Sök i Ratio Lex

Angående ändrade pensionsförmåner för vissa f. d. underofficerskorpraler vid flottan m. m

1938-03-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:247, Angående ändrade pensionsförmåner för vissa f. d. underofficerskorpraler vid flottan m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 247-

1

Nr 247.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade pensionsförmåner

för vissa f. d. underofficerskorpraler

vid flottan m. m.; given Stockholms slott den 3 mars

1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning nied chefen för försvarsdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga om gottgörelse

åt f. d. underofficerskorpralerna vid flottan Leonard Rubin, Oscar Edvard

Pettersson, Carl Konstantin Olsson, Carl Josef Hilding Johansson, Carl

Johan Asp och Johan Adolf Larsson i anledning av dem meddelade avsked

från sjömanskåren.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 247.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Rubin, som är född den 25 maj 1875, anställdes vid sjömanskåren den

19 april 1893, befordrades till underofficerskorpral den 31 december 1905

och avgick ur tjänsten den 31 oktober 1932;

att Pettersson, som är född den 9 juli 1878, karlskrevs vid sjömanskåren i

september 1896, befordrades till underofficerskorpral den 30 november 1905

och avgick ur tjänsten den 30 september 1932;

att Olsson, som är född den 16 juli 1881, karlskrevs vid sjömanskåren i

september 1899, befordrades till underofficerskorpral den 31 december 1905

och avgick ur tjänsten den 30 september 1932;

att Johansson, som är född den 10 juli 1883, anställdes vid sjömanskåren

den 26 februari 1901, befordrades till underofficerskorpral den 30 april 1910

och avgick ur tjänsten den 31 juli 1933;

att Asp, som är född den 17 mars 1881, anställdes vid sjömanskåren den

10 december 1901, befordrades till underofficerskorpral den 30 juni 1909 och

avgick ur tjänsten den 31 oktober 1932;

att Larsson, som är född den 24 oktober 1874, anställdes vid sjömanskåren

den 17 september 1893, befordrades till underofficerskorpral den 31 december

1903 och avgick ur tjänsten den 31 oktober 1932;

att förenämnda underofficerskorpraler, vilka samtliga tillhörde Karlskrona

örlogsstation, den 23 februari 1927 tillagts flaggkorprals över stat

tjänstegrad;

att deras avgång ur tjänst ägt rum på grund av dem av chefen för underofficers-

och sjömanskårerna vid Karlskrona örlogsstation, med åberopande

av bestämmelserna i reglementet för marinen, del I A § 23 mom. 2, meddelade

uppsägningar, dock att Johansson, som uppsagts till avgång den 10 juli

1933, då han uppnådde stadgad pensionsålder, 50 år, jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut fått kvarstå i tjänst till och med utgången av samma månad;

samt att ifrågavarande underofficerskorpraler vid avgång ur tjänst erhållit

pension, vilken bestämts jämlikt reglementet den 31 oktober 1879 (nr 63)

för pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap jämte sig därtill anslutande

bestämmelser och uppgår till sammanlagt 1,116 kronor för år jämte

dyrtidstillägg.

I nyssnämnda § 23 mom. 2 reglementet för marinen stadgas, att anställningstiden

skall anses förlängd genom rekapitulation med ett år för varje

gång, därest uppsägning från vederbörande kårchefs eller från den anställdes

sida icke skett senast å sextionde dagen före anställningstidens utgång.

Sedan Rubin genom skrivelse den 5 februari 1932 från chefen för underofficers-

och sjömanskårerna vid Karlskrona örlogsstation emottagit uppsägning

från sin anställning vid sjömanskåren, anhöllo Rubin ävensom Pettersson,

Olsson, Johansson och Asp i en till Kungl. Maj:t ställd, den 17 februari

1932 dagtecknad skrift — under framhållande att de måste anses berättigade

att jämväl efter uppnåendet av den ålder, 50 år, då de ägde rätt tillträda

pension, kvarstå vid sjömanskåren så länge de kunde göra tjänst —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

3

att de måtte få kvarbliva i sina anställningar tills vidare eller, därest detta

icke kunde bifallas, komma i åtnjutande av flaggkorprals pensionsförmåner.

Sedan därefter även Pettersson, Olsson och Asp blivit uppsagda, gjorde dessa

anställningshavare jämte Rubin framställningar i enahanda syfte hos riksdagens

militieombudsman, vilken genom beslut den 9 september 1932 ej fann

sig äga skäl att vidtaga någon åtgärd i anledning av de gjorda uppsägningarna

samt beträffande framställningarna i övrigt överlämnade handlingarna

till Kungl. Majit för att vara tillgängliga vid prövningen av förstnämnda, till

Kungl. Majit direkt ingivna framställning. Genom beslut den 23 september

1932 fann Kungl. Majit framställningarna rörande rätt att kvarstå i tjänst

ej föranleda någon Kungl. Majits åtgärd, varjämte Kungl. Majit förklarade

Sig vilja i anledning av vad i ärendet i övrigt förekommit framdeles meddela

beslut. Beträffande framställningen i sistnämnda del hava därefter yttranden

inhämtats från direktionen över flottans pensionskassa och statskontoret.

Med skrivelse den 23 oktober 1936 har riksdagens militieombudsman till

Kungl. Majit överlämnat en av nyss omförmälda fem f. d. underofficerskorpraler

ingiven, den 27 maj 1936 daglecknad gemensam framställning örn

militieombudsmannens medverkan i syfte att de, som efter avgången ur

tjänst åtnjöte korprals pensionsförmåner, måtte med avseende å tiden från

avgången till dess beslut i anledning av den av dem tidigare gjorda framställningen

om erhållande av flaggkorprals pensionsförmåner meddelats få

sig tillerkänd skillnaden mellan korpralspensionen och den lön de ägt uppbära,

därest de — såsom för dem gällande bestämmelser skulle berättiga till

— i stället fått kvarstå i tjänst. I framställningen till militieombudsmannen

hava sökandena framhållit, att efter det de avgått ur tjänst visserligen uppsägningar

i fall, likartade med deras, ägt rum men att dessa uppsägningar

inhiberats, sedan en av de sålunda uppsagda, underofficeren av 3:e graden

i flottan, korpralen vid 3:e yrkeskompaniet A. J. Björkdahl gjort hänvändelse

i saken till militieombudsmannen, vilket haft till resultat, att Björkdahl

uppsägning, i enlighet med tillstyrkan av militieombudsmannen i skrivelse

den 22 mars 1934, blivit upphävd jämlikt beslut av Kungl. Majit den 22 maj

1936.

I sin berörda skrivelse den 23 oktober 1936 har riksdagens militieombudsman

beträffande frågan örn rätt för visst manskap vid sjömanskåren till fortfarande

anställning vid kåren hänvisat till innehållet i mili lieombudsmannens

skrivelse den 22 mars 1934 i det av sökandena åberopade fallet Björkdahl.

I sistnämnda skrivelse anförde militieombudsmannen bland annat

följande:

Enligt § 11 kungörelsen den 8 juni 1900 (nr 40) angående antagning av

manskap vid flottans sjömanskår var den, som fullgjort fordringarna för

uppflyttning till underofficerskorpral, berättigad till fortfarande anställning

i sjömanskåren. I § 36 mom. 3 reglementet för marinen, 1915 års upplaga,

stadgades, att underofficerskorpral ävensom korpral, som uppfyllt fordringarna

för befordran till underofficerskorpral, vore — efter fullgjord skyldighet

alt i samband med kommendering lill underofficersskola kvarstå i tjänst sär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

skild tid — berättigad till fortfarande anställning vid sjömanskåren. Detta

stadgande utgick emellertid ur reglementet enligt Kungl. Majlis brev den 13

december 1918, vari meddelades bestämmelser rörande skyldighet tor manskap

att vid viss ålder avgå från anställning vid sjömanskåren. Enligt

samma brev föreskrevs, att den av sjömanskåren, som före den 1 januari

1919 anställts genom kontrakt eller karlskrivits från skeppsgossekåren och

som vore underofficerskorpral eller korpral samt uppfylil för befordran

till underofficerskorpral eller för konstituering till underofficer av 3:e graden

stadgade fordringar, vore — efter fullgjord skyldighet med avseende å

kvarstående i tjänst som nyss nämnts — berättigad till fortfarande anställning

vid sjömanskåren. Denna föreskrift har sedermera i vederbörligt hänseende

upptagits i nu gällande reglemente för marinen, del I A § 170 mom. 2.

Den lämnade redogörelsen torde utvisa, att rättigheten att kvarstå i tjänst

vid sjömanskåren utgör en kvarleva från den tid, då manskapet vid flottans

sjömanskår icke anställdes på viss tid utan ansågs efter erhållen anställning

vid kåren icke kunna mot egen önskan därifrån skiljas annorledes än efter

kassation eller på grund av begångna förseelser. Denna rätt har, såvitt angår

manskap, som anställts vid flottans sjömanskår före den 1 januari 1919

och som fullgjort föreskrivna villkor för befordran till underofficerskorpral,

.sedermera icke undergått någon förändring till sitt innehåll. Rättigheten

grundade sig på ett i anställningskontrakt gjort åtagande från kronans sida

och kunde icke utan den berättigades samtycke hävas. Att — på sätt från

vissa håll anförts — rättigheten skulle äga bestånd allenast tills vederbörande

befattningshavare nått den ålder, då han enligt gällande pensionsreglemente

ägde rätt till pension, finge anses vederlagt därav, att under förarbetena

till sagda pensionsreglemente förslag om stadgande av skyldighet jämväl för

personal tillhörande manskapet att avgå vid uppnådd pensionsålder visserligen

förelegat men icke innefattats vare sig i Kungl. Majlis proposition eller

i riksdagens beslut i ämnet.

Vad Björkdahl beträffar hade denne den 1 januari 1919 sådan tjänsteställning,

att det genom brevet den 13 december 1918 stadgade undantaget

om rätt till fortfarande anställning vid sjömanskåren för viss personal

å Björkdahl äger tillämpning. På grund därav och då å Björkdahl tillämpliga

bestämmelser rörande pension för innehavd anställning vid sjömanskåren

— vilka innebära rätt för honom att efter uppnådd 30 års ålder tillträda

pension — icke innehålla någon föreskrift i fråga örn skyldighet att

avgå från anställningen, måste Björkdahl anses berättigad att kvarstå i tjänst

vid kåren oavsett numera gällande föreskrifter om skyldighet för manskap

att avgå vid viss levnadsålder och att Björkdahl uppnått den levnadsålder,

då han i egenskap av korpral äger rätt till pension. Björkdahl får emellertid

anses vara underkastad föreskrifterna örn skyldighet att på grund av kassation

avgå från sin tjänst vid sjömanskåren.

I sin skrivelse den 23 oktober 1936 har militieombudsmannen därefter

erinrat, att Kungl. Majit den 22 maj 1936 meddelat beslut beträffande Björkdahl

avgångsskyldighet och därvid förklarat, att som Björkdahl vunnit sådan

rätt till fortfarande anställning vid sjömanskåren, varom förmäldes i

§ 170 mom. 2 del I A reglementet för marinen, den gjorda uppsägningen, såvitt

den grundats därå att Björkdahl uppnått viss levnadsålder, icke skulle

vara mot honom gällande. I anslutning härtill har militieombudsmannen

beträffande den nu förevarande, av underofficerskorpralerna Rubin, Pettersson,

Olsson, Johansson och Asp gjorda framställningen anfört, att med av
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

5

seende å vad som förekommit i fallet Björkdahl och dä, såvitt handlingarna

utvisade, förstnämnda anställningshavare i likhet med Björkdahl före den

1 januari 1919 vunnit sådan tjänsteställning i sjömanskåren, som avsåges

med nyss omförmälda stadgande i reglementet för marinen, militjeombudsmannen

funne dem icke hava kunnat uppsägas från sin anställning vid sjömanskåren

vare sig med stöd allenast av åberopade § 23 mom. 2 reglementet

för marinen eller på den grund att de uppnått den ålder, då de enligt

gällande pensionsreglemente ägde rätt till pension. På grund härav och då

i ärendet icke vore fråga om avsked efter kassation eller på grund av begångna

förseelser syntes Rubin, Pettersson, Olsson, Johansson och Asp hava

fog för sin framställning att enligt av dem angiven grund erhålla ersättning

för tiden från den dag de efter meddelat beslut avgått ur tjänsten till

dess beslut i anledning av deras förenämnda hemställan örn undfående av

flaggkorprals pensionsförmåner blivit av Kungl. Majit meddelat. Skulle enligt

sistberörda beslut dylika förmåner ej varda dem tillerkända, syntes till

särskild prövning böra upptagas frågan örn dem därefter tillkommande ersättning.

Stationsbefälhavaren vid Karlskrona örlogsstation har tillstyrkt beredande

åt Rubin, Pettersson, Olsson, Johansson och Asp av flaggkorprals pensionsförmåner.

Marinförvaltningen, som ansett ifrågavarande fem underofficerskorpraler

hava varit jämlikt reglementet för marinen berättigade till fortfarande anställning

vid sjömanskåren, har förklarat sig icke vilja motsätta sig, att desamma

erhölle pension i likhet med flaggkorpral. Därest så skedde, kunde

marinförvaltningen icke tillstyrka, att berörda anställningshavare erhölle särskild

kompensation i förhållande till förut erhållen lön.

Genom beslut den 18 juni 1937 har Kungl. Maj.t medgivit, att såsom gottgörelse

i det i militieombudsmannens skrivelse den 23 oktober 1936 berörda

hänseendet finge för tiden till och med den 30 juni 1937 utbetalas:

till

Rubin ..........

........... 2,257

kronor

92

öre

Pettersson ..........

.......... 2,284

80

Olsson ..........

.......... 2,284

80

2>

»

Johansson ..........

.......... 2,016

2-

—

Asp ..........

.......... 2,257

92

att med tillhopa 11,101 kronor 44 öre lills vidare bestridas av sjöförsvarets

för budgetåret 1937/1938 anvisade anslag till extra utgifter, i samband varmed

Kungl. Majit förklarat Sig vilja framdeles efter riksdagens hörande

meddela beslut rörande gottgörelse för tid efter den 30 juni 1937 och i fråga

om kostnadernas gäldande.

Nyss angivna ersättningsbelopp motsvarade skillnaden mellan, å ena sidan,

den pension jämte därå belöpande dyrtidstillägg, beräknat efter 12 procent,

som anställningshavarna under tiden från avgången ur tjänst till och med

den 30 juni 1937 skulle hava uppburit, därest de varit berättigade åtnjuta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

flaggkorprals pensionsförmåner, och, å andra sidan, av dem under nämnda

tid uppburen korpralspension jämte efter nyss omförmälda grund beräknat

dyrtidstillägg. I en inom försvarsdepartementet upprättad, den 18 juni 1937

dagtecknad promemoria har ifrågasatts, att en var av nu ifrågavarande anställningshavare

skulle — utöver sålunda bestämd, för tiden till och med den

30 juni 1937 utgående ersättning — för tiden efter den 30 juni 1937 såsom

gottgörelse erhålla tillägg till innehavande pension med ett belopp av 660

kronor för år räknat, motsvarande skillnaden mellan flaggkorprals- och

korpralspension. Därvid förutsattes, att förekommande dyrtidstillägg skulle

utgå å den förhöjda pensionen.

Av samma promemoria framgår vidare, att Rubin å egna och, enligt fullmakter,

å övriga förenämnda underofficerskorpralers vägnar förklarat, att,

därest gottgörelse i enlighet med förestående bereddes dem, de icke komme

att göra anspråk på ytterligare ersättning i anledning av dem meddelat avsked.

Statskontoret, som anbefallts att, med beaktande jämväl av berörda promemoria,

avgiva yttrande i fråga om bestridandet av de i Kungl. Maj:ts

brev den 18 juni 1937 omförmälda kostnaderna och vad därmed må sammanhänga,

har i ett den 30 september 1937 dagtecknat yttrande anfört följande:
Såvitt

statskontoret kan finna, lärer för gäldande av ifrågavarande ersättningsbelopp,

i vad avser tiden efter den 30 juni 1937, böra anlitas det under

riksstatens elfte huvudtitel uppförda förslagsanslaget till pensionering av viss

flottans gemenskap. Härvid förutsättes medgivande från riksdagens sida, att

ersättningarna alltjämt skola utgå.

Därest Kungl. Majit beträffande de redan guldna ersättningarna — tillhopa

11,101 kronor 44 öre —- skulle anse, att gottgörelse bör beredas det

anlitade anslaget till sjöförsvarets extra utgifter, torde även för sådan gottgörelse

böra tagas i anspråk ovannämnda anslag till pensionering av viss

flottans gemenskap, varom i så fall framställning bör göras till riksdagen.

I en till Kungl. Majit ställd, den 9 november 1936 dagtecknad skrift har

förenämnde f. d. underofficerskorpralen Larsson —• under åberopande att

han erhållit avsked från sjömanskåren under enahanda förhållanden som

de fem förut omförmälda f. d. underofficerskorpralerna — anhållit att få

komma i åtnjutande av samma pensions- och övriga förmåner, som kunde

komma att tillerkännas dessa.

Marinförvaltningen har i häröver avgivet utlåtande hänvisat till vad ämbetsverket

anfört i utlåtande över militieombudsmannens förenämnda skrivelse

den 23 oktober 1936 rörande Rubin m. fl.

Stationsbefälhavaren vid Karlskrona örlogsstation, som anbefallts avgiva

yttrande, huruvida beträffande Larsson vid hans avsked från sjömanskåren

år 1932 förelegat skäl att ifrågasätta kassation på grund av oduglighet till

vidare anställning, har meddelat, att vederbörande militärläkare vid år 1931

verkställd läkarundersökning förklarat sig icke kunna anmäla Larsson till

erhållande av avsked på grund av kassation.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

7

I enlighet nied den ståndpunkt, som Kungl. Maj:t intagit vid behandling/,),.2)arfemereteden

18 juni 1937 av föreliggande framställning av de fem underofficerskorp- chef™.

ralerna Rubin, Pettersson, Olsson, Johansson och Asp om ersättning i anledning

av dem meddelat avsked, synes Kungl. Maj:t nu böra underställa riksdagens

prövning fråga rörande gottgörelse åt dessa befattningshavare för tid

efter den 30 juni 1937 samt om gäldandet av kostnaderna för ersättningarna.

Beträffande gottgörelsen för tiden efter den 30 juni 1937 finner jag mig böra

förorda, att — på sätt ifrågasatts i den i samband med Kungl. Maj :ts omförmälda

beslut inom försvarsdepartementet utarbetade promemorian -— förevarande

befattningshavare jämväl efter nämnda tidpunkt komma i åtnjutande

av sådan förhöjning av dem författningsenligt tillkommande korpralspension,

att pensionsbeloppet kommer att motsvara flaggkorprals pension.

Då den i ärendet omförmälde underofficerskorpralen Larsson entledigats

från sin anställning under enahanda förhållanden som nyssberörda befattningshavare,

synes han böra få åtnjuta ersättning enligt samma grunder som dessa.

Förutom förhöjd pension från och med den 1 juli 1937 bör han sålunda få

uppbära engångsersättning för tiden dessförinnan efter samma beräkningsgrund,

som tillämpats beträffande de genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni

1937 beviljade ersättningsbeloppen. I enlighet härmed uträknat engångsbelopp

utgör 2,257 kronor 92 öre.

Såväl de särskilda engångsbeloppen, avseende tiden intill den 1 juli 1937,

som de från och med denna tidpunkt utgående förhöjda pensionerna böra

bestridas från det under elfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till pensionering

av viss flottans gemenskap. I enlighet härmed torde ersättning

från detta anslag böra beredas sjöförsvarets anslag till extra utgifter med ett

belopp av 11,101 kronor 44 öre, motsvarande sammanlagda kostnaden för

de jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1937 från sistnämnda anslag

utbetalade engångsbeloppen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att sjöförsvarets för budgetåret 1937/38 anvisade anslag

till extra utgifter må beredas ersättning från det under

elfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till pensionering

av viss flottans gemenskap med 11,101 kronor 44 öre, utgörande

jämlikt Kungl. Maj-.ts beslut den 18 juni 1937 från

förstnämnda anslag till f. d. underofficerskorpralerna vid

flottan L. Rubin, O. E. Pettersson, C. K. Olsson, C. J. H.

Johansson och C. J. Asp utbetalade belopp, avseende förhöjning

för tiden till och med den 30 juni 1937 av dem

tillerkända pensioner,

dels att till f. d. underofficerskorpralen vid flottan J. A.

1.

Larsson må från anslaget till pensionering av viss flottans

gemenskap utbetalas ett engångsbelopp av 2,257 kronor 92

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 247-

öre, avseende förhöjning för tiden till och med den 30 juni

1937 av honom tillerkänd pension,

dels ock att var och en av Rubin, Pettersson, Olsson, Johansson,

Asp och Larsson må, räknat från och med den 1

juli 1937, från anslaget till pensionering av viss flottans gemenskap

— i stället för dem författningsenligt tillkommande

pensionsförmåner — uppbära pension med belopp av

1,776 kronor för år, motsvarande flaggkorpral tillkommande

pension.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

387628. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:178 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsförmåner för vissa f. d. underofficerskorpral vid flottan m. m. a1 i texten
  2. BU 1938:27 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsförmåner för vissa f. d. underofficerskorpraler vid flottan m. lii. s. 5 i texten