Sök i Ratio Lex

Angående allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet

1938-03-03 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:229, Angående allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

1

Nr 229.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän arkitekttävling

rörande nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet;

given Stockholms slott den 3 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson.

Engberg, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg följande:
Under

punkten 216 i 1938 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition angående allmän arkitekttävling

rörande nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet, som kunde

varda riksdagen förelagd, till Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkiBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 229. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 229.

tekttävling rörande nybyggnad för institutet beräkna för budgetåret 1938/39

ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Sedan denna fråga numera blivit färdigberedd, tillåter jag mig att ånyo

anmäla densamma för Kungl. Majit.

1. Inledning.

Frågan örn beredande av ändamålsenliga lokaler åt gymnastiska centralinstitutet

har sedan länge varit under utredning. Institutets nuvarande byggnader

äro belägna i Stockholm å en delvis kronan, delvis Stockholms stad

tillhörig tomt av omkring 3 500 kvadratmeter inom kvarteret Fyrmörsaren

i hörnet av Hamngatan och Beridarebansgatan. De staden tillhöriga tomtdelarna

omfatta 1 250 kvadratmeter. Byggnaderna, som uppförts i olika omgångar

(senast år 1896), hava sedan lång tid tillbaka visat sig vara otillräckliga

och mindre lämpliga för undervisningen vid institutet. Med idrottens

upptagande bland institutets arbetsuppgifter har därjämte uppstått ett

oavvisligt krav på öppna platser för idrottsövningar. Flera förslag till lösandet

av institutets lokalfråga hava framlagts, men frågan har tills vidare fått

vila, bland annat i avvaktan på institutets omorganisation. Efter statsmakternas

beslut i organisationsfrågan år 1934, har lokalfrågan åter upptagits.

Då de tidigare framlagda planerna på att för ändamålet disponera nuvarande

krigsskolans lokaler inom Karlbergs slott övergivits, har man räknat

med uppförande av helt nya lokaler åt institutet på härför lämpad plats. Då

denna anläggning måste bliva av stor omfattning, har ett ingående

utredningsarbete ansetts nödvändigt före byggnadsföretagets igångsättande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (1937 års åttonde huvudtitel, punkt

215) anvisade riksdagen (riksdagens skrivelse nr 8, punkt 211) för budgetåret

1937/38 ett reservationsanslag av 5 000 kronor till utredning angående

nybyggnad för institutet. Genom beslut den 4 juni 1937 ställdes anslaget till

förfogande, varvid medgavs, att av anslaget högst 3 400 kronor finge användas

till bestridande av kostnaderna för studieresor till med centralinstitutet

jämförbara institut i utlandet.

I skrivelse den 8 februari 1938 har byggnadsstyrelsen avgivit preliminär

utredning rörande förevarande byggnadsfråga och därvid inledningsvis anfört

följande:

Med anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda medgivande hade ordföranden

i institutets direktion, medicine doktorn E. Abramson, institutets föreståndare,

översten A. Johnsson och byggnadsrådet Hedqvist företagit en utrikes

studieresa. Härvid hade samtliga deltagare i resan besökt vissa med

centralinstitutet jämförbara institut i Kaunas, Warszawa, Bukarest, Budapest,

Rom, Orvieto, Wien, Prag och Berlin, varjämte Johnsson besökt ett

liknande institut i Ollerup i Danmark.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 229.

3

På grundval av den för centralinstitutet gällande organisationen samt vid

nämnda studieresa vunna erfarenheter, vilka beträffande planläggning av

det nya institutet varit av stor betydelse, bade av de i resan deltagande

upprättats ett lokalprogram, vilket av direktionen för institutet godkänts oell

i huvudsak lagts till grund för upprättande av utredningsförslag till här

avsedda anläggning.

Enligt detta program skulle för institutet erfordras en administrationsbyggnad,

innehållande lokaler för föreståndare och kansli, en större och

tre mindre föreläsningssalar, en avdelning för fysiologi och anatomi med

laboratorier och föreläsningssal, bibliotek, museilokaler, elevmäss, mottagningsrum

för läkare, bostäder m. m. Vidare erfordrades tre byggnader för

gymnastik, varav två skulle innehålla två mindre gymnastiksalar med tillhörande

omklädnadsrum och duschrum, avsedda dels för institutets egna

elever och dels för skolbarn och allmänhet, och den tredje en större gymnastiksal,

avsedd för större uppvisningar, tennisspel och inomhuslekar,

jämte omklädnadsrum för skolbarn och allmänhet ävensom en fäktningsoch

en brottningssal. Vidare skulle i anläggningen ingå simhall med tillhörande

omklädnadsrum för elever, skolbarn och allmänhet samt en idrottshall

för utövande av idrott under den kalla årstiden. Till anläggningen skulle

dessutom höra vissa lek- och träningsfcilt i det fria, tennisplaner samt en

idrottsplats av ungefärligen Stadionplanens storlek.

2. Val av plats för nybyggnaderna.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse framlagt fem alternativa förslag till

förläggning av de nya byggnaderna för institutet. De sålunda föreslagna

platserna syntes byggnadsstyrelsen som de enda, som kunde komma i fråga

inom eller i närheten av Stockholm.

Till följd av det vida större utrymme, som numera ägnades åt undervisningen

i fri idrott vid centralinstitutet, hade — påpekar ämbetsverket —

behovet av tomtområde för institutet i allra högsta grad stegrats utöver vad

som förutsattes vid uppgörande av tidigare förslag till nyanläggning för

institutet. Detta förhållande hade givetvis den största betydelse vid valet

av plats för institutet och bestämmandet av storleken av det område, som

borde reserveras för ändamålet.

Sedan år 1908, då det byggnadsstyrelsen veterlig! första nybyggnadsförslaget

för centralinstitutet framlagts, vilket förslag avsåge en förläggning av

institutet till ett av aktiebolaget Idrottsparken då disponerat område, ungefär

på den plats där Stadion nu vore beläget, hade trakten invid denna idrottsanläggning

ansetts såsom självklar för institutets nya förläggning. Såväl

1912 som 1918 års förslag förutsatte en förläggning av ett nytt institut

lill höjdplatån norr örn Stadion mellan denna anläggning och Östermalms

idrottsplats. Sistnämnda förslag låg till grund för 1925 års byggnadssakkunnigas

uttalande rörande ordnandet av centralinstitutets lokalfråga, och

de sakkunniga förordade, att nämnda höjdplatå bakom Stadion skulle reserveras

för institutet eller den institution, som kunde komma att fortsätta

dess verksamhet.

Då det även synts byggnadsstyrelsen av flera skäl naturligt och mest önskvärt,

örn en nyanläggning för centralinstitutet kunde förläggas lill trakten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition Nr 229.

omkring Stadion, hade styrelsen till en början undersökt de nu föreliggande

möjligheterna för en dylik förläggning.

Det hade emellertid därvid visat sig, att höjdplatån ovanför Stadion icke

skulle kunna rymma en anläggning av den storlek, som numera krävdes för

institutet. Sålunda skulle, även örn detta område strängt utnyttjades för

de i programmet angivna byggnaderna, idrottshallen här icke kunna beredas

plats. Vidare skulle tillräcklig mark för lek- och träningsplaner m. m. här

icke stå till förfogande. Östermalms idrottsplats skulle visserligen till en

början kunna utnyttjas för institutet såsom idrottsfält, och idrottshallen

skulle i en framtid, då stadens arrende av nämnda idrottsplats utginge,

kunna förläggas dit, varvid dock idrottsplatsen måste avsevärt beskäras.

Men byggnadsstyrelsen funne sig i varje fall icke kunna tillstyrka en förläggning

av institutet till nämnda höjdplatå med hänsyn till att möjligheter

till framtida utvidgningar överhuvudtaget här icke stöde till buds.

De fem förstnämnda, av byggnadsstyrelsen angivna alternativa förläggningsplatserna

äro följande:

Alternativ A: 1 avsåge uppförande av nybyggnader för institutet

å ett av arméstabens stall lii. m. för närvarande disponerat område mellan

Slurevägen i väster, Valhallavägen i söder och Svea artilleriregementes

kasernområde i öster.

Inom detta område skulle rymmas alla i programmet upptagna byggnader

utom idrottshallen, men av de i programmet angivna lek- och idrottsplanerna

skulle endast den stora träningsplanen här kunna få plats. Härtill

komme, att mycket små möjligheter för framtida utvidgningar förefunnes.

Alternativ A: 2 innebure ett kombinerat utnyttjande för centralinstitutet

av i alternativ A: 1 omnämnda plats och höjdplatån norr örn

Stadion.

En dylik anordning skulle dock enligt byggnadsstyrelsens mening medföra

en splittring av anläggningen på båda sidorna om en starkt trafikerad

gata, vilket för institutets verksamhet kunde bliva till men och dessutom

medföra svårigheter för ett ur stadsplanesynpunkt rationellt tillvaratagande

av intilliggande markområden.

Alternativ A: 3 avsåge nybyggnader å ett norr örn Östermalms

idrottsplats mitt emot livregementets till häst kaserner beläget område.

Detta område, som vore tillräckligt stort för tillgodoseendet av institutets

utrymmesbehov, begränsades av Sturevägen, Östermalms idrottsplats,

Tennisstadion och Gasverksvägen. Området, som delvis vore bevuxet med

vackert ekbestånd, inginge i den del av norra Djurgården, som i det av

särskilt tillkallade sakkunniga den 15 maj 1917 avgivna betänkandet angående

»Djurgårdens bevarande såsom park» avsåges att upplåtas till statsinstitutioner

och liknande ändamål och som redan nu i stor utsträckning

tagits i anspråk för sådana anläggningar såsom röda korsets sjukhus, tekniska

högskolan, Sofiahemmet, allmänna barnbördshuset, Stadion och

Östermalms idrottsplats. Ifrågavarande område syntes vara det för central
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

5

institutets nya anläggning mest lämpliga, som över huvud stöde att uppbringa.

Här skulle erhållas tillräckligt utrymme såväl för alla erforderliga

byggnader som uteplaner, varjämte synnerligen goda möjligheter för framtida

utvidgningar förefunnes. Med hänsyn till områdets läge invid Östermalms

idrottsplats skulle anläggandet av ett idrottsfält emellertid kunna

ställas på framtiden. Med den form av spridd bebyggelse, som i utredningsförslaget

principiellt vore tillämpad och som med hänsyn till institutets

verksamhet torde vara mest ändamålsenlig, skulle anläggningen kunna på

ett lämpligt sätt inpassas i områdets terrängförhållanden och vegetation m. m.

Byggnadsstyrelsen funne det mycket önskvärt, örn ifrågavarande område

skulle kunna tagas i anspråk för gymnastiska centralinstitutet.

Alternativ B innebure förläggning av institutet till ett område å

kronoegendomen Johanneshov inom Brännkyrka församling.

Det här avsedda området vore beläget å höjden strax söder om Skanslullsbron

och upptoges för närvarande bland annat av Johanneshovs idrottsplats,

vilken anläggning enligt vad styrelsen erfarit bekostats av kommunen

och sålunda torde tillhöra denna, under det att själva marken tillhörde

kronan. Ifrågavarande idrottsplats, som på grund av sitt mot norr oskyddade

läge vore föga använd, skulle ingå i nyanläggningen för centralinstitutet

och därvid utnyttjas såsom idrottsplats, medan marken söder örn

denna idrottsplats skulle tagas i anspråk för de för institutet erforderliga

byggnaderna samt tränings- och lekfältet. Utrymme för framtida utvidgningar

skulle möjligen kunna beredas söder örn den väg, som begränsade

området mot nämnda väderstreck. Bortsett från att ifrågavarande område

läge mycket starkt utsatt för nordliga vindar, vilket för övningarna på

idrottsplatsen och även för verksamheten vid institutet i övrigt måste bliva

besvärande, vore området mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål med

hänsyn till att detsamma enligt den för ifrågavarande trakt projekterade

nya stadsplanen komme att bliva omgiven av starkt trafikerade gator och

en relativt hög bebyggelse med hyreshus.

Alternativ C slutligen avsåge uppförande av institutets nybyggnader

vid Järvafältet.

Den s. k. örs gård, som vöre belägen inom Järvafältets sydostligaste

del strax väster om Råstasjön, syntes ur många synpunkter vara lämplig

för centralinstitutet. Visserligen vore platsen belägen på längre avstånd

från staden än de tidigare berörda områdena, men syntes detta icke hava

någon större praktisk betydelse med hänsyn till de nya vägförbindelser,

som inom en nära framtid torde bliva genomförda. Även kommunikationerna

med karolinska institutet komme att bliva goda, vilket förhållande

kunde vara av betydelse med hänsyn till det samarbete mellan karolinska

institutet oell centralinstitutet, som kunde vara erforderligt. Vad beträffade

avståndet till för undervisningen vid centralinstitutet erforderliga skolor

framhölle byggnadsstyrelsen, att i de samhällen, som vore belägna i närheten

av Ör, funnes ej mindre än fem folkskolor och två kommunala mellanskolor

med ett sammanlagt elevantal av omkring 2 400. Dessutom projekterades

dels en ny folkskola i Hagalund med ett sannolikt elevantal av omkring

000 och dels ett kommunalt gymnasium i Råsunda. Det antal å sammanlagt

över .1 000 lärjungar, som sålunda skulle stå till förfogande, torde vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

<)

Kungl. Maj:ts proposition Kr 229.

fullt tillräckligt för utbildningen av gymnastiklärare vid institutet. Endast

tillgången till gymnasieelever i omedelbar närhet torde, till dess nya skolor

uppstått, bliva knapp. Avståndet till vissa läroverk i Stockholm torde dock

icke kunna betecknas såsom alltför långt. Vad beträffade frågan örn beredande

av bostäder för centralinstitutets elever vid en förläggning till Örs

gård, hade byggnadsstyrelsen skäl att förmoda, att denna fråga kunde

lösas utan internatsystem, då goda möjligheter till rumsförhyrningar inom

Råsunda och andra närbelägna samhällen torde förefinnas. Med hänsyn

till storlek och tillgång till närbelägen övningsterräng vore här ifrågakomma

förläggning mycket lämplig, vartill koinme att den närbelägna Råstasjön,

som enligt uppgift från Råsunda förstadsbolag komme att sättas i användbart

skick, kunde användas för utövande av vatten- och issport.

Det område vid Örs gård, som ifrågasatts skola tagas i anspråk för centralinstitutet,

utgjordes dels av ett högre ganska starkt kuperat område i söder

samt en lägre liggande plan terräng i norr. Till den högre delen borde lämpligen

förläggas administrationsbyggnaden, gymnastikbyggnaderna och badanläggningen

ävensom tränings- och lekplatser, under det alt idrottsplatsen

med idrottshall och tennisplaner borde förläggas till den lägre terrängen.

I särskilda vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogade utlåtanden hava chefen

för armén, riksmarskalksämbetet, djurgårdskommissionen och direktionen

över gymnastiska centralinstitutet yttrat sig rörande de av byggnadsstyrelsen

sålunda framlagda alternativa förslagen.

Chefen för armén avstyrker en förläggning av centralinstitutet till området

mellan Svea artilleriregementes kasernområde och Sturevägen (a 1- ternativ Ari och A: 2), enär det däri föreslagna området tills vidare

vore erforderligt för militära ändamål. Likaså avstyrker arméchefen institutets

förläggning enligt alternativ A: 3 med hänsyn till att livregementet

till häst för sina övningar vore i hög grad beroende av det ifrågasatta

området och att även efter regementets eventuella utflyttning till

Järvafältet sagda område syntes behövligt såsom övningsplats. Beträffande

alternativ C framhåller chefen för armén, att området vid ör icke för

närvarande vore avsett att tagas i anspråk vid garnisonens förläggning till

Järvafältet. Det vore dock av viss betydelse ur övningssynpunkt, och denna

betydelse komme att ökas i och med garnisonens utflyttning. Trots detta

ville arméchefen icke motsätta sig områdets upplåtande för avsett ändamål,

därest den militära »gymnastik- och idrottsskolan» bleve förlagd tillsammans

med gymnastiska centralinstitutet på sätt han i skrivelse till Kungl.

Majit den 7 januari 1938 angivit. Skulle en sådan samförläggning icke

kunna komma till stånd, ansåge sig chefen för armén kunna tillstyrka den

ifrågasatta förläggningen av centralinstitutet till Ör endast under förutsättning,

att vederbörlig kompensation för markupplåtelsen utginge till armén.

Riksmarskalksämbetet avstyrker upplåtelse av det i alternativ A: 3

ifrågasatta området för institutets nybyggnad. Området omfattade en areal

av omkring 18 har, av vilka omkring 12 inginge i de delar av kungl.

Norra Djurgården, som jämlikt kontrakt mellan riksmarskalksämbetet och

arméförvaltningens forth ikationsdepartement för Hans Majit Konungens

livstid upplåtits till militärt övningsfält. Västra delen av området, som utgjordes

av lägenheten Gravslätten med en areal av omkring 6 har. vore jämlikt

kontrakt av den 1 oktober 1929 tills vidare med ett års uppsägning upplåten

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj :ts proposition Nr 229.

till Stockholms fältrittsklubb, att användas till galopp- och hinderbana dels

av klubben och dels av den beridna personalen vid Stockholms garnison. Området

vore sålunda redan i sin helhet disponerat, åtminstone för så lång tid

som livregementets till häst kaserner förbleve på sin nuvarande plats. Skulle

regementet framdeles bliva förflyttat till annan ort och fråga da uppstå örn

bebyggelse av området, torde det bliva nödvändigt att först uppgöra en fullständig

plan för sådan bebyggelse. Området vore ur natursynpunkt delvis

mycket värdefullt. Hänsyn torde också böra tagas till Östermalms idrottsplats

och Tennisstadions eventuella behov av mark till framtida utvidgning.

Djurgärdskommissionen har å sin sida intet att erinra mot centralinstitutets

förläggning till det ifrågasatta området å Johanneshov (alternativ

B).

Centralinstitutets direktion ansåge tomten mitt emot livregementets till

häst kaserner (alternativ A: 3) vara den avgjort lämpligaste för institutets

framtida förläggning. I andra hand förordade direktionen området vid Örs

gård (alternativ C).

Direktionen uppskattade storleken av nu erforderligt område till omkring

100 000 kvadratmeter, vartill komme utrymmen för framtida behov. Ur

denna synpunkt kunde direktionen för sin del sålunda icke godtaga de i

byggnadsstyrelsens skrivelse såsom alternativ A: 1 och A: 2 angivna

områdena, vilka enligt från byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter omfattade

42 560, respektive 29 280 kvadratmeter. Därtill komme. att förstnämnda

område icke torde kunna ställas till institutets förfogande, förrän Svea artilleriregemente

förlagts till annat område. Då institutets behov av förbättrade

lokaler och ökade utrymmen vore ytterst trängande, kunde direktionen redan

av sistnämnda anledning svårligen tillstyrka detta förslag.

De tre återstående områdena, byggnadsstyrelsens alternativ A: 3 (vid

livregementet till häst), alternativ B (vid Johanneshov) och altern

a t i v C (vid ör), vore alla med avseende på områdets storlek fullt tillfredsställande

för nuvarande behov. Vid valet mellan de tre sistnämnda områdena

måste man sålunda överväga övriga betydelsefulla omständigheter.

Av stor vikt för undervisningen vid institutet vore, att i närheten av det för

institutet avsedda området funnes tillräckliga utrymmen för terräng- och

orienteringsövningar. I detta avseende kunde områdena enligt alternativen

A: 3 och C betecknas såsom i stort sett jämställda. Det område, som avsåges

i alternativ B, läge däremot inom en tät och i stark utveckling varande

bebyggelse och vore därför ur angiven synpunkt mindre lämpligt.

Beträffande avstånden till för undervisningen nödvändiga skolor vore dessa

tre områden i huvudsak jämställda. Området enligt alternativ A: 3 måste

dock givas betydande företräde, emedan inom 2 kilometers avstånd funnes

flera olika slag av skolor nämligen såväl folkskolor som högre allmänna läroverk.

lyceum för flickor m. m. Inom samma avstånd funnes vid alternativ B

blott folkskolor, realskola och mellanskola samt vid alternativ C folkskolor

och kommunala mellanskolor. Därtill komme, atl skolorna intill det område,

sorn förutsatts i alternativ A: 3, hade högre elevantal och flera bättre utrustade

gymnastiksalar. Med hänsyn till att eleverna vid institutet vid sin

undervisning i skolor måste handledas av väl utbildade lärare, vilka icke i

erforderlig utsträckning torde finnas vid de i närheten av C belägna skolorna.

måste B i detta avseende ställas framför C,.

Enligt 1934 års omorganisationsbeslut ägde med avseende på undervisningen

ett intim! samarbete rum mellan gymnastiska centralinstitutet och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''229.

karolinska institutet, ett samarbete, som inom överskådlig tid komrne att

behöva fortsätta, även örn institutet erhölle en professur i kroppsövningarnas

fysiologi och hygien. Av stor betydelse vore därför, att institutet konnne att

ligga icke alltför avlägset från karolinska institutets område vid Norrbacka.

En förläggning lill B krävde ovillkorligen ökade lokalulrymmen och förbättrad

materiel för undervisningen i anatomi och hygien. Ur denna synpunkt

måste därför ett betydande företräde givas åt områdena vid C och A: 3.

På grund av här anförda omständigheter ansåge direktionen, att bland

de tre återstående av byggnadsstyrelsen föreslagna områdena A: 3 och C närmast

borde komma i fråga. Då det gällde valet mellan dessa håda områden

ville direktionen erinra örn vad ovan anförts beträffande för undervisningen

nödvändiga skolor. En förläggning till C nödvändiggjorde bland annat en

utökning av lärarkåren genom anställandet av särskilda väl utbildade lärare

för att handleda eleverna vid deras undervisningsövningar med skolungdom.

Detta förhållande måste tillmätas stor vikt. Därtill ville direktionen framhålla,

att statsmakterna av flera skäl tidigare ansett ett läge i närheten av

Stadion vara det lämpligaste och att området närmast norr örn Stadion ännu

vore reserverat för institutet. Det måste anses innebära ett icke obetydligt

ideellt värde, att högskolan för fysisk fostran komme att ligga i nära anslutning

till idrottens högborg. Genom sin belägenhet i närheten av redan befintliga

eller planerade offentliga institutioner utmed Valhallavägen måste

detta område även anses institutet värdigast. Med hänsyn till den erkända

internationella ställning som den svenska gymnastiken intoge, vore det också

av stor betydelse, att institutets byggnader erhölle en så tilltalande placering

i stadsplanen som möjligt och ej onödigtvis förlädes utanför stadens närmaste

omgivningar.

Byggnadsstyrelsen har icke funnit de av riksmarskalksämbetet och chefen

för armén gentemot alternativet A: 3 anförda skälen vara av den betydelse,

att de kunde anses vara ett absolut hinder för vederbörande områdes utnyttjande

för centralinstitutets räkning. Vidare har styrelsen framhållit, att det

vid en eventuell upplåtelse av Örs gård (alternativ C) till centralinstitutet icke

torde möta några större svårigheter att, därest det skulle visa sig av behovet

påkallat, bereda armén ersättning för detta område.

I likhet med institutets direktion har byggnadsstyrelsen funnit området

norr om Östermalms idrottsplats (alternativ A: 3) vara den för ändamålet

lämpligaste.

Därest emellertid, med hänsyn till vad riksmarskalksämbetet och chefen

för armén i frågan anfört, nämnda område icke skulle kunna tagas i anspråk

för centralinstitutet, funne sig byggnadsstyrelsen böra tillstyrka en förläggning

av detsamma till området vid Örs gård (alternativ C).

Styrelsen finge i detta sammanhang framhålla, att det icke kunde anses

lämpligt att ytterligare uppskjuta genomförandet av en lösning av centralinstitutets

byggnadsfråga i avvaktan på att förstnämnda område framdeles

möjligen skulle kunna tagas i anspråk för institutet. Institutets behov av

nybyggnader vore nämligen synnerligen trängande, och det torde bliva nödvändigt

att inom en snar framtid frigöra institutets nuvarande fastighet för

andra statliga ändamål i samband med vissa nödvändiga stadsplaneregleringar

inom nedre Norrmalm.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 229.

9

Lärarkollegiet vid gymnastiska centralinstitutet har i skrivelse till institutets

direktion anfört bland annat följande:

Utbildningen av sjukgymnaster vore genom den senaste omorganisationen

helt eller så gott som helt avkopplad från institutet och kunde därför, när

det gällde institutets byggnadsfråga, lämnas ur räkningen. Även den militära

instruktörskurs, som förut varit förlagd till institutet, hade vid den senaste

omorganisationen lösbrutits därifrån. Man hade ansett det lämpligare att

anknyta densamma till militär anstalt, varvid det framför allt tramhållits

som nödvändigt, att de militära eleverna måste tå tillfälle att undervisa och

leda militär trupp. Man kunde alltså även lämna denna kurs ur räkningen

utom i fråga om det förhållandet, att den eventuellt skulle kunna begagna

samma lokaler som institutet. Militära myndigheter hade framhållit, att detta

kunde ske under den förutsättningen, att institutet förlädes i omedelbar närhet

av lämpligt militärt etablissement.

Målet för den friskgymnastiska utbildningen vid institutet vöre och hade

hittills alltid varit att utbilda lärare i gymnastik, lek och idrott för skolor

av olika slag, vartill även räknats att tillgodose arméns behov av högre kvalificerade

lärare i fysisk fostran. Denna institutets uppgift att utbilda lärare

för skolor komme med all sannolikhet att bestå för framtiden, men därjämte

torde institutet ej längre kunna undandraga sig att vara en högskola

för hela den fysiska fostran i vårt land i stället för att som nu vara det för

blott en del. Institutet måste ej endast vara en högskola för den fysiska fostran

vid våra skolor, utan även för hela den väldiga frivilliga idrottsrörelsen,

så att de elever, som ginge ut från institutet, kunde tillgodose den frivilliga

idrottens behov av högre kvalificerade lärare och ledare. — Gymnastiska

centralinstitutet måste alltså i sin blivande verksamhet, dels som nu söka

kontakt med skolorna, dels, mer än vad nu skedde, med den frivilliga idrottsrörelsen.

Kontakten med skolorna. Denna vunnes genom undervisningsövningarna.

Härvid vore att märka, att dessa i lika utsträckning måste gälla såväl läroverk,

som mellanskolor och folkskolor. Vid en del — och en mindre del —

av dessa övningar vore det önskligt, att barnen komme till institutet, vid de

övriga finge institutets elever gå till skolorna. För att de förstnämnda övningarna

skulle kunna ordnas, måste fordras, att åtminstone en skola med både

pojkar och flickor läge inom 10 minuters gångväg från institutet. Elevernas

undervisningsövningar utom institutet krävde tillgång till el t ganska stort

antal gymnastiksalar inom cirka 2 000 meter med goda buss- eller spårvagnsförbindelser.

Dessa övningar kunde ej liksom de förra utsträckas över en hel

dag, då eleverna måste vara närvarande vid andra lektioner, utan måste

koncentreras till vissa bestämda timmar, 2 å 3 per dag för varje kurs. Härför

torde tillgång till minst 8 gymnastiksalar böra fordras. Då institutets egna

lärare ej kunde medhinna att bestrida all denna undervisning utom institutet,

måste som en ytterligare fordran uppställas, att undervisningen i gymnastik

vid flertalet av dessa utom institutet belägna skolor handhades av

fullt kompetenta, med institutets egna i utbildningshänseende ungefär jämställda

lärare.

Kontakten med den frivilliga idrottsrörelsen. Örn institutet skulle kunna

bliva även den frivilliga idrottens högskola, måste eleverna mer än vad hittills

kunnat ske, leva sig in i denna rörelse och få en grundligare förberedelse

för en blivande ledar- och lärarverksamliet där. Detta vunnes genom att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition Nr 229.

eleverna ej endast finge tillfälle att övervara och funktionera vid tävlingar

av olika slag, utan även genom att de på den frivilliga rörelsens idrottsanläggningar

finge deltaga i och studera framstående idrottsmäns dagliga träning.

— Den elementära idrottsundervisningen finge de nämligen tillfälle att

praktisera vid undervisningen i skolorna. — På idrottsplatserna komme de

också i beröring med idrottstränare av olika slag och med idrottsledare. De

behövde vänjas vid själva atmosfären där för att rätt kunna förstå och uträtta

något inom denna stora rörelse. Detta kunde endast ske, om institutet

förlädes i omedelbar anslutning till stora, av våra mest framstående idrottsmän

använda idrottsplatser av olika slag.

Som ett led i samarbetet med den frivilliga idrottsrörelsen borde vidare som

en viktig synpunkt framhållas, att vissa av institutets lokaler och då främst

den stora idrottshallen borde få disponeras för träning av Stockholms mera

framstående idrottsmän. Detta försvårades genom en förläggning till en

förort.

Övriga synpunkter att beakta.

Angående närheten till karolinska institutet. För framtiden torde behovet

att förlägga någon del av elevernas undervisning till karolinska institutet

bliva ganska ringa. För fysiologiundervisningen vore det avsett, att institutet

finge en fullständig utrustning. Detsamma vore förhållandet med anatomien.

Skulle behövliga preparat för detta ämne ej kunna anskaffas, kunde

likväl ifrågakomma, att denna undervisning helt eller delvis förlädes till

karolinska institutet, vilken omständighet emellertid knappast kunde tillmätas

något större inflytande på förläggningsfrågan.

Angående behovet av »övningsterräng». Byggnadsstyrelsen syntes i sin utredning

fästa mycken vikt vid att »övningsterräng» funnes i omedelbar anslutning

till det blivande institutet. Med övningsterräng skulle då förstås

terräng för övningar i skog och mark, såsom scoutövningar av olika slag.

För dessa övningar, som i förhållande till övningar inomhus och på idrottsplatser

förekomme ganska sällan, disponerades alltid en halv eller en hel

dag, varför det betydde mycket litet, om en förflyttning till övningsterrängen

skulle draga några minuter, då dessa ej komme att inkräkta på någon efterföljande

lektion. Dessutom vore att märka, att orienteringsövningar vanligen

borde försiggå i helt okänd terräng, vilket alltid förutsatte en något längre

förflyttning.

Angående värdet av näraliggande sjöar för vatten- och issport. Byggnadsstyrelsen

framliölle tillgång till en näraliggande sjö som en bestämd fördel

för utövande av vatten- och issport. I fråga om vattensport, d. v. s. sim- och

roddsport, finge endast framhållas, att institutets läsår omfattade de årstider,

då utomhusbadning ej lämpligen kunde äga rum. Undervisning i rodd

kunde ej komma att omfatta mer än några mycket få timmar, då institutets

elever säkerligen finge större utbyte av att förflyttas till redan befintliga

roddsportanläggningar vid Brunnsviken eller Djurgårdsbrunnsviken.

För utövande av issport vore en sjöbana ofta dyrare att underhålla än en

landbana, hade mindre livslängd och örn den, som väl måste bliva fallet,

läge utanför institutets område, krävde den särskilda anordningar för bevakning

och tillsyn. För issport vore det viktigare, att tillgång till en konstfrusen

bana funnes inom rimligt avstånd.

Kollegiet överginge nu att i anslutning till det ovan anförda yttra sig över

de av byggnadsstyrelsen framlagda alternativen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majas proposition Nr 229.

11

I. Kontakt med skolorna.

Vid en förläggning enligt C. Någon skola inom 10 minuters gångväg funnes

ej. Inom 2 000 meter kunde ej disponeras mer än 5 gymnastiksalar, vartill

i en framtid uppgivits komma ytterligare 2. De omgivande skolorna vore

endast mellan- och folkskolor, läroverk saknades, men ett gymnasium skulle

enligt byggnadsstyrelsens uppgift framdeles komma att upprättas i Råsunda.

Fullt utbildade gymnastiklärare funnes endast i 2 skolor. — Skolorna vore

av ensartad typ, gymnastiksalarna för få.

B. Samma anmärkningar som för C, men antalet gymnastiksalar vore här

tillfredsställande.

A. Såväl en stor folkskola som ett stort läroverk funnes inom 5—7 minuters

gångväg vid förläggning enligt 1 och 2; en förläggning enligt 3 ökade

vägen med cirka 4 minuter. Inom 2 000 meter funnes minst 25 gymnastiksalar

och skolor av alla typer samt vid många av dessa skolor gymnastiklärare

med fullständig gymnastiklärarutbildning.

Alternativ A vore alltså vida överlägset B och C, alternativ B något överlägset

C.

II. Kontakten med den frivilliga idrottsrörelsen.

Vid B och C saknades fullständigt några till den frivilliga idrotten hörande

tävlings- och träningsplatser i omedelbar anslutning till förläggningen. Ett

stort fotbollsstadion funnes vid Råsunda, men detta kunde av lättförstådda

skäl ej komma att giva eleverna mycket utbyte.

Vid en förläggning enligt A skulle institutet bliva omedelbart anslutet till

Stockholms och Sveriges största och mest betydande idrottsområde. Det

skulle komma att ligga intill Stadion, där de förnämsta tävlingarna hölles,

Östermalms idrottsplats, där de förnämsta idrottsmännen tränade, Tennis

stadion och slutligen Fiskartorpet med övnings- och hoppbackar för skidsport

och med utmärkt terräng för scoutövningar på vår och höst. Detta vore

en verklig idrottens stad, där gymnastiska centralinstitutet skulle bliva den

naturliga högborgen.

Alternativ A vore alltså vida överlägset B och C. B och G uppfyllde ej på

något sätt de uppställda fordringarna och kunde därför ej godtagas.

lil. Övriga synpunkter.

Till karolinska institutet vore avståndet vid A och C lika, med raka, goda

vägar. Vid B vore avståndet ungefär 1 mil. Enligt vad ovan anförts spelade

emellertid detta ganska liten roll, liksom även övningsterrängen, endast

förflyttningen dit ej krävde mer än cirka 10 minuter. För C torde vissa

svårigheter ej kunna undgås, när det gällde disponerandet av terräng, då

det gällde att inskjuta institutets övningar mellan de militära. Institutet komme

väl antagligen vid en förläggning enligt G att betraktas som ett miltärt

förband och i fråga örn förfogande av övningsterräng underställas militärbelalhavaren.

— För B bleve avståndet till övningsterräng kanske väl stort.

— För A funnes den yppersta övningsterräng så gott som omedelbart intill

förläggningen.

Beträffande elevernas förläggning syntes B och G kräva internat, vilket

däremot ej vore fallet vid A.

Alternativ A vore överlägset B och G. B och G vore ungefär likställda.

Då alternativ A vore överlägset enligt alla tre bedömningsgrunderna, finge

kollegiet förorda detta förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Vid val mellan alternativen A: 1, 2 och 3 ansåge kollegiet dessa i stort sett

likvärdiga med någon övervikt för A: 1 på grund av de enligt detta alternativ

något kortare avstånden till skolor.

En förläggning enligt A: 2 vore ett fullbordande av Stadion såsom dess

skapare, arkitekten Torben Grut, ursprungligen tänkt sig. A: 2 torde likväl

vara underlägset A: 1 och 3.

3. Detaljerna i nybyggnadsförslaget.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse lämnat en närmare redogörelse för

det inom styrelsen upprättade utredningsförslaget till nyanläggning för

centralinstitutet och har därvid anfört bland annat följande:

Ovannämnda utredningsförslag vore åskådliggjort å skrivelsen bilagda

nio ritningar, vilka godkänts av direktionen för institutet.

Enligt detta förslag, som avsåge en anläggning, som i huvudsak skulle

lämpa sig, för vilken av ovannämnda förläggningsplatser, som än komine

att väljas, skulle administrationsbyggnaden omfatta en mindre och en större

länga, som vore sammanbyggda med varandra och förlagda i samma längdriktning

men i planled något förskjutna. Vinkelrätt mot den större längan

vore en flygel ansluten. Den mindre längan, som utgjorde administrationsbyggnadens

förbindelselänk med anläggningens övriga utrymmen, skulle

uppl öras i två våningar. Den större längan skulle omfatta tre våningar jämte

souterrängvåning. Till bottenvåningen hade förlagts rum och omklädnadsrum

med duschar för lärare och lärarinnor, bibliotek med läsesal, expedition,

rum för bibliotekarie och bokförråd, läkarexpedition med mottagningsrum,

laboratorium, vänt- och massagerum samt en vaktmästarbostad om två runi

och kök. Våningen en trappa upp skulle innehålla sessionssal för direktionen,

kollegiirum, rum och väntrum för föreståndaren, rum för sekreterare,

kamrerare lii. fl. samt arkiv. Vidare skulle till denna våning förläggas institutionens

för fysiologi forskningsavdelning, omfattande ett allmänt forskningslaboratorium,

ett kemiskt laboratorium, tre enskilda forskningslaboratorier,

samt vågrum, mörkrum, runi för gasanalys och förråd. I invändig

förbindelse med denna avdelning genom byggnadens reservtrappa skulle den

fysiologiska institutionen och lokaler för anatomiundervisningen förläggas

(ill våningen två trappor upp. Den för dessa gemensamma hörsalen, rymmande

80 personer, skulle stå i direkt förbindelse nied förberedelserum och

anatomisalen. I övrigt skulle våningen två trappor upp innehålla två större

studielaboratorier, ett mindre kemilaboratorium, två rum för expeditionsföreståndaren,

ett mottagnings- och expeditionsrum, rum för lärare i anatomi

oell psykologi och två runi för biträdande lärare ävensom läsrum, amanuensrum

och förrådsrum. Souterrängvåningen skulle upptagas av diverse

förråds- och materialrum samt en djuravdelning. 1 den till administrationsbyggnadens

huvudlänga anslutna flygelbyggnaden skulle inrymmas tre

mindre föreläsningssalar samt en hörsal, rymmande 250 personer.

Enligt utredningsförslaget skulle uppföras två flygelbyggnader, vardera

rymmande två mindre gymnastiksalar med ett invändigt mått av 13X27X

6,5 meter ävensom redskaps- och lärarrum, omklädnadsrum, dusch lii. lii.

Till en i förslaget angiven tredje flygel hade förlagts en större gymnastiker

lekhall nied invändiga mått av 18X40X8 meter. I gymnastikhallens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition Nr 229.

13

plan lage två större redskapsrum, och på salens ena långsida vore anordnad

en läktare för 400 åskådare. Under gymnastikhallen hade förlagts en fäktsal

med en storlek av 14X30X4 meter och en brottningssal av en storlek

av 100 kvadratmeter jämte tillhörande materialrum. I denna våning läge

dessutom två omklädnadsrum och två lärarrum. Beträffande nämnda byggnad

framhölle byggnadsstyrelsen emellertid, att direktionen förklarat, att den

stora gymnastikhallen lill en början icke behövde komma till utförande, och

hade därför kostnaderna för denna hall med tillhörande omklädnads- och

lärarrum icke medtagits i kostnaderna för anläggningen, sådan densamma

utformats i det föreliggande utredningsförslaget.

Samtliga gymnastikflyglar stöde enligt förslaget i inre förbindelse med

administrationsbyggnadens entréutrymmen genom en smal, en våning hög

förbindelselänga. Från denna nåddes även de i förslaget ingående sim- och

sporthallarna.

Simhall sby ggnade n innehölle omklädnadsrum för lärare, elever, skolbarn

och allmänhet. Till varje omklädnadsrum hörde tvättrum och badstu. Simhallen

innehölle en bassäng för barn (12X6 meter) och en för vuxna

(25>12 meter). Den senare hade givits tillräckligt djup för simhopp intill

5 meters höjd. Det hade övervägts, huruvida anläggningen skulle kunna

givas mindre omfång än nu föreslagits. För att någon mera betydande ekonomisk

fördel därigenom skulle vinnas, borde anläggningen helst förläggas

till en lägre souterrängvåning och bassängerna göras avsevärt mindre. Med

hänsyn emellertid till att simundervisning i vårt klimat ej kunde under skolterminerna

försiggå utomhus och att för ett rätt bedrivande av undervisningen

relativt stor vattenyta och rumshöjd borde förefinnas, hade såväl

direktionen som byggnadsstyrelsen stannat inför den föreslagna storleken.

Denna vore dock avsevärt mindre än vid de moderna anstalter av centralinstitutets

typ, som varit föremål för studium under ovannämnda resa till

utlandet, och gällde detta även institutioner i länder, där långt större tillfällen

till utomhusbad förefunnes än här. Förlädes centralinstitutets nybyggnad

till Stockholm, kunde ett uppskjutande av badanläggningens utförande

möjligen tagas under övervägande. Placerades institutet däremot vid Ör

eller på motsvarande avstånd från staden, torde det vara ofrånkomligt att

redan från början i samband med anläggningen i övrigt utföra en badanläggning

av den projekterade storleken.

Sporthallen hade enligt utredningsförslaget en golvyta av 30X80 meter

och en invändig höjd av omkring 15 meter. Till denna hall hörde dels ett

rum för redskap, dels en så kallad torrhoppningssal, ovanför vilka utrymmen

hade anordnats en mindre läktare. Hallen vore avsedd att uppföras i

en enkel konstruktion och givas en för idrott lämpad lägre uppvärmningsgrad

än andra lokaler. Även beträffande denna hall gällde vad ovan nämnts

örn simhallen, nämligen att den med hänsyn till vårt klimat, hade en stor

uppgift alt fylla i idrottsundervisningen och att den vore projekterad till

avsevärt mindre mått än motsvarande hallar vid utländska institut. Vare sig

gymnastiska centralinstitutet komme att förläggas inom eller utanför Stockholm

ansåge byggnadsstyrelsen hallen vara erforderlig för institutets verksamhet.

En i programmet begärd lokal för undervisning och övning i folkdans

m. m. vöre även placerad intill ovannämnda förbindelscgång. Att en särskild

lokal vore erforderlig därför vore beroende på att den borde lia en

golvbeläggning, som vore speciellt lämpad för ändamålet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition Nr 229.

4. Byggnadskostnader m. m.

Kostnaderna för genomförandet av den sålunda skisserade anläggningen

hava av byggnadsstyrelsen beräknats till belopp, som framgå av nedanstående

uppställning.

Administrationsbyggnaden ..........

4 gymnastiksalar (2 flyglar) ..........

Brottnings-, dans- och fäktlokaler ....

Förbindelseleder....................

Bostäder för vaktmästare och maskinist

Värmecentral ......................

Yttre ledningsarbeten ...............

Tränings-, lek- och tennisplaner......

Vägar, planeringar och stängsel......

kronor 1 050 000

» 675 000

» 325 000

» 125 000

» 50 000

» 100 000

» 50 000

» 175 000

»_75000 kronor 2 625 000

Bad- och simhall................... kronor 700 000

Idrottshall......................... » 600 000

Yttre ledningsarbeten............... » 25 000

Vägar och planeringar ............. 50 000 kronor 1 375 000

Summa kronor 4 000 000.

De sålunda angivna kostnaderna å sammanlagt 4 000 000 kronor avsåge

en förläggning av centralinstitutet till ovannämnda område norr örn Östermalms

idrottsplats framför livregementets till häst kasernetablissement

(alternativ A: 3) och förutsatte att, förutom den större gymnastiksalen,

den i programmet ingående idrottsplatsen ställdes på framtiden. Därest

centralinstitutet skulle förläggas till Örs gård tillkomme, utöver ovan angivna

kostnader, dels 250 000 kronor för idrottsplatsens anordnande, dels

ock 300 000 kronor för framdragande av erforderliga ledningar och vägar

ävensom för planering och stängsel, varför den totala kostnaden i detta fall

skulle uppgå till omkring 4 550 000 kronor. Den i kostnadsberäkningen

gjorda uppdelningen av kostnaderna i två huvudposter å 2 625 000 kronor

och 1 375 000 kronor skulle vid en förläggning till örs gård bliva 2 825 000

kronor och 1 725 000 kronor.

Till här ovan angivna kostnader borde läggas ett belopp av förslagsvis

70 000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

I och för jämförelse har byggnadsstyrelsen framhållit, att gymnastiska

centralinstitutets nuvarande fastighet vore i statens allmänna fastighetsfond

upptagen till ett sammanlagt värde av 2 000 000 kronor och att det år 1918

upprättade förslaget till nyanläggning för institutet vid sistnämnda tidpunkt

var kostnadsberäknat till 6 125 000 kronor. Med nuvarande priser

skulle sistnämnda ''förslag nu betinga en 25 procent högre kostnad eller omkring

8 000 000 kronor.

Ifrågavarande anläggning vore av den art och den storlek, att det syntes

styrelsen önskvärt, att utarbetandet av ett definitivt förslag till densamma

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

15

borde föregås av en allmän tävling bland svenska arkitekter. Byggnadsstyrelsen

hade för avsikt att, sedan frågan om institutets förläggning blivit avgjord,

underställa Kungl. Maj:ts prövning ett närmare utarbetat program för

en dylik tävling. De med tävlingen förenade kostnaderna och kostnaderna

för utarbetande av förslag, som skulle underställas statsmakterna för beslut,

hade av styrelsen beräknats till 40 000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde byggnadsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå 1938 års riksdag att för anordnande av en allmän

arkitekttävling för upprättande av förslag till en nyanläggning för

gymnastiska centralinstitutet m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

Vid anmälan i 1937 års åttonde huvudtitel av frågan örn anvisande av Departeanslag

till en utredning angående nybyggnad för gymnastiska centralinsti-men,schefe"

tutet erinrade jag, att det redan länge varit ett trängande önskemål att

bereda ändamålsenliga lokaler åt centralinstitutet. Lokalfrågan syntes, anförde

jag, böra med det snaraste tagas upp till avgörande, och jag tillstyrkte

därför förslaget örn anvisande av anslag för innevarande budgetår

för omförmälda utredning, vilket anslag också .sedermera anvisades av riksdagen.

Innan jag ingår på ett bedömande av den utredning, som med anlitande

av berörda anslag verkställts, vill jag ytterligare framhålla önskvärdheten

av att den föreliggande frågan örn anskaffande av nya lokaler för vårt

lands centrala utbildningsanstalt för gymnastik och idrott bringas till ett

snabbt avgörande. Det första förslaget till nybyggnader för institutet framlades

för 30 år sedan, och institutets lokalförhållanden, som då befunnos

mindre tillfredsställande, hava sedan dess ingalunda förbättrats. De nuvarande

ålderstigna byggnaderna, som i sanitärt hänseende och ur utrymmessynpunkt

äro mycket bristfälliga, äro illa lämpade för en högskolemässig

gymnastikundervisning och icke alls rustade för den utbildning i lek och

idrott, som efter 1934 års omorganisation av institutet bör intaga en framträdande

plats i den vid institutet meddelade undervisningen. Från byggnadsstyrelsen

har jag under hand inhämtat, att de nuvarande byggnaderna

innehålla 22 270 kubikmeter. Golvytan omfattar tillhopa 3 274 kvadratmeter.

''Piil jämförelse må nämnas, att de för centralinstitutet planerade byggnaderna

beräknas komma att innehålla 108 200 kubikmeter och bereda en

golvyta av 12 630 kvadratmeter.

Om alltså den allmänna beskaffenheten av centralinstitutets lokaler gör

det till ett angeläget önskemål, att de arbeten för anskaffande av nya lokaler,

som inletts genom 1937 års riksdags beslut örn anvisande av medel för

ändamålet, utan dröjsmål fullföljas, synes också den pågående stadsplaneregleringen

inom det område, där de nuvarande byggnaderna äro belägna,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Majlis proposition Kr 229.

inom en nära framtid nödvändiggöra en förflyttning av institutet till annan

plats.

Såsom byggnadsstyrelsens framställning ger vid handen, gäller det nu

närmast att underställa riksdagen frågan örn anordnande av en allmän

tävling bland svenska arkitekter rörade förslagsritningar för de tillärnade

nybyggnaderna. Då erfarenheten ådagalagt lämpligheten ur arkitektoniska

och praktiskt-ekonomiska synpunkter av sådana tävlingar, när det gäller

byggnader av större omfattning eller av mera speciell beskaffenhet, anser

jag mig böra tillstyrka förslaget, att en sådan tävling anordnas.

Byggnadsstyrelsens framställning innefattar dels vissa förslag i fråga örn

nyanläggningens allmänna utformning, dels ock förslag beträffande byggnadernas

förläggning.

Bedömandet av den förstnämnda frågan synes mig icke bereda några

väsentligare svårigheter. Utformandet av själva bvggnadsprogrammet har

skett under hänsynstagande till rön, som inhämtats vid besök vid likartade

institutioner i utlandet. Det förefaller mig visserligen, som örn byggnadsprogrammet,

under intryck från länder, där kraven på standarden hos anläggningar

av denna art på grund av särskilda omständigheter drivits i

höjden, erhållit ganska betydande mått. Möjligheterna att vidtaga inskränkningar

i avseende å anläggningens omfattning och beskaffenhet, utan eftersättande

av dess ändamålsenlighet, böra därför under frågans fortsatta behandling

icke lämnas obeaktade. Av byggnadsstyrelsens framställning inhämtas

emellertid, att kostnadsramen är väsentligt mycket snävare än fallet

varit i fråga om de motsvarande förslag, som vid ärendets tidigare behandling

framställts.

Däremot bereder, såsom av redogörelsen i det föregående inhämtas, bedömandet

av frågan örn nybyggnadernas förläggning betydande svårigheter.

Då det tävlingsprogram, som skall ligga till grund för arkitekttävlingen,

självfallet måste utgå från vissa lokala förutsättningar, låter det sig icke

göra att uppskjuta ett ställningstagande till förläggningsfrågan till en senare

tidpunkt.

Gymnastiska centralinstitutet, vars främsta uppgift är att utbilda gymnastik-

och idrottslärare för våra skolor, bör erhålla en sådan förläggning,

att övningsskolavdelningar av tillfredsställande kvalitet i fråga örn såväl

lokaler som utrustning och lärarkrafter bekvämt stå till förfogande. Vidare

bör institutet för utbildningen i lek och idrott hava tillgång till för detta

ändamål lämpade övningsplatser. Det är också av vikt, att centralinstitutet

så förlägges, att högskolan kan bedriva sin verksamhet i kontakt med den

frivilliga verksamheten för fysisk fostran i vårt land. Detta är betydelsefullt

bland annat med tanke på berörda professur i rörelsefysiologi, som

under sådana förhållanden kan få god tillgång till material för forskningar

i fråga om kroppsövningarnas fysiologi och hygien. Som en huvudsynpunkt

vid bedömandet av frågan örn institutets förläggning framstår också, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

17

kostnaderna nedbringas så långt delta låter sig göra, utan att institutets

värde som centralanstalt för utbildning i gymnastik och idrott förminskas.

Utgår nian från att nybyggnadsföretaget måste medföra nyanläggning av

idrotts- och övningsplatser, springa kostnaderna i höjden. Kunna däremot

för institutets räkning utnyttjas redan befintliga idrottsanläggningar, är

det möjligt att föra byggnadsfrågan i hamn för väsentligt lägre kostnader.

Det är huvudsakligen från dessa utgångspunkter, som de föreliggande

förslagen till institutets förläggning enligt min mening måste bedömas. Enligt

det föregående har byggnadsstyrelsen verkställt en uttömmande inventering

av de möjligheter i detta hänseende, som nu förefinnas i Stockholm

och i dess närmaste omgivningar. Då det synes mig önskvärt, att landets

enda lärarutbildningsanstalt för fysisk fostran även i fortsättningen förlägges

till huvudstaden, som för studier och utbildning på förevarande område

torde erbjuda de bästa förutsättningarna, anser jag mig kunna acceptera

den utgångspunkt för lokalinventeringen, som ligger däri, att styrelsen

utgått från att institutet bör förläggas till Stockholm eller dess omnejd.

Ur alla de synpunkter, som ovan berörts, skulle en tillfredsställande förläggning

av centralinstitutet erhållas genom bifall till alternativet A: 3, innebärande

institutets förläggning norr örn Östermalms idrottsplats mitt emot

livregementets till häst kaserner. Läroanstalter av olika slag skulle finnas

relativt lätt tillgängliga, och i närheten ligga två stora idrottsanläggningar,

Östermalms idrottsplats och Stadion. Området är beläget ej långt från lämplig

övningsterräng, och dess allmänna karaktär passar väl för institutets ändamål.

Med hänsyn lill militära ändamål, för vilka området förklarats behövligt,

har det emellertid ansetts icke låta sig göra att reservera området för

institutet. På grund härav kan den blivande arkitekttävlingen icke inriktas

på en förläggning av institutet till berörda område.

En förläggning av institutet enligt alternativ C till Örs gård å Järvafältet

kan ur vissa synpunkter te sig såsom ett ganska tilltalande uppslag. Det tomtområde,

som angivits kunna ställas till förfogande, är avsevärt, utvidgningsmöjligheterna

synas tryggade och den omgivande terrängen är lämplig. Detta

omdöme förutsätter dock, att försvarsväsendets behov icke i framtiden påkalla

inskränkningar i området eller sådana förändringar i den omgivande

terrängen, att olägenheter uppstå för centralinstitutet. Med hänsyn härtill

torde det icke nu kunna med bestämdhet förutsägas, huruvida en förläggning

till denna plats kommer att i framtiden vara till fördel för institutet.

Detta alternativ är icke mindre än 550 000 kronor dyrare än något av de

andra, på grund av att idrottsplats måste anordnas, ledningar framdragas,

långa sträckor och vägar anläggas. Visserligen är det tänkbart, att på denna

plats kostnaderna .skulle kunna nedbringas därigenom, att vissa anläggningar

kunde utnyttjas gemensamt för den civila och den militära gymnastik- och

idrottsutbildningen och kostnaderna för dessa anläggningar under sådana

förhållanden delas mellan institutet och försvarsväsendet. Emellertid före
•)
-

Bihang till riksdagens protokoll 19311. 1 saini. Nr 229.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition Nr 229.

ligger ingen utredning, om och i vad mån försvarsväsendet har behov av

en idrottsplats med ifrågavarande belägenhet eller över huvud taget rörande

planerna på en militär gymnastik- och idrottsskolas anordning. Med hänsyn

till centralinstitutets behov förefaller det mig sannolikt, att, örn ett sådant

sambruk skulle komma till stånd, det kunde uppstå mycket stora svårigheter

att friktionsfritt tillgodose de anspråk på anläggningarna, som från

ömse sidor skulle komma att ställas. Den omständighet, som emellertid enligt

min mening får tillmätas avgörande betydelse vid bedömandet av detta

alternativ, är den dåliga tillgången på närbelägna övningsavdelningar vid

skolor. Inom räckhåll finnes intet allmänt läroverk, och de skolor av annan

art, som finnas tillgängliga — kommunal mellanskola och folkskolor — synas

icke vara tillräckliga eller lämpliga för institutets behov. Elevernas förflyttningar

mellan institutet och vederbörande skolor skulle på grund härav

bliva mycket tidsödande och försvåra en ändamålsenlig planläggning av

arbetet vid institutet. Givetvis kommer skolväsendet i Solna kommun att

undergå utveckling, men i vilken riktning denna kommer att gå, kan icke nu

bedömas. Att vid prövningen av föreliggande fråga bortse från eller till sin

betydelse reducera sistberörda förhållanden under hänvisning till en oviss

framtid finner jag icke försvarligt. Jag finner mig av nu anförda skäl icke

kunna tillstyrka, att det fortsatta utredningsarbetet inriktas på en förläggning

av institutet till Örs gård å Järvafältet.

Alter natin B, vilket innebär institutets förläggande till kronoegendomen

Johanneshov inom Brännkyrka församling, synes mig föga tilltalande. Området

är olämpligt beläget bland annat med hänsyn lill de ofördelaktiga vindförhållandena.

Visserligen vore det måhända möjligt att inbespara anläggningskostnaderna

för en idrottsplats, genom att Johanneshovs idrottsplats

skulle kunna tänkas efter överenskommelse bliva tagen i anspråk för institutets

räkning. Inom en nära framtid kommer emellertid området av allt

att döma att vara centrum för en omfattande bostadsbebyggelse, och de

nackdelar, som härigenom uppkomma för institutets del. synas mig avgölande

vid ett ställningstagande till detta alternativ, vilket därför av mig avstyrkes.

Alternativ A: 1, innebärande en förläggning av institutet till ett område

mellan Sturevägen, Valhallavägen och Svea artilleriregemente, är ur flera

synpunkter fördelaktigt, även örn området utan utvidgning icke bereder utrymme

för alla de projekterade anläggningarna. En förläggning av institutet

till denna plats har emellertid mött motstånd från de militära myndigheterna,

som avstyrkt detta alternativ, emedan området åtminstone tills vidare

vore erforderligt för militära ändamål. Med hänsyn härtill är jag förhindrad

att förorda institutets förläggning till denna plats. Av samma skäl

måste jag också under nuvarande förhållanden avstyrka alternativet A: 2,

innebärande ett kombinerat utnyttjande av nyssnämnda plats och höjdplatån

nordost örn Stadion.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

19

Jag bär alltså efter den närmare prövning, jag ägnat byggnadsstyrelsens

förslag, icke funnit mig kunna tillstyrka något av de fem alternativa förläggningsförslag,

som av byggnadsstyrelsen satts i fråga.

Efter ingående överväganden har jag emellertid kommit till den uppfattningen,

att institutets förläggningsfråga likväl bör kunna lösas på ett i det

stora hela tillfredsställande sätt, genom att för ändamålet tages i anspråk

den berörda höjdplatån nordost om Stadion mellan denna anläggning och

Östermalms idrottsplats samt allmänna barnbördshuset.

Detta område har redan reserverats för ändamålet. I detta hänseende må

erinras, att 1924 års sakkunniga för utredning angående gymnastiska centralinstitutets

verksamhet och därmed sammanhängande frågor i skrivelse

till chefen för ecklesiastikdepartementet den 14 mars 1925 anhöllo om vidtagande

av åtgärder för att berörda område måtte reserveras såsom blivande

tomt för institutet. I anledning av denna framställning hördes riksmarskalksämbetet,

som i skrivelse den 19 maj 1925 meddelade, att ämbetet samma dag

anmodat intendenten för Djurgården att iakttaga, att området i fråga skulle

tills vidare reserveras för eventuellt framtida upplåtande som byggnadsplats

för centralinstitutet.

Ett förläggande av institutet till denna plats innebär alltså ett fullföljande

av en redan uppgjord plan, som fortfarande är av den aktuella innebörd, att

den kan realiseras som en för framtiden bestående lösning av institutets

byggnadsfråga. Platsen i fråga uppfyller alla de förutsättningar, som enligt

vad jag i det föregående anfört böra gälla i fråga örn institutets förläggning.

Närliggande delar av staden erbjuda god tillgång på skolor av olika slag.

och förhållandena i detta hänseende torde komma att inom en snar framtid

ytterligare förbättras. I övningsskolliänseende erbjuder alltså detta alternativ

lika stora fördelar som alternativen A: 1—3. På ömse sidor om området

ligga Stadion och Östermalms idrottsplats, den sistnämnda skild från området

allenast genom en smal, föga trafikerad väg och Stadion i dess omedelbara

grannskap. Så beläget, kan institutet upprätthålla den nära kontakt

med den fria idrottsliga verksamheten, som i det föregående framställts såsom

ett önskemål. I detta avseende överträffar förevarande alternativ de

övriga alternativen. I fråga örn tillgången till fri övningsterräng vid en förläggning

till nu förevarande plats hänvisar jag till vad institutets lärarkollegium

anfört i sitt förut återgivna yttrande.

Som ett skäl emot en lösning av byggnadsfrågan efter dessa riktlinjer har

angivits, att området i fråga icke skulle kunna bereda tillräckligt utrymme

för institutets räkning. Härvid synes man dock hava förbisett, att institutet

sorn nämnts på båda sidor kommer att omgivas av förstklassiga idrottsanläggningar,

av vilka institutet kan få begagna sig för sin verksamhet.

Vad först beträffar Östermalms idrottsplats, inhämtas av handlingarna i

ärendet, att denna idrottsplats med undantag för vissa delar, vilka för bestämd

tid upplåtits till aktiebolaget Tenni sstadion, av Kungl. Djurgårdens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition Nr 229.

förvaltning upplåtits på arrende till Sveriges centralförening för idrottens

främjande för en tid av sammanlagt 40 år från och med den 1 april 1929

till och med den 31 mars 1969. Enligt arrendebestämmelserna är centralföreningen,

om för allmänt behov större eller mindre del av det upplåtna området

skulle erfordras, skyldig att efter minst sex månaders förut skedd uppsägning

avträda lägenheten eller erforderlig del därav utan rätt till annan

ersättning än för å avträdd del befintlig byggnad, värderad på visst, i bestämmelserna

angivet sätt. Härav framgår, att det allmänna är oförhindrat

att utnyttja området för gymnastiska centralinstitutet, exempelvis för uppförande

av den idrottshall, som icke torde kunna beredas utrymme å höjdplatån

nordost örn Stadion. Denna idrottshall kan, enligt vad jag inhämtat,

för en relativt begränsad kostnad förenas med höjdplatån genom en enkel

viadukt över den väg, som enligt vad nyss sagts skiljer höjdplatån från

Östermalms idrottsplats.

Vad Stadion beträffar böra hinder icke heller möta att för institutets

räkning i mån av behov utnyttja denna staten tillhöriga anläggning, varvid

jag självfallet förutsätter, att banorna och anläggningen i övrigt hållas i

fullgott skick och användas på sådant sätt, att de även i fortsättningen

kunna i samma utsträckning som eljest begagnas för tävlingsidrott. På

detta sätt skulle Stadionanläggningen kunna komma till nytta för den fysiska

fostran i vida högre grad än nu är fallet. Det bör anmärkas, att arbetet vid

centralinstitutet är förlagt till sådana tider, att några intressekollisioner

med den frivilliga idrottens tävlingar icke behöva uppstå.

Institutets byggnader böra alltså enligt min mening förläggas till omförmälda

höjdplatå utom idrottshallen, som förlägges till Östermalms idrottsplats,

vilken medelst en viadukt förbindes med höjdplatån. För institutets

räkning utnyttjas Östermalms idrottsplats i övrigt — för närvarande tills

vidare utan annan förändring av nu gällande arrendeupplåtelse än som

betingas av idrottshallens förläggande till idrottsplatsen — ävensom Stadion.

Detta förslag innebär, förutom de fördelar, som i det föregående framhållits,

den påtagliga vinsten, att för institutet icke behöva anläggas särskilda

idrottsplatser, utan att för detta ändamål kunna utnyttjas redan befintliga,

högklassiga sådana anläggningar. Skulle det vid frågans fortsatta

behandling visa sig fördelaktigare att placera idrottshallen, vars tillkomst

är en angelägen sak, på annat närliggande område, som för ändamålet kan

komma att stå till förfogande, har jag intet att erinra häremot. Möjligheten

av en sådan lösning bör beaktas vid arkitekttävlingen.

Mot förslaget kan invändas, att gymnastiska centralinstitutet kommer att

ligga långt från karolinska institutet, dit för närvarande elevernas undervisning

i anatomi och fysiologi är förlagd. Intet av de förutberörda alternativen

kan emellertid i detta hänseende anses vara nämnvärt fördelaktigare.

Vad beträffar institutets utvidgningsmöjligheter, därest det förlägges till nu

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

21

ifrågavarande plats, vill jag betona, att institutets behov synas mig för

överskådlig tid bliva väl tillgodosedda, om byggnadsförslaget i stort sett

genomföres enligt byggnadsstyrelsens program, vilket kan ske på nämnda

plats. Det är visserligen riktigt att vid uppgörande av byggnadsförslag

planera med hänsyn till framtiden, men även härutinnan är det nödvändigt

alt iakttaga en viss begränsning. I den mån några som helst hållpunkter

saknas för bedömande av ett framtida utvidgningsbehov, är man hänvisad

till lösa antaganden eller rena gissningar, som icke synas mig böra tillmätas

något inflytande på frågans avgörande.

På grund av den läggning, byggnadsstyrelsens föreliggande förslag erhållit,

har det alternativ, som nu av mig förordats, icke varit föremål för

vederbörande myndigheters särskilda bedömande. På grund härav anmodade

jag direktionen över gymnastiska centralinstitutet i skrivelse den 1

mars 1938 att till Kungl. Majit inkomma med yttrande, huruvida direktionen

ansåge sig kunna förorda, att centralinstitutet förlädes till omförmälda

höjdplatå under förutsättning, att såväl Östermalms idrottsplats som Stadion

finge, i den mån så lämpligen kunde ske, av institutet begagnas för den

vid institutet bedrivna undervisningen. Med anledning härav har direktionen

i utlåtande den 2 mars 1938 anfört, att direktionen, under förutsättning att

institutet erhölle bestämd rätt att i nödig utsträckning begagna såväl berörda

idrottsplats som Stadion, ville tillstyrka en förläggning av institutet till

nämnda höjdplatå. I en framtid syntes dock Östermalms idrottsplats böra

helt upplåtas åt institutet. Direktionen förutsatte dessutom, att tomten finge

minst den utsträckning, som framginge av byggnadsstyrelsens skrivelse till

direktionen den 22 januari 1938. Direktionen ville därjämte framhålla angelägenheten

av att åtgärder i god tid vidtoges för att möjliggöra framtida

utvidgning samt för att förhindra innestängande bebyggelse.

Riksmarskalksämbetet har vidare i utlåtande den 3 mars 1938 tillstyrkt,

att ifrågavarande område upplåtes till nybyggnad för centralinstitutet med

en av djurgårdsintendenten föreslagen inskränkning av innebörd, att uppfartsvägen

från Planterhagsvägen till allmänna barnbördshuset bibehålies

oförändrad och sålunda får bilda gräns för området i nordost. I övrigt har

ämbetet förklarat sig förutsätta, att djurgårdsförvaltningen, i likhet med

vad tidigare vid liknande tillfällen varit fallet, gottgöres för genom upplåtelsen

mistade arrendeinkomster.

Mot vad av direktionen, respektive riksmarskalksämbetet sålunda yttrats,

har jag intet att i huvudsak erinra. Den beskärning av tomtområdet, som

nödvändiggöres vid ett bibehållande av berörda uppfartsväg till barnbördshuset,

synes kunna ske utan olägenhet för centralinstitutet.

.lag förordar således, att den arkitekttävling rörande förslagsritningar till

nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet, till vilken anslag nu bör äskas

av riksdagen, skall avse institutets förläggande till omförmälda höjdplatå

nordost örn Stadion och i övrigt huvudsakligen grunda sig på den av bygg
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

nadsstyrelsen föreslagna byggnadsplanen. Innan medel ställas till förfogande

för tävlingen, torde ärendet, i vad det avser ifrågavarande områdes ianspråktagande

för centralinstitutets nybyggnad, få underställas Hans Maj:t Konungens

prövning.

Kostnaderna för ett realiserande av det av mig förordade alternativet torde

kunna hållas inom det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet av 4 000 000

kronor.

Ståndpunkt torde icke behöva i detta sammanhang fattas till frågan örn

sättet för utnyttjande av den tomt, varpå centralinstitutets byggnader nu

äro belägna och som, i den mån den icke tillhör staden eller behöver tagas

i anspråk för stadsplaneregleringen, kan disponeras för andra statliga

ändamål eller försäljas.

Det anslag till anordnande av arkitekttävlingen, som för nästa budgetår

bör anvisas, synes mig kunna begränsas från av byggnadsstyrelsen äskade

40 000 kronor till 35 000 kronor, vilket belopp lämpligen bör anvisas i form

av reservationsanslag.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte ''föreslå riksdagen,

att till Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkitekttävling

rörande nybyggnad för institutet för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 35 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Idun* tryckeri, Esselte, Stockholm 1938

818807

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1938:108 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om anslag för budgetåret 1938/39 till gymnastiska centralinstitutet. s. 15 i texten