Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regleringsjöretag inom Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och Skaraborgs län

1938-03-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:189, Angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regleringsjöretag inom Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och Skaraborgs län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 189.

1

Nr 189.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare

statsunderstöd till Nossans regleringsjöretag inom

Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och Skaraborgs

län; given Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:
Den

25 januari 1924 beviljade Kungl. Maj:t till reglering av vattenståndet

i ån Nossan å dess sträckning mellan Bolltorps kvarn och Eggvena bro för

torrläggning av vattenskadade marker inom hemmanen Eggvena i Eggvena

socken, Stora och Lilla Saxtorp samt Tumberg i Tumbergs socken, Fagrabo

och Tostarp i Kullings-Skövde socken, Fötene, Härene, Kivernäbb, IngBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 189. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 189-

marstorp, Espekroken och Ribbingsberg i Södra Härene socken av Älvsborgs

län samt Tegalund i Fåglums socken av Skaraborgs län, dels statsbidrag

från allmänna avdikningsanslaget med 58,100 kronor, och dels lån från

odlingslånefonden med 144,850 kronor, varjämte Kungl. Majit fastställde

arbetsplan för företagets utförande.

Sedan det under arbetets gång visat sig, bland annat, att sprängnings- och

scliaktningsmassor överstege vad i den fastställda arbetsplanen angivits, erhöll

företaget den 14 juni 1929 statsbidrag från statens avdikningsanslag

med 8,040 kronor och lån från statens avdikningslånefond med 30,130 kronor.

Vidare beviljades den 4 september 1930 på framställning av arrendatorerna

av samtliga i företaget ingående ecklesiastika boställen lån från sistnämnda

fond med 9,220 kronor till de kostnadsandelar, som belöpte på

sagda boställen. På grund av vissa vid företaget uppkomna arbetssvårigheter

lämnades slutligen den 18 november 1932 ytterligare statsbidrag från avdikningsanslaget

med 1,800 kronor och lån från avdikningslånefonden med

4,720 kronor. Företaget har sålunda kommit i åtnjutande av statsbidrag

med (58,100 + 8,040 + 1,800 =) 67,940 kronor och lån med (144,850 +

30,130 -f- 9,220 + 4,720 =) 188,920 kronor eller ett statsunderstöd av tillhopa

256,860 kronor.

I skrivelse den 18 december 1933 anhöll arbetsstyrelsen för företaget

dels om ytterligare statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, dels om avskrivning

av de tilläggslån, som beviljats företaget å 30,130 kronor och

4,720 kronor, dels ock om nedskrivning av lånet å 9,220 kronor till 7,615

kronor.

Därjämte anhöllo i skrivelse samma dag ett stort antal intressenter i företaget

att komma i åtnjutande av ytterligare statsunderstöd.

I anledning av dessa framställningar medgav Kungl. Majit den 12 april

1935 dels uppskov till allmänna kronouppbörden hösten 1936 respektive

hösten 1937 med uppdebiteringen av de för åren 1933 och 1934 belöpande

annuiteterna å 1924 års odlingslån å 144,850 kronor ävensom uppskov under

tre år med erläggande av envar av därefter återstående annuiteter av

lånet, dels ock räntefrihet under uppskovstiden å oguldna kapitalskulden å

samma lån. Tillika förklarade sig Kungl. Majit vilja framdeles efter ytterligare

utredning i ärendet meddela beslut rörande arbetsstyrelsens framställning

i vad den avsåge avskrivning av lån m. m.

I skrivelse den 19 juli 1935 har sedermera hemmansägaren Martin Oskar

Bergström i Eggvena Skogvaktargården i egenskap av delägare i ifrågavarande

regleringsföretag anhållit om samma statsunderstöd som övriga sämst

lottade intressenter i företaget.

Vidare har i skrivelse den 24 juli 1935 Albert Andersson i Vårgårda jånne

åtta andra intressenter i företaget hemställt, att därest ytterligare statsbidrag

kornme att beviljas företaget, detta bidrag måtte komma hela företaget till

godo.

Ytterligare har småbrukaren Matts Erik Andersson i Hagen i egenskap avintressent

i företaget i skrivelse den 20 januari 1936 begärt statsbidrag med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

3

högsta möjliga belopp till gäldande av den hans fastighet påförda delen i

företaget, 2,490 kronor 22 öre.

I skrivelse den 31 januari 1938 har Albert Andersson ånyo hemställt, att

alla intressenterna i företaget måtte erhålla hjälp genom nedskrivning av

lånen.

I ärendet hava yttranden avgivits den 17 mars 1937 av länsstyrelsen i Älvsborgs

län, den 27 december 1937 av lantbruksstyrelsen och den 23 februari

1938 av statskontoret. Lantbruksstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat ett

den 2 november 1937 av länsstyrelsen i Älvsborgs län avgivet yttrande.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Förslag till ifrågavarande företag, som avsåg reglering av vattenståndet

i Nossan mellan Bolltorps kvarn och Eggvena bro, upprättades vid av lantbruksingenjören

B. E. Hildebrand åren 1921—1922 enligt vattenlagen hållen

syneförrättning.

Företaget omfattade en areal av 306.93 hektar, varav 303.15 hektar åker

samt 3.78 hektar annan mark. Av denna areal utgör låntagarnas andel

268.76 hektar, varav 264.98 hektar åker samt 3.78 hektar annan mark.

Företaget utfördes under åren 1922—1931 och blev av lantbruksstyrelsen

godkänt den 6 februari 1932.

Kostnaderna för företaget, vilka vid planläggningen av lantbruksingenjören

beräknats till cirka 257,500 kronor, hade vid 1936 års utgång enligt

uppgift från arbetsstyrelsens ordförande uppgått till sammanlagt 374,270

kronor, varav 278,520 kronor utgjorde direkta arbetskostnader. Återstoden,

95,750 kronor, utgjordes huvudsakligen av kostnader för rättegång mot företagets

entreprenör samt räntor å upplånat kapital. Enbart sistnämnda

post uppgick i runt tal till 53,290 kronor.

Då statsbidraget uppgått till sammanlagt 67,940 kronor, utgöra intressenternas

egna kostnader för företaget (374,270 — 67,940 =) 306,330 kronor

eller omkring 1,000 kronor för hektar av den i företaget ingående marken.

Därest statslånen å sammanlagt 188,920 kronor frånräknas, uppgå för

låntagarnas del deras direkta utgifter för företaget till omkring 300 kronor

för hektar.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har genom tre skilda utslag den 30 december

1933 samt genom ett utslag den 17 mars 1936 fastställt fördelningen av de

till företaget beviljade lånen. Av utslagen framgår, att 1924 års lån skall

amorteras under åren 1931—1956 med en annuitet av 9,547 kronor 95 öre

under ett vart av åren 1932—1955, att 1929 års lån skall amorteras under

åren 1936—1961 med en annuitet av 2,003 kronor 4 öre under de första 24

åren, att 1930 års lån skall amorteras under åren 1938—1963 med en annuitet

av 612 kronor 95 öre under de första 24 åren, samt att 1932 års lån skall

amorteras under åren 1940—1964 med en annuitet av 313 kronor 99 öre

under de första 24 åren.

Låntagarnas annuiteter å statslånen utgöra sålunda sammanlagt i runt tal

12,480 kronor eller 46 kronor för hektar av deras i företaget ingående mark.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

Företaget finnes upptaget i den förteckning över i ekonomiskt trångmål

varande torrläggningsföretag, som intagits i lantbruksstyrelsens till Kungl.

Maj:t den 24 januari 1934 avgivna utlåtande, vilket utlåtande såsom Bilaga A.

fogats till Kungl. Maj:ts den 16 februari 1934 till riksdagen avlåtna proposition

nr 144 angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

Arbetsstyrelsen för företaget har i sin skrivelse såsom stöd för sin hemställan

örn ytterligare statsbidrag och avskrivning av vissa av lånen anfört i

huvudsak, att i statsbidrag beviljats ej fullt 25 procent av den beräknade

kostnaden för föx-etaget och ej mer än cirka 18 procent av den verkliga kostnaden.

Kostnaderna per hektar för den i företaget deltagande marken kunde

under nuvarande för jordbruket svåra förhållanden omöjligt gäldas av intressenterna,

av vilka de flesta redan vore hårt skuldbelastade, utan att de

skulle komma på obestånd. På grund av felberäkningar vid företagets

planläggning hade de verkliga kostnaderna högst betydligt överstigit de beräknade.

Hade denna felberäkning ej ägt rum, hade föi-etaget icke kommit

till stånd. Företagets utförande hade nämligen varit för dyrbart i förhållande

till den av detsamma vunna båtnaden.

I skrivelserna från intressenterna har i huvudsak åberopats samma grund

för de däri gjorda yrkandena som i arbetsstyrelsens framställning.

I sitt yttrande den 17 mars 1937 har länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrkt,

att de enskilda deltagarna i företaget bereddes någon lättnad i sin skuldbörda

för företaget i form av bidrag till nedbringande av vissa av företaget upptagna

lån hos banker och enskilda. Länsstyrelsen har i anslutning härtill

upplyst:

Då företaget dragit kostnader utöver de beräknade, hade ett belopp av

omkring 64,000 kronor måst upplånas hos banker och enskilda personer.

Någon båtnad av företaget motsvarande detta belopp hade intressenterna icke

haft. Ett flertal bland sökandena befunne sig visserligen i ganska goda ekonomiska

förhållanden, men detta vore dock icke fallet med alla. Vid 1933

års fastighetstaxering hade åkerjorden i de socknar, som berördes av företaget,

åsatts ett taxeringsvärde av i allmänhet mellan 1,000 och 1,300 kronor

per hektar.

Länsstyrelsen har vid sitt yttrande fogat viss utredning rörande intressenternas

ekonomiska ställning.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att 22,780 kronor måtte anvisas från

statens avdikningsanslag för nedskrivning av vissa låntagares andelar i de

till ifrågavarande företag beviljade lånen från odlingslånefonden och avdikningslånefonden.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande till stöd för sitt förslag anfört bland

annat:

Låntagarnas annuiteter å statslånen, vilka uppginge till i runt tal 12,480

kronor eller 46 kronor för hektar av deras i företaget ingående mark, vore

avsevärt högre än vad vid torrläggningsföretag i allmänhet plägade vara

fallet och hade tidigare överträffats endast i tre fall, nämligen beträffande

de företag, som avsett reglering av Kilaån i Södermanlands län och Säveån i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

Älvsborgs län samt Hidinge—Spångakärrens torrlägningsföretag i örebro län.

Med hänsyn därjämte till intressenternas i Nossans regleringsföretag betydande

utgifter i övrigt för företaget, syntes det uppenbart, att fullgörandet

av de med företaget förbundna skyldigheterna måste för de intressenter,

vilkas ekonomiska ställning vore svag, medföra högst allvarliga svårigheter.

Lades därtill, att företaget i viss grad torde hava föranletts av statsmakternas

under världskriget vidtagna åtgärder för tryggande av landets självförsörjning,

ävensom att detsamma sedermera drabbats av den därefter inträffade

omkastningen i jordbrukskonjunkturerna, funne lantbruksstyrelsen för sin

del ett ingripande från statens sida i syfte att lindra det ekonomiska betryck

vari vissa av företagets intressenter genom företaget råkat, kunna anses

motiverat.

Vad beträffade formen för ett sådant ingripande finge till en början framhållas,

att detsamma lämpligen syntes böra ske i form av nedskrivning av

de i förhållande till sin ekonomiska bärkraft hårdast belastade låntagarnas

andelar i kapitalskulden å de till företaget beviljade statslånen. Med ledning

av i detta avseende verkställda undersökningar hade länsstyrelsen i yttrande

till lantbruksstyrelsen den 2 november 1937 angivit de delägare, vilka enligt

länsstyrelsens förmenande närmast borde ifrågakomma till erhållande av

ytterligare understöd. Lantbruksstyrelsen tillstyrkte, att följande i länsstyrelsens

utredning upptagna personer bereddes ifrågasatt lindring.

Låntagare

Fastighet

Jord-

register

nr

Socken

Oskar Svensson

Stomsmaden

l1

Tumbergs

Axel Karlsson

Tunmaden

21

>

Johan Emil Gustafsson

Fagrabo

l2

>

Mats Erik Andersson

Härene Nedergården

6io

Södra Härene

Gunnar Andersson

Espekroken

l3

> >

Lorentz Andreasson

Härene Mellomgården

42

> >

Holmängen

l3

> »

Holmängen

l1

Eggvena

Gustaf Gottfrid Nordkvist

Härene Nedergården

Ö2

Södra Härene

Härene Nedergården

69

> *

Sören Jenssen Nyman

Ribbingsberg

l1

> )

Nossamaden

l1

> >

Härene Backgården

l2

> >

Härene Backgården

l3

> >

Mo Västergården

l2

> >

Nossamaden

l1

Tumbergs

Frans Henrik Johansson

Fötene Afsegården

32

Södra Härene

Nossamaden

21

> »

Josef Ragnar Eriksson

Nossamaden

po

» >

Henning Ivar Hermansson

Ågården

92

Eggvena

Herman Andersson

Skogvaktaregården

159

>

Lendalsmaden

av l1

»

Lendalsmaden

l1

Södra Härene

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

I fråga om storleken av den nedskrivning av lånen, som syntes böra komma

ifråga, funne lantbruksstyrelsen för sin del, nied hänsyn till de jämförelsevis

höga kostnader, som låntagarna utöver ifrågavarande låneannuiteter

hade att vidkännas för företaget, annuiteterna skäligen böra nedskrivas nied

50 procent, därvid desamma i allt fall konime att ej oväsentligt överstiga vad

vid andra torrläggningsföretag ansåges normalt. Nedskrivningen syntes

böra ske å den del av kapitalskulden, som återstode ogulden efter inbetalning

av till och med år 1937 utdebiterade annuiteter. Sagda del av kapitalskulden

hade beträffande nu ifrågavarande låntagare av lantbruksstyrelsen beräknats

uppgå till i runt tal 45,560 kronor. För nedskrivning av nämnda

skuldsumma nied 50 procent erfordrades sålunda ett belopp av 22,780 kronor,

vilket lämpligen syntes böra utgå i form av statsbidrag från statens avdikningsanslag.

Bidraget borde i första hand disponeras för avskrivning av

nu ifrågavarande långtagares andelar i de till företaget senast beviljade lånen,

varefter återstående del av bidraget borde användas för nedskrivning

av samma låntagares andelar i de äldre lånen.

Av den av länsstyrelsen i dess yttranden förebragta utredningen rörande

den ekonomiska ställningen hos de personer, som enligt lantbruksstyrelsens

förslag borde erhålla lindring i sin skuldbörda, framgår att dessa personers

ekonomi är förhållandevis svag.

Statskontoret har i sitt yttrande uttalat, att nied hänsyn till föreliggande

särskilda omständigheter och till vad lantbruksstyrelsen anfört statskontoret

icke ville motsätta sig att vissa intressenter i företaget erhölle lättnad i återbetalningsskyldigheten

av de till företaget beviljade statslånen. Dylik lättnad

har statskontoret ansett lämpligen kunna vidtagas genom nedskrivning

av skuldbördan i anledning av lånen på sätt lantbruksstyrelsen ifrågasatt.

Statskontoret har emellertid — under framhållande, att en av de i lantbruksstyrelsens

förslag upptagna personerna, nämligen Sören Jenssen Nyman,

förvärvat sina fastigheter efter avdikningsföretagets slutförande — uttalat,

att denne icke borde bliva delaktig i den ifrågasatta nedskrivningen, då han

vid köpet kunnat taga hänsyn till de skulder, som graverade fastigheterna.

Statskontoret har i övrigt icke velat motsätta sig lantbruksstyrelsens förslag.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att de verkliga kostnaderna för

ifrågavarande regleringsföretag blivit avsevärt högre än de beräknade. Detta

synes hava berott på förhållanden, över vilka intressenterna icke kunnat

råda. Till följd av de oförutsett höga kostnaderna hava intressenterna fått

ikläda sig betydande skulder utöver statslånen. Företaget har också, såsom

förut nämnts, upptagits i den förteckning över i ekonomiskt trångmål varande

torrläggningsföretag, som finnes intagen i propositionen nr 144 1934.

Intressenternas egna kostnader för företaget lia enligt vad utredningen givit

vid handen uppgått till omkring 1,000 kronor för hektar av den i företaget ingående

marken och deras annuiteter för statslånen uppgå till 46 kronor för

hektar av samma mark. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag med

hänsyn härtill, att fullgörandet av de med företaget förbundna skyldigheterna

måste för de intressenter, vilkas ställning är svag, medföra högst allvarliga

svårigheter. Billighetsskäl torde därför tala för att, på sätt myndighe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

7

terna tillstyrkt, de sämst ställda intressenterna erhålla någon lättnad i sin

skuldbörda genom att ytterligare statsunderstöd beredes företaget i och för

statslånens nedskrivning. Med hänsyn till vad statskontoret anfört torde

emellertid statsmedel icke böra anvisas för nedskrivning av låneandelar, som

belöpa å de Sören Jenssen Nyman tillhöriga fastigheterna. Den av mig nu

förordade nedskrivningen torde på sätt lantbruksstyrelsen och statskontoret

ifrågasatt böra bestämmas till 50 procent av nuvarande kapitalskuld för de

i lantbruksstyrelsens förteckning upptagna fastigheterna med nyss nämnt

undantag. Vid bifall till vad jag nu förordat skulle för nedskrivning erfordras

ett belopp av 15,360 kronor, vilket belopp bör anvisas från statens avdikningsanslag.

Bidraget torde i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag i

första hand disponeras för avskrivning av de nu ifrågavarande låntagarnas

andelar i de till företaget senast beviljade lånen. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att fastställa bidragsbeloppets fördelning å här avsedda fastigheter.

Genom det av mig nu förordade bidraget erhålla de ekonomiskt sett

sämst ställda intressenterna en välbehövlig lindring i sin orimligt höga skuldbörda.

Emellertid torde med hänsyn till de stora skulder, som åvila ifrågavarande

företag, även övriga intressenter, även om de icke direkt befinna

sig i ekonomiskt trångmål, ha alltför tyngande utgifter i anledning av företaget.

Det torde därför vara angeläget, alt ytterligare utredning åstadkommes

rörande möjligheterna att lätta företagets ekonomiska svårigheter. Denna

utredning torde lämpligen kunna verkställas av de jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 11 juni 1937 tillkallade utredningsmännen för verkställande

av utredning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen (torrläggningskommittén).

Sedan riksdagens beslut i förevarande ärende fattats,

torde därför handlingarna överlämnas till sagda utredningsmän. Det nu föreslagna

bidragsbeloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl.

Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande

bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att till avbetalning i enlighet med vad i det föregående anförts

å de till Nossans regleringsförctag beviljade lånen från

odlingslånefonden och statens avdikningslånefond må från

statens avdikningsanslag till företaget anvisas ett belopp av

15,360 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detla protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Ros.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regler ing sf öretag inom Eggvena med flera so a1 i texten
  2. JoU 1938:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regleringsfÖretag inom Eggvena med flera socknar av Älvsborg a1 i texten