Angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regleringsjöretag inom Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och Skaraborgs län
1938-03-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:189, Angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regleringsjöretag inom Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och Skaraborgs län
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 189.
1
Nr 189.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare
statsunderstöd till Nossans regleringsjöretag inom
Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och Skaraborgs
län; given Stockholms slott den 3 mars 1938.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Nilsson, Quensel, Forslund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:
Den
25 januari 1924 beviljade Kungl. Maj:t till reglering av vattenståndet
i ån Nossan å dess sträckning mellan Bolltorps kvarn och Eggvena bro för
torrläggning av vattenskadade marker inom hemmanen Eggvena i Eggvena
socken, Stora och Lilla Saxtorp samt Tumberg i Tumbergs socken, Fagrabo
och Tostarp i Kullings-Skövde socken, Fötene, Härene, Kivernäbb, IngBihang
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 189. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 189-
marstorp, Espekroken och Ribbingsberg i Södra Härene socken av Älvsborgs
län samt Tegalund i Fåglums socken av Skaraborgs län, dels statsbidrag
från allmänna avdikningsanslaget med 58,100 kronor, och dels lån från
odlingslånefonden med 144,850 kronor, varjämte Kungl. Majit fastställde
arbetsplan för företagets utförande.
Sedan det under arbetets gång visat sig, bland annat, att sprängnings- och
scliaktningsmassor överstege vad i den fastställda arbetsplanen angivits, erhöll
företaget den 14 juni 1929 statsbidrag från statens avdikningsanslag
med 8,040 kronor och lån från statens avdikningslånefond med 30,130 kronor.
Vidare beviljades den 4 september 1930 på framställning av arrendatorerna
av samtliga i företaget ingående ecklesiastika boställen lån från sistnämnda
fond med 9,220 kronor till de kostnadsandelar, som belöpte på
sagda boställen. På grund av vissa vid företaget uppkomna arbetssvårigheter
lämnades slutligen den 18 november 1932 ytterligare statsbidrag från avdikningsanslaget
med 1,800 kronor och lån från avdikningslånefonden med
4,720 kronor. Företaget har sålunda kommit i åtnjutande av statsbidrag
med (58,100 + 8,040 + 1,800 =) 67,940 kronor och lån med (144,850 +
30,130 -f- 9,220 + 4,720 =) 188,920 kronor eller ett statsunderstöd av tillhopa
256,860 kronor.
I skrivelse den 18 december 1933 anhöll arbetsstyrelsen för företaget
dels om ytterligare statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, dels om avskrivning
av de tilläggslån, som beviljats företaget å 30,130 kronor och
4,720 kronor, dels ock om nedskrivning av lånet å 9,220 kronor till 7,615
kronor.
Därjämte anhöllo i skrivelse samma dag ett stort antal intressenter i företaget
att komma i åtnjutande av ytterligare statsunderstöd.
I anledning av dessa framställningar medgav Kungl. Majit den 12 april
1935 dels uppskov till allmänna kronouppbörden hösten 1936 respektive
hösten 1937 med uppdebiteringen av de för åren 1933 och 1934 belöpande
annuiteterna å 1924 års odlingslån å 144,850 kronor ävensom uppskov under
tre år med erläggande av envar av därefter återstående annuiteter av
lånet, dels ock räntefrihet under uppskovstiden å oguldna kapitalskulden å
samma lån. Tillika förklarade sig Kungl. Majit vilja framdeles efter ytterligare
utredning i ärendet meddela beslut rörande arbetsstyrelsens framställning
i vad den avsåge avskrivning av lån m. m.
I skrivelse den 19 juli 1935 har sedermera hemmansägaren Martin Oskar
Bergström i Eggvena Skogvaktargården i egenskap av delägare i ifrågavarande
regleringsföretag anhållit om samma statsunderstöd som övriga sämst
lottade intressenter i företaget.
Vidare har i skrivelse den 24 juli 1935 Albert Andersson i Vårgårda jånne
åtta andra intressenter i företaget hemställt, att därest ytterligare statsbidrag
kornme att beviljas företaget, detta bidrag måtte komma hela företaget till
godo.
Ytterligare har småbrukaren Matts Erik Andersson i Hagen i egenskap avintressent
i företaget i skrivelse den 20 januari 1936 begärt statsbidrag med
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
3
högsta möjliga belopp till gäldande av den hans fastighet påförda delen i
företaget, 2,490 kronor 22 öre.
I skrivelse den 31 januari 1938 har Albert Andersson ånyo hemställt, att
alla intressenterna i företaget måtte erhålla hjälp genom nedskrivning av
lånen.
I ärendet hava yttranden avgivits den 17 mars 1937 av länsstyrelsen i Älvsborgs
län, den 27 december 1937 av lantbruksstyrelsen och den 23 februari
1938 av statskontoret. Lantbruksstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat ett
den 2 november 1937 av länsstyrelsen i Älvsborgs län avgivet yttrande.
Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.
Förslag till ifrågavarande företag, som avsåg reglering av vattenståndet
i Nossan mellan Bolltorps kvarn och Eggvena bro, upprättades vid av lantbruksingenjören
B. E. Hildebrand åren 1921—1922 enligt vattenlagen hållen
syneförrättning.
Företaget omfattade en areal av 306.93 hektar, varav 303.15 hektar åker
samt 3.78 hektar annan mark. Av denna areal utgör låntagarnas andel
268.76 hektar, varav 264.98 hektar åker samt 3.78 hektar annan mark.
Företaget utfördes under åren 1922—1931 och blev av lantbruksstyrelsen
godkänt den 6 februari 1932.
Kostnaderna för företaget, vilka vid planläggningen av lantbruksingenjören
beräknats till cirka 257,500 kronor, hade vid 1936 års utgång enligt
uppgift från arbetsstyrelsens ordförande uppgått till sammanlagt 374,270
kronor, varav 278,520 kronor utgjorde direkta arbetskostnader. Återstoden,
95,750 kronor, utgjordes huvudsakligen av kostnader för rättegång mot företagets
entreprenör samt räntor å upplånat kapital. Enbart sistnämnda
post uppgick i runt tal till 53,290 kronor.
Då statsbidraget uppgått till sammanlagt 67,940 kronor, utgöra intressenternas
egna kostnader för företaget (374,270 — 67,940 =) 306,330 kronor
eller omkring 1,000 kronor för hektar av den i företaget ingående marken.
Därest statslånen å sammanlagt 188,920 kronor frånräknas, uppgå för
låntagarnas del deras direkta utgifter för företaget till omkring 300 kronor
för hektar.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län har genom tre skilda utslag den 30 december
1933 samt genom ett utslag den 17 mars 1936 fastställt fördelningen av de
till företaget beviljade lånen. Av utslagen framgår, att 1924 års lån skall
amorteras under åren 1931—1956 med en annuitet av 9,547 kronor 95 öre
under ett vart av åren 1932—1955, att 1929 års lån skall amorteras under
åren 1936—1961 med en annuitet av 2,003 kronor 4 öre under de första 24
åren, att 1930 års lån skall amorteras under åren 1938—1963 med en annuitet
av 612 kronor 95 öre under de första 24 åren, samt att 1932 års lån skall
amorteras under åren 1940—1964 med en annuitet av 313 kronor 99 öre
under de första 24 åren.
Låntagarnas annuiteter å statslånen utgöra sålunda sammanlagt i runt tal
12,480 kronor eller 46 kronor för hektar av deras i företaget ingående mark.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
Företaget finnes upptaget i den förteckning över i ekonomiskt trångmål
varande torrläggningsföretag, som intagits i lantbruksstyrelsens till Kungl.
Maj:t den 24 januari 1934 avgivna utlåtande, vilket utlåtande såsom Bilaga A.
fogats till Kungl. Maj:ts den 16 februari 1934 till riksdagen avlåtna proposition
nr 144 angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.
Arbetsstyrelsen för företaget har i sin skrivelse såsom stöd för sin hemställan
örn ytterligare statsbidrag och avskrivning av vissa av lånen anfört i
huvudsak, att i statsbidrag beviljats ej fullt 25 procent av den beräknade
kostnaden för föx-etaget och ej mer än cirka 18 procent av den verkliga kostnaden.
Kostnaderna per hektar för den i företaget deltagande marken kunde
under nuvarande för jordbruket svåra förhållanden omöjligt gäldas av intressenterna,
av vilka de flesta redan vore hårt skuldbelastade, utan att de
skulle komma på obestånd. På grund av felberäkningar vid företagets
planläggning hade de verkliga kostnaderna högst betydligt överstigit de beräknade.
Hade denna felberäkning ej ägt rum, hade föi-etaget icke kommit
till stånd. Företagets utförande hade nämligen varit för dyrbart i förhållande
till den av detsamma vunna båtnaden.
I skrivelserna från intressenterna har i huvudsak åberopats samma grund
för de däri gjorda yrkandena som i arbetsstyrelsens framställning.
I sitt yttrande den 17 mars 1937 har länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrkt,
att de enskilda deltagarna i företaget bereddes någon lättnad i sin skuldbörda
för företaget i form av bidrag till nedbringande av vissa av företaget upptagna
lån hos banker och enskilda. Länsstyrelsen har i anslutning härtill
upplyst:
Då företaget dragit kostnader utöver de beräknade, hade ett belopp av
omkring 64,000 kronor måst upplånas hos banker och enskilda personer.
Någon båtnad av företaget motsvarande detta belopp hade intressenterna icke
haft. Ett flertal bland sökandena befunne sig visserligen i ganska goda ekonomiska
förhållanden, men detta vore dock icke fallet med alla. Vid 1933
års fastighetstaxering hade åkerjorden i de socknar, som berördes av företaget,
åsatts ett taxeringsvärde av i allmänhet mellan 1,000 och 1,300 kronor
per hektar.
Länsstyrelsen har vid sitt yttrande fogat viss utredning rörande intressenternas
ekonomiska ställning.
Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att 22,780 kronor måtte anvisas från
statens avdikningsanslag för nedskrivning av vissa låntagares andelar i de
till ifrågavarande företag beviljade lånen från odlingslånefonden och avdikningslånefonden.
Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande till stöd för sitt förslag anfört bland
annat:
Låntagarnas annuiteter å statslånen, vilka uppginge till i runt tal 12,480
kronor eller 46 kronor för hektar av deras i företaget ingående mark, vore
avsevärt högre än vad vid torrläggningsföretag i allmänhet plägade vara
fallet och hade tidigare överträffats endast i tre fall, nämligen beträffande
de företag, som avsett reglering av Kilaån i Södermanlands län och Säveån i
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
Älvsborgs län samt Hidinge—Spångakärrens torrlägningsföretag i örebro län.
Med hänsyn därjämte till intressenternas i Nossans regleringsföretag betydande
utgifter i övrigt för företaget, syntes det uppenbart, att fullgörandet
av de med företaget förbundna skyldigheterna måste för de intressenter,
vilkas ekonomiska ställning vore svag, medföra högst allvarliga svårigheter.
Lades därtill, att företaget i viss grad torde hava föranletts av statsmakternas
under världskriget vidtagna åtgärder för tryggande av landets självförsörjning,
ävensom att detsamma sedermera drabbats av den därefter inträffade
omkastningen i jordbrukskonjunkturerna, funne lantbruksstyrelsen för sin
del ett ingripande från statens sida i syfte att lindra det ekonomiska betryck
vari vissa av företagets intressenter genom företaget råkat, kunna anses
motiverat.
Vad beträffade formen för ett sådant ingripande finge till en början framhållas,
att detsamma lämpligen syntes böra ske i form av nedskrivning av
de i förhållande till sin ekonomiska bärkraft hårdast belastade låntagarnas
andelar i kapitalskulden å de till företaget beviljade statslånen. Med ledning
av i detta avseende verkställda undersökningar hade länsstyrelsen i yttrande
till lantbruksstyrelsen den 2 november 1937 angivit de delägare, vilka enligt
länsstyrelsens förmenande närmast borde ifrågakomma till erhållande av
ytterligare understöd. Lantbruksstyrelsen tillstyrkte, att följande i länsstyrelsens
utredning upptagna personer bereddes ifrågasatt lindring.
Låntagare
Fastighet
Jord-
register
nr
Socken
Oskar Svensson
Stomsmaden
l1
Tumbergs
Axel Karlsson
Tunmaden
21
>
Johan Emil Gustafsson
Fagrabo
l2
>
Mats Erik Andersson
Härene Nedergården
6io
Södra Härene
Gunnar Andersson
Espekroken
l3
> >
Lorentz Andreasson
Härene Mellomgården
42
> >
Holmängen
l3
> »
Holmängen
l1
Eggvena
Gustaf Gottfrid Nordkvist
Härene Nedergården
Ö2
Södra Härene
Härene Nedergården
69
> *
Sören Jenssen Nyman
Ribbingsberg
l1
> )
Nossamaden
l1
> >
Härene Backgården
l2
> >
Härene Backgården
l3
> >
Mo Västergården
l2
> >
Nossamaden
l1
Tumbergs
Frans Henrik Johansson
Fötene Afsegården
32
Södra Härene
Nossamaden
21
> »
Josef Ragnar Eriksson
Nossamaden
po
» >
Henning Ivar Hermansson
Ågården
92
Eggvena
Herman Andersson
Skogvaktaregården
159
>
Lendalsmaden
av l1
»
Lendalsmaden
l1
Södra Härene
6
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
I fråga om storleken av den nedskrivning av lånen, som syntes böra komma
ifråga, funne lantbruksstyrelsen för sin del, nied hänsyn till de jämförelsevis
höga kostnader, som låntagarna utöver ifrågavarande låneannuiteter
hade att vidkännas för företaget, annuiteterna skäligen böra nedskrivas nied
50 procent, därvid desamma i allt fall konime att ej oväsentligt överstiga vad
vid andra torrläggningsföretag ansåges normalt. Nedskrivningen syntes
böra ske å den del av kapitalskulden, som återstode ogulden efter inbetalning
av till och med år 1937 utdebiterade annuiteter. Sagda del av kapitalskulden
hade beträffande nu ifrågavarande låntagare av lantbruksstyrelsen beräknats
uppgå till i runt tal 45,560 kronor. För nedskrivning av nämnda
skuldsumma nied 50 procent erfordrades sålunda ett belopp av 22,780 kronor,
vilket lämpligen syntes böra utgå i form av statsbidrag från statens avdikningsanslag.
Bidraget borde i första hand disponeras för avskrivning av
nu ifrågavarande långtagares andelar i de till företaget senast beviljade lånen,
varefter återstående del av bidraget borde användas för nedskrivning
av samma låntagares andelar i de äldre lånen.
Av den av länsstyrelsen i dess yttranden förebragta utredningen rörande
den ekonomiska ställningen hos de personer, som enligt lantbruksstyrelsens
förslag borde erhålla lindring i sin skuldbörda, framgår att dessa personers
ekonomi är förhållandevis svag.
Statskontoret har i sitt yttrande uttalat, att nied hänsyn till föreliggande
särskilda omständigheter och till vad lantbruksstyrelsen anfört statskontoret
icke ville motsätta sig att vissa intressenter i företaget erhölle lättnad i återbetalningsskyldigheten
av de till företaget beviljade statslånen. Dylik lättnad
har statskontoret ansett lämpligen kunna vidtagas genom nedskrivning
av skuldbördan i anledning av lånen på sätt lantbruksstyrelsen ifrågasatt.
Statskontoret har emellertid — under framhållande, att en av de i lantbruksstyrelsens
förslag upptagna personerna, nämligen Sören Jenssen Nyman,
förvärvat sina fastigheter efter avdikningsföretagets slutförande — uttalat,
att denne icke borde bliva delaktig i den ifrågasatta nedskrivningen, då han
vid köpet kunnat taga hänsyn till de skulder, som graverade fastigheterna.
Statskontoret har i övrigt icke velat motsätta sig lantbruksstyrelsens förslag.
Utredningen i ärendet ger vid handen, att de verkliga kostnaderna för
ifrågavarande regleringsföretag blivit avsevärt högre än de beräknade. Detta
synes hava berott på förhållanden, över vilka intressenterna icke kunnat
råda. Till följd av de oförutsett höga kostnaderna hava intressenterna fått
ikläda sig betydande skulder utöver statslånen. Företaget har också, såsom
förut nämnts, upptagits i den förteckning över i ekonomiskt trångmål varande
torrläggningsföretag, som finnes intagen i propositionen nr 144 1934.
Intressenternas egna kostnader för företaget lia enligt vad utredningen givit
vid handen uppgått till omkring 1,000 kronor för hektar av den i företaget ingående
marken och deras annuiteter för statslånen uppgå till 46 kronor för
hektar av samma mark. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag med
hänsyn härtill, att fullgörandet av de med företaget förbundna skyldigheterna
måste för de intressenter, vilkas ställning är svag, medföra högst allvarliga
svårigheter. Billighetsskäl torde därför tala för att, på sätt myndighe
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 189.
7
terna tillstyrkt, de sämst ställda intressenterna erhålla någon lättnad i sin
skuldbörda genom att ytterligare statsunderstöd beredes företaget i och för
statslånens nedskrivning. Med hänsyn till vad statskontoret anfört torde
emellertid statsmedel icke böra anvisas för nedskrivning av låneandelar, som
belöpa å de Sören Jenssen Nyman tillhöriga fastigheterna. Den av mig nu
förordade nedskrivningen torde på sätt lantbruksstyrelsen och statskontoret
ifrågasatt böra bestämmas till 50 procent av nuvarande kapitalskuld för de
i lantbruksstyrelsens förteckning upptagna fastigheterna med nyss nämnt
undantag. Vid bifall till vad jag nu förordat skulle för nedskrivning erfordras
ett belopp av 15,360 kronor, vilket belopp bör anvisas från statens avdikningsanslag.
Bidraget torde i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag i
första hand disponeras för avskrivning av de nu ifrågavarande låntagarnas
andelar i de till företaget senast beviljade lånen. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att fastställa bidragsbeloppets fördelning å här avsedda fastigheter.
Genom det av mig nu förordade bidraget erhålla de ekonomiskt sett
sämst ställda intressenterna en välbehövlig lindring i sin orimligt höga skuldbörda.
Emellertid torde med hänsyn till de stora skulder, som åvila ifrågavarande
företag, även övriga intressenter, även om de icke direkt befinna
sig i ekonomiskt trångmål, ha alltför tyngande utgifter i anledning av företaget.
Det torde därför vara angeläget, alt ytterligare utredning åstadkommes
rörande möjligheterna att lätta företagets ekonomiska svårigheter. Denna
utredning torde lämpligen kunna verkställas av de jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 11 juni 1937 tillkallade utredningsmännen för verkställande
av utredning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen (torrläggningskommittén).
Sedan riksdagens beslut i förevarande ärende fattats,
torde därför handlingarna överlämnas till sagda utredningsmän. Det nu föreslagna
bidragsbeloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl.
Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande
bestämmelser för avdikningsanslagets användning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att till avbetalning i enlighet med vad i det föregående anförts
å de till Nossans regleringsförctag beviljade lånen från
odlingslånefonden och statens avdikningslånefond må från
statens avdikningsanslag till företaget anvisas ett belopp av
15,360 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detla protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Ros.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1938:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regler ing sf öretag inom Eggvena med flera so a1 i texten
- JoU 1938:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regleringsfÖretag inom Eggvena med flera socknar av Älvsborg a1 i texten