Angående förvärv av aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag
16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:174, Angående förvärv av aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
1
Nr 174.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv
av aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag;
given Stockholms slott den 3 mars 1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Albert Forslund.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten
i statsrådet d Stockholms slott den 3 mars 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:
I skrivelse den 6 december 1937 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget avtal örn förvärv av aktiemajoriteten
i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag. Avtalet torde
jämte tillhörande skrivelse med tolkning av visst stadgande få såsom bilaga
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 174. Bia 88
2
Kungl. Majus proposition nr 174.
fogas till dagens statsrådsprotokoll. Järnvägsstyrelsen har därjämte hemställt,
att för bestridande av köpeskillingen för aktieposten ävensom för övriga
aktier i bolaget, som sedermera kunna komma att inköpas, måtte få disponeras
erforderliga medel ur statens järnvägars pensionsfond.
Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag äger följande bansträckor,
nämligen Ramlösa—Hässleholm (73.6 kilometer), Bjuv—Billesholm (5.3 kilometer),
Klippan—Röstånga (18.2 kilometer) och Röstånga—Eslöv (21.i kilometer),
vilka samtliga äro normalspåriga. Koncessioner å i förenämnda järnvägar
ingående delar meddelades under åren 1872—1898, och jämlikt medgivande
av Kungl. Maj:t den 15 april 1921 hava järnvägarna Klippan—Röstånga
och Röstånga—Eslöv sammanslagits till en järnväg, benämnd Klippan
—Eslöv. Av bolaget innehavda statslån, som ursprungligen beviljats Klippan
—Röstånga järnvägsaktiebolag, slutbetalades den 1 oktober 1934.
Innan jag ingår på styrelsens framställning, torde jag få erinra örn följande:
1 skrivelse den 19 mars 1931 hemställde järnvägsstyrelsen hos Kungl.
Majit om sådan ändring i gällande bestämmelser angående förvaltningen av
statens järnvägars pensions- och förnyelsefonder, att medel från dessa fonder
finge, i den utsträckning Kungl. Majit för varje fall efter förslag av styrelsen
kunde komma att bestämma, placeras i vissa järnvägsaktiebolag ävensom i
företag för landsvägstransport. Sedan riksräkenskapsverket häröver avgivit
utlåtande och därvid hemställt, att en allmän utredning rörande användningen
och placeringen av affärsverkens förnyelsefonder m. m. måtte komma till
stånd, anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1934 riksräkenskapsverket
att i samråd med, bland andra, järnvägsstyrelsen verkställa utredning
dels rörande användningen och placeringen av de under kommunikationsdepartementet
lydande af färsdrivande verkens förnyelsefonder och därmed
sammanhängande spörsmål, dels ock rörande sättet för kapitalanvisning
till nämnda affärsverks fonder ävensom att till Kungl. Majit inkomma med
de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Förenämnda utredning kan,
enligt vad jag inhämtat, beräknas bliva slutförd inom den närmaste tiden.
Järnvägsstyrelsen har vidare i skrivelse den 3 april 1937 — under förmälan,
bland annat, att frågan örn placering av statens järnvägars fondmedel numera
aktualiserats genom att styrelsen under hand mottagit förfrågningar angående
statens järnvägars intresse att förvärva aktieposter i vissa enskilda järnvägsaktiebolag
— gjort förnyad framställning i ämnet. I skrivelsen har järnvägsstyrelsen
sålunda hemställt, att Kungl. Majit måtte förordna örn sådan ändring
i gällande bestämmelser rörande förvaltningen av statens järnvägars pensionsfond
— eventuellt också övriga av styrelsen förvaltade fonder — att därifrån
härrörande såsom kassaförlag disponerade medel måtte, i den utsträckning
Kungl. Majit för varje fall efter förslag av styrelsen kunde komma att
bestämma, få användas för förvärv av aktier i järnvägsaktiebolag, över
denna framställning har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande den 4 maj
1937, varefter fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit yttrande den 23 september
1937. F
I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen till en början erinrat
örn vad styrelsen anförde i sin förutnämnda skrivelse den 3 april 1937:
Med den ifrågasatta medelsplaceringen — vilken reellt sett vore avsedd att
vara en statens järnvägars och icke en vederbörande pensionsfonds affär och
sålunda icke komme att äventyra fondens avkastning — åsyftades närmast
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
3
att erhålla möjlighet att för lägsta kostnad och under så enkla former, som
överhuvudtaget vore tänkbara vid ett statens verk, förvärva delaktighet i andra
järnvägsföretag i syfte att förbereda deras inkorporering med effekt efter
hand av en större enhetlighet och bättre rationaliseringsmöjlighet inom järnvägsväsendet
samt därmed även att sätta det av styrelsen förvaltade kommunikationsverket
i stånd att på bästa möjliga sätt fylla sina uppgifter i samhällets
tjänst. Vid en mångfald tidigare undersökningar angående möjligheterna
att för statens räkning till från affärssynpunkt rimligt pris förvärva
enskilda järnvägar hade otvetydigt framgått, att målet i fråga icke kunde nås
på den väg, vilken förutsetts i flertalet järnvägskoncessioner. En tillämpning
av dessas inlösningsbestämmelser ledde tvärtom nära nog genomgående
till lösenbelopp, vida överstigande affärsvärdena. I åtskilliga koncessioner
saknades för övrigt helt bestämmelser örn statsinlösen.
I en del av dessa fall skulle ett successivt aktieköp under någorlunda fria
former säkerligen kunna leda örn också icke till målet så dock ett gott stycke
på väg. Styrelsen kunde icke heller finna något vägande skäl, varför icke
styrelsen såsom ledare av affärsverket statens järnvägar i berörda hänseende
skulle kunna få iakttaga samma grad av affärsmässighet, som skulle anses
självfallen, örn fråga vore om ett järnvägsaktiebolag. Ägarna av en enskild
järnvägs aktier kunde ju icke rimligen anses berättigade till högre ersättning
vid järnvägens statsförvärv än det belopp, för vilket de vore beredda
att avyttra aktierna till enskild person eller bolag.
Styrelsen meddelar härefter, att ett av de fall, som aktualiserade frågan
om placering av statens järnvägars fondmedel och som föranledde styrelsens
förutnämnda framställning den 3 april 1937, avsåg ett någon tid före avlåtandet
av framställningen till styrelsen under hand gjort erbjudande att
förvärva flertalet aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag.
Enligt detta anbud hade, anför styrelsen, vissa större aktieägare i nämnda
järnvägsaktiebolag — tillsammans representerande över 47,000 av de till sammanlagt
54,000 uppgående aktierna i bolaget — genom befullmäktigat ombud
erbjudit järnvägsstyrelsen att för statens räkning övertaga deras aktier i företaget.
De förhandlingar, vilka i anledning av denna hänvändelse förts mellan
styrelsen och nämnda ombud, vore nu slutförda, och enighet hade nåtts i prisfrågan
sålunda, att säljarna förklarat sig villiga till en uppgörelse, baserad
på en ersättning av 80 kronor per aktie — parivärde 100 kronor — vilket pris
järnvägsstyrelsen efter verkställd undersökning angående bolagets affärsställning
för sin del ansett skäligt.
Mellan styrelsen och säljarnas befullmäktigade ombud hade, fortsätter
styrelsen, i enlighet härmed upprättats en överenskommelse — för styrelsens
del träffad under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — enligt vilken
till staten för ett pris av 80 kronor per aktie och på de villkor i övrigt, som
funnes angivna i överenskommelsen, skulle överlåtas 47,034 aktier i järnvägsbolaget.
I anslutning härtill anför styrelsen:
Enligt den officiella järnvägsstatistiken uppgick under år 1936 den genomsnittliga
trafikrörelsen å bolagets järnvägar till 175,600 personkilometer och
147,600 godstonkilometer per kilometer banlängd. Med dessa siffror står
denna enskilda järnvägsförvaltning vida högre än flertalet sådana förvaltningar
i vårt land, och dess positiva insats i folkhushållningen är alltså uppenbarligen
av den storleksordning, att åtminstone huvudlinjens bevarande och
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
hållande i nivå med den allmänna tekniska utvecklingen framstår såsom en
angelägenhet av allmänintresse, liggande utom diskussion.
Då vidare sagda huvudlinje utgör en viktig förbindelselänk mellan västkustbanan
och södra stambanan, synes det klart, att linjen i fråga kan fylla
sina trafikuppgifter väsentligt bättre i samförvaltning med statens järnvägar
än på något annat sätt och att det följaktligen — oberoende av utsikterna
att ett allmänt förstatligande av de nuvarande enskilda järnvägarna kan
komma till stånd — måste anses rationellt, att staten söker förvärva delaktighet
i förevarande järnvägsförvaltning, därest så kan ske på villkor, som
från affärssynpunkt kunna anses godtagbara. I detta sammanhang måste
jämväl beaktas, att den för järnvägens huvudlinje på sin tid meddelade koncessionen
icke innehåller några bestämmelser i fråga örn rätt till inlösen, och
att staten på denna väg alltså saknar möjlighet till ett förvärv. Under angivna
förhållanden föreligger enligt järnvägsstyrelsens mening här ett typiskt
fall, då den av styrelsen tänkta utvägen att med anlitande av fondmedel
bereda staten möjlighet till delägareskap i ett enskilt järnvägsföretag lättast
och även billigast för till målet.
Vad angår skäligheten av det överenskomna priset på aktierna må i första
hand hänvisas till den av bolagets styrelse framlagda, vid styrelsens skrivelse
fogade förvaltningsberättelsen för år 1936. Till ytterligare belysning av den
affärsmässiga sidan av frågan meddelas här följande sammanställning utvisande
affärsresultaten för åren 1931—1936:
1931
1932
1933
1934
1935
1936
Tua
enta
1 k r o
n o r
Inkomster av jarnyägsrörelsen:
Persontrafik............................
968
882
837
862
882
925
Godstrafik..............................
1,678
1,456
1,354
1,557
1,613
1,679
Övriga inkomster (posttransporter m. m.)
115
112
121
131
126
140
Summa
2,761
2,450
2,312
2,550
2,621
2,744
Utgifter för järnväqsrörelsen ............
2,298
2,011
1,783
2,022
2,021
2,013
Driftöverskott ..........................
463
439
529
528
600
731
Vinst- och, f örlusträkning:
Inkomster.
Från föregående år balanserad vinst .. . .
97
135
200
59
74
86
Driftöverskott:
av järnvägsrörelsen ..................
463
439
529
528
600
731
» övriga rörelsegrenar ..............
10
13
5
9
8
6
Övriga inkomster ......................
26
45
34
25
19
18
Summa
596
632
768
621
701
841
Utgifter.
Avsättning till förnyelsefond............
168
165
166
167
170
174
Kantor.................................
265
255
239
224
240
203
Skatter m. m...........................
28
12
4
6
9
11
Vinst:
balanserad från föregående år ........
97
135
200
59
74
86
för året ..............................
38
65
159
165
208
367
Summa
596
632
768
621
701
841
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
Såsom framgår av anförda uppgifter, har bolagets rörelse under samtliga
här ifrågavarande år lämnat överskott, som till storleken icke blott täcka
utan även med större eller mindre belopp överstiga summan av räntorna
å bolagets låneskulder och de författningsenliga avsättningarna till förnyelsefond.
Bolaget har med andra ord för samtliga dessa år kunnat redovisa större
eller mindre nettovinst.
Utdelningen till aktieägarna utgjorde 5 procent för åren 1925—1928, 4 procent
för år 1929 samt 2 procent för år 1930. För åren 1931—1934 förekom
ingen utdelning, utan de då uppkomna nettovinsterna användes till företagets
konsolidering. På grund härav och med den förbättrade avkastningen å
rörelsen kunde aktieutdelningarna ånyo upptagas från och med år 1935 och
utgjorde för detta år 2 och för år 1936 3 procent. Då för utdelningar örn
2 respektive 3 procent togos i anspråk 108,000 respektive 162,000 kronor,
medan 1935 och 1936 års nettovinster belöpte sig till 208,000 respektive
367,000 kronor, torde den av bolaget förda utdelningspoli tiken kunna betecknas
som försiktig. Berörda års nettovinster ha i övrigt, i den mån de icke
förts i ny räkning, disponerats för avskrivning av vissa skulder, varigenom
alltså företagets affärsställning kunnat ej oväsentligt stärkas. Såsom ytterligare
stöd för bedömandet av affärsmässigheten i den nu villkorligt träffade
överenskommelsen har nedan angivits förhållandet mellan de under senare
år uppnådda affärsresultaten och det kapital, 4,320,000 kronor, som aktierna,
förvärvade till ett pris av 80 kronor per styck, representera. Härvid har
med stöd av bestämmelserna i § 3 i överenskommelsen antagits, att samtliga
aktier komma att förvärvas till det nu avtalade priset. Yad angår affärsresultaten
har ansetts böra bortses från den inkomst på grund av omlagd samtrafiksväg,
som tillfallit järnvägen under ifrågavarande tidsperiod, men som
icke är att påräkna för framtiden. Vidare har, oavsett att de faktiskt redovisade
ränteutgifterna till följd av högre ränteläge tidigare varit större, vid
denna jämförelse räknats med samma årliga ränteutgifter som under år 1936
eller alltså med ett belopp av i runt tal 200,000 kronor samt med utgifter
för avsättning till förnyelsefond av 175,000 kronor per år. Kalkylen skulle
då te sig sålunda:
1931
1932
1933
1934
1935
1936
Inkomster.
Tus
enta
1 k r c
n o r
Driftöverskott:
av järnvägsrörelsen ..................
463
439
529
528
600
731
» övriga rörelsegrenar ..............
10
13
5
9
8
6
Övriga inkomster ......................
—
14
5
3
—
2
Summa
473
466
539
540
608
739
Utgifter.
Avsättning till förnyelsefond............
175
175
175
175
175
175
Kantor ................................
200
200
200
200
200
200
Skatter m. m...........................
28
12
4
6
9
11
Summa
403
387
379
381
384
386
Nettovinst ..............
70
79
160
159
224
353
Utgörande i förhållande till 4,320,000
kronor procent ......................
1.6
1.8
3.7
3.7
5.2
8.2
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
Avkastningen å de till 80 kronor per styck förvärvade aktierna skulle sålunda,
anför styrelsen härefter, under antagande av ränteförhållanden, motsvarande
de nu rådande, för en tidsperiod med ungefär samma trafikomfattning
och prisförhållanden som perioden 1931—1936 hava varierat mellan
lägst 1.6 procent och högst 8.2 procent. Vid bedömande av dessa siffror
anser styrelsen böra beaktas, att de första åren i angivna tidsperiod varit för
järnvägarna — liksom för affärsföretag i allmänhet -— synnerligen ogynnsamma,
att därefter inträtt en gradvis och fortgående förbättring i konjunkturläget
och att slutet av perioden å andra sidan präglats av gynnsammare
förhållanden än som kunde anses normala, även örn de alltjämt ägde bestånd.
I detta sammanhang borde framhållas, att hittills för innevarande år tillgängliga
uppgifter gåve vid handen, att år 1937 torde komma att uppvisa ett
ännu bättre affärsresultat än år 1936. Den genomsnittliga avkastningen å
ett mot 80 kronor per aktie svarande kapitalbelopp skulle, under förutsättning
av låneräntor i nivå med de gällande, för en sexårsperiod av i övrigt
ungefär samma karaktär som den senaste — alltså inrymmande såväl dåliga
som mera normala samt goda år — hava utgjort cirka 4 procent.
Styrelsen uttalar härefter, att styrelsen med stöd av, bland annat, angivna
siffror samt de upplysningar i övrigt angående bolagets ekonomiska förhållanden,
som styrelsen inhämtat, funne den träffade uppgörelsen ur statens
järnvägars affärssynpunkt väl försvarlig ävensom förenlig med de krav, som
skäligen kunde uppställas i fråga om disposition av pensionsfondsmedel.
Beträffande den enligt § 7 av den träffade överenskommelsen säljarna förbehållna
rätten att uppbära viss utdelning för år 1937, även om överlåtelse
av aktierna ägde rum före 1938 års ordinarie bolagsstämma, vilken ägde fatta
beslut örn sådan utdelning, har järnvägsstyrelsen anfört:
Detta förbehåll finner styrelsen rimligt, då ju en sådan eventuell utdelning
helt avser tid, under vilken aktierna innehafts av säljarna. Å andra
sidan har styrelsen, till förebyggande av att utdelningen eljest skulle kunna
bestämmas till ett alltför högt belopp, ansett sig böra kräva och även ernått,
att berörda utdelning begränsas till vad som i framtiden kan förväntas normalt
erhållet under goda år, även örn årsresultatet för 1937 i och för sig
skulle kunna motivera en högre utdelning. I enlighet härmed har sagda utdelning
bestämts till högst 4 procent. Såvitt nu kan bedömas torde nämnda
dividend icke kräva ett ianspråktagande för ändamålet av hela den under år
1937 intjänade nettovinsten, vilken alltså liksom motsvarande nettovinster
för de föregående åren i ej oväsentlig utsträckning torde kunna disponeras
för en fortsatt ekonomisk konsolidering av företaget.
Under erinran örn att det nu ifrågasatta aktieförvärvet i första hand avsåge
att under enklast möjliga former bereda staten delaktighet i järnvägsföretaget,
framhåller styrelsen, att aktieförvärv av här förevarande art emellertid
ytterst syftade till att förbereda respektive järnvägars inlemmande i statsbanenätet.
Yad beträffar nu ifrågavarande järnvägar anser styrelsen tidpunkten
för sådana vidare åtgärder ännu ej vara inne. Styrelsen anför i anslutning
härtill:
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
För det första leder avtalet icke omedelbart till förvärv av samtliga aktier,
och det rationella måste alltså vara att tills vidare avvakta* verkningarna av
§ 3 i avtalet angående förvärv av ytterligare aktier. Att beakta är vidare
den omständigheten, att det för närvarande genom av Kungl. Majit tillkallade
sakkunniga (1936 års järnvägskommitté) pågår utredning rörande ett allmänt
förstatligande av eller alternativt en viss fusionsbildning gruppvis mellan
de enskilda järnvägarna. Även örn det lärer finnas föga sannolikhet för det
senare alternativets praktiska möjligheter till ett realiserande, och även om
det som här gäller en bana, för vilken inlemmandet i statsbanenätet synes
erbjuda den enda tillfredsställande lösningen av fusioneringsspörsmålet,
synes under förhandenvarande förhållanden detta inlemmande icke böra företagas
mera omedelbart som en isolerad åtgärd. Några särskilda skäl som
skulle så påkalla torde icke kunna åberopas. Beaktas må nämligen, att fråga
nu är örn en järnväg med goda möjligheter att fortfarande drivas såsom ett
fristående företag till skillnad mot de järnvägar — Östra centralbanan samt
Sala—Gysinge—Gävle och Uppsala—Enköpings järnvägar — vilka staten
under år 1937 övertagit. Beträffande sistnämnda järnvägar hava införlivandena
närmast haft karaktär av tvångsåtgärder, betingade av den omständigheten,
att ett uppskov med åtgärden med all sannolikhet skulle för staten
som fordringsägare och vårdare av landets kommunikationsväsen hava medfört
än större uppoffringar än de under alla förhållanden ofrånkomliga.
En viss avvaktan beträffande den förutsatta inkorporeringsåtgärden medför
också den fördelen, att densamma, då den framdeles vidtages, bör kunna
genomföras smidigare. Erfarenheterna från tidigare liknande fall ge nämligen
vid handen, att åtskilliga i samband med en järnvägs inkorporering
uppkomna svårigheter — bland annat i avseende å personaldispositionerna
— lättare skulle kunnat övervinnas, örn statens järnvägar någon tid därförut
ägt bestämmande inflytande över den enskilda järnvägens förvaltning och
ledning.
Järnvägsstyrelsen uttalar härefter, att, därest staten på sätt nu avses förvärvar
huvudparten av aktierna i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag
och därmed blir nära nog ensam ägare av järnvägen, frågan om ett
fullständigt införlivande av densamma med statens järnvägar förr eller senare
emellertid måste komma att aktualiseras. Styrelsen anser det därför vara av
intresse att redan i frågans nuvarande läge bilda sig en uppfattning örn de
ekonomiska verkningarna av en sådan åtgärd. Styrelsen anför rörande denna
fråga:
Vad då först inkomsterna angår skulle härvid uppkomma viss kalkylatorisk
inkomstminskning, huvudsakligen på grund av dels att järnvägens nuvarande
taxor äro högre än statens järnvägars motsvarande taxor och dels
att de i godssamtrafik mellan statens järnvägar och järnvägen nu utgående
övergångsavgifterna bortfalla. Verkställd utredning ger vid handen, att berörda
kalkylatoriska inkomstminskning torde kunna uppskattas för persontrafikens
del till 176,000 kronor och för godstrafikens elei till 165,000 kronor
eller alltså tillsammans inemot 350,000 kronor. Detta belopp är ett mått på
den vinst, som trafikanterna kunna tillgodoräkna sig genom att järnvägen
fullständigt införlivas i statens järnvägar. Företagsekonomiskt sett torde inkomstminskningen
emellertid icke komma att reira sig örn på långt när så
stort belopp, då man — här som alltid -— torde hava anledning förvänta, att
de lägre avgifter och antagligen även mera rationella driftsanordningar, som
följa av förstatligandet, skola hava ett så gynnsamt inflytande på trafik
-
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
omfattningen, att en väsentlig del av den kalkylatoriska inkomstminskningen
kompenseras.
Vad därefter angår utgiftssidan är att framhålla, att en inkorporering beräknats
medföra inemot 200,000 kronor lägre driftsutgifter. Huvudparten av
minskningen beror — här som alltid i dylika fall — på att en sådan åtgärd
gör det möjligt att nedrusta banans nuvarande förvaltningsorganisation.
Med beaktande av att ovannämnda inkomstminskning i viss mån kompenseras
av trafikstegring och att därjämte utgiftsminskning är att motse, torde
järnvägens fullständiga införlivande med statens järnvägar sålunda icke medföra
någon resultatförsämring. Snarare lär väl motsatsen vara fallet, enär
man ock har att räkna med efterhand ökade rationaliseringeffekter av känd
gynnsam verkan på den allmänna samhälleliga transporthushållningen. Erfarenheten
ger nämligen vid handen, att rationaliseringseffekten alltid plägar
i det längre förloppet av en enhetlig drift kunna göras större än som vid förhandsundersökningar
kan vara möjligt och lämpligt att fastslå och införa i
kalkylerna.
Under åberopande av vad styrelsen anfört hemställer styrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte dels godkänna den nu träffade överenskommelsen, dels ock bemyndiga
styrelsen att för likvidering av såväl de i överenskommelsen angivna
47,034 aktierna som även övriga aktier i bolaget, i den mån dessa sedermera
hembjudas, av medel tillhörande statens järnvägars pensionsfond disponera
ett belopp av högst 4,320,000 kronor.
Bolagets balansräkning per den 31 december 1936 — den senaste tillgängliga
-— har följande utseende:
balansräkning den 31 december 1936.
Tillgångar.
Kronor
Anläggningar för järn vägsrörelsen .............................. 12,399,961:18
Fastigheter ...... 127,609: 94
Värdehandlingar .................................................. 30,384: 82
Reverser: Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag____ 14,070: —
Köpeskillingsrevers........................ 11,000: —
Aktier: Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag.
50 st. ä 100: —.................... bokh 525: —
A.B. Tyringe vattenverk.
2 st. ä 100: — .................... » 200: —
Hälsingborgs resebyrå A.B.
850 st. ä 100:— ................ » 82,900: —
Andelar: Mörarps elektricitetsverk.
40 andelar ä 10:—.....
Tyringe elektricitetsverk.
10 andelar å 15: — ...
Rörelsemedel .........................
Reserverade tillgångar ...............
400: —
150:— 109,245: —
........ 685,544:72
........ 17,350: —
Summa kronor 13,370,095: 66
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
9
Skulder.
Reverslån ..........................................................
Svävande skulder..................................................
Aktiekapitalet......................................................
Reservfonden ......................................................
Dispositionsfonden................................................
H. H. J. 50-års jubileumsfond ..................................
Förnyelsefonden ..................................................
Till bolagsstämmans förfogande:
Kvarstående från föregående år.................. 85,784:80
Årets vinst.......................................••• 367,524:41
Summa kronor 13,370,095: 66
Såsom säkerhet för bolagets lån hava lämnats inteckningar å 4,770,000
kronor i järnvägsfastigheterna och 100,000 kronor i fastigheten kvarteret
John Ericsson nr 3 i Hälsingborg.
I utlåtande den 5 januari 1938 har riksräkenskapsverket, beträffande det
nu till prövning föreliggande förslaget örn inköp av aktier i Hälsingborg—
Hässleholms järnvägsaktiebolag anfört, att ämbetsverket, som förutsätter,
att det nu ifrågavarande inköpet kommer att avslutas före den 1 juli 1938,
tillstyrker, att ifrågavarande aktier inköpas på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit.
Riksräkenskapsverket anser sig därjämte böra såsom sin mening uttala,
att järnvägen i fråga — sedan aktiemajoriteten förvärvats av järnvägsstyrelsen
— icke bör drivas i aktiebolagets form längre än så av särskilda skäl
är ofrånkomligt.
Beträffande den föreliggande principfrågan örn placering av statens järnvägars
pensionsfondsmedel i järnvägsaktiebolag har riksräkenskapsverket
hänvisat till sitt förberörda utlåtande den 4 maj 1937 rörande järnvägssty
relsens framställning den 3 april samma år, vari ämbetsverket till en början
erinrat örn innehållet i gällande betämmelser örn placering av kommunikationsverkens
pensionsfonder:
I 2 § kungörelsen den 24 juli 1920 (nr 579) med föreskrifter rörande tilllämpning
av lagen angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,
sådan nämnda paragraf lyder enligt kungörelsen 1924: 447, stadgas, att pensionsfonds
tillgångar, i den mån de äro eller bliva disponibla, ingå såsom
förlagsmedel för vederbörande verk. Anses disponibla medel icke för nämnda
ändamål erforderliga, må verket överlämna medlen till riksgäldskontoret
såsom deposition mot ränta, bestämd på sätt i samma paragraf närmare
angives, åliggande dock verket i varje fall att svara för att fonden må
komma i åtnjutande av minst den ränteinkomst, som skulle hava tillkommit
fonden, därest densamma ingått såsom förlagsmedel för vederbörande verk.
Yad sålunda stadgats skulle dock icke medföra rubbning i dåvarande placering
av pensionsfond tillhöriga medel, därest densamma befunnes nöjaktig
och icke särskilda förhållanden krävde frigörande av bundet kapital. Enligt
3 § samma kungörelse skall verket å sådana pensionsfonds tillgångar, vilka
Kronor
4,221,326: 87
493,667: 42
5,400,000: —
700,000: —
700,000: —
50,000: —
1,351,792:16
453.309: 21
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
ingå såsom förlagsmedel för vederbörande verk, gottgöra fonden ränta efter
4 procent för år räknat. Å pensionsfonds övriga tillgångar skall fonden gottskrivas
den erhållna nettoavkastningen.
Beträffande järnvägsstyrelsens framställning anförde riksräkenskapsverket
bland annat:
Järnvägsstyrelsens nu framlagda förslag åsyftar en sådan ändring i gällande
bestämmelser rörande förvaltningen av statens järnvägars pensionsfond,
att från fonden härrörande, såsom kassaförlag disponerade medel skulle
få användas för förvärv av aktier i järnvägsaktiebolag. Enligt förslaget skulle
emellertid de för aktieköp använda pensionsfondsmedlen fortfarande anses
disponerade såsom kassaförlag och pensionsfonden följaktligen av statens
järnvägar tillförsäkras en avkastning motsvarande ränta efter 4 procent för
år. Detta förhållande skulle i bokföringen markeras sålunda, att för pensionsfondsmedel
inköpta aktier skulle upptagas under särskild rubrik bland
statens järnvägars rörliga tillgångar och ej såsom tillhörande pensionsfondens
värdeportfölj.
Såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat i sitt utlåtande den 15 september
1932 angående användningen och placeringen av affärsverkens förnyelsefonder
m. m., skulle en medelsplacering sådan som den av järnvägsstyrelsen
nu föreslagna i verkligheten hänföra sig icke till pensionsfondens
tillgångar utan till statens järnvägars likvida tillgångar i allmänhet, i vilka ingå
utom pensionsfondens såsom rörelsekapital utnyttjade medel bland annat
även förnyelsefondsmedel. Vid sådant förhållande är frågan örn pensionsfondsmedlens
placering att återföra på frågan örn placeringen av de disponibla
likvida tillgångarna i allmänhet.
Riksräkenskapsverket, som i sitt förenämnda utlåtande den 15 september
1932 framlagt förslag rörande formerna för å ena sidan anvisningen av kapitaltillskott
till statens affärsverksfonder och å andra sidan användningen av
fondernas likvida tillgångar för nyanläggningar, vill erinra därom, att i samband
med förnyelsefondsavsättning uppkomna likvida tillgångar enligt redan
tillämpad praxis fått disponeras för investeringsändamål vid statens vattenfallsverk.
Något budgettekniskt hinder att tillämpa motsvarande förfaringssätt
med avseende å de likvida tillgångar, som uppkommit i samband med
avsättningen till statens järnvägars pensionsfond, lärer icke föreligga. Riksräkenskapsverket
förutsätter härvid, att investeringen avser ändamål, vilka
normalt bort finansieras med lånemedel.
I anslutning härtill anförde riksräkenskapsverket, att enligt verkets uppfattning
under sistangivna förutsättning finansieringen av de nu ifrågasatta
inköpen av aktier i järnvägsaktiebolag kunde ske genom att för ändamålet
antingen särskilda anslag anvisades å riksstaten eller likvida tillgångar, som
statens järnvägar redan disponerade, ställdes till förfogande. Vare sig den
ena eller den andra av angivna finansieringsmetoder tillämpades, erfordrades
emellertid, att medelsanvisningen underställdes riksdagens prövning.
Föreningen enskilda järnvägars förvaltningstjänstemän har i en den 21
februari 1938 dagtecknad skrift, i anslutning till innehållet av § 5 i föreliggande
förslag till överenskommelse, anfört, att bestämmelserna i nämnda
paragraf syntes oklara och ej lämnade tillräcklig trygghet för personalen,
särskilt som i avtalet ej klart utsädes, huruvida och i så fall på vilka villkor
eventuellt förefintliga rättigheter till företagande av uppsägningar av per
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 174. 11
sonal finge av den nya bolagsledningen utnyttjas. Skriften utmynnar i en
hemställan, att vid behandling av frågor om förvärv av aktier i järnvägsaktiebolag
sådana åtgärder måtte vidtagas, att personalens berättigade intressen i
erforderlig omfattning betryggades.
Järnvägsstyrelsens nu framlagda förslag innebär, att staten skulle av den
till 54,000 aktier å ett nominellt belopp av 100 kronor uppgående aktiestocken
i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag förvärva 47,034
aktier efter en kurs av 80 kronor och intill utgången av ar 1940 förbinda sig
att inlösa återstående aktier efter samma pris, i den mån desamma hembjudas
till staten för inköp. Med det ifrågasatta förvärvet avses att bereda
staten delaktighet i ifrågavarande järnvägsföretag, vars järnvägars framtida
införlivande med statsbanenätet måste anses utgöra ett ur olika synpunkter
angeläget samhällsintresse. Det torde böra erinras örn att bolagets huvudlinje
utgör en viktig förbindelselänk mellan västkustbanan och södra stambanan.
Vidare synes böra framhållas, att ifrågavarande järnvägsföretag i
motsats till dem, som under senare år övertagits av staten, torde äga ekonomiska
förutsättningar att liksom hittills under överskådlig tid framåt kunna
drivas såsom ett fullt självständigt företag.
Av den lämnade redogörelsen framgår att trafikrörelsen å Hälsingborg—
Hässleholms järnvägsaktiebolags linjer per kilometer banlängd är i vad avser
både person- och godsbefordran vida högre än å flertalet andra enskilda järnvägslinjer
i landet. Järnvägsrörelsen får också anses hava särskilt under de
senaste åren lämnat ett i stort sett tillfredsställande ekonomiskt resultat.
Visserligen har under åren 1931—1936 utdelning å aktiekapitalet förekommit
endast för de två senare åren, men rörelsen lämnade även för övriga angivna
år överskott, som användes till bolagets konsolidering. I förhållande
till den under åren 1935 och 1936 intjänade vinsten, respektive 208,000 och
367,000 kronor, får den för dessa år utdelade vinsten, respektive 2 och 3
procent å aktiekapitalet, anses låg. Icke utdelad vinst har, i den mån den
icke förts i ny räkning, använts för vissa avskrivningar. Enligt järnvägsstyrelsens
beräkningar skulle nettovinsterna under åren 1931—1936 hava
å ett kapitalbelopp av 4,320,000 kronor — motsvarande det belopp, som
skulle erfordras för ett förvärv av bolagets samtliga aktier efter den
föreslagna kursen av 80 kronor — utgjort 1.6, l.s, 3.7, 3.7, 5.2 respektive
8.2 procent. Medelavkastningen per år skulle alltså hava uppgått till omkring
4 procent å nämnda kapitalbelopp, vilket med hänsyn till nu rådande
låga ränteläge torde få anses tillfredsställande. Det torde i detta sammanhang
böra framhållas, att affärsresultatet för år 1937, för vilket år siffror
ännu ej äro tillgängliga, väntas hava blivit gynnsammare än för år 1936. Vid
en drift i statens järnvägars regi torde man därjämte på grund av de rationaliseringsåtgärder,
som vid statens övertagande av en järnväg i allmänhet kunna
vidtagas, förvänta, att driftresultatet kommer att utvecklas i gynnsam riktning.
Enligt vad jag erfarit hava stadsfullmäktige i Hälsingborg numera för
sin del godkänt ifrågavarande försäljning.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden och till vad järnvägsstyrelsen i
Departements
chefen.
12
Kungl. Majlis proposition nr 174.
övrigt anfört synes mig det ifrågasatta aktieförvärvet för staten vara såväl
ekonomiskt som ur andra synpunkter fördelaktigt. Då de i det för godkännande
underställda avtalet upptagna villkoren icke givit mig anledning till
erinran, anser jag mig alltså böra biträda järnvägsstyrelsens framställning
örn förvärv på föreslagna villkor av aktierna i nu ifrågavarande bolag.
Vad beträffar den av förvaltningstjänstemännens förening gjorda framställningen
synes någon särskild åtgärd i detta sammanhang icke erforderlig.
För min del utgår jag från att all skälig hänsyn till personalens intressen
skall tagas, på sätt även skett vid införlivandet under senare år av enskilda
järnvägar med statsbaneföretaget. Så länge järnvägen förvaltas under bolags
form, få givetvis förvaltnings- och personalfrågor behandlas i samma ordning
som vanligen tillämpas vid enskilda företag.
För aktieförvärvet skulle, därest jämväl de aktier medräknas, som i nu
förevarande sammanhang icke hembjudits till staten men som förutsättas
skola sedermera inköpas av staten till samma kurs som majoritetsposten,
eller 80 kronor, erfordras ett sammanlagt belopp av 4,320,000 kronor. Järnvägsstyrelsen
har föreslagit, att för beloppets gäldande skulle få disponeras
medel, tillhörande statens järnvägars pensionsfond. Såsom riksräkenskapsverket
uttalat lärer en dylik medelsanvisning i verkligheten hänföra sig icke
till pensionsfondens tillgångar utan till statens järnvägars likvida tillgångar
i allmänhet, i vilka ingå utöver pensionsfondens såsom rörelsekapital utnyttjade
medel bland annat även förnyelsefondsmedel. Beträffande statens
vattenfallsverk hava vid flera tidigare tillfällen, enligt medgivande av statsmakterna,
för bestridande av utgifter, vilka normalt bort finansieras med
lånemedel, disponerats till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida
medel, som uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond.
I anslutning till sålunda tidigare tillämpad praxis har jag ansett
mig böra på så sätt biträda järnvägsstyrelsens förslag, att jag tillstyrker, att för
gäldande av köpeskillingen för ifrågavarande aktieförvärv må disponeras till
järnvägsstyrelsens förfogande stående likvida medel.
Järnvägsstyrelsen har upptagit frågan, huruvida efter ett förvärv av
aktierna i järnvägsbolaget omedelbara åtgärder borde vidtagas i syfte att
införliva bolagets järnvägar med statens järnvägar. Ehuru jag hyser den
uppfattningen, att av staten förvärvade enskilda järnvägar av sådan betydelse,
att ett nedläggande av driften icke är aktuellt, böra införlivas med statsbanenätet
med hänsyn till de på grund därav i allmänhet uppstående allmänna
samhällsekonomiska fördelarna, anser jag emellertid, på av järnvägsstyrelsen
anförda skäl, frågan örn dylikt införlivande tills vidare böra anstå i
avvaktan på den utredning örn ett förstatligande av det enskilda järnvägsnätet,
som kan förväntas komma att i sinom tid avlämnas av 1936 års järnvägskommitté.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att för inköp av aktierna i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag
må disponeras ett belopp av högst 4,320,000 kronor av
till järnvägsstyrelsens förfogande stående likvida medel.
Kungl. Majlis proposition nr 174.
13
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
Bilaga.
Överenskommelse
mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, å ena, samt undertecknad
B. Blomquist, nedan kallad säljaren, på grund av bifogade fullmakter, å andra sidan,
angående förvärv för Svenska Staten av aktiemajoriteten i Hälsingborg—Hässleholms
järnvägsaktiebolag.
§ I
Säljaren
överlåter till Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen,
nedan angivna aktieposter i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag,
nämligen:
Ägare Antal aktier
Hälsingborgs stad ..................................................................... 6,354
Hälsingborg—Råå—Ramlösa järnvägs A/B i likv......t..................... 4,279
Familjen Romares stiftelse............................................................ 400
Arvid Nilssons donationsfond ...................................................... 40
B. M. Anderssons donation till pauvres honteux .............................. 35
Skåne—Smålands Järnvägsaktiebolag ............................................. 1,200
Hälsingborg—Landskrona—Eslövs Järnvägs A/B ........................... 3,386
Aktiebolaget P. Olsson & C:o ...................................................... 18,234
Höganäs—Billesholms Aktiebolag ................................................ 4,339
Aktiebolaget Ancora .................................................................. 4,130
Bankirfirman C. G. Cervin ............................................................ 2,250
Disponent H. Dunker .................................................................. 1,577
Fru Ch. Tornerhjelm .................................................................. 750
Godsägare R. Tornerhjelm ............................................................ 60
Summa 47,034
på följande villkor:
a) priset per aktie utgör åttio (80) kronor.
b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 65 för
år 1938.
c) försäljningen sker under förutsättning
att Kungl. Maj:t godkänner denna överenskommelse
samt att stadsfullmäktige i Hälsingborg godkänner försäljningen av Hälsingborgs
stad, Hälsingborg—Råå—Ramlösa Järnvägsaktiebolag i likv.,
Familjen Romares stiftelse, Arvid Nilssons donationsfond, B. M. Anderssons
donation till pauvres honteux, Skåne—Smålands Järnvägsaktiebolag och
Hälsingborg—Landskrona—Eslövs Järnvägsaktiebolag tillhöriga aktieposter
i Hälsingborg—Hässleholms Järnvägsaktiebolag.
Över samtliga dessa aktieposter disponerar Hälsingborgs stad på sätt
framgår av bifogade skrivelse av den 15 november. 1937 med tillhörande fullmakter.
§ 2.
Så snart de i föregående § omnämnda godkännandena föreligga, upprättas
erforderliga avräkningsnotor. Lagstadgad stämpel skall därvid gäldas av
köparen och säljaren med hälften vardera.
Kungl. Majlis proposition nr 174.
15
Avräkningsnotorna skola likvideras senast tre (3) dagar efter deras utställningsdatum,
varvid samtidigt aktierna i transporterat skick, med tillhörande
utdelningskuponger fr. o. m. nr 65 överlämnas till köparen.
§ 3.
Köparen förbinder sig intill utgången av år 1940 att på anfordran jämväl
inlösa övriga aktier i Hälsingborg—Hässleholms Järnvägsaktiebolag till enahanda
pris och villkor, som sägs här ovan i § 1, mom. a) och b).
§4.
Så snart denna överenskommelse godkänts av Kungl. Majit och Stadsfullmäktige
i Hälsingborg, utlyses bolagsstämma. Det förutsättes att den nuvarande
bolagsledningen intill dess ej disponerar Bolagets tillgångar eller
ikläder Bolaget förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse det normala
uppehållandet av driften å Bolagets järnvägar, därest ej Kungl. Järnvägsstyrelsen
lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.
Till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden eller sammanträden
med styrelsens arbetsutskott kallas den eller de representanter, Kungl.
Järnvägsstyrelsen utser.
Köparen och säljaren äro ense därom, att denna överenskommelse icke
skall föranleda ändring i nuvarande personals löne- och övriga anställningsvillkor.
Därest bolagets järnvägar framdeles införlivas i statens järnvägar skall
köparen — i den mån så kan vara möjligt med hänsyn till Kungl. Maj:ts och
Riksdagens beslut — tillse att den då övertagna personalen icke kommer att
lida minskning i de löneförmåner, som enligt då gällande bestämmelser och
avtal skulle tillkommit den vid fortsatt anställning i bolagets tjänst.
§ 6.
Köparen förbinder sig att respektera av Bolaget redan fattade beslut i
fråga örn särskilda pensioner och understöd och skall detta åtagande jämväl
gälla för det fall, att Bolagets järnvägar i en framtid event, införlivas med
Statens järnvägar.
§ 7-
Sedan lagenliga avskrivningar verkställts i 1937 års bokslut och därest
vinsten av sagda års rörelse så medger, äga nuvarande aktieägare uppbära
fyra (4) procent utdelning eller 4 kronor per kupong nr 64 för år 1937, och
förbinder sig köparen, om aktierna förvärvats före 1938 års ordinarie bolagsstämma,
att under nämnda förutsättning å sagda stämma rösta för sådan utdelning.
§8.
Denna överenskommelse är för säljaren bindande intill utgången av juni
månad 1938.
Därest likvid erlägges senare än den 1 april 1938, skall ränta å köpeskillingen,
beräknad efter tre (3) procent per år, av köparen erläggas från och
med nyss angivna tidpunkt till dess full betalning sker.
Stockholm den 22 november 1937.
Kungl. Järnvägsstyrelsen
Axel Granholm. Ragnar Blomquist.
Erik Malmkvist. enIiet fullmakter.
/ Sven Nordmark.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
Till Direktören Ragnar Blomquist, Stockholm.
Till klargörande av vad som avsetts med innehållet i första stycket av § 5
i överenskommelsen denna dag mellan Järnvägsstyrelsen och Eder rörande
förvärv av aktiemajoriteten i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag,
får jag anhålla örn Eder bekräftelse av att avsikten varit, att nämnda bestämmelse
icke skall lägga några hinder i vägen för Järnvägsstyrelsen att även
under den tid som nämnda järnväg drives i bolagsform verkställa transport
av personal hos järnvägen till Statens järnvägar under förutsättning att härigenom
personalen icke kommer i sämre löne- eller anställningsvillkor än densamma
hade hos järnvägsbolaget.
Stockholm den 22 november 1937.
Axel Granholm.
Bekräftas:
Ragnar Blomquist.
Stockholm 1038. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1938:229 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förvärv av aktier i vissa järnvägsaktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- SU 1938:93 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar angående förvärv av aktier i vissa järnv äg saktieb olag jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten