Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en den 10 april 1926 avslutad internationell konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs frioch rättigheter, m. m

29 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:15, Angående godkännande av en den 10 april 1926 avslutad internationell konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs frioch rättigheter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

1

Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av en den 10 april 1926 avslutad internationell konvention

rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser

i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter,

m. m.; given Stockholms slott den 17 december 1937.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt

med överlämnande av texten, jämte översättning därav till svenska språket, till

en den 10 april 1926 avslutad internationell konvention rörande fastställande av

vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter

jämte tilläggsprotokoll, vill Kungl. Majit härmed dels äska riksdagens godkännande

av nämnda konvention jämte tilläggsprotokoll, dels ock jämlikt § 87

regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag med

vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg m. m.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 15.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Konventionen jämte översättning.

fionvention Internationale pour l’umCcation

de certaines régles concernant

lee immunités des navires

d’État.

Article ler.

Les navires de mer appartenant aux

Etats ou exploités par eux, les cargaisons

leur appartenant, les cargaisons

et passagers transportés par les navires

d’Etat, de méme que les Etats qui

sont propriétaires de ees navires, ou

qui les exploitent, ou qui sont propriétaires

de ees cargaisons, sont soumis,

en ce qui concerne les réclamations relatives

å 1’exploitation de ees navires

ou au transport de ees cargaisons, aux

mémes régles de responsabilité et. aux

mörnes obligations que celies applicables

aux navires, cargaisons et armements

privés.

Article 2 .

Pour ees responsabilités et obligations,

les régles concernant la compétence

des tribunaux, les actions en justiee

et la procédure, sont les mémes

que pour les navires de commerce appartenant

å des propriétaires privés et

que pour les cargaisons privées et leurs

propriétaires.

Article 3.

§ 1. Les dispositions des deux artides

précédents ne sont pas applicables

aux navires de guerre, aux yachts

d’Etat, navires de surveillance, ba
-

Internationell konvention rörande fastställande

av vissa gemensamma bestämmelser

i fråga örn statsfartygs frioch

rättigheter.

Artikel 1.

Eartyg som ägas eller nyttjas av

stater, fartygslaster som ägas av stater

samt laster och passagerare, som

befordras med statsfartyg, så ock de

stater som äga eller nyttja fartygen

eller som äga lasterna äro, i fråga örn

fordringar som grunda sig på fartygens

begagnande eller lasternas befordran,

underkastade samma regler

örn ansvarighet och samma förpliktelser

som gälla för enskilda fartyg, fartygslaster

och rederiföretag.

Artikel 2.

Beträffande denna ansvarighet och

dessa förpliktelser skola reglerna om

domstolarnas behörighet samt om rättegång

och utsökningsförfarande vara

desamma som för handelsfartyg, tillhöriga

enskilda ägare, och för enskilda

fartygslaster samt deras ägare.

Artikel 3.

§ 1. Bestämmelserna i de två föregående

artiklarna äro icke tillämpliga

å krigsfartyg, statsjakter, bevakningsfartyg,

lasarettsfartyg, hjälpfartyg,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 15.

3

teaux-hopitaux, navires auxiliaires, navires

de ravitaillement et autres båtiments

appartenant ä un Etat ou exploités

pär lui et affectés exclusivement,

au moment de la naissance de la

créance, ä un service gouvernemental

et non commercial, et ees navires ne

seront pas l’objet de saisies, d’arråts

ou de détentions pär une mesure de

justiee queleonque ni d’aucune procédure

judiciaire «in rem».

Toutefois, les intéressés ont le droit

de porter leurs réclamations devant les

tribunaux compétents de l’Etat, propriétaire

du navire ou 1’exploitant, sans

que cet Etat puisse se prévaloir de son

immunité:

1° Pour les actions du chef d’abordage

ou d’autres accidents de navigation;
2°

Pour les actions du chef d’assistance,

de sauvetage et d’avaries communes;
3°

Pour les actions du chef de reparation,

fournitures ou autres contrats

relatifs au navire.

§ 2. Les mémes régles s’appliquent

aux cargaisons appartenant å un Etat

et transportées å bord des navires cidessus

visés.

§ 3. Les cargaisons appartenant å

un Etat et transportées a bord des navires

de commerce, dans un but gouvernemental

et non commercial, ne seront

pas l’objet de saisies, arréts ou

détentions par une mesure de justiee

queleonque, ni d’aucune procédure judiciaire

«in rem».

Toutefois, les actions du chef d’abordage

et d’accident nautique, d’assistance

et de sauvetage et d''avaries communes,

amsi que les actions du chef

des contrats relatifs ä ees cargaisons

pourront étre poursuivies devant le

förrådstransportfartyg och andra fartyg,

som en stat äger eller nyttjar och

som vid tiden för fordringens tillkomst

brukades uteslutande för statsändamål

och icke för affärsdrift; och

dessa fartyg må icke göras till föremål

för utmätning, kvarstad eller annat

kvarhållande på grund av myndighets

beslut, ej heller för rättslig

åtgärd »in rem».

Fordringsägarna äga dock rätt att

anhängiggöra talan vid behörig domstol

i den stat som äger eller nyttjar

fartyget, utan att denna stat kan åberopa

sina fri- och rättigheter som

stat, vad angår:

1. fordran å ersättning i anledning

av sammanstötning eller andra olyckshändelser

vid navigeringen;

2. fordran å gottgörelse för assistans

och bärgning samt bidrag till

gäldande av gemensamt haveri;

3. fordran som grundar sig på reparation,

leverans av förnödenheter eller

andra avtal som gälla fartyget.

§ 2. Samma bestämmelser äro tilllämpliga

å laster som tillhöra en stat

och fraktas med fartyg som nu

nämnts.

§ 3. Laster, som tillhöra en stat

och fraktas med handelsfartyg för

statsändamål och icke för affärsdrift,

må icke göras till föremål för utmätning,

kvarstad eller annat kvarhållande

på grund av myndighets beslut, ej

heller för rättslig åtgärd »in rem».

Talan å ersättning i anledning av

sammanstötning eller annan olyckshändelse

vid navigeringen, fordran å gottgörelse

för assistans och bärgning samt

bidrag till gäldande av gemensamt haveri

ävensom fordran som grundar sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Tribunal ayant compétence en vertu

de l’article 2.

Article 4.

Les Etats pourront invoquer tous

les moyens de défense, de prescription

et de limitation de responsabilité dont

peuvent se prévaloir les navires privés

et leurs propriétaires.

S’il est nécessaire d’adapter ou de

modifier les dispositions relatives å ees

moyens de défense, de prescription et

de limitation en vue de les rendre applicables

aux navires de guerre ou aux

navires d’Etat rentrant dans les torines

de 1’article 3, une Convention spéciale

sera conclue ä cet effet. En attendant,

les mesures nécessaires pourront

étre prises par les lois nationales,

en se conformant å l’esprit et aux principes

de la présente Convention.

Article 5.

Si dans le cas de 1’article 3 il y a,

dans le sentiment du Tribunal saisi, un

doute au sujet de la nature gouvernementale

et non commerciale du navire

ou de la cargaison, 1’attestation signée

par le représentant diplomatique de

l’Etat contractant auquel appartient le

navire ou la cargaison, produite å l’intervention

de l’Etat devant les Cours

et Tribunaux duquel le litige est pendant,

vaudra preuve que le navire ou

la cargaison rentre dans les termes de

1’article 3, mais seulement en vue d’obtenir

la mainlevée de saisies, d’arréts

ou de détentions ordonnés par justiee.

Article 6.

Les dispositions de la présente Convention

seront appliquées dans chaque

på avtal rörande sådana laster må

dock anhängiggöras vid den domstol

som är behörig enligt artikel 2.

Artikel 4.

Staterna kunna åberopa samma försvarsmedel

samt framställa samma invändningar

om preskription och ansvarsbegränsning,

som må göras gällande

i fråga örn enskilda fartyg eller

av deras ägare.

Visar det sig nödvändigt att anpassa

eller ändra gällande bestämmelser

rörande sådana försvarsmedel eller invändningar

om preskription och ansvarsbegränsning

för att göra dem tilllämpliga

å krigsfartyg eller statsfartyg

som avses i artikel 3, skall särskild

konvention avslutas för detta ändamål.

I avvaktan härå kunna i de

nationella lagarna meddelas erforderliga

bestämmelser i överensstämmelse

med andan och grundsatserna i denna

konvention.

Artikel 5.

Finner domstolen i fall som i artikel

3 sägs anledning till tvekan huruvida

fartyget eller lasten är av offentlig

och icke kommersiell natur, skall

intyg, som undertecknats av den diplomatiske

representanten för den fördragsslutande

stat vilken fartyget eller

lasten tillhör, och som framlagts genom

förmedling av den stat vid vars

domstol talan är anhängig, gälla såsom

bevis att fartyget eller lasten är

av beskaffenhet som i artikel 3 sägs,

dock endast såvitt fråga är örn upphävande

av utmätning, kvarstad eller

annat kvarhållande på grund av myndighets

beslut.

Artikel 6.

Bestämmelserna i denna konvention

skola tillämpas i envar fördrags
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

5

Etat contractant, sous la réserve de ne

pas en faire bénéficier les Etats non

contractants et leurs ressortissants, ou

d’en subordonner 1’application å la condition

de réciprocité.

D’autre part, rien n’empéche un Etat

contractant de regler, pär ses propres

lois, les droits accordés ä ses ressortissants

devant ses tribunaux.

Article 7.

En temps de guerre, chaque Etat

contractant se réserve le droit, par une

déclaration notifiée aux autres Etats

contractants, de suspendre 1’application

de la présente Convention, en ce

sens qu’en pareil cas, ni les navires

lui appartenant ou exploités par lui,

ni les cargaisons lui appartenant, ne

pourront étre l’objet d''aucun arrét,

saisie ou détention par une Cour de

Justiee étrangére. Mais le créancier

aura le droit d’intenter son action

devant le Tribunal compétent en vertu

des artides 2 et 3.

Article 8.

Rien dans la présente Convention

ne pörte atteinte aux droits des Etats

contractants de prendre les mesures

que peuvent commander les droits et

devoirs de la neutralité.

Article 9.

A 1’expiration du délai de deux ans,

au plus tard, å compter du jour de la

signature de la Convention, le Gouvernement

beige entrera en rapport avec

les Gouvernements des Hautes Parties

contractantes qui se seront déclarées

prétes å la ratifier, å 1’effet de faire

décider s’il y a lieu de la mettre en

vigueur. Les ratifications seront dépo
-

slutande stat, dock med rätt att icke

låta dem gälla till förmån för icke

fördragsslutande stater och deras undersåtar

eller att göra tillämpningen

beroende av ömsesidighet.

Konventionen skall ej heller utgöra

hinder för fördragsslutande stat att

genom egna lagar bestämma dess undersåtars

rättigheter vid dess egna

domstolar.

Artikel 7.

Envar fördragsslutande stat förbehåller

sig rätt att i krigstid genom

en förklaring riktad till övriga fördragsslutande

stater så till vida tillfälligt

sätta konventionen ur kraft,

att varken fartyg som ägas eller nyttjas

av nämnda stat eller laster sorn

ägas av densamma må göras till föremål

för utmätning, kvarstad eller annat

kvarhållande på grund av beslut

av främmande stats domstol. Fordringsägaren

skall dock äga befogenhet

att anhängiggöra talan vid den domstol

som är behörig enligt artiklarna

2 och 3.

Artikel 8.

Denna konvention gör ej inskränkning

i de fördragsslutande staternas

rättighet att vidtaga de åtgärder som

neutralitetens rättigheter och plikter

kunna påkalla.

Artikel 9.

Senast inom två år från dagen för

konventionens undertecknande skall

belgiska regeringen sätta sig i förbindelse

med regeringarna för de höga

fördragsslutande parter vilka förklarat

sig beredda att ratificera konventionen,

i ändamål att få avgjort huruvida

anledning förefinnes att försätta

den i gällande kraft. Ratifikations
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

sées ä Bruxelles, å la date qui sera

fixée de commun accord entre les dits

Gouvernements. Le premier dépöt de

ratifications sera constaté par un procés-verbal

signé par les représentants

des Etats qui y prendront part et par le

Mi ni stre des Affaires Etrangéres de

Belgique.

Les dépöts ultérieurs se feront au

moyen d’une notification écrite, adressée

au Gouvernement helge et accompagnée

de 1’instrument de ratification.

Copie certifiée conforme du procésverbal

relatif au premier dépöt de

ratification, des notifications mentionnées

å 1’alinéa précédent, ainsi que des

instruments de ratification qui les

accompagnent sera immédiatement,

pär les soms du Gouvernement helge

et par la voie diplomatique, remise

aux Etats qui ont signé la présente

Convention ou qui y auront adhéré.

Dans les cas visés å l’alinéa précédent,

le dit Gouvernement fera connaitre, en

méme temps, la date å laquelle il a

regu la notification.

Article 10.

Les Etats non signataires pourront

adhérer å la présente Convention, qu’ils

aient été ou non représentés ä la Conférence

Internationale de Bruxelles.

L’Etat qui désire adhérer notifie par

écrit son intention au Gouvernement

helge, en lui transmettant l’acte d’adhésion,

qui sera déposé dans les archives

du dit Gouvernement.

Le Gouvernement helge transmettra

immédiatement å tous les Etats signataires,

ou adhérents, copie certifiée

conforme de la notification, ainsi que

de l’acte d’adhésion, en indiquant la

instrumenten skola deponeras i Bryssel

å tid varom överenskommelse träffas

mellan nämnda regeringar. Då deponering

av ratifikationsinstrument

första gången sker, skall däröver upprättas

ett protokoll, som undertecknas

av representanterna för de stater som

deltaga däri samt Belgiens minister

för utrikes ärendena.

Deponering som därefter äger rum

skall ske genom ett till belgiska regeringen

riktat skriftligt meddelande,

åtföljt av ratifikationsinstrumentet.

Bestyrkt avskrift av det över den

första deponeringen av ratifikationsinstrument

upprättade protokollet, av

de i föregående stycke omförmälda

meddelandena samt av dem åtföljande

ratifikationsinstrument skall

genom belgiska regeringens försorg på

diplomatisk väg omedelbart tillställas

de stater som undertecknat denna kon.

vention eller anslutit sig därtill. I fall

som i föregående stycke avses skall

nämnda regering samtidigt tillkännagiva

vilken dag den mottagit meddelandet.

Artikel 10.

De stater som icke undertecknat

denna konvention kunna ansluta sig

därtill, oavsett huruvida de varit representerade

vid den internationella

konferensen i Bryssel eller icke.

Stat som önskar ansluta sig har att

skriftligen meddela belgiska regeringen

sin avsikt och tillika till densamma

översända anslutningshandlingen,

vilken skall deponeras i sagda regerings

arkiv.

Belgiska regeringen skall omedelbart

till alla de stater som undertecknat

eller anslutit sig till konventionen

översända bestyrkt avskrift av meddelandet

och anslutningshandlingen,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

7

date ä laquelle il a Tegu la notification.

Article 11.

Ees Hautcs Parties contractantes

peuvent, au moment de la signature,

du dépöt des ratifications ou lors de

leur adhésion, déclarer que 1’acceptation

qu’elles donnent å la présente Convention,

ne s’applique pas, soit å certains,

soit å aucun des Dominions autonomes,

colonies, possession, protectorats

ou territoires d’outremer, se trouvant

sous leur souveraineté ou autorité.

En conséquence, elles peuvent ultérieurement

adhérer séparément, au

nom de 1’un ou de 1’autre de ees Dominions

autonomes, colonies, possessions,

protectorats ou territoires

d’outremer, ainsi exclus dans leur déclaration

originale. Elles peuvent aussi,

en se conformant å ees dispositions,

dénoncer la présente Convention, séparément,

pour l’un ou plusieurs des

Dominions autonomes, colonies, possessions,

protectorats, ou territoires

d’outremer se trouvant sous leur souveraineté

ou autorité.

Article 12.

A 1’égard des Etats qui auront

participé au premier dépöt de ratifications,

la présente Convention produira

effet un an apres la date du

procés-verbal de ce dépöt. Quant aux

Etats qui la ratifieront ultérieurement,

ou qui y adhéreront, ainsi que dans

les cas ou la mise en vigueur se fera

ultérieurement et selon 1’article 11, elle

produira effet six mois apres que les

notifications prévues å article 9,

alinéa 2, et a Farticle 10, alinéa 2,

auront été regues par le Gouvernement

helge.

med angivande tillika av dagen då den

mottagit meddelandet.

Artikel 11.

De höga fördragsslutande parterna

kunna vid undertecknandet, deponeringen

av ratifikationsinstrument eller

anslutningen till konventionen förklara,

att den förbindelse de därigenom

ikläda sig icke avser antingen

vissa eller ock samtliga autonoma dominier,

kolonier, besittningar, protektorat

eller transmarina territorier, vilka

befinna sig under deras suveränitet

eller myndighet. I överensstämmelse

härmed kunna de senare ansluta

sig särskilt för autonomt dominium,

koloni, besittning, protektorat eller

transmarint territorium, som sålunda

uteslutits i deras ursprungliga förklaring.

De kunna ävenledes med iakttagande

av här givna bestämmelser

uppsäga denna konvention särskilt för

autonomt dominium, koloni, besittning,

protektorat eller transmarint territorium,

som befinner sig under deras suveränitet

eller myndighet, eller för flera

sådana.

Artikel 12.

För de stater som deltagit i den

första deponeringen av ratifikationsinstrument

skall denna konvention träda

i kraft ett år efter dagen för protokollet

över deponeringen. Beträffande stater

som ratificera senare eller ansluta

sig till konventionen, så ock i fall då

anslutning sker senare enligt artikel

11, skall konventionen träda i kraft

sex månader efter det meddelande,

som omförmäles i artikel 9 andra stycket

och artikel 10 andra stycket, kommit

belgiska regeringen tillhanda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Article 13.

S’il arrivait qu’un des Etats contiactants

voulut dénoncer la présente

Convention, la dénonciation sera notifiée

par écrit au Gouvernement helge,

qui communiquera immédiatement copie

certifiée conforme de la notification

ä tous les autres Etats, en leur

faisant savoir la date ä laquelle il

l’a reque.

La dénonciation produira ses effets

å 1’égard de l’Etat seul qui l’aura

notifiée, et un an apres que la notification

en sera parvenue au Gouvernement

helge.

Article 14.

Chaque Etat contractant aura la

faculté de provoquer la réunion d’une

nouvelle conférence, dans le but de

rechercher les améliorations qui pourraient

y1 étre apportées.

Celui des Etats qui ferait usage de

cette faculté aurait ä notifier, un an

å l’avance, son intention aux autres

Etats, par 1’intermédiaire du Gouvernement

helge, qui se chargerait de

convoquer la Conférence.

Fait å Bruxelles, en un seul exemplaire,

le 10 avril 1926.

Artikel 13.

För den händelse någon av de fördragsslutande

staterna skulle önska

uppsäga denna konvention, skall uppsägningen

skriftligen meddelas belgiska

regeringen, som har att omedelbart

delgiva samtliga de övriga staterna

bestyrkt avskrift av meddelandet

jämte uppgift örn dagen då den

mottagit detsamma.

Uppsägningen skall äga verkan

allenast beträffande den stat som själv

verkställt uppsägningen och först sedan

ett år förflutit efter det meddelandet

därom kommit belgiska regeringen

tillhanda.

Artikel 14.

Envar fördragsslutande stat skall

äga påkalla en ny konferens i ändamål

att undersöka de förbättringar

som kunna införas i konventionen.1

Stat som gör bruk av denna rätt

skall ett år dessförinnan meddela de

övriga staterna sin avsikt genom belgiska

regeringen, vilken åtager sig att

sammankalla konferensen.

Som skedde i Bryssel i ett enda

exemplar den 10 april 1926.

Protocole Protokoll

signé å Bruxelles, le 24 mai 1934, undertecknat i Bryssel den 24 maj 1934,

additionel å la Convention Interna- innefattande tillägg till den internationale

pour 1’Unifleation de certaines tionella konventionen rörande fastRégles

concemant les Immunités des ställande av vissa gemensamma beNavires

d’Etat, signée ä Bruxelles, le stämmelser i fråga örn statsfartygs

10 avril 1926. fri- och rättigheter, undertecknad i

Bryssel den 10 april 1926.

Les Gouvernements signataires de De regeringar som undertecknat den

la Convention Internationale pour internationella konventionen rörande

1 Det i den franska texten förekommande ordet »y> åsyftar uppenbarligen ett i en tidigare text

förekommande men sedermera struket ord »convention».

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

9

rUnification de certaines Régles concernant

les Immunités des Navires

d’Etat, ayant reconnu la nécessité de

préciser certaines dispositions de cet

Aete, ont nommé les plénipotentiaires

soussignés, lésquels, apres s’étre communiqués

leurs pleins pouvoirs reconnus

en bonne et due forme, sont convenus

de ce qui suit:

I.

Des doutes s’étant élevés quant au

point de savoir si, et dans quelle mesure,

les mots «exploités par lui» å

1’article 3 de la Convention, s’appliquent

ou pourraient étre interprétés

comme s’appliquant aux navires affrétés

par un Etat, soit ä temps, soit au

voyage, la déelaration ci-dessous est

faite en vue de dissiper ees doutes:

«Les navires affrétés par les

Etats, soit å temps, soit au voyage.

pourvu qu’ils soient affeetés exelusivement

å un service gouvernemental

et non commercial, ainsi que

les cargaisons que ees navires

transportent ne peuvent étre 1’objet

de saisies, d’arréts ou de détentions

queleonques, mais cette immunité

ne pörte aucun préjudice å

tous autres droits ou recours pouvant

appartenir aux intéressés.

line attestation délivrée par le

représentant diplomatique de 1’Etat

en cause, de la maniére prévue å

1’article 5 de la Convention, dolt

valoir également en ce cas preuve

de la nature du service auquel le

navire est affeeté.» II.

II.

Pour 1’exception prévue å 1’article

3, paragraphe I, il est entendu que la

fastställande av vissa gemensamma

bestämmelser i fråga örn statsfartygs

fri- och rättigheter hava, sedan de

funnit nödigt att närmare angiva innebörden

av vissa bestämmelser i berörda

konvention, därtill utsett undertecknade

befullmäktigade ombud, vilka

efter att hava delgivit varandra

sina fullmakter, som befunnits i god

och behörig form, överenskommit som

följer:

I.

Enär tvekan uppkommit, huruvida

och i vad mån orden »en stat nyttjar»

i artikel 3 i konventionen avse eller

kunna tolkas såsom avseende fartyg

vilka äro befraktade av en stat antingen

för tid eller för viss resa, a.vgives

nedanstående förklaring i syfte

att undanröja dylik tvekan:

»Fartyg som äro befraktade av

en stat antingen för tid eller för

viss resa och vilka brukas uteslutande

för statsändamål och icke

för affärsdrift, så ock laster som

dessa fartyg befordra må icke

göras till föremål för utmätning,

kvarstad eller annat kvarhållande

av något slag, men denna frihet

länder i övrigt icke till inskränkning

i de rättigheter som tillkomma

fordringsägarna eller de rättsmedel

som de äga anlita. Intyg, som enligt

vad i artikel 5 i konventionen

sägs avgivits av den diplomatiske

representanten för vederbörande

stat, skall jämväl i detta fall gälla

såsom bevis örn det ändamål för

vilket fartyget användes.»

II.

Beträffande det undantag som omförmäles

i artikel 3 § 1 är överenskom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

propriété du navire acquise å l’Etat

ou 1’exploitation du navire effectuée

par l’Etat au moment des mesures de

saisie, d’arrét ou de détention sont

assimilées ä la propriété existant ou å

1’exploitation pratiquée au moment de

la naissance de la créance.

En conséquence, cet article pourra

étre invoqué par les Etats en faveur

des navires leur appartenant, ou exploités

par eux, au moment des mesures

de saisie, d’arrét ou de détention,

si ils sont affectés å un service

exclusivement gouvernemental et non

commercial.

III.

Il est entendu que rien dans les

dispositions de 1’article 5 de la Convention

n’empéche les Gouvernements

intéressés de comparaitre eux-mémes,

en se conformant å la procédure prévue

par les lois nationales, devant la juridiction

saisie du litige et d’y produire

1’attestation prévue audit article.

IV.

La Convention n’affectant en rien

les droits et obligations des belligérants

et des neutres, 1’article 7 ne pörte

préjudice en aucune maniére å la juridiction

des cours de prises dument

constituées.

V.

Il est entendu que rien dans les

dispositions de l’article 2 de la Convention

ne limite et n’affecte en aucune

maniére 1’application de régles nationales

de procédure dans les affaires

ou l’Etat est Partie. VI.

VI.

Lorsque se pose la question de

preuves å administrer ou de documents

met, att äganderätt som förvärvats eller

nyttjande som utövas av en stat vid

tidpunkten för utmätningen, kvarstaden

eller kvarhållandet likställes med

äganderätt som föreligger eller nyttjande

som utövas vid tiden för fordringens

tillkomst.

Nämnda artikel kan alltså av staterna

åberopas till förmån för fartyg som

vid tidpunkten för utmätningen, kvarstaden

eller kvarhållandet ägas eller

nyttjas av dem, såframt fartygen brukas

uteslutande för statsändamål och

icke för affärsdrift.

III.

Det är överenskommet, att bestämmelserna

i artikel 5 i konventionen icke

utgöra hinder för vederbörande regeringar

att, i den ordning som stadgas

i de nationella lagarna, själva iakttaga

inställelse vid den domstol varest

tvisten är anhängig och där framlägga

i nämnda artikel omförmälda intyg.

IV.

Enär konventionen icke inverkar på

krigförande och neutrala makters rättigheter

och förpliktelser, länder artikel

7 icke till någon inskränkning i den

domsrätt som tillkommer behörigen inrättade

prisdomstolar.

V.

Det är överenskommet, att bestämmelserna

i artikel 2 i konventionen icke

inskränka eller eljest inverka på tilllämpligheten

av nationella regler angående

förfarandet i mål däri staten

är part.

VI.

Uppkommer fråga örn förebringande

av bevis eller företeende av hand
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

11

ä produire, si, de l’avis du Gouvernement

intéressé, semblables preuves ne

peuvent étre administrées ou semblables

documents produits sans qu’il en

résulte un préjudice pour des intéréts

nationaux, ledit Gouvernement pourra

s’abstenir en invoquant la sauvegarde

de ees intéréts nationaux.

En foi de quoi, les soussignés dumont

autorisés par leurs Gouvernements,

ont signé le présent Protocole

additionnel qui sera considéré comme

faisant partie intégrante de la (konvention

du 10 avril 1926 auquel il se rapporte.

Fait å Bruxelles, le 24 mai 1934, en

un seul exemplaire, qui restera déposé

dans les archives du Gouvernement

helge.

lingar och finner vederbörande regering

dylika bevis icke kunna förebringas

eller dylika handlingar icke kunna

företes utan men för de nationella

intressena, äger nämnda regering sådant

underlåta under åberopande av

behovet att skydda dessa nationella intressen.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,

vederbörligen bemyndigade

av sina regeringar, underskrivit detta

tilläggsprotokoll, som skall anses utgöra

en integrerande del av konventionen

den 10 april 1926, till vilken

det hänför sig.

Som skedde i Bryssel den 24 maj

1934 i ett enda exemplar, vilket skall

förvaras i belgiska regeringens arkiv.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Ej må i andra fall än här nedan stadgas den omständigheten, att fartyg äges

eller nyttjas av främmande stat eller att fartygslast tillhör sådan stat, utgöra

hinder för att vid domstol här i riket upptaga talan angående fordran, vilken

grundar sig å fartygets begagnande eller lastens befordran, eller för att med

avseende å fartyget eller lasten här i riket företaga utmätning, kvarstad eller

annan handräckning på grund av fordran som nyss sagts.

2 §.

Ändå att fråga är örn fordran som i 1 § sägs, må ej talan mot främmande

stat av domstol här i riket upptagas såvitt angår:

1. krigsfartyg eller annat fartyg, som den främmande staten äger eller nyttjar

och vid tiden för fordringens tillkomst brukade uteslutande för statsändamål

och icke för affärsdrift;

2. den främmande staten tillhörig last, som fraktas med fartyg varom under

1 är sagt;

3. den främmande staten tillhörig last, som för statsändamål och icke för

affärsdrift fraktas med handelsfartyg, med mindre fordringen avser bärgarlön

eller bidrag till gäldande av gemensamt haveri eller ock grundar sig på

avtal som slutits rörande lasten.

3 §.

Ändå att fråga är örn fordran som i 1 § sägs, må ,ej utmätning, kvarstad eller

annan handräckning här i riket företagas med avseende å:

1. krigsfartyg eller annat fartyg, som främmande stat äger eller nyttjar eller

i dess helhet befraktat för viss resa eller för tid, och som brukas uteslutande

för statsändamål och icke för affärsdrift;

2. främmande stat tillhörig last, som fraktas med fartyg varom under 1 är

sagt eller ock med handelsfartyg för statsändamål och icke för affärsdrift.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

4 §.

Efter överenskommelse med främmande stat må, såframt den främmande

staten i krigstid därom gör framställning, Konungen förordna att ej heller i

andra fall än i 3 § avses utmätning, kvarstad eller annan handräckning må

här i riket företagas med avseende å fartyg, som den främmande staten äger

eller nyttjar, samt fartygslast tillhörig denna stat.

5 §•

Konungen äger ock, efter överenskommelse med främmande stat, förordna

att, där yrkande framställts örn upphävande av utmätning, kvarstad eller annan

handräckning med avseende å fartyg eller fartygslast, varom i 3 § förmärs,

samt den myndighet hos vilken yrkandet framställts finner anledning

till tvekan huruvida fartyget uteslutande brukas eller lasten fraktas för statsändamål

och icke för affärsdrift, vitsord skall i sådant avseende tillerkännas

intyg av den främmande statens diplomatiske representant här i riket. Sadant

intyg må genom utrikesdepartementets förmedling tillställas myndigheten med

allmänna posten.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majrt Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 oktober 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Westman, Wigforss, Möller, Levinson.

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations- och

handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet och tillförordnade

chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Westman, förslag till lag med

vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg m. m.

Föredraganden anför:

»Enligt folkrätten är i allmänhet en stat ej skyldig att ingå i svaromål inför

domstol i annan stat och exekution i främmande stats egendom ej tillåten. I

den folkrättsliga doktrinen ha olika meningar framträtt beträffande spörsmålet

huruvida en stats rätt till dylik immunitet gäller utan inskränkning eller kan

åberopas allenast när fråga är om statlig verksamhet i strängt offentligrättslig

mening. Även i de olika ländernas domstolspraxis ha divergerande meningar

beträffande denna fråga kommit till uttryck. Utvecklingen lärer dock numera

ha gått därhän att det kan anses bäst svara mot den moderna folkrättsliga doktrinens

ståndpunkt att statens rätt till immunitet icke erkännes i obegränsad

omfattning. Anmärkas må härvid, att enligt ett redan år 1891 av Institut de

Droit international antaget konventions förslag statens rätt till immunitet i förevarande

avseende skulle vara inskränkt till åtgärder som innefatta ’actes de

souveraineté’. Till denna utveckling har säkerligen medverkat den tendens till

utvidgning av staternas affärsdrivande verksamhet, som alltmer gör sig gällande

och som varit ägnad att öka betänkligheterna mot en rätt till immunitet

tor främmande stat såvitt angår privaträttsliga förhållanden.

Frågan om den folkrättsliga immunitetsgrundsatsens räckvidd erhöll särskild

aktualitet med hänsyn till statliga handelsfartyg under åren efter världskriget.

Den statliga rederirörelse som då i avsevärd omfattning bedrevs av Amerikas

förenta stater genom ''Stopping Board’ föranledde ej sällan tvister i andra

länder angående fraktavtal, bärgarlön, sammanstötning m. m. ''Shipping

Board’ framställde därvid ofta immunitetsinvändning inför utländsk domstol,

och sådan invändning godkändes i vissa länder. Även andra stater ha genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lil
-

lö

framställande av immunitetsinvändning avvärjt rättegång eller exekutiva åtgärder

i utlandet vid tvist angående statsägda fartyg.

Alldeles särskilda olägenheter ha följt av den inom vissa rättsordningar intagna

ståndpunkten, att domstol saknar behörighet att till prövning upptaga

talan även mot den egna staten och detta oavsett om grunden för sådan talan

utgör ett privaträttsligt anspråk.

I syfte att uppnå en enhetlig reglering av frågan örn statsfartygs rättsliga

ställning upptog den internationella sjörättsföreningen ''Comité maritime international’

problemet till dryftande vid sammanträden åren 1922, 1923 och 1925.

Därefter ansågos utsikter finnas för en internationell överenskommelse i ämnet.

Vid en konferens i Bryssel i april 1926, vid vilken även Sverige var företrätt,

utarbetade ombud för ett stort antal regeringar texten till en konvention rörande

fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs

fri- och rättigheter. Enligt denna konvention, som undertecknades den 10 april

1926, gäller i huvudsak följande.

Principiellt skall en stat i fråga om fordringar, vilka grunda sig på begagnande

av fartyg som staten äger eller nyttjar eller på befordran av staten

tillhörig fartygslast, vara underkastad samma regler örn ansvarighet och samma

förpliktelser, som gälla för enskilda fartyg, fartygslaster och rederier

(art. 1). Staten skall således icke äga åberopa någon rätt till immunitet, därest

i annan stat på grund av sådan fordran talan anhängiggöres inför domstol

eller exekutiva åtgärder vidtagas beträffande fartyg eller last.

Denna princip skall ej vara tillämplig å krigsfartyg eller andra fartyg som

staten äger eller nyttjar och vid tiden för fordringsanspråkets tillkomst brukade

uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift (art. 3 § 1 första

stycket). Detsamma gäller beträffande last som tillhör en stat och fraktas å

sådant fartyg (art. 3 § 2). Fordringsägare skall dock vara berättigad att anhängiggöra

talan vid domstol i den stat som äger eller nyttjar fartyget, såvida

fråga är om fordringsanspråk som härleder sig från sammanstötning eller

andra olyckshändelser vid navigeringen, assistans och bärgning, skyldighet

att bidraga till gäldande av gemensamt haveri, reparation, leverans av förnödenheter

eller andra avtal som gälla fartyget (art. 3 § 1 andra stycket).

Även beträffande laster, som tillhöra en stat och som för statsändamål och icke

för affärsdrift fraktas med handelsfartyg, gäller att de i en annan stat icke

skola kunna göras till föremål för exekutiva åtgärder eller för rättslig åtgärd

’in rem’; hinder för anhängiggörande av talan inför domstol i annan stat möter

däremot ej, såvitt angår i huvudsak samma slag av fordringsanspråk som, enligt

vad nyss nämnts i fråga om krigsfartyg och därmed jämställda fartyg,

skulle berättiga till anställande av talan vid domstol i den stat fartyget tillhör

(art. 3 § 3).

Konventionens bestämmelser skola tillämpas i envar fördragsslutande stat,

dock med rätt att ej låta andra än fördragsslutande stater och deras undersåtar

komma i åtnjutande av de förmåner konventionen medgiver eller att i förhållande

till annan stat göra tillämpningen beroende av ömsesidighet. Konven
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

tionen skall ej heller utgöra hinder för fördragsslutande stat att genom egna

lagar bestämma dess undersåtars rättigheter vid dess egna domstolar (art. 6).

Genom konventionen (art. 7) har slutligen rätt förbehållits fördragsslutande

stat att i krigstid genom förklaring, riktad till övriga fördragsslutande

stater, tillfälligt sätta konventionen så till vida ur kraft, att varken fartyg som

ägas eller nyttjas av nämnda stat eller laster som ägas av denna må göras till

föremål för utmätning, kvarstad eller annat kvarhållande på grund av beslut

av främmande stats domstol. I fordringsägares befogenhet att anhängiggöra

talan inför domstol medför dock sådan förklaring ej någon inskränkning.

Sedan från en av de i Brysselkonferensen deltagande staternas sida fråga

väckts örn vissa förtydliganden beträffande konventionens bestämmelser, upprättades

i Bryssel den 24 maj 1934 ett särskilt protokoll, avsett att utgöra en

integrerande del av konventionen.

Genom protokollet har bland annat fastslagits, att även fartyg som av en

stat äro befraktade för tid eller för viss resa, under förutsättning att de brukas

uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift, ävensom laster befordrade

å sådana fartyg icke skola få göras till föremål för exekutiva åtgärder.

Med hänsyn till nu nämnda fartyg och laster innefattar protokollet dock icke

någon inskränkning i övrigt beträffande de rättigheter som tillkomma fordringsägarna

eller de rättsmedel som de äga anlita (punkt I). Nämnas bör

även att, vad angår rätten att njuta befrielse från exekutiva åtgärder, äganderätt

som förvärvats eller nyttjande som utövas av en stat vid den tidpunkt, då

exekutiva åtgärder komma i fråga, enligt protokollet skall likställas med

äganderätt som föreligger eller nyttjande som utövas vid tiden för ett fordringsanspråks

tillkomst (punkt II).

Konventionen har undertecknats å följande staters vägnar, nämligen: Belgien,

Brasilien, Chile, Danmark, Estland, Frankrike, Italien, Jugoslavien,

Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien, Storbritannien,

Sverige, Tyska riket och Ungern. För Brasilien, Mexiko, Rumänien,

Spanien, Storbritannien och Sverige skedde undertecknandet ad referendum.

Samtliga stater som undertecknat konventionen ha jämväl undertecknat protokollet.

Hittills har konventionen jämte protokollet ratificerats av Belgien,

Brasilien, Chile, Estland, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Tyska riket

och Ungern.

Vid en konferens mellan ombud för svenska, danska, finska och norska regeringarna

för fortsatt behandling av vissa förslag till internationella överenskommelser

på sjörättens område, vilken konferens ägde rum i Oslo den 14—24

januari 1927 och alltså före tilläggsprotokollets undertecknande, upptogs bland

annat till behandling frågan örn de nordiska staternas ställning till konventionen

rörande statsfartygs fri- och rättigheter samt örn de lagbestämmelser

som erfordras för konventionens ratificering. Vid konferensen utarbetades för

de särskilda staterna i allt väsentligt överensstämmande förslag till sådana

bestämmelser.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

17

Det svenska förslaget till lag i ämnet — till vars innehåll finska regeringens

delegerade anslutit sig och som, tillika med de vid konferensen upprättade

danska och norska parallelltexterna, torde få bifogas statsrådsprotokollet

såsom bilaga A — stadgade i 1 §, att talan å fordran mot främmande

stat, som anslutit sig till konventionen, icke finge utan samtycke av sådan

stat här i riket anhängiggöras vad anginge

1) den främmande statens krigsfartyg eller annat fartyg, som sådan stat

ägde eller nyttjade och vid tiden för fordringens tillkomst brukade för annat

statsändamål än affärsdrift, eller

2) sådan stat tillhörig fartygslast, som forslades å fartyg varom nyss sagts,

samt ej heller angående

3) sådan stat tillhörig fartygslast, som forslades å handelsfartyg för annat

statsändamål än affärsdrift, med mindre fordringen avsåge ersättning på

grund av sammanstötning eller annan sjöolycka, haveribidrag eller bärgarlön

eller ock grundade sig på avtal som slutits rörande lasten.

Enligt förslagets 2 § första stycket skulle kvarstad, skingringsförbud eller

annan handräckningsåtgärd ej få äga rum vad anginge

1) fartyg och last, som avsåges i 1 § under 1) och 2), eller

2) fartygslast, som tillhörde stat varom i 1 § förmäldes och forslades å handelsfartyg

för annat statsändamål än affärsdrift, samt ej heller i fråga örn

3) annat fartyg, som sådan främmande stat ägde eller nyttjade i sjöfart,

samt annan fartygslast tillhörig sådan stat, därest Konungen så förordnat på

grund av förklaring som den främmande staten jämlikt art. 7 i konventionen

avgivit under krigstid.

Yrkades upphävande av kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckningsåtgärd

i fråga örn fartyg som den främmande staten ägde eller nyttjade

i sjöfart eller i fråga om sådan stat tillhörig fartygslast, skulle enligt 2 §

andra stycket genom utrikesdepartementets förmedling framlagt intyg av den

främmande statens diplomatiske representant i Sverige utgöra bevis att fartyget

eller lasten omfattades av bestämmelserna under 1) och 2) i första

stycket.

Över förslaget ha efter remiss utlåtanden avgivits av justitiekanslersämbetet,

kommerskollegium, lotsstyrelsen, generalpoststyrelsen, generaltullstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, marinförvaltningen och chefen för marinstaben ävensom av

dispaschören i Stockholm. Med dessa utlåtanden ha tillika inkommit yttranden

från chefen för kustflottan, stationsbefälhavarna och varvscheferna vid flottans

båda stationer, advokatfiskalen vid flottan och chefen för kustartilleriet

ävensom från Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges redareförening.

Samtliga dessa myndigheter och sammanslutningar synas utgå från den uppfattningen

att Sverige bör genom ratificering av konventionen bidraga till sjörättens

internationalisering på förevarande område. Jämväl konventionens reglering

av ämnet har av dem i det stora hela ansetts tillfredsställande. Emellertid

ha vissa anmärkningar framställts dels mot konventionen, dels mot det

sätt varpå konventionens bestämmelser upptagits i det vid Oslokonferensen

upprättade svenska lagförslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 15.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Departe
ments
chefen.

Nämnda förslag har sedermera i åtskilliga avseenden omarbetats inom

justitiedepartementet. Denna omarbetning bar väsentligen föranletts därav, att

det befunnits lämpligt att låta de principer som ligga till grund för konventionen

på ett mera otvetydigt sätt komma till uttryck i lagtexten. Vid omarbetningen

ha även bestämmelserna i det efter Osloförslagets tillkomst undertecknade

tilläggsprotokollet, såvitt dessa bestämmelser äga betydelse för konventionens

tillämpning här i riket, inarbetats i förslaget.

Vid ett ställningstagande till förevarande lagförslag uppställer sig till en

början frågan huruvida de erinringar mot det remitterade förslaget, vilka hänföra

sig till innehållet i själva konventionen, kunna anses vara så tungt vägande

att Sverige på den grund icke bör biträda konventionens bestämmelser.

Framför allt är i detta avseende att beakta vad chefen för marinstaben samt

marinförvaltningen anfört mot den i art. 7 i konventionen upptagna bestämmelse,

enligt vilken fördragsslutande stat skall äga rätt förbehålla sig att i

krigstid genom förklaring, riktad till övriga fördragsslutande stater, tillfälligt

sätta konventionen så till vida ur kraft, att varken fartyg som ägas eller

nyttjas av den ifrågavarande staten eller laster som ägas av denna må göras

till föremål för utmätning, kvarstad eller annat kvarhållande av främmande

stats domstol. Chefen för marinstaben har uttalat, att han funne det förhållandet

att konventionens art. 7 åsyftade jämväl handelsfartyg vara betänkligt,

att det emellertid torde få betraktas som utsiktslöst att åvägabringa

ändring i konventionen därutinnan men att vid en eventuell svensk ratificering

av konventionen dock syntes kunna anföras behövligt förbehåll mot artikelns

innehåll. Marinförvaltningen har anslutit sig till vad chefen för marinstaben

anfört.

Ehuru de sålunda framförda betänkligheterna icke torde kunna frånkännas

berättigande, synes likväl åt dem icke böra tillmätas sådan betydelse att Sverige

på grund därav skulle underlåta att ratificera konventionen. För att, såsom

ifrågasatts, Sverige i sammanhang med konventionens ratificering skulle

kunna göra förbehåll mot artikelns innehåll kräves samtycke av samtliga övriga

fördragsslutande stater. Möjlighet att utverka sådant samtycke lärer

emellertid vara utesluten.

Beträffande lagförslagets allmänna grunder torde följande böra framhållas.

Det vid konferensen i Oslo utarbetade förslaget bygger på den uppfattningen

att för de nordiska staternas del någon lagstiftning icke är erforderlig

med anledning av den i konventionen intagna ståndpunkten att talan, oavsett

det ändamål för vilket fartyg eller last användes, alltid skall kunna upptagas

till prövning av domstol i den stat som äger eller nyttjar fartyget. Förslaget

synes vidare utgå från åsikten att det står i överensstämmelse med gällande

rätt att talan mot främmande stat kan upptagas vid svensk domstol och

att exekutiva åtgärder kunna här vidtagas beträffande främmande statsfartyg,

i följd varav endast de undantag från nämnda regel behövde angivas i lagen,

vilka på grund av konventionens bestämmelser böra gälla med hänsyn

till fördragsslutande stater.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

19

Vad förstnämnda spörsmål angår är jag beredd att ansluta mig till den

uppfattning, på vilken lagförslaget bygger. Att svensk domstol är behörig

att till prövning upptaga talan mot svenska staten är ställt utom tvivel, och

någon inskränkning i behörigheten med hänsyn till sådana fall som avses i

konventionen föreligger uppenbarligen ej.

Sannolikt skulle även, åtminstone i den utsträckning konventionen förutsätter,

svensk domstol anse sig äga till prövning upptaga talan mot främmande

stat ävensom exekutiva åtgärder kunna här i landet utverkas beträffande främmande

statsfartyg. Oavsett huru därmed må förhålla sig, torde emellertid nu

nämnda grundsats böra direkt uttalas i lagtexten. Mot det vid konferensen i

Oslo utarbetade förslaget lärer för övrigt den anmärkningen kunna framställas,

att det lätteligen kan giva anledning till uppfattningen att, så snart fråga

vore örn fartyg som ägdes eller nyttjades av icke fördragsslutande stat, någon

inskränkning i berörda regel icke skulle gälla, även om fartyget brukades uteslutande

för statsändamål och icke för affärsdrift. Bland annat med hänsyn

härtill torde, i motsats till vad sålunda föreslagits, lagen till väsentlig del böra

förlänas tillämplighet även i förhållande till icke fördragsslutande stater och

allenast de bestämmelser i konventionen, som innefatta skyldighet att medgiva

längre gående förmåner än dem till vilka folkrätten förpliktar, givas tillämplighet

å endast konventionsstater. Det bör för övrigt uppmärksammas att konventionens

art. 6 synes principiellt utgå från att konventionen skall tillämpas

även i förhållande till icke fördragsslutande stater. Framhållas må ock, att

chefen för marinstaben i sitt yttrande över det remitterade lagförslaget funnit

frågan örn det reciprocitetsförhållande som uppkomme, därest vissa större stater

ställde sig utanför konventionen, böra upptagas till förnyat övervägande

innan konventionen ratificerades. Grunden för denna erinran lärer förfalla, örn

lagen kommer att reglera förhållandet även till icke fördragsslutande stater.

Till belysande av detaljbestämmelserna i lagförslaget torde följande få anföras.

1§.

I denna paragraf har av skäl som förut utvecklats en positiv regel givits

såväl beträffande domstols behörighet, såvitt angår tvist örn fordran på grund

av begagnande av fartyg som främmande stat äger eller nyttjar eller befordran

av last som tillhör främmande stat, som ock beträffande möjligheten att i avseende

å sådant fartyg eller sådan last här i riket företaga exekutiva åtgärder.

Däremot har det ansetts ligga i sakens natur och följaktligen icke behöva, på

sätt skett i konventionen, uttryckligen stadgas att i fråga örn de slag av fartyg

och fartygslaster, beträffande vilka talan kan föras vid domstol här i

riket, samma regler örn ansvarighet oell samma förpliktelser skola gälla som

för enskilda fartyg, fartygslaster och rederiföretag.

Erinras må i detta sammanhang om de internationella konventionerna angående

godsbefordring å järnväg samt angående befordring å järnväg av resande

och resgods jämte den i anledning av Sveriges anslutning till dylika konventioner

utfärdade lagen den 22 december 1927. Genom dessa konventioner

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

medgives beträffande handelsfartyg en vidsträcktare rätt till immunitet än 1926

års konvention förutsätter. På vad sålunda stadgats böra tydligen de nu ifrågasatta

bestämmelserna icke inverka. Någon uttrycklig föreskrift härom torde

dock ej erfordras, då järnvägsbefordringskonventionerna äga giltighet oavsett

om fartygen ägas av stater eller av enskilda.

2§.

Denna paragraf motsvarar 1 § i det vid Oslokonferensen utarbetade förslaget.

Av konventionens bestämmelser, såvitt därigenom stadgas undantag

från regeln örn domstols behörighet att upptaga talan, återgivas:

under 1 bestämmelsen i art. 3 § 1 första stycket;

under 2 bestämmelsen i art. 3 § 2; samt

under 3 bestämmelsen i art. 3 § 3.

Enligt Osloförslaget hade från regeln, att domstol icke är behörig i de fall

som avses i paragrafen, undantag gjorts för den händelse den främmande staten

gåve sitt samtycke till talans anställande. Detta undantag, som saknar motsvarighet

i konventionen, har ej upptagits i det omarbetade förslaget. Det torde få

anses uteslutet att den främmande staten i nu avsedda fall skulle frivilligt avstå

från sin immunitetsrätt. Skulle den överhuvud medgiva att sådana mål hänskötes

till avgörande annorstädes än inför dess egna domstolar, lärer endast

ett skiljedomsförfarande kunna tänkas komma i fråga.

Med avseende å bestämmelsen under 3 bör anmärkas, att talan örn ersättning

för sammanstötning eller annan sjöolycka enligt svensk rätt ej kan föras mot

lastägaren. Ehuru i konventionen omnämnts även möjligheten av sådan talan,

lärer alltså i den svenska lagen icke behöva meddelas någon bestämmelse i detta

avseende.

3 §•

Denna paragraf motsvarar 2 § i det vid Oslokonferensen utarbetade förslaget.

Av konventionens bestämmelser, såvitt de innefatta förbud mot exekutiva

åtgärder, återgivas:

under 1 bestämmelserna i art. 3 § 1 första stycket och tilläggsprotokollet

punkterna I och II; samt

under 2 bestämmelserna i art. 3 §§ 2 och 3, jämförda med nämnda punkter

i tilläggsprotokollet.

4 och 5 §§.

I dessa paragrafer upptagas de av konventionens bestämmelser, vilka böra

göras tillämpliga uteslutande i förhållande till konventionsstater.

Sålunda återfinnes i 4 § den förut berörda bestämmelsen i konventionens

art. 7 och i 5 § en i art. 5 upptagen föreskrift av processuell natur.

Då tiden för konventionens ikraftträdande för Sveriges del är beroende på

vilken dag deponering av ratifikationsinstrumentet kommer att ske, har tiden

för den föreslagna lagens ikraftträdande ansetts böra bestämmas av Konungen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

21

Utöver vad nu nämnts lia vissa jämkningar av redaktionell natur vidtagits

i lagförslaget. Särskilt må i detta hänseende framhållas att, på grund av att

den föreslagna lagen avser jämväl icke fördragsslutande stater, en ändringav

rubriken blivit erforderlig samt att, för vinnande av större tydlighet och

även en närmare överensstämmelse med de danska och norska förslagen, uttryckligen

angivits att bland åsyftade exekutiva åtgärder jämväl utmätning

ingår.

I syfte att vinna enhetlighet i fråga örn lagtexternas avfattning har skriftväxling

ägt rum med de danska, finska och norska sakkunniga som ha i uppdrag

att utarbeta förslag till lagbestämmelser i detta ämne.»

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över det omarbetade lagförslaget,

vilket jämte texten till konventionen och tilläggsprotokollet samt

översättning därav är såsom bilaga1 fogat vid statsrådsprotokollet, måtte för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av

detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

1 Av denna bilaga har här uteslutits texten till konventionen och tilläggsprotokollet ävensom

översättningen därav, i vilka delar bilagan är lika lydande nied den vid propositionen fogade konventionen

jämte Översättning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Talan angående fordran, vilken grundar sig å begagnande av fartyg som

äges eller nyttjas av främmande stat eller å befordran av fartygslast som tillhör

sådan stat, må, där ej annat följer av vad i 2 § stadgas, av domstol här

i riket upptagas utan hinder därav att talan riktar sig mot den främmande

staten.

Ej heller må i andra fall än i 3 och 4 §§ stadgas den omständigheten, att

fartyg äges eller nyttjas av främmande stat eller att fartygslast tillhör sådan

stat, utgöra hinder för utmätning, kvarstad eller annan handräckning här i

riket med avseende å fartyget eller lasten på grund av fordran som nyss sagts.

2 §■

Ändå att fråga är örn fordran som i 1 § sägs, må ej talan mot främmande

stat av domstol här i riket upptagas såvitt angår:

1. krigsfartyg eller annat fartyg, som den främmande staten äger eller nyttjar

och vid tiden för fordringens tillkomst brukade uteslutande för statsändamål

och icke för affärsdrift;

2. den främmande staten tillhörig last, som fraktas med fartyg varom under

1 är sagt;

3. den främmande staten tillhörig last, som för statsändamål och icke för

affärsdrift fraktas med handelsfartyg, med mindre fordringen avser bärgarlön

eller bidrag till gäldande av gemensamt haveri eller ock grundar sig på

avtal som slutits rörande låsten.

3 §•

Ändå att fråga är örn fordran som i 1 § sägs, må ej utmätning, kvarstad

eller annan handräckning här i riket företagas med avseende å:

1. krigsfartyg eller annat fartyg, som främmande stat äger eller nyttjar

eller i dess helhet befraktat för viss resa eller för tid, och som brukas uteslutande

för statsändamål och icke för affärsdrift;

2. främmande stat tillhörig last, som fraktas med fartyg varom under 1 är

sagt eller ock med handelsfartyg för statsändamål och icke för affärsdrift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

23

4 §•

Efter överenskommelse med främmande stat må, såframt den främmande

staten i krigstid därom gör framställning, Konungen förordna att ej heller i

andra fall än i 3 § avses utmätning, kvarstad eller annan handräckning må

här i riket företagas med avseende å fartyg, som den främmande staten äger

eller nyttjar, samt fartygslast tillhörig denna stat.

5 §.

Konungen äger ock, efter överenskommelse med främmande stat, förordna

att, där yrkande framställts örn upphävande av utmätning, kvarstad eller

annan handräckning med avseende å fartyg eller fartygslast, varom i 3 § förmäles,

samt den myndighet hos vilken yrkandet framställts finner anledning

till tvekan huruvida fartyget uteslutande brukas eller lasten fraktas för statsändamål

och icke för affärsdrift, vitsord skall i sådant avseende tillerkännas

intyg av den främmande statens diplomatiske representant här i riket. Sådant

intyg må genom utrikesdepartementets förmedling tillställas myndigheten med

allmänna posten.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Bilaga A.

Svenskt Förslag

till lag i anledning av Sveriges tillträde till den internationella konventionen

den 10 april 1926 rörande fastställande av vissa gemensamma

bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter.1

Sedan för Sveriges del tillträde skett till den i Bryssel den 10 april 1926

avslutade konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser

i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter, förordnas som följer.

1 §•

Talan å fordran mot främmande stat, som anslutit sig till den internationella

konventionen den 10 april 1926 rörande fastställande av vissa gemensamma

bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter, må icke utan

samtycke av sådan stat här i riket anhängiggöras vad angår:

1. den främmande statens krigsfartyg eller annat fartyg, som sådan stat

äger eller nyttjar och vid tiden för fordringens tillkomst brukar för annat

statsändamål än affärsdrift;

2. sådan stat tillhörig fartygslast, som forslas å fartyg, varom nyss är

sagt;

3. sådan stat tillhörig fartygslast, som forslas å handelsfartyg för annat

statsändamål än affärsdrift, med mindre fordringen avser ersättning på

grund av sammanstötning eller annan sjöolycka, haveribidrag eller bärgarlön

eller ock grundar sig på avtal, som slutits rörande lasten.

2 §.

Kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckningsåtgärd må ej äga rum

vad angår:

1 Den finska regeringens delegerade har förklarat sig ansluta sig till innehållet i det npprättade

förslaget till svensk lagtext.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

25

Dansk Udkast Norsk Utkast

till Lot om Gennemforelse af den till lov om gjennemforelse av den

Internationale Overenskomst af 10. internasjonale overenskomst av 10.

April 1926 örn Immunitet for april 1926 örn immunitet for

Statsskibe. statsskib.

§ 1.

Sogsmaal mod en fremmed Stat, som

har sluttet sig til den internationale

Overenskomst af 10. April 1926 örn

Immunitet for Statsskibe, kan ikke

uden Samtykke af denne Stat, rejses

for dansk Domstol örn Fordringer,

der angaar:

1) dens Krigs skibe, eller andre

Skibe, som den ejer eller amander

i Sefart, og som den, da

Fordringen opstod, udelukkende

benyttede i ikke kommerciel

Stats tjeneste.

2) Ladninger som tilhorer den og

fores paa et Skib som nsevnt under

1.

3) Ladninger som tilhorer den og

fores paa et Handelsskib i et ikke

kommercielt Statsojemed, medmindre

Fordringen angaar Erstatning

for Sammenstod eller

anden Soulykke, Bjsergelon eller

Havaribidrag eller grunder sig

paa en Aftale vedkommende Ladängen.

§ 2.

Fr a Arrest, Beslag og Udlseg ber i

Riget undtages:

§ I
Soksmål

mot en fremmed stat som

har sluttet sig til den internasjonale

overenskomst av 10. april 1926 örn

immunitet for statsskib, kan ikke

uten samtykke av denne stat reises

for norsk domstol örn fordringer som

vedkommer:

1. dens krigsskib, eller andre skib

som den eier eller nytter i sjöfart,

og som den utelukkende anvendte

i ikke kommerciel! statstjeneste,

da fordringen opstod;

2. ladninger som tilhorer den, når

de fores på et sådant skib;

3. ladninger som tilhorer den, når

de fores på et handelsskib i et

ikke kommercielt statsoiemed,

medmindre fordringen angår erstatning

for sammenstot eller annen

sjoulykke, bergelonn eller

havaribidrag eller granner sig på

en avtale vedkommende ladängen.

§ 2.

Fra arrest, beslag og utlegg her i

riket undtas:

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

1. fartyg och last, som avses i 1 § nummer 1 och 2;

2. fartygslast, som tillhör stat, varom i 1 § förmäles, och forslas å handelsfartyg

för annat statsändamål än affärsdrift;

3. annat fartyg, som sådan främmande stat äger eller nyttjar i sjöfart, samt

annan fartygslast, tillhörig sådan stat, därest Konungen så förordnat på

grund av förklaring, som den främmande staten jämlikt art. 7 i ovannämnda

konvention avgivit under krigstid.

Yrkas upphävande av kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckningsåtgärd

i fråga örn fartyg, som den främmande staten äger eller nyttjar

i sjöfart, eller i fråga örn sådan stat tillhörig fartygslast, skall genom utrikesdepartementets

förmedling framlagt intyg av den främmande statens diplomatiska

representant i Sverige utgöra bevis att fartyget eller lasten omfattas av

bestämmelserna i nummer 1 och 2.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

27

1) Skibe og Ladninger som naevnt

i § 1 Nr. 1 og 2.

2) Ladninger, der tilhorer en Stat

som naevnt i § 1, og som fores paa

et Handelsskib i et ikke kommercielt

Statsojemed.

3) Andre Skibe, der ejes eller anvendes

i Sefart af en saadan Stat,

og Ladninger, der tilhorer den, for

saa vidt vedkommende Stat har

givet den i Artikel 7 i den internationale

Overenskomst af 10.

April 1926 örn Immunitet for

Statsskibe naevnte Meddelelse.

Kraeves Arrest, Beslag eller Udlaeg

ophaevet, gulder en ved Udenrigsministeriets

Mellemkomst fremsendt Bevidnelse

fra den fremmede Stats diplomatiske

Representant som Bevis

for, at Skibet eller Ladningen gaar ind

under Nr. 1 eller 2.

§ 3.

Denne Lov traeder i Kraft fra den

Tid, Kongen bestemmer.

1. skib og ladninger som nevnt i

§ 1 under 1 og 2;

2. ladninger som tilhorer en stat

som nevnt i § 1, når de fores på

et handelsskib i et ikke kommercielt

statsoiemed;

3. andre skib som en sådan stat eier

eller nytter. i sjöfart, og ladninger

som tilhorer den, når

Kongen efter meddelelse fra den

fremmede stat i henhold til artikkel

7 i den internasjonale

overenskomst av 10. april 1926

om immunitet for statsskib har

truffet bestemmelse om utleggsfrihet

for dem.

Kreves arrest, beslag eller utlegg

ophevet, gjelder en ved Utenriksdepartementets

mellemkomst tilveiebragt

bevidnelse fra den fremmede stats diplomatiske

representant som bevis for

at skibet eller ladningen går inn under

nr. 1 eller 2.

§ 3.

Denne lov trer i kraft fra den tid

Kongen bestemmer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 december

1937.

N ärvarande:

justitierådet Afzelius,

regeringsrådet Aschan,

justitieråden Forsberg,

Sandström.

Enligt lagrådet den 25 oktober 1937 tillbandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 8 oktober 1937, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag med vissa bestämmelser örn främmande statsfartyg

m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av utrikesrådet Folke Malmar.

Förslaget föranledde ej annan lagrådets erinran än som framgår av följande

vid 1 § avgivna yttrande:

För att uttrycka den regel, som gives i första stycket, synes med fördel

kunna — på sätt som skett i fråga örn andra stycket — användas den negativa

form, vilken här blir att föredraga av hänsyn till att paragrafens innehåll åtminstone

delvis icke medför någon ändring i gällande rätt. Vidtages sådan omformulering,

kunna de båda styckena lämpligen sammanföras till en punkt.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

29

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 december 1937.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch

handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet och tillförordnade

chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Westman, lagrådets

den 9 december 1937 avgivna utlåtande över det den 8 oktober 1937 till lagrådet

remitterade förslaget till lag med vissa bestämmelser örn främmande

statsfartyg m. m.

Med förmälan att lagrådet mot förslaget framställt allenast en erinran av

formell natur, vilken syntes böra iakttagas, samt under åberopande av vad

föredraganden anfört till statsrådsprotokollet den 8 oktober 1937, hemställer

föredraganden att Kungl. Majit måtte genom proposition dels äska riksdagens

godkännande av den i nämnda statsrådsprotokoll omförmälda internationella

konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga

örn statsfartygs fri- och rättighet.er jämte tilläggsprotokoll, dels ock jämlikt

§ 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga berörda lagförslag efter

jämkning därav på sätt lagrådet förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:149 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Matris proposition angående godkännande av en den 10 april 1926 avslutad internationell konvention rörande fastst a1 i texten
  2. UU 1938:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en den 10 april 1926 avslutad internationell konvention rörande fastställande av viss s. 1 i texten