseende.

Örn man emellertid lika med lönenämnden vill tillämpa andra och lägre

värden å naturaförmånerna, kan det ifrågasättas, huruvida icke kravet på

löneförbättring för ifrågavarande personal kan tillgodoses genom uppflyttning

en lönegrad, på sätt i svensk sjuksköterskeförenings framställning i

ämnet den 10 november 1936 föreslagits. Att civila departementet icke

förut velat förorda en dylik lösning av förevarande lönespörsmål, beror på

den utgångspunkt i fråga örn uppskattning av naturaförmåner, som, på sätt

ovan framhållits, tidigare tagits. Men övergår man till nu berörda ändrade

normer för uppskattning av naturaförmånerna, synes det civila departementet,

som örn löneställningen för ifrågavarande personal bleve lämpligen

avvägd genom personalens uppflyttning i respektive lönegrad K. 7 för sjuksköterskor

vid arméns sjuksköterskekår och avdelningssköterskor, i lönegrad

K. 8 för operations- och röntgensköterskor samt i en ny lönegrad K. 9 för

husmödrar, den sistnämnda med begynnelselön å 1,530 kronor och slutlön

å 1,890 kronor.

Ett genomförande av nu förordade lönereglering för sjuksköterskepersonalen

torde komma att medföra en kostnadsökning av omkring 9,000 kronor

för lantförsvaret, 1,200 kronor för sjöförsvaret och — efter fullbordad organisation

— 960 kronor för flygvapnet.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen och flygförvaltningen

hava i förevarande avseende anfört, att de icke kunde överblicka, i vad mån

det av lönenämnden föreslagna bruttolönesystemet för sjukvårdspersonalen

komme att vid tillämpningen medföra tekniska svårigheter. Då emellertid

detta system syntes innebära icke oväsentliga fördelar för den kvinnliga

sjukvårdspersonalen, ville styrelsen och förvaltningarna icke motsätta sig

införandet därav. Med avseende å lönegradsplaceringen av nu ifrågavarande

personal hade densamma av lönenämnden anpassats efter den föreslagna

lönegradsplaceringen av serafimerlasarettets sjuksköterskor. Häremot hade

marinförvaltningen, lika litet som flygförvaltningen och sjukvårdsstyrelsen,

något att invända. Sjukvårdsstyrelsen och förvaltningarna ansåge det av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr

lönenämnden framlagda förslaget vara ägnat att gagna den militära sjukvården

och denna sjukvårds samarbete med den civila sjukvården. De funne

sig därför böra för sin del tillstyrka lönenämndens förslag, liven i vad det

avsåge tillämpningen å sjukvårdspersonalen av avlöningsreglementet för

icke-ordinarie befattningshavare vid den allmänna civilförvaltningen, därvid

dock de i detta reglemente intagna bestämmelserna örn övertidsersättning

icke borde gälla för försvarsväsendets sjukvårdspersonal. Vidare borde,

därest de för icke-ordinarie befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen

gällande bestämmelserna vunne tillämpning å sjukvårdspersonalen vid försvarsväsendet,

denna personal bibehållas vid de särskilda förmåner, som nu

komme den till del i form av semester under 30 dagar och läkarvård m. m.

på statsverkets bekostnad.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt lönenämnden att, i anledning av civila departementets

i förenämnda utlåtande den 15 januari 1937 avgivna förslag till

lönereglering för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal, avgiva förnyat yttrande

i ärendet, har lönenämnden till åtlydnad härav i utlåtande den 16 februari

1937 anfört, bland annat:

Ämbetsverken hava bland annat uttalat, att förutsättningen för att en

definitiv lönereglering för försvarsväsendets sjuksköterskor och ej, såsom

ämbetsverken tidigare föreslagit, en provisorisk löneförbättring skulle genomföras,

syntes vara, att en liknande lönereglering samtidigt genomfördes för

serafimerlasarettets personal. Lönenämndens förevarande förslag är uppgjort

just med hänsyn till den sålunda angivna förutsättningen. Enligt vad lönenämnden

har sig bekant torde proposition i sistnämnda avseende även

komma att föreläggas innevarande års riksdag, varför ur angiven synpunkt

hinder icke synes föreligga att samtidigt framlägga förslag om definitiv lönereglering

för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal, vilket därvid givetvis

i tillämpliga delar bör anpassas efter den blivande propositionen angående

serafimerlasarettets personal.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen och flygförvaltningen

hava i huvudsak anslutit sig till nämndens förslag. Civila departementet

har däremot anfört vissa betänkligheter mot införandet av ett bruttolönesystem

och för sin del förordat bibehållande av nettolönesystemet för

ifrågavarande personal, dock med viss ändrad lönegradsplaeering. De anförda

betänkligheterna hava icke synts lönenämnden vara av beskaffenhet

att kunna föranleda lönenämnden att ändra den ståndpunkt beträffande

ifrågavarande lönespörsmål, som lönenämnden intagit vid utarbetandet av

sitt ifrågavarande förslag. Lönenämnden vidhåller därför den uppfattningen,

att det endast genom införandet av ett bruttolönesystem torde vara möjligt

att erhålla en mera definitiv lönereglering för sjukvårdspersonalen.

Lönenämnden får vidare framhålla, att verkställd undersökning giver vid

handen, att det av civila departementet nu framlagda förslaget till lönegradsplaeering

för ifrågavarande personal skulle komma att försvåra en eventuell

framtida övergång från netto- till bruttolönesystem enligt lönenämndens

förslag. Två lönenämndens utlåtande bilagda tabeller utvisa den löneökning,

respektive löneminskning, som skulle uppstå vid övergång från lönegraderna

K. 7, 8 och 9 till lönegraderna Eo. 7 och 9. Härav framgår, att minskning

skulle inträda dels vid övergång från lönegraden K. 7 till lönegraden Eo. 7

med 60 kronor på A-ort, dels ock vid övergång från lönegraden K. 8 till lönegraden

Eo. 7 med respektive 192, 128, 63 och 11 kronor på A-, B-, C- och D-ort.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majlis proposition nr 275.

Hedan med hänsyn härtill anser sig lönenämnden icke kunna förorda bifall

till civila departementets berörda förslag.

Skulle Kungl. Majit emellertid finna ett beslut från riksdagens sida böra

föreligga beträffande serafimerlasarettets personal innan en definitiv lönereglering

för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal i huvudsaklig överensstämmelse

med de av lönenämnden uppdragna riktlinjerna kan genomföras,

anser lönenämnden — särskilt med hänsyn till den löneförbättring, som så

nyligen som vid 1936 års riksdag införts för nämnda personal — skäl knappast

föreligga att nu vidtaga några löneregleringsåtgärder av provisorisk natur.

I varje fall torde, därest dylika åtgärder komma att föreslås, böra iakttagas,

att därigenom den definitiva lönereglering, som enligt lönenämndens mening

snarast möjligt bör komma till stånd, icke försvåras.

Vad till en början angår frågan örn försvarsväsendets sjuksköterskepersona!s

anställningsförhållanden hava såväl de i ärendet hörda ämbetsverken

(arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen

och flygförvaltningen) som försvarsväsendets lönenämnd ansett sig

icke böra -—- åtminstone för närvarande -—- tillstyrka, att personalen i fråga,

såsom svensk sjuksköterskeförening i sin förenämnda skrivelse den 16 augusti

1934 hemställt, beredes ordinarie anställning.

Ej heller jag anser mig för närvarande kunna förorda någon ändring i de

nu gällande bestämmelserna i förevarande avseende utan tillstyrker, att sjuksköterskorna

vid försvarsväsendet tillsvidare bibehållas såsom icke-ordinarie

befattningshavare.

Yad därefter angår frågan örn ifrågavarande personals avlöningsförhållanden

har, såsom av den föregående redogörelsen framgår, den i ärendet verkställda

utredningen utmynnat i två från varandra väsentligt skilda förslag.

Å ena sidan har arméförvaltningens civila departement, efter att tidigare

hava i skrivelse den 10 november 1936 gemensamt med arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen och flygförvaltningen framlagt förslag

örn beredande av tillfällig löneförbättring med vissa mindre belopp åt försvarsväsendets

sjuksköterskepersonal, i sitt senare gemensamt med samma

myndigheter den 15 januari 1937 avgivna utlåtande hemställt, att den ifrågasatta

löneförbättringen måtte åvägabringas genom uppflyttning en lönegrad

av de sjuksköterskor, som för närvarande åtnjuta avlöning enligt 6—8 lönegraderna

i den i kungörelsen den 30 juni 1936 angående ändring i vissa delar

av kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa

civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet

intagna löneplanen K. En dylik lönereglering skulle medföra en kostnadsökning

för samtliga försvarsgrenar av omkring 11,160 kronor.

A andra sidan har försvarsväsendets lönenämnd i sitt förenämnda utlåtande

den 9 december 1936 framlagt förslag örn en definitiv lönereglering för

försvarsväsendets sjukvårdspersonal genom införande av ett bruttolönesystem

med skyldighet för personalen att vidkännas ersättning till statsverket för

utgående naturaförmåner och med tillämpning å densamma av de för ickeordinarie

befattningshavare vid den allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsbestämmelserna.

Detta förslag hava sjukvårdsstyrelsen samt marin- och

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

®y§^örvaltningarna funnit innebära icke oväsentliga fördelar för personalen

och fördenskull tillstyrkt detsamma.

Beträffande de skäl som anförts för och emot de olika förslagen får jag

hänvisa till den i det föregående lämnade redogörelsen.

För egen del håller jag i likhet med lönenämnden före, att en mera definitiv

lönereglering för försvarsväsendets sjukvårdspersonal knappast kan ernås

annat än genom övergång till ett bruttolönesystem. Endast därigenom kan en

önskvärd anknytning ske till de avlöningsbestämmelser, som gälla eller äro

avsedda att bliva gällande för personalen vid statens övriga sjukvårdsinrättningar,

och därigenom avlägsnas också på ett enkelt sätt de ojämnheter i avlömngshänseende,

som måste uppstå med det nuvarande lönesystemet med

dess för alla orter lika nettolöner.

De invändningar, som från ämbetsverkens och främst arméförvaltningens

civila departements sida rests mot införandet av bruttolönesystem för försvarsväsendets

sjukvårdspersonal, synas mig icke vara av sådan art, att de

behöva ingiva några mera allvarliga betänkligheter mot vidtagandet av en

dylik åtgärd. En av de mera vägande invändningarna hänför sig till farhågor,

att bruttolönesystemets införande för sjukvårdspersonalen skulle medföra

vittgående konsekvenser beträffande annan delvis med naturaförmåner avlönad

personal vid försvarsväsendet, såsom ekonomipersonal och viss personal

av manskapet. Mellan dessa senare personalgrupper och sjuksköterskepersonalen

föreligga dock både med avseende å utbildning och tjänsteuppgifter sådana

olikheter, att ett sammanförande av deni under samma lönesystedi icke

framstår såsom någon tvingande nödvändighet. I varje fall är detta ett spörsmål,

som icke behöver upptagas till behandling i förevarande sammanhang.

På grund av vad sålunda anförts finner jag mig böra tillstyrka, att vid den

lönereglering, som i enlighet med riksdagens förra året uttalade önskan nu

torde böra genomföras för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal, det nuvarande

nettolönesystemet ersättes med ett bruttolönesystem, innebärande

skyldighet för personalen att vidkännas ersättning till statsverket för utgående

naturaförmåner.

Lönenämndens förslag till lönereglering har uppgjorts under hänsynstagande

till de löneförmåner, som från och med nästkommande budgetår äro

avsedda att tillkomma serafimerlasarettets sjuksköterskepersonal. Enligt vad

jag erfarit kommer chefen för ecklesiastikdepartementet att senare denna dag

underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om avlåtande till riksdagen av

proposition angående lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet och

karolinska sjukhuset m. m. Därvid lärer komma att föreslås, att inspektionssköterska

— ungefär motsvarande husmoder vid garnisonssjukhuset — och

sjuksköterskor vid serafimerlasarettet skola placeras i lönegraderna B11

respektive B 7 för ordinarie tjänstemän, ävensom att assistentsköterskor skola

placeras i lönegraden 5 av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna

civilförvaltningen. Frånsett assistentsköterskorna skall således sjukskoterskepersonalen

vid serafimerlasarettet enligt detta förslag erhålla ordinarie

anställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Såsom jag i det föregående framhållit böra emellertid försvarsväsendets

sjuksköterskor alltjämt bibehålla sin nuvarande ställning såsom icke-ordinarie

befattningshavare. Lönenämnden har i sådant hänseende funnit övervägande

skäl tala för att å nämnda personal skulle tillämpas de för icke-ordinarie befattningshavare

vid den allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsbestämmelserna.

Häremot vill jag erinra därom, att flertalet av de civila och civilmilitära

icke-ordinarie befattningshavarna vid försvarsväsendet för närvarande

har sina avlöningsförhållanden reglerade genom kungörelsen den 22 juni 1928

(nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa av dessa befattningshavare,

under det att, frånsett viss kontorspersonal, inga icke-ordinarie befattningshavare

vid militära förband eller anstalter äro underkastade de för allmänna

civilförvaltningen gällande bestämmelserna. I 1928 års kungörelse finnes också

intagen en löneplan för extra ordinarie tjänstemän (Eo) med samma

lönegradering som i gällande löneplan för motsvarande tjänstemän vid allmänna

civilförvaltningen. Under sådana förhållanden synes det mig riktigare

och ur systematisk synpunkt lämpligare, att de i 1928 års kungörelse intagna

avlöningsbestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän göras tillämpliga å

de vid försvarsväsendet anställda sjuksköterskorna.

Yad beträffar sjuksköterskepersonalens inplacering i lönegrad, vill jag till

en början ansluta mig till lönenämndens förslag, att husmödrarna, vilka för

närvarande äro placerade i lönegraden K. 8, inplaceras i 9:e lönegraden av

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän i 1928 års avlöningskungörelse.

Att husmoderbefattningarna vid garnisonssjukhusen sålunda ställas i ett

något ogynnsammare läge i avlöningshänseende än inspektionssköterskebefattningen

vid serafimerlasarettet, synes vara skäligt med hänsyn till att

de arbetsuppgifter, som följa med den senare befattningen, måste anses vara

åtskilligt mera krävande än de motsvarande uppgifter, som åvila husmödrarna

vid garnisonssjukhusen. Vidare anser jag i likhet med lönenämnden, att de

sjuksköterskor vid försvarsväsendet, vilka för närvarande äro placerade i

lönegraden K. 7, nämligen operationssköterskor och röntgensköterskor, böra

inplaceras i 7:e lönegraden av nyssnämnda löneplan. Vad beträffar de icke

specialutbildade sjuksköterskorna vid försvarsväsendet, för närvarande placerade

i lönegraden K. 6, har lönenämnden föreslagit, att även dessa skulle

inplaceras i 7:e lönegraden av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, därvid

såsom motiv anförts, att vid serafimerlasarettet samtliga sjuksköterskor

föreslagits inplacerade i lönegraden B. 7. I förevarande hänseende får jag

erinra därom, att såsom skäl för ett inplacerande av samtliga sjuksköterskor

vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset i en och samma lönegrad,

B. 7, framför allt lärer åberopas det förhållandet, att dessa sjukhus jämväl

äro undervisningsanstalter för blivande läkare, vilket anses medföra avsevärt

högre krav på sjukhuspersonalen i gemen. Motsvarande förhållande

föreligger som bekant icke beträffande försvarsväsendets sjukvårdsanstalter.

Vid sådant förhållande synes mig icke anledning föreligga att frångå den på

kvalifikationsgrunder vilande indelningen av försvarsväsendets sjuksköterskor

i röntgen- och operationssköterskor, å ena sidan, samt övriga skö
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

terskor, å elen andra, med en något högre löneställning för den förra gruppen

än för den senare. Jag föreslår därför, att de sjuksköterskor vid försvarsväsendet,

vilka icke äro operations- eller röntgensköterskor, vid den nu

ifrågasatta löneregleringen inplaceras i 6:e lönegraden av löneplanen för

extra ordinarie tjänstemän. För belysande av den ekonomiska innebörden

för de ifrågavarande sjuksköterskorna av denna anordning har jag låtit upprätta

en tablå upptagande de sålunda föreslagna löneförmånerna i förhållande

till de nu utgående, därvid för uppskattande av naturaförmånernas

värde använts samma beräkning som i lönenämndens tablåer. Denna tablå

torde få såsom bilaga vidfogas protokollet (se Bil. nr 3).

Beträffande de för närvarande enligt lönegraden K. 1 avlönade undersköterskorna

har lönenämnden ansett, att de icke längre böra bibehållas såsom

extra ordinarie befattningshavare utan i stället ersättas med biträdespersonal

med ställning såsom extra tjänstemän och med avlöning enligt för dylik

personal gällande bestämmelser. Att en blivande utredning kan komma att

visa, att de nuvarande undersköterskorna lämpligen böra ersättas med annan

personal, är måhända icke uteslutet. Dock torde det knappast bliva möjligt

att för framtiden helt utbyta dem mot biträdespersonal, då de nämligen för

närvarande i viss utsträckning måste anlitas såsom ställföreträderskor för

sjuksköterskorna. Jag förutsätter, att arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

ägnar frågan örn denna personalgrupps ställning vederbörlig uppmärksamhet.

För närvarande anser jag mig dock icke kunna tillstyrka någon ändring beträffande

undersköterskornas anställningsförhållanden utan föreslår, att de

tills vidare bibehållas såsom extra ordinarie tjänstemän med oförändrad

avlöning enligt lönegrad K. 1.

Därest det för framtiden kan befinnas önskvärt att liksom vid serafimerlasarettet

bland försvarsväsendets sjukvårdspersonal upptaga jämväl assistentsköterskor,

torde, i anslutning till lönenämndens förslag, dessa böra inplaceras

i lönegraden Eo. 5 av förenämnda löneplan i 1928 års kungörelse.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare bestämmelser,

som erfordras för den ifrågasatta löneregleringens genomförande, därvid

jämväl de av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse samt marin- och flygförvaltningarna

berörda särskilda förmånerna i form av semester och läkarvård m. m.

torde böra upptagas till bedömande.

Såsom lönenämnden påpekat är försvarsväsendets sjuksköterskepersonal i

pensionshänseende ansluten till statens pensionsanstalt, till vilken personalen

själv har att erlägga vederbörliga pensionsavgifter. I likhet med lönenämnden

anser jag praktiska skäl tala för att personalen ifråga även i fortsättningen

bibehålies vid sin pensionsrätt i nämnda anstalt. Några pensionsavdrag å

lönen torde därför icke böra ifrågakomma för densamma.

II. Staterna för de militära sjukhusen m. m.

Innan jag ingår på behandlingen av de särskilda staterna för de militära

sjukhusen och för arméns sjuksköterskekår, vill jag erinra därom, att det

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ökade behov av sjukvårdspersonal, som uppstått vid garnisons- och militärsjukhusen

till följd av att jämväl civila patienter numera mottagas till vård

därstädes, sedan en följd av år delvis tillgodoses genom anställande av extra

personal enligt särskilda av Kungl. Majit för ett år i sänder utfärdade brev,

därvid kostnaderna belasta den under arméns avlöningsanslag upptagna

anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter

m. m. Givetvis vore det önskvärt, att jämväl denna extra personal bleve redovisad

på staterna. Emellertid råder för närvarande med hänsyn till arbetstidsförhållandena

m. m. vid sjukhusen en viss osäkerhet rörande det verkliga

behovet av dylik sjukvårdspersonal. Tiden synes därför nu icke vara lämplig

att upptaga denna fråga till slutligt avgörande. Jag förutsätter emellertid, att

sjukvårdsstyrelsen ägnar berörda spörsmål vederbörlig uppmärksamhet, så

att förslag i ämnet kan föreläggas nästkommande års riksdag. För budgetåret

1937/1938 anser jag mig dock icke böra ifrågasätta någon utökning av

den personal, som enligt försvarsbeslutet skall finnas a staterna för garnisonssjukhusen

och för arméns sjuksköterskekår.

Staten för garnisonssjukhuset i Stockholm. I statsverkspropositionen har

slutsumman för denna stat, som för det nu löpande budgetåret är upptagen

med ett belopp av 150,688 kronor, beräknats till 133,561 kronor.

I det i 1936 års riksdags särskilda utskotts utlåtande nr 1 intagna förslaget

till stat för garnisonssjukhuset i Stockholm finnas upptagna, bland annat,

dels en post å 39,828 kronor för avlöning till viss icke-ordinarie personal

dels ock en post å 24,148 kronor till chefläkarens förfogande för anställande

av viss betj äningspersonal.

Såsom arméförvaltningen anfört i sin skrivelse den 9 september 1936 angående

lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 193</1938 lärer förstnämnda

anslagspost vara beräknad för avlöning till dels följande extra ordinarie

tjänstemän, nämligen: 1 maskinist i lönegrad Eo. 10, 1 eldare av 1. klass

(Eo. 6), 1 automobilförare (Eo. 6), 1 eldare av 2. klass (Eo. 5) och 2 gårdsvaktmästare

(Eo. 2), dels ock följande kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,

nämligen: 1 husmoder i lönegrad K. 8, 8 översköterskor (K. 6), 8 undersköterskor

(K. 1), 1 köksförestånderska (K. 5), 3 kokerskor (K. 2) samt 1

tvättförestånderska (K. 4).

I enlighet med vad som i årets statsverksproposition anförts angående

uppställningen av staterna under fjärde huvudtiteln torde av förenämnda

personal eldaren av 2. klass, de båda gårdsvaktmästarna samt de tre kokerskorna

böra överföras till gruppen betjäningspersonal, vilken jämväl i övrigt bör

beräknas i överensstämmelse med vad arméförvaltningen föreslagit.

Vidare torde, i enlighet med arméförvaltningens i denna del av försvarsväsendets

lönenämnd i utlåtande den 29 oktober 1936 tillstyrkta förslag, den

i lönegraden K. 5 för närvarande inplacerade köksförestånderskan, vars arbetsuppgifter

synas vara väl jämförbara med dem, som åligga husmödrar av lia

klass vid truppförband, böra i avlöningshänseende jämställas mod sistnämnda

befattningshavare och följaktligen uppflyttas i lönegraden K. 7.

Bihang till riksdagens protokoll 1231. 1 sami. Nr 275. esa 37 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Yad slutligen sjukvårdspersonalen angår torde avlöning för densamma i

staten böra beräknas i enlighet med de grunder, som i det föregående angivits,

eller för husmoder enligt lönegraden Eo. 9, för operations- och röntgensköterskor

enligt lönegraden Eo. 7, för övriga sjuksköterskor enligt

lönegraden Eo. 6 samt för undersköterskor enligt lönegraden K. 1 av de i

1928 års kungörelse (nr 215) intagna löneplanerna för extra ordinarie

tjänstemän (Eo.) respektive kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal (K.).

På grund av vad som nu anförts bör anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare

i staten upptagas med ett belopp av 43,542 kronor.

Vidare torde den till chefläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal

avsedda anslagsposten böra upptagas med ett belopp av 33,967

kronor.

övriga poster i staten torde böra upptagas i enlighet med 1936 års försvarsbeslut.

I detta sammanhang anser jag mig böra omförmäla, att chef läkaren vid

garnisonssjukhuset i Stockholm uti en av arméförvaltningens civila departement

och sjukvårdsstyrelse, jämte eget yttrande, den 23 december 1936 till

Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse gjort framställning örn att den vid garnisonssjukhuset

anställda sjukvårds- och ekonomipersonalen måtte beredas enahanda

ställning i lönehänseende som motsvarande befattningshavare vid

serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. Arméförvaltningens civila departement

och sjukvårdsstyrelse hava i sitt förenämnda yttrande i ärendet

anfört, att de i och för sig icke hade något att erinra mot, att ifrågavarande

personals ställning i lönehänseende förbättrades på nu angivet sätt. En sådan

löneförbättring syntes dock kunna medföra betydande konsekvenser i fråga

örn löneställningen för annan personal vid försvarsväsendet.

I anledning av chef läkarens förevarande framställning vill jag framhålla,

att den av mig i det föregående föreslagna löneregleringen för försvarsväsendets

sjuksköterskepersonal menför, att de av chef läkaren framställda önskemålen,

vad nämnda personal angår, bliva i viss mån tillgodosedda. Med hänsyn

till att garnisonssjukhuset inom kort skall uppgå i karolinska sjukhuset,

anser jag mig icke för närvarande böra därutöver ifrågasätta någon reglering

av lönerna för personalen vid förstnämnda sjukhus.

I enlighet med vad som nu anförts kommer staten för garnisonssjukhuset

i Stockholm att sluta å ett belopp av 147,337 kronor.

Staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg. Enligt försvarsbeslutet har

slutsumman för denna stat upptagits med ett belopp av 8,977 kronor, därav

1,740 kronor avsetts till arvode åt en sjukhusväbel, 5,991 kronor för avlöning

till icke-ordinarie personal, 546 kronor till chefläkarens förfogande för anställande

av ett köksbiträde samt 700 kronor till beredande av tjänstledighet

åt personalen och till vikariatsersättning under sjukdom. Den för avlöning

till icke-ordinarie personal avsedda anslagsposten torde hava beräknats för

avlöning åt 2 sjuksköterskor i lönegraden K. 6, 1 eldare och gårdskarl (Eo. 4)

samt 1 kokerska (K. 3).

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Till följd av de numera tillämpade grunderna för staternas uppställning

torde av denna personal eldaren och gårdskarlen samt kokerskan böra upptagas

under rubriken »Betjäningspersonal». Anslagsposten för avlöning till

icke-ordinarie personal torde därefter med tillämpning av de i det föregående

angivna grunderna för sjuksköterskornas avlöning böra upptagas med 4,848

kronor och anslagsposten till chefläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal

med 3,678 kronor.

övriga anslagsposter torde böra upptagas i enlighet med försvarsbeslutet.

Den föreslagna staten slutar å ett belopp av 10,966 kronor.

Staten för garnisonssjukhuset i Boden. Enligt 1936 års försvarsbeslut har

denna stat upptagits med en slutsumma av 139,756 kronor, varav bland annat

avsetts 2,580 kronor till arvoden åt två sjukgymnaster, 71,727 kronor för avlöning

till icke-ordinarie personal och 33,986 kronor till chefläkarens förfogande

för anställande av betjäningspersonal.

I fråga örn den för sjukgymnasterna avsedda anslagsposten har arméförvaltningen

i sin förenämnda skrivelse den 9 september 1936 angående lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1937/1938 anfört följande:

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

har chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Boden hemställt, att de båda

vid sjukhuset anställda sjukgymnasterna, vilka för närvarande åtnjuta arvode

med envar 1,290 kronor, måtte erhålla ett till 2,100 kronor förhöjt arvode

jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 180 kronor, att utgå efter 3, 6 och 9 års

väl vitsordad tjänstgöring.

Till stöd för framställningen har anförts, bland annat, att sjukgymnasternas

tjänstgöring i medeltal uppginge till 5 timmar örn dagen men understundom

kunde utsträckas ända till 8 timmar. Då de för fullgörande av sin

tjänstgöring vid sjukhuset icke kunde åtaga sig annat arbete samt möjligheterna

till privat sjukgymnastikpraktik i Boden vore så gott som uteslutna,

vore sjukgymnasterna i stort sett hänvisade att existera på arvodet från sjukhuset

— något som även med de mest blygsamma levnadsanspråk knappast

vore möjligt i ett så dyrt samhälle som Boden.

Vidare har såsom jämförelse framhållits, att vid länslasarettet i Umeå,

vilket i stort ekshänseende kunde jämföras med garnisonssjukhuset i Boden,

funnos anställda fyra sjukgymnaster, en var med ett arvode å 2,100 kronor

jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 180 kronor.

I anledning av vad chefläkaren nu anfört, vill det synas arméförvaltningen,

som örn en höjning av de till sjukgymnasterna utgående arvodena vore av

förhållandena påkallad. En åtgärd härför lär icke kunna medföra några konsekvenser

beträffande motsvarande arvodestagare vid garnisonssjukhuset i

Stockholm, enär dennes arbetsförhållanden icke kunna anses jämförbara

med de vid Bodensjukhuset anställda sjukgymnasternas.

Beträffande arvodesbeloppen för de båda sjukgymnasterna anser arméförvaltningen

sig böra stanna vid att föreslå en förhöjning av desamma till

2,100 kronor för år räknat. Att härutöver medgiva särskilda ålderstillägg

synes icke påkallat.

Försvarsväsendets lönenämnd har i sitt förberörda yttrande den 29 oktober

1936 i förevarande hänseende anfört följande:

Vidkommande sjukgymnasterna vid garnisonssjukhuset i Boden har

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 275.

lönenämnden i likhet med arméförvaltningen funnit de till dem nu utgående

arvodena alltför knappt utmätta i jämförelse med de arvoden, som tillkomma

motsvarande personal vid det i storlekshänseende jämförbara länslasarettet

i Umeå. Lönenämnden har för övrigt redan i yttrande den 3 november 1931

över vissa delar av arméförvaltningens framställning rörande lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1932/1933 uttalat, att lönenämnden icke funnit

anledning till erinran mot ett då framlagt förslag örn viss löneförhöjning för

sjukgymnast vid ifrågavarande garnisonssjukhus. Denna framställning föranledde

dock med hänsyn till då rådande ekonomiska förhållanden icke någon

framställning till riksdagen, ehuru en förbättring av befattningshavarens

lönevillkor enligt vad dåvarande departementschefen uttalade syntes motiverad.

Då med hänsyn särskilt till den omständigheten, att föga utsikt förefinnes till

privatpraktik för ifrågavarande arvodestagare, vilka för sin utkomst äro i

stort sett hänvisade till det ringa arvodet av 1,290 kronor för år, anser lönenämnden

fortfarande en förhöjning av nämnda arvode vara motiverad, och då

det av arméförvaltningen föreslagna beloppet, 2,100 kronor för år, icke synes

oskäligt, anser sig lönenämnden böra biträda arméförvaltningens ifrågavarande

förslag.

I likhet med arméförvaltningen och lönenämnden anser jag det skäligt, att

arvodet till en var av ifrågavarande sjukgymnaster höjes till 2,100 kronor.

Jag förordar sålunda, att den härför avsedda anslagsposten upptages med ett

till 4,200 kronor förhöjt belopp.

Beträffande den för avlöning åt icke-ordinarie personal avsedda anslagsposten

synes densamma i 1936 års försvarsbeslut hava beräknats för följande

befattningshavare, nämligen: 1 trädgårdsmästare i lönegraden Eo. 8, 1 automobilförare

(Eo. 6), 2 eldare av 2. klass (Eo. 5), 1 kontorsbiträde (Eo. 4), 2

portvakter (Eo. 2), 3 skrivbiträden (Eo. 2), 1 husmoder (K. 8), 3 översköterskor

(K. 7), 17 översköterskor (K. 6), 16 undersköterskor (K. 1), 1 köksförestånderska

(K. 5), 1 biträdande köksförestånderska (K. 4), 1 tvättförestånderska

(K. 4) samt 2 kokerskor (K. 2).

Till följd av de nya grunderna för staternas uppställning torde av denna

personal eldaren, portvakterna och kokerskorna böra i staten upptagas under

rubriken »Betjäningspersonal».

I överensstämmelse med vad som i det föregående föreslagits i fråga örn

köksförestånderskan vid garnisonssjukhuset i Stockholm torde jämväl —

på sätt arméförvaltningen föreslagit och lönenämnden tillstyrkt — köksförestånderskan

vid garnisonssjukhuset i Boden böra erhålla förbättrad löneställning

genom uppflyttning till lönegraden K. 7.

För sjukvårdspersonalen torde avlöning i staten böra beräknas enligt

samma grunder som i det föregående angivits beträffande motsvarande personal

vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

I anslutning till vad som nu anförts och under hänsynstagande till den utgiftsökning,

som uppstår till följd av den föreslagna löneregleringen för sjuksköterskepersonalen,

torde anslagsposterna till icke-ordinarie personal och

till betjäningspersonal böra upptagas med 90,318 kronor respektive 45,518

kronor.

Slutligen torde de i särskilda utskottets statförslag upptagna posterna till

vikariatsersättning under sjukdom, för beredande av tjänstledighet åt sjuk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majda proposition nr 275.

husets personal samt till sjukvård och underhåll åt sjuk personal bora

sammanföras till en gemensam anslagspost å 9,700 kronor.

övriga anslagsposter torde böra upptagas i enlighet med försvarsbeslutet.

Den föreslagna staten slutar å ett belopp av 171,499 kronor.

Staten för arméns sjuksköterskekår. Antalet befattningar vid arméns

sjuksköterskekår har i särskilda utskottets vid 1936 års riksdag av riksdagen

i förevarande avseende godkända utlåtande nr 1 beräknats till 42. I detta

antal torde utskottet jämväl hava inräknat den för krigsskolan avsedda sjuksköterskebefattningen.

Yad sistnämnda befattning angår har i årets statsverksproposition

föreslagits, att densamma skall upptagas å krigsskolans stat.

A staten för arméns sjuksköterskekår böra alitsa för nästkommande budgetår

upptagas 41 sjuksköterskebefattningar. I enlighet med de av mig i det föregående

föreslagna nya avlöningsbestämmelserna för sjuksköterskepersonalen

böra samtliga dessa befattningar upptagas i 6:e lönegraden av den i 1928 års

avlöningsreglemente för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare

vid försvarsväsendet intagna löneplanen för extra ordinarie

tjänstemän. Den för avlöning åt innehavarna av dessa befattningar avsedda

anslagsposten bör därför upptagas med ett belopp av 108,462 kronor. Anslagsposterna

för anställande av extra sjuksköterskor och till ersättning åt sjuksköterskeelever

för bostad med bränsle och lyse torde böra upptagas med

samma belopp som för det nu löpande budgetåret eller respektive 10,500 kronor

och 5,400 kronor.

Den föreslagna staten slutar å ett belopp av 124,362 kronor.

Staten för krigsskolan. Uti den i statsverkspropositionen för riksdagen

framlagda staten för krigsskolan är under rubriken »C. Icke-ordinarie befattningshavare»

upptagen en sjuksköterska i lönegraden K. 6, för vilken under

den i staten upptagna avlöningsposten för avlöning till icke-ordinarie befattningshavare

beräknats ett avlöningsbelopp av 1,410 kronor.

På grund av den i det föregående föreslagna löneregleringen för sjuksköterskepersonalen

bör avlöning för ifrågavarande sjuksköterska i staten beräknas

enligt lönegrad Eo. 6 och med ett belopp av 2,832 kronor ingå i nyssnämnda

anslagspost för avlöning till icke-ordinarie befattningshavare, vilken

sålunda bör upptagas med ett till 31,485 kronor förhöjt belopp.

Staten för krigsskolan bör därefter sluta å ett belopp av 268,122 kronor.

Den härav betingade ändringen i den för riksdagen redan framlagda staten

för krigsskolan lärer det få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid vidtaga.

En jämförelse mellan medelsbehovet för avlöning åt de a förenämnda stater

upptagna sjuksköterskorna enligt nu gällande avlöningsgrunder och enligt det

av mig i det föregående framlagda förslaget visar, att den föreslagna löneregleringen

kommer att för lantförsvarets dol föranleda ökning av staternas

slutsummor med sammanlagt omkring 96,000 kronor.

Emellertid är att märka, att sjuksköterskorna enligt nuvarande avlöningsförhållanden

jämväl åtnjuta — förutom kontantlönen — vissa naturaförmåner

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

(logi, kost m. m.). Värdet av dessa förmåner kan för samtliga lantförsvarets

sjuksköterskor beräknas uppgå till omkring 65,000 kronor, vadan sålunda den

reella kostnadsökningen för den föreslagna löneregleringen kommer att för

lantförsvarets del inskränka sig till cirka 30,000 kronor. Då lantförsvarets

mathållnings- m. fl. anslag för nästkommande budgetår beräknats med hänsyn

jämväl till sjuksköterskepersonalens naturaförmåner, böra lämpligen från

dessa anslag överföras till avlöningsanslaget de medel som med det nya

avlöningssystemet inflyta för kost m. m., liksom även erlagda hyresmedel

för anvisade bostäder böra tillföras avlöningsanslaget. Med hänsyn härtill

synes det här framlagda förslaget till lönereglering för sjuksköterskorna icke

behöva medföra någon uppräkning av arméns avlöningsanslag i förhållande

till vad i statsverkspropositionen föreslagits.

Staten för vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal. Den för

innevarande budgetår fastställda »Staten för vid flottans sjukhus i Karlskrona

anställd personal», såsom anslagsposten för närvarande benämnes, slutar å

ett belopp av 52,753 kronor.

Vid sjukhuset finnes anställd följande kvinnliga sjukvårdspersonal,

nämligen 1 husmoder, 1 operations- och röntgensköterska, 5 avdelningssköterskor

samt 1 nattsköterska. Därjämte finnes vid sjukhuset 1 köksförestånderska

med lön enligt 5:e lönegraden å den i kungörelsen den 30 juni

1936 (nr 450) angående ändring i vissa delar av kungörelsen den 22 juni 1928

(nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära ickeordinarie

befattningshavare vid försvarsväsendet intagna löneplanen K.

Inom den nya marinorganisationen har statens slutsumma av särskilda utskottet

beräknats uppgå till 60,529 kronor.

Till grund för utskottets statberäkningar hava lagts bland annat de nya

tjänsteförteckningar, som fastställts genom kungörelsen den 9 januari 1936

(nr 2) angående ändring i vissa delar av omförmälda kungörelse den 22 juni

1928 (nr 215). Beträffande sjuksköterskepersonalens löneförmåner har dock

beaktats den lönegradsuppflyttning som föreslagits i 1936 års statsverksproposition.

Personalen vid sjukhuset har av utskottet beräknats ökad med 1

särskild röntgensköterska, 4 sköterskebiträden och 1 kontorsbiträde.

I likhet med vad som anförts i fråga örn köksförestånderskorna vid garnisonssjukhusen

i Stockholm och Boden synes — på sätt lönenämnden i sitt

utlåtande den 29 oktober 1936 anfört — jämväl köksförestånderskan vid ifrågavarande

sjukhus böra uppflyttas till lönegraden K. 7.

I enlighet med det anförda samt med tillämpning av dels de nya grunderna

för staternas uppställande, dels ock de i det föregående föreslagna nya

grunderna för sjuksköterskornas avlöning har jag låtit uppgöra förslag till

stat för sjukhuset, slutande å ett belopp av 70,435 kronor.

Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kustartilleriet. Å vederbörlig,

av Kungl. Maj:t fastställd stat för innevarande budgetår finnas uppförda 1

sjuksköterska vid Oscar-Fredriksborg, 1 sjuksköterska vid skeppsgossekåren

i Marstrand samt 1 kokerska vid Vaxholms kastell.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Till staten är fogad en anmärkning, enligt vilken nämnda kokerskebefattning

vid nuvarande kokerskans avgång skall indragas såsom icke-ordinarie

befattning.

Enligt kostnadsberäkningarna för den nya marinorganisationen skola under

förevarande anslagsrubrik upptagas dels — i utbyte mot den nuvarande sjuksköterskan

vid Oscar-Eredriksborg — 1 sjuksköterska vid Vaxholms kustartilleriregemente,

dels 1 sjuksköterska vid Gotlands kustartillerikar, dels ock

1 kokerska vid Karlskrona kustartilleriregementes till Kungsholms fort förlagda

del. Anslagsposten har beräknats till 3,624 kronor.

Vad först beträffar kokerskebefattningen i Kungsholms fort har densamma

med innevarande budgetår uppförts i den s. k. arvodesförteckningen, enär befattningen

befunnits icke längre vara av den natur, att den borde finnas upptagen

å förevarande stat.

Enär skeppsgossekåren i Marstrand avses att förflyttas till Karlskrona

efter den karlskrivning, som inträffar instundande april, kommer den vid

kåren anställda sjuksköterskan att bliva överflödig i sin nuvarande befattning

med utgången av innevarande budgetår. Då emellertid viss kustartilleriet tillhörande

personal sannolikt kommer jitt vara förlagd till Gotland från hösten

1937 eller våren 1938 men den för Gotlands kustartillerikår avsedde läkaren icke

torde komma att vara tillgänglig förrän med ingången av budgetåret 1938/1939,

synes å andra sidan behov av den för nämnda kustartillerikår avsedda sjuksköterskan

kunna väntas föreligga redan under nästkommande budgetår. Jag

anser därför, i enlighet med vad marinförvaltningen föreslagit, att sjuksköterskebefattningen

vid samma kustartillerikår bör upptagas i staten redan

från och med budgetåret 1937/1938. Till erhållande av ifrågavarande befattning

torde sjuksköterskan vid skeppsgossekåren i Marstrand i första hand

böra ifrågakomma.

Enligt de i det föregående föreslagna ändrade grunderna för sjuksköterskornas

avlöning torde avlöningen till nu ifrågavarande båda sjuksköterskor,

vilka för närvarande tillhöra lönegraden K. 6, böra beräknas enligt lönegraden

Eo. 6. Kokerskan vid Vaxholms kastell torde jämväl under nästkommande

budgetår böra hänföras till lönegraden K. 3.

I anslutning härtill bör medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik

under marinens avlöningsanslag för budgetåret 1937/1938 beräknas till 5,712

kronor i stället för i statsverkspropositionen angivna 3,780 kronor.

För marinens del kommer det nya avlöningssystemet för sjuksköterskepersonalen

att medföra en ökad lönekostnad av inemot 12,000 kronor, ett belopp

som icke lärer böra föranleda till någon uppräkning av det i statsverkspropositionen

äskade avlöningsanslaget för marinen, särskilt om även här

företages motsvarande överföring av inkomstmedel från mathållnings- m. fl.

anslag till avlöningsanslaget som nyss föreslagits för lantförsvarets del.

Staten för flygkrigsskolan. Enligt det i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag framlagda förslaget till stat för flygkrigsskolan, som

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 275.

slutar å ett belopp av 172,383 kronor, har under rubriken »C. Extra ordinarie

personal» upptagits en sjuksköterska i lönegraden K. 6.

På grund av den i det föregående föreslagna löneregleringen för sjuksköterskepersonalen

bör emellertid ifrågavarande sjuksköterska hänföras till

lönegraden Eo. 6 samt vederbörlig avlöningspost i staten ökas med 810

kronor från 11,064 till 11,874 kronor.

Staten för flygkrigsskolan bör i anledning härav sluta å ett belopp av

173,193 kronor.

Den härmed sammanhängande ändringen i staten för flygkrigsskolan,

vilken icke lärer böra inverka på den förut framlagda beräkningen av flygvapnets

avlöningsanslag, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom

tid vidtaga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de i det föregående angivna förändrade grunderna

för den vid försvarsväsendet anställda sjuksköterskepersonalens

avlöning,

dels ock godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till

stater för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i

Boden, arméns sjuksköterskekår samt vid marinens sjukhus i

Karlskrona anställd personal (se Bil. nr 4—8), att gälla under

budgetåret 1937/1938.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition aV

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275.

25

Bil. nr 1.

Tablå I.

Jämförelse mellan av lönenämnden föreslagna oell nuvarande löner beträdande sjuksköterskor.

0 r

t 8

g r

u p

P1)

A

B

C

D

E

F

G

H

i

Begynnelselön enligt lönegrad 7 löneplan Eo

1980

2 070

2160

2 250

2 340

2 430

2 520

2 520

2 520

Provisoriskt dyrortstillägg........

—

—

—

—

—

—

—

90

210

Dyrtidstillägg (procenttal 10).......

192

204

216

216

228

240

252

252

264

Summa löneförmåner

Avgår värdet av naturaförmåner. För Stock- holm har värdet härav upptagits till samma

belopp som i förslaget till lönebestämmel- ser för sjuksköterskor vid serafimerlasa- rettet, för övriga ortsgrupper har detta

belopp satts i samma relation till lönen

å ortsgruppen (inberäknat provisoriskt dyr- ortstillägg), som naturaförmånernas värde

utgöra i förhållande till lönen i Stockholm

2172

2 274

2 376

2 466

2 568

2 670

2 772

2 862

2 994

(inberäknat provisoriskt dyrortstillägg) .

822

860

897

935

972

1009

1047

1084

1 134

Återstående nettolön

1350

1414

1479

1531

1596

1661

1725

1778

1860

Begynnelselön enligt lönegrad 6 löneplan K

1170

1170

1170

1 170

1170

1 170

1170

1170

1170

Dyrtidstillägg (procenttal 10).......

108

108

108

108

108

108

108

108

108

Summa löneförmåner (nettolön)

Skillnad mellan nettolöner enligt lönegra-

1278

1278

1278

1278

1278

1278

1278

1278

1278

derna Eo 7 och K 6..........

+ 72

+ 136

+ 201

+ 253

+ 318

+ 383

+ 447

+500

+ 582

Begynnelselön enligt lönegrad 7 löneplan K

1290

1290

1290

1290

1290

1290

1290

1290

1290

Dyrtidstillägg (procenttal 10).......

120

120

120

120

120

120

120

120

120

Summa löneförmåner (nettolön)

1410

1410

1410

1410

1410

1410

1410

1410

1410

Skillnad mellan nettolöner enligt lönegra-

derna Eo 7 och K 7..........

-60

+ 4

+ 69

+ 121

+ 186

+ 251

+ 315

Bil

+ 368

nr

+ 450

2.

Jämförelse mellan av lönenämnden föreslagna oell nuvarande löner beträffande husmödrar.

0

t s g r u p

P2)

E

G

1

Begynnelselön enligt lönegrad 9 löneplan Eo.....

2 628

2 832

2 832

Provisoriskt dyrortstillägg..............

—

—

222

Dyrtidstillägg (procenttal 10).............

252

276

300

Summa löneförmåner

2 880

3108

3 354

Avgår för naturaförmåner (2 rum)..........

1 182

1274

1374

Återstående nettolön

1698

1 834

1980

Begynnelselön enligt lönegrad 8 löneplan K.....

1410

1 410

1410

Dyrtidstillägg (procenttal 10).............

132

132

132

Summa löneförmåner (nettolön)

1542

1 542

1 542

Skillnad mellan nettolöner enligt lönegraderna Eo 9 och K8

+ 156

+ 292

+ 438

'') De G-orter, A vilka enligt, kungörelsen 104/1936 utgår provisoriskt dyrortstillägg nied belopp,

motsvarande löneskillnaden mellan två ortsgrupper inom löneklassen,betecknas här såsom ortsgrupp

»H». Stockholm betecknas såsom ortsgrupp »I». — 2) Stockolm betecknas här såsom ortsgrupp »I»

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majus proposition nr 27r>.

Bil. nr 3.

Tablå III.

Jämförelse mellan av departementschefen föreslagna och nuvarande löner för icke

specialutbildade sjuksköterskor.

0 i

t 8

g

u

P

A

B

c

1>

E

F

G

H

I

Begynnelselön enligt lönegrad G löneplan Eo

1860

1944

2 028

2112

2196

2 280

2 364

2 364

2 364

Provisoriskt dyrtidstillägg........

—

—

—

—

—

—

—

84

204

Dyrtidstillägg (procenttal 10).......

180

192

192

204

216

228

228

240

252

Summa löneförmåner

2 040

2136

2 220

2 316

2 412

2 508

2 592

2 688

2 820

Avgår värdet av naturaförmåner . ...

822

860

897

935

972

1009

1047

1084

1134

Återstående nettolön

1218

1276

1323

1381

1440

1499

1545

1604

1686

Begynnelselön enligt lönegrad 6 löneplan K

1170

1170

1170

1170

1170

1170

1 170

1170

1170

Dyrtidstillägg (procenttal 10).......

108

108

108

108

108

108

108

108

108

Summa löneförmåner (nettolön)

1278

1278

1278

1278

1278

1278

1278

1278

1278

Skillnad mellan nettolöner enligt lönegra-

derna Eo 6 och K 6..........

O

<x>

1

+ 6

+ 45

+ 103

+ 162

+ 221

+ 267

+326

+ 408

Stat

Bil. nr 4.

för garnisonssjukhuset i Stockholm.

An-

Lönegrad

An

Lönegrad

| A. Personal med arvoden.

a) Civilmilltär personal på

aktiv stat.

tal.

arvode.

c) Pensionerad personal.

tal.

resp.

arvode.

Överläkare förordnad såsom chef- läkare ............

1

1170

Sjukhusintendent.......

Förrådsförvaltare, tillika biträde

åt intendenten........

i

i

3180

l) 2 440

b) Civil personal.

Sjukhusväbel.........

i

1740

Överläkare vid avdelningen för

B. Icke-ordinarie befatt-

hud- och könssjukdomar, tillika

ningshavare.

föreståndare för polikliniken för

nämnda sjukdomar......

Läkare vid polikliniken för öron-,

näs- och halssjukdomar . . .

1

1

4 650

3 480

Maskinist...........

Husmoder...........

Operations- o. röntgensköterskor

i

1

2

Eo.10

Eo. 9

Eo. 7

Läkare vid ögonpolikliniken . .

Läkare vid röntgen- och ljusav- delningen ..........

Föreståndare för tandpolikliniken

Underläkare..........

Underläkare..........

1

1

1

2

1

2 340

5 280

2 910

3 480

3 270

Sjuksköterskor.........

Eldare av 1. klass.......

Automobilförare........

Köksförestånderska......

Tvättförestånderska......

Undersköterskor........

6

1

1

1

1

8

Eo. 6

Eo. 6

Eo. 6

K. 7

K. 4

K. 1

Apotekare, arvoden......

Apotekare förordnad såsom apo-

2

C. 8

C. Betjäningspersonal.

teksföreståndare.......

1

2 040

1 eldare, 2 gårdsvaktmästare, 3

Obducent........• . .

1

1170

kokerskor, 8 kvinnliga sjukhus-

Sjukgymnast .........

1

1050

biträden, 1 apoteksbiträde, 6

Sjukhuspredikant.......

1

600

köksbiträden, 2 städerskor, 5

Juridiskt biträde........

1

360

tvättbiträden, 1 sömmerska, 1

Portvakt ...........

1

1410

baderska, 1 köksvaktmästare.

*) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275. 27

Arvoden till ovanstående apotekare, förslagsvis...............kronor 13 248: —

Arvoden till

a) civilmilitär personal på aktiv stat................... » 1 170: —

b) civil personal............................ » 35 520: —

c) pensionerad personal......................... ” 7 360: —

Avlöning till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis.......... 11 43 542: —

Till chefläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal...... » 33 967: —

Till arvoden åt extra personal jämlikt § 25 reglementet för sjukhuset .... » 3 500: —

Till vikariatsersättning under sjukdom, för beredande av tjänstledighet åt sjukhusets

personal samt sjukvård och underhåll åt sjuk personal...... »_9 030: —

Summa förslagsanslag kronor 147 337: —

Anm. 1. Örn samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande

besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 2. Underläkare åtnjuter — förutom arvode — fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost.

Anm. 3. Vid sjukhuset anställd oavlönad assistentläkare åtnjuter enahanda naturaförmåner, som

enligt staten tillkomma underläkare.

Anm. 4. Sjukhusväbel och portvakt åtnjuta — förutom arvode — fri bostad med bränsle och lyse.

Anm. 5. Viss under rubriken »C. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner

enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

Bil. nr 5.

Stat

för garnisonssjukhuset å Karlsborg.

Antal.

LSnegrad

resp.

arvode.

A. Icke-ordinarie befattningshavare.

Sjuksköterskor.............................

2

Eo. 6

B. Personal med arvoden.

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse.........

1

1740

C. Betjäningspersonal.

1 eldare och gårdskarl, 1 kokerska, 1 köksbiträde.

Löner till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis............kronor 4 848: —

Arvode till sjukhusväbel ..................... » 1740: —

Till chefläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal ...... » 3678: —

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till vikariatsersättning

under sjukdom................ »_700: —

Summa förslagsanslag kronor 10 966: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Stat

för garnisonssjukhuset i Boden.

Bil nr 6.

''

Lönegrad

Lönegrad

tal.

resp.

tal.

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode.

arvode.

havare.

Maskinist...........

1

C. 3

Operations- och röntgensköterskor

3

Eo. 7

Eldare av 1. klassen......

1

C. 1

Sjuksköterskor.........

17

Eo. 6

Automobilförare........

1

Eo. 6

B. Personal nied arvoden.

Kontorsbiträde ........

Skrivbiträden.........

1

3

Eo. 4

Eo. 2

a) Pensionerad personal.

Köksförestånderska......

1

K. 7

Sjukhusintendent.......

Förrådsförvaltare, tillika biträde

1

3180

Biträdande köksförestånderska,

tillika överkokerska.....

1

K. 4

1

2 440

Tvättförestånderska......

1

K. 4

Sjukhusväbel.........

1

2 440

Undersköterskor........

16

K. 1

b) Civil personal.

D. Betjäningspersonal.

Sjukgymnaster.........

2

2100

2 eldare, 2 portvakter, 2 koker-

C. Icke-ordinarie befattnings-

skor, 16 kvinnliga sjukhusbi- träden, 5 köksbiträden, 4 bader-

havare.

skor, 4 städerskor, 6 tvättbi-

Husmoder...........

1

Eo. 9

träden, 2 sömmerskor, 2 tele-

Trädgårdsmästare.......

1

Eo. 8

fonister.

Löner till ordinarie b estil) kungsh sivare, förslagsvis.............kronor 7 503: —

Arvoden till

a) pensionerad personal......................... » 8 060: —

b) civil personal........................... » 4 200: —

Avlöning till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis.......... » 90 318: —

Till chefläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal..... » 45 518: —

Till arvoden åt extra personal....................... » 6 200: —

Till vikariatsersättning under sjukdom, för beredande av tjänstledighet åt

sjukhusets personal samt till sjukvård och underhåll åt sjuk personal . . » 9 700: —

Summa förslagsanslag kronor 171 499: —

Anm. 1. Sjukhusintendenten åtnjuter — förutom arvode — fri bostad med bränsle och lyse.

Anm. 2. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens i

Bodens fästning bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

Anm. 3. Trädgårdsmästaren är skyldig att jämväl tillhandagå truppförbanden och övriga militära

anstalter i Boden med råd och upplysningar i trädgårdsärenden.

Anm. 4. Viss under rubriken »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner

enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

29

Bil. nr 7.

Stat

för arméns sjuksköterskekår.

Antal.

Lönegrad.

Icke-ordinarie befattningshavare.

Sjuksköterskor.............................

41

Eo. 6

Löner till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis...........kronor 108 462:

För anställande av extra sjuksköterskor.................. ” 10 BOO:

Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad nied bränsle och lyse . . . ._»_5 400:

Summa förslagsanslag kronor 124 362: —

Anm. 1. Let i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor,

dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom,

dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad

sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands

etablissement m. m.

Anni- 2. Det i staten uppförda beloppet för ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med

bränsle och lyse disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för beredande av

dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken bostad icke

kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

Bil. nr 8.

Stat

för vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal.

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal.

resp.

arvode.

tal.

resp.

arvode.

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Maskinist...........

i

C. 3

Operations-och röntgensköterskor

2

Eo. 7

Eldare av 1. klassen......

i

C. 1

Sjuksköterskor.........

6

Eo. 6

Köksförestånderska......

1

K. 7

B. Personal med arvode.

Kontorsbiträde........

1

Eo. 4

Redogörare, pensionerad under-

2130

D. Betjäningspersonal.

officer ............

i

1 tvättförestånderska, 1 kokerska,

1 baderska, 6 sjukhusvakter, 10

C. Icke-ordinarie befatt-

sjuksköterskebiträden, 4 köks-

ningshavare.

biträden, 3 tvättbiträden, 2

Husmoder...........

i

Eo. 9

eldare.

Löner till ordinarie beställningshavare, förslagsvis..............kronor 6 720

Arvode till pensionerad underofficer.................... * 2 130

Avlöning till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis.......... » 28 037

Till chefläkarens förfogande för anställande av betjäningspersonal...... ” 33 548

Summa förslagsanslag kronor 70 435

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av den vid försvarsväsendet anställda sjuksköterskepersonalens avlöningsförm a1 i texten
  2. BU 1937:80 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändring i vissa delar av militära tjänstepensionsreglementet den 17 maj 1935 s. 13 i texten
  3. SU 1937:182 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av den vid försvarsväsendet anställda sjuksfcöterskeper sonalens avlöningsförmåner m. m. j s. 1 i texten