Sök i Ratio Lex

Angående anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m

1938-03-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:257, Angående anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

1

Nr 257.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till underhåll

av Tullgarns slott m. m.; given Stockholms

slott den 3 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I statsverkspropositionen till 1877 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att

Tullgarns kungsgård, vilken av Änkedrottningen Josephina innehafts såsom

änkesäte, måtte med därtill hörande hemman, -lägenheter och inventarier

överlämnas till Kungl. Maj:ts disposition.

Riksdagen anmälde i anledning härav i skrivelse den 19 maj 1877, nr 43,

att riksdagen på det sätt bifallit Kungl. Maj:ts framställning, att till dåvarande

Konungen skulle under hans livstid överlämnas ej mindre Tullgarns

slott med därtill hörande byggnader, trädgård och parkanläggningar samt

inventarier än även Tullgarns kungsgård jämte därmed under eget bruk då

förenade hemmanen Kårtorp, Skyttorp, Nora och Stortorp med därtill hörande

torp och lägenheter, övriga under Tullgarn förut lydande hemman

Bihang lill riksdagens protokoll 19118. 1 sami. Nr 2!>7.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

och lägenheter skulle indragas till statsverket och utarrenderas för dess räkning.

Därjämte skulle den till kungsgården jämte underlydande hemman

hörande skogen överlämnas till skogsstyrelsen, att för statens räkning förvaltas.

Kungsgården och därmed framgent förenade hemman och lägenheter

förbehöllos emellertid rätt att, för så vitt sådant vore med skogens

bestånd förenligt, kostnadsfritt erhålla utsyning till husbehov, såväl till byggnader

och reparationer som till gärdsel och vedbrand. Riksdagen anförde

vidare i samma skrivelse, att riksdagen föreställt sig, att inkomsterna, oaktat

jordegendomen väsentligen förminskats, borde på grund av det ökade värde,

jorden genom ett förbättrat brukningssätt erhållit, bliva tillräckliga för underhåll

av slottet med vad därtill hörde, utan att särskilt anslag behövde anvisas

för ändamålet.

På därom av Kungl. Majit gjord framställning medgav riksdagen därefter

i skrivelse den 10 maj 1878, nr 30, att hemmanen nr 1 och 2 Tullbotorp samt

lägenheten Eriksö ängar finge anses inbegripna i den till Konungens disposition

upplåtna marken.

Frågan örn slottets disposition var därefter föremål för statsmakternas

prövning år 1885, i det att riksdagen i skrivelse den 15 maj 1885, nr 53, anmälde,

att riksdagen med bifall till Kungl. Majits förslag beslutat, att dåvarande

Kronprinsessan Victoria, därest hon komme att överleva sin gemål,

skulle äga att såsom änkesäte tillträda och under sitt änkestånd med full

nyttjanderätt besitta Tullgarns slott med därtill hörande byggnader, trädgård

och parkanläggningar samt inventarier i enlighet med Kungl. Maj:ts

brev den 1 juni 1807 — innefattande skyldighet att ansvara för möbler, husgeråd

och övriga inventarier — samt Tullgarns kungsgård jämte hemman,

torp, lägenheter och övriga rättigheter enligt riksdagens omförmälda skrivelser

den 19 maj 1877 och den 10 maj 1878.

Slutligen har riksdagen i skrivelse den 21 maj 1921, nr 268, medgivit, att

nettoinkomsten från de av 1877 års riksdag till statsverket indragna, förut

under Tullgarns kungsgård lydande hemmanen och lägenheterna finge, i

den mån de vore för statsverkets räkning utarrenderade, från och med den

14 mars 1920 användas till underhåll och vård av Tullgarns slott med tillhörande

byggnader, parkanläggningar och trädgård m. m.

I skrivelse den 16 augusti 1930 till riksmarskalksämbetet framhöll Tullgarns

slottsförvaltning, att hovförvaltningen årligen åsamkades betydande

utgifter för slottets underhåll, i medeltal uppgående till omkring 19,500 kronor

per år. Då det syntes tveksamt, huruvida hovförvaltningen borde bt

strida så pass stora utgifter för underhåll av ett staten tillhörigt slott, ansåg

slottsförvaltningen, att ett årligt anslag av statsmedel borde ställas till riksmarskalksämbetets

förfogande för slottets underhåll.

Med anledning av slottsförvaltningens framställning avlät riksmarskalksämbetet

skrivelse till Kungl. Majit den 10 december 1930. I skrivelsen erinrades,

att ämbetet år 1877 tillstyrkt den då föreslagna upplåtelsen av slottet

och kungsgården under förbehåll, att Konungen skulle äga rätt att, därest

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

3

det visade sig, att underhållet bleve för hovhållningen allt för betungande,

efter lagfartstid åter avlämna slottet och kungsgården till disposition av statsverket.

Ämbetet ansåg sig icke, på sätt slottsförvaltningen föreslagit, böra

under dåvarande förhållanden ifrågasätta särskilt anslag för slottets underhåll.

Ej heller ansåg ämbetet, att åtgärder borde vidtagas för återbördande

till slottsförvaltningen av inkomsterna från samtliga år 1877 frånskilda fastigheter

jämte skogen. Däremot hemställde ämbetet, att Kungl. Maj:t täcktes

taga under övervägande frågan om återgång till statsverket av Tullgarns

slott och kungsgård, under förutsättning att slottet med tillhörande park för

framtiden förbleve ställda till Konungens disposition. Ämbetet upplyste därvid,

att Konungen förklarat sig villig att under nämnda förutsättning och

å tid, som framdeles kunde varda bestämd, återlämna slottet och kungsgården

till statsverket.

I ärendet avgåvos utlåtanden av domänstyrelsen och byggnadsstyrelsen.

Domänstyrelsen förklarade sig i skrivelse den 12 januari 1931 icke hava något

att erinra mot att slottet och kungsgården återlämnades till statsverket.

Därvid borde slottet med områden och anläggningar, som för dess behovbefunnes

nödiga, avskiljas och kungsgården i övrigt jämte Nora och Skytttorps

gårdar ställas under domänstyrelsens vård och förvaltning. Styrelsen

påpekade, att vissa svårigheter kunde uppstå vid slottets avskiljande med

hänsyn till att ett stort antal byggnader och elektriska anläggningar disponerades

gemensamt av slottsförvaltningen och kungsgårdens arrendator samt

att ett flertal byggnader, som av slottsförvaltningen nyttjades för dess många

pensionärer och för uthyrning m. fl. ändamål, läge insprängda å respektive

arrendegårdars områden. Därjämte framhöll styrelsen, att det torde ligga i

sakens natur, att endast sådana kostnader, som direkt hänförde sig till förvaltningen

av kungsgården och de två utgårdama, skulle drabba domänverket

vid gårdarnas övertagande.

Jämväl byggnadsstyrelsen förklarade sig i skrivelse den 21 januari 1931

tillstyrka riksmarskalksämbetets förslag. Å skrivelsen bifogad karta utmärkte

styrelsen det område, som borde avskiljas för att jämte slottet upplåtas

till Konungens disposition. Styrelsen framhöll vidare, att vissa förhållanden

måste regleras vid en uppdelning av slottet och kungsgården å olika

förvaltande myndigheter. Sålunda borde kostnaderna för underhåll och

drift av vattenledningen till slottet och kungsgården uppdelas efter närmare

utredning. En inom slottsområdet befintlig arbetarbostad användes delvis

för slottet och delvis för kungsgården, varför även där borde ske en fördelning

av kostnaderna för vård och underhåll. Detsamma vore fallet med underhåll

av båtbrygga, omkostnader för den elektriska anläggningen, underhåll avvägar

och andra allmänna omkostnader m. m. Vidare innehade vissa slottspensionärer

fri bostad samt potatisland å en del av de hemman, som enligt

förslaget .skulle avskiljas från slottet, vilka förmåner fortfarande borde tillförsäkras

dem. Även andra förbehåll torde kunna ifrågakomma såsom virke

lill husbehov m. m. De årliga kostnaderna för slottets underhåll beräknade

styrelsen lill 60,500 kronor. Då från slottets trädgård kunde påräknas en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

årlig inkomst av 12,000 kronor, skulle ytterligare erfordras 48,500 kronor.

Därutöver räknade styrelsen med följande engångsbelopp, nämligen 110,000

kronor för iståndsättande av slottet samt 196,000 kronor för införande av

centralvärmeledning och omboning för vinterbruk.

Med anledning av vad domänstyrelsen och byggnadsstyrelsen anfört inkom

riksmarskalksämbetet med utlåtande i ärendet den 1 september 1931.

I skrivelse den 4 februari 1938 har riksmarskalksämbetet ånyo upptagit

de i det föregående avhandlade spörsmålen samt därvid hemställt, att till

Konungens disposition under dennes livstid måtte upplåtas Tullgarns slott

med tillhörande byggnader och park, att till slottets, byggnadernas och parkens

underhåll måtte för budgetåret 1938/39 anvisas ett anslag av 62,700

kronor, mot det att hovförvaltningen avstår från de arrendeavgifter, som

för närvarande utgå till nämnda underhåll, samt att till förvaltning av domänstyrelsen

måtte överlämnas Tullgarns kungsgård jämte därtill hörande

gårdar.

Till stöd för framställningen har riksmarskalksämbetet åberopat innehållet

i en av Tullgarns slotts förvaltning till ämbetet den 24 januari 1938 avlåten

skrivelse.

I denna skrivelse har slottsförvaltningen framhållit, att hovförvaltningens

årliga utlägg för slottet numera uppgå till omkring 20,000 kronor. Härutöver

räknar slottsförvaltningen emellertid med betydande engångskostnader

för bland annat nya bostäder och förbättring av redan befintliga på grund

av verkningarna av den nya lantarbetstidslagen och vissa ändringar i hälsovårdsstadgan.

Enligt verkställda beräkningar uppgå dessa kostnader beträffande

de av slottsförvaltningen utarrenderade gårdarna till 75,300 kronor

och beträffande de gårdar, varav slottsförvaltningen äger uppbära arrendemedlen,

till 87,575 kronor, eller sålunda tillhopa 162,875 kronor.

Beträffande storleken av det för slottets underhåll erforderliga anslaget anför

slottsförvaltningen följande.

För skötsel av slottet finnas för närvarande en förvaltare och en vaktmästare.

Därjämte erfordras tillfällig hjälp för större rengöring av slottet

två gånger örn året. I pensioner till f. d. anställda utbetalas 3,400 kronor.

Dessa kostnader komma visserligen att så småningom bortfalla vid vederbörandes

död, men då uppstår behov av pensioner åt andra, i första hand

åt vaktmästaren. Någon minskning av kostnaderna för pensioner torde därför

knappast vara att vänta. Kostnaderna för underhåll av byggnader beräknas

till 27,000 kronox-. I detta belopp ingår underhållet av en del mindre

byggnader, som nu äro upplåtna till pensionärer, med 155 kronor. Parkens

underhåll har det senaste året dragit en kostnad av 31,092 kronor. På

grund av beräknad löneförhöjning vågar förvaltningen ej räkna med lägre årlig

kostnad än 32,000 kronor. Då emellertid trädgården årligen avkastar

omkring 10,000 kronor, torde för de årliga underhållskostnaderna krävas

bidrag av statsmedel med 22,000 kronor. Det årliga underhållet av den elektriska

anläggningen har upptagits till 700 kronor. För underhåll av vattenledningen

beräknas ett årligt belopp av 800 kronor. Ledningen, vilken är

över fyra kilometer lång, består av utborrade stockar, som den ena efter den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 257.

5

andra ruttnar ned. Behovet av fullständig omläggning av vattenledningen

torde därför icke länge kunna undanskjutas. Slutligen bör för diverse omkostnader

— läkararvoden, sjukvård, medicin, körningar, frakter, resekostnader,

polisarvoden, skrivmaterial m. m. — beräknas ett belopp av 2,800

kronor.

Det sammanlagda anslagsbeloppet skulle alltså uppgå till 62,700 kronor enligt

följande fördelning.

Slottsförvaltningen .................................... kronor 6,000

Pensioner m. m....................................... » 3,400

Byggnaders underhåll .................................. » 27,000

Underhåll av park och trädgård ........................ » 22,000

» » elektriska anläggningen .................... » 700

» » vattenledningen .......................... » 800

Diverse omkostnader .................................. » 2,800

Summa kronor 62,700.

Slottsförvaltningen påpekar i detta sammanhang, att sammanlagda beloppet

av de av hovförvaltningen disponerade arrendemedlen efter år 1921 i medeltal

uppgått till 35,272 kronor årligen.

Därefter anför slottsförvaltningen i huvudsak följande.

I gällande arrendekontrakt mellan slottsförvaltningen och kungsgårdens

arrendator föreskrivna naturaprestationer böra fortfarande utgå. Slottet bör

helt övertaga en gemensamt med arrendatorn disponerad, inom slottsområdet

belägen arbetarbostad. Vid uppförande av nya byggnader för arrendegårdarna

samt försäljning från dessa av torp eller lägenheter bör vederbörlig

hänsyn tagas till slottets intressen. Så länge två för närvarande befintliga

skolor användas för sitt ändamål böra de utan avgift men med underhållsskyldighet

få disponeras av Hölö kommun. Skulle skolorna bliva för kommunen

obehövliga, böra de överlämnas till domänstyrelsen. Förbehåll bör

göras om rätt för slottets pensionärer att under livstiden fritt bruka de bostäder,

potatisland m. m., som de innehava å kungsgårdens områden. I den

mån fri vedbrand eller husbehovsvirke utgått till pensionärerna, böra de

bibehållas därvid. Därjämte bör fri grustäkt från kungsgårdens grustag

förbehållas för parkens och trädgårdens behov.

Över riksmarskalksämbetets framställning hava utlåtanden avgivits av

byggnadsstyrelsen och domänstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen har den 21 februari 1938, under förmälan att styrelsen

biträtt vid kostnadsberäkningar rörande byggnadernas iståndsättande, installationer

samt årligt underhåll, förklarat sig icke hava något att i ärendet

erinra. Enligt nämnda beräkningar skulle iståndsättandet av slottet med tillhörande

byggnader draga en kostnad av 186,000 kronor. Därjämte erfordras

för införande av centralvärmeledning och omboning för vinterbruk 252,000

kronor samt för omläggning av vattenledningen m. m. 116,000 kronor. Styrelsen

har därjämte överlämnat yttrande från riksantikvarieämbetet, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ö7.

förklarat sig ej heller hava något att erinra mot riksmarskalksämbetets framställning.

Domänstyrelsen har inhämtat yttrande i ärendet av domänintendenten i

Södermanlands län, däri denne bland annat framhållit, att byggnadsarbetena

beträffande de av domänstyrelsen utarrenderade gårdarna på grund av anmälan

örn ytterligare byggnadsbehov numera kunna uppskattas till 94,125

kronor. De totala byggnadskostnaderna uppgå således beträffande samtliga

arrendegårdarna till 169,425 kronor.

För egen del har domänstyrelsen i sitt utlåtande den 24 februari 1938 förklarat

sig tillstyrka riksmarskalksämbetets framställning. Styrelsen anför

därefter i huvudsak följande.

Den föreliggande frågan är i vissa avseenden komplicerad och önskvärt

hade varit, att klarhet kunnat vinnas beträffande åtskilliga detaljspörsmål.

Det synes därför lämpligt, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens medgivande

att meddela de föreskrifter, som i samband med egendomens överflyttning

till domänstyrelsens förvaltning må befinnas erforderliga.

En klar råskillnad bör uppdragas mellan riksmarskalksämbetets och domänstyrelsens

områden. Domänstyrelsen bör endast drabbas av sådana kostnader,

som direkt hänföra sig till egendomsförvaltningen. Utgifter för anordningar,

som helt eller delvis avse slottsområdet, samt för naturaförmåner

till slottets pensionärer böra bestridas av särskilda medel. Bostadslägenheter

till pensionärerna böra upplåtas genom siottsförvaltningens försorg, varför

förvaltningen tillsvidare må bibehållas vid dispositionsrätten till samma

lägenheter. Därest så lämpligen låter sig göra, bör slottsförvaltningen tillerkännas

ved- och byggnadsvirke eventuellt även andra förmåner vid kronoegendomen,

men bör en dylik rätt efter vederbörlig utredning göras beroende

av vad i sådant hänseende kan överenskommas mellan förvaltningarna. För

sådana förmåner hör givetvis gottgörelse lämnas domänverket.

Av samtliga egendomar kan påräknas en bruttoinkomst i arrendeavgälder

å cirka 30,000 kronor. Kostnaderna för nu nödvändiga byggnadsarbeten

hava beräknats till cirka 170,000 kronor. Härtill komma utgifter för den ersättning,

som vederbörande arrendatorer på grund av med slottsförvaltningen

träffade arrendeavtal för utförda arbeten må vara berättigade till. Några

uppgifter angående innehållet i dessa avtal finnas icke meddelade, varför

dessa kostnader nu icke kunna överblickas.

/>eparte»ients- I förhållande till övriga kungliga slott intager Tullgarn i så måtto en sär
chefen.

ställning, att några medel för dess underhåll icke anvisas å riksstaten. I

stället disponeras för ändamålet de arrendeavgifter, som inflyta från vissa

av slottsförvaltningen och domänstyrelsen utarrenderade, till slottsegendomen

hänförda gårdar. Denna särställning för Tullgarn synes närmast vara betingad

av vissa historiska skäl, vilka numera sakna relevans, och bygger därjämte

på den förutsättningen att inkomsterna i stort sett skulle förslå för

utgifternas bestridande. Så har emellertid icke blivit fallet, utan tillskott till

underhållskostnaderna har under en följd av år på grund av de för ändamålet

avsedda inkomsternas otillräcklighet måst lämnas av hovförvaltningen. Då

dessa tillskott uppgått till betydande belopp och hovförvaltningens utgifter

under den närmaste framtiden skulle ytterligare stegras, kan nämnda förutsättning

icke längre anses föreligga. 1 och för sig innebära också de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

hittillsvarande anordningarna ett avsteg från de grunder, som numera bruka

tillämpas för den ekonomiska förvaltningen av statens egendom. Det har

med hänsyn härtill framstått som ett önskemål att få en ändring till stånd.

Enligt det nu ifrågavarande av riksmarskalksämbetet framlagda förslaget

skulle samtliga utarrenderade gårdar ställas under domänstyrelsens förvaltning

och slottets inkomster av arrendeavgifter upphöra. Medel för bestridande

av kostnader för slottets underhåll skulle därefter anvisas över riksstaten.

För min del tillstyrker jag, att en sådan omläggning genomföres från och med

nästa budgetår. Staten kommer därefter att direkt svara för de med slottets

underhåll förenade utgifterna och tillgodogöra sig inkomsterna. Härav följer

att samma regler bli gällande för dispositionen av Tullgarn som för annan

statens egendom. Självfallet utgår jag dock från, att slottet med därtill

hörande park och trädgård även efter omläggningen skall upplåtas till Konungens

personliga bruk under hans livstid. Jag tillstyrker alltså riksmarskalksämbetets

hemställan även i denna del. Till den fortsatta upplåtelsen

bör riksdagens medgivande inhämtas.

Vid bestämmandet av storleken av det område, som skall upplåtas till

Konungen, bör en vid slottsförvaltningens skrivelse den 24 januari 1938 fogad

kartskiss tjäna till ledning.

I samband med domänstyrelsens övertagande av förvaltningen av samtliga

arrendegårdarna måste vissa förhållanden ordnas, som sammanhänga med

den nuvarande anordningen för slottets underhåll. Såsom allmän princip

vid övertagandet bör gälla, att de naturaprestationer, som föreskrivits i de av

slottsförvaltningen ingångna arrendeavtalen, liksom ock de förmåner, som i

övrigt må tillkomma slottet, bibehållas oförändrade.

Enligt vad jag inhämtat, finnas föreskrifter om naturaprestationer intagna

allenast i det av slottsförvaltningen med arrendatorn av kungsgården träffade

avtalet. Värdet av dessa prestationer uppskattas till i runt tal 3,000

kronor per år, med vilket belopp domänstyrelsens arrendeinkomst av kungsgården

således kommer att minskas under tiden för nu gällande arrendeavtal.

Då jag delar styrelsens uppfattning, att domänverket endast bör belastas med

kostnader, som äro hänförliga till egendomsförvaltningen, anser jag mig böra

förorda, att ersättning utgår till domänstyrelsen med belopp, svarande mot

prestationernas uppskattade värde. Ersättning bör jämväl utgå för de förmåner

av fritt husbehovsvirke och fri vedbrand, som för närvarande tillkomma

slottet. Enligt uppgift torde värdet av sistnämnda förmåner kunna

uppskattas till 500 respektive 2,750 kronor.

Å Kungl. Majit torde få ankomma att meddela vid överlåtelsen av arrendegårdarna

erforderliga beslut.

Del för nästa budgetår till slottets underhåll erforderliga anslaget uppskattar

riksmarskalksämbetet till 02,700 kronor. Av slottsförvaltningens

statförslag framgår, att därvid räknats med ett belopp av 3,000 kronor till

ved och kol för driften av växthus. Då kostnaden härför bör belasta första

huvudtitelns anslag till ved och kol för de kungl, hoven, förordar jag en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

minskning av det av ämbetet beräknade anslaget med nämnda belopp. Från

angivna anslag å första huvudtiteln bör jämväl ersättningen till domänstyrelsen

för vedbrand för slottet med tillhörande byggnader utgå. Å andra

sidan bör vid underhållsanslagets bestämmande tagas hänsyn till värdet av

de i det föregående omförmälda naturaprestationerna och förmånen av fritt

husbehovsvirke. Härav föranledes en ökning med 3,500 kronor. Anslagets

slutsumma blir alltså 63,200 kronor. För anslagets användning erforderliga

föreskrifter torde få meddelas av Kungl. Majit.

Utöver anslaget skulle, såsom av redogörelsen framgår, de ändrade grunderna

för slottets ekonomiska förvaltning medföra vissa engångskostnader

för statsverket, framför allt på grund av nödvändiga byggnadsarbeten å arrendegårdarna.

Dessa kostnader böra belasta domänverkets medel. Å andra

sidan kommer domänverket att tillföras de arrendeavgifter, som nu disponeras

för slottets underhåll.

Slutligen vill jag framhålla, att jag med hänsyn till ovissheten rörande

slottets framtida användning icke anser mig för närvarande böra upptaga

frågan örn slottets och tillhörande byggnaders iståndsättande m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta att förvaltningen av Tullgarns slottsegendom

skall i här föreslagen utsträckning från och nied den 1 juli

1938 övertagas av domänstyrelsen,

dels medgiva att Tullgarns slott med tillhörande park och

trädgård må från och med den 1 juli 1938 upplåtas till Konungens

personliga bruk under hans livstid,

dels ock till Underhåll av Tullgarns slott m. m. å driftbudgeten

under första huvudtiteln för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 63,200 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

387510. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m. a1 i texten
  2. SU 1938:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m. s. 1 i texten