Sök i Ratio Lex

Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1937/1938 m. m

1937-05-21 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:324, Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1937/1938 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

1

Nr 324.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning

av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1937/1938 m. m.; given Stockholms slott den 21

maj 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj

1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med

hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna

för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget

för budgetåret 1937/1938, få underställa Kungl. Majit frågan om

vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna

för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid

följande:

Utfallet av löpande statsreglering.

Vid anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade jag en

redogörelse för kassafondens ställning samt för de olika omständigheter,

som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår. Jag

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 324. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

erinrade därvid, att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade en behållning

på 137.1 miljoner kronor. I en vid riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

för nästföljande budgetår fogad uppskattning av utfallet av riksstatens

inkomstsida för budgetåret 1936/1937 hade verket beräknat, att

ett överskott av inkomster, reglerade över kassafonden, på omkring 35.5

miljoner kronor kunde med sannolikhet förväntas. Emellertid skulle

enligt gällande riksstat av kassafonden 64.25 miljoner kronor disponeras

för budgetändamål; större delen därav, eller 60.5 miljoner kronor,

motsvarade ett reservationsanslag anvisat för avskrivning av till allmänna

arbeten m. m. anvisat lånekapital. Kassafondens beräknade behållning per

den 1 juli 1937 kunde, om hänsyn foges blott till berörda faktorer, beräknas

uppgå till i runt tal (137.1 + 35.5 — 64.25 =) 108.4 miljoner kronor. Erfarenhetsmässigt

hade man emellertid att räkna med vissa överskridanden på

utgiftssidan. Örn man toge hänsyn till att å ena sidan någon förstärkning

av arbetslöshetsanslagen icke syntes behöva ifrågakomma och att riksgäldskontorets

räntekostnader kunde beräknas nedgå, men att å andra sidan

omkring 3 miljoner kronor torde krävas för en förskjutning av betalningsdagen

inom armén och flyget till överensstämmelse med vad som gällde

övriga delar av förvaltningen, syntes kassafondens behållning vid budgetårets

slut då kunna antagas komma att uppgå till inemot 100 miljoner

kronor.

Beträffande kassafondens ställning ansåg jag mig i berörda sammanhang

böra ytterligare nämna, att de innevarande budgetår för avskrivning av till

allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital reserverade inkomsterna av arvsoch

gåvoskatt och från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag av riksräkenskapsverket

beräknats inflyta med belopp, som överstege de i riksstaten

upptagna med sammanlagt 8.5 miljoner kronor. Ehuru föreliggande avskrivningsbehov

borde beräknas till — netto -— ett omkring 2.3 miljoner

kronor högre belopp än som skett vid bestämmandet av de för innevarande

budgetår anvisade avskrivningsanslagen, syntes därför kunna påräknas, att

då avskrivningen avslutats ett icke obetydligt överskott komme att kunna

tillföras kassafonden.

Numera föreligga större möjligheter att överblicka utfallet av löpande

statsreglering än vid tidpunkten för verkställandet av denna beräkning. Till

stöd för ett bedömande av läget hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket

jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad den 24 april

1937.

Denna beräkning grundar sig på — förutom de inom ämbetsverket förda

bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas

månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader — från samtliga

huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa

uppgifter avseende budgetårets tre sisla månader. I de fall, där dessa uppgifter

utvisa inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn till inkomsttillflödet

respektive anslagsbelastningen under tidigare år eller på grund av i

övrigt föreliggande förhållanden kunna förmodas icke motsvara det blivande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 324-

3

utfallet, har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets uppfattning erforderliga

jämkningar.

Beträffande beräkningen av de olika inkomsttitlarna må särskilt

framhållas följande.

Inkomst- och förmögenhetsskatten, som för innevarande budgetår uppdebiterats

med 188.62 miljoner kronor mot 156.19 miljoner kronor föregående år,

har för de nio första månaderna av innevarande budgetår brutto influtit med

102.74 miljoner kronor mot 85.98 miljoner kronor under motsvarande period

av budgetåret 1935/1936. För hela sistnämnda budgetår uppgick bruttouppbörden

till 154.35 miljoner kronor. Med utgångspunkt från dessa siffror kan

bruttouppbörden av inkomst- och förmögenhetsskatten för innevarande budgetår

beräknas komma att uppgå till omkring 185.00 miljoner kronor. Restitutioner

å inkomst- och förmögenhetsskatt, vilka under budgetåret 1935/

1936 uppgingo till 1.29 miljon kronor, beräknas under innevarande budgetår

till omkring 2.00 miljoner kronor. Under hänsynstagande härtill har riksräkenskapsverket

ansett sig kunna i förevarande beräkning upptaga den under

budgetåret 1936/1937 inflytande skatten till 183 miljoner kronor.

I fråga örn stämpelmedlen, som för budgetårets nio första månader lämnat

en behållen inkomst å 48.66 miljoner kronor mot 45.86 miljoner kronor

föregående budgetår, har beräknats en samlad behållen årsinkomst å 64 miljoner

kronor. För beräkningen av dessa belopps fördelning på å ena sidan

arvsskatt och skatt för gåva samt lotterivinstskatt och å andra sidan övriga

stämpelmedel saknas säkra hållpunkter. Det synes emellertid sannolikt, att

inkomstökningen är att hänföra till arvsskatt och skatt för gåva, som nu beräknats

lämna en avkastning av 33 miljoner kronor. Lotterivinstskatten och

övriga stämpelmedel hava beräknats inflyta med ungefär samma belopp som

föregående budgetår, eller 4 respektive 27 miljoner kronor.

Av det beräknade överskottet för statens järnvägar äro 7.99 miljoner kronor

att hänföra till från kalenderåret 1935 balanserat garantitillägg för malmbanan.

Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten

uppförda med 68.69 miljoner kronor. Av nettoöverskottet hänföra sig 52.34

miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i allmänna budgeten, medan

16.35 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter.

Av en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabell, som torde få biläggas

statsrådsprotokollet (bilaga), framgå de närmare detaljsiffrorna vid beräkningen

av inkomstutfallet.

Vad utgifterna beträffar, beräknas avsevärd nettobelastning av kassafonden

uppstå å IV och VIII huvudtitlarna samt oförutsedda utgifter med respektive

4.03, 4.22 och 3.56 miljoner kronor. Nettobesparing antages inträda

å XI huvudtiteln samt räntor å statsskulden med respektive 1.26 och 1.03

miljon kronor.

Den beräknade merutgiften på IV huvudtiteln är huvudsakligen att hänföra

till de olika anslagen till mathållning samt bränsleanslagen. Inom V huvudtiteln

beräknas avsevärda överskridanden å anslagen till sjukförsäkring,

fattigvård och barnavård, statens sinnessjukhus samt bidrag lill den lokala

polisorganisationen å landsbygden. Dessa överskridanden motvägas emellertid

av besparingar å anslagen till allmänna pensionsförsäkringen. På VIII

huvudtiteln har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en avsevärd

merutgift, huvudsakligen beroende på att förskotten lill folkskoleväsendet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

under innevarande budgetår uppgått till belopp, som betydligt överstiga de

under föregående budgetår för motsvarande ändamål verkställda utbetalningarna.

Den väntade merutgiften å oförutsedda utgifter sammanhänger

huvudsakligen med omläggning av tiden för avlöningsutbetalningen vid armén

och flygvapnet.

Nettobesparingen å XI huvudtiteln beror på besparingar å anslagen till

pensionering av civila tjänstinnehavare samt bidrag till pensioneringskostnaderna

för statens pensionsanstalt. Ä XIV huvudtiteln, räntor å statsskulden,

räknas med en avsevärd besparing, beroende dels på att kupongerna till

de under budgetåret upplagda nya obligationslånen icke förfalla till betalning

förrän efter budgetårets utgång, varför anslaget till ränta å medgiven

och beräknad, ännu icke verkställd upplåning ej kommer att tagas i anspråk,

och dels att nämnda anslag beräknas komma att tillföras inkomst av upplupen

ränta å kuponger till försålda obligationer av nya statslån.

Å anslagen till avlöningar och dyrtidstillägg beräknas icke några större avvikelser

från de i riksstaten beräknade beloppen.

För riksstatens utgiftstitlar tillsammantagna skulle enligt beräkningen uppstå

en nettomerutgift att täckas av kassafonden å 9.58 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket sammanfattar resultaten av beräkningarna sålunda.

Såsom tidigare angivits hava sålunda skattebudgetens inkomsttitlar beräknats

utfalla med ett överskott att tillföras kassafonden å 52.34 miljoner

kronor medan utgiftstitlarna beräknas komma att belasta kassafonden med

ett belopp av 9.58 miljoner kronor. Det nettoöverskott, som skall tillföras

kassafonden, torde alltså kunna beräknas till 42.76 miljoner kronor.

Kassafonden uppgick vid budgetårets ingång till 137.13 miljoner kronor.

Då enligt riksstaten av fonden under budgetåret skola disponeras 64.25 miljoner

kronor, skulle — med förutnämnda beräkning av budgetutfallet — fondens

behållning vid utgången av nu löpande budgetår uppgå till 115.64 miljoner

kronor.

I en av generaltulldirektören till mig överlämnad promemoria, för vars

innehåll jag torde få närmare redogöra i det följande, har tullmedelsinkomsten

för innevarande budgetår uppskattats till 175 miljoner kronor

eller 15 miljoner kronor mera än som av riksräkenskapsverket antagits vid

framläggandet av här ifrågavarande beräkning. Försiktigheten synes mig

bjuda, att man räknar med något lägre tulluppbörd under maj och juni än

som förutsatts vid generaltullstyrelsens uppskattning. Man torde dock med

visshet kunna påräkna en behållning i kassafonden vid budgetårets slut å

åtminstone 120 miljoner kronor.

Utgifterna.

I statsverkspropositionen slutar skattebudgetens utgiftssida på

ett sammanlagt belopp av 1,167.72 miljoner kronor, därav under verkliga utgifter

1,080.49 miljoner kronor och under utgifter för kapitalökning 87.23

miljoner kronor. Av det å skattebudgeten uppförda beloppet hänföra sig

1,003.35 miljoner kronor till allmänna skattebudgeten och alltså 164.37 miljoner

kronor till specialbudgeter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

5

Allmänna skattebudgeten.

Under riksdagens lopp har Kungl. Majit i särskilda propositioner

framlagt förslag om åtskilliga ändringar beträffande budgetens utgiftssida.

De viktigaste tilläggsförslagen äro följande.

Till statliga och kommunala beredskapsarbeten har i propositionen nr 300

äskats 4 miljoner kronor mera än som beräknats i statsverkspropositionen,

och det i propositionen nr 302 framlagda anslagsäskandet för reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. innebär en höjning av 2 miljoner kronor

utöver det i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål beräknade

beloppet. I propositionen nr 212 hava äskats anslag till civilt luftskydd

med ett sammanlagt belopp av 2.44 miljoner kronor och i propositionen nr

323 anslag till statlig lagerhållning med 2 miljoner kronor. I statsverkspropositionen

voro medel för dessa ändamål icke beräknade. Sedan Kungl.

Majit i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln beräknat ett förslagsanslag

å 8 miljoner kronor till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa

befattningshavare till den del denna förstärkning icke hänförde sig till

affärsverken, hava definitiva förslag örn anslag för berörda ändamål framlagts

i propositionerna nr 196 och 280, innebärande ett sammanlagt anslagsbelopp

av 9.54 miljoner kronor eller alltså 1.54 miljon kronor mer än som

i statsverkspropositionen beräknats. Anslaget till bidrag till folkpensionering

och invalidunderstöd m. m. har i propositionen nr 279 upptagits till

0.60 miljon kronor mera än i statsverkspropositionen. Till reparation av

ångpannorna å pansarskeppet Oscar II har i propositionen nr 198 äskats 0.40

miljon kronor.

Anslagen till karolinska sjukhuset och till serafimerlasarettet hava i propositionen

nr 272 föreslagits skola höjas utöver vad i statsverkspropositionen

upptagits med 0.17 miljon respektive 1.57 miljon kronor. Härvid är emellertid

att märka att det förutsatts, att inkomster vid sjukhuset och lasarettet

skola till belopp av respektive 0.24 och 1.89 miljon kronor upptagas till redovisning

å riksstatens inkomstsida.

Bland de föreslagna anslagsnedsättningarna må följande särskilt framhållas.

Den till riksdagen avlåtna propositionen nr 270, innefattande förslag till

lönereglering för folk- och småskollärare m. m., innebär, att de anslag som

äskas i denna proposition sänkas med sammanlagt 2.01 miljoner kronor

under vad i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål beräknats. I

propositionen nr 271, angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m., framlagda anslagsberäkningar

hava likaledes medfört en nettominskning under statsvcrkspropositionens

beräkningar, belöpande sig till 0.34 miljon kronor. Till avlöningar

vid länsstyrelserna har i propositionen nr 178 äskats 0.35 miljon kronor

mindre än som beräknats i statsverkspropositionen.

övriga av Kungl. Majit föreslagna ändringar beträffande den allmänna

skattebudgetens utgiftssida, vilka äro av mindre storleksordning, skulle vid

bifall resultera i en nettoökning av 0.47 miljon kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Den totala nettoökningen av allmänna skattebudgetens utgiftssida skulle

vid bifall till berörda förslag uppgå till 12.49 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan fattat beslut.

I vissa fall bär riksdagen anvisat anslag å allmänna skattebudgeten

till högre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna eller å riksstaten uppfört

anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget. Bland dylika utgiftsökningar

må nämnas, att riksdagen beslutat att anslaget till inköp av gatsten

å 4 miljoner kronor, vilket enligt statsverkspropositionen skulle till ett belopp

av 3 miljoner kronor bestridas av automobilskattemedel, skall till allenast

2 miljoner kronor utgå av dylika medel, i följd varav allmänna skattebudgeten

ökats med 1 miljon kronor. Vidare har riksdagen i anledning av

propositionen nr 224 angående restitution till Stockholms högskola av erlagd

arvsskatt för ändamålet anvisat ett anslag å 205,700 kronor. Ytterligare har

riksdagen höjt det i statsverkspropositionen äskade anslaget till åtgärder till

förebyggande och hävande av invaliditet med 125,000 kronor. A andra sidan

har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att till bidrag till anordnande av

skolbarnsbespisning disponera högst 200,000 kronor av de margarinaccismedel,

som influtit före den 1 juli 1935, för vilket ändamål anslag å nämnda

belopp upptagits i riksstatsförslaget. I detta sammanhang må vidare nämnas,

att riksdagen i samband med beslut om nedsättning av räntan å lån

från fiskerilånefonden, förutsatt att av det i statsverkspropositionen äskade

och av riksdagen beviljade anslaget till kapitalökning för nämnda fond ett

belopp av 45,000 kronor utöver vad i statsverkspropositionen beräknats skall

täckas av andra statsinkomster än lånemedel. Inberäknat detta belopp medföra

av riksdagen beslutade ändringar beträffande allmänna skattebudgetens

utgiftssida en nettoökning å 1.51 miljon kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden.

Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets

utgiftssida, beträffande vilka förslag torde böra framläggas

i detta sammanhang eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat övervägande

av statsregleringen för nästa budgetår.

I statsverkspropositionen hava anslagen till dyrtidstillägg beräknats med

utgångspunkt från de procenttal, som tillämpas vid en levnadskostnadsindex

av 158. Ifrågavarande kostnader synas numera böra uppskattas efter en

levnadskostnadsindex av 164. Den härav föranledda utgiftsstegringen för

de under huvudtitlarna II—XI i statsverkspropositionen och i propositionerna

nr 76, 270 och 271 äskade dyrtidstilläggsanslagen belöper sig enligt

verkställda beräkningar till sammanlagt 8.43 miljoner kronor. I det följande

gör jag hemställan om ändringar i tidigare gjorda anslagsäskanden

för dyrtidstillägg, i den mån förslag härom ansetts böra framläggas i förevarande

sammanhang.

Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, har man att förvänta minskade

utgifter för räntor å statsskulden m. m. med 2.26 miljoner kronor. Hu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 324.

7

vudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. torde komma att minska med

0.66 miljon kronor, huvudsakligen beroende på att det i statsverkspropositionen

beräknade anslaget till reparations- och ändringsarbeten m. m. beträffande

riksdagshuset lärer bortfalla.

Här berörda förändringar medföra en nettoökning av allmänna skattebudgetens

utgiftssida med 5.51 miljoner kronor.

Den totala nettoökning av allmänna skattebudgetens utgiftssida under angivna

tre huvudrubriker, varmed man nu har att räkna, uppgår sålunda till

(12.49 + 1.51 + 5.51 =) 19.51 miljoner kronor.

Specialbudgeter.

I propositionen nr 284 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område har anslaget till avsättning till fonden för mötande av förluster å

spannmålsregleringen äskats med allenast 3 miljoner kronor eller med 7

miljoner kronor lägre belopp än det i statsverkspropositionen beräknade.

Denna förändring har betingats av sänkning av veteavgiften.

I statsverkspropositionen har under sjunde huvudtiteln beräknats ett förslagsanslag

av 40,000 kronor till avsättning till jordbrukskassetillsynens

fond, varemot svarar en beräknad inkomst av bidrag till jordbrukskassetillsynen

å samma belopp. Sedermera har i propositionen nr 252 äskats dels

ett anslag till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond av 12,000 kronor,

dels ock ett anslag till förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond av

48,000 kronor. Det förra anslaget, som numera av riksdagen anvisats, är avsett

för överförande till nämnda fond av å riksstatens inkomstsida redovisat

bidrag från jordbrukskasserörelsen till kostnaderna för jordbrukskassetillsynen.

Det senare anslaget, som jämväl av riksdagen anvisats, utgör det

tillskott från allmänna skattebudgeten som nu, med hänsyn till storleken

av jordbrukskasserörelsens eget bidrag, beräknas erforderligt för täckande

av omförmälda tillsynskostnader. Den ökade belastningen av allmänna skattebudgeten

motväges av minskat medelsbehov å nionde huvudtitelns anslag

till förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.

I statsverkspropositionen har vidare under sjunde huvudtiteln beräknats

ett förslagsanslag av 60,000 kronor till avsättning till fondinspektionens

fond. Anslaget är avsett för överförande av de å riksstatens inkomstsida redovisade

bidragen till täckande av kostnaderna för fondinspektionen. Sedan

numera genom kungörelsen den 22 januari 1937, nr 17, förordnats örn viss

sänkning av nämnda bidrag, kan inkomsten av desamma beräknas till 45,000

kronor oell överföringsanslaget alltså nedsättas till detta belopp.

Inkomsterna.

Statsverkspropositionens inkomstsida.

I statsverkspropositionen utvisar skattebudgetens inkomstsida en summa

av 1,167.72 miljoner kronor. Härav hänföra sig 97 6.96 miljoner kronor till

egentliga statsinkomster och 161.34 miljoner kronor till inkomster av statens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 324-

produktiva fonder. Riksbanksvinsten är upptagen till 1 miljon kronor. Under

rubriken I anspråk tagna kapitaltillgångar upptages i riksstatsförslaget

det belopp om 28.40 miljoner kronor, vilket betingats av förslaget, att statens

förluster å spannmålsföreningens verksamhet nu skulle slutligt regleras.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-

och förmögenhetsskatten giva 200 miljoner kronor, därvid föreslagits

att skatten skall uttagas med 170 procent av grundbeloppen eller samma procenttal

efter vilket skatten uttages under innevarande budgetår. Budgetförslaget

räknar vidare med att särskild skatt å förmögenhet samt extra inkomstoch

förmögenhetsskatt skola utgå jämväl för år 1937 enligt samma huvudgrunder

som för innevarande budgetår. Dessa skatter hava i riksstatsförslaget

beräknats till respektive 15 miljoner kronor och 27.5 miljoner kronor. Förslag

till författningar i ämnet hava underställts riksdagen i propositionerna

nr 31 och 32, vilka förslag riksdagen ännu icke förehaft till prövning. I utjämningsskatt

beräknas 12 miljoner kronor. Stämpelmedlen äro upptagna

till 63 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 106 miljoner

kronor. Tullmedlen äro upptagna till 160 miljoner kronor, accis å margarin

och vissa andra fettvaror till 15 miljoner kronor, tobaksskatten till 90 miljoner

kronor. I rusdrycksmedel beräknas sammanlagt 169 miljoner kronor.

I propositionen nr 176 har framlagts förslag avseende fortsatt tillämpning

under nästkommande budgetår av gällande grunder i fråga om omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker; riksdagen har bifallit detta

förslag.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet beräknades i statsverkspropositionen

bland annat avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen

till 10 miljoner kronor, vilken intäkt över ett under nionde huvudtiteln

uppfört förslagsanslag skall omföras till fonden för mötande av förluster å

spannmålsregleringen.

Inkomsterna från statens affärsverksamhet upptagas i statsverkspropositionen

till sammanlagt 123.04 miljoner kronor, därav för postverket 19 miljoner

kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar 32

miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 21 miljoner kronor, för domänverket

16 miljoner kronor och för statens reproduktionsanstalt 35,000 kronor.

Vid beräknande av dessa överskott har beträffande utgifter för dyrtidstillägg

förutsatts, att dyrtidstilläggen skulle utgå efter en levnadskostnadsindex

av 158.

Såsom överskott å statens allmänna fastighetsfond har i statsverkspropositionen

upptagits ett belopp av 7.8 miljoner kronor.

Under rubriken Fonden för statens aktier har för Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag beräknats, att ett belopp av 13.50 miljoner kronor skall för budgetåret

1937/1938 tillföras statsverket i inkomst från bolaget.

Statens utlåningsfonder beräknas lämna ett sammanlagt överskott av 14.46

miljoner kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 324-

9

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Under förhandenvarande förhållanden har jag ansett lämpligt att på nuvarande

skede av budgetbehandlingen upptaga spörsmålet om inkomstberäkningarna

till förnyat bedömande.

För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med vad

som skett föregående år, anmodat cheferna för vederbörande verk och företag

att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande den sannolika

avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten, nämligen

stämpelmedel, tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de olika rusdrycksmedelstitlarna,

fyr- och båkmedel samt överskotten å de fem stora affärsverken

och å statens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder.

Härjämte har jag hos riksgäldsdirektören begärt ny beräkning beträffande

riksgäldskontorets inkomster. För den sedvanliga kontrollräkningen av inkomst-

och förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material från taxeringsnämndsordförandena

i riket.

Enligt de mottagna svaren skulle anledning till sänkning föreligga

beträffande överskotten å postverket med 1.80 miljon kronor, å telegrafverket

med 2.50 miljoner kronor, å statens järnvägar med 3 miljoner kronor och å

domänverket med 0.50 miljon kronor samt beträffande statens utlåningsfonder

med netto 0.54 miljon kronor. Höjningar hava däremot föreslagits

med 3 miljoner kronor för stämpelmedlen, med 2 miljoner kronor

beträffande tobaksskatten samt med 1 miljon kronor för envar av inkomsttitlarna

brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolag

samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker; härtill

kommer en obetydlig höjning av riksgäldskontorets under titeln övriga

diverse inkomster redovisade medel.

Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna ber jag få anföra följande.

I statsverkspropositionen har, som nämnts, den statliga inkomst- och

förmögenhetsskatten beräknats till 200 miljoner kronor. Härvid

har antagits att 1937 års taxering skall, i jämförelse med fjolårets, utvisa en

genomsnittlig stegring av det sammanlagda beskattningsbara beloppet för

enskilda skattskyldiga med inemot 11 procent och för aktiebolagen med ungefär

13 procent. En bearbetning av det från taxeringsnämndsordförandena

hittills inkomna materialet, som för såväl enskilda skattskyldiga som aktiebolag

omfattar ungefär 40 procent av det totala beskattningsbara beloppet,

utvisar emellertid en genomsnittlig stegring av det beskattningsbara beloppet

för enskilda med endast 4 å 5 procent, varemot aktiebolagens sammanlagda

beskattningsbara belopp visar en genomsnittlig stegring av 20 å 25

procent.

Med utgångspunkt från de genomsnittliga skattesatser som antagits i

statsverkspropositionen skulle härav följa, att den debiterade skatten skulle

uppgå till ett inemot 5 miljoner kronor lägre belopp än vad i statsverkspropositionen

beräknats. Då man emellertid nu torde vara berättigad att räkna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

med en något högre inflytandeprocent samt något lägre belopp för restitutioner

än som vid tidpunkten för framläggandet av statsverkspropositionen

syntes motiverat och då därjämte anledning finnes att räkna med möjligheten

av att den på grund av det tillgängliga taxeringsmaterialet verkställda

uppskattningen är i underkant, torde riksstatsförslagets siffra 200 miljoner

kronor för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten kunna bibehållas

oförändrad.

Under angivna omständigheter saknas tydligen även anledning till ändring

av den beräknade inkomsten av särskild skatt å förmögenhet, extra inkomstoch

förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt.

Stämpel medlen äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna med

63 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket uppskattar, såsom framgår av

verkets i det föregående återgivna beräkning rörande utfallet av löpande

statsreglering, avkastningen av stämpelmedlen för innevarande budgetår till

64 miljoner kronor. I betraktande av att generalpoststyrelsen hittills under

budgetåret till statskontoret inlevererat sammanlagt 59.9 miljoner kronor synes

denna uppskattning av stämpelmedelsavkastningen framstå såsom försiktig.

I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas

stämpeluppbörden genom postverket under nästkommande budgetår

till i runt tal 65 miljoner kronor. Den stämpeluppbörd genom länsstyrelserna

som kan tillkomma torde icke böra föranleda en ytterligare uppräkning.

Under åberopande härav föreslår jag, att inkomsttiteln stämpelmedel för

nästa budgetår beräknas till 65 miljoner kronor.

I fråga örn beräkningen av tullmedlen har i en av generaltulldirektören

till mig överlämnad promemoria anförts i huvudsak följande.

Den debiterade uppbörden av tullmedel under juli—april månader av budgetåret

1936/1937 har uppgått till i ruut tal 148 miljoner kronor. Restitutionerna

av tullmedel under samma tid hava belöpt sig till omkring 8 miljoner

kronor. För återstående delen av budgetåret torde beloppen kunna uppskattas

till respektive 36 miljoner och 1 miljon kronor. Uppbörden av tullmedel

under innevarande budgetår i avrundat tal skulle således uppgå till 184 miljoner

kronor brutto eller efter avdrag av beräknade restitutioner, 9 miljoner

kronor, till 175 miljoner kronor, utgörande 23 miljoner kronor mera än vad

inkomsten av tullmedel upptagits till i riksstaten för budgetåret 1936/1937,

nämligen 152 miljoner kronor.

Tullmedelsinkomsten för innevarande budgetår, sådan den nu beräknats,

visar ett avsevärt högre belopp än tullmedelsuppbörden för nästföregående

budgetår, vilken uppgick till allenast 155 miljoner kronor. En jämförelse

månad för månad av de båda budgetåren giver emellertid vid handen, att

uppbördssiffran för flera av det löpande budgetårets tilländagångna tio månader

icke ligger mera väsentligt över motsvarande siffra för budgetåret 1935/

1936; den starka stegringen i uppbörden hänför sig huvudsakligen till de senaste

tre månaderna, då uppbördssiffrorna voro osedvanligt höga. Sålunda

belöpte bruttouppbörden av tullmedel för sistförflutna februari, mars och

april månader sig till respektive 13.6, 16.3 och 19.1 miljoner kronor mot 11.4,

13.4 och 13.5 miljoner kronor samma månader i fjol. Det onormalt höga

läge, vari tullmedelsinkomsterna för närvarande befinna sig, kan därför antagas

vara endast mera tillfälligt och sannolikt icke komma att bestå någon

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 324-

11

längre tid efter nuvarande importsäsongs avslutande. Likväl torde knappast

behöva befaras, att tullmedelsuppbörden skall nästinstundande budgetår

komma att nedgå under uppbördsnivån för de sju första månaderna av innevarande

budgetår, således innan den osedvanliga stegringen i uppbörden inträdde.

Med denna utgångspunkt bör bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret

1937/1938 kunna uppskattas till i runt tal 168 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1935/1936 belöpt sig

till omkring 6 miljoner kronor. Under juli—april månader av budgetåret

1936/1937 Lava de, såsom ovan nämnts, uppgått till omkring 8 miljoner kronor;

och för hela innevarande budgetår kunna de, efter vad förut sagts, beräknas

till omkring 9 miljoner kronor. Med hänsyn jämväl till vad ovan

anförts beträffande storleken av bruttouppbörden för budgetåret 1937/1938

synes beloppet för restitutionerna av tullmedel under sistnämnda budgetår

kunna upptagas till 8 miljoner kronor.

Ett belopp av 160 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det nettobelopp,

med vilket tullmedel, såvitt nu kan bedömas, torde kunna förväntas

inflyta under budgetåret 1937/1938. Härvid har bortsetts från sådana å tulluppbörden

inverkande större förändringar i gällande tullsatser eller mera

genomgripande nya importregleringsåtgärder, som kunna komma att vidtagas.

Beloppet överensstämmer med vad i årets statsverksproposition föreslagits

böra i riksstatsförslaget uppföras som inkomst av tullmedel.

Beträffande beräkningen av tullinkomsten under löpande budgetår bär

jag redan uttalat mig. Uppskattningen av nästföljande budgetårs tulluppbörd

bygger på utvecklingen under tiden juli 1936—januari 1937, alltså den del

av innevarande budgetår som ej beröres av vårens extraordinära ökning av

uppbörden. Då anledning icke föreligger att räkna med att uppbörden nu

omedelbart skall pressas tillbaka till sin tidigare nivå, synes det möjligt att

beräkna tulluppbörden något högre än som skett i den här återgivna promemorian,

eller, förslagsvis, till 165 miljoner kronor. Med hänsyn till den osäkerhet

som vidlåder denna uppskattning saknas anledning att vid det slutliga

bestämmandet av det belopp, varmed inkomsttiteln skall upptagas i

riksstaten, särskilt beakta den ökning av tullinkomsterna å 1.05 miljon

kronor, som skulle inträda vid bifall till propositionen nr 321 med förslag

till, bland annat, viss spritimport från Estland.

I anslutning till vad som från Tobaksmonopolets sida ifrågasatts anser jag,

att avkastningen av tobaksskatten för nästa budgetår bör kunna upptagas

till 92 miljoner kronor eller 2 miljoner kronor mera än det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet.

Chefen för kontrollstyrelsen har föreslagit uppräkning av inkomsten avbränn

vin still ver kningsskatten med 1 miljon kronor till 16.5

miljoner kronor. Mot denna beräkning torde i och för sig intet vara att erinra.

Emellertid har ämbetsverkets chef samtidigt omförmält, att det sistnämnda

beloppet kunde, på sätt närmare angåves i kontrollstyrelsens yttrande

till chefen för finansdepartementet den 14 april 1937, påverkas av viss ifrågasatt

spritimport. Styrelsens nämnda yttrande avsåg det i det föregående redan

berörda förslag till överenskommelse mellan Sverige, Estland och Finland

rörande förhindrande av spritsmuggling m. m., vilket sedermera förelagts

riksdagen i propositionen nr 321. 1 händelse av bifall till berörda pro
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

position torde brännvinstillverkningsskatten för nästa budgetår kunna beräknas

undergå en minskning med 1.65 miljon kronor, eller samma belopp varmed

tullinkomsterna skulle ökas. Inkomsttiteln torde med hänsyn härtill

ej böra upptagas högre än 15 miljoner kronor. Enligt vad chefen tor

kontrollstyrelsen föreslagit, torde däremot omsättnings- och utskänkningss

ka tten å spritdrycker böra höjas med 1 miljon

kronor till 93 miljoner kronor. Rusdrycksförsäljningsmedlen

från partihandelsbolag ha av chefen för kontrollstyrelsen uppskattats

till 13 miljoner kronor. Enligt uppgift från aktiebolaget Vin- och spritcentralen

räknar bolaget emellertid med en inleverans på 14.5 miljoner kronor,

till vilken siffra det i statsverkspropositionen upptagna beloppet å 12 miljoner

kronor sålunda torde böra höjas.

I propositionen nr 138 har Kungl. Maj:t inhämtat riksdagens yttrande över

ett förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av kungörelsen den 15 juni

1934 (nr 306) angående handel med farmacevtiska specialiteter. Ändringarna

avse nya och höjda avgifter för kontrollen över nämnda handel i syfte att —

såsom förutsatts vid kungörelsens tillkomst — kontrollkostnaderna må helt

täckas av inflytande avgifter. Sedan riksdagen anslutit sig till detta förslag,

torde intäkterna av ifrågavarande avgifter, vilka redovisas å riksstatens inkomstsida

under titeln avgifter för kontroll å handeln med

farmacevtiska specialiteter, kunna höjas från i statsverkspropositionen

beräknat belopp av 21,000 kronor till 50,000 kronor.

I propositionen nr 314 angående anordnande av provisoriska sekundärsjukhus

inom den statliga sinnessjukvården har uppgivits att inkomsterna

av ifrågavarande sekundäravdelningars drift beräknats uppgå till i avrundat

tal 100,000 kronor. Med detta belopp skulle alltså de i riksstaten beräknade

inkomsterna vid statens sinnessjukhus kunna höjas.

Emellertid har i samma proposition äskats riksdagens medgivande till att

de för nästa budgetår anvisade anslagen till avlöningar och omkostnader vid

statens sinnessjukhus må disponeras för uppehållande av provisoriska sekundärsjukhus.

Då kostnaderna härför uppskattats till omkring 180,000 kronor,

för vilkas täckande alltså särskilda medel icke skulle anvisas å riksstaten,

har jag icke ansett mig böra tillstyrka nyssberörda jämkning i det i statsverkspropositionen

beräknade inkomstbeloppet.

I statsverkspropositionen har under titeln bidrag till bank- och

fondinspektionen beräknats ett belopp av 170,000 kronor, därav

70,000 kronor skulle utgöra bidrag till bankinspektionen, 60,000 kronor bidrag

till fondinspektionen och 40,000 kronor bidrag till jordbrukskassetillsynen.

Bidragen till fondinspektionen torde numera böra beräknas till 45,000 kronor.

Av jordbrukskasserörelsens egna medel skall, såsom likaledes förut

omförmälts, under nästkommande budgetår beräknas ett bidrag till jordbrukskassetillsynen

å allenast 12,000 kronor. På grund härav och då anledning

till ändring beträffande bidragen till bankinspektionen icke synes

föreligga, torde inkomsttiteln bidrag till bank- och fondinspektionen böra i

riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptagas med ett belopp av 127,000 kro
-

nor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

13

I propositionen nr 272 angående lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset m. m. har förutsatts, att inkomsterna vid

karolinska sjukhuset skola redovisas å riksstatens inkomstsida. Mot detta

förslag har jag intet att erinra. Under avdelningen uppbörd i statens verksamhet

torde därför nu böra uppföras en titel, benämnd inkomster vid

karolinska sjukhuset. I anslutning till de i nämnda proposition

framlagda beräkningarna torde under denna titel böra för budgetåret 1937/

1938 upptagas ett belopp av 244,000 kronor.

I samma proposition har vidare förutsatts att å riksstatens inkomstsida under

avdelningen uppbörd i statens verksamhet skall uppföras en inkomsttitel,

å vilken redovisas de vid serafimerlasarettet inflytande inkomsterna. Beträffande

beräkningen av intäkterna å denna titel har karolinska sjukhusets direktion

framlagt förslag, för vilket finnes närmare redogjort i nämnda proposition

(sid. 129 o. f.). Enligt detta förslag beräknas inkomsterna vid serafimerlasarettet

för budgetåret 1937/1938 uppgå till 1,892,110 kronor. Förslaget

utgår från att en viss höjning av vårdavgifterna vid lasarettet företages

och att de höjda avgifterna skola kunna tillämpas från och med den

1 juli 1937. Den inkomstökning, som därigenom skulle tillföras lasarettet,

har beräknats till omkring 127,000 kronor. I nämnda proposition har chefen

för ecklesiastikdepartementet anfört, att Kungl. Majit torde i sinom tid

taga under närmare omprövning det av direktionen framlagda förslaget till

höjning av vårdavgifterna, att vid inkomstkalkylerna för nästa budgetår direktionens

ifrågavarande förslag emellertid syntes kunna tagas till utgångspunkt,

samt att departementschefen ingen väsentligare erinran hade att framställa

mot direktionens beräkningar av inkomsterna. I anslutning härtill

tillstyrker jag, att riksstaten kompletteras med en inkomsttitel, benämnd

inkomster vid serafimerlasarettet, samt att under denna

titel för budgetåret 1937/1938 beräknas ett belopp av i runt tal 1,900,000

kronor.

I propositionen nr 284 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område har uppgivits att intäkterna av veteavgift m. m. för nästa budgetår

icke beräknas inflyta med högre belopp än 3 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen

upptagna 10 miljoner kronor. I anslutning till denna

förnyade beräkning gör jag i det följande hemställan om att inkomsttiteln

avgifter för täckande av förluster å spannmåls regleringen

i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptages med 3 miljoner

kronor.

I riksstatsförslaget är inkomsten av totalisato miedel för budgetåret

1937/1938 beräknad till 1 miljon kronor. Kungl. Majit bär den 16 april

1937 beslutat viss ändring i fördelningen mellan staten och travsportorganisationerna

av vid travtävlingar inflytande totalisatormedel. Enligt verkställd

utredning skulle, därest den nya fördelningen tillämpats vid travtävlingarna

under år 1936, statens andel i omsättningssummorna hava minskats med i

runt tal 125,000 kronor. Då emellertid statsverkets behållna inkomst å förevarande

titel för budgetåret 1935/1936 utgjort omkring 1,140,000 kronor,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

torde nämnda ändring av fördelningen av totalisatormedlen icke böra föranleda

minskning av det i riksstatsförslaget under förevarande titel beräknade

beloppet.

Enligt de av riksgäldsdirektören avgivna beräkningarna skulle de riksgäldskontorets

inkomster, vilka redovisas under inkomsttiteln Övriga diverse

inkomster och vilka i statsverkspropositionen beräknats till

39,400 kronor, nu böra uppskattas till ett något högre belopp eller 55,000 kronor.

Då förevarande inkomsttitel sedvanligen användes för avjämning av

riksstatens inkomstsida, torde hänsyn till nämnda ökning icke behöva tagas

i förevarande sammanhang.

I sitt den 13 november 1936 avgivna förslag till beräkning av postverkets

inkomstöverskott för budgetåret 1937/1938 föreslog generalpoststyrelsen,

att detta överskott skulle i riksstaten för nämnda budgetår upptagas till

18.7 miljoner kronor. Vid verkställandet av de beräkningar, varpå generalpoststyrelsen

grundade detta sitt förslag, hade styrelsen utgått från de allmänna

förutsättningarna, att poströrelsen skulle fortsätta att förete en viss

uppgång samt att, vad driftkostnaderna anginge, inga väsentliga rubbningar

skulle inträda i den dåvarande prisnivån.

I yttrande över generalpoststyrelsens förenämnda förslag uttalade riksräkenskapsverket,

att ämbetsverket ansett sig kunna räkna med en sådan stegring

av postverkets till den egentliga poströrelsen hänförliga bruttoinkomster

i allmänhet, att kompensation vunnes för såväl bortfallande tillfälliga inkomster

som med postverksrörelsens ökning förenade ofrånkomliga utgiftshöjningar.

Riksräkenskapsverket hemställde i enlighet därmed, att i riksstatsförslaget

för budgetåret 1937/1938 inkomsten av postverket skulle uppföras

med 20 miljoner kronor, d. v. s. samma belopp som i riksstaten för budgetåret

1936/1937.

Mot de synpunkter, riksräkenskapsverket framfört, fann jag vid anmälan

av inkomstberäkningarna i statsverkspropositionen icke anledning till erinran.

Med hänsyn tagen till den kostnadsökning, vilken skulle inträda vid

bifall till det förslag örn provisorisk avlöningsförstärkning, vilket var avsett

att senare framläggas för riksdagen, blev emellertid postverkets överskott

i riksstaten för budgetåret 1937/1938 uppfört med 19 miljoner kronor.

I en av postverkets chef till mig överlämnad promemoria har nu rörande

beräkningen av inkomstöverskottet anförts följande:

I sin beräkning rörande inkomstöverskottet för budgetåret 1937/1938 hade

generalpoststyrelsen räknat med en bruttoinkomst av 92.7 miljoner kronor.

Enligt nu tillgängliga uppgifter rörande frankoteckensuppbörden visar denna

under årets fyra första månader en sådan stegring, att generalpoststyrelsen

numera anser sig — under förutsättning av oförändrat konjunkturläge intill

årets slut — kunna räkna med en höjning av bruttoinkomsterna till 93.2 miljoner

kronor.

Postverkets driftkostnadsstat för år 1937 har av Kungl. Majit fastställts

till 73,949,000 kronor. Härtill torde emellertid böra läggas ett av riksdagen

medgivet belopp av 51,000 kronor till skolsparverksamhet, varigenom driftkostnadsstatens

slutsumma utjämnas till 74,000,000 kronor.

Vid den förnyade beräkning av driftkostnaderna under år 1937, vilken

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 324.

15

nu verkställts, har vederbörlig hänsyn tagits till det i propositionen nr 196

framlagda förslaget rörande provisorisk avlöningsförstärkning, varjämte dyrtidstilläggen

beräknats med iakttagande av att levnadskostnadsindex fastställts

till 161 för innevarande års andra kvartal samt att detsamma, enligt

givet direktiv, beräknats till 164 från och med den 1 juli 1937.

Den i propositionen nr 196 föreslagna avlöningsförstärkningen beräknas

medföra höjning av utgifterna under år 1937 för

ordinarie personal med c:a 700,000 kr. och

extra » » » » 100,000 » .

De till brevbärare och postbiträden m. fl. — d. v. s. den icke ordinarie personal

för vilken generalpoststyrelsen äger fastställa lön -— nu utgående ersättningsbeloppen

hava fastställts för tillämpning från och med den 1 juli

1935. Med hänsyn till de sedan sistnämnda tidpunkt inträdda höjningarna

av levnadskostnadsindex och den ökning av tjänstemännens löner, som torde

bliva en följd av propositionen nr 196, torde generalpoststyrelsen inom

den närmaste tiden bliva nödsakad att till avgörande upptaga frågan örn höjning

av ersättningen till sistberörda icke ordinarie personal. Härigenom beräknas

uppstå en ökad utgift av cirka 125,000 kronor under år 1937. Därjämte

synes nu böra räknas med en kostnad under år 1937 å 30,000 kronor,

avseende särskild ersättning till extra ordinarie personal såsom kompensation

för familjepensionsavdragen.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen beräknas under här ovan angivna förutsättningar

komma att stiga med omkr. 400,000 kronor under år 1937.

I fråga örn titeln »diverse utgifter» tillkommer en numera av Kungl. Majit

beslutad, tillförene icke beräknad utgiftspost å 25,000 kronor.

Samtliga nu omförmälda, av Kungl. Majits och riksdagens beslut avhängiga

utgiftsökningar uppgå i runt tal till sammanlagt 1,400,000 kronor.

Härutöver måste emellertid, för så vitt nu kan bedömas, räknas med, att

utgifterna i vissa fall komma att bliva högre än enligt den fastställda driftkostnadsstaten.

Stegringen i posttrafiken har medfört, att ofrånkomliga krav föreligga på

förstärkning av personalen såväl vid de fasta som ambulanta postanstalterna.

Därjämte torde omkostnaderna för järnvägspostbefordringen icke kunna

hållas inom den tidigare beräknade ramen. Samtliga kostnadsökningar

av nu angivna anledningar beräknas uppgå till cirka 600,000 kronor.

Såsom belysande för poströrelsens ökning förtjänar framhållas, att medelsomslutningen

vid postanstalterna uppgått till följande belopp:

lia kvartalet 1935 ................ kronor 1,996,010,640,

lia » 1936 ................ » 2,236,286,119,

lia » 1937 ................ » 2,544,581,178.

ökningen från 1935 till 1936 utgör sålunda 12 procent och från 1936 till

1937 13.8 procent.

Enligt förestående beräkningar skulle alltså postverkets utgifter under år

1937 komma att ökas med cirka 2 miljoner kronor eller från 74 till 76 miljoner

kronor. Då inkomsterna här ovan beräknats stiga till 93.2 miljoner

kronor, skulle alltså inkomstöverskottet bliva 17.2 miljoner kronor.

Från såväl poststationsföreståndarnas som lant- och lådbrevbärarnas sida

hava yrkanden örn avlöningsförbättringar framställts. Förhandlingar i

detta ämne pågå för närvarande med representanter för lant- och lådbrevbärarna.

Örn tjänstemännen erhålla den i propositionen nr 196 föreslagna

avlöningsförstärkningen, torde det, enligt generalpoststyrelsens förmenande,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 324-

bliva ofrånkomligt att höja jämväl ersättningarna till nu ifrågavarande grupper

av funktionärer. Så snart förhandlingarna med förenämnda personalgrupper

slutförts, kommer generalpoststyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma

med anmälan och förslag. Därest härav föranledda utgiftsökningar av

Kungl. Majit godkännas, kommer överskottet alltså att i motsvarande mån

reduceras.

Med stöd av här återgivna beräkning av postverkets utgifter och under

tillbörligt hänsynstagande till den framtidsbedömning åt vilken riksräkenskapsverket

tidigare givit uttryck synes postverkets inkomstöverskott i riksstaten

kunna upptagas med 18 miljoner kronor.

Enligt inom telegrafstyrelsen verkställd uppskattning kan det överskott å

telegrafverkets verksamhet, som kan beräknas bliva inlevererat budgetåret

1937/1938, nu uppskattas till 32.60 miljoner kronor, vilket innebär

en minskning med 2.6 miljoner kronor i förhållande till den i statsverkspropositionen

framlagda beräkningen. Därvid har emellertid räknats med å

ena sidan en kostnadsökning å 0.70 miljon kronor för provisorisk avlöningsförstärkning

åt den kollektivavtalsavlönade telefonistpersonalen och

vissa andra extra tjänstemän, å andra sidan en inkomstminskning å i runt tal

1 miljon kronor, vilken skulle inträda vid bifall till en av telegrafstyrelsen

ingiven framställning om viss taxesänkning beträffande telefonväsendet. Båda

dessa förskjutningar framstå ännu såsom ovissa. Örn de med hänsyn därtill

i detta sammanhang lämnas åsido, bör inkomsttiteln i fråga upptagas med

34 miljoner kronor. Detta innebär i förhållande till statsverkspropositionen

en minskning på 1 miljon kronor, vilket ungefär motsvarar kostnadsökningen

till följd av förhöjda dyrtidstillägg. Beräkningen förutsätter en fortskridande

ökning av särskilt abonnemangs-, samtals- och radiolicensavgifterna,

vilken bereder kompensation för vissa andra, här ej särskilt nämnda utgiftsökningar.

I statsverkspropositionen beräknades den behållna inkomsten av statens

järnvägar för budgetåret 1937/1938 till 32 miljoner kronor. Chefen för

statens järnvägar har nu i en till mig ingiven promemoria uppskattat inkomsten

i fråga till 29 miljoner kronor, varvid hänsyn tagits, bland annat,

till den kostnadsökning å 2.70 miljoner kronor, som inträder vid en höjning

av levnadskostnadsindex från 158 till 164. Till närmare motivering av beräkningen

har till en början beträffande bruttoinkomsten anförts i huvudsak

följande.

1 järnvägsstyrelsens skrivelse den 2 december 1936 med förslag till beräkning

av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1937/1938

hade för budgetåret i fråga sagda inkomst uppgivits till 35 miljoner kronor,

varav 9 miljoner kronor från malmbanan och 26 miljoner kronor från statens

järnvägar i övrigt. Förstnämnda delbelopp motsvarade den del av

malmbanans kassamässiga överskott, vilken jämlikt § 14 femte stycket av

1927 års malmavtal kunde betraktas såsom nied säkerhet intjänt överskott

för år 1937; återstående från malmbanan inflytande medel skulle reserveras

för täckning enligt sagda avtalsbestämmelse av eventuella framtida underskott.

Beträffande den av järnvägsstyrelsen meddelade förliandsberäkningen

hade styrelsen framhållit, att det trots de senaste månadernas gynnsamma

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 324.

17

resultat icke ansetts rådligt räkna med ens någon retarderad förbättring.

Styrelsen hade alltså vid beräkningarna antagit, att den hösten 1936 uppnådda

relativt stora trafikvolymen komme att intill utgången av budgetåret

1937/1938 ungefärligen bibehållas, men ingen fortsatt förbättring därutöver

ernås.

Vid avgivande av ovan berörda beräkning hade styrelsen haft att tillgå

i viss mån preliminära uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas och

utgifternas storlek t. o. m. oktober 1936. Resultaten för de fem ytterligare

månader, november 1936—mars 1937, vilka nu förelåge, visade att utvecklingen

i fråga örn inkomsterna hittills varit gynnsammare än som av styrelsen

sålunda antagits, såsom av följande tablå, omfattande senaste kända

sex månader, framginge.

Månad

Persontrafik

Godstrafik

Beräk-

nade

inkomster

Verk-

liga

inkomster

Skill-

nad

inkomster

Beräk-

nade

inkomster

Verk-

liga

inkomster

Skill-

nad

inkomster

Oktober 1936 ..........

November 1936 ........

5,510

4,680

7.080

5,200

4,450

5,880

T u

5,548

4,712

7,273

5,499

4,701

7,282

senta

+ 38

+ 32

+ 193

+ 299

+ 251

+ 1,402

1 kron

9,910

9.100

8.100

7,430

7,780

8,680

o r

10,092

9,126

8,712

7,781

8,692

9,507

+ 182

+ 26

+ 612

+ 351

+ 912

+ 827

December 1936..........

Januari 1937............

Februari 1937 ..........

Mars 1937 ..............

Summa

32,800

35,015

+ 2,215 51,000

53,910

+ 2,910

De ovan som beräknade angivna beloppen motsvarade den tidigare för år

1937 och budgetåret 1937/1938 antagna trafikomfattningen, vilken som

nämnt motsvarade den nivå, som nåtts hösten 1936. Föreliggande nya siffermaterial

visade alltså, att -— som redan antytts — utvecklingen fortfarande

varit gynnsam.

Särskilt kunde detta sägas gälla godstrafiken, vilken som alltid visat sig

mera konjunkturkänslig än persontrafiken och vars uppgång också varit

någorlunda jämn. Inkomstökningen i persontrafik åter hade till alldeles övervägande

del ernåtts under den i år för reselivet gynnsamt infallande påskhelgen

och kunde följaktligen icke i alls samma mån betraktas såsom tecken

på en varaktig förbättring. Tilläggas kunde, att i fråga örn Lapplandsnialmen

förbättringen varit särskilt markerad; härmed ökades emellertid

i huvudsak blott det för täckning av framtida underskott reserverade beloppet,

och ändringen i fråga vore alltså i förevarande sammanhang utan

större betydelse.

Vad järnvägsstyrelsen anfört i förenämnda skrivelse den 2 december 1936

angående nödvändigheten att vid förutberäkning av trafikinkomsterna iakttaga

stor försiktighet syntes numera få anses gälla i än högre grad. Från

olika håll förmäldes nämligen, att de industriella anläggningarnas kapacitet

vore fullt utnyttjad, och att ytterligare produktionsökning alltså krävde nybyggnad

eller åtminstone nyinstallation av maskiner. Det ville under sådana

omständigheter förefalla, som skulle eventuell ytterligare ökning av åtminstone

den tyngre godstrafiken å järnvägarna kunna försiggå blott långsamt.

Rådande osäkerhet på arbetsmarknaden vore givetvis också ett moment,

manande till försiktighet.

Vid sådant förhållande syntes det t. o. m. kunna ifrågasättas, huruvida

det kunde vara tillrådligt intaga samma principiella ståndpunkt som den

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 324.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

i förenämnda skrivelse angivna, d. v. s. antaga, att den redan uppnådda

i förhållande till trafikomfattningen hösten 1936 ytterligare förstorade trafikvolymen

komme att intill utgången av budgetåret 1937/1938 ungefärligen

bibehållas. Trots vissa betänkligheter hade styrelsen emellertid ansett sig

kunna göra ett sådant antagande.

Under denna förutsättning hade inkomsterna för statens järnvägar exkl.

malmbanan beräknats under budgetåret 1937/1938 bliva följande.

Milj. kr.

Persontrafik ...................................... 77.5

Post .........................................!!!.’ 8.5

Godstrafik ....................................... 105.0

Övriga inkomster .................................. 2.6

Summa inkomster 193.6

innebärande ökning mot föregående beräkningar med 7.0 miljoner kronor.

Från den beräknade ökningen av bruttoinkomsten bör dragas i första hand

den utgiftsstegring som kan förväntas bli en direkt följd av trafikökningen.

Denna har i promemorian uppskattats till 1 miljon kronor. Härtill bör vid

beräkningen av nettot läggas kostnadsökningen i händelse av bifall till propositionen

nr 196 angående provisorisk avlöningsförstärkning, vilken för

tjänstemännens del beräknas sluta på 5.40 miljoner kronor. En ytterligare

kostnadsökning på 0.10 miljon kronor tillkommer för kompensation till

den extra ordinarie personalen för densamma från och med den 1 juli 1937

åliggande familjepensionsavdrag. Som redan omnämnts medför vidare omräkningen

av dyrtidstilläggen en beräknad utgiftsökning på 2.70 miljoner

kronor.

Slutligen erinras i promemorian örn följderna av den inträdda och fortgående

stegringen i materialpriserna. I kostnadsstaten äro utgifterna för lokbränsle

räknade efter 22 kronor per ton utländska stenkol. Emellertid har

konsumtionspriset ifråga redan höjts till 26: 50 kronor. För instundande

budgetår bör enligt promemorian räknas med en ytterligare höjning till

28: 50 kronor. Härav föranledd kostnadsökning beräknas till 1.60 miljon

kronor. Därtill är att lägga den ökning som kommer på övriga effekter,

särskilt sådana för verkstadsdriften erforderliga. Som bekant har stegringen

i varupriser varit särskilt stark i fråga örn järn- och trävaror; effekter

tillhörande dessa båda varugrupper utgöra av naturliga skäl en mycket stor

del av järnvägarnas totala materialkonsumtion. Kostnadsökningen för andra

materialier än lokbränsle till följd av denna prisstegring uppskattas i

promemorian till 3.80 miljoner kronor.

Följande utgiftsstegringar skulle alltså vara att förutse.

på''grund av Milj. kr.

Trafikökning ........................................ 1.00

Avlöningsförstärkning ............................. 5.40

Familjepensionsavdrag................................ 0.10

Höjd levnadskostnadsindex............................ 2.70

Ökat kolpris ........................................ 160

Ökade materialpriser i övrigt.......................... 3.80

Tillhopa 14.60

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

19

Härtill har i promemorian lagts dels den kostnadsökning å 0.70 miljon

kronor, som skulle inträda örn jämväl verkstads- och förrådsarbetarna bleve

delaktiga i den provisoriska avlöningsförstärkningen, dels den kostnadsökning

å 0.30 miljon kronor som bleve följden av bifall till förväntade krav örn

kompensation för familjepensionsavdrag till samma arbetargrupper. I promemorian

räknas alltså med en sammanlagd kostnadsökning å 15.60 miljoner

kronor. Detta belopp avser statens järnvägar i dess helhet. På den elektriskt

drivna malmbanan kommer, trots den stora trafiken, endast en relativt liten

del, vilken uppskattas till 0.80 miljon kronor. På statens järnvägar i övrigt

skulle alltså belöpa 14.80 miljoner kronor, vilket belopp lagt till kostnadsstatens

160.50 miljoner kronor ger en utgiftssumma av 175.30 miljoner kronor.

För statens järnvägar exklusive malmbanan erhållas alltså följande summor:
-

Milj. kr.

Inkomster.......................................... 193.60

Utgifter............................................ 175.30

Överskott .......................................... 18.30

Den för malmbanan upptagna behållna inkomsten, 9 miljoner kronor, motsvarar

en transportmängd örn c:a 8 miljoner ton för Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag ensamt (ungefär 1929 års trafik). Med nu förefintlig och

planerad trafik synes i stället kunna räknas med överskottet 10.50 miljoner

kronor.

Summa för riksstaten beräkningsbart överskott skulle alltså, med ^beräknande

bland kostnaderna av de i promemorian medtagna ovissa utgiftsposterna

å sammanlagt 1 miljon kronor, uppgå till (18.30 + 10.50 =) 28.80

eller avrundat 29 miljoner kronor, d. v. s. ett 3 miljoner kronor lägre belopp

än som finnes upptaget i statsverkspropositionen.

I promemorian anföres ytterligare:

Förestående beräkning torde få anses inrymma större riskmoment än den

närmast föregående, för nära ett halvt år sedan verkställda beräkningen. För

det första är den högkonjunktur, vilken antagits komma att tillsvidare fortbestå,

särdeles markerad; inkomstökningen för statens järnvägar exkl. malmbanan

uppgår till gentemot 1936 5.9 miljoner kronor, och gentemot 1935 ej

mindre än 16.9 miljoner kronor. Härmed kan lämpligen jämföras stegringen

under senaste skedet av 1920-talets högkonjunktur, d. v. s. från 1927 till

toppåret 1929; denna uppgick till 12.4 miljoner kronor. Det synes i betraktande

av denna parallell ingalunda osannolikt, att för innevarande period kulmen

kan komma att passeras redan under loppet av instundande budgetår.

För det andra fortgår som bekant stegringen i materialpriser närmast

språngvis, och det är mycket möjligt, att ovan angivna till denna faktor hänförliga

kostnadsökning, trots att densamma nu förefaller mycket betydlig,

dock kan komma att visa sig för lågt beräknad.

Enär emellertid produktionsutvecklingen allt fortfarande dock är expansiv,

och intet påtagligt förebud örn en vändning till det sämre kunnat påvisas, vill

järnvägsstyrelsen icke påyrka att inkomsten av statens järnvägar i riksstaten

för budgetåret 1937/1938 upptages till lägre belopp än ovan angivna, 29

miljoner kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majis proposition nr 324.

Mot den i promemorian sålunda framlagda beräkningen har jag ingen

annan erinran, än att i detta sammanhang torde böra bortses från kostnaden

för beredande av vissa i det föregående berörda löneförmåner åt verkstads- och

förrådsarbetare. Inkomsttiteln ifråga synes med beaktande härav böra upptagas

med 30 miljoner kronor.

Enligt från vattenfallsstyrelsen lämnad uppgift skulle anledning icke förefinnas

att nu vidtaga någon ändring av det belopp, 21 miljoner kronor, som

i statsverkspropositionen för budgetåret 1937/1938 beräknats såsom överskott

å statens vattenfallsverks verksamhet. Den ökning av

driftkostnaderna, som skulle bliva en följd av genomförandet av föreliggande

förslag rörande provisorisk avlöningsförstärkning och dyrtidstilläggets

beräknade höjning, antages kunna bliva kompenserad genom en motsvarande

inkomstökning. Mot denna beräkning har jag intet att erinra.

I enlighet med vad chefen för domänverket förordat torde överskottet av

domänverket böra sänkas med 0.50 miljon kronor under vad i statsverkspropositionen

upptagits.

I statsverkspropositionen har överskottet å statens allmänna fastighetsfond

beräknats till 7.8 miljoner kronor. Efter en närmare granskning

av de utav vederbörande myndigheter verkställda beräkningarna av

inkomster och utgifter å fastighetsfondens stat har i propositionen nr 221

med förslag till inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1937/1938 m. m. föreslagits — med ändring av den i statsverkspropositionen

gjorda inkomstberäkningen — att inkomsttiteln statens

allmänna fastighetsfond skall i riksstaten för budgetåret 1937/1938 upptagas

med ett belopp av 7.9 miljoner kronor eller 100,000 kronor mera

än enligt statsverkspropositionen.

Beträffande överskotten å statens utlåningsfonder ha från

statskontoret och riksgäldskontoret föreslagits de ändringar, som framgå av

följande sammanställning:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

21

Utlåningsfond

I 1937 års

statsverks-

proposition

beräknade

överskott

kronor

Nu

beräknade

överskott

kronor

ökning

( + )

Minskning

(-)

kronor

Statens bostadslånefond............................

475,000

600,000

+ 125,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemed- lade, barnrika familjer ..........................

400,000

100,000

-300,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder ................

5,000

2,000

- 3,000

Allmänna järnvägslånefonden......................

684,000

679,000

- 5,000

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar............................

47,000

41,000

- 6,000

Luftfartslånefonden................................

24,000

6,500

- 17,500

Statens sekundärlånefond för jordbrukare ..........

275,000

210,000

- 65,000

Egnahemslånefonden ..............................

8,500,000

8,600,000

+100,000

Arrendeegnahemsfonden............................

90,000

120,000

+ 30,000

Täckdikningslånefonden............................

110,000

100,000

- 10,000

Fiskerilånefonden..................................

130,000

115,000

- 15,000

Industrilånefonden ................................

70,000

60,000

- 10,000

Rederilénefonden..................................

560,000

200,000

-360,000

Summa

11,370,000

10,833,500

-536,500

Den betydande minskningen av överskottet å lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer är beroende på att lånerörelsen

hittills haft en väsentligt mindre omfattning än statens byggnadslånebyrå

ursprungligen räknat med. Minskningen av rederilånefondens

överskott är beroende på opåräknad förtidsinbetalning av utestående rederilån.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna, enligt vilka överskotten å utlåningsfonderna

skulle minska med sammanlagt 536,500 kronor, har jag

intet att erinra. De i sammanställningen angivna inkomsttitlarna torde bora

upptagas i riksstaten med de föreslagna beloppen.

Reglering av spannmålsförlusterna.

I statsverkspropositionen har under utgifter för kapitalökning och rubrik

avbetalning å statsskulden för nästa budgetår äskats ett förslagsanslag av

39 miljoner kronor till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen.

Vidare ha äskats följande avskrivningsanslag, nämligen för

mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 12 miljoner kronor,

för amortering å vissa lån 2.5 miljoner kronor, för försvarsväsendets byggnader

3.8 miljoner kronor, för statens järnvägars lånekapital 4 miljoner kronor

samt för sparbanksförlusterna 10.1 miljoner kronor, eller sammanlagt

32.4 miljoner kronor. I föregående översikt har icke berörts trugan örn den

återverkan där angivna förändringar erhålla för beräkningen av avskriv
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

ningsbehovet i anledning av förlusterna å spannmålsregleringen och om de

modifikationer som med hänsyn därtill kunna påkallas i här ifrågavarande

avskrivningsanslag, som i finansplanen erhållit karaktären av slutlig budgetregleringspost.

Till grund för anslagsäskandet till avskrivning av lånekapital, anvisat åt

svenska spannmålsföreningen, låg en beräkning av statens engagemang gentemot

spannmålsföreningen och svenska spannmålsaktiebolaget ävensom av

paräkneliga tillgångar för täckande av statens förluster å spannmålsregleringen.

Av bilaga 6 till utgifter för kapitalökning framgår, att nämnda engagemang

avsåg, såvitt rör spannmålsföreningen, ett belopp på 80.8 miljoner

kronor jämte vissa ränteposter m. m. samt beträffande spannmålsaktiebolaget

för tiden intill den 1 september 1937 ett belopp av 4.3 miljoner kronor.

Av sistnämnda belopp hänförde sig 1.66 miljon kronor till bolagets första

verksamhetsår, tiden 22 augusti 1935—31 augusti 1936. 2.65 miljoner kronor

utgjorde den uppskattade förlusten för bolagets andra verksamhetsår eller

tiden 1 september 1936 31 augusti 193/. I enlighet härmed beräknades

statens engagemang på grund av spannmålsregleringen uppgå till i runt tal

(80.8 + 4.3 ) 85.1 miljoner kronor, vartill kommo berörda ränteposter

m. m.

Tillgängen till medel för täckande av statens ifrågavarande engagemang

beräknades i statsverkspropositionen sålunda. Under budgetåren 1934/1935

och 1935/1936 hade i avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen

influtit netto 6.35 respektive 9.11 miljoner kronor. För budgetåret

1936/1937 beräknades i dylika avgifter inflyta ytterligare eli belopp av 10

miljoner kronor, under förutsättning att veteavgift uttoges under hela budgetaret

med 2 kronor 50 öre per deciton. Intill utgången av budgetåret

1936/1937 hade alltså under denna förutsättning ett sammanlagt belopp av

högst 25.46 miljoner kronor ställts till förfogande för täckande av statens

engagemang på grund av spannmålsregleringen. Utöver dessa medel hade

å riksstaterna för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 av andra till skattebudgeten

hörande statsinkomster under avbetalning å statsskulden anvisats

anslag å respektive 5 miljoner kronor och 9 miljoner kronor till avskrivning

av lanekapital, anvisat at svenska spannmålsföreningen, eller sammanlagt 14

miljoner kronor. Slutligen hade Kungl. Majit bifallit av svenska spannmålsaktiebolaget

gjord hemställan att för täckande av bolagets förlust m. m.

ställa till förfogande av bolaget från tullverket uppburna medel för utförselbevis

å 1.40 miljon kronor. Det totala beloppet av tillgängliga täckningsmedel

uppgick alltså enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till (25.46 +

14.00 + 1.40 =) 40.86 miljoner kronor.

Beträffande de dispositioner, som vidtagits eller borde vidtagas för en bokföringsmässig

reglering av berörda kostnader och förluster, anförde jag följande.

Vid anvisande för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 av medel för täckande

av förluster å spannmålsföreningens verksamhet har förutsatts, att

för detta ändamål skulle tagas i anspråk dels den del av avgiftsmedlen, av
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 324.

23

satta å förcnämnda specialbudget (huvudsakligen veteavgift), som icke erfordrades

för täckande av spannmålsaktiebolagets löpande förluster, dels

ock å riksstaterna för nämnda budgetår under rubriken avbetalning å statsskulden

anvisade anslag. Spannmålsaktiebolaget har sålunda ansetts böra

äga prioritet i veteavgiftsmedlen.

För täckande av statens engagemang i spannmålsaktiebolaget till och med

den 31 augusti 1937 eller 4,314,904 kronor 27 öre stå, såsom ovan anförts,

i första hand till förfogande inkomster av utförselbevis å 1,400,072 kronor

13 öre, vilka enligt Kungl. Majrts beslut den 4 december 1936 må användas

för ändamålet. Vidare har Kungl. Majit genom beslut samma dag ställt

till bolagets förfogande ett belopp av 264,832 kronor 14 öre av fonden för

mötande av förluster å spannmålsregleringen. Härigenom blir bolagets förlust

för dess första verksamhetsår täckt och förräntning uppnådd på aktiekapitalet.

Av tillgängliga medel i nämnda fond måste vidare enligt ovanstående

beräkningar reserveras ett belopp av 2,650,000 kronor för täckande

av spannmålsaktiebolagets förlust under bolagets andra verksamhetsår, som

slutar den 31 augusti 1937. Därmed ernås full täckning för statens förpliktelser

mot bolaget intill denna tidpunkt.

Vidkommande härefter täckningen av statens engagemang i spannmdlsföreningen,

enligt förestående beräkningar uppgående till i runt tal 80.75 miljoner

kronor, må först erinras, att Kungl. Majit på det sätt disponerat över täckningsmedel

för denna förlust, att till fonden för förlag till statsverket, där

föreningens lån är bokfört, överförts dels behållningen i fonden för mötande

av förluster å spannmålsregleringen den 30 juni 1935, utgörande 6,351,134

kronor 35 öre, dels ock det å riksstaten för budgetåret 1935/1936 under avbetalning

å statsskulden anvisade anslaget å 5 miljoner kronor, vilka medel

tills vidare skola redovisas å förlagsfondens skuldsida. Sedan från de under

budgetåret 1935,1936 till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen

influtna avgiftsmedlen å 9,112,379 kronor 97 öre avdragits vad sorn

utöver inkomsterna av utförselbevis erfordrats för täckande av spannmålsaktiebolagets

förlust för dess första verksamhetsår eller 264,832 kronor 14

öre, kvarstår ett belopp av 8,847,547 kronor 83 öre att användas^ för täckning

av spannmålsföreningens förlust. Vidare har för budgetaret 1936/

1937 för samma ändamål anvisats under avbetalning å statsskulden ett anslag

å 9 miljoner kronor. Av de för innevarande budgetår inflytande veteavgiftsmedlen,

beräknade till 10 miljoner kronor, skola enligt ovan 2,650,000

kronor reserveras för täckning av spannmålsaktiebolagets förlust för dess andra

verksamhetsår, vadan för nu ifrågavarande avskrivningsändamal ma tillgodoräknas

allenast 7,350,000 kronor. I täckningsmedel för spannmålsföreningens

förlust kunna alltså beräknas finnas tillgängliga (6,351,134:35 +

5,000,000 + 8,847,547: 83 + 9,000,000 + 7,350,000 =) 36,548,682 kronor 18

öre. Örn föreningens förlust enligt i det föregående framlagd beräkning upptages

till 80,750,000 kronor, återstår alltså därefter att täcka 44,201,317 kronor

82 öre jämte vissa räntor och kostnader. Efter korrigering för tidigare

nämnda ränteposter kan det sammanlagda täckningsbehovet med stöd härav

uppskattas till 45 miljoner kronor.

Efter framläggande av dessa beräkningar yttrade jag i statsverkspropositionen

vidare bland annat:

Enligt propositionen nr 267 till 1936 års riksdag förutsattes förlusterna å

svenska spannmålsföreningens verksamhet bliva föremål för ärlig avskrivning

med ett belopp av 13.5 miljoner kronor. lia man beräknade, att av avgifter

för täckande av förluster å spannmålsregleringen ett belopp av 4.5 mil
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 324-

joner kronor skulle kunna disponeras för berörda avskrivning, äskades i anslutning

därtill ett anslag för ändamålet å riksstaten av 9 miljoner kronor.

Riksdagen biföll detta förslag.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att det belopp som erfordras

för täckande av återstående förlust å spannmålsföreningens verksamhet kan

beräknas uppgå till i runt tal 45 miljoner kronor. Under åberopande av vad

jag i finansplanen anför rörande önskvärdheten av en fortsatt snabb skuldavskrivning

och med hänvisning därjämte till den plan för budgetens balansering,

som där framlägges, finner jag mig böra förorda, att åtgärder nu

vidtagas för en slutlig reglering av denna förlust.

Vissa svårigheter föreligga att beräkna storleken av det anslag som för

ifrågavarande ändamål nu bör anvisas å riksstaten. Å ena sidan råder nämligen

ovisshet örn den utsträckning vari avgiftsmedel från fonden för mötande

av förluster å spannmålsregleringen kunna bliva disponibla för avskiivning

av lanekapital anvisat at svenska spannmålsföreningen. Å andra

sidan har förlustregleringen, såsom framgår av finansplanen, till förutsättning

att beräkningarna rörande inkomstutfallen under innevarande och nästföljande

budgetår komma att visa sig i huvudsak riktiga, så att erforderligt

belopp kan disponeras utan att behållningen i kassafonden kommer att understiga

70 miljoner kronor. Det belopp som bör disponeras för avskrivning

kan därför_med större säkerhet beräknas, först då inkomstutfallet för budgetåret

1937/1938 är känt och en säkrare uppskattning kan göras jämväl av

den utsträckning, vari medel av fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen

kunna påräknas för avskrivningsändamål. Kungl. Majit torde

därför vid nämnda tidpunkt, med stöd av då föreliggande uppgifter och

med beaktande av att behållningen å kassafonden bör uppgå till minst 70

miljoner kronor, böra få besluta örn den utsträckning vari anslaget skall belastas

för en extraordinär avskrivning överstigande det belopp å 9 miljoner

kronor som anvisats i gällande riksstat.

I detta läge torde medel för avskrivning nu böra äskas såsom förslagsanslag.

Anslaget torde böra anvisas med ett belopp motsvarande det ytterligare

avskrivningsbehov som kan beräknas föreligga, örn avgifter för täckande

av förluster å spannmålsregleringen inflyta med det belopp, varmed

jag föreslår, att inkomsttiteln upptages i riksstaten, eller 10 miljoner kronor.

Under denna förutsättning torde 6 miljoner kronor i avgiftsmedel kunna beräknas

bliva disponibla för avskrivningsändamål. Anslaget bör sålunda uppföras

med (45 —• 6 =) 39 miljoner kronor.

Av den lämnade redogörelsen för beräkningarna rörande täckningen av

förlusterna å spannmålsregleringen framgår, att det vid dessa beräkningar

förutsatts, att veteavgift under budgetåren 1936/1937 och 1937,1938 konime

att uttagas med 2.5 öre för kilogram. Under nämnda förutsättning skulle till

fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen under vartdera av

dessa budgetår inflyta 10,000,000 kronor. Av sistnämnda medel hava

7,350,000 kronor under innevarande budgetår och 6,000,000 kronor under

budgetåret 1937/1938 beräknats bliva disponibla för avskrivning av låriekapital,

som anvisats åt svenska spannmålsföreningen.

Emellertid bär veteavgiften sänkts från och med den 1 februari 1937. Sålunda

utgick avgiften under februari 1937 med 1.5 öre för kilogram. Från

och med den 1 mars 1937 utgör avgiften 0.5 öre för kilogram. Enligt vad

chefen för jordbruksdepartementet anfört vid framläggande av propositio
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

25

nen nr 284, angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, torde

nämnda förändringar i veteavgiftens belopp komma att medföra en minskning

av inkomsterna för innevarande budgetår med inemot 4,000,000 kronor,

vilket innebär att det för avskrivningsändamål disponibla överskottet

kan beräknas nedgå till 3,350,000 kronor.

Under nästkommande regleringsår har veteavgiften ansetts böra i första

hand avvägas i förhållande till prisläget å vete. Enligt vad i propositionen

anförts, torde intäkterna av veteavgift jämte vad som inflyter i form av

införselavgift å vete och råg samt därav beredda produkter med hänsyn

härtill icke böra för nästkommande budgetår beräknas till högre belopp än

3,000,000 kronor. Såsom förslagsanslag under nionde huvudtiteln för »Avsättning

till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen» har således

äskats allenast sistnämnda belopp. Å andra sidan torde man hava anledning

räkna med att förlusterna å spannmålsaktiebolaget under dess verksamhetsår

1937/1938 komma att bliva mindre än som tidigare förutsatts och,

enligt verkställd uppskattning, stanna vid cirka 2.50 miljoner kronor i stället

för förut uppgivna 4 miljoner kronor. Det för avskrivningsändamål disponibla

beloppet veteavgiftsmedel för budgetåret 1937/1938 kan sålunda nu uppskattas

till 0 .50 miljon kronor.

Den minskning av för avskrivningsändamål disponibla veteavgiftsmedel,

varmed man sålunda har att räkna, uppgår till sammanlagt (7.35 — 3.35

+ 6.00 — 0.50 =) 9.50 miljoner kronor, varför det för reglering av förlusterna

å spannmålsföreningen erforderliga beloppet bör uppskattas till (39.00 +''

9.50 =) 48.50 miljoner kronor. Om planen att nu slutligt avskriva statens

förluster å spannmålsregleringen fullföljes, bör alltså det för ändamålet

äskade anslaget höjas till detta belopp.

Departementschefen.

I den i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda finansplanen för

budgetåret 1937/1938 beräknades summan av inkomster för skattebudgeten

uppgå till 1,139 .32 miljoner kronor. Med frånräknande av de belopp varmed

de olika avskrivningsanslagen överstego motsvarande anslag å innevarande

budgetårs riksstat uppgick utgiftssumman för skattebudgeten till 1,120.61

miljoner kronor. Differensen å 18.71 miljoner kronor beräknades disponerad

för extraordinär avskrivning av förluster å Kreditkassan (7 miljoner kronor),

förluster på understöd åt insättare i vissa sparbanker (10.11 miljoner kronor)

samt förluster å spannmålsregleringen (1.6 miljon kronor). Av kassafonden

beräknades 28.4 miljoner kronor bliva erforderliga för slutlig reglering

av sistnämnda förluster. Med tillägg av det belopp som sålunda var avsett

att tagas i anspråk ur kassafonden kom skattebudgeten alt balansera på ett

belopp av 1,167.72 miljoner kronor.

I förutsättningarna för den finansplan, vars huvuddrag här angivits, lia så

väsenlliga förändringar nu inträtt, att sättet för budgetens balansering torde

böra upptagas lill förnyat övervägande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 324.

Såsom i det föregående närmare utvecklats synes den sammanlagda utgiftssumman

å allmänna skattebudgeten — med bortseende från anslaget till avskrivning

av spannmålsförlusterna till vilket jag senare återkommer — böra

beräknas uppgå till ett 19.51 miljoner kronor högre belopp än enligt statsverkspropositionen.

Den största utgiftsökningen faller på anslagen till dyrtidstillägg.

Dessa beräknades i statsverkspropositionen med utgångspunkt

från en levnadskostnadsindex av 158. Under första kvartalet innevarande

kalenderår steg emellertid index till 161. Som en ytterligare höjning av indextalet

synes vara att påräkna, torde anslagen nu böra beräknas med utgångspunkt

från ett indextal å 164. Enligt verkställda kalkyler bör detta

medföra en höjning av anslagen till dyrtidstillägg med 8.43 miljoner kronor.

Bland övriga större utgiftsökningar må här erinras om den föreslagna höjningen

å 6 miljoner kronor till beredskaps- och reservarbeten samt om förslagen

om nya anslag å 2.44 miljoner kronor till civilt luftskydd och å 2 miljoner

kronor till viss statlig lagerhållning.

På inkomstsidan av allmänna skattebudgeten har man enligt de förnyade

beräkningar, för vilka jag redogjort, vid oförändrad belastning av kassafonden

att räkna med en nettoökning å 9.23 miljoner kronor. Å ena sidan kunna

inkomsterna av främst stämpelmedel, tullar, tobaksskatt samt rusdrycksförsäljningsmedel

och omsättnings- och utskänkningsskatt beräknas inflyta med

ett sammanlagt 14.77 miljoner kronor högre belopp än som i statsverkspropositionen

antagits. Å andra sidan måste inkomsterna av bland annat affärsverken

räknas ned med sammanlagt 5.54 miljoner kronor. Större delen

av denna bruttoinkomstminskning orsakas av den förväntade höjningen av

dyrtidstilläggen.

Den allmänna skattebudgetens inkomstsida kommer enligt bär framlagda

beräkningar, med bortseende från belastningen av kassafonden, att visa en

slutsumma å (1,139.32 + 9.23 =) 1,148.55 miljoner kronor. Summan av utgifterna

under de olika huvudtitlarna och för i förhållande till löpande budgetår

oförändrade, »normala» avskrivningar kommer att uppgå till (1,120.61 +

19.51 =) 1,140.12 miljoner kronor. Differensen å 8.43 miljoner kronor, något

överstigande vad som erfordras i extraordinär avskrivning för slutlig reglering

av förlusterna å Kreditkassan, kan disponeras för avskrivningar utöver

de i gällande riksstat upptagna. Motsvarande för extraordinär avskrivning

disponibla inkomstöverskott uppgick enligt de i statsverkspropositionen framlagda

beräkningarna till 18.71 miljoner kronor. Vid ett fullföljande av den

där förordade avskrivningsplanen måste de bortfallna täckningsmedlen å

(18.71 — 8.43 =) 10.28 miljoner kronor, motsvarande den ökade nettobelastningen

å allmänna skattebudgeten, ersättas med medel ur kassafonden. Fondens

belastning skulle härigenom ökas från 28.4 till 38.68 miljoner kronor.

Till följd av en under budgetåret genomförd nedsättning av utgående veteavgift

och vid bifall till i propositionen nr 284 framlagt förslag om ändring i

sättet för uttagande av denna avgift under nästföljande budgetår kan, såsom

jag tidigare utvecklat, behovet av medel från allmänna skattebudgeten för

avskrivning av förluster å spannmålsregleringen numera uppskattas till ett

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

27

9.5 miljoner kronor högre belopp än tidigare skett. Om planen att under

nästföljande budgetår slutligt reglera ifrågavarande förluster fullföljes, måste

även detta behov täckas från kassafonden, vars totala bidrag till genomförandet

av avskrivningarna härigenom skulle stiga till (28.40 + 10.28 +

9.50 =j 48.18 eller avrundat 48.2 miljoner kronor.

En belastning av kassafonden av angiven omfattning i syfte att möjliggöra

fullföljandet av den tidigare framlagda avskrivningsplanen anser jag mig

kunna tillstyrka. Avgörande är därvidlag ändamålets art och betydelse samt

det förhållandet, att budgetutfallet under innevarande år synes bli oväntat

gynnsamt. Enligt riksräkenskapsverkets förut anförda uppskattning skulle

kassafondens tillgångar vid slutet av budgetåret uppgå till i runt tal 115 miljoner

kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 100 miljoner kronor.

Med hänsyn till den kraftiga ökningen av tulluppbörden under våren synes

det emellertid möjligt att uppskatta löpande budgetårs tullinkomster till ett

åtminstone 5 miljoner kronor högre belopp än som av riksräkenskapsverket

antagits vid framläggandet av nyssnämnda uppskattning, varför kassafonden

kan väntas vid budgetårsskiftet komma att visa en behållning å i runt

tal 120 miljoner kronor eller något däröver. Under förutsättning, att 48.2

miljoner kronor av fonden beräknas disponerade för avskrivningsändamål,

skulle den återstående behållningen å fonden sålunda komma att uppgå till

drygt 70 miljoner kronor, eller ungefär det belopp som ansetts nödvändigt

för att fonden skall kunna fylla sin funktion som budgetregulator.

Jag förordar sålunda, att det disponibla inkomstöverskottet å 8.43 miljoner

kronor anslås till den i statsverkspropositionen föreslagna extraordinära

avskrivningen av förluster å Kreditkassan å 7 miljoner kronor. Resterande

överskott å 1.43 miljon kronor torde få disponeras för täckande av förlusten

å understöd åt insättare i vissa sparbanker, varefter återstår att avskriva (10.11

— 1.43=) 8.68 miljoner kronor av denna. Detta kvarstående avskrivningsbehov

föreslår jag täckt genom disposition av kassafonden, från vilken medel

skulle utgå jämväl för den extraordinära avskrivning av spannmålsförluster å

39.5 miljoner kronor som erfordras för slutlig reglering av dessa. Försiktigheten

synes bjuda, att anslag för sistnämnda ändamål trots den förbättrade ställningen

på kassafonden nu äskas i samma forin och med samma förbehåll

som i statsverkspropositionen.

Den här framlagda, modifierade finansplanen har möjliggjorts genom att

den ekonomiska utvecklingen under innevarande budgetår tillfört statsverket

långt större inkomster än väntat. Den avsevärda höjningen av utgiftssiffrorna

för nästkommande budgetår i jämförelse med de i statsverkspropositionen

upptagna motväges icke av en liknande böjning på inkomstsidan. En

överbalansering av budgeten, vilken uppenbarligen är eftersträvansvärd i nuvarande

konjunkturläge, föreligger fortfarande, men mindre utpräglad än i

statsverkspropositionens budgetförslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda

förslag såvitt avser upptagande å riksstaten för budgetåret

1937/1938 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslå riksdagen

att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
Stämpelmedel,

bevillning ............ kronor 65,000,000

Tullmedel, bevillning .............. » 165,000,000

Tobaksskatt, bevillning ............ » 92,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning » 15,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a. Partihandelsbolag .............. » 14,500,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ............ » 93,000,000

Avgifter för kontroll å handeln med far
macevtiska

specialiteter .......... » 50,000

Bidrag till bank- och fondinspektionen » 127,000

Avgifter för täckande av förluster å

spannmålsregleringen ............ » 3,000,000

Postverket, bevillning .............. » 18,000,000

Telegrafverket .................... » 34,000,000

Statens järnvägar ......,........... » 30,000,000

Domänverket ...................... » 15,500,000

Statens bostadslånefond ............ » 600,000

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer » 100,000

Lånefonden för lantarbetarbostäder ... » 2,000

Allmänna järnvägslånefonden ........ » 679,000

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar

m. m. åt enskilda järnvägar .. » 41,000

Luftfartslånefonden ................ » 6,500

Statens sekundärlånefond för jordbrukare

............................ » 210,000

Egnahemslånefonden .............. » 8,600,000

Arrendeegnahemsf onden ............ » 120,000

Täckdikningslånefonden ............ » 100,000

Fiskerilånef onden .................. » 115,000

Industrilånefonden .................. » 60,000

Rederilånefonden .................. » 200,000

I anspråk tagna kapitaltillgångar:

4. Statsverkets kassafond ........ » 48,200,000;

dels föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1937/

1938 under rubriken A. II. Uppbörd i statens verksamhet

upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Inkomster vid karolinska sjukhuset .... kronor 244,000

Inkomster vid serafimerlasarettet ...... » 1,900,000;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

29

dels — med ändring av i statsverkspropositionen och i

propositionerna nr 76 och 271 under de särskilda huvudtitlarna

gjorda äskanden om anslag till dyrtidstillägg, i den

mån anslag för ändamålet nu äskas — föreslå riksdagen att

för budgetåret 1937/1938 såsom förslagsanslag anvisa

I) till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

under andra huvudtiteln.............. kronor 1,300,000

tredje

fjärde

» femte

» sjätte

> sjunde

» åttonde

» nionde

» tionde

Försvarsdepartementet

......

Försvarsstaben

Rikskommissionen

för ekonomisk

försvars

beredskap____

Lantförsvaret.

Sjöförsvaret ..

Flygvapnet...

Försvarsväsendets

kemiska

anstalt........

Militärmeteorologisk

informationstjänst.

....

250,000

35.000

25.000

6,500

3.700.000

1.450.000

300,000

3,200

5,000

5.400.000

225,000

2.500.000

6.300.000

1.300.000

900,000;

II) under elfte huvudtiteln

till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer

............................

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl.........

till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare

m. fl...................

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter militära befatt
-

» 4,400,000

» 2,300,000

» 2,300,000

ningshavare........................ * 800,000;

dels föreslå riksdagen att till Avsättning till fondinspektionens

fond under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 45,000;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt

förslag angående anslag till avskrivning av lånekapital,

anvisat åt svenska spannmålsföreningen — föreslå riksdagen

att till Avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen,

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 48,500,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 324.

31

Bilaga.

Beräkning över utfallet av skattebudgetens inkomsttitlar under

budgetåret 1936/1937.

(Verkställd inom riksräkenskapsverket i april 1937.)

I riksstaten

beräknat

belopp

Behållen

Underskott,

att ersättas

överskott,

att till-

inkomst

av kassa-

föras kassa-

A. Egentliga statsinkomster.

fonden

fonden

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ................

1.10

1.16

0.06

2. Prästerskapets till statsverket indrag- na tionde ........................

1.05

1.06

0.01

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ......................

172.00

183.00

11.00

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

vinning ........................

13.00

13.57

0.57

c. Extra inkomst- och förmögenhets-

skatt, bevillning ................

23.00

24.20

1.20

d. Utjämningsskatt, bevillning......

9.70

10.20

e. Utskiftningsskatt och ersättnings-

skatt, bevillning ................

0.25

0.45

0.20

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

g. Stämpelmedel, bevillning (därav

0.35

0.30

0.05

—

arvsskatt och skatt för gåva

29,000,000 kronor)..............

63.00

*64.00

3.30

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning..........

28.00

29.00

b. Gummiringsskatt, bevillning......

16.00

14.00

c. Bensinskatt, bevillning ..........

59.00

61.00

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning............

152.00

160.00

__

8.00

b. Accis å silke, bevillning..........

2.00

2.00

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning ............

15.00

14.00

d. Tobaksskatt, b ev ninina..........

85.00

88.70

3.70

e. Brännvinstillverkningsskatt, be-

vulning ........................

14.50

15.20

0.70

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevill-

ning:

a Partihandelsbolag ............

12.00

13.40

1.40

fl Detaljhandelsbolag............

20.00

20.98

_

0.98

g. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning ..

89.00

92.00

—

3.00

h. Maltskatt, bevillning............

28.00

28.30

—

0.30

Säger för skatter

803.95

836.62

3.35

31.12

II. Uppbörd i statens verksamhet........

54.30

2 59.94

0.41

3.06

lil. Bidrag från folkpensioneringsfonden....

18.00

18.oo

IV. Diverse inkomster....................

8.68

310.97

—

0.23

Säger för egentliga statsinkomster

884.93

925.43

3.76

34.41

1 Därav arvsskatt och skatt för gåva 33.00 milj. kr. samt halva lottcrivinstskatten 2.00 milj. kr.

2 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna ett nettoöverskott av 2.99 milj. kr.

9 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna ett överskott av 2.0G milj. kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 324.

Underskott,

Överskott,

Behållen

att ersättas

att till-

inkomst

av kassa-

föras kassa-

B. Inkomster av statens produktiva

fonden

fonden

fonder.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning..............

20.00

21.00

—

1.00

2. Telegrafverket ....................

35.00

36.67

—

1.67

3. Statens järnvägar..................

36.00

49.48

—

13.48

4. Statens vattenfallsverk ............

20.00

20.95

—

0.95

5. Domänverket ....................

10.00

15.37

—

5.37

6. Statens reproduktionsanstalt ......

0.03

0.04

—

0.01

Säger för statens affärsverksamhet

121.03

143.51

—

22.48

II. Statens allmänna fastighetsfond ......

7.50

7.74

—

0.24

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

20.00

26.50

—

—

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopo-

let ..............................

1.60

1.60

—

—

3. Svenska spannmålsaktiebolaget ....

0.22

0.20

0.02

—

Säger för fonden för statens aktier

21.82

28.30

0.02

—

IV. Statens utlåningsfonder ..............

14.97

14.43

0.62

0.08

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..

0.48

0.73

—

0.25

Säger för inkomster av statens produktiva

fonder

165.80

194.71

0.64

23.05

C. Andel i riksbankens vinst____

4.25

2.75

1.50

—

D. Biksgäldskontorets inkomstmedel

0.56

0.60

—

0.04

E. I anspråk tagna kapitaltill-

gångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga

utgifter ..........................

—

0.59

—

0.69

2. Reservationer å anslag för kapital-

ökning............................

—

0.15

—

0.15

3. Statens produktiva fonder..........

1.42

1.42

—

—

4. Statsverkets kassafond ............

64.25

64.25

—

—

Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar

65.67

66.41

—

0.74

Summa för skattebudgetens inkomsttitlar

1,121.21

1,189.90

5.90

58.24

nettoöverskott

52.34

378084. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:457 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till avsättning till fondinspektionens fond. a1 i texten
  2. Rskr. 1937:475 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för avskrivning av lånekapital, anvisat dt svenska spannmåls!öreningen. s. 12 i texten
  3. SU 1937:203 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 193711938. s. 6 i texten
  4. BevU 1937:41 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41 s. 1 i texten
  5. JoU 1937:94 Jordbruksutskottets memorial Nr 94 a2 i texten

Visa alla 8