Sök i Ratio Lex

Angående exploatering av Konradsbergsoch Mariebergsomrädena ä Kungsholmen i Stockholm m. rn

1937-02-04 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:290, Angående exploatering av Konradsbergsoch Mariebergsomrädena ä Kungsholmen i Stockholm m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

1

Nr 290.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående exploatering

av Konradsbergs- och Mariebergsomrädena

ä Kungsholmen i Stockholm m. rn.; given Stockholms

slott den 9 april 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 9 april 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Levinson, Engberg, Sköld,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Forslund:

Med skrivelse den 13 februari 1937 har djurgårdskommissionen underställt

Kungl. Maj:ts prövning av kommissionen med Stockholms stads förhandlingsdelegerade

den 4 i samma månad under vissa förutsättningar upprättat avtal,

avseende de s. k. Konradsbergs- och Mariebergsområdena och del av Rålambshov

m. m. å Kungsholmen i Stockholm. Detta avtal jämte karta över områdena

torde få fogas såsom bilaga till dagens statsrådsprotokoll.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 290.

833 37 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majus proposition nr 290.

Berörda avtal är upprättat i anslutning till en överenskommelse år 1934

rörande tillfarterna till Västerbron mellan Kungsholmen och Södermalm, enligt

vilken av Kungl. Maj:! den 13 juli 1934 godkända överenskommelse stadsplan

för nyssnämnda områden skulle hava upprättats och underställts Kungl.

Maj:ts prövning inom viss tid. Avtalet i fråga har godkänts av Stockholms

stadsfullmäktige den 15 mars 1937, och förslaget till stadsplan torde inom den

närmaste tiden komma att i vanlig ordning underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Ifrågavarande områden disponeras för närvarande dels för psykiatriska

sjukhuset och dels för fälttelegrafkåren och ammunitionsfabrikens avdelning

å Marieberg.

Avtalet, som ingåtts under förbehåll av stadsfullmäktiges, respektive Kungl.

Maj:ts godkännande, innefattar följande huvudpunkter:

Kronan överlåter (§ 1) till staden all den kronan tillhöriga mark, som i

stadsplaneförslaget utlagts till gata och allmän plats eller avsetts för offentlig

byggnad med undantag för ett till offentligt ändamål avsett kvarter i områdets

södra del. I marköverlåtelsen inbegripes alltså även ett av staden begärt

parkområde inom Konradsbergsområdets norra del. För nämnda områdens

överlåtande skall staden (§ 2) till kronan erlägga ersättning i form av dels ett

kontant belopp av 1,000,000 kronor, dels ock överlåtelse med äganderätt av sex

mindre, staden tillhöriga kvartersområden, som gränsa till kronans mark och

som ingå i det förevarande stadsplaneförslaget.

Kronan förbinder sig vidare enligt avtalet (§1) dels att icke före den 1

januari 1941 till annan än Stockholms stad överlåta viss mark, som torde bliva

erforderlig för utvidgning av den invid Kålambsvägen förlagda skoltomten,

dels att icke före den 1 januari 1947 exploatera visst tomtområde i exploateringsområdets

nordvästra hörn. Med sistnämnda stadgande avses att möjliggöra

ett förläggande till berörda tomtområde av offentlig byggnad (eventuellt

kyrka), därest behov härav inom den närmaste 10-årsperioden skulle uppstå.

Frånsett de i stadsplaneförslaget ingående båda skoltomterna, vilka staden

enligt avtalet skall äga tillträda, så snart stadsplaneförslaget och avtalet blivit

av Kungl. Majit godkända, äger staden (§ 4) icke tillträda de till staden jämlikt

avtalet överlåtna områdena, förrän desamma utrymts av de statliga institutioner,

som nu disponera desamma. Yad särskilt gäller den mark inom Konradsbergsområdets

norra del, som skall utläggas till park m. m., stadgas, att

densamma må av staden tillträdas allenast i mån och å tid, som medicinalstyrelsen

medgiver. Före det staden tillträder överlåtet område skall kronan

hava på sin bekostnad borttagit därå varande byggnad, plank och staket. För

de områden, som enligt avtalet skola av staden överlåtas till kronan, är tillträdesdagen

bestämd till den 1 oktober 1938.

Den överenskomna kontanta ersättningen av 1,000,000 kronor skall gäldas

på så sätt, att staden till kronan erlägger 100,000 kronor före utgången av det

kalenderår, under vilket av staden tillträdd mark inom det ovanberörda, för

utläggning till park m. m. avsedda området uppgår till sammanlagt 15,000 kvm

samt därefter 100,000 kronor under vart och ett av de därpå följande nio åren.

Kostnaderna för iordningställandet av gator och allmänna platser inom

exploateringsområdet samt detta områdes förseende med erforderligt underjordiskt

avlopp skola fördelas mellan kronan och staden i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som angivas i 1934 års överenskommelse angående

blivande stadsplaneläggning av här ifrågavarande områden. Dessa grunder

överensstämma i stort sett med de normer, som pläga tillämpas vid stadsplanen

läggning av enskilda exploateringsområden, och innebära följaktligen, att

kronan påtager sig i huvudsak samtliga ifrågavarande kostnader, frånsett dem,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 290.

3

som hänföra sig till parkmark etc. De arbeten, vilka enligt hithörande stadganden

skola helt eller delvis bekostas av kronan, må, därest kronan så önskar,

utföras genom kronans försorg.

Stadsplaneförslaget innebär ett slopande av den nu befintliga tillfartsvägen

till Yästerbron från Norr Mälarstrand och Drottningholmsvägen. Den föränd*

ring, som förslaget här förutsätter, har djurgårdskommissionen ansett medföra

olägenheter med hänsyn till kronans exploateringsintressen. I avtalet har

därför intagits förbindelse för staden att bibehålla den nuvarande trafikleden

under en tid av 20 år, räknat från exploateringens början.

Avtalet innefattar slutligen stadgande!! därom, att de i 1923 års bangårdsavtal

gjorda utfästelserna beträffande vissa markreservationer för den s. k.

Smedsuddslinjen med det nu förevarande avtalets slutande skola upphöra att

gälla.

Avtalet skall anses hava förfallit, därest detsamma och det föreliggande

stadsplaneförslaget icke blivit godkända av Stockholms stadsfullmäktige före

den 1 maj 1937 och av Kungl. Majit före den 15 juli samma år.

I sin skrivelse den 13 februari 1937 har djurgårdskommissionen underställt

ifrågavarande avtal Kungl. Majlis prövning och örn detsamma anfört:

Av handlingarna framgår, bland annat, att enligt stadsplaneförslaget samt

avtalet den nordligaste delen av kronans nu ifrågavarande område i stadsplanen

utlägges som park eller annan allmän plats samt överlåtes till Stockholms

stad, ävensom att staden till kronan överlåter vissa kvartersmarksområden

och erlägger ett belopp av 1,000,000 kronor. Avtalets bestämmelser om

terminerna för erläggande av sagda belopp hava föranletts därav, att parkområdena

ej genast kunna få tillträdas av staden samt att exploateringen beräknas

taga avsevärd tid.

Inom de områden, vartill kronan enligt avtalet behåller eller förvärvar

äganderätten, inrymmes ett antal av 12,000 normaleldstadsenheter.

Med hänsyn bland annat därtill, att värdet å kronans exploateringsobjekt

måste anses bliva höjt genom att i stadsplanen utläggas dels berörda norra del

av kronans mark jämte det intilliggande Stockholms stad tillhöriga Rålambshovsområdet

till park eller annan allmän plats, dels ock det staden likaledes

tillhöriga Smedsuddsområdet till park samt idrotts- och friluftslivsområde,

har kommissionen ansett sig kunna medverka till en uppgörelse med staden i

enlighet med föreliggande avtal och stadsplaneförslag.

På grund av vad som framkommit under förhandlingarna hava i avtalets

§ 1 mom. A och C intagits bestämmelser, enligt vilka möjlighet lämnats öppen

att disponera den å avtalskartan med gul linje (a b c d e f g a) avgränsade

nordvästligaste delen av Konradsbergsplatån till plats för offentlig byggnad.

Kör att ej hindra områdets exploatering inom rimlig tid har emellertid föreskrivits,

att kronans skyldighet att reservera området i fråga för angivet ändamål

skall vara inskränkt till tiden intill den 1 januari 1947.

Kronans förbindelse enligt avtalets § 1 mom. B innebär, att kronan medger

staden intill den 1 januari 1941 en förköpsrätt beträffande där angivna tomter,

vilka staden ansett sig eventuellt behöva för utvidgning av intilliggande folkskoleområde.

Vid utformningen av det föreliggande stadsplaneförslaget har hänsyn icke

tagits till tidigare förslag örn västra stambanans indragande över Smedsudden;

och har fördenskull i avtalets § 14 intagits bestämmelse örn, att de i överenskommelsen

mellan kronan och Stockholms stad av den 15 februari 1923, § 17,

angivna utfästelserna beträffande vissa för en eventuell omläggning av västra

stambanans inledningslinje till huvudstaden gjorda markreservationer skola

förfalla.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds proposition nr 290.

Byggnadsstyrelsen Ilar i utlåtande den 15 mars 1937, med förmälan att styrelsen

icke i detta sammanhang varit i tillfälle att ingå i någon fullständig

granskning av det avtalet bilagda stadsplaneförslaget, förklarat sig icke hava

något att erinra mot ifrågavarande avtal.

Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 26 februari 1937 meddelat, att från

styrelsens sida intet vore att erinra mot stadsplaneförslaget.

Arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement hava i gemensamt

utlåtande den 31 mars 1937 anfört:

Departementen hava icke något att erinra mot ett godkännande av nu

ifrågavarande villkorliga avtal.

Beträffande den tidpunkt, då av avtalet berörd, av lantförsvaret disponerad

mark tidigast kan exploateras, få departementen anföra följande: Avtalets

genomförande kommer att medföra, att såväl fälttelegrafkåren som ammunitionsfabrikens

avdelning å Marieberg måste förflyttas från de områden, de

nu disponera. Fälttelegrafkåren skall enligt redan fattat beslut i sin helhet

förlägggas till Frösunda. Några medel för utarbetande av ritningar till nya

kaserner för kåren hava emellertid ännu icke anvisats. Utarbetande av ritningar

samt uppförande av nya kaserner torde komma att draga en tid av tre

till fyra år. Det av fälttelegrafkåren disponerade området lärer därför icke

kunna exploateras förrän tidigast örn ungefär fyra år. Frågan om ny plats

för ammunitionsfabriken har ännu icke varit föremål för behandling i vidare

mån än att artilleridepartementet anmodat styresmannen för ammunitionsfabriken

att verkställa utredning i sådant avseende. Det av ammunitionsfabriken

disponerade området torde icke kunna exploateras förrän tidigast

omkring fyra år efter det beslut fattats örn fabrikens förflyttning och medel

för härav föranledda kostnader ställts till förfogande.

Sedermera hava utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket den 6 april

1937 och av statskontoret den 7 i samma månad.

Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande anfört:

Psykiatriska sjukhuset redovisas för närvarande å statens allmänna fastighetsfond

med ett sammanlagt värde av 8,394,000 kronor, därav för byggnaderna

994,000 kronor och för marken 7,400,000 kronor. Enligt proposition

nr 124 till innevarande års riksdag skall psykiatriska sjukhuset nedläggas.

De medel, som inflyta vid försäljning av Konradsbergsområdet, avses enligt

samma proposition skola tills vidare redovisas å fastighetsfonden. För en

ny psykiatrisk klinik, som skall uppföras vid Karolinska sjukhuset, äskas anslag

av lånemedel under utgifter för kapitalökning för statens allmänna fastighetsfond.

Beträffande Mariebergsområdet bör observeras, att tidigare vid förflyttning

av militära förband förfarits så, att kostnaderna för uppförande av nya

kaserner m. m. förskotterats för att täckas med medel, som inflyta vid

försäljning av de icke Behövliga fastigheterna. Därjämte hava hitintills vissa

för lantförsvarets fastigheter influtna försäljningsmedel reserverats för att

av lantförsvaret disponeras för liknande ändamål. I utlåtande den 29 december

1936, återgivet i proposition nr 227 till innevarande års riksdag, har

riksräkenskapsverket hemställt, att frågan örn den framtida redovisningen

av dylika försäljningsmedel, sedan vissa i propositionen omnämnda förskott

blivit definitivt täckta, måtte upptagas till förnyad prövning. Arméförvaltningen

har i sitt i nu förevarande ärende avgivna utlåtande icke gjort någon

framställning angående dispositionen av de medel, som komma att inflyta

vid försäljning av mark från Mariebergsområdet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

På den starkt begränsade tid, som stått till riksräkenskapsverkets förfogande

för avgivande av utlåtande i ärendet, har ämbetsverket icke haft

möjlighet att verkställa erforderlig utredning för framläggande av mera definitivt

förslag i ämnet. ... ..

För att överhuvud taget kunna bedöma, huruvida, i vilken utsträckning

och på vad sätt ifrågakommande försäljningsmedel skola redovisas på fastighetsfonden,

måste nämligen utredas, dels på vad sätt köpeskilling för försåld,

fastighetsfonden tillhörig egendom för framtiden bör redovisas å fonden,

dels ock till vilken del den i föreliggande avtal § 2 omhandlade ersättningen

avser å fastighetsfonden redovisad mark. Ehuru någon utredning i

berörda avseende icke föreligger, torde dock i fråga örn Konradsbergsområdet

kunna antagas, att sedan exploateringen av området blivit helt genomförd,

försäljningsmedlen komma att avsevärt överstiga det för psykiatriska

sjukhuset bokförda kapitalvärdet. Fråga uppstår alltså, huruvida det belopp,

varmed de inflytande försäljningsmedlen överstiga det å fastighetsfonden

bokförda värdet, skall anses såsom vinst eller såsom kapitalmedel samt vidare

huruvida försäljningsmedlen skola disponeras för nya fastighetsförvärv och

nybyggnader eller återbetalas till budgeten eller användas för ersättande av

i fonden investerade lånemedel. Riksräkenskapsverket anser sig i berörda

avseenden icke nu kunna göra annat uttalande än att det bokföringsmässiga

överskott, som uppstår därigenom att försäljningsmedlen överstiga ett genom

fri värdering konstruerat bokföringsvärde, icke bör såsom överskott å fastighetsfondens

inkomst- och utgiftsstat tillgodoföras statsregleringen.

Vad särskilt beträffar Mariebergsområdet, finner riksräkenskapsverket

uppenbart, att de köpeskillingar, som inflyta vid försäljning av å, detta område

belägen mark, såvitt möjligt böra särskiljas från de medel, vilka inflyta

vid försäljning av till Konradsbergsområdet hörande, å fastighetsfonden bokförd

mark. Ämbetsverket anser sig emellertid icke nu kunna bedöma, på vad

sätt en dylik uppdelning lämpligen bör genomföras. Icke heller anser sig

ämbetsverket för närvarande kunna bedöma, på vad sätt sammanhanget mellan

å ena sidan markförsäljningarna å Mariebergsområdet och å andra sidan

kostnaderna för markinköp och uppförande av nya byggnader för fälttelegrafkåren

och ammunitionsfabriken skall påverka redovisningen. Riksräkenskapsverket

vill här endast framhålla, att ett dylikt sammanhang enligt riksräkenskapsverkets

uppfattning alltjämt bör iakttagas. Ämbetsverket förutsätter

emellertid, att detta spörsmål kommer att bliva föremål för utredning

samtidigt med den inledningsvis berörda frågan örn den framtida redovisningen

av vissa försäljningsmedel.

Såsom ovan anförts har i propositionen 1937: 124 förutsatts, att försåtjningsmedlen

för Konradsbergsområdet skulle redovisas å fastighetsfonden.

Därmed är emellertid icke utsagt huru kostnaderna för områdets exploatering

skola redovisas. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning bör fastighetsfonden

såsom inkomst av försäljningen tillgodoföras det belopp, som kvarstår,

sedan exploateringskostnaderna fråndragits försäljningsmedlen. Därvid

synes emellertid böra iakttagas, att kostnaderna för exploateringens

genomförande av praktiska skäl torde böra redovisas å en för Konradsbergsoch

Mariebergsområdena gemensam titel.

På grund av det anförda samt enär utredning rörande övriga nu berörda

spörsmål ännu icke föreligger, har riksräkenskapsverket förordat, dels att

samtliga försäljningsmedel för ifrågavarande områden — inklusive de i avtalet

§2 omnämnda, till statsverket överlåtna tomterna — tills vidare redovisas

å en särskild för ändamålet upplagd diversemedelstitel, a vilken jämväl

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

exploateringskostnaderna skola bokföras, dels ock att frågan om redovisningen

av dessa och liknande medel upptages till prövning samtidigt med frågan örn

den framtida redovisningen av de i propositionen 1937: 227 omnämnda försäljningsmedlen.

I avvaktan på slutförandet av erforderlig utredning bör å

nämnda diversemedélstitel, som torde böra redovisas hos statskontoret, så

vitt möjligt angivas, vilka medel som äro att hänföra till fastighetsfonden.

Statskontoret har i sitt utlåtande anfört:

Från statskontorets sida finnes icke anledning till erinran mot det framlagda

stadsplaneförslaget.

De medel, som komma att inflyta på grund av avtalet och i anledning av detsamma

gjorda tomtförsäljningar, torde tills vidare böra redovisas å en i statskontorets

fondräkenskaper upplagd diversemedelstitel under rubriken » Tomtförsäljningsmedel

från Konradsbergs- och Mariebergsområdena». De utgifter,

sorn, intill dess tomtförsäljningsmedel kunna ställas till förfogande från

ifrågavarande områden, bliva erforderliga för genomförandet av områdenas

exploatering, torde kunna bekostas av medel, som ställas till djurgårdskommissionens

förfogande för bestridande av kommissionens förvaltningskostnader

och vilka för härvarande utgå från den i statskontorets räkenskaper

upptagna diversemedelstiteln »Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde».

I detta sammanhang torde jag även få till behandling upptaga det av

1936 års riksdag väckta spörsmålet örn ändrad sammansättning av djui’- gårdskom missionen.

Till en början får jag erinra örn att djurgårdskommissionen i samband

med att åt densamma uppdrogs att handhava exploateringen av Ladugårdsgärdet

i Stockholm erhöll ändrad sammansättning. Kommissionen, som

tidigare bestått av två ledamöter, utökades sålunda år 1931 med ytterligare

två ledamöter, av vilka en skulle utses av fullmäktige i riksgäldskontoret.

För kommissionen gäller av Kungl. Majit den 12 juni 1931 fastställd instruktion

(sv. förf.-saml. nr 236). Enligt denna består kommissionen av fyra

ledamöter, av vilka Kungl. Majit utser tre, därav en till ordförande och en

till verkställande ledamot, samt fullmäktige i riksgäldskontoret en. Föredragande

departementschefen uttalade i propositionen nr 252 till 1930 års

riksdag angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m., att verkställande

ledamoten borde äga förfarenhet i tekniska och stadsplanefrågor ävensom

praktisk erfarenhet i exploateringsverksamhet.

I enlighet med instruktionen finnas hos kommissionen anställda en ingenjör

och en ombudsman och sekreterare ävensom viss teknisk och kanslipersonal

enligt av Kungl. Majit fastställd stat. Verkställande ledamoten

handhar ledningen av det löpande arbetet inom kommissionen och utövar

chefskapet över kommissionens befattningshavare. Hans verksamhet är

närmare reglerad i instruktionen. Ombudsmannen och sekreteraren har att

avgiva yttrande i de frågor av juridisk eller administrativ natur, vilka av

kommissionen eller dess verkställande ledamot hänskjutas till honom, och

så vitt möjligt närvara vid kommissionens sammanträden. I stort sett är

han alltså kommissionens expert i juridiska och administrativa frågor. I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 290. 1

egenskap av sekreterare tiar lian ansvaret för kommissionens protokoll oell

för kommissionens expedition. Ingenjören skall vara verkställande ledamoten

behjälplig i frågor av teknisk art ävensom vara kontrollant beträffande

leveranser och yttre arbeten åt kommissionen. I den mån kommissionen så

förordnar, skall ingenjören bereda och föredraga ärenden av teknisk natur

och i sådant fall svara för upprättandet av i ärendet eventuellt erforderlig

utgående expedition.

Riksdagens år 1935 församlade revisorer framhöllo i sin berättelse, § 26,

att djurgårdskommissionen hade att handlägga åtskilliga för staten ekonomiskt

betydelsefulla markfrågor i Stockholm. Revisorerna erinrade örn att

kommissionen sålunda handhade exploateringen av Norra Djurgården och

att exploateringen av Mariebergs- och Konradsbergsområdena vore föremål

för förhandlingar. Vidare erinrade revisorerna örn att på kommissionen

ankomme att till förhandling med staden upptaga reglering av vissa tomtfrågor

— exempelvis spörsmålet örn stadens övertagande av sådana kronan

tillhöriga områden, som staden för närvarande tillätes utnyttja såsom park

mot ingen eller obetydlig ersättning, varvid ifrågasatts, att kronan i utbyte

s kulle förvärva vissa för kronans behov lämpliga områden ävensom i

övrigt reglering av tvistigheter mellan kronan och staden rörande vissa

markområden m. m. Revisorernas yttrande utmynnade i uttalandet, att revisorerna

med hänsyn till de stora intressen, som i olika hänseenden vore

knutna vid den av kommissionen bedrivna verksamheten, ville framhålla

angelägenheten av att riksdagen erhölle vidgad möjlighet att redan på ett

tidigt stadium öva inflytande på kommissionens förhandlingar med Stockholms

stad och riktlinjerna för kommissionens verksamhet i övrigt.

I sin skrivelse nr 339 behandlade 1936 års riksdag under punkten 4

riksdagsrevisorernas förevarande förslag i samband med ett likaledes av

revisorerna framlagt ärende rörande för djurgardskommissionens räkning

utförda arbeten. Riksdagen uttalade, att riksdagen vore av den uppfattningen,

att stor vikt borde ägnas de ekonomiska intressen, som kronan

hade att här bevaka, samt att från kommissionens sida särskild uppmärksamhet

borde ägnas den ekonomiska kontrollen. Med hänsyn till ifrågavarande

intressen och betydelsen av huru dessa för framtiden handhades, ville det

— icke minst i betraktande av vad som förekommit under behandlingen av

nu ifrågavarande ärende — förefalla riksdagen befogat, att det toges under

övervägande, huruvida och i vad mån förändringar i kommissionens sammansättning

och dess organisation vore av behovet påkallade. Enligt riksdagens

mening borde från Kungl. Maj:ts sida förslag härutinnan snarast

möjligt framläggas för riksdagen, och det syntes önskvärt, att detta skedde

redan år 1937.

Djurgårdskommissionen har i utlåtande den lo februari 1937 över riksdagens

ifrågavarande skrivelse anfört:

Ifrågavarande punkt i riksdagens skrivelse hänför sig till »det^ av revisorerna

berörda spörsmålet örn ändrad sammansättning av djurgårdskommissionen

och vidgad möjlighet för riksdagen att redan på ett tidigt stadium

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 290.

utöva inflytande på kommissionens förhandlingar med staden (Stockholms

stad) och rörande riktlinjerna för kommissionens verksamhet i övrigt». Ordalagen

ansluta sig till revisorernas uttalande med undantag för orden örn

»ändrad sammansättning av kommissionen», vilka icke återfinnas i revisionsberättelsen

utan infogats först i riksdagsskrivelsen. Huruvida detta tillägg

är att uppfatta som en saklig utvidgning av spörsmålet eller endast som

en antydan örn ett sätt att bereda riksdagen vidgad möjlighet till inflytande

på kommissionens förhandlingar med staden och rörande riktlinjerna för

dess verksamhet, undandrar sig kommissionens bedömande. I varje fall

anser sig kommissionen endast böra yttra sig örn vad som angår ändring i

dess sammansättning och därmed har samband, icke örn vad som för övrigt

skulle kunna ifrågakomma i syfte att bereda riksdagen vidgad möjlighet till

inflytande på kommissionens verksamhet.

Det torde vara naturligt att kommissionen finner det vanskligt att själv

göra något direkt uttalande angående den på detta sätt framförda frågan örn

dess sammansättning, så mycket mera som intet är sagt örn huru sammansättningen

eventuellt skulle ändras. På Kungl. Majit såsom kommissionens

uppdragsgivare lärer ankomma att, i enlighet med riksdagens anhållan, taga

de av riksdagen anförda synpunkterna i övervägande. Kommissionen får sålunda

inskränka sig till att erinra örn den uppfattning, som legat till grund

för dess sammansättning allt sedan kommissionen erhöll den organisation,

vilken —■ frånsett en del ändringar i personbesättningen — nu under en

följd av år varit gällande.

Denna organisation tillkom på grundval av en proposition till 1930

års riksdag, i vilken föredragande departementschefen framhöll, att det

planerade organet för statens exploateringsverksamhet »måste i sig inrymma

framstående sakkunskap på åtskilliga områden samt förlänas en organisation,

som i sig förenar affärsmässighet och smidighet med administrativ fasthet».

I anslutning härtill upptog propositionen tre ledamöter i kommissionen,

med för var och en angivna kvalifikationer. Med anledning av enskild motion

utökades ledamotsantalet av riksdagen med ytterligare en, som skulle utses

av fullmäktige i riksgäldskontoret, i syfte att åt de ur olika synpunkter ömtåliga

tomtförsäljningsfrågorna trygga det lämpligaste och mest allsidiga bedömande.

I övrigt bifölls propositionen, varvid riksdagen även uttalade, att

i avseende på kommissionens sammansättning och verksamhet m. m. skulle

gidia de av departementschefen förordade huvudgrunder med de tillägg, som

riksdagen på nyss omnämnt sätt angivit.

Genom brev av den 24 april 1931 gav Kungl. Majit, i anslutning till

propositionen av 1930 och dess riksdagsbehandling, föreskrifter angående

kommissionens sammansättning, arbetsuppgifter och förvaltningsområde samt

om dess förhållande till andra myndigheter. Den skulle bestå av fyra ledamöter,

av vilka Kungl. Majit skulle utse tre, därav en till ordförande och

en till verkställande ledamot, samt riksgäldsfullmäktige en. De av Kungl.

Majit utsedda tre ledamöterna förordnades genom ett annat brev av samma

datum. En av dessa, kommissionens ordförande, var förut ledamot och ordförande

i den 1925 tillsatta kronans fastighetskommission och bibehöll även

i fortsättningen detta uppdrag. Den av riksgäldsfullmäktige 1931 utsedde

ledamoten i djurgårdskommissionen tillhörde likaledes sedan år 1929 kronans

fastighetskommission; de två kommissionerna Ängö sålunda delvis samma

personbesättning. Den 2 december 1932 bestämde Kungl. Majit, att kronans

fastighetskommission skulle från utgången av detta år upphöra med sin verksamhet

samt att därefter denna kommissions ännu icke slutförda utredningar

och underhandlingar ävensom andra »mellanhavanden och förslag», som hade

samband därmed, skulle ombesörjas av djurgårdskommissionen. Någon för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 290.

ändring i djurgårdskommissionens sammansättning och organisation — förutom

att fastighetskommissionens sekreterare förordnades till ombudsman

och sekreterare — skedde icke i samband med denna utvidgning av dess

uppdrag och var veterligen icke ifrågasatt. Djurgårdskommissionens instruktion

av den 12 juni 1931 förblev likaledes oförändrad.

Det lärer sålunda vara tydligt att de av departementschefen i 1930 års

proposition angivna riktlinjerna för djurgårdskommissionens organisation

— med den utökning genom en av riksgäldsfullmäktige utsedd ledamot, som

tillkom på riksdagens initiativ — hitintills varit godtagna såsom grundläggande.

Sagda riktlinjer äro sammanfattade i de förut citerade kraven på

sakkunskap på åtskilliga områden, affärsmässighet, smidighet och administrativ

fasthet. För egen del vill kommissionen uttrycka den meningen, att dessa

krav böra fasthållas såsom nödvändiga för effektivitet och raskhet i kommissionens

arbete. Det må även vara kommissionen tillåtet att uttala, att efter

dess erfarenhet en eventuell utökning av antalet deltagare i kommissionens

arbete knappast kan undgå att verka i någon mån tyngande på arbetet, ävensom

ifrågasätta, huruvida kommissionens uppgift att bevaka kronans viktiga

ekonomiska intressen ■— vid markförsäljning och förberedelser därtill samt

underhandlingar med Stockholms stad rörande mark- och stadsplanefrågor —

kan förväntas bliva genom en utökning med större säkerhet tillvaratagen.

Inom ramen av djurgårdskommissionens hittillsvarande organisation, fortsätter

kommissionen, syntes det kunna tagas under övervägande, huruvida

icke skäl förelåge för att den från kronans fastighetskommission år 1933 överflyttade

ombudsmannen borde erhålla säte och stämma i djurgårdskommissionen.

Omfattningen och arten av de äganderätts- och besittningsrättsfrågor,

som djurgårdskommissionen övertagit av kronans fastighetskommission och

i vilka ombudsmannen besutte särskild sakkunskap, syntes tala för lämpligheten

att bereda honom en ställning med fullt medansvar för beslut och åtgärder.

Det folie av sig själv att en sådan förändring icke finge göra intrång

på verkställande ledamotens chefskap för kommissionens samtliga befattningshavare.

Någon reell utökning av kommissionen skulle förändringen icke innebära,

eftersom ombudsmannen som regel deltagit i överläggningarna, ehuru

icke i besluten.

Vid ärendets behandling i djurgårdskommissionen avgåvos särskilda yttranden

av ledamoten riksgäldsfullmäktigen A. Anderson och verkställande

ledamoten byråchefen T. A. Torjesen.

Ledamoten Anderson anförde: Jag anser för min del, att kommissionen

bort uttala sig för en utökning jämväl av antalet riksdagsmän i kommissionen

för vinnande av sådan närmare anslutning till riksdagen, som torde hava

avsetts i de riksdagsskrivelser, som på sin tid —- den 31 maj 1925 nr 264—

265 — föranledde tillsättandet av 1925 års fastighetskommission, i vilken

det parlamentariska inslaget var övervägande.

Verkställande ledamoten anförde:

Enligt min mening är kommissionens nuvarande sammansättning väl avvägd

och skulle en utökning av kommissionen icke vara lycklig. Med de

arbetsuppgifter, som åligga kommissionen, är det av vikt, att ärendena kunna

handläggas med fasthet och smidighet av en ansvarig ledning på snabbast

möjliga sätt. En utökning av ledamöternas antal måste ovillkorligen inverka

tyngande på arbetet samtidigt som ansvaret fördelas på allt flera händer och

organets verksamhet förlorar i smidighet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 290.

Departements
chefen.

Särskilt felaktigt synes det mig, att kommissionens ombudsman oell sekreterare

blir medlem av kommissionen. För att arbetet skall fungera nöjaktigt

fordras att till kommissionens och dess verkställande ledamots förfogande

stå tjänstemän, däribland även nyssnämnde ombudsman och sekreterare, som

utföra de uppdrag, som dem åläggas. Sådan tjänsteman bör, såsom hittills

varit fallet, äga rätt att närvara vid kommissionens sammanträden och därvid

framlägga sina synpunkter, men han bör icke hava rätt att deltaga i besluten.

Härigenom vinnes bäst det syftet att opartiska utredningar föreläggas kommissionen

till grundval för dess beslut. En tjänsteman skall hava ansvar för

att''av honom gjorda utredningar äro riktiga men icke för det beslut, som

fattas i ärendena. Även är det av vikt, att ombudsmannen icke erhåller allt

för självständig ställning gentemot verkställande ledamoten, vilken bör bära

ansvaret för verkställandet av kommissionens beslut. Även ur denna synpunkt

är det viktigt att ombudsmannen och sekreteraren är tjänsteman,

lydande närmast under verkställande ledamoten, och icke ledamot av kommissionen.

För övrigt har alltid hittills en av kommissionens ledamöter varit

jurist, varför de juridiska synpunkterna kunnat bliva i fullt tillräcklig grad

beaktade. Kommissionen är närmast att jämställa med ett affärsdrivande

företag, varför de juridiska synpunkterna icke böra allt för mycket dominera,

utan huvudvikten bör läggas vid en praktisk och ekonomisk lösning av

frågorna.

Beträffande det i riksdagens skrivelse angivna motivet för ändring av kommissionens

sammansättning, nämligen att stor vikt bör ägnas de ekonomiska

intressen, som kronan har att bevaka, samt att från kommissionens sida särskild

uppmärksamhet bör ägnas den ekonomiska kontrollen, får jag framhålla

följande.

I gott samarbete med Stockholms stads vederbörande myndigheter hava

under det senast gångna kalenderåret genomförts sådana stadsplaneänaringar

inom Ladugårdsgärdesområdet, att tomter under året kunnat försäljas för

över 6 miljoner kronor. Vidare har i dagarna mellan staden och kommissionen,

under förutsättning av Kungl. Majlis och stadsfullmäktiges godkännande,

träffats en betydelsefull överenskommelse örn stadsplan för Konradsbergs-

och Mariebergsområdena på Kungsholmen. Något skäl till anmärkning

gentemot kommissionen för bristande tillgodoseende av de ekonomiska

intressena synes mig därför icke föreligga och jag betvivlar, att

bättre resultat kunnat ernås örn riksdagen haft större inflytande inom kommissionen

eller örn kommissionens ombudsman suttit som ledamot i densamma.

• Vad angår nöjaktig ekonomisk kontroll, får jag framhålla, att en utökning

av antalet ledamöter i kommissionen icke kan vara av betydelse härvidlag,

då sådan kontroll helt måste åligga kommissionens verkställande ledamot

och tjänstemän.

Tidpunkten för påbörjandet av exploateringen av Konradsbergsområdet

å Kungsholmen i Stockholm är beroende av det där belägna psykiatriska sjukhusets

nedläggande. I proposition den 12 februari 1937, nr 124, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa anslag, motsvarande

ungefär halva kostnaden för en psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset.

Såsom föredragande departementschefen i berörda sammanhang framhållit,

är det avsett att psykiatriska sjukhuset skall nedläggas vid nämnda kliniks

ibruktagande.

I fråga om det närbelägna Mariebergsområdet är det ovisst, när en exploatering

kan komma att taga sin början. Arméförvaltningens artilleri- och forti
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 290.

fikationsdepartement Lava meddelat, att spörsmålen örn förläggning till annan

plats av därstädes belägna militära anläggningar för fälttelegrafkåren och

ammunitionsfabriken ännu icke vunnit sin slutliga lösning. Exploateringen

av nämnda område synes därför icke kunna taga sin början förrän tidigast om

fyra år.

Med det nu till prövning föreliggande, mellan djurgårdskommissionen och

Stockholms stads förhandlingsdelegerade träffade avtalet är avsett att dels

åvägabringa stadsplan för ifrågavarande områden och dels lösa vissa markoch

ersättningsfrågor. För avtalets innebörd i sistnämnda hänseende har jag

redogjort i det föregående och torde i övrigt få hänvisa till avtalet och kartbilagan.

Då jag för min del funnit avtalet, vilket den 15 sistlidne mars godkänts

av Stockholms stadsfullmäktige, vara av beskaffenhet att kunna godtagas

även av statsmakterna och då detsamma är bindande under förutsättning,

bland andra, att det godkännes före den 15 juli 1937, tillstyrker jag, att avtalet

nu förelägges riksdagen.

Yad angår exploateringen av den kronans mark, som ingår i de nu ifrågavarande,

av stadsplaneförslaget omfattade områdena, synes densamma liksom

kronans övriga exploateringsverksamhet i Stockholm lämpligen böra omhänderhavas

av djurgårdskommissionen. För sådant ändamål torde hithörande

mark, i den mån den icke vidare erfordras för försvars- eller sjukhusändamål,

få ställas under djurgårdskommissionens förvaltning. För exploateringsverksamheten

torde i huvudsak böra gälla de bestämmelser, som innefattas i den

för kommissionen den 12 juni 1931 utfärdade instruktionen (svensk författningssamling

nr 236).

I anslutning till vad som tillämpas vid nu pågående exploatering å Norra

Djurgården torde de på grund av avtalet inflytande medlen, 1,000,000 kronor,

och framtida försäljningsmedel få i första hand användas till bestridande av

kostnaderna för exploateringsverksamhetens bedrivande, inklusive kostnaderna

för områdets iordningställande för exploatering. Ifrågavarande medel torde,

på sätt statskontoret och riksräkenskapsverket angivit, böra tills vidare redovisas

å en särskild diversemedelstitel hos statskontoret för att sedermera, efter

den av chefen för finansdepartementet i proposition nr 227 omförmälda utredningen

örn de budgettekniska formerna för dispositionen av inflytande försäljningsmedel,

disponeras på sätt statsmakterna i berörda sammanhang kunna

komma att besluta. Å nämnda diversemedelstitel torde även exploateringskostnaderna

böra redovisas. De exploateringskostnader, som uppkomma innan

medel till deras bestridande Idiva tillgängliga å ifrågavarande titel, torde

böra förskottsvis bestridas från samma diversemedelstitel. Jag förutsätter,

att försäljningsmedlen beträffande Konradsbergsområdet så vitt möjligt

skola särskilt angivas vid redovisningen å nyssnämnda diversemedelstitel;

området är nu invärderat å fastighetsfonden, och försäljningsmedlen böra

tills vidare betraktas såsom tillgång för denna fond. Ett sådant särskiljande

av ifrågavarande medel synes även påkallat med hänsyn till vad chefen för

finansdepartementet i nyssberörda sammanhang (proposition nr 227, punkt 2)

bland annat framhållit, nämligen att de principer, som av statsmakterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

sedan gammalt tillämpats, när det gällt finansiering av n}''a försvarsbyggnader,

som blivit erforderliga på grund av den fortgående exploateringen av

Ladugårdsgärdet, och varå finansieringen av tygstationsanläggningarna i

Stockholm utgjorde ett exempel, syntes få tillämpas även vid framtida beslut

av denna natur och att anläggningskostnaderna för av markexploatering

orsakade byggnadsföretag för försvaret sålunda syntes — med iakttagande

av att kravet på sammanhang mellan markförsäljningarna å ena sidan och

nyanläggningarna å den andra noggrant upprätthölles — få tills vidare förskotteras

å förlagsfonden, i den mån de icke från fall till fall funnes böra belasta

exploateringskonto, ävensom att, sedan täckning av vissa närmare angivna

förskott genomförts, inflytande försäljningsmedel borde i sin helhet

tills vidare fonderas och — i den mån de erfordrades för täckande av berörda

nya förskott å förlagsfonden — anses reserverade för försvarsväsendet

för tillgodoseende av detta ändamål.

Yad slutligen beträffar den av 1936 års riksdag väckta frågan örn ändrad

sammansättning av djurgårdskommissionen, torde riksdagen närmast hava

avsett att genom ökad representation i kommissionen beredas det större inflytande

pa kommissionens förhandlingar och verksamhet i övrigt, som riksdagen

i likhet med riksdagens revisorer funnit önskvärt. Med hänsyn till de

betydande statsintressen, som i första hand omhänderhavas av djurgårdskommissionen,

synes det innebära en lämplig organisatorisk åtgärd att nu utöka

kommissionen med ytterligare en representant för riksdagen. Däremot

synes det mig kunna ifrågasättas, huruvida riksdagens representanter lämpligast

utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. När riksdagen år 1930 beslöt,

att riksdagen skulle representeras med en ledamot i djurgårdskommissionen,

så var det enligt den i ämnet väckta av riksdagen bifallna motionen för att

erhålla garantier för att de synpunkter, som riksdagen har att i statslivet företräda,

skulle bliva vederbörligen beaktade. Dessa garantier synas emellertid

vara oberoende av örn riksgäldsfullmäktige eller Kungl. Majit utser riksdagens

representanter i kommissionen. Enligt min mening är förutsättningen

för en ändamålsenlig sammansättning av kommissionen större, örn denna i sin

helhet utses av en och samma myndighet, Jag anser därför, att djurgårdskommissionens

samtliga ledamöter böra utses av Kungl. Majit. De av

riksdagen avsedda syftemålen med egen representation i kommissionen

kunna lämpligen tillgodoses genom en bestämmelse, att av kommissionens

samtliga ledamöter minst två skola vara ledamöter av riksdagen. Det synes

mig vidare motiverat, att med hänsyn till den befattning, kommissionens

ombudsman måste taga med av kommissionen handlagda ärenden, och det

ansvar, varmed detta arbete är förenat, ombudsmannen i enlighet med kommissionens

förslag inträder som ledamot av kommissionen. Den nu förordade

utökningen av djurgårdskommissionen synes lämpligen böra vidtagas från och

med den 1 nästkommande juli.

I detta sammanhang torde jag även få beröra frågan örn de kompetenskrav,

som uppställts beträffande kommissionens verkställande ledamot. Så
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

13

som förut erinrats, anförde dåvarande departementschefen vid anmälan den 14

mars 1930 av frågan örn exploatering av Ladugårdsgärdet (proposition nr 252,

sid. 16), att verkställande ledamoten borde äga förfarenhet i tekniska och stadsplanefrågor

ävensom praktisk erfarenhet i exploateringsverksamhet. Riksdagen

gjorde härutinnan intet uttalande. Även enligt min mening är det

önskvärt, att verkställande ledamoten besitter de sålunda angivna kvalifikationerna.

Emellertid synes det icke böra vara uteslutet att till ifrågavarande

post utse en person, som, ehuru han icke är tekniskt sakkunnig eller äger

förfarenhet i stadsplanefrågor, likväl befinnes särskilt skickad att närmast

omhänderhava kommissionens verksamhet. Denna verksamhet omfattar till

väsentlig del förhandlingar av skilda slag och försäljning av kronan tillhöriga

tomter. För min del finner jag det därför från skilda synpunkter lämpligast,

att Kungl. Maj:t vid tillsättandet av ifrågavarande befattning är obunden av

mer eller mindre formella kompetenskrav och äger att bland de till befattningen

ifrågakommande tillsätta den för posten mest lämpade.

Med åberopande av det anförda och under framhållande av att proposition

i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder av

att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade

tiden gått till ända hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal mellan

djurgårdskommissionen och Stockholms stads förhandlingsdelegerade;
dels

besluta, att de i avtalet avsedda, kronan tillhöriga markområdena

skola, då de icke längre erfordras för nuvarande ändamål,

ställas under djurgårdskommissionens vård och förvaltning

för att genom kommissionens försorg exploateras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört;

dels besluta, att kostnaderna för ifrågavarande exploateringsverksamhet

skola bestridas på sätt i det föregående förordats och

att inflytande försäljningsmedel skola tills vidare redovisas på

sätt av mig angivits;

dels ock besluta, att djurgårdskommissionen skall hava ändrad

sammansättning i enlighet med av mig förordade huvudgrunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 290.

Bilaga.

I anslutning till den år 1934 mellan Kungl. Maj: t och kronan och Stockholms stad

träffade överenskommelsen rörande stadsplaneläggning av kronan tillhöriga Konradsbergsoch

Mariebergsområdena har mellan djurgårdskommissionen för Kungl. Maj:t och kronan,

å ena, samt Stockholms stads förhandlingsdelegerade för Stockholms stad, å andra sidan,

träffats nedanstående avtal. Betta avtal slutes under förutsättning, att ett inom djurgårdskommisaionen

i samråd med vederbörande myndigheter i Stockholms stad upprättat

och i protokollet vid Stockholms stads byggnadsnämnds sammanträde den 3 februari 1937

under § 1 omförmält förslag till ändring av stadsplanen för Konradsberg—Marieberg och

del av Rålambshov m. m. inom stadsdelen Kungsholmen i Stockholm, åskådliggjort å stadsplanekarta

märkt pl. 1879, jämte tillhörande stadsplanebestämmelser varder i vederbörlig

ordning godkänt av Stockholms stadsfullmäktige och fastställt av Kungl. Maj:t.

Årtal.

§ i.

Moni. A. Kronan överlåter till Stockholms stad med full äganderätt all den kronan tillhöriga

mark, vilken i föreliggande stadsplaneförslag utlagts som gata eller annan allmän

plats, dock att mark, vilken enligt stadsplaneförslaget utlagts som gata eller annan allmän

plats inom det å den härvid som bilaga A fogade kartan med gul linje och bokstäverna

abcdefga avgränsade området, överlåtes till staden allenast under förutsättning, att

kronan icke före den 1 januari 1947 till staden hemställt örn sådan ändring av den enligt

detta avtal förutsatta stadsplanen i vad avser sagda område, att mark inom detsamma ej

får bebyggas med annat än byggnad för allmänt ändamål.

Kronan överlåter vidare till staden kronan tillhöriga delar av de i stadsplaneförslaget

angivna dels tomt för skoländamål belägen vid Viktor Rydbergs gata, dels ock tomt för

offentlig byggnad belägen invid Västerbrons trafikfördelningsplats.

Byggnad, plank och staket å de överlåtna områdena ingå icke i överlåtelsen.

Mom. B. Kronan förbinder sig att icke före den 1 januari 1941 till annan än Stockholms

stad överlåta mark inom det å den härvid såsom bilaga A fogade kartan med grön

linje och bokstäverna d h i e d avgränsade området.

Mom. C. Kronan förbinder sig att icke före den 1 januari 1947 exploatera enligt föreliggande

stadsplaneförslag inom det å sagda kartbilaga A med gul linje och bokstäverna

abcdefga avgränsade området belägen kvartersmark.

§ 2.

Av det i 1934 års överenskommelse berörda, kronan tillhöriga området har i det föreliggande

stadsplaneförslaget till gator eller andra allmänna platser utlagts all mark, som

är belägen utanför den å den härvid som bilaga A fogade kartan med röd heldragen linje1)

avgränsade delen, i det efterföljande benämnd exploateringsområdet.

I följd härav, samt vad § 1 i detta avtal innehåller, erlägger Stockholms stad till

kronan ett kontant belopp av 1,000,000 kronor samt överlåter med full äganderätt i befintligt

skick till kronan de å förenämnda kartbilaga A med blå linjer och bokstäverna

k a2 b2 1 m n o k, p q r s t p, u v x y z a1 u, b1 c1 d1 b1, e1 f1 g1 h.1 e1 samt i1 k111 m1 n* i1 betecknade

sex kvartersområdena.

Staden avstår vidare till kronan all övrig staden såsom ägare till viss fastighet eller

eljest tillkommande rätt beträffande den mark inom exploateringsområdet, vilken i förenämnda

stadsplaneförslag utlagts som kvartersområde.

Intill dess i föreliggande stadsplaneförslag ingående förbindelseled mellan Essingeöarna

och Brottningsholmsvägen kommit till utförande och öppnats för den allmänna trafiken,

skall staden äga att på egen bekostnad som provisorisk trafikled iordningställa och bibehålla

samt underhålla det område, som å den härvid fogade kartbilagan A angivits med

brun täckfärg.

I och med det att i föreliggande stadsplaneförslag ingående förbindelseled mellan Essingeöarna

och Brottningholmsviigen kommit till stånd, skall den i kronans fastebrev den 26

november 1860 å Konradsberg och Hedvigsberg omförmälda skyldigheten att öppenhålla och

underhålla vägförbindelse mellan Brottningholmsvägen och stadens lastageplats Klastorp

vid Mälaren upphöra.

Staden förbinder sig att, såsom cn för allmänheten öppen kör- och gångtrafikled mellan

Norr Mälarstrand och Marieberg—Konradsbergsområdena, med i nu gällande stadsplan

) Å »Kartbilaga» prickad linje.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

upptagen bredd på sin bekostnad iordningställa och bibehålla hela det å ovanberörda kartbilaga

A med lila täckfärg angivna området, ävensom på sin bekostnad underhålla, belysa

och renhålla denna trafikled, allt under en tid av 20 år, räknat från och med det år, varunder

kronan påbörjat exploateringen av Marieberg—Konradsbergsområdena genom utbjudande

av tomter till försäljning till enskilda.

§ 3.

Vardera kontrahenten skall äga att med stöd enbart av detta avtal och sålunda utan

att någon ytterligare handling av medkontrahenten utfärdas söka och erhålla lagfart å den

fasta egendom, som kontrahenten genom detta avtal förvärvar, så snart föreliggande stadsplaneförslag

blivit fastställt och detta avtal godkänt i enlighet med vad nedan i § 15 sägs.

Vid samma tidpunkt skall staden till kronan avlämna lagfarts- eller äganderättsbevis

rörande av staden till kronan överlåten fast egendom ävensom brandförsäkringshandlingar

beträffande staden tillhöriga byggnader å desamma, allt i den mån sådana bevis och handlingar

innehavas av staden.

Sedan det ovan i detta avtal omförmälda stadsplaneförslaget jämte tillhörande stadsplanebestämmelser

blivit fastställt av Kungl. Majit, åligger det vardera kontrahenten att

snarast möjligt till vederbörande myndighet ingiva vederbörlig ansökan om sådana mätnings-

och styckningsförrättningar rörande enligt detta avtal å honom överlåten fast egendom,

som erfordras för erhållande av lagfart å densamma.

Vardera kontrahenten vidkännes alla kostnader för lagfart å de av honom förvärvade

fastigheterna samt för lagfarten erforderliga mätnings- och styckningsförrättningar.

§ 4.

Enligt § 1 av kronan till staden överlåtet område må av kronan disponeras för den

statliga institution, som för närvarande är där inrymd, intill dess i följd av institutionens

förflyttning det av denna disponerade området blivit utrymt och tillgängligt för nu avsedd

exploatering, och äger förty staden icke med stöd av detta avtal påfordra att få tillträda

sådan mark förrän vid tidpunkt därefter.

De av kronan till staden enligt § 1 mom. A st. 2 överlåtna områdena må emellertid av

staden tillträdas så snart föreliggande stadsplaneförslag blivit fastställt och detta avtal

godkänt i enlighet med vad nedan i § 15 sägs, med rätt dock för de befattningshavare

vid Psykiatriska sjukhuset å Konradsberg, vilka såsom sådana för närvarande äga brukningsrätt

till mark inom dylikt område, att, så länge de uppehålla befattning vid Psykiatriska

sjukhuset å Konradsberg, bibehålla sagda brukningsrätt.

Av kronan till staden överlåten mark utanför exploateringsområdet må staden under

den tid, Psykiatriska sjukhuset alltjämt kvarligger å Konradsberg, med stöd av förevarande

avtal tillträda i mån och å tid, som medicinalstyrelsen medgiver. Staden är jämväl skyldig

tillträda sådan mark tre månader efter det kronan erbjudit sig ställa marken till

stadens förfogande.

Enligt detta avtal av kronan överlåten mark, som staden ej tillträtt enligt något av

föregående stycken, skall av staden tillträdas allt eftersom respektive markområde med

hänsyn till den fortskridande exploateringen utlägges som gata eller annan allmän plats.

Därest kronan själv i enlighet med bestämmelserna i § 8 mom. C här nedan deltager

i gatas iordningställande, skall staden tillträda gatumarken ifråga å tid, som nedan i § 8

mom. C sista stycket sägs. Skall staden iordningställa viss gata eller annan allmän plats,

må, med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i föregående stycken av denna

paragraf, staden med stöd av detta avtal påfordra tillträde av den ifrågavarande marken

tre månader efter skedd tillsägelse.

Före det staden tillträder överlåtet område, skall kronan hava på sin bekostnad borttagit

därå varande byggnad, plank och staket, i den mån ej annat varder mellan parterna

överenskommet.

§ 5.

De enligt § 2 av staden till kronan överlåtna områdena skola av kronan tillträdas den

1 oktober 1938.

Det i § 2 omförmälda beloppet av 1,000,000 kronor skall gäldas på det sätt, att staden

dels före utgången av det kalenderår, varunder av staden utanför exploateringsområdet tillträdd

märk sammanlagt uppnår en areal av 15,000 kvadratmeter, till kronan inbetalar

100,000 kronor, dels ock under ett vart av de därpå följande nio kalenderåren likaledes

100,000 kronor.

§ 0.

Vardera kontrahenten garanterar att av honom överlåten fast egendom icke besväras av

inteckning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 290.

§ 7.

Stockholms stad garanterar, att ingen nyttjanderättsupplåtelse Ur gällande beträffande

av staden till kronan överlåten fast egendom vid kronans tillträde av densamma.

§ 8.

Kostnaderna för iordningställandet av gator och allmänna platser inom exploateringsområdet

samt detta områdes förseende med erforderligt underjordiskt avlopp skola i anslutning

till ovanberörda mellan kronan och staden år 1934 träffade överenskommelse fördelas

mellan kronan och staden i enlighet med följande:

Mom. A. Det åligger kronan att bestrida kostnaderna för iordningställandet av gatudel

utmed av kronan genom detta avtal förvärvad samt kronan nu tillhörig kvartersmark,

vilken kronan ej genom detta avtal överlåter till staden, till den bredd, som motsvarar

tomtägares skyldighet enligt stadsplanelagen att ersätta staden värdet av gatumark, samt

staden att bestrida kostnaderna för iordningställandet av övrig del av gatorna ävensom av

mark, som i föreliggande stadsplaneförslag betecknats såsom park, parkväg eller lekplats.

Gatornas iordningställande omfattar gatornas terrassering, förseende med bärlager och

ytbeläggning samt iordningställande av där eventuellt förekommande gatuplantering.

Den tillåtna hushöjd, som sålunda kommer att ligga till grund för beräkningen av

kronans bidragsskyldighet, skall anses vara den å stadsplanen med bokstaven H och siffra

angivna hushöjden och, då höjden ej är på så sätt angiven, nivåskillnaden mellan den å

byggnadskropp å stadsplanen angivna höjden över stadens nollplan och vidliggande gatas

medelhöjd framför byggnadskroppen, dock att där enligt stadsplanen medgives anordnande

av våning för bostadsändamål över den sålunda bestämda hushöjden, den tillåtna

hushöjden skall anses vara två meter större.

Där enligt det förestående kostnaderna för gatas iordningställande skola fördelas mellan

kronan och staden, skall fördelningen avse hela kostnaden för gatans anläggning, och vardera

kontrahenten härav påföras andel i förhållande till den gatubredd, vars iordningställande

han enligt bestämmelserna här ovan har att bekosta.

Kronan är icke skyldig att bekosta eller deltaga i kostnaderna för grundförstärkningar

eller andra anordningar, som erfordras för spårvägsförbindelser eller för utförandet av

broar, viadukter, trafiktunnlar, kajanläggningar eller annat dylikt, såvida icke anordningen

ifråga tillkommit på fordran av kronan mot stadens bestridande.

Mom. B. Kostnaderna för underjordiskt avlopp, som framgår i och avser att uteslutande

betjäna mark, vilken i stadsplaneförslaget betecknats som park, parkväg eller lekplats,

ävensom anslutningsledning från dylik mark, bestridas av staden. Kostnaderna för

annat underjordiskt avlopp inom exploateringsområdet skola bestridas av kronan under

iakttagande av att, därest avloppsanordning avser att betjäna även mark utanför exploateringsområdet,

kronan ej må belastas med större andel av kostnaderna än som kan anses

belöpa på avloppet från exploateringsområdet, jämfört med avloppet från andra områden,

för vilka avloppsanordningen jämväl är avsedd. I följd härav skola exempelvis kostnaderna

för den pumpanläggning med tillhörande tryckledning, som erfordras för bl. a.

exploateringsområdets sydvästra del, fördelas så, att kronan betalar så stor del, som motsvarar

avloppet från exploateringsområdet jämfört med avloppet från de andra områden,

anläggningen avser att betjäna.

Bestämmelserna i detta moment avse icke servisledning.

Morn C. De arbeten, vilka enligt förestående mom. A och B skola helt eller delvis bekostas

av kronan, må, därest kronan så önskar, utföras genom kronans försorg och under

sedvanligt entreprenöransvar samt i övrigt med iakttagande av, vad som för utförande

av dvlika arbeten inom Stockholms stad är föreskrivet eller brukligt, dock att i fråga örn

kloakledning rör jämte tillbehör tillhandahållas samt rörläggning ombesörjes av staden.

Med sedvanligt entreprenöransvar avses härvid, att kronan gentemot staden skall vara

skyldig att under två år efter gatas iordningställande ansvara för de justeringar av gatuarbeten,

som kunna bliva en följd av å gatan uppkomna sättningar eller felaktigt utförande

eller mindre goda materialier.

Där arbete utföres genom kronans försorg, skall staden äga utova nödig teknisk kontroll

över arbetets planläggning och utförande samt över de använda materialiernas beskaffenhet
Sedan

kronan till staden anmält, att gatuarbete, som avses i förevarande paragraf,

blivit färdigt, skall detsamma så fort ske kan och senast inom en månad avsynas av staden.

Så snart vid avsyningen anmärkta bristfälligheter blivit avhjälpta, skall på anmodan av

kronan slutavsvning verkställas. Från och med den tidpunkt, då gata eller gatudel salunda

blivit avsynad och godkänd, skall staden tillträda densamma för framtida underhåll

och vård. , , , .

Mom. D. Staden skall icke äga påfordra utförandet av de arbeten och anordningar, som

avses i förevarande paragraf, tidigare, än som erfordras i följd av gällande stadsplanelags

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 290. 17

bestämmelser angående skyldighet för staden att upplåta gata eller annan allmän plats

till allmänt begagnande.

Därest på anmodan av staden sådana arbeten och anordningar utföras tidigare än i

förra stycket sagts, skall staden förskottera för arbetena erforderliga utlägg i de delar de

avse kronans andel i kostnaderna, med rätt för staden att vid den i förra stycket avsedda

tid få av kronan återguldet av staden sålunda förskotterat kapitalbelopp.

Mom. E. Alla kostnader för drift och underhåll av de i denna paragraf avsedda anordningar

och områden skola bestridas av staden.

§ 9.

I anslutning till bestämmelserna i förberörda mellan kronan och staden år 1934 träffade

överenskommelse åligger det staden att ensam utföra och bekosta alla för exploateringen

av Konradsbergs—Mariebergsområdena utanför exploateringsområdet erforderliga

trafikleder samt ledningar för avlopp, vatten, gas och elektricitet, i den mån sådana trafikleder

och ledningar med hänsyn till exploateringens igångsättande och fortskridande äro

av behovet påkallade.

Huvudavloppsledningen till exploateringsområdet skall av staden framdragas till den

å bilaga A med bokstaven K angivna platsen.

Det åligger staden att utföra och bekosta iordningställandet av kronan nu tillhörig,

utanför exploateringsområdet belägen mark, som genom detta avtal överlåtes å staden,

jämte för dylik mark erforderliga avlopps- och andra ledningar.

§ 10.

Staden skall utan kostnad för kronan utföra alla erforderliga ledningar för gas, vatten

och elektricitet inom exploateringsområdet, allt eftersom bebyggandet fortskrider och

gatorna skola öppnas för allmänt begagnande, varvid dock stadens skyldigheter i förevarande

avseende gälla endast i den mån exploateringen fortskrider i omedelbar anslutning

till redan exploaterat område eller från gata å stadens område, i vilken ledningar av ifrågavarande

slag finnas tidigare utförda.

För den händelse att kronan påfordrar utläggning av i denna paragraf omförmälda ledningar

till område, som icke direkt ansluter sig till redan exploaterat område eller gata

å stadens område, i vilken ledningar av ifrågavarande slag finnas tidigare utförda, skall

kronan förskottera de för framdragandet av sådana ledningar erforderliga utlägg, med rätt

för kronan att, så snart området senare erhåller sådan direkt anslutning, som ovan sagts,

få av staden återguldet av kronan sålunda förskotterat kapitalbelopp.

För fastighets anslutning till ledning av nu ifrågavarande slag skall gälla enahanda

som inom stadens övriga områden.

§ 11.

Därest vid utförande av ledningar för vatten och gas dessa eller endera av dem förläggas

i gemensam rörgrav med avloppsledning, skola av gravkostnaderna vattenledningen

påföras 35 % och gasledningen 15 %.

§ 12.

För av endera kontrahenten utförda, arbeten skola de kostnader, som jämlikt bestämmelserna

här ovan skola betalas av medkontrahenten, likvideras under nästföljande kalenderår

inom tre månader, räknat från den dag, då räkning å arbetena kommit honom till

handa. För granskning av sådan räkning skall dess utställare omedelbart efter räkningens

översändande hålla nödiga räkenskaper och verifikationer tillgängliga för medkontrahenten.

Vid uträkning av kostnaderna må debiteras kostnader för terrängundersökningar och

utstakning av gator samt därjämte

a) när fråga är örn arbete eller materialanskaffuiug i egen regi, dels arbets- och materialkostnader

(enligt räkenskaper och verifikationer), dels hyra för arbetsmaskiner enligt

överenskommen prislista, dels kostnader för körslor enligt för dessa gällande prisskalor,

dels slutligen ett tillägg av 15 procent för administration, kontroll, arbetsledning, sociala

omkostnader, räntor, handredskap m. lii.,

b) när arbete utföres genom entreprenör dels entreprenören tillkommande ersättning,

dels ett tillägg av 6 procent för administration, kontroll, räntor m. lii.

När materialier av egen tillverkning tillhandahållits, skall debiteras samma priser, som

debiteras kontrahentens egna arbeten, dock högst de priser, materialier av motsvarande

kvalitet betingat i allmänna marknaden vid tiden för användningen. För sådana i allmänna

marknaden inköpta materialier, som kommit till användning vid arbetenas utförande

och som icke blivit inköpta särskilt för dessa, må icke debiteras mer iin medelpriset

för under anväudningsåret inköpta materialier av respektive slag.

o

Bihang till riksdagens protokoll 1937. I sami. Nr 290.

833 37

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 290.

§ 13.

Kronan och blivande ägare av tomtmark inom exploateringsområdet frikallas från utgivande

till staden av gatumarksersättning och gatukostnadsbidrag.

§ 14.

Genom detta avtal hava de i överenskommelsen mellan kronan och Stockholms stad av

den 15 februari 1923, § 17, angivna utfästelserna beträffande vissa för en eventuell omläggning

av västra stambanans inledningslinje till huvudstaden gjorda markreservationer

förfallit.

§ 15.

Hava detta avtal och föreliggande stadsplaneförslag jämte tillhörande stadsplanebestämmelser

icke blivit godkända av Stockholms stadsfullmäktige före den 1 maj 1937 genom

beslut, som vinner laga kraft och i erforderlig omfattning varder fastställt, och av Kungl.

Majit före den 15 juli 1937, skall avtalet anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och växlade.

Stockholm den 4 februari 1937.

A Kungl. Maj :ts och kronans vägnar: A Stockholms stads vägnar:

NILS EDÉN. T. A. TÖRJESON. HARRY SANDBERG. G. ERNST EGGERT.

ANDERS ANDERSON. H. BAUER. AXEL DAHLBERG.

Bevittnas:

Sten Grönvall. Jarl Berg.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KARTBILAGA.

0 - T,

''/ 26

4 T

/ '' ~±l/£crc- T ||1

r.....*.....o

___ ....... ■/, - __

,-kX

+•/ / C ''—''—" *"*

£) ro tyni h o/m S

7.......- -fe.....-

/: 40 0

7

T

l77

trio

, , c.-

7r

i ______7

/------—

7 \\\ i i-f-fe ,

Singoalla ^.J "fe^ t

t2e • . '' * f ^4,0 fe= _........

l &. h°>

}’ A

r/

-/v^

771

215

fe

fe

;v

A

7/or en)

v /" i*

ij

VII 28

i!

:tf

cc

y

/

X

i c

; J

\ 7

if "A Afe*X fe‘*’"r <>.o X/ /^''^''''-''''''''J/Jo/y/^oao 7 V. /* ^ y • 1 f L: j '' fe? /•''./ 1 yfej

}/ --fefex\ x q ,_-^rr77H .fe;;;xv:X \\/ // 7 a-7 / 7-7.Ä A>.W^-

feYTlfe 9° X -feT /feX'' // r ^ K ■•■ Tn^ ,1^hWkk.P- ij.-■ !■

1 ■ 7.--:7‘: fe fex x..fex-A.....7 .fe V / 7 / , fe fe- 7 7.fefe 7? 7,

Tfr / ;-v.» v. 7 ‘ // M H;-v <W * 1

7 f x/ v 4 A T7 / t! / 7: «« 7 fe. lia

.’1 .*// «- .* \ •/*>*.. ''• .:’• v / /\y ^-••:—■/Aw**w.s:ar------V... --.-*

fefeS

/../ -fe fel-fe''-''''fertimé?''- •''*••••• •,

''-/‘ v ^és / *. 2 .-■ •• ; : |

fe

•T

fe

fe’

fe

/fefex

feAt/ism

\ Säl.- ■

s ••• 7 x<7 •;•

\V.-; //.•.''••• '' -7

0 /■, Y-feSfe'' . x- -, ~ v fe / ••••••''• ■••7

n 77 #

l/ x4lh4iTf:i

7-

77;''

//

•A

7/

7

>°77 iv//

//l/£

r*

77//

2a

20

/''TyÄ

t ^Jr2

~V:

V/-/5,

3-—f +-73d0

22 ''

14

~&££\

+ /9.b

n!

IG. 7o

•r-»

5,/?.

A

As.

\

t;

4-

/7

•7>W

''(Hare. /7*»

.e>

;7

// ^

^ A

z^''

A

//

7^

/

:i ix

i

7j

i.y

esv®

N. ''''i/sr v-., -s

\«

7

:->s

,7.

. J/O 23

7

4- 58 Av

24><j +\

4/ å/or-en

Till 28

A7

C

C

l i/r /!:•/■''-r: !•:

“TT

fS|ÄSaa

.....v/77i.......7y

-N

-7

/w

Ml*

■a
-

/s:+o />. ■ —-

26 A

/W X

7».

X,

.7''

TsA'' .

VTQ

r.Vlc

|T>j

vr;

Si:7

\

''rnmiim

&

ä7i v

A

7-

_32_

3^-

#7.7-7/^

-T

v

.4

• • • • •

/I-82

\r;

4

<3j>i :X

77->n V

''7 os/en!

1

2 I ■. ■ 7!:

I

7G>!

■C

;j<^(

,r''T

i7i -.

I___1 !■>

ii

jliJ

h°si

22.£o(Z//

J±sz

3f

4

►-//o

<@>l

TJ''

i; ''■ v5|0/5;<7^T7 4/1A/A

. ö;-;;. j-.;''.;.'';. ;-;:-v s/v:’

1 • '' s,

'' iv/.Ai- Xv.;/!;::::;:4<

;7-y 7- 7

i'' '',S" 1

7

t

7*vi:lsj;

■m;

'' ft
-

"7p\v

7a:.

v;: >

£

■r
-

iT?

4

ivi

M

vXv. ''■

_......T

^ i7 ?''HLs. •

■Ng

a

55

X X ••-. S / , -v N-.-•

\ \ -s.AC >7. XX

N X # ''■''•

* /\y *•.

T? e /e cA7/ /? g-ar : ''''• iN
(Krans

för kronans ''markinnehav.

.... qx/d/o orter ings om racke I,

a orig/na/kar kan angiven meck röck

kekckragen k/n/e. (/kv käke fs jf k slycke. /)

mzm kkrov/sor/sk krak-/A keck me/kan /essingeöarna

och kk/rokkni''ngho/msvägen/ v/kAen

o or/gknakhqrkan ar angiven meck brun koch

karg (/kvka/eks §2./ slycke k)

klär- och gangkrak/k leck me/kon /Vöre

kVaVars -franck och hkar/e6ergs - kkonroc/s •

bergso/nrockena; v/kken o orkgkna/karkan

ar angiven meck kika fuch-färg.

(kkv-falefs § s+ycbe GJ

v/////////

Skala 1:2000

x i V. < 774-

am.w;

X7

•• \ -

X\

•V 3'' I

d

lief
-

kk- ''■

r-v

37

Lxv

,1c''.

Ao

J

<4205.;;

XI?

Ö0k^~f;

h/S £ O

kkXk

-lr.

#fV

X2xM> .A

- / -/I X;-4

Kc±k4P**1

, ■Fpid -

X lidrik

Å

■«

5

yr

/Tung/.. /rof/A

Hosén/-} •

^•°

''fkåpérfp

. vi .

20.50''

■ <h:

T

T
-

1

7\

■''.7.

;-J:::7T

?h®

ali;

i; 7

;*/2.

T

T

iGSK

äxaxi

#

ras

NiXi

A ti?

V x22-''’c \ ''

''VI

ir

YlT

''77;.

T

..s

T#

W

I7.0—+S''c

fphp"j <H?0> |~/7

T‘

\ X
-

V

\

mai

Wb"

roj

X

X7

»H,

lii

7J

vi.

A

U

ST

T

4..

fel''

fe Yl!

:y
-

X'';-;''

T:

l

7r

,,t v/

feé’rHfe\ n

"s-j T /

J."„ ''XliL:1 fe \ X''fefe/

iferfeTtfefe; y/fefe

/7 7< A ,

l A- ■» XY

\ - '' Y//

V:

7/

rOir

•:•'';■/

T

_ ^ ÄT

+-^yo \o>v
-

w

77VT?

\ \ \ \

/

>.

N

\

X

Q,

x

-/7.» .

I 4^1

/

;A

fe > %,

•■X 5''<o
vö;

••'' A • »x

>''//

7 v^ ••• .< I -S/X. .V..-

4//d^kU/

- /* 0 A 0 X? • /

5lfe#3YY o 0/oA\f yx^

aYäxY#''-/ / N

Iwo 2 Y lii

7x

:a

Sy.

71..

ofe

.fe:

a

MARIEBERG

W

vx''

• • •

/

fe

\

M Ä A A: TI ■£, X '' —''

+

+

o. \

'' V<S>

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående exploatering av Konradsbergsoch Mariebergsområdena å Kungsholmen i Stockholm m. m. jäm s. 1 i texten
  2. SU 1937:177 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående exploatering av Konradsbergsoch Marieberg somr adena å Kungsholmen i Stockholm rn. m. jämte i ämnet s. 1 i texten