Sök i Ratio Lex

Angående redovisning å statens allmänna fastighets fond av vissa fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds universitet

63 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 62 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:200, Angående redovisning å statens allmänna fastighets fond av vissa fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds universitet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

1

Nr 200.

%

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående redovisning å

statens allmänna fastighets fond av vissa fastigheter,

disponerade av Uppsala och Lunds universitet; given

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla del

förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till utvidgning

av redovisningen å statens allmänna fastighetsfond till att avse vissa

fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds universitet, samt anför därvid

följande:

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 200. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års liksdag framlagda

förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse den 29

mars 1935, nr 121 — beslutat örn inrättande av en särskild fond, benämnd

»statens allmänna fastighetsfond», för redovisning av staten tillhöriga fastigheter.

Genom beslut den 15 juni 1935 har Kungl. Majit därefter meddelat

grundläggande bestämmelser angående fondens inrättande och förvaltning.

Vid fondens inrättande hänfördes till densamma fångvårdsanstalten beskickningshus

och sinnessjukhus samt de av byggnadsstyrelsen förvaltade

fastigheterna; de olika fastighetsgrupperna upptogos till redovisning å skilda

delfonder under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens

respektive byggnadsstyrelsens förvaltning.

Till fonden hänfördes även vissa under uppförande varande byggnader, vilka

finansierades medelst anslag för kapitalökning å fonden för förlag till statsverket,

nämligen karolinska sjukhuset i Stockholm, nybyggnad för de patologiska

och hygienisk-bakteriologiska institutionerna samt växthusbyggnad för

den botaniska institutionen vid Uppsala universitet ävensom byggnad för kemiska

institutionen vid Lunds universitet. Dessa nybyggnader syntes tills

vidare kunna redovisas å den under byggnadsstyrelsens förvaltning stående

delfonden. Efter byggnadernas färdigställande finge frågan om deras ställning

i förvaltnings- och redovisningshänseende upptagas till förnyat övervägande.

I vad mån jämväl andra staten tillhörande fastigheter borde upptagas till

redovisning å fonden syntes få bliva beroende på fortsatt utredning. Enighet

rådde i stort sett därom, att utvidgad redovisning borde eftersträvas beträffande

den staten tillhöriga fasta egendom som lämnade en i penningar uppskattningsbar

avkastning eller representerade ett nyttjande- eller avyttringsvärde

som kunde evalveras i penningar.

På grundval av verkställd utredning föreligger nu förslag om utvidgning

av redovisningen å statens allmänna fastighetsfond till att avse vissa av Uppsala

och Lunds universitet disponerade fastigheter.

Kungl. Majit bemyndigade den 15 november 1935 chefen för finansdepartementet

att tillkalla två sakkunniga för att inom nämnda departement biträda

med utredning av frågan, i vad mån och på vad sätt fastigheter som

disponerades av universiteten borde — utöver vad som på grund av Kungl.

Majits beslut den 15 juni 1935 örn fondens inrättande skett — upptagas till

redovisning å statens allmänna fastighetsfond.

Jämlikt detta bemyndigande tillkallades professorn vid Uppsala universitet

Thore Engströmer och förste revisorn Carl Murray att såsom sakkunniga biträda

med utredning av berörda fråga. Därjämte uppdrogs åt arkitekten CarlAxel

Stoltz, Malmö, och ingenjören Simon Lindsjö, Uppsala, att vid utredningen

biträda med värdering av omförmälda fastigheter.

Med skrivelse till chefen för finansdepartementet den 29 juni 1937 hava de

sakkunniga för fullgörande av nämnda uppdrag överlämnat dels en prome
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

moria angående redovisningen av Uppsala och Lunds universitets fastigheter,

dels ock av Stoltz och Lindsjö jämlikt berörda uppdrag verkställda, till de

sakkunniga överlämnade utredningar.

De sakkunnigas promemoria torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet

(bilaga t). Beträffande de av Stoltz och Lindsjö avlämnade utredningarna

må hänvisas till handlingarna i ärendet.

över de sakkunnigas promemoria hava yttranden avgivits av kanslern för

rikets universitet — som hört universitetsmyndigheterna — samt av kammarkollegium,

statskontoret, riksräkenskapsverket, byggnadsstyrelsen och

domänstyrelsen.

1 huvudsaklig anslutning till en i riksräkenskapsverkets yttrande lämnad

redogörelse torde jag nu få sammanfatta innebörden av de i promemorian

innefattade förslagen.

Universitetens tillgångar hänföras i promemorian till två olika förmögenhetsgrupper,

avseende den ena universitetens finansförmögenhet och den

andra universitetens förvaltningsförmögenhet. Till finansförmögenheten

räknas sådana tillgångar, som i främsta rummet äro avsedda att tillföra

universiteten inkomster. Till förvaltningsförmögenheten åter räknas sådana

tillgångar, som äro avsedda att brukas omedelbart för fyllande av universitetens

behov.

De till finansförmögenheten hänförliga bruttotillgångarna utgöras av dels

fast egendom (jordegendomar och skogar), dels lös egendom (aktier, fordringar,

kontanta medel m. m.). De till förvaltningsförmögenheten hänförliga

bruttotillgångarna åter utgöras av fast egendom inklusive byggnader å

annans mark (institutionsbyggnader). Inventarier och dylika tillgångar inräknas

härvid icke i universitetens förmögenhet. För Uppsala universitet

avgå från såväl de till finansförmögenheten som de till förvaltningsförmögenheten

hänförliga bruttotillgångarna vissa skulder.

Av universitetens sålunda angivna bruttotillgångar och skulder redovisas

för närvarande i rikshuvudboken dels den lösa egendomen i dess helhet,

dels en mindre del av den fasta egendomen, dels slutligen huvudparten avskulderna.

Undandragna från redovisning i rikshuvudboken äro för Uppsala

universitet huvudparten av såväl den till finansförmögenheten som den

till förvaltningsförmögenheten hänförliga fasta egendomen ävensom en

mindre del av de till förvaltningsförmögenheten hänförliga skulderna samt

för Lunds universitet hela den till finansförmögenheten och hela den till

förvaltningsförmögenheten hänförliga fasta egendomen.

Det av de sakkunniga i promemorian framlagda förslaget till omläggning

av universitetens bokföring åsyftar en sådan utvidgning av riksbokföringen,

att universitetens samtliga till såväl finansförmögenheten som förvaltningsförmögenheten

hänförliga bruttotillgångar och skulder bliva upptagna till

redovisning i rikshuvudboken.

I fråga om de till finansförmögenheten hänförliga bruttotillgångarna innebär

det i promemorian framlagda förslaget, att dessa tillgångar skulle —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

i likhet med vad som redan nu tillämpas beträffande viss del av Uppsala

universitets fasta egendom och båda universitetens hela lösa egendom — i

sin helhet redovisas å tillgångssidan av rikshuvudbokens för universiteten

upplagda konton samt å samma kontons skuldsida motsvaras— utom av

egentliga skulder — av särskilda diversemedelstitlar. Universitetens till finansförmögenheten

hänförliga nettotillgångar skulle alltså icke heller efter

genomförandet av den föreslagna omläggningen komma att ingå i statens

i rikshuvudboken bokförda nettoförmögenhet.

Vad angår de till förvaltningsförmögenheten hänförliga bruttotillgångarna

— vilka utgöras av fast egendom och byggnader å annans mark — skulle

enligt de sakkunnigas förslag dessa tillgångar likaledes komma att i sin helhet

redovisas å tillgångssidan av universitetens förenämnda, i rikshuvudboken

upplagda konton. Å samma kontons skuldsida åter skulle uppföras

— utom egentliga skulder — särskilda diversemedelstitlar, svarande mot

sådana bland tillgångarna ingående fastighetsvärden, vilka icke äro att återföra

till å riksstaten anvisade anslag. Universitetens mot dessa diversemedelstitlar

svarande, till förvaltningsförmögenheten hänförliga fastighetsvärden

skulle alltså icke heller komma att ingå i statens i rikshuvudboken bokförda

nettoförmögenhet.

Till närmare belysning av den ordning för redovisningen i rikshuvudboken

av universitetens tillgångar och skulder, som genomförandet av den i

promemorian föreslagna omläggningen av universitetens bokföring skulle

föra med sig, torde i bilaga till statsrådsprotokollet (bilaga 2) få lämnas en

sammanställning, utvisande universitetens tillgångar och skulder den 30 juni

1936 dels enligt rikshuvudbokens nuvarande redovisning, dels enligt den för

rikshuvudboken föreslagna, på grundval av i promemorian beräknade tillgångs-

och skuldposter kompletterade redovisningen. Sistnämnda redovisning

har i sammanställningen uppdelats på två kolumner, avseende den ena

statsregleringsfondens konton och den andra fastighetsfondens konton.

Enligt den nya ordningen skulle å statsregleringsfondens konton redovisas

universitetens till finansförmögenheten hörande bruttotillgångar samt

mot dessa svarande diverse medel och egentliga skulder. För Uppsala universitet

uppvisar kontot en mindre kapitalbehållning, sammanhängande med

vissa icke reglerade avräkningar. För Lunds universitet redovisas å kontot

ingen kapitalbehållning.

Å fastighetsfondens konton åter skulle redovisas universitetens till förvaltningsförmögenheten

hörande bruttotillgångar samt mot vissa delar av

dessa svarande diverse medel och egentliga skulder. Såsom egentliga skulder

äro uppförda dels ett av riksgäldskontoret till Uppsala universitet förskotterat

belopp för institutet för högspänningsforskning, dels ett av Uppsala

läns landsting lämnat större och ett av Uppsala stad lämnat mindre bidrag

till akademiska sjukhusets i Uppsala byggnadskostnader. Den å fastighetsfondens

konto för vartdera universitetet redovisade kapitalbehållningen svarar

mot fastighetsvärden, vilka äro att återföra på å riksstaten anvisade

anslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

5

Beträffande därefter frågan om redovisningen av universitetsfastiglieternas

inkomster och utgifter hava de sakkunniga framlagt särskilda förslag

för å ena sidan de till finansförmögenheten hänförliga fastigheterna och å

andra sidan de till förvaltningsförmögenheten hänförliga fastigheterna.

I fråga örn de till finansförmögenheten hänförliga fastigheterna gäller för

närvarande, att inkomsterna och utgifterna för universitetens jordegendomar

och skogar redovisas i Uppsala å en särskild fond och i Lund å akademikassan

samt att från dessa titlar den behållna inkomsten tillgodoföres

universitetens avlöningsanslag. Härvid iakttages, att, i den mån den behållna

inkomsten överstiger i staten för avlöningsanslaget beräknat belopp,

överskottet skall ingå till reservfonden samt att, om den behållna inkomsten

något år icke uppgår till i samma stat beräknat belopp, bristen skall täckas

från reservfonden.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle, sedan redovisningen av fastighetsvärdena

blivit ordnad på i det föregående angivet sätt, inkomsterna och utgifterna

för universitetens jordegendomar och skogar redovisas å de för

ändamålet upplagda diversemedelstitlarna. För Uppsala universitet skulle

därvid på samma sätt förfaras med de nu å avlöningsanslaget såsom särskilda

uppbördsmedel redovisade inkomsterna av försålda hus å landet,

arrende av humlegårdar samt övriga avgifter av stadsjord i Uppsala.

De sakkunniga föreslå vidare, att nettoavkastningen av universitetens

jordegendomar och skogar för framtiden skall disponeras för täckande av

en del av kostnaderna för reparation och underhåll samt avsättning till förnyelsefond,

avseende de till universitetens förvaltningsförmögenhet hänförliga

fastigheterna, i stället för, såsom för närvarande, av en del av universitetens

avlöningskostnader. Härvid förutsättes, att merinkomster eller brister

å ifrågavarande avkastning skola liksom hittills regleras mot universitetens

reservfonder.

Vad därefter angår inkomster och utgifter för de till förvaltningsförmögenheten

hörande fastigheterna, förorda de sakkunniga, att gemensamma

inkomst- och utgiftsstater för alla dessa fastigheter fastställas för vartdera

universitetet. De sakkunniga förutsätta emellertid härvid, att inom den

gemensamma inkomst- och utgiftsstatens ram särskilda stater skola fastställas

för å ena sidan de i statens allmänna fastighetsfonds kapitalbehållning

ingående fastighetsvärdena och å andia sidan övriga fastighetsvärden.

Rörande statuppställningens olika inkomst- och utgiftsposter kan jag -—

under hänvisning till vad i promemorian härutinnan anförts — inskränka

mig till alt framhålla följande.

Utgiftsposterna för reparations- och underhållskostnader lii. m. samt avsättning

till förnyelsefond hava för Uppsala universitets delfond uppdelats

på två delposter, avseende den ena akademiska sjukhuset och den andra

övriga fastigheter. Anledningen till all för angivna utgiftsändamål särskild

redovisning ansetts böra lämnas för akademiska sjukhuset sammanhänger

med det tidigare berörda förhållandet, ali till sjukhusets uppförande Uppsala

läns landsting bidragit till byggnadskostnaden. Landstingets bidrag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

till akademiska sjukhusets reparations- och underhållskostnader föreslås

skola redovisas å fastighetsfondens stat under titeln »Diverse inkomster».

Något bidrag från landstinget för avsättning till förnyelsefond, avseende dess

andel i sjukhusets byggnadskostnader, står däremot icke till förfogande.

De i inkomst- och utgiftsstaten för Uppsala universitets övriga fastigheter

och för Lunds universitets fastigheter uppförda utgiftsposterna för reparations-

och underhållskostnader m. m. samt för avsättning till förnyelsefond

avse samtliga till förvaltningsförmögenheten hänförliga fastigheter

med undantag av akademiska sjukhuset i Uppsala.

De sakkunniga, vilka — såsom tidigare angivits —- förutsatt, att särskilda

inkomst- och utgiftsstater skulle fastställas för å ena sidan i statens allmänna

fastighetsfonds kapitalbehållning ingående fastighetsvärden och å andra

sidan övriga fastighetsvärden, hava själva uttryckligen förklarat hinder icke

möta, att de för vartdera universitetet för reparations- och underhållskostnader

m. m. uppförda delposterna disponeras såsom en för båda staterna

gemensam tillgång. Beträffande avsättningen till förnyelsefond påfordra de

sakkunniga däremot, att uppdelningen skall drivas så långt, att särskilda

förnyelsefonder uppläggas för de båda slagen av fastighetsvärden.

Såsom bidrag till täckningen av reparations- och underhållskostnader samt

avsättning till förnyelsefond, avseende de till universitetens förvaltningsförmögenhet

hänförliga fastigheterna, skulle — enligt vad tidigare angivits —

nettoavkastningen av universitetens jordegendomar och skogar disponeras.

I inkomst- och utgiftsstaten skulle dessa bidrag upptagas såsom särskilda

delposter under »Diverse inkomster».

De i inkomst- och utgiftsstaten uppförda inkomstposterna för ersättning

för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skulle enligt de för statens allmänna

fastighetsfond ursprungligen uppställda reglerna beräknas till ett mot

fastigheternas liyresvärde svarande belopp. Vid tillämpande av denna beräkningsgrund

för universitetens nu omhandlade delfonder av statens allmänna

fastighetsfond borde uppenbarligen hänsyn tagas allenast till hyresvärdet

för de fastigheter eller delar av fastigheter, vilkas fastighetsvärden

ingå i delfondernas i rikshuvudboken redovisade kapitalbehållning. De sakkunniga,

som ansett det icke vara möjligt att för universitetens institutionsbyggnader

fastställa något verkligt liyresvärde, hava utgått från att universitetens

delfonder av statens allmänna fastighetsfond borde tillföras ersättning

för samtliga kostnader för de med statsmedel uppförda byggnaderna, varvid

som kostnad jämväl borde inräknas ränta å de i fastigheterna investerade

statsmedlen. I enlighet härmed hava de sakkunniga förordat, alt denna ersättning

beräknas till ett belopp, som svarar mot kostnaderna för underhåll

och avsättning till förnyelsefond samt normal förräntning av nämnda statsmedel,

eller sammanlagt omkring 7 procent av det i universitetens delfondei

nedlagda statskapitalet.

Sedan de i inkomst- och utgiftsstaten uppförda olika inkomst- och utgiftsposterna

blivit vederbörligen fastställda, kunna de båda delfondernas överskott

direkt framräknas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Beträffande innehållet i de i ärendet avgivna yttrandena, såvitt dessa angå

med genomförandet av de sakkunnigas förslag sammanhängande huvudfrågor,

torde få lämnas följande översikt.

Kanslern för rikets universitet har lämnat utan erinran den föreslagna

redovisningen av de till universitetens finansförmögenhet hörande fastigheterna

och ävenledes tillstyrkt redovisningen av förvaltningsförmögenhetens

fastigheter. Beträffande förslaget att inkomsterna av universitetens jordegendomar

och skogar skola tillgodoföras fastighetsfonden och icke avräknas

å avlöningsanslagen har kanslern anfört bland annat följande:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle å anslaget till universitetens fastighetsfonder

avräknas vissa av universiteten till statsverket redovisade inkomster

från universitetens jordegendomar och skogar. Dessa inkomster avräknas

för närvarande i stället å universitetens allmänna avlöningsanslag och äro

upptagna till, för Uppsala 218,020 kronor, för Lund 51,600 kronor, överflyttningen

till annan plats i riksstate^ av dessa inkomstposter är i och för

sig endast en budgetteknisk åtgärd. Genom att de hädanefter skulle avräknas

å anslagen till fastighetsfonderna och sålunda direkt komma till användning

för reparations- och underhållskostnaders bestridande, minskas det för fastighetsfonderna

erforderliga statsanslaget med motsvarande belopp, men

avlöningsanslaget måste i stället i samma omfattning höjas. För Uppsala

universitets del föreslå emellertid de sakkunniga en ökning av den post, som

skall avräknas, med ungefär 12,000 kronor till 230,000 kronor. Såvitt jag

rätt uppfattat de sakkunnigas tankegång, skulle denna ökning vara motiverad

därav att reservfonden under den senaste femårsperioden bidragit med

omkring 12,000 kronor i genomsnitt per år till underhåll och reparationer avbyggnader,

vilket med den nya anordningen skulle bli obehövligt. Reservfonden

kan då i stället avstå från 12,000 kronor per år av det överskott, som

från avkastningen av jord- och skogsfastigheter inflyter i fonden. Detta

resonemang synes mig knappast vara bindande. Den omständigheten att

reservfonden måst anlitas även för rena underhålls- och reparationskostnader,

för vilka det särskilda statsanslaget varit otillräckligt, synes icke utgöra

skäl för att i sak bibehålla detta system genom att även för framtiden

anslå till underhålls- och reparationsutgifter denna summa av medel, som

skulle komma reservfonden till godo. Jag föreslår fördenskull, att endast ett

till 220,000 kronor avrundat belopp må avräknas å anslaget till fastighetsfonderna.

Självfallet bör den anmärkning till staten, som har avseende å den

här nämnda inkomstposten, alltjämt gälla. Med hänsyn till att posten i fråga

ej längre skall avräknas å avlöningsanslaget, bör avfattningen av anmärkningen

undergå en jämkning. Beträffande Lunds universitet tillstyrker jag,

att förutnämnda post å 51,600 kronor må avräknas å anslaget till fastighetsfonderna

i stället för å avlöningsanslaget, varvid anmärkningen till staten bör

med något jämkad avfattning gillia såväl den sålunda överflyttade inkomstposten

som även de vid avlöningsanslaget kvarstående posterna, i den mån ej

annat föranledes av förslag, som jag i annat sammanhang framställer.

Kammarkollegium har i anledning av remissen framlagt en utredning

örn den ställning de särskilda grupperna av Uppsala universitets egendom

intaga samt örn universitetets rättsliga ställning, särskilt gent emot kionan.

När kollegiet därefter övergår till behandlingen av det framlagda redovisningsförslagct

konstateras inledningsvis, att det nu icke vore fråga örn någon

förändring av förvaltningen av universitetets fastigheter, utan all saken gäll
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

de allenast på vad sätt universitetsegendomen skulle bokföras. En uppdelning,

på sätt de sakkunniga föreslagit, av de i förvaltningsfövmögenheten

ingående fastigheterna mellan dels allmänna fastighetsfonden och dels en

särskild universitetets fastighetsfond innebure emellertid i själva verket ett

ståndpunktstagande ifråga om universitetets och universitetsfastigheternas

rättsliga ställning, som kollegium ansåge icke erforderlig. Kollegiet holle

före, att universitetets samtliga ifrågavarande fastigheter — såväl mark som

byggnad — borde redovisas i en enda fond — Uppsala universitets fastighetsfond.

A skuldsidan syntes därvid behöva upptagas allenast sådana verkliga

skuldbelopp, som t. ex. de i akademiska sjukhuset investerade anslagen

från landstinget och Uppsala stad, ävensom mot respektive fastighet svarande

enskild donation eller stiftelse. Kollegiet förutsatte härvid, att universitetets

fastighetsfond komme att likställas med allmänna fastighetsfonden

ifråga om möjlighet till anvisande av nybyggnadsanslag under utgifter

för kapitalökning. Vad därefter anginge universitetets finansförmögenhet

ansåge sig kollegiet — på grund av utredningen örn den ställning de särskilda

grupperna av universitetsegendom intaga — ej kunna tillstyrka en uppdelning

av den föreslagna diversemedelstiteln »Uppsala universitets egendomsoch

skogsförvaltning» i undertitlar i full överensstämmelse med vad i promemorian

ifrågasatts. Beträffande redovisningen av fastigheter ingående

i enskilda donationer har kammarkollegium icke något att erinra mot de

sakkunnigas förslag. Redovisningen av Lunds universitets fastigheter borde

ordnas efter motsvarande grunder som kollegiet föreslagit beträffande Uppsala

universitets fastigheter.

Statskontoret - som förordat igångsättande av en allmän utredning av

frågan i vilken utsträckning i statens och dess organs hand befintliga förmögenhetsobjekt

överhuvud taget böra upptagas bland statsverkets bokförda

nettotillgångar — har intet att erinra emot att, i avvaktan å resultatet därav,

förevarande redovisningsfråga ordnas i huvudsaklig anslutning till vad de

sakkunniga föreslagit. Ämbetsverket har emellertid ansett förslaget böra

modifieras, så alt varje fastighet upptoges allenast å en fondtitel och där

redovisades bland tillgångarna med hela sitt värde. I sådant hänseende har

statskontoret förordat, att samtliga institutionsbyggnader sammanfördes till

universitetens fastighetsfonder, där de å tillgångssidan redovisades med sina

fulla värden, samtidigt med att å skuldsidan upptoges de värden, som enligt

de sakkunnigas beräkningar motsvarade investerade statsbidrag och kommunala

bidrag. Mot dessa skulder, i den mån fråga vore örn statsbidrag,

svarande belopp borde därvid upptagas bland statens allmänna fastighetsfonds

tillgångar såsom fordran hos universitetens fastighetsfonder. För dessa

borde särskild stat fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med vad de

sakkunniga föreslagit, därvid det beräknade överskottet borde anses motsvara

ränta å de av statsverket investerade kapitalmedlen och uppföras bland fondens

utgifter; motsvarande belopp borde givetvis upptagas bland inkomsterna

å allmänna fastighetsfondens stat. Statskontoret har vidare vissa principiella

erinringar i fråga örn beräkningen av reparations- och underhålls
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

9

kostnader. Förslaget om att inkomsterna från universitetens fastigheter skola

tillgodoföras fastighetsfonderna och icke avlöningsanslagen har biträtts av

ämbetsverket.

Riksräkcnskapsverket har kunnat i allt väsentligt ansluta sig till de sakkunnigas

förslag till ändrad redovisning av universitetens tillgångar och skulder

samt inkomster och utgifter. De modifikationer i fråga om förslagets detaljer,

som riksräkenskapsvcrket funnit böra vidtagas, vore övervägande

av rent formell natur. Ämbetsverket har vidare anfört, att med genomförandet

av den förslagna omläggningen skulle vinnas, att riksliuvudbokens

redovisning av statens tillgångar och skulder bleve, i vad avsåge universiteten,

fullständig. Inrättandet av de för universitetens till förvaltningsförmögenheten

hänförliga fastigheter avsedda delfonderna av statens allmänna

fastighetsfond skulle möjliggöra en enhetlig redovisning av dessa fastigheters

inkomster och utgifter. Härigenom skulle särskilt — såsom de sakkunniga

framhållit — förutsättningar skapas för en rationell avvägning av kostnaderna

för underhåll och avskrivning av universitetens institutionsbyggnader. ®

Den nuvarande redovisningen av de fastigheter, som disponeras av Upp- Departememssala

och Lunds universitet, är tämligen ofullständig. I rikshuvudboken upp- chef*1- tages endast en mindre del av den av Uppsala universitet disponerade fasta

egendomen och för Lunds universitet är hela fastighetsbeståndet undantaget

från sådan redovisning. En sammanfattande översikt av ifrågavarande fastigheter

och deras värde har visserligen lämnats i de tablåer över ungefärliga

värdet av statsverkets fasta och lösa egendom, vilka periodvis upprättats i enlighet

med en av 1867 års riksdag gjord framställning och av Kungl. Maj:t

tillställts riksdagen samt för varje gång i fullständigt skick publicerats på det

sätt, att de i tryck bifogats ett av statsutskottet avgivet memorial (senast

1929 nr 131). Men värdet av dessa tablåer kail av olika skäl icke skattas

synnerligen högt och det däri sammanställda materialet måste användas med

stor försiktighet. Det har därför framstått som ett önskemål, att för universitetens

del ernå en rationell fastighetsredovisning, liknande den som foten

huvuddel av statens fasta egendom vunnits genom tillkomsten av fastighetsfonden

och som bland annat möjliggjort en budgettekniskt och finanspolitiskt

ändamålsenlig behandling av statsverkets investeringar i fast egendom

samt kostnader för och inkomster av denna.

Universiteten hava ursprungligen organiserats såsom självständiga akademier,

vilka varit hänvisade att leva på avkastningen av till dem särskilt anslagna

eller donerade tillgångar, huvudsakligen jordegendomar. Sedan mitten

av 1800-talet hava emellertid statsmakterna i allt större utsträckning

övertagit det ekonomiska ansvaret för den akademiska undervisningen. Staten

bestrider sålunda för närvarande nästan helt de löpande kostnaderna för

universiteten med medel anvisade å riksstaten, och i en efter hand .stigande

utsträckning hava byggnader för universitetsinstitutioner bekostats av dylika

medel. Det framstår under dessa omständigheter såsom lämpligt, att

den eftersträvade, fullständiga fastighetsredovisningen kommer lill stånd

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

inom den egentliga statsbokföringens ram. Härför tala även andra omständigheter.

Ehuru det är naturligt, att de av universiteten disponerade fastigheterna

alltjämt förvaltas av dem, hava likväl statsmakterna numera ett

väsentligt intresse av underhållet av den egendom, varom här är fråga. För

detta underhåll måste i icke ringa utsträckning påkallas anslag av statsmedel.

För en tillfredsställande prövning av behovet av underhållsmedel är

det visserligen ej nödvändigt, men dock synnerligen önskligt att inom statsbokföringen

äga tillgång till en redovisning av de med förvaltningen av

byggnaderna sammanhörande inkomsterna och utgifterna. Örn ifrågavarande

byggnaders värden redovisas å en statlig kapitalfond, kan även på ett

enkelt sätt fyllas det krav som den nya budgetordningen ställer å upprätthållande

av de genom investering av statsmedel skapade värdena genom avsättningar

till förnyelse. Ur allmän statsfinansiell synpunkt är det slutligen av

värde att få ett uttryck för statsverkets totala kostnader för de av universiteten

disponerade byggnaderna; en sådan överblick åstadkommes lättast i anslutning

till en bokföring, som sammanför alla för ett dylikt bedömande erforderliga

faktiska uppgifter.

Efter verkställd utredning har nu framlagts förslag örn en efter de föreliggande

omständigheterna lämpad redovisning i rikshuvudboken av de av

universiteten disponerade fastigheterna. Såsom riksräkenskapsverket utvecklat

sakkunnigförslaget innebär detta, att de till universitetens finansförmögenhet

hänförliga fastigheterna skola redovisas å statsregleringsfonden

under särskilda diversemedelstitlar och sålunda icke ingå i statens bokförda

nettoförmögenhet, samt att de till universitetens förvaltningsförmögenhet

hänförliga bruttotillgångarna åter skola redovisas såsom tillgångar å statens

allmänna fastiglietsfond, å vars skuldsida skulle uppföras — utom egentliga

skulder — särskilda diversemedelstitlar, svarande mot sådana bland tillgångarna

ingående fastighetsvärden, vilka icke äro att återföra till å riksstaten

anvisade anslag. Universitetens mot sistnämnda diversemedelstitlar

svarande fastighetsvärden skulle alltså icke heller ingå i statens i rikshuvudboken

bokförda nettoförmögenhet.

Då det framlagda förslaget synes mig innefatta en tillfredsställande lösning

av frågan örn sättet för åstadkommande av en förbättrad fastighetsredovisning

vid universiteten, tillstyrker jag på nyss anförda skäl, att förslag

nu förelägges riksdagen om upptagande till redovisning å statens allmänna

fastiglietsfond av universitetens fastigheter efter i huvudsak de riktlinjer

som angivits av de sakkunniga.

Såsom av de sakkunniga framhållits och jämväl i yttranden över deras

promemoria vitsordats medför den förordade omläggningen av universitetens

fastighetsredovisning icke någon rubbning i den rättsliga ställning sorn

av ålder tillkommit universiteten eller av dem disponerade fastigheter. Det

synes också vara möjligt att utforma det nya redovisningssystemet med

hänsyn till den åtskillnad, som faktiskt föreligger mellan å ena sidan

objekt vilka uppkommit genom anslag av statsmedel och å andra sidan

övriga objekt. En utredning av frågan, i vilken utsträckning i sta
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

tens och dess organs hand befintliga förmögenhetsobjekt överhuvud taget

böra upptagas bland statsverkets bokförda nettotillgångar, är vid sådant

förhållande, om än av visst intresse, efter min mening icke påkallad för

handläggningen av förevarande ärende.

Även vid fasthållande av nu angivna, på universitetens särställning inriktade

synpunkt kan givetvis den åsyftade fullständigare redovisningen av

universitetsfastigheterna tänkas utformad efter andra linjer än den här förordade.

En sådan linje vore, att — i viss anslutning till vad som antytts av

statskontoret och kammarkollegium — samtliga av universiteten disponerade

fastigheter uppfördes till sina fulla värden såsom tillgångar å särskilda fonder,

en för vartdera universitetet, samtidigt som å skuldsidan upptoges de värden

som beräknades motsvara investerade statsbidrag och kommunala bidrag.

Mot dessa skulder, i den mån de avsåge statsbidrag, svarande belopp skulle därvid

upptagas bland statens allmänna fastighetsfonds tillgångar såsom fordran

hos universitetens fastighetsfonder. Överskottet å de senare fonderna

skulle anses motsvara ränta å de av statsverket investerade kapitalmedlen.

Ehuru denna form för universitetsfastigheternas redovisning skulle vara

ägnad att särskilt framhäva en särställning i fastighetshänseende för universiteten

gentemot andra myndigheter och såtillvida erbjuda vissa fördelar,

har jag likväl funnit mig böra förorda, att det av de sakkunniga framlagda

och av riksräkenskapsverket utvecklade systemet för redovisning av ifrågavarande

fastigheter lägges till grund för fortsatta åtgärder, emedan det enligt

min mening bättre än tänkbara alternativa lösningar ansluter sig till

numera gängse former för redovisning av investering av statsmedel i fastigheter

samtidigt som universitetens särställning i avseende å egendom, som

icke tillkommit medelst anslag å riksstaten, på ett tilfredsställande sätt markeras.

Rörande den närmare utformningen av det av mig sålunda förordade systemet

torde jag få anföra följande.

I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit torde nian vid genomförandet

av den nya redovisningen böra skilja mellan, å ena sidan, tillgångar som i

främsta rummet äro avsedda att tillföra universiteten inkomster —- av de

sakkunniga betecknade såsom universitetens finansförmögenhet — och, å

andra sidan, tillgångar avsedda att brukas omedelbart för fyllande av universitetens

behov — av de sakkunniga sammanfattade under benämningen universitetens

förvaltningsförmögenhct. Gränserna mellan dessa olika slag av

tillgångar äro självfallet icke skarpa. Åtminstone vad angåi Uppsala universitet,

lia vissa fastigheter som ursprungligen varit av det förra slaget senare

övergått till förvaltningsförmögenheten. I de sakkunnigas promemoria

lämnas en redogörelse för huru universitetens nuvarande fastighetsbestånd

uppkommit, l ill denna redogörelse tillåter jag 111ig att hänvisa.

F i n a 11 s f ö r lii ö g e 11 li e t e 11. Liksom universitetens i lösa tillgångar

placerade donationsmedel redan nu redovisas i riksliuvudboken å särskilda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

för ändamålet upplagda diversemedelstitlar, böra också samtliga universiteten

tillhöriga, till finansförmögenheten hänförliga fastigheter redovisas på

enahanda sätt.

A den diversemedelstitel, som avses för redovisning av Uppsala universitets

finansförmögenhet, bör i dess huvudbok under särskild rubrik uppföras

värdet av all den universitetets fasta egendom som icke utnyttjats för beredande

av lokaler at universitetets institutioner. En närmare specifikation

torde i detta sammanhang ej vara erforderlig. Fastigheterna synas vid uppläggningen

av den förordade redovisningen få invärderas efter sitt taxeringsvärde.

De fastigheter, vilka tillhöra redan nu redovisade donations- eller andra

särskilda fonder, böra givetvis å skuldsidan, på samma sätt som nu sker,

motsvaras av för dessa fonder upplagda diversemedelstitlar. För övriga fastigheter

bör å skuldsidan uppföras en ny liknande titel, som förslagsvis

torde böra benämnas »Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning».

Den närmare utformningen av redovisningen under denna diversemedelstitel

torde ej behöva prövas i detta sammanhang. Här må endast framhållas, att

värdet av de universitetets åkerlotter, varav avkastningen skall tillfalla Uppsala

universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och barn, synes

böra redovisas under särskilda rubriker å tillgångs- och skuldsidan.

Lunds universitets jordegendomar torde böra invärderas som tillgångar i

universitetets huvudbok efter sitt taxeringsvärde. Då dessa egendomars avkastning

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut av år 1681 skall disponeras av universitetet,

torde tillgångarna böra bokföras å diversemedelstitel, förslagsvis benämnd

»Lunds universitets egendomsförvältning».

Inkomsterna och utgifterna för förvaltningen av universitetens jordegendomar

och skogar redovisas för närvarande i Uppsala å en särskild fond och

i Lund a akademikassan. Från dessa titlar skall den behållna inkomsten

tillgodoföras universitetens avlöningsanslag och redovisas enligt de av Kungl.

Majit och riksdagen fastställda avlöningsstaterna såsom särskilda uppbördsmedel.

Härvid skall iakttagas, att, i den mån den behållna inkomsten överstiger

i staten för avlöningsanslaget beräknat belopp, överskottet skall ingå

till reservfonden, samt att, örn den behållna inkomsten något år icke uppgår

till i samma stat beräknat belopp, bristen skall täckas från reservfonden.

Bestämmelserna härom återfinnas såsom anmärkning i staten för respektive

universitets avlöningsanslag (se statsliggaren för budgetåret 1937/38 sid. 378

och 395). För egendoms- och skogsförvaltningen vid Uppsala universitet

fastställer Kungl. Maj :t dels inkomst- och utgiftsstat, dels ock personalförteckning

för tjänstemän å ordinarie stat (se statsliggaren för budgetåret 1937/

38 sid. 383).

Såsom de sakkunniga förutsatt, böra, sedan redovisningen av fastighetsvärdena

blivit ordnad, universitetens inkomster och utgifter för dessa förvaltningar

redovisas å de för ändamålet upplagda diversemedelstitlarna. På

samma sätt bör därvid förfaras med de nu å avlöningsanslaget såsom sär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

13

.skilda uppbördsmedel redovisade inkomsterna av försålda hus å landet, arrende

av humlegårdar samt övriga avgifter av stadsjord i Uppsala.

Ifrågavarande nettoinkomster redovisades före den år 1935 vidtagna omläggningen

av riksstaten såsom inkomster för universiteten utan att hänföras

till vissa utgiftsslag. Vid nämnda omläggning konimo de emellertid

att redovisas å avlöningsanslagen tillsammans med andra uppbördsmedel vid

universiteten. De sakkunniga hava nu förordat, att nettoinkomsterna av

nämnda fastigheter i stället skola disponeras för täckande av utgifter follin

universitetens fastighetsfonder hörande byggnader, då sambandet med

dessa utgifter vore vida naturligare. De sakkunniga hava därvid utgått ifrån

att denna åtgärd icke skall medföra ändring i de regler som för närvarande

gälla beträffande ifrågavarande inkomsters förhållande till reservfonderna.

De sakkunnigas förslag, till vilket de i ärendet hörda myndigheterna i princip

anslutit sig, finner jag mig böra tillstyrka. Regleringen av ifrågavarande

inkomster mot reservfonden anser jag emellertid böra framdeles i lämpligt

sammanhang upptagas till förnyad prövning.

De ändringar i avlöningsstaterna, vilka föranledas av vad jag nu förordat,

torde komma att anmälas av chefen för ecklesiastikdepartementet vid avlålande

av proposition örn anslag till universiteten för nästa budgetår.

Frågan om erforderliga jämkningar i staten för Uppsala universitets egendoms-

och skogsförvaltning torde senare få anmälas för Kungl. Majit.

Förvaltningsförmögenheten. De till förvaltningsförmögenheten

hänförliga bruttotillgångarna — vilka utgöras av fast egendom och

byggnader å annans mark — torde böra i sin helhet redovisas å tillgångssidan

av fastighetsfonden å två nya delfonder, en för vartdera universitetet.

Å samma fonders skuldsida åter böra uppföras — utom egentliga skulder -—- särskilda diversemedelstitlar, svarande mot sådana biand tillgångarna ingående

fastighetsvärden, vilka icke äro att återföra till å riksstaten anvisade

anslag. Universitetens mot dessa diversemedelstitlar svarande, till förvallningsförmögenheten

hänförliga fastighetsvärden komma alltså icke att ingå

i statens, i rikshuvudboken bokförda nettoförmögenhet. Såsom egentliga

.skulder torde böra uppföras allenast ett av riksgäldskontoret till Uppsala

universitet förskotterat belopp för institutet för högspänningsforskning, varemot

de av Uppsala läns landsting och Uppsala stad lämnade bidragen till

akademiska sjukhusets byggnadskostnader torde böra redovisas såsom diversemedel.

De värden, varmed fastigheterna skola redovisas, äro av utslagsgivande

betydelse i första hand för storleken av de nya delfondernas kapitalbehållning

och därmed — i enlighet med det förslag rörande ersättningsanslagens

beräkning som jag i annat sammanhang torde få anmäla för Kungl. Majit —

jämväl för beräknandet av ersättningsanslagens storlek. Det i tillgångarna

ingående byggnadsvärdet är av betydelse icke blott för utmätande av de

belopp, vilka skola avsättas till förnyelsefond, utan även för bedömande av

underhållskostnaderna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Till ledning vid fastställandet av de kapitalvärden m. m., som vid den

här föreslagna utbyggnaden av fastighetsfonden skola tillföras denna, har

inom finansdepartementet upprättats en promemoria med förteckning över

de fastigheter, som vid tillkomsten av universitetens delfonder böra upptagas

till redovisning å dessa. Förteckningen, vilken utgår från de sakkunnigas

redogörelse i ämnet, kompletterad i anledning av åtgärder och beslut efter

framläggandet av sakkunnigförslaget, utvisar fastigheternas preliminärt

uppskattade värden ävensom i vad mån tillgångarna skola ingå i statens

nettoförmögenhet eller redovisas å särskilda diversemedelstitlar.

Den sålunda upprättade promemorian — vilken torde få bifogas protokollet

(bilaga 3) — synes böra läggas till grund vid upptagandet till redovisning

å fastighetsfonden av universitetens ifrågavarande tillgångar. I

den mån vid beredningen av frågan om fastställande av respektive delfonders

kapital befinnes, att de i förteckningen angivna värdena böra jämkas,

förutsätter jag, att värdesättningen får ske i anslutning till de resultat,

som kunna framgå av den fortsatta utredningen. Det kan därvid också

finnas anledning pröva, huruvida de av Lunds universitet gjorda erinringarna

i fråga örn värdesättningen av universitetets fastigheter böra föranleda

till jämkning av värderingen. Även vissa med skuldposternas bokföring

sammanhängande spörsmål torde påkalla ytterligare överväganden.

På Kungl. Majit torde få ankomma att meddela de beslut, som påkallas

i anledning av den föreslagna invärderingen, jämväl i den mån dessa avse

i promemorian angivna regleringsåtgärder.

Vad därefter angår frågan örn redovisningen av universitetens med förvaltningsförmögenheten

sammanhörande inkomster och utgifter, hava de sakkunniga

såsom nämnts förordat, att gemensamma inkomst- och utgiftsstater

för ifrågavarande fastigheter skulle fastställas för vartdera universitetet.

De sakkunniga förutsätta emellertid härvid, att inom den gemensamma inkomst-

och utgiftsstatens ram särskilda stater skola fastställas för å ena sidan

de i statens allmänna fastighetsfonds kapitalbehållning ingående fastighetsvärdena

och å andra sidan övriga fastighetsvärden. Riksräkenskapsverket har

i sitt utlåtande anfört, att med den bruttoredovisning å universitetens konton

i rikshuvudboken av de till förvaltningsförmögenheten hörande fastigheterna,

som förutsatts skola genomföras, syntes följa, att de för de båda delfonderna

av statens allmänna fastighetsfond upprättade inkomst- och utgiftsstaterna

borde omfatta respektive universitets samtliga nu omhandlade fastigheter.

Några särskilda inkomst- och utgiftsstater avseende de fastighetsvärden,

vilka icke inginge i statens allmänna fastighetsfonds kapitalbehållning,

erfordrades vid sådant förhållande icke. Den av riksräkenskapsverket

sålunda förordade enhetliga inkomst- och utgiftsstaten för fastighetsfonden

skulle upptaga samtliga de inkomst- och utgiftsposter, som inginge i den av

de sakkunniga i promemorian föreslagna, för statens allmänna fastighetsfond

och universitetens egna fastighelsfonder gemensamma inkomst- och utgiftsstaten.

Vad detta ämbetsverk sålunda förordat anser jag mig böra tillstyrka.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

15

Beträffande de särskilda posterna i staten torde jag här böra först beröra

en fråga som sammanhänger med nyssnämnda spörsmål. De sakkunniga

som förutsatt, att särskilda inkomst- och utgiftsstater skulle fastställas

för å ena sidan i statens allmänna fastighetsfonds kapitalbehållning ingående

fastighetsvärden och å andra sidan övriga fastighetsvärden, hava

själva uttryckligen förklarat hinder icke möta, att de för vartdera universitetet

för reparations- och underhållskostnader m. m. uppförda delposterna

disponeras såsom en för båda staterna gemensam tillgång. Beträffande

avsättningen till förnyelsefond hava de sakkunniga däremot föreslagit, att

uppdelningen skall drivas så långt, att särskilda förnyelsefonder uppläggas

för de båda slagen av fastighetsvärden. Riksräkenskapsverket har för sin

del funnit icke lämpligt, att förnyelsefondsmedlen för vartdera universitetet

splittrades på två särskilda förnyelsefonder. Liksom de till förvaltningsförmögenheten

hänförliga fastigheterna skulle utan åtskillnad redovisas å tillgångssidan

av vartdera universitetets konto i riksliuvudboken, borde också

till vartdera universitetets fastigheter hänförliga förnyelsefondsmedel utan

åtskillnad redovisas å vardera delfondens gemensamma förnyelsefond. En

sådan ordning hindrade givetvis icke, att, örn och när så erfordrades, beräkning

kunde verkställas rörande förnyelsefondsmedlens fördelning på de

båda slagen av fastighetsvärden. Även härutinnan ansluter jag mig till riksiäkenskapsverkets

förslag, som synes innebära en önskvärd och konsekvent

förenkling av sakkunnigförslagets utformning.

I fråga om beräkningen av den ersättning, som från anslag å åttonde huvudtiteln

skall tillgodoföras universitetens delfonder, har riksräkenskapsverket,

som i likhet med de sakkunniga ansett universitetens institutionsbyggnader

sakna verkligt hyresvärde, ifrågasatt, örn icke vid sådant förhållande

det vore lämpligast att direkt fastställa de båda delfondernas överskott

till exempelvis 4 procent av fondernas kapitalbehållning samt med ledning

av de sålunda fastställda överskotten beräkna de i inkomst- och utgiftsstaten

uppförda inkomstposterna för ersättning för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler. Vid anmälan av förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1938/39 kommer jag att föreslå, att för universitetens

delfonder ersättningsanslagen skola beräknas i enlighet med de grunder,

för vilka riksräkenskapsverket sålunda i princip uttalat sig.

Såsom i det föregående omförmälls, hava de sakkunniga föreslagit, att

nettoavkastningen av universitetens jordegendomar och skogar för framtiden

skall disponeras för täckande av en del av kostnaderna för reparation

och underhåll samt avsättning till förnyelsefond, avseende de till universitetens

förvaltningsförmögenhet hänförliga fastigheterna. I fråga örn det för

fastiglietsfonden påräkneliga beloppet hava de sakkunniga föreslagit, att beträffande

Uppsala universitet det fastiglietsfonden tillkommande överskottet

borde höjas med visst belopp utöver det i staten för egendoms- och skogsförvaltningen

beräknade, med hänsyn till att reservfonden fått bidraga till

underhålls- och reparationskostnader. Universitetskanslern har emellertid,

i motsats till de sakkunniga, funnit den omständigheten att reservfonden

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majis proposition nr 200.

måst anlitas även för rena underhålls- och reparationskostnader, för vilka

det särskilda statsanslaget varit otillräckligt, icke synas utgöra skäl för att i

sak bibehålla detta system genom att även för framtiden anslå till underhålls-

och reparationsutgifter denna summa av medel, som skulle komma

reservfonden till godo. Då jag, såsom tidigare framhållits, anser frågan örn

förhållandet mellan berörda inkomster och reservfonden böra framdeles upptagas

till förnyad prövning, har jag icke ansett tillräckliga skäl föreligga till

ändring i nuvarande inkomstberäkning. Jag tillstyrker alltså i denna del

universitetskanslerns förslag.

Kungl. Majit torde nu böra utverka riksdagens bemyndigande att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad här förordats meddela erforderliga föreskrifter

rörande redovisning å statens allmänna fastighetsfond av vissa

fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds universitet, ävensom beträffande

därmed sammanhängande ämnen.

Den nya redovisningen lärer böra genomföras vid instundande budgetårsskifte.

Senare i dag torde jag få vid anmälan av frågan örn stat för fastighetsfonden

för budgetåret 1938/39 bliva i tillfälle att framlägga beräkning

av de särskilda poster för inkomster och utgifter å nämnda stat, vilka hänföra

sig till de båda nya för universiteten föreslagna delfonderna. Därvid

anmäler jag också de i förevarande ärende avgivna yttrandena i de delar,

som avse berörda beräkningar eller eljest angå frågor av mera begränsad

betydelse.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad här förordats meddela erforderliga föreskrifter

rörande redovisning å statens allmänna fastighetsfond

av vissa fastigheter, disponerade av Uppsala och Lunds universitet

ävensom rörande därmed sammanhängande ämnen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

17

Bilaga /

Till Herr Statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Genom skrivelse den 29 januari 1936 har Herr Statsrådet i enlighet med

av Kungl. Maj:t den 15 november 1935 lämnat bemyndigande tillkallat oss

att inom finansdepartementet biträda med utredning av frågan, i vad mån

och på vad sätt fastigheter, som disponerades av universiteten borde — utöver

vad som på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1935 skett ■— upptagas

till redovisning å statens allmänna fastighetsfond. Därjämte har Herr

Statsrådet den 29 maj 1936 uppdragit åt arkitekten Carl-Axel Stoltz, Malmö,

och ingenjören Simon Lindsjö, Uppsala, att vid utredningen biträda med

värdering av omförmälda fastigheter.

För fullgörande av nämnda uppdrag få vi till Herr Statsrådet överlämna,

dels en promemoria angående redovisningen av Uppsala och Lunds universitets

fastigheter, dels ock de av Stoltz och Lindsjö jämlikt ovannämnda

uppdrag verkställda, till oss överlämnade utredningarna.

Det oss meddelade uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 29 juni 1937.

Vördsammast

THORE ENGSTRÖMER.

CARL MURRAY.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 200.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

P. M.

angående redovisning av Uppsala och Lunds universitets

fastigheter.

Intill år 1935 har i rikshuvudboken bland statens tillgångar endast redovisats

värdet av den statens fasta egendom, som disponeras av de affärsdrivande

verken. En samlad översikt över statens tillgångar har sålunda icke

kunnat erhållas ur statsbokföringen. I stället hava alltsedan år 1868 periodvis

upprättats tablåer över ungefärliga värdet av statens fasta och lösa egendom.

Då denna form för redovisning av statens fasta egendom allmänt ansetts

otillfredsställande, har frågan om utvidgad redovisning i rikshuvudboken

av sådan egendom sedan länge varit föremål för ingående utredningar.

Sedan riksräkenskapsverket år 1934 avgivit slutligt förslag i ärendet,

förelädes frågan 1935 års riksdag, vilken i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition

(1935 nr 114) fattade beslut om inrättande av en statens allmänna

fastighetsfond (riksdagens skrivelse 1935 nr 121).

Å denna fond skulle med vissa undantag redovisas de kronans fastigheter,

som voro ställda under fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens

och byggnadsstyrelsens förvaltning. För envar av dessa myndigheter

skulle upprättas en särskild delfond. För lokaler i fonden tillhörande

eller för fondens medel förhyrda fastigheter, som voro upplåtna åt

statliga myndigheter, skulle fonden erhålla ersättning genom anslag, som

skulle anvisas under »verkliga utgifter» å de olika huvudtitlarna. Hyror

och arrenden för till enskilda upplåten, fonden tillhörande fast egendom

skulle direkt inflyta till fonden. Från fonden skulle utgå kostnaderna för

fastigheternas underhåll ävensom för förhyrande av lokaler åt vissa statens

ämbetsverk. Av fondens inkomster skulle avsättning ske till en förnyelsefond,

avsedd att täcka förnyelsekostnaderna. Det överskott, som därefter

uppstode, skulle redovisas å riksstatens inkomstsida såsom fondens avkastning.

Bestämmelser angående förvaltningen av fonden fastställdes genom Kungl,

brev den 15 juni 1935, vari föreskrevs bland annat, att statens allmänna

fastighetsfond skulle omfatta dels fastigheter, vilka uppföras eller förvärvas

med anlitande av å riksstaten uppförda anslag för kapitalökning å fastighetsfonden

och dels andra staten tillhöriga fastigheter, beträffande vilka

Kungl. Maj:t särskilt förordnat, att de skola tillhöra fastighetsfonden.

Vidare förordnade Kungl. Maj:t i samma brev, att å byggnadsstyrelsens

delfond av fastighetsfonden bland annat skulle redovisas vissa nybyggnader

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

19

för Uppsala och Lunds universitet, dock att Kungl. Maj:t ville, sedan byggnaderna

färdigställts, på framställning av byggnadsstyrelsen och efter hörande

av vederbörande myndigheter upptaga till förnyat övervägande frågan

örn dessa byggnaders ställning i förvaltnings- och redovisningshänseende.

För bland annat sistnämnda fastigheter skulle å fonden redovisas endast

byggnadsvärde men icke markvärde. Med anledning av att å fastighetsfonden

sålunda även uppfördes värdet av sådana byggnader, vilka rättsligt sett

icke för sig vore att anse som fast egendom, uttalade riksdagen i sitt beslut

angående fondens inrättande, att detta förhållande givetvis icke kunde innebära

någon förändring i denna egendoms rättsliga ställning.

Fastigheter, som tillhöra av statsmyndigheter förvaltade donationsfonder

och stiftelser bokföras sedan flera år tillbaka i regel i vederbörande myndigheters

huvudböcker och i rikshuvudboken såsom tillgångar för respektive

diversemedelstitlar, däribland vissa fastigheter tillhörande nationalmuseum,

Uppsala universitet, karolinska mediko-kirurgiska institutet och institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda. Dylika tillgångar ingå alltså

icke i statens bokförda nettoförmögenhet.

Enär en fullständig redovisning i rikshuvudboken av all sådan staten tillhörig

fast egendom, som fonden vore avsedd att omfatta, endast borde genomföras

successivt, uteslöts vid 1935 års beslut, dels sådan fast egendom,

som lämpligen borde redovisas å annan produktiv fond, dels ock tills vidare

byggnadsvärdet å fastigheter tillhörande slottsstaten och försvarsväsendet,

vetenskapliga institutioner vid Uppsala och Lunds universitet samt lotsverkets

byggnader och ett flertal mindre fastighetsgrupper.

Vad angår universiteten förordnade Kungl. Maj:t den 15 november 1935

om utredning av frågan, i vad mån och på vad sätt fastigheter som disponerades

av universiteten borde — utöver vad som skett på grund av Kungl.

Maj:ts beslut den 15 juni 1935 angående inrättande av statens allmänna

fastighetsfond —- upptagas till redovisning å fastighetsfonden.

Universitetens ställning i redovisningshänseende.

Den redovisning av universitetens fastigheter, som för närvarande sker, är

tämligen bristfällig. Den äger rum i två olika former. Den ena utgöres av

de förut omnämnda sedan 1868 periodvis upprättade tablåerna, vilka pläga

införas i ett statsutskottets memorial. Det sista av dessa upprättades av riksräkenskapsverket

år 1928 samt återfinnes i statsutskottets memorial 1929

nr 131.

I dessa tablåer plägar upptagas bland annat värdet å all fast och lös egendom,

som hör till universiteten, oberoende av om den omedelbart begagnas

för dessas ändamål eller hör till donationer eller fonder, givna till universiteten.

I den sistnämnda av dessa tablåer upptogs sålunda fast egendom

börande till Uppsala universitet med ett värde av omkring 32 miljoner kro
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

lior och sådan egendom hörande till Lunds universitet med ett värde av

omkring 8 miljoner kronor.

Den andra nu anlitade formen för redovisning av universitetens fasta

egendom sker i rikshuvudboken och äger rum alltsedan universiteten år

1929 inordnades bland de statliga huvudförvaltningarna såtillvida, att vissa

universitetens tillgångar och skulder ävensom inkomster och utgifter redovisas

å särskilt konto i rikshuvudboken.

Utom utlånta medel, svarande mot universitetets fonder, redovisas nu för

Uppsala universitets del på detta sätt fast egendom till allenast omkring 5

miljoner kronor, avsedda till största delen att motsvara den del av byggnadsvärdet

för akademiska sjukhuset, som vid senaste ombyggnaden bekostats

med lån från landstinget. Dessa lån hava å skuldsidan upptagits som

universitetets skuld till Uppsala läns landsting. Återstoden av nyssnämnda

summa utgöres av värdet av vissa under senare år för donationsmedel inköpta

fastigheter. I övrigt redovisas icke Uppsala universitets fasta egendom

i rikshuvudboken. De sålunda redovisade tillgångarna bokföras, i den

mån de ej täcka skulder, såsom tillgångar för diversemedelsfonder, huvudsakligen

universitetets donationsfonder.

För Lunds universitet är på motsvarande sätt icke upptagen någon fast

egendom. Däremot äro utlånta medel redovisade i rikshuvudboken och motsvaras,

liksom för Uppsala universitet, av diversemedelsfonder.

Av vad nu anförts följer, att dessa universitetens tillgångar icke ingå i statens

bokförda behållna förmögenhet.

För bedömande av universitetens ställning i redovisningshänseende bör

vidare framhållas, att de ursprungligen efter mönster av Parisuniversitetet

organiserades som självständiga akademier, vilka voro hänvisade att leva

på avkastningen av till universiteten särskilt anslagna eller donerade tillgångar,

huvudsakligen jordegendomar. Särskilt för Uppsala universitet hava

dessa enskilda inkomster varit av stor betydelse och ända till förra hälften

av 1800-talet varit tillräckliga för uppehållande av universitetets drift.

Sedan mitten av 1800-talet hava statsmakterna i allt större utsträckning

övertagit det ekonomiska ansvaret för den akademiska undervisningen. För

närvarande bestridas 90 å 95 % av de löpande kostnaderna för universiteten

med medel anvisade å riksstaten, varjämte universitetens utgifts- och inkomststater

fastställas av Kungl. Majit och riksdagen.

De fastigheter, som nu höra till universiteten, äro praktiskt taget utan

undantag ställda under deras egen förvaltning samt hava i regel ansetts som

deras enskilda egendom. Lagfart å dessa fastigheter har regelbundet beviljats

och beviljas fortfarande icke för Kungl. Majit och Kronan utan för

universiteten och beviljas även å fast egendom, som av Kungl. Majit och

Kronan överlåtes å universitetet. Det torde dock härvid böra erinras, att

ända till 1800-talets slut förekommit, att lagfart ofta nog beviljats för den

statsmyndighet, under vars förvaltning egendomen skulle stå.

Med den ställning i ekonomiskt hänseende universiteten intaga måste inrättandet

av statens allmänna fastighetsfond med vad därmed sammanhän
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200. 21

ger inverka också på dem och deras möjligheter att få sina ekonomiska behov

tillgodosedda.

Sedan fastighetsfonden inrättats intaga universiteten en i redovisningshänseende

annan ställning än de myndigheter, vilkas fastigheter redovisas å

fastighetsfonden. Sålunda kunna nybyggnader enligt hittills tillämpade

grunder för de till fastighetsfonden anslutna myndigheterna anvisas under

utgifter för kapitalökning. Denna form för anvisande av nybyggnadsanslag

kan för närvarande icke tillämpas för universitetsbyggnader på andra

villkor än att anslagen ställas till byggnadsstyrelsens förfogande, även

om de skola disponeras av universiteten, och att de nya byggnaderna komma

att redovisas som tillgångar för byggnadsstyrelsens delfond.

Genom inrättandet av fastighetsfonden har även vunnits en fullständigare

och enhetligare redovisning av inkomster och utgifter för fastighetsförvaltningen

hos de till fonden anslutna myndigheterna. Därmed följer bland annat,

att kostnaderna för underhåll av dessa myndigheters fastigheter automatiskt

ställas i relation till fastighetsvärdet samt förändras i förhållande till

förändringarna i fastighetsbeståndet. Med anslutningen till fastighetsfonden

hava även de fastighetsförvaltande myndigheterna erhållit möjlighet att genom

avsättning till förnyelsefond reservera för fastigheternas förnyelse erforderliga

medel.

Uppkomsteu av universitetens nuvarande fastighetsbestånd.

Innan till behandling upptages frågan på vad sätt universitetens fastigheter

lämpligen böra redovisas, torde en redogörelse böra lämnas huru universitetens

nuvarande fastighetsbestånd uppkommit. Därvid bör skiljas mellan,

å ena sidan, tillgångar, som tillhöra universitetens finansförmögenhet, d. v. s.

sådana, som i främsta rummet äro avsedda att tillföra universiteten inkomster,

och, å andra sidan, tillgångar, tillhörande universitetens förvaltningsförmögerihet,

d. v. s. tillgångar avsedda att brukas omedelbart för fyllande

av universitetens behov. Det bör därvid iakttagas, att gränserna mellan dessa

olika slag av tillgångar självfallet icke äro skarpa och att, åtminstone vad

angår Uppsala universitet, bland fastigheterna det senare slaget av tillgångar

nu till stor del består av objekt, som tidigare hört till den förra gruppen tillgångar.

I. Uppsala universitets fastigheter.

I nedanstående redogörelse för uppkomsten av universitetets fastighetsbestånd

skiljes mellan jordegendomar, stadsägor och institutionsbyggnader, varvid

emellertid måste beaktas, att vissa jorddonationer även omfattat mark

inom Uppsala, saint att sådan mark även förvärvats genom byte mot jord

å landet. Uppgifterna äro delvis grundade på den av Uppsala universitet

publicerade »Förteckning över Uppsala universitets fasta egendomar», utarbetad

av Bring och Kollberg 1929.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

A. Fastigheter tillhörande Uppsala universitets finansförmögenhet bestå

dels av jordegendomar och skogar, dels ock av stadsfastigheter i Uppsala och

Lund.

Universitetets nuvarande jordegendomar och skogar, vilka

samtliga hava donerats till universitetet med villkor att avkastningen skall för

all framtid komma universitetet till godo eller förvärvats för donerade medel

eller genom byte, äro huvudsakligen att hänföra till följande donationer.

Med Hertig Karls och rådets brev den 15 mars 1595 anslogs till universitetet

— förutom kronotionde och bostadshus däribland de s. k. domkapitelshusen

i Uppsala — 5 hemman, av vilka 3 fortfarande äro i universitetets besittning.

Genom Johan Skyttes donation den 1 januari 1622 överlämnades de gårdar,

vilka jämte bostadshuset för skytteanska professuren alltjämt förvaltas

fullt självständigt såsom en särskild stiftelse (Skytteanska stiftelsen).

Den 31 augusti 1624 överlämnade konung Gustav II Adolf sina arvegods

— vilka han ärvt efter sin fader Karl IX samt efter hertigarna Johan och

Karl Filip — till universitetet att utan någon taxering njuta och evärdeligen

behålla. Dessa gods bestodo av 374 hela hemman och hemmansdelar, förutom

åtskilliga andra, ej i mantal satta jordstycken, samt några kvarnar.

Av olika orsaker gick universitetet sedan miste om vissa hemman ur de

gustavianska arvegodsen. Till bestridande av stegrade fordringar på universitetets

stat samt för att bereda universitetet »nöjaktigt vederlag för åtskilliga

hemman och lägenheter, som ifrån akademien komna äro» överlämnade

Kungl. Majit dels på hösten 1638, dels ock på hösten 1639 ett 50- tal hemman till universitetet. Dessa donationer bekräftades av drottning

Kristina året efter hennes trontillträde.

Under åren 1646—1651 överlämnade drottning Kristina vissa gårdar och

markområden till universitetet, bland annat huvuddelen av den tomt, varå

nuvarande universitetshuset är uppfört. Ett av de av drottningen överlämnade

områdena har sedermera utbytts mot den mark, varå akademiska sjukhuset

nu är uppfört.

I januari 1685 överlämnade Karl XI till exercitiemästarnes understöd vissa

hemman till universitetet.

Därjämte har universitetet genom gåvor från enskilda erhållit ytterligare

ett antal hemman, nämligen av fru Catharina Bielke två hemman den 7 januari

1629 såsom stipendiehemman, av fröken Sigrid Banér två halva hemman

den 20 december 1653 såsom stipendiehemman, av J. G. Sparwenfeldt ett

hemman den 21 september 1717, av professor Chr. Berch och hans hustru ett

hemman genom testamente den 19 april 1788, av kammarrättsrådet Holmblad

två hemman den 28 april 1821 och av kommerserådet C. Malmén 4 hemman,

skog m. m. genom testamente den 5 mars 1923. Enligt testamente efter

biskop A. Kalsenius och hans maka erhöll universitetet år 1755 Sätra hälsobrunn

med den därtill hörande fasta egendomen. Därjämte har universitetet

genom donation av konsul R. Biinsow den 6 maj 1915 förvärvat den s. k.

Klubbans biologiska station å västkusten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Universitetet innehar vidare ett antal prebendehemman, vilkas åtkomsttid

är okänd.

Genom köp, byte och försäljningar har universitetets egendomskomplex undergått

avsevärda förändringar, varjämte i flera fall tillgängliga donationsmedel

använts för köp av fastigheter.

Slutligen bör omnämnas, att Kungl. Maj :t, sedan staten inköpt Linnés Hammarby,

genom brev den 11 februari 1881 förordnat, att parken jämte det övriga

området av egendomen utom byggnaderna skulle stå under Uppsala universitets

tillsyn och vård.

Beträffande de till finansförmögenheten hörande stadsfastigheterna

må framhållas följande.

Kvarnen i Uppsala, som den 2 september 1647 av drottning Kristina överlämnades

till akademien, skall enligt Kungl. Majits beslut den 10 december

1674 under de villkor, som donationen 1647 innehöll, utan allt åtal av denna

nyttjas, brukas och behållas. Kvarnen lämnar alltjämt årlig avkastning.

Den 23 februari 1667 överlämnade Kungl. Majit (förmyndarregeringen) till

professorerna vid Uppsala universitet 200 tunnland av stadens åker till deras

änkors och omyndiga barns hjälp. Avkastningen av dessa åkerlotter överlämnas

numera till Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor

och barn.

Genom gåvobrev 1859 testamenterade cursor Anders Bergholm och hans

hustru till universitetet vissa fastigheter i Uppsala (Kvarteret Munken nr 7).

I testamente den 11 mars 1918 donerade överbibliotekarien Claes Annerstedt

och hans hustru större delen av sin kvarlåtenskap till universitetet. Med

denna donation erhöll universitetet äganderätten till fastigheterna nr 11 och

12 i kvarteret Slottet i Uppsala (de s. k. Geijers- och Ihregårdarna). Vidare

hava ingenjören Ivar Rydeberg och hans hustru genom gåvobrev den 17

februari 1932 till universitetet överlämnat fastigheten nr 5 i samma kvarter.

Enligt medgivande av Kungl. Majit den 21 november 1925 uppfördes under

åren 1925—26 för universitetets medel en för överläkarna å kirurgiska

och obstetrisk-gynekologiska avdelningarna avsedd bostad, vilken förvaltas

av universitetet. De hyror, som av de båda överläkarna erläggas, skola användas,

förutom till underhåll av fastigheten, till förräntande och amortering

av det i fastigheten av universitetet investerade kapitalet.

År 1935 donerade professor E. O. Burman fastigheten nr 11 i kvarteret

Bryggaren i Uppsala till universitetet.

Därjämte har universitetet under senare år för placering av fondmedel förvärvat

vissa fastigheter i kvarteren Fågelsången, Kamphavet och Munken i

Uppsala.

Genom donationer har universitetet även förvärvat vissa fastigheter i Stockholm

och Lund.

Sålunda har professorn vid Lunds universitet Jonas Stecksén genom testamente

av den 14 januari 1831 till Uppsala universitet donerat vissa fastigheter

i staden Lund. Vidare bär ingenjören B. J. F. Andersson den 3 maj

1918 till universitetet överlämnat vissa numera försålda fastigheter i Stock
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

holm i och för inrättande av en professur i elektricitetslära. Ur denna donation

skola täckas kostnaderna för uppförande av det i det följande omnämnda

institutet för högspänningsforskning, vilket tills vidare finansierats med

lån från riksgäldskontoret.

B. Uppsala universitets förvaltningsförmögenhet består huvudsakligen av

den fasta egendom, som disponerats för institutionsbyggnader m. m.

Beträffande tillkomsten av den till förvaltningsförmögenheten hörande fasta

egendomen torde först böra erinras därom, att äganderätten till huvuddelen

av de områden, varå universitetshuset och akademiska sjukhuset sedermera

uppförts, äro att hänföra till drottning Kristinas ovannämnda jorddonationer.

I fråga om äganderätten till universitetets övriga fasta egendom i Uppsala

må framhållas följande.

Gustavianum, som under åren 1622—25 uppförts för universitetet på kronans

bekostnad, har sedan dess ansetts vara universitetets egendom. Genom

Kungl. Maj:ts brev den 20 december 1726 erhöll universitetet rättighet att

med Gustavianums tomt förena tre tomter, vilka — synbarligen för detta ändamål

— blivit av kronan inlösta.

Olov Rudbeck donerade den 27 april 1660 ett område för en botanisk

trädgård, sedermera Linnéträdgården. Genom köp och gåvor under 16- och 1700-talen har området ytterligare utvidgats.

År 1866 erhöll universitetet i ersättning för förskingringar, vartill en universitetets

tjänsteman gjort sig skyldig, den s. k. Chruzeliuska tomten, å

vilken sedermera uppförts nuvarande anatomiska institutionen.

Den 17 augusti 1787 och den 8 juli 1789 donerade Gustav III mark för

anläggande av nuvarande botaniska trädgården.

Genom kungl, brev den 9 september 1812 uppläts till universitetet den

tomt, varå universitetets bibliotek uppförts.

Enligt beslut vid 1844/45 års riksdag överlämnades till universitetet till

evärdelig ägo en kronan tillhörig del av den tomt, varå astronomiska obser - vatoriet är uppfört

Den 12 februari 1853 upplät Uppsala stads borgerskap ett område för uppförande

av kemiska institutionens byggnad. Tomten har sedermera utökats

med universitetet tillhöriga åkerlotter.

Under senare år har Kungl. Majit i enlighet med riksdagens beslut till

universitetet »kostnadsfritt upplåtit» vissa markområden, nämligen den 10

mars 1893 1 tunnland 16 6/io kappland och den 20 juni 1918 1 hektar 5 ar

lönejord för utvidgning av botaniska trädgården (riksdagens skrivelser

1893 nr 6 och 1918 nr 324), den 6 juni 1912 1 ''113 hektar för uppförande av

växtbiologiska institutionen — byggnaden är uppförd för donationsmedel

— (riksdagens skrivelse 1918 nr 183) samt den 19 november 1914 1 hektar

1 V2 ar för utvidgning av akademiska sjukhusets område (riksdagens skrivelse

1914 nr 8). Enligt beslut vid 1933 års riksdag (riksdagens skrivelse

1933 nr 352) skola vidare till universitetet för uppförande av patologiska och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200-

25

hygienisk-bakteriologiska institutionerna överlåtas två kronan tillhöriga

områden, vilka hittills disponerats av bl. a. fängelset i Uppsala.

Med anlitande av universitetets egna tillgångar har universitetet vid olika

tillfällen inköpt vissa fastigheter i Uppsala. Sålunda inköptes år 1752 de

tomter, varå förutvarande hygieniska och patologiska institutionernas byggnader

uppförts, åren 1807, 1809 och 1824 vissa tomter, som numera ingå

i universitetshusets tomtområde och år 1881 den tomt varå fysiologiska institutionens

byggnad är uppförd.

Vad slutligen beträffar universitetets institutionsbyggnad

e r torde ytterligare böra framhållas följande.

Frånsett Gustavianum, som omnämnts i det föregående, torde samtliga

före år 1840 uppförda byggnader hava bekostats med universitetsmedel.

Konsistoriehuset, geologisk-mineralogiska institutionens nuvarande byggnad,

uppfördes under åren 1749—55 på det område, där ett av de genom

Karl IX:s ovannämnda donation 1595 överlämnade domkapitelshusen var

beläget. Tomten är dock icke universitetets egendom.

Hygieniska institutionens förra byggnad på- och ombyggdes i slutet av

1750-talet.

Under åren 1787—1807 uppfördes institutionsbyggnaden i botaniska trädgården.

Universitetsbiblioteket uppfördes under åren 1817—41 för en kostnad

av omkring 300 000 rdr, varav konungen bidrog med 30 000 rdr. För

byggnadens uppförande beviljade 1823 års riksdag ett lån till universitetet

å 50 000 rdr, vilket sedermera amorterades i enlighet med riksdagens skrivelse

1834 nr 162.

Sistnämnda byggnadsföretag hade i hög grad ansträngt universitetets

ekonomiska ställning, särskilt som dess hemställan örn efterskänkande av

det för bygget avsedda statslånet av riksdagen avslogs. Till nästa byggnadsföretag,

astronomiska observatoriet, vilket uppfördes för en kostnad

av 57 000 rdr., beviljade 1840/41 års riksdag ett statsbidrag å 25 000 rdr.

Anatomiska institutionen kunde emellertid under åren 1848—50 uppföras

utan statsbidrag för en kostnad av 28 384 rdr. En tillbyggnad uppfördes

åren 1883—86 för en kostnad av 166 474 kronor, varav 140 000 kronor

täcktes genom anslag å riksstaten.

Kemiska institutionens byggnad uppfördes åren 1853—58 för en kostnad

av 113 500 kronor, vartill medel å samma belopp anvisades å riksstaten.

Detta byggnadsföretag är för universitetets vidkommande det första, som i

sin helhet bekostats med å riksstaten anvisade medel.

Under åren 1860—67 uppförde universitetet med bidrag i form av lån

från länets landsting för en kostnad av 200 000 kronor det akademiska

sjukhuset. Staten och Uppsala stad anslogo vardera 40 000 kronor.

För medel, som donerats av A. F. Regnell, uppfördes — ulan statsbidrag

— åren 1864—67 patologiska intitutionens äldre byggnad, ombyggd 1896

—98 för medel ur samma donation.

Humanistiska sektionens seminariebyggnad, det s. k. Auriwilliska hu
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

set, inköptes 1867 av lasarettsdirektionen, sedan universitetet härtill erhållit

tillstånd genom kungl, brev den 17 september 1867.

Universitetets andra stora byggnadsföretag under 1800-talet, universitetsbyggnaden,

uppfördes under åren 1878—87 för en kostnad av 1 232 375 kronor

94 öre. För detta bygge anvisades å riksstaten för åren 1878—83 sammanlagt

740 000 kronor.

Åren 1888—91 utfördes vissa förändringsarbeten å universitetsbibliotekets

byggnad för en kostnad av 260 000 kronor, varav 200 000 kronor täcktes

med anslag å riksstaten.

År 1885 uppfördes å den astronomiska institutionens tomt för dels donerade

medel och dels anslag ur universitetets reservfond en institutionsbyggnad

för den meteorologiska institutionen. Vidare uppfördes år 1893, likaledes för

donationsmedel samt anslag ur universitetets reservfond, invid nyssnämnda

byggnad en bostad för meteorologiska institutionens prefekt. Den hyra prefekten

erlägger, användes till underhåll av byggnaden i fråga.

Under åren 1891—93 uppfördes för av A. F. Regnell donerade medel

fysiologiska institutionens byggnad. För byggnadens utrustning anvisade

1894 års riksdag 14 000 kronor.

Med 1890-talet inträdde en ny epok i universitetets byggnadsverksamhet.

Intill år 1840 hade samtliga byggnadsföretag bekostats med universitetets

egna medel. Under 50-årsperioden från år 1840 till början av 1890-talet hade

statsmakterna lämnat bidrag till nybyggnader och ombyggnader i den

mån universitetet självt icke disponerat för ändamålet erforderliga medel.

Efter den byggnadsverksamhet, som förekommit under 1880-talet, voro emellertid

universitetets möjligheter att med egna medel bidraga till den fortsatta

byggnadsverksamheten uttömda. Under den därefter följande tiden utfördes,

uteslutande med anlitande av å riksstaten anvisade medel, följande byggnadsföretag;

inom parentes angivas år och belopp för medelsanvisning:

Bostadshus i botaniska trädgården (1893—94, 56 000 kronor),

Laboratoriebyggnad för kemiska institutionen (1901—05, 294 408 kronor),

Nybyggnad för fysiska institutionen (1906—09, 297 000 kronor),

Nybyggnad för zoologiska institutionen (1913—15, 532 463 kronor),

Tillbyggnad till universitetsbiblioteket (1914—16, 599 000 kronor),

Nybyggnad för fysikalisk-kemiska laboratoriet (1927/28—1929/30,

1 222 500 kronor),

Nybyggnad för paleontologiska institutionen (1929/30—1931/32, 791 000

kronor) samt

Ombyggnad av anatomiska institutionen och nybyggnad för histologiska

institutionen (1930/31—1932/33, 538 000 kronor).

Därjämte uppfördes åren 1906—10 gymnastikbyggnaden, varvid studentkåren

bidrog med 80 000 kronor, medan återstoden, 174 740 kronor, anvisades

å riksstaten.

Under den sist behandlade tidsperioden har vidare akademiska sjukhuset

fullständigt ombyggts, varjämte för sjukhuset uppförts stora nybyggnader. En

första till- och ombyggnad utfördes åren 1898—1901 för en totalkostnad av

546 000 kronor, varav 201 188 kronor anvisades å riksstaten. Under åren

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

27

1915—25 utfördes ytterligare nybyggnader och ombyggnader för en kostnad

av 8 700 000 kronor, varav 5 600 000 kronor anvisades av riksdagen,

3 000,000 kronor lämnades som lån av länets landsting och 100 000 kronor

anslogos av universitetet ur A. F. Regnells donation. För budgetåret 1934/

35 beslöts vidare uppförande av en kvinnoklinik vid akademiska sjukhuset

för 632 750 kronor, varav hälften anvisades å riksstaten (fonden för förlag

till statsverket) och hälften lämnats som lån av landstinget. De medel, varmed

landstinget och Uppsala stad hittills bidragit till uppförande av akademiska

sjukhuset, 3 559 021 kronor 36 öre respektive 40 000 kronor, redovisas

såsom skuld i universitetets huvudbok.

Under innevarande kalenderår kommer det av landstinget på universitetets

mark uppförda centralsanatoriet att överlämnas till universitetet för att

införlivas med akademiska sjukhuset. För sanatoriets uppförande har landstinget

beviljat ett anslag å 955 900 kronor, varjämte Kungl. Maj:t för ändamålet

lämnat ett statsbidrag å 448 000 kronor (riksdagens skrivelse 1934:

272). Det av landstinget beviljade anslaget anses utgöra ett till universitetet

lämnat lån. Villkoren för överlåtelsen framgå ur Uppsala läns landstings

beslut i ärendet den 11 juni 1934 samt ur kungl, brev den 24 augusti 1934,

vari Kungl. Majit förklarar hinder icke möta för universitetet att åtaga sig

nämnda villkor.

Under den senare tiden hava för universitetet jämväl uppförts vissa med

donationsmedel bekostade nybyggen, nämligen växtbiologiska institutionen

(F. Kempes donation), musikinstitutionen (Hj. S. Josephsons donation), institutet

för högspänningsforskning (B. J. F. Anderssons donation) samt prefektbostaden

vid fysiska institutionen.

Från och med budgetåret 1933/34 hava samtliga nybyggnadsanslag för

universiteten anvisats såsom utgifter för kapitalökning. På detta sätt hava

anvisats — förutom anslag till den ovannämnda kvinnokliniken — medel för

om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket, uppförande av ny

växthusbyggnad för botaniska institutionen och nybyggnad för patologiska

och hygienisk-bakteriologiska institutionen. Sistnämnda två nybyggnader

skola jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1936 tills vidare redovisas å

statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond. På samma

sätt skola redovisas de byggnader, vilka komma att uppföras enligt beslut vid

1936 och 1937 års riksdagar.

Genom olika åtgärder har universitetet gått miste om vissa av de under

1600-talet donerade fastigheterna. Huvudparten härav är emellertid fortfarande

i universitetets ägo. Universitetets rätt har skyddats genom vissa

Kungl. Majus beslut. Sålunda har Kungl. Majit i februari 1640 och den 8

augusti 1645 förbjudit godsbyten ur den gustavianska donationen. Vidare har

Kungl. Majit i januari 1682 samt den 31 augusti samma år frikalla! universitetet

från all reduktion. Genom en förordning av år 1723 hindrades skatteköp

från universitetets hemman. Slutligen har Kungl. Majit genom en förordning

den 5 maj 1826 förklarat, att universitetets hemman vore av frälse natur

och att följaktligen universitetet innehade deni med fullkomlig frälserätt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

II. Lunds universitets fastigheter.

Samtidigt med att Lunds universitet genom Kungl. Maj:ts beslut den 19

december 1666 instiftades och dess privilegier och konstitutioner fastställdes,

utfärdade Kungl. Majit jämväl ett gåvobrev, diploma donationis, enligt vilket

till Lunds universitet efter de föregående regenternas föredöme (därmed avses

donationerna till Uppsala, Åbo och Dorpats universitet) skänktes och gavs

bland annat alla Capituli Lundensis gods, m. m. Universitetet blev därmed

ägare till 925 gårdar i Skåne samt arvtagare till Lunds domkapitels hela förmögenhet.

(Tegnér och Weibull, Lunds universitets historia.) Enligt donationsbrevet

skulle inkomsterna förvaltas av vederbörande akademiska myndigheter

och inlevereras till räntekammaren »alldeles på sätt och vis som

med de gods, intrader och räntor, vilka andra akademier uti vårt k. fädernesland

tillslagne och donerade äro, observeras och förhållas skall». Efter

kriget med Danmark 1675—1679 återtog emellertid Kungl. Majit hela donationen

för att använda avkastningen till förstärkning av skånska kavalleriet.

Domkapitelsgodsen blevo därmed behandlade som vanliga kronogods.

Genom resolution den 3 augusti 1681 har Kungl. Majit i samband med

återupprättandet av Lunds universitet föreskrivit, att av förenämnda egendom

»de ängar, tomter och trädgårdar, som finnas uti och vid Lund, som stå

under Kungl. Majits disposition, och nu i varandes krigstider en eller annan

kan hava under sig bragt», skulle komma akademien till godo. På grund

av denna föreskrift erhöll universitetet förutom vissa markområden i staden

Lund 28 hemman, som alltjämt förvaltas av universitetet och ingå i dess finansförmögenhet.

Genom nådigt brev den 16 mars 1688 överlämnade vidare Kungl. Majit den

genom reduktionen förvärvade i Lunds stad belägna Lundagård »med alla

därtill hörige lägenheter och appertinentier, som av ålder därtil lagligen

vinnas kunne, att nyttja, bruka och behålla till en fast och oklandrad egendom

nu och i tillkommande tider». Därmed erhöll universitetet den på 1500- talet uppförda byggnad som sedermera disponerats som universitetshus och

biblioteksbyggnad.

Några ytterligare nämnvärda jorddonationer har universitetet icke erhållit.

Med den 1688 överlämnade fastigheten ansågs universitetets lokalbehov

vara tillfredsställt ända fram till mitten av 1800-talet.

År 1747 hade universitetet inköpt den s. k. Paradislyckan, ett område avsett

att användas till ridskola (fasta beviljades för universitetet år 1749). Ett

stallmästarhus, som skulle uppföras på området, kunde emellertid, sedan de

härför avsedda medlen förbrukats, icke färdigställas. Stallmästarhuset inropades

år 1788 på auktion för lasarettet i Lund. Sjukhuset utvidgades efter

hand. Genom kungl, brev den 24 februari 1865 uppläts återstoden av Paradislyckan

till landstinget för sjukhus mot att universitetet fick begagna detta

för undervisningsändamål. Området, som fortfarande äges av universitetet,

disponeras avgiftsfritt av landstinget för Malmöhus läns sjukvårdsinrättnin
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 200.

29

gar, så länge det användes för sitt nuvarande ändamål. I skrivelse till universitetskanslern

den 20 februari 1937 har större konsistoriet hemställt om

utredning angående möjligheten att för universitetet återförvärva dispositionsrätten

till vissa delar av detta område.

Genom byte mot en år 1842 inköpt tomt erhöll universitetet år 1850 den

tomt, varå därefter uppfördes en zoologisk institution, nuvarande historiska

museet. Därjämte har å de av Karl XI överlämnade tomterna omkring år

1850 uppförts en anatomisk institution, numera använd som seminariebyggnad.

För medel ur reservfonden inköpte universitetet år 1874 den tomt, varå

nuvarande universitetsbyggnaden är uppförd.

Genom köp, huvudsakligen finansierade med statsanslag, medel ur reservfonden

och besparade räntemedel m. m. samt genom överlåtelser från Lunds

stad har universitetet därjämte under senare delen av 1800-talet förvärvat

äganderätten till kemiska laboratoriets tomt samt det område, varå anatomiska,

fysiologiska, embryologiska och fysiska institutionerna uppförts.

Universitetet har vidare dels med äganderätt och dels med nyttjanderätt

erhållit dispositionsrätten till all den mark, som nu användes för botaniska

trädgården. Sålunda disponerar universitetet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 20 juli 1861 mot erläggande av en årlig avgäld av 7 tunnor råg och 14

tunnor korn den s. k. Tornalyckan, vilken numera tillhör domänfonden. Enligt

med samma beslut lämnat medgivande har universitetet åren 1862—64

inköpt viss till nämnda områden gränsande mark. Enligt stadsfullmäktiges

i Lund beslut den 21 december 1888 har staden Lund till universitetet på

vissa villkor överlåtit ett område, vilket skulle sammanläggas med botaniska

trädgården, överlåtelsen synes icke hava skett med äganderätt

och lagfart å fånget har ej sökts. Stadsfullmäktiges beslut har ej underställts

Kungl. Maj:ts prövning. År 1911 har universitetet med Kungl. Maj:ts

medgivande av Lunds stad för anslagsmedel inköpt ytterligare ett område

för botaniska trädgården, varjämte staden den 30 mars 1928 på vissa villkor

upplåtit nyttjanderätten till fastigheten nr 14 i kvarteret Botanicum. Närmare

redogörelse för äganderätten till den i botaniska trädgarden ingående

marken återfinnes i en av kammarrådet Grönvall i samband med pågående

utredning angående gäldandet av kostnader för iordningställande av vissa

gator i Lund m. m. utarbetad, till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

den 2 april 1937 ingiven promemoria.

Ett obetydligt område, varå patologiska institutionens vaktmästarbostad

uppförts, inköptes av universitetet år 1912 för medel ur akademikassan.

Slutligen torde här böra omnämnas, dels att såsom gåva den 4 oktober

1895 till universitetet överlämnades det s. k. Thomanderska studenthemmet,

vilket av universitetet förvaltas som stiftelse, dels ock att universitetet genom

donation erhållit äganderätten till S:t Petri Kyrkogård, ett mindre område,

vilket numera är att anse som öppen park. Därjämte har universitetet under

senare år såsom gåva erhållit den så kallade studentskegården, vilken beräknas

bliva färdigställd inom den närmaste tiden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

De tomter, varå patologiska, medicinsk-kemiska, zoologiska, nya geologisk-geografiska

och nya kemiska institutionernas byggnader samt universitetsbiblioteket

äro uppförda, innehavas av universitetet med nyttjanderätt. Patologiska

institutionens tomt tillhör Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar. Övriga

ovannämnda tomter tillhöra den jord, varav avkastningen intill 1 maj

1937 tillfallit biskopen i Lund. För nyttjanderätten erlägger universitetet årliga

avgälder. I sin ovannämnda promemoria har kammarrådet Grönvall föreslagit,

att äganderätten till dessa områden skulle förvärvas för kronan genom

byte mot några av universitetets hemman.

Av universitetets byggnader tillhör det s. k. gamla bibliotekshuset, vilket

uppförts på 1500-talet, den fasta egendom, som år 1688 överlämnades till universitetet.

övriga institutionsbyggnader — utom embryologiska institutionen,

vilken år 1934 uppförts för donationsmedel (Thornblads donation) — hava finansierats

med å riksstaten anvisade medel. I vissa fall hava dock byggnadskostnaderna

överstigit de av riksdagen anvisade beloppen, varvid bristen

täckts av universitetets reservfond. De största bidragen av universitetets medel

hava lämnats till universitetsbyggnaden med 37 000 kronor och till gymnastikhuset

med 19 414 kronor.

Förslag angående redovisning av universitetsfastigheternas

värden.

De sakkunniga övergå härefter till en undersökning av de former för redovisning

av de här ovan angivna till universiteten hörande fastigheterna, som

under nuvarande förhållanden och med beaktande av den allmänna fastighetsfondens

upprättande kunna anses lämpliga och tillrådliga. De sakkunniga

utgå härvid ifrån, att dessa olika former icke kunna medföra någon förändring

i äganderättsförhållandena till dessa fastigheter eller i universitetens

allmänna, rättsliga ställning över huvud taget.

I ett den 14 september 1925 avgivet utlåtande har kammarkollegium i fråga

om den omfattning, i vilken publik egendom borde upptagas till redovisning

i rikshuvudboken, såsom sin mening uttalat, att dispositionsrätten till egendomen

därvid skulle tillmätas avgörande betydelse. Frågan om äganderätten

hade nämligen i avseende å åtskilliga kategorier av fast egendom nästan enbart

rättshistoriskt intresse. I enlighet med denna sin uppfattning förordade

kollegiet, att med vissa särskilt angivna undantag redovisningen i rikshuvudboken

skulle utsträckas till all sådan fast egendom, som stöde under statlig

myndighets eller inrättnings antingen omedelbara vård och förvaltning eller

överinseende och som vore disponerad för sådant ändamål, att, om fastigheten

ej fått utnyttjas för detsamma, staten skulle sett sig nödsakad att träda

emellan för fyllande av därigenom uppkomna medelsbehov.

Gentemot detta uttalande har riksräkenskapsverket i utlåtande i ärendet

den 17 september 1934 framhållit önskvärdheten av, att redovisningen i rikshuvudboken

begränsades till publik egendom, som otvetydigt ägdes av staten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

31

Om sålunda av staten disponerad men icke ägd egendom lämpligen icke borde

inräknas bland de i rikshuvudboken redovisade kapitaltillgångarna, förelåge

emellertid intet hinder, att dylik egendom hänfördes till i rikshuvudboken

ingående diversemedelsfonder.

Dessa principer följdes vid inrättandet av fastighetsfonden såtillvida, att å

fonden upptogos till redovisning de statens fastigheter, till vilka förvaltningsmyndigheterna

ägde dispositionsrätten, dock utan att någon särskild utredning

angående statens äganderätt till fastigheterna blev verkställd. För karolinska

sjukhuset (Kungl, brev den 30 juni 1936) samt tekniska skolan i Stockholm

(Kungl, brev den 26 februari 1937) hava härvid fastigheternas bruttovärden

uppförts såsom tillgångar medan å skuldsidan uppförts den del av

fastighetsvärdet, som svarar mot donerade eller av kommunala myndigheter

på särskilda villkor anslagna medel.

Å statens allmänna fastighetsfond redovisas för närvarande endast ämbetsverks-

och institutionsbyggnader jämte tillhörande mark. Om redovisningen

av universitetsfastigheterna skulle begränsas på motsvarande sätt, skulle man

ur denna redovisning utesluta bland annat den fasta egendom, som redan nu

bokföres i Uppsala universitets huvudbok. Skall en fastighetsredovisning

genomföras vid universiteten är det emellertid enligt de sakkunnigas uppfattning

önskvärt, att denna kommer att omfatta universitetens samtliga fastigheter.

Enligt de principer, som hittills tillämpats vid redovisning av i rikshuvudboken

bokförda tillgångar, ingå i statens bokförda förmögenhet —- utöver

myndigheternas löpande fordringar och likvida medel — endast sådana tillgångar,

som antingen uppkommit genom å riksstaten anvisade medel eller av

ålder ansetts såsom statsegendom, övriga av statliga myndigheter bokförda

tillgångar, vilka huvudsakligen bestå av för särskilda ändamål avsatta medel

eller till statliga myndigheter för vård och förvaltning överlämnade donationer

och stiftelser, redovisas visserligen även bland de i rikshuvudboken

bokförda tillgångarna men ingå i särskilda å skuldsidan redovisade diversemedelsfonder.

Bland tillgångar av sistnämnda slag kunna exempelvis, förutom

vanliga donationsfonder, nämnas de medel som ingå i kyrkofonden,

biskopslöneregleringsfonden, allmänna arvsfonden, pensionsfonderna m. m.

Liksom universitetens i lösa tillgångar placerade donationsmedel redan nu

redovisas i rikshuvudboken å särskilda för ändamålet upplagda diversemedelstitlar

böra också samtliga universiteten tillhöriga till finansförmögenheten

hänförliga fastigheter redovisas på enahanda sätt. I främsta rummet böra sålunda

de Uppsala universitet tillhöriga Gustavianska arvegodsen upptagas

till redovisning på sådant sätt. Alt redovisa dem i statens allmänna fastighetsfond

kan givetvis icke ifrågasättas.

Beträffande redovisningen av universitetens övriga fastigheter gestalta sig

förhållandena något olika för de två universiteten.

Vad först angår Uppsala universitet är att märka, att största delen av

den mark, varå universitetets institutionsbyggnader, universitetetshuset inberäknat,

äro uppförda, utgöres av mark, som tillhör donationsjordar av nyss

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

angiven karaktär eller som blivit universitetets på samma sätt och villkor

som dessa eller som förvärvats för medel ur donationer till universitetet. Dessa

egendomar böra i redovisningshänseende intaga samma ställning som de

förut omtalade till finansförmögenheten hänförliga donationsjordarna. Till

denna grupp av fastigheter bör också räknas den tomt, som Uppsala stads

borgerskap år 1853 upplåtit till universitetet.

Av annan natur kunna ifrågasättas vara endast vissa smärre till universitetet

av Kungl. Majit och Kronan överlåtna områden, som enligt de förut

omnämnda breven av åren 1893, 1914 och 1918 införlivats med botaniska

trädgården och akademiska sjukhusets tomter, den tomt, varå växtbiologiska

institutionen är uppförd samt det område, varå den nya patologiska och hygienisk-bakteriologiska

institutionen är uppförd. Det torde emellertid härvid

böra observeras, att dessa markområden utgöra en mycket obetydlig

del av universitetets hela fastighetsbestånd, att de hittills ansetts överlåtna

till universitetet med äganderätt, att universitetet ansetts oförhindrat söka

och få lagfart å ifrågavarande fastigheter, samt att de även för framtiden

torde böra förvaltas tillsammans med universitetets fastigheter i övrigt. Även

dessa fastigheter böra alltså redovisas på enahanda sätt som de förut omnämnda.

De byggnader för universitetsändamål, som uppförts å nyss angivna markområden,

äro enligt vad förut påpekats antingen sådana, som helt och hållet

uppförts med universitetets donationsmedel, eller sådana, som uppförts med

anlitande av dylika medel och av anslagna statsmedel, eller sådana, som

uppförts uteslutande med statsmedel. Den första gruppen omfattar alla

byggnader uppförda intill år 1840 och synes böra redovisas på samma sätt

som den mark, varå byggnaden står, även om förändrings- och reparationsarbeten

efter år 1840 bekostats med statsmedel.

För institutionsbyggnader, uppförda efter 1840 till väsentlig del eller uteslutande

med statsmedel, synes åter böra övervägas, huruvida och i vilken

form deras värden skola kunna upptagas i den allmänna fastighetsfonden.

Dessa ha kunnat komma till stånd endast med anlitande av anslag å riksstaten.

Dessa anslag äro numera av den betydelse för universitetet, att statsmakterna

kunna sägas från mitten av 1800-talet faktiskt ha i allt större och

större utsträckning tagit på sig det ekonomiska ansvaret för universiteten och

deras uppgifter. Häri ingår också det viktiga ansvaret för underhåll och förnyelse

av de fastigheter, som här äro i fråga. Ett uttryck härför har varit,

att de under de senare åren utförda nybyggnaderna blivit, om ock provisoriskt,

upptagna i fastighetsfonden. På grund av dessa skäl och vad förut anförts

finna de sakkunniga, att en redovisning i fastighetsfonden av de ifrågavarande

fastigheternas värden bör kunna ske på sådant sätt, att belopp svarande

mot de statsmedel, som anslagits för dessa byggnaders uppförande,

redovisas å fastighetsfonden, varvid dock särskild delfond bör uppläggas för

ändamålet. För de byggnader, som uppförts efter år 1840 men före 1890,

komma dessa belopp att utgöra endast en del av byggnadernas värden, under

det återstoden redovisas på samma sätt som beträffande donationsjordarnas

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

33

värden. För byggnader uppförda senare komma åter samtliga byggnadskostnader

att redovisas i fastighetsfonden. Vid förordande av denna anordning

förutsätta de sakkunniga, att samtliga hithörande fastigheter alltjämt skola

förbli under universitetets förvaltning, och att sättet för redovisningen av

dessa värden icke medför någon ändring i denna egendoms rättsliga ställning.

Vad därefter angår de fastigheter vid Lunds universitet, som enligt vad

förut nämnts höra till dess förvaltningsförmögenhet, så torde det Thomanderska

studenthemmet, studentskpgården och den embryologiska institutionen

icke böra redovisas i fastighetsfonden.

I fråga om övriga fastigheter föreligger en skillnad mellan, å ena sidan

de fastigheter, som av Kungl. Majit överlämnats till universitetet åren 1681

och 1688, och å andra sidan de fastigheter, som förvärvats sedan mitten av

1800-talet.

Vid 1681 års överlåtelse hade Kungl. Majit fastställt stat för akademien

samt föreskrivit, att viss statens egendom i och vid Lund skulle komma akademien

»till godo». Därmed var emellertid icke utsagt, att denna egendom

skulle upphöra att vara statsegendom, utan endast att Kungl. Majit anvisat

medel till täckande av universitetets utgifter genom att ställa viss statens

egendom till universitetets disposition.

Vid 1688 års överlåtelse, varigenom universitetet erhöll äganderätten till

Lundagård med det s. k. gamla bibliotekshuset, har Kungl. Majit emellertid

förordnat, att denna skulle av akademien behållas till en fast och oklandrad

egendom för all framtid. Denna fastighet synes alltså böra redovisas efter

samma grunder som Uppsala universitets äldre fastigheter.

Universitetets återstående fasta egendom samt de byggnader, vilka uppförts

å mark, som innehaves med nyttjanderätt, hava i huvudsak förvärvats

med anlitande av statsmedel. De bidrag, som därvid lämnats av universitetets

fonderade medel, äro icke av den storleksordning, att de äro av betydelse

för bedömande av frågan i vilken utsträckning denna egendom kan redovisas

å fastighetsfonden. Något hinder mot att uppföra dessa fastigheter

å statens allmänna fastighetsfond synes alltså icke förefinnas.

Härvid bör emellertid iakttagas, att universitetets fasta egendom är lagfaren

för universitetet samt att egendomen — i analogi med det förvaltningssystem,

som tillämpats vid Uppsala universitet — förvaltats av universitetet

såsom en dess särskilda fastighetsförvaltning. Ett upptagande i fastighetsfonden

av dessa fastigheter bör ej heller för Lunds universitets del inverka på

äganderättsförhållandena.

Dessa de sakkunnigas förslag avse att åstadkomma en efter de föreliggande

omständigheterna tillfredsställande fastighetsredovisning för de båda universiteten

utan att därmed inkräkta på den rättsliga ställning, som universitetsfastighcterna

av ålder ansetts intaga.

En av de påtagligaste och praktiskt viktigaste följderna av en dylik redovisning

ligger emellertid däri, att denna möjliggör en tillfredsställande ordning

i fråga örn kostnaderna för underhåll och förnyelse av universitetsfastighetcrna.

Den nuvarande ordningen därutinnan lider framför allt av det fe
Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 200. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

let, att en fast norm för underhållsanslagens utmätande icke kunnat ernås,

utan att dessa beslämts tämligen på måfå och därför under årtionden utgått

med uppenbart för laga belopp och att de sålunda icke automatiskt ökats

alltefter fastighetsbeståndets tillväxt. I längden kan en sådan ordning icke

uppehållas.

Förslagets utförande.

Ett utförande av de sakkunnigas förslag synes böra leda till följande resultat.

I. Finansförmögenheten.

Såsom tillgångar för Uppsala universitet bör i dess huvudbok

under särskild rubrik uppföras värdet av all den universitetets fasta egendom

som icke utnyttjats för beredande av lokaler åt universitetets institutioner.

Denna egendom skulle alltså omfatta samtliga jord- och skogsegendomar

utom Linnés Hammarby och Skytteanska stiftelsens tillgångar, samt därjämte

kvarnen i Uppsala, hyresfastigheterna i kvarteren Fågelsången, Kamphavet,

Munken, Bryggaren och Slottet i Uppsala jämte överläkarbostaden

vid akademiska sjukhuset, fastigheterna i Lund, Klubbans biologiska station

och Sätra Hälsobrunn. Fastigheterna synes böra upptagas till ett mot nuvarande

taxeringsvärde svarande belopp. Såvitt framgår av Bring och

Kollbergs förteckning över Uppsala universitets fasta egendomar uppgick

taxeringsvärdet för denna egendom år 1929 till omkring 17*5 miljoner kronor.

De fastigheter, vilka tillhöra redan nu redovisade donations- eller andra

särskilda fonder böra givetvis å skuldsidan, på samma sätt som nu sker,

motsvaras av för dessa fonder upplagda diversemedelstitlar. För övriga

fastigheter bör å skuldsidan uppföras en ny liknande titel, förslagsvis benämnd

»Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning».

Såsom undertitlar till denna diversemedelstitel böra angivas de i denna

ingående donationerna, varvid med de Gustavianska arvegodsen böra anses

införlivade de av Kungl. Maj:t såsom vederlag för en del gårdar, som av

kronan pa annat sätt disponerats, aren 1638 och 1639 överlämnade egendomarna

samt samtliga sedermera genom köp och byte förvärvade egendomar,

vilka icke äro att hänföra till annan donation. Taxeringsvärdet å de

i detta egendomskomplex ingående fastigheterna uppgick enligt den ovannämnda

förteckningen över universitetets fasta egendom år 1929 till omkring

14 miljoner kronor.

Under särskilda rubriker å tillgångs- och skuldsidan synes vidare böra redovisas

värdet av de universitetets åkerlotter, varav avkastningen skall tillfalla

Uppsala universitets pensionsinrättning för tjänstemäns änkor och

barn.

Det torde slutligen med avseende å ovannämnda fastigheter och diversemedelstitlar

böra framhållas, att frågan hur dylika fonder och diverse

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

35

medel skola redovisas i universitetets huvudbok kan upptagas till avgörande

av universitetet i samråd med riksräkenskapsverket. Då genom ovannämnda

förteckning över Uppsala universitets fasta egendom utretts, vilka fastigheter

som äro att hänföra till respektive donationer, har utredning angående

de tillgångar, som skola anses tillhöra ovannämnda titlar, icke nu ansetts

erforderlig.

Lunds universitets jordegendomar torde böra redovisas som tillgångar

i universitetets huvudbok med ett mot nuvarande taxeringsvärde,

omkring 2''7 miljoner kronor, svarande belopp. Då dessa egendomars avkastning

jämlikt Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut av år 1681 skall disponeras

av universitetet, torde tillgångarna böra bokföras å diversemedelstitel,

förslagsvis benämnd »Lund universitets egendomsförvaltning».

II. Förvaltningsförmögenheten.

Såsom av det tidigare anförda torde framgå, kan för Uppsala universitets

vidkommande, frånsett de byggnader, vilkas värden redan nu redovisas

bland fondens tillgångar, endast en del av fastigheternas byggnadsvärden

ifrågasättas skola redovisas å statens allmänna fastighetsfond. Vid Lunds

universitet åter torde flertalet fastigheter kunna redovisas bland fastighetsfondens

tillgångar. Man lärer vidare kunna utgå från, att anslag till nybyggnader

för universiteten för framtiden komma att anvisas som utgifter

för kapitalökning för fastighetsfonden. En del av de byggnader, som skola

disponeras av universiteten, komma alltså för framtiden under alla omständigheter

att bokföras såsom tillgångar för fastighetsfonden.

De sakkunniga, som finna önskvärt, att en såvitt möjligt enhetlig redovisning

av hithörande fastigheter åvägabringas samt att förvaltningen av

samtliga universitetsfastigheter även för framtiden oinskränkt omhänderhaves

av universiteten, förorda alt redovisningen av institutionernas byggnader

jämte tillhörande fastigheter ordnas på följande sätt.

För redovisningen å den allmänna fastighetsfonden uppläggas två nya delfonder,

en för vartdera universitetet, för upptagande av de värden, som föras

dit.

I universitetens huvudböcker upplägges ett nytt konto för redovisning av

värdet å samtliga institutionsbyggnader och övriga till förvaltningsförmögenheten

hörande fastigheter. Samtliga hithörande fastigheter specificeras

i närslutna bilagor A och B. Till dessa konton överföras de å byggnadsstyrelsens

delfond av fastighetsfonden nu redovisade byggnader, som disponeras

av universiteten, däri inräknat folkskoleseminariets i Uppsala äldre

byggnad1 med tillhörande mark, samt ett domänfonden nu tillhörigt område,

vilket disponeras av botaniska trädgården i Lund.

1 Enligt Kungl. Majas beslut den 14 juli 1916 må byggnaden tillsvidare användas för universitetets

ändamål.

Å byggnadsstyrelsens delfond skall endast redovisas värdet för den nu pågående ombyggnaden.

Före överflyllning till universitetets räkenskaper bör byggnaden av byggnadsstyrelsen

åsättas nytt värde.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

På skuldsidan böra dessa värden motsvaras av dels kapitalvärdet för universitetens

delfonder av statens allmänna fastighetsfond samt skulderna till

riksgäldskontoret och Uppsala läns landsting och det belopp varmed Uppsala

stad bidragit till uppförande av akademiska sjukhuset, dels ock kapitalvärdet

för respektive diversemedelstitlar, förslagsvis benämnda »Uppsala

universitets fastighetsfond» och »Lunds universitets fastighetsfond». Sistnämnda

titlar böra upptagas till belopp svarande mot värdet å de hithörande

byggnader och fastigheter, vilka icke anses kunna redovisas som

tillgångar för statens allmänna fastighetsfond.

De anslag, vilka för framtiden anvisas till nybyggnader för universiteten,

böra därefter anvisas som utgifter för kapitalökning för respektive delfonder

samt ställas till universitetens disposition.

I fråga om redovisning av värdet å de olika förmögenhetsobjekt, vilka specificeras

i närslutna bilagor, få de sakkunniga anföra följande.

De värden, varmed byggnaderna skola redovisas, äro av utslagsgivande betydelse

för bedömande av icke blott de belopp, vilka skola avsättas till förnyelsefond,

utan även för bedömande av underhållskostnadernas storlek. Salunda

hava i den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen angående

inkomst- och utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond de normala underhållskostnaderna

för byggnadsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder

beräknats till 1‘5 respektive 1‘4 % av byggnadernas bokförda värden. Då

en liknande beräkningsmetod torde böra tillämpas för universiteten, synes

det vara av vikt, att deras byggnader upptagas till värden, vilka så nära som

möjligt ansluta sig till de genomsnittsvärden, varmed de å fastighetsfonden

nu bokförda byggnaderna blivit uppförda å fonden.

För värdering av ifrågavarande fastigheter hava de sakkunniga jämlikt

chefens för finansdepartementet ämbetsskrivelse den 29 maj 1936 biträtts av

arkitekten C. A. Stoltz, Malmö, och ingenjören S. Lindsjö, Uppsala.

Enligt den av ingenjören S. Lindsjö verkställda utredningen skulle genomsnittliga

värdet för Uppsala universitets byggnader uppgå till omkring 46''7

kronor per m3, därav för akademiska sjukhuset 44''1 kronor per m3, och för

övriga institutionsbyggnader 47''6 kronor per m3. Genomsnittliga värdet för

byggnadsstyrelsens byggnader i Stockholm har emellertid å fastighetsfonden

endast bokförts till ett belopp, som motsvarar 34''5 kronor per m3, medan motsvarande

värde för landsortsfastigheterna uppgår till i genomsnitt 23’1 kronor

per m3. Skillnaden mellan förstnämnda värdering och de bokförda värdena

å byggnadsstyrelsens fastigheter beror väsentligen på, att Lindsjös värdering

är uppgjord med utgångspunkt från nuvarande byggnadskostnader medan

byggnadsstyrelsen, med hänsyn till den värdeminskning byggnaderna kunna

anses hava undergått, förordat ett avsevärt lägre bokföringsvärde.

För fastigheter i Uppsala bör enligt vad de sakkunniga erfarit beräknas ett

värde, som med cirka 10 % understiger de för Stockholmsfastigheterna beräknade

värdena, d. v. s. i genomsnitt omkring 32 kronor per m3. Med utgångspunkt

härifrån skulle för erhållande av jämförbara värden universitetsbyggnaderna

böra bokföras till belopp motsvarande 2/3 av de i nämnda vär
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

37

deising föreslagna värdena. För byggnader av hög klass hava dock å byggnadsstyrelsens

delfond bokförts värden motsvarande 40—50 kronor per m3,

medan kanslihusbyggnaden, vilken bokförts till anskaffningskostnad, uppförts

med ett värde motsvarande 70 kronor per m3. I anslutning härtill hava

de sakkunniga för vissa byggnader i Uppsala, vilka äro av motsvarande klass,

icke ansett sig böra förorda lägre värde än 40 kronor per m3. På grund av vad

sålunda anförts få de sakkunniga förorda, att Uppsala universitets institutionsbyggnader

vid redovisning i universitetets huvudbok åsättas de värden,

vilka angivas i närslutna bilaga A.

Akademiska sjukhuset skulle enligt angivna principer hava upptagits till

ett något lägre värde än det i bilagan angivna. För sjukhuset hava emellertid

Uppsala stad samt länets landsting bidragit med 3''28 miljoner kronor, vilket

belopp — icke fullt halva byggnadskostnaden — redovisas som skuld i

universitetets huvudbok. Av motsvarande byggnadsvärde bokföras 3 miljoner

kronor som tillgång i universitetets huvudbok. Med hänsyn härtill och med

beaktande av att drift- och underhållskostnaderna för sjukhuset skola delas

mellan landstinget och staten, torde sjukhusets värde i räkenskaperna icke

böra upptagas till lägre belopp än 6‘57 miljoner kronor.

Till de sålunda erhållna värdena komma vidare värden för de fastigheter,

vilka redan nu redovisas å fastighetsfonden, samt kvinnokliniken vid akademiska

sjukhuset, vilken bokföres med halva sitt värde å fonden för förlag till

statsverket och med halva värdet i universitetets huvudbok. Dessa fastigheter

hava icke gjorts till föremål för ny värdering.

Enligt den av arkitekten Stoltz för byggnaderna vid Lunds universitet uppgjorda

värderingen skulle genomsnittsvärdet uppgå till omkring 29''4 kronor

per m3, vilket synes stå i god överensstämmelse med de värden, vilka åsatts

de å byggnadsstyrelsens delfond bokförda byggnaderna. För Thomanderska

studenthemmet och studentskegården, vilka förvaltas som särskilda till universitetet

donerade stiftelser, har någon särskild värdering icke ansetts erforderlig.

Dessa fastigheter synas lämpligen kunna bokföras till taxeringsvärde,

respektive för studentskegården byggnadskostnaden. Ett sammandrag

av de sålunda erhållna byggnadsvärdena återfinnes i bilaga B. De sakkunniga

föreslå, att universitetets byggnader upptagas till redovisning i universitetets

huvudbok med i bilagan angivna värden.

Fastigheternas markvärden synas böra upptagas till taxeringsvärde, dock

med undantag för universitetshusens tomtområden, vilka såväl i Uppsala

som Lund hava upplåtits till allmän park och därför i närslutna bilagor endast

åsatts ett formellt värde av 100 kronor. Den tomt, varå institutet för

högspänningsforskning vid Uppsala är belägen, har värderats till anskaffningsvärde,

25 000 kronor.

För botaniska trädgården i Lund uppgår taxeringsviirdet till 331 500 kronor.

Då emellertid en del av trädgården tillhör domänfonden och frågan

örn äganderätten till några av de av Lunds stad upplåtna områdena är föremål

för särskild utredning, har något värde för trädgården icke angivits i

bilaga B.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 200-

För Paradislyckan har vid tiden för utredningens slutförande något värde

icke kunnat erhållas, varför någon hänsyn till detta områdes markvärde i

det följande icke tagits.

I universitetens huvudböcker skulle sålunda för förvaltningsförmögenheten

bland tillgångarna komma att redovisas följande fastighetsvärden beräknade

per den 1 juli 1936:

Enligt bilaga A och B:

Hittills icke bokförda värden:

Uppsala

universitet

kronor

Lunds

universitet

kronor

Markvärden .............................

1 053 800

1 443 500

Byggnadsvärden............................

Byggnadsvärden bokförda

15 510 000

5 899 000

hos byggnadsstyrelsen å fastighetsfondens konto

1 709 625

600 000

hos riksgäldskontoret å förlagsfondens konto ..

å fastighetskontot i Uppsala universitets huvud-

766 375

400 000

bok....................................

3 316 375

—

Summa

Eventuellt ytterligare tillkommande värden:

Botaniska trädgården i Lund:

22 356 175

7 342 500

Markvärde ................................

—

331 500

Summa 1 2

22 856 175

2 7 674 000

Vid upprättandet av skuldsidan måste hänsyn tagas till den uppdelning av

tillgångarnas värden, som bör verkställas mellan å ena sidan universitetens

delfonder av statens allmänna fastighetsfond och å andra sidan universitetens

egna fastighetsfonder. De belopp, vilka enligt i det föregående angivna

grunder skulle ingå i statens allmänna fastighetsfond, hava specificerats i

bilagorna C och D.

Enligt dessa skulle alltså som begynnelsekapital för Uppsala universitets

delfond av fastighetsfonden upptagas ett belopp, som svarar emot hela sammanlagda

byggnadsvärdet å de byggnader, som uppförts uteslutande med

statsmedel, samt de belopp, varmed staten bidragit till uppförande av universitetshuset,

av byggnaderna i botaniska trädgården och av astronomiska observatoriet,

vidare det belopp, som av lånemedel anvisats för den senaste tillbyggnaden

till universitetsbiblioteket, det senast anvisade statsanslaget för

anatomiska institutionen, gymnastikhusets byggnadsvärde efter avdrag av

studentkårens bidrag, samt slutligen ett belopp, som svarar mot akademiska

sjukhusets byggnadsvärde minskat med de för dessa sjukhusbyggnaders

uppförande av landstinget lämnade lånen samt de av Uppsala stad och Regnellska

fonden lämnade bidragen.

1 Utom det ännu icke färdigställda centralsanatoriet samt folkskoleseminariets i Uppsala äldre

byggnad.

2 Utom Paradislyckan samt den ännu icke färdigställda studentskegården. Värdet å studentskegården

beräknas till markvärde 35 000 kronor och byggnadsvärde 250 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

39

Begynnelsekapitalet för Lunds universitets delfond bör upptagas med ett

belopp, som svarar mot sammanlagda byggnads- och markvärdena för de

fastigheter, som anskaffats med statsmedel.

I enlighet med detta förslag och de i närslutna bilagor angivna fastighetsvärdena

komma de värden, vilka sålunda skulle redovisas å universitetens

delfonder av fastighetsfonden, att gestalta sig på följande sätt.

Uppsala universitets Lunds universitets

delfond delfond

kronor kronor

Begynnelsekapital .......................... 7 996 353: 64

Från andra fonder omförda lånemedel........ 2 476 000: —

5 877 400: —

1 000 000: —

Summa 10 472 353: 64

6 877 400

Eventuellt enligt ovanstående tablå ytterligare

tillkommande belopp......................

331 500: —

Summa 1 10 472 353: 64 7 208 900: —

Att Uppsala universitets delfond måste upptagas med ojämnt belopp beror

på, att för akademiska sjukhuset i Uppsala det i delfonden investerade kapitalet

blir lika med skillnaden mellan sjukhusets värde och de å sjukhuset

vilande skulderna.

I fråga om dessa skulder torde härvid böra framhållas, att de äro att hänföra

dels till åren 1915—21 verkställda om- och tillbyggnaden av sjukhuset,

dels ock till tidigare byggnadsföretag. Genom de efter år 1915 utförda

byggnadsarbetena blevo sjukhusets äldre byggnader fullständigt ombyggda

och förnyade. Sjukhusets nuvarande byggnadsvärde understiger avsevärt

kostnaderna för sistnämnda byggnadsarbeten. Det torde alltså kunna anses

uppenbart, att något mot tidigare byggnadsföretag svarande'' värde icke

längre existerar, varför något reellt underlag för de på tiden före år 1915

belöpande skulderna, sammanlagt 282,646:36 kronor, icke finnes.

III. Inkomster och utgifter för universitetsfastigheterna.

Egendoms- och skogsförvaltning en.

Inkomsterna och utgifterna för förvaltningen av universitetens jordegendomar

och skogar redovisas för närvarande i Uppsala å en särskild fond och

i Lund å akademikassan. Från dessa titlar skall den behållna inkomsten

tillgodoföras universitetens avlöningsanslag. Härvid skall iakttagas, att, i

den mån den behållna inkomsten överstiger i staten för avlöningsanslaget

beräknat belopp, överskottet skall ingå till reservfonden, samt att, örn den

behållna inkomsten något år icke uppgår till i samma stat beräknat belopp,

bristen skall täckas från reservfonden. För egendoms- och skogsförvaltnin
-

1 Frånsett folkskoleseminariets äldre byggnad.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

gen vid Uppsala universitet fastställer Kungl. Maj:t dels inkomst- och utgiftsstat,

dels ock personalförteckning för tjänstemän å ordinarie stat.

De sakkunniga förutsätta, att sedan redovisningen av fastighetsvärdena

blivit ordnad, universitetens inkomster och utgifter för dessa förvaltningar

komma att redovisas å de för ändamålet upplagda diversemedelstitlarna.

På samma sätt bör därvid förfaras med de nu å avlöningsanslaget såsom särskilda

uppbördsmedel redovisade inkomsterna av försålda hus å landet, arrende

av humlegårdar samt övriga avgifter av stadsjord i Uppsala.

Ifrågavarande nettoinkomster redovisades före den senaste omläggningen

av riksstaten såsom inkomster för universiteten utan att hänföras till vissa

utgiftsposter. Vid nämnda omläggning kommo de emellertid att redovisas

å avlöningsanslagen tillsammans med andra uppbördsmedel vid universiteten,

utan att något särskilt samband med dessa utgifter kan anses föreligga. För

de sakkunniga ligger det nära till hands att förorda, att nettoinkomsterna

av ovannämnda fastigheter i stället disponeras för täckande av utgifter för

till universitetens fastighetsfonder hörande byggnader, då sambandet med

dessa utgifter är vida naturligare. Detta kan ske utan att någon förändring

äger rum i det hittills tillämpade förfaringssättet för dessa inkomsters disposition.

Institutionsbyggnaderna.

Vad därefter angår inkomster och utgifter för övriga till universiteten hörande

fastigheter, vare sig värden därav redovisas å statens allmänna fastighetsfond

eller icke, så torde för vinnande av överskådlighet och enhetlighet

vara lämpligt att gemensamma inkomst- och utgiftsstater för alla dessa fastigheter

fastställas för vartdera universitetet. Härav bör dock icke följa,

att å statens allmänna fastighetsfond redovisas inkomst- och utgiftsstat för

fastighetsvärdena i annan mån än dessa själva redovisas å statens allmänna

fastighetsfond. Inkomster och utgifter för fastigheterna i övrigt komma då

att redovisas å särskilda stater. Härom få de sakkunniga anföra följande.

Utgifter.

På utgiftssidan erfordras särskilda anslagsposter för underhåll och reparationer

av samtliga dessa fastigheter, avsättning till förnyelsefond samt hyror

och arrenden för förhyrda lokaler m. m.

För underhåll och reparationer av Uppsala universitets byggnader

har hittills å universitetets materielanslag årligen anvisats 63 700 kronor,

varjämte Uppsala läns landsting årligen anvisar 7 500 kronor till akademiska

sjukhusets yttre underhåll. Enligt förslag i årets statsverksproposition

har förstnämnda post höjts till 81 000 kronor. För utskylder och brandavgifter

för universitetets fastigheter i Uppsala anvisas vidare å samma anslag

årligen 6 500 kronor. Kostnaderna för akademiska sjukhusets inre underhåll,

vilka under senare år torde hava uppgått till något över 15 000 kronor, hava

utgått från sjukhusets driftsmedel. För dessa ändamål torde sålunda från

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

och med nästa budgetår, inräknat sistnämnda belopp, sammanlagt omkring

110 000 kronor stå till universitetets förfogande. Detta belopp motsvarar

omkring 05 % av fastigheternas värde. Då de medel, som hittills anvisats

till underhåll av fastigheterna, sedan länge varit otillräckliga, har även reservfonden

måst anlitas för bestridande av underhållskostnader. Under den

senaste femårsperioden hava bidragen från reservfonden för dessa ändamål

uppgått till sammanlagt 62 000 kronor.

Till underhåll och reparationer av Lunds universitets fastigheter hava från

universitetets materielanslag årligen anvisats 44 000 kronor, vilket belopp

emellertid från och med innevarande budgetår höjts till 62 500 kronor, motsvarande

omkring 1 °/o på byggnadsvärdet.

Jämföras de medel, som anvisats till löpande reparations- och underhållskostnader

m. m. för universiteten med de anslag, som för nästa budgetår för

motsvarande ändamål beräknas för fastighetsfondens förvaltningsmyndigheter,

erhålles följande sammanställning:

Reparations- och

underhållskostnader

i % av fastigheternas

värden

Fångvårdsstyrelsen .............................. 3''2

Utrikesdepartementet............................ 2‘4

Medicinalstyrelsen .............................. 1''4

Byggnadsstyrelsen .............................. 1‘5

Uppsala universitet.............................. 0-5

Lunds universitet .............................. 1''0

För universiteten hava sålunda såsom årliga anslag icke anvisats belopp,

som täckt kostnaderna för det nödvändiga underhållet av byggnaderna. För

större reparationer hava universiteten varit hänvisade att begära särskilda

anslag. Detta förfaringssätt har hittills i stor utsträckning tillämpats vid anvisande

av medel för underhåll av vissa statliga byggnader. För vidmakthållande

av de statliga byggnader, vilka redovisas å statens allmänna fastighetsfond,

anvisas numera i stället årligen det belopp, som enligt uppgjorda

genomsnittsberäkningar bör vara erforderligt för byggnadernas vidmakthållande,

varjämte särskilda medel avsättas för fastigheternas förnyelse. Därest

en rationell fastighetsredovisning skall genomföras vid universiteten, måste

ställning tagas till frågan, huruvida även för framtiden den nuvarande ordningen

skall bibehållas och högre belopp alltså anvisas blott då större reparationer

eller ombyggnader bliva erforderliga, eller om årligen skall anvisas

vad som genomsnittligt erfordras för byggnadernas vidmakthållande och förnyelse.

De sakkunniga tveka för sin del icke att förorda sistnämnda förfaringssätt

såsom det ur ekonomisk synpunkt förmånligaste.

Vid övergång till rationellare medelsanvisning kan emellertid icke undvikas

att under en följd av år — liksom skett med de å fastighetsfonden bokförda

byggnaderna — utöver de löpande underhållskostnaderna särskilda

medelsanvisningar erfordras för iståndsättande av sådana byggnader, vilkas

underhåll tidigare varit eftersatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lL Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

Om en enhetlig och rationell redovisning av kostnaderna för Uppsala universitets

fastigheter skall genomföras, böra vidare underhållskostnaderna —

med hänsyn till sättet för fördelning av kostnaderna för akademiska sjukhuset

— lämpligen uppdelas på två anslagsposter, den ena avseende akademiska

sjukhuset och den andra universitetets övriga byggnader.

För underhåll av akademiska sjukhuset har universitetet hittills, såsom

ovan anförts, disponerat (7 500 + 15 000 =) 22 500 kronor motsvarande

0*34% av det i närslutna bilaga B beräknade fastighetsvärdet. (Det förutsättes

här att i beloppet å 15 000 kronor icke ingå några expenskostnader.)

Från universitetets underhållsanslag hava några nämnvärda medel för ändamålet

icke kunnat disponeras. Örn underhållskostnaden för akademiska

sjukhuset skulle beräknas i relation till de belopp, som anvisas för underhåll

av de å fastighetsfonden redovisade sinnessjukhusen, skulle för ändamålet

erfordras omkring 100 000 kronor, varvid de sakkunniga räkna med

ett, frånsett kvinnokliniken, till 6 miljoner kronor reducerat fastighetsvärde.

Härvid har hänsyn icke tagits till sanatoriebyggnaden.

För underhåll av universitetets övriga byggnader hava hittills disponerats

återstoden av de ovannämnda till universitetets förfogande stående beloppen,

alltså för underhåll och reparationer 63 700 kronor samt för skatter och

onera 6 500 kronor, förutom bidrag från reservfonden. Skulle underhållskostnaderna

beräknas enligt de principer, vilka nu användas för beräkning

av kostnaderna för underhåll av byggnadsstyrelsens fastigheter, skulle för

nästa budgetår erfordras U5 % på byggnadsvärdet för färdiga byggnader +

6 500 kronor eller sammanlagt omkring 190 000 kronor mot i riksstatsförslaget

beräknade 81 000 kronor. Av angivna belopp skulle falla på de i statens

allmänna fastighetsfond upptagna värdena omkring 80 000 kronor och

på fastighetsvärdena i övrigt omkring 110 000 kronor. Medräknas byggnaden

för patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionen, komma

nämnda underhållskostnader för statens allmänna fastighetsfond att ökas

till något över 100 000 kronor.

För underhall av fastigheterna vid Lunds universitet skulle under samma

förutsättning erfordras omkring 105 000 kronor mot för närvarande 62 500

kronor.

Förutom underhåll av byggnaderna bestrida universiteten vissa kostnader

för underhall av de till allmän park upplåtna tomterna kring universitetshusen

samt de för allmänheten upplatna områdena i botaniska trädgårdarna.

Även dessa utgifter böra utgå från förenämnda anslagsposter, vilka härför

borde höjas med ett obetydligt belopp.

Anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader böra erhålla reservationsanslags

karaktär.

För avsättning till förnyelsefond böra för samtliga byggnader

i Uppsala och Lund, med undantag för akademiska sjukhuset i Uppsala,

anvisas medel enligt samma grunder, som tillämpas för byggnadsstyrelsens

delfond av fastighetsfonden, d. v. s. tills vidare 1’5 % på byggnadsvärdet för

vid varje budgetars ingång färdiga byggnader. För akademiska sjukhuset i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

43

Uppsala bör observeras, att kostnaderna för förnyelse av sjukhusets lokaler

liksom byggnadskostnaderna delvis torde komma att bestridas av landstinget.

Utan att närmare ingå på sistnämnda spörsmål förutsätta de sakkunniga, att

staten icke bör avsätta medel för förnyelse av mera än den del av byggnadskostnaden,

som bestritts eller kommer att bestridas med statsmedel. Härvid

bör avsättning ske efter samma grunder, som kunna komma att tillämpas

för medicinalstyrelsens delfond, dock med beaktande av att byggnadernas

livslängd med hänsyn till det hittills eftersatta underhållet bör anses vara relativt

låg. Intill dess flugan örn grunder för avsättning till förnyelsefond blivit

utredd, få de sakkunniga förorda, att avsättningen beräknas till 3 % på sjukhusets

halva byggnadsvärde.

Samtliga kostnader för förhyrda lokaler böra redovisas å en

anslagspost för hyresutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler. Hit höra

avgälderna för till Lunds universitet från Helgonagård upplåten jord, samt

vederlag för fyra ängslotter i Lund m. m. (Jämför anslaget till »Lunds universitet:

Vissa ersättningar m. m.»). Det arrende som av Lunds universitet

erlägges till domänfonden för viss del av botaniska trädgården bör emellertid

enligt ovan intaget förslag upphöra att utgå. För Uppsala universitet

synes någon motsvarande anslagspost icke vara erforderlig. Anslagsposten

synes dock böra uppföras med ett formellt belopp av 100 kronor.

Inkomster.

Å statens allmänna fastighetsfond redovisas för varje delfond tre inkomsttitlar,

nämligen »Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler», »Hyror

för till enskilda upplåtna lokaler» och »Diverse inkomster». Den första

av dessa titlar är avsedd för redovisning av de medel, vilka över riksstaten

tillföras fastighetsfonden, de båda senare för redovisning av fondens egna

inkomster.

En motsvarande redovisning av inkomsterna vad angår de till universiteten

hörande fastigheterna låter sig endast i någon mån genomföras.

De direkta inkomsterna av universitetens hithörande fastigheter bestå för

närvarande av hyror för boställsrum för vissa professorer m. m., övriga hyresmedel,

Uppsala läns landstings bidrag till akademiska sjukhusets underhåll

samt tomtavgifter.

Dessa inkomster kunna redovisas å fastighetsfonden, varvid å inkomsttiteln

»Hyror för till enskilda upplåtna lokaler» böra bokföras

samtliga ersättningar för boställsrum samt övriga hyresinkomster. Hyresinkomsterna

uppgå vid Uppsala universitet till (6 800 + 7 440 + 1 500 =)

15 740 kronor och vid Lunds universitet till 5 990 kronor. Tomtavgifterna,

vilka uppgå till mycket obetydliga belopp, torde även böra redovisas å denna

titel.

Landstingets bidrag till underhåll av akademiska sjukhuset i Uppsala,

7 500 kronor, torde böra redovisas å inkomsttiteln »Diverse inkomster».

Detta bidrag avser emellertid endast byggnadernas yttre underhåll. Kostna
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kunol. Maj:ts proposition nr 200.

derna för byggnadernas inre underhåll hava hittills bokförts såsom driftkostnader

för sjukhuset, varefter driftförlusten för sjukhuset delats mellan

landstinget och staten. Med hänsyn härtill synes ersättning för byggnadernas

s. k. inre underhåll tills vidare böra tillgodoföras fastighetsfonden från

sjukhusets driftkostnadsstat och i fonden redovisas under diverse inkomster.

Enligt föreliggande förslag skulle landstinget alltså även i fortsättningen

komma att bidraga till sjukhusets underhåll med ett relativt obetydligt belopp.

Då det torde ligga även i landstingets intresse att byggnaderna vid

sjukhuset underhållas på ett tillfredsställande sätt, kan ifrågasättas, huruvida

icke ett större bidrag för underhåll av akademiska sjukhusets byggnader

borde kunna utverkas av landstinget. Det synes därvid även vara lämpligt,

att bidragen till underhåll av sjukhusets byggnader sammanslås till ett

belopp. De sakkunniga hava emellertid icke ansett sig böra närmare ingå

på detta spörsmål då dess lösning beror på universitetets avtal med landstinget,

liksom de sakkunniga icke ingått på det vida mer omfattande spörsmålet

huruvida landstinget skulle liksom staten årligen avsätta medel för

byggnadernas förnyelse.

Den inkomst, som å titeln »Ersättning för till statliga myndigheter

upplåtna lokaler» tillföres fastighetsfonden, skall beräknas

till ett mot fastigheternas hyresvärde svarande belopp, varav följer, att

ersättningen kommer att omfatta icke blott de direkta kostnaderna utan även

ränta å det i byggnaderna investerade kapitalet. Tack vare denna ersättning

kan fastighetsfonden uppvisa ett överskott, vilket ger uttryck för fondens produktivitet.

För universitetsbyggnaderna kan någon hyresersättning för till universitetsmyndigheterna

upplåtna lokaler icke på motsvarande sätt beräknas, då

ett stort antal av dessa byggnader icke beröras av fastighetsfonden och någon

beräkning av ränta å i sistnämnda byggnader investerat kapital följaktligen

icke kan ifrågakomma. Däremot torde universitetens delfonder av fastighetsfonden

böra tillföras ersättning för samtliga kostnader för de med statsmedel

uppförda byggnaderna, varvid såsom kostnad jämväl bör anses ränta å

de i fastigheterna investerade statsmedlen. De sakkunniga förorda, att denna

ersättning beräknas till ett belopp, som svarar mot kostnader för underhåll

och avsättning till förnyelsefond, samt normal förräntning av nämnda

statsmedel, eller sammanlagt omkring 7 % på det i universitetens delfonder

av fastighetsfonden nedlagda statskapitalet.

Vad de sakkunniga sålunda beträffande de fastigheter, av vilkas värden

större eller mindre delar skola redovisas å statens allmänna fastighetsfond, föreslagit

kan sammanfattas sålunda, att å fonden skola enligt beräkningsgrunder

analoga med dem, som eljest tillämpas å fonden, upptagas belopp för reparations-

och underhållskostnader jämte vissa hyresutgifter och för avsättning

till förnyelsefond; och att dessa årliga utgifter skola procentuellt beräknas å

de statsmedel, som nedlagts eller komma att nedläggas å ifrågavarande fastigheter.

Som inkomster upptagas inflytande hyror för till enskilda upplåtna

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 200.

lokaler och diverse inkomster, varjämte fonden tillföres viss ersättning över

statsbudgeten.

Det återstår härefter att behandla frågan örn täckning av kostnaderna för

de fastigheter, som icke beröras av fastighetsfonden, samt de fastigheter,

som beröras av den, men endast till en del. Med det nyss angivna förslaget

skulle kostnaderna för de förra icke alls upptagas å fastighetsfonden och för

de senare endast i den mån de hänföra sig till de värden, som redovisas å

fastighetsfonden.

Som redan förut antytts, vilja de sakkunniga förorda, att de inkomster från

universitetens fastigheter, som nu redovisas som särskilda uppbördsmedel och

tillgodoföras universitetens avlöningsanslag, i stället överföras för att

täcka de årliga kostnaderna för de här åsyftade fastigheterna. Någon

vidare ändring beträffande nämnda inkomster behöver därav icke

föranledas och sålunda ej heller någon ändring i de nu gällande

reglerna rörande beräkningen av dessa inkomster och deras disposition.

Detta förslag skulle innebära, att samtliga kostnader för de institutionsbyggnader,

vilka uppförts med anlitande av donationsmedel eller andra

universiteten tillhöriga medel, kunde täckas nied universitetens egna medel.

De sakkunniga föreslå i anslutning härtill, att särskilda inkomstposter för ändamålet

uppföras i staten.

Vid beräknande av dessa belopp, bör hänsyn tagas till de belopp, varmed

reservfonderna bidragit till fastigheternas underhåll. För framtiden skulle

nämligen dessa fonder icke vidare behöva disponeras för byggnadskostnader.

Vid Uppsala universitet har reservfonden som ovan anförts under senaste femårsperiod

bidragit till underhållet av byggnaderna med 62 000 kronor eller

12 400 kronor om året. Samtidigt har reservfonden av egendoms- och skogsförvaltningarnas

inkomster tillgodoförts i runt tal 105 000 kronor eller 21000

kronor om året. Om reservfondens ekonomiska ställning skall bibehållas

oförändrad kan alltså det belopp, som skall användas på nu angivet sätt, höjas

med omkring 10 000 kronor. Avlöningsanslaget erhåller för närvarande

218 020 kronor årligen förutom de övriga tidigare omnämnda inkomster vilka

enligt de sakkunnigas förslag skulle redovisas på enahanda sätt. Med stöd

av vad sålunda anförts hava de sakkunniga för Uppsala universitets vidkommande

beräknat denna inkomst till 230 000 kronor.

Vid Lunds universitet kan inkomsten av egendomarna beräknas till det belopp,

som nu finnes uppfört i staten för universitetet, 41 000 kronor. Då

denna post varit beräknad till ett mot den verkliga inkomsten svarande belopp,

har reservfonden icke erhållit någon nämnvärd inkomst av dessa medel.

Reservfonden har även bidragit till bestridande av kostnaderna för underhåll

av universitetets institutionsbyggnader. Dessa bidrag synas emellertid

hava skett på bekostnad av reservfondens kapitalbehållning, vilken nu är

praktiskt taget helt förbrukad.

Det belopp, som såsom överskott av Lunds universitets egendomsförvaltning

skulle begagnas på nu angivet sätt, överstiger kostnaderna för de i universitetets

fasitghetsfond ingående byggnaderna med cirka 25 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Detta medför emellertid endast, att av de för universitetets delfond anvisade

statsmedlen ett motsvarande mindre belopp behöver tagas i anspråk, det vill

säga att det till riksstaten återförda överskottet stiger med samma belopp.

Under angivna förutsättningar skulle den gemensamma inkomst- och utgiftsstaten

för universitetens delfonder av statens allmänna fastighetsfond

samt universitetens egna fastighetsfonder erhålla ungefär följande utseende

(samtliga siffror äro endast approximativa):

Uppsala universitet

Statens all- männa fastig- hetsfond

Universite- tets fastig- hetsfond

Summa

Lunds

universitet

Inkomster:

Ersättning av statsmedel för till vissa in-

stitutioner m. m. upplåtna lokaler ...

725 000

—

725 000

481 000

Inkomster av egendoms- och skogsförvalt-

ningarna m. m.....................

—

230 000

230 000

41000

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler

15 700

—

15 700

6 000

Diverse inkomster ...............

22 500

—

22 500

100

Summa

763 200

230000

993 200

528 100

Utgifter:

Reparations- och underhållskostnader

m. m. för fonderna tillhörande fastig- heter :

Akademiska sjukhuset i Uppsala ....

100 000

—

100 000

_

Övriga fastigheter ..........

100 000

110 000

210 000

105 000

Avsättning till förnyelsefond, förslagsvis

200 000

120000

320000

105 000

Hyresutgifter m. m. för av fonderna för-

hyrda lokaler, förslagsvis ........

100

—

100

3 000

Säger

400 100

230000

630 100

213 000

Överskott ................

363 100

—

363 100

315100

Summa

763200

230 000

993 200

528 100

Den här föreslagna uppdelningen av anslagsposterna för reparations- och

underhållskostnader m. m., »övriga fastigheter», Uppsala universitet, bör icke

medföra hinder för universitetet att disponera de å dessa poster uppkommande

reservationerna såsom en för båda fonderna gemensam behållning.

För vartdera universitetet bör härvid uppläggas två förnyelsefonder, vilka

skola förvaltas av universiteten samt avse respektive statens allmänna fastighetsfond

och universitetens fastighetsfonder.

Statens nettokostnader för universitetsfastigheterna skulle enligt ovanstående

statförslag — vilket är avsett att omfatta den verkliga nettokostnaden för

universitetens hela fastighetsförvaltning — uppgå till vid Uppsala universitet

361 900 kronor och vid Lunds universitet 161 900 kronor. Att nettokostnaderna

för Uppsala universitets fastigheter bliva så höga beror dels på den

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

47

jämförelsevis höga avsättningen till förnyelsefond för akademiska sjukhuset,

dels ock på att landstinget endast med ett obetydligt belopp bidrager till sjukhusets

underhåll. För Lunds universitets fastigheter reduceras nettokostnaderna

såsom ovan anförts på grund av inkomsterna av egendomsförvaltningen.

I förhållande till för universiteten nu gällande stater skulle denna stat medföra

en kostnadsökning som — frånsett avsättning till fömyelsefond — uppgår

till omkring 230 000 kronor, varav 190 000 kronor belöpa på Uppsala universitet

och 40 000 kronor på Lunds universitet, ökningen är uteslutande att

hänföra till reparations- och underhållskostnaderna.

Stockholm den 29 juni 1937.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Uppsala universitets institu
Förslag

till värdering

Fastighet

Byggnaden

färdig år

Anskaff
nings
kostnad
-

Å riksstaten

anvisade medel

Universitetshuset ........

Gustavianum ............

sektionens

Humanistiska

byggnad..............

Geologisk-mineralogiska

(konsistoriehuset)......

Anatomiska institutionen

institutionen

Histologiska institutionen.

Hygieniska institutionen .

Patologiska institutionen .

Gymnastikhuset .........

Universitetsbiblioteket ...

Fysiologiska institutionen......

Kemiska institutionen ........

Vaktmästarbostad och uthus

Nya institutionsbyggnaden ..

Fysiska institutionen.............

Vaktmästarbostad och uthus ...

Professorsbostad ...............

Botaniska institutionen:

Institutionsbyggnaden...........

Prefekt- och vaktmästarbostäder

Äldre växthus .................

Växtbiologiska institutionen.......

Zoologiska institutionen............

Paleontologiska institutionen ......

1887

1625

1761

1755

1850

1886

1933

1933

1750-talet

1867

1910

1841

1891

1917

1936

1893

1858

1904

1930

1908

1913

1807

1894

1914

1916

1932

1232 375 kr.

37 500 rdr.

28 384 rdr.

166 474 kr.

265 000

273 000

740 000

1883—85

1930/31-1

1932/33 /

140 000

538 000

43 733 rdr.

—

254 740 kr.

1907—09

174 740

300 000 rdr.

—

260 000 kr.

1888-91

200000

599 000 »

1914—16

599 000

450 000 »

1933/341

1934/35/

450 000

93 000 »

—

66 666 rdr.

1853-54

66 666

294 408 kr.

1901—03

294 408

785 634 »

1927/28-1.

1929, 30 /

1 222 500

297 000 >

1906—09

297 080

1893—94

56 000

1858

13 500

25 000 >

—

532 463 >

1913—15

532 463

791000 >

1929/30-1

1931/32 /

791000

1 Därav äro 450 000 kronor för tillbyggnaden 1935

2 Därav omkring 400 000 kronor till instrument.

bokförda å fonden för förlag till stats
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

49

Bilaga A.

tionsbyggnader i Uppsala.

per den tyr 1936.

Marken

s

Byggnadernas

yta

m2

värde

kronor

pris m2

volym

m3

värde

kronor

pris m1

71050

2 840 000

40

, 21010

100

—

12 200

428000

35

7 595

228000

30

—

—

—

7 560

221000

29

3 528

.

.

13 280

374 000

28

858

133 600

16

5400

216 000

40

1288

2820

73 000

26

2860 .

6850

164000

24

—

—

—

10 920

308000

28

• 14 450

143 900

10

58 990

1 2 360 000

40

2 510

37 500

15

6 510

187 000

29

15 460

412 000

27

72 200

.

2 800

40 000

14

7 998

29 490

1180000

40

16 450

530 000

32

• 21315

50000

23

1330

—

0

1870

45 000

24

• 81496

163 000

2

20 480

542 000

26

7 704

14 800

2

2 500

70 000

28

16 200

32 400

2

22 500

687 000

31

8100

16 200

2

11460

458 000

40

verket.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 200■ 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. May.ts proposition nr 200.

Fastighet

Bygg- naden

färdig år

Anskaff-

nings-

kostnad

Å riksstaten

anvisade medel

Astronomiska observatoriet (med 7 till-

hörande hus)......................

1853

1840

25 000 rdr.

Meteorologiska institutionen (med 2 bo-

stadshus och 3 tillhörande hus)____

1885

—

Musikinstitutionen ..................

1930

150 000 kr.

Linnéträdgården ....................

Institutionen för högspänningsforskning

Akademiska sjukhuset ..............

1867

200 000 >

1864—67

46 900

1901

546 000 »

1898-1901 201188

1921

8700000 >

1915—21

5600 000

Summa

Å fastighetsfonden och förlagsfonden

bokförda tillgångar:

Växthus för botaniska institutionen

Kvinnokliniken vid akademiska sjuk-

—

—

1934/35

192 625

huset ..........................

1936

632 750 >

1934/35

316375

Patologiska och hygienisk-bakteriolo-

giska institutionen..............

1933/341

1935/36/

1517 000

~

—

Summa

1 Därav bokföres 3000 000 kronor redan nu i universitetets

huvudbok.

(Sanatoriet är

m. m. — 8 Därav bokföres 310 375

kronor i universitetets huvudbok och 316 375 kronor

hetsfond. — 6 Marken skall överlåtas

till universitetet, från bl. a. fängelset i

Uppsala; värdet

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

51

Markens

Byggnader!

a s

yta

m2

värde

kronor

pris m2

volym

m8

värde

kronor

pris m3

7280

205 000

28

i 58 690

117 400

2

<

3 620

87 000

24

j

3 000

100000

33

11912

66 700

6

2 670

87 000

33

128400

25000

—

13 810

552 000

40

| 90 520

181 000

2

148150

1 6 566 000

‘36

—

1053 800

—

506045

18960000

35

—

—

—

—

4 192 625

—

—

—

—

— -

* 632 750

—

13330

5 .

—

—

41 517 000

—

—

—

21302 375

—

ej medräknat.) — 3 Frånsett värdet å maskin- och ångpannehus, ledningar, kulverter

hos riksgäldskontoret. — 4 Bokförda i byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastig- torde kunna beräknas till omkring 2 kronor per m2.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 200.

Lunds universitets

Förslag till värdering

Fastighet

Bygg- naden

färdig år

Anskaff-

nings-

kostnad

Å riksstaten anvisade

medel

Universitetshuset....................

1881

1878 82

4 iso örn

Gymnastikhuset ....................

1882

65107 .

1873

24 000

Gamla biblioteket ..................

1500-talet

—

—

—

Gamla geologiska institutionen ......

1853

11 318 rdr

1852

9 400 rdr.

1930,31

74000

Historiska museet ..................

1851 (1918)

1843-44

15 000 rdr.

1918

139 257

Patologiska institutionen ............

1888 (1923)

1885—87

91000

(vaktmästarbostad, djurstall) ......

1922

170000

Paradislyckan ......................

Astronomiska observator^..........

1865

45000 kr.

1864

45 000

(3 tillhörande hus)................

31 000 .

1912

29 000

Kemiska laboratoriet................

1879

131336 >

1858

30 000 rdr.

1877—78

95 300

Botaniska institutionen, bostadhus, m.m.

1865

1861—66

*75000

> drivhus, kolhus............

1883

—

—

» laboratoriet................

1891

1889—91

54 000

» museet....................

1915

1912-13

162 000

Anatomiska institutionen............

1897

1895-97

149000

d:o vaktmästarbostad........

—

_

Fysiologiska institutionen............

1893

113 500 .

1891-94

100 000

d:o instrumentverk ........

1904

12 000 >

1904

10000

Fysiska institutionen med vaktmästar-

bostad............................

1888

1883—84

105000

Embryologiska institutionen..........

1934

—

—

Medicinskt-kemiska institutionen (med

vaktmästarbostad och djurstall)____

1924

1919/20

600 000

1925/26

50 000

Zoologiska institutionen..............

1916

1914 16

4^81 fin

Universitetsbiblioteket ..............

1907

1901—03

127000

Tillbyggnaden till universitetsbiblioteket

1933 34—

400 000

1935/36

Nya geologisk-geografiska institutionen

1930

1928/29—

726 200

1930/31

Nya kemiska institutionen ..........

—

1933/34—

1 100000

1935/36

Thomanderska studenthemmet ......

•

—

—

Summa

1 Värde å dessa områden har vid tiden för utredningens slutförande icke erhållits. — * An-

manna fastighetsfond. — 4 Bokfört å fonden för förlag till statsverket. — 6 Taxeringsvärde.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

53

byggnader i Lund.

Bilaga B.

per den */» 1936.

Markens

Byggnadern

a s

yta

värde

pris m*

volym

värde

m?

kronor

m*

kronor

pris m3

27145

1080 000

40

6180

100 000

16

100

9175

230 000

25

4 300

120 000

28

8800

265 000

30

—

—

—

7020

210 000

30

620

12 400

20

1130

28000

25

1 17 360

1 .

*

1 2960

83000

28

173 600

10

21

1

l 2 010

42 000

2 568

38 500

15

11000

110 000

10

1

1860

37 000

20

\ 55 251

2 500

25 000

10

_

20

5 260

105 000

)

7000

245 000

35

8500

255 000

30

1080

21000

19

5 950

180000

30

18 889

188 900

10

910

18000

20

6100

170 000

35

2 280

115 000

50

—

—

—

15 740

550000

32

—

—

_

22 000

700 000

32

—

—

—

19 400

620 000

32

—

—

—

—

4 400 000

—

—

—

—

14 000

500 000

36

—

—

—

—

» 600 000

—

1715

30 000

17-60

—

6 90 000

—

—

6 443 500

—

192300

6899 000

29

slag lör flyttning av trädgården samt för uppförande av växthus. — * Bokfört

å statens all-

— • Exklusive Paradislyckan och botaniska trädgården.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Bilaga C.

Förslag till fördelning och redovisning av fastighetsvärdena för Uppsala universitet.

Fastigheter

Mark-

värde

Byggnads-

värde

Summa

Statens

allmänna

fastighets-

fond

Uni-

versitetets

fastighets-

fond

Universitetshuset ..................

1 100

2 840 000

2 840 100

740 000:-

2 100 100

Gustavianum......................

1

428000

428 000

—

428 000

Humanistiska sektionens seminarie- byggnad ........................

1

228 000

228 000

_

228 000

Geologisk-mineralogiska institutionen

(konsistoriehuset) ................

_

221000

221 000

_

221000

Anatomiska institutionen ..........

| 133 600

374 000

507 600

255 000: —

252 600

Histologiska institutionen ..........

1

216000

216 000

216 000:-

—

Hygieniska institutionen............

73 000

73000

—

73 000

Patologiska institutionen............

j

164 000

164 000

—

164 000

Gymnastikhuset....................

—

308 000

308 000

228 000: —

80 000

Universitetsbiblioteket..............

143 900

2 360 000

2 503 900

450 000: -

2 053 900

Fysiologiska institutionen ..........

37500

187000

224 500

—

224 500

Kemiska institutionen..............

72 200

1632 000

1 704 200

1592 000:-

112 200

Fysiska institutionen ..............

50 000

575 000

625 000

530 000: —

95 000

Botaniska institutionen ............

163 000

542 000

705 000

69 500: —

635 500

Växtbiologiska institutionen ........

14800

70 000

84 800

—

84 800

Zoologiska institutionen ............

32 400

687 000

719 400

687 000: —

32 400

Paleontologiska institutionen........

16 200

458 000

474 200

458000: —

16 200

Astronomiska observatoriet (med 7

tillhörande hus)..................

J 117400

205 000

322 400

37 500: —

284 900

Meteorologiska institutionen (med 2

bostadshus och 3 tillhörande hus)..

’

87 000

87 000

_

87 000

Musikinstitutionen ................

100 000

100 000

—

100 000

Linnéträdgården....................

66 700

87 000

153 700

—

153 700

Institutionen för högspänningsforsk- ning ............................

25 000

552 000

577 000

_

577 000

Akademiska sjukhuset..............

181000

6 566 000

6 747 000

6 466 000: -

281000

Växthus för botaniska institutionen..

—

192 625

192 625

192 625: -

—

Kvinnokliniken vid akademiska sjuk- huset ............................

_

632 750

632 750

632 750: —

_

Patologiska och hygienisk-bakteriolo- giska institutionen.................

_

1 517 000

1 517 000

1517 000: —

_

Summa kronor

1053800

21302 875

22 356 175

14071375:-

8284800

Avgå skulder:

Till Uppsala läns landsting för aka- demiska sjukhuset................

3 559 021:36

Uppsala stads bidrag till d:o........

—

—

—

40 000: —

—

Till riksgäldskontoret för institutet

för högspänningsforskning ........

_

_

_

—

425 000

Återstår

—

—

—

10 472353: 64

7859 800

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

55

Bilaga D.

Förslag till fördelning och redovisning av fastighetsvärdena för Lunds universitet.

Fastigheter

Mark-

värde

Byggnads-

värde

Summa

Statens

allmänna

fastighets-

fond

Universi- tetets fas- tighets- fond

Universitetshuset ..................

100

1080 000

1 080 100

1 080 000

100

Gymnastikhuset....................

100000

100000

100 000

—

Gamla biblioteket..................

230 000

230 000

—

230 000

Gamla geologiska institutionen......

120 000

120 000

120 000

—

Historiska museet..................

265 000

265 000

265 000

—

Patologiska institutionen............

12 400

238 000

250 400

250 400

—

Paradislyckan......................

*

—

—

Astronomiska observatoriet ........

173 600

125 000

298 600

298 600

—

Kemiska laboratoriet ..............

38 500

110 000

148 500

148 500

—

Botaniska institutionen ............

412 000

412 000

412 000

—

Anatomiska institutionen ..........

188 900

276 000

464 900

1

Fysiologiska institutionen ..........

198 000

198 000

i 832 900

—

Fysiska institutionen ..............

170 000

170 000

1

Embryologiska institutionen........

115 000

115 000

—

115 000

Medicinskt-kemiska institutionen ....

—

550 000

550 000

550 000

—

Zoologiska institutionen ............

—

700 000

700 000

700 000

—

Universitetsbiblioteket..............

—

620 000

620000

620 000

—

Tillbyggnaden till universitetsbiblio-

teket ............................

—

400 000

400 000

400 000

—

Nya geologisk-geografiska institutionen

—

500 000

500 000

500 000

—

Nya kemiska institutionen..........

-

600 000

600 000

600 000

—

Thomanderska studenthemmet......

30 000

90000

120000

—

120 000

Summa kronor

443 500

6899 000

7 342 500

6 877 400

465 100

Evenluellt tillkommande värden:

Botaniska trädgården ..............

331 500

—

331 500

331 500

—

Summa kronor

775 000

6 899000

7 674000

7 208 900

465100

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majlis proposition nr 200.

Bilaga 2.

Universitetens utgående balanskonton den 3% 1936.

Enligt

Enligt de sakkunnigas förslag

huvudboken

Statsreglerings-

Fastighets-

1935/36

fondens konton

( = finansförmö-

fondens konton

(= förvaltnings-

Summa

Uppsala universitet.

genheten)

förmögenheten)

Tillgångar.

Fastigheter..........

4,889,554: 06

238,307: 62

14,774,520: —

231,253: 98

1,059,294: 54

17,500,000: —

238,307: 62

14,774,520: —

231,253: 98

1,059,294: 54

22,356,175: —

39,856,175: —

238,307: 62

14,774.520: —

231,253: 98

1,059,294: 54

Aktier..............

Utlånta medel........

Förskott............

Övriga fordringar ....

Kontant behållning eller

—

innestående i bank..

1,248,598: 07

1,248,598: 07

—

1,248,598: 07

Säger för tillgångar

22,441,528: 27

35,051,974:21

22,356,175: —

57,408,149:21

Skulder.

Diverse medel........

17,760,535: 53

33,414,656:47

7,859,800: —

41,274,456: 47

Skulder till andra myn-

digheter ..........

425,000: —

3,599,021: 36

425,000: —

4,791,517:08

Övriga skulder ......

4,791,517: 08

1,192,495: 72

Säger för skulder

22,552,052: 61

34,607,152:19

11,883,821:36

46,490,973: 55

Rikshuvudbokens kapi-

talbehållning

— 110,524: 34

444,822: 02

10,472,353: 64

10,917,175: 66

Lunds Universitet.

Tillgångar.

Fast egendom........

2,700,000: —

168,520: —

5,975,523: 60

446,664: 57

7,674,000: —

10,374,000: —

1 fia Pion-

Aktier..........

168,520: —

5,975,523: 60

446,664: 57

Utlånta medel........

5,975,523: 60

446,664: 57

Övriga fordringar ....

Kontant behållning eller

—

innestående i bank..

3,012,174:68

3,012,174: 68

—

3,012,174: 68

Säger för tillgångar

9,602,882: 85

12,302,882: 85

7,674,000: —

19,976,882: 85

Skulder.

Diverse medel........

9,602,882: 85

12,302,882: 85

465,100: —

12,767,982: 85

Säger för skulder

9,602,882: 85

12,302,882: 85

465,100: —

12,767,982: 85

Rikshuvudbokens kapi-

talbehållning

—

7,208,900: —

7,208,900: —

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 200.

57

Bilaga 3.

P. M.

angående de fastigheter som böra uppföras å universitetens

delfonder av statens allmänna fastighetsfond.

Upprättad inom finansdepartementet.

Av bilaga A vid den promemoria rörande universitetens fastighetsredovisning,

som utarbetats av sakkunniga inom finansdepartementet, framgår, att

för Uppsala universitets fastigheter redovisats ett markvärde av 1,053,800 kronor

och ett byggnadsvärde av 21,302,375 kronor. Enligt bilaga B till samma

promemoria skulle för Lunds universitets fastigheter beräknas ett markvärde

av 443,500 kronor och ett byggnadsvärde av 6,899,000 kronor. Såvitt nu kan

bedömas torde dessa uppgifter emellertid böra i följande hänseenden korrigeras.

Uppsalauniversitet. För akademiska sjukhuset har i promemorian

beräknats ett markvärde av 181,000 kronor och ett byggnadsvärde av 6,566,000

kronor. Till sistnämnda belopp bör i första hand läggas det i bilaga A till

promemorian under annan rubrik upptagna värdet av kvinnokliniken vid

akademiska sjukhuset å 632,750 kronor, varav hälften redovisas å fonden för

förlag till statsverket och hälften i universitetets huvudbok såsom av Uppsala

läns landsting lämnat bidrag. Vidare bör å tillgångssidan upptagas den nya

byggnaden för länssanatoriet, som tillkommit efter avgivandet av de sakkunnigas

förslag, och vars värde av universitetsmyndigheterna beräknats till

800.000 kronor. Frågan om det värde, vartill länssanatoriet bör upptagas å

fonden, torde böra göras till föremål för närmare utredning. För akademiska

sjukhuset skulle alltså å fastighetsfonden upptagas ett markvärde av 181,000

kronor och ett byggnadsvärde av 7,998,750 kronor.

De medel, varmed Uppsala läns landsting och Uppsala stad bidragit till

uppförande av akademiska sjukhuset, 3,559,021 kronor 36 öre respektive

40.000 kronor, torde böra å fastighetsfondens skuldsida redovisas såsom diverse

medel. I avbidan på närmare prövning av det värde till vilket länssanatoriet

bör uppföras bland tillgångarna torde å skuldsidan landstingets bidrag

till denna byggnad kunna preliminärt upptagas till det belopp, vartill

tillgångsposten här förut beräknats, eller 800,000 kronor.

Vidkommande härefter övriga av Uppsala universitet disponerade fastigheter

sluta de i promemorian angivna beräkningarna på ett markvärde av

872,800 kronor och ett byggnadsvärde å 14,103,625 kronor. Den av universitetet

genom donation förvärvade Klubbans biologiska station torde böra

överflyttas från finansförmögenheten till förvaltningsförmögenheten, till följd

varav nämnda byggnadsvärde torde böra preliminärt ökas med 25,000 kronor.

Vidare torde den av universitetet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 juli 1916

tills vidare disponerade äldre folkskoleseminariebyggnaden böra enligt byggnadsstyrelsens

förslag upptagas å fastighetsfonden till ett värde av 180,000

kronor med tillägg av vad som kan komma att disponeras av det i riksstaten

för budgetåret 1936/37 av andra statsinkomster än lånemedel anvisade anslaget

å 100,000 kronor till reparations- och inredningsarbeten. Markvär
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

det för denna byggnad synes böra enligt byggnadsstyrelsens förslag upptagas

till 30,000 kronor. För uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska

institutionen bär för budgetåret 1937/38 anvisats 22,000 kronor utöver

det för budgetåret 1934/35 anvisade anslaget å 192,625 kronor, med vilket

belopp värdet ingår i de sakkunnigas beräkningar. Detta värde bör alltså

höjas med nämnda belopp, 22,000 kronor. I de sakkunnigas promemoria

har byggnadsvärdet för den patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionen

uppskattats till sammanlagda beloppet av de för byggnaden anvisade

anslagsmedlen eller 1,517,000 kronor. Genom beslut den 18 juni 1937 har

Kungl. Majit emellertid förordnat, att å byggnadsvärdet för nämnda institution

skall avskrivas ett belopp av 133,500 kronor, med vilket alltså byggnadsvärdet

torde böra minskas. 1 markvärde för »Övriga byggnader» torde alltså

böra beräknas 902,800 kronor och i byggnadsvärde å färdiga byggnader

14,297,125 kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras örn följande nya medelsanvisningar

avseende Uppsala universitet. A riksstaten för budgetåret 1936/37 har

anvisats ett anslag av 150,000 kronor för uppförande av en byggnad för

botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala, och å riksstaten för budgetåret

1937/38 har för samma ändamål anvisats ett anslag av 300,000 kronor.

Budgetförslaget i 1938 års statsverksproposition upptager för ändamålet

ett anslag å 382,000 kronor jämte ett anslag å 15,000 kronor för konstnärlig

utsmyckning av den nya byggnaden. Arbetet med denna byggnad pågår.

I statsverkspropositionen har vidare beräknats följande anslag avseende

investeringar i byggnader för Uppsala universitet:

Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala .... kronor 75,000

Införande av oljeeldning i rasbiologiska institutet ........ » 3,000

Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala örn- och

tillbyggnad m. m................................... » 20,000

Ändrings- och modemiseringsarbeten i universitetshuset i

Uppsala .......................................... » 60,000

Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala m. m......................... » 7,000

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid universitetet i Uppsala m. m. . . » 4,000.

Frånsett anslaget till införande av oljeeldning i rasbiologiska institutet äro

samtliga nämnda byggnadsföretag avsedda att upptagas å den anslagsplan,

för vilken redogjorts vid anmälan av finansplanen, och de beräknade anslagen

skola endast täcka kostnader för uppgörande av byggnadsplaner, entreprenadhandlingar

och dylikt.

Med stöd av föregåeende uppgifter torde alltså såsom ungefärligt tillgångsvärde

för Uppsala universitets delfond per den 1 juli 1938 kunna beräknas

omkring 23.38 miljoner kronor, därav cirka 1.08 miljon kronor markvärde

och 22.30 miljoner kronor byggnadsvärde.

Å skuldsidan i samma delfond torde såsom diversemedel böra redovisas i

första hand de medel, varmed Uppsala läns landsting och Uppsala stad bidragit

till uppförande av akademiska sjukhuset inklusive länssanatoriet

(3,559,021 kronor 36 öre + 40,000 kronor + 800,000 kronor =) 4,399,021 kronor

36 öre. Vidare torde likaledes såsom diverse medel böra upptagas de i mark

och byggnader i övrigt investerade medel, vilka icke hänföra sig till å riksstaten

anvisade anslag. Dessa medel hava av de sakkunniga beräknats till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 200.

59

sammanlagt 7,859,800 kronor, vartill böra läggas de 25,000 kronor som utgöra

taxeringsvärdet för den till universitetet donerade Klubbans biologiska

station. Slutligen bör bland skulder till andra myndigheter redovisas ett belopp

av 425,000 kronor utgörande lån från riksgäldskontoret för finansiering

tills vidare av kostnaderna för uppförande av institutet för högspänningsforskning,

för vilket kostnaderna skola slutligt täckas ur ingenjören

B. J. F. Anderssons donation.

Sammanlagt skulle alltså å skuldsidan för Uppsala universitets delfond

komma att redovisas 12,708,821 kronor 36 öre eller i runt tal 12.71 miljoner

kronor.

Lunds universitet. För de fastigheter, som skulle hänföras till

Lunds universitets delfond av statens allmänna fastighetsfond, har i promemorian

angivits ett markvärde av 443,500 kronor och ett byggnadsvärde

av 6,899,000 kronor.

I nämnda markvärde ingår icke ett område, benämnt Paradislyckan, och

ej heller botaniska trädgården.

Beträffande Paradislyckan inhämtas av de sakkunnigas promemoria (sid.

11), att detta område, som äges av universitetet, disponeras avgiftsfritt av

landstinget för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar, så länge det användes

för sitt nuvarande ändamål, samt att större konsistoriet vid universitetet

i skrivelse till universitetskanslern den 20 februari 1937 hemställt om utredning

angående möjligheten att för universitetet återförvärva dispositionsrätten

till vissa delar av området. I avbidan på slutförandet av denna utredning

torde å tillgångssidan endast upptagas ett formellt belopp av 100 kronor

för ifrågavarande område, att redovisas å diversemedelsfond.

Vad angår botaniska trädgården anföres i promemorian följande:

»Lunds universitet har dels med äganderätt och dels med nyttjanderätt erhållit

dispositionsrätten till all den mark, som nu användes för botaniska

trädgården. Sålunda disponerar universitetet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 20 juli 1861 mot erläggande av en årlig avgäld av 7 tunnor råg och 14

tunnor korn den s. k. Tornalyckan, vilken numera tillhör domänfonden.

Enligt med samma beslut lämnat medgivande har universitetet åren 1862—

64 inköpt viss till nämnda områden gränsande mark. Enligt stadsfullmäktiges

i Lund beslut den 21 december 1888 har staden Lund till universitetet

på vissa villkor överlåtit ett område, vilket skulle sammanläggas med botaniska

trädgården. Överlåtelsen synes icke hava skett med äganderätt och

lagfart å fånget har ej sökts. Stadsfullmäktiges beslut har ej underställts

Kungl. Maj:ts prövning. År 1911 har universitetet med Kungl. Maj:ts medgivande

av Lunds stad för anslagsmedel inköpt ytterligare ett område för

botaniska trädgården, varjämte staden den 30 mars 1928 på vissa villkor

upplåtit nyttjanderätten till fastigheten nr 14 i kvarteret Botanicum. Närmare

redogörelse för äganderätten till den i botaniska trädgården ingående

marken återfinnes i en av kammarrådet Grönvall i samband med pågående

utredning angående gäldandet av kostnader för iordningställande av vissa

gator i Lund m. m. utarbetad, till chefen för ecklesiastikdepartementet den

2 april 1937 ingiven promemoria.»

För botaniska trädgården i Lund uppgår taxeringsvärdet till 331,500 kronor.

Då emellertid en del av trädgården tillhör domänfonden och frågan örn

äganderätten till några av de av Lunds stad upplåtna områdena är föremål

flir särskild utredning, har något värde för trädgården icke angivits i den

vid de sakkunnigas promemoria fogade bilaga B.

Oavsett de resultat, till vilka berörda utredning kunna leda, synes å statens

allmänna fastighetsfond böra upptagas markvärde för botaniska trädgården.

Detta värde torde böra sättas lika med taxeringsvärdet 331,500 kronor. En så
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

dan värdesättning förutsätter emellertid, att den för närvarande domänfonden

tillhöriga s. k. ”romalyckan överföres till fastighetsfonden. Domänstyrelsen har

i avgivet utlåtande förklarat sig intet ha att erinra mot att detta område ställes

under universitetets vård och förvaltning. I samband med vidtagande av

denna åtgärd torde domänfonden böra nedskrivas med ett mot det överflyttade

områdets taxeringsvärde svarande belopp av 105,600 kronor.

För studentskegården, som vid tiden för de sakkunnigas utredning icke var

färdigställd, torde nu böra beräknas ett markvärde av 35,000 kronor (se promemorian

sid. 21). Denna fastighet bör redovisas å diversemedelsfond.

För budgetåret 1936/37 har å riksstaten anvisats ett anslag å 182,000 kronor

till inköp av fastigheten nr 3 i kvarteret Bispen i Lund m. m. och dess omändring

till lokal för de statistiska och matematiska institutionerna vid universitetet.

Av nämnda belopp torde 27,300 kronor kunna beräknas såsom

markvärde.

I markvärde bör alltså preliminärt beräknas 837,400 kronor.

Vidkommande härefter byggnadsvärdet torde detta böra höjas utöver det av

de sakkunniga beräknade beloppet på följande sätt. För den nya kemiska institutionen,

som i sakkunnigförslaget upptagits till 600,000 kronor, torde värdet

nu, då den är färdigbyggd, kunna preliminärt beräknas till belopp svarande

mot de av riksdagen till byggnadskostnaderna beviljade medlen eller

1.650.000 kronor, en höjning sålunda med 1,050,000 kronor. Vidare torde,

såsom universitetsmyndigheterna erinrat, den år 1929 uppförda tennishallen

böra upptagas å fonden. Byggnadskostnaden har utgjort 130,000 kronor; och

universitetskanslern förordar att byggnaden upptages till taxeringsvärdet

100.000 kronor. Byggnaden har icke uppförts med statsmedel och ifrågavarande

tillgång, vars värde preliminärt torde få sättas till 100,000 kronor, bör

redovisas å diversemedelstitel och alltså å fastighetsfondens skuldsida upptagas

med motsvarande belopp. För studentskegården bör beräknas ett byggnadsvärde

av 250,000 kronor att likaledes redovisas å diversemedelsfond. Slutligen

tillkommer ett beräknat byggnadsvärde å 154,700 kronor för fastigheten

nr 3 i kvarteret Bispen.

Det preliminärt beräknade byggnadsvärdet skulle i enlighet härmed belöpa

sig till 8,453,700 kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras om följande anvisningar å riksstaten

avseende Lunds universitet.

För budgetåret 1937/38 har anvisats 150,000 kronor till uppförande av

byggnad för fysiska institutionen; arbetet kommer sannolikt att tills vidare få

anstå. I statsverkspropositionen har för nästa budgetår dels äskats ett anslag

å 35,000 kronor till konstnärlig utsmyckning av den nya byggnaden för kemiska

institutionen dels ock beräknats ett anslag å 50,000 kronor till restaurering

av vissa delar av gamla kemiska institutionen m. m.

Med stöd av förestående beräkningar torde såsom ungefärligt tillgångsvärde

för Lunds universitets delfond av fastighetsfonden per den 1 juli 1938 kunna

beräknas omkring 9.29 miljoner kronor, därav 0.84 miljon kronor skulle avse

markvärde och 8.45 miljoner kronor byggnadsvärde.

Ä skuldsidan för samma delfond hava de sakkunniga beräknat skola såsom

diverse medel redovisas ett belopp av 465,100 kronor. De sakkunniga hava

härvid förutsatt, att det till formellt belopp av 100 kronor upptagna markvärdet

för Lundagård ävensom byggnadsvärdet 230,000 kronor å gamla biblioteket

skola redovisas å diversemedelsfond, och alltså icke ingå i statens bokförda

nettoförmögenhet. De sakkunniga torde hava grundat sitt förslag i denna

del på en efter deras mening förefintlig skillnad mellan de fastigheter, som

av Kungl. Maj:t överlämnats till universitetet år 1681 respektive år 1688. I

sitt utlåtande har kammarkollegiet emellertid uttalat, att kollegiet icke kunde

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

61

finna troligt, att någon rättslig skillnad avsetts mellan nämnda båda beslut,

varigenom vissa kronans fastigheter anordnats till Lunds universitet. Det är

möjligt att frågan härom kan förtjäna en särskild undersökning. Om man

därför nu vid fastställande av begynnelsekapitalet för Lunds universitets delfond

utgår från den av de sakkunniga angivna bokföringsformen, så bör här

erinras, att denna åtgärd icke får verka prejudicerande för en eventuell utredning

av berörda fråga. Under diversemedelstitel torde vidare, i anslutning

till vad förut föreslagits, böra upptagas 100 kronor för Paradislyckan, 100,000

kronor för tennishallen samt 285,000 kronor för studentskegården. Sammanlagt

skulle alltså å diversemedelstitel redovisas 850,200 kronor eller i runt tal

0.85 miljon kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majda proposition nr 200.

Förteckning över de fastigheter som böra uppföras & universitetens delfonder av

statens allmänna fastighetsfond.

Uppsala universitets d e l f o n d.

Fastighetens benämning

T

i 1 1 g å n g a r

Därav å

diversemedels- titel

Markvärde

Byggnads-

värde

Summa

Färdiga byggnader:

Universitetshuset ............

] 100

2,840,000

2,840.100

2,100,100

Gustavianum................

i

428,000

428,000

428,000

Humanistiska sektionens semina- riebyggnad................

1

228,000

228.000

228,000

Geologisk-mineralogisk a institu- tionen (konsistoriehuset) ....

_

221,000

221,000

221,000

Anatomiska institutionen......

1 133.600

374,000

507.600

252,600

Histologiska institutionen......

l

216,000

216.000

—

Hygieniska institutionen......

f

73,000

73,000

73,000

Patologiska institutionen......

1

164,000

164.000

164,000

Gymnastikhuset..............

308.000

308 000

80.000

Universitetsbiblioteket........

143,900

2,360,000

2,503,900

2,053,900

Fysiologiska institutionen......

37 500

187,000

224.500

224.500

Kemiska institutionen........

72,200

1,632.000

1,704,200

112,200

Fysiska institutionen..........

50.000

575.000

625,000

95,000

Botaniska institutionen........

163 000

756,625

919,625

635,500

Växtbiologiska institutionen....

14,800

70,000

84,800

84,800

Zoologiska institutionen ......

32,400

687,000

719,400

32,400

Paleontologiska institutionen ..

16,200

454,000

474,200

16,200

Astronomiska observator^ (med

7 tillhörande hus)..........

117,400

205,000

322,400

284,900

Meteorologiska institutionen(med

2 bostadshus och 3 tillhöran- de hus) ..................

87,000

87,000

87,000

Musikinstitutionen............

100,000

100,000

100.000

Linnéträdgården.............

66,700

87,000

153,700

153,700

Institutet för högspänningsforsk- ning .....................

25,000

552,000

577,000

577,000

Patologiska och hygienisk-bak- teriologiska institutionen....

1,383,500

1,383,500

Klubbans biologiska station. .. .

•

25,000

25,000

25,000

Folkskoleseminariets äldre bygg- nad ......................

30,000

280,000

310,000

Akademiska sjukhuset (jämte

kvinnokliniken och länssana- toriet)....................

181,000

7.998,750

8,179,750

4,680,021: 36

Summa kronor

1,083,800

22,295,875

23,379,675

12,708,821: 36

Byggnad under uppförande:

Nybyggnad för botaniska institu- tionen ....................

450,000

450,000

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 200. 63

Lunds universitets d e l f o n d.

Fastighetens benämning

T

ingång

a r

Därav å

diversemedels- titel

Markvärde

Byggnads-

värde

Summa

Färdiga byggnader:

Universitetshuset ............

100

1,080,000

1,080,100

100

Gymnastikhuset..............

100,000

100.000

—

Gamla biblioteket............

230,000

230,000

230,000

Gamla geologiska institutionen

120,000

120 000

—

Historiska museet............

265,000

265.000

—

Patologiska institutionen......

'' 12,400

238,000

250,400

—

Paradislyckan...............

100

—

100

100

Astronomiska observator^....

173,600

125,000

298,600

—

Kemiska laboratoriet ........

38,500

110,000

148,500

—

Botaniska institutionen........

331,500

412,000

743,500

—

Anatomiska institutionen......

188,900

276,000

464,900

—

Fysiologiska institutionen......

>

198,000

198,000

—

Fysiska institutionen..........

170,000

170,000

—

Embryologiska institutionen....

115,000

115,000

115,000

Medicinskt-kemiska institutionen

—

550,000

550,000

—

Zoologiska institutionen ......

—

700,000

700,000

—

Universitetsbiblioteket........

—

620,000

620,000

—

Tillbyggnaden till universitets- biblioteket ................

_

400,000

400,000

_

Nya geologisk-geografiska insti- tutionen ..................

_

500,000

500,000

_

Nya kemiska institutionen ....

—

1,650,000

1,650,000

—

Thomanderska studenthemmet

30,000

90.000

120,000

120,000

Tennishallen ................

100,000

100,000

100,000

Studentskegården............

35,000

250,000

285.000

285,000

Fastigheten nr 3 i kv. Bispen..

27,300

154,700

182 000

—

Summa kronor

837,400

8,453,700

9,291,100

850,200

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1938:176 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten i Uppsala och Lund jämte vissa i ämnet v s. 11 i texten
  2. Rskr. 1938:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning å statens allmänna fastigUetsfond av vissa fastigheter, disponerade av Upp s. 7 i texten
  3. SU 1938:138 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående redovisning å statens allmänna fastighetsfond av vissa fastigheter, disponerade av Uppsala och Lund s. 8 i texten
  4. SU 1938:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 m. m. s. 12 i texten