Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag

16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:174, Angående förvärv av aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

1

Nr 174.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv

av aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag;

given Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten

i statsrådet d Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund:

I skrivelse den 6 december 1937 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget avtal örn förvärv av aktiemajoriteten

i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag. Avtalet torde

jämte tillhörande skrivelse med tolkning av visst stadgande få såsom bilaga

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 174. Bia 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 174.

fogas till dagens statsrådsprotokoll. Järnvägsstyrelsen har därjämte hemställt,

att för bestridande av köpeskillingen för aktieposten ävensom för övriga

aktier i bolaget, som sedermera kunna komma att inköpas, måtte få disponeras

erforderliga medel ur statens järnvägars pensionsfond.

Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag äger följande bansträckor,

nämligen Ramlösa—Hässleholm (73.6 kilometer), Bjuv—Billesholm (5.3 kilometer),

Klippan—Röstånga (18.2 kilometer) och Röstånga—Eslöv (21.i kilometer),

vilka samtliga äro normalspåriga. Koncessioner å i förenämnda järnvägar

ingående delar meddelades under åren 1872—1898, och jämlikt medgivande

av Kungl. Maj:t den 15 april 1921 hava järnvägarna Klippan—Röstånga

och Röstånga—Eslöv sammanslagits till en järnväg, benämnd Klippan

—Eslöv. Av bolaget innehavda statslån, som ursprungligen beviljats Klippan

—Röstånga järnvägsaktiebolag, slutbetalades den 1 oktober 1934.

Innan jag ingår på styrelsens framställning, torde jag få erinra örn följande:

1 skrivelse den 19 mars 1931 hemställde järnvägsstyrelsen hos Kungl.

Majit om sådan ändring i gällande bestämmelser angående förvaltningen av

statens järnvägars pensions- och förnyelsefonder, att medel från dessa fonder

finge, i den utsträckning Kungl. Majit för varje fall efter förslag av styrelsen

kunde komma att bestämma, placeras i vissa järnvägsaktiebolag ävensom i

företag för landsvägstransport. Sedan riksräkenskapsverket häröver avgivit

utlåtande och därvid hemställt, att en allmän utredning rörande användningen

och placeringen av affärsverkens förnyelsefonder m. m. måtte komma till

stånd, anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1934 riksräkenskapsverket

att i samråd med, bland andra, järnvägsstyrelsen verkställa utredning

dels rörande användningen och placeringen av de under kommunikationsdepartementet

lydande af färsdrivande verkens förnyelsefonder och därmed

sammanhängande spörsmål, dels ock rörande sättet för kapitalanvisning

till nämnda affärsverks fonder ävensom att till Kungl. Majit inkomma med

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Förenämnda utredning kan,

enligt vad jag inhämtat, beräknas bliva slutförd inom den närmaste tiden.

Järnvägsstyrelsen har vidare i skrivelse den 3 april 1937 — under förmälan,

bland annat, att frågan örn placering av statens järnvägars fondmedel numera

aktualiserats genom att styrelsen under hand mottagit förfrågningar angående

statens järnvägars intresse att förvärva aktieposter i vissa enskilda järnvägsaktiebolag

— gjort förnyad framställning i ämnet. I skrivelsen har järnvägsstyrelsen

sålunda hemställt, att Kungl. Majit måtte förordna örn sådan ändring

i gällande bestämmelser rörande förvaltningen av statens järnvägars pensionsfond

— eventuellt också övriga av styrelsen förvaltade fonder — att därifrån

härrörande såsom kassaförlag disponerade medel måtte, i den utsträckning

Kungl. Majit för varje fall efter förslag av styrelsen kunde komma att

bestämma, få användas för förvärv av aktier i järnvägsaktiebolag, över

denna framställning har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande den 4 maj

1937, varefter fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit yttrande den 23 september

1937. F

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen till en början erinrat

örn vad styrelsen anförde i sin förutnämnda skrivelse den 3 april 1937:

Med den ifrågasatta medelsplaceringen — vilken reellt sett vore avsedd att

vara en statens järnvägars och icke en vederbörande pensionsfonds affär och

sålunda icke komme att äventyra fondens avkastning — åsyftades närmast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

3

att erhålla möjlighet att för lägsta kostnad och under så enkla former, som

överhuvudtaget vore tänkbara vid ett statens verk, förvärva delaktighet i andra

järnvägsföretag i syfte att förbereda deras inkorporering med effekt efter

hand av en större enhetlighet och bättre rationaliseringsmöjlighet inom järnvägsväsendet

samt därmed även att sätta det av styrelsen förvaltade kommunikationsverket

i stånd att på bästa möjliga sätt fylla sina uppgifter i samhällets

tjänst. Vid en mångfald tidigare undersökningar angående möjligheterna

att för statens räkning till från affärssynpunkt rimligt pris förvärva

enskilda järnvägar hade otvetydigt framgått, att målet i fråga icke kunde nås

på den väg, vilken förutsetts i flertalet järnvägskoncessioner. En tillämpning

av dessas inlösningsbestämmelser ledde tvärtom nära nog genomgående

till lösenbelopp, vida överstigande affärsvärdena. I åtskilliga koncessioner

saknades för övrigt helt bestämmelser örn statsinlösen.

I en del av dessa fall skulle ett successivt aktieköp under någorlunda fria

former säkerligen kunna leda örn också icke till målet så dock ett gott stycke

på väg. Styrelsen kunde icke heller finna något vägande skäl, varför icke

styrelsen såsom ledare av affärsverket statens järnvägar i berörda hänseende

skulle kunna få iakttaga samma grad av affärsmässighet, som skulle anses

självfallen, örn fråga vore om ett järnvägsaktiebolag. Ägarna av en enskild

järnvägs aktier kunde ju icke rimligen anses berättigade till högre ersättning

vid järnvägens statsförvärv än det belopp, för vilket de vore beredda

att avyttra aktierna till enskild person eller bolag.

Styrelsen meddelar härefter, att ett av de fall, som aktualiserade frågan

om placering av statens järnvägars fondmedel och som föranledde styrelsens

förutnämnda framställning den 3 april 1937, avsåg ett någon tid före avlåtandet

av framställningen till styrelsen under hand gjort erbjudande att

förvärva flertalet aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag.

Enligt detta anbud hade, anför styrelsen, vissa större aktieägare i nämnda

järnvägsaktiebolag — tillsammans representerande över 47,000 av de till sammanlagt

54,000 uppgående aktierna i bolaget — genom befullmäktigat ombud

erbjudit järnvägsstyrelsen att för statens räkning övertaga deras aktier i företaget.

De förhandlingar, vilka i anledning av denna hänvändelse förts mellan

styrelsen och nämnda ombud, vore nu slutförda, och enighet hade nåtts i prisfrågan

sålunda, att säljarna förklarat sig villiga till en uppgörelse, baserad

på en ersättning av 80 kronor per aktie — parivärde 100 kronor — vilket pris

järnvägsstyrelsen efter verkställd undersökning angående bolagets affärsställning

för sin del ansett skäligt.

Mellan styrelsen och säljarnas befullmäktigade ombud hade, fortsätter

styrelsen, i enlighet härmed upprättats en överenskommelse — för styrelsens

del träffad under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — enligt vilken

till staten för ett pris av 80 kronor per aktie och på de villkor i övrigt, som

funnes angivna i överenskommelsen, skulle överlåtas 47,034 aktier i järnvägsbolaget.

I anslutning härtill anför styrelsen:

Enligt den officiella järnvägsstatistiken uppgick under år 1936 den genomsnittliga

trafikrörelsen å bolagets järnvägar till 175,600 personkilometer och

147,600 godstonkilometer per kilometer banlängd. Med dessa siffror står

denna enskilda järnvägsförvaltning vida högre än flertalet sådana förvaltningar

i vårt land, och dess positiva insats i folkhushållningen är alltså uppenbarligen

av den storleksordning, att åtminstone huvudlinjens bevarande och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

hållande i nivå med den allmänna tekniska utvecklingen framstår såsom en

angelägenhet av allmänintresse, liggande utom diskussion.

Då vidare sagda huvudlinje utgör en viktig förbindelselänk mellan västkustbanan

och södra stambanan, synes det klart, att linjen i fråga kan fylla

sina trafikuppgifter väsentligt bättre i samförvaltning med statens järnvägar

än på något annat sätt och att det följaktligen — oberoende av utsikterna

att ett allmänt förstatligande av de nuvarande enskilda järnvägarna kan

komma till stånd — måste anses rationellt, att staten söker förvärva delaktighet

i förevarande järnvägsförvaltning, därest så kan ske på villkor, som

från affärssynpunkt kunna anses godtagbara. I detta sammanhang måste

jämväl beaktas, att den för järnvägens huvudlinje på sin tid meddelade koncessionen

icke innehåller några bestämmelser i fråga örn rätt till inlösen, och

att staten på denna väg alltså saknar möjlighet till ett förvärv. Under angivna

förhållanden föreligger enligt järnvägsstyrelsens mening här ett typiskt

fall, då den av styrelsen tänkta utvägen att med anlitande av fondmedel

bereda staten möjlighet till delägareskap i ett enskilt järnvägsföretag lättast

och även billigast för till målet.

Vad angår skäligheten av det överenskomna priset på aktierna må i första

hand hänvisas till den av bolagets styrelse framlagda, vid styrelsens skrivelse

fogade förvaltningsberättelsen för år 1936. Till ytterligare belysning av den

affärsmässiga sidan av frågan meddelas här följande sammanställning utvisande

affärsresultaten för åren 1931—1936:

1931

1932

1933

1934

1935

1936

Tua

enta

1 k r o

n o r

Inkomster av jarnyägsrörelsen:

Persontrafik............................

968

882

837

862

882

925

Godstrafik..............................

1,678

1,456

1,354

1,557

1,613

1,679

Övriga inkomster (posttransporter m. m.)

115

112

121

131

126

140

Summa

2,761

2,450

2,312

2,550

2,621

2,744

Utgifter för järnväqsrörelsen ............

2,298

2,011

1,783

2,022

2,021

2,013

Driftöverskott ..........................

463

439

529

528

600

731

Vinst- och, f örlusträkning:

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst .. . .

97

135

200

59

74

86

Driftöverskott:

av järnvägsrörelsen ..................

463

439

529

528

600

731

» övriga rörelsegrenar ..............

10

13

5

9

8

6

Övriga inkomster ......................

26

45

34

25

19

18

Summa

596

632

768

621

701

841

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond............

168

165

166

167

170

174

Kantor.................................

265

255

239

224

240

203

Skatter m. m...........................

28

12

4

6

9

11

Vinst:

balanserad från föregående år ........

97

135

200

59

74

86

för året ..............................

38

65

159

165

208

367

Summa

596

632

768

621

701

841

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Såsom framgår av anförda uppgifter, har bolagets rörelse under samtliga

här ifrågavarande år lämnat överskott, som till storleken icke blott täcka

utan även med större eller mindre belopp överstiga summan av räntorna

å bolagets låneskulder och de författningsenliga avsättningarna till förnyelsefond.

Bolaget har med andra ord för samtliga dessa år kunnat redovisa större

eller mindre nettovinst.

Utdelningen till aktieägarna utgjorde 5 procent för åren 1925—1928, 4 procent

för år 1929 samt 2 procent för år 1930. För åren 1931—1934 förekom

ingen utdelning, utan de då uppkomna nettovinsterna användes till företagets

konsolidering. På grund härav och med den förbättrade avkastningen å

rörelsen kunde aktieutdelningarna ånyo upptagas från och med år 1935 och

utgjorde för detta år 2 och för år 1936 3 procent. Då för utdelningar örn

2 respektive 3 procent togos i anspråk 108,000 respektive 162,000 kronor,

medan 1935 och 1936 års nettovinster belöpte sig till 208,000 respektive

367,000 kronor, torde den av bolaget förda utdelningspoli tiken kunna betecknas

som försiktig. Berörda års nettovinster ha i övrigt, i den mån de icke

förts i ny räkning, disponerats för avskrivning av vissa skulder, varigenom

alltså företagets affärsställning kunnat ej oväsentligt stärkas. Såsom ytterligare

stöd för bedömandet av affärsmässigheten i den nu villkorligt träffade

överenskommelsen har nedan angivits förhållandet mellan de under senare

år uppnådda affärsresultaten och det kapital, 4,320,000 kronor, som aktierna,

förvärvade till ett pris av 80 kronor per styck, representera. Härvid har

med stöd av bestämmelserna i § 3 i överenskommelsen antagits, att samtliga

aktier komma att förvärvas till det nu avtalade priset. Yad angår affärsresultaten

har ansetts böra bortses från den inkomst på grund av omlagd samtrafiksväg,

som tillfallit järnvägen under ifrågavarande tidsperiod, men som

icke är att påräkna för framtiden. Vidare har, oavsett att de faktiskt redovisade

ränteutgifterna till följd av högre ränteläge tidigare varit större, vid

denna jämförelse räknats med samma årliga ränteutgifter som under år 1936

eller alltså med ett belopp av i runt tal 200,000 kronor samt med utgifter

för avsättning till förnyelsefond av 175,000 kronor per år. Kalkylen skulle

då te sig sålunda:

1931

1932

1933

1934

1935

1936

Inkomster.

Tus

enta

1 k r c

n o r

Driftöverskott:

av järnvägsrörelsen ..................

463

439

529

528

600

731

» övriga rörelsegrenar ..............

10

13

5

9

8

6

Övriga inkomster ......................

—

14

5

3

—

2

Summa

473

466

539

540

608

739

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond............

175

175

175

175

175

175

Kantor ................................

200

200

200

200

200

200

Skatter m. m...........................

28

12

4

6

9

11

Summa

403

387

379

381

384

386

Nettovinst ..............

70

79

160

159

224

353

Utgörande i förhållande till 4,320,000

kronor procent ......................

1.6

1.8

3.7

3.7

5.2

8.2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Avkastningen å de till 80 kronor per styck förvärvade aktierna skulle sålunda,

anför styrelsen härefter, under antagande av ränteförhållanden, motsvarande

de nu rådande, för en tidsperiod med ungefär samma trafikomfattning

och prisförhållanden som perioden 1931—1936 hava varierat mellan

lägst 1.6 procent och högst 8.2 procent. Vid bedömande av dessa siffror

anser styrelsen böra beaktas, att de första åren i angivna tidsperiod varit för

järnvägarna — liksom för affärsföretag i allmänhet -— synnerligen ogynnsamma,

att därefter inträtt en gradvis och fortgående förbättring i konjunkturläget

och att slutet av perioden å andra sidan präglats av gynnsammare

förhållanden än som kunde anses normala, även örn de alltjämt ägde bestånd.

I detta sammanhang borde framhållas, att hittills för innevarande år tillgängliga

uppgifter gåve vid handen, att år 1937 torde komma att uppvisa ett

ännu bättre affärsresultat än år 1936. Den genomsnittliga avkastningen å

ett mot 80 kronor per aktie svarande kapitalbelopp skulle, under förutsättning

av låneräntor i nivå med de gällande, för en sexårsperiod av i övrigt

ungefär samma karaktär som den senaste — alltså inrymmande såväl dåliga

som mera normala samt goda år — hava utgjort cirka 4 procent.

Styrelsen uttalar härefter, att styrelsen med stöd av, bland annat, angivna

siffror samt de upplysningar i övrigt angående bolagets ekonomiska förhållanden,

som styrelsen inhämtat, funne den träffade uppgörelsen ur statens

järnvägars affärssynpunkt väl försvarlig ävensom förenlig med de krav, som

skäligen kunde uppställas i fråga om disposition av pensionsfondsmedel.

Beträffande den enligt § 7 av den träffade överenskommelsen säljarna förbehållna

rätten att uppbära viss utdelning för år 1937, även om överlåtelse

av aktierna ägde rum före 1938 års ordinarie bolagsstämma, vilken ägde fatta

beslut örn sådan utdelning, har järnvägsstyrelsen anfört:

Detta förbehåll finner styrelsen rimligt, då ju en sådan eventuell utdelning

helt avser tid, under vilken aktierna innehafts av säljarna. Å andra

sidan har styrelsen, till förebyggande av att utdelningen eljest skulle kunna

bestämmas till ett alltför högt belopp, ansett sig böra kräva och även ernått,

att berörda utdelning begränsas till vad som i framtiden kan förväntas normalt

erhållet under goda år, även örn årsresultatet för 1937 i och för sig

skulle kunna motivera en högre utdelning. I enlighet härmed har sagda utdelning

bestämts till högst 4 procent. Såvitt nu kan bedömas torde nämnda

dividend icke kräva ett ianspråktagande för ändamålet av hela den under år

1937 intjänade nettovinsten, vilken alltså liksom motsvarande nettovinster

för de föregående åren i ej oväsentlig utsträckning torde kunna disponeras

för en fortsatt ekonomisk konsolidering av företaget.

Under erinran örn att det nu ifrågasatta aktieförvärvet i första hand avsåge

att under enklast möjliga former bereda staten delaktighet i järnvägsföretaget,

framhåller styrelsen, att aktieförvärv av här förevarande art emellertid

ytterst syftade till att förbereda respektive järnvägars inlemmande i statsbanenätet.

Yad beträffar nu ifrågavarande järnvägar anser styrelsen tidpunkten

för sådana vidare åtgärder ännu ej vara inne. Styrelsen anför i anslutning

härtill:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

För det första leder avtalet icke omedelbart till förvärv av samtliga aktier,

och det rationella måste alltså vara att tills vidare avvakta* verkningarna av

§ 3 i avtalet angående förvärv av ytterligare aktier. Att beakta är vidare

den omständigheten, att det för närvarande genom av Kungl. Majit tillkallade

sakkunniga (1936 års järnvägskommitté) pågår utredning rörande ett allmänt

förstatligande av eller alternativt en viss fusionsbildning gruppvis mellan

de enskilda järnvägarna. Även örn det lärer finnas föga sannolikhet för det

senare alternativets praktiska möjligheter till ett realiserande, och även om

det som här gäller en bana, för vilken inlemmandet i statsbanenätet synes

erbjuda den enda tillfredsställande lösningen av fusioneringsspörsmålet,

synes under förhandenvarande förhållanden detta inlemmande icke böra företagas

mera omedelbart som en isolerad åtgärd. Några särskilda skäl som

skulle så påkalla torde icke kunna åberopas. Beaktas må nämligen, att fråga

nu är örn en järnväg med goda möjligheter att fortfarande drivas såsom ett

fristående företag till skillnad mot de järnvägar — Östra centralbanan samt

Sala—Gysinge—Gävle och Uppsala—Enköpings järnvägar — vilka staten

under år 1937 övertagit. Beträffande sistnämnda järnvägar hava införlivandena

närmast haft karaktär av tvångsåtgärder, betingade av den omständigheten,

att ett uppskov med åtgärden med all sannolikhet skulle för staten

som fordringsägare och vårdare av landets kommunikationsväsen hava medfört

än större uppoffringar än de under alla förhållanden ofrånkomliga.

En viss avvaktan beträffande den förutsatta inkorporeringsåtgärden medför

också den fördelen, att densamma, då den framdeles vidtages, bör kunna

genomföras smidigare. Erfarenheterna från tidigare liknande fall ge nämligen

vid handen, att åtskilliga i samband med en järnvägs inkorporering

uppkomna svårigheter — bland annat i avseende å personaldispositionerna

— lättare skulle kunnat övervinnas, örn statens järnvägar någon tid därförut

ägt bestämmande inflytande över den enskilda järnvägens förvaltning och

ledning.

Järnvägsstyrelsen uttalar härefter, att, därest staten på sätt nu avses förvärvar

huvudparten av aktierna i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag

och därmed blir nära nog ensam ägare av järnvägen, frågan om ett

fullständigt införlivande av densamma med statens järnvägar förr eller senare

emellertid måste komma att aktualiseras. Styrelsen anser det därför vara av

intresse att redan i frågans nuvarande läge bilda sig en uppfattning örn de

ekonomiska verkningarna av en sådan åtgärd. Styrelsen anför rörande denna

fråga:

Vad då först inkomsterna angår skulle härvid uppkomma viss kalkylatorisk

inkomstminskning, huvudsakligen på grund av dels att järnvägens nuvarande

taxor äro högre än statens järnvägars motsvarande taxor och dels

att de i godssamtrafik mellan statens järnvägar och järnvägen nu utgående

övergångsavgifterna bortfalla. Verkställd utredning ger vid handen, att berörda

kalkylatoriska inkomstminskning torde kunna uppskattas för persontrafikens

del till 176,000 kronor och för godstrafikens elei till 165,000 kronor

eller alltså tillsammans inemot 350,000 kronor. Detta belopp är ett mått på

den vinst, som trafikanterna kunna tillgodoräkna sig genom att järnvägen

fullständigt införlivas i statens järnvägar. Företagsekonomiskt sett torde inkomstminskningen

emellertid icke komma att reira sig örn på långt när så

stort belopp, då man — här som alltid -— torde hava anledning förvänta, att

de lägre avgifter och antagligen även mera rationella driftsanordningar, som

följa av förstatligandet, skola hava ett så gynnsamt inflytande på trafik
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

omfattningen, att en väsentlig del av den kalkylatoriska inkomstminskningen

kompenseras.

Vad därefter angår utgiftssidan är att framhålla, att en inkorporering beräknats

medföra inemot 200,000 kronor lägre driftsutgifter. Huvudparten av

minskningen beror — här som alltid i dylika fall — på att en sådan åtgärd

gör det möjligt att nedrusta banans nuvarande förvaltningsorganisation.

Med beaktande av att ovannämnda inkomstminskning i viss mån kompenseras

av trafikstegring och att därjämte utgiftsminskning är att motse, torde

järnvägens fullständiga införlivande med statens järnvägar sålunda icke medföra

någon resultatförsämring. Snarare lär väl motsatsen vara fallet, enär

man ock har att räkna med efterhand ökade rationaliseringeffekter av känd

gynnsam verkan på den allmänna samhälleliga transporthushållningen. Erfarenheten

ger nämligen vid handen, att rationaliseringseffekten alltid plägar

i det längre förloppet av en enhetlig drift kunna göras större än som vid förhandsundersökningar

kan vara möjligt och lämpligt att fastslå och införa i

kalkylerna.

Under åberopande av vad styrelsen anfört hemställer styrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte dels godkänna den nu träffade överenskommelsen, dels ock bemyndiga

styrelsen att för likvidering av såväl de i överenskommelsen angivna

47,034 aktierna som även övriga aktier i bolaget, i den mån dessa sedermera

hembjudas, av medel tillhörande statens järnvägars pensionsfond disponera

ett belopp av högst 4,320,000 kronor.

Bolagets balansräkning per den 31 december 1936 — den senaste tillgängliga

-— har följande utseende:

balansräkning den 31 december 1936.

Tillgångar.

Kronor

Anläggningar för järn vägsrörelsen .............................. 12,399,961:18

Fastigheter ...... 127,609: 94

Värdehandlingar .................................................. 30,384: 82

Reverser: Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag____ 14,070: —

Köpeskillingsrevers........................ 11,000: —

Aktier: Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag.

50 st. ä 100: —.................... bokh 525: —

A.B. Tyringe vattenverk.

2 st. ä 100: — .................... » 200: —

Hälsingborgs resebyrå A.B.

850 st. ä 100:— ................ » 82,900: —

Andelar: Mörarps elektricitetsverk.

40 andelar ä 10:—.....

Tyringe elektricitetsverk.

10 andelar å 15: — ...

Rörelsemedel .........................

Reserverade tillgångar ...............

400: —

150:— 109,245: —

........ 685,544:72

........ 17,350: —

Summa kronor 13,370,095: 66

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

9

Skulder.

Reverslån ..........................................................

Svävande skulder..................................................

Aktiekapitalet......................................................

Reservfonden ......................................................

Dispositionsfonden................................................

H. H. J. 50-års jubileumsfond ..................................

Förnyelsefonden ..................................................

Till bolagsstämmans förfogande:

Kvarstående från föregående år.................. 85,784:80

Årets vinst.......................................••• 367,524:41

Summa kronor 13,370,095: 66

Såsom säkerhet för bolagets lån hava lämnats inteckningar å 4,770,000

kronor i järnvägsfastigheterna och 100,000 kronor i fastigheten kvarteret

John Ericsson nr 3 i Hälsingborg.

I utlåtande den 5 januari 1938 har riksräkenskapsverket, beträffande det

nu till prövning föreliggande förslaget örn inköp av aktier i Hälsingborg—

Hässleholms järnvägsaktiebolag anfört, att ämbetsverket, som förutsätter,

att det nu ifrågavarande inköpet kommer att avslutas före den 1 juli 1938,

tillstyrker, att ifrågavarande aktier inköpas på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit.

Riksräkenskapsverket anser sig därjämte böra såsom sin mening uttala,

att järnvägen i fråga — sedan aktiemajoriteten förvärvats av järnvägsstyrelsen

— icke bör drivas i aktiebolagets form längre än så av särskilda skäl

är ofrånkomligt.

Beträffande den föreliggande principfrågan örn placering av statens järnvägars

pensionsfondsmedel i järnvägsaktiebolag har riksräkenskapsverket

hänvisat till sitt förberörda utlåtande den 4 maj 1937 rörande järnvägssty

relsens framställning den 3 april samma år, vari ämbetsverket till en början

erinrat örn innehållet i gällande betämmelser örn placering av kommunikationsverkens

pensionsfonder:

I 2 § kungörelsen den 24 juli 1920 (nr 579) med föreskrifter rörande tilllämpning

av lagen angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

sådan nämnda paragraf lyder enligt kungörelsen 1924: 447, stadgas, att pensionsfonds

tillgångar, i den mån de äro eller bliva disponibla, ingå såsom

förlagsmedel för vederbörande verk. Anses disponibla medel icke för nämnda

ändamål erforderliga, må verket överlämna medlen till riksgäldskontoret

såsom deposition mot ränta, bestämd på sätt i samma paragraf närmare

angives, åliggande dock verket i varje fall att svara för att fonden må

komma i åtnjutande av minst den ränteinkomst, som skulle hava tillkommit

fonden, därest densamma ingått såsom förlagsmedel för vederbörande verk.

Yad sålunda stadgats skulle dock icke medföra rubbning i dåvarande placering

av pensionsfond tillhöriga medel, därest densamma befunnes nöjaktig

och icke särskilda förhållanden krävde frigörande av bundet kapital. Enligt

3 § samma kungörelse skall verket å sådana pensionsfonds tillgångar, vilka

Kronor

4,221,326: 87

493,667: 42

5,400,000: —

700,000: —

700,000: —

50,000: —

1,351,792:16

453.309: 21

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

ingå såsom förlagsmedel för vederbörande verk, gottgöra fonden ränta efter

4 procent för år räknat. Å pensionsfonds övriga tillgångar skall fonden gottskrivas

den erhållna nettoavkastningen.

Beträffande järnvägsstyrelsens framställning anförde riksräkenskapsverket

bland annat:

Järnvägsstyrelsens nu framlagda förslag åsyftar en sådan ändring i gällande

bestämmelser rörande förvaltningen av statens järnvägars pensionsfond,

att från fonden härrörande, såsom kassaförlag disponerade medel skulle

få användas för förvärv av aktier i järnvägsaktiebolag. Enligt förslaget skulle

emellertid de för aktieköp använda pensionsfondsmedlen fortfarande anses

disponerade såsom kassaförlag och pensionsfonden följaktligen av statens

järnvägar tillförsäkras en avkastning motsvarande ränta efter 4 procent för

år. Detta förhållande skulle i bokföringen markeras sålunda, att för pensionsfondsmedel

inköpta aktier skulle upptagas under särskild rubrik bland

statens järnvägars rörliga tillgångar och ej såsom tillhörande pensionsfondens

värdeportfölj.

Såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat i sitt utlåtande den 15 september

1932 angående användningen och placeringen av affärsverkens förnyelsefonder

m. m., skulle en medelsplacering sådan som den av järnvägsstyrelsen

nu föreslagna i verkligheten hänföra sig icke till pensionsfondens

tillgångar utan till statens järnvägars likvida tillgångar i allmänhet, i vilka ingå

utom pensionsfondens såsom rörelsekapital utnyttjade medel bland annat

även förnyelsefondsmedel. Vid sådant förhållande är frågan örn pensionsfondsmedlens

placering att återföra på frågan örn placeringen av de disponibla

likvida tillgångarna i allmänhet.

Riksräkenskapsverket, som i sitt förenämnda utlåtande den 15 september

1932 framlagt förslag rörande formerna för å ena sidan anvisningen av kapitaltillskott

till statens affärsverksfonder och å andra sidan användningen av

fondernas likvida tillgångar för nyanläggningar, vill erinra därom, att i samband

med förnyelsefondsavsättning uppkomna likvida tillgångar enligt redan

tillämpad praxis fått disponeras för investeringsändamål vid statens vattenfallsverk.

Något budgettekniskt hinder att tillämpa motsvarande förfaringssätt

med avseende å de likvida tillgångar, som uppkommit i samband med

avsättningen till statens järnvägars pensionsfond, lärer icke föreligga. Riksräkenskapsverket

förutsätter härvid, att investeringen avser ändamål, vilka

normalt bort finansieras med lånemedel.

I anslutning härtill anförde riksräkenskapsverket, att enligt verkets uppfattning

under sistangivna förutsättning finansieringen av de nu ifrågasatta

inköpen av aktier i järnvägsaktiebolag kunde ske genom att för ändamålet

antingen särskilda anslag anvisades å riksstaten eller likvida tillgångar, som

statens järnvägar redan disponerade, ställdes till förfogande. Vare sig den

ena eller den andra av angivna finansieringsmetoder tillämpades, erfordrades

emellertid, att medelsanvisningen underställdes riksdagens prövning.

Föreningen enskilda järnvägars förvaltningstjänstemän har i en den 21

februari 1938 dagtecknad skrift, i anslutning till innehållet av § 5 i föreliggande

förslag till överenskommelse, anfört, att bestämmelserna i nämnda

paragraf syntes oklara och ej lämnade tillräcklig trygghet för personalen,

särskilt som i avtalet ej klart utsädes, huruvida och i så fall på vilka villkor

eventuellt förefintliga rättigheter till företagande av uppsägningar av per
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174. 11

sonal finge av den nya bolagsledningen utnyttjas. Skriften utmynnar i en

hemställan, att vid behandling av frågor om förvärv av aktier i järnvägsaktiebolag

sådana åtgärder måtte vidtagas, att personalens berättigade intressen i

erforderlig omfattning betryggades.

Järnvägsstyrelsens nu framlagda förslag innebär, att staten skulle av den

till 54,000 aktier å ett nominellt belopp av 100 kronor uppgående aktiestocken

i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag förvärva 47,034

aktier efter en kurs av 80 kronor och intill utgången av ar 1940 förbinda sig

att inlösa återstående aktier efter samma pris, i den mån desamma hembjudas

till staten för inköp. Med det ifrågasatta förvärvet avses att bereda

staten delaktighet i ifrågavarande järnvägsföretag, vars järnvägars framtida

införlivande med statsbanenätet måste anses utgöra ett ur olika synpunkter

angeläget samhällsintresse. Det torde böra erinras örn att bolagets huvudlinje

utgör en viktig förbindelselänk mellan västkustbanan och södra stambanan.

Vidare synes böra framhållas, att ifrågavarande järnvägsföretag i

motsats till dem, som under senare år övertagits av staten, torde äga ekonomiska

förutsättningar att liksom hittills under överskådlig tid framåt kunna

drivas såsom ett fullt självständigt företag.

Av den lämnade redogörelsen framgår att trafikrörelsen å Hälsingborg—

Hässleholms järnvägsaktiebolags linjer per kilometer banlängd är i vad avser

både person- och godsbefordran vida högre än å flertalet andra enskilda järnvägslinjer

i landet. Järnvägsrörelsen får också anses hava särskilt under de

senaste åren lämnat ett i stort sett tillfredsställande ekonomiskt resultat.

Visserligen har under åren 1931—1936 utdelning å aktiekapitalet förekommit

endast för de två senare åren, men rörelsen lämnade även för övriga angivna

år överskott, som användes till bolagets konsolidering. I förhållande

till den under åren 1935 och 1936 intjänade vinsten, respektive 208,000 och

367,000 kronor, får den för dessa år utdelade vinsten, respektive 2 och 3

procent å aktiekapitalet, anses låg. Icke utdelad vinst har, i den mån den

icke förts i ny räkning, använts för vissa avskrivningar. Enligt järnvägsstyrelsens

beräkningar skulle nettovinsterna under åren 1931—1936 hava

å ett kapitalbelopp av 4,320,000 kronor — motsvarande det belopp, som

skulle erfordras för ett förvärv av bolagets samtliga aktier efter den

föreslagna kursen av 80 kronor — utgjort 1.6, l.s, 3.7, 3.7, 5.2 respektive

8.2 procent. Medelavkastningen per år skulle alltså hava uppgått till omkring

4 procent å nämnda kapitalbelopp, vilket med hänsyn till nu rådande

låga ränteläge torde få anses tillfredsställande. Det torde i detta sammanhang

böra framhållas, att affärsresultatet för år 1937, för vilket år siffror

ännu ej äro tillgängliga, väntas hava blivit gynnsammare än för år 1936. Vid

en drift i statens järnvägars regi torde man därjämte på grund av de rationaliseringsåtgärder,

som vid statens övertagande av en järnväg i allmänhet kunna

vidtagas, förvänta, att driftresultatet kommer att utvecklas i gynnsam riktning.

Enligt vad jag erfarit hava stadsfullmäktige i Hälsingborg numera för

sin del godkänt ifrågavarande försäljning.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden och till vad järnvägsstyrelsen i

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 174.

övrigt anfört synes mig det ifrågasatta aktieförvärvet för staten vara såväl

ekonomiskt som ur andra synpunkter fördelaktigt. Då de i det för godkännande

underställda avtalet upptagna villkoren icke givit mig anledning till

erinran, anser jag mig alltså böra biträda järnvägsstyrelsens framställning

örn förvärv på föreslagna villkor av aktierna i nu ifrågavarande bolag.

Vad beträffar den av förvaltningstjänstemännens förening gjorda framställningen

synes någon särskild åtgärd i detta sammanhang icke erforderlig.

För min del utgår jag från att all skälig hänsyn till personalens intressen

skall tagas, på sätt även skett vid införlivandet under senare år av enskilda

järnvägar med statsbaneföretaget. Så länge järnvägen förvaltas under bolags

form, få givetvis förvaltnings- och personalfrågor behandlas i samma ordning

som vanligen tillämpas vid enskilda företag.

För aktieförvärvet skulle, därest jämväl de aktier medräknas, som i nu

förevarande sammanhang icke hembjudits till staten men som förutsättas

skola sedermera inköpas av staten till samma kurs som majoritetsposten,

eller 80 kronor, erfordras ett sammanlagt belopp av 4,320,000 kronor. Järnvägsstyrelsen

har föreslagit, att för beloppets gäldande skulle få disponeras

medel, tillhörande statens järnvägars pensionsfond. Såsom riksräkenskapsverket

uttalat lärer en dylik medelsanvisning i verkligheten hänföra sig icke

till pensionsfondens tillgångar utan till statens järnvägars likvida tillgångar

i allmänhet, i vilka ingå utöver pensionsfondens såsom rörelsekapital utnyttjade

medel bland annat även förnyelsefondsmedel. Beträffande statens

vattenfallsverk hava vid flera tidigare tillfällen, enligt medgivande av statsmakterna,

för bestridande av utgifter, vilka normalt bort finansieras med

lånemedel, disponerats till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida

medel, som uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

I anslutning till sålunda tidigare tillämpad praxis har jag ansett

mig böra på så sätt biträda järnvägsstyrelsens förslag, att jag tillstyrker, att för

gäldande av köpeskillingen för ifrågavarande aktieförvärv må disponeras till

järnvägsstyrelsens förfogande stående likvida medel.

Järnvägsstyrelsen har upptagit frågan, huruvida efter ett förvärv av

aktierna i järnvägsbolaget omedelbara åtgärder borde vidtagas i syfte att

införliva bolagets järnvägar med statens järnvägar. Ehuru jag hyser den

uppfattningen, att av staten förvärvade enskilda järnvägar av sådan betydelse,

att ett nedläggande av driften icke är aktuellt, böra införlivas med statsbanenätet

med hänsyn till de på grund därav i allmänhet uppstående allmänna

samhällsekonomiska fördelarna, anser jag emellertid, på av järnvägsstyrelsen

anförda skäl, frågan örn dylikt införlivande tills vidare böra anstå i

avvaktan på den utredning örn ett förstatligande av det enskilda järnvägsnätet,

som kan förväntas komma att i sinom tid avlämnas av 1936 års järnvägskommitté.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för inköp av aktierna i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag

må disponeras ett belopp av högst 4,320,000 kronor av

till järnvägsstyrelsens förfogande stående likvida medel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 174.

13

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Bilaga.

Överenskommelse

mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, å ena, samt undertecknad

B. Blomquist, nedan kallad säljaren, på grund av bifogade fullmakter, å andra sidan,

angående förvärv för Svenska Staten av aktiemajoriteten i Hälsingborg—Hässleholms

järnvägsaktiebolag.

§ I
Säljaren

överlåter till Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen,

nedan angivna aktieposter i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag,

nämligen:

Ägare Antal aktier

Hälsingborgs stad ..................................................................... 6,354

Hälsingborg—Råå—Ramlösa järnvägs A/B i likv......t..................... 4,279

Familjen Romares stiftelse............................................................ 400

Arvid Nilssons donationsfond ...................................................... 40

B. M. Anderssons donation till pauvres honteux .............................. 35

Skåne—Smålands Järnvägsaktiebolag ............................................. 1,200

Hälsingborg—Landskrona—Eslövs Järnvägs A/B ........................... 3,386

Aktiebolaget P. Olsson & C:o ...................................................... 18,234

Höganäs—Billesholms Aktiebolag ................................................ 4,339

Aktiebolaget Ancora .................................................................. 4,130

Bankirfirman C. G. Cervin ............................................................ 2,250

Disponent H. Dunker .................................................................. 1,577

Fru Ch. Tornerhjelm .................................................................. 750

Godsägare R. Tornerhjelm ............................................................ 60

Summa 47,034

på följande villkor:

a) priset per aktie utgör åttio (80) kronor.

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 65 för

år 1938.

c) försäljningen sker under förutsättning

att Kungl. Maj:t godkänner denna överenskommelse

samt att stadsfullmäktige i Hälsingborg godkänner försäljningen av Hälsingborgs

stad, Hälsingborg—Råå—Ramlösa Järnvägsaktiebolag i likv.,

Familjen Romares stiftelse, Arvid Nilssons donationsfond, B. M. Anderssons

donation till pauvres honteux, Skåne—Smålands Järnvägsaktiebolag och

Hälsingborg—Landskrona—Eslövs Järnvägsaktiebolag tillhöriga aktieposter

i Hälsingborg—Hässleholms Järnvägsaktiebolag.

Över samtliga dessa aktieposter disponerar Hälsingborgs stad på sätt

framgår av bifogade skrivelse av den 15 november. 1937 med tillhörande fullmakter.

§ 2.

Så snart de i föregående § omnämnda godkännandena föreligga, upprättas

erforderliga avräkningsnotor. Lagstadgad stämpel skall därvid gäldas av

köparen och säljaren med hälften vardera.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 174.

15

Avräkningsnotorna skola likvideras senast tre (3) dagar efter deras utställningsdatum,

varvid samtidigt aktierna i transporterat skick, med tillhörande

utdelningskuponger fr. o. m. nr 65 överlämnas till köparen.

§ 3.

Köparen förbinder sig intill utgången av år 1940 att på anfordran jämväl

inlösa övriga aktier i Hälsingborg—Hässleholms Järnvägsaktiebolag till enahanda

pris och villkor, som sägs här ovan i § 1, mom. a) och b).

§4.

Så snart denna överenskommelse godkänts av Kungl. Majit och Stadsfullmäktige

i Hälsingborg, utlyses bolagsstämma. Det förutsättes att den nuvarande

bolagsledningen intill dess ej disponerar Bolagets tillgångar eller

ikläder Bolaget förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse det normala

uppehållandet av driften å Bolagets järnvägar, därest ej Kungl. Järnvägsstyrelsen

lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.

Till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden eller sammanträden

med styrelsens arbetsutskott kallas den eller de representanter, Kungl.

Järnvägsstyrelsen utser.

Köparen och säljaren äro ense därom, att denna överenskommelse icke

skall föranleda ändring i nuvarande personals löne- och övriga anställningsvillkor.

Därest bolagets järnvägar framdeles införlivas i statens järnvägar skall

köparen — i den mån så kan vara möjligt med hänsyn till Kungl. Maj:ts och

Riksdagens beslut — tillse att den då övertagna personalen icke kommer att

lida minskning i de löneförmåner, som enligt då gällande bestämmelser och

avtal skulle tillkommit den vid fortsatt anställning i bolagets tjänst.

§ 6.

Köparen förbinder sig att respektera av Bolaget redan fattade beslut i

fråga örn särskilda pensioner och understöd och skall detta åtagande jämväl

gälla för det fall, att Bolagets järnvägar i en framtid event, införlivas med

Statens järnvägar.

§ 7-

Sedan lagenliga avskrivningar verkställts i 1937 års bokslut och därest

vinsten av sagda års rörelse så medger, äga nuvarande aktieägare uppbära

fyra (4) procent utdelning eller 4 kronor per kupong nr 64 för år 1937, och

förbinder sig köparen, om aktierna förvärvats före 1938 års ordinarie bolagsstämma,

att under nämnda förutsättning å sagda stämma rösta för sådan utdelning.

§8.

Denna överenskommelse är för säljaren bindande intill utgången av juni

månad 1938.

Därest likvid erlägges senare än den 1 april 1938, skall ränta å köpeskillingen,

beräknad efter tre (3) procent per år, av köparen erläggas från och

med nyss angivna tidpunkt till dess full betalning sker.

Stockholm den 22 november 1937.

Kungl. Järnvägsstyrelsen

Axel Granholm. Ragnar Blomquist.

Erik Malmkvist. enIiet fullmakter.

/ Sven Nordmark.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 174.

Till Direktören Ragnar Blomquist, Stockholm.

Till klargörande av vad som avsetts med innehållet i första stycket av § 5

i överenskommelsen denna dag mellan Järnvägsstyrelsen och Eder rörande

förvärv av aktiemajoriteten i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag,

får jag anhålla örn Eder bekräftelse av att avsikten varit, att nämnda bestämmelse

icke skall lägga några hinder i vägen för Järnvägsstyrelsen att även

under den tid som nämnda järnväg drives i bolagsform verkställa transport

av personal hos järnvägen till Statens järnvägar under förutsättning att härigenom

personalen icke kommer i sämre löne- eller anställningsvillkor än densamma

hade hos järnvägsbolaget.

Stockholm den 22 november 1937.

Axel Granholm.

Bekräftas:

Ragnar Blomquist.

Stockholm 1038. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:229 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förvärv av aktier i vissa järnvägsaktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1938:93 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar angående förvärv av aktier i vissa järnv äg saktieb olag jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten