Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till vissa förbättringar av förläggnings förhållandena å Järvafältet

1938-03-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:181, Angående anvisande av medel till vissa förbättringar av förläggnings förhållandena å Järvafältet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj:ts ''proposition till riksdagen angående anvisande

av medel till vissa förbättringar av förläggnings

förhållandena å Järvafältet; given Stockholms

slott den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Janne Nilsson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

ä Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Porslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson:

Genom de vid 1918 och 1928 års riksdagar fattade besluten örn dels överlåtande

till Stockholms stad och dels exploatering för bostadsbebyggelse av

vissa delar av Norra Djurgården, däribland Ladugårdsgärdet, hava StockBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 181. 686 ss 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 181.

holmstruppernas möjligheter att använda sistnämnda område såsom övningsfält

alltmera kringskurits. Till följd härav ävensom på grund av de ändrade

krav, vilka ur militära synpunkter numera ställas på terräng, som skall användas

vid fältmässiga övningar, har truppernas utbildning under de senare

åren i allt större utsträckning måst förläggas till det nya övningsfältet norr

om Stockholm, det s. k. Järvafältet. På grund av avståndet mellan detta

fält och kasernerna i Stockholm hava trupperna i regel icke dagligen kunnat

förflyttas mellan dessa platser, utan i avvaktan på uppförandet av nya

kaserner på Järvafältet hava särskilda provisoriska anordningar måst vidtagas

för beredande av förläggningsmöjligheter för trupperna under vistelsen

därstädes. Då de tidigare för detta ändamål vidtagna anordningarna icke

ansågos vara tillfyllest, medgav 1936 års riksdag (skriv, nr 160) på förslag

av Kungl. Maj:t (prop. nr 97), att till förläggningsförhållandenas förbättrande

finge disponeras ett belopp av 262,000 kronor av försäljningsmedel för tomter

å Ladugårdsgärde. Av detta anslagsbelopp avsågos 109,000 kronor för

elektrifiering av Järvafältet, 113,000 kronor för uppförande av mathallar och

kokvagnshus, 7,500 kronor för fördjupning av brunnar samt 32,400 kronor

för vissa andra ändamål.

Oaktat de förbättringsåtgärder, som sålunda vidtagits, lämna emellertid

förläggningsförhållandena å Järvafältet fortfarande åtskilligt övrigt att önska,

och framställningar hava jämväl sedermera gjorts örn deras förbättrande.

Sålunda har riksdagens militieombudsman i en till Konungen ställd skrivelse

den 17 juli 1936 framhållit, att han vid en å Järvafältet i juli månad

nämnda år företagen inspektion uppmärksammat, att de anstalter för befälets

och manskapets förläggning, som vidtagits eller med hjälp av redan

till förfogande ställda medel bomme att vidtagas, icke kunde anses tillfyllest

för beredande av drägliga förhållanden under truppernas vistelse å övningsfältet.

Av skrivelsen framgår, att inspektionen omfattat förläggningarna vid Järva

skjutbanor, Kymlinge, Bög, Hägerstalund, Granby, Akalla, Eggeby, Hästa,

Husby, Rinkeby och Kista.

Beträffande förhållandena å dessa förläggningsplatser har militieombudsmannen

anfört, bland annat, att vid de fem sistnämnda platserna anordningar

saknades för förläggning av trupp, varför manskapet därstädes städse

måste förläggas i tält. Jämväl vid Akalla saknades byggnad för inrymmande

av manskap ävensom tvättstuga. Däremot funnes därstädes ett kokvagnshus.

Vid de fem övriga förläggningsplatserna funnes särskilda värmestugor,

rymmande 30—70 man, där manskapet vid förläggning finge ligga å halmbäddar

på golvet. Sängar och sängutredning saknades och avträdesbyggnaderna

vore otillräckliga. Särskilda tvättstugor för manskapet saknades

även vid några av dessa sistnämnda förläggningar. Tillgången på användbart

vatten vore på flera ställen mindre god. Jämväl de för officerare och

underofficerare avsedda förläggningsutrymmena vore bristfälliga och kunde

icke anses fylla skäliga anspråk. Vid flertalet förläggningsplatser saknades

ändamålsenliga förvaringsrum för födoämnen liksom lämpliga lokaler för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 181. 3

sjukvisitationer. Stallutrymmen funnes endast vid ett begränsat antal platser

och befintliga dylika utrymmen vore i mycket bristfälligt skick.

Efter att därpå hava lämnat en uppgift på det antal dagar per år som

de nyssnämnda förläggningsplatserna ävensom förläggningsplatsen Säby använts

under åren 1931—1935, har militieombudsmannen vidare i sin skrivelse

anfört följande:

Då fältmässiga övningar ej längre kunde bedrivas å Ladugårdsgärde, måste

all stridsutbildning förläggas till Järvafältet. Detta innebure, att de värnpliktiga

under minst en tredjedel av övningstiden måste vara därstädes förlagda.

Under regementsmötet plägade i de fall, då regementet ej deltoge i

fälttjänstövningar å annan ort, regementet under ett tjugotal dagar vara förlagt

å Järvafältet.

Under vinterhalvåret förekomme vidare förläggning å Järvafältet dels av

de värnpliktiga, som hade sin utbildning förlagd till denna tid, dels ock av

de fast anställda, som under vintern genomginge rekryt-, korprals- och furirskolor.

Såvitt jag kunnat inhämta, har ännu ej förberedande planläggning verkställts

av de byggnadsföretag, som bliva erforderliga för kasernering å Järvafältet

av till Stockholms garnison hörande truppförband. Uppenbarligen

måste det, därest nya kaserner skola uppföras, dröja ännu åtskilliga år, innan

dessa kunna tagas i bruk. Redan på grund av omfattningen av de byggnadsföretag,

varom är fråga, torde uppförandet av kaserner för de skilda

truppförbanden komma att ske etappvis.

Byggnaderna för det förband, som först kommer att utflytta, lära även

under förutsättning att byggnadsfrågan utan dröjsmål upptages till behandling,

icke kunna väntas vara färdiga att tagas i bruk förrän 4 ä 5 år härefter.

Jämväl vid ett gynnsamt förlopp av de byggnadsföretag, varom sålunda

är fråga, torde utflyttningen till Järvafältet av samtliga till Stockholms

garnison hörande formationer och truppförband icke kunna antagas

vara slutförd förrän efter cirka tio år. Man bör alltså räkna med att nu

rådande förhållanden med huvudförläggning av truppförbanden i eller invid

huvudstaden och mera tillfälliga förläggningar å Järvafältet komma att äga

bestånd under avsevärd tid framåt. I samma mån de av gardesregementena

och Svea artilleriregemente disponerade områdena av Ladugårdsgärde ytterligare

tagas i anspråk för bebyggelse, kommer härvid förläggning av trupp

till Järvafältet att bliva erforderlig i vidgad omfattning.

Det är uppenbart, att utbildningen av trupp vid de till Stockholms garnison

hörande förbanden för närvarande är i hög grad försvårad. De upprepade

förflyttningarna från förbandens huvudförläggning till Järvafältet inkräkta

på den till övningars bedrivande anslagna tiden. På grund av de

otillfredsställande förläggningsförhållandena å Järvafältet, kan truppen i

varje fall icke under dålig väderlek hållas vid don kondition, som är önskvärd

för att övningarna må kunna bedrivas på ett ur utbildningssynpunkt

nöjaktigt sätt. Bristen på anordningar för manskapets bekvämlighet och

hygien alstrar lätt misstämning och olust och kan sålunda jämväl få ogynnsamma

verkningar med avseende å möjligheten att upprätthålla disciplin

hos truppen. Enligt min uppfattning bör därför frågan om ordnandet av

förläggningsförhållandena å Järvafältet utan avvaktan å tillkomsten av nya

kaserner för de truppförband, som skola permanent dit förläggas, upptagas

till omprövning. Att så sker, synes mig desto mera lämpligt som enligt

vad jag inhämtat, jämväl efter det kaserner blivit uppförda å Järvafältet för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl, majus proposition nr 181.

de truppförband, som skola därstädes hava sin regelmässiga förläggning,

visst behov kommer att förefinnas att å skilda platser inom övningsområdet

kunna mera tillfälligt förlägga mindre truppkontingenter. Övningsområdet

har en längdsträckning från sydost till nordväst av nära 15 kilometer och

en medelbredd av cirka 4 kilometer. Det lärer vara avsett, att de nya

kasernetablissement, som komma att uppföras å området, skola bliva förlagda

i sydöstra delen av fältet, alltså å det närmast Stockholm belägna

området. Behov av utrymme för tillfälliga förläggningar lärer därför komma

att förefinnas för de truppförband, som skola bliva mera varaktigt förlagda

i nya kaserner vid Järvafältet, för bedrivandet av fältskjutningar, vissa stridsövningar,

skarpskjutningar med infanterikanoner, stridsvagnar, pansarbilar

och fältartilleriet. Nu berörda övningar måste försiggå å platser inom övningsområdet,

som äro avlägset belägna från de blivande kasernområdena.

Behov av utrymme för tillfälliga förläggningar kommer än vidare att förefinnas,

dels för bedrivande av samövningar med de förband inom fjärde

arméfördelningen, som icke tillhöra Stockholms garnison, dels ock för de

särskilda stridsövningar och skarpskjutningar, som å Järvafältet skola utföras

av infanteriskjutskolan, vars ordinarie förläggningsort är Rosersberg,

och av unclerofficersskolan, vars ordinarie förläggningsort är Uppsala.

I den summa som av 1936 års riksdag anvisades för förläggningsförhållandenas

förbättring ingå icke några medel till anskaffande av ytterligare förläggningsutrymmen

för befäl och manskap. Ej heller kan inom ramen för

sålunda anslagna medel vattenfrågan vid förläggningsplatserna bringas till

en tillfredsställande lösning.

Tältförläggning är för manskapets vidkommande för närvarande regel vid

samtliga för förläggning nyttjade platser å Järvafältet. Dylik förläggning

kan emellertid, såsom jag tidigare haft anledning att i annat sammanhang

framhålla, icke anses innefatta det skydd, som i fredstid bör fordras av en

militärförläggning. Särskilt bör tältförläggning så sent på året som under

september månad och under vinterhalvåret förekomma endast under korta

tidsperioder.

De till Stockholms garnison hörande truppförbanden äro för bedrivandet

av sina övningar hänvisade att vara förlagda å Järvafältet under längre tid

i följd. Dylik förläggning förekommer jämväl under höst- oell vintermånaderna.

Det bör därför enligt min uppfattning sörjas för att fullt nöjaktigt

utrymme under tak kan beredas till Järvafältet förlagd trupp.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för förhållandena vid ett

antal till förläggning av trupp nyttjade platser å Järvafältet framgår, att för

närvarande finnes allenast en s. k. värmestuga vid en var av följande platser,

nämligen Järva skjutbanor, Kymlinge, Bög, Granby och Hägerstalund. Därjämte

finnes vid Säby en för förläggning nyttjad f. d. stallbyggnad med

jordgolv. Viel övriga till förläggning av trupp nyttjade platser finnes intet

utrymme under tak för inhysande av manskap. De befintliga värmestugorna

äro vidare otillräckliga för det behov av förläggningsutrymme, som förefinnes.

I en var av värmestugorna kunna icke lämpligen inhysas mer än 60—70

man. Behovet av förläggningsutrymme på samma plats bör emellertid beräknas

efter storleken av ett övningskompani. Utrymme torde sålunda böra

finnas för förläggning på samma plats av 125—150 man.

Vidare bör vid förläggningarna finnas sängar och sängutredning, bord och

stolar. Nu tillämpad ordning, enligt vilken manskapet, i den män förläggning

inomhus förekommer, är hänvisat att ligga på golvet å halmbädd, givetvis

utan tillfälle att avtaga klädesplaggen, kan icke, vare sig ur hygienisk

synpunkt eller ur bekvämliglietssynpunkt, anses fylla skäliga anspråk på en

ordnad fredsförläggning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 181.

Ytterligare bör åtminstone vid de mera anlitade förläggningsplatserna

finnas lokaler för förrättande av sjukvisitation och för hållande av marketenteri,

samt tvättrum med tvättställ, tvättservis och dusch.

För närvarande föreligga icke tillräckliga möjligheter för det vid Järvafältet

förlagda manskapet att öva kroppslig renhållning. I detta avseende

är enligt min uppfattning behovet av förbättrade anordningar trängande.

Av de medel, som på sätt nämnts 1936 års riksdag anvisat, beräknas ej

mer än 7,000 kronor kunna tagas i anspråk för förbättrande av vattentillgången

i befintliga brunnar. Enligt vad jag inhämtat kan man emellertid

med visshet utgå från, att genom de anordningar, som sålunda kunna med

anslagna medel ytterligare vidtagas och som allenast lära hava åsyftat att

bereda tillgång till dricksvatten och vatten för matlagning, nöjaktig tillgång

till vatten för manskapets kroppsvård ej kan åstadkommas.

Icke vid någon av de förenämnda platserna finnas sådana förläggningslokaler

för officerare och underofficerare som fylla skäliga anspråk på snygghet,

trevnad och bekvämlighet. De till bostäder åt officerare och underofficerare

upplåtna utrymmena givaj vid samtliga platser ett beklämmande

intryck. Bostäderna äro överlag ålderdomliga och otidsenliga, flera av dem

i mer eller mindre förfallet skick.

Än vidare torde behovet av nödiga stallutrymmen böra tillgodoses.

I ett till arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 18 december

1936 avgivet yttrande beträffande militieombudsmannens nämnda skrivelse

har chefen för östra arméfördelningen, efter inhämtande av yttranden i ämnet

från underlydande truppförbandschefer, cheferna för arméns underofficersskola

och infanteriskjutskolan samt den s. k. garnisonskommitténs arbetsutskott,

anfört bland annat följande:

De hittillsvarande förläggningsförliållandena å Järvafältet äro ur hygieniska

m. fl. synpunkter mycket otillfredsställande.

Yid övervägande av vilka anordningar, som böra vidtagas för förbättrande

av förläggningsförliållandena, synes en grundläggande synpunkt böra

vara, att anordningarna i möjligaste mån böra anpassas efter de behov av

tillfällig förläggning, vilka kvarstå, sedan kaserneringen å Järvafältet av

garnisonens truppförband kommit till stånd. Detta innebär bland annat,

att inom Järvafältets södra område — inom vilket efter nämnda tidpunkt

på grund av nära grannskap till kasernerna anordningar för tillfällig förläggning

icke komma att erfordras — endast de arbeten böra utföras, som

med hänsyn till de före den nya kaserneringens ordnande rådande förhållandena

kunna anses vara ur hygienisk synpunkt oundgängligen nödvändiga.

Inom Järvafältets norra område bliver det däremot påkallat att — i anslutning

till av militieombudsmannen gjorda uttalanden — vidtaga mera omfattande

åtgärder. Till detta område bliva nämligen marschtiderna från de framtida

kasernplatserna så stora, att det med hänsyn till övningstidens ändamålsenliga

utnyttjande bliver nödvändigt att under vissa tidsperioder (dagar,

veckor) i tur och ordning förlägga ett antal utbildningsenheter inom området.

Yid sådan förläggning bör ur utbildningssynpunkt fältmässig förläggning

(bivack) i viss utsträckning intagas. Med hänsyn till förläggningsperiodernas

längd är dock uppenbarligen mycket önskvärt, att förläggning

under tak kan beredas. Förläggning under tak erfordras därjämte för de

skolor — krigsskolan, arméns underofficersskola och möjligen även infanteriskjutskolan

— vilka tidvis kunna komma att förlägga sina övningar till

Järvafältet (för samövningar med andra förband, skarpskjutningar m. m.).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 181.

För kostnadernas nedbringande böra förläggningsanordningarna göras

enkla och ej mera omfattande än som kan anses vara nödvändigt.

I fortsättningen av sitt yttrande har arméfördelningsckefen lämnat en

närmare redogörelse för vissa anordningar för förläggningsförhållandenas

förbättrande, som av garnisonskommitténs arbetsutskott föreslagits i kommitténs

till arméfördelningssckefen avgivna yttrande. De platser, å vilka

åtgärder i dylik riktning föreslagits, äro å fältets norra del förläggningsplatserna

Hägerstalund, Säby, Bög, Väsby och Akalla samt bivackplatserna

vid Översjön och Säbysjön, å fältets södra del förläggningsplatserna Husby,

Granby, Eggeby, Kista och Kymlinge. Å samtliga de nämnda fem förläggningsplatserna

å fältets norra del hava bland annat särskilda barackbyggnader

för manskapsförläggning föreslagits skola uppföras. I övrigt hänföra

sig de föreslagna åtgärderna — förutom till vattenförsörjningens ordnande

— huvudsakligen till vissa förbättringsarbeten å redan befintliga anordningar,

avsedda att göra dessa mera användbara.

Kostnaderna för de föreslagna anordningarna hava av arbetsutskottet beräknats

till sammanlagt 1,046,600 kronor, därav å anordningar för erhållande

av bättre vattentillgång belöper ett sammanlagt belopp av 225,000 kronor.

Beträffande vattenförsörjningen har arbetsutskottet i sitt till arméfördelningschefen

avgivna yttrande anfört följande:

Inom norra området erfordras för kokning, dryck, tvättning och badning

(dusch) samt vattning av hästar vatten i erforderlig mängd, beräknad till

minst 30 minutliter, vid ovan upptagna förläggningsplatser samt dessutom

vid tvenne bivackplatser, d. v. s. 5 + 2 = 7 platser.

Inom södra området erfordras likaledes samma vattenmängd vid samtliga

5 förläggningsplatser.

Enligt inhämtade upplysningar rörande nyligen utförda borrningar inom

och i närheten av Järvafältet har vatten i riklig mängd erhållits (på en plats

cirka 50 minutliter).

Enär gjorda undersökningar angående möjligheten att erhålla vatten från

Stockholms norra förorters vattenledning från Görveln utvisat, att anslutning

till denna ledning enbart till Hägerstalund torde draga en kostnad av

minst 150,000 kronor, skulle en vattenförsörjning på detta sätt för ovan

upptagna förläggningsplatser draga en kostnad, som komme att överstiga

en halv miljon kronor. Därtill kommer den årliga förbrukningen till ett pris

av 25 öre per kubikmeter, vilket skulle draga högst avsevärda årliga kostnader.

Med anledning därav synes tanken på anslutning till Görvelnledningen

böra helt övergivas.

I stället synes billigaste sättet vara att utföra borrning samt i samband

därmed anordna hydroforanläggning på varje förläggningsplats. Kostnaderna

härför hava beräknats till 150,000 kronor för norra området och 75,000 kronor

för södra området.

Uti utlåtande i ärendet den 10 februari 1937 hava arméförvaltningens fortifikations-,

intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse, med överlämnande

av chefens för östra arméfördelningen förut omförmälda utredning,

anfört bland annat följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.

Departementen och styrelsen funne de av arméfördelningschefen föreslagna

åtgärderna för förbättring av förläggningsförhållandena å Järvafältet väl avvägda

samt tillstyrkte livligt, att desamma snarast måtte komma till utförande.

Departementen och styrelsen ville emellertid framhålla, att kostnaderna förde

till utförande föreslagna byggnadsanordningarna samt anordningarna för

sjukvård beräknats i november 1936. Sedan nämnda tid hade materialpriserna

stigit och även arbetslönerna syntes komma att höjas. På grund

därav syntes det vid ifrågavarande arbetens utförande med säkerhet komma

att visa sig, att de kostnadsberäknats för lågt. Försiktigheten syntes därför

bjuda, att de beräknade engångskostnaderna för nämnda arbeten, 1,046,600

kronor, höjdes med cirka 15 procent eller med 157,000 kronor till cirka

1,204,000 kronor. För bestridande av kostnaderna för utförande av nu ifrågavarande

anordningar borde få tagas i anspråk medel å den i statskontorets

räkenskaper upptagna titeln »Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde

».

Slutligen har statskontoret i utlåtande i ärendet den 18 mars 1937 anfört,

att i anslutning till vad chefen för finansdepartementet i proposition nr 227

till 1937 års riksdag uttalat, anläggningskostnaderna för nu ifrågavarande

byggnadsföretag, vilka väl torde få anses äga sådant sammanhang med markförsäljningarna

å Ladugårdsgärde, som i nämnda uttalande åsyftats, borde

antingen tillsvidare förskotteras å fonden för förlag till statsverket eller bestridas

från exploateringskonto. Vilketdera av dessa förfaringssätt, som borde

väljas, syntes få bliva beroende på tillgången å likvida medel å titeln »Försäljningsmedel

för tomter å Ladugårdsgärde».

Såsom redan inledningsvis framhållits anvisade 1936 års riksdag ett belopp Departementsav

262,000 kronor för vidtagande av vissa förbättringar av förläggningsför- chefenhållandena

å Järvafältet, i följd varav åtskilliga åtgärder i sådant syfte kunnat

vidtagas eller planeras vid förläggningsplatserna därstädes. Av militieombudsmannens

i det föregående omförmälda skrivelse lärer emellertid framgå,

att dessa åtgärder icke kunna anses vara tillfyllest för skapande av tillfredsställande

förläggningsförhållanden för trupperna under deras vistelse å

övningsområdet, utan att förläggningarna alltjämt lämna åtskilligt övrigt att

önska. För åstadkommande av något så när drägliga förhållanden vid de

tillfälliga förläggningarna å Järvafältet lärer det därför bliva nödvändigt,

att i viss utsträckning ytterligare medel anvisas för deras förbättrande.

Vid bedömande av frågan om i vilken omfattning dylika åtgärder nu

böra vidtagas, måste hänsyn givetvis tagas till det för närvarande aktuella

spörsmålet örn Stockholmstruppernas kasernering på Järvafältet. Beträffande

denna fråga har Kungl. Majit förut denna dag beslutat för riksdagen

framlägga förslag angående anslag till påbörjande av vissa till Stockholms

garnison hörande truppförbands och anstalters utflyttande till Järvafältet.

Vid ett bifall till detta förslag komma nya kaserner att efter hand uppföras

å övningsfältet för de ifrågavarande förbanden. Uppenbart är, att efter

dessa kaserners färdigställande truppernas behov av tillfälliga förläggningsplatser

å Järvafältet kommer att i väsentlig grad minskas.

Emellertid måste bemärkas, att de nya kasernerna icke kunna beräknas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 181.

bliva färdiga att tagas i bruk förrän tidigast om 4 eller 5 år. För vissa förband

kan dröjsmålet bliva ännu längre. Under tiden måste de nuvarande

tillfälliga förläggningarna å övningsfältet utnyttjas i minst samma omfattning

som hittills. Dessutom lärer behov av tillfälliga förläggningsplatser komma

att i viss utsträckning föreligga även efter det garnisonens utflyttning blivit

genomförd. Under sådana förhållanden och med hänsyn till det otillfredsställande

skick, vari de tillfälliga förläggningsplatserna, enligt vad av utredningen

i ärendet framgår, för närvarande befinna sig, synas åtgärder för deras

förbättrande få anses vara i hög grad av behovet påkallade. Jag har därför

funnit mig böra tillstyrka, att vissa åtgärder i sådant syfte nu vidtagas.

Chefen för östra arméfördelningen har givit uttryck åt den åsikten, att

vid de å södra delen av övningsfältet belägna förläggningsplatserna, å vilka

någon tillfällig förläggning icke beräknas ifrågakomma, sedan de nya kasernerna

färdigställts, endast borde utföräs sådana förbättringsarbeten, som med

hänsyn till de före den blivande kaserneringens ordnande rådande förhållandena

kunde anses vara ur hygienisk synpunkt oundgängligen erforderliga,

under det att vid de å norra delen av fältet belägna förläggningsplatserna,

vilka beräknats bliva behövliga för förläggningsändamål jämväl sedan kaserneringen

genomförts, borde vidtagas mera omfattande åtgärder, innefattande

bland annat uppförandet av särskilda manskapsbaracker och stallbyggnader.

För egen del anser jag, att förbättringsarbetet i första hand bör inriktas

på möjliggörandet av en mera tillfredsställande vattenförsörjning å de viktigaste

förläggningsplatserna. Härigenom skulle en stor del av de hygieniska

och sanitära olägenheter, som vidlåda de nuvarande förläggningarna komma

att förminskas eller bortfalla, något som särskilt för manskapets hälsa och

trivsel måste anses vara av största betydelse. Vidare synas nu befintliga,

i hög grad bristfälliga anordningar för officerares och underofficerares förläggning

böra förbättras på vissa förläggningsplatser. Härjämte torde ökat

stallutrymme böra ordnas vid vissa förläggningar.

Däremot har jag med hänsyn till den förestående kaserneringen icke ansett

mig böra ifrågasätta, att nya baracker för manskapets förläggning nu

skola uppföras. Med hänsyn till den relativt begränsade användning, som

dessa baracker torde komma att få efter kaserneringens genomförande, måste

de för dem beräknade kostnaderna — uppgående till 90,000—130,000 kronor

för förläggningsplats — anses vara alltför stora. Ur ekonomisk synpunkt

torde det efter kaserneringens genomförande komma att ställa sig förmånligare

att vid övningar i de trakter, där barackerna skulle uppföras, begagna

sig av lastbilar eller andra lämpliga fortskaffningsmedel för truppernas

transport till och från kasernerna, därest med hänsyn till avståndet fotmarsch

icke lämpligen kan komma ifråga eller bivackering på övningsplatsen icke

anses böra äga rum.

Det nu sagda äger emellertid icke i full utsträckning tillämpning å förläggningen

vid Säby, vilken ofta brukas som kvarter för Livregementet till

häst under regementets övningar på Järvafältet. Nämnda regemente torde,

efter vad som nu kan förutses, komma att utflyttas till Järvafältet åtskilligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.

senare än de övriga truppförbanden i Stockholm, och dess behov av tillfälligt

förläggningsutrymme därstädes kommer följaktligen att kvarstå jämväl

sedan denna fråga genom kaserneringen blivit på ett tillfredsställande sätt

löst för de andra förbanden. Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra

föreslå, att vid denna förläggningsplats förbättringar vidtagas jämväl med

avseende å manskapets förläggningsutrymme.

Till närmare utveckling av de av mig sålunda ifrågasatta förbättringsarbetena

får jag anföra följande.

Då kostnaderna för vattenförsörjningens ordnande genom en anslutning

till Stockholms norra förorters vattenledning från Görveln, enligt vad gjorda

undersökningar visat, skulle bliva synnerligen stora, torde denna fråga i

enlighet med garnisonskommitténs arbetsutskotts förslag böra lösas genom

djupborrningar och ordnande av hydroforanläggningar å de olika förläggningsplatserna,

varigenom erforderlig vattentillgång, enligt vad av utredningen

i ärendet framgår, synes kunna erhållas. Kostnaderna för varje dylik anläggning,

innefattande borrning och pumprum, hydrofor, pump och stigarledning,

erforderlig ledning för vatten och avlopp samt servisställen, hava

hösten 1936 av arbetsutskottet beräknats till 21,000 kronor för anläggningarna

inom den norra delen av övningsfältet och 15,000 kronor för anläggningarna

å den södra delen. Prisskillnaden beror på att det vid de inom

norra delen av fältet belägna förläggningarna ansetts erforderligt att ordna

åtskilligt längre ledningar för vatten och avlopp, De längre ledningarna

torde hava ansetts behövliga för de av myndigheterna föreslagna barackbyggnaderna

å norra delen av fältet. Då jag icke ifrågasätter uppförandet

av några nya dylika byggnader, har jag ansett mig kunna räkna med den

lägre kostnaden, 15,000 kronor, för samtliga anläggningar. Antalet nya anläggningar

anser jag böra kunna inskränkas till åtta med den fördelning på förläggningsplatser,

som det torde få ankomma å fortifikationsstyrelsen att bestämma.

I enlighet med vad som nu anförts skulle ordnandet av vattenförsörjningen

efter de priser, varmed garnisonskommitténs arbetsutskott räknat,

draga en sammanlagd kostnad av (8 X 15,000 =) 120,000 kronor.

I fråga örn övriga byggnadsarbeten m. m. anser jag mig böra föreslå, att

å de olika förläggningsplatserna följande anordningar vidtagas för här nedan

angivna, av arbetsutskottet beräknade kostnader:

Hägerstalund:

Arrendatorsbyggnadens övre våning repareras och ändras

till förläggning för officerare................................

Gårdens västra flygel ändras och inredes till underofficers
förläggning.

...................................................

Vinden å befintlig värmestuga inredes till förvaringslokal

Tvenne befintliga, provisoriskt uppförda stallbyggnader förbättras

genom golvinläggning m. m.......................

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 181.

Kronor Kronor

4.500

3,000

500

3.500 11,500

620 88 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Kronor Kronor

Säby:

Norra flygeln förbättras och inredes till officersförläggning 4,000

För underofficersförläggning uppföres en ny byggnad med

matrum, kök och sovhytter ................................ 9,000

En befintlig till värmestuga omändrad stenbyggnad påbygges

och inredes för utökad manskapsförläggning, expedition

samt puts- och tvättrum m. m., varjämte uppvärmningsanordningar

införas.................................... 50,000 63,000

Börg:

För officersförläggning uppföres en ny byggnad med matrum,

kök och sovhytter...................................... 15,000

Underofficersförläggning ordnas i arrendatorsbostadens övre

våning.......................................................... 4,000

Vinden å befintlig värmestuga inredes till förvaringslokal.. 500

Badplatsen vid Bavakt förbättras och utbygges med badbryggor

m. m................................................. 1,500

En befintlig stallbyggnad förbättras och inredes med golv

och foderrum m. m......................................... 3,000 24,000

Väsby:

Officersförläggning ordnas i en förutvarande statbyggnad.. 3,500

Uthus med vedbod och avträde repareras .................. 500

Underofficersförläggning ordnas i förenämnda stafbyggnad 2,500

Stallutrymme ordnas i en befintlig ladugård................ 4,500 11,000

Husby:

Befintlig flygelbyggnad repareras och iordningställes för

officers- och underofficersförläggningar.................... 6,000

En äldre stallbyggnad förbättras.............................. 4,000 10,000

Granby:

Officers- och underofficersförläggningar ordnas i ett befintligt

boningshus, som förbättras och tillbygges ...... 9,000

Vinden å befintlig värmestuga inredes till förvaringslokal 500

Två äldre logar förbättras och inredas till stall ............ 4,500 14,000

Eggeby:

Officers- och underofficersförläggningarna förbättras........ 2,000

Ett befintligt stallskjul förbättras och utvidgas.............. 1,000 3,000

Kista:

Officersförläggningen i arrendatorsbostaden repareras och

förbättras....................................................... 1,500

En befintlig flygel repareras och inredes till underofficersförläggning

......................... 2,000

Sjukkvarter ordnas i en befintlig byggnad..............''...... 1,000 4,500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 181. 11

Kronor Kronor

Kymlinge:

Befintlig byggnad repareras och inredes till officers- och

underofficersförläggningar .................................. 6,000

Vinden å befintlig värmestuga inredes till förvaringslokal 500

Foderrum m. m. inredes i det i ladugården anordnade stallet 500 7,000

Summa kostnader för byggnadsarbeten m. m. kronor 148,000

Då kostnaderna för vidtagande av åtgärder för förbättrande av vattentillgången

i det föregående beräknats till 120,000 kronor, skulle alltså medelsbehovet

för förbättringsarbetena i dess helhet enligt de gjorda beräkningarna

uppgå till (120,000 + 148,000 =) 268,000 kronor.

På sätt av myndigheterna anförts hava emellertid de framlagda kostnadsberäkningarna

gjorts redan under hösten 1936. För mötande av den prisstegring

å materiel och arbetslöner, som sedan dess inträffat, lärer det bliva

nödvändigt att uppräkna den nämnda kostnadssumman med inemot 20 procent

eller 52,000 kronor. Det för ändamålet erforderliga beloppet skulle således

utgöra (268,000 + 52,000 =) 320,000 kronor.

Beträffande de föreslagna arbetena utgår jag ifrån att det skall tillkomma

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att inom den för arbetena i dess

helhet angivna kostnadsramen vidtaga de mindre jämkningar och ändringar,

som framdeles kunna visa sig påkallade.

Av praktiska skäl synes lämpligt, att kostnaderna för de nu föreslagna

förbättringsarbetena, i likhet med vad som skedde med avseende å kostnaderna

för motsvarande av 1936 års riksdag medgivna arbeten, bestridas vid

sidan av riksstaten direkt från den i statskontorets räkenskaper upptagna

diversemedelstiteln »Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde», vilken

enligt vad statskontoret meddelat därtill lämnar tillgång.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till bestridande av kostnaderna för vissa arbeten för förbättrande

av förläggningsförhållandena å Järvafältet må tagas

i anspråk ett belopp av högst 320,000 kronor av medel, innestående

å den i statskontorets räkenskaper upptagna diversemedelstiteln

»Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde».

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenBegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Osterholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1938:123 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till vissa förbättringar av förläggnings för hållandena å Järva fältet. s. 12 i texten