Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till månniskoföda avsedd mjölk och grädde m. m

1937-01-22 · 35 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:55, Med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till månniskoföda avsedd mjölk och grädde m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

1

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

med vissa bestämmelser rörande till månniskoföda

avsedd mjölk och grädde m. m.; given Stockholms

slott den 22 januari 1937.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande

till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m.

GUSTAF.

Axel Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 55.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr -55.

Förslag

till

Förordning

nied vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk

och grädde m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Med mjölk och grädde förstås i denna förordning komjölk och därav erhållen

grädde.

2 §•

Inom område i stad eller å landet, där hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande

stad gälla, må till människoföda avsedd mjölk och grädde ej försäljas

eller utbjudas, med mindre varan, på sätt Konungen föreskriver, undergått

värmebehandling (pastörisering) eller medgivande till varans försäljning enligt

3 § lämnats.

Ej heller må inom sådant område försäljas ost, avsedd att förtäras utau

föregående lagring (färskost), eller glass, om vid varans beredning använts

mjölk eller grädde, som enligt vad ovan sagts icke må försäljas inom området.

Vad i denna paragraf stadgas avser icke försäljning till mejeri.

3 §.

1 mom. Hälsovårdsnämnd äger medgiva, att mjölk och grädde, som i

denna förordning avses, utan föregående pastörisering må försäljas inom i

2 § angivet område.

Sådant medgivande må allenast avse mjölk och grädde från viss nötkreatursbesättning

och icke lämnas med mindre, på sätt medicinalstyrelsen föreskriver,

styrkts, att de hygieniska förhållandena vid varans framställning äro

tillfredsställande, samt

antingen att besättningen i sin helhet är att anse såsom reaktionsfri med

hänsyn till tuberkulos

eller ock att besättningen eller den del därav, som icke är att anse såsom

reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos, sedan en tid av minst sex månader

är ansluten till det statsunderstödda bekämpandet av tubérkulos i smittfarlig

form hos nötkreatur.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

3

Medgivandet skall avse viss tid ej överstigande ett år.

Erhåller hälsovårdsnämnd kännedom om att förutsättningarna för lämnat

medgivande icke längre äro förhanden, skall medgivandet av nämnden återkallas.

2 mom. Konungen äger förordna, att inom visst i 2 § angivet område

medgivande, som i 1 mom. avses, må, sedan minst två år förflutit från förordnandet,

lämnas allenast beträffande besättning, som i sin helhet är att anse

såsom reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos.

3 mom. Mot beslut, som hälsovårdsnämnd enligt denna paragraf meddelar,

äger den, som anser sin rätt därav förnärmad eller obehörigen inskränkt,

att hos länsstyrelsen anföra besvär inom trettio dagar från det klaganden

erhöll del av beslutet.

I länsstyrelsens beslut må ändring sökas hos Konungen i jordbruksdepartementet

inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är bestämd.

4 §•

Pastöriserad mjölk eller grädde, avsedd att till människoföda försäljas

inom område, som i 2 § sägs, må ej förvaras eller hanteras i kärl och apparater,

vilka använts för mjölk eller grädde av annat slag, med mindre de efteråt

blivit noggrant rengjorda. Vad nu sagts örn pastöriserad mjölk och grädde

äger ock tillämpning beträffande sådan mjölk och grädde, som jämlikt hälsovårdsnämnds

medgivande må försäljas utan föregående pastörisering.

5 §•

Kärl, vari mjölk eller grädde som i 4 § avses transporteras eller utbjudes,

skall vara tydligt märkt med namnet å den gård eller det mejeri, varifrån

varan levererats, samt, då fråga är om pastöriserad mjölk eller grädde, därjämte

med ordet »pastöriserad».

6 §•

Är lokal, där mjölk eller grädde hålles till salu, belägen inom område,

som i 2 § sägs, skall ett exemplar av denna förordning vara anslaget å för

allmänheten väl synlig plats i lokalen. Saluhålles opastöriserad mjölk eller

grädde, skall på enahanda sätt vara anslagen bestyrkt avskrift av hälsovårdsnämndens

medgivande till försäljningen.

7 §•

Den som inom område, som i 2 § sägs, försäljer färskost eller glass är

.skyldig att på anmodan av hälsovårdsnämnden meddela upplysning örn vem

som till honom levererat varan eller i densamma ingående beståndsdelar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

8 §•

1 mom. Bryter någon mot 2, 4 eller 7 § straffes med dagsböter.

Visar tilltalad, då fråga är om förseelse mot 2 §, att han haft skälig anledning

antaga, att vara, som åtalet avser, uppfyllt i samma paragraf givna

föreskrifter, vare från ansvar fri.

2 mom. Förseelse mot 5 eller 6 § straffes med böter från och med fem

till och med trehundra kronor.

9 §.

Den som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse mot denna

förordning, fortsätter samma förseelse, skall för varje gång åtal därför anhängiggöres

fällas till särskilt ansvar.

Ej må straff enligt denna förordning tillämpas, där förseelsen enligt allmänna

strafflagen är belagd med strängare straff.

10 §.

Husbonde ansvarar för förseelse mot denna förordning, som begås av hans

husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången av

honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett

utan hans vetskap och vilja.

11 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres vid allmän domstol

och utföres av allmän åklagare.

12 §.

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.

13 §.

Efter framställning av stadsfullmäktige eller däremot svarande myndighet

eller av medicinalstyrelsen äger Konungen förordna, att vad i denna förordning

är föreskrivet beträffande område, som i 2 § sägs, även skall äga tilllämpning

för visst område, där hälsovårdsstadgans bestämmelser rörande

landet gälla.

Då särskilda skäl därtill föranleda, må Konungen förordna, att föreskrifterna

i denna förordning icke skola tillämpas beträffande visst i 2 § angivet

område. *

14 §.

Föreskrifter om anordnande av tillsyn å efterlevnaden av denna förordning

och om bestridande av kostnaderna för tillsynen meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1939.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

22 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehfsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

I skrivelse den 11 januari 1932 hemställde Sveriges allmänna lantbrukssällskap,

under åberopande av en skrivelsen bifogad, av sällskapets mejerisektion

utarbetad promemoria, bland annat, att bestämmelser måtte utfärdas

rörande pastörisering av mjölk, som salufördes i större samhällen, över

denna framställning avgåvos yttranden av medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Frågan har sedermera upptagits till behandling av 1933 års mjölkoch

mejeriutredning i ett den 17 december 1935 avlämnat betänkande med

förslag om vissa föreskrifter beträffande konsumtionsmjölk (stat. off. utr.

1936:3). Över betänkandet hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

kommerskollegium, svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

och Sveriges allmänna lantbrukssällskap. Medicinalstyrelsen har vid sitt

yttrande fogat utlåtande av näringsrådet. Till lantbruksstyrelsens yttrande

ha fogats utlåtanden av hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Vidare

har kommerskollegium vid sitt yttrande fogat utlåtanden från samtliga handelskamrar

i riket med undantag av handelskammaren i Borås ävensom från

Sveriges köpmannaförbund och mjölkcentralen i Stockholm. Vid yttrandet

från svenska mejeriernas riksförening ha fogats utlåtanden av ett antal mejeriförbund.

Beträffande Sveriges allmänna lantbrukssällskaps omförmälda framställning

och däröver avgivna yttranden får jag hänvisa till den redogörelse som

lämnas i betänkandet (sid. 9—14).

I betänkandet har framlagts förslag till lag angående beskaffenheten i vissa

samhällen av till männislcoföda för direkt förbrukning avsedd mjölk och

grädde. Såsom bilaga till betänkandet bar fogats en av fil. lic. Gunnar Wode

utarbetad sammanställning av utdrag ur mejerilitteraturen rörande konsumtionsmjölkens

pastörisering och därmed sammanhängande spörsmål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

Gällande lagstiftning'' m. m.

Innan jag närmare ingår på betänkandet vill jag lämna en redogörelse för

den del av nu gällande lagstiftning, som berör förevarande ämne, ävensom

för andra åtgärder, som av statsmakterna hitintills vidtagits på hithörande

eller angränsande områden.

Hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919 (nr 566) innehåller förbud mot saluförande

av mjölk från djur, vilket är eller skäligen kan misstänkas vara

behäftat med sjukdom, som kan menligt inverka på mjölkens beskaffenhet,

eller blivit behandlat med sådant läkemedel, som genom att övergå i mjölken

eller på annat sätt Iean göra densamma skadlig eller otjänlig till människoföda.

Mjölk, som hålles till salu, får ej vara utspädd med vatten eller

bemängd med främmande ämne, ej heller, utan att sådant särskilt angivits,

vara berövad något av sina naturliga beståndsdelar. Utan hälsovårdsnämndens

medgivande må mjölk ej utbjudas eller försäljas under beteckning,

som antyder, att mjölken är av särskilt sund beskaffenhet eller står under

kontroll i detta hänseende. Dessa bestämmelser, som återfinnas i 10 §

2 mom. och 45 § 2 morn., gälla i tillämpliga delar även grädde. I 3 och 6

morn. av samma paragrafer stadgas förbud mot saluhållande av födoämne (eller

dryckesvara), som är skadligt för hälsan eller eljest otjänligt till människoföda

eller som bearbetats eller hanterats av person, vilken är eller

misstänkes vara behäftad med sådan sjukdom eller smitta, att födoämnet

skäligen är att anse såsom farligt att förtära. Finnes grundad anledning antaga,

att födoämne (eller dryckesvara) av visst slag eller från viss plats

skall kunna förorsaka utbredande av smittsam sjukdom inom hälsovårdsoinråde,

äger hälsovårdsnämnd förbjuda dess införsel till området och dess

försäljning därstädes. I kontrollhänseende stadgas i 7 mom. av sagda paragrafer,

att försäljare av födoämne eller dryckesvara, som i paragraferna

avses, är skyldig att på anmodan av hälsovårdsnämnden meddela upplysning

örn vem, som till honom levererat varan.

I 12 och 47 §§ föreskrives, att var och en, som sysslar med beredning

av födoämne eller dryckesvara för försäljning eller hanterar vissa till försäljning

avsedda varor, däribland mjölk och mejeriprodukter, skall under

arbetet iakttaga noggrann renlighet. Genom sistnämnda lagrum är vidare

stadgat, att örn beträffande person, som nyss nämnts, skälig anledning förekommer

att antaga, att han är behäftad med sjukdom eller smitta, varav

menlig inverkan på den av honom bearbetade eller hanterade varans beskaffenhet

kan uppstå, han är skyldig att efter anmodan av hälsovårdsnämnden

pa hälsovårdsområdets bekostnad undergå läkarundersökning.

Finnes han vid läkarundersökningen vara behäftad med sjukdom eller smitta,

som nu är sagd, må nämnden förbjuda, att han deltager i eller användes

till arbete, varom här är fråga.

Överträdelse av hälsovårdsstadgans omförmälda bestämmelser är belagd

med dagsböter (27 och 52 §§).

Mejeristadgan den 22 maj 1936 (nr 174) innehåller detaljerade föreskrifter

rörande de sanitära förhållandena och driften vid mejerierna. Beträffande

mejeripersonal stadgas i 11 §, att i mejeri icke må sysselsättas person,

vilken är eller må antagas vara behäftad med sjukdom eller smitta, som

genom mjölk, grädde eller mejeriprodukter kan överföras å människor. Ej

heller må mjölk, grädde eller mejeriprodukter vid mejeri hanteras av den

som har bölder, variga sår eller utslag. I nämnda författningsrum är vidare

stadgat, att den som anställes vid mejeri skall genom intyg av läkare, vilket

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

7

icke är äldre än trettio dagar, omedelbart innan han tillträder anställningen

styrka, att han är fri från sjukdom och smitta som nyss sagts. Minst en

gång vartannat år skall personalen på mejeriets bekostnad undergå läkarundersökning

till utrönande av huruvida sådan sjukdom eller smitta förefinnes.

Föreståndare för mejeri skall, så snart han fått kännedom örn

eller anledning misstänka, att vid mejeriet anställd person är behäftad med

sjukdom eller smitta, som förut sagts, eller erhållit vetskap om att vid

mejeriet anställd person sammanbor med någon, som är eller misstänkes

vara behäftad med sådan sjukdom eller smitta, underrätta vederbörande

hälsovårdsnämnd.

I 12 § föreskrives, bland annat, att mejeripersonal under arbetet skall iakttaga

noggrann renlighet beträffande egen person och klädedräkt.

Mejeristadgans efterlevnad övervakas av lantbruksstyrelsen (13 §1. Den

omedelbara tillsynen skall utövas av hos lantbruksstyrelsen anställda mejeriinspektörer.

Förseelse mot stadgans föreskrifter är i vissa fall belagd med

straff (17 §). Där förseelse ej är straffbar äger lantbruksstyrelsen anmäla

densamma för vederbörande länsstyrelse, som skall förelägga mejeriets ägare

eller innehavare att vidtaga rättelse inom viss tid, vid äventyr att mejeriet

eljest stänges.

Mejeristadgan träder i kraft den 1 juli 1937; dock skola vissa bestämmelser

icke äga tillämplighet å då befintliga mejerier förrän den 1 juli 1939.

Till förebyggande av tuberkulosens spridning genom mjölk finnas bestämmelser

i kungörelserna den 30 juni 1934 nr 403 om åtgärder mot tuberkulos

i juvret och könsorganen hos nötkreatur och nr 402 om vissa åtgärder mot

tuberkulos hos nötkreatur.

Enligt förstnämnda kungörelse skall nötkreatur, som är behäftat med tuberkulos

i juvret eller könsorganen, nedslaktas. Djurägare eller veterinär,

som misstänker sjukdomens förekomst, åligger att i den ordning kungörelsen

föreskriver vidtaga åtgärder för sjukdomens utforskande. Veterinär äger

förordna, att, intill dess resultatet härav blivit känt, mjölk från djuret icke

må användas till människoföda, ej heller till föda åt djur annat än efter kokning.

För djur, som enligt kungörelsen skall nedslaktas, erhåller djurägaren

viss ersättning av statsmedel.

Enligt kungörelsen om vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur må

medicinalstyrelsen på framställning av djurägare medgiva, att på statens bekostnad

företages undersökning med tuberkulin beträffande förekomsten av

tuberkulos hos nötkreatursbesättning. Medgivande till sådan undersökning

första gången må endast lämnas under förutsättning, att djurägaren förklarar

sig hava för avsikt att vidtaga och fortsätta med de åtgärder för bekämpande

av tuberkulos hos besättningen, som medicinalstyrelsen finner skäl föreskriva.

Förnyad undersökning (kontrollundersökning) må medgivas djurägare, som

vidtagit nämnda åtgärder och förklarar sig ämna fortsätta bekämpandet av

tuberkulos. Kontrollundersökning må jämväl medgivas djurägare, som på

egen bekostnad låtit verkställa undersökning med tuberkulin första gången

och som vidtagit lämpliga åtgärder för bekämpande av tuberkulos samt förklarar

sig ämna fortsätta därmed. Nötkreatur, som vid tuberkulinundersökning

reagerat eller eljest visat tecken på tuberkulos, skall underkastas klinisk

undersökning och örn denna giver anledning till antagande, att djuret lider

av tuberkulos i smittfarlig form, jämväl bakteriologisk undersökning. Djur,

som vid sistnämnda undersökning befinnes behäftat med tuberkulos i smittfarlig

form, skall inom viss tid nedslaktas, vid äventyr att statsverkets kostnader

för såväl tuberkulinundersökningen som den klinisk-bakteriologiska

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

undersökningen återkräves av djurägaren. För nötkreatur, som nedslaktats

på grund av att djuret vid klinisk-bakteriologisk undersökning, som företagits

i anslutning till kontrollundersökning med tuberkulin, befunnits behäftat

med smittfarlig tuberkulos, äger djurägaren av statsmedel erhålla viss ersättning.

Hushållningssällskap, som önskar anordna bekämpande av tuberkulos i

smittfarlig form, äger enligt sistberörda kungörelse erhålla statsbidrag därtill.

Djurägare, som önskar vinna anslutning till av hushållningssällskap anordnat

bekämpande, skall, bland annat, avgiva förbindelse att årligen under viss

tid underkasta samtliga nötkreatur över två års ålder klinisk undersökning.

Giver sådan undersökning anledning till antagande, att djur är behäftat med

tuberkulos i smittfarlig form, skall prov från djuret bakteriologiskt undersökas.

Bliver antagandet därvid bekräftat, skall djuret, vid särskilt stadgat

äventyr, inom viss tid nedslaktas. Denna form av tuberkulosbekämpande

plägar benämnas den O sfer tag ska metoden. För nötkreatur, som

nedslaktas på grund av att tuberkulos i smittfarlig form upptäckts vid andra

eller därefter följande klinisk-bakteriologisk undersökning, sedan djurägaren

anslutit sig till bekämpandet, må djurägaren erhålla viss ersättning av statsmedel.

Ersättningen utgår med högre belopp, under förutsättning att djurägaren

inrättat en särskild, betryggande isolerad friskavdelning, där djuren

kontrolleras genom tuberkulinundersökning, samt att den reagerande delen

av besättningen ej underhålles genom nyförvärv. Då dessa båda moment

tillkomma i t.uberkulosbekämpandet, säges bekämpandet liga rum enligt den

Bangska metoden. Önskar djurägare inom område, där hushållningssällskap

icke anordnat bekämpande av tuberkulos i smittfarlig form, med bidrag

av statsmedel bekämpa dylik tuberkulos, ankommer det på medicinalstyrelsen

att vidtaga de åtgärder med avseende å tuberkulosarbetets bedrivande

och övervakande, som eljest skolat åvila hushållningssällskapet.

Enligt av medicinalstyrelsen med stöd av sistberörda kungörelse den 25

augusti 1934 utfärdat reglemente med föreskrifter för statsunderstött bekämpande

av tuberkulos i smittfarlig form hos nötkreatur (Ser. B, nr 31) åligger

det deltagare i sådant bekämpande att minst en gång om året omsorgsfullt

rengöra och desinfektera sin ladugård samt att städse vinnlägga sig om ordning

och renlighet i densamma. I samma reglemente stadgas, att med besättning,

som är ansluten till bekämpandet, ej må införlivas nyförvärvat djur,

med mindre det dessförinnan undersökts av legitimerad veterinär och därvid

befunnits icke förete tecken på tuberkulos i smittfarlig form.

Slutligen må erinras, att enligt gällande bestämmelser angående användningen

av de medel, som inflyta genom upptagande av mjölkavgift, såsom

villkor för erhållande av prisutjämningsbidrag uppställts,

att sökande vid betalning av mottagen mjölk tillämpar de bestämmelser,

som av statens jordbruksnämnd må hava meddelats angående tilläggspris

för mjölk från kreatursbesättningar, inom vilka bekämpande av tuberkulos

äger rum. Statens jordbruksnämnd äger vidare, på framställning av svenska

mejeriernas riksförening, såsom dylikt villkor föreskriva, att sökande vid

inköp av mjölk tillämpar kvalitetsbetalning enligt av nämnden godkända

grunder.

Några lagbestämmelser om pastörisering av konsumtionsmjölk finnas för

närvarande icke. Däremot äro föreskrifter om pastörisering av till kreatursföda

avsedd mjölk meddelade i lagen den 6 juni 1925, nr 382, ändrad genom

lagen den 23 oktober 1936, nr 548. Jämligt lantbruksstyrelsen kungörelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr Södén

11 maj 1935 (nr 3) med särskilda föreskrifter för begagnande av svenska

smörprovningarnas varumärke för smör (runmärket) fordras vidare för

nämnda begagnade, bland annat, att grädden eller mjölken, som användes

vid smörberedningen, pastöriserats till minst 80 grader Celsius.

Mjölk- och mejeriutredningens betänkande.

Allmänna synpunkter.

Efter att ha lämnat en översikt över bestämmelser i vissa främmande länder

beträffande konsumtionsmjölk, särskilt med hänsyn till dennas pastörisering

(sid. 16—23), har mjölk- och mejeriutredningen i sitt betänkande kommit

in på frågan, huruvida särskilda föreskrifter rörande sådan mjölk och

dess behandling kunde anses behövliga i vårt land. Härutinnan har utredningen

anfört bland annat följande.

Att mjölk kunde överföra sjukdomar från djuren och från de människor,

som vore sysselsatta vid mjölkens produktion och behandling, till konsumenterna

vore, såsom framginge av den förebragta litteraturutredningen, ovedersägligen

bevisat. Tuberkulos, undulantfeber, halsfluss, scharlakansfeber, difteri,

tyfus, paratyfus, rödsot och kolera vore sålunda sjukdomar, vilkas smittämnen

kunde spridas med mjölk. Enstaka sjukdomsfall förorsakade ay hygieniskt

bristfällig mjölk och epidemier, vid vilka mjölk varit smittospridare,

hade förekommit och förekomme även i vårt land i en sådan omfattning, att

enbart detta förhållande enligt utredningens mening påkallade prohibitiva

åtgärder. Det kunde härvid påpekas, att någon statistik icke lunnes i Sverige,

varur uppgifter kunde erhållas rörande smittkällorna vid alla epidemier.

De registrerade fallen av mjölkepidemier torde därför i själva verket endast

utgöra en del av dem, som verkligen förekommit.

Förutom de i och för sig beklagliga, direkta följderna av att smittämnen

förekomme i mjölk hade detta förhållande mindre önskvärda indirekta verkningar.

Det vore nämligen tydligt, att de risker, som verkligen kunde forefinnas

vid förtärandet av mjölk, bidroge att misstänkliggöra och impopularisera

mjölken och därigenom verka återhållande på konsumtionen, särskilt

då epidemier uppträdde, vilka kunde misstänkas härröra från mjölk.

Icke enbart den eventuella förekomsten av smittämnen vore avgörande för

mjölkens lämplighet och värde som födoämne. Flertalet arter av de icke

direkt patogena mikroorganismer, vilka förekomme i mjölk i större eller

mindre antal, kunde på ett eller annat sätt inverka menligt på mjölkens

värde ur olika synpunkter. Då det gällde dessa bakterier vöre den allmänna

hygienen vid mjölkens produktion av den allra största betydelse. Genom tillfälligheter,

såsom plötsligt uppträdande digestionsrubhningar hos djuren,

kunde emellertid även mjölk från en som regel mycket välskött ladugård

komma att innehålla ett så stort antal bakterier, att mjölken därav loge direkt

skada och bleve mer eller mindre onjutbar. Det vore tyvärr ännu icke ovanligt,

att den av producenterna till mejerierna levererade eller till konsumenterna

direkt försålda mjölken vore av i hög grad bristfällig allmän bakteriologisk

beskaffenhet, ehuru förhållandena helt visst efter hand förbättrats tack

vare åtgärder av olika slag. På mjölk avsedd för direkt konsumtion mäste

emellertid även i detta avseende ställas alldeles särskilt stora fordringar, helst

som avsevärd tid kunde förflyta, innan mjölken verkligen förtärdes eller an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

vändes i hushållet, oftast betydligt längre tid än det i regel dröjde från produktionen

och till mjölkens förarbetning i mejeriet.

De hittills gällande lagliga bestämmelserna beträffande beskaffenheten hos

försåld mjölk, vilka vore begränsade till hälsovårdsstadgans fordringar, hade

sålunda enligt utredningens mening icke visat sig vara till fyllest, särskilt när

det gällde den för direkt konsumtion avsedda mjölken. Det borde härvid

framhållas, att det vid sidan av försäljningen av kontrollmjölk och mjölk, som

varit föremål för pastörisering, även i mycket stor utsträckning förekomme

försäljning av konsumtionsmjölk, som icke behövde vara underkastad någon

särskild behandling och ej heller, med undantag för ett fåtal samhällen, vore

föremål för annan kontroll än den, som tillsynen över hälsovårdsstadgans efterlevnad

förutsatte. Ifrågavarande kontroll, som endast utövades genom

mera sporadiskt förekommande provtagningar och undersökningar, måste

betraktas såsom i hög grad otillräcklig för att garantera en hygieniskt någorlunda

tillfredsställande mjölk. Den allra största delen av försåld konsumtionsmjölk

torde för övrigt icke vara underkastad någon som helst kontroll

av här ifrågavarande slag.

Rörande de olika åtgärder, som från samhällets sida kunna ifrågakomma

för erhållande av hygieniskt tillfredsställande konsumtionsmjölk, och dessa

åtgärders praktiska genomförbarhet har utredningen anfört i huvudsak

följande.

Då det gällde att minska eller helt eliminera mjölkens smittfarlighet hade

man två vägar att välja. Antingen måste man söka förhindra smittämnets inkommande

i mjölken eller också genom en eller annan behandling av densamma

befria den från eller förstöra eventuellt inkomna smittämnen. I förra

fallet bleve det alltså frågan örn en produktionskontroll av bl. a. medicinsk

och veterinärmedicinsk art omfattande dels de personer, som sysselsattes vid

mjölkens produktion och behandling, dels de mjölkproducerande djuren

ävensom de övriga djur, som eventuellt vore uppställda i det stall, vari mjölken

producerades. Det sade sig självt, att genomförandet av en fullt effektiv

kontroll av denna art och vidtagandet av sådana åtgärder, som kunde

garantera produktionen av en absolut smittfri mjölk vid alla de ladugårdar,

som levererade mjölk till direkt konsumtion, måste medföra mycket stora

svårigheter och dryga kostnader.

Effekten i skyddshänseende av en sådan kontroll vore givetvis beroende

av bland annat tätheten av inspektionerna, men så länge den icke hade formen

av en mera direkt och ständig övervakning, sorn dock måste anses praktiskt

ogenomförbar i stort, kunde helt naturligt sjukdomsfall hos människor

och djur ävensom andra förändringar inträda emellan inspektionerna. Personalens

omdömesförmåga, vaksamhet, kunnighet, ärlighet och andra svårkontrollerbara

faktorer spelade därvid en stor roll för förändringens upptäckande

på ett så tidigt stadium, att ogynnsamma konsekvenser av densamma

kunde förhindras.

Ehuru sålunda även en relativt omfattande produktionskontroll icke syntes

kunna erbjuda säkra garantier emot smitta genom mjölk, vore därmed givetvis

ingalunda sagt, att produktionskontroll vore utan värde såsom skydd

mot sadan smitta. Tvärtom bidroge den helt naturligt även i sina enklare

former till att åstadkomma förbättrade förhållanden i fråga örn mjölkens

hygieniska beskaffenhet. Det vore emellertid utredningens uppfattning, att

det måste bereda stora svårigheter att enbart på denna väg inom överskådlig

tid nå fram till ett i allmänhet mera tillfredsställande tillstånd beträffande

den till direkt konsumtion försalda mjölkens beskaffenhet i berörda avseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr -jo
-

ll

Det syntes utredningen självfallet, att en behandling, varigenom eventuella

smittämnen ävensom mikroorganismer över huvud taget förstördes i varje

försålt parti mjölk, i och för sig skulle erbjuda en säkrare garanti för en

hygieniskt klanderfri mjölk än vilken som helst i praktiken genomförbar

form av produktionskontroll. Sedan länge hade man också tillämpat värmebehandling

av konsumtionsmjölk i avsikt att göra densamma smittfri ävensom

mera hållbar, och pastöriseringen, som vore en relativt billig behandlingsform,

hade vunnit och vunne alltmera terräng även i fall där regleringar

i denna riktning genom tvångsbestämmelser i en eller annan form icke förekomme.

I vad mån och till vilken utsträckning en sådan behandling borde

föreskrivas för konsumtionsmjölk i syfte att åstadkomma förbättrade förhållanden

inom denna viktiga gren av vårt folks livsmedelsförsörjning måste

emellertid bliva beroende av ett flertal betydelsefulla faktorer, vilka utredningen

i det följande ville söka bedöma.

Genom upphettning av mjölk till en tillräckligt hög temperatur under viss

tid kunde den med säkerhet befrias från smittämnen. Enär emellertid genom

dylik behandling vissa av mjölkens värdefulla originära beståndsdelar eller

egenskaper kunde röna ogynnsam påverkan i olika riktningar, varigenom

mjölkens värde såsom födoämne nedsattes, vore möjligheterna beträffande

tid och temperatur för värmebehandlingen begränsade. Såsom resultat av

strävandena att finna ett behandlingssätt med betryggande hygienisk effekt

men minsta inverkan i övrigt på mjölken hade för konsumtionsmjölkens vidkommande

tvenne metoder framkommit, vilka fått en mera vidsträckt praktisk

användning. Under några decennier hade den s. k. långtidspastöriseringen

varit i bruk, varvid mjölken upphettades till 60 å 63° C. under 20 a

30 minuter. Denna form av pastörisering, som ur rena driftssynpunkter hade

väsentliga nackdelar, hade under de senare åren alltmera ersatts av en annan

behandlingsmetod, som benämndes ^pastörisering och vilken innebure en

upphettning till obetydligt över 70" C. under relativt mycket kort tid. Denna

behandling hade gentemot långtidspastöriseringen bland andra de praktiska

fördelarna, att den krävde mindre utrymme och toge kortare tid i

anspråk. Samma apparat kunde vidare användas för såväl konsumtionsmjölkens

som produktmjölkens pastörisering.

Av den sammanställning av utdrag ur mejerilitteraturen rörande konsumtionsmjölkens

pastörisering, vilken såsom bilaga åtföljde betänkandet, syntes

otvetydigt framgå, att båda metoderna under vissa förutsättningar kunde

fylla mycket högt ställda anspråk såväl i hygieniskt avseende som i fråga

örn bevarandet av mjölkens ursprungliga egenskaper i fysiologiskt avseende.

Av tillgängliga undersökningsresultat kunde man icke draga annan slutsats

än den att en riktigt utförd pastörisering i lämpliga apparater ifråga

örn flertalet smittämnen erbjöde en absolut garanti och i fråga om alla smittämnen

medförde nära nog riskfrihet. Pastöriseringsmetodernas tillförlitlighet

i hygieniskt avseende vid den praktiska tillämpningen vore dock helt

naturligt beroende av de därvid använda apparaternas konstruktion och

därav betingade arbetssätt.

Såsom argument mot införandet av obligatorisk pastörisering hade framhållits,

att särskilt sådan mjölk, som producerats under mindre goda hygieniska

förhållanden, ofta efter pastöriseringen erhölle mindre önskvärda egenskaper,

vilket skulle bero på alt mjölken, i stället för att såsom obehandlad

mjölk surna, skulle undergå en förruttnelseprocess på grund av att mjölksyrabaklerierna

dödats vid pastöriseringen. Härutinnan ville utredningen

erinra, alt i de allra flesta fall även en lag- eller långtidspastöriserad mjölk

så småningom surnade, men att det vore otvivelaktigt, alt pastöriseringen

särskilt i en före värmebehandlingen dåligt behandlad mjölk i för surnandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 5ö

ogynnsam riktning kunde förskjuta förhållandet mellan syrabildande och

andra bakterier, särskilt sporbildande. Den surnade, pastöriserade mjölken

finge därför ofta icke samma goda smak och andra egenskaper som en surnad

opastöriserad mjölk. Härvid vore dock att marka, att en dåligt behandlad

mjölk, även om den icke värmebehandlats, vid förvaring ofta efter kort

tid erhölle mindre önskvärda egenskaper. I vilken riktning en mjölk förändrades

vid förvaring hos konsumenterna vore för övrigt i hög grad beroende

av de förhållanden, under vilka mjölken förvarades. Det vöre ett ofrånkomligt

faktum, att mjölk, vare sig den vore rå eller pastöriserad, vore ett mycket

ömtåligt^födoämne, som icke under några förhållanden borde förvaras längre

tid. I fråga om mjölk, som skulle drickas som »söt mjölk» eller såsom sådan

användas i hushållet, erbjöde pastöriseringen den obestridliga fördelen, att

mjölkens hållbarhet därigenom förlängdes.

Vad beträffade pastöriseringens inverkan på mjölkens egenskaper i kemiskt

och fysiologiskt hänseende, syntes denna icke vara av den omfattning

eller betydelse, att den kunde anföras som vägande skäl emot föreskrifter örn

pastörisering av konsumtionsmjölk.

Utredningen har sålunda funnit, att vägande betänkligheter icke anförts

eller för närvarande kunde anföras emot tvångsföreskrifter rörande pastörisering

av konsumtionsmjölk enligt härför lämpliga metoder nämligen långtids-

och lågpastörisering. Såvitt utredningen kunde bedöma, hade man tvärtom

i en dylik pastörisering ett hjälpmedel, som i många fall kunde vara av

utomordentlig betydelse, när det gällde att säkerställa en tillfredsställande

hygienisk beskaffenhet hos mjölken. Emellertid ansågc utredningen, att vissa

skäl kunde anföras mot en tvångsvis föreskriven pastörisering av ali saluförd

konsumtionsmjölk med undanlag för s. k. kontrollmjölk, i den mening

detta begrepp i allmänhet fattades. Dessa skäl bottnade i praktiska svårigheter

i samband med en dylik åtgärds genomförande och i vissa betänkligheter

beträffande dess konsekvenser i andra avseenden än de rent hygieniska.

Utredningen har härutinnan anfört följande.

Skulle ett samhälle kunna förses med pastöriserad mjölk, förutsatte detta

befintligheten av ett mejeri eller en pastöriseringsanläggning i själva samhället

eller dess omedelbara närhet. Det måste nämligen anses strida mot fundamentala

lämplighetssynpunkter, alf ett samhälles mjölkförsörjning på grund

av tvångsföreskrifter måste omhänderhavas av ett mer eller mindre avlägset

liggande mejeri. I vårt land förekomme många samhällen, där mejerianläggning

saknades, och nämnda förhållande skulle därför icke bliva sällsynt,

såvida icke dispens från tvångsåtgärdernas giltighet i dylika fall beviljades.

Dispensförfarande syntes emellertid i ett fall som detta vara mindre lämpligt,

helst örn förhållandena skulle tvinga till ett flertal undantag från en

eventuell förordnings giltighet. Det syntes nämligen mindre rationellt att göra

tillämpningen av vissa genom lag fastställda tvångsföreskrifter, som avsåge

att tillförsäkra konsumenterna en hygieniskt tillfredsställande mjölk, beroende

av huruvida på orten funnes mejerianläggning. Det vöre givet, alt en

epidemi genom de konsekvenser, den kunde få, vore en betydligt allvarligare

företeelse i ett större än i ett mindre samhälle, och det syntes därför väl berättigat,

att vissa hälsovården berörande föreskrifter vöre strängare i förra

fallet än i senare, något som också enligt gällande hälsovårdsstadga redan

nu i vissa fall förekomme. I flertalet av våra större städer och andra samhällen

funnes visserligen mejerier, men många tättbebyggda orter med betydande

invånarantal saknade, som nämnts, dylika anläggningar. Det skulle

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr öö
-

13

därför, om dispensförfarande tillämpades i fråga örn orter, där mejeri saknades,

icke sällan inträffa, att bestämmelserna om obligatorisk pastörisering

skulle vinna tillämpning på en plats, medan befolkningen i en annan ort av

liknande typ och storlek bleve utan några som helst skyddsåtgärder av det

slag, pastöriseringen avsåge att utgöra.

Att den pastöriserade mjölkens fördelar framför den opastöriserade i allmänhet

uppskattades av konsumenterna bevisades av den mycket stora och

alltjämt ökade utbredning pastörisering av konsumtionsmjölk fått i vårt land.

Knappast något mejeri, som bedreve försäljning av konsumtionsmjölk i större

omfattning, torde numera underlåta att pastörisera densamma, och tillämpandet

av en sådan behandling hade ofta visat sig vara en god hjälp i konkurrensen

i sådana fall, då flera företag på en plats tävlat örn konsumenterna.

Enligt en inom svenska mejeriernas riksförening gjord sammanställning

skulle av de 730 berörda mejerierna under 1933 lia försålts 325.3 millioner

kg konsumtionsmjölk. Av denna kvantitet hade 249.2 millioner kg

eller 70.6 °/o uppgivits vara pastöriserad.

Det torde emellertid å andra sidan icke kunna förnekas, att vissa personer

av smakskäl eller ur andra synpunkter bestämt föredroge rå mjölk framför

pastöriserad. Även om de föregivna skälen i många fall helt säkert vöre

ogrundade, förefölle det utredningen icke lämpligt, att försäljningen av rå

mjölk i vissa fall försvårades, så alt praktiskt taget förbud däremot skulle

föreligga, eller att konsumenterna på vissa platser men icke på andra på en

gång genom lagbestämmelser skulle avskäras från möjligheterna att välja

mellan rå och pastöriserad vara vid tillgodoseendet av sitt behov av konsumtionsmjölk.

På grund av de anförda synpunkterna ansåge utredningen, att det skulle

vara mindre lämpligt, örn på en gång vidloges en så genomgripande åtgärd,

som ett lagstadgat pastöriseringstvång för all konsumtionsmjölk med undantag

för så kallad kontrollmjölk skulle innebära. Såsom tidigare framhållits,

ansåge emellertid utredningen, att åtgärder för säkerställandet av en

bättre hygienisk kvalitet särskilt hos den mjölk, som opastöriserad försåldes

till direkt konsumtion, vore i hög grad påkallade. Andra utvägar hade därför

övervägts, vilka utan att medföra allt för långt gående och mindre önskvärda

konsekvenser kunde tänkas medföra väsentligt förbättrade förhållanden.

o

Utredningen hade därvid utgått från den uppfattningen, att det fran vissa

synpunkter kunde anses önskvärt, att såväl pastöriserad som rå mjölk av försvarlig

hygienisk beskaffenhet kunde saluföras till väsentligen samma pris.

De kvalitetsförbättrande åtgärderna borde därför icke medföra sådan höjning

av priset på opastöriserad mjölk, att den bleve av nämnvärd ekonomisk betydelse

för någon, som önskade tillgodose sitt behov av konsumtionsmjölk

med dylik vara. Fordringarna på den i rått tillstånd försålda konsumtionsmjölken

borde sålunda visserligen ställas högre, än vad som för närvarande

vore fallet, men å andra sidan icke så högt, att deras tillgodoseende skulle

innebära så stor merkostnad, som exempelvis produktionen av kontrollmjölk

droge. Någon mera omfattande produktionskontroll kunde under sådana förhållanden

icke nu tänkas komma i fråga.

Förslag till ny lagstiftning.

De synpunkter, som av mjölk- och mejeri utredningen sålunda framhållits,

lia varit vägledande vid utarbetandet av det utav utredningen framlagda

lagförslaget. Jag övergår nu lill att redogöra för huvudgrunderna i detta

förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

Såsom av lagens rubrik framgår gäller lagen endast sådan mjölk och grädde,

som är avsedd att direkt förbrukas till människoföda. Lagen föreslås

skola tillämpas i städer, köpingar och municipalsamhället!. Efter framställning

av vederbörande kommunala myndighet eller av medicinalstyrelsen

skall dock Kungl. Majit äga förordna örn lagens tillämpning jämväl inom

annat samhälle eller del därav. Lagförslaget inrymmer å andra sidan befogenhet

för Kungl. Majit att pa grund av särskilda skäl meddela dispens från

lagens tillämpning. I förslaget stadgas, att inom område, varå lagen äger

tillämpning, må försäljas allenast mjölk eller grädde, vilken, på sätt Kungl.

Majit föreskriver, undergått värmebehandling, eller, efter särskilt tillstånd

av hälsovårdsnämnden, mjölk eller grädde, vilken härrör från viss i tillståndet

angiven nötkreatursbesättning. Sådant tillstånd skall avse viss tid ej

överstigande ett år och må ej lämnas med mindre, på sätt medicinalstyrelsen

skall äga föreskriva, styrkts, antingen att besättningen i sin helhet är att anse

såsom reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos eller att hela besättningen

eller den del därav, som icke är att anse såsom reaktionsfri i nämnda bemärkelse,

är ansluten till det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i

smittfarlig form hos nötkreatur. Det skall åligga hälsovårdsnämnd att återkalla

lämnat tillstånd, så snart nämnden erhållit kännedom örn att förutsättningarna

för detsamma icke längre äro för handen. Lagförslaget upptager

därjämte vissa ordningsföreskrifter. Till dessa torde jag få återkomma

i det följande. Förbrytelse mot lagen föreslås skola beläggas med dagsböter.

I sin motivering till lagförslaget har utredningen anfört följande.

De föi hallanden, under vilka den statliga tuberkuloskampen numera

bedrives i vårt laud, torde möjliggöra för de flesta mjölkproducenter att

deltaga i densamma utan att utgifterna härför medförde nämnvärd ökning

i produktionskostnaderna per liter mjölk. På grund härav syntes det utredningen

möjligt och lämpligt att såsom villkor för rätten att från en besättning

avyttra mjölk i opastöriserat tillstånd till direkt konsumtion åtminstone

uppställa den fordran, att besättningen vore ansluten till den statliga

tuberkuloskampen. Visserligen vore tuberkelsmitta endast en av de risker.

Som förtärandet av rå mjölk medförde, men den vore dock ett relativt ofta

förekommande smittämne i mjölk och innebure allvarliga faror. Dessutom

syntes de åtgärder av allmänt hygienisk innebörd, som ålades de i den statliga

tuberkuloskampen deltagande djurägarne, även örn sjukdomskampen

vöre begränsad till den kliniska metoden, kunna innebära vissa garantier

iöi en bättre allmänt hygienisk beskaffenhet lios den producerade mjölken.

Det vöre givetvis ur hygieniska synpunkter önskvärt att kräva, att besättyarifrån

ra mjölk försåldes till direkt konsumtion, skulle vara reaktionsfri

med hänsyn till tuberkulos. Inom betydande områden av vårt land

förekomme emellertid ännu endast ett relativt fåtal i nämnda bemärkelse

reaktionsfria besättningar. Då det dessutom ofta krävde avsevärd tid att fullständigt

uti ota tuberkulos i en besättning, syntes det för närvarande endast

vara möjligt att fordra deltagande i den statliga tuberkuloskampen enligt den

kliniska metoden. Då begreppet kontrollmjölk alltid innebure mjölk från

reaktionsfri besättning, skulle denna bestämmelse icke medföra några konsekvenser

för handeln med dylik mjölk.

Utredningen vöre fullt medveten örn att den sålunda föreslagna åtgärden

icke vore tillräcklig för att möta de krav, som borde uppställas på en kon
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5J.

15

sumtionsmjölk, om denna skulle kunna anses vara av fullt tillfredsställande

hygienisk beskaffenhet. Den förordade bestämmelsen torde dock kunna anses

vara ett betydelsefullt steg i riktning mot bättre tillstånd på konsumtionsmjölksmarknaden.

De komplicerade och många gånger ömtåliga förhållandena

på detta område krävde en viss försiktighet och syntes icke medgiva

vidtagandet på en gång av mera genomgripande eller vittgående åtgärder.

I anslutning till den föregående framställningen ville utredningen föreslå,

att inom vissa samhällen till direkt förbrukning endast finge försäljas sådan

mjölk, som härrörde från kreatursbesättningar, vilka genom att vara anslutna

till den statliga tuberkuloskampen vore underkastade regelbunden kontroll i

tuberkuloshänseende, eller mjölk, som undergått pastörisering. Med mjölk

lill direkt förbrukning (konsumtionsmjölk) borde enligt utredningens mening

avses även mjölk, som försåldes till bagerier, konditorier, restauranger och

liknande inrättningar. Dessa föreskrifter borde vidare avse såväl oskummad

mjölk som skummjölk. Båda dessa slagen varor torde emellertid innefattas

i begreppet mjölk. Det syntes utredningen vidare naturligt, att samma bestämmelser

skulle gälla även för grädde, som försåldes till direkt konsumtion.

Genomförandet av dessa föreskrifter torde icke vare sig för producenter,

mejerier eller konsumenter medföra ekonomiska konsekvenser av

sådan betydelse, att dessa borde få lägga hinder i vägen för lösandet i angiven

riktning av denna tor folkhygienen så betydelsefulla fråga.

I fråga örn bestämmelsernas giltighetsområde torde det med hänsyn bland

annat till möjligheten att genomföra en nöjaktig kontroll vara nödvändigt

att tillsvidare begränsa detsamma till vissa samhällen. Härvid hade inom

utredningen övervägts möjligheten av bestämmelsernas begränsning till samhällen

nied visst minimiantal invånare. För en sådan begränsning talade

bland annat den tidigare åberopade omständigheten, att strängare hygieniska

bestämmelser med hänsyn till faran för uppkomsten av epidemier vore berättigade

i samhällen av viss storleksordning. Mot en sådan begränsning talade

i synnerhet svårigheten att i vissa fäll fastslå, vad som vore att mena med ett

samhälle. På grund härav hade utredningen stannat vid att såsom huvudregel

föreslå, att bestämmelsernas tillämplighet begränsades till städer, köpingar

och municipalsamhälle!!. Med hänsyn till det synnerligen ringa antalet

invånare i vissa sådana samhällen och säregna lokala förhållanden torde

möjligheter till dispens emellertid icke böra vara helt uteslutna. Sådan

dispens syntes böra lämnas av Kungl. Majit.

Emellertid funnes många tättbebyggda orter, som utan att tillhöra någon av

nämnda kategorier hade ett betydligt större antal invånare än många dithörande

samhällen. Det vore givetvis i lika grad önskvärt, att samma fordringar

beträffande konsumtionsmjölken och grädden gällde även i sådana samhällen.

Vid övervägande av olika utvägar till lösning av denna fråga hade utredningen

stannat vid alt bestämmelserna borde kunna göras tillämpliga

liven i sådana samhällen efter framställning hos Kungl. Majit antingen från

vederbörande kommunala myndighet eller från medicinalstyrelsen. Härvidlag

torde medicinalstyrelsen böra tillse, afl bestämmelserna bleve tillämpade

i största möjliga utsträckning i mera tättbebyggda samhällen.

Med hänsyn till kontrollen torde det vara nödvändigt, att försäljning avrå

mjölk eller grädde till direkt konsumtion endast finge äga rum efter inhämtat

tillstånd. Dylikt tillstånd torde av samma skäl beila avse endast viss

kreatursbesättning, oberoende av huruvida mjölken försåldes av mejeri, enskild

producent eller handlande. Tillståndet torde böra inhämtas av den

person eller det företag, som .skulle försälja mjölken direkt till konsument,

Frågan örn vilken myndighet, som borde himna tillståndet, sammanhängde

bland annat infinit med kontrollens ordnande oell villkorn! för rätten att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr öö.

erhålla tillstånd. Vissa skäl syntes tala för att centralisera licensgivningen,

i vilket fall tillstånden torde böra lämnas av medicinalstyrelsen. Då det

med hänsyn bland annat till kontrollen vore önskvärt att härvidlag erhålla

medverkan av de lokala myndigheterna, hade det emellertid synts utredningen

lämpligt att undvika sådan centralisering. Tillstånden torde i stället

höra meddelas av hälsovårdsnämnden i den kommun, där mjölken skulle

försäljas, varvid försäljningen ansåges äga rum, där varan avlämnades till

konsumenten. Nu föreslagna bestämmelser, vilka icke avsåge att upphäva

hälsovårdsstadgans föreskrifter om mjölk, torde innebära, att rätt till försäljning

av kontrollmjölk komme att förutsätta innehav av tillstånd, som nu

avsåges.

Den som ville sälja rå konsumtionsmjölk eller grädde torde alltså genom

intyg böra visa, antingen att kreatursbesättningen, varifrån mjölken eller

grädden härrörde, i sin helhet vore att anse såsom reaktionsfri med hänsyn

till tuberkulos, eller att hela besättningen eller den del därav, som icke vöre

att anse såsom reaktionsfri i nämnda bemärkelse, vore ansluten till det statsunderstödda

bekämpandet av tuberkulos i smittfarlig form hos nötkreatur.

Med hänsyn till kontrollen hade det synts utredningen lämpligt, att tillstånd

ej finge lämnas för längre tid än ett år. För erhållande av nytt tillstånd

erfordrades sålunda, att sökanden ånyo styrkte förhandenvaron av något av

de två uppställda villkoren.

De två nyssnämnda alternativa villkoren, vilka utredningen ansåge böra

uppställas för rätten att sälja rå konsumtionsmjölk eller grädde, torde emellertid

behöva kompletteras genom närmare bestämmelser. Det syntes sålunda

nödvändigt att fastslå, under vilka förutsättningar en kreatursbesättning

vöre att anse såsom reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos. Den tidigare omnämnda

kungörelsen av den 30 juni 1934, som reglerade det statsunderstödda

bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur, syntes icke heller giva tillräcklig

ledning för att avgöra, när en besättning skulle anses vara ansluten

till detta bekämpande. Kompletterande bestämmelser i dessa avseenden syntes

därför erforderliga. Det torde även vara nödvändigt att närmare fixera,

vad som i detta sammanhang skulle förstås med begreppet kreatursbesättning.

Då dessa frågor vore av övervägande veterinär natur, torde de närmare

föreskrifter, som härvidlag skulle bliva erforderliga, böra utfärdas av

medicinalstyrelsen. I detta sammanhang borde även beaktas, att tuberkulos

hos nötkreatur inom stora delar av Norrland, Dalarna och Gotland vore tämligen

sällsynt. Mindre stränga villkor kunde därför måhända uppställas för

dessa landsdelar. Sålunda vore det exempelvis tänkbart, att vissa områden

kunde anses fria frän nötkreaturstuberkulos, utan att vederbörande djurägare

deltoge i den statliga tuberkuloskampen.

På medicinalstyrelsen torde det ytterligare böra ankomma att bestämma,

vem som skulle vara behörig att utfärda och bestyrka nu avsedda intyg. Utredningen

hade närmast utgått ifrån att intyg om att viss besättning vore att

anse som reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos borde meddelas av medicinalstyrelsen

eller vederbörande tjänsteveterinär. Huruvida viss besättning

vöre ansluten till det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i smitttarlig^

form hos nötkreatur, torde lättast avgöras av medicinalstyrelsen och

hushållningssällskapen, som ledde ifrågavarande verksamhet. Ett viktigt

önskemål vore givetvis, att medicinalstyrelsen, som torde få utarbeta formulär

för intyg och undersökningsprotokoll, kunde träffa sådana anordningar

för dessas utfärdande, att de kunde erhållas utan större kostnader.

Meddeiade tillstånd borde givetvis kunna återkallas, när förutsättningarna

töi deras meddelande icke längre vore för handen. Jämväl, härvidlag torde

det böra ankomma på medicinalstyrelsen att genom anvisningar till hus
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Så
-

ll

hållningssällskapen och i deras tjänst stående veterinärer ävensom till tjänsteveterinärer

sörja för att underrättelse angående sådana ändrade förutsättningar

hos viss besättning omedelbart rapporterades till vederbörande

hälsovårdsnämnd.

Beträffande pastöriseringens utförande och kontrollen över lagens tilllämpning

har utredningen anfört följande.

Av litteraturutredningen franninge, att pastöriseringens hygieniska effekt

och dess inverkan på mjölken i övrigt vore beroende av flera faktorer såsom

behandlingens utförande och apparaternas konstruktion. Endast sådana

apparater syntes böra godkännas, vilka vore av en typ, som efter provning

vid statens maskin- och redskapsprovningsanstalter visat sig vara av

den beskaffenhet, att de av anstalten kunde förordas. Såvitt utredningen

hade sig bekant, funnes bland de inom landets mejerier redan nu befintliga

pastorerna näppeligen någon, som icke tillhörde officiellt provade typer.

Temperaturen och tiden för upphettningen ävensom eventuellt andra detaljer

rörande värmebehandlingen syntes böra fastslås bland annat med

ledning av de vunna provningsresultaten.

Vissa vetenskapliga undersökningsresultat syntes tyda på, att en upprepad

pastörisering av mjölk minskade dennas värde särskilt såsom spädbarnsföda.

Då ett dylikt förfaringssätt dessutom i vissa fall syntes kunna gynna utvecklingen

av mindre önskvärda bakterier, torde en ompastörisering av redan

förut värmebehandlad mjölk icke böra vara tillåten.

Rening av mjölken före pastöriseringen antingen genom silning eller centrifugering

bidroge enligt flera undersökningar till att höja pastöriseringseffekten,

och en sådan förbehandling av mjölken syntes därför böra föreskrivas.

Då det vore av stor betydelse för den pastöriserade mjölkens och gräddens

hållbarhet, att de förvarades vid låg temperatur, torde föreskrift böra finnas

örn den pastöriserade varans omedelbara nedkylning till högst 10° C och

dess förvaring vid en temperatur ej överstigande nämnda gradtal.

Utvecklingen på pastöriseringsteknikens område fortginge i mycket rask

takt, och det vore givetvis synnerligen viktigt, att nya rön och erfarenheter

så fort som möjligt vunne beaktande och att nykonstruktioner eller förbättringar

utan onödigt dröjsmål komme till användning i största möjliga utsträckning.

Det lämpligaste syntes därför vara, att det ankomme på Kungl.

Majit att utfärda de närmare föreskrifterna för pastöriseringen, och att de

för genomförandet av de föreslagna åtgärderna erforderliga lagbestämmelserna

erhölle en därefter lämpad formulering.

Kontrollen över lagens tillämpning syntes jämväl böra regleras genom författning

utfärdad av Kungl. Majit.

Den enda form av kontroll, som kunde ifrågakomma, då det gällde efterlevnaden

av föreskrifter örn konsumlionsmjölks pastörisering, syntes vara driftskontroll.

Mest önskvärd torde enligt utredningens mening en bakteriologisk

kontroll vara, och dylik kontroll utövades också i flera länder. För närvarande

syntes emellertid en sådan kontrollform ogenomförbar i vårt land

bland annat på den grund, att vi icke förfogade över tillräckligt antal bakteriologiska

laboratorier och tillräckligt antal härför utbildade bakteriologer.

Den enda möjligheten syntes därför vara, att själva pastöriseringen kontrollerades.

Det syntes härvid icke1 nödvändigt med en daglig och fortlöpande

personlig övervakning, vilken skulle bliva alltför dyrbar. Pastöriseringsapparaterna

kunde nämligen förses med termografer, som automatiskt registrerade

temperaturen på mjölken i apparaten, och det syntes lämpligt, att de

företag, som pastöriserade konsumtionsmjölk, ålades att förse sina apparater

med dylika instrument. De skulle vidare vara skyldiga att förvara termo
BiliaiuI

till riksdagens protokoll 79.77. 7 sand. Nr .IS. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 55-

grammen en viss tid. Pastören borde dessutom hava sådan anordning att

medelst kontrolltermometer kunde kontrolleras, att termografen angåve riktig

temperatur.

För plattpastörernas vidkommande funnes termoregulatorer, vilka förhindrade,

att mjölk, som icke blivit upphettad till visst gradtal, lämnade apparaten.

De för närvarande i handeln förekommande konstruktionerna av dylika

instrument ställde sig emellertid så dyra, att det icke syntes lämpligt att nu

föreskriva sådana, så mycket mera som någon motsvarighet till dessa icke

lunnes il råga om långtidspastörer. Långtidspastöriseringen utträngdes emellertid

alltmera av lågpastöriseringen, vilket enligt utredningens mening vore

en ur många synpunkter gynnsam utveckling. Det syntes vidare icke uteslutet,

att nya och billigare konstruktioner av dylika termoregulatorer kunde

framkomma. Dessa omständigheter gjorde det icke osannolikt, att effektivare

kontroll över konsumtionsmjölkens pastörisering skulle bliva möjliggjord

i en nära framtid.

Genom en kontroll av anfört slag bade man emellertid ingen möjlighet

att påvisa, om mjölk eller grädde, som försåldes såsom pastöriserad, verkligen

passerat pastöriseringsapparaten. Det torde emellertid icke ur någon

synpunkt vara lörenligt med det företags intressen, som hade pastöriseringsapparat,

att underlåta pastörisering av en del av den mjölk eller grädde,

som därifrån försåldes såsom pastöriserad. Ett sådant förfarande kunde

dessutom lätt komma till vederbörande myndighets kännedom.

öveivakningen över att mejeri i övrigt följde ifrågavarande föreskrifter

syntes kunna utövas i samband med kontrollen över pastöriseringen. Det

torde enligt utredningens mening vara lämpligast, att tillsynen över mejerierna

i berörda avseenden omhänderhades av därtill kvalificerade personer utsedda

av vederbörande hälsovårdsnämnder, exempelvis tjänsteveterinärer,

som ägde utbildning i animal födoämneskontroll, och åt vilka dylik kontroll,

där sådan funnes, redan nu vore anförtrodd, övervakningen över bestämmelsernas

efterlevnad vid den direkta försäljningen av mjölk eller grädde från

producenter till konsumenter syntes böra utövas av polismyndighet och hälsovårdsnämnd.

Beträftande kontrollen över mejerierna syntes kunna ifrågasattas,

örn icke kostnaderna härför helt eller delvis borde börås av mejerierna

själva. Kontrollkostnaderna i övrigt torde däremot böra åvila hälsovårdsnämnderna.

Yttranden.

I de avgivna jdtrandena har behovet av en lagstiftning av den art, varom

nu är fråga, i allmänhet vitsordats. Endast handel skamrar na i Karlstad,

Gävle, Sundsvall och Luleå samt hushållningssällskapets förvaltningsutskott i

Kopparbergs län hava ställt sig helt avvisande till den ifrågasatta lagstiftningen.

Förstnämnda handelskammare har, under framhållande av svårigheten

att kontrollera den föreslagna lagens efterlevnad, ifrågasatt huruvida

ej det med lagen avsedda syftet skulle kunna uppnås på frivillighetens

väg. Ett mycket billigt och effektivt sätt att främja marknadsförandet av

kontrollmjölk, mjölk från reaktionsfria besättningar och pastöriserad konsumtionsmjölk

vore, att hälsovårdsmyndigheterna understödde propagandan

för sadan mjölk, som främst borde komma ifråga lill direkt konsumtion, eller

själva lämnade upplysningar till allmänheten i sådant hänseende. En dylik

reklam förefölle att bliva värdefullare än tvångsåtgärder. Jämväl handelskammaren

i Gävle har ansett, att utvecklingen å ifrågavarande område bor
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 55-

19

de kunna lämnas åt sig själv utan statliga ingripanden. Den mest vägande

invändningen, som kunde göras mot förslaget, vore, att det endast skulle avse

sådana orter, där såväl hälsovårdsstadgans bestämmelser och med stöd därav

meddelade föreskrifter som andra kontrollmöjligheter gjorde lagstiftningen

minst nödvändig. Den schematisering, som statsingripanden alltid

innebure, kunde på ett område som det ifrågavarande, där de lokala förhållandena

vore mycket olika, vara till skada. Av vad utredningen anfört syntes

vidare framgå, att någon effektiv kontroll över lagens efterlevnad icke i praktiken

kunde genomföras. Bortsett från det principiellt betänkliga i att införa

lagbestämmelser, vilkas efterlevnad icke kunde på ett tillfredsställande sätt

kontrolleras, syntes i detta fall dylika kontrollmöjligheter vara av särskild

betydelse. Handelskammaren i Sundsvall har avstyrkt förslaget utan motivering.

Handelskammaren i Luleå har anfört, att ehuru smittorisk genom

tuberkelbaciller i mjölk visserligen icke vore utesluten inom Norrbottens och

Västerbottens län, den dock kunde betraktas såsom så ringa, att den icke

motiverade åtgärder, vilka för en mängd småbrukare tedde sig opåkallade

och betungande. Handelskammaren funne det därför önskligt att, örn lagstiftningen

ansåges oundgänglig i de egentliga jordbruksbygderna, de båda

nordligaste länen likväl måtte undantagas från lagens tillämpning. Hushållningssällskapets

förvaltningsutskott i Kopparbergs län har ansett sig ej

kunna tillstyrka förslaget, då detta icke syntes vara ägnat att åstadkomma

någon mera betydelsefull förbättring i de inom länet rådande förhållandena

och då allmänheten inom de områden, förslaget avsåge, redan nu kunde

erhålla prima mjölk. Huvudparten av den mjölk, som konsumerades i länets

städer, köpingar och municipalsamhällen, tillhandahölles av Dalarnas

mejeriförening, vilken levererade mjölk uteslutande från reaktionsfria besättningar.

Denna mjölk vore dessutom till större delen lågpastöriserad

(plattpastöriserad).

Lantbruksstyrelsen har ur principiell synpunkt haft flera erinringar att

framställa mot förslaget. Styrelsen har anfört följande.

De vetenskapliga auktoriteterna syntes icke vara eniga örn betydelsen ur

olika synpunkter av pastörisering av mjölk. Sålunda syntes olika meningar

råda om långtids- och lågpastöriseringens effektivitet i fråga om dödandet

av skadliga mikroorganismer och smittoämnen. I allt fall torde det vara

ovedersägligt, att mjölken genom pastöriseringen förlorade en del för den

mänskliga organismen synnerligen värdefulla beståndsdelar. Utredningen

hade också funnit det önskvärt och nödvändigt, att jämväl opastöriserad mjölk

stöde till konsumenternas förfogande. I sådant hänseende hade utredningen

föreslagit, att mjölk från reaktionsfria besättningar eller sådana, som vore

anslutna till den statsunderstödda kampen mot tuberkulos i smittfarlig form,

skulle, efter medgivande av hälsovårdsnämnd, få försäljas opastöriserad.

Även örn styrelsen delade utredningens uppfattning, att redan det intresse,

sorn anslutningen till bekämpandet av tuberkulosen hos nötkreaturen visade,

innebure en viss garanti för intresse jämväl leir allmän hygien, hade styrelsen

svårt att finna denna utgångspunkt för ett medgivande att försälja

opastöriserad mjölk fullt rationell. Frånsett de egentliga människosjukdomar,

sorn kunde spridas från ladugårdspersonal m. fl. genom mjölk, torde vissa

andra sjukdomsalstrande mikroorganismer, som leonline från ladugådarna,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

såsom smittämne till smittsam kastning samt streptococcer, ur sanitär synpunkt

vara i stort sett lika farliga för människan som den bovina tuberkulosen.

Därtill komnie, att genom den utformning, förslaget fått, jämväl besättningar,

som helt bestode av reagerande djur, blott de vore underkastade

klinisk kontroll, skulle såsom producenter av konsumtionsmjölk ställas i samma

klass som reaktionsfria besättningar. Huru betydelsefulla de föreslagna

bestämmelserna än kunde vara såsom ett medel att stimulera anslutningen

till kampen mot nötkreaturstuberkulosen, syntes det styrelsen, som örn starka

skäl talade för att någon annan form för ett eventuellt urval av besättningar

för produktion av konsumtionsmjölk borde eftersträvas.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla det till synes betänkliga däruti,

att, såsom lagförslaget utformats, ägare till med tuberkulin icke undersökt

eller under kontroll icke stående besättning skulle betagas möjligheten att

leverera opastöriserad konsumtionsmjölk. Styrelsen syftade på de relativt

stora områden av vårt land, som vore fria eller så gott som fria från nötkreaturstuberkulos.

Här skulle ett genomförande av lagen innebära, att

kontroll över djurens reaktionsfrihet måste införas, för så vitt icke meningen

vore, att medicinalstyrelsen i sådana fall utan föregående undersökning skulle

godkänna besättningar i dessa orter såsom reaktionsfria.

Mycket talade för att det varit bättre, om förslaget gått ut på ett urval av

besättningar, som producerade konsumtionsmjölk, efter mera allmängiltiga

hygieniska grunder samt på en kontroll från det allmännas sida över dessa

besättningar och av dem producerad mjölk. Ur mejerihanteringens och

mejeriorganisationernas synpunkter syntes en så ordnad form för tillhandahållande

av opastöriserad konsumtionsmjölk icke vara mindre betydelsefull

än den i betänkandet föreslagna formen. De med kontrollen förenade kostnaderna,

som väl närmast skulle komma att falla på hälsovårdsmyndigheterna,

torde icke vara så betungande, att de kunde väntas avskräcka från genomförande

av en lämplig organisation beträffande en ur hälsosynpunkt så viktig

fråga.

En annan, mera principiell invändning, som styrelsen tidigare framfört och

fortfarande funne sig böra vidhålla mot ett pastöriseringstvång för konsumtionsmjölk,

vore svårigheterna att åvägabringa en effektiv kontroll över ett

sådant tvångs efterlevnad. Då pastörisering av konsumtionsmjölk till minst

80° C lätt medförde sådan smakförändring i mjölken, att denna av många

icke gärna förtärdes, torde långtidspastörisering eller ^pastörisering bliva

de mest allmänt förekommande formerna. För båda dessa pastöriseringsformer

vore den temperatur, vartill mjölken upphettades, så låg, att den behandlade

mjölken icke reagerade för de prov, genom vilka högpastöriserad

mjölk kunde någorlunda tillfredsställande kontrolleras.

Redan tidigare, nämligen då det tillkommit styrelsen att handhava ej mindre

de statliga åtgärderna i fråga om kampen mot nötkreaturstuberkulosen än

även tillsynen över i samband med denna kamp stadgat pastöriseringstvång

i fråga om till kreatursföda avsedd mjölk, hade styrelsen haft anledning överväga

denna fråga. Då härvid spörsmålet om godkännande av långtidspastörisering

behandlades, sökte styrelsen finna och praktiskt utforma någon

användbar kontrollform men utan framgångsrikt resultat. Även med aldrig

så noggranna anordningar för kontroll över att vederbörande apparatur fungerade

tillfredsställande, återstode dock alltid den hittills, så vitt styrelsen

kunnat finna, olösta frågan att kunna kontrollera, att icke mjölk

utlämnades utan att alls hava passerat denna apnaratur. Då den temperatur,

vartill mjölken upphettades vid ^pastörisering, torde obetydligt avvika

från den, som uppnåddes vid långtidspastörisering, syntes samma kontrollsvårigheter

gälla i fråga om båda dessa former för pastörisering.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

21

En nödvändig förutsättning för en tvingande lag med straffbestämmelser

syntes dock vara, att lagens efterlevnad kunde kontrolleras och brott mot

densamma efteråt påvisas. Vore så icke förhållandet, bleve lagen lätt ett

tvång för den laglydige men utan vidare betydelse för den, som vill kringgå

dess bestämmelser. Innan något ställningstagande till föreliggande förslag

från denna utgångspunkt kunde ske, vore det enligt styrelsens förmenande

nödvändigt, att utarbetade förslag till bestämmelser angående pastöriseringens

utförande och därmed sammanhängande kontrollföreskrifter förelåge.

Lagen skulle principiellt gälla stad, köping och municipalsamhälle. Med

den form för stadsbildning, som särskilt på senare tid tillämpats i det att ofta

betydande områden av kringliggande landsbygd inkorporerats i städer, syntes

en strikt tillämpning av den ifrågasatta lagen kunna vålla svårigheter, särskilt

för sådana mindre .jordbrukare inom dessa distrikt, som hittills haft möjlighet

att avsätta sin mjölk genom direkt hemmaförsäljning. Lantbruksstyrelsen

funne det därför önskvärt, alt lagens räckvidd begränsades till respektive

orters stadsplanelagda områden.

Enligt lagförslaget skulle för försäljning av icke pastöriserad mjölk krävas

tillstånd av hälsovårdsnämnd i den kommun, där försäljningen ägde rum.

Därest som grund för tillstånd enligt lagförslagets bestämmelser skulle gälla

endast vederbörande djurbesättnings ställning i tuberkuloshänseende, syntes

en sådan bestämmelse mindre lämplig. Enligt lantbruksstyrelsens förmenande

borde medicinalstyrelsen eller de denna underställda lokala organ, som

ledde de statliga åtgärderna vid kampen mot nötkreaturstuberkulosen, under

sådana förhållanden vara mest ägnade att lämna ifrågavarande tillstånd. Om

så bleve förhållandet, skulle också viss besättnings ställning i tuberkuloshänseende

omedelbart komma att medföra tillstånds indragande. Vidare skulle

då tillstånd kunna lämnas tillsvidare och icke, såsom förslaget innebure, behöva

begränsas till viss kortare tid, något som alltid vållade svårigheter.

Näringsrådet har anfört:

Näringsrådet kunde för sin del vitsorda den sammanställning rörande

konsumtionsmjölkens pastörisering och därmed sammanhängande spörsmål,

vilken inginge som en bilaga till betänkandet. Näringsrådet funne emellertid,

att den skillnad med hänsyn till näringsvärdet, särskilt beträffande halten

av C-vitamin, som förefunnes mellan långtidspastörisering och ^pastörisering

(upphettning i tunt skikt till obetydligt över 70° under relativt mycket

kort tid) icke tillräckligt beaktats i utredningen. Denna skillnad vore emellertid

ur näringsfysiologisk synpunkt av synnerligen stor vikt. Aven örn prövningen

av lågpastöriseringen ännu icke vore fullständigt avslutad, vore dock

så mycket bekant, att densamma måste framstå som den framför andra rekommendabla

metoden, vilken gåve örn icke absolut sterilitet så dock ett

praktiskt tillräckligt avdödande av bakterier i mjölken utan att nämnvärt

skada vissa viktiga beståndsdelar i densamma. Genom denna metod bleve

det sålunda möjligt att vinna den önskvärda säkerhet, som hittills kommit

många hvgicnici att förorda långtidspastörisering framför högpastörisering,

utan att de näringsfvsiologiska synpunkterna tillbakasattes. Det vore därför

av stor vikt, att den ''utveckling, som redan vore på god väg att ersätta äldre

pastöriseringsmeloder med lågpastörisering, i görligaste mån påskyndades.

Det syntes icke näringsrådet innebära tillräcklig säkerhet att trän pastöriseringstvång

undantaga mjölk från kreatursbesättning av den anledning, att

den vöre ansluten till det förefintliga statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos

genom uteslutande klinisk undersökning. Det vore bekant, att ej

ens innehav av reaktionsfri besättning uteslöte, att genom olyckshändelse

tuberkulöst kreatur inkomme i den reaktionsfria besättningen, och att mjöl
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

ken från sådan besättning därigenom kunde komma att innehålla tuberkelbakterier.

I mycket högre grad måste detta vara fallet med mjölk från

besättning, som visserligen vore ansluten till bekämpande av tuberkulos i

smittfarlig form men innehölle ett antal reagerande nötkreatur. Härtill komme,

att pastöriseringen även lämnade viss säkerhet mot spridningen av

andra smittor genom mjölk.

Enligt lagförslaget finge smör och ost i viss utsträckning beredas av

icke pastöriserad mjölk eller grädde. Näringsrådet ville påpeka, att ost,

som lagrats endast en kort tid, kunde innehålla t. ex. tuberkelbakterier. Med

hänsyn härtill syntes bestämmelser om obligatorisk pastörisering av mjölk,

som bereddes till mjukost, böra tagas under övervägande.

I lagförslaget föresloges pastörisering av grädde för konsumtion i större

samhällen. Näringsrådet ville fästa uppmärksamheten på att bestämmelse

även borde finnas, att grädde, som användes till framställning av glass,

skulle pastöriseras. Även om flertalet mejerier, som framställde sådan, använde

pastöriserad grädde, innebure frånvaron av bestämmelse härom en viss

smittorisk.

Medicinalstyrelsen har anfört, bland annat, följande.

Med hänsyn till den utveckling, som den för pastöriseringen av mjölk erforderliga

apparaturen genomgått under senare år genom tillkomsten av

goda, med hållarceller försedda plattpastörer funne medicinalstyrelsen intet

vara att erinra ur rent principiell synpunkt mot det föreliggande förslaget

att i vissa fall förbjuda användande av mjölk respektive grädde, därest densamma

icke undergått föreskriven värmebehandling, varvid styrelsen dock

ville understryka, att den omständigheten att mjölk underkastades värmebehandling

ingalunda finge tagas till intäkt för eftersättande av hygieniska

krav vid mjölkens produktion och förvaring. Så länge en tillfredsställande

kontroll över konsumtionsmjölkens produktion icke genomförts, torde emellertid

bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande

förslaget vara ägnade att bidraga till åstadkommande av förbättring av konsumtionsmjölkens

hygieniska beskaffenhet. Ur styrelsens synpunkt sett lage

en stor betydelse hos lagförslaget även däri, att det torde utgöra ett verksamt

medel i arbetet för nötkreaturstuberkulosens bekämpande. Av nu berörda

förhållanden följde, att den motivering, som anförts, icke hade giltighet efter

den tidpunkt, då bättre kontroll över mjölkens produktion lii. m. kunnat

ordnas och då nötkreaturstuberkulosen till väsentlig del vore utrotad bland

våra nötkreatursbesättningar.

I likhet nied näringsrådet funne styrelsen det önskvärt, att mjölk icke

hade fritagits från pastöriseringstvång av det skälet, att den besättning, varifrån

mjölken härrörde, vore ansluten till det statsunderstödda bekämpandet

av tuberkulos i smittfarlig form hos nötkreatur. Då emellertid detta icke

torde låta sig för närvarande genomföra som allmän bestämmelse på grund

av praktiskt-ekonomiska skäl, såge sig styrelsen nödsakad avstå från att nu

framlägga allmängiltigt förslag i berörda avseende. Däremot syntes intet

hinder böra möta för att vederbörande stadsfullmäktige eller däremot svarande

myndighet tillerkändes rätt att efter framställning av hälsovårdsnämnden

besluta i sådan riktning. Ett dylikt beslut torde dock icke böra

få gällande kraft förr än efter viss tid, förslagsvis två år. Vidare holle styrelsen

— på grund av de skid, som framhållits av näringsrådet — det för

angeläget, att bestämmelser utfärdades därom, att mjölk och grädde, som

användes till framställning av till försäljning avsedd glass respektive »färskost»

(= ostmassa, beredd av sur eller söt mjölk eller grädde och avsedd att

konsumeras utan föregående lagring) borde hava undergått pastörisering.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55-

23

Begreppet »mjukost» innefattade flera ostsorter, vilka till och med lagrades

längre tid än vissa hårda ostsorter. Att genomföra pastöriseringstvång för

mjölk, som användes för framställande av »mjukost» (örn detta begrepp fattades

så som inom mejerihanteringen torde vara brukligt), syntes icke vara

lämpligt, efter som benämningen mjukost icke alltid innebure, att ostsorten

i fråga hade kort lagringstid. Flertalet mjuka ostsorter hade sådan kort

lagringstid, men många av dem lagrades längre tid än »härda» ostsorter.

Till de sistnämnda hörde till exempel hushållsost av olika typer, vilka numera

konsumerades i färskare eller i lika färskt tillstånd som flertalet mjuka

ostsorter. Till en särskild undergrupp bland de olika ostsorterna kunde

räknas mjuka, ej lagrade ostsorter, och det vore närmast på råmaterialet

till dessa, som pastöriseringstvånget torde böra tillämpas. De kunde med ett

gemensamt namn kallas »färskost». Den av näringsrådet påyrkade pastöriseringen

av »mjukost» torde således i stället böra avse »färskost».

Då enligt styrelsens uppfattning sökande ej borde få förvägras tillstånd,

som i förslaget avsåges, därest de härför uppställda fordringarna vore för

handen, hemställde styrelsen örn sådan omarbetning av förslaget, att detta

klart framginge av lagtexten.

Med hänsyn till att en kreatursbesättning ansåges vara ansluten till det

statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i smittfarlig form så snart

kontrakt därom tecknats, hemställde styrelsen vidare, att såsom villkor för

medgivande till försäljning av rå mjölk från ansluten besättning skulle uppställas,

att föreskrivna åtgärder med anledning av verkställd första undersökning

vidtagits.

Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

har i sitt yttrande särskilt framhållit vikten av att den vinst med hänsyn

till mjölkens kvalitativa värden, som den senaste utvecklingen av den svenska

foderproduktionen medfört, icke borde motverkas och kanske helt äventyras

genom införande av pastöriseringstvång efter metoder, som verkade i motsatt

riktning. Mjölken borde i så stor utsträckning som möjligt komma till användning

i naturligt, rått tillstånd. Emellertid ansåge sig styrelsen kunna i

huvudsak tillstyrka utredningens förslag. Såsom skäl härför bar styrelsen

anfört bland annat:

Det måste erkännas, att mjölken ofta producerades under förhållanden,

då en pastörisering av densamma vore både ensidig och nödvändig. Så

vore förhållandet, då den kunde befaras innehålla smittämnen av hälsofarlig

natur. Risk härför ansåge mjölk- och mejeriutredningen i första hand föreligga

i fråga örn mjölk från tuberkulösa kor ävensom från kor, som lede av

smittsam kastning eller juverinflammation. Det vöre ju vidare till

fullo styrkt, att vissa sjukdomar, såsom scharlakansfeber, difteri m. fl.,

kunde överföras med mjölken, vilket givetvis talade för mjölkens pastörisering.

Sättet för mjölkens pastörisering hade under senare år undergått väsentliga

förändringar. Den s. k. lågpastöriseringen, vid vilken mjölken under 15

sekunder upphettades till 70 å 72°, syntes av allt att döma vara mycket skonsammare

mot vissa av mjölkens värdefulla beståndsdelar än hög- och langtidspastöriseringarna.

Dess verkningar på i mjölken förekommande vitaminer

vöre måhända ännu icke med full säkerhet kända men k om me den att

fullt motsvara de förhoppningar, som nu stid Ides på densamma, vore den

avgjort att föredraga framför de båda andra metoderna.

Med tillämpning av den föreslagna lagen komme kanske endast en tredjedel

av all inom landet till människoföda använd mjölk att pastöriseras. Den
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

na inskränkning av pastöriseringens omfattning torde vara en lämplig övergångsform

och likaledes torde det vara en fördel, att lagen gåve möjlighet

till fri försäljning av opastöriserad mjölk från reaktionsfria besättningar

och besättningar, som vore anslutna till den statsunderstödda kampen mot

tuberkulosen. Den förra bestämmelsen medförde införande av pastöriseringstvång

inom de tätast bebyggda områdena, där alla epidemier vore svårast

att bekämpa, och den senare torde kunna bliva en kraftigt befordrande

orsak till mera utbrett bekämpande av tuberkulosen bland rikets nötboskap.

Det förhållandet, att båda vägarna sålunda höljes öppna, torde också kunna

beräknas medföra en sund tävlan dem emellan och en god utveckling i båda

de riktningar, på vilka konsumtionsmjölkens beskaffenhet i framtiden skulle

kunna ytterligare höjas.

Styrelsen för centralanstalten har emellertid ifrågasatt, huruvida de av utredningen

föreslagna bestämmelserna rörande opastöriserad mjölk kunde anses

tillfyllest. Enligt styrelsens mening borde för licens uppställas krav på

att de hygieniska förhållandena i ladugården vore tillfredsställande samt att

vederbörande ladugårdsägare anmälde sådana sjukdomar hos djur och människa,

vilka ansåges kunna spridas med mjölken. Vidare borde såsom villkor

för försäljning av mjölk från besättningar, som vore anslutna till det med

statsmedel understödda bekämpandet av tuberkulos, föreskrivas, att de djur,

som vid första undersökningen konstaterats smittade, hunnit avlägsnas ur

besättningen.

Kommerskollegium har med hänsyn till de intressen, kollegium närmast

hade att företräda, ej funnit betänklighet möta mot den föreslagna lagstiftningen.

Kollegium ville förorda, att hänsyn toges till ett av mjölkcentralen

framfört yrkande, att för tillstånd till försäljning av opastöriserad mjölk

uppställdes det ytterligare villkor, att kreatursbesättningens ägare vidtoge

vissa åtgärder av allmänt hygienisk natur såsom inrättande av mjölkrum

och rengöringsanordningar för redskap och kärl.

Svenska mejeriernas riksförening, till vars yttrande Sveriges allmänna lantbrukssällskap

anslutit sig, har framhållit, att den omständigheten att en besättning

vöre ansluten till den statliga tuberkuloskampen endast innebure

ringa säkerhet för frånvaro av smittämnen i mjölk från besättningen. Med

hänsyn därtill borde enligt riksföreningens förmenande såsom minsta fordringar

för försäljning av opastöriserad konsumtionsmjölk i de av förslaget

berörda samhällena uppställas, att mjölken vore producerad under sådana

förhållanden, att den vöre att hänföra lill s. k. kontrollmjölk, därvid det syntes

riksföreningen riktigt, att åt medicinalstyrelsen uppdroges att utfärda närmare

bestämmelser angående de fordringar, som borde uppställas för att

mjölk skulle få försäljas under denna benämning.

Följande myndigheter och sammanslutningar hava i huvudsak tillstyrkt

mjölk- och mejeriutredningens förslag eller lämnat detsamma utan erinran,

nämligen hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Stockholms, Uppsala,

Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs,

Värmlands, Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, handelskamrarna i Stockholm, Norrköping, Jönköping,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

25

Visby, Göteborg och Västerås, Sveriges köpmannaförbund, Södermanlands

läns, sydöstra Skånes samt norra och västra Hälsinglands mejeriförbund,

Norrbottens läns producentförening m. b. p. a. och mjölkcentralen i Stockholm.

Tre ledamöter av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

hava anmält avvikande mening och förklarat sig ej kunna tillstyrka

förslaget.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott i Stockholms län har anfört,

att den utformning, lagförslaget erhållit, i visst avseende vore ägnad att förorsaka

missuppfattning vid tillämpningen. Enligt förslaget skulle mjölk från

reaktionsfri eller kliniskt undersökt besättning få försäljas efter särskilt tillstånd.

Då emellertid hälsovårdsnämnderna härvid hade beslutanderätten,

kunde det förhållandet inträffa, att försäljning av rå mjölk t. o m. från

reaktionsfri besättning förbjödes. Som detta uppenbarligen ej varit meningen,

syntes en omformulering böra ske av hälsovårdsnämndernas befogenhet,

så att denna på lämpligt sätt begränsades.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott i Uppsala län har framhållit,

att, såvitt detta län anginge, hinder icke mötte att skärpa villkoren för medgivande

till försäljning av opastöriserad mjölk. Man kunde sålunda utan

olägenhet fordra, att mjölken skulle härröra från kreatursbesättning, som

dels i sin helhet vore reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos och dels underkastad

månatlig veterinärkontroll. Vidare kunde föreskrivas, att ladugårdspersonal

och annan personal, som hade med mjölkens behandling, transport

och förvaring att göra. skulle underkastas läkarkontroll en gång i halvåret.

Förvaltningsutskottet föreställde sig emellertid, att en dylik skärpning icke

för närvarande vore genomförbar i alla delar av riket. Även de av utredningen

föreslagna bestämmelserna komme säkerligen på åtskilliga håll att

vålla svårigheter vid efterlevnaden och kanske motverka uppkomsten av

municipalsamhällen, där en sådan samhällsform eljest vore önskvärd. Utskottet

ville därför stanna vid att understryka, att de av utredningen uppställda

villkoren vore minimivillkor.

Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har såsom

eget yttrande åberopat ett av länets representanter i Örebro och Västmanlands

läns mejeristyrelse avgivet utlåtande. I detta utlåtande framhålles

önskvärdheten av att de av utredningen föreslagna åtgärderna endast måtte

utgöra en övergångsform till en lagstiftning av innebörd att all konsumtionsmjölk

med undantag för s. k. kontrollmjölk skulle pastöriseras.

Handelskammaren i Västerås har upplysningsvis meddelat, att, såvitt handelskammaren

kunnat utröna, förhållandena inom mjölkhandeln i det område,

handelskammaren företrädde, vore sådana, att en ytterligare skärpning

av villkoren för handeln med konsumtionsmjölk icke skulle möta större

svårigheter att genomföra. Vilka krav, som vid en eventuell utsträckning

av pastöriseringstvånget lämpligen borde ställas på den mjölk, som undantoges

därifrån, undandroge sig handelskammarens bedömande. Handelskammaren

ville blott understryka vikten av att pastörisering icke fordrades i sådan

omfattning, att mjölkproducenternas intresse för kvalitetsproduktion och

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

mejerisammanslutningarnas möjligheter att med pristillägg uppmuntra denna

på allvar äventyrades.

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Södermanlands och Norrbottens

län, Älvsborgs läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

Södermanlands läns mejeriförbund, Norrbottens läns producentförening samt

mjölkcentralen hava ansett, att såsom ytterligare villkor för medgivande till

försäljning av opastöriserad mjölk borde föreskrivas, att de hygieniska förhållandena

vid mjölkens produktion vore tillfredsställande. Särskilt har

framhållits, att det borde åligga vederbörande djurägare att inrätta ändamålsenligt

mjölkrum i ladugården och vidtaga lämpliga anordningar för rengöring

och skötsel av de för mjölkningen och mjölkens distribuering erforderliga

redskapen och kärlen. Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har ansett, att berörda villkor jämväl borde innefatta, att förhållandena

i hemmet vore sådana att sund mjölk kunde levereras. Hallands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har helt allmänt framhållit

vikten av en effektiv kontroll av de ladugårdar, från vilka den opastöriserade

mjölken levererades.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott i Östergötlands län och handelskammaren

i Göteborg hava ansett, att tillstånd till försäljning av opastöriserad

mjölk borde kunna meddelas tillsvidare och ej behöva begränsas till

ett år. Sistnämnda handelskammare har som skäl härför anfört, att de personer,

som kunde antagas komma att begära sådant tillstånd, till huvudsakligaste

delen torde vara småbrukare, för vilka en begäran örn förnyelse av

tillståndet alltid innebure kännbara kostnader och mycket besvär. Det

syntes handelskammaren böra vara tillräckligt, om i det meddelade tillståndet

angåves, att detsamma finge åtnjutas tillsvidare och under förutsättning

att kreatursbesättningen vöre underkastad den besiktning, som i förslaget

förutsattes.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har gjort gällande,

att den föreslagna lagens tillämplighetsområde borde begränsas att omfatta

allenast stadsplanelagda områden i stad eller å landet. Genom en sådan

begränsning borteliminerades enligt utskottets mening eventuella olägenheter

vid lagens tillämpning i s. k. landsortsområden till städer, köpingar och

municipalsamhällen. De från utskottets majoritet skiljaktliga ledamöterna

hava till stöd för sin reservation anfört följande.

Reservanterna, som delade uppfattningen, att åtgärder vore erforderliga till

förhindrandet av smittospridning genom konsumtionsmjölk ävensom för höjande

av mjölkens kvalitet, hade dock icke kunnat i föreliggande skick biträda

lagförslaget. Genom lagens summariska och godtyckliga begränsning

till att omfatta städer, köpingar och municipalsamhällen skulle å ena sidan

ett stort antal tättbebyggda samhällen komma att ligga utanför lagens verkningsområde,

medan i de ofta stora jordbruksområden, som tillhörde berörda

samhällen och vilka områden genom förekommande inkorporeringar tenderade

att väsentligt förstoras, å andra sidan t. ex. en småbrukare bli förhindrad

att sälja några liter mjölk från sin ladugård till kringboende eller

till en hyresgäst. Det kunde näppeligen vara klokt, befogat eller förenligt

med sund rättsuppfattning att genomföra bestämmelser, som kunde med
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

27

föra avskärande av eller inskränkningar i en sådan försäljningsrätt och risk av

dagsböter eller t. o. m. fängelse för den småbrukare, som endast fortsatt

drivandet av en bland formerna för sin hittills lovliga näring.

Ehuru reservanterna vore medvetna örn de svårigheter, som förefunnes att

i lagtext införa tillräckligt klara undantagsbestämmelser, syntes en sådan svårighet

böra och kunna vara möjlig att övervinna. Möjligen skulle en begränsning

till att omfatta enbart de stadsplanelagda områdena innebära tillräcklig

uppmjukning för att eliminera påpekade olägenheter, vilka jämte en

del övriga icke berörda brister i förslaget syntes vara av den betydelse, att

reservanterna icke kunde i föreliggande skick förena sig örn ett tillstyrkande

av lagförslaget.

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Jönköpings lån, Kalmar län,

Blekinge län, Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län samt Gävleborgs län

ävensom handelskammaren i Malmö och T justbygdens mejerikrets, förening

u. p. a. hava, såvitt angår de samhällen, vilka omfattas av mjölk- och

mejeriutredningens förslag, i likhet med näringsrådet förordat pastöriseringstvång

beträffande all konsumtionsmjölk, som ej härrörde från reaktionsfri

besättning.

Jönköpings läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har till stöd för

denna uppfattning anfört, bland annat, följande:

Genom utredningens förslag syntes lätt en allmän uppfattning kunna

komma att göra sig gällande, att de tre kategorier av mjölk, som i förslaget

inrymdes, skulle vara av samma konsumtionsvärdighet. En dylik uppfattnings

befästande skulle vara till mycket stor skada för framstegssträvandena

i fråga örn mjölkens kvalitet. Den pastöriserade mjölken skänkte^ åt

konsumenten trygghet icke blott i fråga om tuberkulossmilta utan även ifråga

om en mångfald andra risker ur hälsosynpunkt. Det vore därtill att marka,

att numera all mejerimjölk för att bliva delaktig av prisutjämningsbidrag

skulle vara underkastad mjölkbedömning och kvalitetsbetalning. Den mjölk

återigen, som ginge till direkt förbrukning från kliniskt undersökta besättningar,

vöre visserligen ur speciell tuberkulossynpunkt särdeles värdefull.

Men därutöver torde den få betraktas som praktiskt taget helt okontrollerad

ur synpunkten för dess konsumtionsvärdighet.

Det vore emellertid icke nog med att den stora allmänheten kunde bringas

tro, att pastöriserad mjölk och mjölk från kliniskt undersökta besättningar

vore att jämställa. Det kunde därtill starkt ifrågasättas, om icke rent av

bland konsumenterna den felaktiga uppfattningen kunde komma att uppstå,

att den från kliniskt undersökt besättning direkt utburna råa mjölken skulle

vara bättre än den mjölk, som man »fått lov att koka». Man kunde lätt

tro. att hälsovårdsnämndens tillståndsbevis garanterade mera än vad i verkligheten

vore fallet eller att det rent av vore någon slags kontrollmjölk man

köpte. Vad detta skulle få för följder för mejerihanteringen i allmänhet

läge i öppen dag.

Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört,

bland annat:

Ur såväl konsumenternas som djurägarnas synpunkt vore högst beklagligt,

örn en tyvärr icke så ovanlig men på okunnighet grundad uppfattning örn den

väsentliga skillnad, som förefunnes hos mjölk från reaktionsfri besättning

och mjölk från besättning, som deltoge i den statsunderstödda tuberkuloskampen

enligt klinisk metod, skulle genom den föreslagna lagen i viss mån

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

befästas. Såväl medicinsk som veterinärmedicinsk uppfattning torde vara

enig om, att förtäring av mjölk från besättning, som sist sagts, i betydligt

högre grad vore förenad med risk för smitta än vad fallet vore i fråga örn

mjölk från reaktionsfri besättning. Smittrisken hos mjölk från reaktionsfri

besättning torde, under förutsättning att frihet från reaktion under flera år

förefunnits, få anses vara begränsad till ett minimum.

Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört, bland

annat, följande.

För större delen av Blekinge län, där tillräcklig tillgång på mjölk från

reaktionsfria ladugårdar funnes, vore det mindre lyckligt att rå mjölk från

endast kliniskt övervakade besättningar finge försäljas såsom konsumtionsmjölk.

Sedan vederbörande producent erhållit tillstånd att försälja rå mjölk,

torde allmänheten ej längre komma att skilja på mjölk från reaktionsfri besättning

och annan mjölk. Det vore t. o. m. möjligt, att ett genomförande

av utredningens förslag kunde komma att giva Ostertagsmetoden ett oväntat

handtag.

Utskottet ifrågasatte vidare, huruvida ej rätt att hos Kungl. Maj:t göra

framställning om lagens tillämpning i annat samhälle än stad, köping och

municipalsamhälle borde tilläggas förste provinsialläkare och möjligen länsveterinär,

vilkas kännedom om lokala förhållanden och behov därigenom

kunde tillgodogöras.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har hemställt örn

sådan ändring av utredningens förslag, att tillstånd till försäljning av rå mjölk

kunde lämnas för en tid av högst tre år.

Handelskammaren i Malmö har gjort gällande, att tillgången på reaktionsfria

besättningar för närvarande vore så god, att hinder ej torde möta att för

medgivande till försäljning av opastöriserad mjölk fordra att mjölken härrörde

från sådan besättning. Beträffande s. k. kontrollmjölk ansåge handelskammaren

det vara skäligen opåkallat att fordra årligen återkommande tillståndsprövning,

då framställningen av sådan mjölk i regel stöde under

hälsovårdsnämndens tillsyn.

Hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Kronobergs, Gotlands och

Örebro län ävensom Jönköpings och Kronobergs läns mejeriförbund hava

i likhet med svenska mejeriernas riksförening och Sveriges allmänna lantbrukssällskap

ansett, att från pastöriseringstvång endast borde undantagas

mjölk, härrörande från kreatursbesättning, vilken stöde under regelbunden

veterinärkontroll (kontrollmjölk).

Till närmare utveckling av denna ståndpunkt har Gotlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott anfört, bland annat:

Utredningen torde ha rätt i sin uppfattning, att man icke kunde uppställa den

fordran, att ali rå konsumtionsmjölk skulle vara s. k. kontrollmjölk. Emellertid

kunde ifrågasättas, om ej en eventuell lagstiftning om konsumtionsmjölk

borde på något sätt stödja införande av ladugårds- och produktkontroll.

Denna kunde vara av något enklare och billigare art än för kontrollmjölken.

Utan alltför stora kostnader kunde säkerligen genom lämplig samverkan mellan

hälsovårdsmyndigheterna och ägarna av ifrågavarande kobesättningar

astadkommas en regelbunden veterinärkontroll över djuren och ladugårdshygien,

varjämte en enkel fortlöpande kontroll också kunde tänkas genom

hushållningssällskapets kontrollassistenter beträffande de hygieniska förhål
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

29

landena och fodrets beskaffenhet. Allt detta vore ju inte mer än vad som

redan frivilligt skedde i många välskötta besättningar och absolut icke mer

än vad som kunde fordras av leverantörer av mjölk, som utan mejeribehandling

försåldes för konsumtion.

örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört, att ehuru

såsom regel all rå konsumtionsmjölk borde utgöras av kontrollmjölk, det måhända

vore påkallat, att under en kortare övergångstid genom tillstånd i varje

enskilt fall medgiva försäljning av rå mjölk, som härrörde från reaktionsfri

besättning, vilken ej stöde under regelbunden kontroll. Beträffande den

föreslagna lagens giltighetsområde ansåge utskottet det vara önskvärt, att i

lagen direkt föreskreves, att densamma skulle äga giltighet å alla orter, där

med hänsyn till hälsovårdsområdes vidd, folkmängd eller andra förhållanden

särskild hälsovårdsnämnd tillsatts.

Jönköpings läns mejeriförbund har ifrågasatt, huruvida ej lagens tillämplighetsområde

borde utsträckas till att omfatta alla samhällen, där lämplig

apparatutrustning för pastörisering funnes.

Jag delar uppfattningen angående vikten av att försäljning av konsum-Departementetionsmjölk,

som icke ur hygieniska och i övrigt sanitära synpunkter är av chefm.

fullgod beskaffenhet, förhindras. De huvudsakliga åtgärder, som härvid

kunna komma i fråga, äro, såsom utredningen framhållit, anordnande av

kontroll över de förhållanden, under vilka mjölken produceras, samt införande

av pastöriseringstvång. Med hänsyn till de betydande kostnader,

som torde vara förbundna med en produktionskontroll äv sådan omfattning,

att den utgör garanti mot tillhandahållandet av konsumtionsmjölk, som

icke är hygieniskt fullt tillfredsställande, anser jag i likhet med utredningen,

att införande av pastöriseringstvång i första hand bör tagas i övervägande.

Mot en sådan åtgärd har invänts, bland annat, att mjölkens näringsvärde genom

pastöriseringen nedsättes. Av den förebragta utredningen torde emellertid

framgå, att man numera lyckats utfinna pastöriseringsmetoder, vilka ej

nämnvärt påverka mjölkens näringsfysiologiska egenskaper. Sålunda har

näringsrådet framhållit, att den s. k. lågpastöriseringen medför ett ur praktiska

synpunkter tillräckligt avdödande av bakterier i mjölken, utan att dennas

viktiga beståndsdelar i nämnvärd grad skadas. En mera tungt vägande

invändning mot ett pastöriseringstvång utgöra måhända svårigheterna att

åvägabringa en fullt effektiv kontroll över ett sådant tvångs efterlevnad. Det

svncs mig dock, som om en invändning av denna art icke bör få tillmätas avgörande

betydelse för lösningen av en i sanitärt avseende så viktig fråga som

den förevarande. Av vad utredningen anfört beträffande de olika kontrollmöjligheter,

som stå till buds, torde för övrigt framgå, att svårigheterna icke

äro oövervinnliga. På grund av det anförda och då utredningen synes hava

på ett tillfredsställande sätt bemött de invändningar, som i andra hänseenden

riktats mot en tvångsvis genomförd pastörisering av mera allmän omfattning,

anser jag, att utredningens förslag örn förbud mot försäljning av

opastöriserad konsumtionsmjölk inom vissa samhällen bör genomföras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

Jag är ense med utredningen därom, att det av flera skäl ej är lämpligt att

göra förbudet ovillkorligt, utan att vederbörande samhälles hälsovårdsnämnd

bör äga att medgiva undantag därifrån. Att dylikt undantag medgives beträffande

s. k. kontrollmjölk synes naturligt. Några betänkligheter torde ej

heller möta att tillåta försäljning av opastöriserad mjölk härrörande från

reaktionsfri besättning. Mera tveksamt ställer det sig i fråga örn mjölk från

besättning, som är ansluten till den statliga tuberkuloskampen enligt den kliniska

metoden. Då emellertid, såsom utredningen anfört, inom betydande

delar av vårt land endast ett relativt fåtal reaktionsfria besättningar förekomma,

synes det knappast tillrådligt att för närvarande begränsa hälsovårdsnämndernas

befogenhet i förevarande avseende till mjölk från sådana

besättningar. Med hänsyn till de vidsträckta undantag, som jag sålunda förutsätter

kunna medgivas från det ifrågasatta förbudet, torde dock böra stadgas,

att medgivande till försäljning av opastöriserad mjölk överhuvud icke

må lämnas med mindre det styrkts, att de hygieniska förhållandena vid mjölkens

framställning äro tillfredsställande. Ett dylikt stadgande har också förordats

i ett flertal av de inkomna remissutlåtandena. Angående de fordringar,

som i berörda hänseende böra uppställas, torde det få ankomma på medicinalstyrelsen

att utfärda närmare bestämmelser.

Om jag sålunda, allmänt taget, funnit mig böra biträda utredningens ståndpunkt

att låta på hälsovårdsnämndernas prövning bero, örn försäljning skall

få äga rum av mjölk härrörande från besättning, som är ansluten till den

statliga tuberkuloskampen, anser jag å andra sidan anledning icke föreligga

att tillåta försäljning av dylik mjölk å ort, där det finns tillräcklig tillgång på

mjölk från reaktionsfria besättningar. På grund härav vill jag föreslå, att

åt Kungl. Majit inrymmes befogenhet att förordna, att inom område, där förhållandena

sådant tillåta, undantag från förbudet må medgivas endast beträffande

mjölk från reaktionsfri besättning. Sådant förordnande torde dock

ej böra träda i kraft, förrän två år förflutit från dess meddelande.

Beträffande de ifrågasatta bestämmelsernas giltighetsområde är jag i huvudsak

ense med utredningen. Det förefaller dock som om de synpunkter,

vilka varit vägledande för utredningens ställningstagande härutinnan, bättre

skulle tillgodoses, därest bestämmelserna göras tillämpliga inom varje område,

där hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad gälla. Man torde i allmänhet

vara berättigad antaga, att dylikt område i avseende å bebyggelse

och befolkningstäthet är av sådan beskaffenhet, att särskilda åtgärder till förekommande

av smittsamma sjukdomar där äro av behovet påkallade. Om

giltighetsområdet avgränsas på sätt nu sagts, inneslutes däri endast stadsplanelagt

område samt sådant område utom det planlagda, vilket, enligt beslut,

fattat i den ordning 30 § hälsovårdsstadgan angiver, i avseende å den allmänna

hälsovården skall betraktas såsom planlagt. Vidare komma bestämmelserna

automatiskt att bliva gällande i ort, beträffande vilken förordnande

meddelas, att hälsovårdsstadgans stadsbestämmelser där skola tillämpas. En

sadan automatisk utsträckning av giltighetsområdet synes mig vara att förorda.

Enligt 34 § hälsovårdsstadgan må dylikt förordnande givas i fråga om kö
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

31

ping, hamn, fiskläge eller annat ställe med större sammanträngd befolkning.

Beslut därom fattas av länsstyrelsen efter vederbörandes hörande och skall

underställas Konungens prövning.

Vad utredningen anfört rörande tillståndsgivningens tekniska anordnande

föranleder från min sida endast en detaljanmärkning. Utredningen avser, att

tillstånd skall sökas av den person eller det företag, som försäljer opastöriserad

mjölk direkt till konsument. En sådan anordning skulle säkerligen medföra

åtskilliga praktiska olägenheter, särskilt inom större samhällen. I

Stockholm skulle således varje återförsäljare av mjölkcentralens kontrollmjölk

vara skyldig att söka tillstånd. Då nämnda mjölk härrör från ett

flertal besättningar, som i antal variera vid olika tidpunkter, skulle mycket

besvär förorsakas såväl den enskilde återförsäljaren som hälsovårdsnämnden.

Det torde vara tillräckligt fordra, att den eller de besättningar, från

vilka den saluförda mjölken härrör, godkänts av hälsovårdsnämnden i vederbörlig

ordning. Vem som tagit initiativet till dylikt godkännande synes

vara av underordnad betydelse. De av utredningen framhållna kontrollsynpunkterna

torde skäligen bliva tillgodosedda, därest det föreskrives,

att i lokal, där opastöriserad mjölk hålles till salu, bestyrkt avskrift av vederbörande

hälsovårdsnämnds tillståndsbevis skall finnas anslagen och att

kärl, i vilket mjölk, pastöriserad eller opastöriserad, transporteras eller utbjudes,

skall vara tydligt märkt med namnet å den gård eller det mejeri,

varifrån varan levererats.

Såsom utredningen föreslagit bör den ifrågasatta lagstiftningen avse ej

endast mjölk, som av konsumenterna direkt förbrukas, utan även mjölk,

som försäljes till bagerier, restauranter och liknande inrättningar. All mjölk,

som ej är att hänföra till s. k. produktmjölk, kommer således att omfattas

av lagstiftningen. Självfallet böra bestämmelserna avse även grädde. Av

skäl som anförts av näringsrådet och medicinalstyrelsen synes emellertid

under lagstiftningen böra falla jämväl visst slag av produktmjölk (grädde),

nämligen sådan som användes till beredning av glass och färskost. Ur praktiska

synpunkter torde hinder häremot ej möta. Vid den glass- och osttillverkning,

som äger rum vid mejeri, torde redan nu i stor utsträckning

pastöriserad mjölk och grädde komma till användning.

Utredningens allmänna uttalanden rörande pastöriseringens utförande och

kontrollen över bestämmelsernas efterlevnad föranleda från min sida ingen

erinran. Såsom utredningen framhållit torde det få ankomma på Kungl. Majit

att utfärda närmare föreskrifter härutinnan. Frågan, huru kontrollkostnaderna

skola bestridas, torde efter närmare utredning få upptagas till behandling

i annat sammanhang.

I anslutning till vad sålunda anförts har inom jordbruksdepartementet

utarlndats förslag tili förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda

avsedd mjölk och grädde m. m. Jag övergår till en redogörelse för

detta förslags särskilda bestämmelser, i den mån deras innehåll icke redan

blivit av mig berört.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

1 §•

Av vad i det föregående anförts torde framgå, att förordningen endast skall

tillämpas å komjölk och härav erhållen grädde. Bestämmelse härom har

upptagits under förevarande paragraf.

2 §.

Beträffande stadgandena under denna paragraf torde jag få hänvisa till

vad jag i den allmänna motiveringen anfört.

Av andra styckets formulering torde framgå, att till färskost endast skall

hänföras ost av sådan typ, som ej brukar undergå lagring i mejeriteknisk

mening. Begreppet omfattar således icke ost, som brukar lagras i kvalitetsförbättrande

syfte. Den som försäljer sådan vara i olagrat tillstånd är

alltså ej underkastad bestämmelserna i detta stycke.

Det ligger i sakens natur, att de i förslaget uppställda fordringarna på

mjölk och grädde, som försäljes eller utbjudes inom område, varå förordningen

skall äga tillämpning, icke kunna hava avseende å leverans till mejeri.

Detsamma torde böra gälla i fråga om ost och glass. Bestämmelse

härom har upptagits i tredje stycket.

3 §•

I denna paragraf återfinnas de förut behandlade reglerna rörande tillståndsgivningen.

De föreslagna villkoren äro att betrakta såsom minimifordringar, vilka

kunna av hälsovårdsnämnd skärpas. Tydligt torde å andra sidan vara,

att hälsovårdsnämnden icke godtyckligt äger vägra tillstånd beträffande

mjölk från viss besättning. Till förhindrande av att å hithörande ärenden

anläggas för lagstiftningen främmande synpunkter bör hälsovårdsnämnds

beslut kunna överklagas. Föreskrifter härom hava upptagits under 3 mom.

Av skäl som anförts av medicinalstyrelsen och styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet har stadgats, att medgivande

till försäljning av opastöriserad mjölk från kreatursbesättning, som är

ansluten till det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i smittfarlig

form hos nötkreatur, ej må meddelas, med mindre viss tid — sex månader

— förflutit från anslutningen. De av nämnda myndigheter anförda

synpunkterna torde härigenom bliva tillgodosedda.

I några av de inkomna yttrandena har gjorts gällande, att den av utredningen

föreslagna anordningen med årlig tillståndsprövning vore onödig

och alltför betungande. Med hänsyn härtill har ifrågasatts, att tillstånd

skulle få meddelas för längre tid än ett år eller tills vidare. Då emellertid

det av mig förordade villkoret, att de hygieniska förhållandena

vid mjölkens produktion skola vara tillfredsställande, torde förutsätta en

regelbunden, ej alltför sällan återkommande inspektion av den ladugård,

vari vederbörande kreatursbesättning är uppställd, har jag ej ansett mig

böra frångå utredningens förslag i denna del.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 55.

33

4 §•

I det av utredningen framlagda lagförslaget Ilar upptagits ett stadgande,

enligt vilket det skulle åligga innehavare av mejeri att låta mjölk och grädde,

som jämlikt hälsovårdsnämnds medgivande finge försäljas utan föregående

pastörisering, förvaras och hanteras i kärl och apparater, vilka icke användas

för annan mjölk eller grädde. Handelskammaren i Malmö, till vars uppfattning

kommerskollegium anslutit sig, har funnit detta stadgande alltför

strängt. Handelskammaren Ilar framhållit, att örn stadgandet lagfästes ett

mejeri, som anskaffat särskild maskin för flaskmjölk, skulle vara nödsakat

att för behandling av olika slags mjölk för betydande kostnader inköpa nya

sådana maskiner samt vidtaga eventuella nybyggnader, trots att hinder icke

mötte att efter sterilisering eller annan liknande åtgärd på ett hygieniskt fullt

betryggande sätt utföra tappningen av skilda mjölkslag på samma apparat.

Pa samma sätt lade förslaget hinder i vägen för användning av samma flaskor

ömsom för pastöriserad och ömsom för tuberkelkontrollerad mjölk, varigenom

driften onödigtvis konime att försvåras. Liknande synpunkter hava

framhållits av hushållningssällskapens förvaltningsutskott i Örebro och

Gävleborgs län. Sistnämnda utskott bär anfört, att då mejeriernas utrymme

i allmänhet icke medgave dubbel uppsättning av kärl och apparater, mejerierna,

örn stadgandet lagfästes, nödgades värmebehandla all konsumtionsmjölk.

Även jag anser, att det av utredningen föreslagna stadgandet är alltför

strängt. Det torde vara tillräckligt föreskriva, att mjölk eller grädde, varom

här är fråga, icke må förvaras eller hanteras i kärl och apparater, vilka

använts för annan mjölk eller grädde, med mindre de efteråt blivit noggrant

rengjorda. Detsamma torde böra gälla beträffande till försäljning

avsedd pastöriserad mjölk och grädde. I anslutning till det anförda och

med beaktande av att skäl torde saknas att inskränka giltigheten av de av

mig förordade bestämmelserna till mejeri har förevarande paragraf i departementsförslaget

avfattats.

5 §•

Denna paragraf upptager av mig förut delvis berörda föreskrifter om märkning

av kärl, vari mjölk eller grädde transporteras eller utbjudes. Liknande

bestämmelser hava förordats av utredningen men endast beträffande

opastöriserad vara. Enligt utredningens förslag skulle mjölk eller grädde,

sorn icke undergått föreskriven värmebehandling, försäljas i eller från kärl,

tydligt märkt med orden »opastöriserad mjölk (grädde)» ävensom med namnet

antingen på den gård, varifrån varan härrörde, eller på den som försålde

varan. Förslaget har från olika håll rönt skarpa gensagor. Man har framhållit,

att, därest detsamma genomfördes, den råa mjölken komme att

på visst sätt deklasseras, trots att den måhända i det speciella fallet

utgjordes av kontrollmjölk och vöre den pastöriserade mjölken i alla avseenden

överlägsen. Örn föreskrifter örn märkning över huvud ansåges böra

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr <5-5. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

ifrågakomma, borde dessa gälla antingen endast värmebehandlad eller ock

båda slagen mjölk.

De sålunda gjorda invändningarna hava beaktats i departementsförslaget.

Beträffande märkningens utförande har utredningen uttalat, att det ej

syntes nödvändigt att meddela preciserade bestämmelser härom. Vederbörande

borde hava frihet att välja exempelvis mellan att instansa erforderliga ord

eller att förse kärlet med påklistrad eller vidhängd etikett. Häri kan jag

instämma.

6 och 7 §§.

De i dessa paragrafer upptagna stadgandena avse att underlätta kontrollen

över förordningens efterlevnad. I fråga örn innehållet i 6 § må hänvisas till

vad jag i den allmänna motiveringen anfört. En bestämmelse motsvarande

den i 7 § upptagna återfinnes i 10 § 7 mom. hälsovårdsstadgan.

8—12 §§.

Dessa paragrafer innehålla ansvarsbestämmelser.

Förseelse mot märkningsföreskrifterna har i utredningens förslag belagts

med dagsböter. Kommerskollegium och handelskammaren i Göteborg ha ifrågasatt,

huruvida en dylik förseelse vore av sådan beskaffenhet, att dagsböter

å densamma borde tillämpas. Handelskammaren har framhållit, att

en bristande etikettering ofta kunde bero på förbiseende eller slarv av underordnade

eller också därpå, att ett anbragt löst märke fallit av under transporten.

Vad sålunda anförts har jag funnit värt beaktande. För ifrågavarande

slag av förseelse ha därför i departementsförslaget endast stadgats

penningböter.

Stadgandena i 9 och 10 §§ överensstämma i huvudsak med förslag av utredningen.

Beträffande 10 § föreligger dock den skiljaktigheten, att enligt

utredningens förslag för straffbarhet förutsättes full bevisning rörande husbondes

vetskap örn den gärning, varom fråga är.

13 §.

Beträffande bestämmelserna under denna paragraf, som avser frågan om

utsträckning i vissa fall av förordningens tillämpningsområde, torde jag få

åberopa vad utredningen anfört till motivering av motsvarande stadganden

i det av utredningen framlagda förslaget. Då det ej synes uteslutet, att tilllämpning

av förordningen är påkallad inom icke stadsplanelagt område i

stad, där på grund av särskilda omständigheter hälsovårdsstadgans stadsbestämmelser

ej anses böra gälla, har stadgandet i första stycket erhållit en

därefter lämpad avfattning.

14 §.

Denna paragraf innehåller bemyndigande för Kungl. Majit att meddela

erforderliga kontrollföreskrifter.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

35

Förordningens ikraftträdande.

Enligt vad utredningen anfört torde de föreslagna bestämmelserna komma

att medföra vissa tidskrävande åtgärder inom ett stort antal nötkreatursbesättningar

samt nyanskaffningar och omändringar i en del mejerier, varför

det vore nödvändigt med en relativt lång tid mellan bestämmelsernas promulgering

oell ikraftträdande. Utredningen har för sin del härutinnan föreslagit

två år. I anslutning härtill har i departementsförslaget ikraftträdandet angivits

till den 1 juli 1939.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte,

föreslå riksdagen att antaga omförmälda inom jordbruksdepartementet utarbetade

förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda

avsedd mjölk och grädde m. m.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. Gullstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:134 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och g a1 i texten
  2. JoU 1937:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m. s. 3 i texten