Sök i Ratio Lex

Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

1938-01-28 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:114, Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 114.

1

Nr 114.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt vissa

i statens tjänst anställda personer; given Stockholms

slott den 28 januari 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—8:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 januari

1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna .

frågor om pension åt i det följande angivna, i statens tjänst anställda personer

och anför därvid:

l:o.

Portvakten och vaktmästaren vid svenska beskickningen i Paris Eugéne

Rhone. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rhone, som är fransk medborgare, är född den 20 december 1872 och

således 65 år gammal;

att han sedan den 1 augusti 1905 eller under mer än 32 år tjänstgjort såsom

portvakt och vaktmästare vid svenska beskickningens i Paris fastighet

vid Avenue Marceau;

Bihang lill riksdagens protokoll 19.18. 1 sami. Nr lii.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 114•

samt att han under de senaste tio åren åtnjutit en avlöning av 3,300 kronor

för år, varå ej utgått dyrtidstillägg, jämte förmån av fri bostad med gas,

lyse och värme.

Sändebudet i Paris har gjort framställning om beredande av pension åt

Rhone. Sändebudet har därvid framhållit, att Rhönes tjänsteåligganden inom

beskickningen — i jämförelse med de göromål, som ålegat beskickningens övriga

vaktmästarpersonal — varit av den art, att han syntes böra jämställas

med en förste expeditionsvakt inom utrikesdepartementet.

Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt Rhone och därvid

erinrat, att det i åtskilliga fall förekommit, att vaktmästarpersonal vid svenska

beskickningar i utlandet blivit genom medverkan av riksdagen tillerkänd

pension. Sålunda hade 1930 års riksdag (prop. nr 136, p. 11; bankoutsk. uti.

nr 30, p. 26; riksd. skr. nr 369, p. 21) tillerkänt pension med 1,800 kronor

för år (utan rätt till dyrtidstillägg) åt kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen

i Köpenhamn H. Hanell, vilken innehaft en anställningstid av

32 år, och 1931 års riksdag (prop. nr 50, p. 1; bankoutsk. uti. nr 27, p. 18;

riksd. skr. nr 202, p. 13) beviljat pension med 1,500 kronor för år (likaledes

utan rätt till dyrtidstillägg) åt kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen

i Berlin K. Greulach, vilken innehaft en tjänstetid av något över 25 år.

Under framhållande att omständigheterna i nu förevarande fall syntes -—

såväl i fråga om anställningstidens längd som beträffande avlöningsförmånernas

storlek -— i huvudsak likartade med dem, som legat till grund för 1930

års riksdags beslut örn pension åt Hanell, har statskontoret föreslagit, att

Rhone måtte komma i åtnjutande av pension till belopp av 1,800 kronor för

år, utan rätt att härå uppbära dyrtidstillägg.

Även jag finner mig böra förorda, att pension utverkas åt Rhone. Pensionen

synes mig böra bestämmas i enlighet med statskontorets förslag. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att portvakten och vaktmästaren vid svenska beskickningen

i Paris Eugéne Rhone må från och med månaden näst efter

den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1,800 kronor, varå

dock dyrtidstillägg ej skall utgå.

2:o.

Förra arbeterskan Elin Stenmark, född Abrahamsson. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Stenmark är född den 21 april 1874 och således 63 år gammal;

att Stenmark under tiden 1 augusti 1913—16 april 1934 eller under omkring

20 år 8 månader för ekipagedepartementets vid Karlskrona örlogsvarv

räkning utfört betingsarbete med redning av krullhår, nöthår och krollsplint;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lii.

3

att arbetet utförts å den inom varvets område belägna segelsömmarverkstaden

mot ersättning enligt av chefen för örlogsvarvet fastställd taxa;

att några större uppehåll icke förekommit i arbetet och att detta utgjort

Stenmarks huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla;

att Stenmarks arbetsinkomst vid örlogsvarvet åren 1920—1933 uppgått till

i medeltal omkring 1,230 kronor för år;

att Stenmark under vissa tider efter upphörandet av förenämnda arbete

åtnjutit understöd av fattigvården;

samt att Stenmark är gift men att mannen icke sedan omkring 25 år bidragit

till familjens uppehälle.

Försvarsverkens civila personals förbund har i en till Kungl. Maj:t ställd,

den 28 april 1937 dagtecknad skrift anhållit om utverkande av pension åt

Stenmark.

Marinförvaltningen har — under erinran, att Stenmark icke vore berättigad

till pension vare sig enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare eller

enligt kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående

pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst — hemställt, att pension

måtte utverkas åt Stenmark till belopp av 528 kronor för år.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att ämbetsverket icke ville

motsätta sig framställning till riksdagen om pension åt Stenmark, därvid

ämbetsverket ifrågasatt ett pensionsbelopp av 408 kronor.

I likhet med ämbetsverken finner jag mig kunna tillstyrka, att pension beredes

Stenmark. I fråga örn pensionsbeloppet biträder jag statskontorets förslag.

Pensionen synes mig skäligen böra utgå från och med den 1 januari

1937. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra arbeterskan vid Karlskrona örlogsvarv Elin Stenmark,

född Abrahamsson, må, räknat från och med den 1

januari 1937, under sin återstående livstid från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension

av 408 kronor.

3:o.

Förre schaktmästaren Karl Johan Olofsson. Av handlingarna i ärendet

inhämtas,

att Olofsson är född den 9 november 1873 och således 64 år gammal;

att han under åren 1888—1896 varit anställd såsom arbetare vid statens

järnvägsbyggnader;

att han under åren 1898—1900 under sammanlagt omkring 2 år 2 månader

tjänstgjort såsom bromsare eller extra stationskarl vid statens järnvägar;

att han under tiden 28 maj 1901—20 juni 1905 eller alltså under något

mer än 4 år varit anställd såsom fortifikationsarbetare vid Bodens fästningsbyggnad;
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

att han under tiden 1 juli 1911—31 mars 1930 eller således under 18 år

9 månader varit anställd såsom schaktmästare hos distriktsingenjör i vägnell

vattenbyggnadsstyrelsens förutvarande distriktsorganisation och därvid

haft den dagliga tillsynen vid och ledningen av förekommande statsunderstödda

väg- och brobyggnadsarbeten;

att han under tiden 10 juni 1930—30 september 1937 eller under 7 år 3

månader 21 dagar varit anställd hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom

schaktmästare vid under styrelsens direkta ledning ställda vägbyggnader i

Norrbottens län;

samt att hans avlöning under sistnämnda anställning utgått med 350 kronor

för månad intill utgången av augusti månad 1934 och med 400 kronor

för månad under tiden därefter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt örn utverkande av pension

åt Olofsson till belopp av 1,600 kronor för år och därvid anfört, bland

annat, följande:

Beträffande Olofssons tjänstgöring vid den förutvarande distriktsorganisationen

vill styrelsen framhålla, att ehuruväl densamma icke kan anses såsom

statstjänst i egentlig mening, tjänstgöringen dock synes böra få tillgodoräknas

såsom tjänstår. Till stöd härför vill styrelsen erinra örn att Kungl.

Majit genom beslut den 5 juni 1931 och den 10 oktober 1935 medgivit vissa

biträdande vägingenjörer och en byråingenjör hos styrelsen rätt att för löneklassplacering

få tillgodoräkna anställningstid hos distriktstjänstemän. Tilllika

må framhållas, att statskontoret genom beslut den 4 maj 1935 vid bestämmande

av pension för viss distriktschef synes hava tillgodoräknat honom

dylik anställningstid.

Olofsson torde författningsenligt endast vara berättigad till pension enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter

angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst. Styrelsen

håller emellextid före, att den pension, som med tillämpning av nämnda

bestämmelser kan tillerkännas Olofsson (högsta pension enligt denna

kungörelse utgör 1,008 kronor), är alltför låg med hänsyn till den relativt

höga löneställning han intagit ävensom med beaktande av arten av hans

arbete, vilket under längre tid utgjorts av självständig arbetsledning. Styrelsen

får därför föreslå, att Kungl. Majit genom framställning till riksdagen

utverkar särskild pension åt Olofsson.

Enligt de »Allmänna normer för pensionering av vägdistriktens tekniska

personal», som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — jämlikt Kungl. Majits

brev till styrelsen den 16 april 1937 — fastställt den 14 maj samma år, må

ålderspension vid minst 30 tjänstår utgå för schaktmästare med 2,700 kronor

och för vägmästare med 3,100 kronor, dock att pension, därest befattningshavaren

ej deltagit i pensioneringskostnaden — vilket är fallet beträffande

Olofsson — skall minskas med en tredjedel. Styrelsen anser för sin

del, att ifrågavarande normer lämpligen böra läggas till grund för bestämmandet

av Olofssons pension. I så fall torde — med hänsyn till att någon

anledning att tillerkänna Olofsson pension såsom för vägmästare icke synes

föreligga och då dyrtidstillägg utgår å statliga pensioner — Olofssons pension

böra bestämmas till förslagsvis 1,600 kronor för år.

Statskontoret har med hänsyn till föreliggande omständigheter samt i anslutning

till den ståndpunkt, som av Kungl. Maj :t och riksdagen år 1936 in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lii
-

5

tagits vid behandling av ärenden rörande pensioner åt förre schaktmästaren

vid statens arbetslöshetskommission E. P. Nestor och verkmästaren vid vägnell

vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsarbeten A. Magnusson (prop.

nr 196, p. 15 och 16; bankoutsk. uti. nr 51, p. 18 och 19; riksd. skr. nr 216),

funnit sig böra tillstyrka, att Olofsson genom framställning till riksdagen

komme i åtnjutande av pension av statsmedel. Beträffande pensionsbeloppet

har ämbetsverket icke funnit anledning till erinran mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag.

På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit måste den pension,

som skulle tillkomma Olofsson vid tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen

den 7 december 1934 (nr 585), anses alltför låg i förhållande till

den av Olofsson åtnjutna avlöningen och i betraktande av de arbetsuppgifter,

som åvilat honom. I anledning härav och då i förevarande fall i huvudsak

föreligga enahanda förhållanden, som föranledde 1936 års riksdag att

bevilja särskild pensionsförmån åt de i statskontorets utlåtande omförmälda

anställningshavarna, tillstyrker jag, under åberopande av vad jag anfört vid

anmälan inför Kungl. Maj:t av sistnämnda pensionsfrågor, att förslag förelägges

riksdagen örn beviljande åt Olofsson av en efter föreliggande omständigheter

avvägd pension. Mot det av ämbetsverken härvid ifrågasätta

pensionsbeloppet anser jag mig icke böra framställa erinran i annan mån än

att detsamma för vinnande av delbarhet med tolv synes böra jämkas till 1,596

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre schaktmästaren vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vägbyggnadsarbeten Karl Johan Olofsson må, räknat

från och med den 1 oktober 1937, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1,596 kronor.

4:o.

Kontrollören vid brännvinstillverkningen Mauritz Hobro. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Hobro är född den 23 maj 1868 och således 69 år gammal;

att han under tillverkningsåren 1914/1915—1927/1928 varit av kontrollstyrelsen

anställd såsom kontrollör, tillsyningsman eller förste kontrollör vid

den förutvarande sockerbeskattningen;

att han från och med tillverkningsåret 1918/1919 innehaft av kontrollstyrelsen

meddelade förordnanden såsom kontrollör vid brännvinstillverkningen

och i denna egenskap tjänstgjort vid olika sulfitbrännerier inom Gävle

överkontrollörsdistrikt, senast vid Hammarby sulfitbränneri;

att hans tjänstgöring kommer att upphöra med utgången av nu löpande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

tillverkningsår, enär han då uppnått den ålder — 70 år — vid vilken förlängt

förordnande såsom kontrollör icke vidare meddelas av kontrollstyrelsen;

att hans tjänstgöring omfattat följande antal dagar, för tillverkningsår

räknat, nämligen:

Tillverk-

ningsår

Antal tjänstgöringsdagar

Summa

per år

Tillverk-

ningsår

Antal tjänstgöringsdagar

Summa

per år

vid socker- beskattningen

vid

bränn-

vins-

tillverk-

ningen

vid socker- beskattningen

vid

bränn- vin s- tillverk- ningen

förste

kon-

trollör

kon- trollör

eller till- synings- man

förste

kon-

trollör

kon- trollör

eller till- synings- man

1914/1915

_

75

_

75

1927/1928

_

74

177

251

1915/1916

86

128

—

214

1928/1929

—

—

280

280

1916/1917

102

138

—

240

1929/1930

—

—

334

334

1917/1918

98

121

—

219

1930/1931

—

—

337

337

1918/1919

80

40

65

185

1931/1932

—

—

348

348

1919/1920

76

94

101

271

1932/1933

—

—

335

335

1920/1921

75

60

92

227

1933/1934

—

—

365

365

1921/1922

94

57

74

225

1934/1935

—

—

365

365

1922/1923

—

117

—

117

1935/1936

—

—

365

365

1923/1924

—

123

61

184

1936/1937

—

—

365

365

1924/1925

—

64

135

199

1937/1938

—

—

1 365

365

1925/1926

—

78

200

278

Summa

6,473

1926/1927

—

—

329

329

att han sålunda vid utgången av tillverkningsåret 1937/1938 varit anställd

såsom kontrolltjänsteman vid sockerbeskattningen och brännvinstillverkningen

under tillhopa 24 tillverkningsår med en sammanlagd effektiv tjänstgöringstid

av omkring 17 år 9 månader;

att han i ersättning för sitt arbete såsom brännvinskontrollör uppburit

dagarvode, vilket till och med tillverkningsåret 1925/1926 utgjort 9 kronor

samt under tiden därefter 9 kronor 50 öre jämte dyrtidstillägg;

samt att Hobro icke innehar annan anställning eller för sådan anställning

åtnjuter pension.

Kontrollstyrelsen har hemställt örn utverkande av pension åt Hobro till

ett belopp av 1,884 kronor för år, att utgå från och med den 1 oktober 1938,

och därvid anfört i huvudsak följande:

Då anställningen såsom kontrollör vid brännvinstillverkningen i regel antingen

utövas såsom bisyssla vid sidan av annan förvärvsverksamhet (detta

gäller beträffande lantbruksbränneri) eller ock innehaves av tidigare från annan

tjänst pensionerad befattningshavare, har anställningen såsom brännerikontrollör

icke ansetts vara av beskaffenhet att böra regelmässigt förenas

1 Beräknat antal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

med pensionsrätt. Riksdagen Ilar emellertid i vissa fall beviljat pension åt

brännerikontrollörer. Sålunda tillerkändes kontrollören vid brännvinstillverkningen

N. Adrian pension av 1923 års riksdag (prop. nr 68, p. 2; bankoutsk.

uti. nr 17, p. 15 b; riksd. skr. nr 69, p. 14 b) och kontrollören vid

brännvinstillverkningen C. E. Bäckman pension av 1936 års riksdag (prop.

nr 196, p. 18; bankoutsk. uti. nr 51, p. 21; riksd. skr. nr 216). Adrian hade

vid sin avgång ur tjänst varit förordnad såsom brännvinskontrollör under

34 tillverkningsår med en sammanlagd effektiv tjänstgöringstid av omkring

15 år. Bäckman kunde under en förordnandetid av 17 tillverkningsår tillgodoräkna

en effektiv tjänstgöringstid av 14 år.

Däremot hava framställningar örn pension från förutvarande brännerikontrollörer

i vissa fall icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 1 dessa fal!

laide tjänstgöringstiden omfattat allenast en kortare tid varje år, och den

effektiva tjänstgöringen hade för ingendera av de sökande uppgått till sammanlagt

tio år.

Vid sin avgång från tjänsten kommer Hobro att lia varit inkallad i tjänstgöring

under 24 tillverkningsår med en effektiv tjänstgöringstid av nära 18

år. Hobro torde således med hänsyn såväl till antalet tillverkningsår, varunder

han varit inkallad, som till effektiva tjänstetidens längd med större skäl

än såväl Adrian som Bäckman kunna ifrågakomma till pension. De avbrott

i tjänstgöringen, som medfört ett minskat antal tjänstgöringsdagar under

vissa år, lia berott på oregelbundenheter i tillverkningen å respektive områden.

Hobro har alltifrån sin första anställning vid kontrollen oavbrutet stått

till styrelsens förfogande och har icke innehaft annan anställning. Rörande

de synpunkter, som enligt styrelsens mening böra läggas på frågan om beviljande

av pension till dylik kontrolltjänsteman, tillåter sig styrelsen hänvisa

till vad styrelsen härutinnan utförligt framhållit i sin framställning till Kungl.

Majit rörande pension åt Bäckman.

Beträffande beräkningen av pensionsbeloppet har styrelsen ansett sig böra

utgå från de regler, som tillämpats vid fastställandet av pension åt viss personal

vid kontrollen över sockerbeskattningen vid omläggningen år 1922 av

nämnda kontroll och vid kontrollens upphörande år 1929. Nämnda regler,

vilka finnas återgivna i propositionen nr lil (sid. 5 och 6) till 1929 års riksdag,

inneburo bland annat, att pensionens belopp skulle avpassas efter tjänstårens

antal, därvid varje år, varunder vederbörande innehaft förordnande,

skulle räknas såsom helt tjänstår, under förutsättning, att tjänstgöringen omfattat

minst nio månader av året, under det att vid kortare tjänstgöring endast

den tid skulle tillgodoräknas, varunder tjänstgöring ägt rum. Pensionen

bestämdes på det sätt, att för varje tjänstår tillgodoräknades visst belopp,

som utgjorde för förste sockerkontrollör 90 kronor och för sockerkontrollör

under viss förutsättning 60 kronor. Sistnämnda arvode hade beräknats med

utgångspunkt från ett dagarvode av 8 kronor. För Bäckman har emellertid

i egenskap av brännvinskontrollör gällt ett dagarvode av 9 kronor för tiden

t. o. m. tillverkningsåret 1925/1926 samt 9 kronor 50 öre för tiden därefter,

motsvarande — med utgångspunkt från nyss angivna i fråga örn sockerkontrollör

tillämpade beräkningsgrund — för pension beräkneliga årsbelopp

av 67 kronor 50 öre (= 90,80 X 60) respektive 71 kronor 25 öre (= 95,80

X 60).

Summan av årsbeloppen, beräknade med tillämpning av nu antydda grunder,

skulle således uppgå till 1,333 kronor 69 öre, vilket i nyreglerad pension

skulle motsvara ett belopp av 1,884 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att ämbetsverket icke hadi''

något att erinra mot att åt Hobro utverkades pension av statsmedel samt att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

ämbetsverket funne det av kontrollstyrelsen föreslagna beloppet, 1,884 kronor,

väl avvägt.

Med biträdande av ämbetsverkens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kontrollören vid brännvinstillverkningen Mauritz Hobro

må från och med månaden näst efter den, varunder hans

förordnande såsom kontrollör upphör, under sin återstående

livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 1,884 kronor.

5:o.

Städerskan Josefina Edqvist, född Danielsdotter. Av handlingarna i

ärendet inhämtas,

att Edqvist är född den 17 november 1868 och alltså 69 år gammal;

att hon sedan den 1 april 1920 eller under närmare 18 år varit anställd såsom

städerska vid postkontoret Göteborg 7;

att städningsarbetet kräver en daglig arbetstid av 4 ä 5 timmar;

att Edqvists ersättning för städningsarbetet utgått med omkring 1,100

kronor i medeltal''för år under åren 1920—1925, med 960 kronor under vart

och ett av åren 1926—1933, med 1,320 kronor under vart och ett av åren

1934 och 1935, med 1,580 kronor under år 1936 och med 1,680 kronor under

år 1937;

samt att Edqvist, som är frånskild, försörjer sig uteslutande på den inkomst,

hon erhåller från postverket.

Edqvist, som icke blivit underkastad bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet

för arbetare, kan ej heller komma i åtnjutande av pension enligt

bestämmelserna i kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter

angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst, enär

hon vid den tidpunkt, då hon uppnådde 60 års ålder, icke under sammanlagt

15 år innehaft sådan anställning i statens tjänst, som utgjort hennes huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla.

Generalpoststyrelsen har gjort framställning om beredande av pension åt

Edqvist till belopp av 408 kronor för år.

Statskontoret har biträtt generalpoststyrelsens förslag.

Riksdagen har tidigare i ett flertal fall beviljat pension åt i statens tjänst

anställda arbetare, vilka, i likhet med Edqvist, icke varit underkastade tjänstepensionsreglementet

för arbetare och icke heller uppfyllt förutsättningarna

för erhållande av pension enligt förenämnda kungörelse den 7 december

1934 (nr 585), ehuru de under en avsevärd tid — varav en del efter ikraftträdandet

av nämnda bestämmelser -—- utfört arbete för statens räkning. Jag

tillåter mig härvid även hänvisa till vad jag anfört vid framläggande för 1936

års riksdag av förslag i ett med det nu förevarande likartat ärende angående

pension åt förra städerskan vid folkskoleseminariet i Linköping Carolina

Sofia Nilsson (prop. nr 92, p. 13). I likhet med myndigheterna anser jag,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

9

att även åt Edqvist bör utverkas pension genom framställning till riksdagen.

Ämbetsverkens förslag i fråga örn storleken av pensionen finner jag mig

likaledes kunna biträda.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att städerskan vid postverket Josefina Edqvist, född Danielsdotter,

må från och med månaden näst efter den, varunder

hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid

uppbära en årlig pension av 408 kronor, att utgå av postmedel.

6:o.

Förra städerskan Edla Kristina Bååth, född Bask. Av handlingarna i

ärendet inhämtas,

att Bååth är född den 25 september 1866 och således 71 år gammal;

att hon åren 1921—1936 under sammanlagt mer än 15 år tjänstgjort såsom

vagnstäderska vid statens järnvägar (Bollnäs);

att hennes dagliga arbetstid utgjort l1^ timmar;

att hennes inkomst under de senaste tio åren utgjort i medeltal omkring

1,780 kronor för år;

samt att Bååth, som är änka sedan 40 år, äger en mindre stuga örn ett runa

och kök men för övrigt är medellös.

Bååth har i en den 10 mars 1937 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift

anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Järnvägsstyrelsen har, under erinran att Bååth författningsenligt icke vore

berättigad till pension enligt gällande bestämmelser rörande pensionering av

arbetare i statens tjänst, tillstyrkt utverkande av pension åt Bååth till belopp

av 408 kronor för år.

Statskontoret har förklarat sig ej hava något att erinra mot beredande av

pension åt Bååth i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag.

Under hänvisning till vad jag anfört i det under föregående punkt upptagna,

med det nu förevarande i princip likartade ärendet hemställer jag, att

pension utverkas åt Bååth genom framställning till riksdagen. I likhet med

myndigheterna anser jag ett pensionsbelopp av 408 kronor vara i föreliggande

fall skäligt. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förra vagnstäderskan vid statens järnvägar Edla Kristina

Bååth, född Rask, må, räknat från och med den 1 januari

1937, under sin återstående livstid uppbära en årlig

pension av 408 kronor, att utgå av trafikmedel.

7:o.

Förra städerskan Alina Greta Ljungström, född Johansdotter. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Ljungström, som är änka, är född den 14 januari 1870 och således 68

år gammal;

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr lii. ii

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

att hon under tiden 19 november 1919—28 februari 1937 eller omkring

17 år 3 månader varit anställd såsom rumstäderska vid statens järnvägar

(Göteborg);

att arbetstiden intill utgången av januari månad 1920 utgjort 90 timmar

i månaden, under tiden 1 februari 1920—31 oktober 1927 varierat mellan

120 och 160 timmar i månaden samt under tiden därefter uppgått till 210

timmar i månaden;

samt att hennes avlöning under tiden intill utgången av oktober månad

1927 utgått med växlande belopp, högst 150 kronor för månad, och under

tiden därefter utgjort 200 kronor för månad.

Ljungström har hos Kungl. Majit i en den 18 mars 1937 dagtecknad skrift

anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Järnvägsstyrelsen, som erinrat, att Ljungström författningsenligt icke kunde

komma i åtnjutande av pension jämlikt gällande bestämmelser rörande

pensionering av i statens tjänst anställda arbetare, har tillstyrkt utverkande

av pension åt Ljungström, därvid styrelsen anfört, att pensionsbeloppet —

med hänsyn till att Ljungströms arbetstid före november månad 1927 icke

varit av normal omfattning — icke syntes böra bestämmas till högre belopp

än förslagsvis 360 kronor för år.

Statskontoret har likaledes tillstyrkt pension åt Ljungström samt därvid

uttalat, att pensionsbeloppet icke syntes böra fastställas till lägre belopp

än 360 kronor för år.

Då i förevarande ärende föreligga i huvudsak enahanda förhållanden

som i de under punkterna 5 och 6 i det föregående upptagna ärendena, vill

jag förorda, att förslag förelägges riksdagen örn pension åt Ljungström.

Pensionen synes mig böra bestämmas till samma belopp som i nyss åsyftade

fall eller alltså 408 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att förra rumstäderskan vid statens järnvägar Anna Greta

Ljungström, född Johansdotter, må, räknat från och med

den 1 mars 1937, under sin återstående livstid uppbära en

årlig pension av 408 kronor, att utgå av trafikmedel.

8:o.

Gårdskarlen Peter Jönsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Jönsson är född den 4 mars 1864 och således nära 74 år gammal;

att han sedan januari månad 1920 eller under omkring 18 år varit anställd

såsom gårdskarl vid Kolleberga skogsskola;

att han haft en daglig arbetstid, omfattande under vinterhalvåret 8 V*

timmar och under sommarhalvåret 9 timmar;

samt att han uppburit en avlöning av 900 kronor för år, å vilket belopp

dyrtidstillägg ej utgått.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

11

Jönsson, som icke blivit underkastad bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet

för arbetare, kan icke heller komma i åtnjutande av pension

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter

angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst,

enär han vid den tidpunkt, då han uppnådde 60 års ålder, icke under sammanlagt

15 år innehaft sådan anställning i statens tjänst, som utgjort hans

huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Jönsson har i en till domänstyrelsen ingiven, av vederbörande Överjägmästare

och jägmästare tillstyrkt ansökning anhållit att komma i åtnjutande

av pension.

Domänstyrelsen, som visserligen funnit det i hög grad behjärtansvärt, om

Jönsson kunde erhålla pension av statsmedel, har med hänsyn, bland annat,

till den höga levnadsålder, vid vilken Jönsson vunnit anställning vid skolan,

likväl ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till den av Jönsson gjorda framställningen

utan i stället hemställt, att gratifikation till belopp av 1,500 kronor

måtte tillerkännas honom.

Statskontoret har anslutit sig till domänstyrelsens förslag, dock att gratifikation

åt Jönsson enligt statskontorets förmenande icke syntes böra bestämmas

till högre belopp än 1,000 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst rörande omfattningen av Jöns

sons arbete för skogsskolans räkning finner jag det obilligt, att Jönsson vid

avgången skulle komma i åtnjutande allenast av en engångsgratifikation.

I enlighet härmed och då förevarande fråga i princip är likartad med de i

punkterna 5—7 omförmälda pensionsspörsmålen, tillstyrker jag, att pension

utverkas åt Jönsson. Pensionsbeloppet synes mig böra bestämmas till 504

kronor för år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att gårdskarlen vid Kolleberga skogsskola Peter Jönsson

må från och med månaden näst efter den, varunder han

lämnar sin anställning, under sin återstående livstid uppbära

en årlig pension av 504 kronor, att utgå av statens domäners

fond.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o—

8:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1938:16 Bankoutskottets utlåtande Nr 16 s. 3 i texten