Sök i Ratio Lex

Angående anslag till domkapitlen för budgetåret 1937/1938 m. m

1937-02-05 · 60 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1937:97, Angående anslag till domkapitlen för budgetåret 1937/1938 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

1

Nr 97.

Kungl. Maj:ts ‘proposition till riksdagen angående anslag till domkapitlen

för budgetåret 1937/1938 m. m.; given Stockholms

slott den 5 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pbhrsson-Bramstorp, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter:

Under punkten 34 av 1937 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition angående anslag till domkapitlen

för budgetåret 1937/1938, som kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna för sagda budgetår

dels till /Domkapitlen: Avlöningar ett förslagsanslag av 225,000 kronor;

dels ock till Domkapitlen: Omkostnader ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

Förevarande ärende är numera färdigberett, och jag tillåter mig därför

ånyo anmäla detsamma.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 31 maj 1934

såsom sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet verkställa förnyad

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 97.

utredning och avgiva förslag rörande domkapitlens omorganisation domprosten

Y. T. Brilioth, ordförande, kyrkoherden och ledamoten av riksdagens

andra kammare H. M. Hallén, rådmannen och ledamoten av riksdagens

första kammare P. Sandström samt hemmansägaren och ledamoten av riksdagens

andra kammare J. N. Svedberg i Hälsingmo. Åt nämnda sakkunniga

uppdrog sedermera Kungl. Maj:t genom beslut den 20 juni 1935 att

verkställa utredning rörande den inverkan, 1932 års ecklesiastika boställslagstiftning

kunde anses hava haft på arbetsförhållandena å domkapitlens

kanslier, samt avgiva det förslag, till vilket sagda utredning kunde giva

anledning.

I anledning av en framställning från domkapitelstjänstemännens förening

örn utredning rörande lönereglering för stiftssekreterarna anbefalldes de sakkunniga

sedermera genom remiss den 31 augusti 1935 att verkställa utredning

i detta ärende ävensom avgiva det förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

Nämnda sakkunniga hava tidigare avgivit betänkande med förslag till lag

om domkapitel m. m., vilket låg till grund för den av 1936 års riksdag

och kyrkomöte beslutade omorganisationen av domkapitlen, vilken trätt i kraft

från och med den 1 januari 1937. De sakkunniga hava med skrivelse den

13 oktober 1936 överlämnat betänkande med utredning och förslag rörande

nyssnämnda övriga till de sakkunniga hänskjutna frågor.

Över sistnämnda betänkande hava yttranden avgivits av domkapitelstjänstemännens

jörening och stiftsjägmästareföreningen samt av domkapitlen, förutvarande

Stockholms stads konsistorium och stiftsnämnderna ävensom den 11

december 1936 av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, den 8 januari 1937

av kammarkollegiet och den 7 januari 1937 av statskontoret.

I särskilda skrivelser hava vidare domkapitlen gjort framställningar beträffande

anslag för budgetåret 1937/1938 till avlöningar och omkostnader,

varöver statskontoret den 7 januari 1937 avgivit utlåtande.

Anslag till avlöningar.

Nuvarande förhållanden. Lönereglering för befattningshavarna vid domkapitlens

expeditioner genomfördes senast av 1928 års riksdag (proposition

nr 102, riksdagens skrivelse nr 105), därvid riksdagen beslutade, att avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, jämte därmed sammanhängande

avlöningsbestämmelser skulle från och med den 1 juli 1928 äga tillämpning

å befattningshavare vid de ecklesiastika konsistoriernas expeditioner,

samt att i samband därmed de sportler, som tillkommo konsistorienotarierna

i form av expeditionslösen samt arvoden för förvaltning av vissa fonder

och kassor och för utdelning av fosterlöner, skulle — arvodena dock endast

i den mån desamma prövades fortfarande böra utgå — indragas till statsverket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition Nr 97.

Förslagsanslaget till Domkapitlen: Avlöningar är för budgetåret 1936/1937

uppfört med 293,400 kronor, vilket belopp disponeras jämlikt följande avlöningsstat:
Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a. Grundbelopp .................kronor 26,900

Anm.: Arvodet till sekreteraren vid Stockholms

stads konsistorium (från och med den

1 januari 1937 Stockholms domkapitel) utgör

5,700 kronor samt kan efter 3 år höjas med

360 kronor, efter 6 år med ytterligare 360

kronor och efter 9 år med än ytterligare 360

kronor.

b. Arvodesförhöjning till sekreteraren vid

Stockholms stads konsistorium (från

och med den 1 januari 1937 Stock
-

holms domkapitel), förslagsvis...... > 540

c. Vikariatsersättningar m.m., förslagsvis >_760 »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m........... kronor 71,850

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.

......................... » 12,000 »

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.........................

180,750

28,200

I

83,850

600

Summa kronor 293,400.

Vid domkapitlen äro anställda ordinarie och andra av statsmedel avlönade

befattningshavare på sätt framgår av tablå å sid. 4 (i förekommande

fall angives lönegraden inom parentes; befattningshavare med exempelvis 4

timmars daglig tjänstgöring markeras med 4/’ etc.).

De i tablån angivna lönekostnaderna bestridas ur de i avlöningsstatén uppförda

posterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, respektive grundavlöniugar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Ur sistnämnda post

utgår härutöver ett belopp av 3,700 kronor till extra befattningshavare, renskrivning

m. m. vid Stockholms stads konsistorium (numera Stockholms

domkapitel).

Delposten å 26,900 kronor till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t: Grundbelopp disponeras på följande sätt:

Arvode till sekreteraren vid Stockholms stads konsistorium

(numera Stockholms domkapitel)...................kronor 5,700

Arvode till manliga extra biträdet vid domkapitlet i Lund

F. Malmström................... » 4,200

Ersättning till bibliotekarien vid högre allmänna läroverket

i Kalmar för vården av förutvarande domkapitlets i Kalmar

äldre arkivalier............................ » 50

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Domkapitel:

Ordinarie tjänstemän:

Extra ordinarie tjänste- män:

Anslag

till extra

befatt- ningsha- vare, ren- skrivning

m. m.

Kronor

Stifts-

sekre-

terare

Stifts-

notarie

Kansli-

biträde

Expedi-

tions-

vakt

Ama-

nuens

Kon-

tors-

biträde

Expedi-

tions-

vakt

Uppsala.......

1 (B 28)

1 (B 21)

1 (B 7)

KB 5)

1 (16:e)

1 (4:e)

_

1,830

Linköping.....

1 (B 27)

—

—

1(B 5)

1 (18:e)

—

—

3,000

Skara........

1 (B 27)

—

—

KB 5)

1 (18:e)

—

—

1,050

Strängnäs......

1 (B 27)

—

-

—

1 (18:e)

—

1 (5:e)

1,500

Västerås......

1 (B 27)

—

—

1(B 5)

‘/,(18:e)

—

—

1,850

Växjö........

1 (B 27)

—

1 (B 7)

1(B 5)

1 (18:e)

—

—

500

Lund........

1 (B 28)

1 (B 21)

KB 7)

KB 5)

1 (16: e)

—

—

1,800

Göteborg......

1 (B 27)

—

1 (B 7)

1(B 5)

1 (18:e)

—

—

1,100

Karlstad......

1 (B 27)

—

1 (B 7)

KB 5)

*M18:e)

—

—

-

Härnösand.....

1 (B 27)

—

1(B 7)

KB 5)

1 (18:e)

—

—

2,300

Luleå........

1 (B 28)

—

1 (B 7)

KB 5)

1 (18:e)

—

—

2,935

Visby........

1 (B 24)

—

—

—

—

—

5.j A(5:e)

2,500

Arvoden till vissa domkapitelsledamöter...............kronor 15,200

Ersättning åt domkapitelsledainot för fullgörande av preses’

åligganden................................... » 1,000

Ersättning åt sakkunniga.......................... » 750

Summa kronor 26,900.

Ur anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän bestrides i förekommande fall provisoriskt dyrortstillägg.

Med anledning av den år 1936 beslutade omorganisationen av domkapitlen

har lag om domkapitel utfärdats den 13 november 1936 (nr 567) och

instruktion för domkapitlen den 4 januari 1937 (nr 7). I instruktionen hava

meddelats detaljerade föreskrifter beträffande de vid domkapitlen anställda

befattningshavarnas särskilda åligganden och rörande tillsättning av sådana

befattningshavare m. m.

Genom 1932 års ecklesiastika boställslagstiftning befriades domkapitlen

praktiskt taget från all befattning med det ecklesiastika boställsväsendet.

I stället inrättades i stiften särskilda stiftsnämnder med närmaste uppgift

att hava inseende och vård över den ecklesiastika boställsjorden.

Stiftsnämnd skall enligt ecklesiastika boställsordningen (nr 400/1932) bestå

av fem ledamöter. Tre ledamöter jämte en ersättare för envar av dem

utses för tre år åt gången av Kungl. Maj:t. Två ledamöter jämte en er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 97.

sättare för envar av dem väljas av domkapitlet, likaledes för tre år åt gången.

Av sistnämnda ledamöter skall en vara juridiskt bildad och tjänstgöra

såsom sekreterare hos nämnden. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj:t

ordförande. Nämnden väljer inom sig vice ordförande.

Kungl. Majit äger, i den mån sådant prövas skäligt, tillerkänna ledamot

av stiftsnämnd ersättning ur kyrkofonden ävensom bevilja erforderliga anslag

ur samma fond för gäldande av övriga kostnader för nämndernas verksamhet.

Hos stiftsnämnd skall såsom biträde åt nämnden finnas anställd en av

nämnden utsedd stiftsjägmästare. Där särskilda skäl sådant föranleda och

Kungl. Majit det medgiver, må stiftsnämnd anställa två eller flera stiftsjägmästare.

Kungl. Majit bestämmer, huruvida och till vilket antal biträden

åt stiftsjägmästare må av stiftsnämnden anställas. Avlöning åt stiftsjägmästare

jämte biträde åt honom bestämmes av Kungl. Majit.

Vid behandlingen vid 1932 års riksdag av det av Kungl. Majit framlagda

förslaget till ecklesiastik boställsordning m. m. anfördes i sammansatta

andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 8, att utskottet förut

satte, att domkapitlen i regel utsåge en av sina ordinarie ledamöter samt

sin stiftssekreterare eller annan å dess kansli anställd befattningshavare till

ledamöter i stiftsnämnden.

I instruktionen för stiftsnämnd och stiftsjägmästare (nr 425/1932) bestämdes,

att stiftsnämndsledamöter skulle i arvode äga åtnjuta — med undantag

för Lunds och Visby stift — ordförande och vice ordförande 500 kronor

för år och annan ledamot 300 kronor. För Lunds stift sattes årsarvodet

till för ordförande och vice ordförande 800 kronor och för annan ledamot

600 kronor samt för Visby stift för ordförande och vice ordförande 300

kronor och för annan ledamot 200 kronor.

Rörande ärendenas handläggning hos stiftsnämnd föreskrives i stiftsnämndsinstruktionen,

att befattningshavarna å domkapitlens expeditioner skola ombesörja

diarieföring, beredning, föredragning och expediering av mål och

ärenden, som ankomma å stiftsnämnden, i den mån sådant ej åligger stiftsjägmästare

eller annat biträde hos nämnden. Där ej annat stadgas i instruktionen,

skola därvid föreskrifterna i gällande instruktion för domkapitlen

äga motsvarande tillämpning, med iakttagande att vad i sistnämnda

instruktion sägs örn domkapitel och biskop i stället skall gälla stiftsnämnd

och ordförande i denna. Föredragande, som ej är ledamot av stiftsnämnden,

har skyldighet att, om nämndens beslut ej överensstämmer med hans

åsikt, låta i nämndens protokoll anteckna sin skiljaktiga mening.

Enligt instruktionen för domkapitlen äro stiftssekreterare, stiftsnotarie och

amanuens skyldiga att mottaga uppdrag att vara ledamot och sekreterare

i stiftsnämnd eller ersättare för sådan ledamot. Det åligger stiftssekreteraren

att vara redogörare jämväl för stiftsnämndens medelsförvaltning. Där

stiftssekreterarens göromål i övrigt icke tillåta honom att vara redogörare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

för domkapitlets och stiftsnämndens medelsförvaltning, kan domkapitlet

efter samråd med stiftsnämnden därtill förordna annan befattningshavare

vid domkapitlet.

I detta sammanhang torde böra erinras örn att frågan om stiftsnämndernas

kansliarbete var föremål för övervägande vid 1932 års riksdag. Sålunda

uttalades i nyssnämnda utskottsutlåtande, att stiftsnämnden borde få

anlita domkapitlets kansli för ärendens beredning, uppsättning och expediering.

Någon ökad arbetsbörda för personalen å domkapitelskanslierna borde

detta icke innebära. Domkapitlen toge nämligen redan befattning med boställsärendena

såsom beslutande myndigheter eller remissinstanser. Ifrågavarande

ärenden voro under den dåvarande förvaltningsordningen mycket

talrika och ofta särdeles invecklade. Det vore därför osannolikt, att det

kansliarbete, som ärendena medförde, skulle, sedan ärendena övertagits av

stiftsnämnden, bliva större än tidigare. Utskottet hade därför icke upptagit

någon post för förstärkning av domkapitlets kansli utöver det i propositionen

beräknade anslaget till expenser för skogspersonalen.

Mot vad utskottet sålunda uttalat gjorde riksdagen icke någon erinran.

Det av riksdagen antagna förslaget till ecklesiastik boställsordning godkändes

därefter av 1932 års kyrkomöte. I sitt i ämnet avgivna betänkande

(nr 1) framhöll härvid kyrkolagsutskottet vikten av att samarbetet mellan

stiftsnämnden, å ena, samt domkapitlet och dess kanslipersonal, å andra

sidan, bleve så intimt som möjligt. Detta samarbete befordrades säkerligen

bäst genom att domkapitlet utsåge någon av sina ledamöter samt stiftssekreteraren

eller annan tjänsteman hos domkapitlet till ledamöter i stiftsnämnden.

De nya och ansvarsfulla administrativa uppgifter, som kunde

komma att åvila stiftssekreteraren eller annan domkapitlets tjänsteman, då

han valdes till ledamot av stiftsnämnden, finge emellertid icke föranleda,

att han förläde tyngdpunkten av sitt arbete till stiftsnämndsgöromålen och

läte domkapitelsärendena komma i andra hand. Särskilt vore det av vikt,

att möjligheterna hölles öppna för en vidare utveckling av den strävan,

som på senare tid gjort sig gällande, att bereda domkapitlet tillfälle att i

större utsträckning än dittills vid biskopens sida deltaga i den mera interna

stiftsvården och att för detta syfte även taga stiftssekreterarens krafter i

anspråk. Med hänsyn till nu anförda önskemål ville utskottet erinra om

att riksdagen genom stadgande i boställsordningen givit Kungl. Majit befogenhet

att ur kyrkofonden bevilja erforderliga anslag för gäldande av kostnaderna

för stiftsnämndernas verksamhet. Utskottet ansåge sig därför kunna

förvänta, att i den mån det ur nyss angivna synpunkter bleve erforderligt,

tillräcklig särskild arbetskraft skulle ställas till stiftsnämndernas förfogande.

För att en enhetlig ledning av arbetet på det för domkapitlet och stiftsnämnden

gemensamma kansliet skulle bibehållas syntes det vara önskvärt,

icke blott att biskopen invaldes i stiftsnämnden utan även att han utsåges

till ordförande i nämnden. Härigenom skulle också enhetligheten i den

kyrkliga administrationen befrämjas och kontinuitet skapas mellan domkapitlens

förutvarande uppgifter och stiftsnämndernas verksamhet. Utskottet

holle före, att dessa synpunkter varit vägledande även vid riksdagens

ställningstagande till spörsmålet om stiftsnämndernas sammansättning.

Skulle emellertid någon gång särskilda förhållanden medföra, att till ordförande

i stiftsnämnd utsåges annan person än biskopen, borde denne

likväl hava högsta inseendet över arbetet å domkapitlets expedition i dess

helhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

1934 års domknpiielssakkunniga. De sakkunniga hava vid sin utredning

kommit till den uppfattningen, att 1932 års ecklesiastika lagstiftning medfört

en betydlig ökning av arbetsbördan å domkapitlens expeditioner. De

sakkunniga hava ansett det ändamålsenligt, att stiftsnämndernas personal

inskränkes till att omfatta stiftsjägmästare och skogliga biträden samt att

till domkapitlens förfogande ställas arbetskrafter i den utsträckning, att det

kan förväntas, att dessa kunna medhinna att på ett nöjaktigt sätt fullgöra

det kansliarbete, som är erforderligt med hänsyn till såväl domkapitlens

som stiftsnämndernas verksamhet. De sakkunniga hava därför framlagt

förslag rörande utökning av domkapitlens kanslipersonal och jämväl ifrågasatt

en reglering av lönerna för denna personal. Enligt de sakkunnigas

mening bör kyrkofonden bidraga till kostnaderna för personalen till den

del densamma sysselsättes med stiftsnämndsärenden.

Av de sakkunnigas betänkande inhämtas i berörda hänseenden följande:

Boställslagstiftningens inverkan på arbetsförhållandena

vid domkapitelskanslierna. Riksdagen syntes, anföra de sakkunniga,

hava utgått från att de ärenden, som komme att handläggas av stiftsnämnden,

i stort sett skulle bliva likartade med dem, som tidigare varit

föremål för domkapitlets behandling. Så torde emellertid icke vara fallet.

Att märka vore, att ett flertal av stiftsnämndernas arbetsuppgifter överflyttats

från länsstyrelserna, kammarkollegiet och domänstyrelsen, exempelvis

utbetalning av prästerskapet tillkommande avlöningsmedel, bestyret med

avräkningar mellan pastoraten och kyrkofonden, s. k. substansupplåtelser

samt upprättande av skogshushållsplaner. Vidare framhålles, att de arbetsuppgifter,

som sammanhängde med uppskattning av den årliga normalavkastningen

av löneboställe, helt saknade motsvarighet vid den tidigare förvaltningsordningen.

För övrigt torde någon direkt jämförelse mellan domkapitlens

och stiftsnämndernas befattning med det ecklesiastika boställsväsendet

knappast vara möjlig på grund av de stora principiella skiljaktigheterna

mellan den gamla och nya lagstiftningen. Till belysande härav

meddelade sakkunniga en ingående redogörelse för förvaltningsordningen

beträffande de ecklesiastika boställena före och efter den 1 maj 1933, av

vilken det syntes dem framgå, att stiftsnämndernas verksamhet måste vara

av huvudsakligen annan natur än den befattning, som domkapitlen tidigare

hade att taga med det ecklesiastika boställsväsendet, och att sålunda de

båda myndigheternas arbetsbördor i berörda avseende icke utan vidare kunde

antagas motsvara varandra. Under sådana förhållanden kunde givetvis en

jämförelse mellan domkapitelsexpeditionernas arbetsbelastning före och efter

boställsreformens genomförande icke heller grundas på antalet diarieförda

ärenden. Till den ledning, dylika uppgifter kunde tjäna för bedömande

av förevarande spörsmål, hava dock dc sakkunniga verkställt en undersökning

rörande antalet sådana ärenden, vilken utvisar, att arbetsbördan

å domkapitelsexpeditionerna rent siffermässigt sett ökats med i runt tal

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

25 procent från tidsperioden närmast före till tidsperioden närmast efter

bostadslagstiftningens genomförande. Vunna erfarenheter visade emellertid

även, att stiftsnämndernas tillkomst medfört en betjrdande arbetsökning på

domkapitelsexpeditionerna.

Omedelbart vid ikraftträdandet av den nya lagstiftningen visade det sig

ogörligt för domkapitelsexpeditionerna att med tillgänglig personal fullgöra

vederbörliga arbetsuppgifter. Kungl. Majit hade funnit det ofrånkomligt

att efter framställning av stiftsnämnderna alltsedan dess ställa betydande

belopp till förfogande för anställande av tillfälliga biträden och mötande av

expensutgifter. Sålunda hade anvisats till avlönande av biträden med kansligöromål

och för renskrivning för budgetåret 1933/1934 54,250 kronor,

1934/1935 65,900 kronor, 1935/1936 67,400 kronor och för 1936/1937 71,600

kronor, till löpande expensutgifter för budgetåret 1933/1934 24,350 kronor,

1934/1935 24,050 kronor, 1935/1936 23,668 kronor 58 öre och för 1936/1937

22,825 kronor, samt för engångskostnader tillhopa 52,079 kronor 17 öre.

Härjämte hade för förhyrande av lokaler åt stiftsjägmästarna i Skara, Västerås,

Växjö och Visby utgått för budgetåret 1933/1934 sammanlagt 2,300

kronor, 1934/1935 2,195 kronor, 1935/1936 2,500 kronor och 1936/1937

2,500 kronor.

För närmare utrönande av domkapitlens och stiftsnämndernas erfarenheter

i förevarande avseende hade de sakkunniga från dessa myndigheter införskaffat

yttranden rörande de tendenser till ökning eller minskning i arbetets

omfattning, som hittills framträtt ävensom huru förhållandena härutinnan

kunde väntas gestalta sig i fortsättningen. Av dessa yttranden,

för vilka i betänkandet lämnas en utförlig redogörelse, framginge, att den

lättnad i domkapitelsexpeditionernas arbetsbörda, som beräknades inträffa i

och med att boställsärendena icke längre skulle handläggas av kapitlen, visat

sig icke vara av den betydelse, som vid stiftsnämndernas inrättande

förutsatts, samt att stiftsnämndernas verksamhet förorsakat en bestående

arbetsökning å kanslierna, som betydligt överstege arbetsminskningen ifråga

om domkapitelsärendena. A ort och ställe verkställda undersökningar hade

i stort sett bekräftat myndigheternas utsagor härutinnan.

Att finna någon tillförlitlig mätare i fråga örn storleken av den ökade

arbetsbelastningen å expeditionerna efter stiftsnämndernas tillkomst torde

enligt de sakkunnigas mening vara ogörligt, särskilt som förhållandena i

detta avseende gestaltade sig olika i skilda stift och i icke oväsentlig utsträckning

vore beroende av individuella omständigheter, såsom stiftsnämndens

och stiftssekreterarens intresse för hithörande frågor, deras initiativkraft

samt och kanske icke minst — deras uppfattning ifråga om innebörden

av lagstiftningen i avseende å nämndens befattning med det ecklesiastika

boställsväsendet. Klart syntes i varje fall vara att — i likhet med

vad hittills skett genom anställande av tillfälliga biträden hos stiftsnämnderna

en förstärkning av domkapitelsexpeditionernas arbetskrafter även

framdeles vore erforderlig för att expeditionerna på ett nöjaktigt sätt skulle

kunna fullgöra dem åliggande arbetsuppgifter.

Behovet av ytterligare arbetskrafter å domkapitelsexpeditionerna efter

stiftsnämndernas tillkomst torde sålunda icke -— vilket från början syntes

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

hava antagits — kunna anses betingat av en under en övergångstid förorsakad

arbetsanhopning. En dylik arbetsanhopning hade visserligen otvivelaktigt

under den första tiden varit för handen. Att denna till organisationsarbete

närmast hänförliga extra belastning kunnat bäras av tillgängliga arbetskrafter

förklarades å vederbörande expeditioner med att övertidsarbete

i avsevärd utsträckning förekommit, samt att mindre viktiga arbetsuppgifter

åtminstone tillsvidare måst eftersättas. Numera ansåges arbetsbördan i stort

sett hava stabiliserats och arbetet kunde sägas hava kommit i normala

gängor.

Fördelningen av personalkostnaderna mellan staten och

kyrkofonden m. m. För arbetsuppgifternas behöriga handbavande ansåge

vederbörande myndigheter enligt till de sakkunniga inkomna yttranden

de nuvarande arbetskrafterna erforderliga och även i regel tillräckliga.

De tillfälliga biträdenas provisoriska anställningsform och knappt tillmätta

löner hade emellertid framhållits såsom en olägenhet, ägnad att skapa

mindre lyckliga arbetsförhållanden å expeditionerna, i det att svårigheter

uppstått att erhålla och bibehålla lämpliga befattningshavare. Samtidigt

hade uttalats, att med hänsyn till den ökade mängden kvalificerade arbetsuppgifter

stiftssekreterarna borde beredas högre löneställning liksom även

domkapitelsamanuenserna, vilka därjämte borde göras till ordinarie befattningshavare.

Expeditionsvakterna föresloges vidare så gott som allmänt till

uppflyttning i lönegraden B 7.

De sakkunniga framhålla för egen del, att den nuvarande ordningen med

avseende å personalförhållandena å domkapitlens expeditioner uppenbarligen

icke kunde anses tillfredsställande, sedan det konstaterats, att den nya ecklesiastika

boställsordningen medfört en bestående ökning av arbetsbelastningen.

Att befattningshavarna å det gemensamma kansliet anställdes av

olika myndigheter och avlönades efter skilda grunder måste givetvis medföra

olägenheter, liksom naturligen även det förhållandet, att anslagsfrågorna

icke samtidigt och i enahanda ordning bleve föremål för prövning.

Den naturligaste vägen att avhjälpa dessa olägenheter syntes i anslutning

till ett av statskontoret tidigare framfört förslag vara, att all erforderlig personal

uppfördes på en gemensam personalstat för domkapitlen under åttonde

huvudtiteln och att kyrkofonden i sin mån genom att medel omfördes till

vederbörligt anslag bidroge till kostnaderna.

Kyrkofonden torde härvid böra bidraga med hela kostnaden för den personal,

som sysselsattes för stiftsnämndens räkning. Att exakt beräkna dessa

kostnader torde emellertid vara ogörligt, då samma befattningshavare ofta

sysselsattes såväl med domkapitelsärenden som med stiftsnämndsärenden

och förändringar i fråga om personalens disposition för övrigt när som

helst kunde inträffa. Vidare syntes kansliets arbetsbörda inom de skilda

stiften fördela sig olika mellan de två arbetsområdena. En uppskattning i

stora drag av arbetsbördans fördelning syntes därför vara den enda fram
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majits proposition Nr 97.

komliga vägen. För att finna en grund för en sådan uppskattning hade

de sakkunniga i oktober 1935 införskaffat uppgifter rörande den tid, varje

befattningshavare dagligen vore sysselsatt med domkapitelsärenden och

stiftsnämndsärenden. Med ledning av dessa uppgifter och de erfarenheter,

som vunnits vid nyssberörda undersökningar å expeditionerna, torde kunna

sägas, att arbetsbördan i genomsnitt till lika stor del hänförde sig till domkapitelsgöromål

och stiftsnämndsgöromål. Härvid hade hänsyn givetvis

icke tagits till stiftsjägmästare och skogliga biträden, som icke torde kunna

räknas till kanslipersonalen.

Kostnaden för erforderlig personal å domkapitlens expeditioner torde vid

sådant förhållande tillsvidare böra bestridas intill 50 procent av kyrkofonden.

En fördelning av kostnaderna efter denna grund komme att innebära

rätt betydande utgifter för kyrkofonden men minskade utgifter under åttonde

huvudtiteln. Att döma av uttalanden av sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet

vid 1932 års riksdag ävensom av kyrkolagsutskottet vid samma

års kyrkomöte syntes statsmakterna hava förutsett, att en överflyttning

av en del av kostnaderna för domkapitlens expeditioner till kyrkofonden

kunde bliva påkallad.

Personalbehov och lönegradsplacering. De individuella förhållandena

inom domkapitlen, stiftsnämnderna och expeditionerna påverkade

icke oväsentligt arbetsbördan inom de skilda stiften. En bedömning av

storleksordningen mellan stiften i avseende å arbetsbelastningen å domkapitelsexpeditionerna

erbjöde under sådana omständigheter stora svårigheter

och måste huvudsakligen grundas på vunna erfarenheter. De i sammanställningen

å sid. 11 angivna siffrorna syntes de sakkunniga dock i detta

sammanhang vara av intresse.

Ett studium av dessa siffror gåve omedelbart vid handen att Visby stift

i fråga örn arbetsmängden borde stå efter de övriga stiften. Vidare vore

det även tydligt, att Lunds stift borde vara betydligt mer arbetskrävande

än de övriga, särskilt om man jämväl beaktade den särställning, som detta

stift intoge ifråga om bestyr med kyrka tillhörig fast egendom samt ecklesiastik

boställsjord, som icke avsåges i ecklesiastik boställsordning. De

återstående stiften utom Luleå syntes i stort sett kunna indelas i tvenne

grupper, omfattande den ena, de stift, där större arbetsbörda kunde förutsättas,

nämligen Uppsala, Linköping, Skara, Växjö och Göteborg, samt den

andra Strängnäs, Västerås, Karlstad och Härnösand. I den förra gruppen

torde Uppsala stift dock i viss mån intaga en särställning. Vid bedömande

av detta stifts arbetsbörda måste nämligen beaktas, att till ärkestiftet ofta

remitterades ärenden, över vilka icke samtliga domkapitel ansåges böra höras,

att domkyrkan stöde under domkapitlets omedelbara vård och förvaltning

ävensom kapitlets befattning med utlandsförsamlingarna. Vad anginge

Luleå stift syntes detsamma, att döma av antalet kontrakt, pastorat, församlingar

etc., icke böra vara alltför arbetskrävande. Med hänsyn till antalet

diarieförda ärenden däremot torde det närmast vara hänförligt till

gruppen Uppsala, Linköping, Skara, Växjö och Göteborg. Den sista bedömningsgrunden

torde i detta fall vara den riktiga i betraktande av att de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diarie- förda

ärenden

för tiden

Vul934- sl/io 1935

Kon-

trakt

Pasto-

rat

För-

sam-

lingar

Präs-

terliga

befatt-

nin-

gar

E. o.

präs- ter

Skol-

di-

strikt

Skolor

Lärare

Präst-

går-

dar

Löneboställen

Allm. kyrko- hemman

Fonder

En-

heter

Arren-

de-

lotter

En-

heter

Arren-

de-

lotter

Antal

Tillgångar

den 30

juni 1935

kronor

Uppsala ....

3,582

25

159

265

291

43

253

1,257

3,040

240

301

670

14

34

24

824,946

Linköping . . .

2,211

21

132

214

212

43

212

736

1,960

188

360

381

6

6

78

1,287,925

Skara .....

2,290

16

116

374

206

37

338

987

1,656

161

365

450

10

10

67

277,563

Strängnäs . . .

1,621

16

106

168

169

30

166

575

1,749

146

191

311

14

14

64

594,411

Västerås ....

2,025

16

99

131

175

28

128

946

2,214

164

190

278

8

9

62

581,273

Växjö.....

2,775

19

143

255

252

61

255

1,101

2,230

247

408

430

7

7

44

298,504

Lund......

4,270

25

222

440

323

70

434

1,578

4,104

247

704

704

85

85

59

451,666

i Göteborg . . .

2,836

14

126

276

252

57

267

1,118

3,116

195

278

310

16

26

32

509,000

i Karlstad ....

1,889

12

74

142

153

26

140

1,018

1,841

135

146

884

6

61

41

588,119

1 Härnösand . .

1,717

13

91

129

166

27

128

1,125

2,307

141

128

384

1

2

51

656,189

Luleå......

2,474

7

56

65

149

22

63

1,581

2,906

114

76

1,063

—

—

27

217,345

Visby.....

895

3

33

93

39

11

91

134

265

36

106

251

1

3

15

82,101

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 97.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

speciella förhållandena inom detta det nordligaste stiftet, såsom befolkningens

trespråkighet, nomadskoleväsendet, statsskolorna i finnbygden m. m., föranledde

arbetsuppgifter, vartill saknades motsvarighet i de sydligare stiften.

De nya personalstaterna, vilka av naturliga skäl icke skulle omfatta

Stockholms stads konsistorium, torde i möjligaste mån böra ansluta sig till

nu gällande stater för domkapitlens expeditioner och befattningshavarna

utgöras av ordinarie och extra ordinarie tjänstemän. Härjämte torde mindre

anslag till extra befattningshavare, renskrivning m. m. i likhet med vad hittills

skett böra ställas till kapitlens förfogande.

De av de sakkunniga förordade staterna för de skilda domkapitelsexpeditionerna

grundade sig på en normalorganisation, innebärande att å en

expedition borde finnas anställda:

ordinarie tjänstemän:

en stiftssekreterare, en stiftsnotarie och en expeditionsvakt med i huvudsak

samma åligganden som hittills,

samt en kansliskrivare, som det huvudsakligen borde åligga att enligt

stiftssekreterarens anvisningar och under dennes kontroll föra domkapitlets

och stiftsnämndens diarier, räkenskaper och förekommande liggare, upprätta

lönelistor för prästerskapet och expeditionens befattningshavare ävensom avräkningslängden

mellan kyrkofonden och pastoraten;

extra ordinarie tjänstemän:

en amanuens med i huvudsak samma åligganden som hittills,

samt ett kontorsbiträde för maskinskrivning och enklare expeditionsgöromål;
extra

och tilljälliga tjänstemän:

i erforderlig utsträckning inom ramen av ett för ändamålet anvisat mindre

anslag.

Beträffande stiftssekreterarnas lönegradsplacering erinra de sakkunniga,

att stiftssekreterartjänsterna enligt 1928 års lönereglering vore indelade i

olika klasser med olika lönegradsplacering (jfr ovan). I propositionen nr

102/1928 anförde föredragande departementschefen härom följande:

Domkapitelskommittén och statskontoret hade ansett, att vid reglering

av avlöningsförmånerna för konsistorienotarierna någon indelning av deras

befattningar i olika klasser icke borde förekomma. Statskontoret hade motiverat

sin ståndpunkt till denna fråga dels med att göromålen vid domkapitlen

vore till arten desamma, dels ock därmed att den större arbetsmängden

vid ett domkapitel borde motvägas genom att biträdande personal

i större utsträckning ställdes till förfogande för lättande av notariens arbetsbörda,

varjämte statskontoret åberopade den i allmänhet inom statsförvaltningen

tillämpade praxis i förevarande avseende.

Den av statskommissarien Ouchterlony verkställda utredningen gåve vid

handen, att betydande skiljaktigheter förefunnes i avseende på arbetsbelastningen

vid de olika domkapitelsexpeditionerna. Och i direkt förhållande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

till arbetsmängden torde — såsom Ouchterlony framhållit — om man bortsåge

från personliga och tillfälliga omständigheter, få anses stå det kvalificerade

arbete, som vid tillgång till tillräcklig biträdeshjälp och vid rationell

arbetsfördelning åvilade konsistorienotarien. Vid de mest arbetstyngda domkapitelsexpeditionerna,

där arbetet måste fördelas mellan ett flertal befattningshavare,

komme således konsistorienotarien att så gott som uteslutande

syssla med högt kvalificerat arbete, som ställde stora krav på vederbörandes

skicklighet och omdömesförmåga, under det att notarien vid en expedition

med mindre sammanlagd arbetsbörda finge själv utföra även en större eller

mindre del av sådant arbete, som i förra fallet utfördes av den biträdande

personalen under notariens uppsikt.

Den nu antydda så att säga kvalitativa skiljaktigheten i den konsistorienotarierna

i de olika stiften åvilade arbetsbördan vore givetvis ägnad att

göra arbetet vid en större domkapitelsexpedition för notarien mera betungande

än vid en mindre. Skälig hänsyn härtill syntes tala för att icke helt

övergiva principen örn ifrågavarande tjänsters indelning i olika löneklasser

utan, örn ock i modifierad form, bibehålla en dylik klassificering.

Genom stiftsnämndernas tillkomst hade otvivelaktigt, yttra de sakkunniga,

den kvalificerade arbetsmängden å expeditionerna ökat. Detta förhållande

hade av flertalet domkapitel och stiftsnämnder tagits till intäkt för

ett upphävande av klassificeringen. Myndigheterna hade härvid — såsom

ovan nämnts — icke stannat vid en uppfattning till lönegraden B 28 av

de lägre placerade stiftssekreterarbefattningarna utan i allmänhet föreslagit,

att stiftssekreterarna skola hänföras till lönegraden B 30.

Frågan om stiftsekreterarnas löneställning hade genom den nya lagstiftningen

komplicerats därigenom, att det icke vore nödvändigt, att stiftssekreteraren

vore ledamot och sekreterare i stiftsnämnden.

Det kunde sålunda förekomma — och förekomme i ett stift — att detta

uppdrag anförtroddes annan tjänsteman å expeditionen. I händelse så skedde

vore det intet som hindrade, att stiftssekreteraren helt befriades från stiftsnämndsgöromålen

för att uteslutande sysselsättas med domkapitlets arbetsuppgifter

— vilket förfarande tillämpats inom nyssberörda stift. Detta förhållande

medförde, att åtminstone ur formell synpunkt kunde göras gällande,

att den nya lagstiftningen icke kunde tagas till motiv för en uppfattning av

stiftssekreterartjänsterna. Enligt de sakkunnigas mening vöre det emellertid

otvivelaktigt, att stiftssekreteraren — även om han icke vore sekreterare i

nämnden — i sin egenskap av chef för domkapitelsexpeditionen i verkligheten

genom den utvidgade kansliverksamheten fått en ökad arbetsbörda

och ett större ansvar än tillförne. Härtill ville de sakkunniga — under

erinran om vad härom anförts i det av de sakkunniga avgivna betänkandet

med förslag till lag örn domkapitel m. m. — framhålla, att de betydelsefulla

arbetsuppgifter och det ansvar i övrigt, som påvilade dessa befattningshavare

och som efter domkapitlens omorganisation kunde förväntas

bliva än mer krävande, i och för sig väl torde motivera de förmånligare avlöningsförhållanden

än dc nu rådande. I detta sammanhang horde jämväl

uppmärksammas, att det förhållandet, att enligt beslut av 1936 års riksdag

i domkapitlen skulle ingå en av Kungl. Majit förordnad ledamot, som ägde

särskild sakkunskap på folkundervisningens område, torde kunna antagas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

medföra, att större krav än hittills komme att ställas på kanslierna i fråga

om utredningar och undersökningar med avseende å skolväsendet berörande

spörsmål.

I ovanberörda betänkande uttalade de sakkunniga, att stiftssekreterarna

under förutsättning att ledamotskap i domkapitlet bereddes åt dem i lönehänseende

borde jämställas med landssekreterare. Sedan riksdagen icke

funnit skäl bifalla de sakkunnigas förslag i fråga örn stiftssekreterarnas

ställning inom domkapitlen torde en sådan löneuppflyttning icke vara att

påräkna. De sakkunniga funne emellertid på grund av vad ovan anförts

en löneförbättring för stiftssekreterarna påkallad och ville i detta avseende

föreslå en uppflyttning med en lönegrad — dock ej ifråga om stiftssekreterartjansten

i Luleå, vilken torde böra kvarstå i lönegraden B 28. Genom

detta förslag skulle klassificeringen bibehållas så tillvida, att stiftssekreterartjänsterna

i Uppsala och Lund placerades en lönegrad högre och i Visby

tre lönegrader lägre än i övriga stift — för vilken ordning de sakkunniga

funne skäl i den olikhet i arbetsbelastningen, som framginge av det föregående.

Enligt de sakkunnigas mening borde således stiftssekreterartjänsterna i

Uppsala och Lund placeras i lönegraden B 29, i Visby i B 25 och i övriga

stift i B 28, därvid de nuvarande befattningshavarna utan ansökan torde

böra meddelas fullmakt i den nya lönegraden.

Rörande arvodena till stiftsnämndernas sekreterare ville de sakkunniga i

detta sammanhang framhålla, att det med fog torde kunna ifrågasättas,

huruvida dessa arvoden — 600 kronor i Lund, 200 kronor i Visby och 300

kronor i övriga stift — utgjorde en skälig ersättning. För en tjänsteman hos

domkapitlet, vilken bekläddes med detta uppdrag, innebure uppdraget otvivelaktigt

— även örn med detsamma sammanhängande arbetsuppgifter utfördes

under tjänstetid — en ökning av arbetsbördan och ett extra ansvar,

som näppeligen kunde anses honorerat med nyssnämnda belopp. Det syntes

därför motiverat, att arvodena till stiftsnämndernas sekreterare sattes åtminstone

till samma belopp, som utginge till ordförande och vice ordförande

i nämnderna, nämligen 800 kronor i Lund, 300 kronor i Visby och

500 kronor i övriga stift.

Arbetsbelastningen å kanslierna vore numera av den omfattningen, att

det måste anses erforderligt, att vid sidan av stiftssekreteraren i regel funnes

en stiftsnotarie. Stiftsnotarier funnes för närvarande i Uppsala och

Lund och hade placerats i lönegraden B 21. Denna lönegradsplacering

av stiftsnotarier torde jämväl i fortsättningen i allmänhet få anses väl avvägd

med hänsyn till jämförliga befattningar inom förvaltningen i övrigt.

Vad beträffade domkapitlen i Uppsala och Lund, där verksamhetens omfattning

krävde flera kvalificerade befattningshavare än i övriga stift, ifrågasatte

de sakkunniga dock, om det icke vore ändamålsenligt att inrätta förste

stiftsnotariebefattningar i lönegraden B 24 eller samma lönegrad, till vilken

länsnotarie och länsbokhållare av första klass hänförts. En sådan anordning

syntes de sakkunniga innebära fördelar jämväl med avseende å stiftssekre
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

terarkårens rekrytering. De nuvarande stiftsnotarierna torde i så fall utan

ansökan böra erhålla fullmakt å de nya befattningarna.

Ovannämnda normalorganisation förutsatte, att de rent kamerala uppgifterna

sammanfördes på en hand. En sådan anordning tedde sig naturlig

med hänsyn till berörda arbetsuppgifters inbördes sammanhang och likartade

natur. I den mån så redan skett hade förfarandet även visat sig

ändamålsenligt. I betraktande av den betydelse denna befattning hnge

inom organisationen och de krav ifråga örn noggrannhet, pålitlighet och

omdöme, som måste ställas på dess innehavare, syntes befattningen böra

uppföras såsom ordinarie och placeras såsom kansliskrivare i lönegraden

B 11. I den mån dylika tjänster föresloges i stift, där nu befintliga ordinarie

kanslibiträdesbefattningar icke skulle komma att bibehållas, förutsattes,

att kanslibiträdena utan ansökan konstituerades till kansliskrivare.

Ifråga om expeditionsvakterna hade så gott som allmänt framställts önskemålet,

att dessa befattningshavare skulle placeras i lönegraden B 7, d. v. s.

den lönegrad, till vilken förste vaktmästare plägade hänföras. Som motivering

hade huvudsakligen anförts, att stiftsnämndernas verksamhet medfört

ökning av arbetsbördan. Att så vore förhållandet kunde givetvis icke

betridas. Då emellertid dessa expeditionsvakter redan åtnjöte samma avlöningsförmåner,

som motsvarande befattningshavare i andra ämbetsverk,

torde man — med beaktande jämväl av de konsekvenser en förändrad placering

kunde väntas medföra — icke lämpligen kunna i detta sammanhang

tillmötesgå de uttalade önskemålen. Frågan om och i vad mån en differentiering

eller lönegradsuppflyttning ifråga örn expeditionsvaktsbefattningarna

inom allmänna civilförvaltningen kunde vara påkallad eller genomförbar

torde närmast falla under 1936 års lönekommittés bedömande.

I avseende å den extra ordinarie personalen erinra de sakkunniga örn att

för dylika befattningshavare enligt kungörelsen nr 397/1935 skulle ifråga

örn tjänstgöringstidens längd gälla, vad därom funnes stadgat för jämförlig

ordinarie tjänsteman; dock att i extra ordinarie befattning undantagsvis

finge anställas befattningshavare med en daglig tjänstgöringstid, motsvarande

hälften av den för ordinarie tjänsteman bestämda. Med hänsyn till

svårigheterna att i regel i stiftsstäderna erhålla halvtidsamanuenser, som

icke hade sitt huvudsakliga intresse på annat håll, hade i förslagen uppförts

allenast befattningar med heltidstjänstgöring. Amanuenserna torde i

likhet med vad för närvarande vore fallet i regel böra placeras i 16:e lönegraden

i stift, där stiftsnotarie funnes, och eljest i 18:e lönegraden.

Med utgångspunkt från den ovan skisserade normalorganisationen hava

de sakkunniga därefter behandlat varje domkapitelsexpedition för sig med

beaktande av framkomna önskemål och föreliggande särskilda förhållanden.

För att vinna i möjligaste mån full jämförelse mellan kostnaderna för de

skilda expeditionerna hava därvid alla till löneplan hänförliga löner angivits

i F-ort och upptagits i lägsta löneklassen inom respektive lönegrad. Av

vad de sakkunniga härutinnan anfört inhämtas:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Uppsala stift.

Under budgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare................

.....lgr. B

28

9,300

Stiftsnotarie ..................

..... » B

21

6,210

Kanslibiträde .................

..... » B

7

2,730

Expeditionsvakt................

..... » B

5

2,430

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens..................

......lgr.

16

3,960

Kontorsbiträde.................

»

4

1,980

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde.......................

Säger å domkapitlets stat kronor

20,670

5,940

1,830

28,440

b) med avlöning från kyrkofonden:

Juridiskt biträde.................................. 3,900

Skrivbiträde..................................... 2,100

Säger från kyrkofonden kronor 6,000

Summa kronor 34,440

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...................

• lgr.

B

30

10,260

Förste stiftsnotarie...............

»

B

24

7,440

Stiftsnotarie......................

»

B

21

6,210

Kansliskrivare...................

»

B

11

3,360

Kanslibiträde...................

B

7

2,730

Kanslibiträde.....................

. »

B

7

2,730

Expeditionsvakt...................

»

B

7

2,730

Kontorsbiträde....................

»

B

4

2,280

37,740

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens eller kontorsman...........

lgr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

1,200

Summa kronor 43,380

Domkapitelsexpeditionen i Uppsala torde, framhålla de sakkunniga, med

undantag för Lunds stift vara den mest arbetstyngda domkapitelsexpeditionen

och krävde större personal än expeditionerna i allmänhet. Huruvida

tillräckliga skäl förelåge att redan nu inrätta ytterligare en ordinarie stiftsnotarietjänst

syntes dock tveksamt. Försiktigheten syntes bjuda att avvakta

ytterligare erfarenhet, innan så skedde. I stället torde tills vidare böra anställas

en extra ordinarie stiftsnotarie i 20:e lönegraden. Likaså torde skrivbiträdespersonalen

till en del böra givas extra ordinarie anställning.

Därest en kansliskrivar- och en kanslibiträdesbefattning uppfördes i staten

torde någon ytterligare kontorsutbildad tjänsteman knappast vara av nöden.

Aven ur rekryteringssynpunkt torde vara att föredraga, att den extra ordinarie

tjänsteman, som myndigheterna ifrågasatt i 18:e lönegraden, hade den

utbildning, som erfordrades för stiftsnotarie- och stiftssekreterarbefattning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97. 17

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................

lgr. B 29

9,780

Stiftsnotarie.......................

» B 24

7,440

Kansliskrivare.....................

» B 11

3,360

Kanslibiträde......................

» B 7

2,730

Expeditionsvakt....................

» B 5

2,430

25,740

Extra ordinarie befattningshavare:

Stiftsnotarie.......................

. . lgr. 20

5,130

Amanuens........................

. . » 16

3,960

Kontorsbiträde.....................

. . » 4

1,980

Kontorsbiträde.....................

. . » 4

1,980

13,050

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

1,200

Summa kronor

39,990

Linköpings stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig ''personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................

. lgr. B 27

8,820

Expeditionsvakt.....................

. » B 5

2,430

11,250

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens........................

lgr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Räkenskapsförare (3 tim. dagl.).........

. 1,700

Skrivbiträde (4 » » ).........

. 1,300

3,000

Säger å domkapitlets stat

kronor

18,690

b) med avlöning från kyrkofonden:

Manligt biträde (forstmästarutbildning) . .

Skrivbiträde.......................

3,600

1,800

Säger från kyrkofonden

kronor

5,400

Summa kronor

24,090

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. lgr. B 30

10,260

Förste stiftsnotarie..................

. » B 24

7,440

Bokförare........................

. » B 18

5,130

Kanslibiträde.....................

. » B 7

2,730

Expeditionsvakt...................

. » B 7

2,730

28,290

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens........................

lgr. 16

3,960

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

Summa kronor

1,800

34,050

Särskild bokförare syntes de sakkunniga icke vara erforderlig. Bokföringsarbetet

ävensom de flesta andra rent kamerala uppgifterna torde såsom ovan

sagts kunna anförtros åt en kansliskrivare under redogörarens tillsyn.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Magita proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare ....................lgr. B 28 9,300

Stiftsnotarie....................... » B 21 6,210

Kansliskrivare...................... » Bil 3,360

Expeditionsvakt.................... » B 5 2,430 21,300

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens..........................lgr. 16 3,960

Kontorsbiträde....................... » 4 1,980 5,940

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.. .............. 1,800

Summa kronor 29,040

Skara stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................lgr. B 27 8,820

Expeditionsvakt.................... » B 5 2,430 11,250

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens................................lgr. 18 4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde (4 tim. dagk)........................... 1,050

Säger å domkapitleté stat kronor 16,740

b) med avlöning från kyrkofonden:

Bokhållare...................................... 4,200

Kanslibiträde (skogsskoleutbildning, biträden å expeditionen

7—8 mån. om året).............................. 1,225

Skrivbiträde (3 tim. dagk)........................... 360

Tillfällig skrivhjälp............................, . . . 215

Säger från kyrkofonden kronor 6,000

Summa kronor

22,740

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.......................

. . . . lgr. B 30

10,260

Stiftsnotarie..........................

.... » B 21

6,210

Kontorist............................

____ » B 15

4,200

Kanslibiträde.........................

.... » B 7

2,730

Expeditionsvakt.......................

.... » B 7

2,730

Kontorsbiträde........................

.... » B 4

2,280

Summa kronor

28,410

Beträffande stiftsnotarien, expeditionsvakten och kontorsbiträdet hade myndigheterna

icke angivit, till vilken lönegrad befattningarna borde hänföras,

utan endast uttalat, att vederbörande tjänster borde inrättas såsom ordinarie

i fnot deras uppgifter svarande lönegrad. Ovan hade angivits de lönegrader,

som närmast torde hava åsyftats.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 97. 19

Stiftsnämnden hade framhållit, att nämnden sedan sommaren 1933 anställt

en särskild tjänsteman, stiftsbokhållare, som tidigare — sedan 1918 —

tjänstgjort å landskontor och där huvudsakligen handhaft ärenden rörande

statens jordbruksdomäner och de ecklesiastika löneboställena, samt att detta

visat sig synnerligen ändamålsenligt och i hög grad underlättat expeditionsarbetet.

Det vore därför ett bestämt önskemål att kunna bereda denne

tjänsteman fast anställning vid stiftsnämnden med åtnjutande av de löneförmåner,

som svarade mot det arbete, som av honom utfördes.

Denne bokhållare handhade stiftsnämndens diarium och hela bokföring

samt skötte expeditionens löpande ärenden. Han vore även för domkapitlets

räkning behjälplig vid uträkning av arvoden och dyrtidstillägg m. m. till

prästerliga befattningshavare. Då denne tjänsteman syntes vara en mycket

betydelsefull tillgång för expeditionen, torde anledning föreligga att i möjligaste

mån tillmötesgå de uttalade önskemålen. Att med hänsyn till personliga

förhållanden inrätta en ordinarie befattning torde emellertid näppeligen

kunna komma ifråga. Däremot torde intet böra hindra, att för denne

befattningshavares räkning medgåves en icke-ordinarie befattning i 15:e lönegraden.

I stället torde med inrättande i detta stift av den i normalplanen

upptagna ordinarie kansliskrivarbefattningen böra tillsvidare anstå. Skäl

torde vidare vara för handen att under motsvarande tid å expeditionen anställa

ett extra ordinarie kanslibiträde.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare................

.....lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie ...................

..... » B 21

6,210

Expeditionsvakt ................

strå ordinarie befattningshavare:

..... » B 5

2,430

17,940

Kontorist .....................

.......lgr. 15

3,750

Kanslibiträde ..................

....... » 7

2,430

Kontorsbiträde.................

...... » 4

1,980

8,160

Summa kronor

26,100

Strängnäs stift.

Under budgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare..........................

. lgr. B 27

8,820

Extra ordinarie personal:

Amanuens ..........................lgr.

18 4,440

Expeditionsvakt....................... »

5 2,130

6,570

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde (3 tim. dagk)..................

1,500

Säger å domkapitlets

stat kronor

16,890

b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens (6 tim. dagk).....................

3,900

Redogörare ..............................

600

Skrivbiträde (3 tim. dagk) ...................

800

Säger från kyrkofonden kronor

5,300

Summa kronor 22,190

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...........

...........lgr. B

28

9,300

Stiftsnotarie..............

........... » B

21

6,210

Stiftsbokhållare...........

.......... » B

15

4,200

Kanslibiträde.............

.......... » B

7

2,730

Expeditionsvakt...........

........... » B

5

2,430

Extra befattningshavare, renskrivning m. m................ 1,000

Summa kronor 25,870

Myndigheterna hade ansett en lönereglering påkallad och att befattningarna

borde inrättas såsom ordinarie men icke framlagt något förslag örn lönegradsplacering.

För fullständighetens skull hade de sakkunniga dock i uppställningen

angivit de lönegrader, som närmast torde hava åsyftats. Likaså

hade beloppet till extra befattningshavare, renskrivning m. m. uppskattats

med hänsyn till stiftsnämndens uttalande, att »för tillgodoseende av behov

av tillfälliga arbetskrafter under vissa tider torde ett mindre anslag böra

beräknas».

JDe sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie.......................

. » B 21

6,210

Kansliskrivare.....................

. » B 11

3,360

Expeditionsvakt....................

» B 5

2,430

21,300

Extra ordinarie befattningshavare:

Kontorsbiträde.....................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

■ lgr. 4

1,980

1,000

Summa kronor

24,280

Den nuvarande domkapitelsamanuensen, vilken icke vore jurist, uppnådde

pensionsåldern i november månad 1937. Därest en förändrad organisation

av domkapitelskanslien dessförinnan skulle träda i tillämpning, syntes således

någon övergångsanordning vara erforderlig för Strängnäs stifts vidkommande.

Lämpligast syntes i så fall vara, att medel utöver vad som angivits

ställdes till förfogande för avlönande intill dagen för avskedet av

denne amanuens.

V ästerås stift.

Under hudgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................

lgr. B 27 8,820

Expeditionsvakt.....................

» B 5 2,430

11,250

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens (4 tim. dagk) .............

........lgr. 18

2,537

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde (5 tim. dagk).............

1,850

Säger å domkapitlets stat kronor 15,637

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97- b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens (3 tim. dagk).............................. 2,100

Juridiskt biträde.................................... 2,500

Skrivbiträde (2 tim. dagk) ............................ 600

Skrivbiträde....................................... 1,800

Säger från kyrkofonden kronor 7,000

Summa kronor 22,637

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie tjänstemän:

Stiftssekreterare.....................lgr. B 30 10,260

Stiftsnotarie........................ » B 21 6,210

Expeditionsvakt..................... » B 7 2,730 19 200

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.................................lgr. 16 3,960

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde................................ 2,800

Skrivbiträde................................ 1,800 4,600

Summa kronor 27,760

Myndigheterna hade framhållit, att förutom stiftssekreterare och stiftsnotarie

för arbetets behöriga fullgörande nödvändigtvis måste finnas ännu

en tjänsteman, helst med juridisk utbildning, vilken borde benämnas amanuens

och erhålla extra ordinarie anställning med placering i lägst 16:e

lönegraden. Enligt vad som uppgivits, syntes närmast avses, att denne befattningshavare

skulle handhava de arbetsuppgifter, diarieföring, bokföring

etc., som i det föregående ansetts lämpligen kunna anförtros åt en kansliskrivare.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie...............

. » B 21

6,210

Kansliskrivare.....................

. » B 11

3,360

Expeditionsvakt....................

Extra ordinarie befattningshavare:

■ » B 5

2,430

21,300

Kontorsbiträde.....................

lgr. 4

1,980

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

1,800

Summa

kronor

25,080

Växjö stift.

Under budgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................lgr. B 27 8,820

Kanslibiträde....................... » B 7 2,730

Expeditionsvakt..................... » B 5 2,430 ] 3,980

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.........................

Igr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. .

500

Säger å domkapitlets stat kronor

18,920

b) med avlöning från kyrkofonden:

Juridiskt biträde....................

4,000

Skrivbiträde.......................

1,800

Säger från kyrkofonden kronor

5,800

Summa kronor

24,720

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål (avgivna under hand vid

besök å expeditionen):

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. Igr. B 28

9,300

Stiftsnotarie........................

. » B 21

6,210

Kansliskrivare......................

» B 11

3,360

Kanslibiträde.......................

. » B 7

2,730

Expeditions vakt.....................

Extra ordinarie befattningshavare:

. » B 7

2,730

24,330

Amanuens........................

Igr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. .

1,000

Summa kronor

29,770

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. Igr. B 28

9,300

Stiftsnotarie.......................

. » B 21

6,210

Kansliskrivare......................

. » B 11

3,360

Expeditionsvakt.....................

Extra ordinarie befattningshavare:

. » B 5

2,430

21,300

Amanuens........................

. . . Igr. 16

3,960

Kontorsbiträde......................

. . . » 4

1,980

5,940

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. .

1,000

Summa kronor 28,240

Lunds stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...............

......Igr- B

28

9,300

Stiftsnotarie .................

...... » B

21

6,210

Kanslibiträde.................

...... » B

7

2,730

Expeditionsvakt ..............

Extra ordinarie befattningshavare:

...... » B

5

2,430

20,670

Amanuens...................

Igr. 16

3,960

Arvode till manliga extra biträdet F.

Malmström . .

4,200

Extra befattningshavare, renskrivning

m. m.......

1,800

Säger å domkapitlets stat kronor

30,630

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

b) med avlöning från kyrkofonden:

Juridiskt biträde.................................. 4,320

» » 3,720

» » 3,600

Skrivbiträde..................................... 2,400

» ..................................... 1,800

Tillfällig skrivbj alp................................ 660

Säger från kyrkofonden kronor 16,500

Summa kronor 47,130

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie tjänstemän:

Stiftssekreterare...............Igr. B 30 10,260

tilläggsarvode...................... 2,500 12,760

Förste stiftsnotarie...................Igr. B 24 7,440

» » » B 24 7,440

Stiftsnotarie........................ » B Ql 6,210

Kansliskrivare...................... » Bil 3,360

Kanslibiträde....................... » B 7 2,730

Expeditionsvakt..................... » B 7 2,730

Kontorsbiträde...................... » B 5 2,430 45,100

Extra ordinarie befattningshavare:

Extra stiftsnotarie.....................Igr. 19 4,770

» » » 19 4,770

Kontorsbiträde........................ » 4 1,980

* » 4 1,980 13,500

Summa kronor 58,600

Lunds domkapitelsexpedition hade otvivelaktigt att bära betydligt större

arbetsbörda än övriga expeditioner. Att så måste vara förhållandet framginge

med tydlighet redan av de ovan lämnade statistiska uppgifterna. Härtill

komme emellertid, att stiftsnämndens befattning med kyrka tillhörig fast

egendom samt ecklesiastik boställsjord, som icke avsåges i ecklesiastik boställsordning,

i detta stift, vilket i avseende å förekomsten av dylik egendom

intoge en absolut särställning, förorsakade icke oväsentligt arbete å expeditionen.

Behovet av arbetskrafter hade här också efter den nya ecklesiastika

lagstiftningens ikraftträdande gjort sig gällande med större styrka

än annorstädes.

Myndigheternas framställning avsåge att i första hand bibehålla personal

i samma omfattning som för närvarande. Häremot torde intet vara att

erinra. Ifrågasättas kunde dock, om tillräcklig erfarenhet ännu kunde hava

vunnits för att bereda befattningshavarna ordinarie anställning i den utsträckning,

som föreslagits. Försiktigheten syntes bjuda att tillsvidare i detta avseende

iakttaga en viss återhållsamhet.

Extra biträdet F. Malmström, som den 23 mars 1937 uppnådde 65 års

ålder, hade enligt beslut av 1936 års riksdag beviljats pension från och med

månaden näst efter den, varunder han lämnade sin anställning, dock tidigast

från och med den 1 april 1937.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Be sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

. lgr. B 29

9,780

Förste stiftsnotarie..................

. » B 24

7,440

Stiftsnotarie.......................

. » B 21

6,210

Kansliskrivare.....................

. » B 11

3,360

Kanslibiträde......................

. » B 7

2,730

Expeditionsvakt.....................

Extra ordinarie befattningshavare:

. i B 5

2,430

31,950

Stiftsnotarie........................

. . . lgr. 20

5,130

Amanuens.........................

. . . » 18

4,440

» ........................

. . . » 16

3,960

Kontorsbiträde......................

. . . » 4

1,980

» ......................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. .

. . » 4

1,980

17,490

1,800

Summa kronor

51,240

Göteborgs stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig personal:

a) roed avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...............

......lgr. B 27

8,820

Kanslibiträde.................

...... » B 7

2,730

Expeditionsvakt...............

...... » B 5

2,430

13,98

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens...................

lgr. 18

4,440

Extra befattningshavare, renskrivning

m. m.:

Skrivbiträde (4 tim. dagk).......

1,100

Säger

å domkapitlets stat

kronor

19,520

b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens ...................

Skrivbiträde..................

Tillfällig skrivhjälp.............

4,440

2,280

780

Säger

från kyrkofonden kronor

7,500

Summa kronor

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

27,020

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare................

.....lgr. B 30

10,260

Stiftsnotarie...................

..... » B 24

7,440

Kanslibiträde..................

..... » B 8

2,880

Expeditionsvakt................

..... » B 7

2,730

Kontorsbiträde.................

..... » B 4

2,280

25,590

Extra ordinarie befattningshavare:

Stiftsnotarie...................

lgr. 19

4,770

Extra befattningshavare, renskrivning m. m..........

1,800

Summa kronor 32,160

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition

Nr 97.

25

De sakkunnig as förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...................

. . lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie......................

. . » B 21

6,210

Kansliskrivare....................

. . > B 11

3,860

Expeditionsvakt...................

. . » B 5

2,430

21,300

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.......................

. . . . lgr. 16

3,960

Kontorsbiträde....................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

. . . . » 4

1,980

5,940

1,800

Summa kronor

29,040

Karlstads stift.

Under budgetåret 1936!1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning från domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare................

.....lgr. B 27

8,820

Kanslibiträde..................

..... » B 7

2,730

Expeditionsvakt................

..... » B 5

2,430

13,980

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens (31/2 tim. dagk).......

lgr. 18

2,220

Säger å domkapitlets stat kronor

16,200

b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens (3 Va tim. dagk).......

2,400

Skrivbiträde..................

2,100

Tillfällig skrivhjälp.............

500

Säger

från kyrkofonden kronor

5,000

Summa kronor

21,200

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...............

......lgr. B 27

8,820

Stiftsnotarie...................

...... * B 24

7,440

Kansliskrivare................

.... » B 11

3,360

Expeditionsvakt................

...... » B 7

2,730

22,350

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens...................

........lgr. 18

4,440

Kontorsbiträde................

........ » 4

1,980

6,420

Summa kronor 28,770

Domkapitlet bade ansett sig icke böra avgiva något förslag i fråga om

befattningshavarnas placering i lönegrad. Vad ovan angivits grundade sig

på uttalanden av stiftsnämnden.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag:

Stiftssekreterare........

.....lgr. B 28

9,300

Stiftsnotarie........

..... » B 21

6,210

Kansliskrivare.........

..... » B 11

3,360

Expeditionsvakt................

..... » B 5

2,430

21,300

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens..................

.......lgr. 16

3,960

Kontorsbiträde.................

....... » 4

1,980

5,940

Summa

kronor

27,240

Härnösands stift.

Under budgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................lgr. B 27

Kanslibiträde....................... » B 7

Expeditionsvakt..................... » B 5

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.................................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Kontorsbiträde (manligt) ......................

Tillfällig skrivhjälp..........................

Säger å domkapitlets stat kronor 20,720

b) med avlöning från kyrkofonden:

Skrivbiträde (4 tim. dagk)....................

Tilläggsarvode åt kontorsbiträdet...............

Tillfällig skrivhjälp.........................

8,820

2,730

2,430

lgr. 18

2,200

100

13,980

4,440

2,300

..................... 1,200

..................... 600

........................ 100

Säger från kyrkofonden kronor 1,900

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare....................

Stiftsnotarie.......................

Kansliskrivare.....................

Kanslibiträde......................

Expeditionsvakt....................

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens........................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.

Summa kronor

22,620

fr. B 27

8,820

* B 24

7,440

* B 11

3,360

» B 7

2,730

* B 7

2,730

25,080

lgr. 19

4,770

1,200

Summa kronor 31,050

Myndigheterna hade hemställt, att, åt det nuvarande extra kontorsbiträdet,

en f. d. affärsman i 40 års-åldern, vilken varit anställd hos domkapitlet

sedan år 1929 och nu åtnjöte en avlöning av 2,800 kronor, måtte med hänsyn

till hans användbarhet beredas ordinarie anställning i sjunde lönegraden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

I betraktande av föreliggande omständigheter torde erinran icke böra göras

mot en placering av denne tjänsteman i nämnda lönegrad. Anställningen

borde dock — i likhet med vad som föreslagits ifråga örn kontorsbiträden

vid andra domkapitel — givas extra ordinarie karaktär.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...................

Stiftsnotarie......................

Kansliskrivare....................

Expeditionsvakt...................

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens......................

Kanslibiträde......................... *

Extra befattningshavare, renskrivning m. m......

Igr. B 28

» B 21

» B 11

» B 5

. . Igr. 16

7

9,300

6,210

3,360

2,430

3,960

2,430

21,300

6,390

1,000

Summa kronor 28,690

Luleå stift.

Under budgetåret 193611937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Kanslibiträde.......................

Expeditionsvakt.....................

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.........................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Skrivbiträde .......................

Räkenskapsförare

Tillfällig skrivhj älp........................... 6^5

b) med avlöning från kyrkofonden:

Skrivbiträde (6 tim. dagk).....

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare.....................

Stiftsnotarie . .

Kansliskrivare .

Kanslibiträde . .

Expeditionsvakt

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.......................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m

Skrivbiträde.......................

. B

28

9,300

B

7

2,730

B

5

2,430

14,460

Igr. 18

4,440

. 1,960

350

625

2,935

lets

stat

kronor

21,835

1,500

Summa

kronor

23,335

•. B

30

10,260

B

24

7,440

B

11

3,360

B

7

2,730

B

7

2,730

26,520

Igr. 19

4,770

1,960

Summa kronor 33,250

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...................

Stiftsnotarie......................

Kansliskrivare....................

Expeditionsvakt...................

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens.......................

Kontorsbiträde....................

Extra befattningshavare, renskrivning m. m

lgr. B 28

9,300

» B 21

6,210

» B 11

3,360

» B 5

2,430

21,300

. . lgr. 16

3,960

. . » 4

1,980

5,940

1,800

Summa kronor 29,040

Visby stift.

Under hudgetåret 1936/1937 tillgänglig personal:

a) med avlöning å domkapitlets stat:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare...........................lgr g 24 7,440

Extra ordinarie befattningshavare:

Expeditionsvakt tim. dagk).............. » B 5 1,674

Extra befattningshavare, renskrivning m. m.:

Amanuens.................................. 1 000

Skrivbiträde (6 tim. dagk)...................... E500 2 500

Säger å domkapitlets stat kronor 11,614

b) med avlöning från kyrkofonden:

Amanuens (tilläggsarvode) . . .

Skrivbiträde ( » ) . . .

Säger från kyrkofonden kronor

3,400

300

3,700

Summa kronor

15,314

Av domkapitel och stiftsnämnd framställda önskemål:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare............

Extra ordinarie befattningshavare:

Stiftsnotarie...............

Kanslibiträde (6 tim. dagk) . . .

Expeditionsvakt (6 tim. dagk)

De sakkunnigas förslag:

Ordinarie befattningshavare:

Stiftssekreterare............

Expeditionsvakt............

Extra ordinarie befattningshavare:

Amanuens................

Kontorsbiträde.............

. lgr. B 30

10,260

lgr.

21

5,490

»

7

2,083

»

5

1,826

9,399

Summa

kronor

19,659

;r. B

25

7,890

B

5

2,430

10,320

lgr.

18

4,440

»

4

1,980

6.420

Summa kronor 16,740

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts ''proposition Nr 97.

De sakkunniga hava sammanfattningsvis meddelat, att — bortsett från

avlöningsförhöjningar, dyrortsgruppering och kallortstillägg — avlöningskostnaderna

vid domkapitlens expeditioner under budgetåret 1936/1937 beräknades

uppgå till sammanlagt 307,436 kronor, varav 235,836 kronor belöpte

å det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till avlöningar vid

domkapitlen och 71,600 kronor å kyrkofonden, och att motsvarande kostnader

enligt de föreslagna personalstaterna skulle komma att utgöra 354,720

kronor, innebärande en kostnadsökning av i runt tal 47,300 kronor eller

15,4 procent.

Anslagsberäkningar. Till belysande av vad de sakkunnigas förslag

skulle innebära ur anslagssynpunkt hava de sakkunniga meddelat nedanstående

sammanställning, utvisande dels den för budgetåret 1936/1937 för

domkapitlen fastställda avlöningsstaten, dels de belopp, vilka vid i övrigt

oförändrade förhållanden hade bort uppföras i staten vid en tillämpning av

de av de sakkunniga föreslagna personalstaterna:

För 1936/

1937 fast- ställda be- lopp.

Vid tillämp- ning av de

sakkunnigas

förslag er- forderliga

belopp.

Ökning +

VTinskning —

1.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ..............

180,750

286,500

+ 105,750

2.

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp................

26,900

22,700

_

4,200

b. Arvodesförhöjning till sekreteraren

vid Stockholms stads konsisto- rium, förslagsvis............

540

540

c. Vikariatsersättningar m. m., för- slagsvis ..................

760

500

—

260

Säger

28,200

23,740

—

4,460

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per- sonal:

a. Grundavlöningar m. m.........

71,850

97,500

+

25,650

b. Avlöningsförhöjningar m. m., för- slagsvis ..................

12,000

6,000

—

6,000

Säger

83,850

103,500

+

19,650

4.

Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, för- slagsvis ....................

60C

1,200

+

600

1

Summa kronor

293,40C

414,940

+

121,540

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Minskningarna under rubriken »Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj:t» vore föranledda av extra biträdet vid Lunds domkapitel

F. Malmströms avgång och nedsättningen av anslagsposten till avlöningsförhöjningar

m. m. av det förhållandet, att flertalet nuvarande äldre

amanuenser beräknades bliva befordrade till stiftsnotarier.

Till finansieringen av den beräknade avlöningsstaten borde kyrkofonden

enligt vad ovan anförts bidraga med 50 procent av den del, som belöpte

på domkapitlens expeditioner, d. v. s. efter avdrag av beräknade kostnader

för Stockholms stads konsistorium och arvoden till domkapitlens ledamöter

m. m.

Från slutsumman...................................414 940

skulle sålunda avdragas dels arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ................ 23,740

dels det belopp, som av grundavlöningsanslaget till ickeordinarie

tjänstemän plägade ställas till Stockholms stads

konsistoriums förfogande eller.................... 3,700 27 440

varefter kyrkofondens andel skulle utgöra hälften av återstoden . . 387,500

eller 193,750 kronor. För finansieringen av berörda stat skulle alltså hava

erfordrats ett anslag å åttonde huvudtiteln å 221,190 kronor.

Kyrkofondens på detta sätt beräknade andel av kostnaderna torde för

enkelhetens skull kunna utgå med beräknat belopp, oavsett vilken belastning

anslaget kunde utvisa. Med hänsyn till osäkerheten ifråga örn den

uppskattning, som kunnat verkställas med avseende å arbetsbördans fördelning

mellan domkapitels- och stiftsnämndsärenden, syntes ett sådant förfarande

knappast böra ingiva några betänkligheter.

I detta sammanhang hava de sakkunniga framhållit, att ett genomförande

av de sakkunnigas förslag — oaktat att statsmakterna, såsom tidigare framhållits,

vid boställsfrågans behandling år 1932 synbarligen icke räknat med

någon egentlig kostnadsökning för kyrkofonden för domkapitlens expeditioner

- icke syntes påkalla någon lagändring med hänsyn till den utformning,

som givits kyrkofondslagen och ecklesiastika boställsordningen.

Stif tsj ägmästare och skogliga biträden. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle stiftsnämndernas kansligöromål i sin helhet utföras av domkapitlets

befattningshavare och särskild personal för berörda arbetsuppgifter

icke vidare anställas hos stiftsnämnderna. Stiftsnämndernas personal skulle

sålunda, yttra de sakkunniga, efter förslagets genomförande bestå uteslutande

av stif tsjägmästare och skogliga biträden. Dessa befattningshavares

anställnings- och tjänstgöringsförhållanden torde icke kunna innefattas i det

åt de sakkunniga lämnade utredningsuppdraget. Emellertid sammanhängde

stiftsjägmästarnas verksamhet så intimt med de arbetsuppgifter, som skulle

utföras å domkapitlets expeditioner, att det knappast borde underlåtas att

i detta sammanhang något beröra dessa tjänstemän. Efter en redogörelse

för ifrågavarande befattningshavares ställning och verksamhet framhålla de

sakkunniga, att — därest de sakkunnigas förslag med avseende å domkapitlens

personalstater vunne bifall, i vilket fall de på grund av stifts
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

nämndernas verksamhet tillkomna kan slitj än stern ännen finge sina anställnings-

och pensionsförhållanden reglerade — billigheten syntes kräva, att

också stiftsjägmästare och biträdande stiftsjägmästare gjordes delaktiga av

motsvarande förmåner. Stiftsjägmästarna torde i sa fall i berörda hänseenden

böra beredas samma ställning som ordinarie statstjänstemän och biträdande

stiftsjägmästarna som extra ordinarie statstjänstemän.

Vad anginge s. k. skogliga biträden, hade sådana på kyrkofondens bekostnad

hittills anställts blott i Uppsala och Karlstad och där endast för

viss del av året. Återstående tid hade de sysselsatts med indelningsförrättningar,

vilket arbete enligt boställsordningen skulle bekostas av vederbörande

pastorat. I den mån sådana biträden även framdeles bleve erforderliga

torde anställningen böra ordnas på sätt hittills skett, d. v. s. att Kungl.

Majit medgåve anställande under erforderlig tid av djdikt biträde mot visst

bestämt månadsarvode från kyrkofonden.

Särskilda yttranden. De sakkunnigas ordförande, domprosten Brilioth

bar i särskilt yttrande förklarat sig anse, att stiftssekreterarna i Uppsala

och Lund borde i lönehänseende placeras något högre än sina kolleger

i övriga stift, nämligen i lönegraden B 30.

Rådmannen Sandström, har i särskilt yttrande på anförda skäl uttalat,

att stiftssekreteraren i Luleå stift borde allt fortfarande i lönehänseende jämställas

med stiftssekreterarna i Uppsala och Lund och förty placeras i lönegraden

B 29.

Yttranden över 1934 års domkapitelsakkunnigas förslag. Domkapitlen

hava i allmänhet tillstyrkt de sakkunnigas förslag. I de fall, då erinringar

framförts, hava dessa i regel avsett förhallandena vid respektive domkapitelsexpedition.

Härutinnan inhämtas av ifrågavarande yttranden följande:

Domkapitlet i Uppsala. Tillräckliga skäl hade icke förebragts för ett

frångående av domkapitlets tidigare uttalade mening, att stiftssekreterartjänsten

borde uppflyttas i lönegraden B 30. Den hittillsvarande erfarenheten

hade ådagalagt det permanenta behovet av den stiftsnotarietjänst,

som enligt de sakkunnigas förslag skulle beredas extra ordinarie ställning

med placering i 20:e lönegraden. Förutom den av de sakkunniga föreslagna

stiftsnotarietjänsten i lönegraden B 24 borde därför inrättas en ordinarie

andre stiftsnotarietjänst i lönegraden B 21. I stället för de av de

sakkunniga ifrågasatta två extra ordinarie kontorsbiträdestjänsterna i 4:e

lönegraden borde inrättas två ordinarie tjänster nämligen en kanslibiträdestjänst

i lönegraden B 7 och en kontorsbiträdestjänst i lönegraden B 4.

Ifrågavarande tjänster vore av permanent natur och förenade med arbetsuppgifter,

som tillfullo motiverade den av domkapitlet föreslagna lönegradsplaceringen.

Det föreslagna kanslibiträdet skulle tjänstgöra å stittsjägmästarexpeditionen.

Då stiftsjägmästaren ofta långa tider befunne sig på

resa ute i stiftet, vore det av behovet påkallat, att han hade tillgång till

dugande medhjälpare på sin expedition.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Domkapitlet i Linköping. Den av de sakkunniga anförda motiveringen

för att expeditionsvakterna icke skulle uppflyttas i lönegrad syntes icke

överensstämmande med vad rättvisan krävde.

Domkapitlet i Västerås. I samband med den nya organisationens genomförande

borde, i likhet med vad som skedde vid den senaste löneregleringen

för ifrågavarande befattningshavare, meddelas sådan föreskrift, att den, som

under minst ett år innehaft befattning som amanuens, finge under förutsättning,

att han innehade föreskriven behörighet, förordnas till innehavare

av stiftsnotariebefattning vid vederbörande domkapitel utan tjänstens ledigförklarande

samt att till kansliskrivare ävenledes finge utan befattningens

ledigförklarande av vederbörande domkapitel förordnas å domkapitlets expedition

tjänstgörande person under förutsättning, att denne under minst

ett år till domkapitlets fulla belåtenhet å expeditionen utfört arbete, motsvarande

vad som komme att fordras av kansliskrivaren.

Domkapitlet i Växjö. En jämförelse beträffande kostnaderna för den nya

organisationen visade att Växjö skulle komma först i sjunde rummet. Den

ovanintagna sammanställningen (sid. 11) rörande de förhållanden, som hade

inverkan på omfattningen av arbetet vid domkapitelsexpeditionerna, gåve

däremot vid handen, att Växjö i detta avseende komme på tredje plats

tätt efter Uppsala. Domkapitlet lämnar i sistnämnda hänseende vissa kompletterande

uppgifter. I stället för det av de sakkunniga ifrågasatta extra

ordinarie kontorsbiträdet i 4:e lönegraden borde anställas ett extra ordinarie

kanslibiträde i 7:e lönegraden. Arbetsprestationerna och kunnigheten hos

det på domkapitelsexpeditionen nu anställda kvinnliga biträdet vore en icke

oväsentligt bidragande orsak till att antalet av domkapitlet äskade tjänstemän

kunnat inskränkas på sätt som skett. De Växjö domkapitelsexpedition

åvilande arbetsuppgifterna överstege enligt domkapitlets beräkningar

betydligt arbetsbördan i Härnösand. Växjö borde därför erhålla en organisation

av minst samma storlek och kvalitet som Härnösand.

Domkapitlet i Lund har instämt i det av stiftsnämnden därstädes avgivna

utlåtande (se nedan).

Domkapitlet i Göteborg. Kansliets arbetsbörda, beträffande vars omfattning

domkapitlet lämnar en omfattande redogörelse, syntes utgöra tillräcklig

motivering för att stiftet — möjligen vid sidan av Växjö — placerades

efter Uppsala och erhölle personal i överensstämmelse härmed. Ehuru

domkapitlet ansett önskvärt, örn stiftsnotarien kunnat placeras i lönegraden

B 24, ville domkapitlet, därest detta icke vore möjligt, hemställa, att han

måtte placeras i lönegraden B 22. Detta skulle vara fullt skäligt med hänsyn

till den betydande föredragningsskyldighet, som måste anförtros åt honom,

varjämte även medelsförvaltningen torde komma att åläggas honom.

En extra ordinarie stiftsnotarie i 20:e lönegraden borde anställas i stället

för den av de sakkunniga förordade amanuensen i 16:e lönegraden. Den

hos stiftsnämnden nu anställde amanuensen hade en icke obetydlig föredragningsskyldighet,

som väl motiverade en sådan placering. Att överflytta

denna föredragning å den ordinarie stiftsnotarien vore icke möjligt. Den

föreslagna placeringen i 16:e lönegraden måste under alla förhållandeu anses

för låg för att kunna tillföra expeditionen kvalificerad befattningshavare.

Kontorsbiträdet, som måste förutsättas kunna utföra sådant arbete, som

kansliskrivaren icke medhunne, och biträda stiftsjägmästaren, borde givas

ordinarie ställning med placering i lönegraden B 4.

Domkapitlet i Karlstad. Alla stiftssekreterare, möjligen med undantag

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj\ts proposition Nr 97.

för Visby, borde placeras i samma lönegrad. Den större arbetsmängden

vid ett domkapitel funne domkapitlet motvägas genom att biträdande personal

i större utsträckning ställdes till förfogande. Stiftsnotarien borde

jämställas med länsnotarie och länsbokhållare av första klass och placeras

i lönegraden B 24. Expeditionsvakten borde med hänsyn bland annat till

det genom stiftsnämndens tillkomst avsevärt ökade arbetet uppflyttas i lönegraden

B 7. Det föreslagna extra ordinarie kontorsbiträdet i 4:e lönegraden

vore helt erforderligt för stiftsjägmästarens expedition och kunde icke alls

påräknas för renskrivningsarbete i domkapitlets kansli. Stiftsnämnden hade

föreslagit, att tjänsten skulle förvandlas till en ordinarie kanslibiträdestjänst

i lönegraden B 7. Häremot hade domkapitlet intet att erinra. Här vore

oundgängligen nödvändigt att till extra befattningshavare, renskrivning

m. m. till domkapitlets förfogande ställdes ett anslag av 1,800 kronor.

Domkapitlet i Härnösand. Det nuvarande kontorsbiträdet, som på grund

av sin utomordentliga användbarhet vore så väl förtjänt av en löneförstärkning,

skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag icke erhålla någon sådan

utan tvärtom en mindre lönesänkning. Vederbörande beräknades komma

att erhålla en månadslön, dyrtidstillägg inberäknat, om 249 kronor 50 öre;

för närvarande utgjorde lönen 251 kronor 33 öre. Skillnaden vore visserligen

icke stor, men den utvisade dock en minskning, under det att övriga

tjänstemän och biträden erhölle större eller mindre löneförbättring. Domkapitlet

hemställde, att någon utväg kunde finnas för att bereda befattningshavaren

ifråga en lämplig avlöningsförhöjning i form av ett personligt

lönetillägg eller rätt att omedelbart uppflytta i en högre löneklass eller

på annat sätt. För att möjliggöra anställandet av ett halvtidstjänstgörande

biträde anhölle domkapitlet om förhöjning från av de sakkunniga föreslagna

1,000 kronor till 1,200 kronor av anslagsmedlen till extra befattningshavare,

renskrivning m. m.

Domkapitlet i Luleå. För önskvärdheten av att stiftssekreteraren fortfarande

i lönehänseende jämställdes med stiftssekreterarna i Uppsala och

Lund har domkapitlet anfört en omfattande motivering. Vidare har hemställts,

att stiftsnotarien måtte placeras i lönegraden B 24, och att vid domkapitlets

kansli måtte anställas ett kanslibiträde med placering i lönegraden

B 7. Vid Härnösands stift, som måste anses mindre arbetskrävande än

Luleå stift, hade en sådan tjänst upptagits. Slutligen har domkapitlet

ifrågasatt, att expeditionsvakten vid domkapitlet skulle — eventuellt av

kyrkofondsmedel — erhålla gottgörelse för det merarbete, som genom 1932

års ecklesiastika boställslagstiftning kommit att åvila honom.

Domkapitlet i Visby. Stiftssekreteraren borde erhålla placering i samma

lönegrad som stiftssekreterarna i Linköping m. fl. domkapitel. Till stöd

härför har anförts bland annat följande.

Landsstatstjänstemännen i samtliga län avlönades i stort sett efter samma

grunder. Visserligen hade under år 1936 ett avsteg gjorts från denna regel,

i det att landsfogdarna placerats i två särskilda lönegrader, därvid den lägre

lönegraden tillkomme landsfogden i Gotlands län. Dock vore skillnaden i avlöning

för landsfogden i de största länen och för landsfogden i Gotlands

län endast en lönegrad.

Det vore möjligt, att stiftssekreterarens nuvarande lönegradsplacering

grundats på en på sin tid lämnad uppgift att den dåvarande konsistorienotariens

genomsnittliga dagliga arbetstid på tjänsterummet uppginge till

5 timmar. Genom ökning av domkapitelsgöromålen samt genom tillkom
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

sten av stiftsnämndsorganisationen hade stiftssekreteraren fått en sådan arbetsbörda,

att en daglig arbetstid av 7 timmar i regeln ej räckte till för

göromålens behöriga fullgörande. Hans dagliga arbetstid angavs av domkapitlet

i skrivelse den 12 oktober 1935 under dåvarande vakanstid till

ungefär 8 timmar, och denna uppgift hade fortfarande sin giltighet.

Enligt arbetsordningen vore ett av stiftssekreterarens åligganden att söka

vinna den förtrogenhet med förhållandena inom stiftet, som erfordrades för

ett behörigt fullgörande av hans befattning. En verlig lokal förtrogenhet

torde dock ej kunna vinnas förrän efter några års tjänstgöring. Det kunde

från denna synpunkt ej vara med stiftets och domkapitlets intressen förenligt,

att stiftssekreterarens avlöning vore sådan, att tjänsten måste av honom

i regeln betraktas som en övergångssyssla, i det han av ekonomiska

skäl måste söka första lediga stiftssekreterartjänst i annat stift.

Vidare har domkapitlet framhållit, att vid domkapitlet borde anställas ett

extra ordinarie kanslibiträde i 7:e lönegraden i stället för det av de sakkunniga

förordade extra ordinarie kontorsbiträdet i 4:e lönegraden, detta

med hänsyn till att ifrågavarande befattningshavare skulle utföra ej blott

maskinskrivning utan också — till vinnande av avlastning av det juridiska

biträdets arbetsbörda -— mera kvalificerat arbete, såsom förande av diarier

och räkenskaper. Biträdet skulle härigenom erhålla full arbetstid. Därest

samtidigt, vilket domkapitlet funne lämpligt, åt expeditionsvakten överlämnades

att utföra en del av maskinskrivningsarbetet, kunde full sysselsättning

beredas denne.

I likhet med domkapitlen hava stiftsnämnderna med vissa detaljerinringar

tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Särskild vikt hava nämnderna

lagt vid att frågan örn stiftsjägmästarnas anställningsförhållanden och vad

därmed äger samband göres till föremål för skyndsam utredning.

Av stiftsnämndernas yttranden inhämtas bland annat följande:

Stiftsnäninden i Uppsala har anfört i stort sett samma synpunkter som

domkapitlet därstädes. Skulle det av domkapitlet tillstyrkta ordinarie kanslibiträdet

ej kunna erhålla ordinarie ställning i lönegraden B 7, borde det

såsom extra ordinarie placeras i 7:e lönegraden.

Stiftsnäninden i Linköping har hemställt, att i fråga om den för stiftet

föreslagne amanuensen i 16:e lönegraden icke måtte uppställas villkor örn

juridisk utbildning. Han bomme nämligen att intaga en löneställning, som

vöre lägre än den, som tillkomme landskanslisterna och landskontoristerna

vid länsstyrelserna, vilka tjänstemän vore placerade i lönegraden B 15. Dessutom

syntes det vara av stor vikt för erhållande av en ur praktisk synpunkt

så lämplig arbetskraft som möjligt, att dylik begränsning icke måtte

ifrågakomma. Därest stiftssekreterarna i Uppsala och Lund i enlighet med

domprosten Brilioths förslag placerades i lönegraden B 30, borde övriga

stiftssekreterare, med undantag av Visby, placeras i lönegraden B 29.

Stiftsnäninden i Skara. Det vore nödvändigt, att ett anslag av förslagsvis

1,000 kronor ställdes till förfogande för extra personal, renskrivning m. m.,

särskilt i betraktande av den icke oväsentliga ökning av stiftsnämndsarbetet,

som med säkerhet kunde antagas bliva en följd av biskopslöningshemmanens

läggande under stiftsnämndens förvaltning från och med den 1 maj

1937.

Stiftsnäninden i Strängnäs anser stiftsnotarien böra med hänsyn till

honom åliggande föredragningsskyldighet placeras i lönegraden B 24.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97. 35

Stiftsnämnden i Växjö bär till alla delar instämt i vad domkapitlet därstädes

anfört.

Stiftsnämnden i Lund. Nämnden har ifrågasatt, om stiftets särställning i

jämförelse med övriga stift av de sakkunniga tillräckligt observerats. Den

av 1936 års riksdag och kyrkomöte antagna nya lönelagstiftningen för

biskoparna finge till följd, att antalet kyrkohemman för Lunds stifts.vidkommande

höjdes med antalet biskopshemman eller med 44 till 129. Aven

den nya lagstiftningen örn domkapitlen komme att medföra anspråk i icke

ringa omfattning å de hos myndigheterna anställda. Givetvis hade de sakkunniga

icke kunnat taga hänsyn härtill. Vidare komme redan framlagda

lagförslag —- såsom om klockarfastigheternas förvaltning — att taga stiftsnämnderna

i anspråk för ytterligare och ingalunda obetydliga arbetsuppgifter,

Då emellertid stiftsnämnden ansåge det tvivelaktigt, att några större

förändringar komme att göras i de sakkunnigas förslag, ville nämnden

allenast påyrka, att stiftssekreteraren i Lunds stift måtte placeras i lönegraden

B 30. För stiftsnämndens förvaltning vore det oundgängligen nödvändigt,

att en ordinarie stiftsnotarietjänst i lönegraden B 21 inrättades i stället

för den av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie stiftsnotarietjönsten.

Med hänsyn till det stora ansvar och de betydande arbetsuppgifter på grund

av den kyrkliga egendomens i stiftet storlek och värde ville stiftsnämnden

föreslå, att arvodet för sekreteraren i stiftsnämnden måtte utgå med 1,200

kronor för år, räknat från och med den 1 januari 1937, i stället för av de

sakkunniga föreslagna 800 kronor.

Stiftsnämnden i Göteborg. Den extra amanuensen hade en betydande föredragningsskyldighet,

vilket bland annat nödvändiggjordes därav, att den å

domkapitlets stat uppförde amanuensen vore helt sysselsatt med de omfattande

domkapitelsärendena. Nämnden ansåge därför alla skäl tala för att

den för stiftet upptagna amanuensen uppfördes i 20:de lönegraden såsom

extra ordinarie stiftsnotarie. Kontorsbiträdet borde uppföras såsom ordinarie

i lönegraden B 4. Det förhållande, att en kansliskrivartjänst inrättades,

finge nämligen icke medföra, att nämndens nuvarande skrivbiträde, som i

stor utsträckning anlitades för kvalificerat arbete och visat sig vara mycket

användbart, erhölle sämre lön än vad nu vore fallet.

Stiftsnämnden i Karlstad har anfört i stort sett samma synpunkter som

domkapitlet därstädes. Särskilt Ilar nämnden understrukit vikten av att det

av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie kontorsbiträdet i 4:e lönegraden

gåves ställningen av ordinarie kanslibiträde i lönegraden B 7. Hennes

tjänsteuppgifter vore närmast jämförliga med dem, som ankomme på kanslibiträdena

å domänverkets jägmästarexpeditioner. Dessa hade numera erhållit

ordinarie ställning med placering i sistnämnda lönegrad.

Stiftsnämnderna i Härnösand och Luleå hava yttrat i huvudsak detsamma

som domkapitlen därstädes. Sistnämnda stiftsnämnd har dock ej gjort särskild

hemställan beträffande de av domkapitlet berörda frågorna örn stiftsnotariens

och kanslibiträdets avlöningsförmåner, vilka befattningshavare huvudsakligen

skulle komma att sysselsättas med domkapitelsgöromål.

Stiftsnämnden i Visby har betonat angelägenheten av att stiftssekreterartjänsten

i Visby icke längre placerades i lägre lönegrad än motsvarande

tjänster i övriga stift, Uppsala och Lunds stift undantagna. Den juridiskt

utbildade extra ordinarie tjänstemannen, som i regel torde komma att vara

föredragande hos nämnden, borde erhålla lön enligt 21:a lönegraden. Be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

träffande kanslibiträdes- och expeditionsvaktstjänsterna har nämnden intagit

samma ståndpunkt som domkapitlet.

Styrelsen för domkapitels tjänstemännens förening har ifrågasatt

följande ändringar i de sakkunnigas förslag, nämligen att samtliga

stiftssekreterare borde hänföras till lönegraden B 30, att vid domkapitel, där

enligt förslaget endast en ordinarie stiftsnotarie skulle finnas, denne skulle

placeras i lönegraden B 24, att de föreslagna extra ordinarie stiftsnotarietjänsterna

vid domkapitlen i Uppsala och Lund skulle förändras till ordinarie

sådana tjänster i lönegraden B 21, att den föreslagna amanuenstjänsten

vid domkapitlet i Visby skulle ändras till extra ordinarie stiftsnotarietjänst

i 20:e lönegraden, att de föreslagna amanuenstjänsterna vid domkapitlen i

Växjö och Göteborg skulle uppflyttas till 18:e lönegraden samt att expeditionsvakterna

måtte hänföras till lönegraden B 7.

Av styrelsens yttrande inhämtas:

Domkapitlen och stiftsnämnderna företedde såsom förvaltningsmyndigheter

en från andra dylika myndigheter säregen organisation så till vida, att ledamöterna

—• med undantag för biskopen och i stiftsnämnden sekreteraren —

innehade ledamotskapet endast såsom ett mindre uppdrag vid sidan av annat

levnadskall. Härtill komme, att tyngdpunkten av biskopens arbete givetvis

måste vara förlagd till den andliga ledningen av stiftet. Under sådana omständigheter

komme självfallet förvaltningsgöromålen huvudsakligen att vila

på tjänstemännen. Berörda göromål uppginge nu till omkring 80 ä 90

procent av arbetsbördan, och de torde icke komma att framdeles minska,

då den genomförda domkapitelsreformen lämnade dessa arbetsuppgifter oförändrade.

Tjänstemännens insats i det administrativa arbetet måste bliva

större, betydelsefullare och självständigare än vid ett verk, där ledamöterna

hade verkets arbete till livsuppgift. Denna omständighet förtjänade särskilt

beaktande vid övervägande av förevarande ärende.

I detta sammanhang förtjänade ock framhållas det självständiga ansvar,

som enligt prejudikat ålåge redogörare för domkapitlets och stiftsnämndens

medelsförvaltning. Jämlikt utslag den 20 mars 1935 av kammarrätten hade

nämligen en redogörare, som vid klandrade utbetalningen följt ett domkapitlets

beslut, ändock förklarats skyldig att själv återbetala felaktigt utanordnade

medel (med sedvanligt förbehåll om rätt att hos vederbörande söka

sitt åter efter befogenhet).

Tidigare hade allmänt uttalats — styrelsen hänvisar till sid. 95—97 i

domkapitelssakkunnigas betänkande till lag om domkapitel — den meningen

att, om stiftssekreteraren erhölle ställning som ledamot av domkapitlet, han

såsom en följd därav borde hänföras till lönegraden B 30. Då emellertid

vid den nya domkapitelslagens antagande sådan ledamotsställning ej bereddes

honom, kunde sålunda denna omständighet synas tala mot en dylik

lönegradsplacering. Styrelsen funne emellertid vid närmare skärskådande

ett sådant resonemang icke hållbart. Stiftssekreterarens ställning hade ändock

förstärkts, enär han enligt den nya lagen skulle i de såsom särskilt

besvärliga ansedda rättegångsmålen intaga ställning såsom ledamot. Han

hade ävenledes skyldighet att mottaga uppdrag att vara ledamot i stiftsnämnden

samt förordnande att vara adjungerad ledamot av domkapitlet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majis proposition Nr 97.

Såsom i förarbetena till ovannämnda lag påvisats, stöde vidare stiftssekreteraren

genom den honom tillerkända ställningen såsom föredragande med

reservationsrätt mycket nära ledamotskapet. Örn icke formellt så hade han

dock reellt ansvar för besluten. Då hans ledamotskap avvisades, framhölls

ock, att den juridiska och administrativa sakkunskapen skulle tillföras

domkapitlet genom stiftssekreteraren. Dennes inverkan på förvaltningsärendenas

avgörande framstode därför såsom mycket betydelsefull. Genom

ledamotskapet av stiftsnämnden komme därjämte stiftssekreteraren, då stiftsnämndens

andel av domkapitlet-stiftsnämndens samlade arbetsbörda torde —

såsom de sakkunniga beräknat — uppgå till omkring hälften, faktiskt att

få ställning och ansvar såsom ledamot beträffande hälften av arbetsuppgifterna.

Det ringa stiftsnämndsarvodet utgjorde icke på långt när kompensation

för hans därigenom ökade arbete och ansvar. Men även i det fall,

då stiftssekreteraren ej vore ledamot av stiftsnämnden, komme han ändock

i sin mån att få stark känning av den för den gemensamma expeditionen

genom stiftsnämndsarbetets ansvällning ökade arbetsbördan. Därför kunde

det icke heller anses riktigt att bereda vederlag för den stegrade arbetsbelastningen

endast i form av höjning av arvodet till stiftsnämndens sekreterare.

De sakkunniga hade i rätt känsla härför föreslagit lönegradsuppflyttning.

Desslikes borde i detta sammanhang icke förbises, att inom den centrala

statsförvaltningen ledamotskap av respektive verk icke alltid vore förutsättning

för placering i lönegraden B 30. Här kunde pekas på kanslerssekreteraren.

Dessutom vore visst icke alla ämbetsmän i byråchefsställning ledamöter

av sina förvaltningsinstitutioner men tillhörde ändock nämnda lönegrad.

Med en sådan ämbetsman i byråchefsgraden torde stiftssekreteraren

kunna i arbetshänseende jämställas, varvid dock vore att märka att stiftssekreteraren

genom reservationsrätten kunde synas intaga en starkare tjänsteställning

än här avsedd byråchef, som saknade sådan rätt.

Styrelsen, som väl ansåge, att beaktansvärda skäl talade för klassindelning

av stiftssekreterartjänsterna, ansåge dock att motskälen vägde tyngre

samt hyste den övertygelsen, att de skiljaktigheter i fråga om arbetet, som

kunde förekomma, icke vore av så stor betydelse, att de borde motivera en

lönedifferentiering.

Även örn styrelsen med tillfredsställelse tagit del av de sakkunnigas förslag

om uppflyttning av de nuvarande stiftsnotarietjänsterna genom desammas

ombildning till stiftsnotarietjänster i lönegraden B 21, så hade dock styrelsen

vid närmare övervägande funnit, att en sådan tjänsteställning för de senares

innehavare knappast kunde anses tillräcklig med hänsyn till de skärpta

krav, som numera måste ställas på dessa tjänstemän. Den föreslagna lönegradsplaceringen,

B 21, vore till fyllest, om icke föredragningsskyldighet i

stor utsträckning måst åläggas dem. Vid samtliga domkapitel med några

undantag hade nämligen den ökade arbetsbördan gjort det nödvändigt att

för underlättande av stiftssekreterarnas arbete taga icke blott de nuvarande

stiftsnotarierna utan även de nuvarande amanuenserna i anspråk för självständig

föredragning — en anordning, som måste bli bestående för framtiden

och som måste utvidgas, i den mån arbetet ytterligare tillvuxe. Det

kunde vid nu upplysta förhållande icke synas vara annat än en gärd av

rättvisa och billighet, att tjänstemannen för det sålunda mera kvalificerade

och ansvarsfulla arbetet finge en kompensation genom särskild ersättning

för föredragningsskyldighcten. Då emellertid här vore fråga örn en perma
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

nent sådan skyldighet, borde denna ersättning lämnas på så sätt, att tjänsten

hänfördes till lönegraden B 24 —- den lägsta lönegrad, som vore avsedd för

tjänsteman med föredragniugsskyldighet.

Riktigheten av denna sin uppfattning funne styrelsen ock bestyrkas genom

en jämförelse med den ämbetsmyndighet, som närmast kunde jämställas

med domkapitlet-stiftsnämnden, nämligen länsstyrelsen. Vid de mindre länsstyrelserna,

där endast en länsnotarie, respektive länsbokhållare funnes anställd,

vöre nämligen denne alltid placerad i lönegraden B 24 — icke B 21 —

liksom vid den minsta länsstyrelsen — den i Visby, där assessor saknades

länsnotarien, respektive länsbokhållaren tillhörde sagda lönegrad B 24.

På grund av det anförda ausåge styrelsen det vara av förhållandena motiverat,

att, förutom de båda första stiftsnotarierna i Uppsala och Lund,

jämväl stiftsnotarierna vid övriga domkapitel, med undantag för det i Visby,

hänfördes till lönegraden B 24.

De av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie stiftsnotarietjänsterna i

20:e lönegraden borde, då för framtiden bestående behov av desamma förefunnes,

omändras till ordinarie stiftsnotarietjänster i lönegraden B 21.

Vid Visby domkapitel skulle enligt de sakkunnigas förslag anställas en

amanuens i 18:e lönegraden. Med hänsyn till de krav, som måste ställas

på denna tjänsteman såsom stiftssekreterarens närmaste man, syntes det

erforderligt att i stället anställdes en extra ordinarie stiftsnotarie i 20:e

lönegraden.

Tjänsteman i lägre lönegrad än B 24, som finge sig ålagd föredragningsskyldighet,

syntes böra erhålla vederlag härför genom skälig, med hänsyn

till dennas omfattning avpassat särskilt arvode.

Vad anginge amanuenserna, hade beträffande amanuensen vid domkapitlet

i Visby styrelsen ifrågasatt sådan förändring, att i stället skulle anställas

en extra ordinarie stiftsnotarie i 20:de lönegraden. Från Göteborg hade

framhållits att, då därvarande domkapitel — jämte Växjö domkapitel —

vore det näst efter domkapitlen i Uppsala och Lund mest arbetstyngda,

starka skäl talade för placering av amanuensen vid detta domkapitel i 18:e

lönegraden. En sådan ändring syntes styrelsen vara befogad och borde

gälla även amanuensen vid Växjö domkapitel.

Inrättandet av hansliskrivartjänster innebure en mycket påtaglig vinst för

arbetet å expeditionerna och fyllde ett länge konstaterat reformbehov. Sådana

befattningshavare samt kanslibiträden borde efter arten och omfattningen

av arbetsuppgifterna anställas å de skilda expeditionerna.

Styrelsen ansåge, att den från domkapitel och stiftsnämnder så gott som

enhälligt framförda opinionen örn expeditionsvakternas uppflyttning i lönegraden

B 7 borde tillmötesgås såsom vittnande örn behovet av och det berättigade

i en sådan förbättrad ställning. Styrelsen åberopade härvid såsom

stöd jämväl den omständigheten, att universitetsvaktmästarna vore placerade

i sistnämnda lönegrad, även då endast en vaktmästare funnes anställd

vid expeditionen, respektive institutionen.

Det syntes tacknämligt, att expeditionerna — blott med ett undantag —

enligt förslaget skulle utrustas med ett eller flera extra ordinarie kontorsbiträden

i 4:e lönegraden. En sådan löneplacering vore starkt motiverad

med hänsyn till arbetets art och betydelse samt stöde i överensstämmelse

med förhållandet vid länsstyrelserna. Detta vore ock en gärd av rättvisa

mot den personal, som härigenom finge sin ställning förbättrad.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

Stifts jägmästareföreningen har ingående motiverat behovet av en

förbättring av stiftsjägmästarnas och de biträdande stiftsjägmästarnas anställnings-

och avlöningsförhållanden samt hemställt om skyndsam utredning

av denna fråga.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som icke funnit något

att erinra mot de sakkunnigas förslag till personalorganisation, har beträffande

den föreslagna löneställningen yttrat följande:

Av den framlagda utredningen syntes det lönenämnden otvivelaktigt framgå,

att arbetsmängden å domkapitelskanslierna ökat efter genomförandet av

1932 års ecklesiastika lagstiftning. Emellertid hade lönenämnden för sin

del icke kunnat finna, att denna ökning, som till största delen syntes avse

de rent kamerala arbetsuppgifterna, i någon högre grad hänförde sig till

de göromål, som åvilade stiftssekreterarna i denna deras egenskap. Den

inverkan, som den utvidgade kansliverksamheten tilläventyrs haft på stiftssekreterarens

åligganden, hade enligt lönenämndens mening icke visats vara

av sådan beskaffenhet, att densamma åtminstone för närvarande kunde

sägas utgöra tillräckligt stöd för en allmän höjning av stiftssekreterarnas

löneställning. Nämnden erinrar även, att för mötande av de ökade göromålen

stiftssekreterarna enligt förslaget skulle erhålla kvalificerat arbetsbiträde

genom inrättande av stiftsnotariebefattningar. I detta sammanhang

syntes böra framhållas, att arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,

som kunde åvila stiftssekreterare vid fullgörande av uppdrag såsom sekreterare

i stiftsnämnd, saknade betydelse för avgörande av frågan örn stiftssekreterarbefattningarnas

lönegradsplacering. Lönenämnden finge för sin

del med hänsyn till det anförda avstyrka den föreslagna uppflyttningen av

ifrågavarande befattningar i högre lönegrad.

Beträffande storleken av de särskilda arvodena för uppdrag såsom sekreterare

i stiftsnämnd hade lönenämnden funnit sig sakna möjlighet att bedöma

detta spörsmål.

De sakkunniga hade föreslagit, att vid vartdera av domkapitlen i Uppsala

och Lund skulle finnas en befattning såsom förste stiftsnotarie i lönegraden

B 24. Även örn vissa skäl kunde tala för att vid dessa tvenne

domkapitel, där arbetsbördan otvivelaktigt vore större än vid något av de

övriga, inrätta en dylik befattning i löneställning mellan stiftssekreteraren

och 8tiftsnotarien, hyste nämnden tvekan, huruvida det med hänsyn till

befordringsgången å detta område kunde befinnas ändamålsenligt att vidtaga

en dylik anordning. Därest de föreslagna notarietjänsterna i lönegraden

B 24 skulle komma att inrättas, kunde man utgå från, att rekryteringen

till stiftssekreterarbefattningarna som regel skulle komma att ske från

någondera av sagda båda notarietjänster, vilka därigenom skulle bli vakanta

med jämförelsevis korta mellantider. Detta förhållande bomme även att

verka därhän, att en förtjänt stiftsnotarie i lönegraden B 21 i regel bleve

utesluten från att vinna befordran direkt till stiftssekreterare vid det domkapitel,

där han tjänstgjorde. Då nu nämnda omständigheter kunde vara

ägnade att inverka ofördelaktigt å kontinuiteten i tjänsteverksamheten, hade

lönenämnden ansett det böra tagas under övervägande, huruvida icke befattningarna

i fråga i stället borde utbytas mot stiftsnotarietjänster i lönegraden

B 21.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle, därest förste stiftsnotariebefattningar

i lönegraden B 24 inrättades, de nuvarande stiftsnotarierna utan ansökan

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

erhålla fullmakt å de nya befattningarna. Lönenämnden ansåg för sin del,

att ifrågavarande tjänster borde tillsättas efter ansökningsförfarande i vanlig

ordning, därest icke Kungl. Majit efter prövning i varje särskilt fall funne

skäl annorlunda förordna. Motsvarande förhållande torde böra gälla jämväl

med avseende å de av de sakkunniga föreslagna kansliskrivarbefattningarna,

beträffande vilka de sakkunniga ifrågasatt, att de i viss utsträckning skulle

tillsättas utan ansökan.

I den föreslagna personaluppsättningen vid domkapitelsexpeditionen i

Skara inginge en extra ordinarie kontoristbefattning i löle lönegraden. I

stället bade med inrättande i detta stift av den i normalplanen upptagna

kansliskrivarbefattningen ansetts böra tillsvidare anstå. De sakkunniga hade

vidare funnit skäl vara för handen att under motsvarande tid å expeditionen

anställa ett extra ordinarie kanslibiträde. Den sålunda föreslagna anordningen

hade föranletts av ett av stiftsnämnden uttalat önskemål att kunna

bereda en nuvarande tjänsteman hos nämnden fast anställning med åtnjutande

av de löneförmåner, som enligt de sakkunnigas uppfattning svarade

mot det arbete,_ som av honom utfördes. Lönenämnden holle före, att den

av de sakkunniga uppgjorda normalorganisationen i möjligaste mån redan

från början borde följas vid upprättande av personalstater vid de olika

domkapitlen. Med hänsyn härtill ville lönenämnden föreslå, att jämväl vid

domkapitlet i Skara inrättades en ordinarie kansliskrivarbefattning, varvid

den föreslagna kontoristtjänsten borde utgå. I stället torde den för befattningen

nu avsedde tjänstemannen, därest han erhölle befattningen, kunna

beredas en lönefyllnad, motsvarande den löneminskning, han vid erhållandet

av kansliskrivarbefattningen finge vidkännas.

Vid domkapitelsexpeditionen i Härnösand hade på anförda skäl föreslagits

inrättande av en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning, vilken skulle

besättas med en för närvarande hos domkapitlet anställd tjänsteman. Lönenämnden

förutsatte, att vid sedermera inträdande ledighet å befattningen

densamma i överensstämmelse med den förordade normalorganisationen ombildades

till en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning.

De sakkunnigas uttalanden rörande frågan örn anställningsförhållandena

för sdftsjägmästare och biträdande stiftsjägmästare hade lönenämnden, vid

det förhållandet att utredningen i denna del icke utmynnat i särskild hemställan

av de sakkunniga, ansett sig icke böra upptaga till granskning.

I övrigt hade de sakkunnigas föreliggande betänkande icke givit lönenämnden

anledning till något särskilt uttalande.

I särskilt yttrande har suppleanten i lönenämnden Anna Tholander uttalat

såsom sin uppfattning, att för de kamerala uppgifternas handhavande borde

på varje domkapitels stat uppföras en tjänst i lägst lönegraden B 15. Det

syntes icke riktigt att en person, som skulle handhava allt det ekonomiska

med dess ansvar och risker, ej skulle förunnas högre avlöning än den, som

gåves åt en kansliskrivare.

Kammarkollegiet har yttrat följande:

Emot den av de sakkunniga föreslagna organisationen av domkapitelskanslierna

syntes intet vara att erinra. De sakkunniga hade förklarat att arbetsbördan

i Strängnäs, Västerås, Karlstad och Härnösand vore mindre än i

övriga stift, Visby stift därvid undantaget, och hade beträffande Strängnäs

och Västerås icke föreslagit anställande av någon amanuens, men däremot

i personalstaten för vartdera av domkapitlen i Karlstad och Härnösand upp
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

tagit en amanuenstjänst. Med hänsyn till vad kollegium hade sig bekant

rörande arbetsbelastningen inom Karlstads och Härnösands stift, saknade

kollegium anledning till erinran mot vad de sakkunniga föreslagit beträffande

organisationen av därvarande kanslier.

Vad de sakkunniga anfört beträffande stiftsjägmästarna hade icke givit

kollegium anledning till annan erinran, än att de sakkunniga icke syntes

hava undersökt, i vad mån stiftsjägmästarna fullgjorde arbetsuppgifter, som

eljest kommit att åligga respektive kansli. En utredning i sagda hänseende

syntes särskilt önskvärd beträffande de fyra stift, varinom funnes anställd

stiftsjägmästare, som ej för närvarande vore heltidsanställd men enligt de

sakkunnigas förslag skulle bliva detta.

I fråga örn befattningshavarnas inplacering i lönegrader ansåge kollegium

skäl icke hava förebragts för uppfattning av stiftsseJcreterarna med undantag

av stiftssekreteraren i Visby. I den mån arbetet inom kanslierna ökades,

syntes detta böra, på sätt skett och nu ånyo föresloges, föranleda anställande

av ytterligare arbetskrafter, men syntes näppeligen kunna motivera

stiftssekreterarnas uppfattning i högre lönegrad. Vad anginge stiftssekreterartjansten

i Visby, torde kunna erinras, att utredningen gåve vid

banden, att arbetet inom Visby stift vore av den omfattning, att där behövde

anställas förutom stiftssekreterare en amanuens samt en heltidstjänstgörande

stiftsjägmästare. Då sålunda stiftssekreteraren i Visby finge antagas

hava full sysselsättning samt å innehavaren av denna tjänst måste

ställas enahanda kvalifikationskrav som å innehavare av annan stiftssekreterartjänst,

syntes det knappast motiverat att ställa stiftssekreteraren i Visby i

avsevärt sämre löneställning än övriga stiftssekreterare, som för närvarande

vore fallet och även föreliggande förslag innebure. Skulle inom Visby

stift anställas en heltidstjänstgörande stiftsjägmästare med lön enligt lönegraden

B 26, syntes skäligt, att stiftssekreteraren icke ställdes sämre i lönehänseende

än stiftsjägmästaren.

Kollegium kunde icke finna, att de sakkunniga anfört skäl, som kunde

motivera en höjning av arvodena för stiftsnämndernas sekreterare. Dessa

arvoden avsåge icke att utgöra ersättning för nämndernas expeditions- och

kansliarbete, då detta ålåge domkapitlens kanslier, och enkannerligen stiftssekreterarna

i denna deras egenskap. I de fall stiftssekreterare eller annan

domkapitelstjänsteman tillika vore sekreterare och ledamot i stiftsnämnden

— och detta syntes för närvarande vara fallet vid samtliga stiftsnämnder

— kunde nämnda arvode icke heller gärna vara avsett att utgöra full ersättning

för det särskilda arbete, som kunde åligga tjänstemannen såsom

sekreterare och ledamot i nämnden, alldenstund åtskilligt av detta arbete i annan

form tidigare ålegat honom såsom tjänsteman bos domkapitlet. Ur organisatorisk

synpunkt syntes för övrigt ifrågavarande anordning med särskilt arvode

till domkapitelstjänsteman för ledamotskap i stiftsnämnd, vilket särskilda

uppdrag förutsattes skola utföras å tjänstetid och svårligen torde

kunna fullgöras å annan tid, vara oegentligt. Som jämförelse nämner kollegium,

hurusom inom ett flertal statens verk befattningshavare, som icke

innehade ledamotstjänst, enligt verkens instruktioner hade skyldighet att

vid handläggning av vissa grupper av ärenden inträda såsom ledamöter

utan rätt att för sådant arbete bekomma särskild ersättning. Skäl syntes

föreligga att verkställa utredning om en sådan organisation av stiftsnämnderna,

att stiftssekreteraren bleve ledamot av densamma på grund av sin

tjänsteställning. I sammanhang härmed finge tagas under övervägande, om

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

det särskilda arvodets bortfallande borde föranleda förändrad lönegradsplacering

för stiftssekreteraren. Därest överhuvudtaget nämnda särskilda arvoden

skulle bibehållas, funne kollegium emellertid icke anledning tillstyrka

de sakkunnigas förslag om höjning av samma arvoden.

Kollegium avstyrkte förslaget att i Lund och Uppsala inrätta förste stiftsnotarietjänster

i lönegraden B 24. Det torde icke kunna komma ifråga, att

kräva högre kvalifikationer hos innehavarna av dessa tjänster än hos övriga

stiftsnotarier. Icke heller syntes lämpligt att, på sätt de sakkunniga antydde,

göra dessa tjänster i Lund och Uppsala till ett slags gradpasserartjänster,

från vilka stiftssekreterartjänsterna skulle huvudsakligen rekryteras.

I övrigt hade vad de sakkunniga föreslagit icke givit kollegium anledning

till erinran.

Enligt vid kollegiets utlåtande fogat protokollsutdrag har föredraganden,

kammarrådet Grönvall förklarat sig icke kunna instämma i vad kollegiets

majoritet anfört i fråga om ersättning till stiftssekreterare såsom ledamot

och sekreterare i stiftsnämnd. Skulle det särskilda arvodet till berörda

ledamot av stiftsnämnden tagas bort, syntes ersättningen till ordföranden,

då denne utgjordes av stiftets biskop, med lika skäl böra bortfalla. Emellertid

ansåge Grönvall, att håda de av domkapitlet utsedda ledamöterna

borde liksom övriga stiftsnämndens ledamöter åtnjuta arvoden. Grönvall

anslöte sig till det av de sakkunniga i nämnda hänseende framlagda förslaget

med den ändringen, att han ansåge arvodena till de ledamöter av

stiftsnämnden, som tillika tjänstgjorde såsom sekreterare hos respektive nämnd,

böra höjas med 200 kronor utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Statskontoret har yttrat följande:

Föreliggande förslag vore till sina huvudgrunder uppbyggt efter de linjer,

statskontoret tidigare varit i tillfälle antyda, och innebure sålunda, att domkapitlens

personal- och omkostnadsstater skulle utökas i den omfattning, att

medel för avlönande av kanslipersonal och för expensutgifter — med undantag

för vissa hyresutgifter — icke vidare skulle behöva ställas till stiftsnämndernas

förfogande. Till bestridande av kostnaderna för dessa stater

skulle i stället kyrkofonden bidraga med ett belopp, motsvarande de beräknade

utgifterna för handhavandet av stiftsnämndernas kansligöromål, av de

sakkunniga uppskattat till 50 procent av staternas slutsumma. Statskontoret

tillstyrkte vad de sakkunniga härutinnan föreslagit.

Såsom de sakkunniga framhållit, mötte stora svårigheter att bedöma storleken

av det personalbestånd, som kunde vara erforderligt för att domkapitelsexpeditionerna

skulle kunna på ett tillfredsställande sätt handhava här

ifrågavarande arbetsuppgifter. Under sådana förhållanden borde givetvis

all försiktighet iakttagas vid uppbyggandet av en fastare organisation för

dessa arbetsuppgifter. Då de sakkunnigas förslag emellertid i stort sett

icke syntes innebära utökning av de arbetskrafter, som nu funnes tillgängliga

för arbetets utförande, ville statskontoret icke göra någon erinran ifråga

om personaluppsättningens storlek.

Vad anginge de olika befattningarnas placering i lönegrad, hade statskontoret

intet att erinra emot att stiftsnotarie i likhet med vad hittills skett

hänfördes till lönegraden B 21. Däremot kunde ämbetsverket icke finna

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

att tillräckliga skäl anförts för att hos Uppsala och Lunds domkapitel inrätta

förste stiftsnotarietjänster i lönegraden B 24. Dessa tjänster borde,

därest de ansåges behövliga, likaledes placeras i lönegraden B 21. De skäl,

som föranlett de sakkunniga att föreslå inrättande vid domkapitlen av

kansliskrivarbefattningar, funne statskontoret värda beaktande och hade

följaktligen intet att erinra mot att dylika tjänster uppfördes i personalstaterna.

I likhet med de sakkunniga ansåge statskontoret, att någon uppflyttning

i lönegrad av expeditionsvaktsbefattningarna icke i detta sammanhang

kunde komma ifråga.

Vad de sakkunniga föreslagit rörande uppfattning i lönegrad av stiftssekreterarna

kunde statskontoret icke biträda. Såvitt av utredningen framginge,

vore den arbetsökning, som inträffat, att hänföra till stiftsnämndsärenden,

medan domkapitlens arbetsuppgifter minskat. 1932 års ecklesiastika

bostadslagstiftning syntes statskontoret under sådana förhållanden

icke kunna åberopas såsom motiv för en lönereglering för stiftssekreterarna,

i varje fall ej under annan förutsättning, än att dessa befattningshavare

obligatoriskt — och utan särskild ersättning — skulle vara sekreterare jämväl

i stiftsnämnderna. Då så icke för närvarande vore fallet, avstyrkte

statskontoret de sakkunnigas förslag i denna del.

Däremot ville statskontoret icke motsätta sig en förhöjning, på sätt de

sakkunniga föreslagit, av de arvoden till stiftsnämndernas sekreterare, som

utginge från kyrkofonden.

Vad de sakkunniga i övrigt anfört rörande personalstaterna för de skilda

domkapitelsexpeditionerna föranledde intet uttalande från statskontorets sida.

I likhet med de sakkunniga vore statskontoret av den uppfattningen att,

därest föreliggande förslag med avseende å domkapitlens personalstater vunne

bifall — i vilket fall de på grund av stiftsnämndernas verksamhet tillkomna

kanslitjänstemännen skulle få sina anställnings- och pensionsförhållanden

reglerade i överensstämmelse med vad som gällde för statens tjänstemän

i allmänhet — billigheten syntes kräva att också stifts jägmästarna

och biträdande stiftsjägmästare gjordes delaktiga av motsvarande förmåner.

Domkapitlens anslagsäskanden för budgetåret 1937/1938. Som ovan nämnts,

hava domkapitlen och förutvarande Stockholms stads konsistorium under

år 1936 inkommit med framställningar örn anslag för nästa budgetår. Dessa

framställningar gjordes, innan 1934 års domkapitelssakkunniga avgåvo sitt

ovanberörda förslag. I vad angår anslag till avlöningar, torde, såvitt jag

kunnat bedöma, domkapitlens anslagsäskanden hava genom berörda förslag

kommit i sådant läge, att det ej är nödvändigt att här närmare ingå på

dessa äskanden. Allenast må framhållas, att dåvarande Stockholms stads

konsistorium med hänsyn till belastningen ifrågasatt höjning av den i avlöningsstaten

uppförda delposten till arvodesförhöjning till sekreteraren från

förslagsvis 540 kronor till förslagsvis 1,080 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 7 januari 1937 tillstyrkt sistberörda förslag

ävensom förordat, att delposten till vikariatsersättningar m. m. skulle,

sedan ovannämnde Malmström vid Lunds domkapitel avgått med pension,

sänkas från förslagsvis 760 kronor till förslagsvis 585 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

1932 års ecklesiastika bostadslagstiftning innebar, såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, en genomgripande förändring av det ecklesiastika boställsväsendets

administrativa ledning. Domkapitlen befriades nästan helt

från de med boställsväsendet sammanhängande uppgifterna, och i stället inrättades

inom stiften särskilda kontrollorgan, stiftsnämnder, med närmaste

uppgift att hava inseende och vård över den ecklesiastika boställsjorden

samt övrig till kyrkliga behov och ändamål avsedd fast egendom inom stiftet.

Man synes hava till en början antagit, att domkapitelskanslierna skulle

kunna utan särskild kostnad ombesörja de med stiftsnämndernas verksamhet

förenade administrativa göromålen. Detta visade sig emellertid icke

möjligt. Med stöd av den i 6 § ecklesiastika boställsordningen meddelade

föreskriften örn att Kungl. Maj:t äger, i den mån sådant prövas skäligt, ur

kyrkofonden bevilja erforderliga anslag för gäldande av kostnader för nämndernas

verksamhet har kyrkofonden i betydande utsträckning tagits i anspråk

för stiftsnämndernas räkning, bland annat för avlönande av biträden

med kansligöromål och för renskrivning. De för sistberörda ändamål anvisade

anslagen hava enligt det föregående stigit från 54,250 kronor för

budgetåret 1933/1934 till 71,600 kronor för löpande budgetår.

Redan tidigare av statskontoret och nu senast av 1934 års domkapitelssakkunniga

hava påpekats olägenheterna med den dubbla anvisningen av

medel till de för domkapitlen och stiftsnämnderna gemensamma kanslierna.

Befattningshavarna anställas av olika myndigheter och avlönas efter skilda

grunder. Anslagsbehovet för domkapitlen kan ej ses i samband med stiftsnämndernas

speciella behov. Anslagsbedömningen försvåras följaktligen och

avvägningen av anslagsmedlen mellan de särskilda stiften kan ej ske efter

enhetliga normer.

De sakkunniga, vilka funnit sig kunna konstatera en av den nya boställsordningen

föranledd bestående ökning av arbetsbelastningen å domkapitelsexpeditionerna,

hava med hänsyn till nyssberörda olägenheter och i anknytning

till vissa av statskontoret tidigare framförda förslag ifrågasatt, att all

den för vederbörande domkapitel och stiftsnämnder erforderliga kanslipersonalen

— stiftsjägmästarna, de biträdande stiftsjägmästarna och de skogliga

biträdena dock undantagna — skulle avlönas från det under åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Domkapitlen: Avlöningar och

detta anslag beredas ersättning för de kostnader, som skäligen kunna anses

belöpa på stiftsnämnderna, genom omföring till anslaget av medel från

kyrkofonden. Efter vissa undersökningar hava de sakkunniga kommit till

den slutsatsen, att omkring 50 procent av berörda sammanlagda personalkostnader

böra bestridas av kyrkofonden.

De sakkunnigas ifrågavarande förslag, som tillstyrkts av alla de myndigheter,

vilka yttrat sig över detsamma, och som även ansetts stå i principiell

överensstämmelse med vissa av 1932 års riksdag gjorda uttalanden, har

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

synts mig välgrundat och även i detaljerna lämpligt avvägt. Jag anser

mig därför böra tillstyrka detsamma.

Med hänsyn till nyssberörda föreskrift i boställsordningen och i betraktande

av att i 6 § kyrkofondslagen meddelas en allmän föreskrift örn att

av fonden skola utgöras omkostnader för stiftsnämndernas verksamhet, lärer

förslaget ej erfordra ändring i gällande författningsbestämmelser. I anslutning

till de sakkunniga bör vidare framhållas, att kyrkofonden ej bör

deltaga i kostnaderna för Stockholms domkapitel, eftersom vid detta domkapitels

sida icke finnes någon stiftsnämnd, och ej heller till någon del bestrida

de utgifter för arvoden och annan ersättning åt vissa domkapitelsledamöter

m. m., som enligt det ovanstående gäldas ur den i avlöningsstaten

för domkapitlen ingående anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och som ej hava något samband med

stiftsnämnderna. I likhet med de sakkunniga anser jag, att kyrkofondens

andel i berörda personalkostnader icke bör sättas i relation till belastningen

å anslaget utan till anslagets i riksstaten år från år angivna storlek. Vid

förändringar i storleken av de under anslaget beräknade kostnader, vartill

fonden enligt det ovanstående bör bidraga, synes det till anslaget från

kyrkofonden omförda beloppet böra jämkas uppåt eller nedåt.

Strängt taget borde fonden åläggas bidrag jämväl med 50 procent av de

på den avsedda personalen belöpande kostnaderna för dyrtidstillägg. Då

emellertid en sådan anordning är svår att tekniskt genomföra och ej heller

föreslagits av de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna, vill

jag icke ifrågasätta en dylik åtgärd utan endast framhålla, att kyrkofonden

vid sådant förhållande ej kan anses bliva för hårt anlitad för de ändamål,

som här avses.

De sakkunniga hava verkställt ingående undersökningar rörande personalbehovet

vid domkapitlen och i samband därmed till övervägande upptagit

jämväl vissa lönefrågor. Jag skall här först beröra ifrågavarande lönefrågor

och i samband därmed vissa av de sakkunniga framlagda förslag

rörande införande av nya tjänstemannakategorier vid domkapitlen.

Vad först angår stiftssekreterarna, hava de sakkunniga förslagit, att dessa

befattningshavare, som nu åtnjuta lön i Uppsala, Lund och Luleå i lönegraden

B 28, i Visby i lönegraden B 24 och i övriga stift i lönegraden B

27, skulle med undantag av stiftssekreteraren i Luleå uppflyttas en lönegrad.

Som motiv härför har anförts i huvudsak, att stiftssekreterarna, vilkas

arbetsuppgifter och ansvar i och för sig syntes väl motivera en förmånligare

löneställning än den nuvarande, i egenskap av chefer för domkapitelsexpeditionerna

genom den utvidgade kansliverksamheten fått ökad

arbetsbörda och större ansvar än tillförne, och att den numera beslutade

omorganisationen av domkapitlen kunde förväntas komma att ställa ännu

större anspråk på dessa befattningshavare. Av yttrandena över de sakkun
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

nigas ifrågavarande förslag inhämtas, att domkapitlet och stiftsnämnden i

Uppsala, respektive Lund ansett stiftssekreterartjänsten i Uppsala, respektive

Luud böra placeras i lönegraden B 30. Domkapitlet och stiftsnämnden

i Karlstad hålla före, att alla stiftssekreterare, möjligen med undantag för

Visby, böra placeras i samma lönegrad. Denna uppfattning kommer mer

utvecklad igen i det yttrande, som avgivits av styrelsen för domkapitelstjänstemännens

förening och vari hävdas, att stiftssekreterarna böra över lag

placeras i lönegraden B 30. Domkapitlet och stiftsnämnden i Luleå finner

stiftssekreterartjänsten därstädes böra fortfarande bibehållas i paritet med

motsvarande tjänster i Uppsala och Lund. Domkapitlet och stiftsnämnden

i Visby anse, att stiftssekreteraren i Visby bör erhålla lön i samma lönegrad

som i flertalet andra domkapitel. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd

har funnit skäl åtminstone för närvarande icke föreligga för en allmän

höjning av stifssekreterarnas löneställning. Kammarkollegiet har allenast

funnit sig böra tillstyrka en uppflyttning i lönegrad av stiftssekreterartjänsten

i Visby. Enligt statskontorets mening kan den nya boställslagstiftningen

ej åberopas såsom motiv för lönereglering för stiftssekreterarna, i

varje fall ej under annan förutsättning, än att dessa befattningshavare obligatoriskt

och utan särskild ersättning äro sekreterare jämväl i stiftsnämnderna.

Då så icke för närvarande är fallet, har ämbetsverket avstyrkt förslaget.

För egen del vill jag till en början framhålla, att de lönevillkor, som

stiftssekreterarna erhöllo genom 1928 års lönereglering, äro ett uttryck för

den dåvarande uppfattningen om befattningshavarnas uppgifter, ansvar och

ställning inom förvaltningen. Skäl för en i jämförelse med andra befattningshavare

ändrad löneställning föreligga alltså allenast, om det kan påvisas,

att förutsättningarna för löneplaceringen sedan dess undergått någon

förändring. De efter år 1928 vidtagna, domkapitlen berörande, mer genomgripande

reformerna — 1932 års ecklesiastika boställslagstiftning och 1936

års domkapitelsreform — hava icke inneburit någon väsentligare förskjutning

av stiftssekreterarnas ställning i administrativt hänseende men väl,

såsom i det föregående framhållits, lett till en betydande ökning av arbetet

inom domkapitelskanslierna. Den ökade arbetsbelastningen bör enligt min

mening mötas genom att domkapitelsexpeditionerna förses med tillräcklig

biträdespersonal. Jag vill icke bestrida, att stiftssekreterarna såsom chefer

för nämnda expeditioner genom kanslipersonalens tillväxt kunna få sitt

arbete och ansvar ökade, men i likhet med lönenämnden, kammarkollegiet

och statskontoret kan jag icke finna denna merbelastning vara av den beskaffenhet,

att den motiverar en ändring av stiftssekreterarnas löneställning.

Jag tillåter mig framhålla, att många andra statliga befattningshavare i motsvarande

ställning i sitt arbete fått och oavbrutet få känning av statsverksamhetens

tilltagande omfattning och intensifiering, utan att för dem ifrågasatts

ändrad lönegradsplacering. Jag finner med andra ord icke tillräckliga skäl

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

vara förebragta att för närvarande rubba den avvägning av lönerna för

stiftssekreterarna, som efter en ingående utredning och prövning vidtogs

år 1928. Härav framgår, att jag icke heller kan biträda det från vissa håll

framförda förslaget örn hävande av den nuvarande differentieringen av

stiftssekreterartjänsterna i lönehänseende och att jag för närvarande i motsats

till kammarkollegiet måste ställa mig avvisande mot en isolerad förbättring

av löneförmånerna för stiftssekreteraren i Visby.

I samband härmed bör emellertid behandlas den av de sakkunniga berörda

frågan om arvodena för sti/tsnämndernas sekreterare.

Enligt det föregående äger domkapitlet i stiftsnämnd utse två ledamöter,

av vilka den ene skall vara juridiskt bildad och tjänstgöra såsom sekreterare

hos nämnden. Som regel fungerar stiftssekreteraren såsom ledamot av och

sekreterare hos stiftsnämnden. I denna egenskap åtnjuter han samma arvode

som ledamot, vilken icke är ordförande och vice ordförande, d. v. s.

600 kronor i Lunds stift, 200 kronor i Visby stift och 300 kronor i övriga

stift. De sakkunniga hava ifrågasatt, huruvida denna ersättning kunde

sägas skäligen honorera den ökning av arbetsbördan och det extra ansvar,

som följde med uppgiften, och hava därför föreslagit en höjning av berörda

arvode till åtminstone samma belopp, som utgår till ordförande och

vice ordförande i nämnderna, nämligen 800 kronor i Lund, 300 kronor i

Visby och 500 kronor i övriga stift. De myndigheter, som yttrat sig över

detta förslag, hava tillstyrkt detsamma, utom kammarkollegiet, som satt i

fråga, örn arvodet över huvud taget borde utgå. En reservant inom kollegiet

har dock tillstyrkt en ytterligare höjning av berörda arvode med 200

kronor utöver de av de sakkunniga föreslagna beloppen.

Vad kammarkollegiets majoritet yttrat till stöd för sin mening, att arvodet

bör bortfalla, synes mig riktigt endast under förutsättning, att stiftssekreterarna

på grund av sin tjänsteställning bliva ledamöter av nämnderna.

I så fall lärer emellertid kunna göras gällande, att stiftssekreterarnas lönefråga

komme i ett annat läge. Det får icke anses uteslutet, att vid sådant

förhållande skäl skulle befinnas föreligga för en förbättrad löneställning.

Det är knappast antagligt, att ett realiserande av kollegiets uppslag skulle

medföra någon besparing för det allmänna. Åtgärden skulle emellertid

vålla en bundenhet i fråga örn personvalet, som kunde åstadkomma olägenheter,

varför den nuvarande ordningen synes vara att föredraga. Jag ger

dock de sakkunniga och vederbörande myndigheter rätt uti, att det nuvarande

arvodet är för snävt tillmätt, och har intet att erinra mot de sakkunnigas

förslag om höjning av arvodet till att motsvara det, som tillerkännes

ordförande och vice ordförande i stiftsnämnd. Kungl. Majit torde

i anslutning till därutinnan i eckesiastika boställsordningen meddelad föreskrift

böra i sinom tid besluta härav föranledd ändring i gällande bestämmelser.

Mitt förslag medför en ökning av kyrkofondens utgifter med 2,300

kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Vid domkapitlen i Uppsala och Lund sysselsättas nu stiftsnotarier i lönegraden

B 21. Arbetsbelastningen vid domkapitlen göra enligt de sakkunnigas

mening stiftsnotarier erforderliga vid alla domkapitlen utom Visby.

Lönegradsplaceringen skulle bliva densamma som nu utom vid domkapitlen

i Uppsala och Lund, där vid sidan av vanliga ordinarie eller icke-ordinarie

stiftsnotarietjänster jämväl skulle finnas sådana tjänster i lönegraden B 24,

vilkas innehavare skulle kallas förste stiftsnotarier. Domkapitlet i Göteborg

har framhållit önskvärdheten av att även detta stift kunde erhålla en

motsvarande befattningshavare men alternativt hemställt, att denne skulle

placeras i lönegraden B 22. Domkapitlet i Luleå och stiftsnämnden i Strängnäs

hava funnit behov därstädes föreligga av förste stiftsnotarier. Domkapitlet

och stiftsnämnden i Karlstad ävensom vederbörande personalorganisation

hålla före, att stiftsnotarietjänsterna i allmänhet böra placeras i

lönegraden B 24. Kammarkollegiet och statskontoret, som funnit behov

föreligga av stiftsnotarier, hava avstyrkt förslaget om inrättande av sådana

tjänster i högre lönegrad än B 21. Lönenämnden synes luta mot samma

uppfattning.

Även jag har funnit övervägande skäl tala för den ståndpunkt, som intagits

av de sistnämnda myndigheterna. Det mer omfattande arbete, som åligger

domkapitlen i Uppsala och Lund, bör kompenseras genom en ökning av antalet

kvalificerade tjänstemän, icke genom att vederbörande befattningshavare

beredes en gynnsammare löneställning. Som skäl för en uppfattning

i lönegrad av flertalet hithörande befattningshavare har från ett pär

håll åberopats den de nuvarande stiftsnotarierna och amanuenserna åvilande,

ej sällan permanenta föredragningsskyldigheten. Att sådana ansvarsfulla

uppgifter anförtros åt lägre avlönade tjänstemän är numera vid ett

flertal av de centrala ämbetsverken en nästan normal företeelse, som enligt

min mening utesluter tanken på att till isolerad prövning upptaga domkapitlens

hithörande spörsmål. Jag tillstyrker därför allenast, att ytterligare

ett antal ordinarie stiftsnotarietjänster i lönegraden B 21 och i förekommande

fall icke-ordinarie sådana tjänster inrättas.

I likhet med de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna finner

jag det välbetänkt, att de kamerala uppgifterna vid domkapitlen anförtros

åt särskilda befattningshavare, kansliskrivare i lönegraden B 11, vilka som

regel ersätta de vid domkapitlen nu anställda kanslibiträdena. Att -— såsom

en reservant inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd ifrågasatt — hänföra

dem, som skola handhava nämnda uppgifter, till lönegraden B 15 och

därigenom bereda domkapitlen en mer gynnad ställning än åtskilliga centrala

ämbetsverk finner jag ej motiverat. Kungl. Majit torde i sinom tid

böra till närmare prövning upptaga den av de sakkunniga och lönenämnden

berörda frågan om sättet för tillsättningen av ifrågavarande tjänster i de

stift, där nu befintliga ordinarie kanslibiträdesbefattningar icke skulle komma

att bibehållas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majts proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag rörande de personalkategorier, som i övrigt böra

vara anställda vid domkapitlen, tillstyrker jag i likhet med flertalet myndigheter.

Jag vill härtill foga, att jag icke finner skäligt att nu till prövning

upptaga frågan örn expeditionsvakternas lönegradsplacering.

Vägande skäl hava anförts för att till särskild skyndsam utredning hänskjuta

frågan om anställnings- och lönevillkoren för stiftsjägmästarna och de

biträdande stiftsjägmästarna samt övrig hithörande personal. Det är min

avsikt att, sedan förevarande ärende angående domkapitlens personalförhållanden

blivit av riksdagen prövat, för Kungl. Majit framlägga förslag örn

igångsättande av en sådan utredning genom särskilda sakkunniga.

Jag övergår härefter tih att behandla den av de sakkunniga för de särskilda

domkapitlen föreslagna personalorganisationen. De

sakkunnigas härutinnan framlagda förslag hava biträtts av kam mark ohegiet

och statskontoret samt i det väsentliga även av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd. Däremot hava domkapitlen och stiftsnämnderna samt vederbörande

personalorganisation anfört vissa detaljerinringar. För egen del föreslår

jag endast i nedanberörda hänseenden ändringar i de sakkunnigas ifrågavarande

förslag.

Stiftssekreterartjänsterna bibehållas enligt det föregående vid nu gällande

lönegrader.

Vid domkapitlet i Uppsala bibehålies den nuvarande stiftsnotarietjansten

i lönegraden B 21. Den av de sakkunniga föreslagna tjänsten i lönegraden

B 24 inrättas icke.

I likhet med lönenämnden håller jag före, att den av de sakkunniga

ifrågasatta normalorganisationen av domkapitlen bör i möjligaste mån redan

från början följas vid upprättandet av personalstaterna för de särskilda

domkapitlen. På grund härav bör även vid domkapitlet i Skara inrättas

en kansliskriv arbefattning på ordinarie stat i lönegraden B 11 och i stället

den av de sakkunniga föreslagna, av hänsyn till en nu vid stiftsnämnden

anställd tjänsteman betingade extra ordinarie kontoristbefattningen i löle

lönegraden utgå. Nyssnämnde tjänsteman bör, därest han erhåller kansliskrivarbefattningen,

i enlighet med lönenämndens förslag beredas en lönefyllnad,

svarande mot den löneminskning han därigenom skulle få vidkännas.

Lönefyllnaden, å vilken dyrtidstillägg bör utgå, synes böra givas

formen av ett personligt lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan befattninghavarens

nuvarande lön, 4,200 kronor, och lönen för en ordinarie

befattningshavare i lägsta löneklassen av lönegraden B 11 å C-ort,

d. v. s. (4,200 — 2,982=) i runt tal 1,200 kronor. Anslag till den av de

sakkunniga föreslagna extra ordinarie kanslibiträdestjänsten i 7:e lönegraden

bör stå till förfogande, endast örn ifrågavarande befattningshavare erhåller

kansliskrivartjänsten och så länge han kvarstår å densamma men

därefter indragas, i vilket hänseende Kungl. Majit torde böra meddela erforderliga

bestämmelser. Under denna tid torde det icke vara erforderligt

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

att, såsom stiftsnämnden i Skara ifrågasatt, anvisa särskilda medel till extra

befattningshavare, renskrivning m. m.

Vid domkapitlet i Lund böra finnas 2 stiftsnotarietjänster i lönegrad B

21 i stället för av de sakkunniga förordade 1 tjänst i lönegraden B 24 och

1 tjänst i lönegraden B 21.1

Domkapitlet i Karlstad torde liksom flertalet övriga jämnstora domkapitel

böra beredas anslagsmedel till extra befattningshavare, renskrivning m. m.

Visserligen synes domkapitlet i de till de sakkunniga lämnade uppgifterna

ej hava äskat sådant anslag. Domkapitlet har emellertid i sitt yttrande

över de sakkunnigas förslag upptagit frågan och hemställt om ett anslag

av 1,800 kronor för ändamålet. Detta förslag finner jag mig kunna biträda.

I likhet med lönenämnden vill jag betona, att den extra ordinarie kanslibiträdestjänst,

som på grund av särskilda skäl bör inrättas vid domkapitelsexpeditionen

i Härnösand i stället för en extra ordinarie konto rsbiträdestjänst,

bör vid inträdande ledighet å tjänsten ombildas till en extra ordinarie

kontorsbiträdestjanst. Kungl. Majit torde böra meddela härav betingade

föreskrifter.

I övrigt har jag intet att erinra mot de sakkunnigas förslag till personalorganisation

vid de särskilda domkapitlen.

Enligt mitt förslag skulle alltså vid domkapitlen finnas ordinarie befattningshavare

på sätt nedan angives (inom parentes ha angivits ökningar,

respektive minskningar i jämförelse med den nuvarande personalförteckningen)

:

Ordinarie tjänstemän.

S tif tssekre terare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expedi-

tions-

vakt

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

B 28

B 27

B 24

B 21

B 11

B 7

B 5

Uppsala ..........

1

1

1 ( + D

\

1

Linköping.........

1

1 ( + D

1 ( + D

1

Skara..........

1

1 ( + D

1 ( + D

1

Strängnäs........

1

1 ( + D

1 (+D

1 ( + D

Västerås ..........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

—

1

Växjö............

—

1

— •

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

Lund............

1

—

—

2 ( + 1)

1 ( + D

1

1

Göteborg..........

—

1

—

1 (+D

1 ( + D

-(-1)

1

Karlstad..........

—

1

—

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

Härnösand.........

—

1

—

1 ( + 1)

1 ( + D

-(-1)

1

Luleå............

1

—

—

1 ( + D

1 ( + D

-(-1)

1

Visby............

-

—

1

—

—

—

1 ( + D

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Vidare skulle vid domkapitlen — utöver den icke-ordinarie sekreteraren

vid Stockholms domkapitel, i vilkens arvode och övriga löneförmåner icke

ifrågasättes någon ändring — finnas anställda följande extra ordinarie befattningshavare

:

Extra ordinarie tjänstemän.

Stifts-

notarie

Amanuenser

Kansli-

biträde

Kontors-

biträde

. • .

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

Lönegrad

20

18

16

7

4

Uppsala..................

1

—

1

—

2

Linköping................

—

—

1

—

1

Skara ...................

—

—

—

1

1

Strängnäs.................

—

—

—

-v-

1

Västerås.................

—

—

—

—

1

Växjö...................

—

—

1

—

1

Lund...................

1

1

1

—

2

Göteborg.................

—

—

1

—

1

Karlstad.................

—

—

1

—

1

Härnösand................

—

—

1

1

—

Luleå...................

—

—

1

—

1

Visby...................

—

1

—

—

1

I enlighet med de sakkunnigas förslag böra härutöver för en tid av 5

månader av budgetåret 1937/1938 beräknas anslagsmedel till avlöning åt

en efter omorganisationen övertalig amanuens i 18:e lönegraden vid domkapitlet

i Strängnäs, som inträder i pensionsåldern i november 1937.

Vidare skulle till extra befattningshavare, renskrivning m. m. utgå de

ovannämnda av de sakkunniga och mig förordade beloppen samt dessutom

oförändrat anslag, 3,700 kronor, till motsvarande ändamål vid Stockholms

domkapitel, alltså till domkapitlet i

Uppsala.............

.......... kronor

1,200

Linköping...........

»

1,800

Skara...............

—

Strängnäs............

1,000

Västerås.............

1,800

Växjö..............

1,000

Lund...............

»

1,800

Göteborg............

»

1,800

Karlstad............

»

1,800

Härnösand...........

1,000

Luleå...............

.......... »

1,800

Visby ..............

»

—

Stockholm...........

*

3,700

Summa kronor 18,700

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Härjämte skulle utgå personligt lönetillägg å 1,200 kronor till nuvarande

bokhållaren vid domkapitlet i Skara under förutsättning att han erhåller

kansliskrivartjänsten vid domkapitlet i fråga.

Vad beträffar beräkningen av domkapitlens avlöningsanslag för

nästa budgetår, må följande anföras.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, nu förslagsvis

180,750 kronor, bör beräknas till summan av de med vederbörliga tjänsteoch

familjepensionsavdrag minskade lönerna i högsta förekommande löneklass

för de ordinarie tjänstemän, som enligt det ovanstående böra vara

anställda vid domkapitlen, d. v. s. till i avrundat tal 272,000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 91,250 kronor.

Ur den under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, uppförda delposten a. Grundbelopp, nu 26,900

kronor, bestridas enligt det föregående bland annat arvoden och ersättningar

till vissa domkapitelsledamöter samt ersättningar åt sakkunniga, tillhopa

(15,200+1,000 + 750 =) 16,950 kronor. Eftersom domkapitelsreformen trädde

i kraft först den 1 januari 1937, motsvarar sistnämnda belopp endast kostnaderna

för halvt budgetår (jfr riksdagens skrivelse nr 349/1936). Posten

bör alltså för nästa budgetår höjas med 16,950 kronor. Vidare bör under

posten beräknas ovannämnda personliga lönetillägg å 1,200 kronor till en

befattningshavare vid domkapitlet i Skara. Å andra sidan bör posten minskas

med det arvode å 4,200 kronor, som utgår till extra biträdet vid domkapitlet

i Lund F. Malmström, vilken pensioneras under budgetåret 1936/

1937. Delposten bör alltså höjas med (16,950 + 1,200 — 4,200 =) 13,950

kronor till 40,850 kronor.

I detta sammanhang må i avseende å det under posten beräknade anslagsbeloppet

till ersättning åt sakkunniga erinras, att Kungl. Majit den 18

december 1936 föreskrivit, att sådan ersättning må utgå i den mån för

ändamålet tillgängliga anslagsmedel därtill förslå och att ersättning skall

bestämmas av Kungl. Majit på framställning av vederbörande domkapitel.

Det kan övervägas, huruvida icke domkapitlen själva borde äga bestämma

här ifrågavarande ersättningar. 1934 års domkapitelssakkunniga tänkte sig

denna anordning i sitt omförmälda betänkande med förslag till lag om

domkapitel. I så fall borde emellertid anslagsmedlen överföras till delposten

till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Då emellertid

Kungl. Majit i så fall lärer böra av anslagsmedlen ställa vissa särskilda

belopp till domkapitlens förfogande och en sådan fördelning, med hänsyn

till att varje erfarenhet ännu saknas angående anslagsbehovet för de olika

domkapitlen, är mycket svår att för närvarande genomföra, anser jag mig

tills vidare icke böra ifrågasätta någon ändring i nyssberörda av Kungl.

Majit i ämnet meddelade bestämmelser.

I anslutning till statskontorets förslag bör den under anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppförda

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

delposten å 540 kronor till arvodesförhöjning till sekreteraren vid Stockholms

domkapitel höjas med 540 kronor till förslagsvis 1,080 kronor och den under

samma anslagspost uppförda delposten å 760 kronor till vikariatser sättning ar

m. m. sänkas med 160 kronor till förslagsvis 600 kronor.

Delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal, nu

71,850 kronor, bör bestämmas till summan av dels de med vederbörliga

tjänste- och familjepensionsavdrag minskade grundlönerna för de extra

ordinarie tjänstemän, som enligt sammanställningen bär ovan böra finnas

anställda vid domkapitlen, d. v. s. enligt mina beräkningar i Tunt tal 73,000

kronor, dels den på en övertalig amanuens vid domkapitlet i Strängnäs belöpande,

på samma sätt beräknade avlöningen för fem månader, omkring

1,600 kronor, dels ock ovannämnda belopp av 18,700 kronor till extra befattningshavare,

renskrivning m. m. Delposten bör alltså uppföras med

93,300 kronor, innebärande en anslagshöjning med 21,450 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande fördelningen

av posten.

Delposten å förslagsvis 12,000 kronor till avlönings förhöjning ar m. m. till

övrig icke-ordinarie personal torde i enlighet med de sakkunnigas förslag

kunna minskas med 6,000 kronor till 6,000 kronor.

Anslagsposten å förslagsvis 600 kronor till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän torde med hänsyn till ändringarna i personalorganisationen

vid domkapitlet i Luleå, vars befattningshavare i regel

åtnjuta ur förevarande post utgående provisoriskt dyrortstillägg, böra höjas

med 600 kronor. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet enligt

årets statsverksproposition under avdelningen För flera huvudtitlar gemensamma

frågor anfört rörande kompensation åt vissa befattningshavare för

minskning av den behållna inkomsten vid familjepensioneringens genomförande,

bör anslagsposten vidare höjas med ett belopp, motsvarande minskningen

med hänsyn till familjepensionsavdragen av ovanberörda delpost

till grundavlöningar m. m., eller med i runt tal 3,400 kronor. Anslagsposten

bör alltså höjas med 4,000 kronor eller, för avrundning av avlöningsstatens

slutsumma med 4,070 kronor till 4,670 kronor.

Anslagsökningen skulle alltså utgöra sammanlagt (91,250 + 13,950 + 540 —

160 + 21,450 — 6,000 + 4,070 =) 125,100 kronor och summan av avlöningsstatens

utgifter sålunda (293,400+125,100=) 418,500 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel bör emellertid under avlöningsstaten uppföras

bidrag från kyrkofonden, motsvarande 50 procent av summan av

anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat (272,000 kronor), den med det

på Stockholms domkapitel belöpande beloppet å 3,700 kronor minskade

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (93,300 + 6,000

— 3,700 = 95,600 kronor) och anslagsposten till särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän (4,670 kronor). Nämnda summa

utgör 372,270 kronor. Bidraget från kyrkofonden bör alltså bestämmas till

i runt tal 186,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Avlöningsstatens slutsumma skulle således utgöra (418,500 — 186,000 =)

232,500 kronor, innebärande en anslagsminskning med 60,900 kronor.

Anslag till omkostnader.

Nuvarande förhållanden. Till Domkapitlen: Omkostnader har för innevarande

budgetår anvisats ett förslagsanslag av 57,300 kronor, som disponeras

jämlikt följande omkostnadsstat:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis.....................kronor 18,000

2. Expenser, förslagsvis........................... » 34,480

3. Publikationstryck, förslagsvis..................... » 5,900

Summa kronor 58,380.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror för vaktmästarbostäder vid domkapitlen i Linköping,

Västerås och Luleå.................... .......kronor 1,080

Nettoutgift kronor 57,300.

Ur anslagsposten till reseersättningar utgå 2,000 kronor till reseersättningar

åt stiftssekreterare, som efter av domkapitlen särskilt för varje fall

fattade beslut antingen biträda biskoparna vid visitationer eller andra förrättningar

i orterna eller erhållit förordnanden såsom konsistorieombud, förslagsvis

15,000 kronor till reseersättningar åt domkapitelsledamöter och förslagsvis

1,000 kronor till reseersättningar åt särskilda av domkapitlen förordnade

utredningsmän.

Sistnämnda båda belopp äro föranledda av den av 1936 års riksdag och

kyrkomöte beslutade domkapitelsreformen. I propositionen nr 241/1936 beräknades

för nämnda båda ändamål årligen bliva erforderliga 30,000 kronor,

respektive 2,000 kronor. Riksdagen fann enligt skrivelse nr 349/1936 dessa

belopp höga men ansåg sig kunna godtaga beräkningarna, eftersom närmare

erfarenhet ännu icke kunnat vinnas. Då domkapitelsreformen trädde i kraft

först den 1 januari 1937, anvisades för löpande budgetår endast hälften av

de sistangivna beloppen, alltså 15,000 kronor, respektive 1,000 kronor.

Anslagsposten till expenser fördelas med förslagsvis 5,875 kronor på

bränsle, lyse och vatten samt med 28,600 kronor på övriga expenser.

Till bestridande av löpande expensutgifter för stiftsnämnderna hava under

de senaste budgetåren ur kyrkofonden anvisats belopp, som framgå av det

föregående, för budgetåret 1936/1937 22,825 kronor.

1934 års domkapitelssakkunniga. I sitt ovannämnda den 13 oktober 1936

dagtecknade betänkande hava 1934 års domkapitelssakkunniga anfört följande

:

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

För expensutgifter åt stiftsjägmästarna räknades vid riksdagsbehandlingen

år 1932 med en kostnad för kyrkofonden av 12,000 kronor eller i genomsnitt

1,000 kronor för varje stift. För stiftsnämndernas verksamhet i övrigt

avsågs synbarligen, att till domkapitlens förfogande stående expensmedel

skulle kunna anlitas och även förslå. Såsom tidigare framhållits, hade emellertid

detta icke visat sig vara fallet, utan hade särskilda medel för ändamålet

måst anvisas från kyrkofonden. Härvid hade skillnad icke gjorts

mellan expensmedel för jägmästarnas behov och behoven i övrigt. Däremot

hade uppdelning skett å engångskostnader, hyror för lokaler åt vissa stiftsjägmästare

och övriga expensutgifter.

Samma skäl som föranlett de sakkunniga att i det av dem framlagda

förslaget sammanföra all för domkapitlens och stiftsnämndernas verksamhet

erforderlig personal å en gemensam stat för domkapitlens expeditioner torde

tala för att expeditionernas expensmedelsbehov tillgodosågs å omkostnadsstaten

för domkapitlen för att disponeras av domkapitlen i samråd med

stiftsnämnderna. Ehuru stiftsjägmästarna formellt icke tillhörde domkapitelsexpeditionerna,

syntes denna stat, i betraktande av den ställning dessa

tjänstemän faktiskt intoge till desamma, böra innefatta erforderliga medel

för expensutgifter även för nämnda befattningshavare.

Däremot syntes anledning saknas att i anslaget inräkna kostnader för

särskild lokal för stiftsjägmästarna. I den mån dylika kostnader även för

framtiden skulle förekomma, torde desamma utan olägenhet kunna bestridas

i samma ordning som hittills.

I likhet med vad som föreslagits ifråga om avlöningsmedlen torde kyrkofonden

tills vidare böra bidraga med hälften av beräknade expenskostnader.

Fördelningen under budgetåret 1936/1937 av de för domkapitlen och

stiftsnämnderna ur förevarande omkostnadsanslag respektive ur kyrkofonden

anvisade anslagsmedlen till expenser framginge av nedanstående sammanställning:
-

Domkapitlet

Stifts-

nämnden

Summa

Bränsle, lyse

och vatten,

förslagsvis

Övriga

expenser

Övriga

expenser

övriga

expenser

Uppsala . . .

225

3,200

2,700

5,900

1 Linköping. .

475

1,625

1,500

3,125

Skara . . . .

725

1,275

2,000

3,275

Strängnäs .

200

1,800

1,600

3,400

Västerås . . .

125

2,075

1,600

3,675

Växjö . . . .

450

2,850

2,200

5,050

Lund.....

150

2,150

3,600

5,750

Göteborg . .

150

2,050

2,000

4,050

Karlstad . . .

900

2,050

2,000

4,050

Härnösand .

700

2,400

1,500

3,900

Luleå . . . .

1,500

3,400

900

4,300

Visby . . . .

125

1,975

1,225

3,200

Summa

5,725

26,850

22,825

49,675

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. May.ts proposition Nr 97.

De sakkunnigas förslag skulle —- tillämpat på förhållandena under detta

budgetår — innebära, att under berörda anslag å åttonde huvudtiteln anvisades

en anslagspost till expenser å förslagsvis 29,600 kronor samt att i

omkostnadsstaten inräknades uppbördsmedel från kyrkofonden med 27,700

kronor.

Om till de i sammanställningen angivna siffrorna lades de till numera

Stockholms domkapitel utgående omkostnadsanslagen — förslagsvis 150

kronor till bränsle, lyse och vatten samt 1,750 kronor till övriga expenser —

skulle omkostnadsstaten för budgetåret 1937/1938 te sig på följande sätt:

Utgifter:

1. Reseersättningar förslagsvis (jfr riksdagens skrivelse nr

349/1936).................................kronor 34,000

2. Expenser, förslagsvis........................... » 57,300

3. Publikationstryck, förslagsvis..................... » 5,900

Summa kronor 97,200.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror för vaktmästarbostäder vid domkapitlen

i Linköping, Västerås och Luleå.........kronor 1,080

Bidrag från kyrkofonden till expenser vid domkapitlen.

.......................... > 27,700 kronor 28,780

Nettoutgift kronor 68,420.

Yttranden över de sakkunnigas förslag. Domkapitlen och stiftsnämnderna

ävensom de övriga myndigheter, som yttrat sig över de sakkunnigas nyssberörda

förslag, hava tillstyrkt detsamma.

Statskontoret har dock anfört följande:

Till expensutgifter hade de sakkunniga utgått ifrån att medel skulle ställas

till förfogande med samma belopp som anvisats för innevarande budgetår,

d. v. s. å riksstaten anvisade anslagsmedel jämte vad som anvisats från

kyrkofonden för övriga expenser hos stiftsnämnderna. Häremot torde i och

för sig intet vara att erinra. Statskontoret ville emellertid framhålla, att

det för den fördelning av de anvisade medlen å de skilda domkapitlen, som

sedermera ankomme på Kungl. Maj:t att verkställa, syntes önskvärt, att en

närmare undersökning komme till stånd i fråga örn myndigheternas disposition

av berörda medel. Såvitt av den i betänkandet intagna sammanställningen

framginge, syntes nämligen de beviljade expensmedlen icke stå i

rätt förhållande till domkapitlens storleksordning. I berörda syfte torde

domkapitel och stiftsnämnder lämpligen böra anmodas att inkomma med

specificerade redogörelser för sina expensutgifter under de tre senast förflutna

budgetåren. Motsvarande uppgifter torde även böra inhämtas beträffande

anslagsposten till publikationstryck.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

Domkapitlens anslagsäskanden för budgetåret 1937/1938. I sina äskanden

om anslag för nämnda budgetår, vilka som nämnts ingivits, innan de sakkunniga

avlämnade omförmälda förslag, hava domkapitlen och dåvarande

Stockholms stads konsistorium äskat i stort sett oförändrade anslag till omkostnader.

I ett par fall hava emellertid smärre jämkningar ifrågasatts.

Domkapitlen i Strängnäs och Visby hava begärt med 400 kronor, respektive

25 kronor ökade medel till bränsle, lyse och vatten. Domkapitlen i

Skara och Härnösand hava äskat en höjning av anslagsmedlen till övriga

expenser med 200 kronor, respektive 100 kronor. Å andra sidan har domkapitlet

i Visby föreslagit en minskning av nyssnämnda anslagsmedel med

25 kronor. Vidare hava domkapitlen i Strängnäs och Härnösand hemställt

örn med respektive 100 kronor ökade anslag till publikationstryck. Anslagsposten

till expenser skulle alltså höjas med netto 700 kronor och anslagsposten

till publikationstryck med 200 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 7 januari 1937 över ifrågavarande äskanden

erinrat örn sitt ovanberörda uttalande rörande önskvärdheten av en

närmare undersökning örn domkapitlens och stiftsnämndernas disposition

av anslagsmedlen till expenser och publikationstryck.

Därest så skulle bliva fallet, syntes det statskontoret, som om tillräckliga

skäl knappast skulle föreligga för att vidtaga någon omräkning av omkostnadsanslaget

på grund av de relativt obetydliga förändringar i fråga om

hittills anvisade belopp, varom vissa domkapitel nu hemställt. Ämbetsverket

föreställde sig, att efter en närmare undersökning i berörda avseende

det icke skulle visa sig omöjligt att inom ramen av hittills tillgängliga

medel tillgodose skäliga anspråk från samtliga domkapitel. I övrigt finge

uppmärksammas, att nu ifrågavarande anslag endast vore förslagsvis beräknade.

De sakkunniga hava som nämnts föreslagit, att under omkostnadsstaten

för domkapitlen skulle beräknas jämväl medel till bestridande av de på

stiftsnämnderna och stiftsjägmästarna belöpande expensutgifterna, i den mån

dessa utgifter icke avse kostnader för anskaffande av lokaler för stiftsjägmästarna,

samt att kyrkofonden skulle bidraga med hälften av de beräknade

sammanlagda expenskostnaderna. Detta förslag, som tillstyrkts av

samtliga de myndigheter, som yttrat sig över detsamma, och som ansluter

sig till vad i det föregående föreslagits beträffande gäldandet av avlöningskostnader,

vill jag biträda.

Vad omkostnadsstaten beträffar, bör anslagsposten till reseersättningar

höjas i anledning av den nyligen genomförda domkapitelsreformen. I brist

på närmare erfarenhet torde det icke vara rådligt att nu räkna med någon

ändring i fråga om det tidigare för ändamålet för helt budgetår beräknade

anslagsbehovet. Anslagsposten bör alltså höjas med 16,000 kronor till 34,000

kronor. Jag vill emellertid erinra örn att Kungl. Majit den 18 december

1936 anbefallt domkapitlen att till Kungl. Majit inkomma med utredning

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 97. 5

Departe
mentschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

och förslag rörande huru stort belopp, som för budgetåret 1937/1988 högst

må érfordras för de särskilda ändamål, för vilka ifrågavarande anslagspost

är avsedd. Min tanke är, att Kungl. Majit med ledning av dessa uppgifter

kan för nästa budgetår fördela anslagsposten mellan de särskilda domkapitlen

och tillika föreskriva, att de sålunda fördelade beloppen ej må utan

Kungl. Majits medgivande överskridas.

I likhet med statskontoret håller jag före, att det av de sakkunniga för

expenser beräknade beloppet av förslagsvis 57,300 kronor bör vara för nästa

budgetår tillräckligt. I sinom tid torde från domkapitlen och stiftsnämnderna

böra infordras de av statskontoret ifrågasatta uppgifterna beträffande

dispositionen under de senaste budgetåren av medel till expenser och till

publikationstryck.

Anslagsposten till publikationstryck torde böra uppföras med oförändrat

belopp, 5,900 kronor.

De sakkunnigas beräkningar av de särskilda uppbärdsmedlen lämnar jag

utan erinran.

Enligt min mening lärer alltså för domkapitlen kunna för nästa budgetår

i huvudsak gälla den av de sakkunniga föreslagna omkostnadsstaten, i vilket

hänseende Kungl. Majit torde få i sinom tid meddela erforderliga föreskrifter.

För ändamålet torde böra anvisas ett anslag av i runt tal 68,400 kronor,

motsvarande en anslagshöjning av 11,100 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

59

Hemställan.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för domkapitlen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Personalförteckning.

Ordinarie tjänstemän:

Dom-

kapitel:

Stiftssekreterare

Stifts-

notarie

Kansli-

skrivare

Kansli-

biträde

Expe-

ditions-

vakt

Lönegrad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

Löne-

grad

B 28

B 27

B 24

B 21

B 11

B 7

B 5

Uppsala . . .

1

—

—

1

1

1

1

Linköping .

—

1

—

1

1

—

1

Skara ....

—

1

—

1

1

—

1

Strängnäs . .

—

1

—

1

1

—

1

Västerås . .

—

1

—

1

1

—

1

Växjö ....

—

1

—

1

1

—

1

Lund ....

1

—

—

2

1

1

1

Göteborg . .

—

1

—

1

1

—

1

Karlstad . .

—

1

—

1

1

—

1

Härnösand .

—

1

—

1

1

—

1

Luleå ....

1

—

—

1

1

—

1

Visby ....

—

—

1

—

—

—

1

dels godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

U tgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................ kronor 272,000

2. Arvoden och särskilda er
sättningar,

bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp....... kronor 40,850

Anni.: Arvodet till sekreteraren

vid Stockholms

domkapitel utgör 5,700 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 97.

nor samt kan efter 3 år

höjas med 360 kronor, efter

6 år med ytterligare 360

kronor och efter 9 år med

än ytterligare 360 kronor.

b. Arvodesförhöjning till

sekreteraren vid Stockholms

domkapitel, förslagsvis

........... kronor 1,080

c. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . . » 600 kronor 42,530

3. Avlöningar till övrig icke
ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 93,300

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... : » 6,000 » 99,300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . » 4,670

Summa kronor 418,500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden .............kronor 186,000

Nettoutgift kronor 232,500;

dels till Bomkapitlen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av...........kronor 232,500;

dels ock till Bomkapitlen: Omkostnader för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 68,400.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

E. Hedenlund.

Stockholm 1937, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

370512

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1937:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till domkapitlen för hudgetåret 1937/1938 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten