Sök i Ratio Lex

Med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938[39

1938-03-31 · 303 sidor, varav 287 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 287 av 303 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:275, Med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938[39

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1

Nr 275.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till beredskapsstat

för budgetåret 1938[39; given Stockholms

slott den 31 mars 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll

angående beredskapsstat för budgetåret 1938/39, föreslå riksdagen

att godkänna i protokollet berörda förslag.

Under Hans Majits

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag till

beredskapsstat för budgetåret 1938139 och anför därvid följande.

Investeringsprogrammet.

Vid redogörelse för finansplanen i årets statsvcrksproposition framhöll

jag, att förberedelser för åtgärder som äro påkallade under en lågkonjunktur

i rådande ekonomiska läge finge anses falla inom ramen för budgetarbetet.

Konjunktursituationens möjligheter lill utveckling i två motsatta riktningar,

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 saini. Nr 275. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

antingen fortsatt god konjunktur, om än med en kortvarig stagnation, eller

också allvarlig depression, kunde icke på utgiftssidan mötas med något

mellanting mellan restriktiva och expansiva åtgärder. Det naturliga bleve

i stället att vid uppgörande av ordinarie anslagsäskanden i budgeten öva

all den återhållsamhet, som vore förenlig med ofrånkomliga praktiska hänsyn,

men att samtidigt för ett möjligt krisläge ha i färdig beredskap arbetsplaner

för kapitalinvesteringar, som med kortaste varsel kunde sättas i

verket. Detta syftemål syntes möjligt att tillgodose genom att riksdagen sattes

i tillfälle att granska förslag till investeringar, avsedda att komma till

utförande örn och när den ekonomiska utvecklingen motiverade detta, och

att å en särskild anslagsplan villkorligt anvisa erforderliga medel till dessa

arbeten.

Vid utformandet av förslaget till riksstat för budgetåret 1938/39 ha de sålunda

angivna principerna följts. Anslagsäskandena för verkliga utgifter

och — i än högre grad — för kapitalinvesteringar ha m. a. o. begränsats

och i så måtto anpassats efter de krav en fortsatt god konjunktur synes ställa

på finanspolitikens utformning. För att möjligheter skola föreligga att

möta en eventuell konjunkturförsämring har därvid förutsatts, att budgeten

senare skall kompletteras med en anslagsplan som bereder tillfälle till en

snabb utvidgning av den statliga anläggningsverksamheten.

Vissa inventeringar beträffande arbetsföretag, lämpade att sättas i gång

under en lågkonjunktur, ha verkställts genom kommunikationsdepartementets

försorg samt av särskilda utredningsmän inom socialdepartementet, som

i ett den 27 juli 1937 dagtecknat Betänkande med utredning och förslag

rörande beredskapsarbeten (Statens off. utredn. 1937:26) framlagt resultaten

av sina undersökningar. Sistnämnda utredning, som omfattat även kommunala

arbeten samt jordbruks- och skogsarbeten men däremot ej anläggningsverksamhet

inom statens affärsverk, har åsyftat att skänka ett underlag

för upprättandet av sådana planer som den nu ifrågavarande. De förslag

som framläggas i det följande avse blott det närmaste budgetåret men förutsätta

i princip, att inventeringsarbetet med utgångspunkt från den framlagda

utredningen fullföljes.

Sedan förslag till en anslagsplan av det slag varmed räknades i statsverkspropositionen

nu upprättats, torde jag få till förnyad behandling upptaga

frågan om de synpunkter som varit bestämmande för den sakliga utformningen

av förslaget.

Det torde icke vara nödvändigt att här åter upptaga en allmän diskussion

om inriktningen av den statliga krispolitiken. Hela anordningen med en

krisberedskapsbudget syftar till att möjliggöra en hastig utökning av det allmännas

kapitalinvesteringar, och den förutsätter alltså, att samhällsåtgärder

av detta slag äro ägnade att motverka en depression. För att enighet skall

vinnas örn dessa åtgärder, är det tydligen icke nödvändigt, att alla hysa

samma mening rörande storleken av den effekt, som på denna väg kan åstadkommas,

om man blott delar övertygelsen att verkningarna gå i den avsedda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

3

riktningen. Under sådana omständigheter skall jag nöja mig med att här

beröra två synpunkter, som på något håll kunna ge anledning till tveksamhet.

Den första är farhågan, att kapitalinvesteringar, motiverade av konjunkturpolitiska

skäl, kunna företagas utan vederbörlig avvägning av deras nytta.

Faran härför synes i möjligaste mån bli undanröjd, genom att investeringarna

prövas i vanlig ordning, att de äro av samma art som de i den ordinarie

budgeten upptagna, och att skillnaden i angelägenhetsgrad är den, att de

under fortsatt god konjunktur skulle ha kommit till stånd något senare, än

nu skulle bli fallet. Såtillvida innebär anordningen endast en tidsförskjutning

av ett förutsett investeringsprogram, varvid tidpunkten för arbetenas

utförande emellertid kan väljas lämpligare än som torde vara regel vid hittills

tillämpade former för anslagsprövning och anslagsanvisning. Man skulle

sålunda undvika eller i varje fall i hög grad minska de svårigheter, varmed

försöken att åstadkomma en motkonjunktur inom den statliga anläggningsverksamheten

i praktiken visat sig vara förbundna.

Den andra anledning till tveksamhet, varå jag hänsyftat, kan sägas vara

av rakt motsatt karaktär, i det den innebär, att nyss nämnda fördelar av att

sätta i verket ett regelbundet investeringsprogram skulle vinnas på bekostnad

av arbetenas anpassning efter arbetslöshetens art och lokala fördelning. Farhågorna

torde sakna all grund försåvitt man räknar med en verkligt syår

depression, under vilken alla kapitalinvesteringar kunna beräknas ta i anspråk

outnyttjade produktionskrafter. Men även under förutsättning av en mindre

allmän arbetslöshet synes den antydda svårigheten kunna övervinnas. Investeringsprogrammet

är nämligen så mångskiftande till sin karaktär, och

arbetena ha en sådan lokal fördelning, att hänsyn vid igångsättandet bör

kunna tagas till arbetslöshetens art och lokala spridning. Detta gäller de

redan i förväg lokalt bestämda arbetena. Men därtill kommer, att det särskilda

anslaget till beredskapsarbeten i mera inskränkt bemärkelse ger möjlighet

till att i stor utsträckning anpassa programmet efter de rådande förhållandena

på arbetsmarknaden.

Omfattningen av beredskapsbudgeten har bestämts av följande överväganden.

Endast sådana investeringar lia medtagits, vartill planerna förelegat i

sådant skick, att de ansetts enligt vanliga regler kunna beslutas av riksdagen.

Å andra sidan synes programmet böra lia sådan omfattning, att även vid en

oväntat svår och plötslig nedgång i konjunkturen nästa riksdag skulle kunna

inväntas, innan ytterligare anslag behövde begäras. Vid en mindre allvarsam

eller partiell konjunkturförsämring böra möjligheter föreligga att ur den

godkända planen utvälja delar, som lämpa sig för utförande under dessa

förhållanden.

Jag övergår härefter till frågan örn de budgettekniska anordningar som erfordras

för vinnande av den eftersträvade finansiella krisberedskapen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

De budgettekniska anordningarna.

Jag övergår härefter till frågan om de budgettekniska anordningarna. De

olika möjligheter att tillgodose i finansplanen angivna önskemål som närmast

kunna bli föremål för övervägande ha behandlats i en inom finansdepartementet

upprättad promemoria, över vilken yttranden efter remiss avgivits av

statskontoret och riksräkenskapsverket.

I promemorian ha i första hand behandlats tvenne huvudalternativ, det

ena innebärande att budgeten skulle utbyggas genom ett slags tilläggsstat

med villkorliga anslag, det andra att anslagsplanen skulle utformas som en

av riksdagen lämnad förskottsfullmakt, knuten till en specificerad investeringsplan.

Det första alternativet förutsätter, att anslagsäskanden, avseende arbeten

av här ifrågavarande art, skulle beredas och prövas av såväl Kungl. Maj:t

som riksdagen i enahanda ordning som äskanden å riksstaten. Riksdagsbeslutet

skulle emellertid icke innebära ett anvisande av medel utan innefatta,

att anslagen skulle upptagas å en särskild anslagsplan, beträffande vilken

Kungl. Majit samtidigt skulle bemyndigas förordna att densamma under

vissa i riksdagsbeslutet närmare angivna förutsättningar skulle träda i kraft

såsom en tilläggsstat. I anslagsplanen upptagna anslagsbelopp skulle —

därest dylikt förordnande meddelades — i budgetredovisningen behandlas

som örn de varit uppförda å riksstaten.

Enligt det andra alternativet skulle riksdagen bemyndiga Kungl. Majit

att under angivna förutsättningar av tillgängliga medel förskottsvis bestrida

kostnaderna för särskilda å en av riksdagen godkänd investeringsplan upptagna

arbeten. De förskotterade utgifterna skulle därefter ersättas genom

anvisande av nästföljande års riksdag av erforderliga medel å särskild tillläggsstat.

I detta fall skulle kunna tänkas att vid den första riksdagsbehandlingen

investeringsplanen bleve föremål allenast för en mera generell granskning.

Slutligen har i promemorian ifrågasatts en tredje lösning av förevarande

spörsmål, innebärande en mellanform mellan ovannämnda båda alternativ.

Enligt denna mellanform skulle riksdagen fastställa en villkorlig tilläggsstat

på sätt i det första alternativet avsetts, men samtidigt bemyndiga Kungl.

Maj:t, att, därest konjunkturläget icke påkallade att anslagsplanen i sin

helhet trädde i kraft, i allt fall igångsätta vissa å planen upptagna arbetsföretag.

I sistnämnda fall skulle anslagsplanen icke erhålla karaktären av

tilläggsstat utan kostnaderna för arbetsföretagen redovisas å förskottstitel för

att av nästföljande riksdag ersättas genom anvisande av erforderliga medel

å särskild tilläggsstat.

Den senast skisserade kompromisslösningen skulle enligt promemorian

erbjuda förmånen av finansiella anpassningsmöjligheter utan uppoffrande

av de garantier ur budgetteknisk synpunkt och med hänsyn till riksdagens

kontrollmöjligheter som ett beslut om villkorlig tilläggsstat utan den ifrågasatta

uppmjukningen skulle skänka.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

5

Endast statskontoret har gått in på frågan om behovet av de ifrågasatta

budgetära anordningarna. Därvid har ämbetsverket

till en början erinrat om att de statsutgifter, varom det här vöre fråga, vore

av en utomordentlig storleksordning. Att märka vore vidare, att för det utgiftsprogram,

som skulle fastställas, icke funnes någon omedelbar täckning i

verkliga statsinkomster utan att utgifterna måste komma att motsvaras av

underbalansering med därav följande framtida konsekvenser. Ämbetsverket

anför vidare i huvudsak:

Då under angivna förhållanden riksdagens finansmakt och beskattningsrätt

uppenbarligen på det närmaste beröras, måste det enligt statskontorets

mening ingiva betänkligheter, att riksdagen genom en fullmaktsordning skulle

avhända sig den slutliga beslutanderätten i ämnet. Visserligen skulle riksdagen

på förhand pröva de ifrågasatta beredskapsåtgärderna och preliminärt

godkänna den särskilda kristidsbudget, som skulle upprättas. Det torde

emellertid på grund av beredskapsarbetenas art och omständigheterna i övrigt

ligga i sakens natur, att en dylik förhandsprövning alltid måste bli väsentligen

mera summarisk än den vanliga budgetgranskningen, och i varje

fall kommer den avgörande prövningen rörande förutsättningarna och tidpunkten

för kristidsbudgetens och därmed den nya lånemedelsfinansieringens

ikraftsättande enligt förslaget att ligga i Kungl. Maj:ts hand.

Å andra sidan bör framhållas, att med den inriktning av statens finanspolitik,

som numera godtagits av statsmakterna, förtänksamheten lärer kräva,

att kristidsbekämpande beredskapsåtgärder av den art, det här gäller, i

god tid förberedas, så att de, därest konjunkturläget så påkallar, kunna utan

tidsutdräkt sättas i verket. Vid sådant förhållande torde — för den händelse

utvägen med sammankallande av urtima riksdag anses ej böra ifrågakomma

— annan möjlighet icke stå till buds än att riksdagen lämnar Kungl. Majit

ett bemyndigande av den huvudsakliga innebörd, som i promemorian förutsättes,

att av Kungl. Maj:t, i händelse av behov, tagas i bruk å tid, då riksdagen

icke är samlad.

Med avseende å utformningen av de ifrågasatta anordningarna

har i båda de över promemorian avgivna utlåtandena avvisats

tanken, att anslagsplanen, för den händelse den i oförändrat skick sattes

i kraft genom beslut av Kungl. Majit, automatiskt skulle erhålla karaktären

av tilläggstat och alltså icke skulle behöva ånyo föreläggas riksdagen

för fastställelse.

Statskontoret understryker angelägenheten av att anslagsplanen göres i

möjligaste mån fullständig och noggrant specificerad i syfte att på detta sätt

framkalla och främja en realgranskning i detalj från riksdagens sida samt

anför i anslutning därtill:

Ur denna synpunkt vore måhända mest ändamålsenligt, om riksdagen i

enlighet med det i promemorian såsom ett första alternativ framlagda förslaget

fastställde en verklig — låt vara villkorlig — tilläggsstat för det kommande

budgetåret. Häremot talar dock ej endast den omständigheten, att

det vöre formellt mindre egentligt, att riksdagen samtidigt godkände en riksstat

och en tilläggsstat för samma budgetår, utan även och framför allt vissa

praktiska olägenheter, bland annat bestående i alt det kan visa sig erforderligt

att vidtaga större eller mindre utvidgningar i arbetsprogrammet eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

andra tillägg till statsregleringen, vilket skulle nödvändiggöra fastställandet

av ytterligare en tilläggstat för samma budgetår.

Riksräkenskapsverket anför i huvudsak:

Vad angår det i promemorian först angivna huvudalternativet, vill riksräkenskapsverket

till en början framhålla, att en tilläggsstat är att anse såsom

en del av riksstaten och fördenskull måste antagas av riksdagen. Att

riksdagen skulle på Kungl. Majit delegera ej blott att avgöra, när förutsättningarna

för igångsättande av vissa beredskapsarbeten äro för handen, utan

även att för dessa arbeten formellt fastställa en tilläggsstat, torde innebära

en sådan avvikelse från grunderna för riksdagens finansmakt, att riksräkenskapsverket

icke kan tillstyrka en dylik anordning. Av enahanda skäl kan

enligt riksräkenskapsverkets mening det antydda förslaget till kompromiss

mellan de båda huvudalternativen icke genomföras, då även enligt detta förslag

anslagsplanen skulle kunna genom Kungl. Maj:ts beslut omvandlas till

en tilläggsstat.

Som en ytterligare invändning mot förslaget om rätt för Kungl. Majit att

besluta om den av riksdagen prövade anslagsplanens ikraftträdande såsom

tilläggsstat anför riksräkenskapsverket, att man under förutsedda omständigheter

torde få räkna med behov av ytterligare en tilläggsstat, eftersom det

med en till visshet gränsande sannolikhet kan antagas, att anslagsplanen ej

kommer att uttömmande reglera alla de budgeten påverkande förhållanden

som inträtt efter dess framläggande för riksdagen.

Med den formella modifikation som följer av det anförda ansluta sig de

av ämbetsverken föreslagna budgetära anordningarna nära till den i promemorian

antydda kompromisslösningen. Kungl. Majit förutsättes sålunda

få rätt att besluta om arbeten inom den av riksdagen prövade anslagsplanens

ram. De å planen upptagna investeringarna m. m. anses böra bli föremål

för prövning i samma ordning som företag, vartill medel äskas å riksstaten.

Utgifterna för de ifrågasatta arbetena tänkas bestridda förskottsvis

med preliminär redovisning i omedelbar anslutning till anslagsplanen.

Statskontoret, som mera i detalj behandlat anslagsplanens utformning, anför

sålunda:

Statskontoret får---förorda, att de anslag, som för beredskapsan
stalter

anses erforderliga, uppföras å en särskild anslagsplan, förslagsvis

benämnd »beredskapsstat», vilken icke erhåller karaktär av tilläggsstat, men

som bör i huvudsak anordnas som en sådan och följaktligen bör uppställas

i anslutning till riksstatens utgiftssida med användande av dess rubricering.

Anslagen å beredskapsstaten böra alltså — liksom anslagen å riksstaten —

uppdelas å en driftbudget och en kapitalbudget. Av vikt är därvid, att det

klart framgår i vad mån de anslag, vilka upptagas under den sistnämnda

budgeten, avse anläggningar, som icke äro att anse som räntabla och som

således påkalla omedelbara avskrivningsåtgärder. Endast därigenom erhålles

nämligen en riktig bild av den blivande belastningen av budgetutjämningsfonden

eller, med andra ord, av den ökade skattebelastning, som

så småningom kommer att drabba skattebetalarna.

Riksdagen har sedermera att pröva de olika anslagen å beredskapsstaten

samt bemyndigar slutligen Kungl. Majit att — i händelse härför uppställda

betingelser äro uppfyllda — helt eller delvis disponera anslagen för avsedda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

7

ändamål. Riksdagen kan därvid, om den finner anledning därtill, bestämma

viss ordning för anslagens tagande i anspråk eller göra ianspråktagandet

av visst anslag beroende av särskilda förutsättningar och villkor, exempelvis

sålunda, att anslaget ej må anlitas isolerat utan först efter eller i samband

med begagnandet av annat anslag.

Då beredskapsstaten icke har karaktär av verklig utgiftsstat, kunna utgifter,

som verkställas enligt densamma, icke slutligt avföras, utan böra utgifterna

bestridas å förskottstilel, där de emellertid böra specificeras i överensstämmelse

med den uppställning, som givits beredskapsstaten.

Därest beredskapsstaten helt eller delvis satts i tillämpning, har Kungl.

Maj:t att förelägga nästkommande riksdag förslag till verklig tilläggsstat för

det löpande budgetåret, å vilken tilläggsstat böra för anvisande uppföras de

anslag å beredskapsstaten, vilka tagits eller avses att under fortsättningen

av budgetåret tagas i anspråk, liksom ock de avskrivningsanslag, vilka erfordras

med hänsyn till arten av de anläggningar och andra arbeten, för vilka

anslag anvisas under kapitalbudgeten. I denna tilläggsstat kunna självfallet

upptagas jämväl andra anslagsbehov än sådana som förekommit å beredskapsstaten.

Riksräkenskapsverket anför:

Enligt riksräkenskapsverkets mening böra de ifrågasatta arbetena inför

riksdagen motiveras och av riksdagen granskas på samma sätt, som örn

fråga vore örn anvisande av riksstatsanslag. Riksdagen bör ock å en särskild

beredskapsplan uppföra samtliga de arbeten, som äro avsedda att —

under angivna förutsättningar — komma till utförande.

Vid tillämpandet av det av riksräkenskapsverket sålunda förordade tillvägagångssättet

torde Kungl. Majit, sedan förutsättningarna för genomförandet

i större eller mindre omfattning av de å beredskapsplanen uppförda

arbetena inträtt, böra fastställa en förskottsplan, upptagande å beredskapsplanen

uppförda anslag eller delar av anslag, vilka avses skola under den

närmaste tiden disponeras. I den mån sedermera ytterligare till beredskapsplanen

hänförliga arbeten befinnas böra utföras, har Kungl. Majit att fastställa

en ny förskottsplan o. s. v.

För ernåendet av en tillfredsställande redovisning av de förskottsvis

disponerade anslagsmedlen bör utgiftsredovisningen direkt anknytas till de

sålunda fastställda förskottsplanerna.

Sedan nästföljande riksdag sammanträtt, skulle Kungl. Majit hava att

å särskild tilläggsstat äska medel för samtliga de beredskapsarbeten som

utförts eller avses skola utföras under hela det löpande budgetåret. Å tillläggsstaten

skola alltså uppföras förutom å förskottsplanerna uppförda anslag

de ytterligare anslag inom eller utom den vid föregående riksdag fastställda

beredskapsplanen, som vid tidpunkten för tilläggsstatens framläggande

anses vara av förhållandena påkallade.

Slutligen må nämnas, att statskontoret ansett lämpligt att samråd äger

rum med riksdagens fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, innan

beredskapsstaten träder i tillämpning, eftersom det näppeligen låter sig göra

att på förhand på ett tillfyllestgörande sätt precisera de konjunkturförhållanden,

som skola föreligga för att så må ske.

Finansplanen för nästföljande budgetår, som utformats under beaktande Departeinentsav

de ovissa konjunkturutsikterna, förutsätter, såsom jag tidigare framhållit, ^

att medelsanvisningarna å riksstaten kompletteras med ett bemyndigande för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kungl. Majit att under vissa förutsättningar disponera medel för olika av

riksdagen i särskild ordning prövade ändamål, som böra tillgodoses örn högkonjunkturen

skulle brytas.

Den ifrågasatta finansfullmakten motiveras av att stor skyndsamhet är

påkallad, om de avsedda åtgärderna skola vara av värde. Av detta motiv

för bemyndigandet följer, att de utgiftsändamål detta omfattar böra vara

prövade på förhand på ett sådant sätt, ali dröjsmål ej skall behöva uppkomma

på grund av att ytterligare mera väsentliga utredningar måste föregå

en definitiv medelsdisposition. Även med hänsyn till den räckvidd, fullmakten

skulle erhålla, måste kravet på en tillfredsställande utredning och

prövning redan på det förberedande stadiet upprätthållas.

Vid övervägandet av den lämpliga utformningen av finansfullmakten har

det av antydda skäl stått klart, att denna ej kan anknytas blott till en specificerad

ehuru ej i detalj motiverad förteckning på företag, som skola få

igångsättas i händelse av en vändning i den ekonomiska utvecklingen. De

olika utgiftsändamålen böra bli föremål för Kungl. Majits och riksdagens

prövning efter en utredning och med stöd av en motivering av samma

karaktär, som är regel när det gäller anslag å riksstaten. Det torde vara

ägnat att underlätta bedömningen, om den plan, på vilken de av finansfullmakten

omfattade villkorliga medelsanvisningarna böra sammanföras,

uppställes analogt med riksstaten. Även ur andra synpunkter framstår en

sådan anordning såsom motiverad.

Statskontoret har framhållit vikten av att en riktig bild erhålles av den belastning

av budgetutjämningsfonden, som skulle bli följden av att medel disponeras

i enlighet med anslagsplanen. Därvid gäller det främst att ange i

vad mån poster upptagna på den del av planen, som motsvarar kapitalbudgeten

å riksstaten, icke äro räntabla och således påkalla omedelbar avskrivning.

Med den förordade uppställningen av anslagsplanen kan detta på

ett enkelt och tydligt sätt ske genom att under driftbudgeten upptages en

rubrik »Avskrivning av nya kapitalinvesteringar», varå medel för avskrivning

beräknas efter samma regler som tillämpas för riksstatens del. Häremot

kan erinras, att avskrivningsposter sakna berättigande å planen eftersom

de äro utan direkt betydelse för den fullmakt, till vilken denna är avsedd

att vara en specifikation. Invändningen synes mig emellertid icke bärande.

För medelsdispositionen enligt planen är det nämligen av stort värde

att redan från början erhålla en korrekt bokföring, vilket såsom i det följande

närmare utvecklas skulle möjliggöras genom den här förordade anordningen.

I departementspromemorian har ifrågasatts, att planen, örn den i oförändrat

skick sättes i kraft genom ett Kungl. Maj :ts beslut, automatiskt skulle

erhålla karaktären av verklig tilläggsstat och alltså ej skulle behöva ånyo

underställas riksdagen för fastställelse. I de över promemorian avgivna yttrandena

har detta förslag avvisats. Ur principiell synpunkt har erinrats, att

det skulle strida mot grunderna för riksdagens finansmakt, om å Kungl.

Majit överlätes ej blott att avgöra, när förutsättningarna för igångsättande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

9

av ifrågavarande arbeten vore för handen, utan även att formellt fastställa

en tilläggsstat för arbetena. I regel måste dock de åtgärder som vidtagits,

sedan Kungl. Majit med stöd av riksdagens bemyndigande låtit anslagsplanen

träda i tillämpning, anses bindande och alltså medföra, att en omprövning

från riksdagens sida av de å ett förslag till tilläggsstat sammanförda

medelsanvisningama blir av väsentligen formell natur. Vidare är att märka,

att örn planen i sin helhet sättes i kraft, ej heller avvägningen mellan olika

utgiftsposter kan påkalla en omprövning, eftersom planen fastställts av riksdagen.

Då jag likväl anser den av ämbetsverken gjorda invändningen avgörande,

beror detta på att Kungl. Majit vid en eventuell fastställelse av planen

såsom tilläggsstat skulle tvingas att fatta beslut jämväl örn tilläggsstatens inkomstsida

och att detta ställningstagande till finansieringsfrågan ej kan tänkas

grundat på en riksdagens fullmakt. Att riksdagen skulle lämna preliminärt

bemyndigande även i angivet hänseende skulle nämligen enligt min

mening kunna ifrågakomma, endast örn det vöre klart, att medelsdisposition

enligt planen under alla förhållanden skulle helt belasta budgetutjämningsfonden.

Det låter sig emellertid väl tänka, att en annan lösning befinnes

vara lämpligare i den situation som inträtt efter planens fastställelse.

När jag sålunda tillstyrker, att Kungl. Majit under alla förhållanden skall

å särskild tilläggsstat äska medel för de arbeten som må hava igångsatts med

stöd av det till anslagsplanen knutna bemyndigandet — detta innebär tydligen

att utgifterna regelbundet skola bestridas genom förskott — är syftet

alltså, att riksdagen skall beredas tillfälle till prövning av finansieringsfrågan.

Riksdagens omprövning av redan gjorda, å tilläggsstaten uppförda medelsanvisningar

blir ju av redan antydda skäl väsentligen formell; i så måtto

blir riksdagens beslut om upptagande av vissa poster på anslagsplanen att

betrakta som den egentliga anslagsanvisningen och Kungl. Majits därpå grundade

beslut att likställa med fastställelse!! av utgiftssidan på en tilläggsstat

i gängse mening.

Genom framläggandet för riksdagen av en tilläggsstat erhålles tydligen

möjlighet att i en praktiskt lämplig form vidtaga eventuellt erforderliga kompletteringar

av arbetsprogrammet. De hörda ämbetsverken lia med skäl

erinrat, att man, örn Kungl. Majits beslut örn anslagsplanens ikraftträdande

automatiskt skulle ge denna karaktären av en verklig tilläggsstat, skulle kunna

tvingas att upprätta en andra tilläggsstat vid sidan av den av Kungl.

Majit fastställda, örn ett kompletteringsbehov skulle göra sig gällande.

Tilläggsstaten ger också ett lämpligt tillfälle till bestämning av medelsanvisningarnas

slutliga karaktär i anslagstekniskt hänseende. Innan tilläggsstat

fastställts, torde anvisningarna böra betecknas på ett från gängse anslagsbeteckningar

skilt sätt, som klart anger deras speciella .ställning. Med

stöd av vad bär anförts rörande behandlingen av anvisningarna vill jag förorda

benämningen förskottsanslcig. Dessa anslag skulle givetvis ej få överskridas.

De år då riksstaten kompletteras nied en på bär föreslaget siitt utformad

anslagsplan, kommer riksdagen att fatta beslut örn två helt skilda kategorier

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

av anslag, en vid vilken definitiv medelsanvisning sker och vilken därför

infogas i budgetbalansen samt en annan där medelsanvisningen har karaktären

av ett förskottsbemyndigande och till vars finansiering riksdagen

sålunda förbehåller sig att i efterhand taga ställning; vid denna senare prövning

får avgöras exempelvis i vilken utsträckning vägarbetena böra belasta

automobilskattemedelsfonden eller få föranleda en underbalansering av tillläggsstaten.

Den förra anslagsgruppen redovisas å riksstaten, den senare å

anslagsplanen, för vilken jag i likhet med statskontoret — trots att den tydligen

bör omfatta blott en utgiftssida — vill föreslå beteckningen beredskapsstat.

I den mån Kungl. Majit utnyttjar den till beredskapsstaten knutna fullmakten

bör detta ske genom fastställande av förskottsstat, omfattande hela beredskapsstaten

eller vissa delar av denna, lnvesteringsanslag böra få upptagas å en

förskottsstat endast i förening med däremot eventuellt svarande avskrivningsanslag.

Anslagstekniskt skulle för anslagen å en förskottsstat gälla, att de

skola vara underkastade för motsvarande riksstatsanslag gällande förfogande-

och dispositionsregler och sålunda, bland annat, skola grunda vanlig

dragningsrätt å statsverkets checkräkning, i den mån de tillhöra driftbudgeten,

och finansieras av riksgäldskontoret, i den mån de tillhöra kapitalbudgeten,

men att utgifter å anslagen skola redovisas vid sidan av riksstaten

till dess att anslagen överföras å tilläggsstat.

Redovisningen av de utgifter som bestridas med stöd av en förskottsstat

bör givetvis direkt anknytas till anslagsfördelningen å denna. Förskottsstatens

uppställning i förening med att den omfattar även avskrivningsanslag

medför, att bokföringen därvid blir sådan, att den, sedan förskottsstaten fastställts

såsom tilläggsstat, utan ändring kan överföras till budgetredovisningen.

Även belastningen å statsverkets checkräkning blir med det förordade anslagsanvisnings-

och redovisningsförfarandet från början korrekt.

Av statskontoret har föreslagits, att samråd med riksdagens fullmäktige

i riksbanken och riksgäldskontoret skall äga rum, innan beredskapsstaten

lägges till grund för beslut. Även jag finner naturligt, att sådant samråd

kommer till stånd. Jag anser dock icke tillräckliga skäl föreligga för att göra

fullmäktigeinstitutionemas hörande till förutsättning för ett utnyttjande

även i mindre omfattning av det föreslagna bemyndigandet.

Det enligt här angivna riktlinjer utformade förslag till beredskapsstat,

som nu föreligger och vars olika anslag närmare motiveras av cheferna för

av förslaget berörda departement (bil. 2—14), omfattar till övervägande delen

anslag till arbeten, vilka ansetts under alla förhållanden böra komma till

stånd och som kunna men -— vid bibehållet konjunkturläge -—- ej behöva utföras

under nästa budgetår. Därjämte ha emellertid å beredskapsstaten upptagits

krispolitiska anslag med skiftande ändamål.

Inom den förra gruppen dominera anslagen till vägarbeten och till investeringar

vid affärsverken. I övrigt omfattar gruppen väsentligen anslag

till olika byggnadsföretag som varit föremål för prövning redan vid utarbetandet

av årets statsverksproposition.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

11

Bland de egentliga krisanslagen märkes främst anslaget till statliga och

kommunala beredskapsarbeten samt vidare vissa bidragsanslag, väsentligen

under nionde huvudtiteln, och anslag till investering i vissa utlåningsfonder.

Förskottsanslagen å driftbudgeten uppgå — exklusive avskrivningsanslagen

— till ett sammanlagt belopp av 155.9 miljoner kronor, varav 50.9 miljoner

kronor under femte huvudtiteln och 90.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln.

Anslagen å kapitalbudgeten uppgå till sammanlagt 75.4 miljoner

kronor, varav 42.4 miljoner kronor hänföra sig till affärsverksfonderna. Häremot

svara avskrivningsanslag å sammanlagt 26.1 miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda och av de förslag till riksdagen, varom,

enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande

departementschefer hemställt i avseende å anslag å beredskapsstat för budgetåret

1938/39, föredrager chefen för finansdepartementet förslag till sådan

stat, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll

fattade beslut. Förslaget bifogas protokollet i detta ärende såsom bilaga 1.

Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att

dels godkänna det sålunda föredragna förslaget till beredskapsstat

för budgetåret 1938/39,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, örn så till följd av en

väsentlig försämring av konjunkturläget inom landet eller

inom vissa näringsområden prövas erforderligt, fastställa beredskapsstaten

eller viss del därav att lända till efterrättelse

såsom förskottsstat saint att ställa å förskottsstaten upptagna

anslag till vederbörande myndigheters förfogande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

13

Bilaga 1.

Beredskapsstat för budgetåret 1938/39.

Driftbudgeten.

Kronor

A. Egentliga statsutgifter:

II. Justitiedepartementet....................

IV. Försvarsdepartementet...................

V. Socialdepartementet......................

VI. Kommunikationsdepartementet............

VIII. Ecklesiastikdepartementet...............

IX. Jordbruksdepartementet..................

X. Handelsdepartementet....................

68,000

3.587.000

. 50,850,800

. 90,165,000

122,500

. 10,110,200

1.030.000

155,933,500

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

T T T. Avskrivnine av nva kaoitalinvesteringar ..

26,118,400

Summa

182,051,900

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering:

Kronor

42,394,500

5,350,000

10,681,800

11,000,000

2,000,000

4,000,000

VII. Fonden för förlag till statsverket.....................

Summa

75,426,300

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kronor

Kronor

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga

förbrytare.

a

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Uppförande av ny ladugårdsbyggnad..............

68,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

15

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Lantlörsvaret.

Byggnader m. m.:

a

Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs

förläggning på Laxön..........................

80,000

b

Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid Norr-

lands artilleriregemente.........................

50,000

C

Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjör-

96,000

d

Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren.........

95,000

e

Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott..

75,000

f

Iståndsättande av de elektriska anläggningarna i andra

arméfördelningen tillhörande etablissement och

byggnader i Östersund och Sollefteå............

420,000

g

Anordnande av badrum i tjänstebostäder..........

500,000

1,316,000

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel och byggnader:

a

Brännoljecisterner för flottan.....................

1,300,000

b

Bombskydd för förrådsbyggnad å Kurrholmarna i

Karlskrona....................................

86,000

C

Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona----

135,000

1,521,000

Sjökarteverket:

d

Nytt utsjölodningsfartyg.........................

i

750,000

Säger

2,271,000

Summa

3,587,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten:

a

Statliga och kommunala beredskapsarbeten........

40,000,000

b

Avsättning till fond för lån och subventioner till främ-

jande av enskild företagsamhet..................

1,000,000

41,000,000

Förbättrande av bostadsförhållandena:

C

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands-

bygden .......................................

8,500,000

Blindvård:

d

Uppförande av vissa nybyggnader för en central depå

för blindas arbeten............................

285,000

Säger

49,785,000

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

S jukvårdsanstalterna.

övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

a

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter..........................

396,000

b

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna ....

580,800

976,800

V anf öreanstalter:

C

Vissa byggnadsarbeten vid Stockholms vanföreanstalts

skolhem i Lidingö........................

89,000

Säger

1,065,800

Summa

50,850,800

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

17

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägbyggnader och vägunderhåll:

a

Bidrag till vägarbeten...........................

65,200,000

b

Bidrag till byggande av broar....................

9,500,000

C

Stensättning av vägar............................

8,300,000

83,000,000

Hamnar och farleder:

d

Hamn- och farledsarbeten........................

6,700,000

e

Instrument m. m. för statens väginstitut............

75,000

Säger

89,775,000

I). Byggnadsväsendet.

a

Underhåll av vissa historiska byggnader m. m.......

205,000

E. Diverse.

a

Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken.......

185,000

Summa

90,165,000

Bihang till riksdagens protokoll 1938.

1 sami.

Nr 275.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Kronor

C. Kyrkliga ändamål.

a

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö............

76,500

E. Universiteten, den medicinska undervis- ningen m. m.

a

Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet:

Byggnadsarbeten..............................

46,000

Summa

122,500

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

19

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

Lantbrukshögskolan:

a

Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader.

89,100

b

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.....

852,600

941,700

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

C

Byggnadsarbeten................................

68,500

Säger

1,010,200

G. Lanthushållning i allmänhet.

a

Bidrag till gödselvårdsanläggningar..................

500,000

b

Bidrag till ladugårdsförbättringar...................

5,000,000

Säger

5,500,000

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundför-

bättringar m. m.

a

Jordanskaffningsverksamhet inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.....

600,000

Grundförbättringar:

b

Bidrag till täckdikningar.........................

1,000,000

Säger

1,600,000

I. Fiskeriväsendet.

a

Understöd åt fiskare...............................

150,000

J. Skogsväsendet.

Skogsvård m. m.:

a

Statens skogsutdikningsanslag.....................

600,000

b

Statens skogsodlingsanslag........................

100,000

C

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar

1,000,000

d

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo . ..

150,000

1,850,000

1

Summa

|

10,110,200

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

y

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Sjöfart och handel.

a

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten...................

1,030,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

o. o o* so cr s»

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

21

Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

a

b

c

d

e

f

g

e

f

g

h

Kommunikationsdepartementet:

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden (I:

B: h).........................................

Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden

(I: C: d)......................................

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan

Järna och Katrineholm (I: C: e)............

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar

mellan Laxå och Finnerödja, Mjölby och Tranås

samt Ballingslöv och Hässleholm (I: C: f).......

Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund (I: C: g)

Förberedande arbeten för kurvrätningar (I: C: h) ...

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: p) ..

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats (II: a).......

Utbyggnad av flygplatser (II: b)..................

Säger

G. Statens allmänna fastighetsfond.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (III:

a)............................................

Uppförande av nybyggnad för statens institut för folkhälsan

(III: b)................................

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för statens väginstitut (III: c).........

Nybyggnad för lantmäterikontoret i örebro (III: d) ..

Ändringsarbeten inom Västerås slott (III: e).......

Nytt landsstatshus i Gävle (III: f) ...............

Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstatshus i Gävle

(lil: g).......................................

ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län (II: li)

5.000. 000

150,000

1.000. 000

1,800,000

750.000

500.000

3,950,000

13,150,000

350,000

5,000,000

5,350,000

1,180,000

350,000

1,530,000

71,500

25.000

93.000

157,500

15.000

50.000

412,000

Anm. I anslagsrubrikerna inom parentes angivna littera hänvisa till motsvarande anslag till kapitalinvesteringar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kronor

Kronor

Ecklesiastikdepartementet:

i

Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg (III: i)

63,000

i

Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etno-

grafiska museum (III: j).......................

8,000

k

Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och

farmakologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala (III: k)...............................

25,000

1

Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala örn-

och tillbyggnad m. m. (lil: 1)..................

31,300

m

Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitets-

huset i Uppsala (III: m).......................

60,000

n

Uppförande av byggnad för meteorologiska institutio-

nen vid universitetet i Uppsala (III: n)..........

33,500

0

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för

kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala

(lil: o).......................................

91,000

p

Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid

universitetet i Lund (III: p)....................

575,000

q

Konstnärlig utsmyckning av byggnad för fysiska insti-

tutionen vid universitetet i Lund (III: q) ........

20,000

r

Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet (III: r) ...

610,000

s

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid

tekniska högskolan i Stockholm (III: s) .........

460,000

t

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorier

för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan i

Stockholm (III: t)..............................

10,000

u

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kom-

munikationsteknik vid tekniska högskolan i Stock-

holm (III: u)..................................

79,300

V

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorium

för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tek-

niska högskolan i Stockholm (III: v).............

5,000

X

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid

tekniska högskolan i Stockholm (III: x).........

45,300

y

Konstnärlig utsmyckning av nybygnad för byggnads-

akustiskt laboratorium vid tekniska högskolan i Stock-

holm (III: y)..................................

2,000

Z

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tek-

niska högskolan i Stockholm (III: z)............

79,500

aa

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i

Stockholm kemibyggnad (III: aa)...............

41,500

ab

Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg-

och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola

m. m. (III: ab)...............................

250,000

ac

Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och små-

skoleseminarier (III: ac)........................

59,300

ad

Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier

(III: ad)......................................

77,700

2,626,400

Jordbruksdepartementet:

ae

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: ae) ...

175,000

Säger

4,743,400

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

23

Kronor

Kronor

D. Statens utlåningsfonder.

a

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemed- lade, barnrika familjer (IV: a)..................

875,000

E. Fonden för förlag till statsverket."

b

Handelsdepartementet:

Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VII: a) ....

2,000,000

Summa

26,118,400

s. 24 Kontrollera mot PDF

eS x>

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

a

b

c

Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg.....

Om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken.......

Postdiligenser.....................................

Säger

B. Telegrafverket.

c

d

e

f

g

h

Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm..........

Telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm....

Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning

i Norrköping....................................

Telefonstationsbyggnad i Huskvarna.................

Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås ...

Telefonstationsbyggnad i Hagfors...................

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

...........................................

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden......

Säger

Kronor

Kronor

175.000

108.000

250,000

533,000

186,000

163,000

420.000

274,500

74,000

174.000

2,400,000

5,000,000

8,691,500

C. Statens järnvägar.

a

b

c

d

e

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar:

Bangårdar:

Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn

.............................. 70,000

Utvidgning av bangården i Tranås...... 70,000

Terrassering för utvidgning av spårsystemet

i Hallsberg.................... 100,000

Terrassering för utvidgning av spårsystemet

i Boden....................... 150,000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

Förberedande arbeten för dubbelspårsan
läggning

mellan Järna och Katrineholm 1,000,000

390,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

25

Kronor

Kronor

f

g

h

Förberedande arbeten för dubbelspårsan- läggningar mellan Laxå och Finnerödja,

Mjölby och Tranås samt Ballingslöv och

Hässleholm........................ 1,800,000

Ny tunnel mellan Tomteboda och Haga- lund ............................... 750,000

Förberedande arbeten för kurvrätningar . 500,000

4,050,000

i

i

k

1

m

Husbyggnader:

Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret

Pennfäktaren i Stockholm........... 500,000

Utvidgning av tvättinrättningen vid Ha- galund övre........................ 130,000

Tillbyggnad till stationshuset i Malmö . .. 100,000

Tillbyggnad till ilgodsmagasinet vid Göte- borgs centralstation................. 50,000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.....

780,000

1.500.000

1.350.000

8,000,000

3,950,000

350,000

P

q

Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten

20,370,001

Rullande materiel:

4,000,000

Godsvagnar .....................................

5,000,000

9,000,000

200,000

t

Automobiltrafik:

Anläggningar och förlag för automobiltrafik........

Säger

29,570,000

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

1,000,000

1.500.000

1.100.000

b

c

d

Norrländska kraftverken:

Nya maskinaggregat för Porjus kraftstation 1,000,000

Kraftstation vid Torpshammar......... 500,000

Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kräftan- läggningar....................................

3,600,000

Säger

3,600,000

1

:

Summa

|

42,394,500

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 27r>.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

a

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats...............

350,000

b

Utbyggnad av flygplatser..........................

5,000,000

Summa

5,850,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

27

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

a

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus . . .

2,360,100

b

Uppförande av nybyggnad för statens institut för folk-

hälsan........................................

700,000

3,060,100

Kommunikationsdepartementet:

C

Nybyggnad för statens väginstitut................

143,000

d

Nybyggnad för lantmäterikontoret i örebro........

100,000

e

Ändringsarbeten inom Västerås slott..............

93,000

i

Nytt landsstatshus i Gävle.......................

630,000

g

Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstathus i Gävle

15,000

h

ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län.....

200,000

1,181,000

Ecklesiastikdepartementet:

i

Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg . ..

63,000

j

Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etno-

grafiska museum..............................

32,000

k

Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och

farmakologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala......................................

125,000

1

Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala örn-

och tillbyggnad m. m..........................

185,000

m

Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitets-

huset i Uppsala...............................

420,000

n

Uppförande av byggnad för meteorologiska institutio-

nen vid universitetet i Uppsala.................

74,000

0

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för

kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala .

91,000

p

Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid

universitetet i Lund...........................

1,150,000

q

Konstnärlig utsmyckning av byggnad för fysiska insti-

tutionen vid universitetet i Lund................

20,000

r

Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet...........

1,360,000

S

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid

tekniska högskolan i Stockholm.................

920,000

t

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorier

för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan i

Stockholm.....................................

10,000

u

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kom-

munikationsteknik vid tekniska högskolan i Stock-

166,500

V

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorium

för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tek-

niska högskolan i Stockholm....................

5,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kronor

Kronor

X

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid

tekniska högskolan i Stockholm.................

94,000

y

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för byggnads-

akustiskt laboratorium vid tekniska högskolan i Stock- holm .........................................

2,000

Z

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tek-

niska högskolan i Stockholm...................

167,000

aa

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i

Stockholm kemibyggnad........................

41,500

ab

Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg-

och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola

m. m.........................................

500,000

ac

Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och små-

skoleseminarier................................

237,000

ad

Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier .

77,700

5,740,700

Jordbruksdepartementet:

ae

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan...........

700,000

Summa

10,681,800

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

29

Kapitalinvestering.

IV. Statens utlåningsfonder.

a

b

c

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre berned-

lade, barnrika familjer.........................

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stads-

Kronor

Kronor

5,000,000

5.000. 000

1.000. 000

11,000,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

Kapitalinvestering.

V. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

a

Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.....

2,000,000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

Handelsdepartementet:

•

a

Sprängningsarbeten m. m. för oljHägring..........

2,000,000

b

Cisternanläggningar för oljelagring.................

2,000,000

4,000,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

31

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid

följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad.

I skrivelse den 18 oktober 1937 har styrelsen för Statens

uppfostringsanstalt å Bona gjort framställning om anvisande för budgetåret

1938/39 av medel, förutom till örn- och nybyggnader av tjänstebostäder m. m„

till uppförande av en ny ladugård vid anstalten med 57,000 kronor. Vid

tiden för behandlingen i statsrådet av årets statsverksproposition var frågan

örn anslag för de med styrelsens framställning avsedda byggnadsarbetena

föremål för utredning (jfr andra huvudtiteln [47]). Sedermera har anstaltsstyrelsens

framställning, såvitt avser örn- och nybyggnader av tjänstebostäder,

varit föremål för Kungl. Maj:ts behandling och i viss omfattning föranlett

förslag till riksdagen (jfr prop. nr 161 äng. anslag till Statens uppfostringsanstalt

å Bona: Nybyggnadsarbeten m. m.). Jag torde nu få upptaga

frågan om anvisande av medel till uppförande av ny ladugårdsbyggnad

vid anstalten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Beträffande den nuvarande ladugårdsbyggnaden har anstaltsstyrelsen i sin

förenämnda skrivelse anfört följande:

Den å Bonaanstalten befintliga ladugården, som övertagits med egendomen

år 1904, hade enligt inhämtad upplysning byggts på slutet av 1880- talet och vore numera i''mycket dåligt skick. Den vore fuktig och otillfredsställande

ventilerad samt fyllde överhuvud taget ej de anspråk, som numera

ställdes på god ladugårdshygien. Mjölkkammare, avskilda foderrum samt

tvätt- och klädrum för eleverna saknades. Genom själva anordningen av

byggnaden, som vore långsträckt och smal samt hade en mycket låg skulle,

bleve arbetet i ladugården tungt och tidsödande, varjämte övervakningen av

eleverna försvårades. Såväl önskemålet örn en fullt rationell ladugårdsdrg

som nödvändigheten att bereda eleverna å anstaltens jordbruksavdelning

den bästa möjliga utbildning motiverade sålunda uppförandet av en

ny ladugård.

Enligt ett skrivelsen bifogat, av byggnadskonsulenten hos Östergötlands

läns hushållningssällskap Sven Torgersruud avgivet intyg äro ladugårdsbyggnadens

väggar och tak — särskilt innertak — så angripna, att byggnaden ej

kan genomgå någon större reparation utan måste ersättas med en ny ladugård.

På uppdrag av anstaltsstyrelsen har konsulenten Torgersruud uppgjort

ritningar och kostnadsförslag till en ny ladugård vid anstalten. Kostnadsförslaget,

inberäknat kostnad för gödselstad 4,500 kronor samt för åskledare

800 kronor, slutar på 60,300 kronor. Beträffande detta belopp har

anstaltsstyrelsen uttalat, att kostnaden avsevärt kunde minskas därigenom

att huvudparten av behövligt virke utsynades å anstaltens skog samt anstalten

med egen arbetskraft utförde vissa grundläggningsarbeten. Ett uttagande

av virke kunde med säkerhet ske utöver den årliga avverkning som

verkställdes enligt fastställd plan. Styrelsen beräknade, att virke till ett

värde av omkring 10,400 kronor kunde utsynas å anstaltens skog. De schaktnings-

och grundläggningsarbeten, som kunde utföras med anstaltens egen

arbetskraft, motsvarade ett värde av 3,300 kronor. Vid äskande av anslag

till uppförande av ny ladugård syntes nämnda belopp för arbeten 3,300 kronor

böra avdragas å kostnadsförslagets slutsumma 60,300 kronor, varvid

återstode 57,000 kronor, medan värdet av det virke som kunde utsynas å

anstaltens skog i händelse av bifall till anslagsäskandet i sinom tid komme

att omföras inom anstaltens räkenskaper.

Styrelsen har anmärkt, att styrelsen vid kostnadernas beräkning icke ansett

sig kunna med någon grad av sannolikhet uppskatta de prisförhöjningar

i fråga om material, som möjligen komme att ske intill tiden för arbetets utförande.

Byggnadsstyrelsen, som i skrivelse den 11 januari 1938 avgivit infordrat

yttrande över anstaltsstyrelsens framställning, har i huvudsak icke haft något

att erinra mot förslaget till ny ladugårdsbyggnad. Kostnaderna för denna

byggnad, som av anstaltsstyrelsen angivits till 60,300 kronor eller, därest

anstaltens egen arbetskraft komme till användning vid byggnadsföretaget, till

57,000 kronor, torde emellertid enligt byggnadsstyrelsens mening böra uppskattas

till 72,000 kronor, respektive 68,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

33

Av anstaltsstyrelsens redogörelse framgår, att den nuvarande ladugården Departementsär

otillfredsställande. En rationell ladugårdsdrg kan sålunda ej åstadkom- diefen.

mas vid anstalten, och ej heller är härvidlag en tidsenlig utbildning av anstaltens

elever möjlig. På ett av det allmänna drivet jordbruk bör kunna

ställas det kravet, att detsamma i fråga örn ladugårdshygien och rationella

anordningar för arbetets bedrivande motsvarar nutida anspråk och i varje

fall att förhållandena i sagda hänseenden ej stå tillbaka vid jämförelse med

motsvarande jordbruk inom orten. Härtill kommer önskvärdheten och angelägenheten

av att kunna meddela Bonaanstaltens i jordbruket sysselsatta

elever undervisning i rationell jordbruksdrift.

Den nuvarande ladugårdsbyggnaden torde trots dess bristfälliga beskaffenhet

icke med nödvändighet behöva ersättas med en ny ladugård redan

under nästkommande budgetår. Emellertid har jag funnit mig böra tillstyrka

att anslag till uppförande av ny ladugårdsbyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med det av anstaltsstyrelsen framlagda förslaget upptages

å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39.

Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för den föreslagna

nya ladugårdsbyggnaden, därest anstaltens egen arbetskraft kommer

till användning vid grundläggningsarbetena, uppgå till 68,000 kronor. Av

detta belopp skulle dock, såsom anstaltsstyrelsen framhållit, viss del återkomma

till det allmänna i form av gottgörelse för virke som för byggnaden

utsynats å anstaltens skog.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av

nu ladugårdsbyggnad å beredskapsstat för budgetåret 1938/

39 upptaga ett förskottsanslag av ........ kronor 68,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

3

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

35

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid

följande.

D. Lantförsvaret.

Byggnader m. m.

[1.] a. Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning

på Laxön. I sin skrivelse den 9 september 1936 rörande lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1937/1938 gjorde arméförvaltningen framställning

örn anvisande av medel för diverse ny- och ombyggnadsarbeten,

avseende, bland annat, vissa iståndsättningsarbeten vid Svea ingenjörkårs

förläggning å övningsplatsen på Laxön. Av kostnadsskäl ansågos dessa byggnadsarbeten

icke böra på en gång komma till utförande utan uppdelas på

omgångar. Under budgetåret 1937/1938 borde uppföras en ny vaktstuga och

en ny sjukstuga för en kostnad av tillhopa 45,000 kronor.

Med biträdande av arméförvaltningens ifrågavarande hemställan föreslog

Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag att för vissa nybyggnadsarbeten

ni. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön måtte

för nyssnämnda budgetår anvisas ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

I sin skrivelse den 10 september 1937 angående lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1938/1939 bar arméförvaltningen gjort framställning örn an
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

visande av ytterligare medel för behövliga byggnadsarbeten vid Laxöförläggningen

och därvid anfört, bland annat, följande:

Av återstående arbeten äro nedan uppräknade viktigast och böra snarast

komma till utförande, nämligen uppförandet av

ny kokinrättningsbyggnad,

nya mathallar och

ny marketenteribyggnad.

Kokinrättningen, som utgöres av ett mindre skjul, är bristfällig ur byggnadsteknisk

synpunkt, för liten för den numera till cirka 500 man uppgående

portionsstyrkan, otillräckligt utrustad för förvaring och lagning av mat

samt i avsaknad av lämpliga anordningar för diskning.

Mathallarna äro av primitivt utförande, angripna av röta samt sakna golv

och väggar, varför damm virvlas upp på bord, bänkar, servis och mat.

Marketenteriet utgöres endast av en liten kiosk, är i bristfälligt skick och

saknar serveringslokal.

Kostnaderna för dessa frenne nybyggnadsföretag hava av arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse beräknats uppgå till 80,000 kronor.

. Såsom framhölls i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag kan förläggningen

på Laxön icke anses fylla de krav, som man rimligen bör kunna

ställa på en militär förläggning i fredstid. Även efter uppförandet av den

vaktstuga och den sjukpaviljong, vartill medel beviljats av 1937 års riksdag,

komma stora bristfälligheter att vidlåda förläggningen. Särskilt gäller

detta beträffande kokinrättnings- och marketenteribyggnaderna samt mathallarna,

vilka samtliga äro av synnerligen primitiv beskaffenhet och föga

lämpliga för sina ändamål. Åtgärder synas därför böra vidtagas för dessa

byggnaders ersättande med nya. Emot de av arméförvaltningen härför beräknade

kostnaderna, 80,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Ifrågavarande byggnadsföretag synas vara av den natur, att medel för bestridande

av kostnaderna för desamma lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten

för nästa budgetår.

Under åberopande vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs

förläggning på Laxön å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av......kronor 80,000.

[2.] b. Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente.

Sedan flera år har arméförvaltningen årligen i sina medelsäskanden

för lantförsvarets räkning hemställt om anvisande av medel

till nybyggnader för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente,

utan att detta dock hittills föranlett några framställningar i ämnet till riksdagen

från Kungl. Maj:ts sida. Jämväl i sin förenämnda skrivelse den 10

september 1937 rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår

har arméförvaltningen hemställt om anvisande av medel för ifrågavarande

ändamål och därvid anfört följande:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

37

Ammunitionsförrådet vid Norrlands artilleriregemente är förlagt till regementets

övningsfält och i omedelbar närhet av landsvägen Östersund

Kyrkås. Boningshus äro uppförda på obetydligt avstånd från. förrådsbyggnaderna.

Dessa omständigheter innebära avsevärda risker för såväl befolkningen

som förråden. I all synnerhet är krutmagasinets läge mycket betänkligt.

Sprängämnesinspektionen har ock påtalat dessa risker och anser beträffande

krutmagasinet, att detsamma på grund av framför allt ovan anförda

skäl, men även med hänsyn till byggnadens mindervärdiga beskaffenhet

bör utdömas. Tillika anför inspektionen, att för nybyggnad, som på

grund av den lagrade mängden explosiva varor bör omfatta tvenne kruthus,

finnes lämplig plats, där erforderligt skyddsavstånd kan erhållas till närmaste

bostadshus.

För ett rationellt bedrivande av arbetet vid förrådet är det därjämte av

behovet påkallat att uppföra ett mindre hus för hylstvättning och att i detta

indraga vattenledning.

Ammunitionsförrådets byggnader i övrigt, fyra patronmagasin, ett ammunitionslaboratorium

samt ett apteringshus, äro visserligen inhägnade, niell

stängselanordningarna äro av så primitiv beskaffenhet, att de icke i någon

mån kunna avhålla obehöriga att nalkas byggnaderna, vilka även på grund

av sitt från artilleriregementets kasernetablissement avlägsna läge äro svåra

att effektivt bevaka. Ehuruväl ett förflyttande av hela anläggningen till annan

lämpligare plats vöre önskvärd, synes med hänsyn till därmed förenade

kostnader tillsvidare kunna anstå, därest området avstänges med ett effektivt

stängsel.

Sammanlagda kostnaden för ovan angivna nybyggnader och stängsel har

av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse beräknats uppgå till 50,000 kronor.

Av vad arméförvaltningen i ämnet anfört torde framgå, att en del av de Departement?- byggnader, i vilka Norrlands artilleriregementes ammunitionsförråd för när- ^

varande är inrymt, icke äro lämpligt belägna. Särskilt gäller detta beträffande

krutmagasinet, vars läge medför avsevärda risker för såväl förrådet i

övrigt som omkringliggande bostadshus. Då härtill kommer att den nuvarande

magasinsbyggnaden jämväl med hänsyn till sin beskaffenhet är otili- .

fredsställande, finner jag mig böra biträda arméförvaltningens förslag om

uppförande av nytt krutmagasin på en för ändamålet mera lämplig plats.

Såsom arméförvaltningen föreslagit torde denna nybyggnad böra omfatta

tvenne kruthus. I samband med byggandet av nytt krutmagasin torde jämväl

ett mindre hus för hylstvättning böra uppföras, varjämte ammunitions;

förrådets byggnader i övrigt böra omgärdas med ett effektivt stängsel. Emot

de av fortifikationsstyrelsen för dessa byggnadsarbeten beräknade kostnaderna,

tillhopa 50,000 kronor, synes icke något vara att erinra.

Arbetena i fråga synas vara av den natur, att kostnaderna för desamma

lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid

Norrlands artilleriregemente å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett för skott sanslag av......kronor 50,000.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

[3.] c. Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår. I

sin förenämnda skrivelse den 10 september 1937 har arméförvaltningen

återkommit till av ämbetsverket tidigare under en följd av år gjorda framställningar

örn anvisande av medel för uppförande av exercishus för tekniska

övningar vid Bodens ingenjörkår.

Behovet av en dylik byggnad har av ämbetsverket i främsta rummet motiverats

med de i Boden rådande klimatiska förhållandena, vilka i regeln

under perioden november—maj omöjliggöra eller i hög grad försvåra teknisk

utbildning utomhus. Därtill kommer, att genom uppförande av ett

exercishus vissa välbehövliga lokalutrymmen skulle kunna frigöras i andra

byggnader.

Arméförvaltningen har vidare framhållit, att riksdagens militieombudsman,

som den 28 juli 1937 förrättat inspektion av Bodens ingenjörkår, i

rapport över denna inspektion anfört, att det på grund av de i Boden rådande

klimatiska förhållandena under alla omständigheter vore synnerligen

angeläget, att en byggnad för tekniska övningar snarast komme till utförande,

på det att utbildning i tekniska detaljarbeten, bro- och befästningsm.

fl. arbeten ävensom exercis måtte kunna bedrivas därstädes under den

kalla årstiden utan risk för truppens hälsa.

Till grand för utrymmesberäkningen för exercishuset har av arméförvaltningen

lagts önskemålet, att i byggnaden skulle kunna utföras brobyggnad

till minst fyra mellanstyckens längd med uppmonterad pålkransmateriel,

varjämte erforderliga upplagsplatser för materialier borde förefinnas därstädes.

Med hänsyn därtill erfordrades en golvyta av omkring 15 X 40 meter

och en höjd av 5 meter för huvuddelen av byggnaden (10 meter för en

mindre del av densamma). Golvet borde utföras sorn grävbart jordgolv.

Kostnaden för ett dylikt exercishus, försett med uppvärmningsanordning och

elektrisk belysning, har av ämbetsverket beräknats till 96,000 kronor.

Det hårda klimatet i Boden, som under en stor del av vintern i det närmaste

omöjliggör bedrivandet av vissa övningar utomhus, har redan tidigare

föranlett uppförandet av exercishus vid Bodens artilleriregemente och

Norrbottens regemente. Det synes stå Mart, att ett stort behov av ett dylikt

exercishus föreligger jämväl vid Bodens ingenjörkår, därest den tekniska

utbildningen vid kåren under vintertiden skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande

sätt. Jag tillstyrker därför arméförvaltningens förslag örn

uppförande av en sådan byggnad. Emot de av ämbetsverket härför beräknade

kostnaderna, 96,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Jämväl detta arbete synes vara av natur, att medel för bestridande av kostnaderna

för detsamma lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

Slåtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275. oy

att till Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .................... kronor 96,000.

[4.] d. Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren. I skrivelse den 30

november 1936 till arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement

hemställde chefen för Skånska trängkåren, att departementen måtte

vidtaga åtgärder för beredande av lämpliga lokaler för kårens intendenturverkstäder,

och anförde därvid i huvudsak följande:

Kårens intendenturverkstäder — skrädderi-, linnelagnings- och skomakeriverkstäder

— vore inrymda i en byggnad, vars tillstånd på^ grund av hög ålder

vöre otillfredsställande. Lokalerna vore mörka och trånga samt synnerligen

otidsenliga. De ökade arbetsuppgifter, som genomförandet av 1936 års

försvarsordning medfört, kunde icke lösas inom de nuvarande lokalerna. En

skyndsam förändring vore erforderlig jämväl med hänsyn lill arbetarpersonalens

hälsa. Erinringar mot lokalerna hade tidigare framställts av riksdagens

militieombudsman, som den 10 juni 1931 inspekterat kårens förläggning.

Vidare hade yrkesinspektören i femte distriktet efter en den 12 november

1936 verkställd inspektion av kårens arbetslokaler med stöd av gällande

lagbestämmelser om arbetarskydd framhållit nödvändigheten av att

mera ändamålsenliga lokaler iordningställdes för verkstadsrörelsen, helst

genom nybyggnad. Enär en ändring i förevarande hänseende omedelbart

påkallades, borde, enligt inspektörens förmenande, i avvaktan på nybyggnaden

erforderligt lokalbehov tillfälligt tillgodoses genom förhyrning. I anslutning

härtill och enär ökat utrymme för verkstäderna icke kunde beredas

inom kåren tillhöriga byggnader, hemställde kårchefen, under framhållande

av att ifrågavarande lokalbehov borde tillgodoses genom nybyggnad, att medgivande

måtte lämnas till tillfällig förhyrning av lokaler i en i kasernetablissementets

omedelbara närhet belägen privat fastighet.

Med anledning av kårchefens framställning hemställde armé förvaltningens

fortifikations-, intendents- och civila departement i skrivelse den 26 januari

1937 örn anvisande av medel till den sålunda föreslagna lokalförhyrningen,

varvid i huvudsak anfördes följande:

Med hänsyn till vad kårchefen framhållit och fortifikationsdepartementet

i övrigt inhämtat rörande lokaltillgången vid kåren, vore det oundgängligen

nödvändigt, att en nybyggnad komme till utförande, och vöre det departementens

avsikt att härom avgiva förslag hos Kungl. Maj:t i samband med

anslagsäskandena för budgetåret 1938/1939. Därest medel bleve beviljade

för ändamålet, kunde byggnaden likväl icke beräknas bliva färdig att tagas

i bruk förrän under budgetåret 1939/1940, vadan frågan örn verkstadslokaler

för kåren syntes böra intill dess ordnas provisoriskt, lämpligast på så

vis att kårens skomakeriverkstad finge disponera samtliga verkstadslokaler

i den nuvarande byggnaden samt att lokal tillsvidare förhyrdes för kårens

skrädderi- och linnelagningsverkstäder. Ändamålsenlig sådan lokal kunde

erhållas i kårens omedelbara närhet för en hyra av 100 kronor för månad.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde departementen, att för förhyrning

under tiden den 1 april 1937—den 30 juni 1938 ett belopp av 1,500

kronor måtte få tagas i anspråk av lantförsvarets anslag till extra utgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Genom beslut den 19 februari 1937 lämnade Kungl. Majit bifall till denna

framställning.

Föreliggande fråga har även varit föremål för riksdagens prövning, i det

att i motion vid 1937 års riksdag (II: 119) hemställdes, att riksdagen måtte

besluta ställa nödiga medel till arméförvaltningens förfogande för uppförande

av intendenturverkstadslokaler vid omförmälda trängkår. I över motionen

avgivet utlåtande anförde riksdagens statsutskott, under åberopande av

vad i ärendet förekommit, att motionen ej måtte av riksdagen bifallas. Riksdagen

beslöt i enlighet härmed.

I sin förberörda skrivelse den 10 september 1937 har arméförvaltningen

framhållit nödvändigheten av att frågan om lokaler för Skånska trängkårens

intendenturverkstäder erhölle en definitiv lösning genom uppförande av en

för ändamålet avsedd nybyggnad, varvid kostnaderna av ämbetsverkets fortifikationsstyrelse

beräknats till 95,000 kronor.

^ePch^enntS synes vara till fullo ådagalagt, att behov av ny verkstadsbyggnad för

Skånska trängkåren föreligger. Möjlighet att inrymma kårens intendenturverkstäder

i andra kåren tillhörande lokaler förefinnes ej och den nuvarande

anordningen att genom förhyrande av vissa verkstadsutrymmen inom enskild

fastighet tillgodose föreliggande lokalbehov måste anses såsom allenast

ett provisorium. Då vidare intet torde vara att erinra mot den av fortifikalionsstyrelsen

uppgjorda kostnadsberäkningen för ifrågavarande nybyggnad,

95,000 kronor, anser jag mig sålunda böra tillstyrka, att densamma kommer

till utförande.

Byggnadsförslaget i fråga synes lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten

för nästkommande budgetår.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag

av .................................... kronor 95,000.

[5.] e. Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott. Genom brev

den 7 mars 1929 anvisade Kungl. Majit medel för utförande av en kulturhistorisk

undersökning av Karlbergs slott. Uppdraget att verkställa denna

utredning anförtroddes åt fil. licentiaten Tord Cison Nordberg. På grundval

av dennes rapport över undersökningen upprättades därefter inom byggnadsstyrelsen

ett program med kostnadsberäkning för de däri såsom erforderliga

angivna restaureringsarbetena. Dessa handlingar underställdes byggnadsstyrelsen,

som efter riksantikvariens hörande i ett till arméförvaltningens

fortifikationsdepartement den 1 augusti 1930 avgivet yttrande för sin

del livligt tillstyrkte utförandet av de föreslagna arbetena.

Efter denna handläggning av ärendet anmälde arméförvaltningen vid avgivande

av förslag rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1931/

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1932 ett anslagsbehov av 60,000 kronor för påbörjande av restaureringsarbetena

å slottet, vilka arbeten beräknades draga en sammanlagd kostnad

av 175,000 kronor och ansågos kunna utföras under loppet av högst tre år.

Därvid bifogades nyssnämnda rapport och program samt byggnadsstyrelsens

yttrande.

På grund av det ogynnsamma statsfinansiella läget ansåg sig arméförvaltningen

emellertid vid sina medelsäskanden för budgetåren 1932/1933 - 1935/1936 endast böra anmäla ifrågavarande arbeten såsom erforderliga.

Försvarskommissionens förslag örn krigsskolans förflyttning från Karlbergs

slott föranledde därefter arméförvaltningen att för Kungl. Maj :t anmäla, att

dessa arbeten borde anstå, till dess klarhet vunnits örn försvarsväsendets omorganisation.

I skrivelse den 14 januari 1938 har nu arméförvaltningens fortifikationsstgrelse

anfört i huvudsak följande:

Med anledning av en utav chefen för krigsskolan den 7 juni 1937 hos dåvarande

fortifikationsdepartementet gjord framställning om att fortifikationsdepartementet

ville vidtaga åtgärder för ett skyndsamt utförande av

sagda restaureringsarbeten hade departementet genom skrivelse den 11 samma

månad anhållit, att byggnadsstyrelsen ville avgiva förnyat yttrande i ärendet,

särskilt i vad rörde arbetenas bekostande av anslag under annan huvudtitel

än den fjärde. Som svar härpå hade byggnadsstyrelsen framhållit,

bland annat, att skäl givetvis kunde anföras för att kostnaderna till viss del

borde bestridas av anslaget till underhåll av historiska byggnader m. m. Tilllika

hade byggnadsstyrelsen angivit, att nu behövliga arbeten icke kunde bedömas

utan förnyad undersökning av byggnaden, samt att den år 1930 beräknade

kostnaden på grund av stegrade priser vore för låg.

I ett den 9 december 1937 avgivet yttrande, vilket påtecknats chefens för

krigsskolan förut nämnda skrivelse, hade denne framhållit angelägenheten

av att restaueringen komme att omfatta jämväl slottskyrkan, såsom tidigare

även avsetts i Nordbergs ovan nämnda rapport.

Enär sålunda en förnyad utredning i ärendet ansetts erforderlig, hade

fortifikationsstyrelsen uppdragit åt chefen för krigsskolan att låta verkställa

sådan. Med skrivelse den 3 januari 1938 hade skolchefen insänt den

begärda utredningen, vilken verkställts av arkitekten Erik Fant, Stockholm.

Utöver i förut nämnt program angivna arbeten upptoge densamma restaurering

av slottskapellet, ommålning av vissa rum samt uppsnyggning av kadetternas

toalettavdelning. Då det sistnämnda arbetet ävensom en del av

de nytillkomna målningsarbetena rätteligen borde bekostas av till fortifikationsstyrelsens

förfogande stående anslag, kunde den av Fant för restaureringen

beräknade kostnaden begränsas till 250,000 kronor.

Som det vore angeläget, att slottets kulturhistoriska värden bevarades,

borde föreslagna restaureringsarbeten komma till utförande inom den närmaste

tiden. Anslagsbehovet för budgetåret 1938/1939 syntes dock kunna

begränsas till 75,000 kronor för utförande av vissa i arkitekt Fants kostnadsberäkning

närmare angivna arbeten, avseende huvudsakligen installation av

värmeledning.

Slutligen finge fortifikationsstyrelsen som sin åsikt framhålla, att anslag

för sagda restaureringsarbeten rätteligen icke borde utgå av anslagsmedel

under fjärde huvudtiteln. Visserligen kunde skäl anföras för att värmeanläggningen,

vilken kostnadsberäknats till 58,300 kronor, borde bestridas av

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departements

chefen.

nämnda anslagsmedel, men införandet av denna vore såsom en mycket betydelsefull

åtgärd för bevarandet av Karlbergs slotts konst- och kulturhistoriska

skatter främst betingat av hänsyn till dessa.

I utlåtande den 1 mars 1938 har byggnadsstyrelsen uttalat, att styrelsen,

efter att från riksantikvarieämbetet hava inhämtat ett utlåtandet bifogat

underdånigt yttrande, dagtecknat den 12 februari 1938, livligt tillstyrkte, att

den åsyftade restaureringen med det snaraste komme till stånd. Beträffande

sättet för bestridande av kostnaderna för restaureringsförslagets genomförande

ville byggnadsstyrelsen endast framhålla, att några medel för ändamålet

icke stöde till byggnadsstyrelsens förfogande.

I sitt berörda yttrande har riksantikvarieämbetet till en början erinrat örn

att ämbetet i yttrande över det tidigare restaureringsförslaget den 9 juli 1930

bland annat anfört följande:

Karlbergs slott, uppfört under 1600-talets förra hälft av Karl Karlsson

Gyllenholm, helt och hållet om- och tillbyggt av Magnus Gabriel de la

Gardie på 1670-talet och sedermera på 1790-talet inrett för Kungl, krigsskolans

räkning, är ett av landets viktigaste byggnadsminnesmärken, vilket

genom sitt läge omedelbart intill huvudstadens gräns och på grund av dess

nuvarande ändamål borde vara föremål för särskild omvårdnad och stå

som ett föredömligt exempel på statlig byggnadsminnesvård. Inom den

gamla slottsbyggnaden finnas ännu omfattande partier av den gamla stätta

inredningen från 1600-talet fastän dold eller förvanskad av senare övermålningar.

Knappast något svenskt slott torde kunna uppvisa en sådan

mängd bevarade stucktak från barocktiden samtliga med individuell utformning

och av mycket hög kvalitet.

Den för några år sedan företagna restaureringen av den s. k. modellkammaren

synes vara ett talande bevis för önskvärdheten och nödvändigheten

av att låta slottets övriga lokaler undergå en likartad genomgripande restaurering.

Härutöver har riksantikvarieämbetet i sitt yttrande anfört, att en restaurering

av slottet ur antikvarisk synpunkt alltjämt måste betecknas såsom ett

särskilt angeläget önskemål samt att de nu föreslagna åtgärderna syntes väl

ägnade att tillvarataga slottets mycket betydande konst- och kulturhistoriska

värden. Slutgiltigt, av ritningar belyst förslag borde dock i sinom tid underställas

ämbetets prövning. Med hänsyn till restaureringsarbetets krävande

och ömtåliga karaktär ansåge ämbetet det vara nödvändigt att arbetet

ställdes under särskild kulturhistorisk kontroll genom fackkunnig person,

som ämbetet härför kunde godkänna.

I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i förevarande ärende, anser

även jag, att en restaurering av Karlbergs slott bör komma till utförande i

huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande förslag. Kostnaderna för

förslagets genomförande hava beräknats uppgå till 250,000 kronor, varav

fortifikationsstyrelsen för nästkommande budgetår begärt 75,000 kronor,

huvudsakligen avsedda för installation av värmeledning. Sistnämnda belopp

synes lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Vad beträffar anslagsmedel till övriga restaureringsarbeten lärer Kungl.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl■ Majlis proposition nr 275.

43

Maj :t, efter förslag av vederbörlig myndighet, böra upptaga frågan därom

till särskild prövning, sedan värmeledningsarbetena igångsatts.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 75,000.

[6 ] f. Iståndsättandc av de elektriska anläggningarna i andra arméfördelningen

tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och

Sollefteå. I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret

1936/1937 hemställde arméförvaltningen örn anvisande av medel till

iståndsättande av de elektriska anläggningarna i dåvarande norra arméfördelningen

tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och Sollefteå

och anförde därvid följande:

Då det tidigare visat sig, att de elektriska installationerna vid vissa av

norra arméfördelningens truppförband vore i sådant skick, att dels i vissa

fall fara för liv och egendom förelåge, dels mindre god driftsekonomi forefunnes,

hade genom arméfördelningschefens försorg utredning verkställts

angående de elektriska installationerna i arméfördelningens etablissement

och byggnader m. m i Östersund och Sollefteå.

Av den verkställda utredningen framginge, att lednings- och apparatutrustningen

vöre otidsenlig och i stor utsträckning lag- och författningsstridig

samt att ledningarna vore av för klena dimensioner för den nuvarande

belastningen, varigenom dels onormalt höga spänningsfall förorsakades med

därav följande ofördelaktig användning av lampor och apparater, dels icke

obetydliga energiförluster uppstode, vilka i sin tur medförde onormalt höga

utgifter. En annan allmän orsak till fördyring av den elektriska energien

vore mätarnas olämpliga placering. Ett genomgående fel vid samtliga truppförband

vore de bristfälliga yttre luftledningarna, vilka därför i stor utsträckning

föreslagits att ersättas med jordkablar.

Vid utredningen hade även uppmärksamhet ägnats åt driftens rationalisering,

så att största möjliga nytta skulle utvinnas med minsta möjliga driftkostnad.

För anläggningarnas iståndsättande beräknades ett sammanlagt belopp

av 320,000 kronor.

Varken ifrågavarande framställning eller en i arméförvaltningens skrivelse

rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1937/1938 i enahanda

syfte gjord framställning hava emellertid föranlett någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

I sin förenämnda skrivelse den 10 september 1937 har arméförvaltningen

ånyo underställt Kungl. Majit ifrågavarande spörsmål, varvid emellertid

de sammanlagda kostnaderna för anläggningarna i fråga av ämbetsverket

beräknats till 420,000 kronor enligt följande grunder:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majlis proposition nr 275.

vid ingenjör-, fortifikations- och arméfördelningsbyggnader

i Östersund ...................................... kronor 4,000

» Jämtlands fältjägarregementes kasernetablissement... . » 78,500

» Västernorrlands regementes kasernetablissement ...... » 125,500

» Norrlands artilleriregementes kasernetablissement...... » 116,000

» Norrlands trängkårs kasernetablissement ............ » 96,000

Sammanlagt kronor 420,000.

Enligt arméförvaltningens förmenande syntes kostnaderna för iståndsättandet

med hänsyn till övriga föreliggande behov böra uppdelas å fyra

budgetår. För budgetåret 1938/1939 erfordrades vid sådan uppdelning

100.000 kronor.

D&Pc\efenntS Av utredningen i ärendet torde med all tydlighet framgå, att de elektriska

anläggningarna i förevarande, andra arméfördelningen tillhörande etablissement

och byggnader i Östersund och Sollefteå befinna sig i ett skick, som

varken ur ekonomiska eller säkerhetssynpunkter torde kunna försvaras. Ett

iståndsättande av anläggningarna synes därför böra komma tillstånd. Mot

den av arméförvaltningen gjorda kostnadsberäkningen lärer med hänsyn till

nu rådande arbets- och materialpriser intet vara att erinra.

Arbetena i fråga synas mig lämpligen böra uppföras på beredskapsstaten

för nästkommande budgetår. Vid sådant förhållande lärer hela beloppet,

420.000 kronor, böra äskas i detta sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av de elektriska anläggningarna i

andra arméfördelningen tillhörande etablissement och byggnader

i Östersund och Sollefteå å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av kronor 420.000.

[7.] g. Anordnande av badrum i tjänstebostäder. I sin skrivelse den

9 september 1936 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1937/

1938 gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande av medel för

påbörjande av arbetet med inredande av badrum i tjänstebostäder. Då denna

framställning icke föranledde någon åtgärd från Kungl. Majits sida, har

arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 september 1937 angående lantförsvarets

medelsbehov för nästkommande budgetår ånyo gjort framställning

om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål. Ämbetsverket bär därvid

till en början erinrat örn att militärbefälhavaren för övre Norrland och

kommendanten i Bodens fästning i skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsdepartement

den 31 maj 1935 hemställt, att departementet måtte

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

45

beakta behovet av badrum i officerslägenheterna i Boden oell vidtaga sådana

åtgärder, att dessa lägenheter successivt måtte förses med badrum.

I samband därmed har ämbetsverket framhållit, att fortifikationsdepartementet

icke disponerade medel för tillgodoseende av det säkerligen mycket

stora antal framställningar om badrum, som skulle hava blivit en följd av

enstaka bifall.

Vidare har ämbetsverket anfört följande:

Den i militärbefälhavarens och kommendantens skrivelse framförda åsikten,

att tidpunkten nu är inne att modernisera tjänstebostäderna, torde icke

kunna bestridas. Från att tidigare lia haft karaktären av löneförmån är

numera upplåtandet av tjänstebostad att anse såsom uteslutande eller till

övervägande del betingat av tjänstens — d. v. s. statens — intressen. I och

med att officerare och underofficerare m. fl. fått sig ålagt att betala ersättning

för tjänstebostad efter i orten gällande hyrespris, har skyldigheten att emottaga

anvisning av tjänstebostad för dem ofta kommit att te sig såsom ett

besvärande tvång. Ofta kunna de för samma eller mindre kostnad erhålla

lämpligare bostad i den fria marknaden. I all synnerhet är detta fallet beträffande

den talrika personal, som önskar erhålla små och moderna lägenheter

och som i brist på sådana anvisas stora och omoderna våningar med

skyldighet att bebo desamma. Genom nådigt brev den 26 maj 1933 hava

visserligen vissa önskemål örn bostadsstandardens sänkning och anpassande

efter lön blivit beaktade, men kvar står det förhållandet, att kronans bostäder

i stort sett icke motsvara nutida fordringar i fråga örn bekvämlighet.

Det synes uppenbart, att den i skrivelsen gjorda framställningen måste

upptagas till prövning under skärskådande av hela bostadsbeståndets beskaffenhet

i förevarande hänseende och icke inskränkas till någon viss personalgrupp.

Av en arméförvaltningens skrivelse bifogad tabell framgår, att

de lägenheter, uti vilka badrum anordnats, omfatta minst 4 rum och kök.

I allmänhet torde hinder icke föreligga för anordnande av badrum i bostäder

av denna storlek. Bostadslägenheterna örn 3 rum och kök utgöras till

betydande del av dem, vilka återfinnas i de senast uppförda kasernetablisssementen

för infanteriet. För dessa lägenheter torde på grund av bristande

utrymme inom desamma badrum i regel kunna beredas endast genom anordnandet

av sådana för gemensamhetsbruk i källare- eller vindsvåning.

Det synes vara erforderligt att för sagda lägenheter räkna med i medeltal 1

badrum för vart annat hushåll. I de äldre kasernbyggnaderna, vilka inrymma

det största antalet befintliga lägenheter örn 1—2 rum, är det i än

högre grad nödvändigt att anordna badrum för gemensamhetsbruk. Åtminstone

1 badrum för varje kasern torde böra anordnas.

Med tillämpning av dessa grunder för beräkning av antalet badrum skulle

detta kunna uppskattas till för

lägenheter om 1 — 2 rum och kök ................ 163 st.

y > 3 » >'' » 193 »

y y 4 » » » 93 >

> j, 5 » » » 38 »

» » 6 » » » 54 »

> » 7 > » » ................ 19»

y » 8 » » » ................ 3»

Summa 563 st.

eller i runt tal 560 st. Kostnaden per badrum torde i medeltal böra beräknas

till 2,400 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle alltså uppgå till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

1.344.000 kronor eller avrundat 1,340,000 kronor. Nedlagt kapital göres

emellertid inkomstbringande genom att ersättning för badrum, i likhet med

vad nu är fallet, erlägges.

Med hänsyn till beloppets storlek synes medelsanvisningen för ändamålet

böra fördelas på ett antal år. Härför talar ock det förhållandet, att erfarenheter

angående behov och önskemål samt lämpligaste lösning m. m. stå att

vinna under ett gradvis genomförande av ifrågavarande byggnadsföretag,

vilket för närvarande på grund av bostadsbeståndets stora omfattning är

möjligt att angiva endast till ungefärlig storleksordning. Arméförvaltningen

anser lämpligt, att för påbörjandet av här föreslagna arbeten ett belopp av

60.000 kronor äskas för budgetåret 1938/1939.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att de bostäder, som

kronan på åtskilliga håll tillhandahåller för de militära beställningshavarna

och vilka dessa jämväl äro skyldiga att använda såsom tjänstebostäder, endast

i undantagsfall äro försedda med badrum. Sålunda är badrum inrett

endast i en enda av de cirka 1,700 av dessa bostäder, som omfatta 1—3 runi

och kök, och beträffande lägenheterna örn 4 rum och kök förekommer det

icke i mer än 4 fall av 97. Av samtliga de för arméns personal avsedda

tjänstebostadslägenheterna, vilka tillhopa uppgå till ett antal av omkring

1,950, äro endast 54 försedda med badrum. Samtidigt har utvecklingen på

den allmänna bostadsmarknaden gått i den riktningen, att numera praktiskt

taget varje motsvarande lägenhet i nyuppförda hyreshus anses böra vara

utrustad med badrum eller dusch. Under sådana förhållanden ligger det i

sakens natur, att den militära personalen icke sällan känner tvånget att bebo

kronans i förevarande avseende omoderna lägenheter besvärande, då ofta

fullt moderna och för dem lämpligare sådana stå att erhålla i den allmänna

marknaden. Det synes därför vara av fullgoda skäl påkallat, att en modernisering

av kronans ifrågavarande tjänstebostäder igångsättes, därest kravet

på skyldighet för den militära personalen att bebo desamma rimligen

skall kunna upprätthållas.

Liksom de under föregående punkter omförmälda byggnadsarbetena synas

även nu förevarande arbeten åtminstone till en del vara av natur att böra

upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. Det belopp,

som för ändamålet bör i nämnda ordning beräknas, synes lämpligen kunna

sättas till 500,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av badrum i tjänstebostäder å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ................................ kronor 500,000.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

47

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel och byggnader.

[8.] a. Brännoljecisterner för flottan. Genom brev den 27 juli 1934

angående anvisande av medel från reservationsanslaget till statsbeställningar

för fullföljande av viss ersättningsbyggnad för flottans räkning m. m. ställde

Kungl. Majit, bland annat, ett belopp av 218,000 kronor av nämnda anslag

till marinförvaltningens förfogande för uppförande av brännoljecisterner

för flottan, varjämte Kungl. Maj :t för iordningställande av skyddade uppställningsplatser

för cisternerna genom brev den 24 september 1934 anvisade

180,000 kronor från det av 1934 års riksdag beviljade reservationsanslaget

till statliga beredskapsarbeten.

Sedan marinförvaltningen i särskild skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1935/1936 — under framhållande av att de sålunda

anvisade medlen endast försloge till täckande av en mindre del av flottans

behov av oljeupplagsplatser — gjort framställning angående vidtagande av

åtgärder för uppförande av nya cisternutrymmen för flottans olja, uttalade

föredragande departementschefen vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit

i statsrådet den 4 januari 1935, att han funne sig böra tillstyrka, att medel

för ändamålet äskades av riksdagen men att den för cisternanläggningen i

dess helhet erforderliga medelsanvisningen, 700,000 kronor, borde kunna

fördelas på tre budgetår och anslagsbeloppet för budgetåret 1935/1936 begränsas

till 230,000 kronor. På framställning av Kungl. Majit har riksdagen

för vartdera av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 för ändamålet

anvisat ett belopp av 230,000 kronor. Återstående belopp, 240,000 kronor,

för fullbordande av redan påbörjade cisternanläggningar anmäldes av

Kungl. Majit i 1936 års försvarsproposition under rubriken »Erforderliga

byggnadsarbeten» och beviljades av riksdagen för budgetåret 1937/1938.

Slutligen har Kungl. Majit genom brev den 3 september 1936 på därom

av marinförvaltningen gjord framställning till ämbetsverkets förfogande

ställt ett belopp av 80,000 kronor för utförande av sprängningsarbeten för

en mindre, bombsäker cisternanläggning i Högsjö socken i Norrland.

I sin skrivelse den 6 september 1937 angående sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1938/1939 har marin förvaltningen — under åberopande av

vad ämbetsverket i särskild skrivelse samma dag anfört rörande fortsatt

uppförande av bombsäkra brännoljecisterner för marinen — framhållit, alt

säkerställandet av brännoljetillgången för marinens behov vid mobilisering

och linder krig, efterhand som örlogsfartygen under senare år inrättats för

oljedrift, blivit en av de allra viktigaste angelägenheterna, när det gällde

krigsberedskapens upprätthållande. Inom en snar framtid komme kustflottans

enheter att bestå av nästan uteslutande oljedrivna fartyg. På grund av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

faran för angrepp från luften hade myndigheterna de sista åren funnit

det nödvändigt att anläggningarna gjordes bombsäkra. Det tillskott av

bombsäkra lagringsutrymmen, som tillförts marinen genom ovannämnda

medelsanvisningar, vore givetvis av största värde. Emellertid beräknades

numera oljeförbrukningen inom flottan i krigstid bliva ökad i sådan grad,

att marinens samtliga redan befintliga eller under byggnad varande oljecisterner

(således inklusive oskyddade dylika) fortfarande icke rymde mer

än en mindre del av de vid mobilisering behövliga förråd, som jämlikt

brev den 12 april 1935 med föreskrifter beträffande marinförvaltningens

krigsförberedelser redan i fredstid skulle finnas upprättade genom marinförvaltningens

försorg. Det framstode därför — om flottan i krigstid effektivt

skulle kunna fylla den uppgift, för vilken den vore avsedd — såsom en

angelägenhet av vitalaste betydelse, att det påbörjade uppförandet av bombsäkra

oljecisterner fortsattes i snabbast möjliga takt. Den omständigheten,

att spörsmålet rörande landets oljeförsörjning vid krig vore föremål för särskild

utredning, borde icke medföra, att frågan beträffande marinen i de

delar, som redan vore utredda, uppskötes, så mycket mindre som marinen

enligt sistnämnda brev avsåges att i stort sett själv sörja för fyllandet av

oljebehovet. På grund av arbetets omfattning syntes det lämpligast att

verkställa utbyggnaden i etapper. Kostnaden för närmaste utbyggnad, som

beräknades till 1,300,000 kronor, syntes böra fördelas på två budgetår. I

anslutning härtill hemställde marinförvaltningen, att —- därest medel härför

ej kunde erhållas av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten

— för fortsatt uppförande av bombsäkra brännoljecisterner för marinen för

budgetåret 1938/1939 måtte anvisas ett reservationsanslag av 650,000 kronor.

I skrivelse den 5 mars 1938 har marinförvaltningen gjort förnyad framställning

i samma syfte.

Av den lämnade redogörelsen lärer framgå, att stort behov föreligger av

ytterligare cisternutrymmen för flottans oljelagring. Detta behov synes mig

på ett lämpligt sätt kunna tillgodoses genom att medel för ändamålet upptagas

å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. Därvid synes lämpligen

hela det för första utbyggnadsetappen erforderliga beloppet, 1,300,000 kronor,

böra upptagas.

Med hänsyn till förevarande anslagsfrågas natur har det icke synts mig

lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd.

Riksdagens vederbörande utskott torde därom erhålla upplysningar genom

de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Brännoljecisterner för flottan å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .................................. kronor 1,300,000.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

49

[9.] b. Bombskydd för förrådsbyggnad å Kurrliolmarna i Karlskrona.

Av skäl, som anförts i särskild skrivelse den 6 september 1937, har marinförvaltningen

gjort framställning om äskande av 86,000 kronor till anordnande

av bombskydd å förrådsbyggnad å Kurrholmarna i Karlskrona.

Ifrågavarande framställning finner jag mig böra på så sätt biträda, att

medel för ändamålet upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Anslagsfrågan är av sådan natur, att det icke synes mig lämpligt att till

statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd. Riksdagens

vederbörande utskott torde därom erhålla upplysningar genom de handlingar,

som tillhandahållas utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bombskydd för förrådsbyggnad å Kurrholmarna i

Karlskrona å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .................... kronor 86,000.

[10.] c. Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Sedan stationsbefälhavaren

vid Karlskrona örlogsstation hemställt om anvisande av medel

för uppgörande av förslag till restaurering av Karlskrona amiralitetsförsamlings

kyrka, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 5 oktober 1934

byggnadsstyrelsen att för uppgörande av ifrågavarande förslag av sjätte

huvudtitelns extra reservationsanslag till utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag m. m. taga i anspråk högst 1,500 kronor, varjämte Kungl.

Maj:t föreskrev, att därest framdeles anslag av statsmedel beviljades för

utförande av kyrkans restaurering, från sådant anslag skulle tillgodoföras

berörda extra reservationsanslag vad därav för förevarande ändamål utgivits.

Sedermera har dylikt restaureringsförslag på anmodan av byggnadsstyrelsen

utarbetats av stadsarkitekten i Karlskrona. Förslaget, som omfattar

inrednings- och målningsarbeten samt installation av värmeledning och elektrisk

belysning, har godkänts av byggnadsstyrelsen, varefter riksantikvarien

lämnat vissa direktiv i ämnet. Kostnaderna för förslagets realiserande beräknades

uppgå till 112,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1936/

1937 framhöll marinförvaltningen beträffande behovet av värmeledning inom

Amiralitetskyrkan i huvudsak följande:

Denna, en av vårt lands största träkyrkor, uppvärmdes med kaminer.

Detta eldningssystem medförde brandfara och uppvärmningen bleve icke

tillfredsställande. Vintertid uppstode därför stora obehag för dem, som

besökte gudstjänstlokalen.

En förbättring av uppvärmningsförhållandena skulle utan alltför höga

kostnader kunna ske genom anordnande av ny värmeledning med anslutning

till värmecentralen i flottans sjukhus, varigenom även uppvärmningskostnaderna

skulle kunna avsevärt nedbringas.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Stationsbefälhavare!! i Karlskrona hade i sin skrivelse angående medelsbehovet

för sistnämnda budgetår framhållit, att arbetet med värmeledningen

borde komma till utförande i samband med den restaurering av kyrkan,

varom utredning igångsatts genom byggnadsstyrelsens försorg.

Marinförvaltningen, som ansåge, att en omfattande restaurering av kyrkan,

med hänsyn till mängden av andra viktiga anslagskrav, ej kunde på

avsevärd tid ifrågasättas, funne dock, att värmeledningen vore synnerligen

av behovet påkallad och att därför ett eventuellt framtida beslut angående

kyrkans restaurering icke borde fördröja uppvärmningsfrågans lösning. På

grund härav hemställde marinförvaltningen, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen anvisa medel till bestridande av kostnaderna för värmelednings

anordnande, vilka av varvschefen i Karlskrona beräknats till 26,000 kronor.

Denna framställning föranledde emellertid icke någon Kungl. Majits åtgärd.

Under erinran om att 1936 års riksdag beviljat medel för anordnande av

värmeledning i kustartilleriets kasern i Karlskrona stad framhöll marinförvaltningen

i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret

1937/1938 lämpligheten av att en värmeledningsanläggning i Amiralitetskyrkan

anslötes till den blivande värmecentralen i nämnda kasern och att båda

arbetena komme till utförande samtidigt samt hemställde om anvisande för

ändamålet av omförmälda anslagsbelopp. Icke heller denna framställning

föranledde åtgärd.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 77) hemställdes

emellertid till 1937 års riksdag, att riksdagen måtte besluta att för omförmälda

värmeledningsanläggning för budgetåret 1937/1938 bevilja ett reservationsanslag

av 26,000 kronor. I anledning av motionen anförde statsutskottet,

att utskottet, som avlagt besök i Amiralitetskyrkan, därvid kunnat

konstatera, att uppvärmningsförhållandena inom kyrkan icke vore ordnade

på ett tillfredsställande sätt. Enligt utskottets mening vore det önskvärt, om

värmeledning kunde där anordnas. Då emellertid utredning påginge i fråga

om restaurering av kyrkan, syntes det utskottet lämpligast, att anordnandet

av värmeledning komme till utförande i samband därmed och att således

båda arbetena verkställdes samtidigt. Utskottet hade därför velat framhålla

önskvärdheten av att frågan om kyrkans restaurering påskyndades så att

värmeledningen kunde inom en nära framtid komma till utförande. Under

åberopande av det anförda hemställde utskottet, att motionen icke måtte av

riksdagen bifallas. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår

har marinförvaltningen framhållit, att, enär den omfattande restaurering

av kyrkan, som enligt förenämnda förslag borde äga rum, ej vore av

enbart militärt intresse utan fastmer av allmän kulturhistorisk betydelse,

det syntes marinförvaltningen kunna ifrågasättas, huruvida de jämförelsevis

höga kostnaderna härför borde belasta fjärde huvudtiteln. Däremot syntes

införandet av värmeledning inom kyrkan böra anses tillhöra det normala

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

51

underhållet och sålunda åvila de marina myndigheterna. Kostnaderna för

värmeledningsanläggningen torde med hänsyn till nu gällande material- och

arbetspriser böra beräknas till 30,000 kronor. Av tekniska skäl syntes arbetet

böra utföras i samband med den nya värmeledningsanläggning i Karlskrona

kustartilleriregementes kasernetablissement, vartill medel anvisats av

1936 års riksdag och som under innevarande budgetår bomme att igångsättas.

På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att Kungl.

Majit måtte taga under omprövning, huruvida icke kyrkans restaurering

borde uppdragas åt annan myndighet, förslagsvis byggnadsstyrelsen och medel

för ändamålet anvisas under annan huvudtitel. Beträffande värmeledningen

åter hemställde marinförvaltningen om äskande av erforderliga medel

för nästa budgetår.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att frågan örn en restaurering a\DepartementsAmiralitetskyrkan

i Karlskrona sedan flera år varit föremål för uppmärk- c^Rnsamhet

från myndigheternas sida. Sålunda tog stationsbefälhavaren i Karlskrona

redan år 1934 initiativ till uppgörande av förslag till kyrkans restaurering.

Förslag i ämnet har sedermera utarbetats och av byggnadsstyrelsen

godkänts. Vidare har marinförvaltningen vid upprepade tillfällen i sina

äskanden angående sjöförsvarets medelsbehov gjort framställning om utverkande

av medel till utförande av den i restaureringsförslaget ingående installationen

av värmeledning, som enligt marinförvaltningns förmenande

finge anses tillhöra det normala underhållet av kyrkan och sålunda åvila

de marina myndigheterna. 1937 års riksdags statsutskott har också uttalat

önskvärdheten av att restaureringsfrågan påskyndades, så att värmeledningen

kunde inom en nära framtid komma till utförande.

Även enligt min mening bör en restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona

komma till utförande. Anslagsmedel härför synas lämpligen böra

upptagas å beredskapsstaten för nästföljande budgetår. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna,

vilka sluta å 112,000 kronor, torde intet annat vara att

erinra än att beloppet med hänsyn till under senare tid inträffade prisstegringar

torde böra höjas med cirka 20 procent till 135,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 135,000.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Sjökarteverket.

[11.] d. Nytt utsjölodningsfartyg. Frågan om byggande av ett nytt

utsjölodningsfartyg har varit aktuell sedan mer än tio år. Sålunda framhöll

chefen för sjökarteverket redan i sitt den 4 oktober 1926 avgivna betänkande

och förslag beträffande åtgärder för påskyndande av sjömätningarna

och sjökortsutgivningen behovet av ett dylikt sjömätningsfartyg.

Sedermera hava såväl de s. k. sjökarteverkskommitterade i sitt den 21

juni 1928 avgivna betänkande angående sjökarteverkets arbetsuppgifter och

organisation m. m. som styrelsen för sjökarteverket i sitt den 25 oktober

1930 avgivna betänkande och förslag rörande planläggningen av sjökarteverkets

framtida arbeten ävensom beträffande verkets organisation m. m.

gjort vissa uttalanden rörande ifrågavarande fartygsbehov.

Vidare har statens organisationsnämnd i utredning och förslag rörande

sjökarteverkets organisation och arbetsuppgifter m. m. den 8 oktober 1931

i fråga om utsjölodningen och den i samband därmed stående frågan om sjökarteverkets

fartygsmateriel uttalat, att behov av nybyggnad av ett sjögående

mätningsfartyg redan för det dåvarande måste anses föreligga, varjämte

dels styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 9 december 1932 till

samma års utredning angående beredskapsarbeten gjort framställning om

att frågan om nybyggnad av utsjölodningsfartyg måtte göras till föremål för

prövning för att upptagas såsom beredskapsarbete för arbetslöshetens minskande,

dels ock Sveriges redareförening sommaren 1933 — under framhållande

av den stora betydelsen för allmänna sjöfarten av att även Östersjöns

öppna vatten snarast möjligt på ett tillfredsställande sätt uppmättes —

hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för byggande av ett nytt

utsjölodningsfartyg.

Slutligen har styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 20 oktober 1933

och sedermera vid upprepade tillfällen — under betonande av det med varje

år alltmera framträdande behovet av ett nytt utsjölodningsfartyg — gjort

framställningar i ämnet, varjämte Stockholms rederiförening m. fl. sammanslutningar

i skrivelse den 11 januari 1934 fäst Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

på det stora behovet av fartyget i fråga.

Vad i ärendet sålunda förekommit har emellertid hitintills icke föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sin skrivelse den 31 augusti 1937 angående sjökarteverkets medelsbehov

för budgetåret 1938/1939 anmälde styrelsen för sjökarteverket, att frågan

angående nytt utsjölodningsfartyg komme att av styrelsen ytterligare utredas,

varefter styrelsen hade för avsikt att hösten 1937 till Kungl. Maj:t

ingiva framställning angående medel till ett dylikt fartyg.

I anslutning härtill har styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 18 november

1937 till en början redogjort för det nuvarande mätningsläget i fråga

om Sverige omgivande farvatten och därvid anfört bland annat följande:

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Endast en del av det öppna vattnet utanför Sveriges kuster vore tillfredsställande

uppmätt. Hit kunde räknas södra delen av Upplands kust samt

Södermanlands, Hallands och Ångermanlands kuster. Bland de områden,

som vore i behov av nymätning, borde särskilt nämnas Östergötlands, Smålands,

Gotlands, Ölands och Bohusläns kustfarvatten ävensom stora områden

i Norrland, särskilt i Norrbotten.

En yta av mer än 850 svenska kvadratmil vöre icke i egentlig mening sjömätt,

utan endast rekognoscerad. Värdet av dessa rekognosceringar vöre

emellertid mycket ringa, vilket framstått allt tydligare i den mån nymätningar

utförts i öppna sjön. Nymätningarna hade nämligen visat, att havsbottnen

i Östersjön hade helt annan karaktär och vore betydligt mera kuperad,

än vad som förut vore känt. Förutom grund hade bankar av flera

nautiska mils utsträckning påträffats mellan vid rekognosceringarna erhållna

djupsiffror.

I den mån ekolod mera allmänt komme i bruk, ökades värdet av en detaljerad

kännedom om havsbottnen. Det vore ej nog att söka skaffa sig kännedom

om grund och bankar, även djuphålor och de i vissa delar av Östersjön

ofta förefintliga smala sprickorna vore av värde för navigeringen.

I Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken påginge numera sjötrafiken under

väsentligt längre tid än vad tidigare varit fallet, vilket givetvis medfört,

att de där trafikerande fartygen måste under höst- och vintermånaderna räkna

med för navigeringen otjänlig väderlek och speciellt med ogynnsamma

siklförhållanden. Betydelsen av att under sådana omständigheter förfoga

över sjökort, som beträffande samtliga djupförhållanden vore riktiga, torde

få anses uppenbar.

Det borde slutligen även framhållas, att det för sjökrigsföringen vore av

stor betydelse att bottenförhållandena till sjöss vore väl kända.

Av det anförda torde framgå, att en uppmätning av stora delar av Sveriges

kustfarvatten snarast möjligt borde ske.

I fråga om behovet av ett utsjölodningsfartyg har sjökarteverksstyrelsen

i skrivelsen anfört i huvudsak följande:

Sjökarteverket disponerade för närvarande för utsjöarbetena två fartyg,

Svalan och Falken, byggda respektive 1881 och 1888.

Utsjölodningsarbetet ställde emellertid stora krav på lodningsfartvget för

att detta arbete skulle kunna bedrivas effektivt och ekonomiskt. De båda

nämnda fartygen fyllde icke närmelsevis måttet i dessa avseenden, i det att

deras sjövärdighet vore långt ifrån tillräcklig. Detta hade till följd, att omtanken

om fartygets säkerhet verkade hindrande på arbetet. Sålunda måste

alltför stor hänsyn tagas till möjligheterna att vid annalkande oväder tidigare

än annars avbryta arbetet för gång till hamn. Härigenom minskades den

effektiva arbetstiden över hövan.

Sjökarteverkets utsjöarbeten hade hittills så gott som enbart bedrivits längs

kusterna, varför fartygens bristande sjövärdighet, även örn den i hög grad verkat

hindrande på arbetet, dock icke omöjliggjort detsamma. De arbetsuppgifter,

inför vilka sjökarteverket för närvarande stöde och för vilka i det

föregående redogjorts, vore emellertid till stor del av den art, att de icke på

ett tillfredsställande sätt kunde lösas med den nuvarande materielen.

En omständighet, som inom vissa mätningsområden ytterligare försvårade

arbetet vore, att fartygen ej kunde föra å skyddad plats uppställda mätningsmotorbåtar.

På grund härav måste vid grundundersökning å grundbankar

till sjöss motorbåtar utbogseras till och från arbetsplatserna. Vid in
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis proposition nr 275.

träffande hårt väder kunde motorbåtarna, om arbetet icke i god tid dessförinnan

avbrötes, utsättas för stora risker.

Då det gällt uppmätning av kustfarvattnen, hade dylik utbogsering av

motorbåtarna kunnat äga runi, men om effektiv nymätning av utsjöområdena

nu skulle verkställas, vore det en nödvändighet att mätningsfartyget kunde

hissa erforderliga motorbåtar och att det ägde sådan sjövärdighet, att det

ej vid dåligt väder tvingades att söka hamn utan kunde kvarbliva å mätningsområdet.

Besättningsstyrkan borde avvägas så, att fartyget i de fall, då det kunde

komma att tjänstgöra som logementsfartyg för kustmätningarna, kunde bemanna

ett stort antal mätningsbåtar och att vid utsjölodning arbetet kunde bedrivas

på minst två vakter för att utnyttja största möjliga del av dygnet.

Bostadsförhållandena ombord å Svalan och Falken vore, särskilt vad manskapet

beträffade, synnerligen otillfredsställande.

På grund av fartygens höga ålder vore underhållskostnaderna oproportionerligt

höga. Under 1921—J/7 1937, för vilken tid statistik funnes tillgänglig,

uppginge rustnings- och underhållskostnaderna för Svalan och Falken till

625.000 kronor, motsvarande en medelkostnad av respektive 20,700 och 17,200

kronor per år.

Efter framställning från chefen för sjökarteverket hade chefen för kommerskollegii

fartygsinspektionsbyrå hösten 1937 besökt verkets fartyg och

därvid förklarat sig anse ovannämnda båda fartyg olämpliga för sådana

arbetsuppgifter, som förekomme vid utsjölodningar på större avstånd från

skyddade hamnar eller skärgårdar. Denna sin uppfattning grundade han i

främsta rummet på fartygens byggnadssätt och storlek, varvid det förhållandet

särskilt beaktats, att fartygen nödvändigtvis ständigt måste medföra fullgoda

livbåtar, ävensom vid en mångfald tillfällen för mätningar erforderliga

hjälpbåtar, vilka båtar icke kunde medföras å de ifrågavarande fartygen,

utan att säkerheten därigenom äventyrades.

Styrelsen hade tidigare utarbetat förslag till ett utsjölodningsfartyg och hos

Kungl. Maj:t hemställt örn utverkande av medel till byggande av detsamma.

Detta förslag hade nu tagits under förnyat övervägande och underkastats

omarbetning, varvid fiskeribevakningsfartyget Skagerack, vilket år 1934 kontrakterades

till ett pris av 580,000 kronor, tjänat som utgångspunkt. Härvid

hade dock Skageracks framdrivningsmaskineri, som vore av specialtyp, ersatts

med maskineri av vanlig typ.

Det reviderade förslaget skilde sig beträffande skrovet från Skagerack genom

lägre höjd samt uteslutande av isförstärkningar. Härigenom hade en

betydande viktbesparing å stålmaterialet till skrovet kunnat ernås.

Inredningen å det till byggande nu föreslagna utsjölodningsfartyget hade erhållit

ett enklai’e utförande än å Skagerack, men då besättningsstyrkan uppginge

till 48 man mot Skageracks 33 man, hade den dock blivit kostsammare.

Förslaget upptoge ej däcksmaskineri i så stor utsträckning som Skagerack,

ej heller den stora kylanläggning, som detsamma vore försett med, men

båtdävertarna vore flera och kraftigare.

Kostnaderna för fartyget beräknades, enligt av sakkunnig verkställd utredning,

uppgå till 698,000 kronor med nuvarande materialpriser och arbetslöner.

För vissa i kostnadsberäkningen ej upptagna anordningar för fartyget

ävensom för vissa extra kostnader, som torde uppkomma i samband med

anskaffande av detsamma, beräknades ytterligare en summa av omkring

50.000 kronor erforderlig. Härvid hade bland annat hänsyn tagits till kostnaderna

för uppgörande av anbudsritningar och byggnadsbeskrivning,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

granskning av anbud nied tillhörande kontraktsritningar, kontrollering av

fartygsbygget samt besiktning av det färdigställda fartyget.

Med överlämnande av skrivelsen bifogad ritning till utsjölodningsfartyget

finge styrelsen hemställa, att Kungl. Maj:t matte föranstalta örn, att ett belopp

av 750,000 kronor måtte ställas till förfogande för byggande av ett dylikt

nytt utsjölodningsfartyg för sjökarteverket, varav 375,000 kronor för

budgetåret 1938/1939 och återstoden för budgetåret 1939/1940. Styrelsen förutsatte

härvid, att anbud skulle kunna infordras och byggnadsarbetet igångsättas,

så snart första hälften av det äskade beloppet blivit beviljad.

I utlåtande den 9 december 1937 Ilar marinförvaltningen bestyrkt behovet

av ifrågavarande utsjölodningsfartyg, varjämte ämbetsverket förklarat sig

intet hava att erinra mot den föreslagna fartygstypen. Enligt marinförvaltningens

uttalande syntes den beräknade kostnaden, 750,000 kronor, vara

rimlig.

Enligt vad utredningen i ämnet giver vid handen medgiva de båda över Departementsfemtio

år gamla fartyg, som sjökarteverket för närvarande disponerar för ut- cAe^<n''

sjölodningsarbetet, icke ett effektivt och ekonomiskt bedrivande av detsamma.

Fartygens ringa sjövärdighet verkar sålunda i hög grad hindrande pa

arbetet. Härtill kommer att förläggningsförhållandena ombord å fartygen,

särskilt vad manskapet beträffar, äro synnerligen otillfredsställande. Slutligen

torde böra beaktas de oproportionerligt höga underhållskostnader, som

fartvgen på grund av sin höga ålder betinga. Chefen för kommerskollegiets

fartygsinspektionsbyrå har även förliden höst efter besiktning av fartygen

förklarat dem olämpliga för utsjölodningsuppgifter på större avstånd från

skyddade hamnar eller skärgårdar. Av vad sålunda och tidigare i ärendet

förekommit torde få anses ådagalagt, att ett påtagligt behov av ett nytt utsjölodningsfartyg

föreligger. Mot det senaste, hösten 1937 uppgjorda förslaget

till dylikt fartyg samt beräkningen av kostnaderna för detsammas

byggande torde intet vara att erinra. Kostnaderna för ett nytt utsjölodningsfartyg

synas mig lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande

budgetår. Därvid synes hela det för fartygets byggande erforderliga

beloppet, 750,000 kronor, böra på en gång upptagas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Nytt utsjölodningsfartyg å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .................................. kronor 750,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lind.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' w

, ,V;V: ■

• .y«

I >•

Y

• -V •

'' V /»■

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

57

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] a. Statliga och kommunala beredskapsarbeten. I 1938 års statsverksproposition

har på min hemställan Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln,

punkten 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1938/39 till statliga och kommunala beredskapsarbeten

beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Det är min avsikt, att inom den närmaste tiden till slutlig prövning upptaga

frågan om erforderligt anslag för ifrågavarande ändamål. Därvid torde

jag komma att hemställa, att för ändamålet anvisas ett reservationsanslag å

samma belopp, som beräknats i statsverkspropositionen.

Berörda anslagsberäkning grundar sig å för närvarande rådande förhållanden.

Uppenbart är, att, örn en mera påtaglig försämring av det ekonomiska

läget skulle inträda, anslagsbehovet kan komma att stegras avsevärt.

Med hänsyn härtill anser jag det nödvändigt, att å beredskapsstat för nästa

budgetår upptages ett särskilt anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Det å femte huvudtiteln för ändamålet beräknade anslagsbeloppet är avsett

att disponeras väsentligen för arbeten inom de svårast hemsökta

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

delarna av landet, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Skulle

ett försämrat läge å arbetsmarknaden inträda, lär det bliva nödvändigt

att enligt samma allmänna riktlinjer, som tillämpas beträffande

sagda områden, bispringa jämväl andra delar av landet. Under sådana

omständigheter erfordras givetvis, att ett väsentligen ökat belopp står till

Kungl. Maj:ts förfogande. Skäligen synes mig anslagsbehovet kunna angivas

till 40,000,000 kronor. I fråga om medlens disposition torde böra

gälla enahanda regler, som kunna komma att bestämmas beträffande riksstatsanslaget

för nästkommande budgetår.

På grund av det anförda får jag därför hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statliga och kommunala beredskapsarbeten å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .......................... kronor 40,000,000.

[2.] b. Avsättning till fond för lån och subventioner till främjande av

enskild företagsamhet. Genom beslut av 1933 års riksdag anvisades för budgetåret

1933/1934 till lån till främjande av enskild företagsamhet ett anslag

av 10,000,000 kronor. Likaledes anvisades till subventioner till främjande av

enskild företagsamhet för samma budgetår ett anslag av 3,500,000 kronor.

För förstnämnda ändamål anvisades ytterligare för budgetåret 1934/1935

ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, varjämte riksdagen medgav,

att det för budgetåret 1933/1934 till subventioner anvisade anslaget finge

disponeras jämväl för lån. Från och med budgetåret 1934/1935 har

alltså gällt, att båda de ifrågavarande anslagen kunnat tagas i anspråk

för låneverksamheten. Med hänsyn till gällande regler för dispositionen

av reservationsanslag föreslog Kungl. Majit i proposition till 1937

års riksdag, att riksdagen ville medgiva, att kvarstående reservationer å nyssnämnda

båda anslag måtte av Kungl. Maj :t få disponeras jämväl under budgetåret

1937/1938, därvid tillika förordades viss jämkning i de för dispositionen

av anslaget gällande grunderna. Riksdagen biföll Kungl. Majits

ifrågavarande förslag. I främsta rummet avsåg sagda jämkning, att medel av

Kungl. Majit skulle få disponeras för grundande av nya och utvidgning av

redan bestående företag, främst inom de av arbetslöshet svårast hemsökta

delarna av landet.

På grund av de erfarenheter, som föreligga rörande den hittills med anlitande

av nämnda anslag bedrivna verksamheten, synes det mig uppenbart,

att för den händelse ett försvårat arbetslöshetsläge under loppet av nästkommande

budgetår skulle inträda, det vore av stor betydelse att kunna fullfölja

stödverksamheten, i syfte att dels förekomma nedläggandet av företag, dels

möjliggöra grundandet inom de svårast hemsökta landsdelarna av nya företag.

Av de tidigare anvisade anslagen återstår, såsom jag i annat sammanhang

närmare angiver, ett belopp av omkring 1,940,000 kronor. Då sagda

belopp under »viss förutsättning torde kunna förutses väsentligen åtgå för

stödjande av vissa projekterade företag inom Göteborgs och Bohus samt

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

59

Västernorrlands län, synes det mig nödvändigt, att under nyss angivna förutsättning

ytterligare medel stå till Kungl. Maj:ts disposition. Jag finner mig

därför böra påkalla åtgärder för att å beredskapsstat upptages anslag för

ändamålet. Anslagsbeloppet torde kunna angivas till 1,000,000 kronor. Anslagsbeteckningen

synes böra ändras i enlighet med de principer, som i

årets statsverksproposition angivits av chefen för finansdepartementet vid

anmälan av förslag om ändrad redovisning av vissa anslag, avseende bidrag

eller låneunderstöd. De hittills för disposition av anvisade anslag tillämpade

grunderna torde böra gälla jämväl för dispositionen av ifrågavarande

medel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Avsättning till fond för lån och subventioner till

främjande av enskild företagsamhet å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag

av ............................ kronor 1,000,000.

[3.] c. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Under de senare åren har riksdagen till förevarande ändamål anvisat anslag

såväl av skattemedel som av lånemedel. För innevarande budgetår

anvisades av 1937 års riksdag dels till förbättringsbidrag ett reservationsanslag

av 5,500,000 kronor, dels till nybyggnadslån i form av kapitalökning

för lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor. 1 samband med att sagda anslag ställdes

till egnahemsstyrelsens förfogande, utfärdades den 30 juni 1937 nya bestämmelser

för verksamheten (sv. förf.-saml. 654/1937), enligt vilka nytt ansökningsförfarande

utsattes till den 1 september 1937.

I skrivelse den 2 december 1937 beräknade statens egnahemsstyrelse preliminärt,

att för tillgodoseende av tillstyrkta och vilandeförldarade ansökningar

krävdes ytterligare 12,500,000 kronor såsom förbättringsbidrag och

4,000,000 kronor såsom nybyggnadslån samt hemställde, att sagda anslagsbelopp

måtte äskas hos 1938 års riksdag.

Egnahemsstyrelsens framställning har redan föranlett vissa åtgärder. Sålunda

har 1938 års riksdag med bifall till Kungl. Majlis förslag i ämnet till

bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden på tilläggsstat till

riksstatcn för budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln anvisat ett

reservationsanslag av 1,500,000 kronor. Vidare får jag erinra, att Kungl.

Majit i proposition den 3 mars 1938, nr 190, bland annat hemställt, att riksdagen

för budgetåret 1938/1939 måtte anvisa dels under femte huvudtiteln ett

reservationsanslag av 2,500,000 kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden, dels ock å kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder,

elt reservationsanslag av 3,000,000 kronor till lånefonden för främjande

av bostadsbyggande på landsbygden. I sagda proposition har vidare

föreslagits viss ändring i grunderna för ifrågavarande bidrags- och låneverksamhet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Under förutsättning att berörda proposition bifalles skulle med utgångspunkt

från egnahemsstyrelsens omförmälda beräkningar det återstående medelsbehovet

å här förevarande område kunna uppskattas till 8,500,000 kronor

för förbättringsverksamheten och 1,000,000 kronor för låneverksamheten.

Med hänsyn härtill torde för nästa budgetår å beredskapsstaten böra

beräknas dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln ett reservationsanslag

av 8,500,000 kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

dels å kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden. Jag förutsätter, att beträffande användningen av dessa anslag

skola få gälla de bestämmelser, som förordats i nyssnämnda proposition

nr 190.

Rörande det sistnämnda av de två anslagen gör jag hemställan vid anmälan

av ärenden angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten. Här

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett

förskottsanslag av......................kronor 8,500,000.

[4.] d. Uppförande av vissa nybyggnader för en central depå för blindas

arbeten. I särskild proposition denna dag har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att en central depå för blindas arbeten måtte inrättas i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordade grunder. Under åberopande

av vad jag vid anmälan av nämnda ärende anfört, hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av vissa nybyggnader för en central

depå för blindas arbeten å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 285,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[5.] a. Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Åren 1930—1935 har Apelvikens kustsanatorium

undergått en modernisering i huvudsaklig överensstämmelse med en av 1930

års riksdag godkänd plan (prop. 203, Rd. skr. nr 215). Denna modernisering

har, vad angår det egentliga sjukhuset, omfattat bland annat uppförande av

en ny operationsbyggnad i förening nied mottagningslokaler och bostäder,

örn- och tillbyggnad av den s. k. observations- och mottagningsbyggnaden,

ersättningsbyggnader för de gamla träpaviljongerna I och II i förening med

ombyggnad av den s. k. centralhallen och uppförandet av ny samlingssal,

ävensom diverse moderniseringar och utvidgningar i fråga om köks-, tvättoch

maskinavdelningarna. Härjämte har under senaste åren uppförts ett

nytt bostadshus för gift personal och en underläkarbostad.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

61

I skrivelse den 1 oktober 1937 har föreningen kustsanatoriet Apelviken

gjort framställning om statsbidrag till vissa ytterligare byggnadsarbeten m.

m. vid sanatoriet.

Föreningen har därvid till en början erinrat, att förenämnda moderniseringsplan

icke berört anstalten i dess helhet, enär vissa delar av anstalten

ansetts tills vidare användbara i befintligt skick. Efter hand hade emellertid

framträtt förhållanden, vilka medfört krav på förbättringar även i fråga

örn de byggnader, som icke omfattades av den redan genomförda moderniseringen.

Dessa omständigheter hade avseende såväl på den egentliga sjukvårdsverksamheten

som på ekonomitjänsten. Vidare hade brandskyddssynpunkten

ägnats beaktande, och slutligen hade åtgärder ansetts erforderliga

för ordnandet av personalfrågan vid sanatoriet. Styrelsen hade därför funnit

angeläget att nu åvägabringa en översikt över de byggnadsarbeten, som

inom överskådlig tid skulle bliva erforderliga.

Föreningen har härefter lämnat en redogörelse för dessa arbeten, vilka

avse dels ombyggnad av paviljongerna III och VI ävensom av den gamla

opera hollsby ggnaden och köksbyggnaden, dels ock nybyggnad av två bostadshus

för kvinnlig personal samt av en samlingslokal. Av nu nämnda arbeten

bör enligt föreningens uppfattning ombyggnaden av paviljong VI i första

hand komma till utförande. Till utveckling härav åberopar föreningen av

sanatoriets överläkare och arkitekten G. Birch-Lindgren verkställda utredningar,

av vilka framgår bland annat följande.

Paviljong VI hade uppförts år 1923 och inrymde tre våningar. Bottenvåningen

innehölle bad- och ljusbehandlingslokaler och mellanvåningen två

sjukavdelningar, avsedda för 30 barn vardera. Till översta våningen vore

förlagd en sjukavdelning för 18 patienter jämte 3 sjukrum för personal.

Sistnämnda avdelning saknade egen liggveranda, varför patienterna därstädes

måste utnyttja den invid den gamla operationsbyggnaden befintliga.

Därför erfordrades dels en hisstransport, dels en körning genom gamla operationsbyggnaden

m. fl. byggnader, en sträcka av c:a 65 m. I paviljongen,

vilkens andra våning efter den 1 januari 1938 komme att inrymma vårdavdelningar

med sammanlagt 60 sängar, funnes vidare allenast en enda trappa

och en hiss, vilket redan ur brandskyddssynpunkt vore synnerligen otillfredsställande.

Då hisstransport därjämte vore nödvändig för nästan alla

patienter, som skulle till ljusbehandlingsavdelningarna ävensom till operations-

och gipsningslokalerna, 1''ramginge tydligt, att ytterligare en hiss erfordrades.

Taket å liggverandorna i mellanvåningen vore täckta med stora

glasrutor och väggarna utgjordes till största delen av skjutbara fönster. Uppvärmningen

skedde med ånga, som leddes genom i golvet nedlagda kamflänsrör.

Liggverandorna ställde sig därför mycket dyra ur uppvärmningssynpunkt.

De vore även riskabla för patienter och personal, då det hänt, att

någon av de stora glasrutorna i taket fallit ned, medan patienter legat å solverandorna.

Sjukavdelningarna å ifrågavarande våning vore behäftade med betydande

hygieniska olägenheter, vilka medförde, att sjukhusvistelsen bleve onödigt

dyrbar. Särskilt bilokalerna vore med nuvarande drift otillräckliga och

för personalen prövande. Samtliga avdelningar inom paviljongen saknade

dessutom dagrum.

Nu berörda brister hade icke varit särskilt kännbara, så länge paviljongen,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majlis proposition nr 275.

liksom sjukhuset i övrigt, huvudsakligen varit avsedd för vård av barn. Under

de senaste åren hade emellertid behovet av vårdplatser för barn ständigt

minskats; den Vio 1937 hade alla barn, lidande av ben- och ledtuberkulos,

som väntat på inträde, kunnat inkallas. Platsbehovet för vuxna vore däremot

så stort, att väntetiden i regel utgjorde flera månader. Angelägenheten

av en ombyggnad hade därmed framträtt allt starkare. På uppdrag av

föreningsstyrelsen hade därför arkitekten Birch-Lindgren utarbetat två alternativa

förslag till om- och tillbyggnad av ifrågavarande paviljong.

Enligt det första alternativet, som avsåge en fullständig modernisering, skulle

tre driftsekonomiska vårdavdelningar om tillhopa 90 platser för vuxna

patienter erhållas. De nu olämpliga, ur uppvärmningssynpunkt dyrbara

solverandorna, skulle vidare ersättas med nya. I bottenvåningen skulle en

hel del för anstalten behövliga lokaler erhållas, i källarvåningen rymliga

förrådsrum. Förslaget hade av olika experter kostnadsberäknats till 552,500

kronor.

Det andra alternativet innebure, att en avdelning i andra våningen slopades,

likaså en del lokaler i de övriga våningarna. Det hade därigenom blivit

möjligt att begränsa de erforderliga tillbyggnaderna till endast en, nämligen

åt öster, varjämte förslaget medförde mindre vittgående konsekvenser

beträffande nuvarande ledningar. Antalet vårdplatser komme att med detta

förslag minskas från nuvarande 78 til) 60. Kostnaderna för dess genomförande

hade uppskattats sålunda:

1) Byggnadskostnader enligt beräkning av

byggnadsfirman Bröderna Bengtsson,

Falkenberg

a) ombyggnader i gamla byggnaden . . kronor 48,000

b) tillbyggnaden .................. » 92,000 kronor 140,000

2) Elektriska anläggningar samt hiss enligt beräkning av

ingeniör K. G. Eliasson, Göteborg .................. » 58,000

3) Värme-,ventilations- och sanitära anläggningar

enligt beräkningar av Hugo Theo
rells

ingeniörsbyrå ................... kronor 71,200

Härav avgår för ej behövlig varmvatten
cistern

............................. » 14,000 » 57,200

4) Arvoden, kontroll och oförutsett .................... » 13,800

Summa kronor 269,000.

I anslutning härtill yttrar föreningen:

Vid övervägande vilketdera förslaget, som från styrelsens sida borde förordas,

hade det mera omfattande alternativet synts väl kostbart. Å andra sidan

måste det förutses, att en minskning av platsantalet från 78 till 60

tillika med den platsreducering, som med sannolikhet måste vidtagas genom

indragning av avdelningarna VII a och VII b med sammanlagt 42

platser, komme att hava till följd, att nu bestämda vårdavgift och statsbidrag

icke bleve tillräckliga för driftkostnadernas täckande. För styrelsen

syntes det emellertid framför allt vara angeläget, att sjukhusets möjligheter

att bereda avsedd vård bleve — oavsett antalet platser — tillgodosedda på

det sätt, som medicinska skäl påkallade. Enligt styrelsens åsikt vore därvid

det mindre omfattande alternativet mera i överensstämmelse med en utveckling

av sjukhuset till en verklig högklassig specialanstalt.

Föreningen framhåller vidare, att de inventarier och den inredning i övrigt,

som nu tillhörde vårdavdelningarna å paviljong VI, delvis vore gamla och av

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

63

mindre lämplig beskaffenhet. Till stor del vore de därjämte avsedda för

barn. Vid avdelningarnas omändring bleve det därför erforderligt att anskaffa

en i huvudsak ny utrustning. Med ledning av beloppen för motsvarande

utgifter vid nyinredning av paviljongerna I oell II kunde kostnaderna

för detta ändamål beräknas till 15,000 kronor för varje sjukavdelning eller

till sammanlagt 45,000 kronor vid det större alternativet och 30,000 kronor

vid det mindre. En dylik extra utgift kunde icke bestridas medelst sanatoriets

ordinarie inkomster, och föreningen såge sig därför nödsakad att räkna

med särskilda medel därtill.

Slutligen erinrar föreningen, att staten vid tidigare ombyggnadstillfällen

plägat bevilja s. k. evakueringsbidrag, som utgått med 2 kronor 75 öre

per dag och plats, varvid platsantalet avsett det efter ombyggnaden bestämda.

De omständigheter, som förut motiverat dylika bidrag, gjorde sig gällande

jämväl vid den ombyggnad, som nu sattes i fråga. På grund av rådande

prisförhöjningar och det efter den 1 juli 1937 nedsatta platsantalet

syntes emellertid bidraget icke böra sättas till lägre belopp än 3 kronor 25

öre pr vårddag, d. v. s. till enahanda belopp som statsbidraget till driftkostnaderna.

Den tid, under vilken paviljong VI skulle vid genomförande av

det mindre förslaget behöva vara evakuerad, uppginge enligt beräkning av

byggnadssakkunnig till 6 månader.

Med stöd av vad sålunda anförts har föreningen hemställt, att Kungl.

Majit måtte hos 1938 års riksdag utverka dels för om- och tillbyggnad av

paviljong VI enligt alternativ 2 ett anslag av 269,000 kronor, dels till inventarier

och inredning för nämnda paviljong ett belopp av 15,000 kronor för

varje vårdavdelning eller tillhopa 30,000 kronor, dels ock medgivande, att

statligt driftkostnadsbidrag finge utgå jämväl för de platser, som på grund av

ombyggnaden bleve obelagda, dock högst för så många platser som efter ombyggnaden

bleve berättigade till dylikt bidrag.

över denna framställning hava medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

den 22 oktober 1937 avgivit gemensamt utlåtande, vari huvudsakligen anförts

följande.

Ämbetsverken hade icke något att erinra vare sig mot de föreliggande

med »Alt. 2» betecknade ritningarna till ny paviljong eller mot de för ändamålet

beräknade kostnaderna. Då, enligt vad ämbetsverken hade sig bekant,

föreningen kustsanatoriet Apelviken icke förfogade över medel, som

kunde användas för ett dylikt byggnadsföretag, syntes detsamma icke kunna

komma till utförande med mindre staten iklädde sig samtliga kostnader.

Därest arbetet bleve utfört, torde staten, i likhet med vad förhållandet varit

vid ombyggnad av andra paviljonger vid sanatoriet, jämväl böra utbetala

visst evakueringsbidrag.

Beträffande frågan, huruvida staten även borde ikläda sig kostnaderna för

anskaffande av inventarier och inredning i den nya paviljongen, ville ämbetsverken

framhålla, att statsbidrag för dylikt ändamål icke plägat beviljas

och att ämbetsverken i skrivelse den 24 september 1937 avstyrkt statsbidrag

för anskaffande av inventarier till ett nytt bostadshus för kvinnlig

personal m. m. vid kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra.

Ehuru ämbetsverken medgåve, att uppförandet av ifrågavarande pavil
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

jong vid Apelvikens kustsanatorium skulle bliva till gagn, syntes ämbetsverken

de nuvarande konjunkturerna på arbetsmarknaden dock tala för

ett uppskov tillsvidare med detta arbetes utförande. Ämbetsverken avstyrkte

därför bifall till den föreliggande ansökningen om ifrågavarande arbetes

omedelbara utförande. Därest Kungl. Majit bomme att ansluta sig till ämbetsverkens

sålunda gjorda hemställan, men anstaltsledningen vidhölle, att

omedelbara åtgärder ur eldfare- och andra synpunkter måste vidtagas, syntes

en provisorisk avstängning av vissa delar av sanatoriet böra vidtagas.

Jämväl vid S o l lie m s barnsjukhus i Borås föreligger behov

av byggnadsarbeten.

I skrivelse den 2 september 1937 har Stiftelsen Solhem i Borås gjort framställning

örn statsbidrag till uppförande av dels ett bostadshus för sjukhusets

personal, dels ock ett stängsel kring sjukhusets tomt.

Rörande behovet av bostadshuset för personalen anförde stiftelsen

därvid i huvudsak följande.

Sjukhuset, som vid sin tillkomst år 1931 haft 80 vårdplatser, hade numera

90 platser. Patientklientelet, som från början utgjorts av barn, i huvudsak

lidande av körteltuberkulos, omfattade numera även vuxna. Antalet

patienter, sorn kirurgiskt behandlats, hade ökats och utgjorde nu 80 procent

av klientelet. De utförda operationernas antal hade i samband därmed

fördubblats, medan antalet gipsningar och avgjutningar till bandage tredubblats,

allt i jämförelse med det första verksamhetsåret.

På grund härav hade en successiv personalökning vid sjukhuset varit ofrånkomlig.

En underläkare, en nattsköterska och tre biträden hade därför anställts.

För sjukhusets rationella skötsel erfordrades ytterligare personal.

Sålunda borde snarast en husmoder anställas, enär hennes uppgifter ej kunde,

såsom hittills, åläggas operations- och avdelningssköterskorna. Trots

ändrade dispositioner och tillbyggnader saknades erforderliga bostadsutrymmen

för den ökade personalen.

Behov av bostad inom sjukhuset förelåge i första hand beträffande underläkaren.

Vid förfall för överläkaren förordnades vanligen underläkaren såsom

dennes vikarie, varför det vore av vikt, att denne vore väl förtrogen

med förhållandena inom sjukhuset. Oftast hade ock en underläkare med

erforderliga kvalifikationer nått sådan ålder, att han bildat familj. Jämväl

för sysslomannen borde tjänstebostad finnas tillgänglig vid sjukhuset,

enär nian eljest ej kunde påräkna kvalificerade sökande till tjänsten eller i

varje fall måste bereda sig på täta ombyten av tjänstinnehavare. Sjukhusets

andre vaktmästare, som framdeles skulle uppehålla portvaktssysslan,

borde tillika beredas bostad inom sjukhusets område. Ur allmän säkerhetssynpunkt

— eldsvådetillbud eller dylikt — vöre det nämligen av stor betydelse,

att sjukhusets hela manliga personal i största möjliga utsträckning funnes

tillgänglig inom sjukhuset. Då det hittills visat sig synnerligen svårt

att inom staden finna lämplig bostad för nattsköterskan, syntes det styrelsen

vidare nödvändigt, att bostad bereddes henne inom sjukhuset. Härjämte

borde sjukhusets undersköterskor, som för närvarande delade runi, framdeles

bliva bättre gynnade i bostadshänseende.

Stiftelsen ville även betona, att till följd av numera inträdda förhållanden

å arbetsmarknaden svårigheter yppat sig, då det gällt att till sjukhusen skaffa

erforderlig sjukvårds- och ekonomipersonal. Dessa svårigheter hade särskilt

framträtt i Borås, där den kvinnliga arbetskraften vore synnerligen

starkt efterfrågad. Örn sjukvårdsinrättningarnas personalbehov skulle till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

fredsställas, måste därför personalens förmåner i bland annat bostadshänseende

tillgodoses i större omfattning, än som tidigare ansetts erforderligt.

Därtill komme, att kravet å förkortad arbetstid medförde behov av ytterligare

personal och ökade bostadsutrymmen för densamma.

På grund av nu nämnda förhållanden hade styrelsen verkställt undersökningar

rörande omfattningen av det ökade lokalbehovet vid sjukhuset och

funnit, att för tillgodoseende av detta behov nybyggnad måste företagas. Styrelsen

hade därför låtit upprätta ritningar jämte arbets- och materialbeskrivning

å sådan byggnad, avsedd att förläggas i sjukhusets omedelbara närhet

å markområde, som Borås stad ställt till sjukhusets disposition.

Den sålunda föreslagna byggnaden innehöll en underläkarebostad om 3

rum och kök, en vaktmästarebostad örn 2 rum och kök, en sysslomansbostad

om 3 rum och kök, sex undersköterskerum, ett rum för tvättföreståndarinna

samt ett rum för telefonväxel.

Kostnaderna för byggnadens uppförande beräknade stiftelsen till 102,000

kronor enligt följande sammanställning:

Byggnadskostnad (enligt preliminärt anbud från bvggnads
aktiebolaget

Oscar Ohlson) .......................... kronor 75,000

Värme- och varmvattenanläggning samt sanitär installation

(enligt preliminärt anbud från Hadar Sjölin A. B.)...... » 19,000

Elektrisk installation (enligt preliminärt anbud från Borås

elektriska affär) .................................. *____8,000

Summa kronor 102,000.

Beträffande det ifrågasatta stängslet kring sjukhustomten upplyste

stiftelsen, att vid den snabba utveckling, som Borås stad undergått de senaste

åren, hade de förut obebyggda områdena mellan staden och sjukhuset helt

apterats för byggnadsändamål. Sannolikt komme bebyggelsen att inom de

närmaste åren alltmera omsluta sjukhusets område. Med hänsyn härtill borde

detta förses med ändamålsenligt stängsel. Kostnaden härför uppginge

enligt verkställda beräkningar till 12,000 kronor.

Under åberopande härav hemställde stiftelsen örn anvisande av (102,000

+ 12,000) 114,000 kronor för nu nämnda ändamål.

Byggnadsstyrelsen förklarade sig i utlåtande den 14 september 1937 icke

hava något att erinra mot personalbyggnadens planläggning i stort sett. Ett

ytterligare studium av planerna syntes styrelsen dock önskvärt i syfte att

tillgodogöra bostadsrummen mera av planutrymmet i dess helhet. Kostnaderna

för byggnaden ansåge styrelsen böra beräknas till lägst 115,000 kronor.

Medicinalstyrelsen tillstyrkte i utlåtande den 22 september 1937 bidrag

till såväl personalbyggnaden som stängslet. Styrelsen förutsatte emellertid,

att nya ritningar rörande bostadshuset och en detaljerad kostnadsberäkning

jämte beskrivning beträffande stängslet skulle ingivas och i vederbörlig ordning

godkännas.

Till följd därav bär stiftelsen med .skrivelse den 11 december 1937 överlämnat

nya, i enlighet med byggnadsstyrelsens direktiv upprättade ritningar

för bostadshuset ävensom en detaljerad beskrivning över stängslet. Någon

ändring i de förut beräknade kostnaderna har därvid icke ifrågasatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 275.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 25 januari 1938 lämnat det senast

föreliggande ritningsförslaget utan erinran.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 28 februari 1938 meddelat, att styrelsen

för sin del icke hade något att erinra mot vare sig de nya ritningarna

rörande bostadshuset eller beskrivningen över stängslet.

DePMfTentS~ Beträffande Apelvikens kustsanatorium är att mörka, att

c en'' den pågående förskjutningen av anstaltens klientel från barn till vuxna

uppenbarligen måste aktualisera förefintliga brister i tekniskt-hygieniskt

hänseende och medföra krav på förbättrade lokalförhållanden. Behovet

härav har ock vitsordats av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen i deras

förberörda utlåtande. Ifrågavarande myndigheter hava ej heller funnit

anledning till erinran mot de för ändamålet föreslagna byggnadsarbetena

och beräknade kostnaderna, ehuru de med hänsyn till rådande läge å arbetsmarknaden

ansett sig böra förorda anstånd tills vidare med arbetenas utförande.

Vid sådant förhållande och då det får anses ådagalagt, att föreningen

ej kan till någon del med egna medel bestrida kostnaderna för byggnadsarbetenas

utförande, har det synts mig befogat och lämpligt, att medel

för ändamålet upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Vad angår framställningen örn statsbidrag till inventarier och annan inredning

för den nya paviljongen, lärer med prövningen av denna fråga

kunna utan olägenhet tills vidare anstå.

Framställningen rörande statsbidrag till byggnadsarbeten vid Sol hems

barnsjukhus i Borås anmäldes av mig i samband med anslagsäskandena

under riksstatens femte huvudtitel för nästa budgetår. Jag förklarade

mig därvid icke beredd att för det dåvarande tillstyrka stiftelsens

framställning utan förmenade, att en närmare undersökning först borde verkställas,

huruvida icke förutsättningar förelåge att bereda därför lämpad

personal tillfredsställande bostäder utanför sjukhuset. Med anledning därav

har från anstaltens överläkare inkommit en skrift, vari denne framhåller,

bland annat, att för närvarande följande befattningshavare bodde utom sjukhuset,

nämligen sysslomannen, en vaktmästare, en nattsköterska, en nattelev,

en kokerska, en bandagemästare, ett bandagebiträde, en sjukgymnast

och en lärarinna. Detta innebure, att utom underläkaren endast en manlig

befattningshavare bodde inom ett sjukhus, avsett för 90 patienter, av vilka

det stora flertalet vore sängliggande i gipsbandage eller gipsbäddar. Mer

än en gång hade överläkaren fått tjänstgöra som vaktmästare, t. ex. vid

tågförseningar för att avhämta patienter vid stationen eller för att hjälpa

till vid skyfall och åskslag, då det gällt att i hast få in alla patienter från

solbalkongerna. För en rationell skötsel av ett sjukhus av denna kategori

vore det enligt överläkarens uppfattning nödvändigt, att största delen av

personalen bodde inom sjukhusområdet.

Överläkaren upplyser vidare, att verkställd undersökning beträffande förutsättningarna

att bereda ifrågavarande personal bostäder ute i staden givit

vid handen, att hyreskostnaderna därför vid nuvarande hyresläge komme

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

67

att belöpa sig till minst 9,000 kronor för år. Detta innebure, att sjukhuset

under en tidrymd av cirka 12 år måste erlägga samma belopp i hyror, som

det planerade personalhuset komme att kosta. Utredningen hade även visat,

att det vöre omöjligt att bereda biträdespersonalen och undersköterskorna

likvärdiga bostäder ute i staden. För närvarande vore ock tillgången på

möblerade rum i sjukhusets närhet synnerligen knapp.

Beträffande det planerade stängslet kring sjukhusområdet framhåller

överläkaren, att frånvaron av ett sådant vöre förenad med stora olägenheter

ur såväl patienternas som allmänhetens synpunkt samt under årens

lopp föranlett åtskilligt obehag. Planer å uppförandet av ett stängsel hade

därför länge varit å bane men icke kunnat förverkligas, enär tomten först

under det senaste året i samband med ny stadsplan blivit fastställd.

Med hänsyn till de upplysningar, som sålunda lämnats, och då numera

vederbörligen godkända ritningar rörande bostadshuset föreligga, vill jag

icke längre motsätta mig, att statsbidrag utgår till byggnadsarbeten vid Solhems

barnsjukhus. För ändamålet erforderliga medel, 127,000 kronor, synas

mig lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

å beredskapsstat för budgetåret 1938/

39 upptaga ett förskottsanslag av..........kronor 396,000.

[6.] b. Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I årets statsverksproposition

har under femte huvudtiteln, punkten 124, framlagts förslag

till modernisering i olika hänseenden av de under Konung Oscar Ilis

jubileumsfonds förvaltning stående sanatorierna. Den totala kostnaden för

dithörande arbeten har beräknats till 680,850 kronor. Av detta belopp har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att å riksstaten för nästa budgetår såsom

reservationsanslag anvisa 100,000 kronor. Återstående belopp, avrundat till

580,800 kronor, torde lämpligen böra uppföras å beredskapsstaten för samma

budgetår.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till bgggnadsarbeten vid folksanatorierna å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 580,800.

[7.] c. Vissa byggnadsarbeten vid Stockholms vanförcanstalts skolhem

i Lidingö. I skrivelse den 10 september 1937 har styrelsen för föreningen

för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm gjort framställning

örn anvisande av medel för budgetåret 1938/1939 för möjliggörande av vissa

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

byggnadsarbeten vid föreningens skolhem i Lidingö.

Styrelsen bär därvid anfört i huvudsak följande.

Föreningen hade nyligen med bidrag av statsmedel uppfört åt sig en vanföreanstalt

å Norrbackaområdet. I denna anstalt vöre inrymda klinik och

poliklinik med bandageverkstad samt yrkesskolor och elevhem för manliga

och kvinnliga vanföra. Dessutom hade föreningen å Lidingö ett skolhem

för vanföra barn i skolåldern. Denna skola hade, trots en del om- och tillbyggnader,

under årens lopp blivit alltmer trång och otidsenlig och vore nu

i starkt behov av att omändras och utvidgas. Då föreningen ådragit sig en

skuld å icke mindre än en miljon kronor för uppförandet av sin nya vanföreanstalt,

skulle — örn föreningen iklädde sig jämväl kostnaderna för den planerade

utvidgningen och moderniseringen av skolhemmet -—- detta utgöra

en så kännbar påfrestning å föreningens ekonomi, att styrelsen icke nu vågade

åsamka föreningen dessa utgifter. Styrelsen sage sig därför nödsakad

att vända sig till Kungl. Maj:t med en framställning om anvisande avmedel

för ändamålet.

Det ursprungliga skolhemmet hade öppnats hösten 1915. Det hade uppförts

för en kostnad av 105,000 kronor, varav 100,000 kronor av Kungl.

Majit ställts till föreningens förfogande av de medel, som efter de svåra

barnförlamningsepidemierna åren 1911 och 1912 anskaffats genom en nationalinsamling.

Såsom villkor för medlens överlämnande hade föreskrivits,

att föreningen anordnade ett skol- och uppfostringshem med minst 30 platser

för sådana vanföra barn i och under skolåldern — med företräde för de

genom barnförlamning vanföra — vilka på grund av sin vanförhet ej kunde

i hemorten erhålla uppfostran och skolundervisning eller av annan orsak

borde kvarbliva under längre kontinuerlig observation än som å vanföreanstaltens

sjukavdelning lämpligen kunde äga rum.

Hemmet hade från början —- framhåller styrelsen — varit avsett för 30

skolbarn och 10 s. k. klinikbarn, d. v. s. barn, som intagits för vård och behandling

å vanföreanstaltens i Stockholm klinik men som på grund av behov

av lång vårdtid lämpligen kunde överflyttas till Lidingöhemmet. Styrelsen

anför vidare:

Undervisningen i skolan hade varit — och vöre fortfarande — uppdelad

på 6 år, varav 2 år i småskola och 4 år i folkskola. Vid skolan hade från

början varit anställda en småskollärarinna och en folkskollärarinna, vilken

senare alltså haft att undervisa i folkskolans alla 4 klasser. Dessutom funnes

en föreståndarinna, som icke deltoge i undervisningen. Två lärosalar

funnes, vilka redan från början varit väl knappt tilltagna. År 1920 hade å

skolhemmets tomt uppförts en portvaktstuga för en kostnad av 33,300 kronor.

På grund av att skolsalarna, båda belägna en trappa upp i huvudbyggnaden,

vore för små, hade år 1921 den ändringen vidtagits, att dessa salar

sammanslagits till en, varvid samtidigt inretts en ny skolsal å nedre botten.

I den tillbyggnad, som gjorts för den nya skolsalen, hade även bereus nytt

bostadsrum för föreståndarinnan, vilkens gamla rum blivit expeditionsrum.

Kostnaden för dessa byggnadsarbeten hade belöpt till 16,000 kronor.

Emellertid hade behovet av platser för flera skolbarn blivit allt mer trängande.

Vidare hade det visat sig vara förenat med avsevärda olägenheter

att hava klinikbarn liggande å skolhemmet. De växlade ständigt och det

hade därvid ofta inträffat, att de vid ankomsten till skolhemmet varit behäftade

med någon smittosam sjukdom — difteri, scharlakansfeber eller dy
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

69

likt — och smittat ned de övriga barnen. Föreningens styrelse hade därför

beslutat att icke vidare vårda klinikbarn å Lidingöhemmet. I stället hade

från och med höstterminen 1929 antalet skolbarn där utökats från 30 till

45 och tillika verkställts en utbyggnad på husets västra gavel, där en ny sovsal

inrymts på nedre botten och en skolsal en trappa upp. Jämväl hade ytterligare

anställts en folkskollärarinna. Genom dessa åtgärder hade man

jämväl vunnit den fördelen, att endast två klasser behövde åtnjuta undervisning

i samma sal. Kostnaden för denna tillbyggnad hade uppgått till

25,600 kronor.

Efter dessa till- och ombyggnader innehölle skolhemmet — framhåller

styrelsen vidare — fem sovsalar — fyra större och en mindre — för skolbarnen,

alla belägna på nedre botten, tre skolsalar, därav en på nedre botten och

två 1 trappa upp, samt en matsal, ett större dagrum och en mindre slöjdsal 1

trappa upp. Dessutom funnes en köksavdelning ävensom bostäder för föreståndarinnan

och de 3 lärarinnorna samt för 1 kokerska och 5 hembiträden.

I grindstugan bodde en gift gårdskarl och en mindre lägenhet därstädes örn

ett rum och kök 1 trappa upp vore uthyrd. Samtliga kostnader för förenämnda

byggnadsarbeten —- tillhopa i det närmaste 75,000 kronor -— hade

föreningen bestritt av egna medel. Styrelsen anför härefter:

Såsom redan i det föregående antytts hade skolhemmet även i sitt nuvarande

skick visat sig vara i flera avseenden synnerligen otillfredsställande.

Ursprungligen hade sovsalarna varit avsedda för 8 sängar, men redan från

början och allt sedan innehölle de 10 sängar, den mindre salen dock endast 5.

Trängseln där hade alltid varit kännbar och särskilt hade detta varit fallet

under senare år, då vanförheten hos barnen varit större. Genom de svåra

barnförlamningsepidemierna på senare tid hade ett mycket stort antal barn

blivit i hög grad invalidiserade, så att deras rörelseförmåga betydligt inskränkts

och deras individuella behov av hjälp och utrymme ökats. Såsom

belysande för svårigheterna kunde nämnas, att för närvarande icke mindx-e

än 8 barn sutte i rullstolar och många använde s. k. dubbelkäppar eller kryckor.

Att detta också menligt inverkade på utrymmet i skolsalarna och i matsalen

vore uppenbart.

Såsom redan nämnts byggdes skolhemmet ursprungligen för 40 barn, därav

10 s. k. klinikbarn. Då barnantalet sedan år 1929 uppgått till 45, alla skolbarn,

hade även en del utrymmen i övrigt visat sig otillräckliga. Så vore

tamburen alldeles för liten och därtill för mörk. Bostadsutrymmena m. m.

för ekonomipersonalen hade icke undergått någon förändring sedan år 1915,

oaktat personalen ökats från 4 till 6 personer. För närvarande funnes visserligen

1 trappa upp en mindre slöjdsal, belägen intill dagrummet, men slöjdsalen

vore alldeles för liten för ändamålet och dagrummet i stort behov av

utökning. Sådan hade ansetts kunna vinnas genom att även slöjdsalen upplätes

till dagrum.

Av det anförda syntes enligt styrelsens förmenande med all tydlighet framgå,

att behovet av en utvidgning och modernisering av skolhemmet i Lidingö

vore i hög grad trängande. Att åtgärder för avhjälpande av anmärkta

missförhållanden icke förr vidtagits berodde till stor del på att styrelsen

först önskat få huvudanstalten i ordning. Nu hade styrelsen emellertid

funnit tiden vara inne att vidtaga åtgärder för utvidgning och modernisering

av skolhemmet. Styrelsen framhåller vidare:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

På uppdrag av styrelsen hade arkitekten John Åkerlund uppgjort ritningar

med beskrivning och kostnadsförslag till de ifrågasatta om- och tillbyggnadsarbetena.

På sätt framginge av dessa, innebure omdaningsarbetena huvudsakligen

följande.

På husets östra gavel skulle göras en större tillbyggnad i två våningar med

vindsvåning till samma höjd som den nuvarande byggningen och i trubbig

vinkel mot denna. På husets västra gavel skulle en mindre tillbyggnad

göras i endast en våning.

I källarvåningen under den östra tillbyggnaden skulle anordnas förrådsrum

och en verkstad.

Bottenvåningen. I tillbyggnaden på västra gaveln inrymdes en sovsal, beräknad

för 10 sängar. Skolsalen intill föreståndarinnans rum uppdelades

så, att till tamburen lades en del och återstående delen inreddes till sovrum åt

föreståndarinnan. Ekonomipersonalens nuvarande matsal i östra flygeln

avdelades och användes dels till utökning av köket och dels till passage in

till de nya lokalerna i tillbyggnaden. Denna skulle innehålla ny matsal för

ekonomipersonalen, ett större förrådsrum samt slöjdsal.

Våningen 1 trappa upp. Skolsalen på västra gaveln utökades med ett därintill

beläget rum, som för närvarande användes till förvaring av skolmateriell.

Ett nytt skolmateriellrum skulle i stället anordnas i den östra tillbyggnaden.

I denna tillbyggnad förlädes vidare matsal för den högre personalen

och en större skolsal.

Vindsvåningen. I tillbyggnaden förlädes ytterligare 2 bostadsrum med

tillhörande bekvämlighetsanordningar för ekonomipersonalen samt ett dagrum

för samma personal.

Kostnaderna för de sålunda föreslagna örn- och tillbyggnadsarbetena —

inberäknat kostnaderna för värme- och sanitetsanläggning samt elektrisk

installation — hava beräknats till sammanlagt 89,000 kronor.

Medicinalstyrelsen, som i likhet med byggnadsstyrelsen varken haft något

att erinra mot det uppgjorda byggnadsförslaget eller de härför beräknade

kostnaderna, har tillstyrkt föreningsstyrelsens framställning samt därvid anfört:
Medicinalstyrelsen,

som verkställt inspektion av de lokaler, i vilka föreningens

för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm skolhem i Lidingö vore

inrymda, vitsordade, att man i hela anstalten vore synnerligen trångbodd och

att särskilt vissa bilokaler icke vore lämpade för det klientel, som där vårdades.

Med hänsyn till det stora utrymme, som de vanföra med sina vagnar

samt skrymmande bandage och kryckor fordrade, gjorde sig denna

trångboddhet starkt gällande. För att finna bot därför kunde olika vägar

beträdas. Man skulle kunna tänka sig en förflyttning av skolhemmets femte

och sjätte klasser till vanföreanstalten å Norrbackaområdet, men en sammanblandning

av sistnämnda anstalts i regel mera vuxna patienter nied skolbarn,

vilka vore i behov av att leva under internatsregim, måste ur flera

synpunkter betecknas såsom olämpligt. En annan väg, som man skulle

kunna gå, vore att minska beläggningen å skolhemmet i Lidingö genom att

överflytta en del av dettas elever till Eugeniahemmet. Starka skäl talade

emellertid mot en dylik anordning och då framför allt olämpligheten av en

sammanblandning av elever från vanföreanstalten med Eugeniahemmets ofta

på annat sätt beskaffade elever. Den enda väg, som därefter återstode, syntes

vara att vidtaga utvidgningar och moderniseringar av skolhemmet i Lidingö.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. <1

Vid besök å skolhemmet har jag övertygat mig om det trängande behovet Departement«.

av den föreslagna örn- och tillbyggnaden. Jag skulle också hava påkallat åt- chetengärder

för bristernas avhjälpande genom anslag å budgeten, därest icke kraven

på medel för byggnadsföretag bort i möjligaste mån begränsas. Detta

skäl bortfaller emellertid, därest det ekonomiska läget skulle undergå en

mera påtaglig förändring till det sämre. Vid sådant förhållande anser jag

naturligt, att medel för utförande av de ifrågavarande byggnadsarbetena

äskas å beredskapsstaten.

Mot det föreliggande förslaget har jag ingen erinran att göra. Jämväl

kostnadsberäkningarna synas mig böra godtagas. För ändamålet bör beräknas

ett anslag av 89,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Stockholms vanföreanstalts

skolhem i Lidingö å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av......kronor 89,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

73

Bilaga o.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/

39 samt anför därvid följande.

Från de till kommunikationsdepartementet hörande ämbetsverken har jag

införskaffat uppgifter rörande arbeten, som lämpligen skulle kunna upptagas

å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39. I skrivelse den 8 januari 1938 till

vederbörande verksstyrelser meddelade jag, att å staten avsåges att i första

hand upptaga arbeten, för vilkas utförande verk och myndigheter redan hos

Kungl. Maj :t hemställt örn äskande av anslag vid 1938 års riksdag men beträffande

vilka Kungl. Majit icke i statsverkspropositionen begärt anvisande

av anslag för budgetåret 1938/39. Utöver dessa arbeten avsåges att i andra

hand å staten upptaga dels arbeten avsedda att i normal ordning utföras under

de närmaste budgetåren efter 1938/39 och som utan större olägenheter

kunde utföras under sistnämnda budgetår, dels arbeten som, även om de icke

inginge i en planerad investerings- eller nybyggnadsverksamhet, ansåges med

fördel kunna komma till stånd under 1938/39. Då fråga vore om arbete,

som normalt skulle sträcka sig över flera budgetår, borde angivas, huruvida

arbetet helt eller till större del än normalt kunde förläggas till budgetåret

1938/39.

De beräknade kostnaderna för de av verken föreslagna arbetena, till den

del de kunna utföras under budgetåret 1938/39, angivas i efterföljande sammanställning.

Naturligt är att arbetenas omfattning väsentligen är beroende av

den tidpunkt, då respektive arbetens igångsättande kan komma att beslutas.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Beträffande vissa av dessa arbeten må ock framhållas att, såsom av det följande

framgår, företagens färdigställande kommer att draga ytterligare kostnader.

Från arbetssynpunkt innefattar sammanställningen sålunda ett

bruttobelopp för arbeten, som kunna utföras under budgetåret, medan densamma

icke innefattar totalkostnaderna för arbetena. I fråga om de mest

betydande arbetena, såsom vägarbeten och hamnarbeten, gäller dock, att desamma

i regel kunna uppdelas i delföretag.

1 sammanställningen hava vid sidan av beloppen för de kostnader, som inklusive

icke-statliga bidrag kunna nedläggas på arbeten under nästa budgetår,

medtagits de belopp, som å beredskapsstaten upptagas för arbetena.

Sammanställningen ter sig sålunda:

Väg- och vattenbyggnadsväsendet ......

Byggnadsväsendet ....................

Diverse .......................

Belopp, som

kunna ned- läggas

1938/39

Kronor

...... 104,370,000

Härför

erforderligt

anslag

Kronor

89,775,000

205,000

1 öf» uno

Postverket ..................

nnn

Telegrafverket ................

8,691,500

29,570,000

3,600,000

f; ann

Statens järnvägar .....................

Statens vattenfallsverk ..............

Luftfartsfonden ..................

Statens allmänna fastighetsfond ........

1,181,000

Summa kronor 156,626,500 139,090,500.

Innan jag närmare går in på de skilda förslagen, vill jag framhålla, att

de medel, som under olika rubriker kunna komma att upptagas å beredskapsstaten,

böra fa användas även till eventuellt behövlig förstärkning av

personal- och omkostnadsanslag för vederbörande myndigheter, på sätt tidigare

fått ske i motsvarande fall.

I den nyss lämnade sammanställningen ingå medel såväl till sådana arbeten,

till vilka anslag i vanlig ordning skulle hava äskats å kapitalbudgeten,

som ock sådana för vilka anslag pläga hänföras till sjätte huvudtiteln. Till

de förstnämnda arbetena återkommer jag längre fram.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] a. Bidrag till vägarbeten. Med skrivelse den 12 februari 1938 har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkommit med uppgifter över arbeten, vilka

lämpligen kunna igångsättas vid en eventuellt inträffande ekonomisk depression

i ändamål att bereda arbetstillfällen.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

75

De vägarbeten, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt lämpligen

skulle komma till utförande, finnas sammanfattade länsvis å särskilda

förteckningar, till vilka jag torde få hänvisa. Enligt vad styrelsen meddelar,

har den av styrelsen framlagda planen över vägarbetena uppgjorts med

ledning av förslag, avgivna av länsstyrelserna efter av vägingenjörerna i

samråd med vederbörande vägstyrelser verkställda utredningar. Vid dessa

utredningar hade, fortsätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vägingenjörerna

haft att bedöma, vilken tid som för vart och ett av de planerade

företagen kunde behöva avses till förberedande åtgärder för igångsättandet.

Med ledning av dessa uppgifter hade de av vägingenjörerna redovisade

vägarbetena vid planens utformning uppdelats i två huvudgrupper,

den första, gruppen A, omfattande arbeten, som beräknades kunna

igångsättas senast tre månader efter det att beslut därom meddelats, och

den andra, gruppen B, omfattande arbeten, som beräknades kunna igångsättas

tidigast tre och senast sex månader efter det att beslut därom meddelats.

För de i gruppen A ingående vägarbetena föreligga i allmänhet vederbörande

länsstyrelses utslag om utförandet eller har dylikt utslag beräknats

kunna meddelas före den 1 juli 1938.

Beträffande de i planen ingående vägarbetena har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

vidare anfört följande:

I planen äro endast upptagna arbeten å huvudvägar, och för varje företag

är särskilt angivet, om detsamma är beläget å rikshuvudväg eller å länshuvudväg.

Kostnaderna för de särskilda företagen äro uppdelade i kostnader för

»egentligt vägarbete» och »övriga kostnader». I kostnaderna för egentligt

vägarbete ingå i förekommande fall terrasseringskostnader för

gång- och cykelbanor m. m. Bland övriga kostnader märkas kostnader för

brobyggnader och beläggningsarbeten, marklösen o. d.

Företag, som enbart avse utförande av vägbeläggning, ingå icke i denna

plan. Icke heller omfattar planen sådana arbeten, vilka påbörjats men

sedermera nedlagts såsom statliga reservarbeten.

Av de i planen ingående företagen äro vissa samtidigt upptagna uti de för

länen upprättade flerårsplanerna för budgetåret 1938/1939. För dylikt fall

förutsättes alltså, att, därest anslag för arbetenas utförande såsom beredskapsarbeten

skulle utgå, jämkning i flerårsplanerna vidtages.

Uppgifterna å de kostnader, som beräknas kunna nedläggas på företagen

under budgetåret 1938/1939, äro angivna dels under förutsättning av normala

förhållanden, dels ock vid forcering på grund av arbetslöshet. I allmänhet

äro arbetena, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, av sådan storlek,

att de vid forcering kunna slutföras under budgetåret 1938/1939. I vissa

fall är företagens omfattning emellertid av den storleksordning, att endast

en viss del lämpligen kan komma till utförande på ett år. Flera av dessa

företag torde dock, anför styrelsen, kunna uppdelas i delföretag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse intagit en i anslutning

till nu angivna förutsättningar upprättad sammanställning rörande kostnaderna

länsvis för de till gruppen A hörande arbetena, d. v. s. sådana som

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

kunna igångsättas inom tre månader efter det beslut därom meddelas. Enligt

denna sammanställning skulle under nästa budgetår vid sidan av eljest

planerade arbeten kunna utan forcering utföras arbeten för ytterligare

sammanlagt 28,238,700 kronor och vid forcering arbeten för tillhopa

48,095,600 kronor. Statsbidragsbeloppen enligt nu gällande regler skulle å

förenämnda kostnader uppgå till 24,567,000 kronor respektive 41,837,000

kronor. Av i gruppen B ingående vägarbeten, d. v. s. sådana som skulle

kunna igångsättas tidigast tre månader och senast sex månader efter därom

meddelat beslut, skulle under nästa budgetår kunna utföras arbeten, utan

att därvid forcering äger rum, för en kostnad av 13,606,200 kronor och vid

forcering för en kostnad av 27,056,480 kronor. Statsbidragsbeloppen å dessa

kostnader skulle uppgå till 11,767,510 kronor respektive 23,401,143 kronor.

Då vägarbeten visat sig särskilt lämpade att bereda arbetstillfällen för arbetslösa

och behovet av desammas utförande gör sig starkt gällande, tillstyrker

jag, att å beredskapsstaten upptages ett anslag, motsvarande statsbidrag

till de arbeten, som vid forcering kunna utföras under nästa budgetår, eller

avrundat 65.2 miljoner kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

bestämma örn användningen av nämnda belopp. Jag förutsätter, att vägarbetena

i regel skola utföras i vanlig ordning med statsbidrag av den storlek,

som med hänsyn till omständigheterna kan finnas påkallad.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vägarbeten å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ................................ kronor 65,200,000.

[2.] b. Bidrag till byggande av broar. Vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förenämnda skrivelse finnas fogade länsvis upprättade förteckningar

över brobyggnader för vägväsendet, för vilka medel kunna upptagas

å beredskapsplanen. Beträffande de närmare detaljerna i dessa förteckningar,

vilka upprättats på grundval av från länsstyrelserna inkomna förslag,

torde jag få hänvisa till handlingarna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i anslutning till dessa förteckningar

anfört:

Länsstyrelsernas förslag avsågo de broföretag, som ansågos böra komma

i åtnjutande av bidrag från anslaget till bidrag till byggande av broar under

de närmaste tre budgetåren. Från länsstyrelsernas förslag hava till en

början borttagits de företag, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, därest

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet vinner riksdagens bifall, är beredd att

förorda till erhållande av bidrag från anslag för budgetåret 1938/1939 till

brobyggnader. Av övriga i länsstyrelsernas förslag upptagna företag hava

i förteckningarna upptagits dels de företag, för vilka arbetsplaner finnas

upprättade och länsstyrelsernas utslag föreligga, dels ock de företag, för

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

77

vilka arbetsplaner och länsstyrelsernas utslag, enligt vad styrelsen under

liand inhämtat från vederbörande vägingenjör, med säkerhet kunna förväntas

föreligga före den 1 juli 1938.

Förteckningarna upptaga 95 företag med en sammanlagd kostnad av

16,110,000 kronor alternativt 13,447,000 kronor, beroende på vilket av de

båda föreliggande förslagen till bro över Lule älv i närheten av Luleå, som

kommer till utförande. Härav beräknas, att ett belopp av 11,260,000 kronor

respektive 10,760,000 kronor skulle kunna nedläggas under budgetåret 1938/

1939, motsvarande ett statsbidrag av 9,517,000 kronor respektive 9,042,000

kronor.

Beträffande den tid, inom vilken de i förteckningarna upptagna arbetena

kunna igångsättas, bar i förteckningarna i det övervägande antalet fall tiden

angivits till tre månader efter det beslut i ämnet meddelats. I intet fall har

tiden beräknats längre än till fem månader. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har i anslutning till dessa uppgifter anfört, att vid uppskattning av

nu ifrågavarande tid förutsatts, att renstakning verkställdes snarast möjligt,

så att renstakningshandlingar förelåge vid den tidpunkt, då beslut örn statsbidrag

till företagen kunde komma att meddelas. Vidare hade tiden för

programhandlingars upprättande samt anbuds infordrande och prövning

förutsatts vara lika med den tid, som beräknades erforderlig härför, därest

upphandlingen skedde genom styrelsens försorg.

I anslutning till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört vill jag för Dep^^m''

min del förorda, att å beredskapsstaten upptages ett anslag av 9.5 miljoner

kronor för bidrag till byggande av broar, motsvarande en byggnadskostnad

av något över 11 miljoner kronor. I fråga om brobyggnadsföretagen och

sättet för deras utförande äger vad jag tidigare anfört om vägarbeten motsvarånde

tillämpning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av broar å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 9,500,000.

[3.] c. Stensättning av vägar. I sin förenämnda skrivelse har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen framlagt en plan för statliga stensättningsarbeten,

avsedda att komma till utförande vid en eventuellt inträffande arbetslöshet.

Enligt vad styrelsen meddelar har planen upprättats med ledning av dels

det material, som styrelsen erhållit vid en av styrelsen hösten 1936 genom

väginspektörerna och vägingenjörerna verkställd inventering av vägar för

utrönande av vilka vägar i landet, som kunde ifrågakomma för stensättning,

dels ock från vissa vägingcnjörer, städer och vägdistrikt sedermera inkomna

förslag beträffande statliga stensättningsarbeten.

Med ledning av sålunda inkomna uppgifter hava de föreslagna stensätt
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ningsarbetena vid planens utformning uppdelats i två huvudgrupper, vilka

båda grupper omfatta arbeten, som beräknas kunna igångsättas senast 3

månader efter det att beslut därom meddelats, dock tidigast vid nedan angivna

tidpunkter:

1. Företag, vilka enligt väg- och vattenbyggnadssty
relsens

till Kungl. Majit den 21 maj 1937 överlämnade

programförslag föreslagits att utföras

under budgetåret 1939/1940.

A. Företag, vilka beräknas kunna påbörjas 1

juli 1938 ............................

B. Företag, vilkas påbörjande är beroende av

pågående vägarbeten men vilka beräknas

kunna påbörjas våren 1939 ............

2. Företag, vilka härutöver beräknas kunna påbörjas

under budgetåret 1938/1939.

A. Företag, vilka beräknas kunna påbörjas 1

juli 1938 ..............................

B. Företag, vilkas påbörjande är beroende av

pågående vägarbeten men vilka beräknas

kunna påbörjas våren 1939..............

1,188,600 8,320,000.

Specificerade uppgifter beträffande de i den framlagda planen upptagna

stensättningsarbetena återfinnas i två styrelsens skrivelse bilagda förteckningar,

till vilka jag torde få hänvisa.

Beträffande de i planen ingående arbetena har styrelsen anfört:

Av de i planen upptagna 45 arbetena äro 40 belägna å huvudväg och endast

5 å annat slag av väg. För vart och ett av de å huvudväg belägna arbetena

har särskilt angivits, om detsamma är beläget å rikshuvudväg eller å

länshuvudväg.

Vid sammanställandet av planen har styrelsen i första hand utvalt sådana

vägar, som tarva ett minimum av förarbeten, innan stensättningsarbetet utgöres.

Beträffande erforderliga grundförstärkningsarbeten å flertalet vägsträckor

beräknas dessa arbeten sålunda att helt eller delvis komma till utförande

i god tid före stensättningsarbetenas påbörjande genom vederbörande

vägdistrikts eller städers försorg och med anlitande av andra medel

än dem, som kunna tänkas bliva ställda till förfogande för stensättningsarbetenas

utförande. Endast i ett fatal fall hava erforderliga mindre omläggnings-

och justeringsarbeten beräknats komma till utförande i direkt samband

med själva stensättningsarbetena och med anlitande av de härför ifrågasatta

medlen.

De i planen upptagna, uppskattade kostnaderna för stensättningsarbetenas

utförande hänföra sig sålunda huvudsakligen till kostnader för utförande

av själva stensättningen med härför erforderliga förarbeten (smärre justeringsarbeten)

. I de uppskattade kostnaderna ingå jämväl kostnader för transport

av erforderlig gatsten från statens förråd till resp. arbetsplatser.

Vad beträffar tillgången till erforderlig gatsten (huvudsakligen smågatsten)

från statens förråd har styrelsen anfört följande:

Belägg
ningsyta
Kvm.

Kostnad

Kronor

177,800 1,300,000

257,000 1,815,000

578,500 3,900,000

175,300 1,305,000

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

79

Jämlikt brev den 14 februari och 6 november 1936 samt den 5 november

1937 har Kungl. Majit anvisat 3, 2 resp. 4 miljoner kronor eller tillhopa 9

miljoner kronor för tillverkning av gatsten för statens räkning. Tillverkningen

av stenen påbörjades i mars månad 1936. Vid utgången av år 1937 hade

tillverkats sammanlagt cirka 1,200,000 kvm, för vilken tillverkning tagits

i anspråk i runt tal 5 miljoner kronor. För återstående 4 miljoner kronor

har beräknats kunna tillverkas tillhopa cirka 1,000,000 kvm smågatsten.

Med anlitande av till förfogande ställda 9 miljoner kronor lärer sålunda

komma att tillverkas sammanlagt 2,200,000 kvm smågatsten.

Styrelsen meddelar härefter, att av ifrågavarande kvantitet sten beräknas

åtgå sammanlagt cirka 950,000 kvm för genomförandet av programmen för

statliga stensättningsarbeten för budgetåren 1937/1938 och 1938/1939. En

kvantitet smågatsten av cirka 1,250,000 kvm skulle sålunda vara disponibel

för de i den framlagda planen upptagna stensättningsarbetena, till vilka beräknas

åtgå cirka 1,188,000 kvm smågatsten.

De statliga stensättningsarbetena äro väl lämpade för utförande under ti- Departementsder

med minskad arbetstillgång. Jag tillstyrker, att å beredskapsstaten för chefen*

ifrågavarande ändamål upptages ett anslag av 8,300,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att lill Stensättning av vägar å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .................................. kronor 8,300,000.

[4.] d. Hamn- och farlcdsarbeten. Med förenämnda skrivelse har

väg- och vattenbgggnadsstgrelsen överlämnat en förteckning över sådana

hamn- och farledsföretag, vilka lämpligen kunna igångsättas vid en eventuellt

inträffande ekonomisk depression. I fråga om dylika arbeten har styrelsen

till en början anfört:

Någon till sin omfattning fastställd plan för de hamn- och farledsarbeten,

vilka i normal ordning under en viss följd av år skola utföras i statlig regi

eller i övrigt med bidrag av statsmedel, föreligger ej. En dylik plan kan

nämligen fastställas allenast för ett budgetår i sänder samt först sedan för

dylika arbeten avsedda anslagsmedel av riksdagen anvisats för ifrågavarande

budgetår. En differentiering på förhand av de planerade arbetsföretagen

med avseende på tidpunkten för deras utförande är därför ej möjlig. De

anslag, som av riksdagen i normal ordning anvisats till hamn- och farledsarbeten,

hava endast räckt att tillgodose en mindre del av föreliggande bidragsbehov.

Utförandet av ett betydande antal planerade företag har därför

måst ställas på framtiden, ehuru ett uppskov därmed i många fall måste

anses medföra väsentliga olägenheter.

Den förenämnda förteckningen över hamn- och farledsföretag omfattar

ett urval av de företag, vartill ansökningar örn statsbidrag ingivits till vägnell

vattenbyggnadsstyrelsen. Urvalet har därvid verkställts med hänsyn

till företagens lämplighet såsom arbetsobjekt för lindrande av arbetslöshet.

Förteckningen, beträffande vars närmare detaljer jag torde få hänvisa

till handlingarna, upptager 102 företag (fiske- och motorbåtshamnar samt

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

farleder), avsedda att utföras i statlig regi genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg, samt 19 företag (handelshamnar) att utföras i annan

ordning. Den sammanlagda beräknade kostnaden för de förra uppgår till

ungefär 13.1 milj. kronor, varav ungefär 12.5 milj. kronor ifrågasättas att

bestridas med statsmedel. Motsvarande kostnad för den senare kategorien

av företag uppgår till ungefär 6.5 milj. kronor, varav ungefär 3.9 milj. kronor

ifrågasättas att bestridas av statsmedel.

Styrelsen anför i anslutning härtill, att vissa av förenämnda företag vore

av beskaffenhet, att deras utförande i sin helhet krävde längre tid än ett

år. Beträffande dylika företag förutsattes därför, att endast vissa delar

därav medtoges i en ettårsplan. I vad avsåge arbeten att utföras i statlig

regi genom styrelsens försorg vore vidare att beakta, att de arbetsorgan,

varöver styrelsen för närvarande disponerade för dylikt ändamål, ej utan

en avsevärd utvidgning medgåve utförandet under loppet av ett år av alla

de företag, som i förteckningen upptagits under denna kategori. Med hänsyn

härtill förutsattes även, att endast en del av sistnämnda företag medtoges

i en definitiv 1-års plan. Ett slutgiltigt urval i berörda avseende redan

nu hade av flera skäl ej befunnits lämpligt.

Med här angiven begränsning beräknas den sammanlagda kostnaden och

förslagsvis däremot svarande statsbidrag för de arbeten, som kunna utföras

under budgetåret 1938/39, uppgå för arbeten i statlig regi till 3.5 resp. 3

milj. kronor och för övriga arbeten till 5 resp. 3 milj. kronor.

Styrelsen anför härefter:

Beträffande omförmälda företag föreligga arbetsplaner med kostnadsberäkningar

samt i allmänhet sådan utredning i övrigt, som erfordras för beviljandet

av statsbidrag. I den mån det senare ej är fallet, kommer vad

som ännu återstår i berörda avseende att kompletteras under de närmaste

månaderna.

Att beakta är härjämte, att planer till ytterligare företag av här berörda

slag med all sannolikhet komma att ingivas under tiden intill den 1 juli

1938. En komplettering av förevarande förteckning bör därför möjligen

göras framdeles.

Den tid, som kan komma att erfordras för respektive företags igångsättande,

efter det beslut föreligger om deras utförande, är ofta beroende av

faktorer, som göra en tidsbestämning på förhand osäker. Planläggandet

av ett arbetes utförande, anskaffning av behövliga materialier, rekrytering

av arbetskraft samt vidtagandet av sådana dispositioner i övrigt, som kunna

erfordras, kräver självfallet en viss tid. Den härför behövliga tiden kan

dock i varje särskilt fall beräknas. Annorlunda är förhållandet med avseende

på den tidpunkt, vid vilken vederbörande intressenter kunna antagas

hava å sin sida uppfyllt de villkor, som uppställas för ett företags igångsättande,

exempelvis beträffande inbetalningen av på dem ankommande

andel av kostnaden. Tre månader torde dock få anses såsom en normal

tidsgräns i bär berörda avseende. Därest intressenterna redan i förväg vidtagit

erforderliga dispositioner, lär nämnda tid i allmänhet ej behöva i

någon nämnvärd grad överskridas. I manga fall bör a andra sidan tiden

för arbetets igångsättande kunna göras än kortare och ej sällan begränsas

till omkring en månad.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

81

Utöver nu omförmälda arbetsföretag upptager förteckningen även beställningar

av vissa för hamn- och farledsarbeten erforderliga arbetsmaskiner,

avsedda att ingå i och utgöra en behövlig förstärkning av väg- och

valtenbyggnadsstyrelsens maskinpark. Den beräknade kostnaden härför

utgör 330,000 kronor. Beställningarna i fråga kunna, enligt vad styrelsen

meddelar, placeras hos svenska företagare.

I detta sammanhang torde jag få anmäla en av länsstyrelsen i Norrbottens

län med skrivelse den 2 mars 1938 överlämnad framställning från

Luleå stad örn statsbidrag för fördjupning av Tjuvholmssundet i inloppet

till stadens hamn. Arbetsprojektet, som icke är upptaget i förenämnda, av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade förteckning, avser en fördjupning

av farleden från nuvarande 8.1 meter till 9.1 meter och skulle enligt

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprättad arbetsplan draga en

kostnad av 750,000 kronor. Fördjupningen skulle hava till ändamål att

medgiva fartyg med ett djupgående av 8.8 meter att angöra hamnen. På

grund av nuvarande otillräckliga djup i farleden hava åtskilliga malmfartyg

måst lämna hamnen utan att hava intagit full last. Under år 1936 var

antalet dylika fartyg 32, och de härigenom uppkommande fraktförlusterna

hava beräknats till 120,000 kronor. Staden har hemställt, att med hänsyn till

att arbetet finge anses vara ett större statligt än kommunalt intresse statsbidraget

måtte utgå med två tredjedelar av kostnaden för detsamma. Länsstyrelsen

har å sin sida ansett statsbidraget lämpligen böra utgå med 375,000

kronor under förutsättning av bifall till stadens tidigare hos Kungl. Maj:t

gjorda framställning örn vidtagande av sådana åtgärder, att minst en tredjedel

av den totala mängd malm, som årligen utskeppas från Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolags gruvor i Norrbottens län, utskeppas över Luleå.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande förslag skulle å Departenuntsberedskapsstaten

kunna upptagas dels 3 miljoner kronor för utförande i Mejeri.

statlig regi av fiske- och småbåtshamnar samt farleder för en beräknad

kostnad av 3.5 miljoner kronor, dels 3 miljoner kronor för bidrag till byggande

i annan ordning av handelshamnar till en sammanlagd kostnad av

5 miljoner kronor, dels ock 330,000 kronor för erforderlig förstärkning av

styrelsens för hamn- och farledsarbeten avsedda maskinpark. Sammanlagt

skulle sålunda kunna å staten upptagas ett anslag av 6,330,000 kronor.

Härtill kommer medelsbehovet för fördjupningen av Tjuvholmssundet utanför

Luleå, vilket företag beräknats kosta 750,000 kronor och vartill staden

hemställt örn statsbidrag med två tredjedelar av kostnaden, medan länsstyrelsen,

som under vissa förutsättningar tillstyrkt förslaget, ansett halva

kostnaden böra bestridas av statsmedel.

Utan att i förevarande sammanhang taga slutlig ståndpunkt till frågan

örn vilka hamn- och farledsarbeten, som böra komma till utförande med

anlitande av å beredskapsstaten upptagna medel, vill jag för min del föreslå,

att för ändamålet å nämnda stat upptages ett anslag av 6,700,000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 7.9,77. 1 sami. Nr 275.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hamn- och farledsarbeten å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .................................. kronor 6,700,000.

[5.] e. Instrument m. m. för statens väginstitut. Med bifall till Kungl.

Maj :ts i 1937 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 5) framställda

förslag anvisade riksdagen för innevarande budgetår till statens väginstitut

ett förslagsanslag av 230,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Av beloppet avsågos 115,000 kronor för engångsanskaffning av möbler,

bord och maskinell utrustning så fördelat, att 35,000 kronor skulle belöpa

på laboratoriebord och annan möbelinredning samt 80,000 kronor på maskiner,

apparater och instrument m. m.

Såsom framgår av här i ett senare sammanhang lämnad redogörelse, har

arbetet med uppförande av den nya byggnaden för statens väginstitut ännu

icke påbörjats utan ansetts böra tilis vidare anstå i avvaktan på utvecklingen

å arbetsmarknaden.

Enligt en inom institutet verkställd utredning bör förutnämnda belopp å

80,000 kronor lämpligen disponeras så, att 40,000 kronor användas för anskaffande

av apparater och maskiner, vilkas utnyttjande icke är direkt beroende

av genomförandet av institutets nybyggnad. Återstående 40,000 kronor

ävensom förutnämnda belopp av 35,000 kronor äro avsedda att användas för

viss utrustning i övrigt, vars anskaffande bör beslutas i samband med igångsättande

av nybyggnaden.

Då sålunda ett belopp om tillhopa 75,000 kronor för nu ifrågavarande utrustning

bör finnas tillgängligt vid tidpunkten för igångsättandet av nybyggnaden

men för ändamålet nu tillgängligt anslag på grund av sin karaktär av

förslagsanslag icke förblir disponibelt efter ingången av nästa budgetår, torde

ett belopp av 75,000 kronor böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Instrument m. m. för statens väginstitut å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av......................................kronor 75,000.

D. Byggnadsväsende!.

[6.] a. Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. I skrivelse den

8 februari 1938 har byggnadsstyrelsen bland arbeten, lämpliga att igångsättas

vid uppkommande arbetslöshet, upptagit utökade konserveringsarbeten å

Bohus fästningsruin, Kalmar slott och Läckö slott.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

83

39), till vilken jag torde få hänvisa, ha sedan budgetåret 1935/1936 under

anslagsrubriken underhåll av vissa historiska byggnader m. m. anvisats medel

för konservering av Bohus fästningsruin, Kalmar slott och Läckö slott.

I anslaget för innevarande budgetår, 150,000 kronor, har för nu ifrågavarande

ändamål inräknats en summa av 50,000 kronor, varjämte av beredskapsmedel

sammanlagt 49,000 kronor anvisats till arbetena å Bohus fästningsruin.

Med hänsyn till önskvärdheten av att ifrågavarande arbeten icke eftersättas

och i betraktande av de ökade kostnaderna för arbetenas utförande

har i motsvarande, för nästa budgetår äskade anslag för dessa arbeten inräknats

ett till 60,000 kronor förhöjt belopp. Byggnadsstyrelsen hade i den

till grund för anslagsäskandet liggande framställningen hemställt örn ett

belopp av 95,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen meddelat, att inom åtta

veckor, efter det medel för ändamålet ställts till förfogande, arbeten utöver

de i det årliga arbetsprogrammet upptagna kunna igångsättas å Bohus fästningsruin

för 62,150 kronor, å Kalmar slott för 120,000 kronor och å Läckö

slott för 23,500 kronor eller sammanlagt 205,650 kronor. Byggnadsstyrelsen

har i samband därmed uttalat, att ifrågavarande arbeten kunna betecknas

såsom synnerligen önskvärda.

För ifrågavarande restaureringsarbeten torde å beredskapsstaten böra Departements.

upptagas ett anslag av 205,000 kronor. chefen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 205,000.

E. Diverse.

[7.] a. Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken. I skrivelse

den 17 september 1937 har länsstyrelsen i Norrbottens län hemställt om

ett anslag av 185,000 kronor såsom bidrag till elektrifiering av Jokkmokks

socken. I sin skrivelse anför länsstyrelsen till en början i fråga om den

allmänna utvecklingen av landsbygdselektrifieringen inom länet i huvudsak:
Under

de sist förflutna 20 åren har elektrifieringen av Norrbottens län

genomgått en betydelsefull utveckling. Den genom världskriget inträdda

bristen på belysningsmedel gav impulsen till en stegrad verksamhet för utvinnande

av elektrisk energi ur vattenlcraftskälloma inom länet. Tyvärr

skedde denna utbyggnad ofta planlöst utan tillförlitlig utredning rörande

vattentillgång och avsättningsmöjligheter. För att råda bot häremot och verka

för en sund och planmässig utveckling av länets elektrifiering tillkom på

initiativ av länsstyrelsen år 1918 Norrbottens elektricitetsförening u. p. a.,

som sedermera tack vare anslag från staten och landstinget kunnat fortbestå

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

och vid olika tillfällen spela en betydelsefull roll vid lösandet av länets stora

spörsmål på detta område. Utvecklingen kan därefter också i stort sett sägas

hava skett på ett tillfredsställande sätt. Sedan elektrifieringen av järnvägen

Luleå—Riksgränsen genomförts under sommaren 1922, hade förbindelse ernåtts

mellan kustlandet och de betydande krafttillgångarna från Porjus kraftverk.

Detta möjliggjorde, att den ökade förbrukningen och de större krav på

kontinuerlig kraftleverans, som utvecklingen medförde, kunde tillgodoses genom

att de smärre företagens kraftproduktion ersattes eller supplerades med

Porjus-kraft. Utvecklingen har även gått i denna riktning. Även örn en

sådan anordning icke alltid kunnat lösas på ett ekonomiskt tillfredsställande

sätt, torde man dock kunna säga, att de tätast bebyggda områdenas energiförsörjningsproblem

därigenom funnit sin lösning. Återstoden av länets

landsbygd är till arealen betydande, men till större delen glest befolkad,

vilket för elektrifieringsarbetet medfört många svårigheter. Att här ordna

kraftförsörjningen genom ett antal smärre lokalföretag har i allmänhet visat

sig olämpligt, bland annat på grund av den ojämna vattentillgången. Snart

nog fann man, att den rätta lösningen här vöre överföring av kraft från Porjusverken.

Därvid fick man emellertid räkna med, att kraftöverföring på

dessa stora avstånd inom den glesa bebyggelsen skulle medföra så höga kostnader,

att ett utförande enbart på konsumenternas bekostnad icke vore ekonomiskt

genomförbart. I de fall, då länsstyrelsen funnit det vara av synnerlig

betydelse, att en elektrifiering på detta sätt likväl komme till utförande,

har länsstyrelsen därför måst påkalla hjälp från det allmänna.

*

Länsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om att statsmakterna på av

länsstyrelsen gjorda framställningar tidigare beviljat bidrag för större elektrifieringsföretag

å länets landsbygd, nämligen för den s. k. Övre finnbygden

och för Gällivare socken, samt anför härom:

Under år 1928 framlade länsstyrelsen för Kungl. Majit utredningar och

förslag rörande elektrifiering av Gällivare, Tärendö, Korpilombolo, Junosuando

och Pajala socknar samt Masugnsbvn i Jukkasjärvi socken. Sedan

Gällivare socken på grund av särskilda omständigheter tills vidare icke kommit

med i detta förslag, fullföljdes detsamma beträffande de övriga delarna,

den s. k. Övre finnbygden. 1929 års riksdag beviljade, med bifall lill

Kungl. Maj:ts proposition (nr 79), under statens vattenfallsverk ett anslag

av 100,000 kronor och följande års riksdag ytterligare 215,000 kronor för

utförande av den stora huvudledning, varigenom kraften överföres från Porjus

kraftverks ledningsnät i Gällivare socken till en plats inom Tärendö socken.

För utförande av distributionsledningarna därifrån och för ombesörjande

av driften i fortsättningen bildades en sammanslutning av konsumenterna,

Övre finnbygdens belysningsförening u. p. a. Medlemskap i denna

förening vanns genom tecknande av andelar i förhållande till anslutning.

Genom beslut av 1931 års riksdag erhölls för detta företag ett statsanslag under

sjätte huvudtiteln å 92,500 kronor. Visst bistånd bereddes andelstecknarna

vidare genom anslag från de berörda socknarnas skogsallmänningsfonder.

Företaget, som frånsett huvudledningen drog en kostnad av något mer än

V2 miljon kronor, fullbordades under år 1931 och har alltsedan dess fyllt sin

uppgift. Huvudledningen utfördes genom vattenfallsstyrelsens försorg Den

tekniska och ekonomiska utredningen av det övriga arbetet hade utarbetats

av Norrbottens elektricitetsförening genom dess konsulent, ingenjören Z.

Gerdin.

Efter förnyad utredning, även denna gång utförd av ingenjören Gerdin,

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kunde år 1935 fråsan om elektrifiering av Gällivare sockens landsbygd upptagas

på nytt. I skrivelse den 13 november samma år framlade länsstyrelsen

för Kungl. Maj :t den uppgjorda planen samt hemställde örn statsbidrag.

Kostnaden för detta förslags genomförande beräknades till 338,000 kronor i

penningar och 219,000 kronor i naturaprestationer. Även i detta fall hämtades

kratten från Porjus kraftverk med anslutning till den redan inom socknen

befintliga huvudledningen till Tärendö. I övrigt följdes i stort sett samma

riktlinjer som beträffande Övre finnbygden. Gällivare sockens belysningsförening

u. p. a. bildades sålunda även genom andelsteckning. För varje

andel erhölls statsbidrag med 25 kronor, vilket 1936 års riksdag beviljade

genom ett anslag å 102,500 kronor. Även här lämnades från socknens allmänningsfond

visst understöd. Redan julaftonen 1936 kunde de första lamporna

tändas inom detta distributionsområde, och arbetet fullbordades kort

tid därefter.

Länsstyrelsen anför vidare, att de under förenämnda elektrifieringsarbeten

vunna erfarenheterna såväl beträffande det tekniska utförandet som

den ekonomiska organisationen blivit en tillgång av stort värde för det fortsatta

elektrifieringsarbetet. Av de många och betydelsefulla arbetsuppgifter,

som därvid kunde komma ifråga, funne länsstyrelsen efter verkställda utredningar

frågan örn ordnandet av energiförsörjningen inom Jokkmokks

socken böra äga företräde, örn förhållandena inom denna socken anför länsstyrelsen

:

Jokkmokk är den största av länets lappmarkskommuner — för övrigt den

största socknen i riket — med en areal av över 18,000 kvkm. land, vilket ungefär

motsvarar hela Värmlands läns landareal. Största delen av kommunen

utgöres emellertid av glest befolkade fjäll- och skogsområden. Den fasta bebyggelsen

koncentrerar sig huvudsakligen till socknens östligaste tredjedel.

Hela socknen har en befolkning av 8,771 innevånare. Den centrala huvudorten

är Jokkmokks kyrkostad med 1,285 innevånare. Ej långt från gränsen

mot Gällivare socken ligger Porjus samhälle, som vuxit upp kring statens

stora kraftstation där.

Den nuvarande elektrifieringen av Jokkmokks socken omfattar, förutom

Porjus samhälle med omnejd, endast Jokkmokks kyrkostad och dess närmaste

omgivning. En tidigare vid Kvikkjokk belägen mindre kraftstation är

numera nedlagd. Porjus samhälle heröres icke av det nu föreliggande förslaget,

då dess elektrifiering redan är tillfredsställande ordnad.

Kyrkostaden erhåller för närvarande sin elektriska kraft från en mindre

kraftstation i Vaimat, cirka 12 km. söder om samhället. Denna anläggning anlades

urpsrungligen av Jokkmokks kraftaktiebolag. I bolaget tecknade kommunen

och enskilda aktier för närmare 50,000 kronor. Socknens allmänningsfond

bidrog till företaget genom ett lån å 157,500 kronor. Bolaget gick sedermera

i likvidation, varefter anläggningen övertogs av allmänningsfonden,

som fortfarande driver densamma. Kraftstationen har emellertid visat sig

otillräcklig för tillgodoseende av samhällets alltmer stegrade behov av elektrisk

energi. Färdigställandet av samhällets vattenledning har ytterligare

accentuerat behovet av en bättre anordning, då svårigheter mött att under

nuvarande förhållanden på ett rationellt sätt ordna pumpstationens drift.

En ökning av kraftuttagningen vid kraftstationen i Vaimat kan med hänsyn

till vattentillgången icke ske i önskvärd utsträckning. Även örn så hade kunnat

ske, skulle det säkerligen hava mött stora svårigheter all erhålla erforderligt

kapital härför, då företaget såsom förut nämnts redan kostat all
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

männingsfonden, kommunen och enskilda efter ortens förhållanden betydande

belopp.

Den enda möjliga utvägen, fortsätter länsstyrelsen, att tillgodose kyrkostaden

behov av elektrisk kraft syntes därför även i detta fall vara att hämta

den elektriska kraften från Porjus kraftverk. Genom att samtidigt tillgodose

det länge kända behovet av elektrisk kraft inom de övriga större bebyggelserna

i socknen kunde en omslutning av sådan storleksgrad erhållas, att kostnaderna

för kraftöverföringen kunde anses motiverade. Länsstyrelsen hade

därför tänkt sig en lösning av problemet på denna väg. De tekniska och

ekonomiska utredningarna hade även denna gång anförtrotts elektricitetsföreningens

konsulent. I enlighet med förut angivna grundlinjer hade denne

utarbetat ett förslag, som beträffande arbetets omfattning och kostnaderna

därför i huvudsak är av följande innebörd:

Från Porjus kraftverk överföres den elektriska kraften såsom 50-periodig

3-fas-ström till lämplig punkt inom distributionsområdet, förslagsvis Vaikijaure,

där uppmätning sker. Därifrån utgå distributionsledningarna med en

gren mot nordväst till byarna Framnäs, Randijaur, Björkholmen och Nautijaur

samt med en gren mot söder och sydost, vilken först anknyter till kyrkostaden

distributionsnät och vidare fortsätter till byarna Mattisudden,

Koskats-Själlarim, Padjerim och Vuollerim. Från Vuollerim går en gren mot

sydost till Storbacken och en gren över Stora Lule älv mot norr till byarna

Porsifors, Avaudden, Porsi, Vackerbacken, Höganäs samt Nedre och Övre

Kuouka. Strax väster om Vuollerim utgår en grenledning mot söder med anknytning

till byarna Koikul, Suodok, Puottaure, Holmträsk, Peske, Kåbdalis,

Kitajaur och Paijenis.

I förslaget har icke upptagits huvudledningen från Porjus till Vaikijaur, då

denna antagits komma till utförande genom vattenfallsstyrelsens försorg och

på dess bekostnad. Kraften levereras vid 20,000 volt spänning till byarnas

transformatorstationer. Vid kyrkostaden anlägges en särskild transformatorstation

för transformering av strömmen till 10,000 volt, detta för möjliggörande

av att nuvarande distributionsnätet därstädes i största möjliga mån

må kunna bibehållas.

Högspänningsledningarna utföras som trästolpledningar med en medelspannlängd

ej understigande 60 meter. Ledningsmaterialet utgöres av 16

kvmm. koppartråd, 25 kvmm. järnlina och 16 kvmm. järntråd. Antalet stolpar

beräknas till 3,900 efter en beräknad ledningslängd av 215 km.

Transformatorstationerna utföras på enklaste sätt såsom stolptransformatorstationer.

Transformatorstationernas antal beräknas till 32, vartill kommer

den förut nämnda transformatorstationen för kyrkostaden.

Lågspänningsledningarna utföras helt i koppar. Ledningsarean är vald så,

att den tillåter motordrift för mindre motorer, såsom för tröskning, vedkapning,

vattenpumpning, hushållsändamål m. m.

Då finansieringen av förslaget till stor del baseras på naturaprestationer,

har vid uppgörandet av kostnadsförslaget skilts mellan sådana kostnader, som

kunna gäldas på detta sätt, och sådana som måste utgå i penningar. Såsom

naturaprestationer hava därvid räknats: leverans av stolpar och strävor,

stolpresning och strävning, brytning och transport av kilsten, transport av

isolatorer, krok, tråd, transformatorer och instrument m. m. till uppsättningsplatsen,

hantlangning vid stakning, isolatorskruvning och tråddragning,

skogsröjning, montage- och jordningsarbeten samt kost och logi för montörer.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 87

Någon lösen för mark eller servitutsrätt för ledningarna har icke ansetts

behöva ifrågakomma.

Förslaget räknar med att det nuvarande distributionsnätet i kyrkostaden i

största möjliga mån tillvaratages. Allmänningsdelägarna hava nämligen förklarat

sig villiga att utan vederlag överlåta denna anläggning på det nya företaget.

Under nu angivna förutsättningar hava anläggningskostnaderna beräknats

på följande sätt:

A. Anläggningskostnad i penningar.

Kronor

Högspänningsledningar .................................... 199,000

Transformatorstationer .................................... 54,000

Lågspänningsledningar .................................... 82,000

Korsningar, frånskiljare m. m............................... 16,000

Kyrkoplatsen, ändringsarbeten .............................. 14,000

Allmänna omkostnader och oförutsett ............... 35,000

Summa kronor 400,000.

B. Naturaprestationer.

Kronor

Högspänningsanläggningen ................................. 123,000

Lågspänningsanläggningen ................................. 50,000

Oförutsett ............................................... 7,000

Summa kronor 180,000.

T otal anläggningskostnad.

Kronor

I penningar .............................................. 400,000

I naturaprestationer ....................................... 180,000

Summa kronor 580,000.

Med avseende å organisationen och finansieringen av elektrifieringsföretaget

innebär förslaget i huvudsak följande:

För utförande av den föreslagna distributionsanläggningen och för ombesörjande

av driften av densamma förutsätter förslaget en sammanslutning

av konsumenterna till en ekonomisk förening u. p. a. Efter mönster av motsvarande

organisationer i Övre finnbygden och Gällivare bestämmes delaktigheten

genom underteckning i förhållande till den önskade anslutningens storlek.

Sålunda skall en andel tecknas för var och en av de fem första förbrukningsenheterna.

Utöver fem till och med femton förbrukningsenheter

tecknas en andel för två förbrukningsenheter och utöver femton förbrukningsenheter

tecknas en andel för fyra förbrukningsenheter. Som förbrukningsenhet

räknas varje ljuspunkt upptill 120 watt och varje ansluten motorhästkraft.

För ljuspunkter större än 120 watt räknas en förbrukningsenhet

för varje påbörjat 120-tal watt. De motorer, som här avses, äro sådana som

användas för jordbrukets, gårdens eller hushållets behov och vanligen nyttjas

under dagen. Rörande motorer för industriell drift måste överenskommelse

träffas i varje särskilt fall. För radio- och värmeapparater räknas ej

förbrukningsenhet. Längre fram torde specialtaxor för nattström samt eventuellt

rumstaxa för kyrkostaden komma att framläggas. Andelstaxan förblir

emellertid huvudtaxa, efter vilken medlems ekonomiska ansvarighet och na
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

turaprestationerna komma att beräknas. Systemet med så kallad avtrappning,

med ökat antal förbrukningsenheter per andel i proportion till anslutningens

ökning, avser att skänka rättvisa åt de större förbrukarna, som icke

kunna utvinna samma nytta ur var och en av sina förbrukningsenheter som

vid mindre anläggningar, samt att till allas fördel stimulera till en så stor

anslutning som möjligt, varigenom även största möjliga nytta kan utvinnas

ur företaget.

Genom underteckning förpliktar förbrukaren sig till att för varje andel

utföra en naturaprestation till ett visst värde, vars beräkning här kommer att

angivas, samt att avlämna en skuldförbindelse, betalbar vid anfordran, som

skall utgöra säkerhet för den för företaget erforderliga upplåningen och vars

belopp därför bestämmes genom förhållandet mellan upplåningens belopp och

antalet andelar. Om amorteringen av skulden såsom beräknats kan ske genom

de årliga avgifterna, behöva förbindelserna aldrig inlösas.

För att få utrönt anslutningens storlek har en försöksteckning igångsatts

inom kommunen. Resultatet av denna har därefter bearbetats varvid framkommit,

att man kan räkna med cirka 3,000 andelar från enskilda förbrukare.

Härtill kommer omkring 500 andelar, som beräknats för kommunens del. Beträffande

sistnämnda andelar skulle gälla den särskilda bestämmelsen, att

en summa motsvarande värdet av naturaprestationerna skulle inbetalas kontant

till företaget. Då naturaprestationerna upptagits till 180,000 kronor, blir

värdet av naturaprestationerna per enskilds andel 60 kronor. Å sammanträde

den 1 sistlidne augusti månad hava kommunalfullmäktige även beslutat, att

Jokkmokks kommun, därest företaget kommer till stånd, skulle erlägga 60

kronor för en var av det erforderliga antalet andelar, tillhopa 30,000 kronor.

Det beräknade beloppet 60 kronor per andel för naturaprestationen kan

tyckas vara nog så högt för den enskilde konsumenten. Säkerligen skulle dess

utgörande även för många innebära en mycket betungande prestation. Naturaprestationerna

äro emellertid en av grundförutsättningarna för att företaget

skall ekonomiskt kunna genomföras, varför kravet därpå icke kan eftergivas.

För att lätta bördan, hava såsom förut antytts, vid liknande företag allmänningsfonderna

bidragit genom inlösen av viss del av naturaprestationerna.

Delägarna i Jokkmokks allmänningsfond hava även beslutat att anslå visst

belopp för detta ändamål.

Vid en anläggningskostnad av 400,000 kronor i penningar och med en anslutning

av 3,500 andelar skulle, anför länsstyrelsen vidare, kontanta anläggningskostnaden

per andel bliva cirka 114 kronor. Årskostnaden för anläggningens

underhåll, för ränta och amortering av motsvarande skuld samt utgifterna

för kraften, beräknade efter gällande normaltaxa, skulle bliva omkring

17 kronor per andel, vilket vöre en mycket för hög kostnad med hänsyn

till den ifrågavarande bygdens ekonomiska resurser. Om företaget skulle

kunna komma till stånd, bleve det därför nödvändigt, att staten trädde stödjande

emellan, så att det genom upplåning erforderliga beloppet kunde nedbi

ingas däihän, att detsamma förräntades och amorterades genom en skälig

taxa. Som av det följande komme att framgå erfordrades härför ett kontant

bidrag av 50 kronor per andel, motsvarande en summa av 175,000 kronor.

Med utgående fran sålunda angivna förutsättningar skulle, säger länsstyrelsen,

företagets anläggningskostnad i penningar finansieras på följande

sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Kronor Kronor

............ 175,000

.........._30,000

Utföres med avrundat 200,000

................... 200,000

Summa kronor 400,000.

Till förenämnda statsanslagsbelopp anser länsstyrelsen böra läggas ett belopp

av förslagsvis 10,000 kronor, avsett att ställas till länsstyrelsens förfogande

för att utbetalas till länets elektricitetsförening som ersättning för det arbete

med utredningar och teknisk kontroll, som kan erfordras vid företagets genomförande.

Om de finansiella förutsättningarna anför länsstyrelsen vidare:

Erforderlig upplåning har länsstyrelsen beräknat kunna ske hos allmänningsfonden

mot låg ränta och 20-årig amorteringstid. Allmänningsdelägarna

hava också å allmänningsstämma den 18 sistlidne juli uttalat sig i denna riktning.

Då härför jämlikt fondens reglemente torde erfordras Kungl. Majlis

godkännande, vill länsstyrelsen i sinom tid, om anledning därtill gives, återkomma

med särskild framställning därom.

Örn man vidare utgår från att taxan ej bör överstiga 8 kronor per andel

och år samt att förbrukningsavgiften bestämmes till 15 öre/Kwh under vintermånaderna

och 5 öre/Kwh under sommarmånaderna, vilket med hänsyn till

tidigare erfarenheter synes skäligt, kan företagets inkomst- och utgiftsstat beräknas

som följer:

Utgifter.

Kronor

Underhållskostnad, 3 % å 400,000 kronor...................... 12,000

Ränta och amortering, 8^2 °/o å 200,000 kronor.................. 17,000

Kronor

Kraftkostnad, fast avgift ................................ 2,500

110 kw. å 50 kronor .................................. 5,500

300,000 Kwh å 2 öre..................................6,000 14,000

Summa kronor 43,000.

Statsanslag ...........

Kommunens inbetalning

Upplåning ..........

Inkomster.

3,500 andelar å 8 kronor

90.000 Kwh å 15 öre .

30.000 Kwh å 5 öre . ..

Kronor

.............. 28,000

.............. 13,500

........ 1,500

Summa kronor 43,000.

Installationen skulle i varje säi-skilt fall bekostas av vederbörande abonnent,

som även skulle hava att erlägga hyra för vanlig mindre belysningsmätare

med 3 kronor för år.

En översikt över de faktiska betingelserna för finansieringsplanen visar

följande.

Representanter för vattenfallsstyrelsen hava utlovat kraftleverans inom

distributionsområdet mot den kostnad, som ovan lagts till grund för statförslaget.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Delägarna i Jokkmokks sockens allmännings fond hava genom lagakraftvunnet

beslut förklarat sig vilja dels utan vederlag överlämna nuvarande

kraftstationen i Vaimat och därtill hörande distributionsnät till företaget,

dels ställa erforderligt anslag till förfogande för att bereda andelstecknarna

i företaget -— med undantag för Jokkmokks kommun ■— viss lättnad beträffande

naturaprestationernas fullgörande, dels ock mot säkerhet av andelstecknarnas

förbindelser bevilja lån åt företaget på billiga villkor. — Här må

nämnas, att beslutet i sistnämnda avseende endast gäller 170,000 kronor,

vartill behövlig upplåning vid tillfället för allmänningsstämmans beslut beräknats.

Sedan förslaget omarbetats, ökades denna summa till 200,000 kronor,

men torde en höjning till detta belopp, enligt vad länsstyrelsen har sig

bekant, icke möta motstånd.

Kommunalfullmäktige i Jokkmokks kommun hava beslutat att, under förutsättning

att företaget komme till stånd enligt förslaget, erlägga 60 kronor

för andel, som kommunen i förhållande till antalet ljuspunkter i kommunala

fastigheter hade att deltaga med. Beslutet har visserligen överklagats, men

man torde i allt fall kunna räkna med dess genomförande.

De enskilda förbrukarna hava vid försöksteckningen tecknat så stort antal

andelar, att förslagets genomförande, i vad det är beroende härav, synes

tryggat.

Det ville alltså, fortsätter länsstyrelsen, synas som örn frågan om det beräknade

statsbidraget skulle bliva avgörande för företagets tillblivelse. Då

länsstyrelsen nu överlämnade förslaget och hemställde örn stöd för detta företag,

skedde det i tacksam erinran örn det välvilliga mottagande, som beretts

de tidigare framställningarna till liknande företag, varom i det föregående

varit tal. Enahanda förhållanden, som åberopats såsom grund för dessa framställningar,

gjorde sig även nu gällande. Även här vore det fråga om hjälp

åt en befolkning, vars levnadsbetingelser, särskilt vintertiden genom mörker

och köld, måste betecknas som särskilt hårda. Länsstyrelsen vore också fast

övertygad om att förslagets realiserande skulle befrämja en allmän materiell

och kulturell utveckling för den berörda befolkningen genom ökning av utkomstmöjligheterna

och höjning av levnadsstandarden.

Med stöd av vad sålunda anförts har länsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte av riksdagen utverka ett anslag för nästkommande budgetår å

185,000 kronor, att ställas till länsstyrelsens förfogande för genomförandet

av elektrifieringen av Jokkmokks socken i huvudsaklig överensstämmelse

med det framlagda förslaget.

Vattenfallsstyrelsen har i utlåtande den 9 oktober 1937 livligt tillstyrkt

bifall till länsstyrelsens framställning och därvid anfört:

Två företag av samma karaktär som det för Jokkmokks socken ifrågasatta

äro utförda inom Norrbotten, nämligen övre finnbygdens belysningsförening

och Gällivare sockens belysningsförening. Följande data för dessa äro i detta

sammanhang av intresse.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

91

övre Finnbygden anslöts

Gällivare anslöts

dec. 1930

dec.

1936

Beräknat

I verkligheten

Beräknat

I verklig-

i utred-

i utred-

heten

ningen

1931

1936

ningen

1937

Antal andelar......................

3,700

4,800

5,200

4,400

4,800

Effektuttagning, kilowatt............

60

115

147

80

O

o

rH

Energiuttagning, kilowattimmar.....

130,000

257,000

500,000

180,000

1 250,000

Inom både Övre finnbygden och Gällivare var den inre taxan vid starten 8

kronor per andel och 15 öre för under vintern samt 5 öre för under sommaren

hos konsumenterna uttagen kilowattimme. Inom övre finnbygden kunde

emellertid den fasta avgiften redan från och med 1935 sänkas till 7 kronor

per andel. „

Som av tabellen framgår har elektrifieringens omfattning inom såväl övre

finnbygden som Gällivare väsentligt överträffat förväntningarna vid företagens

igångsättning.

Den av länsstyrelsen förebragta utredningen rörande elektrifieringen av

Jokkmokks socken visar, att denna elektrifiering icke kan ekonomiskt genomföras,

utan att statsbidraget utgår med ett per andel räknat väsentligt större

belopp än som erfordrades för Övre finnbygden och Gällivare socken. För

dessa områden utgjorde nämligen statsanslaget 25 kronor per andel, under

det att det av länsstyrelsen för Jokkmokk ifrågasatta anslaget uppgår till

50 kronor per andel, bortsett från det särskilda anslaget av 10,000 kronor för

täckande av vissa projekterings- och kontrollantkostnader. Det högre bidraget

för Jokkmokk förklaras huvudsakligen därav, att prisläget på lednings-

och elektrisk materiel är väsentligt högre nu än vid de tidpunkter, vid

vilka övre finnbygden och Gällivare elektrifierades. Å andra sidan må framhållas,

att för leveransen till övre finnbygden och Gällivare erfordrades en

lång huvudledning från Gällivare till Tärendö, för vilken sammanlagt ett

anslag av 315,000 kronor, motsvarande 39 kronor per andel, togs i anspråk.

Huvudledningen från Porjus till Jokkmokk blir väsentligt kortare. Det kapital,

som vattenfallsstyrelsen behöver disponera för denna linje, utgör cirka

100,000 kronor, motsvarande cirka 29 kronor per andel. Trots prisstegringen

blir det totalt med statsmedel täckta totalbehovet per andel räknat alitsa

endast cirka 25 procent högre för Jokkmokk än för Övre finnbygden och

Gällivare.

Till Jokkmokk bör kraften överföras medelst en av vattenfallsstyrelsen

utförd ledning för 20,000 volt, 50 perioder, från Porjus kraftstation till Vaikijaur

strax norr om Jokkmokks kyrkoby. Kraftstationen i Porjus behöver

endast kompletteras med en transformator för 6,000 20,000 volt. Då man kan

förvänta, att kraftkonsumtionen inom Jokkmokk successivt kommer att ökas,

anser vattenfallsstyrelsen det ej osannolikt, att styrelsen så småningom kan

erhålla täckning för styrelsens självkostnader för kraftens produktion och

överföring. Ur styrelsens synpunkt torde elektrifieringen av Jokkmokks

socken därför ställa sig förmånligare än som beräknades, när statsbidragen

beviljades för övre finnbygden och Gällivare. Det kapital, som erfordras för

transformeringsanläggningen i Porjus och linjen Porjus—Jokkmokk, inrymmes

i det av styrelsen för budgetåret 1938/1939 i skrivelse av den 30 september

1937 begärda anslaget för allmänna distributionsanläggningar.

Uppskattade belopp.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Det av ingenjör Gerdin upprättade förslaget för elektrifiering av Jokkmokks

socken finner vattenfallsstyrelsen ändamålsenligt och lämpligt att

läggas till grund för elektrifieringen och styrelsen finner de ekonomiska beräkningarna

vederhäftiga och betryggande.

Länsstyrelsens förslag örn ett särskilt anslag för projekterings- och kontrollantkostnader

anser vattenfallsstyrelsen väl motiverat. På grund av de

säregna förhållanden, som råda inom Norrbotten, har det visat sig oundgängligen

nödvändigt med en central organisation inom länet för behandling av

elektrifieringsspörsmålen ej endast för projektering av nya anläggningar och

kontroll av dessas utförande utan även för övervakning av företagens drift,

vidare utbyggnad alltefter anslutningens och belastningens tillväxt, taxesältning

m. lii. Vattenfallsstyrelsen är därför övertygad om att det av länsstyrelsen

begärda anslaget är nödvändigt för att elektrifieringsfrågan skall

erhålla en ur alla synpunkter möjligast rationell lösning.

Jokkmokks socken, som med en areal av över 18,000 kvadratkilometer

land är den största socknen i riket, är ■— bortsett från Porjus samhälle med

omnejd — elektrifierad endast i vad avser Jokkmokks kyrkostad och dess

närmaste omgivning. Kyrkostaden erhåller för närvarande sin elektriska kraft

från en mindre kraftstation i Vaimat, vilken, sedan det ursprungliga kraftbolaget

måst likvidera, numera övertagits av socknens allmänningsfond. Denna

hade bidragit till kraftstationsföretagets tillkomst genom ett lån å 157,500

kronor, varjämte kommunen och enskilda tecknat aktier i bolaget för närmare

50,000 kronor. Kraftstationen har numera visat sig otillräcklig för

tillgodoseende av samhällets alltmer stegrade behov av elektrisk kraft. Någon

ökning av kraftuttagningen vid stationen i önskvärd utsträckning kan

emellertid icke ske på grund av den ringa vattentillgången.

I syfte att lösa kyrkostadens kraftfråga ävensom tillgodose de övriga större

byarnas länge kända behov av elektrisk kraft har länsstyrelsen i Norrbottens

län framlagt ett förslag i ämnet. Enligt förslaget skulle elektrisk kraft

erhållas från Porjus kraftstation och levereras till kyrkostaden och 24 byar

inom socknen. För att organisera och finansiera elektrifieringsföretaget förutsättes,

att konsumenterna skola sammansluta sig till en ekonomisk förening.

Till denna skulle från allmänningsfonden utan kostnad överlämnas

det nuvarande distributionsnätet i kyrkostaden, varjämte föreningsmedlemmarna

i förhållande till antal tecknade andelar i föreningen skulle utföra

naturaprestationer till vissa värden. Anläggningskostnaderna för företaget

jämte kostnaderna för utredningar och teknisk kontroll hava beräknats till

410,000 kronor, i vilket belopp emellertid ej inräknats värdet av förutnämnda

naturaprestationer, värderade till 180,000 kronor. Förenämnda belopp å

410.000 kronor föreslås skola finansieras på så sätt, att staten bidrager med

185.000 kronor och kommunen med 30,000 kronor och att återstående belopp

upplånas. Till säkerhet för detta lån, som skulle lämnas av allmänningsfonden,

skulle avlämnas av föreningsmedlemmarna tecknade skuldförbindelser.

Vattenfallsstyrelsen, som funnit det framlagda förslaget lämpligt att läggas

till grund för elektrifieringen och de ekonomiska beräkningarna veder
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

93

häftiga och betryggande, har tillstyrkt bifall till länsstyrelsens hemställan

om statsbidrag till företaget.

Då elektrifiering av en avlägsen bygd i allmänhet torde äga betydelse för

dess framåtskridande i såväl materiellt som kulturellt hänseende, torde det

föreligga anledning förvänta, att ett genomförande av det nu framlagda elektrifieringsprojektet

beträffande Jokkmokks socken skall bliva ur skilda synpunkter

till avsevärt gagn för den därstädes bosatta befolkningen. De tidigare

med statsbidrag genomförda elektrifieringsföretagen i Norrbottens län,

avseende nordöstra finnbygden och Gällivare socken, hava enligt vad vattenfallsstyrelsen

meddelat slagit väl ut och omfattats med stort intresse av därvarande

befolkning. Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det för företagets

genomförande på drägliga ekonomiska villkor för befolkningen inom

Jokkmokks socken torde vara erforderligt, att statsmakterna lämna sin medverkan,

vill jag, i anslutning till statsmakternas tidigare beslut om statsbidrag

till de två förutnämnda, redan genomförda elektrifieringsföretagen, tillstyrka,

att ett statsbidrag å 185,000 kronor utgår till företaget.

Såsom villkor för bidrag till elektrifieringsföretagets genomförande synes

i likhet med vad tidigare skett böra fordras garanti för att företaget från

början blir ekonomiskt säkerställt. Innan någon del av anslagsmedlen utbetalas,

torde det därför böra visas, att vederbörlig distributionsförening bildats

och på föreskrivet sätt registrerats samt att bindande teckning skett för

minst det antal andelar, som planens genomförande förutsätter.

Med hänsyn till att de med genomförandet av ifrågavarande företag förbundna

arbetena i icke obetydlig utsträckning äro av beskaffenhet att lämpligen

böra utföras under en inträffande ekonomisk depression, synes med

bestämmande av tidpunkten för genomförandet av företaget tills vidare böra

anstå i avvaktan å utvecklingen å arbetsmarknaden. Medel för företaget

synas därför böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 185,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

95

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför

därvid följande.

C. Kyrkliga ändamål.

[1.] a. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus

i Växjö. I 1938 års åttonde huvudtitel, punkten 36, har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 till Domkapitlen

och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö m. m. ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla denna anslagsfråga för Kungl. Maj :t. Domkapitlets

expeditionslokaler äro inrymda i biskopsgården Östrabo. Större

delen av domkapitlets arkiv, huvudsakligen äldre handlingar, förvaras i ett

tornrum i Växjö domkyrka. Den övriga delen av arkivet, till stor del bestående

av yngre arkivserier, som användas i det löpande arbetet, förvaras i

nämnda expeditionslokaler.

I skrivelse den 18 maj 1932 gjorde domkapitlet hos Kungl. Maj:t framställning

rörande förvaringen av domkapitlets arkivalier och anförde därvid,

bland annat, följande:

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vid den 14 juni 1928 av riksarkivet företagen inspektion av domkapitlets

i domkyrkans i Växjö torn inrymda arkiv hade framhållits arkivaliernas

olämpliga förvaringssätt. Risken för eldfara vore synnerligen stor, och lokalerna

vore även oändamålsenliga så till vida, att handlingarna i hög grad

bleve lidande genom temperaturväxlingarna, enär lokalerna icke kunde uppvärmas.

Vid en genom riksarkivet verkställd förnyad inspektion den 21

augusti 1931 hade till fullo bekräftats nödvändigheten av snara åtgärder till

det ovärderliga materialets räddning undan den fara till förstörelse, som dess

sällsynt eldfarliga förvaring innebure. Domkapitlet hade länge haft sin

uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden. I Växjö hade uppförts en

nybyggnad för Kronobergs läns lantmäterikontor, och förslag hade framställts

att i denna byggnad tills vidare inrymma domkapitlets arkivhandlingar.

En möjlighet erbjöde sig således att skaffa domkapitlets dyrbara arkivaliesamlingar

en låt vara tillfällig men dock betryggande förvaringsort.

Domkapitlet ville därför hemställa om medgivande att till ett lämpligt arkivrum

i nämnda byggnad överföra och där tills vidare förvara ovannämnda i

domkyrkans torn befintliga arkivalier.

Enligt beslut den 18 november 1932 medgav Kungl. Maj:t, att domkapitlet

finge under vissa av lantmäteristyrelsen angivna förutsättningar till lämpligt

arkivrum i lantmäterikontorets nyuppförda byggnad överföra och där

förvara sina arkivalier.

I skrivelse den 8 februari 1934 hemställde domkapitlet, att Kungl. Majit

måtte av de medel, som anvisats eller kunde komma att av riksdagen anvisas

till s. k. statliga beredskapsarbeten, bevilja domkyrkan, som det enligt

kyrkolagen tillkomme att anskaffa lokal åt domkapitlet men som saknade

medel för ändamålet, ett belopp av 142,000 kronor dels till uppförande av

ett domkapitelshus för domkapitlets och stiftsnämndens arkiv och kansli,

dels ock för renovering av domkapitlets nuvarande sessionsrum jämte en till

stiftsnämnden upplåten annexbyggnad, eller, därest nämnda medel icke vore

härför tillgängliga, hos riksdagen utverka anslag för ändamålet.

I domkapitlets skrivelse anfördes i huvudsak följande:

På grund av Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 18 november 1932 hade

domkapitlet anmodat arkitekten P. Boberg i Växjö att inkomma med förslag

till ordnande av de lokaler i lantmäterikontorets byggnad till arkiv, som

av vederbörande överlantmätare kunde bliva domkapitlet anvisade. Sedermera

inkom Boberg med ritningar jämte kostnadsförslag till iordningställande

av tvenne rum i nämnda byggnad, av vilka det ena och större skulle erbjuda

disponibelt hyllutrymme av 280 hyllmeter och det mindre 66 hyllmeter

utefter väggarna. Kostnaderna beräknades till cirka 1,150 kronor.

När domkapitlet vid mitten av sommaren 1933 skulle överflytta arkivet

till de nya lokalerna, hade det emellertid visat sig, att lantmäterikontoret icke

kunde upplåta den mindre lokalen, enär kontoret behövde den för eget bruk.

Då därtill komme, att tillträdet till den mindre lokal, som lantmäterikontoret

självt hade behov av, endast kunde ske genom det rum, varest domkapitlet

skulle hava sina arkivalier förvarade, och domkapitlet därför icke skulle hava

någon möjlighet att stänga örn sitt arkiv, hade ett överflyttande av detsamma

icke varit möjligt. Domkapitlet hade därför på nytt ställts inför nödvändigheten

att anskaffa lokaler för sitt arkiv.

Sedan länge hade förefunnits ett behov av att utbyta de av domkapitlets

kansli begagnade rummen i biskopsgården mot andra, rymligare och mera

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

97

ändamålsenliga. Då nian emellertid ansett behovet att få arkivfrågan löst

vara mera tvingande, hade man lills vidare hordlagt kansliets lokalfråga.

Nu hade emellertid genom tillkomsten av stiftsnämnden denna senare fråga

än mer aktualiserats. Det ökade arbetet, som tillkomsten av stiftsnämndsarhetet

medfört för kansliet, hade nödvändiggjort anställandet av en biträdande

jurist. Dessutom fästes vid stiftsnämnden tvenne jägmästare, som för

sitt arbete behövde icke endast hjälp av skrivbiträden och skogssakkunniga

biträden utan även relativt stora utrymmen för kartritningar o. dyl. För dessa

nya tjänstemän och deras medhjälpare funnes ingen plats i de gamla expeditionslokalerna.

Expeditionslokalerna utgjordes nämligen sedan slutet av 1700-talet av tvenne

rum i biskopshuset å Östrabo. I det inre rummet, vars storlek vore

6.40 X 6.40 meter, hade stiftssekreteraren och amanuensen sina platser. Numera

hade ännu ett arbetsbord där insatts för den biträdande juristen. Väggarna

vöre kantade med skåp och hyllor för olika ändamål. Sålunda funnes

i rummet tvenne kassaskåp, ett för värdehandlingar och kontanter och ett

för borgensförbindelser och kartor, som överlämnats från länsstyrelserna och

domänstyrelsen och vilka rörde de ecklesiastika boställena. Å hyllorna förvarades

bundna serier av kungl, brev, myndigheters brev samt domkapitlets

protokoll och brevböcker för de senaste 20 åren. I brist på utrymme hade

även platserna under bord och på skåp måst tagas i anspråk för förvaring

av handlingar av olika slag. I det yttre rummet, vars storlek vore 6.10 X 6.60

meter, hade kanslibiträdet och expeditionsvakten sina platser. Förutom bord

för dessa funnes här bord för diarierna, samt för maskiner av olika slag såsom

räknemaskiner, dupliceringsmaskin och extra skrivmaskiner. Väggarna

upptoges av större skåp för papper samt hyllor för protokoll och andra

bundna handlingar. Även här hade utrymmen under bord och uppe på

skåpen måst tagas i anspråk för förvaring av papper, kuvert och samlingar

av skolreglementen. I rummet funnes expeditionens enda telefon. På grund

av rummets litenhet och telefonens omedelbara närhet intill skrivmaskinerna

måste arbetet vid dessa upphöra, medan telefonsamtalen påginge, varigenom

övriga tjänstemän under långa perioder hindrades i sitt arbete. Allmänheten

måste tagas emot i stiftssekreterarens rum, vilket — antingen det

gällde ett samtal med denne eller med någon av övriga jurister — omöjliggjorde

eller åtminstone försvårade möjligheten för övriga tjänstemän att

arbeta.

På grund av de trånga lokalerna, där varje bord vore upptaget av tjänstemännen

och där plats icke funnes för ytterligare ett bord måste biskopen vid

sina besök i kansliet beredas tillfällig plats vid någon av tjänstemännens arbetsbord.

Då det icke gått att i domkapitlets expeditionslokaler bereda plats åt stiftsjägmästaren

och hans medhjälpare, hade åt dem förhyrts frenne små rum i

en av flyglarna på Östrabo. Av dessa rum, som saknade värmeledning, användes

ett av stiftsjägmästaren, ett av biträdande stiftsjägmästaren och skrivbiträdet,

samt ett rum till arkiv för en stor mängd kartor och hushållningsplaner,

som rörde de ecklesiastika boställenas skogar. I detta rum förvarades

även jägmästarnas instrument, redskap m. m. Den omständigheten,

att stiftsjägmästarnas expeditionslokaler på så sätt vore skilda från stiftsnämndens

expedition i övrigt, medförde givetvis betydande olägenheter. Således

mäste bland annat en ökning av expensutgifterna därav bliva följden,

då möjligheten för stiftsjägmästaren att utnyttja skrivhjälp och annan maskinell

utrustning å domkapitlets kansli försvårades, varför dubbelanskaffning

av maskiner måste ske. Givetvis försvårade också avståndet mellan ex
liihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 273. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

peditionerna det samarbete mellan stiftsnämndens och domkapitlets tjänstemän,

som vore nödvändigt. Då den ifrågavarande flygeln vore helt av trä

och innehölle, förutom stiftsjägmästarens expeditionslokaler, bostadslägenhet

för en familj, måste det i lokalerna förvarade värdefulla material av

kartor och handlingar anses vara utsatt för en risk för eldfara, som icke

vore försvarlig.

Stiftsnämnden komme inom kort att ställas inför betydande svårigheter

att bereda erforderlig arbetsplats åt sin personal.

Domkapitlet hade tillsatt en kommitté, vilken erhållit uppdrag att undersöka

möjligheterna för en snabb lösning av såväl kansliets lokalfråga som

den gamla arkivfrågan; praktiska och ekonomiska skäl syntes nämligen

domkapitlet föreligga för en gemensam och samtidigt lösning av båda frågorna.

Kommittén hade underkastat samtliga tidigare framkomna förslag till

arkivfrågans lösning sin granskning och därvid särskilt prövat förslaget att

omändra en av flyglarna å Östrabo till gemensam lokal för domkapitlets

arkiv och kansli. Det hade emellertid därvid visat sig, att denna byggnad

först efter genomgripande och dyrbara ombyggnadsarbeten skulle kunna göras

användbar för kansliets eller arkivets behov, men däremot icke för bådas.

Vid sådant förhållande hade kommittén, som varit av den bestämda

uppfattningen, att arkiv och kansli måste hållas ihop, funnit sig nödsakad

att lämna förslaget.

Kommittén hade också beaktat förslaget att förlägga arkivet till ett blivande

landsbibliotek i staden. Då det emellertid även i detta fall endast skulle

kunna bliva tal örn ett lösande av arkivfrågan, hade även detta förslag övergivits.

Slutligen hade kommittén även undersökt möjligheten, att i något privathus

i närheten av biskopsgården eller i staden förhyra de erforderliga lokalerna,

men resultatet hade blivit negativt.

På grund därav hade kommittén funnit, att frågan om nya lokaler för domkapitlets

kansli och arkiv endast kunde lösas genom en nybyggnad av ett

domkapitelshus. Efter att hava övervägt olika förslag till placering av en

dylik byggnad, hade kommittén stannat för att föreslå domkapitlet en plats

öster om domkyrkan och mellan denna och det år 1697 uppförda gymnasiehuset,

varest marken ägdes och disponerades av domkyrkan.

Med en sådan placering av byggningen skulle icke blott undvikas kostnad

för anskaffande av tomt, utan domkapitelshuset skulle därigenom erhålla en

belägenhet, som måste anses lämplig med hänsyn till det ändamål, det var

avsett att tjäna. Byggnaden skulle dessutom åt denna del av den domkyrkan

omgivande parken skapa ett betydande skönhetsvärde. Den komme nämligen

att å en tredje sida flankera den öppna plats, som begränsades av domkyrkan

och gymnasiebyggnaden, varigenom där skulle bildas en stilla och

stämningsmättad tempelgård, vars medelpunkt utgjordes av Kjellströms Tegnérstaty

med omkringliggande plantering. På uppdrag av kommittén hade

arkitekten Boberg uppgjort ritningar och kostnadsförslag till ett domkapitelshus

å den omnämnda platsen.

° Enligt kostnadsförslaget skulle totalkostnaden för ett domkapitelshus uppgå

till 137,000 kronor. I detsamma skulle rymmas dels arkivlokaler med

tillhörande forskningsrum, dels sessionsrum för domkapitlet och stiftsnämnden,

dels tjänsterum för biskop, stiftssekreterare, stiftsamanuens, biträdande

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

99

.jurist, tvenne stiftsjägmästare, skrivbiträden och expeditionsvakt, dels ock

bostadslägenhet för den sistnämnde. Vid framtida behov skulle dessutom

ytterligare utrymme kunna vinnas såväl genom utgrävning av källaren söm

inredande av vindsvåningen. Därjämte skulle hälften av arkivet under lång

tid framåt kunna disponeras för annat än arkivändamål.

I händelse domkapitlet erhölle andra lokaler för sitt kansli, torde sessionsrummet

i biskopshuset, jämte de två till detsamma hörande och till utrymmet

ringa arbetsrummen, tillgodose behovet av en stiftssal att brukas vid

större sammanträden med prästerskapet eller dess delegerade, boställsnämnder

m. fl. Behovet av en dylik sal hade i detta stora stift länge varit kännbart.

Enligt kyrkolagen tillkomme det domkyrkan att anskaffa lokal åt domkapitlet.

Då Växjö domkyrka emellertid saknade medel för uppförande av ett

domkapitelshus, hade kommittén föreslagit, att domkapitlet i egenskap äv

domkyrkostyrelse måtte ingå till Kungl. Majit med en framställning, att

medel måtte anvisas domkapitlet för uppförande av det nödvändiga domkapitelshuset.

Domkapitlet hade tagit under övervägande vad kommittén sålunda föreslagit

och även underkastat de av arkitekten Boberg uppgjorda ritningarna

granskning. Domkapitlet hade därvid i likhet med kommittén funnit, att

de omnämnda lokalfrågorna icke kunde lösas på annat sätt än genom nybyggnad,

och domkapitlet hade även funnit såväl den föreslagna platsen

lämplig som den planerade byggnaden ändamålsenligt inrättad.

Stiftsnämnden i Växjö, som vitsordade det trängande behovet av nya lokaler

för såväl arkiv som kansli åt domkapitlet och stiftsnämnden, tillstyrkte

i utlåtande den 6 februari 1934 ovannämnda framställning. Mot upplåtelse

av domkyrkans jord för den planerade byggnaden hade stiftsnämnden icke

något att erinra.

Riksarkivet anförde i utlåtande den 16 februari 1934 följande:

Domkapitlets arkiv vore för närvarande inhyst i flera spridda förvaringsrum,

som hade det gemensamt att vara synnerligen olämpliga för sitt ändamål,

och riksarkivet hade vid upprepade tillfällen framhållit nödvändigheten

att vidtaga åtgärder för åstadkommande av en bättre vård och en mera betryggande

förvaring av ifrågavarande arkiv. De olika förslag, som dryftats,

hade emellertid visat sig ogenomförbara och vart för sig ej heller fullt tillfredsställande.

Från arkivsynpunkt måste det framkomna projektet te sig

som det i alla avseenden lämpligaste sättet att bringa ur världen en, som det

hittills visat sig, svårlöst fråga, vilken ej tålde längre uppskov. Riksarkivet

tillstyrkte därför på det livligaste bifall till domkapitlets hemställan i vad

anginge planen i det stora hela.

Vad beträffade genomförandet i detalj av det föreslagna byggnadsföretaget

kunde ett och annat bliva föremål för olika meningar. Det kunde sålunda

bliva ett spörsmål, huruvida arkivlokalen borde, såsom föreslagits, ligga utan

omedelbar anslutning till domkapitlets expeditionsrum, varigenom i varje

fall övervakning vid eventuella forskningsbesök försvårades eller erfordrade

särskild personal. Jämväl borde noga prövas, huruvida tillräckliga utrymmen

funnes för framtida arkivaccessioner. Beräkningen av accessionen försvårades

därigenom, att stiftsnämnden tillkommit och finge antagas för den följande

tiden medföra en större tillväxt än den, med vilken man hittills haft

att kalkylera. Särskilt syntes i detta samband böra beaktas behovet av .särskilda

skåp för det kartmaterial rörande de ecklesiastika boställena, vilket

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

domkapitlet numera fått övertaga från länsstyrelserna och domänstyrelsen.

Sådana skåp vore skrymmande, och det kunde tänkas lämpligt att till kartrum

reservera det ena av de innanför den egentliga arkivlokalen liggande

mindre rummen, vilket i förslaget vore betecknat såsom avsett till »förråd

för instrument m. m.».

Riksarkivet förutsatte, att de delar av byggnaden, som sålunda skulle användas

för arkivets behov, försåges med brandsäkra väggar samt upptill och

nedtill armerade trossbottnar, att fönstren försåges med järnluckor och att

likaledes belysningsanordningarna verkställdes så, att de motsvarade moderna

krav på skydd mot eldfara.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 28 februari 1934, att med hänsyn

till den av domkapitlet framlagda utredningen den lämpligaste lösningen

av ifrågavarande lokalfråga syntes vara, att en för ändamålet särskild nybyggnad

komme till utförande. Mot den föreslagna förläggningen av denna

nybyggnad nordost örn domkyrkan hade styrelsen för sin del icke något att

erinra.

Enligt det framlagda förslaget skulle domkapitelshuset uppföras i två våningar

jämte souterrängvåning. Till sistnämnda våning skulle förläggas pannrum,

bränslerum, vedbod, tvättstuga, materialkällare och elektrisk central.

Bottenvåningen skulle inrymma arkiv, studierum, förrådsrum för instrument,

kapprum, lunchrum ävensom en vaktmästarbostad om två rum och kök samt

nödiga biutrymmen. Våningen en trappa upp skulle innehålla väntrum, rum

för biskopen, sessionssal, rum för stiftssekreteraren, stiftsjägmästaren, stiftsamanuensen,

en biträdande jurist, biträdande jägmästare samt skrivbiträde,

ävensom skriv- och ritrum samt vaktrum.

Sedan arkitekten Boberg under hand tagit del av vad riksarkivet i sitt

ovannämnda utlåtande den 16 februari 1934 anfört ävensom av vissa av byggnadsstyrelsen

mot förslaget framställda erinringar, hade Boberg till styrelsen

inkommit med ett delvis omarbetat förslag i frågan. För att bereda ytterligare

möjligheter att i framtiden erhålla ökade arkivutrymmen hade arkitekten

Boberg, på förslag av byggnadsstyrelsen, höjt källarvåningen över

den omgivande markens nivå, så att arkiv, örn så framdeles skulle erfordras,

utan allt för stora kostnader där skulle kunna anordnas. Vidare hade,

jämväl på styrelsens initiativ, plandispositionen inom vaktmästarbostaden

förenklats samt en toalett borttagits.

Byggnadsstyrelsen hade för sin del icke något att erinra beträffande det nu

föreliggande, omarbetade förslaget till ifrågavarande byggnad. Enligt styrelsens

mening måste alla skäliga krav på utrymme för framtida arkivaccessioner

anses däri vara tillgodosedda. Vad beträffade riksarkivets erinringar angående

arkivets mindre goda belägenhet ur övervakningssynpunkt, syntes

denna fråga kunna tagas under närmare omprövning vid utarbetandet av

huvudritningar till byggnadsföretaget.

Beträffande de till 140,000 kronor beräknade kostnaderna för domkapitelshuset

hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra. Till detta belopp komme

kostnader för hyllinredning i arkivlokalerna, vilka kostnader av arkitekten

Boberg beräknats till 3,000 kronor, beträffande vilket belopp styrelsen

icke heller hade något att erinra.

De till 2,000 kronor beräknade kostnaderna för iordningställande av domkapitlets

nuvarande sessionsrum med tillhörande utrymmen till en stiftssal

föranledde icke någon erinran från byggnadsstyrelsens sida.

På grund av vad byggnadsstyrelsen anfört i anledning av riksarkivets i

dess utlåtande gjorda erinringar i vissa detaljfrågor överlämnade domkapitlet

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

101

den 23 april 1934 ett av arkitekten Boberg uppgjort alternativt förslag till

sådan anordning av rummen, att forskares arkivstudier skulle kunna noggrannare

övervakas.

I anledning av vad i ärendet sålunda förekommit avgåvo riksarkivet och

byggnadsstyrelsen förnyade utlåtanden, respektive den 2 och den 11 maj

1934, vari ämbetsverken förklarade sig icke hava något att erinra mot det

omarbetade förslaget.

Vid ett av riksdagens revisorer under år 1934 företaget besök vid domkapitlet

konstaterades (se 1935 års berättelse angående statsverket, sid. 211),

att tomkamrarna och särskilt det södra tornrummet, där huvudsakligen de

äldsta arkivalierna förvarades, vore mycket olämpliga som förvaringsrum

för arkivalier. Som följd av det otillfredsställande förvaringssättet vore särskilt

de äldre handlingarna delvis förstörda av fukt och mögel samt angripna

av insekter. Risken för arkivaliernas förstöring genom eld i händelse av

brand i kyrkan förefölle synnerligen stor. Den trappa, som ledde till arkivet

vore av trä, och elektriska ledningar hade framdragits genom trappmmmet

och arkivlokalen i södra tornkammaren. Då ifrågavarande handlingar till

stor del vore oersättliga och av stor betydelse för forskningen, särskilt för

bestämmandet och klargörandet av äganderättsförhållanden, syntes det revisorerna

angeläget, att ifrågavarande arkivalier erhölle en mera betryggande

och i övrigt ändamålsenligare förvaringsplats.

I anledning av vad revisorerna anfört avgav domkapitlet utlåtande den

5 januari 1935, varvid domkapitlet, efter att hava sammanfattningsvis berört

vad i ärendet syntes vara av huvudsaklig betydelse, upprepade sin hemställan

om den åtgärd, som kunde finnas påkallad, för anvisande av 142,000

kronor att huvudsakligen användas till tjänstebyggnad för domkapitlets i

Växjö, inklusive stiftsnämndens därstädes, kansli och arkiv.

I skrivelser den 7 oktober 1936 och den 21 september 1937 har domkapitlet

gjort förnyade framställningar i ärendet.

Domkapitlet hade fortfarande att dragas med stora svårigheter särskilt

för vården av sitt arkiv. Skadorna på arkivet ökades år från år, för att icke

säga månad för månad. Jämväl svårigheterna beträffande lokalfrågan för

domkapitlets och stiftsnämndens kanslipersonal gjorde sig alltmer gällande.

Sedan byggnadsstyrelsen anbefallts att inkomma med förnyat utlåtande

rörande de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna, har styrelsen i utlåtande

den 14 december 1937 anfört, att kostnaderna för nytt domkapitelshus

jämte erforderlig arkivinredning ävensom för iordningställande av domkapitlets

nuvarande sessionssal, vilka i februari 1934 beräknats till 145,000

kronor, med hänsyn till numera inträffade stegringar i material- och arbetspriser

torde böra ökas med omkring 21 procent till 175,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att domkapitlets och stiftsnämn- Departementsdens

i Växjö nuvarande arbetslokaler äro mycket otillfredsställande. Jag har elllen.

själv kunnat konstatera detta vid besök i Växjö, och jag betraktar det såsom

i hög grad önskvärt, att en ändring härutinnan kommer till stånd. Vidare

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

är: det angeläget, att domkapitlets och stiftsnämndens arkivalier bliva förvarade

på ett mera betryggande och ändamålsenligt sätt än hittills kunnat

ske. Det framlagda förslaget örn uppförande av ett nytt domkapitelshus innebär

en tillfredsställande lösning av såväl arkivfrågan som frågan örn lokaler

för domkapitlets och stiftsnämndens kansli.

Domkyrkan i Växjö är uppenbarligen icke i stånd att bestrida kostnaderna

för den ifrågasatta nybyggnaden för domkapitelshuset eller lämna något

bidrag därtill. Vad angår domkyrkans ekonomi, må erinras, att 1936 års

riksdag medgav, att av riksgäldskontorets räkenskaper finge avskrivas statens

fordran å ett budgetåret 1923/24 till Växjö domkyrka utlämnat ränteflått

lån å 20,000 kronor. Beträffande den utredning rörande domkyrkans

ekonomi, som vid detta tillfälle förelåg, må hänvisas till propositionen nr

111/1936.

Jag anser det under sådana omständigheter befogat, att statsmedel tagas

i anspråk för uppförande av det planerade domkapitelshuset. Då emellertid

denna byggnad skall inrymma lokaler också för stiftsnämnden i Växjö,

synes det mig riktigt, att bidrag för nybyggnaden utgår jämväl ur kyrkofonden.

Enligt 6 § lagen örn kyrkofond skola ur denna fond gäldas bland annat

arvoden och ersättningar åt ledamöter i stiftsnämnder samt avlöningar åt

stifts jägmästare och biträden åt dessa ävensom andra omkostnader för stiftsnämndernas

verksamhet. Som bekant äro de löpande utgifterna för domkapifelskanslierna

och för stiftsnämndema till stor del gemensamma. Av

dessa gemensamma kostnader — belöpande på kanslipersonal, expensutgifter

och dylikt — gäldas numera hälften av statsmedel och hälften av

kyrkofonden (jfr propositionen nr 97/1937 och riksdagens skrivelse nr 183/

1937). Däremot gäldas enligt berörda bestämmelser i kyrkofondslagen de

övriga kostnaderna för stiftsnämndema — såsom omförmälda arvoden och

ersättningar åt stiftsnämndsledamöterna och löner åt stiftsjägmästare och

annan skoglig personal — i sin helhet ur kyrkofonden.

Med hänsyn till vad sålunda gäller i fråga örn bestridande av de för domkapitlen

och stiftsnämndema gemensamma kostnaderna, vill jag föreslå, att

dé ifrågakommande byggnadskostnaderna lika fördelas mellan staten och

kyrkofonden.

Kostnaderna för uppförandet av domkapitelshuset, för arkivinredningen

och för iordningställandet av domkapitlets nuvarande sessionssal m. m. hava

av byggnadsstyrelsen beräknats till 175,000 kronor, varav enligt det föregående

omkring 2,000 kronor belöpa på iordningställande av domkapitlets nuvarande

sessionssal med därtill hörande utrymmen till stiftssal. Då medel

icke torde böra i detta sammanhang beräknas för sistberörda ändamål men

ett belopp av 10,000 kronor bör anvisas för konstnärlig utsmyckning av det

nya domkapitelshuset, böra kostnaderna enligt min mening beräknas till

(175,000 — 2,000 + 10,000 =) 183,000 kronor. Av statsmedel böra således

183,000

— 91,500 kronor och av kyrkofonden 91,500 kronor.

anvisas

2

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

103

I särskild proposition denna dag föreslår Kungl. Maj:t, att å riksstaten

för budgetåret 1938/39 under åttonde huvudtiteln anvisas ett reservationsanslag

av 15,000 kronor för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt beträffande ifrågavarande byggnadsföretag. Å beredskapsstaten

för nämnda budgetår torde därför böra upptagas ett anslag av (91,500 —

15,000=) 76,500 kronor.

Kungl. Maj :t torde böra inhämta riksdagens medgivande till att av kyrkofonden

må utgå berörda belopp å 91,500 kronor till uppförande av domkapitelshus

i Växjö. Därest riksdagen lämnar detta medgivande, lärer instundande

kyrkomötes yttrande i ämnet jämväl böra inhämtas.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande

av domkapitelshus i Växjö å beredskapsstat för budgetåret

1938,39 upptaga ett för skott sanslag av .... kronor 76,500;

dels ock medgiva att av kyrkofonden må, under för beredskapsstaten

gällande förutsättningar, till uppförande av domkapitelshus

i Växjö utgå ett belopp av......kronor 91,500.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[2.] a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten. I

propositionen nr 103/1938 erinrades, att direktionen för karolinska sjukhuset

hemställt örn anvisande av ett anslag å 50,000 kronor för budgetåret

1938/39 till ersättningsbyggnad för djurstall m. m. vid serafimerlasarettet i

Stockholm. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till

omförmälda proposition.

För egen del anförde jag enligt nämnda proposition, att anslag till ifrågavarande

byggnadsarbeten torde böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39. I likhet med vad i annat sammanhang föreslagits beträffande

ett antal andra byggnadsföretag borde dock å riksstaten för nämnda

budgetår upptagas anslagsmedel för uppgörande av byggnadsplan!-, entreprenadhandlingar

och dylikt. För detta ändamål syntes ett belopp av 4,000

kronor vara tillräckligt. Härförutom erfordrades ett belopp av 3,000 kronor

till utredningar rörande vissa andra vid lasarettet aktuella byggnadsföretag.

Det syntes lämpligt, att sistnämnda anslagsbelopp sammanfördes med det förutnämnda

å 4,000 kronor till ett särskilt reservationsanslag å 7,000 kronor,

vilket syntes böra anvisas under åttonde huvudtiteln.

På grund härav har Kungl. Majit i omförmälda proposition föreslagit riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Departements•

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Mot de föreliggande beräkningarna rörande kostnaderna för berörda ersättningsbyggnad

för djurstall m. m. har jag intet att erinra. Under åberopande

av vad i omförmälda proposition anförts föreslår jag alltså, att å beredskapsstaten

för budgetåret 1938/39 upptages ett anslag av (50,000 — 4,000

—) 46,000 kronor. Framdeles bör tagas under övervägande, om och i vad

mån Stockholms stad och Stockholms läns landsting böra bidraga till byggnadskostnadema.

Kungl. Maj:t torde, därest förevarande framställning vinner

riksdagens bifall, böra uppdraga åt karolinska sjukhusets direktion att

verkställa utredning i ämnet och framlägga det förslag, vartill utredningen

kan giva anledning

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett

förskottsanslag av ...................... kronor 46,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

105

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/

39 samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

[1.] a. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra en
gångskostnader.

I det av 1932 års riksdag godkända byggnadsprogrammet

för lantbrukshögskolan — sådant sagda program ter sig efter de jämkningar.

i detsamma som beslutats av 1933, 1934, 1935 och 1936 års riksdagar

— har beräknats, att byggnad för exteriörlära samt assistentbostäder skulle

uppföras under budgetåret 1937/38. 1937 års riksdag (se IX. H. T. p. 33;

R. skr. nr 9) anvisade för budgetåret 1937/38 ett i eservationsanslag å 122,000

kronor för ändamålet avsett för uppförande dels av nyssnämnda byggnader

till en beräknad kostnad av (39,000 + 15,000=) 54,000 kronor, dels ock

av ekonomibyggnad och varmväxthus för en botanisk-genetisk trädgård till

en beräknad kostnad av 68,000 kronor. Kostnaderna för anläggandet av

en botanisk-genetisk trädgård ha beräknats till sammanlagt (68,000 +

37,850=) 105,850 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I skrivelse den 30 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anmält, att kostnaderna

för uppförande av byggnaden för exteriörlära och av assistentbostäder

på grund av stegrade material- och arbetspriser ökats med respektive

11.000 och 6,000 kronor, att det med avseende å nämnda byggnader visat

sig behövligt vidtaga vissa utvidgningar av det ursprungliga byggnadsprogrammet,

att nämnda utvidgning av byggnadsprogrammet medfört ytterligare

kostnader för byggnaderna för exteriörlära jämte snickarverkstad med

25.000 kronor samt för assistentbostäderna med 21,000 kronor, att merkostnaderna

för uppförandet av ekonomibyggnad och varmväxthus för den

botanisk-genetiska trädgården uppgingo till 21,000 kronor, samt att merkostnaderna

för övriga anläggningar vid botanisk-genetiska trädgården uppgingo

till 10,150 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 15 september 1937

hemställt örn anslag till fortsatta byggnadsarbeten m. m. för botanisk-genetisk

trädgård med 37,850 kronor, till bestridande av kostnadsökningar

m. m. avseende denna trädgård med 40,100 kronor, till bestridande av kostnadsökningar

m. m. för administrationsbyggnadens flyglar med 27,000 kronor,

till byggnad för exteriörlära jämte snickarverkstad med 36,000 kronor,

till varm växthus för institutionen för växtodlingslära med 16,300 kronor

samt till tillbyggnad m. m. av försökslada och redskapsbod med 22,300

kronor. Tillhopa utgjorde dessa kostnader 179,550 kronor.

Å tilläggsstaten för budgetåret 1937/38 har upptagits ett anslag för ifrågavarande

ändamål å 11,000 kronor (se prop. nr 8; R. skr. nr 21), avsett

för bestridande av merkostnader för byggnaden för exteriörlära. Därjämte

har Kungl. Majit i proposition den 3 mars 1938, nr 235, angående anslag till

lantbrukshögskolan föreslagit riksdagen anvisa dels 25,000 kronor för anordnande

av snickarverkstad, dels 21,000 kronor avseende kostnadsökning

för ekonomibyggnad och varm växthus vid botanisk-genetiska trädgården,

dels 11,200 kronor för nämnda trädgårds förseende med staket samt för

anläggning av gångar inom trädgården, dels 22,300 kronor för tillbyggnad

m. m. av försökslada och redskapsbod, dels ock 48,700 kronor för anläggande

av vattenledning, eller tillhopa för ifrågavarande ändamål 128,200

kronor.

^e?c4e/«rto Jag vil1 förorda> att a beredskapsstaten upptagas medel dels till merkostnader

för uppförande av assistentbostäder med 27,000 kronor, dels till kostnader

för fortsatta byggnadsarbeten m. m. för botanisk-genetisk trädgård

med 45,800 kronor, dels ock till kostnaderna för uppförande av varmväxthus

för institutionen för växtodlingslära med 16,300 kronor, eller tillhopa

89,100 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa

andra engångskostnader å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 89,100.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[2.] b. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

I proposition nr 167 till 1936 års riksdag angående försöksverksamhet

på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader,

avseende jordbruks- och liusdjursförsöken samt lantbrukshögskolans

centrala administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Motsvarande

kostnader för inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor.

Samtliga nu nämnda kostnader — tillhopa 1,469,400 kronor föreslogos

skola fördelas på tre budgetår, räknat från och med budgetåret 1936/37.

Plan för sådan fördelning fanns intagen i propositionen. Enligt planen skulle

kostnaderna för byggnader och fasta anläggningar fördelas å budgetåren

1936/37, 1937/38 och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900

kronor samt kostnaderna för inredning och inventarier å budgetåren 1937/

38 och 1938/39 med respektive 75,000 och 57,500 kronor.

Propositionen nr 167 bifölls i huvudsak av 1936 ars riksdag (jordbr, utsk.

uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/37 under nionde huvudtiteln

anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.

Vid behandlingen i 1937 års statsverksproposition (IX. H. T. p. 34) av

frågan örn fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsarbeten

framhöll jag, att det under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden syntes

lämpligt, att den statliga byggnadsverksamheten begränsades till arbeten,

som icke utan åsidosättande av viktiga intressen kunde uppskjutas. Efter

övervägande av olika synpunkter ansåg jag mig böra förorda, att medelsanvisningen

till byggnader och fasta anläggningar för försöksverksamheten vid

högskolan för budgetåret 1937/38 begränsades till 400,000 kronor, varvid

något anslag till inredning och inventarier ej skulle bliva erforderligt för

sagda budgetår. På förslag av Kungl. Majit beslöt 1937 års riksdag i enlighet

härmed.

Hittills har således riksdagen för ifrågavarande byggnadsverksamhet anvisat

tillhopa 700,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1937 hemställt om anvisande

för nästa budgetår av ett reservationsanslag å 285,000 kronor till

byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan. Härvid

bär styrelsen anfört i huvudsak följande.

Sedan hösten 1936 hade betydande prisstegringar ägt rum beträffande

byggnadsmaterialier, arbetslöner och ledningsarbeten av olika slag. Sålunda

hade järnpriserna mer än fördubblats, träpriserna ökat med mer än 50

procent, priset å murtegel stegrats med omkring 10 procent och arbetslönerna

i landsorten höjts med omkring 9 procent genom de i juni 1937 träffade

nya avtalen inom byggnadsindustrien. Med hänsyn härtill kunde totalkostnaderna

för ifrågavarande byggnadsarbeten numera överslagsvis beräknas

uppgå till 1,690,000 kronor i stället för tidigare 1,336,900 kronor.

Prisstegringarna kunde sålunda beräknas till i genomsnitt något över 26

procent.

För byggnadsföretaget bade hittills anvisats tillsammans 700,000 kronor,

av vilket belopp ännu intet tagits i anspråk för själva arbetenas utförande.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Det syntes byggnadsstyrelsen, att under förevarande omständigheter andra

medel för byggnadsföretaget under budgetåret 1938/39 icke behövde anvisas

än ett tilläggsbelopp, motsvarande kostnadsstegringen å de hittills anvisade

anslagen eller (0.26 X 700,000 =) i runt tal 185,000 kronor.

De för inredning och inventarier ursprungligen upptagna kostnaderna,

132,500 kronor, borde med hänsyn till inträffade prisstegringar å snickerioch

inredningsarbeten överslagsvis höjas med omkring 25 procent till 165,000

kronor. Av detta belopp borde för budgetåret 1938/39 lämpligen anvisas

100,000 kronor.

I skrivelse den 15 september 1937 har styrelsen för lantbrukshögskolan

framhållit, att enligt styrelsens mening med uppförande av biblioteksbyggnad

och omändring av administrationsbyggnad — för vilka arbeten i 1936 års

byggnadsplan beräknats en sammanlagd kostnad av 167,000 kronor — kunde

anstå tills vidare. Däremot har styrelsen ansett övriga byggnader enligt

sagda plan böra uppföras under budgetåret 1938/39. Härför skulle erfordras

(1,469,400—700,000—167,000 =) 602,400 kronor, vartill på grund av inträffad

prisstegring på byggnadsmarknaden finge läggas merkostnad å 330,900

kronor. Högskolestyrelsen har därför hemställt om en anslagsanvisning för

nästa budgetår av 933,300 kronor för ifrågavarande ändamål.

Vid anmälan av de ärenden angående verkliga utgifter å tilläggsstaten till

liksstaten för budgetåret 1937/38, som underställts riksdagen genom proposition

den 4 januari 1938, nr 8, anförde jag följande:

»Med hänsyn till rådande materialpriser m. m. torde statens byggnadsverksamhet

i viss mån böra begränsas. Vidkommande här ifrågavarande byggnadsarbeten

synes — i betraktande jämväl av att arbetena ännu ej igångsatts

— någon större olägenhet ej komma att förorsakas, därest den förut godkända

byggnadsplanen Hangas på det sätt, att ytterligare medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål ej äger rum å riksstaten för nästa budgetår. Vad

angår de av riksdagen redan anvisade byggnadsämnen å tillhopa 700,000

kronor torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta rörande igångsättande

av de arbeten, som i första hand synas böra komma till utförande.

I detta hänseende hava vid ärendets beredning inom departementet följande

byggnadsarbeten funnits icke kunna anstå ytterligare utan snarast böra färdigställas,

nämligen

I 1936 års

Av byggnads-

byggnadsplan

styrelsen upp-

beräknad

skattad mer-

kostnad

kostnad

kronor

kronor

Försöksladugård vid Kungsängen ...

58.000

Assistentbostad vid Kungsängen.....

........... 29 300

7,700

Svinhus vid Bäcklösa ........

15.000

Summa 276,300

80,700.

Till täckande av merkostnaderna för förenämnda arbeten, som sålunda skulle

komma att utföras under innevarande budgetår, torde å tilläggsstaten böra

anvisas ett belopp av 80,700 kronor.

För att medel för ifrågavarande ändamål skola finnas tillgängliga i tillräcklig

omfattning under nästa budgetår, därest försämrade konjunkturer

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 75.

109

skulle inträffa, ämnar jag framdeles föreslå Kungl. Maj:t, att ett belopp av

[602,400 + (330,900 — 80,700 =) 250,200 =] 852,600 kronor uppföres å den

anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet redogjort i finansplanen.

»

På förslag av Kungl. Maj:t har årets riksdag å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag av 80,700 kronor.

I anslutning till det anförda förordar jag, att å beredskapsstaten för nästa Departementsbudgetår

måtte uppföras ett anslag av 852,600 kronor. Jag hemställer alltså, <**!&*.

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks högskolan: Byggnadsarbeten m. m. för

försöksverksamhet å beredskapsstat för budgetåret 1938/39

upptaga ett förskottsanslag av............ kronor 852,600.

[3.] c. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten.

I skrivelse den 8 januari 1937 har styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen bevilja ett anslag av 41,300 kronor för uppförande vid institutet

av en gymnastikbyggnad med därtill ansluten badinrättning i enlighet

med ett av arkitekten G. Beijer upprättat förslag. Häröver hava infordrade

utlåtanden avgivits den 19 januari 1937 av lantbruksstyrelsen och den 16

februari 1937 av byggnadsstyrelsen, som därvid överlämnat en promemoria

från skolöverstyrelsens förste gymnastikkonsulent. Till motivering av sin

framställning har anstaltsstyrelsen anfört bland annat följande.

Avsaknaden vid institutet av en samlingssal, som ägde den storlek, att erforderligt

utrymme stöde till förfogande vid kursavslutningar och andra

tillfällen, då det vore önskvärt att samla alla eleverna i institutets olika kurser

— totala antalet elever utgjorde cirka 150 — jämte den stora lärarepersonalen,

vore mycket kännbar. Det lokalutrymme, som för närvarande funnes,

möjliggjorde ej att samla mer än högst etthundra personer och salen

vore då till trängsel fylld. Även vid tillfällen, och de vore talrika, då lantbruksklubbar

och andra slag av sammanslutningar förläde sina sammankomster

till Alnarp eller då skolor av olika slag eller större studiesällskap

besökte institutet, vore frånvaron av en tillräckligt rymlig samlingslokal

ytterst ofördelaktig och detta alldeles särskilt vid ogynnsamt väder.

En annan stor brist vore, att någon gymnastiksal ej funnes vid institutet.

Eleverna i de högre kurserna med varaktighet från ett till tre år sysslade så

gott som uteslutande med teoretiska studier, varför möjlighet till kroppsövningars

bedrivande för dessa, särskilt under vinterhalvåret, vore synnerligen

behövlig och önskvärd. Vid åtskilliga undervisningsanstalter med betydligt

färre antal elever än vid Alnarpsinstitutet funnes gymnastiksalar.

Ett tredje behov vid institutet, vars fyllande vore alldeles oavvisligt, vore

en badinrättning. Hittills hade två små badrum, inrymda i den trånga mejeribyggnaden,

med plats för ett badkar i vartdera rummet funnits. Dessa

två badkar hade självfallet ej på långt när räckt till för de cirka 200 personer

(elever och familjemedlemmar), som de skolat betjäna. Med det nuvarande

mejeriets förestående ombyggnad till undervisningslokaler, sedan den nya

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

mejeribyggnaden vöre uppförd, måste de i detta inrymda båda omoderna och

bristfälliga badrummen slopas för att erforderligt utrymme skulle vinnas för

de blivande undervisningslokalerna. En badinrättning måste sålunda iordningställas

på ena eller andra sättet.

Institutsstyrelsen ansåge den lämpligaste utvägen att avhjälpa de ovan

påvisade bristerna i fråga om samlingssal, gymnastiksal och badinrättning

vara att uppföra en byggnad, i vilken samtliga de tre utrymmesbehoven tillgodosåges.

Styrelsen hade därför uppdragit åt arkitekten G. Beijer, Alnarp,

att uppgöra ett förslag till en dylik byggnad.

En i anslutning till det uppgjorda förslaget till byggnadsplan för gymnastiklokal

och badinrättning av byggnadsingenjören A. Nilsson, Åkarp, verkställd

kostnadsberäkning visade en slutsumma av 70,800 kronor. Kostnaden

för gymnastiklokalens utrustning med erforderliga redskap och annan attiralj

samt stolar vid lokalens användning som samlingslokal uppskattades till

7,000 kronor. Den sammanlagda kostnaden beräknades sålunda uppgå till

77,800 kronor.

Institutsstyrelsen förfogade över en för flera år sedan genom insamling

bland forna elever och vänner till institutet åstadkommen gymnastikbyggnadsfond,

vars kapital den 31/i2 1936 uppgått till 36,500 kronor. Detta belopp

ansåge styrelsen lämpligen kunna användas för ifrågavarande ändamål.

Det vore styrelsens förhoppning, att det resterande beloppet 41,300

kronor skulle genom statsmakternas försorg ställas till förfogande.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt framställningen.

Byggnadsstyrelsen har anfört, bland annat, följande.

Sedan skolöverstyrelsens förste gymnastikkonsulent framställt vissa erinringar

beträffande institutsstyrelsens förslag, hade byggnadsstyrelsen, som

icke heller funnit förslaget tillfredsställande, berett vederbörande tillfälle att

verkställa en omarbetning av förslaget. Därefter hade till byggnadsstyrelsen

den 13 februari 1937 från institutet inkommit ett omarbetat förslag i frågan,

framställt å två i februari 1937 dagtecknade ritningar.

Beträffande det omarbetade förslaget hade förste gymnastikkonsulenten,

enligt vad han under hand meddelat, icke något att i huvudsak erinra. För

sin del finge byggnadsstyrelsen i fråga om detta förslag framhålla, att trappan

från det väl knappt tilltagna kapprummet upp till gymnastik- och samlingssalen

icke vore lämpligt anordnad, i det trappan utmynnade i ett mindre vilplan

i salens ena hörn. Den till salen ledande entrén hade givits samma storlek

och utseende som ingången till avklädningsrummet, men syntes det byggnadsstyrelsen

önskvärt att entrén till salen i stället anordnades såsom huvudingång

till byggnaden och sålunda gjordes betydligt större än vad som föreslagits

samt eventuellt förlädes till byggnadens gavel. Vad beträffade entrén

till omklädningsrummet borde denna lämpligen förflyttas till rummets andra

sida, varigenom vunnes den fördelen att de, som skulle deltaga i gymnastiken

icke behövde för att komma till gymnastiksalen passera förbi ingången, varifrån

givetvis smuts och damm skulle dragas in i salen. Slutligen finge

byggnadsstyrelsen framhålla, att, då enligt förslagen en biografapparat vore

avsedd att anbringas i salen, vid förslagets vidare utarbetande borde beaktas

föreskrifterna i förordningen den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående

biografer och filmförevisning.

Kostnaderna för genomförandet av det ursprungliga förslaget hade beräknats

till 70,800 kronor, vartill komme kostnader för inventarier å 7,000

kronor eller tillhopa 77,800 kronor. Beträffande nämnda belopp hade byggnadsstyrelsen

icke något att erinra. Det omarbetade förslaget, som icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

lil

åtföljts av någon kostnadsberäkning, kunde med stöd av en inom byggnadsstyrelsen

verkställd överslagsberäkning beräknas draga en kostnad av 100,000

kronor, inberäknat ovannämnda belopp å 7,000 kronor för inventarier.

Ehuru det omarbetade förslaget sålunda komme att draga högre kostnader

än det ursprungliga förslaget, ansåge styrelsen dock att det omarbetade förslaget

vore det andra så överlägset att det lämpligen borde läggas till grund

för byggnadens uppförande under förutsättning dock att de av byggnadsstyrelsen

framställda erinringarna beträffande förslaget vederbörligen iakttoges.

I skrivelse den 14 september 1937 har institutsstgrelsen förnyat sin framställning

örn anvisande av medel för uppförande vid institutet av en byggnad

inrymmande samlingssal med enkel gymnastikutrustning och badavdelning.

Styrelsen, som uppskattat behovet av statsmedel för sagda byggnadsarbeten

till 68,500 kronor, har anfört i huvudsak följande.

Det förslag till samlingssal och badanordning, upprättat av arkitekt G.

Beijer, som åtföljde skrivelsen av den 8 januari 1937, hade styrelsen låtit samma

arkitekt omarbeta i syfte att nå viss besparing i byggnadskostnaden genom

att minska takhöjden i samlingssalen. Den samtidigt vidtagna sänkningen

av fönstren gåve åt salen en trevligare karaktär. I badavdelningen

hade den inredning bibehållits, som utformats, sedan skolöverstyrelsens

gymnastikkonsulent gjort vissa anmärkningar mot det först framlagda förslaget.

Den härvid företagna ändringen medförde avsevärda förbättringar

i fråga om badformer och utrustning men ökade samtidigt byggnadskostnaden.

Den kostnadsberäkning, som arkitekten Beijer låtit uppgöra i anslutning

till det förslag till byggnad för samlingssal och badavdelning, som framlagts,

slutade på ett betydligt högre belopp än det först framlagda. Kostnaden

hade stigit från 70,800 kronor till 101,500 kronor (kostnaden för gymnastikutrustning

ej inräknad). Den stegrade kostnaden sammanhängde dels

med badavdelningens utvidgning, dels med de under året av kända anledningar

starkt ökade byggnadskostnaderna. Vidkommande kostnaden för inredning

hade i det föreliggande förslaget räknats med 5,000 kronor mot

7,000 kronor i det tidigare angivna. Beloppet avsåge i första hand anskaffning

av 200 stolar för en kostnad av cirka 2,500 kronor; det resterande beloppet

avsåge anskaffning av enkel gymnastikutrustning.

Beträffande driftkostnaderna för byggnaden i fråga räknade styrelsen

med att en städerska måste anställas för renhållningen samt betjäningen

av badavdelningen. Eldningen utfördes av vid institutet anställd eldare.

Lönen till städerskan borde beräknas till samma belopp per år — 1,000

kronor — som till andra städerskor vid institutet. Bostad till städerskan

funnes redan.

Vidkommande kostnaderna för bränsle, lyse och vatten räknade styrelsen

med ett belopp av cirka 1,000 kronor per år. Kostnaderna för underhåll av

byggnaden och inventarier torde åtminstone till en början ej bliva större

än att de kunde bestridas av de anslag, som institutet uppbure för dylika

ändamål.

Kapitalet å fonden för uppförande av gymnastikhus kunde med tillägg av

räntan för år 1937 beräknas uppgå till omkring 38,000 kronor den 1

januari 1938. Detta belopp ansåge styrelsen lämpligen kunde användas för

ifrågavarande ändamål. Det vore styrelsens förhoppning, att det resterande

beloppet (101,500 — 38,000 + 5,000=) 68,500 kronor skulle genom statsmakternas

försorg stil lias lill förfogande.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Degartementa- I likhet med institutsstyrelsen anser jag, att institutets behov av samlingslokal

samt gymnastik- och badmöjligheter bör tillgodoses genom uppförande

av den föreslagna byggnaden. Institutsstyrelsens kostnadsberäkning giver

mig icke anledning till erinran. Till kostnadernas bestridande synes staten

i enlighet med styrelsens förslag böra bidraga med 68,500 kronor. Medel

för ändamålet torde böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trädgdrdsinstitutet vid Alnarp:

Byggnadsarbeten å beredskapsstat för budgetåret 1938/

39 upptaga ett förskottsanslag av ........kronor 68,500.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4.] a. Bidrag till gödselvårdsanläggningar. Såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar

har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren 1933/

34 och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket,

ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt för ettvart av budgetåren

1935/36—1937/38 under nionde huvudtiteln reservationsanslag å respektive

350,000, 350,000 och 200,000 kronor. Anslagsanvisningarna hava

gjorts med hänsyn såväl till den betydelse ur jordbrukssynpunkt, som förekomsten

av tidsenliga och ändamålsenliga gödselvårdsanläggningar äger, som

ock till det arbetstillskott, vilket genom anordnandet därav tillskapas.

Närmare föreskrifter rörande ifrågavarande bidragsverksamhet hava meddelats

i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 435) angående statsbidrag till gödselvårdsanläggningar,

vari ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 189/

1934, 119/1936 och 567/1937. I fråga om innehållet av nämnda föreskrifter

hänvisas till framställningen i IX. H.T. 1937 sid. 226.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen hemställt, att till

bidrag till gödselvårdsanläggningar måtte för budgetåret 1938/39 anvisas ett

reservationsanslag av 200,000 kronor. Styrelsen anför bland annat följande.

Under förutsättning att förhållandena å arbetsmarknaden icke utvecklades

i ogynnsam riktning torde ifrågavarande anslag numera icke hava någon

nämnvärd betydelse såsom led i arbetslöshetens bekämpande. Däremot syntes

visst behov av understöd utav förevarande art för förbättrande av gödselvården

vid de mindre jordbruken ännu föreligga. Hushållningssällskapen

hade nämligen i till lantbruksstyrelsen inkomna ansökningar om bidrag

för sagda verksamhet under budgetåret 1937/38 anhållit örn bidrag med i

runt tal 1,350,000 kronor. Lantbruksstyrelsen ansåge därför, att jämväl under

budgetåret 1938/39 medel för ifrågavarande ändamål borde stå till förfogande.

Någon reservation å anslaget kunde icke påräknas.

Årets riksdag har anvisat ett anslag för ändamålet för nästa budgetår av

200,000 kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 275.

113

Med hänsyn till ifrågavarande anslags betydelse för främjande av en ra- Departement*- lionell gödselvård och då anläggandet av gödselstäder torde erbjuda ett vär- chelcvdefullt

arbetstillskott för vissa kategorier av landsbygdens befolkning, vill

jag förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår uppföres ett belopp av

500,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ........................ kronor 500,000.

[5.] b. Bidrag till ladugårdsförbättringar. För budgetåret 1936/37 anvisades

till bidrag till ladugårdsförbättringar inom vissa delar av Västerbottens

län ett reservationsanslag av 100,000 kronor, att disponeras av Västerbottens

läns hushållningssällskap, som skulle äga meddela närmare bestämmelser

rörande bidragsverksamlieten. För innevarande budgetår är till ladugårdsförbättringar

uppfört ett reservationsanslag av 250,000 kronor. Den

9 juli 1937 har Kungl. Majit av sistnämnda anslag tilldelat Norrbottens läns,

Göteborgs och Bohus läns samt Hallands läns hushållningssällskap statsbidrag

med respektive 80,000, 50,000 och 30,000 kronor att av sällskapens

förvaltningsutskott användas till bidrag till ladugårdsförbättringar inom

sådan del av sällskapens områden, där behovet av dylika förbättringar är

särskilt trängande samt bidrag till deras utförande finnes påkallat med

hänsyn till rådande arbetslöshet eller till bristande tillgång på lämpligt virke,

långa avstånd och dåliga kommunikationer. I samband härmed lia jämväl

meddelats särskilda föreskrifter beträffande användningen av statsbidraget.

I skrivelse den 10 september 1937 har Norrbottens läns hushållningssällskap

hemställt, att sällskapet för budgetåret 1938/39 måtte beviljas ett anslag

av 150,000 kronor till ladugårdsförbättringar i länets övre skogsbygder.

Härvid har erinrats örn att sällskapet i sin framställning om anslag

(med 200,000 kronor) för innevarande budgetår till dylika förbättringar åberopat

en av sällskapet under 1936 verkställd undersökning avseende ladugårdarnas

beskaffenhet i nämnda bygder, vilken undersökning givit vid handen,

att för avhjälpande av de svåraste bristerna inom länets lappmarkssocknar

samt socknarna Korpilombolo, Tärendö, Pajala och Junosuando

erfordrades ett belopp av 442,799 kronor. Sällskapet har nu framhållit, att

sagda belopp med hänsyn till de efter undersökningens verkställande stegrade

priserna å byggnadsmaterial borde höjas lill 516,652 kronor.

Statens egnahemsstyrelse har i infordrat utlåtande den 27 september 1937

tillstyrkt den begärda medelsanvisningen.

Sedermera har Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

i skrivelse den 21 oktober 1937 — varöver statens egnahemsstyrelse

den 13 november 1937 avgivit infordrat utlåtande — hemställt örn statsanslag

med ytterligare 100,000 kronor för beviljande av ladugårdsförbättringsbidrag

inom Västerbottens läns fjällbygder.

Ilihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Egnahemsstyrelsen har tillstyrkt jämväl sistberörda framställning.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 134, har äskats ett

reservationsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till ladugårdsförbättringar.

frepartemerits- Förbättringsarbeten å ladugårdar torde med hänsyn till såväl arbetsmöjehefen.

ijgheter vid arbetenas utförande som ökad avsättning av byggnadsmaterialier

vara väl lämpade att igångsättas under tider av större arbetslöshet. Vid de

mindre jordbruk, där ifrågavarande arbeten komma till utförande, erhålla

även brukarna en välbehövlig ekonomisk lättnad, varjämte större trevnad

herodes dessa brukare i deras dagliga arbete vid jordbrukets skötsel. Det

synes mig befogat, att staten därvid lämnar sitt bistånd genom anvisande

av statsbidrag.

De bidrag till ladugårdsförbättringar, som under de senaste två budgetåren

tilldelats vissa av landets hushållningssällskap, torde ha medfört erfarenheter

rörande verksamhetens administrerande, som böra bli till gagn,

därest ett igångsättande av dylik förbättringsverksamhet i större skala skulle

visa sig önskvärt. Vidare torde den hittills bedrivna förbättringsverksamheten

ha medfört, att de därav berörda hushållningssällskapen ha ett större

antal inneliggande ansökningar, vilka ej kunnat behandlas i brist på medel.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag den 14 januari 1938 tillkallat

tre sakkunniga för att inom jordbruksdepartementet biträda med uppgörande

av förslag till förbättringsarbeten för ladugårdsbyggnader. Dessa

sakkunniga torde, därest ett igångsättande av dylika arbeten i större omfattning

skulle visa sig önskvärt, redan innevarande år kunna avlämna erforderliga

förslag.

Med hänsyn till anförda omständigheter synas mig förutsättningar föreligga

för att snabbt kunna i större skala igångsätta en med statsbidrag understödd

förbättringsverksamhet avseende ladugårdsbyggnader, däri inbegripet

erforderliga vattenledningar. Jag förordar fördenskull, att å beredskapsstaten

för nästa budgetår upptages ett anslag å 5,000,000 kronor för

bidrag till ladugårdsförbättringar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen,

att till Bidrag till ladugårdsförbättringar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ...................... kronor 5,000,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar

m. m.

[6.] a. Jordanskaffningsverksamhct inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län. För vartdera av budgetåren 1934/35 och

1935/36 har anvisats ett reservationsanslag av 25,000 kronor till understöd
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

115

jande av den utav Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd

sedan ett flertal år i egen regi bedrivna jordanskaffningsverksamhet, som i

stor utsträckning utövats och även framgent beräknades komma att utövas i

samarbete med statens arbetslöshetskommission. Anslagen avsågos att användas

såsom bidrag till dels kostnaderna för verksamhetens centrala ledning

och administration, dels ock exploateringskostnader vid Kassa jordförmedlingsföretag

i Pajala socken, Tärendö jordförmedlingsföretag i

Tärendö socken samt Salt- och Fetmyrans jordförmedlingsföretag i Arvidsjaurs

socken.

För budgetåret 1936 37 anvisade 1936 års riksdag (prop. nr 46; R. skr. nr

194) till jordanskaffningsverksamhet inom Västerbottens och Norrbottens

län ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Därvid förutsattes, att från

berörda anslag borde i skälig utsträckning utgå medel jämväl till omförmälda

av Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd i egen

regi bedrivna jordanskaffningsverksamhet. Närmare bestämmelser rörande

den av 1936 års riksdag beslutade jordanskaffningsverksamheten hava meddelats

i kungörelsen den 29 maj 1936 (nr 212) angående särskild jordanskaffningsverksamhet

i Västerbottens och Norrbottens län.

För innevarande budgetår har 1937 års riksdag (IX. H. T. p. 129; jordbr.- utsk. uti. nr 1 p. 129; R. skr. nr 9) anvisat ett reservationsanslag av likaledes

800,000 kronor till jordanskaffningsverksamhet inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I enlighet härmed har Kungl.

Majit den 11 juni 1937 utfärdat kungörelse (nr 424) om utsträckt tillämpning

av omförmälda kungörelse nr 212/1936.

Med utlåtande den 27 september 1937 har statens egnahemsstyrelse överlämnat

till Kungl. Majit ställda skrivelser från de båda nordligaste hushållningssällskapens

egnahemsnämnder rörande anslagsbehovet för budgetåret

1938/39.

Västerbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har för jordanskaffningsverksamheten

inom länet under nästa budgetår beräknat ett belopp

av tillhopa 645,000 kronor, varav 25,000 kronor angivits avse administrationskostnader

och återstoden beräknats för övriga kostnader.

Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har anhållit, att

ett belopp av 500,000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande för bedrivande

inom länet under nästa budgetår av ifrågavarande verksamhet. Av

nämnda belopp avses 39,000 kronor till administrationskostnader och

461,000 kronor till övriga kostnader.

Statens egnahemsstyrelse har ej haft något att erinra mot det för Västerbottens

län beräknade beloppet 645,000 kronor. För Norrbottens läns vidkommande

har egnahemsstyrelsen ansett, att det för administrationskostnader

äskade beloppet kunde minskas med 4,000 kronor till 35,000 kronor. Då

styrelsen i övrigt ej haft något att erinra mot de verkställda anslagsberäkningarna,

skulle alltså för ifrågavarande ändamål erfordras en sammanlagd

medelsanvisning av (645,000 + 496,000=) 1,141,000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Vid anmälan av frågan om medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under

nästa budgetår framhöll jag (se IX. H. T. 1938, p. 143), att med hänsyn

till att byggnadskostnadernas stegring medfört en ej obetydlig fördyring av

fastigheter, som tillkomma under nuvarande förhållanden, tillskapandet av

nya brukningsdelar lämpligen syntes böra ske i något långsammare tempo.

Därtill komme, att inom 1936 års egnahemsutredning påginge undersökningar,

avseende bland annat jordbrukens lämpliga storlek i fråga örn såväl

jord- som skogstillgång. För nästa budgetår syntes ett anslag å 500,000

kronor vara tillräckligt för att tillgodose medelsbehovet för en enligt samma

grunder som hittills inom de fyra nordligaste länen bedriven jordanskaffningsverksamhet.

För att medel skulle finnas tillgängliga i tillräcklig omfattning

under nästa budgetår, därest försämrade konjunkturer skulle inträffa,

förklarade jag mig framdeles vilja föreslå Kungl. Majit, att ett belopp

av 600,000 kronor uppfördes å beredskapsstaten.

I statsverkspropositionen har i anslutning härtill upptagits ett reservationsanslag

för ändamålet å 500,000 kronor. Anslaget har numera beviljats

av riksdagen.

DeVOiden>liS ^ anslutning till vad sålunda anförts i årets statsverksproposition förordar

jag, att å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av 600,000

kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Jordanskaffningsverksamhet inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skott sanslag

av ....................................kronor 600,000.

[7.] Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. För understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av sådana torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn

till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall, hava

sedan åtskilliga år tillbaka medel upptagits å riksstaten under titeln statens

avdikningsanslag. Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag

från anslaget äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257)

med däri genom kungörelserna nr 215/1929, 299/1933 och 570/1937 gjorda

ändringar.

Riksdagen plägar årligen dels bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag

ur anslaget må av Kungl. Majit för det nästkommande budgetåret beviljas,

dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av erforderliga utbetalningar

av bidrag. Av följande tabell framgå för ett vart av budgetåren 1930/

31—1937/38 den bestämda bidragssumman och de anvisade anslagsbeloppen:
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

117

Budgetår

1930/31

1931/32

1932/33

1933/34

1934/35

1935/36

1936/37

1937/38

Av riksdagen

bestämd

bidragssumma

kronor

4.000. 000

3.300.000

3.000. 000

2.500.000

2.200.000

5.400.000

3.300.000

3.800.000

Anvisat

anslag

kronor

3,800,000

3.800.000

3,000,000

2.500.000

3.000. 000

3.700.000

3,700,000

4.000. 000

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen gjort framställning

om beredande av medel för budgetåret 1938/39 för utlämnande av statsbidrag

från statens avdikningsanslag samt härvid anfört huvudsakligen följande.

Under budgetåret 1936/37 hade beviljats bidrag från ifrågavarande anslag

till 827 företag med tillhopa 3,294,580 kronor. Därutöver hade lantbruksstyrelsen

under sagda budgetår hos Kungl. Majit tillstyrkt statsbidrag till 3

företag med tillhopa 5,180 kronor, rörande vilka företag Kungl. Majit vid

budgetårets utgång ännu icke fattat beslut.

Vid ingången av budgetåret 1937/38 funnes hos lantbruksstyrelsen inneliggande

ansökningar om statsbidrag till 242 torrläggningsföretag, representerande

ett bidragsbelopp av omkring 1,220,000 kronor. Utöver nämnda ansökningar

torde under budgetåret nya ansökningar kunna förväntas inkomma

i ungefärligen samma omfattning som under det sist förflutna budgetåret

eller till ett sammanlagt belopp av omkring 3,800,000 kronor.

För tillgodoseende under löpande budgetår av samtliga såväl föreliggande

som under året motsedda ansökningar skulle sålunda erfordras en bidragstilldelning

av (5,180 + 1,220,000 + 3,800,000=) 5,025,180 kronor eller i runt

tal 5,000,000 kronor. För ändamålet funnes tillgängligt bidrag från statens

avdikningsanslag med 3,800,000 kronor. Av för budgetåret 1937/38 föreliggande

och påräknade ansökningar örn statsbidrag beräknades sålunda ansökningar

å ett belopp av (5,000,000—3,800,000 =) 1,200,000 kronor bliva

överförda till budgetåret 1938/39. Jämväl under sistnämnda budgetår torde

nya ansökningar om statsbidrag kunna förväntas inkomma till ett belopp av

omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under budgetåret 1938/39 av

ansökningar örn statsbidrag skulle sålunda erfordras i runt tal (1,200,000 +

3,800,000 =) 5,000,000 kronor.

För undvikande av att, såsom tidigare ofta varit fallet, ansökningarna om

statsbidrag på grund av brist på medel hopades i lantbruksstyrelsen och till

kännbar olägenhet för avdikningsverksamlieten bleve avgjorda först efter ett

eller flera års väntan, syntes det önskvärt, att bidragstilldelningen under budgetåret

1938/39 kunde uppgå till av lantbruksstyrelsen beräknat belopp,

5,000,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 148, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1938/39 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa

högst 1,200,000 kronor, dels ock anvisa ett förslagsanslag för ändamålet å

2,700,000 kronor.

Enligt vunna erfarenheter lia avdikningsföretag visat sig vara i syssel- liepartementssättningsbänseende

lämpliga arbeten vid kris å arbetsmarknaden. Kungl. chelen■

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Majit torde därför bemyndigas att, därest försämrade konjunkturer skulle

inträda under nästa budgetår, bevilja statsbidrag till avdikningsföretag å högst

3,800,000 kronor utöver det belopp, som äskats i statsverkspropositionen. Bidragsbeloppen

torde i så fall få avföras å riksstatsanslaget, som är av förslagsanslags

natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande

förutsättningar, under budgetåret 1938/39 bevilja statsbidrag

från statens avdikningsanslag å högst 3,800,000 kronor utöver

i statsverkspropositionen äskat belopp.

[8.] Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning

och jordkörning å ofullständiga jordbruk. Från och med 1927 har

riksdagen varje år anvisat anslag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk. Sedan 1931 har anslaget fått tagas i anspråk jämväl

för stenröjning och sedan 1935 har även bidrag till jordkörning kunnat utgå

från anslaget.

Anslaget, som förut varit av reservationsanslags natur, betecknas från och

med budgetåret 1934/35 såsom förslagsanslag. För ett vart av budgetåren

1935/36 och 1936/37 har anslaget uppförts med 1,500,000 kronor samt för

innevarande budgetår med 1,950,000 kronor.

För 1938 har riksdagen medgivit, att Kungl. Majit må för ifrågavarande

ändamål bevilja statsbidrag med sammanlagt 1,950,000 kronor, varav beräknats

förslagsvis 850,000 kronor till nyodling, 600,000 kronor till betesförbättring,

400,000 kronor till stenröjning och 100,000 kronor till jordkörning.

Gällande bestämmelser angående villkoren för erhållande av ifrågavarande

statsbidrag äro meddelade i kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr 498)

angående statsbidrag till jordförbättring å ofullständiga jordbruk med däri

genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 571) gjord ändring.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen rörande anslagsbehovet

för 1939 anfört följande.

De för här berörda ändamål anvisade medlen hade rönt synnerligen stark

efterfrågan,

vilket närmare belystes av

följande tabell.

Sökta

bidragsb

e 1 o p p

År

Nyodling

Betes-

förbättring

Stenröjning

Jordkörning

Summa

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

1928 ......

.. 1,583,830

290,150

—

—

1,873,980

1929 ......

.. 1,763,240

396,270

_

—

2,159,510

1930 ......

.. 1,462,780

462,020

—

—

1,924,800

1931 ......

.. 1,439,860

578,810

150,320

—

2,168,990

1932 ......

.. 1,486,150

723,930

328.390

—

2,538,470

1933 ......

.. 1,583,520

786,320

416,080

—

2,785,920

1934 ......

.. 1,810,630

1,037,960

592,910

—

3.441,500

1935 ......

.. 1,803,960

1,172,290

596,930

140,800

3,713,980

1936 ......

.. 1,739,000

1,327,570

628.150

114,240

3.808,960

1937 ......

.. 1,595,900

1,125,170

700,360

179,370

3,600,800.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

119

Såsom framginge vid jämförelse mellan av riksdagen anvisade anslag och

av hushållningssällskapen sökta bidrag, hade det hittills endast delvis varit

möjligt att tillgodose de inkomna ansökningarna örn bidrag. Vad beträffade

det för 1938 avsedda anslaget å 1,950,000 kronor kunde förväntas, att

ansökningar örn bidrag inkomme i sådan omfattning, att anslaget skulle visa

sig otillräckligt för deras tillgodoseende. Genom den för sistnämnda år vidtagna

höjningen av anslagsbeloppet med 450,000 kronor hade emellertid

möjliggjorts en i jämförelse med tidigare år något ökad tilldelning av statsbidrag,

eller med omkring 50 procent av de för nämnda år sökta beloppen,

medan ifrågavarande proportion under de närmast föregående åren utgjort

35 å 40 procent.

För 1939 torde någon minskning i ansökningarna om bidrag icke vara att

påräkna, varför anslagsbehovet jämväl för sagda år syntes böra beräknas

till 1,950,000 kronor. Härav torde liksom för 1938 böra avses till nyodling

850.000 kronor, till betesförbättring 600,000 kronor, till stenröjning 400,000

kronor och till jordkörning 100,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 149, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen dels medgiva, att Kungl. Majit må under 1939 bevilja

statsanslag intill 2,000,000 kronor för utlämnande av statsbidrag till

nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk

dels ock anvisa ett förslagsanslag för ändamålet av 2,000,000 kronor.

Av anslaget skulle förslagsvis få användas 850,000 kronor till nyodling,

(500,000 kronor till betesförbättring, 450,000 kronor till stenröjning och

100.000 kronor till jordkörning eller tillhopa 2,000,000 kronor. Förslaget

bar mimel a bifallits av riksdagen.

Därest försämrade konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår, tor- Departement*■

de en ökad tilldelning av statsbidrag för ifrågavarande ändamål vara önsk- c ''en''

värd. De förbättringsarbeten varom här är fråga torde nämligen vara lämpliga

för ett utökande av försörjningsmöjligheterna för de mindre jordbrukarna,

då förvärvsmöjligheter utom de egna fastigheternas gränser endast

mera sparsamt erbjudas.

Jag förordar fördenskull, att riksdagens medgivande inhämtas rörande

beviljande av statsbidrag under nyssnämnda förutsättning till nyodling, betesförbättring,

stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk med

sammanlagt högst 1,500,000 kronor utöver det belopp, som riksdagen redan

medgivit för nästa budgetår. Av nämnda belopp å 1,500,000 kronor

torde förslagsvis få användas 625,000 kronor till nyodling, 450,000 kronor

till betesförbättring, 350,000 kronor till stenröjning och 75,000 kronor till

jordkörning. Bidragsbeloppen torde få avföras å riksstatsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

1 öreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande

förutsättningar, under 1939 bevilja statsanslag intill

1,500,000 kronor utöver det av riksdagen för nämnda år

medgivna beloppet för utlämnande av statsbidrag till nyodling,

betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga

jordbruk.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

[9.] b. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar. I enlighet med

vad särskilda utskottet i sina utlåtanden nr 17 (sid. 137) och nr 22 (sid. 31

föreslagit anvisade 1933 års riksdag, under utgifter för kapitalökning, fonden

för förlag till statsverket, till bidrag till täckdikningar för budgetåret 1933/34

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Avsikten med anslagets anvisande

var, bland annat, att, i den mån så lämpligen kunde ske, genom utförande

av täckdikningsarbeten söka lindra eller motverka arbetslösheten.

Med hänsyn till rådande läge å arbetsmarknaden och behovet av stödåtgärder

för jordbruket hava anslag för ifrågavarande ändamål anvisats jämväl

följande budgetår. Anslaget, som upptagits för budgetåret 1934/35 under

utgifter för kapitalökning samt därefter under nionde huvudtiteln, har utgjort

under ett vart av budgetåren 1934/35 och 1935/36 1,500,000 kronor. För

budgetåren 1936/37 och 1937/38 har anslaget nedsatts till 1,000,000 kronor

respektive 500,000 kronor.

Kungörelse angående statsbidrag till täckdikning har av Kungl. Maj:t utfärdats

den 30 juni 1933 (nr 434). En redogörelse för bestämmelserna i

sagda kungörelse, vilken i visst hänseende ändrats genom kungörelsen nr

572/1937, återfinnes i 1937 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln,

punkt 136.

Slutligen må erinras, att vid 1936 års riksdag jordbruksutskottet i sitt avriksdagen

godkända utlåtande nr 1 beträffande förevarande anslag framhållit

såsom eftersträvansvärt, att, för möjliggörande av anslagets fördelning å så

många håll som möjligt, statsbidrag för ändamålet — under beaktande jämväl

av att jordbrukare, som främst äro i behov av hjälp, i första hand tillgodoses

— i största utsträckning lämnas till mindre och medelstora jordbruk.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har lantbruksstyrelsen anfört följande örn

anslagsbehovet för ändamålet under budgetåret 1938/39.

Storleken av de för respektive kalenderår till förfogande ställda medlen och

av hushållningssällskapen sökta bidragsbelopp framginge av följande tabell.

År

Av riksdagen

anvisade anslag

Av hushållnings- sällskapen sökta

bidragsbelopp

kronor

kronor

1933 ............

.......... 1,000,000

1,500,000

1934 ............

.......... 1,500,000

1,903,000

1935 ............

.......... 1,500,000

2,022,000

1936 ............

.......... 1,000,000

2,557,000

1937 ............

.......... 500,000

1,827,000.

Beträffande det för 1937

sökta bidragsbeloppet

1,827,000 kronor vore att

märka, att ansökningar örn

bidrag till bestridande

av kostnad, som förorsa-

kats av att hushållningssällskapen nödgats för ifrågavarande verksamhet

anställa extra arbetskraft, gjorts endast av två hushållningssällskap med tillhopa

6,000 kronor. Härjämte kunde även framhållas, att omkring 94,000

kronor avsåge bidrag till innehavare av fastighet med åkerareal överstigande

75 hektar, vilka i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut den 25 septem
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

ber 1936 angående fördelning mellan hushållningssällskapen av ytterligare

anslag till täckdikning icke borde komma i fråga till erhållande av statsbidrag,

varom här vore fråga.

Från anslaget för 1937 hade lantbruksstyrelsen hittills hos Kungl. Maj:t

tillstyrkt bidrag åt hushållningssällskapen med sammanlagt 475,000 kronor.

Återstoden av anslaget, 25,000 kronor, hade ansetts böra reserveras till bestridande

av sällskapens kostnader för anställande under året av extra arbe

t skraft

Vad beträffade verkningarna i fråga om arbetslöshetens lindrande av de

för budgetåren 1933/34—1936/37 anvisade anslagen hänvisade lantbruksstyrelsen

till nedanstående tabell, vilken utgjorde en sammanställning av till

lantbruksstyrelsen inkomna, av hushållningssällskapen insamlade uppgifter

från bidragstagarna om antalet dagsverken vid sådana med bidrag från anslaget

understödda företag, som under respektive budgetår blivit slutförda.

Budgetår

Antal

täck-

diknings-

företag

Antal utförda

dagsverken

Av i kol. 4 och

5 redovisade dags- verken har ne- danstående antal j

utförts av per- !

söner, som förut

varit arbetslösa j

av ägaren

och arbets- folk, som ut- gör stadig- varande

personal

av hemma- varande barn,

som icke hava

stadigvarande

sysselsättning

i hemmet

av särskilt

för arbetets

utförande

lejd arbets- kraft

summa

1

2

3

4

5

6

7

1933/34

1,551

47,178

3,911

131,638

182,727

117,115 i

1934/35

3,314

113,052

10,329

304,741

428,122

251,237

1935/36

4,634

170,359

12,500

394,883

577,742

300,158

1936/37

4,816

164,568

12,794

368,658

546,020

230,327 S

Summa

14,315

495,157

39,534

1,199,920

1,734,611

898,837

Såvitt lantbruksstyrelsen kunnat bedöma det nuvarande läget på arbetsmarknaden,

torde numera knappast finnas anledning att enbart ur synpunkten

av täckdikningsföretagens betydelse för lindrande eller motverkande av rådande

arbetslöshet anvisa statsmedel i särskild ordning till igångsättande

av arbeten av detta slag. Även örn härutinnan en avgjord förändring i

jämförelse med de sistförflutna åren sålunda finge anses hava inträtt, ville

lantbruksstyrelsen emellertid, om också grundförbättringar av detta slag nog

i allmänhet måste anses i och för sig lönande, med hänsyn till täckdikmngtms

stora betydelse, särskilt för de små och medelstora jordbruken, framhålla

önskvärdheten av att ifrågavarande grundförbättringsarbeten tillsvidare mätte

jämväl i fortsättningen verksamt främjas från statens sida. I den mån så

kunde finnas böra ske medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, torde

jordbruk med åkerareal understigande viss areal, förslagsvis 75 hektar, böra

äga företrädesrätt till bidrag. Det syntes med beaktande härav vara önskvärt,

att jämväl för budgetåret 1938/39 finge anvisas anslag för ändamålet

med samma belopp som för innevarande budgetår eller med 500,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 150, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen anvisa ett reservationsanslag å 400,000 kronor för

i I rågavarande ändamål.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements- Med hänsyn till att täckdikningsarbeten visat sig vara mycket lämpliga

c fen'' för sysselsättning av arbetslösa och då täckdikningen har stor betydelse för

möjliggörandet av en mera ekonomisk odling av värdefullare och mera fordrande

växtslag, vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår

upptages ett anslag av 1,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 1,000,000.

I. Fiskeriväsendet.

[10.] a. Understöd åt fiskare. 1934 års riksdag (prop. nr 262, R. skr.

nr 342) anvisade för budgetåret 1934/35 ett reservationsanslag å 750,000

kronor till understöd åt fiskare. Vid ärendets behandling framhöll jordbruksutskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 90, att även örn en

understödsverksamhet i föreslagen form i och för sig vore ägnad att ingiva

allvarliga betänkligheter, torde det dock få anses påkallat att anlita en dylik

anordning av rent tillfällig natur, till dess andra åtgärder för förbättring

av läget hunnit vidtagas. Utskottet tillstyrkte därför, att riksdagen beviljade

det äskade anslaget av 750,000 kronor för beredande av understöd åt

fiskare, men ville framhålla, att detta givetvis vore att betrakta såsom ett

engångsanslag, utgående allenast för budgetåret 1934/35.

Bestämmelser angående anslagets användning hava meddelats i kungörelsen

den 15 juni 1934 (nr 281) angående anslag av statsmedel för beredande

av tillfälligt understöd åt fiskare.

Av anslaget har under budgetåren 1934/35—1936/37 åtgått respektive

241,654, 105,834 och 83,247 kronor. Jämlikt bestämmelserna i kungörelsen

den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag

har Kungl. Majit den 30 juni 1937 föreskrivit, att anslaget skulle

stå till förfogande under budgetåret 1937/38 för med anslaget avsedda ändamål,

dock att av behållningen den 30 juni 1937 ett belopp av 202,512 kronor

75 öre nämnda dag skulle omföras till den å riksstaten för budgetåret

1936/37 uppförda inkomsttiteln »E. I anspråk tagna kapitaltillgångar. 1.

Reservationer å anslag för verkliga utgifter». Av den behållning å 116,753

kronor, som salunda star till förfogande för ändamålet under innevarande

budgetår, återstår för närvarande cirka 58,000 kronor.

Departements- Med ifrågavarande understödsverksamhet avsågs att avhjälpa de svårig
c

fen- heter vissa fiskare råkat i genom den lågkonjunktur, som rådde vid tiden

för anslagets anvisande. Då verksamheten visat sig vara till stort gagn för

behövande grupper bland fiskarebefolkningen, synes mig önskvärt att me
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

123

del stå till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet, därest försämrade konjunkturer,

medförande svårigheter för vissa fiskare att skaffa sig utkomst avyrket,

skulle inträffa. Jag får fördenskull förorda, att å beredskapsstaten

för nästa budgetår upptages ett anslag för ändamålet av 150,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt fiskare å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av kronor 150,000.

J. Skogsväsendet.

[11.] a. Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag. Till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till

dess utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen (se 1927: prop. nr 156; R.

skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat reservationsanslag

för ett vart av budgetåren 1927/28—1937/38 med respektive

200.000, 300,000, 500,000, 700,000, 800,000, 1,000,000, 750,000, 750,000,

900.000, 900,000 och 700,000 kronor. Under innevarande budgetår må av anslaget

användas 50,000 kronor för besiktning av vissa äldre dikningsföretag.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna

i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag

från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelserna nr

365/1928, 273/1930, 581/1933 och 422/1937 gjorda ändringar. Vidare har

Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser

och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen

av förstberörda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar genom

cirkulär den 27 juni 1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79).

Vidkommande den med ifrågavarande anslag under 1936 bedrivna verksamheten

torde jag få hänvisa till årets statsverksproposition (IX H.T. p. 186).

I skrivelse den 19 augusti 1937 har centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas

förbund gjort framställning om anslag för nästkommande budgetår för ändamålet

med 500,000 kronor. En redogörelse för innehållet i nämnda skrivelse

finnes intagen under förenämnda punkt 186 av nionde huvudtiteln i årets

statsverksproposition. Här må dock erinras om följande.

Centralrådet har uppskattat behovet av anslag till de bidragsberättigade ansökningar,

som förväntas inkomma under tiden 1 augusti 1937 31 decem
ber

1938, inklusive förvaltningsbidrag till i runt tal 650,000 kronor. Om

därtill lades dels ett belopp av 80,000 kronor, motsvarande bidragsbehovet

inklusive förvaltningsbidrag för redan inkomna ansökningar, vilka icke

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Majda proposition nr 275.

kunna behandlas töre den 1 juli 1938, dels ock ett belopp av 80,000 kronor,

att som bidrag till besiktningskostnadernas täckande fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna

och skogssällskapet enligt grunder, som fastställdes av

Kungl. Maj:t, skulle enligt centralrådets beräkning skogsvårdsstyrelsernas

och skogssällskapets behov av medel för ifrågavarande ändamål under nästa

budgetår kunna uppskattas till (650,000 + 80,000 + 80,000=) 810,000 kronor.

Om härifrån avdrag gjordes för den reservation av 200,000 kronor, som

beräknats skola förefinnas å tidigare för ändamålet anvisade anslag, uppginge

ifrågavarande medelsbehov till 610,000 kronor.

Härvid hade förutsatts, att samtliga föreliggande och till och med år 1938

inkommande ansökningar, vilka kunde väntas fylla förutsättningarna för

bidrags erhållande, skulle bliva tillgodosedda. Under nuvarande förhållanden

med riklig arbetsdräng syntes detta ej vara av behovet påkallat. Fast

mera syntes lämpligt att i viss utsträckning balansera inkommande bidrags - ansökningar och så långt skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska resurser det

medgåve även planlagda dikningsföretag för att hava dessa att tillgå vid

sådan förändring av konjunkturläget, att det bleve angeläget att tillskapa

nya arbetstillfällen. Med hänsyn därtill syntes statens skogsutdikningsanslag

för budgetåret 1938/39 kunna uppföras med ett belopp, understigande det

ovan härledda medelsbehovet. Då det emellertid svårligen läte sig göra att

med större säkerhet bedöma konjunkturutvecklingen längre tid i förväg,

kunde det måhända vara lämpligt att icke begränsa anslaget till alltför ringa

belopp.. Centralrådet ville för sin del föreslå, att statens skogsutdikningsanslag

i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppfördes med ett belopp av

500,000 kronor, varav 80,000 kronor finge disponeras för bestridande av

kostnader för besiktning av redan utförda dikningsföretag.

Vidare torde jag få erinra att under förenämnda punkt 186 av nionde huvudtiteln

i årets statsverksproposition lämnats en redogörelse för en av södra

lappmarkens ortsförbund av R. L. F. i skrivelse den 13 juni 1937 gjord framställning

i fråga om den statliga bidragsverksamheten m. m. inom lappmarken

till skogsvårdens främjande, över vilken framställning centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund, efter hörande av skogsvårdsstyrelserna i

Västerbottens och Norrbottens län, avgivit utlåtande den 8 september 1937.

Skogsvdrdsstgrelsen i Norrbottens län har i sitt yttrande över framställningen

föreslagit, att vid skogsutdikningsarbeten bidrag måtte, såsom fallet vore

vid bidrag från skogsodlingsanslaget, kunna utgå med upp till 50 procent

av kostnaden.

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har i utlåtandet den 8

september 1937 bland annat framhållit, att centralrådet icke kunnat finna,

att i nuvarande goda konjunkturläge, som i många fall lett till brist på arbetskraft

för jord- och skogsbrukets behov, en lämplig tidpunkt valts för en

höjning av statsbidragen till ifrågavarande skogsvårdsåtgärder. Övervägandet

av sådana åtgärder borde förvisso anstå till tider, då förhållandena på

arbetsmarknaden vore helt annorlunda än de nuvarande.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition

framhöll jag, att jag ej ansåg lämpligt att under nu rådande förhållanden

höja de procenttal, efter vilka bidrag från statens skogsutdikningsanslag utgå.

Jag anförde vidare:

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

»Vad härefter angår medelsbehovet synes detta med hänsyn till nuvarande

förhållanden å arbetsmarknaden för nästa budgetår kunna tillgodoses med

ett belopp av 400,000 kronor. Då centralrådet räknar med en reservation

den 1 juli 1938 å anslaget av 200,000 kronor, torde anslaget för nästa budgetår

böra uppföras med 200,000 kronor. ......

För att medel för ifrågavarande ändamål skola finnas tillgängliga i tillräcklig

omfattning under nästa budgetår, därest försämrade konjunkturer

skulle inträffa, ämnar jag framdeles föreslå Kungl. Maj:t, att ett belopp av

300.000 kronor uppföres å den anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet

redogjort vid anmälan av finansplanen.»

I årets statsverksproposition har äskats ett reservationsanslag för ändamålet

å 200,000 kronor.

Med hänsyn till den betydelse skogsutdikningsarbeten måste anses äga för Departementsåstadkommande

av en ökad virkesproduktion samt för att bereda ökad sysselsättning

åt skogsarbetare och mindre skogsägare, är det önskvärt att anslag

för ändamålet uppföres å beredskapsstaten för nästa budgetår. Då

ifrågavarande arbeten framförallt torde ha betydelse för beredande av sysselsättning

åt nyssnämnda yrkesgrupper i Norrland samt i Kopparbergs och

Värmlands läns skogsbygder vill jag förorda, att bidragsansökningar från

dessa landsändar stimuleras genom att bidragsprocenten i dessa höjes från

40 till 60. Anslaget synes under denna förutsättning böra upptagas till

600.000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag

av .............................. kronor 600,000.

[12 ] b. Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag. Till under
stödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av företag, avseende

skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion

å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd, har riksdagen

(se 1930: prop. nr 134; R. skr. nr 324) under benämning statens skogsodlingsanslag

för budgetåren 1930/31—1937/38 anvisat reservationsanslag

med respektive 600,000, 400,000, 350,000, 350,000, 500,000, 350,000 och

100,000 kronor.

Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den

27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag

med däri genom kungörelserna nr 582/1933 och 423/1937 gjorda

ändringar. Vidare har Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr

271) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter

rörande tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss

del genom cirkulär den 30 april 1931 (nr 78).

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Rörande den med anslaget under 1936 bedrivna verksamheten torde få

hänvisas till årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 187.

I skrivelse den 19 augusti 1937 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund hemställt örn anvisande av ett reservationsanslag å 160,000 kronor

för ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1938/39. En redogörelse för

innehållet i sagda skrivelse finnes intagen under förenämnda punkt 187. Här

må dock erinras om följande.

Centralrådet har i sin skrivelse av den 19 augusti 1937 föreslagit sådan

ändring i de för bidrag från statens skogsodlings^nslag gällande grunderna.

aR för de i enskild hand varande skogar, varå 1932 års lappmarkslag ägde

tillämpning, bidrag från anslaget måtte medgivas i de fall, där det vore

fråga om återväxtåtgärder, som vore så betungande, att vederbörande skogsvårdsstyrelse

icke funne skäligt ålägga markägaren deras utförande. Medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår har av centralrådet

uppskattats till 30,000 kronor.

I avseende å det ordinarie medelsbehovet under ifrågavarande anslag har

centralrådet uppskattat detsamma till i runt tal 370,000 kronor. Centralrådet,

som beräknat reservationen den 1 juli 1938 å anslaget till 240,000

kronor, har sålunda beräknat det totala medelsbehovet under statens skogsodlingsanslag

för nästa budgetår till (30,000 + 370,000 — 240,000 =) 160,000

kronor.

Vid anmälan av förevarande anslagsfråga biträdde jag centralrådets förslag

om viss ändring i de för bidrag från skogsodlingsanslaget gällande

grunderna samt anförde vidare bland annat följande:

»Vad härefter angår frågan om medelsbehovet för nästa budgetår under

förevarande anslag synes detta med hänsyn till nuvarande förhållanden å

arbetsmarknaden kunna tillgodoses med ett belopp av 300,000 kronor, däri

inbegripet det belopp av 30,000 kronor, som centralrådet beräknat skola

åtgå i anledning av det av mig biträdda förslaget om viss ändring av bidragsgrunderna,

avseende i enskild hand varande skogar, som lyda under

1932 års lappmarkslag. Då centralrådet räknar med en reservation den 1

juh 1938 å anslaget av 240,000 kronor, torde anslagsbehovet för nästa budgetår

böra beräknas till 60,000 kronor.

För att medel för ifrågavarande ändamål skola finnas tillgängliga i tillräcklig

omfattning under nästa budgetår, därest försämrade konjunkturer

skulle inträffa, ämnar jag framdeles föreslå Kungl. Majit, att ett belopp

av 100,000 kronor uppföres å den anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet

redogjort vid anmälan av finansplanen.»

I årets statsverksproposition har upptagits ett reservationsanslag för ändamålet

å 60,000 kronor.

Vepartements- Med hänsyn till den betydelse skogsodlingsarbeten måste anses äga för

chefen, åstadkommande av en ökad virkesproduktion samt för att bereda ökad sysselsättning

åt skogsarbetare och ägare av mindre skogsbruk, synes angeläget

att medel för ändamålet finnas tillgängliga å beredskapsstaten för

. nästa budgetår. Jag förordar, att å sagda stat upptages ett anslag av 200,000

kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

127

Vidare vill jag förorda, att bidragsprocenten vid utlämnande av statsbidrag

till företag i Norrland samt Kopparbergs och Värmlands läns skogsbygder

måtte höjas från 50 till 60.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslcig

av ............................ kronor 100,000.

[13.] c. Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas

skogar. För utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder

å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/33

under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor

(se prop. nr 29; R. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under

utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, reservationsanslag

av respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland

annat till förefintlig reservation har för budgetåren 1935/36—1938/39 ej anvisats

anslag för ändamålet.

Förevarande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen

beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande

av skogsvården. Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas

i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understödjande

av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med

däri genom kungörelserna nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar. Vidare

har Kungl. Majit förstnämnda dag utfärdat cirkulär (nr 438) till domänstyrelsen,

samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa

föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse.

Jämlikt sagda bestämmelser må från anslaget anvisas statsbidrag dels till

skogsutdiknings- och skogsodlingsföretag, dels ock till utförande inom vissa

delar av Norrlandslänen och Kopparbergs län av företag avseende röjningsgallring

i tätväxande, till s. k. stavaskog ej hänförlig ungskog, som

äger dålig skiktningsförmåga och är i behov av utglesning. För att genom

anslaget vinna största möjliga effekt nied avseende å arbetslöshetens lindrande,

har dels bidragsrätten utvidgats till att omfatta aktiebolag, husbehovsskogar

och allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län, besparingsskogar

inom Kopparbergs och Gävleborgs län samt häradsallmänningar,

dels ock bidragsvillkoren kompletterats med vissa särskilda föreskrifter.

Sålunda har bland annat stadgats, att statsbidrag allenast må utgå till

företag, vars utförande finnes vara ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet

inom orten, samt att företag, som i högre grad än annat tillgodoser

nyss angivna syfte, skall äga företräde till erhållande av statsbidrag.

Då det synes önskvärt, att röjningsgallring i tätväxande, till s. k. stavaskog

ej hänförlig ungskog samt skogsutdiknings- och skogsodlingsföre
-

Departemenls
chefen.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

ta},'' å enskilda personer och aktiebolag tillhöriga skogar, husbehovsskogar

och allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län, besparingsskogar

inom Kopparbergs och Gävleborgs län samt häradsallmänningar kunna komma

till stånd i ökad omfattning, därest försämrade konjunkturer skulle inträffa,

vill jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages

ett anslag för ändamålet å 1,000,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder

å enskildas skogar å beredskapsstat för budgetåret 1938/39

upptaga ett förskottsanslag av.......... kronor 1,000,000.

[14.] d. Skogsvård m. m.: Väg- och flottlcdsbyggnader å skogar i enskild

ägo. I anledning av väckta motioner anvisade 1933 års riksdag (Särsk,

utsk. uti. nr 17 s. 83; R. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under utgifter

för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag

av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsRyggnader

å skogar i enskild ägo. För budgetåret 1934/35 anvisades för

ändamålet ett reservationsanslag av enahanda storlek. På grund av förefintlig

reservation uppfördes däremot icke för budgetåret 1935/36 något anslag

för ändamålet.

En framställning av centralrådet för skogsvårdsstyrelsemas förbund den

19 augusti 1935 om anslag för budgetåret 1936/37 föranledde ej något förslag

från Kungl. Maj:ts sida om anslagsanvisning. I anledning av vid 1936

års riksdag väckta motioner (1:162 och 11:383 likalydande samt 11:271)

hemställde därefter riksdagens jordbruksutskott örn anslagsanvisning för

ändamålet med 250,000 kronor. Denna hemställan bifölls emellertid ej av

riksdagen. För innevarande budgetår har ej heller anvisats något anslag

för ändamålet i fråga.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena hava ingått som ett led

i åtgärderna till arbetslöshetens motverkande. För anslagets användning

har Kungl. Majit meddelat bestämmelser i kungörelse den 16 september

1933 (nr 549) samt i cirkulär samma dag (nr 550).

Rörande den med tidigare beviljade anslag bedrivna verksamheten torde

få hänvisas till årets statsverksproposition (IX H. T., p. 189).

I skrivelse den 8 september 1937 har centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas

förbund gjort framställning om anslag för ifrågavarande ändamål

under budgetåret 1938/39 och därvid anfört bland annat följande.

Med de förhållanden, som för närvarande rådde på arbetsmarknaden,

kunde anvisandet av ett statsanslag för nu ifrågavarande ändamål icke motiveras

av behov att tillskapa arbetstillfällen. Grunden för centralrådets

framställning vore framförallt det trängande behovet för skogsbrukets del

av ett förbättrat och utvecklat vägsystem.

Ytterligare motiv för centralrådets framställning hade givits av 1936 års

utredning angående beredskapsarbeten. I dess den 27 juli 1937 avgivna be
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

129

tänkande med utredning och förslag rörande beredskapsarbeten (stat. off.

utr. 1937:26) hade nämligen även frågan örn statens understödjande av

byggandet av skogsvägar gjorts till föremål för undersökning. Genom förfrågningar

hos domänstyrelsen, skogsvårdsstyrelserna m. fl. myndigheter

hade utredningen verkställt en inventering av den arbetskvantitet, som kunde

mobiliseras för byggande av skogsvägar under tioårsperioden 1937—1946.

Totalt motsvarade denna mer än 9.5 milj. dagsverken, varav på enskilda

skogar komme nära 7.5 milj. Ifrågavarande arbeten omfattade en våglängd

av 2,311 mil och hade beräknats draga en kostnad av drygt 52 milj. kronor.

Av utredningens utlåtande, vilket centralrådet för sin del kunde vitsorda,

franninge, att återupptagandet av den statliga bidragsverksamheten på ifrågavarande

område borde betraktas som en ändamålsenlig beredskapsåtgärd

för arbetslöshetens motverkande vid en eventuellt inträffad kris.

Enligt centralrådets åsikt borde emellertid även vissa andra förhållanden

beaktas vid bedömande av denna anslagsfråga. Centralrådet förmenade

nämligen, att det icke vore mer än rätt och billigt, att av allmänna medel

finge disponeras vissa belopp för skogsbrukets vägbyggnader.

Vid automobilskattemedlens fördelning utginge enligt nu tillämpade grunder

särskilda belopp till vissa ändamål vid sidan av den egentliga väghållningen.

1 konsekvens därmed torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida

icke även för den för biltrafiken på skogsvägarna inbetalade skatten borde

lämna viss restitution.

Vare sig bidragsverksamheten utövades med restituerade automobilskattemedel

eller särskilt i riksstaten uppfört statsanslag syntes hittills tillämpade

villkor för bidragsverksamheten böra gälla, med den ändring allenast, som

centralrådet i skrivelse den 19 augusti 1935 föreslagit. Beträffande storleken

av de belopp, som för ändamålet kunde anses erforderliga, syntes det

emellertid centralrådet, som örn olika synpunkter borde vara avgörande,

beroende på huruvida restituerade automobilskattemedel eller särskilt statsanslag

ställdes till förfogande. I förra fallet syntes det belopp böra utgå,

som ungefärligen kunde anses motsvara den erlagda skatten, eller, förslagsvis,

minst 500,000 kronor. I det senare däremot torde närmast de av 1936

års’ utredning angående beredskapsarbeten anförda synpunkterna böra vara

vägledande, vid vilkas tillämpning anslaget kunde begränsas till lägst

200,000 kronor.

Årets riksdag har för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag för

ändamålet å 50,000 kronor.

För att medel för ifrågavarande ändamål skola finnas tillgängliga i av Departementsccntralrådet

föreslagen omfattning under nästa budgetår, därest försämrade chefenkonjunkturer

skulle inträffa, förordar jag, att å beredskapsstaten upptages

ett anslag av 150,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

lill Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbgggnader å skogar

i enskild ägo å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upplaga

ett förskottsanslag av .............. kronor 150,000.

a

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

131

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

När varan de:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid

följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] a. Lotsverket: Säkerhctsanstalter för sjöfarten. I skrivelse den

27 augusti 1937 har lotsstyrelsen lämnat en redogörelse för ett antal säkerhetsanstalter

för sjöfarten, vilkas tillgodoseende styrelsen ansett angeläget;

och har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för

budgetåret 1938/1939 under denna anslagsrubrik anvisa ett reservationsanslag

av 2,070,000 kronor, alternativt 2,064,000 kronor.

Bland de olika ändamål, som avses med lotsstyrelsen framställning, märkas

dels anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet

för en beräknad kostnad av 650,000 kronor dels ock förbättring av fyrbelysningen

i Kalmarsunds djupränna, beträffande vilket arbete lotsverkets kostnader

beräknats till 780,000 kronor, därav för budgetåret 1938/1939 skulle

utgå ett belopp av 380,000 kronor.

Förslaget örn anskaffande av nytt tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet

motiverar lotsstyrelsen sålunda:

Sedan lotsstyrelsen i skrivelser den 16 november 1934, den 29 augusti 1935

och den 31 augusti 1936 anmält behovet av nytt tjänstefartyg för nedre norra

lotsdistriktet samt hemställt, att medel måtte anvisas för byggande av nytt

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

sådant fartyg, men dessa framställningar icke föranlett någon Kungl. Maj:ts

åtgärd, hade styrelsen i skrivelse den 2 mars 1937 anhållit om bemyndigande

för styrelsen att tillkalla högst fyra personer att såsom sakkunniga biträda

styrelsen vid utredning angående lotsverkets tjänstefartyg, vilken utredning

lotsstyrelsen ansett lämpligen böra verkställas av styrelsen.

Genom beslut den 12 mars 1937 hade Kungl. Majit meddelat lotsstyrelsen

det begärda bemyndigandet, varefter lotsstyrelsen med stöd därav tillkallat

byråchefen å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå kommerserådet K. H.

Sjöholm, lotskaptenen C. F. Halén och direktören i Södra Sveriges Stuvareförbund

sjökaptenen E. Ericsson att såsom sakkunniga biträda styrelsen

vid dess handläggning av sagda ärende.

Lotsstyrelsen hade därefter verkställt berörda utredning, därvid styrelsen

tillika överlagt med samtliga tjänstgörande lotskaptener.

Rörande resultatet av den av styrelsen verkställda utredningen hänvisade

styrelsen till en till styrelsens protokoll för den 13 augusti 1937 antecknad

sammanfattning av utredningen, vilken sammanfattning genom utdrag av

styrelsens nämnda protokoll vore bifogad nu ifrågavarande anslagsskrivelse.

Styrelsen hade undersökt i vilken utsträckning nu befintliga tjänstefartyg

kunde anses användbara för de i distrikten förekommande arbetsuppgifterna.

Styrelsen hade härvid funnit, att tjänstefartygen i övre norra, östra och

västra lotsdistrikten ävensom inspektionsfartyget »Vega» kunde anses tillsvidare

brukbara för nämnda uppgifter, medan däremot tjänstefartygen i

nedre norra och mellersta distrikten icke kunde anses fylla sagda krav och

över huvud vore i sådant skick, att de borde utrangeras. Beträffande tjänstefartyget

i södra distriktet, »Malmö», hade styrelsen funnit, att detta fartyg

icke besutte erforderlig sjövärdighet för att i befintligt skick lämpa sig såsom

tjänstefartyg i ett distrikt med öppen kust. Styrelsen hade i fråga örn detta

fartyg förordat, att ytterligare undersökning företoges för utrönande av örn

genom ombyggnad fartyget kunde givas fullt tillfredsställande stabilitet utan

eftersättande av andra'' krav i fråga om fartygets sjövärdighet. Styrelsen

hade i anslutning härtill funnit sig först efter det sagda undersökning ägt rum

kunna fatta definitiv ståndpunkt till frågan, huru borde förfaras med tjänstefartyget

»Malmö».

Det fartyg, som i första hand borde ersättas, vöre tjänstefartyget »Gävle»

och hade styrelsen i sin förenämnda sammanfattning framlagt förslag i sådant

avseende.

Styrelsen hade därvid övervägt två olika alternativ för ordnandet av tjanstefartygsfrågan.

Enligt det ena skulle anskaffas ett mindre tjänstefartyg,

avsett att fullgöra ungefär samma uppgifter som det nuvarande tjänstefartyget

»Gävle». Därjämte skulle emellertid samtidigt anskaffas ett större arbetsfartyg,

vilket skulle fullgöra de tyngre uppgifterna såväl i nedre norra distriktet

som i angränsande distrikt. Vid ett förnyande av tjänstefartygsbeståndet enligt

detta alternativ skulle framdeles för två till varandra gränsande distrikt

finnas dels ett för båda distrikten gemensamt arbetsfartyg dels ock för vartdera

distriktet ett mindre tjänstefartyg. Enligt det andra alternativet skulle anskaffas

ett större fartyg, vilket kunde fullgöra samtliga i ett distrikt förekommande

arbetsuppgifter och dessutom vid behov biträda jämväl i angränsande

distrikt.

Av den verkställda undersökningen hade framgått, att varken skillnaden

i anskaffningskostnader eller skillnaden i årliga drift-, personal- och underhållskostnader

vore av den storleksordning att den borde få utslagsgivande

betydelse för tjänstefartygsfrågans ordnande enligt det ena eller andra av

förenämnda två alternativ''. Avgörande härför borde vid sadant förhållande

bliva vilket alternativ, som kunde antagas sätta lotsverket i stånd att på bästa

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

133

och mest lämpliga sätt fullgöra de uppgifter, för vilka erfordrades tjänstefartyg.

I sådant hänseende hade styrelsen på närmare angivna skäl ansett, att

för de uppgifter, ett tjänstefartyg i nedre norra distriktet skulle fylla, borde

väljas ett fartyg brukligt för samtliga i distriktet förekommande arbetsuppgifter.

1 fråga örn storleken av ett sådant fartyg hade ansetts, att at detsamma

kunde givas något mindre dimensioner än det till västra lotsdistriktet år 1936

färdigbyggda tjänstef artyget. Längden och bredden hade sålunda minskats

med 3 respektive 0.3 meter eller till 36.3 respektive 8.2 meter. Det hade

vidare ansetts, att fartyget borde byggas med ett större arbets- och transportdäck

föröver, omkring 11 meter långt, och ett mindre däck akteröver, i

huvudsak avsett för transport av materiel, omkring 9 meter långt. Fartygets

maskinstvrka hade, jämfört med maskinstyrkan å tjänstefartyget »Göteborg»,

minskats från 580 till 460 effektiva hästkrafter. Fartyget ansåges vid denna

maskineffekt kunna göra en hastighet av omkring 10 knop och utan satstagning

gå genom 25 emis kärnis.

Ett fartyg av nu angiven storlek och maskinstyrka hade ansetts fylla de

anspråk, som för närvarande borde ställas och, såvitt nu kunde förutses,

kunde antagas komma att inom överskådlig tid ställas å ett lotsverkets tjänstefartyg,

avsett för tjänstgöring i Östersjön och Bottenhavet.

Medan kostnaden för nybyggnad av ett fartyg av tjänstefar tyget »Göteborgs»

storlek och maskinstyrka vid nu rådande prisläge kunde antagas belöpa

sig till omkring 720,000 kronor, beräknade styrelsen att vid nuvarande

prisläge ett fartyg av föreslagen storlek och maskinstyrka samt försett med

viss radioutrustning kunde byggas för en kostnad av 650,000 kronor, däri

jämväl inbegripen kontroll- och besiktningskostnad.

Angående frågan örn förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna

anför lotsstyrelsen:

Lotsstyrelsen ansåge sig ånyo böra upptaga sina åren 1935 och 1936 framställda

förslag beträffande denna fråga.

Kalmarsunds djupränna hade en längd av omkring 5,500 meter, ett minsta

vattendjup vid lågvatten av 6 meter (vid medelvatten 6.6 meter) och en minsta

bottenbredd av 80 meter. Förutom de två fyrarna å Grimskär utgjordes

fyrbelysningen vid djuprännan av tio lotsverket tillhöriga lysbojar, varav

den nordligaste utgjordes av en kombinerad lys- och klockboj, samt dessutom

av två Kalmar stad tillhöriga lysbojar vid inseglingsrännan till stadens

hamn. Av lysbojarna hade den första utlagts år 1898, den sista år 1923 och

övriga under åren 1903—1905. Samtliga lysbojar vore numera agalysbojar.

År 1934 hade av Kalmar stad anordnats fyra mindre^ fyrar, varav tre för

elektrisk belysning i Kalmar hamn och en för fotogen å Grimskär, vilka fyrar

hölles tända under den del av året, då lysbojarna vid djuprännan vore

intagna, samt dessutom vid sådana tillfällen, då det eljest kunde anses vara

erforderligt för sjöfarten. Någorlunda tryggad navigering med ledning av

dessa fyrar torde vara möjlig allenast för den med farvattnet förtrogne under

gynnsamma väderleks- oell strömförhållanden.

Fyrbelysningen med lysbojar vid djuprännan vore behäftad med åtskilliga

olägenheter. Sålunda hade lysbojarnas förankringar visat sig ej alltid kunna

motstå ofta förekommande hård ström, varav olyckor kunde föranledas.

Enligt uppgift kunde strömmen uppgå till sju knop. Lysbojarna kunde ej

ligga ute, då rännan vore isbelagd, ty dels förelåge risk, att isen sköte över

dem, varvid fyrlågorna släcktes och lyktorna kunde förstöras, dels kunde

isen föra lysbojarna från deras förankringsplatser. Lysbojarna måste av

denna anledning vara intagna ungefär tre månader årligen, under vilken tid

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

fartyg icke utan risk kunde framföras genom djuprännan. Detta gällde särskilt

under mörker. Även vid dager under isvinter innebure det emellertid

risk att navigera i rännan, enär såväl de vanliga flytande sjömärkena som de

s. k. vinterprickarna, vilka utsattes i stället för lysbojarna, plägade åverkas

av isen, i det de ofta avbrötes eller pressades under isen.

Frågan om ordnande av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna medelst

fasta fvrar i stället för lysbojar hade vid flera tillfällen varit föremål för

Kungl. Maj:ts eller riksdagens prövning. I skrivelse den 30 september 1920

hade lotsstyrelsen hemställt om erforderliga medel — då beräknade till

1,000,000 kronor — för anläggning av nio fasta fyrar vid rännans kanter i

enlighet med ett år 1917 uppgjort förslag (se bilaga till 1921 års statsverksproposition,

tionde huvudtiteln, sid. 75 och 76). Motioner i förevarande syfte

hade väckts vid riksdagarna åren 1917 (11:269) och 1926 (11:46), varjämte

riksdagens revisorer i sin år 1927 avgivna berättelse (§ 60) ånyo bragt frågan

på tal.^ I skrivelse den 29 augusti 1930 angående anslag till lotsverket för

budgetåret 1931/1932 hade lotsstyrelsen anhållit om anvisande av 14,000 kronor

för verkställande av utredning beträffande förbättring av fyrbelysningen

vid djuprännan. Framställningen hade upprepats påföljande år. Varken den

ena eller andra gången hade emellertid frågan förelagts riksdagen. I motion

vid 1933 års riksdag (II: 513) hade hemställts om anvisande från medel till

motarbetande av arbetslösheten av ett belopp av 775,000 kronor till ordnande

av fyrbelysning medelst fasta fyrar vid djuprännan. Motionen hade icke

föranlett någon riksdagens åtgärd. I särskilda utskottets utlåtande (nr 15)

i anledning av nämnda motion hade anförts bland annat, att någon bottenundersökning

då ännu icke blivit verkställd, vadan de erforderliga kostnaderna

ej med säkerhet kunde beräknas. Vidare borde, enligt vad utskottet

framhöll, genom förhandlingar med Kalmar stad utrönas, huruvida staden

— som måste antagas hava ett betydande intresse av att den föreslagna förbättrade

fyrbelysningen bomme till stånd — vore villig att bidraga till bestridande

av kostnaderna för de förberedande undersökningarna och någon del

av själva byggnadsarbetena.

I skrivelse den 17 juli 1934 hade lotsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit

måtte ställa ett belopp av högst 6,000 kronor till lotsstyrelsen förfogande för

bestridande av kostnader för utförande genom hamndirektionens i Kalmar

försorg av bottenundersökning å vissa platser i Kalmarsund, vilken hemställan

genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 augusti 1934 bifölls. Erforderliga bottenundersökningar

blevo sedermera med användande av de sålunda beviljade

medlen under år 1934 verkställda genom Kalmar stads försorg, varvid kostnaderna

för bottenundersökningen för en fyr å Östra omböjningen bestredos

av Kalmar stad.

Lotsstyrelsen ansåge, att betydande fördelar skulle vinnas för sjöfarten genom

lysbojarnas utbyte mot fasta fyrar. Härigenom kunde även under isvintrar

fyrbelysningen hållas i funktion, varjämte fyrarna bomme att tjäna

såsom dagmärken. Fyrarna kunde förses med ledande lysvinklar och medelst

kabelanslutning erhålla elektrisk energi för drift av såväl fyr- som

mistsignalapparater. Slutligen vöre driftsäkerheten större å fyrar än å lysbojar.

Sedan det år 1917 uppgjorda förslaget till fyrbelysningens ordnande medelst

fasta fyrar framlades, hade såväl vattenbyggnads- som fvrtekniken

avsevärt utvecklats. Detta förslag, som upptog nio rännfyrar, varav sex

anordnade såsom mitt emot varandra ställda parfyrar, hade därför gjorts

till föremål för en genomgripande omarbetning, och hade styrelsen därvid

stannat för ett förslag med fem rännfyrar, av vilka tre skulle förläggas vid

rännans östra sida, nämligen vid Krongrundet, Skansgrundet och Östra

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 275.

135

omböjningen. De två övriga rännfyrarna skulle förläggas vid rännans västra

sida, nämligen vid Osvallsgrundet och Huvudet. Det söder om Östra

omböjningen belägna 3.7 metersgrundet Hällen skulle borttagas för att

därigenom underlätta in- och utseglingen till Kalmar.

Genom de förenämnda genom Kalmar stads försorg verkställda bottenundersökningarna

hade utrönts, att den naturliga bottnen å de ifrågasatta

byggnadsplatserna vore fast, varför fyrarna skulle komma att vila på säker

grund. Vattendjupen på samma platser uppginge till sex å sju meter.

Två av fyrarna, nämligen angöringsfyrarna vid rännans norra och södra

inlopp, skulle anordnas med automatisk elektrisk belysning jämte automatisk

agareservbelysning och förses med elektriskt driven membransändare

för mistsignalering. Det måste nämligen anses angeläget, att dessa fyrar

erhölle en starkare ljusstyrka än som kunde erhållas med enkel agabelysning,

varjämte effektiv mistsignalering med hänsyn till de därstädes ofta

dåliga siktförbållandena vöre erforderlig. I samband härmed finge omnämnas,

att under tioårsperioden 1924/1933 mistsignalering verkställts i

medeltal 472 timmar per år eller 5.4 % av årets samtliga timmar å Grimskärs

vid djuprännans södra inlopp belägna fyr. Största frekvensen uppvisade

år 1926 med 677 timmar och den minsta år 1930 med 332 timmar.

Mistsignaleringen skulle skötas vid Kalmar lotsuppassningsstuga, varifrån

för signaleringen erforderliga väderleksobservationer kunde göras. Elektrisk

energi beräknades att levereras från Kalmar stad. De övriga tre rännfyrarna

skulle utgöras av vanliga automatiska agafyrar.

Efter färdigställandet av de fem rännfyrarna skulle nio av Kalmarsundsrännans

nuvarande tolv lysbojar kunna indragas. Tre lysbojstationer skulle

sålunda fortfarande bliva erforderliga, därav en tillhörig Kalmar stad. Vidare

skulle Grönskärs fyr, varest tre ordinarie befattningshavare vore anställda,

genom tillkomsten av de två med kraftiga fyrljus och mistsignalmaskineri

försedda angöringsfyrarna kunna indragas. Härvid finge framhållas,

att därest föreliggande förslag ej skulle komma till utförande och

Grimskärs fyrplats sålunda bibehöllcs, anstalter för förbättring av bostadsförhållandena

därstädes bleve ofrånkomliga. Av fyrplatsens två bostadshus,

varav det ena vore uppfört år 1851 och det andra år 1871, behövde nämligen

det äldre ersättas med ett nytt hus medan det andra fordrade grundlig

reparation.

Med hänsyn till det intresse för förbättrad fyrbelysning i Kalmarsund, som

Kalmar stad måst förväntas äga, hade lotsstyrelsen underhandlat med vederbörande

myndigheter i staden örn dess medverkan vid företagets utförande

och därvid ifrågasatt, att staden skulle bekosta uppförandet av den

föreslagna fyren vid Östra omböjningen och åtaga sig dess framtida underhåll

och drift ävensom ombesörja och bekosta erforderlig muddring vid

grundet Hällen. Fyren ifråga i fullt färdigt skick hade år 1935 av lotsstyrelsen

beräknats draga en kostnad av 100,000 kronor. Kostnaden för

muddringsarbetet hade av stadens hamndirektion då uppgivits till 50,000

kronor. Under förutsättning att ifrågavarande förslag till utbyggnad av

fyrar i Kalmarsund jämväl i övrigt bomme till utförande hade stadsfullmäktige

i Kalmar den 26 augusti 1935 beslutat medverkan från stadens sida

i angiven omfattning, dock att staden vad uppförandet av fyren beträffade

bidroge med högst 100,000 kronor. Samtidigt hade emellertid stadsfullmäktige

uppdragit åt hamndirektionen att göra framställning om statsbidrag till

täckande av så stor elei som möjligt av stadens ifrågavarande kostnader,

sammanlagt beräknade till 150,000 kronor.

De på lotsverket ankommande kostnaderna för utförande av ifrågavarande

förslag hade år 1935 beräknats lill 660,000 kronor. På grund av steg
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

rade materialpriser och arbetslöner för de arbeten och anskaffningar, som

skulle ankomma på lotsverket, beräknades förslagets genomförande numera

draga en kostnad av 780,000 kronor. Den fyranläggning, som enligt tidigare

utfästelse skulle åvila Kalmar stad att anordna och för framtiden

underhålla, beräknades nu draga en kostnad av 115,000 kronor mot tidigare

100,000 kronor. Den för uppförande av Kalmar stad planerade rännfyren

Östra omböjningen skulle bliva en agafyr utan elektrisk apparatur

och kabelanslutning. Härigenom bleve kostnadsökningen för sistnämnda

fyr, procentuellt sett, avsevärt mindre än för de fyrar, vilkas anordnande

skulle ankomma på lotsverket.

Lotsstyrelsen hade hos hamndirektionen i Kalmar anhållit om meddelande,

huruvida Kalmar stad — därest medel ställdes till lotsstyrelsens förfogande

för budgetåren 1938/1939 och 1939/1940 för förbättring av fyrbelysningen

i Kalmarsunds djupränna i enlighet med styrelsens förslag — fortfarande

vore villig att på sin bekostnad låta uppföra rännfyren Östra omböjningen

och påtaga sig dess framtida drift och underhåll samt likaledes

på sin bekostnad verkställa bortmuddringen av grundet Hällen till samma

djup som i djuprännan. Till svar härå hade stadsfullmäktige i Kalmar i

augusti 1937 meddelat, att stadsfullmäktige med godtagande av den beräknade

kostnadsökningen prolongerat sina tidigare beslut i frågan att omfatta

budgetåren 1938/1939 och 1939/1940.

Lotsstyrelsen funne sig böra förorda, att erforderliga medel för bestridande

av på lotsverket ankommande kostnader för förverkligande av det av

styrelsen framlagda förslaget till förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds

djupränna eller tillhopa 780,000 kronor ställdes till styrelsens förfogande

under de två närmast följande budgetåren, därav 380,000 kronor

under budgetåret 1938 1939 och 400,000 kronor under budgetåret 1939/1940.

Under punkt 45 av tionde huvudtiteln i årets statsverksproposition har

Kungl. Majit i anledning av lotsstyrelsens i förenämnda skrivelse den 27

augusti 1937 gjorda framställning föreslagit riksdagen att — för olika närmare

angivna ändamål, andra än de i det föregående nu omförmälda — till

Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1938 1939 anvisa

ett reservationsanslag av 812,000 kronor.

Beträffande lotsstyrelsens framställning, i vad densamma avser beräknande

av medel för anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för nedre norra loisdistriktet

och för förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna,

anförde jag, på sätt det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 4 januari 1938 utvisar, följande:

Vid anmälan föregående år av frågan om anslag till säkerhetsanstalter för

sjöfarten hade jag framhållit bland annat, att det varit önskvärt, om medel

för förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsund då kunnat, i överensstämmelse

med lotsstyrelsens framställning, beredas å budgeten. Då så icke låtit

sig göra hade jag uttalat min förhoppning örn, att utrymme för erforderlig

medelsanvisning för ändamålet skulle finnas å riksslaten för budgetåret 1938/

1939. I anslutning till den uppfattning, för vilken jag sålunda givit uttryck,

tillstyrkte jag, att det föreslagna förbättringsarbetet nu godkändes till utförande

av statsmakterna. Arbetet torde dock icke med nödvändighet behöva

omedelbart sättas i verket utan syntes vara av beskaffenhet att lämpligen

kunna tillsvidare hållas i beredskap i avvaktan på konjunkturutvecklingen.

Med hänsyn härtill torde anslag för ändamålet icke böra nu anvisas under

tionde huvudtiteln,utan torde medel få äskas i särskild ordning å den an
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

slagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet redogjort vid anmälan

av finansplanen. Mot lotsstyrelsens kostnadsberäkningar, enligt vilka å statsverket

skulle falla ett belopp av 780,000 kronor, varav 380,000 kronor ansetts

böra anvisas för budgetåret 1938/1939, hade jag ej något att erinra. Jag

förutsatte sålunda, att Kalmar stad dels bekostade uppförandet av den föreslagna

fyren vid östra omböjningen samt åtoge sig dess framtida underhåll

och drift, dels ock ombesörjde och bekostade erforderlig muddring vid

grundet Hällen.

Beträffande framställningen om anvisande av medel för byggande av ett

tjänstefartyg för lotsverket funne jag behovet av ett dylikt nytt fartyg vara

ådagalagt. Även denna anslagsfråga syntes emellertid vara av beskaffenhet

att böra upptagas i den särskilda ordning, varom nyss nämnts. Jag ville

dock redan i detta sammanhang hava uttalat, att jag vad anginge fartygets

storlek och konstruktion biträdde det förslag, varvid losstyrelsen stannat.

Jag hade ej heller funnit anledning till erinran mot lotsstyrelsens beräkning

av kostnaderna för fartygsanskaffningen, sammanlagt 650,000 kronor.

I anslutning till vad jag sålunda vid föredragningen den 4 januari 1938 an - DepartemetUsfört

hemställer jag nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen che,en‘

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .......................... kronor 1,030,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 275.

139

Bilaga 9.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för

budgetåret 1938/39 samt anför därvid:

Av skäl som jag utvecklat vid anmälan av frågan örn den budgettekniska

utformningen av beredskapsstaten, bör å en sådan stat uppföras jämväl

förskottsanslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, beräknade efter

samma regler som för riksstatens del.

I anslutning till de principer för avskrivning, varom förslag framlagts

i statsverkspropositionen samt i propositionen nr 199 till årets riksdag, har

inom finansdepartementet verkställts en beräkning av de avskrivningar som

påkallas av de föreslagna kapitalinvesteringarna å beredskapsstaten.

Med avseende å beräkningens detaljer må här endast anföras, att ett anslag

å 1.1 miljon kronor till civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens

kraftanläggningar (upptaget å beredskapsstaten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Statens vattenfallsverk) ej ansetts böra för närvarande föranleda,

att särskilt avskrivningsanslag upptages å staten, Ovisshet råder nämligen

örn den fördelning av anslagsmedlen mellan fasta anläggningar, ingående

i det förräntningspliktiga kapitalet, och lösa inventarier, som kan komma

att befinnas lämplig. Avskrivningen regleras under dessa förhållanden

bäst i samband med framläggandet av förslag till tilläggsstat.

Beträffande ett avskrivningsanslag å 5 miljoner kronor, avseende anläggningar

för förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, märkes, att anslaget

ej bör belastas, i den mån däremot svarande investeringsanslag användes

för ersättning av utrangerade kapitalobjekt.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte,

under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens

kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga följande förskottsanslag,

nämligen

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden

.......................... kronor 5,000,000

Terrassering för utvidgning av spårsystenget

i Boden........................ » 150,000

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning

mellan Järna och Katrineholm

.............................. » 1,000,000

Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar

mellan Laxå och Finnerödja,

Mjölby och Tranås samt Ballings
löv

och Hässleholm ................ » 1,800,000

Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund

.............................. » 750,000

Förberedande arbeten för kurvrätningar.. » 500,000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar

................................ » 3,950,000

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats .... » 350,000

Utbyggnad av flygplatser .............. » 5,000,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

........................ »

Uppförande av nybyggnad för statens institut

för folkhälsan ................ »

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för statens väginstitut ...... »

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Öre
|

bro .............................. »

■''* Ändringsarbeten inom Västerås slott .... »

1,180,000

350,000

71,500

25.000

93.000

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

141

Nytt landsstatslius i Gävle ............ kronor 157,500

Konstnärlig utsmyckning av nytt lands
statslius

i Gävle .................... » 15,000

ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands

län .......................... » 50,000

Ecklesiastikdepartementet:

Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg

............................ » 63,000

Uppförande av en magasinsbyggnad för

statens etnografiska museum ........ » 8,000

Uppförande av byggnad för medicinskkemiska

och farmakologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala .... » 25,000

Fullföljande av universitetsbibliotekets i

Uppsala örn- och tillbyggnad m. m. . . » 31,300

Ändrings- och moderniseringsarbeten i

universitetshuset i Uppsala .......... » 60,000

Uppförande av byggnad för meteorologiska

institutionen vid universitetet i

Uppsala ........................... * 33,500

Ombyggnads- och installationsarbeten i

byggnaden för kemiska institutionen vid

universitetet i Uppsala .............. » 91,000

Uppförande av byggnad för fysiska institutionen

vid universitetet i Lund...... » 575,000

Konstnärlig utsmyckning av byggnad för

fysiska institutionen vid universitetet i

Lund ............................. * 20,000

Nybyggnad för de teoretiska institutionerna

m. m. vid karolinska mediko-kirur
giska

institutet .................... » 610,000

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik

m. m. vid tekniska högskolan i

Stockholm ........................ » 460,000

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad

för laboratorier för gjuteriteknik m. m.

vid tekniska högskolan i Stockholm . . » 10,000

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad

och kommunikationsteknik vid tekniska

högskolan i Stockholm ........ » 79,300

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad

för laboratorium för brobyggnad och

kommunikationsteknik vid tekniska

högskolan i Stockholm .............. » 5,000

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium

vid tekniska högskolan i Stockholm

............................ kronor 45,300

Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad

för byggnadsakustiskt laboratorium vid

tekniska högskolan i Stockholm ...... » 2,000

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler

vid tekniska högskolan i Stockholm

.............................. » 79,500

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska

högskolans i Stockholm kemibyggnad .. » 41,500

Uppförande av byggnad för fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad vid

Chalmers tekniska högskola m. m. . . » 250,000

Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk
och

småskoleseminarier.............. » 59,300

Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier

........................ » 77,700

J ordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. . » 175,000

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer . . » 875,000

E. Fonden för förlag till statsverket.

Handelsdepartementet:

Sprängningsarbeten m. m. för oljelag
ring

.............................. » 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

143

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. Beträffande

statens sinnessjukhus föreligga åtskilliga förslag avseende olika renoveringsoch

tillbyggnadsarbeten. Jag har ansett det väl motiverat att vid beräknandet

av medel å beredskapsstat beakta ett flertal av ifrågavarande byggnadsföretag.

Därjämte har jag, såsom jag i det följande avser att närmare angiva, funnit

vissa hithörande byggnadsföretag, till vilkas utförande medel tidigare eller

för nästkommande budgetår äskats, kunna, därest så skulle erfordras, bedrivas

i påskyndad takt och med hänsyn härtill i nu förevarande sammanhang

beräknat ytterligare medel för desamma.

Ulleråkers sjukhus vid Uppsala.

Sedan Kungl. Majit den 25 juli 1930 bemyndigat medicinalstyrelsen att

verkställa utredning angående renovering av Ulleråkers sjukhus inkom styrelsen

den 12 februari 1935 med förslag i ämnet, avseende en genomgående

renovering av sjukhuset. En redogörelse för ifrågavarande renoverings
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

förslag, som bland annat skulle medföra en ökning av vårdplatsantalet vid

sjukhuset med 141, återfinnes i propositionen nr 68/1936, å sid. 21—34, vartill

jag hänvisar.

På min anmodan överlämnade medicinalstyrelsen sedennera med skrivelse

den 31 oktober 1935 förslag till en första etapp av renoveringen, avseende

sjukhusets kraftcentral och vattenverk. Kostnaderna för de i detta

förslag ingående arbetena beräknades till 1,088,000 kronor.

I propositionen nr 68 till 1936 års riksdag framlade Kungl. Maj:t därefter

förslag dels om utförande vid sjukhuset såsom en första etapp av de

i medicinalstyrelsens sistnämnda skrivelse innefattade arbetena, dels ock

om uppförande av fem i styrelsens skrivelse den 12 februari 1935 föreslagna

bostadshus för vid sjukhuset anställda skötare, sköterskor och översköterskor,

vilka arbeten funnits vara av beskaffenhet att böra utföras

redan i första etappen. Kungl. Maj:ts förslag, som slutade å en kostnadssumma

av 1,524,000 kronor, därav å bostadshusen belöpte 436,200 kronor,

blev av riksdagen bifallet. Genom brev den 30 juni 1936 och den 30 juni

1937 har Kungl. Majit därefter för utförande av nämnda arbeten ställt till

byggnadsstyrelsens förfogande sammanlagt högst nyss angivna belopp eller

sålunda hela det belopp, vartill kostnaden för arbetena högst beräknats.

Vidare har Kungl. Majit i propositionen nr 176 till innevarande års riksdag

föreslagit riksdagen att för arbetenas slutförande anvisa ett ytterligare belopp

av 471,000 kronor, utgörande i anledning av den allmänna prisstegringen

uppkommen merkostnad för samma arbeten.

I skrivelse den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av ytterligare medel i syfte att de övriga i styrelsens ursprungliga

förslag den 12 februari 1935 ingående men vid 1936 års riksdag

till utförande då ej föreslagna arbetena nu måtte bringas till verkställighet

såsom en andra etapp i renoveringsarbetena vid sjukhuset.

Styrelsen har därvid till en början erinrat, att sjukhuset vore i största

behov av en ingående renovering jämväl av sjukavdelningarna. Förutsättningarna

för att en sådan skulle kunna genomföras utan allt för ingripande

olägenheter för sjukhusets drift vore emellertid — yttrar styrelsen —

att dessförinnan ytterligare en del nybyggnads- och renoveringsarbeten bleve

slutförda.

Fortsättningsvis anför styrelsen följande.

Till denna andra byggnadsetapp hörde i huvudsak utbyggnad av utvändiga

vatten- och avloppsledningar med reningsverk, framdragande av vissa

elektriska ledningar samt uppförande av ytterligare ekonomi- och bostadsbyggnader.

Sålunda inginge i etappen de arbeten till här angivna kostnader,

som avsåges under följande rubriker i den å sid. 36 i propositionen

nr 68 till 1936 års riksdag återgivna förteckningen, nämligen (kostnaderna

desamma som de i förteckningen upptagna):

Ny läkarbostad ...................................... kronor 107,350

Bageri och tvätt .................................... » 298,700

Gamla snickarverkstaden ............................ » 54,750

Ny snickarverkstad .................................. » 57,900

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

145

Därtill komme delar av vissa under andra rubriker i nämnda förteckning

upptagna arbeten, vilka dels bleve erforderliga för de nyss angivna, dels nu

måste påbörjas för att möjliggöra renoveringsarbetets behöriga genomförande

i sin helhet.

De största av de däri ingående posterna utgjordes av en å 240,000 kronor

för nytt reningsverk för avloppsvatten med intilliggande ledningar och en

å 156,000 kronor för viss elektrisk utrustning.

Genom sammanställning av uppgifter, sorn. lämnats av styrelsens experter

beträffande nu ifrågavarande byggnadsetapp, hade följande översikt över

därmed förenade kostnader, tillsammans 1,072,200 kronor, erhållits. Att

märka vore, att i översikten ingående kostnader för byggnadsarbeten proportionellt

ökats med på ifrågavarande arbeten belöpande andelar i den

post örn 384,000 kronor till kostnaderna för oförutsedda utgifter, ritningar,

administration, kontroll m. m., som i det ursprungliga förslaget beräknats.

Byggn-

kostna-

der

Värme o.

ventila- tion

Vatten

och

avlopp

inom

byggn.

Elektr.

arbeten

Ritn.

kontroll

oförut-

sett

Summa

Summa

enligt

proposi-

tionen

68/1936

LIX. Läkarbostad .....

89,000

1 13,000

5,850

3,500

19,650

131,000

107,350

Köksbyggnad.....

—

3,200

850

—

—

4,050

—

XIX. Bageri och tvätt .

150,000

106,500

13,200

29,000

21,300

320,000

298,700

XX. Gamla snickarverksta-

den...........

39,000

9,300

5,050

1,400

7,500

62,250

54,750

XXI. Målarverkstaden..

4,000

9,bOO

2,400

—

3,000

19,000

—

LX. Ny snickarverkstad

44,000

7,000

2,400

4,500

7,100

65,000

57,900

Värme och ventilation,

kul-

vertledningar m. m. ..

2 6,800

3 26,000

—

—

—

32,800

—

Vatten- och avloppsledningar,

reningsverk för avlopp samt

utv i kulvert förlagda

led-

ningar...............

—

—

4 282,100

—

—

282,100

—

Elektriska anläggningar,

ma-

skinell utrustning och

utv.

kablar...............

—

—

—

6156,000

—

156,000

—

- 1 “

—

—

—

1,072,200

—

1 Därav 4,000 för ledningar och mindre sidokulvert till bostaden.

2 För kulvert 60 x 60 cm till läkarbostaden.

a Därav för kulvertledningar till läkarbostaden kronor 18,000 och för desinfektionsanläggning

kronor 8,000.

4 Därav för utv. ledningar till ovan ar givna byggnader kronor 42,100 och för reningsverk

för avloppsvatten med intilliggande ledningar kronor 240,U00.

6 Därav för maskinell utrustning i nya ångpannehuset...................... kronor 28.500

> > utv. matarkablar för likström 220 volt........................ > 10,900

> » > > > växelström 3,000 volt.................... » 3.100

> » » > > > 220 » ..................... » 5,( 100

• > 2 st. likriktare.............................................. > 40,000

> > diverse kostnader för övergång från 3-ledarsystem till 2-ledarsystem > 9,500

> > inomhusstarkström i reningsverk............................. > 4,000

> > momentbelysning inom avd. för oroliga pal och i ångpannehus.. > 4,000

> > svagströmsanläggning......................................... > 20,0o0

» » oförutsett och diverse ....................................... > 31,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Då ifrågavarande kostnader emellertid beräknats med ledning av år 1935

rådande priser, måste på grund av stegringen av byggnadskostnadsindex angivna

totalsumma ökas med 25 % eller 268,050 kronor. Den totala kostnaden

för andra etappen av renoveringen av Ulleråkers sjukhus hade därför

av styrelsen beräknats till 1,072,000 + 268,050 kronor eller i avrundat tal

1,340,000 kronor.

Med hänsyn till det trängande behovet av att sjukhusets vårdavdelningar

snarast bleve renoverade i enlighet med föreliggande förslag, som även innebure

en ökning av antalet vårdplatser med 140, finge styrelsen hemställa,

att frågan om ifrågavarande förberedande åtgärders genomförande bleve

upptagen till prövning.

I anslutning till det anförda hemställer medicinalstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att vid sjukhuset finge komma

till utförande ytterligare renoveringsarbeten i här angiven omfattning

för en beräknad kostnad av 1,340,000 kronor, dels ock för ändamålet för

budgetåret 1938/1939 anvisa ett belopp av 700,000 kronor.

Departement.s- Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen kan första etappen av re
noveringsplanen

för Ulleråkers sjukhus beräknas vara i sin helhet slutförd

först under loppet av våren 1939. Någon omedelbar anledning att nu påkalla

beslut rörande igångsättande av den andra byggnadsetappen torde

därför ej föreligga i vidare mån än vad angår sådana i denna etapp beräknade

arbeten, som antingen kunna sägas vara ett komplement till de i

första etappen ingående eller vilkas utförande får anses utgöra en förutsättning

för renoveringsplanens fortsatta genomförande. Av sådan beskaffenhet

äro enligt vad som framgår av styrelsens föreliggande framställning

huvudsakligen tvenne grupper av arbeten, av vilka den ena avser utbyggnad

av vatten- och avloppsledningar med reningsverk m. m. samt den andra

elektriska anläggningar, maskinell utrustning m. m. Beträffande detaljerna

i planen anser jag mig icke nu hava anledning att taga slutlig ställning.

Jag förutsätter därför, att vid utförandet av de förordade arbetena tillses,

att sådana åtgärder undvikas, som kunna vara ägnade att föregripa den

slutliga prövningen av återstående renoveringsarbeten.

Kostnaderna för nu åsyftade arbeten hava av styrelsen tidigare angivits till

438,100 kronor, däri inkluderad å vardera gruppen proportionsvis belöpande

andel i den post, vartill kostnaderna för oförutsedda utgifter, ritningar, administration

m. m. i det ursprungliga renoveringsförslaget uppskattats. De

under senare år inträffade prisstegringarna å material och arbetskraft medföra

emellertid — såsom styrelsen anmärker — att å nämnda summa jämväl

måste beräknas en ökning, motsvarande 25 % av densamma eller således

(0.25 X 438,100 =) 109,525 kronor. Den totala kostnaden för här ifrågavarande

arbeten torde sålunda böra uppskattas till (438,100 + 109,525=)

547,625 kronor eller i runt tal 550,000 kronor.

Jag föreslår därför, att för utförande av angivna arbeten å beredskapsstat

för nästa budgetår upptages nämnda belopp, 550,000 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

147

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Inledningsvis får jag hänvisa till den redogörelse för de med uppförandet

av den psykiatriska kliniken i Uppsala sammanhängande frågorna, som

lämnats i propositionen nr 176 till innevarande års riksdag (sid. 13 o. f.). I

detta sammanhang må endast erinras, att då 1935 års riksdag beslöt upprätta

en psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset detta skedde under den

uttryckliga förutsättning, att sådan omläggning av södra infartsvägen

till Uppsala beslutades, att det för klinikens uppförande avsedda området

ej av denna väg skildes från akademiska sjukhusets område samt att

Uppsala stad förbunde sig att hava fullbordat vägomläggningen till dess

kliniken vöre färdig att tagas i bruk. Genom ett av Kungl. Majit den 29

oktober 1937 godkänt avtal mellan Kungl. Majit och kronan och Uppsala

stad (omförmälda proposition sid. 17) har den berörda vägfrågan numera

erhållit sin lösning och därigenom förutsättning skapats för byggnadsarbetenas

igångsättande.

För byggnadsföretaget hava av riksdagarna 1935, 1936 och 1937 anvisats

sammanlagt (100,000 + 275,000 + 400,000—) 775,000 kronor. Totalkostnaden

för byggnadsföretagets verkställande beräknades i propositionen till

1936 års riksdag till 1,597,000 kronor, däri inberäknad kostnaden för klinikens

anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler. I skrivelse

den 31 augusti 1937 — anmäld i propositionen nr 176, sid. 20—21 — har

byggnadsstyrelsen emellertid meddelat, att de slutliga kostnaderna för byggnadsföretaget

med hänsyn till de inträffade prisstegringarna numera måste

uppskattas till 2,034,000 kronor. Då för företaget tidigare anvisats sammanlagt

775,000 kronor skulle sålunda återstå att för företaget anvisa ett belopp

av (2,034,000 — 775,000 =) 1,259,000 kronor.

Vid min anmälan i propositionen nr 176 av frågan örn medelsanvisning Departements.

för nästa budgetår till klinikbygget fann jag mig med hänsyn till nuvarande chetenhöga

byggnadskostnader icke böra påkalla åtgärder för företagets igångsättande.

Då därjämte, enligt vad jag vidare anförde, de för företaget disponibla

medlen borde vara tillfyllest för påbörjandet av arbetet, därest och i

den mån så skulle prövas böra ske under nästa budgetår, syntes mig anledning

ej föreligga att i förenämnda sammanhang beräkna medel för bestridande

av de ytterligare kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.

Vad av mig sålunda anförts rörande medelsbehovet äger emellertid ej

giltighet under annan förutsättning än att nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden

äga bestånd samt att byggnadsföretaget bedrives med normal

hastighet och med anlitande av så stor arbetsstyrka, som under angivna förhållanden

är vanligt. Skulle ett krisläge inträffa, är företaget av beskaffenhet

att kunna utan olägenhet forceras. Jag vill sålunda föreslå, att för

uppförandet av den psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala

å beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett ytterligare belopp av

förslagsvis 500,000 kronor.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik.

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 124 till 1937

års riksdag förordat, av medicinalstyrelsen med skrivelse den 5 januari 1937

överlämnat förslag utföra vissa byggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus

i Västervik för en beräknad kostnad av högst 818,000 kronor. Förslaget omfattade,

bland annat, en nybyggnad av samlingssal.

För påbörjande av arbetena ställde Kungl. Majit nämnda den 30 juni 1937

till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 400,000 kronor. Genom

beslut den 19 november 1937 har Kungl. Majit vidare, med anledning

av framställning från byggnadsstyrelsen, bemyndigat nämnda styrelse att,

utan hinder av att de ursprungligen beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget

till följd av inträffade prisstegringar kunde komma att överskridas,

under budgetåret 1937/1938 igångsätta de i omförmälda brev den 30 juni

1937 avsedda arbetena vid sjukhuset, dock med den inskränkningen att av

desamma skulle anstå nybyggnaden av samlingssal. I propositionen nr 176

till årets riksdag har slutligen föreslagits anvisande av ytterligare medel för

berörda arbetens fortsatta bedrivande; därvid hava dock medel icke ansetts

böra för närvarande beräknas för nybyggnad av samlingslokal, senast kostnadsberäknad

till 133,500 kronor.

Med skrivelse den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen överlämnat förslag

till om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden vid sjukhuset samt

hemställt om anvisande av medel därför.

Styrelsen har därvid till en början anmält, att det nyssnämnda av styrelsen

den 5 januari 1937 överlämnade förslaget till vissa byggnadsarbeten vid

sjukhuset i sitt ursprungliga skick jämväl innefattat förslag till örn- och

tillbyggnad av administrationsbyggnaden. Beträffande sistnämnda förslag

hade emellertid av byggnadsstyrelsen framställts vissa anmärkningar, vilka

föranlett medicinalstyrelsen att för det dåvarande icke underställa Kungl.

Majit detsamma utan förnyad utredning.

Rörande det sålunda vilande förslaget till ombyggnad av administrationsbyggnaden

— av arkitekten H. Ahlberg upprättat år 1936 — i det följande

benämnt huvudförslaget, har styrelsen till en början anfört i huvudsak

följande.

Ählbergs förslag avsåge att genom tillbyggnader i en våning med källare

vid byggnadens gavlar bereda de ökade utrymmen, som enligt sjukhusförvaltningens

berättigade krav synts styrelsen böra tillkomma. Det föreslagna

nytillkomna utrymmet i källarvåningen skulle möjliggöra en avsevärd utökning

av centralförrådet, inrättande av ett apoteksförråd samt reserverande

av fullt tillräckliga utrymmen för installerandet vid sjukhuset av en röntgenanläggning,

vilken nu saknades. I bottenvåningen hade enligt samma förslag

vidgade lokaler bereus för läkarexpeditioner, sysslomanskontor, laboratorium,

apotek, varjämte tillkommit ett tandbehandlingsrum, vilket ditintills saknats.

I korridoren hade bättre ljusförhållanden skapats genom takljus i båda dess

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

ändar, varjämte en utvidgning av densamma komme att tjäna som väntrum

för patienter, personal och allmänhet invid sjukhusets medicinska centrum.

För allmänhetens och personalens bekvämlighet hade vidare avsetts en telefonhytt.

I yttrande den 30 december 1936 anförde byggnadsstyrelsen rörande Ählbergs

förslag följande.

Det kunde ifrågasättas, örn denna tillbyggnad med två flyglar i en våning

vore det fördelaktigaste sättet att åstadkomma ökade expeditionslokaler och

örn det icke skulle vara lämpligare att bibehålla byggnaden oförändrad och

anordna expeditioner även 1 trappa upp. Den där belägna läkarbostaden

skulle därvid förläggas i en nybyggnad, där bättre bostad med mera trevnad

skulle kunna beredas. Med hänsyn därtill och då en dylik förändring av

förslaget borde kunna innebära en besparing, ville styrelsen ifrågasätta, att

frågan gjordes till föremål för närmare utredning.

Medicinalstyrelsen har därefter genom arkitekten Ahlberg låtit verkställa

förnyad utredning i av byggnadstyrelsen angivet avseende, över det sålunda

föreliggande nya förslaget — omfattande tva alternativ - - har vidare

direktionen för sjukhuset den 6 oktober 1937 såsom eget yttrande åberopat

vad sjukhuschefen J. Nilsson och sysslomannen N. Sjunnesson i gemensam

skrivelse till direktionen samma dag i ärendet anfört. Ur denna skrivelse

torde följande böra återgivas.

En jämförelse med det av medicinalstyrelsen tidigare avgivna förslaget

till administrationshusets omändring och tillbyggnad synes giva vid handen,

att sistnämnda förslag ur flera synpunkter innebär eli lyckligare lösning

av de lokalfrågor, varom här rör sig. De skäl, varpå denna uppfattning

grundar sig äro följande.

Det nya förslaget är utarbetat under den förutsättningen, att en ny bostad

skall uppföras för överläkaren av 3:e klass, varigenom 2:a våningen i

administrationshuset bliver tillgänglig för inredande av erforderliga expeditions-

och andra lokaler. Utan att ifrågasätta lämpligheten och önskvärdheten

av att en trevligare bostad beredes överläkaren av 3:e klass synes

dock i detta sammanhang böra omnämnas, att en del andra läkarbostäder

vid sjukhuset äro mindre tillfredsställande och i vissa fall lia inrättats

provisoriskt, varför behov för närvarande föreligger av minst två bostäder

för läkare. Det vill synas, som om hänsyn borde tagas till detta lokalbehov

i samband med den nu föreliggande ombyggnadsfrågan. Det synes

jämväl böra tagas i betraktande, att ytterligare läkarbostäder bliva erforderliga

så snart den ökning av antalet läkare vid sjukhuset kommer till stånd,

som med anledning av sjukhusets sedan flera år konstania överbeläggning

förr eller senare måste förutsättas.. Frågan örn samtliga dessa bostadsbehov

borde lösas i ett sammanhang.

Då båda de nu föreliggande alternativa förslagen till administrationshusets

omändring avse användning av våningen 1 tr. till expeditions- och andra lokaler

synes kunna ifrågasättas, huruvida icke denna våning lämpligare skulle

kunna disponeras för bostadsutrymmen för läkare och kontorspersonal

(dubbletter och enkelrum). Bostadsutrymmen för kontorspersonal äro nämligen

också erforderliga, då två befattningshavare för närvarande, i brist

på annan möjlighet, äro inhysta i tillfälligt disponerade, olämpligt belägna

och i övrigt mindre tillfredsställande rum. Genom andra våningens användning

för elt sådant ändamål skulle en bostadsfråga lösas, som eljest

med nödvändighet måste upptagas inom en snar framtid. Lämpligheten

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

av expeditions- och andra lokalers förläggning till denna våning synes också

kunna ifrågasättas. Trafiken i de med läkarbostaden i tredje våningen

gemensamma trappuppgångarna måste sålunda beräknas bliva mycket livlig

och inverka störande på trevnaden för den läkarfamilj, som skall bebo

ifrågavarande bostad. Denna olägenhet behövde man ej räkna med örn

andra våningen på ovan föreslaget sätt inreddes till bostadsrum för lökaröd!

kontorspersonal.

Det nya förslaget är enligt vår uppfattning behäftat med allvarliga brister,

såväl beträffande de olika lokalernas placering i och för sig som dessas belägenhet

i förhållande till varandra. Sålunda förefinnes icke den önskvärda

kontinuiteten mellan sjukhuschefens expedition och kontorslokalerna. Kanslibiträdets

rum är för litet och lämnar ingen plats för de dokumentskäp,

som här böra finnas för förvaring av handlingar lii. m. Kassavalvet är otillräckligt,

då här, förutom kassaskåp, måste förvaras en hel del räkenskaper

och andra handlingar. Vidare har enligt alternativ 1 överläkarens av 3:e

klass och enligt alternativ II sysslomannens tjänsterum placerats i den mörkaste

lokalen i hela byggnaden. Önskvärdheten av att nämnda tjänsterum

erhålla ett ljust och någorlunda trivsamt läge synes icke vara ägnad skälig

hänsyn vid förslagets upprättande. Däremot har apoteksförrådet förlagts till

ett av de ljusaste och bästa rummen i bottenvåningen, vilket uppenbarligen

gjorts med hänsyn till den direkta förbindelsen med apoteket. I detta avseende

vill man återigen gärna erinra om det ursprungliga förslaget, där apoteksförrådet,

tack vare genom tillbyggnaden åtkomligt ökat källarutrymme,

erhållit en lika god placering i förhållande till apoteket, utan att några värdefullare

utrymmen behövt tagas i anspråk. Vidare inrymmer det sista förslaget

icke något reservutrymme för röntgenanläggning, vartill hänsyn däremot

tagits i det först utarbetade förslaget.

De nu föreliggande förslagen lösa vidare ej frågan örn utökning av centralförrådet

i administrationshusets källare. Under den tidigare behandlingen

av detta ärende ha undertecknade i särskild promemoria framhållit nödvändigheten

av förrådets utökning och av en särskild trappa till förrådet.

Detta är i sitt nuvarande skick så trångt, att en del materialier måste förvaras

i andra byggnader, vilket i hög grad gör varumottagning och -utlämning betungande

och tidsödande. Vidare är källarkorridoren sedan flera år tillbaka

provisoriskt avbalkad och använd såsom förråd, en anordning, som är synnerligen

olämplig. I det av arkitekten Ahlberg tidigare utarbetade förslaget

rörande administrationshusets tillbyggnad äro dessa förhållanden beaktade

och förrådsproblemet löst på ett tillfredsställande sätt. Kravet på ett någorlunda

ordentligt centralförråd synes oavvisligt och torde, därest icke källarvåningen

utökas, kunna tillgodoses endast genom uppförande av en särskild

magasinsbyggnad.

Slutligen få vi vördsamt uttala den bestämda uppfattningen, att det av

medicinalstyrelsen tidigare avgivna, av arkitekten Ahlberg utarbetade förslaget

till administrationsbyggnadens tillbyggnad innebär en i de flesta avseenden

väsentligt förmånligare lösning av frågan om ordnande av expeditions-,

förråds- och andra lokaler vid sjukhuset. Detta förslag verkar klarare

och tillgodoser bättre de önskemål, som från sjukhusets sida tidigare

framförts i denna fråga i avsikt att söka erhålla den planlösning, som

bäst överensstämmer med de praktiska kraven. Ett eventuellt realiserande

av detta förslag synes dock icke böra få undanröja planerna på uppförande

av ett nytt bostadshus för läkare, vilket, som torde framgå av vad här ovan

anförts, är av behovet väl påkallat. Det är självfallet riktigt, som byggnadsstyrelsen

anfört, att trevnaden för de läkare, som lia sina bostäder i administra
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Hönshuset, skulle bliva avsevärt större, därest särskilt belägna bostäder funnes

att tillgå. Om sådan bostadsmöjlighet sålunda kunde beredas de båda

läkare, som nu bo i administrationshuset, skulle god användning finnas för

de på sådant sätt ledigblivande utrymmena i nämnda hus. Då ombyggnadsfrågan

emellertid från början upptagits för att söka åstadkomma en nödvändig

utökning och förbättring av befintliga expeditionslokaler m. m., ett

behov, som alltjämt får anses såsom mest aktuellt, vore det beklagligt, om

det goda förslag till lösning av nämnda problem, som tidigare utarbetats

och framlagts skulle få vika för ett senare förslag, där nämnda ändamål

blivit sämre tillgodosett till följd av sammankopplingen med en annan byggnadsfråga.

Med avseende å de olika förslagen har arkitekten Ahlberg sedermera i

skrivelse till medicinalstyrelsen den 8 februari 1938 anfört bland annat i

huvudsak följande.

I det nyupprättade förslaget hade, enligt byggnadsstyrelsens direktiv administrationsavdelningen

förlagts i bottenvåningen och våningen 1 tr. upp inom

nuvarande administrationsbyggnadens yttermurar. För den nu i våningen 1

tr upp befintliga bostaden för överläkare av 3 klass hade ersättning berens

genom en nybyggnad, som i förslaget antagits uppförd invid nuvarande

sjukhuschefens bostad. . „ .

Förslaget till administrationsbyggnadens anordning vöre utlort i tva alternativ

A och B, vilka skilde sig därutinnan, att i alternativ A läkarexpeditionerna

förlagts 1 tr. upp, medan i alternativ B dessa hade förlagts i bottenvåningen

och sysslomansexpeditionen 1 tr. upp. .

Enligt verkställd kostnadsberäkning å förslaget ställde sig de bada alternativen

för administrationsbyggnaden ekonomiskt likvärdiga och bada betingade

en kostnad, som beräknats till 69,500 kronor. För ny läkarbostad

hade kostnaden beräknats enligt ett å-pris av 65 kronor per kbm inredd

volym, vilket gåve en totalkostnad av 80,000^ kronor. Den sammanlagda

kostnaden för förslagets genomförande bleve sålunda 149,500 kronor.

Till jämförelse med huvudförslaget kunde meddelas följande.

Kostnaden för detta förslag upptogs enligt beräkning till 127,990 kronor.

På grund av förändrad byggnadskostnadsindex torde detta belopp numera

böra ökas med 22 °/o till 156,000 kronor.

Jämfört med huvudförslaget ställde sig salunda det nya forslaget tran

ekonomisk synpunkt något billigare, ehuru skillnaden vore ganska obetydlig.

I huvudsak kunde förslagen sålunda ur denna synpunkt anses “kvardiga.

Emellertid borde därvid beaktas, att det nya förslaget icke lnneholle

det betydande tillskott av utrymme i administrationsbyggnadens kallarvaning,

varigenom i huvudförslaget blivit möjligt att bereda utrymme tor ett

centralförråd för sjukhuset.

Medicinalstyrelsen uttalar i förevarande framställning, att huvudförslaget

obetingat vore det som bäst tillgodosåge sjukhusets behov. Den obetydliga

merkostnad av 6,500 kronor, som huvudförslagets genomförande komme att

medföra, funne styrelsen icke böra få vara avgörande. Till det av sjukhuschefen

och sysslomannen framförda behovet av ytterligare bostäder för

läkare ansåge sig styrelsen icke för närvarande böra taga ståndpunkt.

Styrelsen, som förklarar sig hava samrått med byggnadsstyrelsen med avseende

å fördelningen av erforderliga anslag å olika budgetår för ifrågavarande

ändamål, har slutligen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

dagen att dels medgiva, att vid sjukhuset finge för en beräknad kostnad

av högst 156,000 kronor utföras om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden

i huvudsaklig överensstämmelse med huvudförslaget, dels ock

för budgetåret 1938,1939 för ändamålet anvisa ett belopp av 75,000 kronor.

D^he,eT,S'' Innan jag ingår på en granskning av föreliggande förslag till renovering

av administrationsbyggnaden vid S:ta Gertruds sjukhus, vill jag beträffande

det genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1937 uppskjutna arbetet

med nybyggnad av samlingssal vid sjukhuset erinra, att detta

arbete synes vara av beskaffenhet att vid behov omedelbart kunna igångsattas.

Jag anser mig böra förorda, att å beredskapsstat för nästa budgetår

upptages därför erforderligt belopp, enligt senast verkställda kostnadsberäkningar

uppskattat till 133,500 kronor.

Vad härefter angår administrationsbyggnadens renovera11

g, har den i ämnet förebragta utredningen övertygat mig om att en

sådan renovering bör komma till stånd. I fråga om renoveringsarbetets planering

och närmare utformning föreligga, såsom framgår av den nyss lämnade

redogörelsen, två förslag, av vilka det tidigast utarbetade — benämnt

huvudförslaget — ursprungligen av medicinalstyrelsen varit avsett att föreläggas

Kungl. Maj :t för övervägande i samband med styrelsens anslagsäskanden

för den genom 1937 års riksdags beslut godkända planen för olika reno
veringsarbeten

vid sjukhuset (propositionen nr 124/1937 sid. 20_24). På

grund av vissa erinringar, som mot detta förslag framställdes från byggnadsstyrelsens

sida, uteslöts detsamma emellertid ur sistnämnda plan, och ett nytt

förslag — omfattande tvenne alternativa lösningar — blev genom medicinalstyrelsens

försorg utarbetat. Vid granskningen av sistnämnda förslag, vari

de av byggnadsstyrelsen gjorda erinringarna beaktats, har å andra sidan av

såväl sjukhusdirektionen som medicinalstyrelsen anmärkts, att detsamma

ur skilda synpunkter vöre i mindre grad än huvudförslaget ägnat att tillgodose

sjukhusets olika lokalbehov. För egen del har jag vid en jämförelse

mellan de båda förslagen icke kunnat undgå att taga intryck av de enligt

min uppfattning vägande betänkligheter, som mot det nya förslagets realiserande

kommit till uttryck i det av direktionen åberopade och av mig

här tidigare återgivna yttrandet. De skäl, som däri anförts till förmån för

ståndpunkten, att huvudförslaget bör följas, synas mig i allt väsentligt bärande.

I likhet med medicinalstyrelsen vill jag därför uttala mig för att administrationsbyggnadens

renovering må komma till utförande i huvudsaklig

överensstämmelse med huvudförslaget. Mot den för detta förslags genomförande

beräknade kostnaden av 156,000 kronor har jag ej funnit anledning

till erinran; den merkostnad, som detsamma i förhållande till det sist

utarbetade förslaget skulle betinga torde uppvägas av de fördelar, som, enligt

vad jag här hävdat, ett genomförande därav skulle erbjuda. På grund

av det anförda föreslår jag, att för ifrågavarande renoveringsarbeten å beredskapsstat

för nästa budgetår upptages erforderligt belopp 156,000 kronor.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

153

Sammanlagt skulle sålunda för arbeten vid S:ta Gertruds sjukhus å beredskapsstat

upptagas ett avrundat belopp av (133,500 + 156,000=) 290,000

kronor.

S:t Lars sjukhus i Lund.

I skrivelse den 19 februari 1938 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel för uppförande vid S:t Lars sjukhus av ett nytt växthus

samt en tvättbyggnad för den gifta personalen vid sjukhuset.

I fråga om växthuset anmärker medicinalstyrelsen, att alltsedan på

grund av 1931 års riksdags beslut (skrivelse nr 200), nytt pannhus iordningställts

vid sjukhuset, frågan örn uppförande vid detsamma av ett nytt växthus

varit aktuell, alldenstund det nya pannhuset inkräktat på den förutvarande

trädgården. Därefter anför styrelsen:

En förflyttning av trädgården till annat disponibelt område hade därför

vidtagits. Det gamla växthuset läge dock allt fortfarande kvar inom området

för den förutvarande trädgården. Det befunne sig numera i ett mycket dåligt

skick, och kravet på uppförande av ett nytt sådant hade för den skull

vid upprepade tillfällen framförts från sjukhusförvaltningens sida. Olika

utredningar i ärendet hade ock genom sjukhusdirektionens försorg verkställts

av arkitekten J. Anchert. Vid utarbetandet av numera föreliggande

definitivt förslag hade hänsyn tagits till de anvisningar styrelsens arkitekt

H. Ahlberg lämnat.

Växthuset hade planlagts såsom en större och en mindre flygel med tillhörande

förbindelsehus, inrymmande planterings- och arbetsrum, frörum

och expedition med erforderliga sanitära installationer. Möjlighet att till den

nu föreslagna byggnadskroppen ansluta ytterligare en flygel funnes.

Vidkommande behovet av den ifrågasatta tvättbyggnaden anmärkes

i skrivelsen, att jämväl denna fråga tidigare avhandlats vid inspektioner

av sjukhuset, varefter styrelsen fortsätter:

Numera förelåge ett ävenledes av arkitekten Anchert utarbetat förslag till

sådan tvättbyggnad, inrymmande i källarvåningen jämväl tvenne badrum

med ett kar i varje rum, avsedda för den gifta personalen, vilken, i den mån

den bebodde sjukhuset tillhöriga lägenheter, i huvudsak hade sina bostäder

i närheten av den för tvättbyggnaden utsedda byggnadsplatsen. Ifrågavarande

lägenheter hade visserligen kunnat förses med vattenklosetter men

lämpade sig icke för inredande av badrum. -— Erforderliga ledningar för

varmvatten m. m. vore avsedda att anslutas till närmaste sjukvårdspaviljong.

Rörande de för nämnda byggnadsarbeten beräknade kostnaderna

anmäler medicinalstyrelsen vidare, att arkitekten Ahlberg den 4 februari

1938 avgivit yttrande över de av sjukhusdirektionen med skrivelse den 29

maj 1937 överlämnade förslagen, och därvid förklarat sig i huvudsak intet

hava att erinra mot de upprättade ritningarna men ansett de beräknade kostnaderna

på grund av de stegrade byggnadskostnaderna böra höjas från sam
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

manlagt 66,450 kronor, därav belöpande å växthuset 40,000 kronor och å

tvättstuga 26,450 kronor, till 76,500 kronor. Därjämte hade byggnadsstyrelsen

i yttrande den 15 februari 1938 förklarat, att densamma icke hade

något att erinra beträffande vare sig föreliggande ritningar eller de av arkitekten

Ahlberg till 76,500 kronor beräknade kostnaderna för byggnadsföretagen.

Medicinalstyrelsen vitsordar slutligen det berättigade i kravet på de nu

föreslagna byggnadsarbetenas snara genomförande. Ett sjukhus av S:t Lars

storlek behövde för trevnaden på avdelningarna, för trädgårdsanläggningarnas

vidmakthållande och i viss mån även för beredande av arbetsmöjligheter

för patienterna ett väl planlagt växthus. Att personalen skulle hava tillgång

till en för densamma avsedd, lämpligt belägen tvättbyggnad funne styrelsen

även självfallet.

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att vid sjukhuset finge i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande förslag och för en kostnad av tillsammans

högst 76,500 kronor uppföras ett nytt växthus och en tvättbyggnad

för gift personal, dels ock för ändamålet för budgetåret 1938/1939 bevilja sistnämnda

belopp.

Då de skäl, som i medicinalstyrelsens skrivelse anförts till stöd för de åberopade

byggnadsarbetena, synas mig bärande samt någon erinran ej heller

torde kunna göras mot den för arbetena beräknade kostnaden, tillhopa

76,500 kronor, vill jag tillstyrka bifall till styrelsens framställning om arbetenas

utförande. Jag förordar alltså, att för uppförande av däri angivna

växthus och tvättbyggnad för nästa budgetår å beredskapsstat upptages ett

belopp av 76,500 kronor.

Västra Marks sjukhus i Örebro.

I skrivelse den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för inredande vid Västra Marks sjukhus av en

fest- och samlingssal för sjukhusets patienter och personal. Nämnda sjukhus

är avsett att bereda vård för 350 asociala imbecilla kvinnor.

Till stöd för framställningen åberopar styrelsen inledningsvis de skäl, vilka

av densamma anförts för inredande vid Salberga sjukhus i Sala av en

liknande anläggning. Utredning hade därför genom styrelsens försorg verkställts

beträffande möjligheten att i den f. d. manskapsmatsalen vid Västra

Marks sjukhus inreda festsal för patienter med tillhörande bilokaler och

ljudfilmsanläggning. Därom anföres av styrelsen i huvudsak följande.

Enligt ett av direktionen för sjukhuset med skrivelse den 14 september

1937 framlagt förslag beräknades arbetet draga en kostnad av 53,221 kronor,

därvid emellertid jämväl kostnader för möblering och elektrisk armatur medräknats.

Sedan styrelsens experter däröver avgivit yttranden, hade förslaget i vissa

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts pronosition nr 275-

avseenden genom direktionens försorg överarbetats i enlighet med av experterna

angivna riktlinjer.

Med skrivelse den 10 februari 1938 hade sedermera direktionen till medicinalstyrelsen

insänt det nu Kungl. Maj:t underställda förslaget. Enligt arkitekten

H. Ählbergs yttrande däröver den 14 februari 1938 hade kostnaderna

för förslagets genomförande beräknats till 50,000 kronor, därvid emellertid

kostnaderna för möbler och elektrisk armatur icke medräknats, och

fördelade sig dessa kostnader på följande sätt:

För byggnads- och målningsarbeten ....................

» ventilation, värme-, vatten- och avloppsledningar ....

» elektrisk anläggning samt biografapparater och ljud
filmsanläggning

. .............................

» utredningar, administration och oförutsedda utgifter m. m.

kronor 30,300

» 5,575

» 11,700

» 2,425

Summa kronor 50,000.

I förslaget inginge jämväl inredandet av en mindre samlingslokal för sjukhusets

personal.

Medicinalstyrelsen anmärker därefter, att byggnadsstyrelsen i ett den 15

februari 1938 avgivet yttrande — under förutsättning att föreskrifterna i förordningen

den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående biografer och

filmförevisning komme att vederbörligen beaktas vid arbetets utförande —

förklarat sig icke hava något att erinra beträffande ritningar och beräknade

kostnader.

På grund av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen dels medgiva att vid förenämnda sjukhus finge i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande förslag inredas en fest- och

samlingssal med ljudfilmsinstaliation, dels ock för ändamålet för budgetåret

1938/1939 anvisa ett belopp om högst 50,000 kronor.

Jag finner behovet av den föreslagna samlingssalen styrkt och förordar, Departementsatt

för ändamålet för nästa budgetår å beredskapsstat upptages ett belopp av c e,en''

50,000 kronor.

Salberga sjukhus i Sala.

I skrivelse den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av medel för inredande vid Salberga sjukhus av en fest- och

samlingssal för sjukhusets patienter och personal.

Medicinalstyrelsen erinrar inledningsvis därom, att den ursprungliga, av

1928 års riksdag godkända utbyggnadsplanen avseende förutvarande Västmanlands

trängkårs kaserners i Sala omändring till sjukhus för asociala imbecilla

(prop. nr 165, riksdagens skrivelse nr 287) ej upptog inrättandet av

någon fest- och samlingssal. Sedan sjukhuset tagits i bruk, anför styrelsen

vidare, hade emellertid snart anmält sig behovet av en lämplig samlingslokal

inom sjukhuset, där patienterna kunde beredas tillfälle åse filmförevisningar

eller deltaga i för dem anordnade lämpliga förströelser av annat slag. Det

å sjukhuset vårdade patientmaterialet vore på grund av sin speciella art

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

svårskött, vartill komme att omsättningen vore jämförelsevis ringa. Lämpliga

förströelser hade därför stor betydelse för patienterna. Då endast dagrum

hittills stått till förfogande för ändamålet, hade sjukhusledningen haft

svårigheter att övervinna vid tillgodoseendet av ifrågavarande behov. Därtill

komme att även personalen saknade lokaler för större sammanträden eller

festlig samvaro

I fortsättningen anför styrelsen följande.

Frågan om inrättandet inom den förutvarande manskapsmatsalen av en

för sjukhuset avsedd fest- och samlingssal hade därför genom sjukhusförvaltningen

varit föremål för utredning efter av medicinalstyrelsen vid upprepade

styrelsens inspektioner av sjukhuset angivna riktlinjer. I samarbete

med styrelsens arkitekt H. Ahlberg hade slutligen uppgjorts ett förslag till

anordnande av festsal inom manskapsmatsalen, vilket förslag sjukhusdirektionen

med skrivelse den 30 januari 1937 överlämnat till medicinalstyrelsen.

I detta förslag, vilket beräknats draga en kostnad av 32,646 kronor, inginge

— förutom en sal om 12 X 21 meter med 320 sittplatser, erforderliga toaletter,

serveringsrum och rum för filmapparat med tillhörande maskinrum —

erforderliga lösa inventarier.

Nämnda förslag till festsal hade emellertid synts styrelsen i vissa avseenden

något för enkelt för att i längden kunna tillfredsställa sjukvårdens berättigade

krav på en värdig samlingssal. Med hänsyn därtill och på grund

av de under år 1937 avsevärt stegrade byggnadskostnaderna hade arkitekten

Ahlberg i yttrande den 4 februari 1938 beräknat det erforderliga anslaget

till 45,000 kronor. Styrelsen vitsordade lämpligheten av den standard i festsalens

utrustning, som därigenom skulle möjliggöras, men ansåge sig i detta

sammanhang icke böra hemställa om anslag till inköp av möbler och elektrisk

armatur, varför styrelsen minskat de av Ahlberg beräknade kostnaderna

till 40,000 kronor.

Det anmärkes därjämte i skrivelsen, att byggnadsstyrelsen i ett den 15

februari 1938 avgivet yttrande anfört, att styrelsen — som förutsatte, att föreskrifterna

i förordningen den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående

biografer och filmförevisningar komme att vederbörligen beaktas vid

arbetets utförande — icke hade något att erinra beträffande ritningar och

beräknade kostnader.

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, alt inom den förutvarande manskapsmatsalen

vid ifrågavarande sjukhus måtte i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande förslag och för en kostnad av högst 40,000 kronor

inredas en fest- och samlingssal för sjukhusets patienter och personal, dels

ock för ändamålet för budgetåret 1938/1939 bevilja ifrågavarande belopp.

Departementchefen.

Med tillstyrkande av medicinalstyrelsens framställning vill jag föreslå, att

för inredande av en fest- och samlingssal vid förenämnda sjukhus å beredskapsstat

för nästa budgetår upptages ett belopp av 40,000 kronor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

157

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall.

Rörande vad i denna fråga förevarit får jag hänvisa till den redogörelse,

som lämnats i propositionen nr 176 till innevarande års riksdag, sid. 27 ff.

Här vill jag endast erinra om att i nämnda proposition — efter i ämnet

jämlikt riksdagens uttalande vid 1937 års riksdag verkställd ytterligare utredning

genom byggnadsstyrelsen i samråd med medicinalstyrelsen — framlagts

förslag om uppförande i Sundsvall av ett sinnessjukhus, inrymmande

omkring 900 vårdplatser. För igångsättande av arbetena med detsamma

har samtidigt föreslagits anvisande för nästa budgetår av ett belopp av

1,000,000 kronor. Vid min anmälan av anslagsbehovet yttrade jag, att det

syntes mig angeläget, att arbetena med sjukhusbygget utan dröjsmål igångsattes

och bedreves i snabbast möjliga tempo. På denna grund och jämväl

för tillgodoseende av det inom denna del av landet starkt kännbara behovet

av möjligheter för arbetslöshetens bekämpande ansåg jag det icke tillfyllest

att för nästkommande budgetår beräkna allenast det av byggnadsstyrelsen

för samma budgetår föreslagna beloppet av 500,000 kronor, utan förmenade,

att angivna belopp av 1,000,000 kronor borde ställas till förfogande.

Under åberopande av mitt här återgivna uttalande till propositionen nr Departement*.

176 föreslår jag, att för ifrågavarande byggnadsföretag å beredskapsstat chetenför

budgetåret 1938/1939 upptages ett belopp av 500,000 kronor.

Frösö sjukhus vid Östersund.

Den 30 juni 1937 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 124 till 1937

års riksdag förordat förslag utföra om- och tillbyggnadsarbeten vid Frösö

sjukhus vid Östersund för en beräknad kostnad av högst 472,000 kronor.

Enligt propositionen ingå i de till utförande godkända arbetena, bland andra,

följande, nämligen ny- och tillbyggnad av verkstadslokaler, nybyggnad av

samlingssal, ändringsarbeten inom paviljong IX, flyttning av promenadgården

vid paviljong V, förändring av paviljong VIII till arbetspaviljong

för kvinnor samt ändringsarbeten inom paviljong VI.

För påbörjande av byggnadsarbetena ställde Kungl. Majit nämnda den 30

juni 1937 till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 172,000

kronor. Sedermera har Kungl. Majit den 19 november 1937, med anledning

av en av byggnadsstyrelsen gjord framställning, bemyndigat styrelsen

att, utan hinder av att de för ifrågavarande ny- och ombyggnadsarbeten

ursprungligen beräknade kostnaderna kunde komma att överskridas, under

budgetåret 1937/1938 igångsätta de i brevet den 30 juni 1937 avsedda

byggnadsarbetena vid sjukhuset, dock med den inskränkningen, att

av desamma skulle anstå de här inledningsvis uppräknade arbetena. I

propositionen nr 176 till årets riksdag ha i den för nästa budgetår föreslagna

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

medelsanvisningen för byggnadsplanens fullföljande vid sjukhuset medel

icke ansetts böra i detta sammanhang beräknas för de genom Kungl. Maj:ts

nyssnämnda beslut uppskjutna delarna av byggnadsplanen. Kostnaden för

de senares utförande har enligt senast verkställd beräkning uppskattats till

omkring 353,600 kronor.

Då de skäl, som anförts för upptagande å beredskapsstat för nästa budgetår

av medel för eventuellt fullföljande av det vid S:ta Gertruds sjukhus

uppskjutna arbetet med nybyggnad av samlingssal, äga motsvarande

giltighet i fråga om de vid Frösö sjukhus jämlikt samma Kungl. Maj:ts beslut

vilande arbetena, förordar jag, att för sistnämnda arbeten vid sjukhuset,

nämligen ny- och tillbyggnad av verkstadslokaler, nybyggnad av samlingssal,

ändringsarbeten inom paviljong IX, flyttning av promenadgården

vid paviljong V, förändring av paviljong VIII till arbetspaviljong för kvinnor

och ändringsarbeten inom paviljong VI, å beredskapsstat för budgetåret

1938/1939 upptages ett belopp av 353,600 kronor.

Sammanfattning och hemställan.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört, skulle å beredskapsstaten

för nästa budgetår medel böra beräknas till arbeten, avseende följande sjuk
-

hus med här angivna belopp:

Ulleråkers sjukhus i Uppsala ........................ kronor 550,000

Psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala » 500,000

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik...................... » 290,000

S:t Lars sjukhus i Lund.............................. » 76,500

Västra Marks sjukhus i örebro........................ » 50,000

Salberga sjukhus i Sala.............................. » 40,000

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall ...................... » 500,000

Frösö sjukhus vid Östersund.......................... » 353,600

Summa kronor 2,360,100.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar,

följande arbeten må komma till utförande i

huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordade förslag,

nämligen

I. vid Ulleråkers sjukhus ledningsarbeten m. m. för en

beräknad kostnad av högst 550,000 kronor;

II. vid S:ta Gertruds sjukhus ombyggnad av administrationsbyggnaden

vid sjukhuset för en beräknad kostnad av

högst 156,000 kronor;

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

159

lil. vid S:t Lars sjukhus vissa byggnadsarbeten för en

beräknad kostnad av högst 76,500 kronor;

IV. vid Västra Marks sjukhus inredning av en fest- och

samlingssal för en beräknad kostnad av högst 50,000 kronor;

V. vid Salberga sjukhus inredning av en fest- och samlingssal

för en beräknad kostnad av högst 40,000 kronor;

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett

för skottsanslag av .................... kronor 2,360,100.

[2.] b. Uppförande av nybyggnad för statens institut för folkhälsan.

I propositionen nr 139 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit framlagt

förslag till inrättande av ett statens institut för folkhälsan. Därvid har förutsatts,

att för institutet skulle under de närmaste åren uppföras en byggnad å

den för karolinska institutets hygieniska avdelning reserverade delen av det s. k.

Norrbackaområdet i Solna socken. Kostnaden för denna byggnad uppskattas

till i runt tal 1,800,000 kronor. Av detta belopp har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att å kapitalbudgeten för nästa budgetår såsom reservationsanslag

anvisa 100,000 kronor, närmast avsedda till bestridande av kostnaderna

för överarbetning av föreliggande byggnadsplaner, utförande av detaljritningar

och kostnadsberäkningar, tomtens iordningställande m. m. Det

synes mig lämpligt att för ifrågavarande byggnad ett belopp av 700,000

kronor uppföres å beredskapsstat för nämnda budgetår.

Emellertid vill jag erinra, att förhandlingar pågå rörande möjligheterna

att för institutets uppförande och utrustning påräkna bidrag från »The

Rockefeller Foundation», vilken stiftelse lämnat bidrag till liknande institutioner

i ett flertal andra länder. Därest dessa förhandlingar leda till resultat,

torde sålunda erhållna medel böra i första hand tagas i anspråk för ändamålet

och detta oavsett, huruvida betingelserna för ett anlitande av det å

beredskapsstaten uppförda anslaget föreligga eller ej.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av nybyggnad för statens institut för

folkhälsan å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .................. kronor 700,000.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

IV. Statens utlåningsfonder.

[3.] a. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer. Av staten understödd bostadsproduktion bedrives för närvarande

i olika former. Såsom statens organ för en del av denna verksamhet

fungerar statens byggnadslånebyrå. Byrån handhar dels verksamheten

för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer,

dels verksamheten för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen,

dels ock tertiärlånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Vad först angår verksamheten till främjande av bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer,

understödjes densamma av staten dels i form av lån, dels i form av bidrag.

Bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen den 4 september 1935

(nr 512) om lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning

för mindre bemedlade barnrika familjer. För låneverksamheten har

inrättats en särskild lånefond för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer. Från denna fond har till och med den 21 februari 1938

anvisats omkring 14,300,000 kronor. Fonden lämnade sistnämnda dag tillgång

till fortsatt utlåning intill ett belopp av cirka 15,700,000 kronor. För

förstärkning av nämnda fond har hittills icke för nästa budgetår äskats något

anslag.

Verksamheten för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen understödjes av staten genom lån. Bestämmelser

rörande låneverksamheten äro meddelade i kungörelserna den 29 maj

1936 (nr 215) och den 18 juni 1937 (nr 604). Lån utgår för främjande av

sådant byggnadsföretag, som avser ombyggnad i städer och stadsliknande

samhällen av byggnader huvudsakligen avsedda för bostäder. För verksamheten

har inrättats en särskild lånefond för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen. I 1938 års statsverksproposition har å kapitalbudgeten

under statens utlåningsfonder för budgetåret 1938/1939 äskats ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor lill nämnda fond.

Bestämmelser rörande tertiärlånen äro meddelade i kungörelsen den

30 juni 1937 (nr 658) angående tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

I 1938 års statsverksproposition har å kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd för nästa budgetår äskats ett reservationsanslag av

500,000 kronor till tertiärlån lill viss bostadsbyggnadsverksamhet.

På min anmodan har statens byggnadslånebyrå i en den 8 december 1937

dagtecknad promemoria yttrat sig rörande arbeten inom byråns verksamhetsområde,

till vilka medel lämpligen kunde anvisas å beredskapsstat för budgetåret

1938/1939. Byrån har däri anfört bland annat följande.

De bostadssociala reformer, vilka man skulle önska se förverkligade redan

inom överskådlig tid, lämnade tvivelsutan rum för produktiv verksamhet

av betydande storleksordning. Såsom ett exempel kunde nämnas, att

bostadssociala utredningen uppskattat behovet av nya lägenheter för mindre

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

161

bemedlade, barnrika familjers bostadsförsörjning i städer och stadsliknande

samhällen till c:a 20,000; sedan år 1935 hade för detta ändamål av anvisade

30 miljoner kronor preliminärt eller slutligt beviljats c:a 14 miljoner kronor

för c:a 3,200 lägenheter, motsvarande mindre än en sjättedel av det uppskattade

lägenhetsbehovet.

En allmän förskjutning från den vanliga familjebostadstypen 1 rum och

kök upp till 2 rum och kök vore högeligen önskvärd. Ett förverkligande av

detta framtidsmål erbjöde nära nog obegränsade tillfällen till arbete. Nämnas

kunde i detta sammanhang, att för ny- och ombyggnadslån sedan år

1933 anvisats tillhopa 12 miljoner kronor.

Såsom en praktiskt sett outtömlig arbetsreserv under lågkonjunktur förtjänade

de bostadssociala önskemålen synnerligt beaktande.

Bostadsproduktionen vore en nyckelindustri, som jämte det den på många

områden sysselsatte yrkesskicklig arbetskraft, även i stor utsträckning beredde

arbete, som icke påkallade direkt yrkesutbildning. Av det investerade

kapitalet utginge — direkt och indirekt —- en väsentlig kvot i form av arbetslön.

Det tillskott av statsmedel, som i en krissituation kunde påkallas,

motsvarade allenast en viss, ofta till och med ringa del av det totala kapitalet,

som investerats. Anordningen förutsatte sålunda, att en väsentlig del av

byggnadskapitalet mobiliserades på öppna marknaden. Byggnadsverksamhet

kunde, om än med vissa olägenheter, drivas jämväl vintertid, vilket innebure

en fördel.

Slutligen förtjänade framhållas, att arbetsmarknadspolitiska och bostadssociala

strävanden harmonierade med varandra även såtillvida, att staten i

dessa strävanden måste påkalla medverkan av, men även påräkna naturligt

intresse hos kommunerna. I samband därmed syntes böra övervägas, huruvida

icke kommunerna på ett tidigt stadium borde bliva uppmärksamgjorda

på önskvärdheten av att de själva under goda konjunkturer satte sig i krisberedskap

för att ifrågakommande arbeten — därest situationen det skulle

påfordra — utan längre uppskov skulle kunna sättas i gång.

Den nu planerade finansiella beredskapen åsyftade åtgärder ända fram

till den 1 juli 1939. Erinras borde, att man inom denna sluttermin torde

kunna träffa bindande förberedelser för bostadsbyggande ända fram till vinterhalvåret

1939/1940. Man syntes kunna påräkna, att effektiv byggnadsproduktion

till mötande av kris, därest läget inom c:a ett år skulle kunna anses

påkalla det, skulle kunna anordnas under perioden i ej oväsentlig omfattning,

helst som de statliga stödåtgärderna vid eventuellt inträffande arbetslöshet

skulle bliva till sådan nytta för kommunerna själva, att ett positivt

intresse torde vara att påräkna från kommunernas egen sida.

Under beaktande av anförda synpunkter har byrån ansett sig kunna räkna

med att — i mån av behov — i en krissituation kunde beredas utrymme

för en statlig utlåning för bostadsproduktion under budgetåret 1938/1939

med omkring 15,000,000 kronor. Härvid har byrån — med reservation för

inträffade nya förhållanden — räknat med 7,000,000 kronor för främjande

av bostadssocialt önskvärd bostadsproduktion i öppna marknaden och

5,000,000 kronor för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer.

Med anledning av vad byggnadslånebyrån sålunda föreslagit anser jag, att Departement!>- å beredskapsstat för budgetåret 1938/1939 böra å kapitalbudgeten upptagas chelendels

under statens utlåningsfonder ett förskottsanslag å 5,000,000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 273. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

samt ett förskottsanslag å 5,000,000 kronor till lånefonden för bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen, dels ock under fonden

för låneunderstöd ett förskottsanslag av 2,000,000 kronor till tertiärlån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Beträffande sistnämnda två anslag gör jag framställning i det följande.

Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 5,000,000.

[4.] b. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen. Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen å beredskapsstat för budgetåret 1938/

39 upptaga ett förskottsanslag av ...... kronor 5,000,000.

[5.] c. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av ärenden angående egentliga

statsutgifter å beredskapsstaten, punkten 3, anfört, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .................. kronor 1,000,000.

V. Fonden för låneunderstöd.

[6.] a. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under hänvisning

till vad jag förut anfört under punkten 3, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla.

Ur protokollet!

Anders Lundstedt.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

163

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1938/

39 samt anför därvid följande.

I. Statens affarsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] a. Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg. I skrivelse

den 27 augusti 1937 har generalpoststyrelsen gjort framställning om anvisande

av anslag för om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg.

Innan jag ingår på styrelsens framställning torde böra erinras örn att

postkontoret i Hälsingborg är inrymt uti en postverket tillhörig byggnad, som

uppfördes under åren 1902—1903 å tomterna n:ris 16 och 17 + 18 i kvarteret

Kärnan, norra, därstädes.

För säkerställande av postverkets behov av utvidgade lokaler vid en framtida

tidpunkt, då krav på lokalökning skulle göra sig gällande, medgav

1920 års riksdag, att för postverkets räkning finge för en köpeskilling av

100,000 kronor förvärvas den direkt till posthustomten gränsande tomten

nr 15 i nämnda kvarter.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

I sin nu förevarande skrivelse har generalpoststyrelsen till en början erinrat

om att styrelsen i sin framställning om inköp av förenämnda tomt nr 15

anfört, bland annat:

För att kunna tillgodose lokalbehovet med den starka ökningen inom alla

grenar av poströrelsen har det varit nödvändigt att tid efter annan verkställa

rätt så omfattande och dyrbara utvidgnings- och omändringsarbeten inom

posthuset. Så hava redan under år 1912 vissa arbeten utförts till ökande av

utrymmet för expeditionen för ankommande och avgående poster. Även

tidningsexpeditionen har omändrats och utvidgats. Under år 1918 har för

beredande uti bottenvåningen av ökat utrymme för kassaexpeditionen samt

för åstadkommande av större brevbärarexpedition denna senare expedition

förflyttats till källarvåningen. Förslag föreligger dessutom till ytterligare

omändring av källarvåningen, så att flera lokaler kunna förläggas därstädes,

samt till apterande av våningen en trappa upp, i vilken postkontoret

redan nu disponerar visst utrymme, till tjänstelokaler.

Även om postkontorslokalen efter de föreslagna utvidgningsarbetenas utförande

icke för de allra närmaste åren är i oundgängligt behov av vidare utvidgning,

lärer det dock få anses uppenbart, att postkontoret tillgodogjort sig

alla utvidgningsmöjligheter inom posthuset. Tomten är också till fullo utnyttjad,

varför någon tillbyggnad av posthuset inom det nuvarande tomtområdet

icke är möjlig. Ej heller kan behovet av utvidgning tillgodoses

genom en påbyggning, som för övrigt även av andra skäl icke lämpligen

kan genomföras. När därför inom en kanske nog så nära framtid behovet

av ökade lokaler för postkontoret blir ofrånkomligt, finnes ingen annan utväg

— såvida det nuvarande posthuset, vars läge är förmånligt, skall bibehållas

— än att åstadkomma tillbyggnad å bredvidliggande tomt.

Styrelsen erinrar vidare om att vid framläggandet av propositionen om

inköp av ifrågavarande fastighet vederbörande departementschef vitsordade,

att en framtida lokalutvidgning för postkontoret lämpligast borde ske genom

användande av den till inköp ifrågasatta fastigheten.

Styrelsen framhåller härefter, att anledningen till att postverket, trots den

stegring i poströrelsen, som inträffat sedan år 1920, hittills kunnat fylla sin

funktion inom nuvarande lokaler, till stor del vore, att i staden inrättats flera

postanstalter, vilka kunnat upptaga en del av posttrafiken, särskilt vad

allmänhetens direkta betjänande beträffade. Nu hade emellertid rörelsen vid

postkontoret nått den omfattning, att lokalen icke längre vore för sitt ändamål

tillräcklig.

I fråga om de nuvarande lokalernas otillräcklighet har generalpoststyrelsen

framhållit följande:

Postkontoret förfogar för närvarande över — förutom 124 kvadratmeter

förråds-, toalett- och kapprum i källare — en golvyta av 964 kvadratmeter.

Medelstorleken av lokalerna för övriga postkontor i riket, vilka på grund av

rörelsens omfattning kunna jämföras med postkontoret i Hälsingborg, utgör

för närvarande 1,511 kvadratmeter.

Postkontorets brevbärarexpedition är, såsom förut omnämnts, alltsedan år

1918 förlagd till posthusets källarvåning, där ett utrymme av 224 kvadratmeter

disponeras härför. Av detta utrymme användas 147 kvadratmeter till

brevbärarsal, 32 kvadratmeter för öppnandet av poster och försortering av

tidnings- och korsbandspost, två rum om tillhopa 33 kvadratmeter för uppställning

av brevbärarnas klädskåp och 12 kvadratmeter till toalettrum. Det

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

165

ena klädrummet är även genomgång till toaletterna. Samtliga dessa utrymmen

äro otillräckliga och även i övrigt otillfredsställande. I detta senare

avseende må framhållas, att lokalerna äro belägna intill 1,2—2 meter under

den omgivande gatunivån samt att fönstren i brevbärarsalen, som äro placerade

utefter dess ena sida, icke insläppa tillräckligt med dagsljus. Personalen

får därför under större delen av dagen arbeta vid artificiell belysning.

Svårigheter föreligga även att för den stora personalen åstadkomma tillfredsställande

ventilation i lokalerna. I brevbärarsalen, där ett utrymme av omkring

7 kvadratmeter tages i anspråk för uppställning av försorteringsfack

för brevpost och arbetsplatser för brevpostens sorterande, arbetar förutom

brevbärarförman och försorterare samt viss förstärkningspersonal en brevbärarstyrka

av 40 man, allt som allt en personal av 50 personer. Svårighet

finnes redan nu att bereda lämpliga arbetsplatser åt den ordinarie brevbärarstyrkan,

och vid begärd ökning av personalen, varvid brevbärarnas antal

skulle komma att uppgå till 44 man, bliva svårigheterna ännu större. Med

hänsyn till den livliga byggnadsverksamheten i staden torde inom en icke

alltför avlägsen framtid en ytterligare ökning av brevbärarnas antal bliva

erforderlig. Det finnes då ingen som helst möjlighet att inom den nuvarande

brevbärarexpeditionen bereda personalen arbetsplatser. En fördelning av

postutdelningen genom brevbärare på flera postanstalter inom staden kan

icke lämpligen äga rum. Frukostrum för brevbärarna saknas. Då brevbärarpersonalen

på grund av tjänstgöringstiderna icke har tillfälle att intaga

frukost i hemmet, måste detta ske på arbetsplatsen, där dock endast platserna

vid brevbärarborden finnas att tillgå. Brevbärarlokalerna äro, såsom

torde framgå av det anförda, otillräckliga vid normal trafik; vid jul och nyår

kan arbetet ordnas där endast med största svårighet.

Golvytan i allmänhetens avdelning i kassaexpeditionen utgör 38 kvadratmeter.

De tider på dagen, då trafiken är störst, är detta utrymme otillräckligt.

Som en bidragande orsak till behovet av utvidgade lokaler må i detta

sammanhang framhållas den betydande ökning av antalet besökande å postanstalterna

i allmänhet, som utvecklingen av postsparbanksrörelsen och även

bestyret med utbetalningar av pensioner och understöd enligt lagen örn folkpensionering

medfört. Vad postkontoret i Hälsingborg beträffar utgjorde

antalet besökande i postsparbanks- och folkpensionsärenden år 1927 (året

före den senaste lokalutvidgningen) omkring 18,000 och år 1936 cirka 60,500.

En stor olägenhet är, att behövligt ökat antal skrivplatser för allmänheten

icke kan anordnas inom det nuvarande utrymmet. Endast sex sådana stå

nu till förfogande, och från allmänhetens sida hava klagomål häröver framförts.

Utrymmet vid disken är till den grad utnyttjat, att vid tider av stark

trafikfrekvens erforderligt antal kassaexpedienter icke kan insättas.

I förstugan vid ingången till denna kassaexpedition äro postboxar anordnade.

Samtliga fackavdelningar äro uthyrda; hos postmästaren föreliggande

framställningar från korrespondenter om erhållande av nya fack kunna på

grund av lokalförhållandena icke tillmötesgås.

Paketexpeditionen, som har en golvyta av 211 kvadratmeter, kan anses

tillfredsställande. Det är dock att märka, att denna expedition användes

icke endast för behandling av paketpost utan även för inslagning och förpackning

av postabonnerade tidningar.

Postkontorets avdelning för ankommande och avgående poster disponerar

ett utrymme av 115 kvadratmeter. I detta utrymme är då inräknat ett rum

örn c:a 20 kvadratmeter, som är avsett till postintag och förrum men som

på grund av lokalförhållandena även måste utnyttjas för sortering och uppläggning

av större korsbandsposter. Det av avdelningen disponerade utrymmet

är för litet. Vid bedömandet av behovet av lokalutrymme för denna av
-

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

delning torde böra påminnas om, att det icke är endast den post, som inlämnas

å och utlämnas från postkontoret direkt, som behandlas därstädes. All avgående

och ankommande post till postanstalter i Hälsingborg undergår viss

behandling vid postkontoret.

Styrelsen uttalar härefter i anslutning till den lämnade redogörelsen rörande

postkontorets nuvarande lokalförhållanden, att det torde framgå, att

postkontorets lokaler vore till den grad otillfredsställande såväl ur postverkets

som ur allmänhetens synpunkt, att åtgärder för dessa olägenheters avhjälpande

icke längre läte sig tillbakavisas. Efter verkställda undersökningar

hade styrelsen funnit, att det nu icke längre kunde undanskjutas att för

ändamålet taga i anspråk den förenämnda fastigheten nr 15 i kvarteret Kärnan,

norra. Sagda fastighet hade en areal av 365 kvadratmeter och vore

bebyggd med ett bostadshus av sten i 3 våningar, uppfört omkring år 1855,

och en uthuslänga av trä.

Enligt generalpoststyrelsen föreligger ej möjlighet att i förenämnda bostadshus

inreda lokaler för postverket, utan den nuvarande byggnaden måste

rivas och en nybyggnad uppföras å tomten. Beträffande dispositionen av

denna nybyggnad har generalpoststyrelsen funnit, att den bör uppföras till

samma höjd som och i omedelbar anslutning till samt anpassas efter det

nuvarande posthuset. I samband med nybyggnaden skulle dels bottenvåningen

i posthuset utökas genom tillbyggnad åt gårdssidan, sedan vissa å gården

befintliga uthus rivits, dels ock betydande ombyggnadsarbeten inom

posthuset utföras.

Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen uppdragit åt professorn E. Lallerstedt

att utarbeta ritningar till nybyggnad å tomten nr 15 samt om- och

tillbyggnad av posthuset i enlighet med de sålunda angivna riktlinjerna.

Dessa ritningar ävensom av Lallerstedt uppgjord kostnadsberäkning, avseende

byggnadsföretaget i dess helhet och slutande å en kostnadssumma av

457,000 kronor, hava bifogats nu ifrågavarande framställning.

Under hänvisning till de uppgjorda ritningarna anför generalpoststyrelsen

lörande det sålunda framlagda förslaget till utvidgning av postkontoret:

Nybyggnaden å tomten nr 15:

I källarvåningen, där särskilda utrymmen för pann- och bränslerum icke

behöva inredas, enär byggnaden kan uppvärmas genom anknytning till centralvärmeanläggningen

i det nuvarande posthuset, anordnas garage för truck

samt källarkontor.

Bottenvåningen upptages av en mindre del av kassaexpeditionen, rum för

postkontorets redogörare samt kassavalv för denne och kassaexpedienterna.

I entresolvåningen ovanför infart och entré anordnas lunchrum, kapprum

och toaletter för kassapersonalen.

I våningen 1 trappa upp erhålles en del av för brevbärarexpeditionen erforderligt

utrymme samt ett rum för tidningsbokföring.

Våningen 2 trappor upp inrymmer en kontorslokal och en bostadslägenhet,

avsedda för uthyrning.

I nybyggnaden installeras en varuhiss, som förbinder bottenvåningen med

våningen 1 trappa upp.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

167

Om- och tillbyggnaden av posthuset.

Tillräckliga och lämpliga utrymmen för kassaexpeditionen och för avdelningen

för ankommande och avgående poster samt fullgoda förbindelser

mellan postkontorets olika avdelningar i bottenvåningen vinnas dels genom

att en del innerväggar borttagas, dels ock genom den förut berörda tdlbyggnaden

av posthusets bottenvåning åt gårdssidan.

Genom att taga i anspråk i våningen 1 trappa upp tidigare uthyrda lagenheter

samt genom vissa omdisponeringar av postkontorets lokaler erhallas

i nu nämnda våning brevbärarexpeditionens huvuddel, samlings- och frukostrum

för brevbärare samt garderober och toalettrum för denna personal.

I anslutning härtill framhåller generalpoststyrelsen, att genomförandet av

det nu framlagda förslaget skulle innebära, att postkontoret i Hälsingborg

komme att erhålla — förutom förrådsrum i källaren örn 180 kvadratmeter

— väl disponerade och tidsenliga lokaler med en sammanlagd golvyta av

omkring 1,586 kvadratmeter, ett utrymme, som torde bliva tillräckligt för

avsevärd tid framåt.

Generalpoststyrelsen meddelar härefter, att styrelsen hos byggnadsnämnden

i Hälsingborg gjort framställning örn sammanläggning av tomterna n:ris

15, 16 och 17 + 18 i kvarteret Kärnan, norra, till en tomt för gemensamt

bebyggande. Sammanläggningsförslaget, som godkänts av byggnadsnämnden,

har numera vunnit länsstyrelsens fastställelse.

Det av professorn Lallerstedt uppgjorda förslaget, avseende ifrågavarande

till- och ombyggnad, har granskats av byggnadsnämnden, vilken därvid

påfordrat vissa mindre kompletteringar. Generalpoststyrelsen har förklarat

sig skola komma att iakttaga desamma.

Byggnadsstyrelsen har, såsom framgår av ett generalpoststyrelsens nu förevarande

skrivelse bifogat yttrande den 24 augusti 1937, icke funnit annat

att erinra — bortsett från ett påpekande om placering och utformning av en

skylt — än att kostnaderna för byggnadsföretaget ansetts böra höjas från

beräknade 457,000 kronor till 477,000 kronor. Sistnämnda kostnader fördela

sig på olika i byggnadsföretaget ingående delar sålunda:

Kronor.

Nybyggnaden (inklusive kostnaderna för rivning av gamla byggnader

och gårdens planering) ............................

Tillbyggnaden åt gårdssidan av nuvarande posthuset ..........

Reparationsarbeten å och inom nuvarande posthuset ..........

Ombyggnad av nuvarande posthuset .........• •.............

Summa kronor

163.000

77.000

63.000

174.000

477,000.

Generalpoststyrelsen ingår härefter på frågan om sättet för finansieringen

av ifrågavarande byggnadsföretag samt anför härom till en början:

Såsom nämnts skulle nybyggnaden å tomten nr 15 ersätta den byggnad, som

nu finnes uppförd å denna tomt. Till övervägande del är sålunda denna nybyggnad

ett ersättningsarbete. Vidare är — i analogi med vad som tillämpats

bland annat beträffande ombyggnaden av centralposthuset i Stockholm

och posthuset i Sundsvall — den del av ombyggnaden inom det nuvarande

posthuset i Hälsingborg, som icke avser att åstadkomma nya utrymmen utan

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

endast syftar till att genom ändrade dispositioner inom detta hus åstadkomma

lokaler, lämpade för rörelsens omfattning och de krav, som numera måste

ställas på tidsenliga postkontorslokaler, att anse såsom ersättningsarbete. Under

sådana förhållanden synes största delen av totalkostnaden för nu föreslaget

byggnadsföretag böra gäldas med medel ur postverkets förnyelsefond.

För bedömande av hur stor del, som bör utgå av fondmedel, har generalpoststyrelsen

framhållit följande:

I likhet med vad som för postverkets vidkommande hittills skett i alla

motsvarande fall bör så stor del av nybyggnadskostnaderna, som svarar mot

det beräknade värdet å den till rivning föreslagna byggnaden, bestridas av

medel ur postverkets förnyelsefond.

Fastigheten nr 15 är, såsom förut nämnts, inköpt för 100,000 kronor, vilket

belopp utgör fastighetens bokförda värde. Tomten är för närvarande

åsatt ett taxeringsvärde av 35,000 kronor, varför den del av det bokförda

värdet, som bör anses motsvara byggnadens värde, utgör 65,000 kronor. För

nu omhandlade nybyggnad synes alltså ett belopp av 65,000 kronor böra utgå

ur förnyelsefonden.

Vidare synes hela kostnaden för de förenämnda ombyggnads- och reparationsarbetena

inom nuvarande posthuset, vilka arbeten beräknas draga en

kostnad av 237,000 kronor, böra bestridas med medel ur förnyelsefonden.

Av det för hela byggnadsfrågans lösande erforderliga beloppet, 477,000

kronor, skulle sålunda enligt generalpoststyrelsen allenast 175,000 kronor

(163,000—65,000 + 77,000) böra utgå av kapitalökningsmedel och återstoden,

302,000 kronor, av förnyelsefondsmedel.

Beträffande den ekonomiska innebörden av det nu framlagda byggnadsförslaget

anför härefter generalpoststyrelsen:

Det bokförda värdet å postverkets fastighet n:ris 16, 17 + 18 i kvarteret

Kärnan, norra, är 255,000 kronor. Å den av postverket ägda fastigheten nr

15 utgör, såsom förut nämnts, det bokförda värdet 100,000 kronor. Under

förutsättning att, såsom föreslagits, av de medel, som erfordras för genomförandet

av nu omhandlade byggnadsföretag, ett belopp av 302,000 kronor

får tagas ur postverkets förnyelsefond, skulle det nya kapital, som behövde

anvisas av lånemedel, uppgå till 175,000 kronor. Det sammanlagda i fastigheterna

nedlagda statskapital, som skulle förräntas, komme således att utgöra

(255,000 + 100,000 + 175,000) 530,000 kronor.

Med ledning av de uppgifter å hyrespriser i Hälsingborg, vilka generalpoststyrelsen

hade till sitt förfogande, kunde, fortsätter styrelsen, för de blivande

lokalerna följande hyror beräknas, nämligen:

Kronor.

för postkontorets utrymmen i källaren, 180 kvadratmeter å 6 kro
-

nor ...................................................... 1,080

för postkontorets utrymmen i bottenvåningen, 864 kvadratmeter å

35 kronor.............................. 30,240

för postkontorets utrymmen i entresolvåningen och våningen 1 trappa

upp, 722 kvadratmeter å 15 kronor........................ 10,830

för butik i källaren, 274 kvadratmeter å 15 kronor.............. 4,110

för kontorslägenheter, 275 kvadratmeter å 15 kronor ............ 4,125

för bostadslägenheter, 292 kvadratmeter å 10 kronor ......... 2,920

Summa kronor 53,305.

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den beräknade hyresinkomsten skulle alltså motsvara något mer än 10%

å kapitalet, 530,000 kronor.

Under åberopande av vad styrelsen nu anfört hemställer styrelsen, att för

nybyggnad å tomten nr 15 i kvarteret Kärnan, norra, i Hälsingborg samt till

om- och tillbyggnad av posthuset i samma kvarter, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med av professorn Lallerstedt uppgjorda ritningar, matte dels

såsom utgifter för kapitalökning anvisas ett belopp av 175,000 kronor för

budgetåret 1938/1939, dels ock ställas till generalpoststyrelsens förfogande

ett belopp av 302,000 kronor ur postverkets förnyelsefond.

Postkontorets lokaler i Hälsingborg äro inrymda uti en postverket tillhörig Departementsbyggnad,

som uppförts under åren 1902 och 1903. För att säkra tillgodose- cfte/en.

endet framdeles av ett beräknat behov av ökade lokaler för postkontoret inköpte

postverket efter medgivande av 1920 års riksdag för en köpeskilling

av 100,000 kronor den intill posthuset gränsande tomten nr 15 i kvarteret

Kärnan, norra.

Redan vid tiden för inköpet av denna tomt hade postkontoret tillgodogjort

sig i huvudsak alla de möjligheter till utvidgningar, som förefunnos i posthuset,

varjämte posthustomten varit tillfullo utnyttjad, sa att någon tillbyggnad

av posthuset inom det dåvarande tomtområdet icke var möjlig. Sedan

nämnda tid har en stark ökning inom alla grenar av poströrelsen ägt rum,

vilket medfört, att frågan om ett bebyggande av den inköpta tomten numera

aktualiserats. Att frågan härom hittills kunnat anstå sammanhänger bland

annat därmed, att i Hälsingborg inrättats flera postanstalter, vilka kunnat

upptaga en del av posttrafiken, särskilt vad allmänhetens direkta betjänande

beträffar.

Av den av generalpoststyrelsen lämnade redogörelsen rörande postkontorets

nuvarande lokalförhållanden torde otvetydigt framgå, att postkontorets

lokaler äro i hög grad otillräckliga och otillfredsställande för sitt ändamål.

En jämförelse med andra postkontor med en poströrelse, motsvarande den

vid hälsingborgskontoret, giver också vid handen, att detta disponerar över

en ovanligt liten golvareal. För tillgodoseende av såväl postverkets som allmänhetens

berättigade anspråk på bättre lokalförhållanden torde därför frågan

om en utvidgning av postkontorets lokaler ej längre böra undanskjutas.

Enligt de i ärendet upprättade byggnadsritningarna, mot vilka byggnadsstyrelsen

i huvudsak icke haft något att erinra, skulle postkontoret komma

att erhålla väl disponerade och tidsenliga lokaler, tillräckliga för avsevärd

tid framåt. Kostnaderna för förslagets genomförande hava av byggnadsstyrelsen

beräknats uppgå till 477,000 kronor, varav på nybyggnaden

å tomten nr 15 belöpa 163,000 kronor och pa örn- och tillbyggnaden

samt reparation av nuvarande posthuset 314,000 kronor. Beträffande finansieringen

av företaget har generalpoststyrelsen föreslagit, att av postverkets

förnyelsefondsmedel skulle tagas i anspråk tillhopa 302,000 kronor, motsvarande

dels det bokförda värdet, 65,000 kronor, å den å tomten nr 15 nu befintliga,

för rivning avsedda byggnaden, dels ock hela kostnaden, 237,000

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kronor, för ombyggnads- och reparationsarbetena inom det nuvarande posthuset.

Såsom kapitalökningsmedel skulle alltså erfordras ett belopp av

175.000 kronor, motsvarande dels kostnaden för nybyggnaden å tomten nr

15 minskad med nyssnämnda belopp av 65,000 kronor eller alltså 98,000

kronor och dels kostnaden för tillbyggnaden till posthuset å gårdssidan,

77.000 kronor. Generalpoststyrelsens förslag härutinnan står i överensstämmelse

med vad i åtskilliga liknande fall tidigare tillämpats.

Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen anfört örn behovet av ifrågavarande

örn- och tillbyggnadsarbeten och då jag icke funnit anledning till

erinran mot det till lösning av lokalfrågan framlagda förslaget, vill jag tillstyrka

generalpoststyrelsens framställning. Även i fråga om finansieringen

av företaget biträder jag styrelsens framställning och tillstyrker alltså, att å

beredskapsstaten för nästa budgetår för ifrågavarande byggnadsföretag

upptages ett anslag av 175,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Hälsingborg å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 175,000.

[2.] b. Om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken. I skrivelse den

27 augusti 1937 har generalpoststyrelsen gjort framställning om anvisande

av medel för om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken.

Innan jag ingår på generalpoststyrelsens förevarande framställning, torde

böra erinras om att jämlikt beslut av 1927 års riksdag för budgetåret 1927/

1928 anvisades ett reservationsanslag av 108,975 kronor till inköp för postverkets

räkning av en tomt i Sandviken samt för uppförande därå av en posthusbyggnad.

Av anslaget i fråga hava enligt generalpoststyrelsen tagits i anspråk sammanlagt

103,213 kronor 62 öre, nämligen 6,975 kronor för tomtförvärvet och

96,238 kronor 62 öre för uppförande av byggnaden. Återstående belopp har

generalpoststyrelsen återlevererat till riksgäldskontoret.

Rörande posthusbyggnaden, som togs i bruk den 1 oktober 1928, har generalpoststyrelsen

i sin skrivelse till en början meddelat, att densamma innehåller

i bottenvåningen lokaler för postkontoret, i våningen 1 trappa upp en

bostadslägenhet om fyra rum, hall och kök och en om ett rum och kök samt

i källarvåningen ett förrådsrum för postkontorets räkning, pann- och kölrum

ävensom ved- och matkällare samt tvättstuga tillhörande bostadslägenheterna.

Efter att hava framhållit, att den nuvarande postkontorslokalen planerats

med ledning av trafikens omfattning vid postkontoret under år 1925, har

styrelsen lämnat följande sammanställning, upptagande jämförande uppgifter

mellan rörelsen vid postkontoret under sistnämnda år och år 1936:

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 275.

171

År 1925

År 1936

Ökning

Postverkets egen uppbörd........................

72,885 kr.

117,842 kr.

62 %

Inlämnade vanliga paket ........................

9,915 st.

14,345 st.

44 %

> postanvisningar och girokort ..........

36,483 >

80,301 >

120 %

> försändelser av alla slag ..............

294,348 »

526,880 »

79 %

Ankomna vanliga paket..........................

10,448 >

13,135 »>

26 %

9 försändelser av alla slag................

c:a 1,100,000 »

1,810,258 >

64 %

Insättningar och uttagningar i postsparbanken......

» 1,600 >

10,571 »

560 %

Verkställda folkpensionsutbetalningar ..............

1,119 »

3,824

242 %

Styrelsen anför härefter:

Såsom av de lämnade uppgifterna torde framgå har rörelsen vid postkontoret

under den tid, varom nu är fråga, stegrats i mycket betydande grad.

Denna ökning, vilken är större än generalpoststyrelsen år 1926 kunde förutse,

har medfört, att den nuvarande lokalen icke längre är för sitt ändamål

tillräcklig och att det endast med största svårighet låter sig göra att inom

tillgängligt utrymme behörigen avveckla den nuvarande trafiken. Åtgärder

måste därför vidtagas för att så snart sig göra låter anskaffa större lokaler

åt postkontoret. Enligt styrelsens bestämda uppfattning kan detta icke lämpligen

ske på annat sätt än genom tillbyggnad av det nuvarande posthuset.

Styrelsen har därför uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att uppgöra förslag

i ärendet.

Enligt de av professorn Lallerstedt utarbetade ritningarna, vilka bilagts

styrelsens nu förevarande framställning, skulle, bland annat, en tillbyggnad

om 7 meters längd uppföras å vardera sidan av posthusets huvudfasad, en

lösning som enligt generalpoststyrelsens mening ur estetisk synpunkt måste

betecknas såsom synnerligen lyckad.

Vad beträffar förslaget i övrigt framhåller generalpoststyrelsen följande:

Genom om- och tillbyggnaden skulle postkontorslokalen komma att utökas

från nuvarande 200 kvadratmeter till 340 kvadratmeter. Den nya lokalen

med sina för ändamålet väl disponerade utrymmen bör för avsevärd tid

framåt bliva tillräcklig för postkontoret i fråga. Därest i en framtid fortsatt

trafikökning skulle kräva ytterligare tillbyggnad utöver den nu föreslagna,

erbjuder tomten med sin areal av ej mindre än 1,395 kvadratmeter möjlighet

härtill.

Förslaget innebär beträffande våningen 1 trappa upp, att därstädes skulle

erhållas två nya bostadslägenheter, den ena örn tre rum och kök samt den

andra om två rum och kök. Detta bostadstillskott i Sandviken är synnerligen

välkommet, då bostadsbrist råder därstädes och personalen vid postkontoret

i fråga vid upprepade tillfällen under senare år klagat över svårigheten

att erhålla bostad samt hemställt, att åtgärder måtte från postverkets

sida vidtagas för anskaffning av bostäder åt personalen.

Ritningarna till om- och tillbyggnaden samt av professorn Lallerstedt likaledes

uppgjord kostnadsberäkning, slutande å 105,000 kronor, hava grans
1

Fr. o. m. ingången av år 1937 har antalet utbetalningar på grund av tillämpningen av

lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering och förordningen samma dag örn invaliditetsunderstöa

så avsevärt ökats, att antalet utbetalningar under år 1937 kommer att överstiga 1936 års

siffra med omkring 1,500 st.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

kats av byggnadsstyrelsen. I yttrande den 22 juni 1937 till generalpoststyrelsen

har byggnadsstyrelsen icke funnit något annat att erinra mot förslaget

än att kostnaderna för byggnadsföretaget ansetts böra höjas till 108,000

kronor.

Byggnadsnämnden i Sandviken har till generalpoststyrelsen avgivit yttrande

i ärendet. Nämnden har icke funnit något att anmärka mot förslaget.

Generalpoststyrelsen har beräknat, att fastigheten, som efter den nu föreslagna

om- och tillbyggnadens utförande skulle erhålla ett bokfört värde av

211,213:62 kronor (103,213:62 108,000), komme att lämna följande av
kastning:
-

för postkontorslokalen en årshyra, exklusive värmeersättning, efter

25 kronor per kvadratmeter................................ 8,500

för nuvarande bostadslägenheter en årshyra, förutom värmeersätt
ninf’

av .................................................... 1,356

för nytillkomna lägenheter en årshyra av sammanlagt.......... 1,340

Tillhopa kronor 11,196.

Sistnämnda belopp motsvarar 5.3 % av det bokförda värdet.

Generalpoststyrelsen har slutligen framhållit, att angelägenheten av att

snarast tillgodose behovet av ökade lokaler för postkontoret i Sandviken

gjorde det nödvändigt, att örn- och tillbyggnadsarbetena igångsattes i så god

tid, att de kunde vara avslutade på våren 1939. Hela kostnadsbeloppet borde

därför anvisas att utgå under budgetåret 1938/1939.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört, hemställer styrelsen,

att för örn- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken i huvudsaklig överensstämmelse

med de av professorn Lallerstedt utarbetade ritningarna mätte anvisas

ett belopp av 108,000 kronor.

Dep$%t™ntS'' Poströrelsen vid Postkontoret i Sandviken har sedan den 1 oktober 1928,

c en‘ då postkontoret erhöll sina nuvarande lokaler, undergått en stegring, som

vida överstigit, vad generalpoststyrelsen ansåg sig hava anledning räkna med,

när de nuvarande lokalerna med ledning av 1925 års rörelse planerades. Av

den i ärendet lämnade sammanställningen beträffande rörelsens omfattning

ar 1925 och år 1936 framgår, att ökningen, som omfattat rörelsens samtliga

grenar, i vissa fall varit högst betydande. Sålunda kan framhållas, att under

sagda tid inkomna postanvisningar och girokort ökat med 120 procent och

postsparbanksärendena med ej mindre än 560 procent. Nu angivna förhållanden

hava medfört, att postkontorslokalerna icke längre äro för sitt ändamål

tillräckliga och att det endast med stor svårighet gått att avveckla den

nuvarande posttrafiken. Jag vill därför tillstyrka, att åtgärder vidtagas för

en utvidgning av postkontorets lokaler.

Mot generalpoststyrelsens förslag till sådan utvidgning och de därutinnan

upprättade ritningarna, som innefatta en mindre ombyggnad av posthuset

samt tillbyggnader till vardera sidan av huvudfasaden, har jag i likhet med

byggnadsstyrelsen icke funnit anledning till erinran. Kostnaderna för örn
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 275. 173

och tillbyggnaden torde i enlighet med byggnadsstyrelsens yttrande böra beräknas

till 108,000 kronor.

Jag finner mig alltså kunna tillstyrka, att det erforderliga beloppet, 108,000

kronor, upptages å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 108,000.

[3.] c. Postdiligenser. I skrivelse den 18 januari 1938 har generalpoststyrelsen

framlagt förslag om anskaffning av åtta postvagnar för enskilda

järnvägar samt tio postdiligenser.

I sin skrivelse har generalpoststyrelsen anfört, att tillverkning av postvagnar

och diligenser medförde beställningar huvudsakligen hos svenska

företagare. De ifrågasatta åtta postvagnarna hade enligt tidigare uppgjord

plan avsetts skola byggas, fyra år 1939 samt två under vartdera av åren

1940 och 1941 för en beräknad sammanlagd kostnad av 477,000 kronor. Beträffande

postdiligenserna hade fem planerats skola anskaffas under vartdera

av åren 1939 och 1940 för en kostnad av 25,000 kronor per diligens

eller alltså tillhopa 250,000 kronor. Vagnarna och diligenserna kunde emellertid

lämpligen tillverkas redan under budgetåret 1938/1939. Tillverkningen

av postdiligenserna kunde igångsättas nära nog omedelbart efter det

erforderliga medel ställts till förfogande och vederbörliga anbud å arbetena

införskaffats. Av postvagnarna kunde tillverkningen av två dylika för en

sammanlagd kostnad av 130,000 kronor igångsättas omedelbart under samma

förutsättningar som nyss nämnts beträffande postdiligenserna. Arbetet

å de övriga postvagnarna beräknades kunna igångsättas senast tre månader

efter det beslut om anskaffningen fattats.

Då tillverkning av postvagnar och postdiligenser bereder arbete huvud-Depariementssakligen

åt svenska företagare och då, enligt vad generalpoststyrelsen med- chetendelat,

en anskaffning för postverkets vidkommande av dylika fordon i en

något hastigare takt än förut planerats kan ske, synes det mig lämpligt, att

ifrågavarande anskaffning kommer till stånd redan under nästa budgetår,

därest utvecklingen å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning. I anslutning

till hittills tillämpad praxis i fråga om medel för anskaffning av

postvagnar för enskilda järnvägar torde kostnaderna, 477,000 kronor, för anskaffning

av nu ifrågasatta åtta postvagnar böra bestridas av postmedel. För

bestridande av kostnaderna för de tio postdiligenserna torde däremot å beredskapsstaten

böra upptagas ett anslag av 250,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Postdiligenser å beredskapsstat för budgetåret 1938/

39 upptaga ett förskottsanslag av..........kronor 250,000.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chejem.

B. Telegrafverket.

[4.] a. Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm. Med bifall till av

telegrafstyrelsen i skrivelse den 25 maj 1937 gjord framställning bemyndigade

Kungl. Maj:t den 25 juni 1937 styrelsen att för inköp av stadsägan

nr 3161 B inom stadsdelen Örby i Stockholm taga i anspråk högst

12,021 kronor av det av riksdagen för budgetåret 1935/1936 anvisade reservationsanslaget

å 300,000 kronor till inköp och bebyggande för telegrafverkets

räkning av fastigheter. I förenämnda skrivelse anförde telegrafstyrelsen,

bland annat, att en automatisk telefonstation i Älvsjö enligt föreliggande

plan för automatisering av Stockholms förortsstationer skulle vara färdigställd

vid ingången av år 1940. Den blivande automatiska telefonstationen,

som skulle ersätta de nuvarande manuella stationerna i Liseberg, Älvsjö

och Örby, borde icke inrymmas i förhyrd lokal, utan för densamma borde en

telegrafverkets egen stationsbyggnad uppföras. Arbetet med denna byggnad

borde taga sin början under loppet av år 1938.

I skrivelse den 28 september 1937 har telegrafstyrelsen därefter hemställt

om anvisande av ett reservationsanslag å 186,000 kronor för uppförande

å förenämnda tomt av den planerade nya telefonstationen.

Telegrafstyrelsen meddelar i sin skrivelse, att enligt av arkitekten T. Wennerholm

i Stockholm för byggnaden uppgjorda ritningar denna skulle uppföras

i tre våningar, varjämte källarutrymmen skulle anordnas inom ungefär

hälften av byggnadens yta. I källaren skulle inredas batterirum, pannrum

och utrymme för bränsleförråd. För en bostadslägenhet skulle anordnas

tvättstuga och förråd samt matkällare. Till bottenvåningen avsåges att

förläggas förråd, garage samt rum för linjeförman och rum för reparatör.

I våningen 1 trappa upp skulle inrymmas korskoppling, samtalsräknare

samt en bostadslägenhet örn två rum och kök för en stationsreparatör. I denna

våning skulle dessutom erhållas en reservlokal, enär våningen 2 trappor

upp, vilken helt upptoges av den där belägna automatsalen, icke lämnade

utrymme för en dylik.

Byggnadsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot ritningarna, har

beräknat byggnadskostnaderna till 186,000 kronor.

. För genomförandet av den för automatiseringen av telefonnätet i Stockholms

förorter uppgjorda planen erfordras en automatisk telefonstation i

Örby. En för ändamålet lämplig tomt har av telegrafstyrelsen inköpts enligt

bemyndigande av Kungl. Majit. Enligt av byggnadsstyrelsen uppgjorda

beräkningar skulle kostnaderna för byggnadsföretaget uppgå till 186,000

kronor. De föreliggande ritningarna och kostnadsberäkningen hava icke

givit mig anledning till erinran.

Enär medel till förevarande byggnadsföretag synas lämpligen kunna upptagas

å beredskapsstaten för nästa budgetår, hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

175

att till Telefonstationsbyggnad i Örby i Stockholm å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 186,000.

[5.] b. Telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm. Med bifall

till av telegrafstyrelsen i skrivelse den 26 augusti 1937 gjord framställning

bemyndigade Kungl. Maj:t den 24 september 1937 styrelsen att för förvärvande

av tomterna nr 13 och 14 i kvarteret Gulddragaren inom stadsdelen

Mälarhöjden i Stockholm taga i anspråk sammanlagt högst 11,000 kronor

av det av riksdagen för budgetåret 1935/1936 anvisade reservationsanslaget

å 300,000 kronor till inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning

av fastigheter. I förenämnda skrivelse anförde telegrafstyrelsen, bland annat,

att i planen för den successiva automatiseringen av Stockholms förortsområden

inginge, att en automatisk telefonstation skulle inrättas i Mälarhöjden

och vara färdigställd vid ingången av år 1940. Denna station, som skulle

ersätta de nuvarande manuella växelstationerna i Mälarhöjden och Segeltorp,

borde installeras i en telegrafverkets egen, för ändamålet uppförd byggnad,

och arbetet med densamma borde påbörjas under år 1938.

I skrivelse den 28 september 1937 har telegrafstyrelsen därefter hemställt

örn anvisande av ett reservationsanslag av 163,000 kronor för uppförande å

förenämnda tomter av den planerade nya telefonstationsbyggnaden.

Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse anfört:

Erforderliga ritningar till ny automatstationsbyggnad i Mälarhöjden hava

på styrelsens uppdrag utarbetats av arkitekten C. Åkerblad i Stockholm.

Bjggnaden, som avses att uppföras i två våningar jämte källarvåning, innehåller

i källaren förrådslokaler, batterirum, rum för värmeledningspannor

och bränsle samt tvättstuga och källarutrymmen för en bostadslägenhet.

Till bottenvåningen äro förlagda korskoppling och samtalsräknare, ett

mindre utrymme för reparatör samt en bostadslägenhet för reparatör vid

automatstationen. Dessutom inrymmer våningen ett reservrum. Våningen

1 trappa upp tages i anspråk för automatstationsutrustningen.

Byggnadsstyrelsen har enligt vad telegrafstyrelsen meddelat icke haft

någon erinran beträffande ritningarna samt beräknat kostnaderna för byggnadsföretaget

till 163,000 kronor.

Enligt den för automatiseringen av telefonnätet inom Stockholms förorter Departementsuppgjorda

planen skall en ny telefonstation inrättas i Mälarhöjden, avsedd che!en.

för de nu till stationerna i Mälarhöjden och Segeltorp anslutna abonnenterna.

För ändamålet erforderlig tomtmark inköptes nästlidet år. Enligt av

byggnadsstyrelsen uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för byggnadsföretaget

uppgå till 163,000 kronor.

Enär anledning till erinran mot de framlagda ritningarna och kostnadsberäkningen

icke synes föreligga och det för byggnadsföretaget erforderliga

beloppet synes lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten för nästa

budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements■

chefen.

att till Telefonstationsbyggnad i Mälarhöjden i Stockholm

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av.............................. kronor 163,000.

[6.] c. Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning i Norrköping.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 5, punkten 7) framlagda förslag har riksdagen anvisat ett reservationsanslag

av 42,000 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av

tomtområde i Norrköping. Området är för telegrafverket erforderligt för uppförande

därå av en förråds- och garagebyggnad.

I skrivelse den 15 februari 1938 har telegrafstyrelsen framlagt förslag om

uppförande av förenämnda byggnad.

Beträffande de nuvarande lokalerna för telegrafverkets förråd i Norrköping,

som är avsett att tillgodose materialbehovet för telegrafverkets III linjedistrikt,

torde jag få hänvisa till framställningen under förenämnda punkt

i årets statsverksproposition.

I sin nu förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen — under erinran örn

vad styrelsen tidigare yttrat i samband med äskande av anslag till inköp

av förenämnda tomt — anfört:

Såsom förut framhållits, äro förrådsutrymmena i Norrköping både otillräckliga

och otidsenliga, och uppförandet av ny ändamålsenlig förrådsbyggnad

är därför ofrånkomligt. Avsikten är att i denna, utöver de egentliga

förrådslokalerna, inrymma även reparationsverkstad för telefonapparater

och -växlar, vilken för närvarande är provisoriskt inhyst på en vind i annan

del av staden. Byggnaden skulle vidare innehålla garage för 20 bilar, motsvarande

det nuvarande bilbeståndet av 15 vagnar, vilka äro garagerade på

olika platser i staden, och en mindre reserv för den inom närmaste framtiden

beräknade utökningen. Plats skulle även i samband härmed beredas för en

mindre reparationsverkstad jämte tvättnings- och smörjningsutrymme för

motorfordon. Samtidigt skulle den nuvarande enkla förrådsbyggnaden tills

vidare bibehållas för lagring av grövre, mindre ömtålig materiel.

Styrelsen meddelar slutligen, att kostnadsberäkningarna för byggnaden

sluta på 420,000 kronor, och att de liksom ritningar och arbetsbeskrivning

granskats och utan anmärkning godkänts av byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till vad i ärendet upplysts torde behovet av nu ifrågavarande

förråds- och garagebyggnad få anses ådagalagt. Då de föreliggande ritningarna

och de å 420,000 kronor slutande kostnadsberäkningarna, vilka granskats

av byggnadsstyrelsen utan anmärkning, icke givit mig anledning till

erinran, tillstyrker jag, att medel för det ifrågasatta byggnadsföretaget upptagas

å beredskapsstaten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning

i Norrköping å beredskapsstat för budgetåret 1938/39

upptaga ett förskottsanslag av............kronor 420,000.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[7.] d. Telefonstationsbyggnad i Huskvarna. Såsom framgår av årets

statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkt 8) hemställde telegrafstyrelsen

i skrivelse den 12 november 1937, att för inköp av tomt i Huskvarna

och uppförande därå av en telefonstationsbyggnad med därtill hörande

garage måtte för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av

288,000 kronor. Enligt det framlagda förslaget skulle i samma byggnad inredas

lokaler jämväl för postkontoret i Huskvarna. Med hänsyn till att arbetet

med stationsbyggnaden, enligt vad jag under hand inhämtade av chefen

för telegrafverket, utan större olägenhet kunde uppskjutas ett år, upptogs

i riksstatsförslaget endast ett anslag av 13,500 kronor för inköp av

förenämnda tomt. 1 fråga om stationsbyggnaden anförde jag till statsrådsprotokollet,

att jag framdeles ämnade föreslå, att densamma hänfördes till

de arbeten, för vilka medel skulle upptagas å nu förevarande beredskapsplan.

Nyssnämnda anslag har numera beviljats av riksdagen.

Av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen framgår att den

nuvarande, i privat fastighet inrymda telefonstationen i Huskvarna är gammal

och försliten och att den därför icke utan svårighet kan på ett tillfredsställande

sätt betjäna den starkt ökade trafiken. Telegrafstyrelsen anser, att

vid en nybyggnad för telefonstationen denna bör inrättas för automatisk

drift. Även för postverkets del erfordras nya lokaler i Huskvarna, enär de

nuvarande lokalerna, som äro inrymda i förhyrd fastighet, pa grund av den

stegrade trafiken icke längre äro tillräckliga för sitt ändamål. De för byggnadsföretaget

upprättade ritningarna ävensom de i anslutning därtill uppgjorda

kostnadsberäkningarna, vilka sluta å 274,500 kronor, hava granskats

utan erinran av byggnadsstyrelsen. Jag anser mig därför böra förorda, att

desamma läggas till grund för nu ifrågavarande byggnadsföretag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telef onstationsbgggnad. i Huskvarna å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskotts.unslag

av .................................... kronor 274,500.

[8 ] e. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås. Å telegrafverkets

fastighet i Alingsås finnas uppförda dels en telefonstationsbyggnad,

vari även stadens postkontor är inrymt, dels en byggnad för överdragsstation

å rikskabeln Stockholm—Göteborg, dels slutligen ett bostadshus för

stationspersonal. Den förstnämnda byggnaden uppfördes under år 1928, sedan

för budgetåret 1927/1928 för ändamålet anvisats ett reservationsanslag

av 230,000 kronor. De för postverket anordnade lokalerna i denna byggnad

togos i anspråk av nämnda verk omkring den 1 oktober 1928.

Med anledning av att postkontorets lokaler numera äro otillräckliga på

grund av den ökning, som inträtt i postverkets rörelse i Alingsås, har generalpoststyrelsen

i skrivelse till telegrafstyrelsen hemställt, att telegrafstyrelsen

måtte hos Kungl. Majit göra framställning örn anvisande av erforderliga

medel för uppförande av en tillbyggnad lill stationshuset i Alingsås.

Biliana till riksdaaens protokoll 11/38- 1 sami. Nr 275.

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Generalpoststyrelsen har i förenämnda skrivelse till stöd härför anfört:

Den lokal, som alltsedan år 1928 förhyres för postkontoret i Alingsås uti

telegrafverkets byggnad därstädes, var vid tidpunkten, då lokalen planerades,

väl avvägd i förhållande till dåvarande rörelse vid postkontoret och beräknades

bliva tillräcklig för åtskilliga år framåt även med väntad normal

ökning av rörelsen.

Tidigare än beräknat har emellertid trafiken vid postkontoret tagit den

omfattningen, att lokalen numera ej längre är tillräcklig. Såsom belysande

för den direkta poströrelsens stegring må framhållas, att antalet vid postkontoret

inlämnade försändelser av alla slag, som år 1927 utgjorde 1,978,293

st., år 1936 uppgick till 2,602,844 st., motsvarande 32 % ökning, och att

postkontorets egen frankoteckensuppbörd (alltså ej underlydande postanstalters

medtagen) stegrats med 34 % från 114,036 kronor år 1927 till 153,091

kronor år 1936. En kraftigt bidragande orsak till att vissa lokaler — närmast

kassaexpeditionen med dess utrymme såväl för allmänheten som för

allmänhetens betjänande — numera äro otillräckliga är den betydande ökning

i antalet besökande, som postsparbanksrörelsens utveckling och folkpensionsutbetalningarnas

stegrade omfattning medfört, rörelsegrenar, vilka

icke inverka på vare sig postkontorets uppbördssiffror eller, praktiskt taget,

på antalet behandlade försändelser. Postkontoret i Alingsås besöktes år 1927

av omkring 2,400 personer i postsparbanksärenden och 2,302 personer för

avhämtande av folkpensioner. Motsvarande siffror för år 1936 äro 13 817

respektive 3,923 st.

Den nuvarande postkontorslokalen har en golvyta i bottenvåningen av 175

kvadratmeter och i källaren av 13 kvadratmeter. Medelstorleken å lokalerna

för postkontor av klass 2, samma klass som den, postkontoret i Alingsås

tillhör, är för närvarande 232 kvadratmeter.

Av det sagda torde framgå, att det numera är oundgängligen nödvändigt

att anskaffa större lokaler åt postkontoret i Alingsås. Med hänsyn till den

nuvarande postkontorslokalens centrala belägenhet inom samhället har det

synts generalpoststyrelsen lämpligast, att lokalfrågan löses genom uppförande

av en tillbyggnad av telegrafhuset.

Med anledning av vad generalpoststyrelsen anfört har telegrafstyrelsen

uppdragit åt telefonstationsbyggnadens arkitekt, C. Åkerblad i Stockholm,

att uppgöra ritningar för tillbyggnad till telegrafhuset.

I skrivelse den 28 september 1937 med hemställan örn anvisande av medel

för tillbyggnad till stationshuset i Alingsås har telegrafstyrelsen anfört:

Enligt de för tillbyggnaden uppgjorda ritningarna komma postverkets lokaler

att utvidgas med c:a 100 kvadratmeter i bottenvåningen och 30 kvadratmeter

i källaren. Byggnaden, som tills vidare uppföres i en våning jämte

kallare, anordnas så, att påbyggnad kan ske, när behov föreligger för telegrafverket

att inrätta automatisk telefonstation i Alingsås. Enligt uppgjord

beräkning utgör kostnaden för tillbyggnadens uppförande efter de föreliggande

ritningarna 73,500 kronor. I byggnadens källare inredas frukostrum

„kapprum for postexpeditor och brevbärare samt arkiv- och blankettförråd

for postverkets räkning. Återstående del av källarutrymmet kommer

att disponera^ av telegrafverket, som där erhåller en välbehövlig förråds
kets

behovenVanmgen k°mmer att 1 Sin helhet tagas 1 anspråk för postver
Generalpoststyrelsen

har godkänt ritningarna och meddelat, att genom de

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

179

ökade utrymmen, som postverket skulle erhålla, komme postkontorets lokalbehov

att bliva tillfredsställt för överskådlig tid framåt.

Med hänvisning till det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att för tillbyggnad

till stationshuset i Alingsås måtte anvisas ett till 74,000 kronor avrundat

anslag.

Byggnadsstyrelsen har enligt vad telegrafstyrelsen meddelat icke haft något

att erinra mot vare sig ritningarna eller den beräknade byggnadskostnaden.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att den för postkontoret och Oepartementstelefonstationen

i Alingsås gemensamma byggnaden särskilt med hänsyn till ch*lenpostverkets

ökade utrymmesbehov icke längre är tillräcklig för sitt ändamål.

Ett genomförande av det nu föreliggande förslaget för tillbyggnad till

stationshuset torde för lång tid framåt komma att avhjälpa de nu förefintliga

olägenheterna, samtidigt som tillbyggnaden anordnas så, att telegrafverket,

när automatiseringen av telefonstationen blir aktuell, kan erhålla

då behövliga lokaler genom påbyggnad av ifrågavarande byggnad. De uppgjorda

byggnadsritningarna samt kostnadsberäkningarna, vilka sluta å

73,500 kronor, hava utan erinran granskats av byggnadsstyrelsen. Med hänsyn

till nu anförda förhållanden anser jag mig böra tillstyrka, att en tillbyggnad

till stationshuset verkställes i enlighet med de upprättade ritningarna

för en avrundad kostnad av 74,000 kronor. Detta belopp synes böra

upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett

förskottsanslag av ...................... kronor 74,000.

[9.] f. Telefonstationsbyggnad i Hagfors. Med bifall till Kungl. Maj:ts

i 1937 års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkt 14)

framställda förslag anvisade riksdagen för innevarande budgetår 1,900 kronor

till inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Hagfors, avsedd att tagas

i anspråk för uppförande av en för postexpeditionen och telefonstationen

därstädes gemensam byggnad.

I skrivelse den 12 november 1937 har telegrafstyrelsen, i anledning av

därom av generalpoststyrelsen gjord framställning, hemställt, att för uppförande

av ifrågavarande byggnad måtte anvisas ett reservationsanslag av

174,000 kronor.

Telegrafstyrelsen erinrar till en början örn vad styrelsen i samband med

äskande av anslag till förenämnda tomtinköp anförde:

Telegrafverket förhyrde för Uddeholms station, belägen i Hagfors, lokal

av Uddeholms aktiebolag mot en årshyra av 800 kronor. Hyreskontraktet

utginge den 1 oktober 1943. Lokalen vore dragig och kall. Läget vore

dessutom mindre tillfredsställande såväl ur tclefonsynpunkt som med hänsyn

till grannskapet med det s. k. sintringsverket.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

En flyttning av stationen till en bättre och mer centralt belägen lokal

vore därför starkt motiverad, och i samband därmed hade det befunnits

lämpligt att automatisera stationen, som under alla förhållanden måste ombyggas,

enär nuvarande växelbord av äldre typ icke lämpligen borde utökas.

För en automatisering talade jämväl det förhållandet, att den av

Uddeholms aktiebolag abonnerade telefonanläggning, som vore ansluten till

stationen, skulle automatiseras.

En automatisk telefonstation i Hagfors borde lämpligen inrymmas i en

verkets egen byggnad. Enär emellertid även postverket hade behov av nya

lokaler, borde telefonstationsbyggnaden planeras med lokaler jämväl för

nämnda verks räkning. Utvecklingen av poströrelsen vid postexpeditionen

i Hagfors, som likaledes vore inrymd i en Uddeholms aktiebolag tillhörig

byggnad, hade nämligen medfört, att lokalen inom den närmaste framtiden

sannolikt bleve otillräcklig. Härtill komme, att den byggnad, vari postexpeditionslokalen

för närvarande vore inrymd, vore av hög ålder och i vissa

avseenden bristfällig. Den tidpunkt borde alltså vara nära förestående, då

postverket måste se sig om efter en ny lokal för postexpeditionen.

Generalpoststyrelsen har i förenämnda framställning till telegrafstyrelsen

anfört, bland annat:

Stegringen i trafiken vid postexpeditionen i Hagfors har under år 1936

alltjämt fortgått. Den nuvarande lokalen är därför numera olämplig samt

för sitt ändamål otillräcklig. Ny lokal för postexpeditionen måste på grund

härav snarast anskaffas.

Åt postexpeditionens föreståndare är för närvarande upplåten bostad i

samma byggnad, vari postexpeditionen nu är inrymd. Det synes generalpoststyrelsen

nödvändigt, att åtgärder vidtagas för att trygga bostadsförhållandena

för stationsmästaren i Hagfors. Inom samhället i fråga råder

nämligen stark bostadsbrist. Det är därför ovisst, huru länge Uddeholms

aktiebolag kan undvika att för egen personals räkning taga i anspråk den

av stationsmästaren för närvarande disponerade lägenheten.

Av de förhandlingar, som förts med telegrafstyrelsen i ärendet, har framgått,

att i den planerade nybyggnaden i Hagfors lämpligen skulle kunna

beredas såväl lokal för postexpeditionen som ock bostad för stationsmästaren

vid sagda postexpedition. Generalpoststyrelsen får därför — med

återställande av uppgjorda ritningar till byggnaden i fråga, vilka ritningar

försetts med generalpoststyrelsens påteckning örn godkännande för postverkets

vidkommande — anhålla, att telegrafstyrelsen ville hos Kungl. Majit

göra framställning om avlåtande av propostion till 1938 års riksdag örn anvisande

av medel till uppförande av ifrågasatt nybyggnad i Hagfors. Postlokalen

bör vara färdig att tagas i bruk den 1 oktober 1939.

Telegrafstyrelsen har i fråga om telegrafverkets telefonrörelse vid stationen

i Uddeholm under de sista tio åren hänvisat till följande tablå:

r. , . . Antal Antal Antal

Vid ingången lokai- huvud- telefon
av

ar ledningar abonnemang apparater

1928 .............. 173 209 264

1931 ................ 191 229 292

1934 ................ 223 262 332

1935 247 282 355

1936 ................ 271 303 388

1937 ................ 282 313 407

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Metias proposition nr 275.

181

Telegrafstyrelsen anför härefter, att det ur telegrafverkets synpunkt vore

fördelaktigt, att ny telefonstationslokal kunde erhållas ju förr dess hellre.

Med hänsyn till det föråldrade telefonsystem, som användes vid stationen och

som vore mindre lämpligt, sedan den av Uddeholms aktiebolag abonnerade

telefonanläggningen automatiserats, vore det angeläget, att den i Hagfors

belägna telefonstationen ombyggdes och inrättades för automatisk växling.

Styrelsen meddelar, att på styrelsens uppdrag arkitekten T. Hyberg i

Stockholm uppgjort ritningar till nu ifrågavarande telefonstationsbyggnad,

inrymmande jämväl lokal för postexpedition och bostad åt dennas föreståndare.

Enligt ritningarna skulle byggnaden uppföras i två våningar

samt källarvåning. Källaren skulle inrymma garage, förråd, batterirum,

pannrum och rum för bränsle, tvättstuga samt hushållskällare för två bostadslägenheter.

Bottenvåningen skulle tagas i anspråk för postlokalen

samt för bostad åt postexpeditionens föreståndare. Till våningen 1 trappa

upp avsåges att förlägga telefonstationens lokaler samt en bostadslägenhet

för stationsreparatören.

Kostnaden för byggnaden har beräknats till 174,000 kronor. Enligt vad

telegrafstyrelsen meddelar, har byggnadsstyrelsen icke gjort någon invändning

emot ritningarna eller den beräknade byggnadskostnaden men påpekat,

att styrelsen icke haft möjlighet att bedöma förslaget ur stadsplaneteknisk

synpunkt, då erforderliga handlingar ej förefunnes. I anledning

härav har telegrafstyrelsen upplyst, att stadsplan och byggnadsbestämmelser

icke funnes fastställda för Hagfors samhälle utan att bebyggelsen övervakades

av Uddeholms aktiebolag. Nämnda bolag hade tagit del av byggnadsritningarna

och förklarat sig icke hava något att erinra emot desamma.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att såväl telefonstationens som Departementspostexpeditionens

lokaler i Hagfors, vilka äro inrymda i Uddeholms aktie- CÄe/enbolag

tillhöriga fastigheter, på grund av den stegrade trafikrörelsen numera

äro olämpliga för sitt ändamål. Beträffande telefonstationen tillkommer, att

densammas belägenhet ur olika synpunkter är mindre tillfredsställande.

Telegrafstyrelsen har därjämte framhållit, att det är angeläget, att telefonstationen

inrättas för automatisk växling, enär det nuvarande telefonsystemet

är föråldrat och mindre lämpligt, sedan den av Uddeholms aktiebolag

abonnerade telefonanläggningen automatiserats.

Med hänsyn till, bland annat, nu anförda förhållanden anser jag mig böra

biträda verksstyrelsernas förslag, att den nästlidet år inköpta tomten tages

i anspråk för uppförande därå av en gemensam byggnad för telegrafverket

och postverket. Mot att i byggnaden inredas två bostadslägenheter, avsedda

för postexpeditionens föreståndare och stationsreparatören, synes med hänsyn

till rådande brist å bostäder i Hagfors icke vara något att erinra. De

för byggnadsarbetet upprättade, av byggnadsstyrelsen utan erinran lämnade

ritningarna och de i anslutning därtill uppgjorda kostnadsberäkningarna,

vilka sluta å ett belopp av 174,000 kronor, synas mig lämpade att läggas

till grund för byggnadsföretaget.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Hagfors å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 174,000.

[10.] g. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Med bifall till Kungl. Majits i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 5, punkten 21) framställda förslag har riksdagen för budgetåret 1938/

1939 till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende anvisat

ett reservationsanslag av 30,000,000 kronor. Vidare har riksdagen i enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkten 5 i det vid propositionen nr 8 under

rubrik »Utgifter för kapitalökning» Bilaga 10 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 4 januari 1938) å tilläggsstat

för budgetåret 1937/1938 till enahanda ändamål anvisat 2,600,000 kronor.

Sistnämnda belopp motsvarar kostnaden för en redan under år 1937

utförd kabelanläggning mellan Gävle och Krylbo. Såsom framgår av den

till grund för nu angivna anslag liggande framställningen hade telegrafstyrelsen

hemställt om anvisande av ytterligare 2,400,000 kronor för nästa

budgetår. Sistnämnda belopp ansåg jag emellertid lämpligen kunna upptagas

å förevarande beredskapsstat.

I sin förutnämnda skrivelse den 15 februari 1938 har telegrafstyrelsen

anfört:

Vid bedömandet av möjligheten för telegrafverket att utöka den normala

arbetsplanen måste hänsyn tagas till den omständigheten, att verkets arbeten

till följd av den våldsamma ansvällningen av rörelsen och det därav föranledda

behovet att hastigt bygga ut stationer och ledningsnät under budgetåret

1938/1939 synas komma att få större omfattning än någonsin tillförne.

Därest abonnentökningen blir av beräknad omfattning, kan telegrafstyrelsen

därför redan av rent arbetstekniska skäl icke för nämnda budgetår företaga

någon större ytterligare ökning av arbetena. Vad gäller arbeten att bestridas

av kapitalökningsmedel har styrelsen därför inskränkt sig till att föreslå, att

i arbetsplanen upptages det belopp av 2,400,000 kronor, varmed telegrafstyrelsens

anslagsäskande för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

för budgetåret 1938/1939 översteg vad Kungl. Majit upptagit i

statsverkspropositionen. Denna anslagsfyllnad synes under alla förhållanden

bliva nödvändig, och detta alldeles särskilt om en konjunkturavmattning

icke skulle inträda. Styrelsen kan nämna, att ökningen av antalet abonnemang

under var och en av månaderna december 1937 och januari 1938

låg omkring 25 procent över motsvarande ökning ett år tidigare. Även örn

abonnentökningen i fortsättningen icke skulle bli större än under år 1937,

torde det i statsverkspropositionen upptagna anslaget till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende av 30,000.000 kronor icke bliva tillräckligt.

Styrelsen måste därför betona nödvändigheten av att den ifrågavarande

anslagsfyllnaden å 2,400,000 kronor måtte kunna utgå ej endast

om arbetslöshetssynpunkter utan även örn abonnentökningen så skulle

fordra.

Departements- Med tillstyrkande av telegrafstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

eheten- Maj .j. måtte föreslå riksdagen

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

183

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .................. kronor 2,400,000.

[11.] h. Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. I sin förenämnda

skrivelse den 15 februari 1938 har telegrafstyrelsen upptagit spörsmålet

om ett fullföljande i vidgad omfattning av de enligt uppgjord plan påbörjade

åtgärderna för förbättring av telefonförhållandena på landsbygden.

Telegrafstyrelsen uttalar till en början, att styrelsen funne åtgärder i dylikt

syfte vara lämpliga vid en mera markerad och långvarig nedgång i konjunkturerna,

samt erinrar om att riksdagen vid upprepade tillfällen uttalat

sitt intresse för berörda fråga. Styrelsen meddelar härefter, att styrelsens

arbeten av nu ifrågavarande slag tagit sikte dels på ett underlättande överhuvud

taget för landsbygdens befolkning att skaffa sig telefon, varvid det

förnämsta medlet varit utökning av de s. k. frikretsarna,

dels ock på en höjning av telefontjänstens kvalitet genom automatis ering

av växlingsarbetet och, med eller utan samband därmed,

utsträckning av växelstationernas öppenhållningstid. Styrelsen anför i anslutning

härtill:

Efter den ändring av telefonreglementet, som på styrelsens framställning

beslöts av Kungl. Majit den 12 april 1935, skulle f r i k r e t s, d. v. s. det

område kring en telefonstation, där telegrafverket utan kostnad för abonnenterna

anordnar och underhåller ledningarna, inrättas vid samtliga stationer

1 stället för tidigare endast vid de stationer, där telegrafverket bekostar lokal

och betjäning. Storleken av frikretsarna fastställdes samtidigt av telegrafstyrelsen

till att som regel omfatta en cirkel med 2 km. radie, vilket även

innebar en utökning av förutvarande frikretsar vid flertalet stationer, där

sådana förut funnos inrättade. Enligt den av telegrafstyrelsen vid detta tillfälle

framlagda planen skulle arbetet med inrättandet av 2 km. frikrets ske

successivt under en tidrymd av sex år, och detsamma skulle sålunda avslutas

först år 1941. Antalet stationer med frikrets uppgick den 1 januari 1935

till 1,519 — varav endast 33 hade 2 km. frikrets eller däröver — och beräknas

vid utgången av år 1937 hava uppgått till 4,100, varav 3,250 med minst

2 km. frikrets. Antalet stationer, där frikrets ännu icke blivit inrättad, uppgick

vid sistnämnda tidpunkt till 1,400. Örn så ur arbetslöshetssynpunkt

skulle visa sig behövligt, kan telegrafstyrelsen givetvis skrida till en forcering

av nu ifrågavarande arbeten.

Telegrafstyrelsen har vidare möjlighet att i hastigare takt än för närvarande

företaga en automatisering av telefonstationerna

på landsbygden. En sådan automatisering, som redan pågår ehuru i jämförelsevis

ringa omfattning, är motiverad därav, att man endast genom automatisk

drift kan i längden för rimliga kostnader bereda landsbygdens abonnenter

ökad öppenhållning av stationerna, bättre betjäning samt snabbare

framkomstmöjligheter.

I samband med automaliseringen av stationerna måste telegrafverket

bland annat övertaga och, vilket som regel torde bli nödvändigt, örn- eller

nybygga de till stationerna ingående, abonnenter tillhöriga ledningarna. Vid

automatiska stationer måste nämligen så stora krav ställas på abonnentledningarnas

kvalitet, all telegrafverket måste svara för anläggning och under
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Rimpi. Maj-.ts proposition nr 275.

håll av dem. Personer, bosatta utanför frikretsområdet, kunna därför icke,

såsom hittills, medgivas att själva ombesörja anläggning och underhåll av

ledningarna från deras telefonapparater fram till frikretsgränsen. För att

omsider nå fram till det mål, som ett landsomfattande, av staten lett telefonväsende

måste föresätta sig och som innebär en, såvitt möjligt, fullständig

utjämning av förhållandena i telefonhänseende mellan stad och landsbygd,

finner telegrafstyrelsen det önskligt att, i den mån automatiseringen

av landsbygdens telefontrafik fortskrider eller sådant eljest kan befinnas

lämpligt, telegrafverket övertager och bekostar anläggning och underhåll av

telefonledningarna även utanför de nuvarande frikretsarnas områden. För

närvarande finnas 70,000 km. abonnenter tillhöriga ledningar, av vilka dock

omkring 20,000 km. ledningar komma att utan vidare övertagas av telegrafverket

i och med det fortsatta arbetet med inrättande av 2 km. frikrets vid

alla stationer. Det skulle alltså återstå cirka 50,000 km. nu redan befintliga

ledningar utanför frikretsområdena att successivt övertagas av telegrafverket,

i den mån automatiseringen fortskrider eller styrelsen ur andra synpunkter

finner detta vara angeläget. I samma ordning skulle telegrafverket

befria de abonnenter, som förhyra ledningar av telegrafverket in till närmaste

station, från härför utgående hyresavgifter, för närvarande uppgående

till omkring 600,000 kronor för år. Som övertagandet av abonnenternas ledningar

måste fördelas över ett flertal år, blir jämväl denna inkomstminskning

fördelad över en längre tidsperiod. I syfte att minska ledningskostnaderna

för telegrafverket torde styrelsen dock nödgas stadga vissa restriktioner.

Såsom villkor för abonnentlednings övertagande eller anläggande bör

sålunda gälla, att telegrafverket äger bestämma, till vilken station ledningen

skall ingå, samt att abonnenterna skola vara pliktiga att tåla att mer än

en abonnent intages å en och samma ledning.

Telegrafstyrelsen erinrar i detta sammanhang om att vid innevarande års

riksdag väckts två likalydande motioner, nr 208 i första kammaren och nr

246 i andra kammaren, med yrkande örn utredning angående ernående av

största möjliga likställighet för landsbygdens folk i fråga örn, bland annat,

telefon ävensom angående lämpligheten av att anläggande av telefonledningar

till avlägset belägna, permanent bebodda platser upptages i beredskapsprogrammet

för mötande av eventuella sämre tider, samt dessutom en motion,

nr 206 i första kammaren, med yrkande örn utredning örn lämpliga åtgärder

i syfte att bereda ökad trygghet åt ensamt boende lärarinnor med

särskilt beaktande av möjligheten till statsbidrag för framdragande av telefonledningar

till sagda lärarinnors tjänstebostäder. I den mån styrelsens

nu skisserade förslag skulle komma alt genomföras, torde enligt styrelsens

mening dessa motioners syften få anses bliva i huvudsak tillgodosedda.

Styrelsen anför härefter:

Liksom frikretsarnas utbyggande och automatiseringen av landsbygdens

telefonväsende måste också övertagandet av abonnenternas nuvarande ledningar

komma att utsträckas över en följd av år och ske i den ordning, som

betingas av telegrafverkets övriga arbeten. Alla dessa arbeten till förbättring

av landsbygdens telefonförhållanden kunna därför bedrivas oberoende

a\ konjunkturläget, men vid behov kunna de utföras i raskare takt än om

normala förhållanden råda. De innebära otvivelaktigt det i längden billigaste

sättet att tillmötesgå lantbefolkningens behov av förbättrat telefonväsende,

och de bliva icke heller enbart till nytta för de därav direkt berörda

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

abonnenterna utan äro även till fördel för abonnenterna i de stora näten.

Ju mer man underlättar telefonanskaffningen för landsbygdens befolkning,

desto flera personer kunna också de stora nätens abonnenter komma i telefonförbindelse

med. På samma sätt kommer en höjning av telefondrittens

kvalitet på landsbygden även abonnenterna i städer och samhallen till godo

vid samtal till landsbygdsabonnenter.

Styrelsen meddelar härefter, att frikretsutvidgningar icke kunna tänkas

bliva räntabla, i varje fall icke vad gäller mindre stationer. I anledning harav

hade, fortsätter styrelsen, kostnaderna för införandet av 2 kilometers

frikrets hittills blivit bestridda med medel ur telegrafverkets förnyelsefond.

På samma sätt syntes kostnaderna för telegrafverkets övertagande av abonnentledningarna

utanför frikretsgränserna böra bestridas. Ombyggnaden

av manuella växelstationer till automatiska innebure slutligen ett förnyelsearbete,

i anledning varav också kostnaderna härför hittills blivit bestridda

med förnyelsefondsmedel.

Telegrafstyrelsen anser sålunda en fortsatt och intensifierad förbättring

av landsbygdens telefonförhållanden icke böra belasta kapitalkontot utan i

huvudsak bestridas av medel ur telegrafverkets förnyelsefond. I den mån

ökade medel härför — vare sig för utvidgning av frikretsar eller för aulomatisering

eller ock för övertagande av abonnenter tillhöriga ledningar utanför

frikretsarna — skulle ur arbetslöshetssynpunkt komma att erfordras

redan under budgetåret 1938 1939, skulle, meddelar styrelsen, förnyelsefonden

kunna förslå för ändamålet. Styrelsen säger sig visserligen icke nu

med större grad av sannolikhet kunna beräkna det för det kommande budgetåret

eventuellt behövliga beloppet men antager, att det icke kan komma

att överstiga 5,000,000 kronor.

1 samband med det förslag till driftkostnadsstat, som styrelsen har att

mot slutet av året avgiva till Kungl. Majit, avser styrelsen att jämväl upptaga

frågan örn behovet att öka avsättningarna till förnyelsefonden för att

möta de ökade påkänningar på denna fond, som föranledas av ett bifall till

det utvidgade program för förbättring av telefonförhållandena på landsbygden,

som styrelsen här framlagt.

Telegrafstyrelsen framhåller slutligen, att de ifrågavarande arbetena

skulle — samtidigt som abonnentökningen därigenom skulle stimuleras och

arbetstillgången alltså ökas — just under en lågkonjunktur utgöra särdeles

lämpliga arbetsobjekt. Den materiel, som åtginge för arbetena, framställdes

nämligen till ojämförligt största delen av svenska råvaror och av svenska

arbetare, varför så gott som hela kostnaden stannade inom landet. Arbetena

bleve ej heller koncentrerade till ett fåtal orter utan berörde landet i dess

helhet och kunde därför också komma till nytta ej endast å vissa större

platser utan vid skilda distrikt och stationer, där arbete kunde saknas för

telegrafverkets arbetare.

Någon ändring av gällande telefonreglemente erfordras icke för genomförande

av det nu framlagda arbetsprogrammet. Emellertid torde, uttalar

telegrafstyrelsen, ett förklarande från Kungl. Maj :ts sida, att nämnda program

av Kungl. Majit gillats, vara erforderligt, för att styrelsen skall kunna

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

i tid vidtaga de för arbetenas raska igångsättande vid en eventuellt inträdande

arbetslöshet erforderliga, förberedande åtgärderna.

Styrelsen hemställer, att styrelsen måtte bemyndigas att vidtaga de för

det framlagda programmets genomförande erforderliga, förberedande arbetena

samt att, om sådant ur arbetslöshetssynpunkt skulle finnas lämpligt,

för ändamålet måtte anvisas för budgetåret 1938,1939 ytterligare intill

5,000,000 kronor ur telegrafverkets förnyelsefond.

Mot telegrafstyrelsens nu framlagda förslag hava vid ärendets föredragning

inför styrelsen byråchefen Hedén och t. f. byråchefen Petri anmält avvikande

meningar.

Byråchefen Hedén har sålunda ansett, att telegrafstyrelsen icke i nu förevarande

sammanhang bort ifrågasätta ändring av villkoren för upplåtande

av ledning utanför de under utbyggnad varande frikretsområdena. Byråchefen

Hedén har till stöd härför anfört:

Frikretsutvidgningarna hava, där de fullbordats — visserligen också under

paverkan av en gynnsam konjunktur — visat sig medföra en betydande

nyteckning av telefonabonnemang. Frikretsreformen innebär tvdligen en

j.?r...oc . uPPskattad förmån för landsbygdsbefolkningen. Det synes mig

darf or riktigast att, örn beredskapsmedel anvisas, i första hand “använda

dessa till möjligast kraftiga forcering av byggandet av 2 kilometers frikretsarna.

Denna reform bör också vara i huvudsak genomförd, innan andra

lattnader av likartat slag beslutas.

F! agan om ändring av abonnemangsvillkoren för ledning till abonnenter

utanför frikrets ar för närvarande icke tillräckligt utredd. Innan telegrafstyrelsen

fattat beslut härom, borde klargjorts, huru reformen skulle genomioras

och tillampas. Jag avstyrker således även att medel nu anvisas eller

reserveras för genomförandet av ändring härutinnan.

Vid bedömandet av frågan om nya taxesänkningar utöver dem, som föreslagits

av 1934 ars telefontaxekommitté, borde hänsyn tagits till den inverkan

pa telegrafverkets nettoavkastning, som en eventuell konjunkturnedgång

kan medföra.

De depressionstider, från vilka erfarenhet nu föreligger, ha visserligen

visat en mer eller mindre utpräglad stagnation i ökningen av abonnenter och

bi uttoinkomster, men någon absolut minskning i abonnentantal eller i inkomster

har hittills icke ägt rum. Förhållandena kunna härvidlag i framtiden

komma att ändras. Under senare årens exceptionella tillströmning av

nya abonnenter finnas otvivelaktigt bland de nytecknade abonnenterna ett

overvagande antal personer med måttliga ekonomiska resurser. Detta förhållande

är bade riktigt och naturligt men medför, att man noga måste beakta

risken för omfattande avgang av abonnenter under dåliga tider. Redan

under nuvarande goda konjunkturer synes avgången av abonnenter tendera

att öka, ehuru denna avgang mer än väl kompenseras genom nyteckning.

Abonnentstocken har med andra ord blivit mera labil än förut

Telegrafverket bör givetvis icke upphöra med den — redan nu betydande

— del av sin verksamhet, som avser att giva landsbygdens och särskilt obygdernas

befolkning bättre telefonförhållanden, och jag tillåter mig härvid att

erinra om den utredning, som igångsatts med anledning av landshövdingens

i. Västerbottens län anhållan om inrättande av nya samtalsstationer inom

länet.

Syftet med en beredskapsplan tillgodoses enligt mitt förmenande bäst

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

därigenom, att i densamma beredes största möjliga utrymme för sådana

arbeten, som i framtiden kunna minska behovet av underhålls- och nyanläggningsarbeten

och sålunda innebära dels en rationalisering, dels möjligheter

att utan för stor arbetsanhopning möta en ny högkonjunktur.

Genom rekordökningen av abonnenter under de senaste åren har antalet

ledningsreserver inom vissa telefonnät minskat sa, att för tillgodoseende av

ledningsbehovet, utöver nu beviljade arbeten, provisorier måst utföras i

form av omskarvningar i kabelnät och smärre hjälpanläggningar. Utökningar

av lokala telefonnät äro därför i stor utsträckning behövliga. Likaså

Ilar förkabling av servisledningar, så kallad montering, i större och medelstora

städer måst eftersättas. Periodisk tillsyn och reparation av linjer och

ledningar, så kallad linjebesiktning, har till stor del måst uppskjutas eller

förenklas, vilket också medfört, att utlovad utflyttning av stolpiller från

obehörig närhet till vägbana icke i önskvärd omfattning kunnat genomföras.

Vidare har en avsevärd beskärning av anslaget till nya riks- och landsledningar

måst vidtagas.

Utöver de medel, som äro upptagna eller eventuellt komma att begäras folden

vanliga arbetsplanen, borde ytterligare medel för nyssberörda arbeten

upptagas i beredskapsplanen.

Härtill bör påpekas det förhållandet, att de av telegrafstyrelsen föreslagna

arbetena med ombyggnad av abonnentledningar utanför frikrets i största

omfattning äro lämpade för sommarsäsongen. Däremot äro sådana arbeten

som nätutvidgning, montering och ledningsdragning typiska vinterarbeten.

Även kunna stora delar av arbetena inom 2 kilometers frikretsarna

utföras vintertid. Efterföljande medelplan är därför för arbetslöshetens

motverkande att föredraga framför telegrafstyrelsens förslag.

I anslutning härtill har Hedén föreslagit, att telegrafstyrelsens förslag till

beredskapsarbeten under budgetåret 1938/1939, med uteslutande av frågan

örn fria ledningar utanför redan beslutade 2 kilometers frikretsar, skulle,

såvitt nu är i fråga, upptaga följande arbeten:

Anslagsbelopp

kronor

Forcerad frikretsutbyggnad

Nätutvidgningar ..........

Monteringar ..............

Linjebesiktning ..........

Utflyttning av vägstolplinjer

Riks- och landsledningar . .

Summa kronor 5,000,000.

2,000,000

800,000

700.000

800.000

300.000

400.000

T. f. bu roche fen Petri har anfört:

Inledningsvis vill jag erinra därom, att styrelsen i skrivelse till Kungl.

Majit den 12 november 1937 med förslag i fråga örn anslag till utgifter för

kapitalökning för budgetåret 1938/1939 anfört bl. a., att på grund av den

kraftiga ansvällningen av verkets rörelse befintliga reserver i stationer och

ledningar blivit tagna i anspråk i avsevärt snabbare takt än tidigare kunnat

beräknas, vilket framkallat behov av att hastigt förstärka telegrafverkets

anläggningar av olika slag.

Enligt min mening är det för vidmakthållandet av expeditionsstandarden

och för säkrandet av en i trafikhänseende fullgod betjäning av allmänheten

oeftergivligt, att verkets arbetskrafter nu i första hand inriktas på ett ra
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Depar''emenU
chejem.

tionellt och snabbt avvecklande av de i styrelsens nyssnämnda skrivelse

omhandlade uppgifterna för att man skall så att säga hinna i fatt den exceptionella

utvecklingen. Detta »normala» arbetsprogram, vilket är nödvändigt

all utföra hur än konjunkturförloppet under den närmast framförliggande

tiden kommer att te sig, synes mig vara tillsammans med de pågående frikretsarbetena

av sådan omfattning, att jag icke kan finna någon risk föreligga

för ett äventyrande av arbetsförsörjningen inom telegrafverkets verksamhetsområde

under budgetåret 1938/1939, även om en ekonomisk depression

skulle inträda under denna tid.

Jag vill vidare framhålla, att planenligt över tre års arbeten ännu återstå

för fullföljandet av det år 1935 fattade beslutet om allmänt införande av 2

kilometers frikrets. Innan detta beslut genomförts, synes det mig ur skilda

synpunkter icke vara tillrådligt att ytterligare utöka frikretsförmånerna,

vilket ju är den reella innebörden av de ifrågasatta ledningsanläggningarna

utanför frikrets.

Skulle det trots allt visa sig vara möjligt och ur arbetslöshetssynpunkt

påkallat att utvidga arbetsprogrammet under budgetåret 1938 1939, anser

jag, att en fullt betryggande marginal för tillgodoseende av ett sådant eventuellt

uppträdande behov förefinnes genom möjligheterna att forcera det

tidigare beslutade frikretsbvggandet, att anlägga nya riks- och landsledningar

samt att utöka den normala planen för underhållsarbetena.

o Det med statsrådets hänvändelse till styrelsen avsedda syftet synes mig

sålunda kunna fullt ut vinnas utan de föreslagna ledningsanläggningarna

utanför frikrets, vilka anläggningar enligt min mening icke kunna »med

fördel» komma till stånd eller ens i nämnvärd utsträckning påbörjas under

budgetåret 1938 1939 utan påtaglig risk för eftersättande av i föreliggande

situation ur trafiksynpunkt mera näraliggande och angelägna arbetsprojekt.

Godkännandet av nyssnämnda ledningsanläggningar innebär dessutom i

realiteten såväl en taxesänkning som en ökning av telegrafverkets utgifter.

De ekonomiska konsekvenserna härav äro svåra för att icke säga omöjliga

att nu överblicka; dock kan med säkerhet sägas, att det kommer att gälla

mycket betydande belopp.

I anslutning härtill har Petri anfört, att han icke ansett sig kunna biträda

ett beslut, vilket, utan att kunna förväntas öva nämnvärd inverkan på

vad nu närmast åsyftades — nämligen arbetsförsörjningen under budgetåret

1938 1939 — vore ägnat att på ett enligt hans mening olyckligt sätt binda

den kommande taxeutvecklingen. I stället borde det definitiva ställningstagandet

till omhandlade arbeten anstå, till dess förhållandena efter genomförandet

av de tidigare beslutade frikretsbyggnaderna bättre kunde bedömas.

I syfte att förbättra landsbygdens telefonförhållanden pågå i enlighet med

en ar 1935 framlagd plan arbeten för utökning av antalet frikretsområden.

Med frikretsområde avses det område kring en telefonstation, i regel omfattande

en cirkel med 2 kilometers radie, där telegrafverket utan kostnad för

abonnenterna anordnar och underhåller ledningarna. Planen har förutsatts

skola vara genomförd först ar 1941. I syfte att höja telefontjänstens kvalitet

pågå därjämte, dock endast i relativt liten omfattning, arbeten för automatisering

av växlingssystemet. Genom införandet av automatisk drift

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

erhålla nämligen abonnenterna en ökad öppenhallning av stationerna, en

bättre betjäning och snabbare framkomstmöjligheter.

Telegrafstyrelsens nu framlagda förslag innebär i huvudsak, att, därest

vid en ekonomisk depression tillgång till ökade arbetstillfällen skulle vara

behövlig, de nu pågående arbetena med genomförandet av 2 kilometers frikretsområde

och automatisering av växelstationerna skulle utföras i snabbare

takt än förut planerats. Bland ytterligare åtgärder i syfte att åstadkomma

en utjämning av förhållandena i telefonhänseende mellan stad och

landsbygd har telegrafstyrelsen förordat, att i samband med automatiseringen

av telefonstationerna å landsbygden eller då sådant eljest kan befinnas

lämpligt styrelsen övertager och bekostar anläggning och underhåll

av telefonledningarna även utanför de nuvarande frikretsområdena. Vidare

skulle telegrafverket i samma ordning i förekommande fall befria de abonnenter,

som för närvarande av telegrafverket förhyra ledningar till närmaste

station, från utgående hyresavgifter. Telegrafverkets inkomstminskning härav

är beräknad till 600,000 kronor årligen men skulle, med hänsyn till att

den ifrågasatta åtgärden skulle genomföras successivt, fördelas över ett flertal

år.

Enligt telegrafstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för de arbeten

av nu ifrågavarande slag, som skulle kunna utföras under nästa budgetår

utöver de redan planerade, uppgå till omkring 5 miljoner kronor.

Det torde få anses vara ett allmänt intresse, att för de stora delar av

lantbefolkningen, som icke äro bosatta inom den närmaste omgivningen av

en telefonstation, villkoren för erhållande av telefon icke ställa sig avsevärt

ogynnsammare än för andra befolkningsgrupper. Ur denna synpunkt anser

jag den av telegrafstyrelsen ifrågasatta forceringen av de pågående arbetena

för genomförandet av de planerade frikretsområdena och automatiseringen

av telefonstationerna icke böra föranleda någon erinran liksom ej

heller förslaget, att telegrafverket i vissa fall skulle övertaga abonnenterna

tillhöriga ledningar ävensom befria vissa abonnenter från hyresavgifter för

ledningar. De senare åtgärderna synas mig utgöra en lämplig komplettering

av de för närvarande redan tillämpade principerna vid åtgärder för en

förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Jag vill i detta sammanhang

i likhet med telegrafstyrelsen erinra om att riksdagen vid olika tillfällen

uttalat sitt intresse för åtgärder i nu ifrågavarande syfte.

På grund av arbetenas lämplighet att komma till utförande vid en eventuellt

inträffande lågkonjunktur torde, såsom telegrafstyrelsen förutsatt, en

utökning av de nu pågående arbetena för närvarande icke böra ske utan bliva

beroende av utvecklingen å arbetsmarknaden.

I gentemot styrelsens framställning reservationsvis avgivet yttrande har

byråchefen i styrelsen Hedén framställt förslag örn vissa arbeten, som delvis

skilja sig från de av styrelsen föreslagna. Även de sålunda reservationsvis

föreslagna arbetena synas böra kunna ifrågakomma till utförande, därest

särskilda förhållanden så skulle motivera.

I den mån ifrågavarande arbeten för förbättring av landsbygdens telefon
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

förhållanden innebära en nyinvestering, torde de böra finansieras antingen

genom anslag å kapitalbudgeten eller genom investering av likvida medel

uppkomna genom avsättning till förnyelsefonden. Direkt belastning av förnyelsefonden

bör däremot ej ske, då härigenom det vid investeringen uppkommande

avskrivningsbehovet skulle undandöljas. För min del vill jag

förorda särskild medelsanvisning, vilken på grund av arbetenas natur lämpligen

torde böra ske å beredskapsstaten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ....................... kronor 5,000,000.

C. Statens järnvägar.

I skrivelse den 2 mars 1938 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om

arbeten, vilka lämpligen kunna komma till utförande under nästa budgetår,

därest med hänsyn till läget å arbetsmarknaden så skulle befinnas angeläget.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

[12.] a. Utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn. I sin skrivelse

har järnvägsstyrelsen anfört, att på grund av den alltmer ökade trafiken

spårsystemet vid övre rangerbangården och vid hamnbangården i Kristinehamn

visat sig otillräckligt, vilket bland annat försvårade och fördyrade

växlingsarbetet. Erforderlig utvidgning av spårsystemet kunde igångsättas 3

månader efter beslut om utförande och helt färdigställas under ett år.

Kostnaden för arbetet har beräknats till 80,000 kronor, varav 10,000 kronor

anses böra bestridas med medel ur statens järnvägars fömyelsefond.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att för nu ifrågavarande ändamål å förevarande

beredskapsstat upptages ett anslag av 70,000 kronor.

Departements- Mot järnvägsstyrelsens framställning har jag icke funnit något att erinra.

chefen. jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte förslå riksdagen

att till Utvidgning av sparsystemet vid Kristinehamn å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag

av .............................. kronor 70,000.

[13.] b. Utvidgning av bangården i Tranås. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen

upptagit arbeten för utvidgning av bangården i Tranås för en

kostnad av 70,000 kronor.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

191

Styrelsen har anfört, att nuvarande frilastspår å Tranås bangård visat sig

otillräckliga. Tvenne nya spår med sammanlagt 200 meters fri längd beräknades

sålunda behövliga för lastning och lossning av förekommande

vagnslaster. Arbetet kunde igångsättas 2 månader efter beslut om dess utförande

och färdigställas under ett år.

Då nuvarande frilastspår å Tranås bangård äro otillräckliga, torde er-Departements

forderligt belopp för anläggande av ytterligare sådana spår, 70,000 kronor, chefen.

lämpligen böra upptagas i förevarande beredskapsstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av bangården i Tranås å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av..........................kronor 70,000.

[14.] c. Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg. Bland

nu ifrågavarande arbeten har järnvägsstyrelsen i sin skrivelse upptagit terrasseringsarbeten

för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg. Järnvägsstyrelsen

har anfört, att för möjliggörande av en snabbare omrangering m. m.

av godstågen vid Hallsberg vissa utvidgningar å bangården därstädes erfordrades,

vilka approximativt beräknats kosta omkring 400,000 kronor,

varav 100,000 för nästkommande budgetår. Arbetet med terrassering m. m,

för dessa utvidgningar, vilket lämpligen kunde påbörjas redan under budgetåret

1938/1939 och då utföras för ett belopp av 100,000 kronor, beräknades

kunna igångsättas 3 månader efter beslut örn dess utförande.

Då ifrågavarande arbete vid Hallsbergs rangerbangård synes lämpligt att Departementskomma

till utförande vid minskad arbetstillgång och i övrigt är erforderligt chetenför

en snabbare omrangering m. m. av godstågen å bangården, synes av

den för arbetet beräknade totalkostnaden, 400,000 kronor, i enlighet med

vad järnvägsstyrelsen förutsatt, ett belopp av 100,000 kronor böra upptagas

å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ........................ kronor 100,000.

[15.] d. Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden. Järnvägsstyrelsen

har vidare framlagt förslag örn terrasseringsarbeten för utvidgning

av spårsystemet i Boden.

Beträffande det nuvarande spårsystemet å Bodens bangård bar styrelsen

anfört, att detsamma vore alltför trångt i förhållande till trafiken därstädes,

vilket försvårade växlingsarbetet. En utvidgning av bangården hade därför

redan .sedan lång tid tillbaka varit ifrågasatt.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departement*

ekelen.

Totalkostnaden för utvidgningen har järnvägsstyrelsen för närvarande ej

kunnat uppgiva, då något mera definitivt förslag och plan för arbetets utförande

ej föreligger.

För utvidgningen krävas, meddelar styrelsen, i varje fall omfattande terrasseringsarbeten.

Styrelsen anser det lämpligt, att för dessa medtages ett

belopp av 150,000 kronor å förevarande stat.

Till upprättande av ritningar, markförvärv m. m. beräknas åtgå en tid av

4 månader.

Någon förräntning av det nedlagda kapitalet kan, meddelar styrelsen slutligen,

tills vidare icke påräknas.

Med hänsyn till beskaffenheten av nu ifrågavarande arbete ävensom vad

järnvägsstyrelsen anfört i fråga om behovet av en utvidgning av bangården i

Boden synas medel för arbetets påbörjande böra upptagas å beredskapsstaten.

Ehuru järnvägsstyrelsen ännu icke kunnat beräkna totalkostnaden för

arbetet, vilket är av omfattande slag, anser jag i likhet med styrelsen, att

ett anslag av 150,000 kronor lämpligen bör upptagas å staten för utförande

av terrasseringsarbeten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Terrassering för utvidgning av spdrsgstemet i Boden

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 150,000.

[16.] e. Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna

och Katrineholm. I sin förutnämnda skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt,

att å förevarande plan upptages ett belopp å 1,000,000 kronor till förberedande

arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och Katrineholm.

Under hänvisning i övrigt till årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 5, punkten 24) torde jag här endast behöva erinra om att riksdagen

med bifall till Kungl. Majits förslag till nu ifrågavarande arbete anvisat

för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor och

för nästa budgetår ett reservationsanslag å 1,000,000 kronor. Arbetet avser,

bland annat, att bereda fortsatt sysselsättning för den ledigblivna, vid inlandsbaneanläggningen

tidigare mera fast knutna järnvägsbyggarkåren.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört, att, då behovet av dubbelspår

å här förevarande sträcka successivt bleve alltmera kännbart men anläggningen

i fråga icke kunde beräknas fullbordad förrän om ett 10-tal år, om

endast förenämnda arbetare skulle sysselsättas vid bygget, ansåge styrelsen,

även frånsett det syfte, som nu stöde i förgrunden — beredande av

arbetstillfällen i händelse av vikande konjunkturer — synnerligen önskvärt,

att arbetsstyrkan å denna dubbelspårsbyggnad finge utökas, så att arbetet

kunde bedrivas i hastigare takt. Styrelsen förutsatte, att det äskade

beloppet, 1,000,000 kronor, liksom tidigare anslag för ändamålet skulle ut
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

193

gå av medel, som ej kapitaliserades. Utökningen av arbetsstyrkan kunde

ske, så snart tilläggsanslaget beviljats.

Då behovet av ifrågavarande arbeten, enligt vad järnvägsstyrelsen med- Depirtementadelat,

blir alltmera kännbart och arbetet är lämpligt för beredande av ökade chefen.

arbetstillfällen, vill jag tillstyrka, att medel för arbetenas fortsättande i snabbare

takt än vad hittills förutsatts upptagas å beredskapsstaten. Mot järnvägsstyrelsens

förslag, att för ändamålet avses ett belopp av 1,000,000 kronor,

har jag icke något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning

mellan Järna och Katrineholm å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett för skottsanslag

av .................................. kronor 1,000,000.

[17.] f. Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar mellan Laxå

och Finnerödja, Mjölby och Tranås samt Ballingslöv och Hässleholm. I

sin skrivelse har järnvägsstyrelsen bland arbetsobjekt, lämpliga att utföras

vid minskad arbetstillgång, upptagit förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar

å linjerna Laxå—Finnerödja, Mjölby—Tranås och Ballingslöv

—Hässleholm.

Järnvägsstyrelsen har härom anfört:

Det förberedande arbetet å dubbelspårsanläggningen mellan Järna och

Katrineholm ingår — såsom styrelsen vid flera tillfällen och bl. a. i skrivelse

den 9 december 1936, vari arbetets igångsättande föreslogs -— såsom en detalj

i ett omfattande utbyggnadsprogram, vars slutmål är att åstadkomma

obrutna dubbelspårsförbindelser mellan Stockholm och Göteborg samt mellan

Stockholm och Malmö, vilka förbindelser skulle — jämväl genom viss

förstärkning av spåröverbyggnaden — givas en standard, någorlunda motsvarande

vad man i utlandet sedan länge betraktat såsom ett minimum, då

det gäller huvudleder för rikssamfärdseln.

Ifrågavarande anläggningsarbeten synas järnvägsstyrelsen nära nog idealiska

från den synpunkt, som i här förevarande sammanhang träder i förgrunden,

d. v. s. såsom arbetsföretag, vari produktiv sysselsättning kan beredas

ett, allteftersom konjunkturläget så anses kräva, snabbt och starkt växlande

antal personer. Förutom å ovan berörda linje, där alltså förberedande

arbeten för dubbelspår pågå, och linjen Ballingslöv—Hässleholm, där

sådana arbeten till en del utförts, är behovet av dubbelspår mest framträdande

å den nuvarande enkelspåriga linjen närmast söder om Laxå och

å linjesträckan Mjölby—Tranås, belägen mellan tvenne dubbelspårssträckor.

Styrelsen anser synnerligen önskvärt, att förberedande ai’beten igångsättas

för dubbelspårsanläggningar å linjerna Laxå—Finnerödja och Mjölby—

Tranås och att de förberedande arbetena å linjen Ballingslöv—Hässleholm

fortsättas samt att för detta ändamål följande belopp medtagas å förevarande

anslagsplan:

115

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 275.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

Kronor

Laxå—Finnerödja ........................................ 1,000,000

Mjölby—Tranås .......................................... 500,000

Ballingslöv—Hässleholm .................... 300,000

Summa kronor 1,800,000.

Styrelsen säger sig förutsätta, att anslagen i likhet med motsvarande anslag

för dubbelspårsanläggningen Järna—Katrineholm komma att anvisas av medel,

avsedda att avskrivas.

Vad beträffar räntabiliteten hänvisar styrelsen till vad styrelsen i sin framställning

den 27 september 1935 angående anslag för nya byggnader och anläggningar

m. m. anfört beträffande dubbelspårsbyggnader.

Arbetena beräknas, enligt vad styrelsen meddelar, kunna igångsättas inom

4 månader efter beslut örn utförandet.

För att statens järnvägars stamlinjer skola på ett tillfredsställande sätt

kunna fylla sina viktiga uppgifter såsom huvudådror i vårt lands samfärdselnät

erfordras, att järnvägarna anpassas efter de ändrade tidsförhållandena

med deras krav på kvalitativ och kvantitativ förbättring av tågtjänsten.

Bland olika åtgärder i dylikt syfte utgör otvivelaktigt anläggandet

av dubbelspår å de mest trafikerade linjerna ett verksamt medel. I det

till 1936 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet (utgifter för

kapitalökning, bil. 4, punkten 18) uttalade också dåvarande departementschefen,

att han i stort sett gåve sin anslutning till järnvägsstyrelsens i förutnämnda

skrivelse den 27 september 1935 gjorda principiella yttrande rörande

dubbelspårsanläggningar. Departementschefen framhöll i nämnda sammanhang

vidare, att dylika anläggningar kunde vara lämpade för utförande

under tider, då särskilda åtgärder till motverkande av arbetslöshet vore påkallade,

och med anlitande av för sådant ändamål anvisade medel.

I anslutning till vad dåvarande departementschefen sålunda anfört anser

jag mig böra förorda, att medel för påbörjande av de av järnvägsstyrelsen nu

ifrågasatta arbetena upptagas å beredskapsstaten. Mot det av järnvägsstyrelsen

för ändamålet ifrågasatta beloppet, 1,800,000 kronor, har jag icke

något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för dubbelspårsanläggningar

mellan Laxå och Finnerödja, Mjölby och Tranås samt Ballingslöv

och Hässleholm å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 1,800,000.

[18.] g. Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund. I sin förevarande

skrivelse har järnvägsstyrelsen föreslagit anläggning av ytterligare en tunnel

mellan Tomteboda och Hagalund.

Järnvägsstyrelsen Ilar i sin skrivelse härom anfört, att tågfrekvensen å huvudspåren

mellan Hagalund och Tomteboda blivit allt intensivare, varför det

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

195

ansåges synnerligen önskvärt, att dessa spår befriades från tomtågstrafiken

och lokpassagerna till och från driftbangården vid Hagalund. Av styrelsen

verkställd utredning hade visat, att den nya spårförbindelsen för sistnämnda

rörelser lämpligast torde ordnas genom anläggning av ytterligare en tunnel

för två spår.

Kostnaden för en sådan tunnel har styrelsen approximativt beräknat till

2,200,000 kronor.

Vad beträffar räntabiliteten anser styrelsen en dylik tunnelbyggnad för

närvarande vara att jämställa med bär förut berörda dubbelspårsbyggnader.

Styrelsen föreslår, att till förberedande arbeten för tunnelanläggningen å

förevarande beredskapsstat medtages ett belopp av 750,000 kronor.

Arbetet kan, meddelar styrelsen, igångsättas 3 månader efter beslut örn

dess utförande.

Då svårigheter föreligga att numera avveckla den stegrade trafiken å hu-Departements
°

efia f (i ti

vudspåren mellan Hagalund och Tomteboda, synes järnvägsstyrelsens förslag

att anlägga ytterligare en tunnel för två spår å nämnda bansträcka böra

vid lämplig tidpunkt komma till utförande. Mot förslaget, att å beredskapsstaten

för ifrågavarande arbete, vilket kostnadsberäknats till 2,200,000 kronor,

upptages ett begynnelseanslag av 750,000 kronor, har jag icke funnit

något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ................................ kronor 750,000.

[19.] h. Förberedande arbeten för kurvrätningar. I sin förevarande

skrivelse har järnvägsstyrelsen förslagit utförande av förberedande terrasseringsarbeten

för kurvrätningar för ett belopp av 500,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har till stöd härför anfört:

Å de linjer söder örn Krylbo, där nuvarande maximihastighet kommer att

höjas, äro en del kurvrätningar avsedda att utföras, och dessa arbeten

ingå bland de extra ordinarie förstärknings- och kompletteringsarbeten, för

vilka kostnaderna jämlikt medgivande av innevarande års riksdag äro avsedda

att bestridas med trafikmedel. Å nämnda linjer finnes emellertid

ytterligare ett antal kurvor, vilkas uträtning anses önskvärd, ehuru kostnaderna

för arbetet icke kunna påvisas bliva räntabla genom minskade driftsutgifter.

Samma är förhållandet med en del av de kurvor å linjen Långsele

—Boden, vilka för närvarande nödvändiggöra nedsätlning av för linjen i

övrigt tillåten hastighet.

Nu ifrågavarande arbeten kunna, enligt vad styrelsen meddelat, igångsättas

2 månader efter beslut örn deras utförande.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Departements
chefen.

Mot järnvägsstyrelsens förslag'' att å beredskapsstaten upptages ett belopp

av 500,000 kronor till förberedande arbeten för kurvrätningar har jag icke

något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för kurvrätningar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .................................... kronor 500,000.

[20.] i. Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm.

I skrivelse den 30 september 1937 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande

av ett reservationsanslag å 500,000 kronor för uppförande av en nybyggnad

å den statens järnvägar tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren

i Stockholm.

I sin skrivelse har järnvägsstgrelsen anfört, att förevarande fastighet, belägen

i hörnet av Mäster Samuelsgatan och Östra Järnvägsgatan, vöre i så

otidsenligt och dåligt skick, att en genomgripande omgestaltning och modernisering

av fastigheten i varje fall måste företagas inom den närmaste tiden.

Då arbetena härmed skulle draga så betydande kostnader, att desamma icke

kunde förräntas med de ökade hyresinkomster, som fastigheten med sin nuvarande

våningsyta efter modernisering kunde påräknas inbringa, ansåge

styrelsen, att i stället en fullständigt ny byggnad borde uppföras å tomten.

Styrelsen har låtit upprätta förslag till nybyggnaden i fråga, av vilket

framgår, att i byggnaden, uppförd till enligt stadsplanen medgiven höjd av

7 våningar, skulle, frånsett källarvåningen, erhållas en nyttig golvarea av

2,775 kvm mot 1,150 kvm i den nuvarande 4 våningar höga byggnaden.

Kostnaden för nybyggnaden har av styrelsen beräknats till 825,000 kronor,

och hyresavkastningen av densamma till 87,000 kronor per år. Fastigheten,

som i nuvarande skick är taxeringsvärderad till 280,000 kronor och

bokförd till ett värde av 225,000 kronor, inbringar för närvarande en hyresinkomst

av 16,500 kronor per år. Av byggnadskostnaden — 825,000 kronor

•— avse 325,000 kronor kostnader av den art, att de enligt järnvägsstyrelsen

böra bestridas med fömyelsefondsmedel.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen upplyst beträffande det skick, vari

ifrågavarande fastighet befinner sig, anser jag i likhet med styrelsen skäl

tala för att den nuvarande byggnaden nedrives och en ny uppföres i dennas

ställe. Enligt de av järnvägsstyrelsen uppgjorda ekonomiska kalkylerna för

byggnadsföretaget skulle en fullt tillfredsställande förräntning å det nedlagda

kapitalet kunna förväntas. Mot järnvägsstyrelsens förslag, att av

byggnadskostnaden, 825,000 kronor, ett belopp av 325,000 kronor bestrides

av fömyelsefondsmedel och att återstoden, 500,000 kronor, utgår av kapi talin

vesteringsmedel synes icke vara något att erinra.

Jag förutsätter, att ritningar till nybyggnaden skola underställas Kungl.

Majit.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

197

Enär sistnämnda belopp, 500,000 kronor, synes lämpligen böra upptagas

å beredskapsstaten för nästa budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren

i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .................. kronor 500,000

[21.] j. Utvidgning av tvättinrättningen vid Hagalund övre. I sin skrivelse

har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn utvidgning av tvättinrättningen

vid Hagalund övre.

Järnvägsstyrelsen har härom anfört, att utrymmet i vissa delar av den nuvarande

tvättinrättningen vid Hagalund vore trångt, och detta gällde särskilt

uppsamlingssalen för smutsat linne samt packningssalen för grovtvätt. En

utvidgning av lokalerna torde därför bliva ofrånkomlig inom närmaste

åren.

Arbetet kan, enligt vad styrelsen meddelar, igångsättas 4 månader efter beslut

om dess utförande och till största delen färdigställas under ett år. Kostnaden

för utvidgningen är beräknad till 130,000 kronor.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande behovet av ifrågava- Departetnentsrande

arbete och då kostnaden för detsamma, 130,000 kronor, icke givit chefen.

mig anledning till erinran, föreslår jag, att för ändamålet i beredskapsstaten

upptages ett belopp av 130,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av tvättinrättningen vid Hagalund övre

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 130,000.

[22.] k. Tillbyggnad till stationshuset i Malmö. I sin skrivelse den 30

september 1937 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande av medel för

uppförande i anslutning till stationshuset i Malmö av en byggnad, avsedd för

en statens järnvägars resebyrå.

Järnvägsstyrelsen har till stöd härför anfört:

Biljettexpeditionen å Malmö centralstation har sedan flera år fungerat

även för försäljning av s. k. resebyrå- och kombinerade biljetter samt av

sovplatsbiljetter. Den stora ökningen i resandetrafiken har emellertid gjort

det svårt för expeditionen att på ett fullt tillfredsställande sätt fullgöra dessa

åligganden samtidigt med det mera ordinarie biljettexpedieringsarbetet. Olägenheterna

med förläggning av dylikt arbete mera av natur att tillhöra resebyråverksamhet

till en vanlig biljettexpedition hava särskilt framträtt efter

tillkomsten av ett flertal nya reseformer, såsom rundturer, säsongresor

och dylikt med en mångfald olika biljettslag, beträffande vilka allmänheten

behöver orientering och upplysningar, som kräva en mycket intim kontakt

mellan allmänheten och vederbörande expeditions personal. Behovet av en

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Departements
chefen.

fullständig statens järnvägars resebyrå i Malmö för biljettexpeditionens avlastning

har därför under senare tid blivit allt mera framträdande.

Järnvägsstyrelsen har funnit, att lämpligaste sättet för erhållande av erforderliga

lokaler för en resebyrå vore att utföra en tillbyggnad åt norr till

den mot Skeppsbron belägna stationshusbyggnaden. Kostnaden för en sådan

tillbyggnad har av styrelsen beräknats till 100,000 kronor.

Ur såväl allmänhetens som statens järnvägars synpunkt torde det få anses

mindre tillfredsställande, att biljettexpeditionen å Malmö centralstation

omhänderhaver, jämte den vanliga biljettexpedieringen, försäljningen av de

mera komplicerade resebyrå- och kombinerade biljetterna samt sovplatsförsäljningen.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen härutinnan anfört

har jag ansett mig böra biträda styrelsens förslag örn uppförande i anslutning

till det nuvarande stationshuset i Malmö av en byggnad för statens järnvägars

resebyrå. Det härför erforderliga beloppet, 100,000 kronor, synes

böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till stationshuset i Malmö å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ........................ kronor 100,000.

[23.] 1. Tillbyggnad till ilgodsmagasinet vid Göteborgs centralstation.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen bland nu ifrågavarande arbeten upptagit

tillbyggnad till ilgodsmagasinet vid Göteborgs centralstation.

Järnvägsstyrelsen har rörande ilgodsmagasinet och behovet av detsammas

utvidgning anfört, att antalet ilgodsexpeditioner under de senare åren utvisat

en fortgående ökning. Utrymmet i ilgodsmagasinet hade därigenom

blivit för litet, och lagring av gods hade ofta måst ske å bryggorna utanför

magasinet. En utökning av utrymmena genom örn- och tillbyggnad av

magasinsbyggnaden vore därför behövlig och kunde lämpligen verkställas

redan under år 1938.

Arbetet kan, enligt vad styrelsen meddelat, igångsättas 3 månader efter

beslut om dess utförande och färdigställas under ett år.

Av kostnaden för arbetet, som beräknats till 110,000 kronor, har styrelsen

ansett 60,000 kronor böra bestridas med medel från förnyelsefonden, och

återstoden, eller 50,000 kronor av medel, som skulle upptagas å förevarande

stat.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit påkallar den fortgående ökningen av

ilgodstrafiken vid Göteborgs centralstation en tillbyggnad till ilgodsmagasinet

därstädes. Till styrelsens förslag, att av de för tillbyggnaden beräknade kostnaderna,

110,000 kronor, ett belopp av 60,000 kronor bestrides av förnyelsefondsmedel

och återstoden, 50,000 kronor av medel, som skulle upptagas å

beredskapsstaten, vill jag giva min anslutning.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

199

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till ilgodsmagasinet vid Göteborgs centralstation

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .................... kronor 50,000.

[24.] m. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Såsom framgår

av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 25),

hade vid beräknandet av det av riksdagen numera för nästa budgetår beviljade

anslaget å 4,200,000 kronor till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

förutsatts, att med hänsyn till de avsevärt stegrade materialpriserna

en viss inskränkning i den förut uppgjorda planen för inläggning av

nya Täler skulle ske under år 1938. Sålunda skulle detta arbete under nämnda

år omfatta endast omkring 50 kilometer spår i stället för, såsom under år

1937, omkring 180 kilometer spår.

Under erinran härom har järnvägsslyrelsen i sin nu förevarande skrivelse

anfört, att, då rälspriserna beräknades komma att väsentligt falla vid vikande

konjunkturer, styrelsen ansåge sig här kunna föreslå, att i förevarande

beredskapsplan medtoges ett belopp av 1,000,000 kronor för återtagande i

viss mån av sagda inskränkning.

Även en utökning av arbetet med inläggning av underläggsplattor i klotsade

kurvor å mindre trafikerade linjer, vilket arbete under de sistförflutna

åren blivit väsentligt inskränkt på grund av nödvändigheten att i första hand

förstärka huvudlinjerna, anser styrelsen med fördel kunna ske. Styrelsen

föreslår i anslutning härtill, att å beredskapsstaten medtages ett anslag av

500,000 kronor för detta ändamål.

Beställning av nya Täler och underläggsplattor kan, enligt vad styrelsen

meddelar, ske omedelbart efter beslut örn arbetets utförande.

Mot styrelsens förslag att å beredskapsstaten upptages ett anslag av tillhopa

1,500,000 kronor i syfte att utföra de arbeten med inläggning av Täler

och underläggsplattor, vilka ingå i planen för spåröverbyggnadens förstärkning

men tills vidare fått anstå, har jag icke funnit något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 1,500,000

[25.] n. Telefonkabel vid malmbanan. Järnvägsstyrelsen bar i sin

skrivelse föreslagit anläggning av ny telefonledning mellan Kiruna och Riksgränsen

ävensom i samband därmed partiell ombyggnad av kontaktledningsanläggningen.

Departements
chefen.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Järnvägsstyrelsen anför härom:

De till elektrifieringen hörande eller därav beroende anläggningarna vid

den s. k. malmbanan Luleå—Riksgränsen motsvara i vissa stycken en väsentligt

lägre teknisk standard än motsvarande anläggningar vid övriga elektrifierade

bandelar. Särskilt framträdande är placeringen av svagströmsledningarna.

Vid malmbanan äro dessa framdragna som blankledningar, placerade

på 50 a 100 meters avstånd från spåret, vid andra linjer åter har förläggning

till i banvallen nedlagd kabel genomgående kommit till användning.

Denna olikhet är beroende på malmbaneelektrifieringens högre ålder; den

äldsta delen av denna togs i bruk redan år 1915. Vid denna tidpunkt och

för övrigt jämväl åtskilliga år efteråt ansågs det nämligen omöjligt att för

svagströmsledningarnas framförande använda i banvallen förlagda kablar;

det är först teknikens framsteg under senare tid, som möjliggjort en sådan

anordning.

Det ligger i sakens natur, att förenämnda mer primitiva arrangemang lämnar

åtskilligt övrigt att önska i fråga örn frihet från elektriska störningar samt

funktionssäkerhet. De vid malmbanan rådande klimatiska förhållandena

bidraga också till att förvärra situationen, och järnvägsstyrelsen har därför

lange hyst planer på omläggning till kabel. Särskilt angelägen är en sådan

för den nordligaste delen av banan, d. v. s. linjen Kiruna—Riksgränsen, där

dels klimatförhållandena äro särskilt svara, dels med hänsyn till den exceptionellt

höga trafikintensiteten telefonförbindelsens ostörda uppehållande är

av synnerlig vikt.

Den planerade telefonkabeln skulle avses icke blott för statens järnvägars

behov utan jämväl innehålla ett antal telegrafverket tillhöriga ledningar, också

dessa ersättande nuvarande blankledningar. Kostnaderna för kabeln ha

beiäknats till 1,350,000 kronor, varav cirka 300,000 kronor beräknas senare

bliva överförda till telegrafstyrelsens kapitalkonto. Överenskommelse härom

har, enligt vad styrelsen meddelar, under hand diskuterats.

Samtidigt med kabelnedläggningen skulle, föreslår järnvägsstyrelsen vidare,

kontaktledningsanläggningen partiellt ombyggas till att motsvara nutida

anspråk. Ombyggnaden skulle dels avse att åstadkomma anordningar

för återledning, sugtransformatorer m. m. i syfte att i möjlig mån minska

de elektromagnetiska störningarna, dels utbyta den nuvarande under kristiden

utförda s. k. belysningsledningen mot sådan av fullgott material och i

samband därmed höja de konsoler, på vilka densamma är placeräd, så mycket,

att smärre revisionsarbeten å kontaktledningen skola kunna ske, utan

att belysningsledningen göres strömlös. Järnvägsstyrelsen anser kostnaderna

för dessa ändringar, som beräknats till 650,000 kronor, vara av den art, att

desamma böra bestridas med förnyelsefondsmedel.

I anslutning härtill har styrelsen ansett, att å beredskapsplanen bör upplagas

ett belopp av 1,350,000 kronor.

Arbetena i fråga kunna, meddelar styrelsen, igångsättas två månader efter

beslut örn dess utförande och i huvudsak färdigställas under ett år.

Av vad järnvägsstyrelsen anfört framgår, att de nuvarande, såsom blankledningai

framdragna svagströmsledningarna vid malmbanan på grund av

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

201

sin ålder och tekniska standard icke längre uppfylla de vanliga kraven på

att ledningarna skola vara fria från elektriska störningar och i övrigt fungera

säkert och tillfredsställande. Nu angivna olägenheter framträda starkast

å bansträckan Kiruna—Riksgränsen, där klimatförhållandena äro särskilt

svåra och där ett ostört uppehållande av telefonförbindelserna är av synnerlig

vikt på grund av den höga trafikintensiteten å banan.

På grund av, bland annat, nu angivna förhållanden anser jag mig böra biträda

järnvägsstyrelsens förslag, att för nedläggande i kabel av svagströmsledningar

mellan Kiruna och Riksgränsen å beredskapsstaten upptages härför

erforderligt belopp, 1,350,000 kronor. Av detta belopp torde viss del

böra överföras å telegrafstyrelsens kapitalkonto, enär den ifrågasatta kabeln

skulle innehålla jämväl ett antal telegrafverket tillhöriga ledningar. Det

torde i sinom tid få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av järnvägsstyrelsen

och telegrafstyrelsen därom meddela beslut.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen därom anfört har jag icke funnit

något att erinra mot styrelsens förslag, att i samband med kabelarbetet kontaktledningsanläggningen

å sträckan Kiruna—Riksgränsen partiellt ombygges

och att härför erforderliga medel, 650,000 kronor, utgå av förnyelsefonden.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonkabel vid malmbanan å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .......................... kronor 1,350,000.

[26.] o. Elektrifiering av banan Långsele—Roden. I sin nu förevarande

skrivelse har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn upptagande å anslagsplanen

av medel för påbörjande av elektrifiering av bansträckan Långsele—

Boden.

Med bifall till Kungl. Majits därom framställda förslag ha 1937 och 1938

års riksdagar anvisat medel för elektrifiering av, bland annat, bansträckan

Ånge—Bräcke—Långsele. I propositionen den 5 februari 1937, nr 103, lämnades

redogörelse även för av järnvägsstyrelsen framlagda kalkyler beträffande

elektrifiering av banan Långsele—Boden. Under hänvisning i övrigt

till nyssnämnda proposition torde jag här får erinra örn vad jag anförde till

det till nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet beträffande frågan

örn en elektrifiering av bandelen Långsele—Boden:

Ehuru alltså olika omständigheter kunna åberopas till förmån för en

omedelbar utsträckning av norra stambanans elektrifiering till Boden, tolide

emellertid övervägande skäl tala för att i nuvarande läge låta något anstå

med elektrifiering av sträckan Långsele—Boden, sektion II, helst som elektrifiering

av sektion I, Ånge—Bräcke—Långsele och Bräcke—Östersund, i

varje fall måste utföras, innan bandelen Långsele—Boden elektrifieras. För

min del vill jag alltså förorda, att de i sektion I ingående bandelarna nu

elektrifieras. Jag anser emellertid anledning finnas att förutsätta, att linjen

Långsele—Boden kommer att elektrifieras i följd med de nu förordade elek
-

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Majlis proposition nr 275.

Departement

chefen.

trifieringarna och att förslag härom, därest riksdagen icke uttalar annan mening,

får framläggas vid lämplig tidpunkt.

Gentemot vad sålunda anfördes uttalade riksdagen icke någon erinran.

Vidare torde jag få erinra om att enligt de i propositionen framlagda beräkningarna

kostnaderna för en elektrifiering av bandelen Långsele—Boden

(499 km.) uppgingo till 28,200,000 kronor och att nettominskningen av

driftsutgifterna skulle uppgå till 571,000 kronor, vilket representerade en

förräntning av det investerade kapitalet med 2.02 procent. Med utgående

från att räntan å nämnda kapital komme att uppgå till 3.5 procent, komme

införandet av elektrisk drift att enligt kalkylen medföra en nettoökning av

utgifterna med 416,000 kronor. Med avseende å räntabilitetsfrågan och

därmed sammanhängande spörsmål får jag hänvisa till mitt anförande till

nyssnämnda statsrådsprotokoll.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört:

På grund av numera inträdd prisstegring har den tidigare angivna kostnadssumman

för elektrifieringsföretaget, 28.2 milj. kronor, beräknats komma

att stiga till 31 milj. kronor. Samtidigt lia emellertid kostnaderna för

bibehållen ångdrift stigit än mera, varför en helt reviderad kalkyl säkerligen

skulle uppvisa en ej oväsentlig förbättring av räntabiliteten. Huruvida

nuvarande materialpriser böra införas i beräkningarna synes emellertid

tvivelaktigt.

Förevarande arbete beräknas kunna igångsättas i omedelbar följd efter

elektrifieringen av linjen Ånge—Långsele, vilken beräknas bli färdigställd

under våren 1939. I vilken arbetstakt elektrifieringen Långsele—Boden skall

bedrivas, torde få bero på senare prövning. Med hänsyn därtill, att det

eventuellt skulle kunna befinnas lämpligt att redan under budgetåret 1938/

1939 påbörja vissa arbeten, skulle sålunda redan av 1938 års riksdag böra

anvisas ett begynnelseanslag, förslagsvis 8 milj. kronor.

För arbetets planenliga utförande skulle sedermera behöva anvisas av

1939 och 1940 års riksdagar resp. 14,000,000 och 9,000,000 kronor.

Enligt vad järnvägsstyrelsen anfört kunna de pågående elektrifieringsarbetena

å bansträckan Ånge—Långsele beräknas bliva färdigställda under

våren 1939. Vissa arbeten för en utsträckning av elektrifieringen fram till

Boden kunna därför lämpligen påbörjas redan under nästa budgetår. Med

hänsyn härtill och i anslutning till statsmakternas ställningstagande förra

året till nu ifrågavarande elektrifieringsprojekt vill jag föreslå, att å beredskapsstaten

upptages det av järnvägsstyrelsen ifrågasatta beloppet 8,000,000

kronor för elektrifiering av bansträckan Långsele—Boden.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Elektrifiering av banan Långsele■—Boden å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett för skottsanslag

av .................................. kronor 8,000,000.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[27.] p. Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I proposition den

21 januari 1938, nr 54, har Kungl. Majit framlagt förslag om vissa åtgärder

till åstadkommande av försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall

till propositionen har riksdagen numera för nästa budgetår anvisat dels till

försvarsberedskap vid statens järnvägar å kapitalbudgeten under rubrik statens

järnvägar ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor — avseende engångskostnader

— dels ock till enahanda ändamål å sjätte huvudtiteln under

rubrik diverse ett reservationsanslag av 200,000 kronor, vilket anslag

avser löpande årskostnader. Såsom närmare framgår av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet, beräknades den totala engångskostnaden för

ifrågavarande försvarsberedskap till 9,891,000 kronor, vilket belopp enligt

de av myndigheterna framlagda förslagen förutsattes skola fördelas med

5,953,000 kronor på nästa budgetår, 2,484,000 kronor på budgetåret 1939/

1940 och 1,454,000 kronor på budgetåret 1940/1941.

I samband med att jag förordade en begränsning av första årets engångsanslag

till 2,000,000 kronor uttalade jag min avsikt att upptaga det återstående,

för budgetåret 1938/1939 begärda engångsbeloppet, 3,953,000 kronor,

å beredskapsstaten för nästa budgetår. I anslutning härtill och under

hänvisning i övrigt till förenämnda proposition vill jag alltså tillstyrka, att

sistnämnda belopp, lämpligen avrundat till 3,950,000 kronor, upptages å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .................................. kronor 3,950,000.

[28.] q. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med

bifall till Kungl. Majits i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.

5, punkten 31) framställda förslag har riksdagen för nästa budgetår såsom

dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten anvisat ett reservationsanslag

av 750,000 kronor. I jämförelse med motsvarande anslag för

innevarande budgetår innebär det sålunda anvisade anslaget en ökning med

250,000 kronor.

I sin förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört, att ett flertal arbeten

av beskaffenhet att böra bestridas av medel från förevarande anslag

för närvarande vore planerade men att samtliga dessa icke kunde bekostas

med det av riksdagen anvisade anslaget och alt de därför vore avsedda att

uppskjutas ett eller annat år. Med hänsyn härtill ansåge sig styrelsen böra

föreslå, att i förevarande stat medtoges ett belopp av 350,000 kronor för

diverse mindre arbeten i olika delar av landet.

Arbetena i fråga beräknas av styrelsen kunna igångsättas 2 å 3 månader

efter det att beloppet ställts till förfogande.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

DeTch^en.niS'' Järnvägsstyrelsens hemställan har icke givit mig anledning till erinran.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre

arbeten å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett

förskottsanslag av ...................... kronor 350,000.

Rullande materiel.

[29.] r. Person- oell resgodsvagnar. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen

föreslagit, att å beredskapsplanen upptages ett belopp av 4,000,000 kronor

för anskaffning av person- och resgodsvagnar.

Beträffande nu pågående anskaffning av person- och resgodsvagnar vid

statens järnvägar torde jag under hänvisning i övrigt till framställningen i

årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 34) här endast

behöva erinra om alt innevarande års riksdag med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag för ändamålet anvisat ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor. I

samband därmed har förutsatts, att samma belopp skulle för dylik anskaffning

utgå av statens järnvägars förnyelsefond. Ifrågavarande anskaffning,

som ingår i en av järnvägsstyrelsen uppgjord plan för budgetåren 1937—

1942, omfattande ett belopp av 12,000,000 kronor, avser en utökning av nuvarande

vagnpark och erfordras för trafikens behöriga avveckling.

I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen anfört:

Vissa äldre 2-axliga personvagnar (litt C3a- och C4, tillhopa 173 stycken)

äro av så hög ålder, 30—37 år, och efter nuvarande förhållanden av så primitiv

konstruktion och i övrigt otidsenlig anordning, att yrkanden på desammas

utrangering ur personvagnsparken från år till år blivit allt starkare.

Visserligen utgöra vagnarna i fråga i allt huvudsakligt endast en

bottenreserv, vilken reserv dock måste under såväl den varmare som kallare

årstiden utnyttjas till det yttersta för avvecklande av helgtrafik samt till

väsentlig del också för den under senare år alltmera tilltagande lördags- och

söndagstrafiken.

Det måste erkännas, att dessa vagnar — särskilt vintertiden — lämna åtskilligt

övrigt att önska, såsom varande bl. a. mycket dragiga och kalla, varjämte,

särskilt vid gång i snabbgående tåg, ett öronbedövande buller uppstår i

desamma. Den resande allmänheten har gång efter annan framfört klagomål

över vagnarna och betecknat dem såsom rent av hälsovådliga att färdas

uti vintertiden.

Att ombygga och modernisera dessa vagnar bör icke ifrågakomma redan

med hänsyn till att desamma äro 2-axliga; den alltmera uppdrivna tåghastigheten

kräver nämligen vagnar av boggityp. Kostnaden för en ombyggnad

skulle för övrigt komma att ställa sig oproportionerligt hög.

Vagnarna hava ett sammanlagt sittplatsutrymme av omkring 10,000 platser.

Av i det föregående nämnd anledning måste en förutsättning för desammas

utgallring vara, att boggivagnar med motsvarande antal sittplatser i deras

ställe anskaffas. Med för närvarande gällande priser skulle en sådan anskaffning

komma att betinga en kostnad av ungefär 10,000,000 kronor, vil
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

205

ket belopp lämpligen skulle kunna fördelas på tre år, varvid på första året

skulle komma 4,000,000 kronor.

Beställning av nu ifrågavarande vagnar kan, enligt vad styrelsen meddelar,

äga rum praktiskt taget omedelbart efter det medel blivit anvisade.

Den av järnvägsstyrelsen nu ifrågasatta anskaffningen av person- och res- Departementsgodsvagnar

ingår icke i förutnämnda anskaffningsplan för budgetåren 1937 cheten—1942

utan avser att ersätta ett antal äldre två-axliga vagnar, som numera

användas huvudsakligen såsom bottenreserv och som ur olika synpunkter

icke längre anses uppfylla de krav, som kunna ställas å desamma. Kostnaderna

för de nya vagnarna hava beräknats till 10,000,000 kronor och förutsättas

skola fördelas på tre budgetår med 4,000,000 kronor å första året.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande beskaffenheten av de

vagnar, som nu ifrågasättas skola ersättas av nya boggivagnar, och då en anskaffning

av dessa lämpligen synes böra komma till stånd vid minskad arbetstillgång,

har jag ansett mig i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag böra förorda,

att å beredskapsstaten upptages ett anslag av 4,000,000 kronor för anskaffning

av person- och resgodsvagnar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Person- och resgodsvagnar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av........................kronor 4,000,000.

[30.] s. Godsvagnar. I sin förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen

framlagt förslag om anskaffning av nya godsvagnar. Härom har styrelsen

anfört:

Tillgången på godsvagnar har icke på åtskilliga år kunnat betecknas såsom

fullt tillräcklig utan har fastmer efter hand blivit alltmera åtstramad.

För att åtminstone hjälpligt kunna tillgodose den senaste tidens efterfrågan

på sådana har det t. o. m. blivit nödvändigt att —- givetvis efter en genomgående

och relativt kostsam översyn -— i allmän trafik återinsätta omkring

500 vagnar, som tidigare med hänsyn till deras numera ej fullgoda konstruktion

och i övrigt mindervärdiga skick tagits ut från den allmänna trafiktjänsten

för att, efter några års användning vid statens järnvägars egna transporter

såsom kol- och grusvagnar m. m., efter nedslitning utgallras.

Vidare har järnvägsstyrelsen sedan länge arbetat för en ökad användning

av statens järnvägars godsvagnar för transporter i samtrafik med enskilda

järnvägar, varigenom påtagliga fördelar skulle stå att vinna för hela landets

järnvägsväsen. Med vissa enskilda järnvägar hava separatavtal träffats, varigenom

statens järnvägar för dessa banor förbundit sig sörja för all godsvagnshushållning

i samtrafik.

Av betydelse i detta sammanhang äro jämväl statsförvärven av enskilda

järnvägar. Det synes sålunda vara välbetänkt att i nu förevarande sammanhang,

d. v. s. i och för utjämning av arbetstillgången, medtaga en post på

500 godsvagnar, varav ungefär två tredjedelar öppna och återstoden sluina.

Med nuvarande priser kommer anskaffningskostnaden för desamma att be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20G

Kungl. Majlis proposition nr 275.

departements
chefen.

departements
chefen.

löpa sig på omkring 5,000,000 kronor. Ifrågavarande vagnbeställning kan

ske praktiskt taget omedelbart efter det medel blivit anvisade, och leverans

påräknas inom ett år.

Av den lämnade redogörelsen framgår att antalet statens järnvägar tillhöriga

godsvagnar icke är tillräckligt för att utan svårigheter kunna avveckla

den alltmer stegrade godstrafiken. Med anledning härav har järnvägsstyrelsen

måst — efter en genomgående och relativt dyrbar översyn — i allmän

trafik återinsätta omkring 500 tidigare utrangerade vagnar. Behovet av ytterligare

godsvagnar sammanhänger även med att statens järnvägars godsvagnar

kommit till ökad användning vid samtrafik med enskilda järnvägar.

På grund av, bland annat, nu anförda förhållanden anser jag mig böra

förorda, att för anskaffning av 500 godsvagnar å beredskapsstaten upptages

härför erforderligt belopp, 5,000,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Godsvagnar å beredskapsstat för budgetåret 1938/

39 upptaga ett förskottsanslag av ...... kronor 5,000,000.

Automobiltrafik.

[31.] t. Anläggningar och förlag för automobiltrafik. I sin förevarande

skrivelse har järnvägsstyrelsen föreslagit, att å anslagsplanen upptages ett

belopp av 200,000 kronor för anläggningar för automobiltrafik.

Jag torde här få erinra om att innevarande års riksdag med bifall till

Kungl. Majits i statsverkspropositionen framlagda förslag (kapitalbudgeten,

bil. 5, punkten 35) för nästa budgetår för anläggningar och förlag för automobiltrafik

anvisat ett reservationsanslag av 2,400,000 kronor. Av beloppet

avses 2,000,000 kronor skola användas för inköp av redan förefintliga automobiltrafikföretags

egendom och för att anknyta trafikrörelsen till statens

järnvägars järnvägsrörelse, samt 400,000 kronor för nyanskaffning av rullande

materiel för övertagna billinjer.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse anfört, att styrelsen ämnade använda

förenämnda belopp å 200,000 kronor till garagebyggnader och andra fasta

anläggningar vid övertagna automobillinjer. En dylik utbyggnad vore nämligen

högst önskvärd att få företaga i och för driftens rationalisering. Förutvarande

ägare hade nämligen ofta inskränkt kapitalinsatserna till de minsta

möjliga, även i de fall där en mycket god förräntning vore att påräkna.

Mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit har jag icke funnit något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar och förlag för automobiltrafik å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .............. kronor 200,000.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

207

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken.

I skrivelse den 31 januari 1938 har vattenfallsstyrelsen avgivit förslag till

sådana arbeten, för vilka medel lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten.

Vattenfallsstyrelsen har till en början erinrat om att Kungl. Majit i anledning

av styrelsens under hösten 1937 gjorda framställningar örn anslag för

budgetåret 1938/1939 hos riksdagen äskat anslag, som i det allra närmaste

överensstämde med styrelsens framställningar. I anslutning härtill har

styrelsen framhållit, att de arbeten, vartill anslag äskats, i sig själva innebure

en ansvällning av styrelsens anläggningsarbeten såväl i fråga om kraftstationsbyggnader

som ledningsbyggnader med därtill hörande elektrisk utrustning.

Särskilt på ledningsbyggnadsområdet bleve arbetsuppgifterna så

stora, örn de i statsverkspropositionen upptagna anslagen beviljades, att styrelsen

icke såge sig i stånd att under budgetåret 1938/1939 utföra ytterligare

arbeten av sistnämnda slag.

Beträffande nya kraftstationsbyggnader rådde, fortsätter styrelsen, det

förhållandet, att dessa krävde lång förberedelsetid. Först måste vidlyftiga

terrängundersökningar och hydrografiska mätningar göras. Därefter måste

ett grundläggande förslag uppgöras och kostnadsberäknas. Sedan följde

handläggning inför vattendomstol samt utarbetande av arbetsritningar m. m.

Först därefter kunde själva arbetena med nyanläggningen samt beställningar

hos verkstäder m. m. taga sin början.

När därför, fortsätter styrelsen vidare, styrelsen sökt utvälja lämpliga

arbetsuppgifter att hållas i beredskap för att utföras under de närmast följande

åren, hade valet varit starkt begränsat. Det hade sålunda visat sig, att för

utökning av arbetsmängden under budgetåret 1938/1939 endast funnits möjligt

att, beträffande arbeten, som vore avsedda att i normal ordning utföras

under denna tid, i lämplig omfattning forcera arbetena vid de nya kraftstationsbyggnader,

för vilka anslag begärts av 1938 års riksdag, nämligen för

Hojumstationen i Trollhättan och för Torpshammarstationen i Norrland samt

dessutom för insättande av nya maskinaggregat i Porjus.

Av sådana arbeten, som icke ingå i en planerad investerings- och nybyggnadsverksamhet

men som med fördel kunna utföras under budgetåret 1938/

1939, anser styrelsen främst böra komma i fråga vissa av de civiltekniska åtgärder

för luftskydd, som ingå i styrelsens den 11 januari 1938 till Kungl.

Maj:t ingivna förslag.

[32.] a. Ny kraftstation i Trollhättan. Med bifall till Kungl. Maj:ts

i proposition nr 48 framställda förslag har innevarande års riksdag till ny

kraftstation i Trollhättan för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements■

chefen.

Totalkostnaden för kraftstationen har beräknats till 14 milj. kronor. Enligt

arbetsplanen skulle anläggningen utföras under en arbetstid av fyra år

med följande anslagsfördelning under de fem budgetåren 1938—1943:

Budgetår

1938/1939

1939/1940

1940/1941

1941/1942

1942/1943

Kronor

.............. 500,000

.............. 3,000,000

.............. 5,000,000

.............. 4,400,000

.............. 1,100,000

Summa kronor 14,000,000.

I sin förenämnda skrivelse har vattenfallsstyrelsen anfört, att den arbetstakt,

som läge till grund för anslagsfördelningen, vore anpassad efter den

tänkta utvecklingsplanen. I propositionen hade emellertid meddelats, att ett

genomförande i snabbare takt vore möjligt.

Styrelsen meddelar, att, om sprängningsarbetena för såväl kraftstationen

som för vidgningen av älvfåran forcerades och åtgärder vidtoges för att

snabbare få ut erforderliga större maskinbeställningar i marknaden, arbeten

borde kunna medhinnas under budgetåret 1938/1939 för ytterligare 1 miljon

kronor. För att höja arbetstillgången under budgetåret 1938/1939 kunde således

anslaget till Hojumstationen i Trollhättan höjas med 1,000,009 kronor

och i motsvarande grad minskas i fortsättningen.

Då vattenfallsstyrelsens förslag icke givit mig anledning till erinran, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ny kraftstation i Trollhättan å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 1,000,000.

[33.] b. Nya maskinaggregat för Porjus kraftstation, I årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 5, punkt 41) har Kungl. Majit i samband

med äskande av fortsatt anslag till den av statsmakterna år 1937

beslutade påbyggnaden av regleringsdammarna vid Suorva förordat, att påbyggnaden

skulle utföras enligt alternativförslaget II, vilket innebär, att

dammarnas höjd i ett sammanhang skulle ökas för en dämning till + 110.80

meter över visst jämförelseplan. En påbyggnad till denna höjd skulle komma

att medföra, att ytterligare maskinaggregat skulle kunna installeras i

Porjus kraftstation, varigenom såväl det ökade kraftbehovet för övre Norrland

kunde tillgodoses som överskottskraft för transport söderut genom

stamlinjen Porjus—Västerås i icke ringa omfattning kunde bliva tillgänglig.

Kungl. Maj:ts under förenämnda punkt gjorda framställning har därefter

vunnit riksdagens bifall.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

209

I sin nu förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen meddelat, att tillloppstunneln

och avloppstunneln vid Porjus kraftstation vore utförda med

en för två nya aggregat vid kraftstationen avpassad storlek. Vad som återstode,

vore utbyggnad av fördelningsbassäng II samt insättande av maskinaggregaten

med tillhörande tilloppstuber och sugrör. Planerna på hur denna

ytterligare utbyggnad skulle utföras vore ej ännu slutförda; ej heller vore

kostnaderna slutgiltigt uträknade. Ifrågavarande utvidgning vore emellertid

otvivelaktigt, såsom styrelsen anfört i sin framställning''den 30 september

1937 beträffande Suorvadammens påbyggnad, den billigaste lösningen för

tillgodoseendet av det ökade kraftbehovet i övre Norrland.

De arbeten för dylik fortsättning av kraftstationsutbyggnaden i Porjus,

som lämpligen kunna utföras under budgetåret 1938/1939, draga enligt styrelsens

beräkningar en kostnad av omkring 1 miljon kronor.

Enär medel för utförande av ifrågavarande arbeten synas lämpligen böra Departement»- upptagas å beredskapsstaten, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå chetenriksdagen
att

till Nya maskinaggregat för Porjus kraftstation å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av.................. kronor 1,000,000.

[34.] c. Kraftstation vid Torpshammar. I proposition den 25 februari

1938, nr 152, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till förberedande arbeten

för ny kraftstation vid Torpshammar för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor. Enligt den av vattenfallsstyrelsen för

arbetet uppgjorda planen skulle anläggningen draga en kostnad av omkring

20 milj. kronor och kräva en arbetstid av omkring 6 år.

I sin nu förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen meddelat, att de planerade

arbetena å kraftstationsbygge! skulle kunna under nästa budgetår något

påskyndas, så att under nämnda budgetår skulle kunna utföras, utöver

normalt avsedda arbeten, ytterligare arbeten för 500,000 kronor.

Då medel för utförande av ifrågavarande ytterligare arbeten vid Torps- DepariemenUhammar

synas lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budget- CÄe/enår,

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Torpshammar å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 500,000.

[35.] d. Civiltekniska luftskyddsåtgurder vid statens kraftanläggningar.

I det till Kungl. Majits proposition den 3 mars 1938, nr 214, angående anordnande

av bombskyddstak å kraftstationen vid Stadsforsen i Indalsälven

m. m. hörande statsrådsprotokollet har jag förordat, att å beredskapsstaten

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275. 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

upptages ett belopp av 1,100,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftanläggningar. Under åberopande

av vad jag i nämnda protokoll därom anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftanläggningar

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av..............kronor 1,100,000.

II. Luftfartsfonden.

[36.] a. Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. I skrivelse den 15 januari

1938 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn anvisande av ett

reservationsanslag av 175,000 kronor för uppförande å flygplatsen vid Bulltofta

av en nybyggnad för säkerhetstjänsten vid flygfältet i enlighet med ett i

skrivelsen såsom alternativ III betecknat förslag.

Med ändring av sin förenämnda hemställan har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

sedermera i skrivelse den 4 mars 1938 framlagt förslag om utförande

av en helt ny stationsbyggnad vid flygfältet.

Till en början torde jag få erinra örn följande beträffande de å flygplatsen

för närvarande befintliga byggnaderna:

År 1924 lät Malmö stad uppföra en hangarbyggnad med kontorslokal och

en mindre reparationsverkstad (hangar nr 1). Byggnaden, som är belägen

å det staten tillhöriga området av flygfältet, bekostades helt av Malmö stad.

Efter av staden gjord hemställan beviljade därefter statsmakterna år 1925

staden ett anslag å 128,000 kronor till, bland annat, uppförande av en andra

hangar (hangar nr 2). Såsom villkor för erhållandet av detta statsbidrag

föreskrevs, bland annat, att byggnaden skulle förbliva statens egendom,

med rätt för Malmö stad att använda den för avsett ändamål men med skyldighet

för staden att underhålla byggnaden i fullgott skick. Med bifall till

Kungl. Maj:ts i 1928 års statsverksproposition framlagda förslag medgav

riksdagen, att med Malmö stad finge slutas avtal angående uppförande av

en tredje hangar (hangar nr 3) å flygplatsen vid Bulltofta på villkor, bland

andra, att staten, som skulle bliva ägare till hangaren, skulle förbinda sig

att, därest den inkomst, som staden erhölle genom upplåtandet av nu ifrågavarande

hangarbyggnad med utrustning jämte de redan då befintliga anläggningarna

å flygplatsen, icke försloge till täckande av dels den från innehavaren

av flygplatsen då utgående avgiften å 3,000 kronor, dels förräntning

och amortering av lån från luftfartslånefonden å 180,000 kronor samt

det ytterligare lån, som staden för uppförande av nu ifrågavarande hangarbyggnad

upptoge, dels ock kostnader för underhåll och brandförsäkring av

hangaren, antingen genom eftergift beträffande stadens skyldighet att förränta

och amortera lånet från luftfartslånefonden eller på annat sätt hålla

staden skadeslös för vad i inkomsten sålunda bruste, så att staden på grund

av nu angivna förhållanden icke lede någon som helst förlust. De lån, som

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

211

upptagits av Malmö stad för täckande av dessa kostnader, hava hittills förräntats

och amorterats av aktiebolaget Aerotransport, varför den av staten

lämnade ränte-, amorterings- och underhållsgarantien icke behövt tagas i

anspråk.

Förutom nu nämnda byggnader finnes därjämte en av två byggnader

bestående radiostation, vilken är uppförd av aktiebolaget Aerotransport. Under

år 1937 har nämnda bolag bekostat en provisorisk mindre utbyggnad av

mottagningsstationsbyggnaden för att möjliggöra införande av, bland annat,

nytillkomna teletypeförbindelser.

I sin skrivelse den 15 januari 1938 meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att styrelsen funnit det vara oundgängligen nödvändigt, att åtgärder

snarast komme till stånd för förbättring av administrationslokalerna vid

flygplatsen. Med hänsyn till att flygplatsen ägdes av staten ansåge styrelsen

det skäligt, att i varje fall de lokaler, som erfordrades för säkerhetstjänstens

upprätthållande, tillhandahölles av staten. Styrelsen anförde vidare, bland

annat:

Genom aktiebolaget Aerotransport har för ordnandet av stationsbyggnadsfrågan

vid Bulltofta flygplats till styrelsen insänts tre byggnadsförslag, här

nedan betecknade såsom alt. I, II och lil. Styrelsen vill i samband härmed

påpeka, att de såsom alt. II och III betecknade förslagen endast utgöra partiella

utbyggnadsförslag och alltså ej äro fullt jämförbara med alt. I. De båda

alternativen II och III sedda såsom ett helt utgöra dock en med alt. I i stort

sett jämförbar lösning av bvggnadsfrågan.

Alternativ I omfattar uppförande av en helt ny stationsbyggnad jämte viss

omläggning av själva flygfältet. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt

494,000 kronor eller i avrundat tal 500,000 kronor. Detta förslag ansluter

sig till den redan år 1937 framförda tanken på en fullständig nybyggnad

av lokalerna för såväl säkerhetstjänstens som trafiktjänstens och passagerarnas

behov. De för flygplatsens förvaltning och flygstationstjänsten erforderliga

lokalerna äro enligt detta förslag sammanförda till en gemensam

byggnad, i vilken även inrymts bland annat en restauranglokal. Det har

ifrågasatts, att genom uteslutande av till byggnaden hörande flygelbyggnad

åstadkomma en provisorisk lösning av lokalfrågan med nedbringade kostnader.

Härigenom skulle uteslutas i första hand restauranglokalerna, vilka

dock skulle ersättas med en mindre buffé i huvudbyggnaden, samt vidare

huvuddelen av tullokalerna, vilka i så fall skulle bibehållas på sin nuvarande

plats vid den s. k. hangarbyggnaden nr 2.

Alternativ II avser uppförandet av en tillbyggnad till den nuvarande hangarbyggnaden

nr 2 och skulle komma att tillgodose trafiktjänstens och passagerarnas

behov, medan alternativ III innebär uppförandet av en särskild

byggnad för säkerhetstjänstens behov. Byggnadskostnaderna hava beräknats

uppgå till 95,000 kronor för alternativ II och 90,000 kronor för alternativ

III. För tillgodoseendet av kostnaderna för gas-, vatten- och avloppsledningar

samt elektriska ledningar, planeringsarbeten, vägarbeten m. m. har

styrelsen uppskattningsvis beräknat för alt. II ett belopp av 25,000 kronor,

medförande för detta alternativ en sammanlagd kostnad av 120,000 kronor,

samt för alt. III omkring 60,000 kronor, innebärande för sistnämnda alternativ

en totalkostnad av 150,000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för

alt. II och III skulle sålunda belöpa sig till cirka 270,000 kronor. Det måste

dock erinras örn att denna lösning, med hänsyn till att lokalerna skulle

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

komma att vara inrymda i skilda byggnader, icke skulle medföra samma

fördelar som det såsom alt. I betecknade förslaget.

Med hänsyn till de höga kostnaderna för alternativ I ansåg sig väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för det dåvarande icke böra förorda detta till utförande

utan föreslog, att för tillgodoseende av säkerhetstjänstens och flygledningens

behov en byggnad enligt alternativ III uppfördes. Till förenämnda

kostnad å 150,000 kronor skulle emellertid komma 15,000 kronor för inventarier

och 10,000 kronor för, bland annat, ersättning till aktiebolaget Aerotransport

för bolagets kostnader för utredningsarbeten m. m. Sammanlagda

kostnaden för alternativ III skulle alltså uppgå till 175,000 kronor.

I sin skrivelse den 4 mars 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till

en början anfört, att i samband med avlåtandet av den tidigare framställningen

i ämnet förhandlingar pågått mellan styrelsen, Malmö stad och aktiebolaget

Aerotransport angående handhavandet av flygstationens förvaltning.

Förhandlingarna hade vid den tiden ej lett till något slutgiltigt resultat,

varför styrelsen icke ansett sig då kunna framlägga något förslag, som

fullständigt löste byggnadsfrågan vid flygplatsen. Sedan nämnda framställning

avlåtits, hade emellertid vid de fortsatta förhandlingarna med Malmö

stad enighet nåtts örn det sätt, varpå den framtida förvaltningen av flygplatsen

skulle ordnas. Från stadens sida hade, fortsätter styrelsen, vid förhandlingarna

framförts det önskemålet, att åtgärder måtte vidtagas för att

lösa byggnadsfrågan vid flygplatsen i ett sammanhang på sådant sätt, att

såväl säkerhetstjänstens som trafiktjänstens och passagerarnas behov bleve

tillgodosedda. Staden hade i samband därmed förklarat sig villig att lämna

bidrag till kostnaden för uppförande av en ny stationsbyggnad, därest

densamma tillgodosåge samtliga nu nämnda behov. Styrelsen anför i anslutning

härtill:

Styrelsen, som för sin del gärna ser, att byggnadsfrågan vid flygplatsen

löses i ett sammanhang, har ånyo upptagit densamma till prövning för att

den om möjligt må lösas i samband med den av styrelsen tidigare föreslagna

byggnaden för säkerhetstjänsten. Det torde nämligen vara oundgängligen

nödvändigt att vidtaga åtgärder för förbättring av lokalförhållandena å flygplatsen.

Genom den ökade trafiken på flygplatsen hava nämligen de lokaliteter,

som avses för expeditionen av passagerare, gods och post, visat sig icke

kunna motsvara de krav, som ställas på desamma. Det torde även vara

ofrånkomligt, att man särskilt med avseende på passagerarna icke kan frånse

vissa krav på bekvämlighet i samband med expedieringen vid avgående

och ankommande flygplan. Härutinnan torde de nuvarande anordningarna

på flygstationen icke på långt när fylla måttet. De nuvarande expeditionslokalerna,

som äro inrymda i en länga utefter den s. k. hangarbyggnaden

nr 2, äro otillräckliga och även i övrigt olämpliga för avsett ändamål. Passagerarna

måste sålunda tillbringa väntetiden för flygplanens avgång antingen

i en provisorisk avbalkning i själva hangaren, varest samtidigt pågå

översynsarbeten å flygplanen, eller i samma rum, varest inskrivning av resgods,

tullklarering, passvisering m. m. äger rum, vilket givetvis försvårar arbetet

för den här sysselsatta personalen. Tull- och passpersonalen har ävenledes

vid upprepade tillfällen framställt klagomål mot de nuvarande utrymmena

och anordningarna för expeditionen. Enligt styrelsens förmenande

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

213

framstår det därför såsom en tvingande nödvändighet att snarast möjligt

anskaffa ändamålsenligare lokaler för tillgodoseende av nu ifrågavarande

behov.

För att belysa detta behov angiver styrelsen i följande tabell, huru trafiken

vid flygplatsen stegrats under de senaste 7 åren, under vilken tid de

nuvarande lokalerna varit i bruk:

År 1930

År 1937

Stegring

Antal exp. trafikflygplan..........................

2,720

7,013

2.6 ggr.

> » passagerare............................

4,592

30,330

6.6 >

Kg. > post ..................................

41,442

340,832

8.2 »

> » bagage och frakt.......................

86,300

333,710

3.9 »

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar härefter, att Malmö stad med

hänsyn till att det närmast torde ankomma på staden att bestrida kostnaderna

för de för tull- och passpersonal erforderliga lokalerna enligt det preliminära

avtalet angående flygplatsens förvaltning förklarat sig beredd att

utgiva ett engångsbidrag härtill, uppgående till 85,000 kronor. Förutsättning

härför vore emellertid, att byggnaden komme att tillgodose såväl säkerhetstjänstens

som trafiktjänstens och den övriga förvaltningstjänstens behov

samt att arbetet å byggnaden påbörjades snarast, så att staden icke

nödgades vidtaga andra åtgärder för att provisoriskt tillgodose behoven, och

i varje fall före 1939 års utgång.

Styrelsen fortsätter härefter:

Med denna utgångspunkt har styrelsen undersökt möjligheterna för att

redan innevarande år framlägga förslag till en fullständig nybyggnad för såväl

säkerhetstjänstens som trafiktjänstens och passagerarnas behov. Styrelsen

har därvid ansett det vara berättigat att utgå ifrån det förslag till stationsbyggnad,

som omförmäldes i styrelsens skrivelse den 15 januari 1938

och därstädes betecknades såsom alternativ I. Enligt detta förslag äro de

för flygplatsens förvaltning och flygstationstjänsten erforderliga lokalerna

sammanförda till en gemensam byggnad. Fullständigt genomförd skulle

denna byggnad betinga en sammanlagd kostnad av 344,000 kronor, vartill

skulle komma 150,000 kronor för planeringsarbeten, expeditionsplattform,

tillfartsvägar, anslutningar av ledningar m. m., medförande för detta alternativ

en sammanlagd byggnadskostnad av omkring 500,000 kronor. Styrelsen

anser emellertid, att en mindre omarbetning av det föreliggande förslaget

skulle kunna äga rum, avseende dels om möjligt ett mindre kostsamt

utförande av själva byggnaden, dels ock nedbringande av kostnaderna för

planeringsarbeten m. m. Sistnämnda kostnader skulle nämligen, därest

byggnaden, i stället för såsom ursprungligen avsetts, förlädes närmare övriga

å flygplatsen förefintliga byggnader, sannolikt kunna nedbringas, därigenom

att expeditionsplattform tills vidare kunde anstå och anslutningsledningar

ej behövde komma till utförande i samma utsträckning som enligt

förslaget. Denna placering förutsätter emellertid, att den Malmö stad tillhöriga

hangaren (nr I) bortflyttas, en åtgärd, som förutsetts i det avtal, som

preliminärt träffats med .stadens delegerade.

s. 214 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

214

Med angivande av dessa möjligheter att vidtaga besparingar i utförandet

av nu ifrågavarande alternativ hade, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

styrelsen i skrivelse den 23 februari 1938 anhållit om byggnadsstyrelsens

uttalande, huruvida byggnadsstyrelsen ansåge ett belopp av omkring

400,000 kronor tillräckligt för utförande av en stationsbyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med det såsom alt. I betecknade förslaget. I anledning

härav hade från byggnadsstyrelsen inkommit ett styrelsens förevarande

skrivelse bilagt yttrande, varav framginge, att byggnadsstyrelsen funnit det

möjligt att utföra en dylik byggnad för ett belopp av 400,000 kronor, varav

högst 50,000 kronor skulle belöpa på kostnader för yttre ledningar, planeringsarbeten,

vägar m. m.

Av ritningarna till den föreslagna byggnaden framgår, att denna, som är

avsedd att uppföras av tegel, i bottenvåningen skulle innehålla en större expeditionslokal

för avgående och ankommande passagerare och gods, en restauranglokal

samt rum för tull och passpolis. Vidare skulle i bottenvåningen

anordnas rum för postexpedition. I andra våningen skulle inrymmas lokaler

för väderleks- och radiotjänst samt flygledning. Tredje våningen skulle

utgöras av ett för flygledare avsett kontrolltorn, runt vilket skulle utföras en

inspektionsplattform.

Utöver förenämnda byggnads- och planeringskostnader om tillhopa 400,000

kronor skulle, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, tillkomma kostnader

för byggnadens utrustning med möbler och inventarier samt vissa kostnader

för omläggning utav elektriska ledningar för manövrering av radiooch

belysningsanläggningar m. m. i samband med flyttningen. Nu nämnda

kostnader har styrelsen uppskattningsvis beräknat till 20,000 kronor.

Härjämte bör, anser styrelsen, för utredningsarbete samt erforderlig kontroll

under byggnadstiden beräknas ett belopp av 15,000 kronor.

Totalkostnaden för den föreslagna byggnaden skulle alltså belöpa sig till

omkring 435,000 kronor med följande fördelning:

Byggnadskostnader .................................. kronor 350,000

Planeringsarbeten m. m............................... » 50,000

Möbler och övriga inventarier samt omläggning av manöver
ledningar

m. m................................... » 20,000

Ritningar och kontroll .............................. » 15,000

Summa kronor 435,000.

Av det sålunda erforderliga beloppet 435,000 kronor skulle, anför styrelsen,

Malmö stad under förutsättning av att det med staden px-eliminärt träffade

avtalet godkännes, tillskjuta ett belopp av 85,000 kronor, varför det å

staten belöpande beloppet skulle uppgå till 350,000 kronor. I anslutning

härtill fortsätter styrelsen:

I jämförelse med det belopp, som erfordras för uppförande av den av

styrelsen i skrivelsen den 15 januari 1938 föreslagna nybyggnaden för säkerhetstjänsten,

föreligger det alltså en kostnadsökning av 175,000 kronor. Då

emellertid en fullständig lösning av byggnadsfrågan inom de allra närmaste

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

åren måste ske, vill styrelsen med beaktande av såväl den omständigheten

att underhållskostnaderna för en byggnad äro mindre än för två självständiga

byggnader, som det förhållandet, att det av Malmö stad gjorda erbjudandet

örn bidrag till kostnaderna för en nybyggnad förbundits med det

villkoret, att byggnaden påbörjas före 1939 års utgång, tillstyrka att en lösning

av byggnadsfrågan kommer till stånd enligt det såsom alt. I betecknade

förslaget. Dessutom får styrelsen anmäla, att vissa inkomster torde

kunna påräknas i den nya stationsbyggnaden genom uthyrning av restaurang-

m. fl. utrymmen, varigenom en viss förräntning av de sålunda ökade

byggnadskostnaderna bör kunna förväntas.

Beträffande de genom den föreslagna nybyggnaden ledigblivna lokalerna

har styrelsen framhållit, att, ehuru styrelsen icke medhunnit att i detalj undersöka,

huru desamma skulle kunna utnyttjas för annat ändamål, aktiebolaget

Aerotransports vidgade trafik- och verkstadsrörelse ävensom den

alltmer livaktiga privatflygningen torde göra det utan svårighet möjligt att

genom uthyrning och omdispositioner finna full användning för nu ifrågavarande

lokaler.

Under åberopande av vad styrelsen anfört hemställer styrelsen, att för

uppförande å flygplatsen vid Bulltofta av en stationsbyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med det såsom alternativ I betecknade förslaget matte

för budgetåret 1938/1939 anvisas ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de nuvarande lokalerhållandena

vid Bulltofta flygplats i vissa avseenden mindre tillfredsställande.

Expeditionslokalerna, vilka äro inrymda i en länga utefter hangarbyggnaden

nr 2 och som i viss mån kunna sägas hava karaktären av ett provisorium,

äro otillräckliga och medföra på grund härav olägenheter såväl för

passagerarnas bekvämlighet och trevnad som för personalen vid expedieringen

av gods och post m. m. Lokalerna för flygledningen samt för radiooch

väderlekstjänsten äro mindre väl belägna i förhållande till varandra.

Genom att radiotjänstavdelningen är förlagd till en mindre byggnad på fältet,

medan den meteorologiska avdelningen och flygledningen äro inrymda

i en tillbyggnad till hangarbyggnaden nr 3, försvåras i hög grad det

intima samarbete, som är erforderligt mellan de olika grenarna av säkerhetstjänsten.

Särskilt vid utövandet av flygledningen för flygplan, som landa

under svåra väderleksförhållanden, är ett dylikt samarbete av stor vikt. bör

ett tillfredsställande samarbete erfordras, bland annat, att flygledaren från

sin plats har fri utsikt över hela flygstationen med dess omgivningar och

samtidigt kan manövrera flygplatsens signal- och belysningsanordningar.

Han bör därjämte kunna konferera med radio- och väderlekspersonalen

samt, om så befinnes nödvändigt, personligen följa resultatet av pejlingarna

eller med stöd av väderlekskartorna själv bilda sig en uppfattning örn väderlekssituationen.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts vill jag icke motsätta mig, att åtgärder

vidtagas i syfte att åstadkomma bättre lokalförhållanden vid flygfältet.

Huruvida härvidlag en lösning bör sökas enligt alternativförslaget I eller

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

alternativförslaget III kan synas tveksamt. Det senare förslaget innebär, aude

nuvarande expeditionslokalerna bibehållas i sitt nuvarande skick, medan lokalerna

för säkerhetstjänsten skulle sammanföras i en gemensam byggnad, som

skulle uppföras för ändamålet. Enligt alternativförslaget I skulle samtliga de

för flygplatsens förvaltning och flygstationstjänsten i övrigt erforderliga lokalerna

inrymmas i en och samma byggnad. För det förra förslaget tala huvudsakligen

de avsevärt lägre kostnaderna, som detsammas genomförande

skulle medföra i jämförelse med kostnaderna för det senare. Sålunda beräknas

kostnaderna för alternativ III till 175,000 kronor, medan kostnaderna

för alternativ I skulle efter vissa förenklingar uppgå till omkring 435,000

kronor. Att jag emellertid i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser

mig det oaktat böra förorda det dyrbarare alternativet sammanhänger

bland annat därmed, att därigenom en definitiv lösning av lokalfrågorna på

längre sikt kan beräknas komma till stånd. Vidare torde det få anses ur

olika synpunkter fördelaktigt att få samtliga förvaltningslokaler sammanförda

i en gemensam byggnad. Denna fördel skulle däremot icke vinnas

vid ett genomförande av alternativförslaget III med en särskild byggnad för

säkerhetstjänsten, enär därvid torde få förutsättas, att framdeles den nuvarande

hangarbyggnaden nr 2, invid vilken expeditionslokalerna för närvarande

äro belägna, skulle tillbyggas. Härtill kommer slutligen, att Malmö

stad vid genomförande av alternativförslaget I utfäst sig att bidraga med ett

belopp av 85,000 kronor med hänsyn, bland annat, till att staden har att

svara för erforderliga lokaler för tull- och passpersonalen vid flygfältet.

Såsom ytterligare villkor härför har staden uppställt, att arbetet å byggnaden

påbörjas snarast och i varje fall före 1939 års utgång, så att staden

icke nödgas vidtaga andra åtgärder av provisorisk natur för att tillgodose

tull- och passpersonalens lokalbehov.

Mot de för byggnadsföretaget upprättade ritningarna synes i stort sett

icke något vara att erinra. Innan desamma slutligen fastställas av Kungl.

Maj :t, torde de emellertid böra granskas av byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till att staten är ägare till Bulltofta flygplats och inom kort,

på sätt jag i annat sammanhang kommer att närmare beröra, jämväl torde

bliva nödsakad att omhändertaga flygplatsens skötsel, synes det få ankomma

på staten att bekosta en ny stationsbyggnad i Bulltofta till den del bidrag

från annat håll icke kan påräknas.

Kostnaderna för byggnadsföretaget hava beräknats till omkring 435,000

kronor. Då Malmö stad enligt vad förut nämnts skulle bidraga med 85,000

kronor, skulle alltså erfordras ett anslag av statsmedel å 350,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att förlägga större byggnadsföretag till tider

med minskad arbetstillgång synes tidpunkten för arbetets igångsättande

tills vidare böra uppskjutas, dock på grund av det av Malmö stad för

bidragets utgivande fästade villkoret längst intill utgången av år 1939. Det

erforderliga beloppet, 350,000 kronor, torde med hänsyn härtill icke böra

anvisas a riksstaten för nästa budgetår ratan upptagas å beredskapsstaten.

Därest en ny stationsbyggnad kommer till stånd, kunna de ledigblivna

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

lokalerna beräknas komma till användning för andra ändamål. Sålunda

torde aktiebolaget Aerotransports vidgade trafik- och verkstadsrörelse sannolikt

komma att ställa ökade krav på lokaler, varjämte lokaler torde kunna

uthyras till flygklubbar och privatflygare.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ........................ kronor 350,000.

[37.] b. Utbyggnad av flygplatser. I sin skrivelse den 30 september

1937 angående anslag till väg- och vattenbyggnadsväsendet m. m., att äskas

av 1938 års riksdag, hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen örn

anvisande av ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor för utbyggnad av

flygplatser.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrade i sin skrivelse till en början

örn att frågan örn fortsatt utbyggnad av flygplatser blivit aktuell därigenom,

att statens arbetslöshetskommissions verksamhet på området syntes stå inför

sin fullbordan. Vidare betonade styrelsen, att utvecklingen på luftfartens

område motiverade ett fortsatt flygfältsbyggande, som icke borde göras beroende

av frågan, huruvida medel därtill kunna utgå av anslag för bekämpande

av arbetslöshet. Styrelsen ansåge nämligen, att vissa arbeten avseende

utbyggnad och förbättrande av flygfält vore så viktiga, att de icke

kunde uppskjutas till en kommande arbetslöshetsperiod. Detta hindrade,

uttalade styrelsen, naturligtvis icke, att en fortsatt utbyggnad av flygplatser

med arbetslöshetsmedel alltjämt borde äga rum, när så kunde vara motiverat.

På grund av sålunda anförda förhållanden bordé, fortsatte styrelsen, ett

särskilt anslag upptagas i riksstaten, avsett för utbyggnad av flygplatser.

Detta anslag skulle i så fall av Kungl. Maj:t på förslag av styrelsen kunna

användas dels för önskvärda förbättringar av befintliga flygplatser och dels

för utbyggande av nya flygplatser. Därvid skulle i första hand ifrågakomma

bidrag till fält med sådan belägenhet, att de kunde bliva till nytta såsom

hjälpflygplatser för blivande luftfartsleder Stockholm—Riga, Stockholm—Oslo

och Stockholm—Göteborg. I andra hand skulle bidrag även

kunna lämnas till utbyggnad av flygplatser, vilka kunde förmodas bliva till

nytta för andra tänkbara luftfartsleder eller för privat- och sportflygningar

inom riket.

Beträffande riktlinjerna för anslagets användning anförde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

:

Man bör skilja mellan flygplatser, belägna intill större städer och samhällen,

där vederbörande kommuner förklara sig villiga att tillhandahålla

erforderlig mark och att helt eller delvis bekosta flygplatsernas förvaltning

och underhåll, samt flygplatser, vilka prövas önskvärda av säkerhetsskäl

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

och som hava huvudsaklig betydelse såsom hjälpflygplatser för tryggande

av trafiksäkerheten och där kommunerna icke vilja eller kunna bidraga till

flygplatsens tillkomst och underhåll. För byggandet av flygplatser av den

förstnämnda kategorien synes böra föreskrivas, att erforderlig mark för

flygplatsens behov -— innefattande jämväl markreservat för framtida utvidgningar

samt servitut, byggnadsbestämmelser eller dylikt till tryggande

av flygplatsens framtida användbarhet -—- skall ställas till förfogande av

vederbörande kommun. Staten bör enligt Kungl. Maj:ts bestämmande kunna

bidraga med kostnaderna för flygplatsens utbyggande, vari skulle inbegripas

jämväl kostnader för erforderliga byggnader och tillfartsvägar m. m.

med förslagsvis lägst 50 % och högst 90 % av verkliga kostnaden. Kommunen

skulle därvid förbinda sig att bålla flygplatsen öppen för begagnande

mot särskild taxa och svara för dess underhåll enligt av luftfartsmyndigheten

närmare utfärdade föreskrifter. Kungl. Maj:t bör, därest särskilda

omständigheter så motivera, framdeles kunna medgiva statsbidrag jämväl

för större underhålls- samt för utvidgningsarbeten.

Byggandet av flygplatser av det senare slaget bör enligt styrelsens uppfattning

ske, när större kommunalt bidrag icke kan påräknas och när trafiksäkerhetsskäl

motivera anläggande av hjälpflygplatser på enahanda sätt,

som tidigare skett å luftfartslederna Stockholm—Malmö och Malmö—Göteborg—norska

gränsen. Staten bör därvid själv anskaffa erforderlig mark

samt bekosta flygplatsens utbyggnad, underhåll och drift. Sådana flygplatser

böra liksom nu ställas under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning.

Förutom utbyggnad utav ytterligare lantflygplatser, kan det tänkas att

frågan örn utbyggnad av sjöflygplatser på statens bekostnad eller med bidrag

av statsmedel kan bliva aktuell. Undersökning pågår angående anordnandet

av ytterligare tullflygplatser utmed svensk-norska gränsen. Dessa

måste i regel tänkas anordnade såsom sjöflygplatser. De bliva sannolikt belägna

vid sådana orter, där de kommunala och enskilda intressena för anordnande

och underhållande av flygplats äro ringa. Då kostnaderna emellertid

äro förhållandevis obetydliga, synes det skäligt att — därest Kungl. Maj :t

finner anledning föreligga för anordnande av sådan flygplats — dessa bestridas

av statsmedel. Det ifrågavarande anslaget bör därvid kunna användas

för de tekniska anordningar, som prövas erforderliga för flygplanens

emottagande och flygplatsens betjänande.

Beträffande storleken av det anslag, som borde avses för utbyggnad av

flygplatser under budgetåret 1938 1939, uttalade styrelsen i nu ifrågavarande

skrivelse, att styrelsen icke vore beredd att då framlägga några kostnadsberäkningar

eller några detaljerade förslag för anslagets fördelning. Med

hänsyn till att arbetena i allmänhet droge avsevärda kostnader, hade styrelsen

ansett sig böra föreslå ett anslag på en miljon kronor. Styrelsen förutsatte,

att det borde ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag i varje särskilt

fall avgöra, huru medlen skulle användas, och att en del av anslaget

av Kungl. Majit årligen bomme att ställas till styrelsens förfogande för

undersökningar rörande fortsatt utbyggnad av flygfält. Kostnaderna för

dylika undersökningar, inberäknat utgifter för erforderlig särskild personal,

torde böra bestridas från ifrågavarande anslag.

Med skrivelse den 15 januari 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

därefter överlämnat en förteckning över de arbeten för utbyggnad av flyg
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj.ts proposition nr 275.

219

fält, som styrelsen åsyftade i sin förenämnda skrivelse den 30 september

1937. Under hänvisning i övrigt till förteckningen torde jag här få meddela,

att i densamma arbetena uppdelats i tre kategorier med hänsyn till huru

långt de förberedande arbetena för arbetsföretagen fortskridit. Första kategorien,

eller sådana företag, som äro så förberedda, att de torde kunna igångsättas

inom ungefär en månad efter beslut därom, omfattar tre företag, nämligen

utvidgning av Bromma flygplats för en kostnad av omkring 4,455,000

kronor, utvidgning av Jönköpings flygplats för en kostnad av omkring

500,000 kronor och anläggning av flygplats vid Karlstad för en kostnad av

omkring 500,000 kronor. Kostnaderna förutsättas skola fördelas på två

eller tre år. Andra kategorien omfattar sådana arbeten, vilka delvis äro förberedda

men som fordra ytterligare utredning, innan de kunna godkännas

för igångsättande. Av dessa arbeten äro endast arbetena för flygplats å

Gotland kostnadsberäknade. För dylik flygplats hava upptagits två alternativförslag,

nämligen flygplats vid Visby för en kostnad av omkring 750,000

kronor och flygplats vid Roma för en kostnad av omkring 250,000 kronor.

De övriga under denna kategori upptagna arbetena avse utvidgning av flygplatserna

vid Bulltofta, Torslanda, Norrköping, Halmstad och Varberg. De

till den tredje kategorien hörande företagen, vilka avse flygplatser vid Karlskrona,

Borås, Uppsala och Karlskoga, angivas kräva omfattande utredningar,

innan de kunna igångsättas.

I anslutning till denna förteckning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beträffande flygfält på Gotland anfört:

Styrelsen vill understryka nödvändigheten av att flygfältsfrågan på Gotland

inom den allra närmaste tiden underkastas en erforderlig utredning. I

sina senast avlämnade riksdagspetita har styrelsen redan anmält, att det

kommit till styrelsens kännedom, att chefen för flygvapnet gjort framställning

om medel för anläggande av en militär flygplats vid Roma kungsgård

på Gotland och att styrelsen därvid tänkt sig inkomma med förslag till ytterligare

utbyggnad av denna flygplats för civilt bruk samt till flygplatsens förseende

med radiostation. Medel till denna radiostation hava också av Kungl.

Majit äskats i årets statsverksproposition. Sedermera har emellertid styrelsen

under hand erfarit, att en remiss från socialdepartementet angående

ett av statens arbetslöshetskommission avgivet förslag till anordnande av en

landflygplats vid Visby kan vara att förvänta. De kostnadsberäkningar, som

föreligga beträffande utbyggnad av dessa flygplatser vid Visby och Roma,

synas styrelsen icke fullt likvärdiga i fråga örn beräkningsgrunderna, varför

.styrelsen finner det nödvändigt att underkasta frågan en fullständig utredning

och låta en särskild person verkställa granskning av båda kostnadsberäkningarna.

Styrelsen återkommer härefter till personalfrågan och anför härom:

För att styrelsen skall kunna slutgiltigt granska och godkänna uppgjorda

arbetsförslag och kostnadsberäkningar rörande flygfält, är det nödvändigt,

att .styrelsen äger tillgång till lämplig arbetskraft för den tekniska granskningen

och bearbetningen av förslagen samt för företagande av de kompletterande

undersökningar, vilka kunna finnas nödvändiga för en allsidig utredning

av flygfältsbyggnadsfrågor. Sådan arbetskraft finnes f. n. icke tillgänglig

på styrelsens järnvägs- och lidtfartsbyra. Styiclscn vill erinra där
-

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

om, att dylika frågor tidigare handlagts dels inom generalpoststyrelsen, där

bl. a. markoverlåtelser ombesörjts av generalpoststyrelsens ombudsman, dels

J*1011}., s^a^ens arbetslöshetskommission, där alla kostnadsberäkningar och arbetsförslag

utarbetats för arbeten i statens egen regi och där granskning verkställts

av planer för statskommunala arbeten.

De förhållanden, som inverka på bedömandet av frågan om huru tillämnad6

flygplatser skola utbyggas, äro underkastade en snabb utveckling, och

pa grund härav är det nödvändigt att ägna speciell och kontinuerlig uppmärksamhet

åt dessa problem, så att planläggningen av flygplatser kan

göras pa ett framsynt sätt. Antalet aktuella flygfältsfrågor har under den

senaste tiden ökat, och styrelsen finner''det därför ofrånkomligen nödvändigt,

att en säl skild person inom styrelsens luftfartsavdelning får i uppdrag

att handlägga dessa ärenden. Då förberedelserna för igångsättandet av ett

byggnadsarbete vid en flygplats i regel torde kunna sältas till minst 4—6

mannder, måste denna person snarast ställas till styrelsens förfogande, för

att åtminstone några av de aktuella flygfältsbyggnaderna skola hinna förberedas,

sa att de kunna komma i gång i början av nästkommande budgetår

bor att satta styrelsen i stånd dels att i enlighet med direktiven i kommunikationsdepartementets

skrivelse den 8 januari 1938 verkställa erforderliga

förberedande åtgärder för däri avsedda arbetens igångsättande och

dels att åstadkomma den grundliga utredning rörande det av statens arbetsioshetskommitté

föreslagna flygfältet vid Visby, som är en nödvändig förutsättning

för avgivande av ett nöjaktigt yttrande över berörda förslag, kräves

emellertid särskild arbetskraft å styrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå. Behovet

synes för närvarande kunna tillgodoses genom anlitande av därtill

lämplig, tekniskt utbildad arbetskraft, för vilket ändamål torde åtgå omkring

6,000 kronor, inberäknat utgifter för resor, hantlangning, skrivhjälp

Med anledning av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i anslutning

härtill gjord framställning har Kungl. Majit genom beslut den 18 februari

1938 dels av sjätte huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisat ett belopp

av högst 5,000 kronor för undersökningar rörande fortsatt utbyggnad av

flygplatser, dels ock medgivit, att styrelsen må för de för ifrågavarande ändamål

erforderliga resorna taga i anspråk ett belopp av högst 1,000 kronor

av den i styrelsens omkostnadsstat för löpande budgetår upptagna anslagsposten

till resekostnader å 46,500 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava flygfältsanläggningar

c e''en- sedan flera år kommit till utförande i syfte att motverka arbetslöshet. I

stor utsträckning hava dylika anläggningar utförts genom statens arbetslöshetskommissions

försorg och i andra fall genom vederbörande kommun mot

åtnjutande av bidrag av statsmedel. Arbeten av ifrågavarande slag äro liksom

vägarbetena på grund av sin natur särskilt lämpade såsom beredskapsarbeten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande preliminära plan omfattar,

såsom förut anförts, ett flertal arbeten å flygfält i skilda delar av landet.

För min del har jag i sakens nuvarande läge icke funnit anledning till erinran

mot styrelsens plan. Enligt vad jag under hand inhämtat, torde för

ifrågavarande ändamål a beredskapsstaten för nästa budgetår kunna upp
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

221

tagas ett avrundat belopp av 5 miljoner kronor. Enär, såsom styrelsen framhållit,

kostnaderna för anläggningarna i vissa fall måste helt täckas av statsmedel,

medan i andra fall staten skulle lämna bidrag till vederbörande kommun,

kan det icke för närvarande angivas, i vad mån kostnaderna för de

arbeten, som i här ifrågasatt ordning kunna komma att igångsättas, komma

att överstiga nyss angivna belopp av 5 miljoner kronor. Jag har emellertid

i den tidigare meddelade sammanställningen rörande arbetenas omfattning

räknat endast med sagda belopp.

Vad beträffar den jämförelsevis mest aktuella frågan om flygfält på Gotland

kunna olika uppfattningar göra sig gällande vid valet mellan fälten

vid Roma kungsgård och vid Visby. Vid besök på Gotland har jag för min

del kommit till den uppfattningen, att från flygtrafiksynpunkt fältet vid Visby,

beläget nära staden, torde vara att föredraga framför Romafältet, vilket

är beläget på ett avstånd av omkring 2 mil från staden. Jag är emellertid

icke beredd att taga slutlig ståndpunkt till denna fråga, förrän utredningarna

i kostnadsfrågan m. m. slutförts. I fråga om ett flygfält vid Visby

torde emellertid få förutsättas, att de vanliga villkoren för statens medverkan

vid utförande av kommunala flygfält skola tillämpas.

Jag tillstyrker alltså, att å beredskapsstaten upptages ett anslag av 5

miljoner kronor till ifrågavarande ändamål. Vid bifall härtill torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta örn medlens användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av flygplatser å beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 5,000,000.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[38.] Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i

Stockholm. Med bifall till Kungl. Majits i 1937 års statsverksproposition

framlagda förslag (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 51) anvisade

riksdagen för om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i

Stockholm (Arvfurstens palats) för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag

av 260,000 kronor. Av beloppet skulle 140,000 kronor, motsvarande

fastighetens genom tillbyggnaden ökade värde, utgå av lånemedel och återstoden

av andra statsinkomster. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten

beräknades av byggnadsstyrelsen vid tidpunkten för förslagets framläggande

till 865,000 kronor och förutsattes skola fördelas på tre budgetår.

Genom brev den 25 juni 1937 ställde Kungl. Majit det sålunda anvisade

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

beloppet till byggnadsstyrelsens förfogande att av styrelsen användas för

därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 30 augusti 1937 anmälde byggnadsstyrelsen, att kostnaderna

för byggnadsföretaget efter tiden för de förut uppgjorda kostnadsberäkningarna

väsentligt ökats, beroende dels på höjda materialpriser och dels

pa ökade arbetslöner. Kostnadsstegringen kunde emellei''tid icke fixeras,

förrän ar betsritningar och arbetsbeskrivningar upprättats samt entreprenadanbud

införskaffats. För att de arbeten skulle kunna komma till utförande,

som avsetts under budgetåren 1937/1938 och 1938/1939, erfordrades, med

hänsyn till att kostnadsökningen kunde beräknas till omkring 20 procent,

utöver tillgängligt anslagsbelopp för nästa budgetår ett anslag å 470,000

kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställde i anslutning härtill, dels att styrelsen utan

hinder av den förutnämnda kostnadsökningen måtte få igångsätta byggnadsföretaget

och bedriva detsamma enligt uppgjord plan, dels ock att för budgetåret

1938/1939 måtte anvisas ett anslag å 470,000 kronor.

Departements■ Med hänsyn till önskvärdheten att, där så utan större olägenheter kan ske,

euten, uppskjuta byggnadsföretag till tider med minskad arbetstillgång har jag

ansett byggnadsföretagets igångsättande tills vidare böra anstå. Enligt vad

jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, erfordras, därest byggnadsarbetet

påbörjas under nästa budgetår, icke för arbetenas bedrivande

under nämnda budgetår några medel utöver nu tillgängligt belopp, 260,000

kronor. För den händelse riksdagen ej riktar erinran däremot, torde ifrågavarande

byggnadsföretag trots den förutsedda kostnadsstegringen få igångsättas,

därest förhållandena skulle motivera detta.

[39.] a. Nybyggnad för statens väginstitut. Jag anhåller att till behandling

få upptaga vissa i samband med påbörjandet av förberedande arbeten

för det beslutade byggnadsföretaget för statens väginstitut uppkommande

spörsmål.

Till en början torde jag få erinra örn att 1936 års riksdag med bifall till

Kungl. Maj :ts i proposition, nr 178, gjorda framställning till nybyggnad för

statens väginstitut under utgifter för kapitalökning och rubriken statens

allmänna fastighetsfond för budgetaret 1936/1937 anvisade ett reservationsanslag,

att utgå av automobilskattemedel, av 250,000 kronor samt medgav,

att för enahanda ändamål finge, i den mån så erfordrades, användas den

vid utgången av då löpande budgetår kvarstående reservationen å det för

samma budgetår under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till bidrag till

vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Ifrågavarande nybyggnad är

avsedd att uppföras vid sydvästra sidan av Drottning Kristinas väg mellan

tekniska högskolans studentkårs kårhus och statens provningsanstalts bygg
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

223

nåd. Totalkostnaden för byggnaden hade från början beräknats till i runt

tal 410,000 kronor, i vilket belopp emellertid inräknats en summa av 25,000

kronor, avseende dragskåp, laboratorieskåp m. m. Enär med anvisande av

sistnämnda belopp ansågs böra anstå till ett senare budgetår, beräknades

i nyssnämnd^ proposition byggnadskostnaderna till i avrundat belopp 385,000

kronor, däri inberäknade 17,375 kronor för ersättning till djurgårdsfonden

för dispositionen av det för byggnaden erforderliga området.

Genom beslut den 22 maj 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att, under iakttagande av vissa av intendenten för Djurgården i yttrande den

12 december 1935 uppställda villkor rörande byggnadsplatsens utstakning

m. m., låta i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 28 februari 1936 förordats och i samarbete

med statens väginstituts direktion och tekniska högskolans lärarkollegium

för en kostnad av högst 362,125 kronor utföra nybyggnad för statens väginstitut,

med rätt för byggnadsstyrelsen att i samråd med nämnda direktion

och lärarkollegium vidtaga de smärre ändringar i ritningarna, som kunde

visa sig behövliga och icke ökade kostnaderna.

I skrivelse den 23 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen — under förmälan,

bland annat, att kostnaderna för byggnadsföretaget på grund av i skrivelsen

närmare angivna förhållanden komme att överstiga de beräknade — hemställt

dels om anvisande av det ytterligare för företaget erforderliga beloppet,

142,875 kronor, dels ock örn bemyndigande att utan hinder av angivna förhållande

omedelbart få igångsätta byggnadsföretaget.

I skrivelsen har byggnadsstyrelsen, bland annat, anfört:

Med anledning av Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 22 maj 1936 uppdrog

styrelsen åt professorn E. Lallerstedt att utarbeta de för byggnadsföretaget

erforderliga byggnadsritningarna, varefter denne i samarbete med

av statens väginstituts direktion och tekniska högskolans lärarkollegium utsedda

representanter närmare utrett de med byggnadsföretaget samhörande

detaljfrågorna rörande byggnadens förläggning, plandisposition och inredning.

Först i mitten av maj 1937 kunde emellertid full enighet nås mellan

nämnda representanter i dessa frågor, varefter entreprenadritningar m. m.

utarbetades för införskaffande av anbud å byggnadsarbetena.

I det ursprungliga förslaget hade vindsvåningen avsetts att så uppbyggas,

att vid eventuellt kommande behov lokaler skulle kunna inredas även inom

denna. Det nu föreliggande slutliga förslaget till byggnadens plandisposition

och inredning innebär emellertid, att hela vindsvåningen inredes från början

och att dit förläggas alla tjänste- och kontorslokaler m. m., medan de

övriga tre våningarna endast skola inrymma laboratorie- och förrådslokaler

och dylikt ävensom reservulrymmen i samma omfattning, som tidigare avsetts

i vindsvåningen. Härigenom skulle den fördelen vinnas, att vid omdispositioner

av byggnadens lokaler några ingrepp i tjänste- och kontorslokaler

icke skulle behöva göras, utan att dessas lägen och inredning under alla

förhållanden skulle kunna bibehållas oförändrade.

Vidare har befunnits praktiskt och ändamålsenligt att öka byggnadens

höjd med omkring 60 centimeter för att vinna någon ökning av dc ursprungligen

väl knappt tilltagna våningshöjderna.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departementschefen.

Kostnaderna för själva byggnadsarbetena hade ursprungligen beräknats

till 354,000 kronor, vartill enligt propositionen lagts 6,000 kronor för ledningar

och 7,000 kronor för gårdsplanens iordningställande. Byggnadskostnaderna

hade alltså beräknats till 367,000 kronor. Härjämte skall enligt

propositionen djurgårdsfonden tillföras ett belopp av 17,375 kronor.

För bestridande av kostnaden i sin helhet har avsetts dels ett anslag å

250,000 kronor och dels en reservation å anslaget till bidrag till vissa forsknings-

och undersökningsarbeten. Denna reservation utgör 129,500 kronor,

varför för ändamålet finnas tillgängliga 379,500 kronor, eller, med frånräknande

av nämnda belopp till djurgårdsfonden, för själva byggnadsarbetena

362,125 kronor i stället för beräknade 367,000 kronor. Sistnämnda belopp

är grundat på 1935 års priser å material m. m. och var i och för sig knappt

beräknat.

Med ledning av de inkomna anbuden å själva byggnadsarbetena har styrelsen

nu kunnat beräkna de slutliga kostnaderna för byggnadsföretaget. Enligt

en styrelsens skrivelse bilagd kostnadstablå uppgå desamma till 505,000

kronor, innebärande en stegring av de ursprungligen beräknade byggnadskostnaderna

med 138,000 kronor eller omkring 38 %. Vid beräkning av

dessa slutliga kostnader har förutsatts, att institutet av medel, som stå detsamma

till buds, skall bekosta dels inredningen av byggnaden med laboratoriebord,

dragskåp, möbler, gardiner, armatur och dylikt och dels den mera

omfattande ventilationsutrustningen m. m. i maskinrum.

Styrelsen framhåller härefter, att den betydande kostnadsökningen endast

till mindre del beror på den ökade höjden av byggnaden och till den väsentligaste

delen på de prisstegringar å materialier och arbete, som ägt rum, sedan

byggnadskostnaderna beräknades enligt 1935 års priser. Styrelsen erinrar

om att desamma i och för sig vore knappt beräknade och att sedan

hösten 1936 priserna å byggnadsmaterialier avsevärt stegrats. Beträffande

järn hade priserna mer än fördubblats och med avseende på trävirke ökat

mer än 50 %. Kostnaderna för ledningsarbeten av olika slag hade ävenledes

väsentligt höjts, och sedan juni 1937 hade man att räkna med de höjda

arbetslönerna.

Byggnadsstyrelsen har slutligen meddelat, att byggnadstiden för företaget

kan beräknas till högst ett ar och att styrelsen med hänsyn till att byggnaden

avsetts skola färdigställas under budgetåret 1937/1938 för tids vinnande i

egen regi igangsatt och avslutat de ganska omfattande sprängningsarbetena

för byggnaden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, beräknas kostnaderna för

den beslutade nybyggnaden för statens väginstitut numera uppgå till 505,000

kronor, d. v. s. omkring 138,000 kronor mer än som ursprungligen beräknats.

Detta förhållande sammanhänger i första hand med den inträdda allmänna

prisstegringen men till en del även med ifrågasatta förändringar i

den ursprungliga byggnadsplanen. I sistnämnda hänseende har sålunda

byggnadsstj reisen, som därvid samratt med direktionen för väginstitutet och

tekniska högskolans lärarkollegium, bland annat ansett, att byggnaden borde

erhålla en ökad höjd av sextio centimeter. Enligt den nu framlagda bygg
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj:ts proposition nr 2,75-

nadsplanen skulle vidare vindsvåningen, som tidigare förutsatts skola så uppbyggas,

att lokaler vid eventuellt uppkommande behov skulle kunna anordnas

inom denna, redan från början inredas i sin helhet och dit förläggas alla

tjänste- och kontorslokaler m. m. Genom en dylik åtgärd skulle den fördelen

vinnas, att vid en omdisponering av byggnadens lokaliteter ingrepp i

tjänste- och kontorslokalerna skulle kunna undvikas.

Då de för byggnadsföretaget nu uppgjorda ritningarna ävensom kostnadsberäkningarna

icke givit mig anledning till erinran, synas mig desamma böra

läggas till grund för företaget. På grund av önskvärdheten att i konjunkturutjämnande

syfte uppskjuta arbetsföretag, som utan större olägenheter kunna

anstå, till tider med sämre arbetstillgång synes nu ifrågavarande byggnadsföretag

icke för närvarande böra påbörjas. Därest riksdagen icke framställer

någon erinran däremot, torde dock byggnadsföretaget få igångsättas,

om förhållandena skulle motivera detta. För att emellertid kunna i ett

sammanhang slutföra arbetet, därest så ur nyssnämnda synpunkter skulle

befinnas påkallat, torde för ändamålet erforderliga medel böra anvisas å

beredskapsstaten. Utöver för själva byggnadsarbetet redan tillgängliga medel,

tillhopa 362,125 kronor, skulle för företagets utförande erfordras ett belopp

av 142,875 kronor, eller avrundat 143,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens väginstitut å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett

för skott sanslag av . ,.................. kronor 143,000.

[40.] b. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro. I skrivelse den

17 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av ett begynnelseanslag

å 100,000 kronor för uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret

i Örebro.

Beträffande lantmäterikontorets nuvarande lokaler samt behov av ökat

utrymme m. m. anförde lantmäteristyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen

den 31 mars 1936, bland annat:

Vid verkställd inspektion å lantmäterikontoret har det visat sig, att en

lösning av lokalfrågan är långt mera trängande än förut antagits. Lantmäterikontoret

består av två större och tre mindre rum samt tambur med en

sammanlagd golvyta av 172 kvadratmeter, vilken yta dock genom uppbyggande

av ett »övre arkiv» i ett av de större rummen och en läktare i det

andra utökats med 71 kvadratmeter eller alltså till 243 kvadratmeter. De tre

mindre rummen avses till tjänsterum och användas av överlantmätaren, assistent

och kanslibiträde, under det att de två övriga rummen äro arkiv. Det

ena av dessa två arkivrum måste emellertid dessutom användas icke blott

till arbetsplats för såväl tillfällig assistent som 2 å 3 kvinnliga biträden utan

jämväl såsom visningssal för besökande lantmätare och allmänhet. Givet

är att denna nödtvungna anordning såsom överlantmätaren framhållit, länder

arbetet å kontoret till avsevärd skada.

Ej heller äro de för det egentliga arkivet disponerade utrymmena tillräck
Bihang

till riksdagens protokoll lotts. 1 samt. Nr 275. 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

liga utan fordra snar utökning. Därtill kommer den mindre tillfredsställande

anordningen med uppbyggd läktare och »övre arkiv».

Lantmäteristyrelsen, som med hänsyn till nu angivna förhållanden funnit

en utökning med det snaraste av kontorets lokalutrymmen vara av behovet

påkallad, ifrågasatte, huruvida icke en lämplig lösning av lokalfrågan skulle

kunna vinnas genom att förlägga lantmäterikontoret i dess helhet till våningen

över det nuvarande kontoret, eller alltså tre trappor upp i slottet.

Sedan byggnadsstyrelsen överlämnat lantmäteristyrelsens förenämnda

skrivelse till länsstyrelsen i Örebro län, anförde länsstyrelsen i skrivelse till

byggnadsstyrelsen den 31 mars 1936, att även länsstyrelsens egna lokaler

inom slottet vore otillräckliga. 1 samband därmed framlade länsstyrelsen

en plan för förändrad lokaldisposition inom slottet för beredande av ökat

utrymme för länsstyrelsen samt vägingenjören och länsarkitekten.

Enligt denna plan skulle, bland annat, de av lantmäterikontoret disponerade

lokalerna i våningen två trappor upp tagas i anspråk för landskontoret.

Efter genomförande av denna plan skulle endast återstå de i slottets

tredje våning belägna utrymmena nr 74, 75, 76, 77 och 79. Av dessa vore,

anförde länsstyrelsen, 74 och 77 upplåtna till örebro läns museum och 79

använt till landskontorets arkiv. Nämnda utrymmen motsvarade i areal

ungefär vad lantmäterikontoret nu krävde. Emellertid hade länsstyrelsen

ansett sig böra bestämt avstyrka, att dessa lokaler iordningställdes för lantmäterikontoret.

Länsstyrelsen ansåge nämligen, att huru en blivande uppbördsreform

än komme alt lösas, kunde man med största säkerhet räkna

med en väsentlig utökning av landskontorets arbetskrafter och därav föranlett

ökat lokalbehov. Att vid sådant förhållande stänga möjligheten för

länsstyrelsen att få ökat lokalbehov tillgodosett inom slottet vore enligt

länsstyrelsens mening icke välbetänkt. Länsstyrelsens lokalbehov borde givetvis

ha företräde framför lantmäterikontorets. På grund av vad sålunda

anförts hade länsstyrelsen funnit sig nödsakad att bestämt avstyrka, att åt

lantmäterikontoret upplätes ytterligare lokaler inom örebro slott. Den utökning

av lokalerna för lantmäterikontoret, som länsstyrelsen väl insåge

vara av behovet påkallad, torde enligt länsstyrelsens mening kunna tillgodoses

genom att kontoret förlädes till annan byggnad. Härigenom skulle

ock på ett lämpligt sätt länsstyrelsens behov av ökat utrymme tillgodoses

och sannolikt snart erforderliga reservutrymmen finnas tillgängliga.

Byggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till en början uttalat,

att jämväl styrelsen ansåge, att de lokaler, lantmäterikontoret för närvarande

disponerade, vore otillräckliga och att behov av utökning måste anses

såsom trängande. Då emellertid även länsstyrelsen vore, fortsätter byggnadsstyrelsen,

i behov av snar lokalutvidgning och ett tillgodoseende av

dessa båda lokalbehov skulle medföra ändringsarbeten inom slottet av betydande

omfattning utan att likväl fullgoda lokaler skulle erhållas, syntes

den lämpligaste lösningen vara att en nybyggnad uppfördes för lantmäterikontoret.

Byggnadsstyrelsen anför i anslutning härtill:

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen samt länsstyrelsen verkställt

utredning rörande möjligheten att för ifrågavarande ändamål utnyttja någon

kronan tillhörig fastighet i Örebro. I anslutning till denna utredning har

länsstyrelsen ifrågasatt, att för lantmäterikontoret eventuellt skulle tagas i

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

227

anspråk förutvarande kanslibyggnaden för livregementets husarer, i vilken

numera bostadslägenheter äro inrymda och mot hyra upplåtna till befattningshavare

vid livregementets grenadjärer, eller att en nybyggnad skulle

för ändamålet uppföras inom det av livregementets husarer tidigare disponerade

området, nämligen den statsverket tillhöriga stadsägan nr 18 inom

kvarteret Klockargården. På därom framställd förfrågan hava emellertid

vederbörande militära myndigheter förklarat sig icke kunna biträda något

av nämnda alternativ, då fastigheten i fråga med tillhörande byggnader alltjämt

borde stå till försvarsverkets förfogande.

Vidare bär undersökts möjligheten av att förlägga lantmäterikontoret lill

slottsområdet eller till det kronan tillhöriga området, som benämnes Vaktknektebacken.

Båda dessa områden äro visserligen lämpligt belägna i staden

men kunna i övrigt av olika skäl ej tagas i anspråk för ett nytt lantmäterikontor.

Med anledning härav och då några andra kronan tillhöriga fastigheter i

Örebro icke äro tillgängliga, har byggnadsstyrelsen anmodat länsstyrelsen

att taga under övervägande, huruvida någon för ändamålet lämplig tomt i

Örebro skulle kunna förvärvas utan kostnad för statsverket. Sedan länsstyrelsen

med anledning härav förhandlat med stadens vederbörande myndigheter,

har länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 30 november

1936 meddelat, att från stadens sida framställts ett förslag, innebärande

att staden skulle till staten överlåta ett område beläget vid Södra Hamnplatsen,

öster om östra slottsparken, å vilket område för närvarande finnes

uppfört ett magasin, tillhörigt staden och av staden för närvarande uthyrt

mot en årlig hyressumma av omkring 1,000 kronor. Såsom ersättning

för överlåtelsen till staten av detta område ville staden, förutom visst förbehåll

rörande slottsparken, varom överenskommelse kunde träffas, betinga

sig att staten till staden överläte den s. k. Vaktknektebacken, varå finnas

uppförda flera byggnader, tillhöriga enskilda personer, av vilka någon avgift

för nytt jander ätten emellertid av olika skäl icke ansetts kunna utkrävas.

Under framhållande av att den föreslagna tomten vid Södra Hamnplatsen

syntes länsstyrelsen vara den för lantmäterikontoret lämpligaste,

som över huvud funnes att få inom staden, och att Vaktknektebacken för

staten syntes hava ett blott ringa värde, har länsstyrelsen hemställt, att underhandlingar

måtte inledas med Örebro stad om förvärv för statsverket av

ovannämnda vid Södra Hamnplatsen belägna område.

Byggnadsstyrelsen har för sin del icke funnit något att erinra mot det av

länsstyrelsen sålunda föreslagna markbytet, varigenom staten skulle förvärva

ett för ifrågavarande ändamål synnerligen lämpligt område. På grund

härav och sedan lantmäteristyrelsen på därom framställd förfrågan i skrivelse

till byggnadsstyrelsen den 7 maj 1937 närmare angivit lokalbehovet för ett nytt

lantmäterikontor, har byggnadsstyrelsen med ledning av dessa uppgifter

verkställt en närmare utredning rörande elid för ändamålet erforderliga

tomtområdets storlek och lämpliga utformning. I anslutning härtill har

styrelsen låtit uppgöra en vid förevarande skrivelse fogad karta, varå den

avsedda tomten vid Södra Hamnplatsen är angiven med bokstäverna A. B.

C. 1). Vid bestämmandet av tomtens storlek, som uppgår till 1,400 kvadratmeter,

har hänsyn tagits lill framtida utvidgningsbehov.

Därefter hade byggnadsstyrelsen, fortsätter styrelsen, anmodat länsstyrelsen

att med stadens vederbörande myndigheter oell under förbehåll av

byggnadsstyrelsens och statsmakternas godkännande träffa preliminärt avtal

angående förvärv för kronans räkning av det å ovannämnda karta an
-

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

givna området på de grunder, som förut anförts. Något dylikt avtal hade

emellertid ännu icke träffats, men alla förutsättningar torde föreligga för att

avtalet skulle komma till stånd.

Byggnadsstyrelsen uttalar härefter, att styrelsen emellertid ansett sig

böra redan innan dylikt avtal förelåge för Kungl. Maj:t framlägga frågan

om uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret på förutnämnda

område vid Södra Hamnplatsen. Styrelsen meddelar i anslutning härtill,

att styrelsen därför i samråd med lantmäteristyrelsen låtit uppgöra ett styrelsens

förevarande skrivelse bilagt, den 22 juli 1937 dagtecknat skissförslag,

vilket av lantmäteristyrelsen godkänts.

Enligt av byggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadsberäkningar skulle genomförandet

av det föreliggande skissförslaget draga en sammanlagd kostnad

av 225,000 kronor, av vilket belopp 7,000 kronor hänförde sig till rivning

av den å nu ifrågavarande område befintliga magasinsbyggnaden. Av

den beräknade summan ansåge byggnadsstyrelsen 100,000 kronor böra vara

tillgängliga under budgetåret 1938/1939.

Byggnadsstyrelsen har slutligen anfört, att styrelsen i förevarande sammanhang

ansåge sig sakna anledning att göra något uttalande rörande länsstyrelsens

förslag till ändrad disposition av länsstyrelsens lokaler, sedan

efter lantmäterikontorets eventuella avflyttning från slottet, kontorets lokaler

bleve lediga att tagas i anspråk av länsstyrelsen.

De par tern eritsöhefen.

Av den föreliggande utredningen torde framgå att de av lantmäterikontoret

i Örebro disponerade lokalerna i Örebro slott äro mindre tillfredsställande

ur olika synpunkter. Sålunda kan framhållas att såväl tjänstelokalerna,

vilka bestå av tre rum, som de två arkivrummen äro för sitt ändamål

otillräckliga samt jämväl i vissa hänseenden otidsenliga. Nu angivna

förhållanden torde medföra olägenheter vid arbetets utförande, särskilt som

allmänheten i stor utsträckning besöker lantmäterikontoret i arkivforskningsoch

andra ärenden. Då såväl lantmäteristyrelsen som byggnadsstyrelsen

därjämte vitsordat behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret, har jag

ansett mig böra förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att lösa lantmäterikontorets

lokalfråga.

Vid de utredningar, som för ändamålet ägt rum, bär det visat sig, att utvidgade

lokaler icke lämpligen kunna beredas lantmäterikontoret inom Örebro

slott. Länsstyrelsen är nämligen själv i behov av ökade lokaler och

kan därför icke avstå ytterligare utrymme åt lantmäterikontoret. Vidare

räknar länsstyrelsen med att en blivande uppbördsreform kan komma att

medföra behov för länsstyrelsen att sedermera disponera även de av lantmäterikontoret

nu innehavda lokalerna. Byggnadsstyrelsen har på grund

av nu angivna förhållanden ansett mest lämpligt, att för lantmäterikontoret

uppföres en särskild byggnad. Då någon för ändamålet lämplig, kronan

tillhörig tomt icke finnes i örebro, bär länsstyrelsen inlett förhandlingar

med staden i syfte att erhålla lämplig tomtmark för nybyggnaden. De förda

förhandlingarna, vilka ännu ej lett till något preliminärt avtal men som

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

229

enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat torde hava alla förutsättningar att

leda till resultat, syfta till att staden skulle till kronan överlåta ett område

om 1,400 kvadratmeter, beläget vid Södra Hamnplatsen. Såsom ersättning

för överlåtelsen bär staden betingat sig, förutom visst förbehåll rörande

slottsparken, varom överenskommelse kunde träffas, att till staden överlåtes

den kronan tillhöriga s. k. Vaktknektebacken. Detta område, å vilket

finnas uppförda flera byggnader, tillhöriga enskilda personer, av vilka någon

avgift för nyttjanderätten emellertid av olika skäl icke ansetts kunna

utkrävas, äger, enligt vad länsstyrelsen meddelat, för kronan endast ringa

värde.

Kostnaderna för det ifrågasatta byggnadsföretaget hava av byggnadsstyrelsen

beräknats till 225,000 kronor, däri inräknade kostnader för rivning

av en å byggnadstomten befintlig magasinsbyggnad. Då varken nämnda

kostnadssumma eller de för byggnadsföretaget uppgjorda skissförslagen,

vilka godkänts av lantmäteristyrelsen, givit mig anledning till erinran, anser

jag mig böra biträda byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag, att en särskild

byggnad uppföres för lantmäterikontoret. Med hänsyn till vad i ärendet

upplysts rörande värdet i kronans hand av den s. k.Vaktknektebacken

synes ej heller något vara att erinra mot att nämnda område överlåtes till

Örebro stad såsom vederlag för den tomtmark, varå lantmäterikontorsbyggnaden

avses skola uppföras.

Det belopp av 100,000 kronor, varom byggnadsstyrelsen gjort framställning,

synes lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten. Samtidigt torde

böra av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att bestämma

om villkoren för här omförmälda markbyte mellan kronan och örebro stad.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskotts
anslag

av ............................ kronor 100,000;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i samband med att

nämnda anslag tages i anspråk bestämma om villkoren för

det i det föregående omförmälda markbytet mellan kronan

och Örebro stad.

[41.] c. Ändringsarbeten inom Västerås slott. Med hänsyn till föreliggande

behov av utökade lokaler för länsstyrelsen i Västmanlands län har

fråga uppkommit om vissa ändringsarbeten inom Västerås slott i syfte att

tillgodose nämnda behov.

Beträffande länsstyrelsens nuvarande lokaler må nämnas, att efter en år

1933 skedd omläggning och förändring av desamma landskansliet disponerar

— förutom kapprum och förrum med plats för en expeditionsvakt —

sju rum samt landskontoret nio rum. Enligt vad länsstyrelsen i ärendet meddelat

är i många av rummen ett flertal tjänstemän placerade. Behovet av

ökat utrymme har särskilt framträtt för landskansliets automobilavdelning.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Majis proposition nr 275-

Enligt ett av länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 31 mars

1936 framlagt förslag skulle de behövliga lokalförändringarna inom Västerås

slott i huvudsak innefatta följande åtgärder:

De av länets lantmäterikontor i slottets bottenvåning tidigare disponerade

lokalerna, bestående av två tjänsterum och arkiv (å ritning över slottet betecknade

med nr 23—29), skulle omändras och inredas för att användas av

iandskansliets automobilavdelning och arkiv. Sedan dessa ändringsarbeten

utförts, skulle även åt landsfogden beredas plats i denna lokal och hans nuvarande

tjänstelokal framdeles tagas i anspråk för annat ändamål. För att

med fördel kunna utnyttja berörda lokal i bottenvåningen vore det nödvändigt

att anordna en hiss för vinnande av bekväm förbindelse med landskansliets

nuvarande lokaler i våningen 2 trappor upp. Slutligen skulle för i

slottet nu befintliga tre vaktmästarelägenheter inredas ett gemensamt badrum.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 19 augusti 1936 meddelade emellertid

sedermera länsstyrelsen, att lokaler för landsfogden med hänsyn till vunnen

erfarenhet icke torde såsom tidigare förutsatts kunna inrymmas i lantmäterikontorets

förutvarande lokaler. I stället föreslog därför länsstyrelsen, att

landsfogdens nuvarande tjänsterum, nr 32, och det bredvid liggande rummet,

nr 31, alltjämt skulle upplåtas till landsfogden. Med hänsyn till de dåliga

ljusförhållandena erfordrades emellertid för en dylik fortsatt upplåtelse, att

för rummet nr 32 ett fönster upptoges i muren åt väster.

I yttrande över förslaget i sist angivna del uttalade riksantikvarien, att det

ifrågasatta upptagandet av ett fönster i rummet nr 32 skulle innebära ett

genombrytande av slottets äldsta försvarsmur, som därigenom skulle förlora

sista resten av den massiva slutenhet, som den ännu ägde. Med hänsyn till

att en lösning av den uppkomna lokalfrågan icke syntes kunna uppskjutas

utan allvarliga olägenheter, ville riksantikvarien emellertid, ehuru han funne

den föreslagna åtgärdens vidtagande synnerligen beklaglig, icke direkt motsätta

sig förslagets genomförande i nu berörda del, därest arbetet utfördes

under överinseende av kontrollant, vilken därvid borde äga att lämna de råd

och anvisningar, som ur antikvarisk synpunkt kunde befinnas önskvärda.

Byggnadsstyrelsen anförde i skrivelse den 10 oktober 1936, att styrelsen

delade de av riksantikvarien uttalade betänkligheterna men att styrelsen

icke kunnat finna någon annan lösning av landsfogdens lokalfråga än genom

anlitande av rummen nr 31 och 32. Anordnandet av bättre belysning

i rummet nr 32 ansåg styrelsen vara nödvändigt. Styrelsen uttalade vidare,

att styrelsen hade för avsikt att vid ett eventuellt utförande av de övriga inredningsarbetena

taga under övervägande, huruvida ett anordnande av bättre

belysning borde ske genom det ifrågasatta upptagandet av fönstret åt väster

eller på annat sätt. Enligt av styrelsen gjorda beräkningar skulle de ifrågasatta

ändringsarbetena draga en kostnad av 27,300 kronor.

Genom remiss den 11 januari 1937 anbefalldes därefter byggnadsstyrelsen

att taga ärendet under förnyat övervägande och därvid undersöka, huruvida

frågan om beredande av lokaler för landsfogden kunde lösas utan ett genombrytande

av den i ärendet omförmälda muren.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

231

I skrivelse den 8 mars 1937 meddelade därefter byggnadsstyrelsen, att styrelsen

genom vederbörande biträdande länsarkitekt undersökt, huruvida lokal

kunde beredas landsfogden genom förhyrning i närheten av slottet men

att därvid befunnis, att någon för ändamålet lämplig lokal icke funnes tillgänglig.

Styrelsen anförde i anslutning härtill:

Styrelsen har därför närmare undersökt frågan med särskilt beaktande av

de möjligheter, som föreligga att genom omdisposition av lokalerna inom

slottet tillgodose länsstyrelsens lokalbehov för längre tid framåt. Styrelsen

har därvid bibringats den uppfattningen, att nämnda lokalbehov skulle kunna

tillgodoses genom att våningen 1 trappa upp toges i anspråk för länsstyrelsens

räkning Denna våning disponeras för närvarande så, att slottets norra

länga är upplåten till landstinget, rummen nr 31 och 32 disponeras av landsfogden,

en del utrymmen disponeras såsom i landshövdingens boställsförmåner

ingående bostadsrum, medan resten är upplåten till bostäder åt två expeditionsvakter.

Trots den jämförelsevis låga våningshöjden skulle bostadsrummen kunna

utnyttjas till fullt tillfredsställande tjänsterum. Därest lantmäterikontorets

förutvarande lokaler på föreslaget sätt iordningställdes för automobildiarium

och våningen 1 trappa utnyttjades till tjänstelokaler, skulle utrymme inom

slottet kunna beredas åt biträdande länsarkitekten och landsfogden samt

sannolikt även åt vägingenjören och militärassistenten utan att rummen nr

31 och 32 behövde tagas i anspråk för annat än arkivändamål, vartill de i

befintligt skick skulle väl ägna sig.

Förutsättningen för att en sådan lokaldisposition skulle kunna genomföras

vore, att erforderligt bostadsutrymme för en expeditionsvakt och måhända

även för ytterligare en vaktmästare iordningställdes, vilket kunde ske

genom ombyggnad av den omedelbart söder om slottet belägna stallbyggnaden.

För att icke föregripa den utredning, som erfordrades för en lösning av

lokalfrågan enligt de av byggnadsstyrelsen angivna riktlinjerna hemställde

styrelsen, att för det dåvarande några andra åtgärder icke borde vidtagas

än att de efter lantmäterikontorets avflyttning ledigblivna lokalerna på enklast

möjliga sätt iordningställdes, därvid uppkommande kostnader skulle

kunna bestridas med anlitande av fastighetsfondens underhållsmedel.

1 skrivelse den 30 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen därefter framlagt

resultaten av förenämnda utredning. Till en början har styrelsen därvid

meddelat, att styrelsen i anslutning till den på nyss angivet sätt skisserade

planen låtit utarbeta förslag till iordningställande av tjänsterum inom vissa

utrymmen i våningen 1 trappa upp samt till ombyggnad av stallflygeln ävensom

låtit verkställa kostnadsberäkningar beträffande de föreslagna arbetena.

I anslutning härtill anför styrelsen:

Enligt det föreliggande förslaget till ändringar inom slottet skulle landstinget

fortfarande tills vidare disponera de av landstinget nu innehavda lokalerna

i slottets norra länga, men det förutsättes, att dessa lokaler eventuellt

framdeles kunna tågås i anspråk för uppbörds- och taxeringsarbetet

inom länsstyrelsen. Rummet nr 49 i samma länga, vilket för närvarande utnyttjas

såsom tjänsterum för museiintendenten, skulle enligt förslaget iordningställas

till lunchrum med tillhörande utrymmen. Beträffande övriga

rum i våningen 1 trappa upp — av vilka nr 31 och 32 såsom förut nämnts

disponeras av landsfogden, nr 33—38 och nr 44 ingå i landshövdingens bo
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. I\Iaj:ts proposition nr 275.

ställsförmåner samt 41—43 och 45—48 såsom bostäder för expeditionsvakter

—- skulle rummen nr 31—32 enligt förslaget användas såsom arkivutrymmen,

då desamma med hänsyn till bristande dagsbelysning i sitt nuvarande

skick icke lämpligen kunna utnyttjas såsom tjänsterum. De med

nr 34—38 betecknade utrymmena skulle enligt förslaget tagas i anspråk för

länsarkitektkontoret, som för närvarande disponerar en förhyrd lokal, och

rummet nr 33 skulle lämpligen kunna utnyttjas såsom ritnings- och kartarkiv

för kontoret. Vad beträffar de med nr 41—43 betecknade utrymmena

skulle dessa enligt förslaget upplåtas till vägingenjören, för vars räkning

lokal för närvarande förhyres. Rummen nr 44 och 45 skulle utgöra reservrum,

nr 45 V2 tilldelas länsstyrelsens militärassistent samt rummen nr

47 och 48 upplåtas såsom lokal åt landsfogden.

Vad beträffar förslaget till ombyggnad av den så kallade stallflygeln skulle

i denna enligt förslaget inrymmas dels en bostad för en av länsstyrelsens

expeditionsvakter, dels ytterligare en bostad, eventuellt avsedd för chaufför,

dels ock ett för landshövdingen avsett garageutrymme.

Kostnaderna för genomförandet av de sålunda föreslagna arbetena uppgå

enligt styrelsens kostnadsberäkningar till sammanlagt 81,000 kronor, varav

45.000 kronor för inredande av tjänstelokaler i våningen 1 trappa upp och

36.000 kronor för ombyggnad av stallflygeln.

Byggnadsstyrelsen har i detta sammanhang framhållit, att, därest för länsarkitektkontoret

och vägingenjören på föreslaget sätt skulle beredas lokaler

inom slottet, de för dem gjorda lokalförhyrningarna, som betinga en sammanlagd

årlig kostnad av 2,300 kronor, skulle upphöra.

Över de sålunda föreliggande förslagen, som icke avse något ingrepp i

.slottets murar, har riksantikvarien avgivit yttrande till byggnadsstyrelsen

den 17 augusti 1937 och därvid meddelat, att riksantikvarien ur antikvarisk

synpunkt icke hade något att erinra beträffande förslaget.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har i skrivelse till byggnadsstyrelsen

den 21 augusti 1937 anfört, att länsstyrelsen funne förslagen i huvudsak

böra antagas. Beträffande landsfogdens tjänsterum har länsstyrelsen emellertid

framhållit, att länsstyrelsen vidbleve sin tidigare uttalade mening, att

rummen nr 31 och 32 vore de lämpligaste för detta ändamål, varvid givetvis

den tidigare omnämnda fönsteröppningen i muren måste upptagas. Då

rummen nr 47 och 48 med tillagda utrymmen i så fall icke skulle tagas i

anspråk för landsfogden, borde desamma enligt länsstyrelsens mening åtminstone

tills vidare bibehållas såsom bostad för vaktmästare eller gårdskarischaufför.

I fråga örn de för vägingenjören avsedda rummen nr 41—43

kunde ifrågasättas, örn desamma lämnade utrymme nog och vöre tillräckligt

ljusa för avsett ändamål. Den avsevärda ökningen av den personal, som

komme att erhålla rum inom slottet, gjorde, att förefintliga och föreslagna

toalettanordningar måste anses otillräckliga. Vidare har länsstyrelsen ifrågasatt

nödvändigheten att för beredande av lunchrum taga i anspråk det av

museiintendenten såsom tjänsterum disponerade rummet nr 49.

Med anledning av vad länsstyrelsen sålunda anfört har byggnadsstyrelsen

i sin förutnämnda skrivelse den 30 augusti 1937 framhållit, att med hänsyn

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

till de betänkligheter ur antikvarisk synpunkt, som uppställts beträffande

upptagande av ett ytterligare fönster i muren för rummet nr 32, styrelsen

funnit en sådan åtgärd böra örn möjligt undvikas och att, om denna fönsteröppning

icke upptoges, nämnda rum jämte intilliggande rum nr 31 icke

lämpligen kunde utnyttjas såsom tjänsterum. Därest dessa rum för närvarande

icke skulle behöva tagas i anspråk för arkivlokaler, torde de enligt

byggnadsstyrelsen tillsvidare kunna utnyttjas såsom förrådsrum och dylikt.

I fråga örn de för vägingenjören föreslagna lokalerna har styrelsen framhållit,

att därest desamma skulle visa sig väl knappa, det intilliggande reservrummet

nr 44 lämpligen skulle kunna utnyttjas för vägingenjörens räkning.

Det av länsstyrelsen uppställda kravet på flera toalettanordningar torde

utan svårighet kunna tillgodoses vid upprättande av slutgiltiga ritningar

till de avsedda inredningsarbetena. Vidare har byggnadsstyrelsen meddelat,

att styrelsen icke för sin del hade något att erinra mot att det till lunchrum

föreslagna rummet nr 49 fortfarande tills vidare utnyttjades såsom tjänsterum

för museiintendenten.

I anslutning till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har byggnadsstyrensen

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag att för genomförande

av i förslaget ingående ändringsarbeten m. m. för budgetåret

1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av 81,000 kronor.

I utlåtande den 28 oktober 1937 har länsstyrelsen i Västmanlands län, som

meddelat, att samråd i ärendet ägt rum med den då nyutnämnde landshövdingen

i länet, uttalat, att de önskemål, som länsstyrelsen närmast skulle vilja

tillgodose, vore med två undantag väl beaktade i byggnadsstyrelsens förslag.

Länsstyrelsen har därom anfört:

Länsstyrelsen hade för sin del tänkt sig, att de utrymmen en trappa upp,

som för närvarande dispoderas av landsfogden och som i befintligt skick

måste betraktas som hälsovådliga (rummen nr 31 och 32), skulle på det

sätt göras användbara till tjänsterum, att ett fönster upptoges mot väster i

rummet nr 32. Betänkligheter mot vidtagande av denna åtgärd ha i främsta

rummet yppats av riksantikvarien, och länsstyrelsen uppskattar till fullo

vikten av dessa betänkligheter. Länsstyrelsen delar helt den uppfattningen,

att i ett byggnadsminnesmärke av Västerås slotts ålder och natur minsta

möjliga ingrepp böra göras.

När länsstyrelsen det oaktat insisterar på att här ifrågavarande fönster

skall upptagas, sker det ur den synpunkten, att slottet med sina sekelgmnla

traditioner i sådant hänseende så hinge som möjligt bör bibehållas såsom

tjänstelokal för länsstyrelsen och att på det sätt den bästa garantien vinnes

för, att den minnesrika byggnaden blir väl underhållen. Länsstyrelsen har

därvid även beaktat, att en lycklig slump sa fogat, att lokaliteterna i första

och andra våningen äro planerade så som man i vara dagar ordnar tjänstelokaler,

med runt omkring löpande korridorer, som giva bekvämt tillträde

lill de särskilda arbetsrummen. Denna anordning är helt genomförd utom

beträffande här ifrågavarande rum nr 31 och 32 samt det intilliggande rummet

nr 33. Här kan emellertid, när förhållandena så kräva — vilket ännu

icke är fallet — bekvämligen läggas en korridor utefter borggårdssidan under

förutsättning, att fönster upptagas åt väster. Angående verkningarna av

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ea sådan åtgärd hänvisar länsstyrelsen till en av länsantikvarien upprättad,

vid förevarande skrivelse bilagd promemoria med fotografier.

Emellertid kan den föreslagna åtgärden för närvarande och sannolikt för

många år framåt inskränkas till upptagande av allenast ett fönster i rum

nr 32.

Troligen behöves ^ ej heller — med den användning länsstyrelsen

tänker sig av här ifrågavarande och angränsande utrymme — inom tid, som

nu kan överblickas, något fönster upptagas i rum nr 33.

Landsfogden skulle, vid ett godtagande av länsstyrelsens förslag, kunna

stanna kvar i rummen nr 31 och 32, därvid det första rummet vid behov

kunde tjäna som förhörsrum och i övrigt för förvaring av utredningsmaterial

m. m. samt det senare rummet bleve ett ljust och vackert arbetsrum.

Finge detta ske, vunnes tillika den fördelen, att en vaktmästare kunde få

bo kvar å slottet. Dess natur av minnesmärke gör, att detsamma ofta besökes

av turister liksom av skolavdelningar från staden och länet, vilka ju icke

böra förmenas tillträde.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle vägingenjörsexpedilionen, åt vilken

för närvarande förhyres lokal utom slottet med en från och med oktober

månad 1937 till 1,800 kronor förhöjd årshyra, få flytta in i utrymmena

nr 41—43. Denna anordning syntes länstyrelsen till en början tilltalande.

Med hänsyn till två mellankommande omständigheter finner sig

länsstyrelsen dock nu nödsakad intaga en annan ståndpunkt i detta avseende.

Vid förarbetena till 1937 års länsprövningsnämnd blev det nämligen

fullt klart, att det utrymme, rum nr 72, som står till förfogande för landskontorets

taxeringsavdelning, är absolut otillräckligt. Under långa perioder

sutto nämligen i detta rum jämte taxeringsinspektören, vilkens arbete är

av den natur, att han bör hava tillgång till ensamt rum, ej mindre än fyra

personer, varav en skrev å maskin.

Vidare har länsstyrelsen inhämtat, att den arbetande uppbördskommittén

gått in för att å länsstyrelserna skola föras s. k. länsregister; och den personal,

som skall utföra det härmed förbundna arbetet i ett medelstort län, beräknas

komma att uppgå till 4 å 5 personer.

Det måste alltså sägas, att länsstyrelsen är eller i allt fall inom en snar

framtid torde vara i behov av ytterligare minst tre rum.

Länsstyrelsen vill därför förorda, att tjänstelokal alltjämt förhyres för vägingenjören,

varemot denne förklarat sig ej hava något att erinra, samt att

utrymmena nr 41—43 anvisas till landskontoret. En spiraltrappa borde vid

bifall härtill förmedla förbindelsen mellan rummen nr 43 och 66.

Då byggnadsstyrelsen tänkt sig rummen nr 31—33 såsom arkiv eller förvaringsrum,

vill länsstyrelsen i detta sammanhang erinra, att ett mycket

stort ökat arkivutrymme redan nu beredes länsstyrelsen genom tillgång till

lantmäterikontorets förutvarande kartarkiv samt att såsom reserv finnas de

mycket stora utrymmena nr 18—20, som för närvarande disponeras av

Västmanlands fornminnesförening.

De medel, som avsetts till inköp av arkivhyllor till rummen nr 31 och 32,

lära höra komma till användning för motsvarande ändamål i rummen nr

26, 27 och 29.

Länsstyrelsen har härefter uttalat, att jämväl det tidigare framförda önskemålet

örn anbringandet av en hiss i slottets södra uppgång icke synes hava

blivit beaktat i det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget. Med länsstyrelsens

arbete förlagt i bottenvåningen, en trappa upp och två trappor

upp torde, anför länsstyrelsen, en dylik bekvämlighet icke kunna undvaras.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Länsstyrelsen hemställer därför, att medel anvisas jämväl till sagda hissanordning.

Länsstyrelsen uttalar slutligen, att då för personalens räkning funnes tillgängligt

ett tékök med utanför befintlig rymlig vestibul, syntes med inrättandet

av ett lunchrum tills vidare kunna anstå, varigenom den fördelen kunde

vinnas, att föreståndaren för museet icke redan nu bleve nödgad avstå sitt

arbetsrum.

I den av länsstyrelsen åberopade promemorian av lånsantikvarien har denne

anfört:

De ifrågasatta fönstren skulle genombryta den åldriga gråstensmur, som

finnes bevarad i slottets norra och västra ytterfasader. Så pass våldsamma

ingrepp i denna mur, som torde höra till slottets ursprungliga partier, äro

naturligtvis ur antikvarisk synpunkt mycket beklagliga. Dock vågar jag,

om än med en viss tvekan, tillstyrka nämnda förslag av frenne skäl.

För det första är slottet och kommer troligen att under ännu mycket

lång tid vara taget i anspråk för länsstyrelsen med dess ökande lokalbehov,

som till en del väl fylles, om de innanför ifrågavarande murparti belägna

rummen erhålla tjänligt dagsljus, vilket de icke nu äga och ej heller kunna

få på annat sätt än det föreslagna. För det andra har den nämnda gråstensmuren

förut genombrutits av flera fönsteröppningar i såväl västra som

norra fasaden, varför dess ursprungliga helhet och slutenhet redan

är uppgiven. För det tredje torde väl, örn de föreslagna och även de

tidigare upptagna fönstren i en framtid möjligen av någon anledning befinnas

överflödiga eller olämpliga, desamma kunna igensättas och gråstensmuren

återställas i nära nog ursprungligt skick; en sådan rekonstruktion

och restaurering borde kunna göras ganska säker och riktig genom anlitande

av fotografier och uppmätningsritningar av murverket.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro ämbetslokalerna inom Departements

Västerås slott otillräckliga för sitt ändamål, och vissa av landsfogden dispo- che,en''

nerade utrymmen anses otillfredsställande med hänsyn till ljusförhållandena.

Enligt det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget skulle vissa utrymmen

i slottet, vilka disponeras bland annat för bostäder och som delvis ingå i

landshövdingens boställsförmåner, tagas i anspråk för en sådan utökning

av de för tjänsterum disponibla utrymmena, att icke blott landsfogden skulle

kunna erhålla andra och tillfredsställande rum utan även tjänstelokaler inom

slottet skulle kunna beredas för länsarkitektkontoret och vägingenjörsexpeditionen,

för vilka för närvarande lokaler förhyras i staden. Härutöver skulle

erhållas några arkiv- och reservrum. Såsom ersättning delvis för nyssnämnda,

för bostäder och av landshövdingen disponerade rum skulle andra utrymmen

beredas genom ombyggnad av den s. k. stallbyggnaden. Länsstyrelsen har

mot detta förslag framställt åtskilliga erinringar, för vilka jag i det föregående

redogjort. En bidragande orsak till skiljaktigheterna mellan byggnadsstyrelsens

och länsstyrelsens förslag utgör frågan örn lämpligheten av

att — såsom länsstyrelsens förslag förutsätter — företaga en genombrytning

av slottsmuren i syfte att förbättra ljusförhållandena i det ena av de

av landsfogden disponerade rummen. Härutinnan har riksantikvarien an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

fört starka betänkligheter, ehuru han icke velat direkt motsätta sig en dylik

åtgärd.

För min del är jag icke beredd att nu taga slutlig ståndpunkt till frågan

om det lämpligaste sättet för tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov.

Byggnadsstyrelsens förslag synes mig dock innebära en på längre sikt effektivare

lösning av lokalfrågan. Jag anser mig emellertid böra föreslå, att erforderligt

belopp för de föreslagna ändringsarbetena upptages å beredskapsstaten

och att det måtte få ankomma på Kungl. Maj :t att senare bestämma

örn lokalfrågans lösning.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle för ändringsarbetenas utförande

erfordras ett belopp av 81,000 kronor. Häremot har jag icke funnit anledning

till erinran i vidare mån än att jag, i anslutning till vad länsstyrelsen anfört,

vill förorda, att i kostnadssumman inräknas även erforderligt belopp

för anordnande av hiss. Enligt vad jag inhämtat kan kostnaden för hissanläggning

beräknas till omkring 12,000 kronor. Jag vill därför tillstyrka, att

å beredskapsstaten upptages ett belopp av 93,000 kronor till ifrågavarande

ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ändringsarbeten inom Västerås slott å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .................................... kronor 93,000.

[42.] d. Nytt landsstatshus i Gävle. e. Konstnärlig utsmyckning av

nytt landsstatshus i Gävle. Till nybyggnad för lantmäterikontoret i Gävleborgs

län anvisade riksdagen för budgetåren 1935—1937 anslag om tillhopa

195,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för byggnadens

uppförande. Ifrågavarande byggnad avsågs att uppföras å en tomt

inom det norr om Gavleån mitt emot slottet belägna kvarteret Hövdingen i

Gävle, vilken tomt förutsattes bliva kostnadsfritt upplåten av Gävle stad.

Det ar 1935 för riksdagen framlagda förslaget örn uppförande av nybyggnad

för lantmäterikontoret innebar endast så till vida fördelar för länsstyrelsen

i Gävleborgs län, att vid förslagets genomförande den av lantmäterikontoret

disponerade östra slottsflygeln skulle kunna tagas i anspråk för landsfogden,

vägingenjören och länsarkitekten, vilkas tjänstelokaler nu äro inrymda

i förhyrda lägenheter ute i staden. Dessutom skulle för länsstyrelsens

automobilavdelning eventuellt kunna beredas utrymmen i flygeln, ehuru en

sadan anordning skulle medföra vissa olägenheter såväl genom intrång på

de för vägingenjören behövliga utrymmena som ock genom automobilavdelningens

förläggning till annan byggnad än länsstyrelsen i övrigt. Under förutsättning

att avdelningen kunde erhålla lokal i östra flygeln, skulle länsstyrelsen

visserligen erhålla något bättre utrymme för de i slottet kvarstannande

avdelningarna, men dock icke i den omfattningen att därigenom någon väsentlig

förbättring i lokalförhållandena uppstode. Länsstyrelsens lokalfråga

skulle även efter en dylik åtgärd kunna anses olöst.

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden framlade Kungl. Maj:t i 1937 års

statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 5, punkten 59) ett förslag,

som innebar, att beslutet örn uppförande av en enbart för lantmäterikontoret

avsedd byggnad i kvarteret Hövdingen icke skulle fullföljas utan att

i stället ett för länsstyrelsen och lantmäterikontoret gemensamt landsstatshus

skulle uppföras i samma kvarter. Härigenom skulle såväl länsstyrelsen som

lantmäterikontoret få sina lokalbehov tillgodosedda, ehuru dock alltjämt vägingenjörens

och länsarkitektens tjänstelokaler tills vidare mäste förläggas till

östra slottsflygeln. Inom ifrågavarande kvarter, som sakta sluttar ned mot

Norra Strandgatan vid Gavleån, skulle utmed övre långsidan uppföras en

huvudsakligen för länsstyrelsen avsedd huvudbyggnad, till vilken skulle ansluta

en för lantmäterikontoret avsedd lägre flygelbyggnad. För tillgodoseende

av framtida behov finnes utrymme för tillbyggnad av ytterligare en

flygel, i vilken lokaler skulle kunna beredas jämväl för vägingenjören och

länsarkitekten, varjämte möjlighet finnes att påbygga flyglarna.

Det tomtområde inom kvarteret Hövdingen, som erfordras för nybyggnaden,

hade Gävle stad förbundit sig att utan kostnad ställa till statsverkets

förfogande under villkor i huvudsak, dels att platsen erhölle en monumental

och för dess belägenhet värdig bebyggelse av den storlek, att statsverkets behov

härigenom fylldes i förevarande avseende, dels ock att definitivt beslut

örn byggnadens uppförande förelåge senast den 1 juli 1937 samt att bebyggelsen

påbörjades före den 1 juli 1938.

Statens utgifter för ifrågavarande landsstatsbyggnad skulle alltså begränsas

till själva byggnadskostnaderna, vilka beräknats till 660,000 kronor. För

ändamålet avsågos skola i första hand disponeras de för lantmäterikontorsbyggnaden

anvisade anslagen å tillhopa 195,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under förenämnda punkt i 1937 års statsverksproposition

framlagda förslag beslöt riksdagen (skrivelse nr 148), att

nytt landsstatshus i Gävle skulle uppföras i huvudsaklig överensstämmelse

med det förutnämnda förslaget och under förutsättning, att för ändamalet erforderlig

tomtmark i kvarteret Hövdingen utan kostnad för statsverket av

Gävle stad överlätes till kronan. Vidare medgav riksdagen, att de för budgetåren

1935—1937 till nybyggnaden för lantmäterikontoret i Gävleborgs län

anvisade reservationsanslagen å tillhopa 195,000 kronor finge tagas i anspråk

för uppförande av landsstatshuset.

Sedan Kungl. Maj:t den 30 april 1937 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

med Gävle stads vederbörande myndigheter föra förhandlingar örn de närmare

villkoren för mottagande av förenämnda tomtmark i kvarteret Hövdingen,

överlämnade byggnadsstyrelsen med skrivelse den 24 augusti 1937 förslag

till avtal i ämnet, innefattande, bland annat, skyldighet för kronan att igångsätta

arbetet med uppförandet av landsstatshuset före den 1 juli 1938. Enär

med hänsyn till dels rådande konjunkturer å arbetsmarknaden, dels ock beräknade

merkostnader för byggnadsföretaget fråga uppstått örn uppskjutande

lill en senare tidpunkt av företagets påbörjande, anmodade jag, i syfte att

statsmakterna skulle erhålla möjlighet att besluta örn arbetets uppskjutande,

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Majlis proposition nr 275.

den 17 november 1937 byggnadsstyrelsen att med Gävle stad söka träffa överenskommelse,

att markupplåtelsen skulle gälla utan förberörda tidsbestämmelse.

Gävle stad har enligt beslut av stadsfullmäktige den 31 januari 1938

numera medgivit sådan ändring i det förenämnda avtalet, att tidpunkten för

arbetets påbörjande finge framflyttas till den 1 juli 1939.

Genom beslut den 12 mars 1938 har Kungl. Majit, på framställning av

byggnadsstyrelsen, funnit gott att av förenämnda reservationsanslag av tillhopa

195,000 kronor ställa ett belopp av högst 35,000 kronor till styrelsens

förfogande för upprättande av entreprenadhandlingar m. m. för ifrågavarande

landsstatshus.

I sin skrivelse den 24 augusti 1937 meddelade byggnadsstyrelsen, att ritningar

till den planerade byggnaden dåmera utarbetats i huvudsaklig överensstämmelse

med det av Kungl. Majit i riksdagen godkända utredningsförslaget.

Styrelsen anförde i anslutning härtill:

, yid ritningarnas utarbetande ha endast vissa mindre förändringar vidtagits

beträffande byggnadens inre planläggning. Styrelsen får emellertid framhålla,

att forslaget kommer att underkastas ytterligare arkitektonisk bearbetning,

men de modifikationer i förslaget, vilka därvid kunna komma att göras, torde

icke komma att inverka på kostnaderna.

Det av riksdagen godkända förslaget har beräknats draga en kostnad av

sammanlagt 660,000 kronor enligt följande sammanställning:

Byggnadsarbeten ..........................

Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer ..............

Elektriska ledningar ......................

Elektriska hissar ...................\ \ "

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter !.

Kronor

503,000

74.000

13.000

18.000

52,000

summa Kronor 660,000.

Pa grund av de prisstegringar, som numera inträtt beträffande arbets- och

materialpriser, torde nämnda kostnadssumma icke förslå för byggnadsföretagets

genomförande Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd förnyad kostnadsberäkning

torde kostnaderna komma att uppgå till 840,000 kronor enligt

nedanstående sammanställning:

Byggnadsarbeten ...........................

Värme-, vatten- och sanitetstekniska installationer ...........’ ’ ’

Elektriska belysnings- och kraftledningar ..............

Elektriska apparater, personhiss, svagströmsanläggningar, ^anläggning

och åskledareanläggning .....................

Konstnärlig utsmyckning ........................

Ritningar, kontroll, administration samt oförutsedda utgifter

Kronor

643,400

80,000

19.800

21.800

15.000

60.000

Summa kronor 840,000.

Byggnadsstyrelsen framhåller härefter, att vid en jämförelse mellan de båda

kostnadssammanställningarna franninge, att den totala kostnadsökningen,

fransett 15,000 kronor för konstnärlig utsmyckning, uppginge till 165 000

kronor eller omkring 25 % av den tidigare beräknade kostnadssumman,’vilken

procentsats kunde anses motsvara den genomsnittliga ökning av arbets
-

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

och materialpriser för byggnader av här avsedd art och kvalitet, som uppstått

sedan år 1936.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde byggnadsstyrelsen, att för

nästa budgetår måtte anvisas det för byggnadsföretagets utförande ytterligare

erforderliga beloppet av 645,000 kronor.

Därest riksdagen icke framställer någon erinran däremot, torde ifrågava- Departement.irande

byggnadsföretag trots den beräknade kostnadsökningen få igångsättas, cllPlsnom

förhållandena skulle motivera detta. Enligt vad jag under hand inhämtat

av byggnadsstyrelsen kan byggnadsföretaget, under förutsättning att det

påbörjas i början av nästa budgetår, beräknas bliva slutfört under nämnda

år. För att äga möjlighet att, därest utvecklingen å arbetsmarknaden därtill

skulle giva anledning, kunna under nästa budgetår slutföra arbetet, erfordras

emellertid, att utöver tidigare anvisade medel ytterligare 645,000

kronor, inklusive 15,000 kronor till konstnärlig utsmyckning, stå till förfogande.

De erforderliga medlen torde lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

dels till Nytt landsstatshus i Gävle ett

förskottsanslag av .................... kronor 630,000;

dels ock till Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstatshus

i Gävle ett förskottsanslag av ........ kronor 15,000.

[43.] f. Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län. I skrivelse

den 15 mars 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om uppförande av

en nybyggnad för tillgodoseende av länsstyrelsens i Värmlands län behov av

ökade lokaler.

Beträffande den nuvarande landsstatsbyggnaden torde jag till en början

få erinra om följande:

Länsresidensets huvudbyggnad, dit större delen av länsstyrelsens lokaler

förlagts, är belägen på residenstomtens västra del. På östra delen finnas två

flyglar, den norra och den södra, mellan vilka en uthuslänga är belägen. Flyglarna

äro icke förbundna med huvudbyggnaden. Den norra flygeln innehåUer

i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp ett större arkiv för länsstyrelsen

och i våningen 2 trappor upp en vaktmästarebostad och vindsutrymmen.

Den södra flygeln, vilken är uppförd i endast 2 våningar, innehåller

en vaktmästarebostad och lokaler, vilka endast provisoriskt vid uppbörd

utnyttjas av landskontoret. Dessa flyglar befinna sig i ett bristfälligt skick

och sakna värmeledning och erforderliga isoleringar mot kyla.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr 74, framställda förslag beviljade

1933 års riksdag till nybyggnad för lantmäterikontoret i Värmlands

län m. m. ett reservationsanslag av 236,000 kronor, samt anvisade därav för

budgetåret 1933/1934 136,000 kronor, återstoden anvisades å riksstaten för

påföljande budgetår. Nämnda nybyggnad erfordrades på grund därav,

att lantmäterikontorets dåvarande lokaler, som voro belägna i landsstatshuset,

behövde tagas i anspråk för tillgodoseende av, bland annat, lands
-

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

kontorets ökade lokalbehov, varjämte avsågs att inom landsstatshuset bereda

lokaler åt, bland andra, vägingenjören i länet.

I skrivelse den 30 juli 1936 framlade byggnadsstyrelsen ett förslag till lösning

av dåmera aktualiserade lokalfrågor, vilket förslag innefattade mera

begränsade åtgärder än det nu föreliggande. Styrelsen anförde, bland annat,

att nybyggnaden för lantmäterikontoret dåmera vore färdigställd och att

vissa ändringsarbeten påginge beträffande lantmäterikontorets förutvarande

lokaler samt att fråga uppkommit örn beredande av lokaler i landsstatshuset

åt statspolisen, landsfogden och länsarkitekten. Därjämte hade länsstyrelsen

meddelat, att landskansliet vore i oundgängligt behov av ökat utrymme,

motsvarande fyra rum. Med anledning härav och då ett iordningställande

av landsstatshusets flyglar länge stått på styrelsens dagordning, hade styrelsen

anmodat länsarkitekten C. Nyquist att verkställa utredning rörande nu

berörda lokalfrågor. Länsarkitekten hade sedermera, anförde styrelsen vidare,

överlämnat ett förslag i ämnet, innebärande att södra flygeln skulle

underkastas en genomgripande ombyggnad och påbyggas en våning. Vidare

skulle den mellan flyglarna befintliga uthusbyggnaden rivas och på dess

plats uppföras en tvåvåningsbyggnad, som skulle förena de två flyglarna,

varjämte vindsvåningen i den norra flygeln i sin helhet skulle inredas för

bostadsändamål. Sedermera hade länsstyrelsen till byggnadsstyrelsen överlämnat

ett av länsarkitekten i vissa delar omarbetat förslag till om- och tillbyggnad

av länsresidensets flyglar. Under uttalande att byggnadsstyrelsen

funnit de skäl, som länsstyrelsen anfört beträffande nödvändigheten för länsstyrelsen

att erhålla utvidgade lokaler övertygande, förordade styrelsen, att de

uppkomna lokalfrågorna erhölle sin lösning i samband med då pågående ombyggnadsarbeten

i länsresidenset. Enligt av styrelsen verkställda kostnadsberäkningar

skulle kostnaderna för arbetena enligt länsarkitektens senast

framlagda förslag uppgå till 245,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställde slutligen, att Kungl. Majit hos 1937 års riksdag

måtte hemställa örn ett begynnelseanslag för ifrågavarande ombyggnadsarbeten

av 145,000 kronor.

I skrivelse den 23 november 1937 anförde därefter byggnadsstyrelsen, att

styrelsen, efter av länsstyrelsen den 31 augusti 1937 gjord framställning, uppdragit

åt länsarkitekten att i samråd med länsstyrelsen verkställa förnyad

utredning rörande frågan om ombyggnad av landsstatshuset i Karlstad. Länsstyrelsen

hade i anledning därav, fortsatte byggnadsstyrelsen, med skrivelse

den 23 oktober 1937 till byggnadsstyrelsen överlämnat ett av länsarkitekten

utarbetat nytt förslag till flyglarnas om- och tillbyggnad och därvid på det

livligaste tillstyrkt, att framställning måtte göras örn beviljande av medel för

genomförande av det sålunda upprättade förslaget. I anslutning härtill anförde

byggnadsstyrelsen:

Kostnaderna för det år 1936 framlagda förslaget beräknades till 245,000

kronor. Med hänsyn till de krav på ytterligare ökade utrymmen, som länsstyrelsen

numera framställt och beträffande vilka byggnadsstyrelsen icke har

något att erinra, skulle arbetena enligt det nya förslaget bliva mera omfattande

än vad som tidigare avsetts. Till följd härav och på grund av de steg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275.

lil

rade byggnadskostnaderna har det nu framlagda förslaget beräknats draga

en kostnad av 393,760 kronor eller i runt tal 400,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har icke kunnat undgå att finna det synnerligen tveksamt,

huruvida det är lämpligt att nedlägga en så stor kostnad på ett byggnadsföretag,

som huvudsakligen avser ombyggnad av de i synnerligen bristfälligt

tillstånd befintliga flygelbyggnaderna. Med hänsyn härtill och då en

företagen överslagsberäkning givit vid handen, att en helt ny byggnad av

erforderlig storlek skulle kunna uppföras för en kostnad av omkring 500,000

kronor, har byggnadsstyrelsen funnit starka skäl föreligga att upptaga en

sådan lösning av förevarande lokalfråga till närmare övervägande. Byggnadsstyrelsen

har därför uppdragit åt länsarkitekten att verkställa en utredning

rörande uppförandet av en nybyggnad, förlagd till i huvudsak den plats

inom residenstomten, som nu uptoges av de båda flyglarna, jämte mellanliggande

mark.

Under åberopande härav hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl. Majit

i 1938 års statsverksproposition i avvaktan på resultatet av den sålunda pågående

utredningen måtte för budgetåret 1938/1939 beräkna ett reservationsanslag

av 200,000 kronor för påbörjande av arbetena för utökning av länsstyrelsens

i Värmlands län lokaler m. m.

Med sin förutnämnda skrivelse den 15 mars 1938 har byggnadsstyrelsen

överlämnat ett å fem ritningar framställt, såsom alternativ lil betecknat

förslag till lösning av lokalfrågan genom uppförande av en nybyggnad å den

del av länsresidenstomten, som nu upptages av de båda flyglarna, jämte mellanliggande

mark. Länsstyrelsen har, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelar,

för sin del tillstyrkt, att framställning göres örn uppförande av en

nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda förslag, vilket

försetts med länsstyrelsens godkännande.

Beträffande nu ifrågavarande förslag har byggnadsstyrelsen anfört:

Enligt förslaget skulle byggnaden uppföras i två, delvis tre våningar jämte

källarvåning och överbyggt gårdsutrymme. Källarvåningen skulle inrymma

gasskyddsrum och till det överbyggda gårdsutrymmet skulle förläggas arkivlokaler,

som jämväl skulle kunna utnyttjas såsom reservlokaler för uppbördsavdelningen

inom landskontoret. Bottenvåningen skulle inrymma 3

rum och arkiv för landskontoret, 5 rum och arkiv för landsfogden, 2 rum lör

försvarsassistenten och 1 reservrum, ävensom garageutrymme för landshövdingen.

Våningen 1 trappa upp skulle omfatta 5 rum jämte arkiv för länsarkitektkontoret,

6 rum och arkiv för vägingenjörskontoret ävensom två

vaktmästarebostäder, vardera om 2 rum och kök. Till våningen 2 trappor

upp äro förlagda reservutrymmen, närmast avsedda att tillgodose blivande

utvidgningsbehov för länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret.

Beträffande lokaldispositionen avviker det sålunda föreliggande nybyggnadsförslaget

i så måtto från det år 1936 framlagda örn- och tillbyggnadsförslaget

att inom nybyggnaden skulle erhållas gasskyddsrum i källarvåningen,

varjämte skulle erhållas lokaler för landskontoret samt ny lokal för försvarsassistenten,

som för närvarande disponerar en mycket otillfredsställande

lokal inom residensets huvudbyggnad. Däremot har icke medtagits någon

lokal för statspolisen inom den föreslagna nybyggnaden, då förslag frapikommit,

att statspolisen i samband med en blivande byggnad för stadens

polis skulle erhålla lokaler pä annat håll i staden.

Kilning lill riksdagens protokoll IDUS. 1 sand. Nr illo. !•>

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements■

chefen.

En inom byggnadsstyrelsen verkställd överslagsberäkning har givit vid

handen, att kostnaderna för den föreslagna nybyggnaden skulle uppgå till

516,500 kronor eller ungefär det belopp styrelsen förutsatte i sin förutnämnda

skrivelse den 23 november 1937. Av förenämnda belopp skulle, meddelar

styrelsen, 20,000 kronor erfordras för upprättande av entreprenadhandlingar

för byggnadsföretaget.

Beträffande det sålunda föreliggande nybyggnadsförslaget har byggnadsstyrelsen

icke något att erinra, och styrelsen finner i likhet med länsstyrelsen,

att detta förslag innebär den lämpligaste lösningen av länsstyrelsens lokalfråga.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag

att för uppförande av en ny flygelbyggnad å länsresidenstomten i Karlstad

bevilja ett belopp av 516,500 kronor, därav för budgetåret 1938/1939

måtte anvisas ett belopp av 200,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de av länsstyrelsen i Värmlands

län för närvarande disponerade lokalerna äro otillräckliga. Vidare framstår

det såsom ett önskemål, att åt landsfogden och länsarkitekten om möjligt

beredas tjänstelokaler i anslutning till landsstatshuset. Med hänsyn till, bland

annat, nu angivna förhållanden hava sedan omkring tre år utredningar pågått

i syfte att lösa de föreliggande lokalfrågorna. Till en början hava utredningarna

inriktats på att genom ombyggnad av de på residenstomtens

östra del belägna två flyglarna och en mellan dem liggande uthuslänga erhålla

ökade och bättre lokalutrymmen. Enligt verkställda beräkningar skulle

kostnaderna för en sådan ombyggnad i den omfattning, som erfordras för

att en lösning på längre sikt av den föreliggande lokalfrågan skulle komma

till stånd, uppgå till omkring 400,000 kronor. Då byggnadsstyrelsen med

hänsyn till det dåliga skick, vari flyglarna för närvarande befinna sig,

icke ansett sig kunna förorda, att kostnader av nämnda storleksordning nedläggas

å en ombyggnad, har styrelsen låtit verkställa utredning rörande kostnaderna

för uppförande av en nybyggnad på den östra delen av tomten, därvid

flyglarna och uthuslängan skulle rivas. Enligt det på grundval härav

upprättade, av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget skulle en sådan

nybyggnad draga en kostnad av 516,500 kronor.

Det sålunda utarbetade förslaget innebär, att å den plats, där nuvarande

landsstatshusets flyglar äro belägna, samt å mellanliggande utrymme en nybyggnad

skulle uppföras i två, delvis i tre våningar. I byggnaden skulle

erhållas, förutom en del arkiv- och reservutrymmen för länsstyrelsen,

lokaler åt landsfogden, vägingenjören, länsarkitekten och försvarsassistenten,

varjämte vissa reservutrymmen vore avsedda att tillgodose länsarkitektskontorets

och vägingenjörsexpeditionens blivande utvidgningsbehov. Genom

att vägingenjörsexpeditionen förlägges till nybyggnaden kunna ytterligare

utrymmen beredas för länsstyrelsen i huvudbyggnaden. Byggnadsstyrelsen

har ansett sig böra förorda nu ifrågavarande förslag, och länsstyrelsen

har för sin del tillstyrkt, att detsamma måtte komma till utförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

24a

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande de nuvarande flyglarnas

tillstånd, finner jag i likhet med styrelsen desamma icke böra undergå

en genomgripande och dyrbar ombyggnad. Då det av byggnadsstyrelsen

nu framlagda förslaget synes på ett ändamålsenligt sätt lösa de förevarande

lokalfrågorna och de i anslutning därtill uppgjorda ritningarna icke givit

mig anledning till erinran liksom ej heller kostnadsberäkningarna för företaget,

vilka sluta å 516,500 kronor, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande förslag

kommer till utförande.

Det belopp, 200,000 kronor, varom byggnadsstyrelsen för arbetets påbörjande

gjort framställning, synes lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ............................ kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

245

Bilaga 12. 1

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt

anför därvid följande.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg. I 1938 års

statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 1) har Kungl Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 till till- och ombyggnad

av landsarkivet i Göteborg ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla frågan för Kungl. Majit.

Lokalerna för nämnda landsarkiv äro inrymda i två under år 1911 uppförda,

med en täckt gång förenade byggnader, den ena innehållande själva

arkivet, den andra expeditionslokaler, forskningssal m. m.

I sitt den 25 oktober 1932 avgivna betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet

under närmast kommande tioårsperiod anförde statens organisationsnämnd

bland annat, att en utvidgning av landsarkivets expeditionsoch

tjänstelokaler vore oundviklig samt att tillbyggnad och omändring av

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kunql. Maj-.ts proposition nr 275.

desamma borde äga rum i huvudsaklig överensstämmelse med ett av länsarkitekten

E. Friberger upprättat förslag, men att därmed kunde anstå till

budgetåret 1941/42. Kostnaden upptog nämnden till 35,000 kronor.

Sedan riksarkivet till byggnadsstyrelsen överlämnat en från landsarkivarien

i Göteborg, G. Clemensson gjord framställning om utverkande av att

ovanberörda byggnadsföretag snarast möjligt bomme till stånd, anförde byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 31 oktober 1935 bland annat följande:

Jämväl byggnadsstyrelsen funne det påkallat, att landsarkivets behov av

utvidgade administrationslokaler snarast möjligt tillgodosåges, och en lösning

av denna fråga enligt riktlinjerna i länsarkitekten Fribergers ovannämnda

förslag syntes styrelsen vara den lämpligaste. Styrelsen hade därför låtit

Friberger närmare utarbeta förslaget, varvid vissa av landsarkivarien framställda

önskemål beaktats.

Enligt det sålunda föreliggande förslaget skulle i bottenvåningen i den

tillbyggnad, som enligt förslaget skulle uppföras mellan landsarkivets nuvarande

administrationsbyggnad och magasinsbyggnad, inrymmas bokbinderi

och konserveringsverkstad, under det att i den övre våningen skulle inredas

en forskarsal. I jordvåningen skulle anordnas utrymme dels för trädgårdsmöbler

och verktyg m. m., dels för bokbinderimaterial m. m. Den nuvarande

forskarsalen skulle iordningställas för expeditionen och det nuvarande

skrivrummet tagas i anspråk såsom arbetsrum för den vid arkivet anställde

amanuensen.

Kostnaderna för genomförandet av förslaget skulle enligt inom byggnadsstyrelsen

upprättade kostnadsförslag uppgå till 54,000 kronor, vari emellertid

inginge ett belopp av 4,800 kronor, som hänförde sig till vissa inredningsarbeten

såsom arbetsbord i bokbinderia, ny disk i expeditionsrummet samt

bokhyllor i detta rum och forskarsalen.

I anslutning till vad ovan anförts och sedan riksarkivet för sin del godkänt

det upprättade förslaget, hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl, Maj:t

måtte föreslå 1936 års riksdag att till utförande av till- och ombyggnad av

landsarkivet i Göteborg enligt nämnda förslag bevilja ett anslag av 54,000

kronor.

Nämnda framställning föranledde icke något förslag till riksdagen.

Sedan Clemensson ånyo framhållit, att de lokala förhållandena inom landsarkivet

till följd av det ökade expeditionsarbetet ytterligare försämrats, hemställde

byggnadsstyrelsen i skrivelse den 19 augusti 1936 örn anvisande under

budgetåret 1937/38 av enahanda belopp för ändamålet, som begärts för budgetåret

1936/37.

Ej heller denna framställning föranledde något förslag till riksdagen.

I skrivelse den 30 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anfört följande:

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 23 augusti 1937 hade nu landsarkivarien

Clemensson erinrat, att han i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 10

oktober 1935 framhållit den trängande nödvändigheten, att snarast möjligt

det utvidgningsarbete vid landsarkivet utfördes, vartill förslag upprättats. Vidare

hade Clemensson, då det expeditionsarbete, som av honom tidigare anförts

till belysning av den snabba försämringen av de lokala arbetsförhållandena

i landsarkivet, sedermera år för år ökats i de betydelsefullaste delarna

och då en förnyad prövning av utvidgningsförslaget givit vid handen, alt ett

realiserande av detta skulle på bästa möjliga sätt giva landsarkivet behövligt

utrymme för expedition och administration, hemställt, att byggnadssty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

247

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

reisen måtte söka utverka proposition till 1938 års riksdag om erforderligt

anslag till byggnadsarbetenas utförande. x ... . .

På grund av inträffade stegringar av materialpriser och arbetslöner mäste

kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag enligt det uppgjorda förslaget

numera beräknas komma att uppgå till 66,000 kronor.

Med hänvisning till byggnadsstyrelsens ovanberorda skrivelse den dl oktober

1935 och under framhållande av att enligt byggnadsstyrelsens uppfattning

den avsedda utvidgningen och förbättringen av landsarkivets lokalförhållanden

icke längre syntes böra uppskjutas, hemställde byggnadsstyrelsen

att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag att till till- och ombyggnad

av landsarkivet i Göteborg enligt ovannämnda förslag for budgetaret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 66,000 kronor.

Jämväl riksarkivet har i skrivelse den 31 augusti 1937 hemställt om framläggande

för riksdagen av proposition om utförande av ifrågavarande byggnadsarbete

under budgetåret 1938/39.

Den starka tillväxten av verksamheten vid arkivet har av landsarkivarien

belysts med följande sifferuppgifter rörande en del av expeditionsarbetet,

varvid siffrorna angiva medeltal per år: _

Å r

Forskare

Besök

Framtagna

volymer (till

begagnande i

forskarsalen)

Till och från

landsarkivet

in- och utlå- nade volymer

I bokbinderiet

behandlade

volymer

1911—1915

107

808

2,388

lil

60

1916—1920

169

1,523

3,974

260

84

1921-1925

289

2,371

5,629

233

344

1926—1930

385

2,516

8,001

363

441

1931—1935

626

2,542

13,330

583

643

1936

540

2,448

15,891

635

588

Vid besök på ort och ställe har jag övertygat mig om att landsarkivet i Gö- Departementsteborg

är i behov av utökade och förbättrade lokalutrymmen. Det förslag, c >ensom

framlagts för tillgodoseende av nämnda lokalbehov, synes innebära en

tillfredsställande lösning av frågan. Mot kostnadsberäkningarna torde ej heller

något vara att erinra. I särskild proposition denna dag föreslår Kungl.

Majit, att å riksstaten för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten anvisas

ett anslag av 3,000 kronor för uppgörande av byggnadsplaner, entreprenadhandlingar

och dylikt beträffande ifrågavarande byggnadsföretag. För de

egentliga byggnadsarbetena torde medel lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten

för nämnda budgetår. Anslagsbeloppet bör därvid bestämmas

till (66,000 — 3,000 =) 63,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 63,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

[2.] b. Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska

museum. Till detta ändamål anvisade 1937 års riksdag för innevarande budgetår

under rubriken statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag

av 160,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

slutförande av ifrågavarande byggnadsarbete för budgetåret 1938/39 måtte

anvisas ett ytterligare belopp av 32,000 kronor.

Till följd av de stegringar beträffande material- och arbetspriser, som inträtt

sedan den kostnadsberäkning verkställts, som legat till grund för bevil.

landet av ovannämnda anslag å 160,000 kronor, komme ifrågavarande byggnadsföretag

icke att kunna genomföras för det anvisade anslagsbeloppet. Enligt

av styrelsen utförd beräkning skulle byggnadsföretaget numera draga en

kostnad av 192,000 kronor eller 32,000 kronor mer än tidigare beräknats,

styrelsen ville framhålla angelägenheten av att magasinsbyggnaden i fråga

med det snaraste komme till utförande, emedan tillkomsten av densamma

skulle frigöra de utrymmen inom kvarteret Grönlandet norra, vilka etnografiska

museet för närvarande disponerade och vilka erfordrades för tandläkarmstitutet.

1>ePchSnntS'' Det har ansetts lämpligt att icke igångsätta ifrågavarande byggnadsföretag,

förrän riksdagen fått tillfälle att pröva de till följd av prisstegringarna

beträffande material och arbete ändrade anslagskalkylerna. Det synes nödvändigt,

att ytterligare medel ställas till förfogande för byggnadsföretagets

slutförande. Emot storleken av det av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet

har jag icke något att erinra.

Nämnda belopp å 32,000 kronor torde böra uppföras å beredskapsstaten

för budgetåret 1938/39. Jag förutsätter, att kostnaden för uppgörande av

ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt bestrides av det av riksdagen

för ändamålet för budgetåret 1937/38 anvisade anslaget, varigenom det

blir möjligt att utan dröjsmål igångsätta byggnadsföretaget vid lämplig tidpunkt.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av en magasinsbyggnad för statens

etnografiska museum å beredskapsstat för budgetåret 1938/39

upptaga ett för skottsanslag av ............ kronor 32,000.

[3 ] c. Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala. I 1938 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 7) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 till uppförande av byggnad

ör medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet

i Uppsala ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla förevarande ärende för Kungl. Majit.

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

249

Ifrågavarande institutioner äro för närvarande inrymda i den på 1850- talet uppförda s. k. gamla kemibyggnaden, däri medicinsk-kemiska institutionen

disponerar bottenvåningen och farmakologiska institutionen våningen

en trappa upp. Dessa lokaler äro olämpliga för sitt ändamål. Sålunda äro

praktiskt taget alla rummen i byggnaden genomgångsrum. Undervisningsoch

forskningslokalerna äro trånga, särskilt gäller detta laborationslokalerna.

Ventilationsförhållandena äro synnerligen dåliga. Frågan om anskaffandet

av andra och modernare lokaler för de båda institutionerna har

också sedan länge stått på dagordningen. I den plan över framtida byggnadsarbeten,

som på riksdagens begäran under år 1929 upprättades av det

större akademiska konsistoriet, upptogs i tredje rummet en nybyggnad för

sagda institutioner.

Även statens organisationsnämnd upptog i sitt den 25 oktober 1932 avgivna

»Betänkande med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande

tioårsperiod» (statens offentliga utredningar 1932: 25) frågan om

anslag för här ifrågavarande ändamål. Nämnden uttalade därvid, att det

vöre ofrånkomligt att under den närmaste tioårsperioden bringa institutionernas

lokalfråga till lösning. Kostnaderna för en nybyggnad fann nämnden

böra beräknas till omkring 650,000 kronor, vilken summa syntes böra fördelas

på budgetåren 1939/40 och 1940/41. I samband härmed framhöll nämnden,

att den nuvarande institutionsbyggnaden torde komma att på ett lämpligt

sätt kunna begagnas till beredande av ökade lokaler åt andra universitetsinstitutioner,

vilkas utrymmen vore mycket knappa, exempelvis för universitetsbiblioteket

samt för ortnamns- och landsmålsarkiven.

I en till kanslern för rikets universitet den 22 september 1936 inkommen

skrivelse hemställde större akademiska konsistoriet vid universitet i Uppsala,

i anledning av framställning i ämnet från medicinska fakulteten, dels örn utverkande

för budgetåret 1937/38 av ett anslag å 2,070,000 kronor, varav

1.890.000 kronor för uppförande av en gemensam nybyggnad för de medicinsk-kemiska

och farmakologiska institutionerna samt ett bostadshus för

maskinist, vaktmästare och amanuenser i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av arkitekterna G. Forszén och D. Ribbing utarbetat förslag, samt

180.000 kronor till institutionsbyggnadens allmänna inredning och utrustning,

dels ock om utverkande, att den del av stadsägan nr 672 i Uppsala, som vore

belägen väster och sydväst örn det från samma stadsäga genom Kungl. Maj:ts

beslut den 21 juli 1933 till universitetet till tomtplats för patologiska och

hygienisk-bakteriologiska institutionerna överlåtna markområdet, måtte överlåtas

till universitetet att användas till tomtområde för de föreslagna nybyggnaderna

samt för framtida institutionsbyggnader.

I skrivelse den 5 november 1936 vitsordade kanslern det trängande behovet

av större och modernare lokaler åt ifrågavarande institutioner. De alldeles

otillräckliga utrymmena och de ålderdomliga obekväma lokalerna, vilka

därtill från sanitär synpunkt vore mycket otillfredsställande, försvårade i

hög grad undervisningen och forskningen. Kanslern holle dock före, att

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

lokalerna enligt förslaget vore så rymligt tilltagna, att genom en försiktig

överarbetning av förslaget en beskärning på vissa punkter borde kunna företagas,

utan att den uppgjorda planen rubbades i några väsentliga delar. En

dylik överarbetning syntes lämpligen kunna verkställas i samband med den

granskning av förslaget genom byggnadsstyrelsen, som, enligt vad kanslern

förutsatte, komme att äga rum, innan proposition i ämnet framlades för

riksdagen. Kanslern hemställde, att -— sedan det föreliggande förslaget

undergått sålunda angiven överarbetning — nödiga medel måtte beviljas till

uppförande av ifrågavarande nybyggnad m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med det omarbetade förslaget ävensom att för uppförande av sagda

nybyggnad samt för andra framtida institutionsbyggnader den i konsistoriets

skrivelse angivna delen av omförmälda stadsäga måtte överlåtas till universitetet.

Kanslern fäste uppmärksamheten därpå, att ett rationellt utnyttjande

av de nya lokalerna förutsatte dels en betydande komplettering av institutionernas

instrument- och apparatutrustning, för vilken komplettering kostnaden

av medicinska fakulteten preliminärt beräknats till inalles 176,000 kronor,

dels höjning av institutionernas materielanslag, dels ock möjligen någon

ökning av de nu förefintliga lärarkrafterna.

I utlåtande den 10 december 1936 anförde byggnadsstyrelsen bland annat

följande:

På anmodan av byggnadsstyrelsen hade arkitekterna Forszén och Ribbing

omarbetat det av dem upprättade förslaget. Det sålunda omarbetade förslaget

innebure, att vissa tidigare föreslagna lokaler helt uteslutits samt att

andra något minskats, under det att den allmänna plandispositionen vore

oförändrad. Genom den verkställda beskärningen av lokalutrymmena hade

byggnadens volym minskats med 2,700 kubikmeter.

o Det sålunda föreliggande omarbetade förslaget kunde visserligen enligt

såväl byggnadsstyrelsens som institutionsföreståndarnas mening läggas till

grund för upprättande av kostnadsberäkningar för byggnadsföretaget, men

styrelsen förutsatte, att förslaget vid arbetsritningarnas upprättande i samråd

med styrelsen bleve föremål för ett fortsatt ingående studium. Byggnadsstyrelsen

ville särskilt framhålla, att den tidigare föreslagna byggnadens

goda arkitektoniska utformning i avsevärd grad varit beroende av byggnadens

förhållandevis stora mått, och att det kunde visa sig påkallat att,

med hänsyn till att byggnaden enligt det omarbetade förslaget skulle göras

avsevärt mindre, vidtaga vissa modifikationer beträffande byggnadens plan

och fasadutformning enligt detta förslag.

Byggnadsstyrelsen hade låtit verkställa en beräkning av kostnaderna för

genomförandet av det omarbetade förslaget. Därvid hade befunnits, att

kostnaderna för grundläggning icke kunnat minskas mer, än vad som motsvarade

den något beskurna byggnadsytan. Vad beträffade material och

konstruktioner hade byggnadsstyrelsen räknat med vanligen tillämpad standard,

och slutligen hade kostnaderna för ledningsarbeten efter samråd med

specialister å respektive områden och nied iakttagande av alla möjligheter för

förenkling kunnat något reduceras. Enligt de sålunda genom byggnadsstyrelsens

försorg verkställda beräkningarna skulle kostnaderna för genomförandet

av det omarbetade förslaget, fördela sig på följande sätt:

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

251

Byggnadsarbeten.

lnstitutionsbyggnaden .............. kronor 875,000

Bostadsbyggnaden .................. » 65,000

Yttre arbeten å tomten .............. »_22,000 kronor 962,000

Ledningsarbeten.

Värme-, ventilations- och avloppsanläggningar,

institutionsbyggnaden .. kronor

D:o, bostadsbyggnaden.............. »

Kylanläggning .................... x

Elektrisk kraft- och belysningsanlägg
ning

............................ *

2 stycken varuhissar................ »

Elektriska ledningar i bostadsbyggnaden__»__

Administration, ritningar och oförutsedda utgifter

Konstnärlig utsmyckning .....................

333.000

15.000

5.000

165.000

23.000

3.000

544.000

114.000

10.000

Summa kronor 1,630,000.

Kostnaderna för möbler och inventarier hade i de av universitetsmyndigheterna

framlagda beräkningarna angivits till 180,000 kronor, vilket belopp syntes

byggnadsstyrelsen i och för sig vara något högt och kunna minskas med

10.000 kronor till 170,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda byggnadsföretag samt för

möbler och inventarier skulle sålunda uppgå till 1,800,000 kronor. Med hänsyn

till det ekonomiska konjunkturläget torde man emellertid med sannolikhet

kunna räkna med avsevärt stigande priser, icke minst inom byggnadsbranschen,

och för att möta sådana torde försiktigheten därför bjuda, att

man räknade med visst tillägg å de sålunda beräknade kostnaderna, vilket

tillägg enligt byggnadsstyrelsens mening lämpligen borde bestämmas till

100.000 kronor. De sammanlagda kostnaderna skulle sålunda uppgå till

1.900.000 kronor eller 170,000 kronor mindre än det av universitetet äskade

anslaget å 2,070,000 kronor.

Den ifrågavarande framställningen föranledde icke något förslag till 1937

års riksdag.

I skrivelse till kanslern den 16 juni 1937 har nu större akademiska konsistoriet,

under åberopande av framställning i ämnet från medicinska fakulteten

hemställt om utverkande av ett anslag å 2,050,000 kronor för uppförande

av förenämnda institutionsbyggnad i överensstämmelse med det reviderade

byggnadsförslaget. Av omförmälda belopp hava 1,845,000 kronor beräknats

belöpa å byggnadskostnader och dylikt och 205,000 kronor å institutionsbyggnadens

allmänna inredning och utrustning. I samband härmed har

konsistoriet förnyat sin hemställan örn överlåtelse till universitetet av förut

omförmälda tomtområde.

Av medicinska fakultetens framställning inhämtas i huvudsak följande:

Det av fakulteten tidigare framlagda förslaget lill ifrågavarande nybyggnad

hade upptagit en total byggnadskostnad av 1,970,000 kronor. Sedermera

hade vid överläggningar inom byggnadsstyrelsen tillsammans med arkitekterna

Ribbing och Forszén vissa ändringar vidtagits i förslaget, syftande

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Mar.ts proposition nr 275.

till ett förbilligande av byggnadskostnaderna. Det förslag, som därefter framlagts

inför Kungl. Majit hade med 170,000 kronor understigit det ursprungliga.

Emellertid hade dock från byggnadsstyrelsens sida gjorts den invändningen,

att genom den rätt omfattande beskärningen av byggnadskroppen

proportionerna mellan flyglar och centralbyggnad så tillvida rubbats, att

förslaget måste erfordra en viss överarbetning ur arkitektoniska synpunkter.

Denna omarbetning hade nu skeft. Det hade därvid visat sig lämpligast

att övergiva tanken på en förläggning av vaktmästarbostäder och amanuensrum

till särskild byggnad. Genom att i stället upptaga ett alternativförslag,

som ursprungligen framlagts av arkitekterna Ribbing och Forszén och som

innefattade de nämnda boställsrummens inlemmande inom institutionsbyggnadens

flygel för farmakologi, hade man i allt väsentligt kunnat återvinna

den ursprungliga lyckligt funna och väl avvägda balansen mellan flyglarnas

längd i förhållande till centralkroppens och därmed den arkitektoniska

jämvikten för den åt Stockholms-vägen öppna gården. Genom en obetydlig

inknappning på korridorbredden i dessa flygiar, d. v. s. på själva flygelbi

edden, hade denna balans ytterligare avvägts. Men genom denna åtgärd

liksom genom bostadshusets inlemmande i institutionsbvggnaden hade byggnadspriset

kunnat ytterligare minskas i förhållande till det ursprungliga,

nämligen med 30,000 kronor. Såsom en av byggnadsstyrelsens expert gjord

kostnadsberäkning utvisade, uppginge kostnaderna för det nu föreslagna

bygget under användande av samma beräkningsgrunder, som de, vilka legat

till grund för fakultetens tidigare förslag, till 1,770,000 kronor. Med tillämpning

av dagens materialpriser samt arbetslöner enligt 1934 års uppsagda

löneavtal måste denna summa höjas till 2,050,000 kronor.

Det syntes fakulteten riktigast, att den bebyggelse med nya medicinska institutioner,

som påbörjats söder och sydost om Uppsala slott, och där redan

de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna ävensom centralsanatoriet

uppförts, finge vidare fullföljas. Fakulteten föresloge för den

skull, att den del av stadsägan nr 672, vilken vöre oberörd av nybyggnaden

för patologi och hygien-bakteriologi, och ej heller för dess framtida utvidgning

kunde vara behövlig, måtte ställas till fakultetens förfogande. Det nya

institutionskomplexet tänktes placerat pa denna tomt med sin liuvudfasad

parallell med densamma å institutionen för patologi och hygien-bakteriologi.

Byggnadskroppens allmänna utformning liknade principieilt granninstitutionens,

en centralkropp, som rätvinkligt begränsades av tvenne flyglar. Av

dessa utgjorde den norra och större den medicinskt-kemiska institutionen,

den södra och mindre den farmakologiska. I komplexets c e n t r a 1 d e 1

vore ett flertal för båda institutionerna gemensamma lokaler förlagda, såsom

den värmetekniska avdelningen, biblioteket med skrivrum och "lunchrum,

samt föreläsningssalen med dess förberedelserum, ävensom entréhall kapprum

och toaletter.

Nybyggnaden för medicinsk kemi inrymde i bottenvåningen

tvenne djuistallai med tillhörande rastgardor m. m., ett operationsrum

med tillhörande förberedelserum, sterilisationsrum samt ett badrum. Bottenvåningen

inrymde vidare ett preparativt laboratorium, ett förrådsrum, ett för

destillationsarbete, ett vattendestillationsrum, ett centrifugrum, ett uppackningsrum,

ett maskinrum, ävensom slutligen en avdelning, gemensam med

den farmakologiska institutionen och bestående av luftfiiterrum, mekanisk

verkstad, snickeriverkstad, förråd, smedja, sprutmålningsrum, personalgarderob

och personalrum. Våningen en trappa upp vore avsedd uteslutande

ioi det vetenskapliga arbetet och omfattade professorns, respektive laboratoi

ns, skrivrum, laborationsrum, diskrum och vågrum, lärarens i allmän kemi

arbetsrum och skrivrum, tvenne amanuensrum, tvenne speciallaboratorier,

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 275.

253

ett för elektrometriska undersökningar, ett mörkrum, ett kylrum, ett termostatrum,

ett glas- och kemikalieförrådsrum, ett förbränningsrum samt ett rum

för optiska undersökningar. Våningen två trappor upp vöre uteslutande avsedd

för undervisningsändamål. Här läge centralt och i rak följd intill varandra

de båda stora laborationssalarna, den ena avsedd för allmän kemi,

den andra för medicinsk kemi, vardera inrättade för 30 laboranter.

Nybyggnaden för farmakologi inrymde i bottenvåningen

fyra djurstallar, avsedda för större och mindre försöksdjur jämte foderrum

och tillhörande rastgårdar, vidare fem rum för djurförsök, ett akvarium,

ett operationsrum med förberedelserum, sterilisationsrum, ett badrum, ett

röntgenlaboratorium, ett fotografiskt mörkrum, ävensom ett uppackningsrum,

ett ackumulatorsrum, ett maskinrum samt ett tvättrum. I våningen en

trappa upp inrymdes forskningsavdelningen med professorns laborationsrum

och skrivrum, ett rum för teknisk assistent, ett för registreringsapparater, ett

arbetsrum och ett laboratorium för blivande biträdande lärare, ett kemiskt

laboratorium, ett optiskt laboratorium, ett kylrum samt ett förrådsrum. I

våningen två trappor upp vore undervisningsavdelningen förlagd. Här funnes

ett större laboratorium, avsett att nu rymma 30 studenter, med utvidgningsmöjlighet

upp till 38. I denna våning funnes dessutom ett rum för

vaktmästare, ett för amanuens samt ett specialistrum. Slutligen hade också

droginuseet därstädes infogats, avsett att samtidigt tjänstgöra såsom studierum

för studenterna.

Kostnaderna för den allmänna inredningen och utrustningen av det nya

institutionskomplexet hade beräknats till 205,000 kronor.

Kanslern har i skrivelse den 5 november 1937 tillstyrkt konsistoriets föreliggande

framställning.

Byggnadsföretaget vore synnerligen välmotiverat och borde enligt kanslerns

uppfattning komma lill utförande, så snart omständigheterna det medgåve.

De nuvarande institutionslokalerna vore i högsta grad bristfälliga. Om

behövligheten av en nybyggnad kunde därför enligt kanslerns mening intet

tvivel råda. Förslaget hade undergått en synnerligen noggrann eftergranskning

såväl ur besparingssynpunkt som i avseende å lokalernas ändamålsenlighet.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 december 1937 förklarat sig icke

hava något att erinra beträffande det nu föreliggande omarbetade förslaget.

I anledning av det inom byggnadsstyrelsen pågående arbetet med upprättande

av en byggnadsplan för universitetet i Uppsala har styrelsen anfört, att det

förevarande byggnadsföretaget måste anses vara så av behovet påkallat, alt

det i varje fall måste upptagas i byggnadsplanen bland de arbeten, som i första

hand borde komma till utförande.

Kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande hade i maj 1937 beräknats

till 1,845.000 kronor, i vilket belopp ingått 11,000 kronor till konstnärlig

utsmyckning. Sistnämnda belopp torde emellertid vara väl knappt

för en byggnad av bär avsedd storlek oell syntes böra höjas till 25,000 kronor.

Med hänsyn härtill ävensom till numera inträdda prisstegringar, borde

den sammanlagda kostnadssumman beräknas till 1,975,000 kronor. För

möbler och inventarier hade beräknats ett belopp av 205,000 kronor, vilket

icke föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens sida. Till ovan angivna

kostnader komme utgifter för apparater, maskiner m. m. Ifrågavarande

byggnadsföretag måste hänföras till universitetets mest trängande

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

byggnadsfrågor, och byggnadsstyrelsen tillstyrkte för sin del, att för budgetåret

1938/39 äskades ett belopp av 200,000 kronor för förarbeten och byggnadsarbetenas

påbörjande.

Departements- Utredningen i ärendet synes mig tydligt ådagalägga, att ifrågavarande

ofoten, institutioner äro i hög grad i behov av modernare och ändamålsenligare lokaler.

Detta krav torde svårligen kunna tillgodoses på annat sätt än genom

nybyggnad. Föreliggande förslag örn uppförande av en gemensam nybyggnad

för de båda institutionerna innebär enligt min mening en god lösning

av frågan. Härigenom torde vinnas såväl billigare byggnadskostnader som,

relativt sett, lägre årliga driftkostnader, enär ett flertal lokaler bliva gemensamma

för de båda institutionerna.

För ifrågavarande nybyggnadsföretag skulle enligt myndigheternas förslag

disponeras den del av stadsägan nr 672, vilken icke tagits i anspråk för

den av 1933 års riksdag beslutade nybyggnaden för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska

institutionerna vid Uppsala universitet (jfr propositionen

nr 61/1933, och riksdagens skrivelse nr 352/1933). Stadsägan nr 672

omfattar inalles 2.6560 hektar. Den för berörda ändamål i anspråk tagna

delen omfattar omkring ett hektar och uppläts till universitetet jämlikt

Kungl. Majrts beslut den 21 juli 1933 från och med den 14 mars 1936 eller

den tidigare dag, varom överenskommelse kunde träffas. Domänfonden skulle

i anledning av överlåtelsen nedskrivas med av domänstyrelsen föreslaget

belopp. I samband med påbörjandet av byggnadsarbetet för de patologiska

och hygienisk-bakteriologiska institutionerna har arrendet av stadsägan nr

672, vilken tidigare varit på arrende upplåten till fångvårdsstyrelsen, övertagits

av universitetet från och med den 27 oktober 1933. I skrivelse den 4

februari 1936 har domänstyrelsen bland annat hemställt, att stadsägan nr

672 till den del, den icke redan överlåtits till universitetet, måtte överlämnas

till universitetet mot nedsättning i domänfonden till belopp, motsvarande

stadsägans taxeringsvärde. Genom beslut den 27 mars 1936 förklarade

Kungl. Majit sig framdeles vilja meddela beslut angående den av domänstyrelsen

ifrågasatta överlåtelsen.

Jag har intet att erinra mot att den nu föreslagna byggnaden förlägges till

den av universitetet arrenderade delen av stadsägan nr 672, vilket område

torde böra mot den nedskrivning av domänfonden, som av Kungl. Maj :t efter

vederbörandes hörande prövas skälig, avgiftsfritt överlåtas till universitetet

från och med den dag, då gällande arrendekontrakt rörande området utgår.

De sammanlagda kostnaderna för nybyggnaden hava enligt det föregående

beräknats till 1,975,000 kronor, inklusive 25,000 kronor till konstnärlig

utsmyckning. Jag har icke funnit anledning till erinran mot dessa beräkningar.

De till 205,000 kronor uppskattade kostnaderna för möbler och inventarier

böra, såsom icke avseende egentliga byggnadskostnader, ej bestridas

av anslag å kapitalbudgeten utan utgå av andra medel. Då anslag

för detta ändamål icke nu är erforderligt, saknar jag anledning att här närmare

beröra denna fråga. Ej heller torde det vara behövligt att i detta

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

sammanhang ingå på en bedömning av behovet av anslag till anskaffning

av apparater, maskiner m. m. Enligt av universitetsmyndigheterna verkställda

preliminära kalkyler skulle för sistberörda ändamål erfordras omkring

176,000 kronor.

För förarbeten och byggnadsarbetenas igångsättande har byggnadsstyrelsen

beräknat, att ett belopp av 200,000 kronor skulle vara erforderligt. Jag

har intet att erinra häremot.

Förevarande byggnadsföretag bör upptagas å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår, att

å riksstaten för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten uppföres ett anslag

av 75,000 kronor för uppgörande av byggnadsplaner och entreprenadhandlingar

m. m. beträffande byggnadsföretaget, torde å beredskapsstaten böra

upptagas ett anslag av (200,000 — 75,000 ==) 125,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och

farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av.............................. kronor 125,000.

[4.] d. Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om- och tillbyggnad

m. m. I 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga

7, punkt 9) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1938/39 till fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om- och

tillbyggnad m. m. ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla förevarande anslagsfråga för Kungl. Majit.

1933 och 1934 års riksdagar anvisade tillhopa 450,000 kronor till om- och

tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala, avseende förlängning

av läsesalsflygeln. Till fullföljande av nämnda om- och tillbyggnad

anvisades av 1936 och 1937 års riksdagar ett sammanlagt belopp av

325,000 kronor, närmast avsett för ombyggnad av huvudbyggnaden

i syfte att igenlägga vissa duger öppningar m. m.

I skrivelse den 5 november 1937 har kanslern hemställt om avlåtande till

1938 års riksdag av proposition rörande fullföljande av universitetsbibliotekets

örn- och tillbyggnad i syfte att skapa bättre lokaler för låneexpeditionen

och det inre tjänstearbetet i överensstämmelse

med ett av det större akademiska konsistoriet framlagt förslag.

Det större konsistoriet hade hemställt om beviljande av ett anslag till fullföljande

av ifrågavarande örn- och tillbyggnad till det belopp, som med utgångspunkt

från tidigare till 400,000 kronor beräknade kostnader komme att

framgå som resultat av en i byggnadsstyrelsen pågående omräkning, av vilket

belopp för budgetåret 1938/39 borde anvisas hälften. För flyttningskost
-

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

naclér, anordningar under provisoriet m. m. hemställdes om ett anslag av

6,000 kronor.

Av en av överbibliotekarien avgiven, av konsistoriet åberopad framställning

framgår bland annat följande:

Den första etappen i den omfattande till- oell ombyggnaden av universitetsbiblioteket

hade avsett att genom en förlängning av läsesalsbyggnaden i första

hand skapa utökade arbetslokaler för den besökande allmänheten. Med

de av 1933 och 1934 års riksdagar beviljade anslagen hade denna del avprogrammet

numera helt genomförts, bortsett från en del efterlagningar

m. m., som på senaste tid visat sig erforderliga. Den andra etappen, vars

genomförande för närvarande påginge, avsåge främst att genom en ombyggnad

av bokmagasinen skapa väsentligt ökade utrymmen för samlingarna. Därmed

hade tvenne högst viktiga önskemål blivit tillgodosedda och detta på ett

sätt, som i det stora liela finge betecknas såsom mycket tillfredsställande och

utgörande den lösning av dessa utvidgningsproblem, som under förhandenvarande

omständigheter torde få erkännas ha legat närmast till hands.

Emellertid återstode ännu alltjämt ouppfyllt ett önskemål, som måste betecknas

såsom fullt ut lika viktigt och lika trängande som de redan anförda,

nämligen det, som avsåge lokalerna för det inre tjänstearbetet. Av-en om detta

behov icke alltid framträdde lika starkt utåt, så borde det ju ändock vara

lätt att förstå, att tillgången till välbelägna och ändamålsenliga lokaler för

biblioteksarbetet vore av en utomordentlig och fullkomligt avgörande betydelse

för hela institutionens löpande drift.

Av tjänstelokalerna vore givetvis låneexpeditionen den viktigaste, enär där

ju kontakten med allmänheten utan fråga vore starkast och hela lånerörelsen,

både den lokala och den interurbana, både utlämning och återlämning av lån,

där försigginge. Redan för nuvarande förhållanden vore denna lokal alldeles

otillräcklig, varför bär en mången gång olidlig trängsel skapades. Plats krävdes

först och främst för expeditionspersonalen, för närvarande 5—7 personer.

Plats krävdes vidare för institutionens viktigaste arbetsinstrument, katalogen,

och härvid vore att märka, att biblioteket från den 1 juli 1937 förfogade över

en ny särskild katalogiseringsavdelning, vars arbetsresultat ävenledes skulle

beredas plats i expeditionen. Ökade utrymmen och lämplig placering krävdes

för den bibliografiska handapparaten. Ett arbetsrum eller åtminstone en

med glas avskärmad arbetsplats för expeditionens föreståndare torde få anses

som en rimlig begäran, och liknande anordningar krävdes för den interurbana

lånerörelsen och för kataloggranskningen. Tillfälliga arbetsplatser måste

finnas för det myckna arbete, som nödvändigtvis fordrade tillgång till katalogen

eller de bibliografiska hjälpmedlen o. s. v. För att skapa utrymme för

allt detta, vilket vore en självklar förutsättning för att arbetet, framför allt

lånerörelsen, skulle löpa tillfredsställande, vore det först och främst nödvändigt

att frilägga rummet genom borttagande av skrymmande murpelare

m. m. Men därjämte måste enligt den tekniska sakkunskapen en utvidgningav

den nuvarande expeditionslokalen ske i form av en mindre utbyggnad i

bottenvåningens höjd, förlagd åt söder. Därmed skulle vinnas ett ökat golvutrymme

av omkring 120 kvadratmeter, vilket med fog kunde betecknas som

ett ovärderligt tillskott.

I samband med denna utbyggnad skulle också värdefulla källarutrymmen

åstadkommas, däribland främst ett rymligt vaktmästarrum i utmärkt läge i förhållande

till låneexpeditionen och med hissförbindelse till samtliga våningar

och vinden. Härigenom skulle det nuvarande vaktmästarrummet kunna upplåtas

till katalog- och konferensrum för allmänheten; avsaknaden av ett dylikt

vore nämligen en kännbar olägenhet.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

257

Iiummcn för det inre tjänstearbetet vore genomgående otillfredsställande

placerade. Svenska tryckavdelningens arbetsrum vore förlagda långstad på

södra gaveln i våningen två trappor ripp, d. v. s. så långt bort från låneexpeditionen,

som det överhuvud vore möjligt att komma, vilket givetvis vore

ytterligt opraktiskt och tidsödande. Utländska avdelningens tjänsterum ater

läge utspridda över en betydande areal i bottenvåningen, mestadels långt

från låneexpeditionen och med katalogiseringsrummet avskilt från övriga

lokaliteter. Från bytesavdelningen till expeditionen ginge den vanliga passagen

över sex andra lokaler och genom sju dörrar, vilket innebure tidsförlust,

onödigt spring och för arbetet störande moment.

Det framlagda förslaget innebure en rationell koncentration av tjänstelokalerna

till det s. k. tvärhuset, som förbunde huvudbyggnaden och läsesalslängan

och som redan nu utgjorde den mest centrala delen i byggnadskomplexet

och bomme att bliva detta i än högre grad, när läsesalsbyggnaden

en gång i framtiden påbyggdes. Här läge ju i bottenvåningen låneexpeditionen,

där snart sagt allt tjänstearbete utmynnade, och till våningarna ovanpå

denna borde arbetsrummen förläggas i sviter efter arbetets gång och med

korridorsystem, som alldeles saknades i den gamla byggnadens rumsanordning.

Våningarna bomme att erhålla utmärkt förbindelse nied varandra och

med expeditionen förmedelst trappor och hissar. Trafiken bomme därigenom

att till väsentlig del gå i vertikalled, vilket vore högeligen tidsbesparande.

Hela anordningen komme sålunda att medföra möjlighet till ett väsentligen

bättre utnyttjande av arbetskraft och arbetstid än för närvarande läte

sig göra. Till entresolvåningen närmast ovanpå låneexpeditionen skulle förläggas

lokalerna dels för katalogiseringsarbeten, såväl den utländska avdelningens

som den nyinrättade katalogiseringsavdelningens, dels även lokaler

för utländska avdelningens bindning. I våningen en trappa upp skulle inredas

arbetsrum för utländska avdelningens föreståndare ävensom för dess

accessionsavdelningar för köp och byten m. m. Hit skulle också förläggas

dels överbibliotekariens rum, dels ett sammanträdesrum, varvid det bleve

möjligt att å det nuvarande chefsrummets bekostnad vinna det utrymme för

garderobens utvidgning, som oundgängligen erfordrades, när allmänheten

finge taga sina så starkt utökade arbetslokaler i anspråk. Till våningen två

trappor upp skulle förläggas svenska avdelningens tjänsterum.

I den mån de övre planen i de båda bokvåningarna icke berördes av de

planerade rumsinredningarna, torde de böra få sina dageröppningar igenlagda

på samma sätt som nu skedde i huvudbyggnaden för att bereda utrymme

för utökad hyllinredning.

I samband härmed torde också böra erinras om att, därest den föreslagna

omläggningen av tjänstelokalerna komme till stånd, komme de nuvarande

arbetsrummen att i sin tur i en ingalunda obetydlig utsträckning kunna

tagas i anspråk för samlingarna.

För genomförande av denna del av byggnadsprogrammet, alltså till- och

ombyggnad av biblioteksbyggnadens mellanparti, hade kostnaderna i 1934

års förslag av byggnadsstyrelsen beräknats till 400,000 kronor.

Ännu i november 1935 hade byggnadsstyrelsen ansett sig kunna vidhålla

denna sin kostnadsberäkning, men sedan dess hade ju en helt förändrad

situation med betydande prisstegringar inträtt. Det vöre alltså alt förutse,

att, även örn vissa av de av biblioteksledningen ifrågasätta förenklingarna

skulle befinnas lämpliga och genomförbara, det dock komme att visa sig, att

den omräkning, som tor närvarande utfördes i byggnadsstyrelsen, komme

alf peka hän mot ett åtskilligt ökat belopp. Till den summa, som därav framen

lige sorn resultat, mäste så ytterligare läggas ett mindre belopp för flyttningskostnader,

anordningar under provisoriet, bland annat för en tillfällig

Milling lill riksdagens prut okoll IDUS. 1 saini. Nr 275-

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Majlis proposition nr 275-

låneexpedition (i södra tillbyggnaden av läsesalsflygeln) m. m. Därest den

föreslagna till- och ombyggnaden finge genomföras i omedelbar anslutning

till det nu rådande provisoriet, torde nämnda belopp dock icke behöva beräknas

högre än tili förslagsvis G,000 kronor.

Onekligen kunde det förefalla, som örn kostnaderna för denna planerade

omdaning av byggnadens mellanparti skulle komma afl te sig förhållandevis

höga, men härvidlag finge man först och främst ihågkomma, att det enligt

gammal erfarenhet gemenligen ställde sig påfallande kostsamt att ändra

om en äldre byggnad. Utvidgningen av de för allmänheten avsedda lokalerna

måste föra med sig såsom en ofrånkomlig konsekvens behovet av ökade

expeditionsutrymmen. Då dessa ju redan under nuvarande förhållanden

visat sig otillräckliga, vore det utan vidare uteslutet, att det skulle kunna

uthärda den starkt ökade påfrestning, som en hundraprocentig höjning av

kapaciteten hos allmänhetens lokaler ovillkorligen måste medföra. Vad åter

anginge ° den föreslagna omläggningen av arbetsrummen, innebure den

en så påtaglig rationalisering av liela det dagliga tjänstearbetet, att de fördelar,

som därmed stöde att vinna, väl utan vidare finge anses ligga i öppen

dag. Att nu klippa av ifrågavarande byggnadsföretag och låta det stanna

vid vad som hittills vore beslutat vore i hög grad olyckligt. Det vore att

lösa en byggnadsfråga till två tredjedelar men att strandsätta såväl forskarpublik

som bibliotekspersonal på en ytterligt viktig punkt, nämligen i fråga

örn den grundbetingelse för ett tillfredsställande betjänande av allmänheten,

som tillräckliga expeditionsutrymmen och ändamålsenliga tjänsterum utgjorde.

Byggnadsprogrammet måste alltså fullföljas i enlighet med den ursprungliga

planen. Först då kunde man med fog lala örn en verklig lösning

av biliotekets byggnadsfråga. Denna lösning måste genomföras i omedelbar

anslutning till den etapp, som påginge. Ett byggnadsföretag utgjorde

ett våldsamt ingrepp i ett biblioteks liv och i dess publikums arbeten, och

särskilt hänsynen till forskarpubliken krävde, att byggnadsföretagen planlädes

och genomfördes så, att de icke behövde återkomma alltför tätt. Ett

eventuellt uppskov kunde befaras komma att medföra komplikationer, vilka

icke i allo kunde för närvarande överskådas men örn vilka det med all

säkerhet gällde, att de bomme att medföra ökade kostnader.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 7 december 1937 anfört bland annat:

Universitetskanslerns förevarande framställning beträffande universitetsbiblioteket

avsåge genomförandet av den tredje etappen i ett år 1934 framlagt

förslag till bibliotekets ombyggnad, till vars två första etapper medel

tidigare blivit av riksdagen beviljade. Den tredje etappen skulle enligt

nämnda förslag i huvudsak omfatta modernisering och utvidgning av låneexpeditionens

lokaler genom uppförandet av en tillbyggnad mot söder av

låneexpeditionens lokaler i mittpartiets bottenvåning ävensom sammanförandet

av de olika tjänstelokalerna till detta byggnadsparti, varvid vissa

magasinsutrymmen skulle tagas i anspråk för sistnämnda ändamål. Kostnaderna

för genomförandet av denna etapp hade år 1934 beräknats till

400,000 kronor. Till följd av numera inträffade stegringar beträffande

arbets- och materialpriser skulle emellertid enligt en inom byggnadsstyrelsen

verkställd beräkning kostnaderna för ifrågavarande arbeten nu uppgå

till 520,000 kronor.

Med hänsyn till de sålunda ökade kostnaderna hade byggnadsstyrelsen

i samråd med överbibliotekarien verkställt en närmare undersökning rörande

en begränsning av de tidigare föreslagna arbetena. Därvid hade det

visat sig möjligt att tillgodose låneexpeditionens behov av ökade lokaler

utan att den föreslagna tillbyggnaden behövde komma till utförande, i det

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

259

att utvidgningsarbetena skulle begränsas till viss mindre tillbyggnad av

och nyinredning inom källaren i enlighet med uppgjort ändringsförslag,

som godkänts av överbibliotekarien. Vidare skulle en genom byggnadens

hela höjd gående tjock tvärmur icke, såsom tidigare föreslagits, nedrivas.

I övrigt hade det icke befunnits lämpligt att vidtaga några ändringar

i det tidigare framlagda förslaget.

Kostnaderna för genomförandet av det ändrade förslaget beträffande de

i den tredje etappen ingående arbetena skulle enligt en inom byggnadsstyrelsen

verkställd kostnadsberäkning uppgå till 410,000 kronor. Härtill

komme ett av överbibliotektarien till 6,000 kronor beräknat belopp för

flyttningskostnader, anordningar under provisoriet m. m., beträffande vilket

belopp byggnadsstyrelsen icke hade något att erinra.

Beträffande tidpunkten för genomförandet av de i den tredje etappen

ingående arbetena framhölle styrelsen, att de i den andra etappen upptagna

ombyggnadsarbetena i den södra delen av bottenvåningen i huvudbyggnaden,

vartill medel redan anvisats, icke kunde verkställas, förrän byggnadens

mellanparti iordningställts, och det vore därför enligt byggnadsstyrelsens mening

synnerligen angeläget, att ombyggnadsarbetena inom biblioteket slutfördes

i ett sammanhang. Byggnadsstyrelsen funne det alltså önskvärt att

på sätt universitetsmyndigheterna förutsatt det för tredje etappens genomförande

erforderliga beloppet anvisades för budgetåren 1938/40 med hälften

för varje budgetår.

I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att styrelsen hade

för avsikt att om möjligt vidtaga sådana jämkningar beträffande de redan

beslutade arbetena i huvudbyggnadens bottenvåning, att den monumentala

vestibulen bleve frilagd från nu förekommande lös kapprumsinredning, så

att vestibulens monumentala arkitektur kunde komma till sin rätt. Dessa

jämkningar beräknades kunna genomföras inom ramen för redan anvisade

medel.

I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen tillstyrkt, att

till fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala ombyggnad beviljades

ett belopp av 410,000 kronor samt att därav för budgetåret 1938/39 anvisades

ett belopp av 205,000 kronor ävensom att därutöver för flyttningskostnader,

anordningar under provisoriet m. m. beviljades ett belopp av 6,000

kronor.

Genom den tillbyggnad av universitetsbiblioteket, som kom till stånd ge- Departementsnom

1933 års riksdags beslut och som numera fullbordats, har det trängande chelenbehovet

av för allmänheten avsedda lokaler tillgodosetts. Den av 1936 års

riksdag beslutade ombyggnaden av huvudbyggnaden, som för närvarande

pågår, avser att skaffa utökade utrymmen för boksamlingarna.

Det nu framlagda förslaget, som utgör den tredje och sista etappen i förevarande

örn- och tillbyggnadsföretag, avser att tillgodose behovet av utökade

och förbättrade utrymmen för låneexpeditionen och övriga tjänstelokaler.

För att trots stegrade materialpriser och arbetslöner kostnaderna för denna

etapp icke skola mer avsevärt överstiga de tidigare beräknade, har byggnadsstyrelsen

i samråd med överbibliotekarien företagit vissa ändringar i

det ursprungliga förslaget. Kostnaderna för genomförandet av det sålunda

ändrade förslaget hava beräknats till 410,000 kronor, varav hälften eller

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

205.000 kronor skulle belöpa på budgetåret 1938/39. Jag har intet att erinra

mot ifrågavarande modifikationer i byggnadsprogrammet eller mot kostnadsberäkningarna.

Byggnadsföretaget bör emellertid upptagas å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår,

att å kapitalbudgeten för nämnda budgetår anvisas ett anslag av 20,000

kronor för uppgörande av byggnadsplan^ entreprenadhandlingar och dylikt,

bör å beredskapsstaten upptagas ett belopp av (205,000 — 20,000 =)

185.000 kronor. Skulle situationen bliva sådan, att byggnadsarbetena böra

påbörjas under nästa budgetår, lärer Kungl. Majit, därest riksdagen icke

framställer någon erinran däremot, kunna taga förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter i anspråk för bestridande av omförmälda till 6,000 kronor

beräknade kostnader för diverse provisoriska anordningar m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala

om- och tillbyggnad m. m. å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 185,000.

[5.] e. Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala.

I 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt

10) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1938/39 till ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala

ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla förevarande anslagsfråga för Kungl. Majit.

I skrivelse till det stone akademiska konsistoriet i Uppsala den 1 juni 1937

framlade byggnadsstyrelsen — i samband med det då pågående arbetet med

upprättandet av en byggnadsplan för ifrågavarande universitet — en plan

för universitetshusets ombyggnad och restaurering i enlighet med ett av

arkitekten D. Dahl upprättat förslag.

I skrivelsen anfördes bland annat följande:

Universitetshuset hade fullbordats år 1887. Sedan dess hade byggnaden

icke genomgått någon grundligare reparation eller förändring, varför ett

iståndsättande och en modernisering av byggnaden nu vore i hög grad av behovet

påkallade.

Den mest trängande angelägenheten torde utan tvekan vara att förse byggnaden

med ny värmeledning och ny ventilationsanordning.

Den gamla ångvärmeledningen, som beträffande såväl pannor som ledningsnät

vore mycket försliten, motsvarade icke nutidens praktiska krav

och innebure risker för uppkomsten av brand- och vattenskador. Enligt det

föreliggande förslaget skulle det befintliga ångvärmesystemet ersättas med

ett modernt varmvattensystem med pumpcirkulation. Nya pannor för vedeldning

skulle inmonteras i värmecentralen, som delvis måste ombyggas.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275-

261

Ventilationen i aulan, som vore synnerligen otillfredsställande, komme

enligt förslaget att ombesörjas av ett i nuvarande varmkammaren uppställt

varmluftsaggregat med automatisk temperaturreglering. Ventilationen i byggnaden

i övrigt skulle ombesörjas av fyra varmluftsaggregat. 1 de mindre

salarna skulle anbringas lokala luftvärmare, så kallade aerovents, och i

övriga utrymmen skulle insättas friskluftsventiler i fönsterbågarna.

Gas-, vatten- och avloppsledningar skulle kompletteras i samband med nyanordnade

toaletter och badrum m. m.

Kostnaderna för ifrågavarande åtgärder hade beräknats till 182,900 kronor.

Den befintliga elektriska installationen hade tillkommit efter byggnadens

färdigställande och hade i det stora hela en provisorisk karaktär med utanpåliggande,

delvis författningsstridiga ledningar, som fått ersätta den ursprungliga

gasbelysningen och sedan kompletterats med diverse belysningsanordningar

av primitiv art, som ur praktisk synpunkt vore behäftade med

olägenheter och dessutom ur utseendesynpunkt störande. Enligt det föreliggande

förslaget skulle byggnaden förses med ett helt nytt elektriskt ledningssystem,

som skulle inbilas under putsen. Även rör för telefon och ringledningar

skulle inbilas. Vidare skulle anordnas fullständig utrustning för

filmförevisning med ljudfilm. Slutligen skulle den nuvarande belysningsarmaturen,

bland annat i aulan, ersättas med ny sådan.

Kostnaderna för den elektriska anläggningen vore beräknade till 180,000

kronor. I denna summa inginge kraft- och belysningsanläggning med 50,000

kronor och nödbelysning med 7,000 kronor samt svagströmsanläggningar

med 23,000 kronor eller sammanlagt 80,000 kronor. För scenbelysning och

scenhus i aulan samt tre biograf- och ridåmaskiner hade upptagits en sammanlagd

kostnad av 70,000 kronor. För oförutsedda utgifter, administration

m. m. hade beräknats 25,000 kronor.

De i förslaget avsedda åtgärderna för iståndsättande och modernisering

av själva lokalerna i byggnaden hade i första hand förestavats av nödvändigheten

att genomföra vissa betydande underhållsarbeten, vartill komme

lämpligheten av att i samband med de för ledningsdragningen erforderliga

reparationerna genomföra en välbehövlig modernisering av lokalerna och

tillgodose framställda önskemål beträffande förändringar i lokaldispositionen.

I souterrängvåningen skulle den i sydöstra hörnet belägna vaktmästar - bostaden enligt förslaget slopas och omändras till studio för radiotjänst och

återstående två bostadslägenheter moderniseras och förses med badrum.

Kansliarkivet skulle utvidgas. Utrymmena under konsistorierummet hade

föreslagits skola utnyttjas såsom uppehållsrum för studenterna, eventuellt

med någon möjlighet för servering. Entré till denna lokal skulle beredas

genom en trappa från hallen under lmvudtrappan i denna.

I bottenvåningen hade plattgolven i stora hallen och den intill denna gränsande

vestibulen, vilka golv vore till stor del förslitna, föreslagits skola ersättas

med golv av marmor. I hallen skulle anordnas klädhängarställningar

av metall. Lärosalarna skulle förses med nya golv och gradänger av ek.

De gamla synnerligen obekväma och opraktiska bänkarna skulle ersättas

med nya rymligare sådana. Katedrar oell plattformar lill dessa skulle även

göras nya. Övriga rum skulle förses med nya ekgolv. I hörsalen IV skulle

pelarna borttagas och denna sal liksom de två stora hörsalarna i våningen en

trappa lipp förses med apparatrum för film och skioptikon.

1 våningen en trappa lipp skulle de skrymmande och klumpiga träavskärmningarna

framför fakultetsrummen ersättas med smidesgaller. Seminarierummet

skulle apteras till hörsal och behandlas, liksom även övriga hörsalar

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts proposition m 275.

i denna våning, på samma sätt som hörsalen i bottenvåningen. Vid humanistiska

sektionen och hörsalen IX skulle anordnas toaletter.

Ritsalen i vindsvåningen skulle iståndsättas och utrymmet över aulan isoleras

mot kyla och förses med någon uppvärmning till förhindrande av drag i

aulan. Takstolarna skulle givas nödiga förstärkningar.

Aulans nuvarande anordningar vore ur flera synpunkter otillfredsställande.

Sålunda vore bjälklaget under aulan en öppen träkonstruktion, som innebure

stor brandrisk med hänsyn till att en större varmkammare vore belägen under

bjälklaget. På grund härav och då golvet vore uppdelat i gradänger med

alltför små bänkavstånd, måste bjälklaget ersättas med nytt betongbjälklag.

Detta skulle gjutas utan avsatser och förses med golv av ek. Den obekväma

och föga värdiga bänkinredningen skulle ersättas med klädda fällstolar av

vanlig samlingstyp. För att underlätta arbetet med avrödjande av golvets

mittfält vid dans hade föreslagits en transporthiss i podiets plan. Även

entréerna vore otillfredsställande ur brandsynpunkt, varför sidoentréerna

vidgats och stegen upp till dessa framflyttats. Vid reservutgångarna skulle

dörrarna vidgas och trapporna utföras utan svängsteg. Yttertrapporna vid

dessa utgångar skulle förses med ledstänger. Reservtrapporna från läktaren

skulle förses med raka lopp. Vid artistfoyern under podiets bakre parti

skulle anordnas kapprum och två mindre loger.

Akustiken i aulan vore synnerligen otillfredsställande. Huvudorsaken

härtill vore att söka i rummets höjd samt podiets olämpliga form. En preliminär

utredning av de akustika frågorna hade verkställts av arkitekten G.

Heimburger. Skulle den akustika frågan rationellt ordnas, komme kostnaderna

härför dock att bliva ganska stora, varjämte aulans nuvarande arkitektoniska

karaktär i viss mån skulle gå förlorad. Med hänsyn härtill hade

i förslaget upptagits en förbättring av akustiken genom ljudabsorberande

beklädnad av vissa väggytor. Härför beräknades en kostnad av 25,000

kronor.

De nuvarande helysningsanordningarna i aulan komme enligt förslaget

att ersättas med dolda ljusramper, som komme att framhäva podieöppningen

och belysa taket i salongen, varjämte lanterninen skulle förses med

artificiell belysning uppifrån.

Målningen i aulan skulle bättras och släta ytor ommålas helt. De med

ljudabsorberande material beklädda väggfälten skulle vävklistras och oljemålas.

Genomgående i hela byggnaden hade föreslagits nya kopplade fönster.

De gamla vore nämligen dragiga och otäta. Ett bibehållande av dessa

skulle i mycket motverka den med det nya värmesystemet avsedda effekten.

Även målningsarbeten hade genomgående föreslagits för hela byggnaden.

De dekorerade taken komme dock att bibehållas och endast bättras.

Väggar och snickerier komme däremot i allmänhet att helt ommålas.

Samtliga målningsarbeten hade beräknats till en summa av 168,000 kronor.

Det utvändiga underhållet av universitetshuset syntes vara eftersatt, och

med hänsyn till byggnadens bestånd måste åtgärder vidtagas för avhjälpande

av de uppkomna bristerna. Sålunda måste de utvändiga trapporna

av granit omsättas, socklarna kompletteras, kalkstensbeklädnaden lagas

samt fogar justeras. Taklisternas konsoler vöre delvis nedfallna och i allmänhet

trasiga samt innebure risker för passerande. Listen skulle renhuggas

och nya konsoler anbringas endast å framfasaden, där de ur arkitektonisk

synpunkt vore erforderliga. Yttertaket måste i stor utsträckning omläggas

på grund av otäthet.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

263

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna fördelade sig enligt ovannämnda

kostnadsberäkning sålunda:

Invändigtj arbeten.

Byggnadsarbeten .................................. kronor 501,000

Målningsarbeten ................................... » 168,000

Fasta inventarier .................................. » 113,000

Anordningar för förbättrad akustik .................. » 25,000

Ledningsarbeten ................................... * 357,900

Utvändiga arbeten.

Omsättning och komplettering av yttertrapporna, nytt

yttertak m. ...................................... * 115,000

Administration, kontroll, ritningar m. m. och oförutsedda

utgifter ......................................... *__115,100

Kronor 1,395,000.

Kostnaderna för olika slag av arbeten vore beräknade med tillämpning av

dagens materialpriser och med arbetslöner enligt 1934 års nu uppsagda löneavtal.

För möbler, armatur, mattor och gardiner hade överslagsvis beräknats

95,000 kronor. Byggnadsstyrelsen förutsatte emellertid, att, innan anslag för

ändamålet äskades och i god tid före färdigställandet av de föreslagna reparations-

och moderniseringsarbetena, en detaljerad utredning rörande inventarieanskaffningen

verkställdes.

Det föreliggande förslaget kunde betraktas som ett program för en generalplan

för universitetshusets ombyggnad och restaurering, i vilken plan upptagits

dels oundgängligen erforderliga omläggningar av lednings- och rörsystemen

m. m. inom byggnaden samt därav direkt betingade arbeten, dels

sådana åtgärder, som enligt byggnadsstyrelsens mening vöre erforderliga

eller önskvärda för ett försättande av byggnaden i ett ändamålsenligt och

värdigt skick. För det fall en beskärning av den upprättade planen ansåges

böra och kunna komma till stånd, ifrågasatte byggnadsstyrelsen, huruvida

icke i första hand den elektriska anläggningen kunde inskränkas till att omfatta

endast det absolut nödvändiga och att alltså de sammanlagda kostnaderna

om 70,000 kronor för scenbelysning, biografmaskiner m. m. fråndroges.

Vidare skulle eventuellt kostnaderna för målningsarbeten kunna

minskas, genom att målningen av den stora vestibulen endast komme att omfatta

i samband med ledningsdragningarna nödvändiga bättringar av den befintliga

målningen. Härigenom skulle posten för målningsarbeten kunna

nedbringas med 30,000 kronor. Enligt byggnadsstyrelsens mening vore dock

en uppfriskning av målningen i vestibulen önskvärd.

Den framlagda planen kunde genomföras antingen i en följd under loppet

av två år, vilket för arbetenas rationella bedrivande vöre det fördelaktigaste,

eller ock kunde den uppdelas på en längre tidsperiod, varvid uppdelningen

lämpligen kunde ske efter rådande konjunkturer på arbetsmarknaden

och önskvärdheten av att vid olika tidpunkter bereda arbetstillfällen.

Under sist angivna förutsättning skulle de olika arbetena förslagsvis kunna

genomföras på så sätt, att till att börja med ledningsarbetena och de

därav direkt betingade byggnadsarbetena komme till utförande. Kostnaderna

för dessa arbeten hade beräknats till 400,000 kronor. Sedermera skulle

exempelvis följande arbeten etappvis kunna genomföras, nämligen ombyggnaden

av aulan och därmed sammanhängande utrymmen, nyinredningar och

anordnande av nya fönster i de olika lokalerna, omläggning av golvet i stora

hallen och yttre arbeten. För egen del funne dock byggnadsstyrelsen det

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

vara önskvärt, även med hänsyn till undvikande av för höga kostnader, att

arbetet icke utsträcktes över en tidsrymd av tre år.

Universitetets drätselnämnd anförde i skrivelse till större akademiska konsistoriet

den 8 oktober 1937 bland annat:

Mot den uppgjorda planen för byggnadens ombyggnad och restaurering

hade drätselnämnden för sin del intet att erinra.

Drätselnämnden anslöte sig till byggnadsstyrelsens uppfattning, att om någon

beskärning av byggnadsplanen måste ske, inskränkningen i fråga örn

scenbelysning, biografmaskineri m. fl. till den elektriska anläggningen hörande

anordningar närmast borde ifrågakomma. Byggnadsstyrelsen hade föreslagit

anordningar för ljudfilm i tre olika rum inom universitetshuset. Drätselnämnden

holle före, att filmanordning i två rum vore tillfyllest och att

man kunde nöja sig med ljudfilm i det ena av dem. Härigenom kunde tillhopa

besparas 21,000 kronor. Vidare torde anordningarna för scenbelysning

kunna minskas, så att en besparing å 22,000 kronor vunnes. Slopandet av

en filmanläggning medförde jämväl, att mörkrumsgardiner icke behövdes i

det för denna anläggning avsedda rummet. Härigenom ernåddes en besparing

å 1,600 kronor. Däremot kände sig drätselnämnden icke övertygad örn

att man i besparingssyfte borde inskränka på de föreslagna målningsarbetena

vare sig i vestibulen eller i andra lokaler. Drätselnämnden ansåge det nämligen

vara av största vikt att, örn en restaurering och modernisering av här

ifrågavarande för universitetets undervisnings- m. fl. behov så utomordentligt

viktiga byggnad nu sent omsider bomme till stånd, arbetet bleve grundligt

gjort, så att behov av sådana arbeten icke alltför snart ånyo gjorde sig gällande.

Drätselnämnden framhölle slutligen önskvärdheten av att ombyggnaden

bleve slutförd inom så kort tid som möjligt, enär arbetena, medan de påginge,

naturligen måste komma att verka störande på arbetet inom universitetshuset.

I skrivelse till kanslern den 16 oktober 1937 har större akademiska konsistoriet

hemställt örn utverkande för budgetåret 1938/39 av ett anslag å

480,000 kronor till universitetshusets ombyggnad och restaurering. Härjämte

har konsistoriet anhållit om Kungl. Maj:ts godkännande i väsentliga delar

av den av byggnadsstyrelsen framlagda planen för ifrågavarande arbeten med

däri av drätselnämnden föreslagna ändringar.

Kanslern har i skrivelse den 5 november 1937 tillstyrkt konsistoriets framställning.

Av universitetets samtliga byggnadspetita har kanslern ansett det

förevarande vara det mest angelägna. Kanslern har bland annat framhållit,

att värmepannan väntades bliva utdömd vid nästa besiktning (år 1939).

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 december 1937 anfört, att de ifrågasatta

ändrings- och reparationsarbetena i universitetshuset vore av den

art, att de knappast kunde anses inverka på de byggnadsfrågor, som kunde

väntas bliva upptagna å den under arbete varande byggnadsplanen för universitetet

i Uppsala. Vidare har styrelsen yttrat följande:

Mot det föreliggande förslaget till ändrings- och reparationsarbeten, vilket

utarbetats i samråd med byggnadsstyrelsen, hade styrelsen icke något att

erinra, och finge byggnadsstyrelsen med hänsyn till de stora risker, som

måste anses vara förenade med den nuvarande uppvärmningsanläggningen

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

i universitetshuset, på det livligaste tillstyrka, att de föreslagna förändringarna

av denna anläggning med det snaraste komme till utförande.

De sammanlagda kostnaderna för ändrings- och reparationsarbetena mom

universitetshuset, som i maj 1937 beräknats till 1,395,000 kronor, torde numera

böra höjas till 1,575,000 kronor. Det för budgetåret 1938/39 begärda

anslaget å 480,000 kronor föranledde icke någon erinran från byggnadsstyrelsens

sida.

Vid besök å ort och ställe har jag förvissat mig örn att universitetshuset i Departement^

Uppsala är i trängande behov av en grundlig reparation och modernisering.

Särskilt angeläget är, att värmeledningssystemet snarast möjligt sättes i stånd.

Underhållet i övrigt av den nu 50-åriga byggnaden synes mig i betänklig

grad eftersatt, vilket angivits bero på att de anslagsmedel, som för sådana

ändamål hittills stått till universitetets förfogande, icke varit tillräckliga.

I huvuddragen synes mig den av byggnadsstyrelsen framlagda planen för

universitetshusets ombyggnad och restaurering kunna godtagas. Vissa besparingar

torde dock vara möjliga. Till vad drätselnämnden i detta hänseende

anfört vill jag giva min anslutning. Jag vill emellertid betona, att

_ när det gäller en byggnad av den monumentala beskaffenhet, varom här

är fråga, och då de ifrågasatta åtgärderna till den övervägande delen äro

att rubricera såsom underhållsarbeten — det icke är rådligt att alltför snävt

begränsa de anslagsmedel, som ställas till förfogande. Den omständigheten,

att arbetena i så stor utsträckning äro att beteckna som underhållsarbeten,

gör det å andra sidan enligt min mening befogat, att en del av kostnaderna

bestrides medelst de anslagsmedel till löpande underhåll av byggnader, varöver

universitetet får att disponera. Det bör anmärkas, att dessa anslagsmedel

komma att bliva mer rikligt tillmätta än hittills varit fallet därest

Kungl. Maj :ts i proposition till innevarande års riksdag framlagda förslag om

ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd bifalles. Vidare bör

beaktas, att vissa av de beräknade kostnaderna — exempelvis för fdmanordningar

— synas vara av beskaffenhet att icke böra bestridas av anslag a

kapitalbudgeten.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och under åberopande av nyssnämnda

förslag rörande ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd, vill

jag förorda, att ett belopp av inalles 1,250,000 kronor under kapitalbudgeten

anvisas till ändrings- och moderniseringsarbeten i förevarande universitetshus.

Lämpligen bör nämnda anslagsbelopp fördelas på två å tre budgetår.

Jag har icke något att erinra mot det för byggnadsarbetenas igångsättande

äskade anslaget av 480,000 kronor.

Ifrågavarande byggnadsarbeten böra upptagas å beredskapsstatcn för budgetåret

1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår,

att å riksstaten för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten anvisas ett

anslag av 60,000 kronor för uppgörande av entreprenadhandlingar och dylikt

bör å beredskapsstatcn uppföras ett belopp av (480,000 — 60,000=)

420,000 kronor.

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ändrings- och modernisering sarbeten i universitetshuset

i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av .................kronor 420,000.

[6.] f. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala. I 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bilaga 7, punkt 11) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för

budgetåret 1938/39 till uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala m. m. ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande anslagsfråga.

Meteorologiska institutionen i Uppsala omfattar nu tre byggnader, avsedda

för vetenskapligt arbete och för undervisning, nämligen

meteorologiska observatoriebyggnaden,

institutionsbyggnaden och

seismologiska observatoriet.

Dessa byggnader äro uppförda å en vid hörnet av Kyrkogårdsgatan och

S:t Johannesgatan belägen tomt.

I en till kanslern för rikets universitet den 22 september 1936 ingiven skrivelse

hemställde det större akademiska konsistoriet i Uppsala med anledning

av en matematisk-naturvetenskapliga sektionen gjord framställning, om utverkande

för budgetåret 1937/38 av ett anslag å 297,000 kronor för tillbyggnad

av meteorologiska institutionsbyggnaden och för uppförande av °en

nybyggnad för det meteorologiska observatoriet samt för utrustning av dessa

byggnader, allt i överensstämmelse med av byggnadsingenjören S. Lindsjö

uppgjorda ritningar och kostnadsförslag.

I skrivelse den 14 oktober 1936 tillstyrkte kanslern, att för ifrågavarande

ändamål beviljades ett anslag av 297,000 kronor. Kanslern anförde därvid

bland annat följande:

Meteorologiprofessuren i Uppsala vore den enda lärostolen i sitt slag i

Sverige, och dess innehavare skulle svara för den grundläggande vetenskapliga

utbildningen av alla de funktionärer, som handhade det praktiska

meteorologiska arbetet i landet. Detta arbete, särskilt väderleksprognosen

hade pa senaste tiden fått en alltmer ökad betydelse. Kanslern behövde endastermra

om dess betydelse för fiske, sjöfart och lufttrafik. Man måste

„ 1 fordra, att den akademiska undervisningen i ämnet innefattade

saväl övning i handhavandet av de mångfaldiga instrument och apparater,

vilka numera komme till användning inom olika grenar av meteorologien,

som även utbildning i det laboratoriearbete, varigenom de i fria luften gjorda

iakttagelserna kontrollerades och kompletterades.

Institutionsbyggnaden, vilken vöre uppförd år 1885, hade såsom framginge

av den i ärendet förebragta utredningen, så begränsade utrymmen, att några

större undersökningar icke kunde utföras därstädes.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

Det meteorologiska observatoriet vore uppfört år 1864. Dess belägenhet

vore numera, på grund av närliggande bebyggelse och den kraftiga trädvegetationen

i omgivningarna, synnerligen olämplig, varigenom de utförda

observationernas användbarhet minskades.

Det föreliggande byggnadsförslaget visade, att det for en jämförelsevis

begränsad kostnad ginge att bereda tillräckliga lokaler, som möjliggjorde

undervisning efter fullt moderna linjer. Kostnaderna fördelade sig pa nedan

angivet sätt:

A. Till- och ombyggnad av meteorologiska institutionen.

1. Byggnadsarbeten, ledningar etc....................... kronor 122,000

2. Skåp, möbler och övrig inredning .................. * ^,uuo

3. Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter . . -----—-’-^°''UUU_

Summa kronor 172,000

4. Apparater, instrument och maskiner . .■........^ ... kronor 35,000^

Summa för A. kronor 207,000

B Nybyggnad av meteorologiskt observatorium.

1. Byggnadsarbeten .................................. kro„nor «®-“®

2. Instrument m. ............................'' '' ■ —---2-

Summa för B. kronor 85,000

C Tjänstebil för resor mellan institutionen och observa
.

. J ........... kronor 5,000

tornet ................................------

Summa summarum kronor 297,000.

Mot det uppgjorda förslaget hade kanslern intet att erinra.

I utlåtande den 5 november 1936 förklarade byggnadsstyrelsen, som icke

hade något att i och för sig erinra mot förevarande byggnadsförslag med tillhörande

kostnadsberäkningar, att byggnadsstyrelsen icke ansåge sig, innan

en byggnadsplan för universitetet upprättats, kunna bedöma, huruvida de

ifrågavarande arbetena för meteorologiska institutionen vore av den beskaffenhet,

att de före andra av konsistoriet såsom trängande angivna byggnadsarbeten

vid universitetet borde komma till utförande under budgetåret

1937/38.

Konsistoriets ovannämnda framställning föranledde icke något förslag tran

Kungl. Maj :t till 1937 års riksdag.

I skrivelse till kanslern den 16 juni 1937 har nu större konsistoriet, under

åberopande av framställning i ämnet från matematisk-naturvetenskapliga sektionen,

hemställt örn utverkande för budgetåret 1938/39 av ett anslag å

303,000 kronor till ifrågavarande ändamål. I samband härmed har konsistoriet

meddelat, att tomtplats för meteorologiska observatoriet komme att upplåtas

å akademihemmanet Marsta nr 5 i Bälinge socken.

Kanslern har i skrivelse den 5 november 1937 yttrat bland annat följande:

... „

Förslaget angående den meteorologiska institutionen avsage tva skilda

byggnadsföretag, dels skulle ett litet meteorologiskt observatorium uppforas

å universitetet tillhörig mark omkring 8 kilometer utanför Uppsala, dels skill
-

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

le den nuvarande institutionsbyggnaden undergå en synnerligen välbehövlig

reparation och tillbyggnad. Med den oerhört ökade betydelse som meteorologien

tätt genom, bland annat, lufttrafikens utveckling, vöre det uppenbart,

att V™ nuva£ande anspråkslösa institutionsbyggnaden icke räckte till för ett

metodiskt och välordnat institutionsarbete. Universitetet hade begärt en totalsumma

av 303,000 kronor, vari dock inginge kostnader för ‘instrument

m. m. Av denna summa belöpte å observatoriebyggnaden ett belopp av 60,000

kronor samt a om- och tillbyggnaden av institutionsbyggnaden 172,000 kro
•

?anfiern hemställde, att å staten för nästkommande budgetår medel beviljades

tor uppförande av observatoriet och att denna första etapp måtte omedelbart

fa komma till utförande. Om- och tillbyggnaden av institutionshuset

borde verkställas såsom en andra etapp i byggnadsarbetet, så snart omständigheterna

det medgåve.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 december 1937 anfört bland annat

följande:

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1937 vore byggnadsstvrelsen

sysselsatt med upprättande av en byggnadsplan för universitetet. Detta

arbete vöre annu icke slutfört, men hade den redan verkställda utredningen

givit vid handen, att ifrågavarande till- och ombyggnadsarbeten vid meteorologiska

institutionens byggnad vore av den art, att de knappast kunde anses

inverka pa de andra byggnadsfrågor, som kunde väntas bliva upptagna i

ovannämnda byggnadsplan.

Byggnadsstyrelsen hade icke något att erinra beträffande de föreliggande

förslagen till pa- och tillbyggnad av institutionsbyggnaden samt nybyggnad

för observatoriet. Kostnaderna för nybyggnaden, vilket arbete medtagits i

universitetskanslerns framställning, hade i oktober 1936 beräknats till 56 500

kronor, vartill komme 3,500 kronor för inredning och möblering samt 25 000

kronor for instrument. Med hänsyn till numera inträffade prisstegringar torde

de egentliga byggnadskostnaderna kunna beräknas till 78,000 kronor vartor

det av universitetskanslern för budgetåret 1938/39 begärda anslagsbelop^V°r,

°bserVat0ri,?t °?b dess inredning, frånsett instrument, borde höjas till

81 000 kronor, i vilket belopp emellertid icke inginge kostnader för utviindiga

Av en av matematisk-naturvetenskapliga sektionen åberopad framställning

från mstitutionsföreståndaren, professorn H. Köhler inhämtas följande beträffande

behovet av ifrågavarande ny-, till- och ombyggnad:

Meteorologiska^ observationsbyggnaden vore uppförd år 1864 och hade ursprunghgen

bestått av ett enda rum. År 1874 hade byggnaden ändrats så, att

en förstuga uppförts med ingången på södra sidan. År 1903 hade träden i

fiC« 0mhrmgliggande parken vuxit så, att vindmätningsinslrumenten måst

hU Jarnbrogatan 1. Under de 34 år, som förflutit sedan denna

lort lynning, hade traden naturligtvis ytterligare vuxit. De vindinstrument,

som flyttats till Jarnbrogatan 1, visade nu ända till 30 procent för låg vindhastighet,

vilket dels berodde på att kyrkogårdens trädbestånd vuxit och dels

darpa att vindhastighet icke lämpligen kunde mätas på taket av ett högt hus.

ilar uppstode nämligen stark virvelbildning med starka vertikalrörelser hos

lutten. Dessa virvelrörelser hade ytterligare ökats genom trädbeståndets tillväxt.

Vid själva observatoriet hade vegetationen också vuxit. Här mättes forttal

ande temperatur och fuktighet. Dessa faktorer influerades särskilt under

sommaren av den allt mer tätnande vegetationen.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

269

Undersökningen av Uppsala klimat och dess förändringar måste fortfarande

ingå i institutionens arbetsuppgifter. Observatoriets läge vore emellertid

numera icke sådant, alt felfria värden erbölles.

Institutionsbyggnaden bade uppförts år 1885 och till större delen bekostats

av för ändamålet donerade medel. Byggnaden innehölle utom förstuga och

tambur 5 rum på nedre botten. Mitt emot ingången läge en större säl, som

vore avsedd att vara arbetsplats för amanuensen och andra vid institutionen

arbetande meteorologer. Till vänster örn salen vore föreståndarens arbetsrum,

i vilket även manuskript och journalen förvarades. Till höger örn stora

salen läge ett rum, avsett för bibliotek. Till vänster örn tamburen lage ett

mindre laboratorium, och till höger vore amanuensens boställsrum beläget.

En trappa upp befunne sig, utom vind och vindskontor, ett gavelrum mot

öster, inrett till fotografisk atelier, och ett dylikt mot väster, utgörande bostad

för en extra amanuens. Slutligen funnes ett frontespicerum mot söder.

Även om den moderna meteorologiens krav icke beaktades, vore institutionsbyggnaden

alldeles för liten. Numera upptoges såväl det till bibliotek

avsedda rummet som stora salen, hela vinden och överbyggnaden till seismologiska

observatoriet av boksamlingen. En del värdefulla böcker hade i det

fuktiga seismologiska observatoriet möglat och på annat sätt farit illa. Stora

salen vore så överfull, att plats till ordnat vetenskapligt arbete där saknades.

Frontespicerummet mot söder vore numera bostadsplats för en assistent.

Det lilla laboratoriet till vänster om tamburen hade under sommaren 1936

försetts med en laborationsbänk och ordentliga vattenkranar jämte avlopp.

Platsen i laboratoriet hade dessutom utökats därigenom, att de från historisk

synpunkt värdefulla instrument, som förvarats där, flyttats till ett vindskontor.

Denna förflyttning hade varit nödvändig, ehuru icke lämplig för instrumenten,

vilka naturligtvis borde förvaras i uppvärmt rum. Genom dessa

förändringar hade ett något så när ordnat vetenskapligt arbete i detta rum

möjliggjorts. Flera än två kunde dock aldrig tänkas få plats till vetenskapligt

arbete i rummet. Studerande, som önskade att genom arbete i laboratorium

skaffa sig möjlighet att avlägga högre examen i meteorologi, hade

därför måst avvisas.

Institutionsföreståndaren hade själv först gjort ett försök att arbeta i ett

litet mörkrum på övre våningen. Detta rum kunde icke uppvärmas och

saknade ventilationsmöjligheter. Det hade visat sig vara direkt hälsovådligt

att någon längre tid där arbeta, varför instrumentuppställningen måst

nedflyttas till föreståndarens arbetsrum, ett rum, som vore avsett för skrivarbete.

Det saknade sålunda laborationsbänk och vattenledning. Genom

provisoriska anordningar hade institutionsföreståndaren emellertid lyckats

skaffa möjlighet till arbete. Att detta arbete icke skedde under de drägligaste

förhållanden torde dock vara klart. I övrigt kunde nu icke rummet

användas till större skrivarbeten, vilka institutionsföreståndaren måste utföra

i prefektbostaden. Därigenom komplicerades och fördröjdes alla arbeten,

då han naturligtvis vore i behov av institutionens bibliotek.

De fordringa r, som nu ställdes på en meteorologi s k

institution, kunde i förhållande till motsvarande fordringar tidigare i

korthet uttryckas så, att större krav måste ställas på exaktheten i fråga örn

meteorologiska data och att flera dylika önskades.

Vid en meteorologisk universitetsinstitution .skulle dels undervisning meddelas,

dels forskningsarbete utföras. Då Uppsala universitet vore det enda

av våra universitet eller högskolor, sorn innehade en lärostol i meteorologi,

så vore alla, som önskade avlägga en akademisk examen i ämnet meteorologi,

hänvisade till Uppsala.

En icke obetydlig kurs i meteorologi lästes nu i .samband med fysik- och

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

geografiundervisningen i våra allmänna läroverk, såväl i realskolan som

på gymnasiet. Undervisningen i meteorologi vid universitetet vore alltså

nödvändig för en allsidig lärarutbildning. Undervisningen avsåge också utbildning

av meteorologer för meteorologisk-hydrografiska anstalten, inklusive

den s. k. flygmeteorologien.

För ett effektivt bedrivande av denna undervisning fordrades dels lokaler

och utrustning, sorn möjliggjorde övningar i synoptisk meteorologi och klimatologi,

dels lokaler och en sådan instrumentell utrustning, att de studerande

kunde erhålla erforderlig färdighet i handhavandet av moderna instrument,

som användes inom modern meteorologi. Med hänsyn till den storartade

utveckling, som flygtrafiken under senare år undergått, vore det alldeles

särskilt betydelsefullt, att de studerande erhölle möjlighet till övning

i aei ologiska iakttagelser. Med stigande krav på exakthet och mångsidighet

i de aerologiska undersökningarna hade olika instrument konstruerats. Kännedom

örn och handhavandet av åtminstone ett antal av de viktigaste av

dessa hjälpmedel vore nödvändiga för varje meteorologisk studerande.

Modern meteorologi satte allt större fordringar på kunskap örn de fysikaliska

grunderna för de meteorologiska företeelserna. En rationell undervisning

måste därför läggas så, att parallellt med övningar ute i fria luften

dylika även utfördes inomhus i laboratorier, såväl för inhämtande av kännedom

örn metoder för kontroll av de meteorologiska instrumenten, som

för vinnande av en djupare förståelse av de meteorologiska företeelserna. Fölen

dylik undervisning fordrades såväl en utvidgad institutionsbyggnad med

laboratorieutrymmen som ett förstklassigt observatorium.

Forskningsarbetet vid en meteorologisk undervisningsinstitution med dess

jämförelsevis iinga stab av biträden mäste nu framför allt inriktas på detaljerade

fysikaliska undersökningar av meteorologiska fenomen. Dessa undersökningar

foidiade saväl ett välordnat meteorologiskt observatorium som

laboratorier. De resultat, som vid dylika undersökningar kunde vinnas,

vöre av grundläggande betydelse såväl för den teoretiska som för den praktiska

meteorologien.

De kontinuerliga registreringar, som utfördes vid det meteorologiska observator^,

utgjorde väsentliga led i undervisningen och forskningen vid det

meteorologiska observator^ i Uppsala. Under senare år hade, som förut

framhållits, pä grund av stadens tillväxt och vegetationens utveckling alltför

starka lokala inflytanden gjort sig gällande, varför de vid registreringarna

nu erhållna värdena började minska i värde. Observatoriets uppgift att

giva en korrekt bild av klimatet år från år kunde icke fyllas. Det måste därför

av denna orsak anses nödvändigt, att observator^ förflyttades till en

plats utanför staden, varest rent lokala inflytanden icke förefunnes, så att

man där erhölle en korrekt bild av Uppsala-traktens klimat. Platsen borde

aven väljas så, att man icke där i överskådlig framtid behövde riskera en

förändring i lokaliteterna genom bebyggelse och vegetationsutveclding.

Då, som ovan framhållits, större krav på exakthet i mätningarna mäste

ställas,. mäste ett större antal instrument av modern konstruktion anskaffas.

Vid förflyttning av observatoriebyggnaden måste därför även en högst

väsentlig utvidgning av observatoriet ske. Under det att undersökningar av

högre luftlager på olika höjd över marken nu kunde ske endast vid vissa bestämda

terminer, fordrade moderna undersökningar i meteorologi kontinuerliga

registreringar på olika höjd över marken av vind (hastighet och rikt»

tempelatui och fuktighet m. m., åtminstone upp till 30 meter över

markytan.

En universitetsinstitution för meteorologi måste bland annat vara skyldig

att lägga den vetenskapliga grunden för den praktiska meteorologiens arbets"

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

271

uppgifter. Dessa handhades åter i alla länder av centrala ämbetsverk, vars

organisation framför allt borde vara sådan, att dessa viktiga praktiska arbetsuppgifter

verkligen kunde fyllas. Örn universitetsmeteorologien skulle

kunna fylla sin icke mindre viktiga uppgift i undervisningens och forskningens

tjänst måste nödvändiga lokaler och erforderlig utrustning finnas.

De förslag till örn- och nybyggnader, som här föresloges, möjliggjorde ett

fyllande av denna uppgift. Man kunde utan överdrift säga, att det med de

nuvarande lokalerna och med den nuvarande utrustningen vore ytterst svårt

eller i flera avseenden omöjligt att fylla de krav, som måste ställas på en

meteorologisk universitetsinstitution.

Till sammanfattning av byggnadskraven anföres, vad angår

observatoriebyggnaden, att denna måste inredas efter moderna fordringar

och förutom källarutrymmen innehålla 5 rum, varav ett rum för amanuens,

ett rum för apparater, ett rum för laborationer, ett rum för vid observatoriet

arbetande forskare, ett rum för aerologien med takterrass för aerologiska

uppstigningar och strålningsundersökningar. Dess läge måste vara

sådant, att det tilläte erhållandet av säkra värden på de meteorologiska data,

dels med hänsyn till att dess verksamhet vore ett led i det internationella

samarbete, som sökte utforska jordens klimat och dess föränderlighet, dels

med hänsyn till att de resultat, som erhölles, måste vara sådana, att de kunde

användas för modern meteorologisk forskning. Vidare måste dess läge

vara sådant, att man där i fria luften ända från markytan kunde i möjligaste

mån utan störningar utföra sådana fysikaliskt betonade mätningar, som

modern meteorologi obetingat fordrade. För sistnämnda slag av undersökningar

fordrades en observationsmast av 30 meters höjd.

Av universitetet tillhöriga markområden, som läge inom rimligt avstånd

från staden och som befunne sig i de båda söder örn Uppsala belägna kvadranterna,

kunde inga tågås i betraktande, antingen beroende på för rik

trädvegetation i närheten, på en för meteorologiska studier mindre lämplig

dalkaraktär hos landskapet eller på för starkt kuperad terräng.

Däremot syntes den 8—10 kilometer norr örn Uppsala belägna, universitetet

tillhörande egendomen Marsta vara lämplig för ändamålet. Här funnes

en fullständig plan tomt med mycket fritt läge. Från meteorologisk

synpunkt kunde inga anmärkningar göras mot detta läge. Arrendatorn av

Marsta vore villig att till ett pris av 100 kronor per år avstå två tunnland

mark. Då arrendet utlöpte år 1950 kunde området i fråga avskiljas från

egendomen. .

I det av ingenjör S. Lindsjö uppgjorda förslaget till observatoriebyggnad

på Marsta hade särskild vikt lagts på möjligheter till aerologiska studier.

Ballonger kunde fyllas och iordningställas inomhus och genom dörrar på en

lägre tornbyggnad utföras på taket, varifrån de kunde släppas. I källarvåningen

kunde, om behov ansåges föreligga, ett av rummen iordningställas

till garage. Tornets höjd över marken vore endast 8 meter, under det

att huset i övrigt endast höjde sig 5.5 meter över markytan. Utrymmet i

övrigt utgjordes av boningsrum, laboratorier, verkstadsrum och mstrumenl
rUDå

observatoriebyggnaden måste förläggas ganska långt från staden, erfordrades

en tjänstebil för den vetenskapliga staben vid meteorologiska institutionen.

Av utredningen i ärendet framgår, att meteorologiska institutionen i Upp -Departementssala

är i trängande behov av bättre och utökade lokaler för att på ett nöj- C,ISIin
aktigt

sätt kunna uppfylla de krav, som numera ställas på den meteorolo
-

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

giska undervisningen och forskningen. Det framlagda förslaget synes innebära

en tillfredsställande lösning av frågan.

Universitetskanslern bär föreslagit, att byggnadsarbetena uppdelas i två

etapper. Nybyggnaden för observatoriet skulle först uppföras samt om- och

tillbyggnaden av institutionsbyggnaden därefter komma till stånd. Denna

uppdelning av byggnadsprogrammet förefaller lämplig. Jag har intet alt

erinra mot förläggningen av observatoriebyggnaden eller mot detaljerna i de

ifrågasatta byggnadsarbetena.

De egentliga byggnadskostnaderna för observatoriet hava av byggnadsstyrelsen

med hänsyn till numera inträffade prisstegringar beräknats till 78,000

kronor, varför det av kanslern för budgetåret 1938/39 begärda anslagsbeloppet

för observatoriet och dess inredning, frånsett instrument, borde höjas til!

81,000 kronor. I kostnadsbeloppet synas visserligen ingå jämväl vissa utgifter

för lös inredning, vilka icke böra bestridas medelst anslag å kapitalbudgeten.

Då å andra sidan kostnadskalkylerna icke innefatta kostnader för

utvändiga ledningar, anser jag mig icke vid anslagsberäkningen böra ifrågasätta

ändring i det av styrelsen angivna anslagsbeloppet av 81,000 kronor.

Ifrågavarande byggnadsföretag bör upptagas å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39. Då Kungl. Maj:t i särskild proposition denna dag föreslår,

att å riksstaten för nästa budgetår under kapitalbudgeten anvisas ett anslag

av 7,000 kronor för upprättande av entreprenadhandlingar och dylikt, bör å

beredskapsstaten upptagas ett belopp av (81,000 — 7,000 =) 74,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av .. kronor 74,000.

[7.] g. Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid universitetet i Uppsala. I 1938 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 12) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna för budgetåret 1938/39 till ombyggnads- och installationsarbeten

i byggnaden för kemiska institutionen vid universitet i Uppsala m. m.

ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla förevarande ärende för Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 5 november 1937 har kanslern för rikets universitet, i anledning

av framställning i ämnet från större akademiska konsistoriet i Uppsala,

hemställt om ett anslag för budgetåret 1938/39 å 90,000 kronor till ombyggnads-

och installationsarbeten i kemiska institutionens avdelning för

allmän och oorganisk kemi.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande:

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275

273

Innehavaren av professuren i allmän och oorganisk kemi vid universitetet

i Uppsala G. Hägg hade hos matematisk-naturvetenskapliga sektionen föreslagit

vissa ombyggnads- och installationsarbeten i avdelningens nuvarande

lokaler och därvid yttrat bland annat:

Sedan Hägg den i januari 1937 tillträtt ovannämnda professur, hade hans

arbete dels inriktats på en modernisering och rationalisering av de oorganiskt-kemiska

övningskurserna och dels en planläggning av de forskningsarbeten,

som i framtiden kunde ifrågakomma vid kemiska institutionens avdelning

för allmän och oorganisk kemi. Det hade därvid visat sig, att övningskursernas

moderniserng i stort sett förhindrades av lokala missförhållanden,

som även tidigare gjort sig starkt gällande. Kurserna bedreves i

lokaler, som praktiskt taget vore oförändrade sedan år 1904, då institutionsbyggnaden

tagits i bruk. Vissa delar av inredningen hade överförts från

gamla kemiska institutionen och torde alltså härstamma från 1860-talet. I

flera fall vore dessutom laboratorierna ej målade sedan år 1904.

Även det mest elementära kemiska arbetet försvårades i hög grad genom

laboratorieinredningens tekniska brister. Uttag för elektrisk kraft för drift

av hjälpapparater, uppvärmning eller för möjliggörande av vissa speciella

metoder, vilka fordrade tillgång på elektrisk kraft, saknades nästan fullständigt.

För avhjälpande av några särskilt kännbara brister hade i ett par

fall provisoriska ledningar dragits. Dispositionen av uttag för vatten samt

av avloppen vore synnerligen otidsenlig och omöjliggjorde i flera fall arbetsmetoder,

vilka länge ansetts som oumbärliga i preparativ och analytisk oorganisk

kemi. De fasta arbetsbordens storlek vore i flera fall otillräcklig och

arbetsplatsernas lägen ytterst olämpliga för erhållande av god dagsljusbelysning.

Den elektriska belysningen behövde även i vissa fall moderniseras.

Slutligen vore ventilationssystemet ytterst bristfälligt och ledde till en atmosfär

i lokalerna, som vore dels hälsovådlig och dels ytterst ödesdiger för

instrumenten. Vissa nödvändiga instrument kunde helt enkelt ej uppställas

i de salar, där de behövdes.

Av det sagda följde, att en modernisering av kurslaboratorierna för oorganisk

kemi vore oundgängligen nödvändig, för att en elementär undervisning,

som motsvarade tidens krav, skulle kunna meddelas. En sådan modernisering

skulle dessutom på grund av vissa lokala omgrupperingar leda

till ett bättre tillgodoseende av den högre undervisningens och forskningens

i oorganisk kemi behov.

Den högre undervisningen och forskningen förhindrades i de härför tillgängliga

lokalerna av tekniska brister av samma slag, som ovan berörts. På

grund av åtskilliga omständigheter vid institutionsbyggnadens uppförande

upptoge dessutom dessa lokaler ett ytterst obetydligt utrymme. För att överhuvudtaget

forskning skulle kunna bedrivas, fordrades därför även ökat tillgodoseende

av för modern forskning lämpade lokaler.

Vid de planerade ombyggnads- och installationsarbetena hade den regeln

följts, att ombyggnaderna och nyinstallationen, i den mån de berörde lokaler,

avsedda för högre undervisning och forskning, planerats utan hänsynstagande

till några speciella krav. Installationer och dylikt innebure alltså

inte något kostsamt tillgodoseende av vissa specialbehov utan gåve endast lokalerna

den standardutrustning, som kunde anses nödvändig för arbeten

inom allmän och oorganisk kemi. Vidare hade modernisering och ombyggnad

endast tänkts genomförd, där detta vore ofrånkomligt för att hålla

undervisning och forskning på ett någorlunda tidsenligt plan. Betydande

utrymmen hade måst lämnas i sitt ursprungliga skick.

De beräknade kostnaderna för nämnda arbeten uppginge enligt uppgjorda

nikanel lill riksdagens protokoll 1938. 1 sinni. Nr 275.

18

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

specifikationer till 78,615 kronor, fördelade med 62,000 kronor å byggnadsoch

rörledningsarbeten samt med 16,615 kronor å elektrisk installation.

Drätselnämnden hade med hänsyn till inträffade prisstegringar föreslagit

en höjning av det för ändamålet beräknade beloppet till 90,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 2 december 1937 förklarat sig icke

hava något att erinra mot ifrågavarande ombyggnads- och reparationsarbeten.

De föreslagna arbetena vore av den art, att de knappast kunde anses

inverka på de andra byggnadsfrågor, som kunde väntas bliva upptagna å

den under utarbetande varande byggnadsplanen för universitetet i Uppsala.

Med hänsyn till inträdda prisstegringar syntes kostnaderna för arbetenas genomförande

böra räknas till 95,000 kronor. De föreslagna arbetena syntes

lämpligen böra komma till utförande under budgetåret 1938/39.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de förhållanden, varunder

arbetet vid den kemiska institutionens avdelning för allmän och oorganisk

kemi nu bedrives, synnerligen otillfredsställande. Detta har föranlett

Kungl. Maj:t att i årets statsverksproposition föreslå anvisandet av ett anslag

å 15,000 kronor för nästa budgetår under åttonde huvudtiteln till instrument

och apparatur för nämnda institutionsavdelning. Jämväl de nu föreslagna

ombyggnads- och installationsarbetena förefalla mig vara i hög grad

av behovet påkallade, varför jag biträder framställningen härom. Mot de av

byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna å 95,000 kronor har jag intet att

erinra.

Ifrågavarande arbeten böra uppföras å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39. Då Kungl. Maj :t i särskild proposition denna dag föreslår, att å riksstaten

för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten anvisas ett anslag av

4.000 kronor för uppgörande av byggnadsplan^ entreprenadhandlingar och

dylikt, bör å beredskapsstaten upptagas ett anslag av (95,000 — 4,000 =)

91.000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett för skottsanslag av .............. kronor 91,000.

[8.] h. Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid universitetet

i Lund. i. Konstnärlig utsmyckning av byggnad för fysiska institutionen

vid universitetet i Lund. Till detta ändamål anvisade 1937 års riksdag

för innevarande budgetår under rubriken statens allmänna fastighetsfond

ett reservationsanslag av 150,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda

medel till byggnadsarbetets påbörjande. En ingående redogörelse för den i

ämnet förebragta utredningen har lämnats i 1937 års statsverksproposition

(Utgifter för kapitalökning, bilaga 7, sid. 14 ff.). Av denna utredning framgår,

att de egentliga byggnadskostnaderna beräknats uppgå till 640,000 kro
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 275-

275

nor, vartill komme för ledningsarbeten 324,000 kronor, för oförutsedda utgifter,

administrationskostnader, ritningar och kontroll 76,000 kronor samt

för möbler och inventarier 64,000 kronor eller alltså sammanlagt 1,104,000

kronor.

Enligt från byggnadsstyrelsen under hand inhämtade uppgifter kunna kost- Dtpariement»- naderna för ifrågavarande byggnadsföretag, frånsett möbler och inventarier, «**/*»•

på grund av stegrade arbets- och materialpriser numera beräknas uppgå till

1.300.000 kronor. Med hänsyn till den avsevärda kostnadsstegringen har

det ansetts lämpligt att icke igångsätta byggnadsföretaget, förrän riksdagen

varit i tillfälle att ånyo pröva kostnadskalkylerna. För egen del har jag

i stort sett intet annat att erinra mot byggnadsstyrelsens nu föreliggande

beräkningar än att kostnadsbeloppet bör höjas med 20,000 kronor till

1.320.000 kronor i syfte att bereda medel för konstnärlig utsmyckning av den

nya institutionsbyggnaden. För arbetenas slutförande skulle alltså erfordras

ett belopp av (1,320,000—150,000=) 1,170,000 kronor.

Sistnämnda belopp bör uppföras å beredskapsstaten för budgetåret 1938/

39. Kostnaderna för möbler och lösa inventarier böra bestridas genom anslag

under åttonde huvudtiteln.

Ifrågakommande utgifter för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar

och dylikt beträffande ifrågavarande byggnadsföretag torde böra

bestridas från omförmälda för budgetåret 1937/38 anvisade reservationsanslag

å 150,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

dels till Uppförande av byggnad för fysiska institutionen

vid universitetet i Lund ett förskottsan
slag

av ............................... kronor 1,150,000;

dels ock till Konstnärlig utsmyckning av byggnad för fysiska

institionen vid universitetet i Lund ett

för skottsanslag av ...................... kronor 20,000.

[9.] j. Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet. I 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bilaga 7, punkt 15) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i

avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna för budgetåret 1938/39 till nybyggnad för de teoretiska institutionerna

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande ärende.

Till nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet å det s. k. Norrbackaområdet i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av arkitekten Ture Ryberg uppgjort tävlingsför
-

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

slag anvisade 1937 års riksdag för innevarande budgetår under utgifter för

kapitalökning, statens allmänna fastighetsfond, ett reservationsanslag av

100,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda medel till byggnadsarbetenas

påbörjande. En utförlig redogörelse för den förebragta utredningen rörande

förevarande byggnadsfråga har lämnats i propositionen nr 219/1937. Av

nämnda utredning framgår, att kostnaderna för byggnadsföretaget och för

planeringsarbeten m. m. beräknats till 6,475,000 kronor. Kostnaderna för

konstnärlig utsmyckning av anläggningen hava uppskattats till 75,000 kronor,

vadan sammanlagda kostnaderna för uppförande av ifrågavarande institutionsbyggnader

m. m. skulle komma att uppgå till 6,550,000 kronor.

I skrivelse nr 286/1937 uttalade riksdagen, att de för byggnadsföretaget

och för planeringsarbeten m. m. beräknade kostnaderna, 6,475,000 kronor,

föreföllo höga. Riksdagen framhöll önskvärdheten av att kostnaderna om

möjligt nedbringades.

Tillika anförde riksdagen, att det — då byggnadsföretaget beräknades

komma att sträcka sig över så lång tid som åtminstone fyra budgetår — med

hänsyn till förhållandena inom byggnadsbranschen torde vara lämpligt att

iakttaga en viss försiktighet vid entreprenadförfarandet. Sålunda syntes det.

såvitt för det dåvarande kunde bedömas, tillrådligt att — i stället för att på

entreprenad på en gång utbjuda byggnadsföretaget i dess helhet — på entreprenad

successivt utbjuda delar av byggnadsföretaget alltefter vad som kunde

befinnas vara ekonomiskt fördelaktigt.

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att, i samråd med delegerade, utsedda av karolinska institutets lärarkollegium

inom kollegiet och i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda

tävlingsförslag, upprätta och till Kungl. Majit inkomma med förslag till

huvudritningar och med kostnadsberäkningar för ifrågavarande nybyggnad.

Med skrivelse den 1 februari 1938 har byggnadsstyrelsen till Kungl. Majit

överlämnat dylika huvudritningar och kostnadsberäkningar, vilka på uppdrag

av byggnadsstyrelsen utarbetats av arkitekten Ryberg i samråd med

lärarkollegiets representanter och byggnadsstyrelsens utredningsbyrå.

I skrivelsen har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Vid den nu verkställda ytterligare utredningen i förevarande fråga hade

befunnits önskvärt, att gränserna för det för karolinska institutet avsedda

området delvis gåves en något ändrad sträckning på sätt med röda linjer

angivits å en vid skrivelsen fogad plankarta. Sålunda hade områdets östra

gräns mot Torsgatans förlängning flyttats något mot väster. Den därmed

sammanhängande ändringen av sträckningen av denna gatas förlängning

vore godkänd av såväl karolinska sjukhusets byggnadskommitté som Stockholms

stads vederbörande myndigheter. Vad beträffade den väg, som skulle

begränsa området mot väster och norr, hade denna å kartan givits en annan

sträckning än den tidigare avsedda. Denna väg skulle alltså enligt det föreliggande

förslaget komma att delvis förläggas längre åt väster och i huvudsak

ansluta sig till den nuvarande vägen förbi Tomteboda blindinstitut och

järnvägsstyrelsens kontrollkontor. Denna förändrade sträckning vöre vidtagen

i samråd med länsstyrelsen i Stockholms län och vägstyrelsen i Solna

kommun. Avsikten med densamma hade varit att ej splittra statens markinnehav

å denna del av Norrbackaområdet samt att på ett betryggande sätt

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Kunni. Maj:ts proposition nr 275-

säkerställa karolinska institutets utvecklingsmöjligheter ävensom bereda

plats för institutet närstående institutioner. Byggnadsstyrelsen finge i detta

avseende framhålla, att genom en förläggning till karolinska institutets område

av det planerade socialhygieniska institutet och den biokemiska avdelningen

av det medicinska Nobelinstitutet blott en mindre del av det tidigare

föreslagna området skulle återstå för framtida utvidgningar.

Karolinska sjukhusets byggnadkommitté, som beretts tillfälle att avgiva

yttrande över den sålunda föreslagna ändrade vägsträckningen, hade åberopat

ett av direktionen för karolinska sjukhuset avgivet yttrande, däri direktionen

förordade, att den väg, som skulle utgöra gräns för karolinska institutets

område åt väster och norr, måtte givas den tidigare föreslagna sträckningen,

vilken med blått angivits å ovannämnda karta. Härvid skulle nämligen

friläggas ett område väster och norr om vägen, vilket enligt direktionens

mening borde reserveras som byggnadstomt för vissa socialmedicinska institutioner,

anslutna till karolinska sjukhuset och karolinska institutet, såsom

barnhem, anslutet till pediatriska kliniken, konvalescenthem m. m., vilka

i vad de rörde sjukhuset ej lämpligen kunde ligga inom dess område. Oavsett

örn berörda väg bomme till stånd, borde ifrågavarande område reserveras

för nämnda ändamål.

Med anledning av vad sålunda anförts framhåller byggnadsstyrelsen, att

styrelsen för närvarande icke kunde närmare uttala sig rörande möjligheten

att reservera här avsedd mark för de av direktionen angivna ändamålen.

Emellertid torde i varje fall icke några vägande skäl föreligga, att

marken på sätt direktionen förordat avskildes fran karolinska institutets

område. En dylik anordning skulle bland annat försvara lämplig anslutning

till karolinska sjukhusets och institutets ledningssystem m. m. Dessutom

syntes det styrelsen naturligare, att institutioner av den art, sjukhusdirektionen

antytt, föidades intill institutet i stället för intill statens järnvägars

och blindinstitutets områden, som vore belägna väster örn den av styrelsen

föreslagna vägen.

Byggnadsstyrelsen funne sig alltså böra förorda, att det med rod begränsningslinje

å ovannämnda karta angivna området upplätes för karolinska

institutets teoretiska institutioner och detta närstående institutioner.

Vad beträffade den nu föreliggande situationsplanen, innebure denna vissa

avvikelser från den i tävlingsförslaget angivna dispositionen av det för andamålet

avsedda området. Sålunda hade bland annat huvuduppfartsvägen

till administrationsbyggnaden förbi den befintliga gamla byggnaden, som

vore avsedd att utnyttjas till lunchlokal m. m., förlagts väster örn denna

byggnad i stället för öster örn densamma. Vidare hade det förändrade läget

på Torsgatans förlängning medfört en förändrad placering av administrationsbyggnaden

och bostadsbyggnaderna för vaktmästare och amanuenser.

Slutligen hade med hänsyn till nu erhållen närmare kännedom örn

berggrundens belägenhet inom området läget på de olika institutionsbyggnaderna

något förändrats för nedbringande av sprängningskostnaderna.

Vad anginge utformningen av de olika byggnaderna, hade i samråd med

vederbörande professorer och tjänstemän inom respektive institutioner vissa

förändringar i byggnadernas plandisposition vidtagits.

Administrationsbyggnaden hade sålunda helt omarbetats. I nu föreliggande

förslag hade bibliotekets expeditions- och läscsalsavdelning nedflyttats

till bottenvåningen, rinder det att tjänsterumsavdelningen förlagts en trappa

upp. En omplacering hade även gjorts i adminislrationsavdelningen, där

kollegierum med tillhörande utrymmen förlagts lill bottenvåningen och expeditionslokalerna

till våningen en trappa. Denna byggnads planyta hade

till följd härav något ökats.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bostäderna hade delvis omarbetats. Vaktmästarbostäderna hade grupperats

pa annat sätt, och ytan för varje bostad hade något ökats. För institutionsbyggnaderna

hade i stort sett tävlingsförslagets allmänna plandisposition

kunnat bibehållas. Mera omfattande förändringar hade dock genomförts

i fråga örn den anatomiska institutionens planlösning och uppbyggnad.

Inom denna byggnad hade såväl rumsdispositionen som utformningen

av de olika rummen ändrats, exempelvis beträffande demonstrationssäl,

djuravdelning, omklädnadsrum för studerande m. m.

Aven i övriga institutionsbyggnader hade förändringar vidtagits beträffande

rummens inbördes lägen, storlek och allmänna anordning. Så hade

exempelvis inom det för djuravdelningarna avsedda utrymmet inrymts bad,

dietkok och en extra korridor i avsikt att möjliggöra bättre ventilationsförhallanden.

I samtliga institutionsbyggnader med undantag för den kemiska

institutionen hade administrations- och forskningsavdelningarna bytt

plats, sa att den förra förlagts till våningen en trappa upp och den senare

till bottenvåningen. Hörsalarna hade med hänsyn till akustiken fått en

något förändrad form och anslutningen till kapprummen hade i vissa fall

andrats for att, där så önskades, bereda möjlighet till dubbla entréer. Vissa

utrymmen hade tillkommit, såsom rum för fläktar, pumpar, luftkompressorer,

varmvattenaggregat och elektriska fördelningsrum. I allmänhet hade

dock byggnadernas planytor icke behövt ökas.

. EmBgt av ingenjören B. Sundblad upprättade detaljerade kostnadsberäkningar

samt kostnadssammandrag belöpte sig de sammanlagda kostnaderna

tor ifrågavarande byggnadsföretag till 7,380,000 kronor, exklusive kostnaderna

för den hygieniska institutionen. Denna institutionsbyggnad hade

medlagits i den av byggnadsstyrelsen gjorda utredningen rörande socialhygieniska

institutet och hade i samband därmed givits en från tävlingsförslaget

något avvikande utformning. I sin skrivelse den 24 augusti 1937

rörande det socialhygieniska institutet hade byggnadsstyrelsen angivit kostnaderna

för den del av institutet, som motsvarade hygieniska institutionen,

till o45,000 kronor. För den händelse medel för bestridande av dessa kostnader

ej beviljades i samband med anslag till socialhygieniska institutet,

borde de givetvis beviljas i samband med anslagen till karolinska institutets

nybyggnader. Sammanlagda kostnaderna för dessa byggnader skulle alitsa

bliva 7,925,000 kronor.

Det av Kungl. Maj.t till konstnärlig utsmyckning av ifrågavarande byggnader

beräknade beloppet av 75,000 kronor syntes byggnadsstyrelsen väl

knappt.

Inberäknat nämnda belopp för konstnärlig utsmyckning samt kostnaderna

for den hygieniska institutionen, skulle alltså totalkostnaden för karohnska

institutets nybyggnader uppgå till 8,000,000 kronor. Detta belopp

torde lämpligen böra fördelas på tre budgetår, varvid för det första budgetaret

syntes böra anvisas 1,500,000 kronor.

I ovannämnda totalbelopp inginge ej kostnaderna för inredningar, möbler

m. m., vilka vöre närmare angivna i ovannämnda kostnadssammandrag.

Ej heller inginge några kostnader för bombsäkra lokaler och gasskyddsrum

samt utgifter för blivande gator och vägar omkring området.'' Däremot inninge

i kalkylerna hela kostnaden för utbyggnad av den för karolinska sjukhuset

och karolinska institutet gemensamma ångcentralen och således även

den del därav, som belöpte på karolinska sjukhuset och som beräknats till

ett belopp av 60,000 kronor.

I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, alt byggnaderna

icke vore projekterade med granitsocklar. Ur arkitektonisk synpunkt vore

dylika socklar ej erforderliga, men skulle Kungl. Majit ur andra synpunkter

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

finna det önskvärt, att byggnaderna försåges med socklar av granit eller

annan natursten borde kostnaderna härför, vilka av byggnadsstyrelsen beräknades

till 60,000 kronor, tilläggas ovan angivna kostnadssumma.

I och för jämförelse har byggnadsstyrelsen framlagt följande kostnadssammanställning,

upptagande dels de kostnader, som funnos angivna i

Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1937 års riksdag, dels de kostnader,

genomförandet av tävlingsförslaget nu skulle betinga med hänsyn till höjda

material- och arbetspriser, dels ock kostnaderna för det nu föreliggande omarbetade

förslaget.

Tävlings- förslaget. Ber.

19/a 1937

Tävlings- förslaget. Ber.

•''/s 1937

Ritnings- förslaget av

16/is 1937.

Ber. 20/u 1937

416,000

558,000 ''

650,000

819,000

1,015,000

1,063,000

1,051,000

1,314,000

1,214,000

658,000

824,000

721,000

656,000

820,000

640,000

413,000

517,000

545,000

644,000

804,000

669,000

596,000

745,000

764,000

32,000

40,000

65,000

Restaurering och tillbyggnad av cafébyggnaden »Sten-

40,000

50,000

81,000

Omformningsanläggning och huvudfördelarcentral ..

26,000

26,000

32.500

32.500

32,500

32,500

j Utvidgning av karolinska sjukhusets ångcentral ----

175,000

218,000

278,000

Bostadsbyggnader:

60,000

75,000

72,000

150,000

190,000

250,000

Yttre arbeten:

520,000

650,000

600,000

! Vägar, planer, planeringar och stängsel ............

170,000

215,000

218,000

Summa Kronor

6,475,000

8,100,000

7,925,000

Av sammanställningen framginge, konstaterar byggnadsstyrelsen, att med

nu gällande materiel- och arbetspriser kostnaderna för tävlingsförslagets

genomförande skulle, frånsett kostnaderna för konstnärlig utsmyckning, belöpa

sig till 8,100,000 kronor eller 175,000 kronor mer än kostnaderna för

det nu föreliggande förslaget, som beräknats till 7,925,000 kronor. Det hade

således visat sig vara möjligt att något reducera kostnaderna för byggnadsföretaget.

Av ovan angivna orsaker uppvisade administrationsbyggnaden en relativt

kraftig kostnadsökning, under det att institutionsbyggnaderna i vissa fall

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

företedde en relativt blygsam kostnadsökning och i vissa fall en ganska stor

kostnadsminskning. Vad beträffade andra byggnader, företedde vaktmästarbostaderna

en relativt stor kostnadsökning, beroende därpå att våningsytan

och källarutrymmena per lägenhet något utökats och att dessa byggnader

försetts med en gemensam tvättinrättning. Mot dessa senare utökningar,

som tillkommit på initiativ av vederbörande inom karolinska institutet,

hade byggnadsstyrelsen intet att erinra, då dessa bostäder i tävlingstorslaget

vore beträffande utrymmena något knappt tillmätta.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års riksdag att dels upplåta det å

ovannämnda situationsplan med röda begränsningslinjer angivna området å

Norrbackaområdet för uppförande av nybyggnader för karolinska institutet

och detta närstående institutioner, dels godkänna föreliggande, av arkitekten

Ryberg upprättade huvudritningar att i huvudsak läggas till grund för byggnadernas

uppförande, dels oek för nämnda byggnadsföretag bevilja ett sammanlagt

anslag av 8,000,000 kronor ävensom av nämnda totalbelopp för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till

upprättande av erforderliga entreprenadhandlingar samt för byggnadsarbetenas

påbörjande.

För den händelse sistnämnda belopp ej skulle beviljas för budgetåret

1938/39, finge byggnadsstyrelsen hemställa, att 140,000 kronor måtte ställas

till styrelsens förfogande för upprättande av entreprenadhandlingar m. m.

rörande ifrågavarande byggnadsföretag, så att det vid behov skulle utan

större tidsutdräkt kunna igångsättas. Skulle arbetena med uppförandet av

en byggnad för socialhygieniska institutet igångsättas tidigare än byggnadsarbetena

för karolinska institutet, måste vid beviljandet av byggnadsanslag

för det förstnämnda institutet hänsyn tagas till att gemensamma yttre ledningar

vore projekterade för detsamma och karolinska institutet, varför de

för detta beiäknade kostnaderna för yttre ledningar och utvidgning av sjukhusets

värmecentral m. m. för undvikande av framtida kostnadsökningar

samtidigt borde beviljas.

Departements
chefen.

Av utredningen framgår, att byggnadsstyrelsen till efterkommande av

riksdagens i ämnet uttalade önskemål sökt och även i viss utsträckning lyckats

reducera kostnaderna för förevarande av 1937 års riksdag beslutade

byggnadsföretag. De ernådda besparingarna hava emellertid väsentligt

överskridits genom prisstegringarna å materiel och arbete.

Den av byggnadsstyrelsen föreslagna ändrade sträckningen av gränserna

för det för ifrågavarande byggnader avsedda tomtområdet synes mig lämplig.

Mot de nu föreliggande huvudritningarna för byggnadsföretaget har jag intet

att erinra. Kostnadsberäkningarna torde kunna vid nuvarande prisförhållanden

godtagas. Jag förutsätter i likhet med byggnadsstyrelsen, att byggnaderna

i besparingssyfte icke uppföras på socklar av natursten. Med an
-

ledning av byggnadsstyrelsens uttalande angående det för konstnärlig utsmyckning

beräknade beloppet synes det vara lämpligt, att byggnadsstyrelsen

och konstrådet, som tidigare icke varit i tillfälle att yttra sig i ärendet,

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

281

få taga berörda spörsmål under förnyat övervägande och inkomma till

Kungl. Majit med förslag i ämnet. Medel till sistnämnda ändamål för de

närmaste budgetåren komma i varje fall ej att erfordras.

Byggnadsföretaget synes mig böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår,

att å riksstaten för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten anvisas ett anslag

å 140,000 kronor till uppgörande av entreprenadhandlingar m. m., bör

å beredskapsstaten, med utgångspunkt i övrigt från byggnadsstyrelsens anslagsberäkningar,

uppföras ett belopp av (1,500,000—140,000=) 1,360,000

kronor.

I anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört vill jag framhålla, att anslag

i detta sammanhang icke bör beräknas för uppförande av byggnaderna för

det av styrelsen omnämnda socialhygieniska institutet. I propositionen

139/1938 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att å kapitalbudgeten under

rubriken statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor till uppförande av nybyggnad för statens

institut för folkhälsan, närmast avsett att bestrida kostnaderna för överarbetning

av byggnadsplanerna och dylikt.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m.

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av ...................... kronor 1,360,000.

[10.] h. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska

högskolan i Stockholm. 1. Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad

för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm.

Till detta ändamål anvisade 1937 års riksdag under rubriken statens

allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Anslaget

avsåg att bereda medel för igångsättande av arbetet med uppförande av den

föreslagna nybyggnaden. En utförlig redogörelse för den förebragta utredningen

rörande förevarande byggnadsfraga har lämnats i propositionen nr

74/1937. Av nämnda redogörelse framgår, att de egentliga byggnadskostnaderna

beräknats på följande sätt:

Byggnadsarbeten .................................... kronor 618,000

Ledningsarbeten:

Värme- och ventilationsanläggningar .... kronor 45,000

Gas-, vatten- och avloppsanläggningar . . » 29,000

Elektriska ledningar ................. » 30,000

Hissanläggningar ....................................

Traversanläggningar, spår m. m.......................

Planeringsarbeten ....................................

Ritningar, kontroll samt diverse administrationsutgifter....

Summa kronor 840,000

104,000

25.000

36.000

5,000

52.000

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Kostnaderna för anskaffande av utrustning och inredning m. m. hade uppskattats

till 223,200 kronor, vadan sammanlagda kostnaderna för uppförande

och inredning av ifrågavarande nybyggnad skulle komma att uppgå till

1,063,200 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen anfört huvudsakligen

följande:

Sedan ovannämnda kostnadsberäkning utförts under senare delen av år

1935, hade väsentliga stegringar å byggnadsmaterialier, arbetslöner och ledningsarbeten

av olika slag ägt rum. Sålunda hade exempelvis järnpriserna

mer än fördubblats, vilket för en byggnad av ifrågavarande art, innehållande

järn- och armerade betongkonstruktioner i stor omfattning, vore av

stor betydelse ur kostnadssynpunkt. Arbetslönerna hade genom det under

juni 1937 träffade nya avtalet inom byggnadsindustrien dessutom ökats med

omkring 10 procent.

De för byggnadsföretaget beräknade kostnaderna vore sålunda icke längre

tillräckliga. En inom byggnadsstyrelsen numera upprättad, på grund av det

ovissa marknadsläget beträffande byggnadsmaterialen dock allenast överslagsvis

gjord kostnadskalkyl utvisade följande kostnader för byggnadsföretaget:
Byggnadsarbeten

.................................... kronor 840,000

Ledningsarbeten:

Värme- och ventilationsanläggningar .... kronor 60,000

Gas-, vatten- och avloppsledningar...... » 38,000

Elektriska ledningar .................. » 39,000

Hissanläggningar ....................................

Traversanläggningar, spår m. m.......................

Planeringsarbeten ....................................

Ritningar, kontroll och diverse administrationsutgifter ....

Summa kronor 1,120,000.

Merkostnaderna uppginge sålunda till mer än 33 procent å de ursprungligt

beräknade kostnaderna.

Byggnadsstyrelsen förutsatte, att de för teknisk utrustning, möblering och

flyttning härutöver erforderliga medel ställdes till högskolans disposition i

så god tid, att den fasta inredning, som eventuellt skulle anslutas till byggnaden

och dess ledningssystem, kunde anskaffas och insättas under byggnadsföretagets

fortskridande, så att extra kostnader med avseende på byggnads-

och ledningsarbeten icke uppstode genom förseningar vid leverans av

den fasta inredningen.

För byggnadsföretaget erfordrades alltså ytterligare ett belopp av (1,120,000

— 200,000 =) 920,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har därför hemställt, att för slutförandet av ifrågavarande

byggnadsföretag för budgetåret 1938/39 måtte anvisas ett anslag av

920,000 kronor.

Med skrivelse den 24 september 1937 har styrelsen för tekniska högskolan

överlämnat en av lärarkollegiet gjord framställning om fortsatt anslag

för budgetåret 1938/39 till förevarande ändamål. Av lärarkollegiets framställning

inhämtas bland annat, att kostnaderna för utrustning, möblering

och flyttning numera kunde uppskattas till 210,500 kronor.

137,000

32.000

46.000

6,000

59.000

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

283

Förevarande byggnadsföretag har ännu icke igångsatts. De avsevärda-D«P<^”*«ntJförskjutningar

i kostnadsberäkningarna, som blivit en följd av prisstegringarna

å material och arbete, hava ansetts motivera, att frågan om byggnadsarbetenas

igångsättande göres beroende av en förnyad prövning från riksdagens

sida av kostnadskalkylerna.

Mot de av byggnadsstyrelsen verkställda reviderade kostnadskalkylerna har

jag intet annat att erinra, än att för konstnärlig utsmyckning torde böra beräknas

ett belopp av 10,000 kronor. Återstoden av de för byggnadsföretaget

erforderliga anslagsmedlen torde böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39.

Erforderliga kostnader för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt — enligt byggnadsstyrelsens beräkningar högst 35,000 kronor

■— torde böra bestridas från det anslag, som av 1937 års riksdag anvisats

till igångsättande av byggnadsarbetena. Under sådana förhållanden kan

byggnadsföretaget utan dröjsmål igångsättas vid den tidpunkt, som kan befinnas

lämplig ur krissynpunkt. Å beredskapsstaten bör sålunda upptagas

ett belopp av (1,120,000 + 10,000 — 200,000 =) 930,000 kronor.

Jag saknar anledning att nu närmare ingå på frågan om kostnaderna för

utrustning och möblering m. m.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

dels till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik

m. m. vid tekniska högskolan i Stockholm

ett förskottsanslag av .................. kronor 920,000;

dels ock till konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för

laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska högskolan

i Stockholm ett förskottsanslag av ........ kronor 10,000.

[11.] in. Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik

vid tekniska högskolan i Stockholm, n. Konstnärlig utsmyckning

av nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik

vid tekniska högskolan i Stockholm, o. Nybyggnad för byggnadsakustiskt

laboratorium vid tekniska högskolan i Stockholm, p. Konstnärlig

utsmyckning av nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid

tekniska högskolan i Stockholm, q. Om- och påbyggnad av bergsskolans

lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm, r. Ändringsarbeten i ugnsrunimet

i tekniska högskolans i Stockholm kemibyggnad. I 1938 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 7, punkterna 18—21) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39

dels till nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik

vid tekniska högskolan i Stockholm ett reservationsanslag av 8,000

kronor;

dels till nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid tekniska högskolan

i Stockholm ett reservationsanslag av 3,500 kronor;

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

dels till om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska högskolan

i Stockholm ett reservationsanslag av 8,000 kronor;

dels ock till ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i Stockholm

kemibyggnad ett reservationsanslag av 2,500 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla förevarande anslagsfrågor för Kungl.

Majit.

En utförlig redogörelse för tekniska högskolans byggnadsfrågor har lämnats

i propositionen nr 74/1937, vartill torde få hänvisas.

Här må endast erinras om följande:

Enligt en av högskolans rektor uppgjord plan för högskolans fullständiga

utbyggnad skulle byggnadsarbetena fördelas på flera olika etapper.

I. Det första utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren

1936 och omfatta följande ny- och ombyggnader:

A. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik, uppvärmnings- och ventilationsanordningar,

mekanisk teknologi, byggnadshygien, teknisk hygien,

förbränningslära, textilteknik, industriell organisation samt hiss- och transportanordningar

(omkring 1,089 m2, därav för textilteknik 190 m2).

B. Nybyggnad för anrikningslaboratorium (omkring 1,400 m2).

C. Nybyggnad för laboratorier för brobyggnad samt för vägbyggnad och

kommunikationsteknik (omkring 485 m2).

D. Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium (omkring 300 m2).

E. Ombyggnad av vindsutrymmen ovan bergsskolans byggnad för institutionerna

för mineralogi och metallografi ävensom ändringsarbeten inom

nuvarande lokalerna inom bergsskolebyggnaden för beredande av ökat utrymme

för järnets bearbetning och behandling m. m. (omkring 420 nr).

II. Det andra utbyggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren

1937 och avse följande arbeten:

A. Ombyggnad av vindsutrymmen inom nuvarande byggnad för fackavdelningen

för elektroteknik för beredande av ytterligare utrymmen för laboratoriesalar

och samlingar m. m. för svagströmsteknik och i samband därmed

vissa ändringar av rumsdispositioner m. m. inom nuvarande lokaler

för fackavdelningen för elektroteknik.

B. Nybyggnad för laboratorium för högspänning och för överström.

C. Tillbyggnad till nuvarande institution för organisk kemi med förråd,

lagringsrum och förbränningsrum samt en vaktmästarbostad.

D. Tillbyggnad till nuvarande kemibyggnad för beredande av ökat utrymme

för institutionerna för värmeteknik och maskinlära samt läran om maskinelement

II ävensom ändring av nuvarande laboratorium för mekanisk

teknologi till laboratorium för värmeteknik och maskinlära.

E. Ändring av och tillbyggnad till sal för kemiskt tekniska apparater.

F. Inredning av ledigblivna lokaler efter mekanisk teknologi för laboratorium

för värmeteknik, inredning av ledigblivna lokaler för förbränningslära

till utrymme för allmän geologi samt ändring av det efter väglaboratoriets

förflyttning ledigblivna utrymmet för förlängning av vattenbyggnadslaboratoriets

vattenränna.

III. Det tredje utbyggnadsstadiet, som skulle påbörjas sommaren

1938, vore avsett att omfatta:

A. Nybyggnad för laboratorier för institutionerna för pappersteknik, jäsningslära

samt vatten- och livsmedelskemi.

B. Inredning av en del nu befintliga lokaler inom laboratoriebyggnaden

för cellulosateknik och träkemi.

s. 285 Kontrollera mot PDF

285

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

IV. Det fjärde utby ggnadsstadiet skulle påbörjas sommaren

1939, varunder skulle utföras:

A. Nybyggnad mellan den nuvarande huvudbyggnaden vid Valhallavagen

och kemibyggnaden (för korthetens skull och på grund av formen benämnd

H-byggnaden) för inrymmande av vissa laboratoriesalar i bottenvåningen

samt lärarrum, hörsalar, ritsalar m. m. för de båda lägre årskurserna samt

lokaler för hela lantmäteriundervisningen ävensom aula och en del vaktmästarbo

städer

V. Det femte utby ggnadsstadiet, som skulle påbörjas år 1942,

skulle omfatta: .....

A. Nybyggnad för laboratorium med längre ränna för institutionen tor

vattenbyggnad.

I skrivelse den 15 september 1935 gjorde tekniska högskolans lärarkollegium

framställning om anslag till utförande av de i första utby ggnadsstadiet

ingående byggnadsarbetena, men framställningen föranledde icke något förslag

från Kungl. Maj :t till 1936 års riksdag.

Med skrivelse den 28 september 1936 överlämnade styrelsen för tekniska

högskolan av lärarkollegiet gjorda framställningar örn anslag för budgetåret

1937/38 till fortsatt utbyggande av högskolan, vari lärarkollegiet i stort sett

framlade samma byggnadsprogram som förut.

Av ovanberörda anslagsäskanden föreläde Kungl. Maj:t 1937 års riksdag

allenast frågorna om nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. samt

anrikningslaboratorium ävensom vissa ändringar inom lokalerna för fackavdelningen

för elektroteknik, vartill riksdagen ock beviljade anslag. Lärarkollegiets

framställning, i vad den avsåg anslag till övriga i första utbyggnadsstadiet

ingående byggnadsarbeten, föranledde däremot icke något Kungl.

Maj :ts förslag till riksdagen.

Med skrivelse den 24 september 1937 har tekniska högskolans styrelse överlämnat

av lärarkollegiet gjord framställning örn anslag för budgetåret 1938/

39 dels till återstående i första utbyggnadsstadiet ingående byggnadsarbeten

(I C—E), dels till ändringsarbeten i ugnsrummet i kemibyggnaden, dels till

ombyggnad av vindsutrymmen inom nuvarande byggnaden för fackavdelningen

för elektroteknik m. m. (II A), dels ock till nybyggnad för laboratorium

för högspänning och för överström (II B).

Över nämnda framställning har byggnadsstyrelsen den 30 november 1937

avgivit utlåtande.

Av handlingarna i ärendet framgår följande beträffande de av ifrågavarande

anslagsäskanden, som jag ansett mig böra upptaga. I fråga örn de återstående

anslagsäskandena hänvisar jag till nämnda handlingar.

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och

kom mu nikationsteknik. Lärarkollegiet har hemställt om ett anslag

å 163,000 kronor till ifrågavarande nybyggnad ävensom ett anslag å 39,500

kronor för utrustning, möblering och flyttning.

I sin ovannämnda skrivelse den 15 september 1935 hade lärarkollegiet gjort

framställning örn ett anslag å 180,000 kronor lill utförande av ett laboratorium

för brobyggnad samt för vägbyggnad och kommunikationsteknik. I sina

anslagsäskanden för budgetåret 1937/38 hade kollegiet upprepat framställningen,

dock med den inskränkning, att laboratoriet för vägbyggnad utcslu
-

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

tits, emedan ett dylikt laboratorium skulle komma att inrättas för högskolans

räkning i den nybyggnad, som avsetts för statens väginstitut. Härigenom

hade uppstått en kostnadsminskning av 51,000 kronor enligt en av professorn

E. Lallerstedt verkställd beräkning. Byggnaden hade således avsetts att innefatta

endast laboratorier för brobyggnad och för kommunikationsteknik,

och kostnaden skulle då komma att belöpa sig till (180,000 — 51,000=)

129,000 kronor.

Då behovet av sagda laboratorium vore starkt, ansåge sig kollegiet böra

återkomma med sin framställning.

För hela det viktiga läroämnet brobyggnad funnes icke något som helst

laboratorieutrymme vid högskolan. Det finge i detta sammanhang framhållas,

att läroämnet omfattade icke endast brobyggnader utan även andra bärande

konstruktioner av järn, betong, sten och trä. Ett läroämne av denna

omfattning måste för att allsidigt kunna följa utvecklingen hava tillgång till

ett laboratorium, så att man icke som nu vore fallet, ensidigt hänvisades till

att förlägga undersökningarna på byggnadsplatser. Det vore nödvändigt för

de studerande, att förekommande undersökningsmetoder på ett överskådligt

sätt kunde demonstreras och inövas av dem, så att kunnighet i hantering av

alla instrument och i verkställandet av observationer med desamma kunde

förvärvas i laboratoriet av samtliga, och icke begränsas till att endast omfatta

det relativa fatal, som kunde bliva i tillfälle att deltaga i undersökningar av

färdiga bro- och andra byggnader på olika byggnadsplatser i samband med

deras provbelastning och dylikt.

För att kunna verkställa inom läroämnet brobyggnad erforderliga arbeten

och undersökningar vore ett laboratorium innefattande en sal örn cirka 300

m2, ett arbetsrum för professor och assistent samt ett ram för samlingar nödigt.

För den del av läroämnet vägbyggnad och kommunikationsteknik, som

omfattade kommunikationsteknik, funnes intet utrymme vid högskolan, varemot

som nämnts ett vägbyggnadslaboratorium komme att inrättas för högskolans

räkning. Kommunikationstekniken hade under senare år undergått

en oerhörd utveckling, och på grund härav vore det nödvändigt att vid högskolan

tillgodose behovet i en grad som svarade mot utvecklingen.

För ändamålet erfordrades sålunda en laboratoriesal om cirka 70 m2 för

kommunikationsteknik och en laboratoriesal om cirka 70 nr för spårteknik,

ett rum om cirka 30 m2 för samlingar och ett arbetsrum örn cirka 30 m2 för

professor och assistent. Dessa lokaler borde lämpligen förläggas i samma

byggnad som laboratoriet för brobyggnad.

Byggnadskostnaderna hade i tidigare framställning, som ovan nämnts beräknats

till 129,000 kronor. Genom de ökade priserna på byggnadsmarknaden

måste denna summa ökas och enligt en av professorn Lallerstedt i augusti

1937 verkställd kostnadsberäkning uppginge kostnaderna med hänsyn

till nu rådande prisläge till ett belopp av 163,000 kronor.

Kostnaderna för erforderlig inredning, möblering och flyttning för de båda

institutionerna beräknades av vederbörande institutionsföreståndare sålunda:
-

Institution

Utrustning

Kronor

Möblering

Kronor

Flyttning

Kronor

Brobyggnad ........................................

12.000

2,500

500

Vägbyggnad och kommunikationsteknik..............

22.000

2,000

500

Summa

34,000

4,500

1,000

s. 287 Kontrollera mot PDF

287

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Enligt en handlingarna bifogad situationsplan vore ifrågavarande laboratoriebyggnad

avsedd att förläggas sydväst om högskolans flygtekniska laboratorium.

.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att enligt styrelsens beräkning det av högskolan

för ifrågavarande ändamål begärda beloppet borde höjas till 166,000

kronor (beträffande kostnader för utvändiga ledningar jfr byggnadsstyrelsens

i det följande återgivna yttrande beträffande nybyggnad för byggnadsakustiskt

laboratorium). Styrelsen vore ej i tillfälle bedöma, om det för utrustning,

möblering och flyttning för denna institution beräknade beloppet

39,500 kronor vore skäligt.

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium. Lärarkollegiet

har hemställt örn ett anslag å 89,000 kronor för denna nybyggnad

samt för utrustning m. m. ett belopp av 12,100 kronor.

Byggnadsakustiska undersökningar bedreves vid högskolan för närvarande

i synnerligen trånga och otillfredsställande källarlokaler, som äventyrade

de dyrbara instrument, vilka till ett värde av mera än 30,000 kronor

skänkts till institutionen.

Ett laboratorium för dylika undersökningar vore en nödvändig förutsättning

för utforskande av lagarna för ljudets genomgång genom väggar, dörrar,

fönster och bjälklag samt ljudets ledning i kanaler och rörledningar.

Klarläggandet av dessa frågor vore av största betydelse vid byggandet av

sjukhus, bostäder, hotell, affärshus m. m.

Det vore även av stor betydelse att kunna utföra isolering av maskinella

vibrationer, trafikvibrationer och dylikt.

Professorn Lallerstedt hade uppgjort förslag till byggnad för ifrågavarande

laboratorium på plats, som av byggnadsstyrelsen och djurgårdsforvaltningen

godtagits, samt utfört detaljerad kostnadsberäkning och därvid funnit det

behövliga beloppet uppgå till 72,000 kronor, vilken summa byggnadsstyrelsen

ansett böra höjas till 75,000 kronor. På grund av de stegrade priserna

på byggnadsmarknaden måste summan nu ytterligare ökas och professorn

Lallerstedt hade i verkställd utredning den 20 augusti 1937 beräknat nu

erforderligt belopp till 89,000 kronor.

Enligt en handlingarna bifogad situationsplan skulle förevarande nybyggnad

förläggas norr örn flygtekniska laboratoriet.

Utrustning funnes redan genom gavor i relativt stor utsträckning, vadan

erforderligt anslag för sådant ändamål enligt institutionsföreståndarens beräkning

inskränkte sig till ett belopp av 9,500 kronor. För möblering skulle

erfordras 2,300 kronor och för flyttning av nuvarande maskiner och apparater

300 kronor. o .

Byggnadsstyrelsen bar förklarat sig icke hava något att erinra mot det

för ifrågavarande nybyggnad beräknade kostnadsbeloppet 89,000 kronor.

Ej heller i detta fall kunde styrelsen bedöma den beräknade kostnaden å

12,100 kronor för utrustning och inredning.

Till kostnaderna för ovannämnda båda laboratoriebyggnader borde enligt

byggnadsstyrelsen läggas ett belopp av 17,000 kronor till utvändiga ledningar.

Örn- och påbyggnader av bergsskolans lokaler. Lärarkollegiet

har anhållit örn ett anslag å 170,000 kronor till förevarande ändamål.

Lärarkollegiet hade i sina riksdagspetita till 1937 års riksdag gjort framställning

örn ett anslag av 178,000 kronor för utförande av ovannämnda arbeten

jämte vissa ändringsarbeten för institutionerna för järnets bearbetning

och behandling och för järnets metallurgi. Dessa senast omnämnda

ändringsarbeten torde emellertid få uppskjutas till den tidpunkt, då miva
-

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Majlis proposition nr 275.

rande anrikningslaboratoriet kunde överflyttas till en av 1937 års riksdag

beslutad nybyggnad. Nuvarande anrikningslaboratoriets lokaler avsåges

nämligen efter flyttningen skola tagas i bruk för de båda nyssnämnda institutionerna.

Dessa senast berörda lokaler befunne sig i källaren och bottenvåningen

av bergsskolebyggnaden. En av professorn Lallerstedt verkställd

kostnadsberäkning av den 2 september 1935, slutande å 178,000 kronor,

upptoge för arbeten i källarvåningen och bottenvåningen 35,200 kronor, respektive

6,545 kronor eller sammanlagt 41,745 kronor, vilka således skulle

avgå.

Ä andra sidan måste hänsyn även tagas till den ökning, som uppstode på

grund av de stegrade byggnadskostnaderna.

Av en av Lallerstedt verkställd kostnadsberäkning framginge att kostnaden

för byggnadsarbetena uppginge till 170,000 kronor.

Lärarkollegiet funne de föreslagna ombyggnads- och ändringsarbetena

fortfarande vara trängande. De lokaler, som för närvarande disponerades

av institutionen för mineralogi, hade visat sig otillräckliga för bedrivande

av övningarna i mineralogi med de studerande. Vidare fordrades ett arbetsrum

för preparator!! samt ett rum för specialövningar. Härigenom vunnes

samtidigt den fördelen, att övningarna i mikroskopisk petrografi, som nu

måste bedrivas i samma rum som övningarna i mikroskopering, kunde flyttas

till det nya övningsrummet, så att den mera ömtåliga mikroskoperingen

med sina relativt dyrbara instrument icke behövde försiggå i lokaler, i vilka

bedreves mera grova och dammande, för miskroskopen skadliga undersökningar.

Den erforderliga ytan vore cirka 200 m2.

Av institutionen för metallografi nu disponerade lokaler begagnades huvudsakligen

för mikroskopiska undersökningar och röntgenundersökningar.

Det tillgängliga utrymmet tilläte icke med det stora antal studerande, som

nu bedreve sina studier å institutionen, utförande av den mängd fysikalisktmetallografiskt

betonade undersökningar, som undervisning och forskning

inom läroämnet krävde. Härför erfordrades nya lokaler. De nuvarande laboratorielokalerna

vore ej heller i det skick, att de motsvarade behovet för

en rationell undervisning inom läroämnet. En viss ändring av rumsindelningen

vore härför önskvärd.

Behovet av nya lokaler omfattade rum med ett sammanlagt ytinnehåll å

cirka 250 m2. Dessa lokaler kunde erhållas genom att taga i anspråk dels

vissa vindsutrymmen och dels en del av balkongen i denna våning av fackavdelningens

ljusgård.

Byggnadsstyrelsen har anfört att ovanberörda till 170,000 kronor beräknade

kostnader syntes böra höjas till 175,000 kronor.

Ändringsarbeten i ugnsrummet i kemibyggnaden. Lärarkollegiet

har gjort framställning om ett anslag å 44,820 kronor till dessa

ändringsarbeten.

Sedan den tekniska elektrokemien utbrutits ur professuren för »teoretisk

och elektrokemi» i och med inrättandet av en särskild speciallärarbefättling

i teknisk elektrokemi fran och med den 1 juli 1937, erfordrades utrymme

för denna nya institution för teknisk elektrokemi.

Det billigaste och enklaste sättet för åstadkommande av sådant utrymme

torde vara utförandet av en entresolering, d. v. s. inläggandet av ett bjälklag

i det nuvarande ugnsrummet i kemibyggnaden. Då frågan diskuterats i

lärarkollegiet, hade framhållits, att den föreslagna entresoleringen av endast

Laiva ugnsrummet skulle medföra alltför knappa utrymmesförhållanden,

varför ytterligare utredning ansåges erforderlig. Avdelningskollegiet för kemi

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

289

och kemisk teknologi hade vid sammanträde den 6 september 1937 behandlat

en av de båda av frågan närmast berörda institutionsföreståndarna verkställd

utredning, vilken tillstyrkts av lärarkollegiet. Detta förslag innebure

entresolering av hela ugnsrummet, således 100 m2 i stället för 50 m2 för att

särskilt bereda erforderligt utrymme för institutionen för teoretisk kemi.

Det syntes vidare vara nödvändigt att inreda lokalerna omedelbart med

dragskåp, bord och ledningar m. m. Kostnaderna beräknades av professorn

Lallerstedt till 38,100 kronor, varav 29,500 kronor för entresolering av ugnsrummet

i kemibyggnaden och 8,600 kronor för anordnande av vaktmästarrum

och skrivrum i bottenvåningen och våningen en trappa upp. Kostnaderna

för inredningsarbetena slutade å ett belopp av 6,720 kronor. De sammanlagda

kostnaderna bleve då 44,820 kronor.

Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot förevarande förslag

och de därför beräknade kostnaderna.

Av de byggnadsfrågor, som innefattas i det uppgjorda programmet för Deparumenutekniska

högskolans utbyggnad, hava —- såsom av det föregående inhämtas cheteH—

frågorna om anordnande av lokaler för laboratorium för gjuteriteknik

m. m. och för anrikningslaboratorium (I A och B) blivit beaktade. I detta

sammanhang synas böra till prövning upptagas de framställda förslagen

om uppförande av nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik

(I C), nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium (I D),

om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler (I E) samt ändringsarbeten i

ugnsrummet i kemibyggnaden. Behovet av dessa byggnadsarbeten synes

vara väl styrkt. Särskilt vill jag framhålla önskvärdheten av att byggnadsakustiska

laboratoriet erhåller tjänligare lokaler. Jag har ingenting att

erinra mot att det föreliggande behovet av ökade lokalutrymmen för vederbörande

institutioner tillgodoses på sätt av högskolan föreslagits.

Till de övriga av högskolan framställda anslagsäskandena anser jag mig

för närvarande icke böra taga ställning.

Kostnaderna för de nu ifrågakommande ny- och ombyggnadsarbetena

beräknar jag i anslutning till byggnadsstyrelsens kalkyler till följande belopp,

nämligen för nybyggnaden för laboratorium för brobyggnad och kommunikationsteknik

till 174,500 kronor (inklusive 8,500 kronor till utvändiga

ledningar), för nybyggnaden för byggnadsakustiskt laboratorium till 97,500

kronor (inklusive 8,500 kronor till utvändiga ledningar), för örn- och påbyggnaden

av bergsskolans lokaler till 175,000 kronor samt för ändringsarbetena

i ugnsrummet i kemibyggnaden till 44,000 kronor. Härtill torde

böra läggas för konstnärlig utsmyckning av laboratoriet för brobyggnad och

kommunikationsteknik 5,000 kronor och av byggnadsakustiska laboratoriet

2,000 kronor.

Jag saknar anledning att för närvarande ingå på frågan örn de för lös

utrustning och inredning m. m. erforderliga anslagsbeloppen. Dessa utgifter

böra framdeles bestridas genom anslag under åttonde huvudtiteln.

Ifrågavarande byggnadsföretag böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret

1938/39. Då Kungl. Majit i särskild proposition denna dag föreslår,

att å riksstaten för budgetåret 1938/39 under kapitalbudgeten uppföras an
Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275. 19

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Majlis proposition nr 275.

slag för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. med respektive 8,000

kronor, 3,500 kronor, 8,000 kronor och 2,500 kronor, bör å beredskapsstaten

för sagda byggnadsarbeten upptagas respektive (174,500 — 8,000=)

166,500 kronor, (97,500 — 3,500=) 94,000 kronor, (175,000 — 8,000=)

167,000 kronor och (44,000 — 2,500 —) 41,500 kronor. Därjämte bör för

konstnärlig utsmyckning upptagas 5,000 respektive 2,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

dels till Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och

kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm

ett förskottsanslag av .................. kronor 166,500;

dels till Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för laboratorium

för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tekniska

högskolan i Stockholm ett förskottsanslag

av.................................. kronor 5,000;

dels till Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium

vid tekniska högskolan i Stockholm ett förskottsanslag

av .................................. kronor 94,000;

dels till Konstnärlig utsmyckning av nybyggnad för byggnadsakustiskt

laboratorium vid tekniska högskolan i Stockholm

ett förskottsanslag av ................kronor 2,000;

dels till Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid

tekniska högskolan i Stockholm ett förskottsanslag

av ........................ kronor 167,000;

dels ock till Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans

i Stockholm kemibyggnad ett förskottsanslag

av ........................ kronor 41,500.

[12.] s. Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

vid Chalmers tekniska högskola m. in. Genom propositionen

nr 268/1937 äskade Kungl. Maj:t av riksdagen ett reservationsanslag för budgetåret

1937/38 av 300,000 kronor för uppförande av byggnad för fackavdelningen

för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig

överensstämmelse med av 1934 års Chalmerssakkunniga avgivet

förslag eller den ändrade plan för byggnadens uppförande, som Kungl. Maj:t

med hänsyn till gjorda utredningar funne skäligt fastställa. Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning vann riksdagens bifall. De sakkunniga hade för

institutionsbyggnad för nämnda fackavdelning jämte kostnader för sprängning

och grundmurar samt oförutsedda utgifter beräknat en engångskostnad

av 1,076,000 kronor samt för planerings- och vägarbeten 17,000 kronor, eller

tillhopa 1,093,000 kronor.

I nämnda proposition uttalades, att det vore lämpligt, att handhavandet av

byggnadsföretaget anförtroddes åt Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens

byggnadskommitté, vilken i samband härmed efter lämplig komplettering

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

291

och under namn av Chalmerska byggnadskommittén borde organiseras på

två avdelningar, varav den ena handlade frågan om byggnaden för fack»

avdelningen för skeppsbyggeri m. m. och den andra frågan om fackavdel*

ningen för väg- och vattenbyggnad. Kostnaderna för kommittén skulle ber

stridas av respektive byggnadsanslag. Innan arbetena påbörjades, syntes

kommittén böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga huvudritningar jämte

beskrivning, utarbetade i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas förtslag

med de ändringar, kommittén på grund av särskilt i propositionen nr

268/1937 omförmält utredningsuppdrag kunde finna anledning förorda. Ny

kostnadsberäkning och byggnadsplan syntes även av kommittén böra utför

ras och underställas Kungl. Majit, varvid för konstnärlig utsmyckning av

byggnaden borde beräknas ett belopp av förslagsvis 15,000 kronor. Byggnaden

borde i övrigt utföras inom ramen för det av de sakkunniga angivna

beloppet. Byggnadskommittén borde emellertid erhålla i uppdrag att i görligaste

mån nedbringa kostnadsbeloppet, vilket därför för det dåvarande ej

borde fixeras.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i skrivelse den 23 november

1937 efter överläggningar med Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté

framlagt förslag angående organiserandet av en gemensam

byggnadskommitté, bestående av en huvudkommitté och specialkommittéer

för varje särskild byggnad, åt vilken kommitté skulle anförtros frågan om

uppförande av de olika byggnader för högskolan, som redan beslutats eller

Romme att beslutas. Under kapitalbudgeten till 1938 års statsverksproposition,

bilaga 7, punkten 23, har jag närmare redogjort för ifrågavarande

förslag och tagit ställning till detsamma. Jag tillåter mig att här allenast

hänvisa till vad jag sålunda redan i ämnet anfört.

I skrivelse den 31 augusti 1937 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola

hemställt, att för budgetåret 1938/39 måtte anvisas ytterligare 500,000

kronor för uppförande av byggnaden för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad

vid högskolan. Styrelsen har härvid anmält, att den nya byggnaden

tänkts planerad på sådant sätt, att med viss ändring av byggnaden

även arkitekturavdelningen skulle kunna inrymmas i densamma. Arkitekturavdelningen

skulle kunna inrymmas i ena byggnadsflygelns översta våning

utan ändring av underliggande våningar. Det skulle därigenom bliva möjligt

att sluta kontrakt örn byggnadens uppförande, innan beslut i fråga om

arkitekturavdelningens bibehållande vid högskolan fattades. Beslut i denna

fråga skulle kunna anstå, till dess byggnaden uppförts till och med tredje

våningen.

Sedermera har styrelsen med skrivelse den 30 december 1937 överlämnat

plan för högskolans nybyggnad. Av vid skrivelsen fogad bilaga framgår, att

enligt av majoren N. A. Svensson på uppdrag av styrelsen verkställda kostnadsberäkningar,

institutionsbyggnaden för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad, inklusive lokaler för arkitekturfackskolan, skulle efter år 1937

gällande priser draga en kostnad av 1,410,000 kronor. Planeringsarbetena

hava uppskattats till 24,000 kronor. i

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

■ I detta sammanhang bör till behandling upptagas uppkommen fråga örn

bestridandet av vissa kostnader för högskolans utbyggnad, vilka stå i samband

med ett mellan styrelsen, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, samt

Göteborgs stad, genom dess drätselkammare, andra avdelningen, ingånget

tomtavtal.

Enligt beslut den 31 december 1920 godkände Kungl. Maj:t ett mellan Göteborgs

stad genom dess drätselkammare samt Kungl. Majit och kronan genom

styrelsen för Chalmers tekniska institut den 13 januari 1920 träffat avtal

om överlåtelse till Kungl. Majit och kronan med full äganderätt utan ersättning

av en areal om 96,000 kvadratmeter av de å en avtalet bilagd karta

utmärkta områden av stadens egendomar Landala och Gibraltar till plats

för vissa nybyggnader för nämnda institut. I detta avtal stadgades, bland

annat, att byggnader för en högre teknisk läroanstalt skulle vara å området

uppförda inom femton år, räknat från och med den 1 januari 1920.

i Å ifrågavarande område hava sedermera uppförts byggnader för de kemiska

och fysiska institutionerna.

Genom beslut den 4 november 1932 anbefallde Kungl. Majit institutets styrelse

att träda i underhandlingar med Göteborgs stad angående utsträckning

av den tid, inom vilken enligt förenämnda avtal byggnader för en högre

teknisk läroanstalt skulle vara uppförda, samt därefter till Kungl. Majit

i inkomma med på grundval av dessa underhandlingar upprättat förslag till

nytt avtal med Göteborgs stad i ifrågavarande avseende.

I skrivelse den 29 oktober 1935 meddelade institutets styrelse, att förhandlingarna

med Göteborgs stad slutförts och resulterat i en överenskommelse,

vilken av stadsfullmäktige den 19 september 1935 godkänts, och av

styrelsens ordförande preliminärt undertecknats. Sedan yttranden i ärendet

avgivits den 16 november 1935 av länsstyrelsen i Göteborg, den 5 december

1935 av kammarkollegiet och den 23 december 1935 av statskontoret

ävensom länsstyrelsen på given anledning med skrivelse den 18 maj 1936

överlämnat utdrag ur stadsfullmäktiges protokoll den 14 maj 1936, utvisande

.att stadsfullmäktige i anledning av vad kammarkollegiet anfört beslutat visst

tillägg till ifrågavarande överenskommelse, godkände Kungl. Majit, som i

propositionen nr 135/1936 omförmält ärendet, genom beslut den 29 maj 1936

överenskommelsen med det av stadsfullmäktige den 14 maj 1936 beslutade

. tillägget.

, Genom berörda överenskommelse överlät bland annat Kungl. Majit och

kronan till Göteborgs stad ett område om cirka 4,080 kvadratmeter, vilken

markareal vore avsedd att användas dels som lekfält och dels för breddming

av en del av Gibraltargatan. Det vederlag, som Kungl. Majit och kronan

erhöll, bestod i utsträckning av tidsfristen för färdigställandet av vissa

byggnader till den 1 januari 1945. Då det ansågs tänkbart, att området möj,

ligen framdeles skulle kunna behövas för den högre tekniska läroanstalten,

förband staden sig att icke å det överlåtna området uppföra andra byggnader

än enbart för idrottsändamål avsedda byggnader av högst en vånings

höjd.

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 275.

293

I sitt den 12 november 1935 avgivna betänkande och förslag angående

omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre avdelning till en teknisk

högskola m. m. föreslogo 1934 års Chalmerssakkunniga bland annat, att

de för högskolan erforderliga nybyggnaderna skulle förläggas å förenämnda

av Göteborgs stad genom avtal år 1920 till Kungl. Maj:ts och kronans förfogande

ställda markområde.

Genom beslut av 1936 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 216) anvisades

för budgetåret 1936/37 för uppförande av en byggnad för fackavdelningen

för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut i huvudsaklig överensstämmelse

med av nämnda sakkunniga avgivet förslag ett reservationsanslag

av 370,000 kronor.

I skrivelse den 8 december 1936 ifrågasatte ovannämnda byggnadskommitté

viss i förhållande till Chalmerssakkunnigas förslag ändrad byggnadsplan

för Chalmers tekniska högskolas nybyggnader. I propositionen nr 268/

1937 lämnades en närmare redogörelse för byggnadskommitténs förslag, vartill

här torde få hänvisas. I samma proposition anförde jag, att det av kommittén

framlagda förslaget syntes mig ur praktiska synpunkter erbjuda

vissa fördelar, varför jag framdeles ämnade göra hemställan om uppdrag

åt kommittén att verkställa utredning i antydd riktning. På min hemställan

föreslog Kungl. Maj:t i samma proposition riksdagen att för uppförande av

byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. för budgetåret 1937/38

anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Detta förslag vann riks-^

dagens bifall (riksdagens skrivelse nr 471/1937).

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i samråd med byggnadskommittén

i skrivelse den 1 juli 1937 framlagt förslag till ändrad plan för

högskolans utbyggnad. Samtidigt har styrelsen hemställt örn Kungl. Majits

godkännande av ett på grund av den nya byggnadsplanen betingat, den 15

juni 1937 ingånget tomtavtal mellan Göteborgs stad genom dess drätselkammare,

andra avdelningen, och styrelsen på Kungl. Maj-.ts och kronans vägnar,

ävensom ett mellan parterna samma dag undertecknat tillägg till den

ovannämnda av Kungl. Majit den 29 maj 1936 godkända överenskommelsen;

Enligt ifrågavarande avtal och tillägg skulle dels det område örn 4,080

kvadratmeter, som Kungl. Majit och kronan skulle överlåta till staden, minskas

med ett område örn cirka 390 kvadratmeter, vilket erfordrades för institutionsbyggnaden

för skeppsbyggeri m. m. och därför skulle behållas av

kronan, dels ock staden överlåta till Kungl. Majit och kronan ett intill

idrottsplatsen Gibraltarvallen gränsande område örn cirka 4,675 kvadratmeter

av stadsägan nr 8503 + 8504 + 8505, som ytterligare erfordrades för

institutionen för skeppsbyggeri och särskilt för vattenrännan. Såsom motprestation

skulle Kungl. Majit och kronan förbinda sig att till staden utan

särskild ersättning överlåta sådan obebyggd mark av kronans område för

Chalmers tekniska högskola inom stadsdelen Johanneberg, som enligt blivande

fastställd stadsplan kunde komma att erfordras för gata mellan Gibraltargatan

och trakten väster örn nyssnämnda område. Vidare skulle

Kungl. Majit och Kronan förbinda sig att ersätta den skada å idrottsplatsen

Gibraltarvallen, som komme att förorsakas genom kronans övertagande för

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

byggnads- m. fl. ändamål av förenämnda markområde örn cirka 4,675 kvadratmeter.

De Kungl. Majit och kronan i sådant avseende enligt avtalet åliggande

skyldigheterna skulle bestå i dels anordnande av fem ståplatsgradiner

av betong utmed Gibraltarvallens västra sida med en längd å gradinerna av

omkring 120 meter, dels flyttande av det nätstängsel kring Gibraltarvallen,

som på grund av i avtalet avsedd marköverlåtelse måste borttagas, till annan

plats å vallen, dels ock anläggande, såsom fortsättning av befintlig, omkring

tre meter bred körväg utmed löparebanan å Gibraltarvallens västra

gräns, av en dylik väg genom befintligt bergsparti vid banans sydvästra del.

Göteborgs stadsfullmäktige hava genom beslut den 17 juni 1937 godkänt

ifrågavarande avtal och tillägg, vilket beslut vunnit laga kraft.

I avgivet utlåtande i ärendet den 24 augusti 1937 har byggnadsstyrelsen

anfört huvudsakligen följande:

Den nu föreliggande ändrade planen för Chalmers tekniska högskolas

utbyggnad, som upprättats av professorn M. Wernstedt i samråd med byggnadsstyrelsens

utredningsbyrå, innebure enligt byggnadsstyrelsens mening

en i vissa avseenden rationellare lösning av högskolans byggnadsfråga än

den tidigare uppgjorda planen. Den ändrade planen innebure sålunda bland

annat en förläggning av de olika institutionsbyggnaderna, som medförde

större möjligheter för framtida utvidgning av byggnaderna, och den nya

planen måste även ur arkitektonisk synpunkt anses innebära fördelar framför

den tidigare, vilken till följd av senare vidtagna beskärningar beträffande

lokalprogrammet förlorat mycket av sin ursprungliga arkitektoniska karaktär.

De till den nya planen hörande skissritningarna till de olika institutionsbyggnaderna

föranledde icke heller någon eliman från styrelsens sida,

vare sig beträffande byggnadernas planläggning eller deras arkitektoniska

utformning.

För genomförandet av den sålunda föreliggande planen för högskolans

utbyggnad hade det visat sig erforderligt, att högskolan finge disponera över

ytterligare mark utöver vad tidigare avsetts, nämligen den västra delen av

flen s. k. Gibraltarvallen. Beträffande det preliminära avtalet rörande förvärv

av sistnämnda mark hade byggnadsstyrelsen för sin del icke något att

erinra. Kostnaderna för de statsverket enligt avtalet åliggande arbetena

inom Gibraltarvallen hade beräknats uppgå till 20,000 kronor. Med anledning

av vad sålunda anförts finge byggnadsstyrelsen tillstyrka bifall till styrelsens

för Chalmers tekniska högskola förevarande framställning.

Kammarkollegiet har i avgivet yttrande den 22 december 1937 anfört bland

annat följande:

, Något hinder mot att Kungl. Majit och kronan skulle behålla cirka 390

kvadratmeter av det område örn 4,080 kvadratmetei, vilket enligt tidigare

avtal skulle överlämnas till staden, syntes ej föreligga, då överlåtelsen till

staden icke fullbordats genom avstyckning och utfärdande av överlåtelsehandling.

Vad beträffade kronans skyldighet att avstå viss mark till staden

utan ersättning för gatuändamål, omfattade denna skyldighet visserligen

icke bebyggd mark, men vore däremot icke begränsad till någon viss

areal till exempel motsvarande den, som kronan enligt avtalet skulle förvärva.

Någon anledning att befara, att denna klausul skulle verka särskilt

ogynnsam, syntes enligt kammarkollegiets uppfattning ej föreligga, då Kungl.

Majit hade prövningsrätten med avseende å gatans sträckning enligt blivande

stadsplan samt det kunde antagas, att den mark, som erfordrades för den bli
-

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

295

vande gatan, komme att i areal ungefär motsvara den, som kronan genom

avtalet skulle förvärva. Vidkommande skyldigheten för kronan att ersätta

den skada, som komme att förorsakas å idrottsplatsen Gibraltarvallen, ansåge

kollegiet det skäligt, att skadan å en så nyligen fullbordad anläggning

ersattes av statsverket, varför kollegiet icke hade något att erinra mot detta

villkor.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i skrivelse den 30 december

1937 framlagt en i förhållande till framställningen av den 1 juli 1937 omändrad

plan för högskolans utbyggnad ävensom hemställt örn Kungl Maj:ts

fastställande av denna plan ävensom ett nytt mellan Göteborgs stad genom

dess drätselkammare, andra avdelningen, och styrelsen å Kungl. Maj:ts och

kronans vägnar den 30 oktober och den 9 november 1937 ingånget avtal, vilket

av stadsfullmäktige godkänts den 2 december 1937.

Enligt den av styrelsen nu framlagda planen skulle byggnaden för skeppsbyggeriinstitutionen

och skeppsprovningsanstalten, vilken i den ovan cmförmälda

den 1 juli 1937 gjorda framställningen tänkts förlagd till den östra

sluttningen av ett å en framställningen bifogad karta närmare angivet bergsparti

intill idrottsplatsen Gibraltarvallen, i stället förläggas till nämnda

bergspartis västra sluttning. Styrelsen har anfört huvudsakligen följande:

Sedan förslag till förenämnda byggnad i detalj utarbetats, hade det befunnits,

att de maskiner, som beställts, respektive skulle beställas, för skeppsprovningsanstaltens

verkstad, bleve större än tidigare beräknats samt att man även

av andra skäl borde föreslå ett ökat verkstadsutrymme. Då vid det den 1 juli

1937 föreslagna läget djupet till bergbotten ökades vid platsen för den sålunda

ifrågasatta utvidgningen av verkstaden, varmed följde stigande kostnader,

vilka för framtida utvidgningar komme att ytterligare okas, hade

byggnadskommittén beslutit undersöka, huruvida det icke vore lämpligt att

flytta skeppsbyggeriinstitutionens byggnad till ovan angivna plats. Grundundersökningar

hade verkställts och förslag till byggnad med dylik placering

uppgjorts. Det hade därvid visat sig möjligt att utan total kostnadsökning

tillmötesgå de uppställda kraven på större utrymme i verkstaden. Dessutom

erbjöde den nya platsen dels möjlighet till en framtida förlängning av rännan

till större längd än den tidigare platsen, dels ock framför allt plats för

ytterligare utvidgning av verkstaden med gynnsammare grundförhållanden.

Såväl byggnadskommittén som högskolans styrelse hade därför funnit det

nya läget av byggnaden vara förmånligt och tillstyrkte detsamma.

För uppförande av byggnaden på den nya platsen skulle ett mindre Göteborgs

stad tillhörigt och för närvarande till Göteborgs koloniträdgårdar upplåtet

område örn 1,215 kvadratmeter av stadsägan nr 8366 behöva tagas

i bruk. Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar, lill vilken ifrågavarande område

vore uthyrt till mars 1939, hade förklarat sig avstå från arrenderätten

för berörda område, därest utan kostnad för föreningen en inhägnad, en

musikpaviljong och en kiosk flyttades. Sedan förhandlingar upptagits med

Göteborgs drätselkammare angående överlåtande till högskolan av berörda

område, hade dessa förhandlingar resulterat i förenämnda den 30 oktober

och den 9 november 1937 undertecknade avtal. Enligt detta avtal skulle

staden till kronan överlåta förenämnda område örn 1,215 kvadratmeter under

villkor, att kronan före den 1 april 1938 verkställde ovan angivna flyttning

av musikpaviljong m. m.1 Utöver ifrågavarande område skulle i stället för

1 Sedermera Ilar meddelats, att hinder icke mötte för flyttningens verkställande å annan tid

än elen förut överenskomna.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

det i avtalet den 15 juni 1937 angivna området av idrottsplatsen Gibraltarvallen

om 4,675 kvadratmeter ett område om 2,540 kvadratmeter av staden

överlämnas till Kungl. Majit och kronan, vilket område enligt styrelsens

mening erfordrades för tillfartsvägar m. m. för övriga institutionsbyggnader.

I övrigt överensstämde det nya avtalet med avtalet den 15 juni 1937. Någon

ändring av det den 15 juni 1937 ingångna tillägget till tidigare överenskommelse

ifrågsattes icke.

Över styrelsens framställning den 30 december 1937 hava yttranden avgivits

den 15 januari 1938 av byggnadsstyrelsen och den 9 februari 1938 av

kammarkollegiet.

Byggnadsstyrelsen har anfört:

Den nu framlagda planen för högskolans utbyggnad innebure den ändringen

i jämförelse med den i juli 1937 framlagda planen, att byggnaden

för skeppsbyggeriinstitutionen m. m. flyttades till västra sluttningen av det

bergparti, på vars östra sluttning den hittills tänkts förlagd, vilken flyttning

föranletts av behovet av ökat verkstadsutrymme inom byggnaden. Byggnadsstyrelsen

hade vid granskning av de föreliggande omarbetade skissritningarna

till byggnaden i dess nu föreslagna läge icke funnit något att för sin del

erinra mot ifrågavarande ändring i planen för högskolans utbyggnad, som

icke torde vara ägnad att medföra ökade kostnader. Byggnadens ändrade

förläggning förutsatte, att ytterligare någon mark förvärvades från Göteborgs

stad vid högskoleområdets västra gräns. Enligt det nu föreliggande preliminära

markavtalet betingade sig Göteborgs stad icke någon ersättning för

denna mark, men hade kronan åtagit sig att utföra vissa arbeten såsom

flyttning av musikpaviljong m. m., vilka arbeten beräknades draga en kostnad

av 1,850 kronor. Beträffande det sålunda föreliggande preliminära avtalet

hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

Kammarkollegiet har yttrat:

Eftersom den areal, som staden enligt nu föreliggande avtal överläte till

kronan, endast uppginge till 3,755 kvadratmeter mot en areal av 4,675 kvadratmeter

enligt avtalet av den 15 juni 1937, syntes bibehållandet av bestämmelsen

örn skyldighet för kronan att utan särskild ersättning avstå obebyggd

mark för blivande gata mellan Gibraltargatan och trakten väster om högskolans

område innebära något ökad risk för att kronan finge avstå mera

mark än som förvärvades genom avtalet. Detta innebure en försämring i

förhållande till tidigare avtal. Det hade därför varit önskvärt, att kronans

skyldighet begränsats till att avse lika stor areal som den kronan erhölle.

Då emellertid bestämmelsen icke torde kunna tillämpas därhän, att staden

kunde göra anspråk på något område, som vore för högskolan oundgängligt,

ansåge kollegiet sig icke på grund av detta villkor böra göra någon invändning

mot avtalet.

Det nytillkomna villkoret om skyldighet att bortflytta och i lika gott skick

återuppföra vissa byggnader och anordningar syntes befogat och föranledde

icke någon erinran.

På grund av det framlagda förslaget om ändrade planer för högskolans

nybyggnader hava definitiva byggnadsritningar för den planerade byggnaden

för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad ännu icke blivit fastställda.

Den slutliga kostnadssumman för detta ändamål kan därför ännu

ej med full säkerhet bestämmas. Med hänsyn till den allmänna fördyring

s. 297 Kontrollera mot PDF

297

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

av byggnadsarbeten, som inträtt under den senare tiden, torde dock med

visshet böra räknas med, att de sakkunnigas kostnadsberäkningar icke bliva

hållbara, utan att utgifterna komma att uppgå till väsentligt högre belopp.

För ifrågavarande byggnadsföretag står jämlikt beslut av 1937 års riksdag

ett anslag av 300,000 kronor till förfogande. Såsom jag under kapitalbudgeten

till årets statsverksproposition, bilagan 7, punkten 23, anfört, torde kostnaderna

för ritningar och entreprenadhandlingar för högskolans särskilda

byggnader — i den mån de ej avsåge skeppsbyggeriinstitutionen — få bestridas

av nämnda anslagsbelopp å 300,000 kronor. För det fortsatta utbyggandet

av förevarande byggnad äskas nu ett belopp av 500,000 kronor. Jag har

intet att erinra mot att ett anslag av denna storlek uppföres å beredskapsstaten

för budgetåret 1938/39.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har det till följd av byggnadsplanernas

omarbetning icke heller visat sig möjligt att definitivt fastställa

ritningarna för institutionsbyggnaden m. m. för fackavdelningen för

skeppsbyggeri. Platsen för byggnadens förläggning är ännu ej bestämd, da

denna fråga genom styrelsens framställning den 30 december 1937 kommit

i ett nytt läge. Enligt den av styrelsen förebragta utredningen framstår emellertid

såsom ett viktigt önskemål, att visst område av den staden tillhöriga

idrottsplatsen Gibraltarvallen tages i anspråk för högskolans framtida utbyggande.

Detta synes erforderligt, antingen Kungl. Majit fattar beslut i enlighet

med styrelsens förslag den 1 juli 1937 eller det senare förslaget av

den 30 december 1937. I vederlag för detta område skulle Kungl. Majit och

kronan bland annat påtaga sig att utföra vissa arbeten å idrottsplatsen, vilka

av byggnadsstyrelsen beräknats draga en kostnad av 20,000 kronor. Da jag

anser det medföra påtagliga fördelar för kronan att komma i besittning av

ifrågavarande markområde, tillstyrker jag, att dessa kostnader ma utgå av

statsmedel. Några särskilda anslagsmedel torde ej behöva anvisas för ändamålet,

utan vederbörande byggnadsanslag synes böra få disponeras för bestridande

av ifrågavarande utgifter. Därest Kungl. Majit skulle godkänna

den förläggning av institutionsbyggnaden, som styrelsen förordat i sin skrivelse

den 30 december 1937, torde kostnaderna för den enligt avtalet den

30 oktober och den 9 november 1937 stipulerade flyttningen av musikpaviljongen

m. m., vilka enligt vad byggnadsstyrelsen anfört torde kunna uppskattas

till 1,850 kronor, böra utgå av de för byggnaden för skeppsbyggeri

upptagna medlen.

Det är min avsikt att framdeles i annat sammanhang för Kungl. Majit

anmäla frågan örn godkännande av ifrågavarande avtal och fastställandet av

definitiva ritningar för skeppsbyggeriinstitutionen m. m.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit matto föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för

väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola m. m.

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av .............................. kronor 500,000.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

[13 ] t. Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminariet

u. Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminariet I 1938

års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkterna 26 och 27) har

redogörelse lämnats för vissa byggnadsarbeten vid folk- och småskoleseminarierna.

Av denna redogörelse framgår, att anslag för nästa budgetår av

byggnadsstyrelsen äskats till följande arbeten:

Folkskoleseminarier:

Göteborg:

1) tillbyggnad för ny gymnastiksal m. m. (inklusive fast

gymnastikinredning) .............................. kronor 251,000

2) omändring av nuvarande mindre gymnastiksalen till

skolkök .......................................... » 28,000

Lund:

tillbyggnad för ny gymnastiksal (inklusive fast gymnastikinredning)

samt anordnande av badavdelning

m- m........................................... » 207,000

Umeå:

1) nybyggnad för slöjdundervisningen .................. » 41,000

2) ny bostadsbyggnad för trädgårdsbiträdet.............. » 19,000

Summa kronor 546,000.

Småskoleseminarier:

Lycksele:

tillbyggnad för skolkök och elevrum ................ kronor 26,000

Skara:

1) ändringsarbeten i huvudbyggnaden för anordnande av

bibliotek och läsrum m. m......................... » 25,000

2) till- och påbyggnad av en flygelbyggnad för anordnande

av laboratorium, materielrum m. m............... » 126,000

3) inredande av vaktmästarbostad .................... » 18,500

4) toalettanordningar ................................ » 14,500

Strängnäs:

1) ändringsarbeten i nuvarande gymnastiklokaler........ » 1,200

2) anordnande av ett rastskjul ........................ * 2,600

Växjö:

1) lokaler och skolkök................................ » 28,500

2) toalettanordningar ................................ » 8,500

Summa kronor 250,800.

För egen del anförde jag — efter att först hava tillstyrkt anvisandet av

ett anslagsbelopp å 20,000 kronor till fullföljande av vissa av 1937 års riksdag

beslutade arbeten vid folkskoleseminariet i Lund — att de byggnadsarbeten,

som i övrigt vore erforderliga vid folk- och småskoleseminarierna,

borde uppdelas i dels sådana, som syntes böra redan för nästa budgetår

komma till utförande, dels sådana, som borde upptagas å beredskapsstat

för nästa budgetår.

Till förstnämnda kategori fann jag mig böra hänföra följande ändamål:

s. 299 Kontrollera mot PDF

299

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1. Ny- och tillbyggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna i Göteborg och

Umeå och småskoleseminariet i Skara, nämligen

i Göteborg: tillbyggnad för ny gymnastiksal m. m.......kronor 251,000

> Umeå: nybyggnad för slöjdundervisningen ............ » *1,000

» Skara: till- och påbyggnad av en flygelbyggnad m. m. . . > 12b,00U

Summa kronor 418,000.

2. Ändringsarbeten m. m. vid folkskoleseminariet i Göteborg och småskoleseminariet

i Skara, nämligen

i Göteborg: om ändring av nuvarande mindre gymnastiksalen

till skolkök ................................ kronor 28,000

» Skara: toalettanordningar ...........................*-14,50U.

Summa kronor 42,500.

Till den andra kategorien hänförde jag de återstående byggnadsarbetena,

dock med undantag av det ifrågasatta rastskjulet vid småskoleseminariet i

Strängnäs, till vars uppförande jag icke fann mig kunna på grundval av

den föreliggande utredningen tillstyrka anslag. I likhet med vad i annat

sammanhang föreslagits beträffande ett antal andra byggnadsföretag borde

å riksstaten för budgetåret 1938/39 upptagas anslagsmedel för uppgörande

av byggnadsplaner och entreprenadhandlingar m. m. för de till sistnämnda

kategori hörande byggnadsarbetena. För de kvarstående nyoch

tillbvggnadsarbetena vid folkskoleseminarierna i Lund och Umeå

samt småskoleseminariet i Lycksele — enligt det föregående representerande

en byggnadskostnad av (207,000 + 19,000 + 26,000 =)

252,000 kronor — syntes det för detta ändamål erforderliga anslagsbeloppet

kunna uppskattas till 15,000 kronor. För de kvarstående ändringsarbetena

m. m. vid småskoleseminarierna i Skara, Strängnäs och Växjö — medförande

en byggnadskostnad av (25,000 + 18,500 + 1,200 + 28,500 +8,500 )

81,700 kronor — syntes för utarbetande av nämnda byggnadsplaner m. m.

kunna beräknas ett belopp av 4,000 kronor. Jag föreslog, att för nästa budgetår

måtte anvisas dels ett anslag å (418,000 + 15,000 ==) 433,000 kronor till

ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och smaskoleseminarier, dels

ock ett anslag å (20,000 + 42,500 + 4,000 =) 66,500 kronor till ändringsarbeten

m. m. vid vissa folk- och småskoleseminarier.

På grund härav har Kungl. Majit under förenämnda punkter av kapitalbudgeten

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1938/39 anvisa dels till nyoch

tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och smaskoleseminarier ett reservationsanslag

av 433,000 kronor, dels ock till ändringsarbeten m. m. vid vissa

folk- och småskoleseminarier ett reservationsanslag av 66,500 kronor.

Mot de föreliggande beräkningarna rörande kostnaderna för de ny- ochDepartemntstillbyggnads-

samt ändringsarbeten m. m. vid folk- och smaskoleseminarier- ^

na, som enligt vad i berörda sammanhang framhållits böra upptagas å beredskåpsstaten

för budgetåret 1938/39, har jag intet att erinra. Under åberopande

av vad i omförmälda punkter av statsverkspropositionen anförts, föreslår

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

jag således, att å nämnda anslagsplan uppföras dels ett anslag å (252,000 —

15,000=) 237.000 kronor till ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och

småskoleseminarier, dels ock ett belopp av (81,700 — 4,000=) 77,700 kronor

till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

dels till Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och

småskoleseminarier ett förskottsanslag av .. kronor 237,000;

dels ock till Ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier

ett förskottsanslag av ............kronor 77,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

301

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende

angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1938/

39 samt anför därvid följande.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Efter framställning

av styrelsen för veterinärhögskolan anvisade Kungl. Maj:t den 6 november

1936 från nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter ett belopp av sammanlagt

5,000 kronor till byggnadsstyrelsen, att av styrelsen användas för

verkställande av utredning rörande dels institutionens för bakteriologi m. m.

vid veterinärhögskolan och statens veterinärbakteriologiska anstalts lokalfrågor,

dels ock frågorna örn nybyggnad för institutionen för bujatrik, obstetrik

och ambulatorisk klinik vid högskolan samt om omändring för isoleringsändamål

av medicinska hundklinikens lokaler därstädes. Samtidigt

ålades styrelsen att, sedan sagda utredningar verkställts, därmed omedelbart

jämte förslag i ämnet inkomma till Kungl. Maj:t.

Efter ytterligare framställning från samma högskolas styrelse uppdrog

Kungl. Maj:t den 30 juni 1937 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med veterinärhögskolan

verkställa utredning och avgiva förslag till utvidgning av

bibliotekslokalerna vid högskolan och till utvidgning av patologiska institutionens

obduktionssal och omändring av den där intill liggande s. k. demonstrationshallen

till en kombinerad kurs- och föreläsningssal, och bemyn
-

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

digade Kungl. Majit styrelsen att för utredningen av sjätte huvudtitelns reservationsanslag

till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

taga i anspråk ett belopp av högst 1,000 kronor.

I skrivelse den 14 september 1937 har bgggnadsstyrelsen med bifogande

av ritningar framlagt förslag lill nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen

samt till ombyggnad av medicinska hundkliniken, patologisk-anatomiska

institutionen ävensom till utvidgning av bibliotekslokalerna vid

veterinärhögskolan samt hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1938 års

riksdag att

dels besluta att för den bujatrisk-obstetriska institutionen vid veterinärhögskolan

måtte å lägenheten Katrineberg eller Kräftriket å Norra Djurgården

i Stockholm uppföras en nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med det framlagda förslaget,

dels för ifrågavarande byggnadsföretag för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag å 350,000 kronor,

dels ock för utförande av ändringar, örn- och tillbyggnader i hundkliniken,

huvudbyggnaden och patologiska institutionen vid veterinärhögskolan

i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag å 350,000 kronor.

Vid bifall till det framlagda yrkandet angående nybyggnad borde Kungl.

Majit föreskriva, att den del av lägenheten Kräftriket, som vore upplåten

till Djurgårdsförvaltningen, skulle, med undantag för strandområdet, överlåtas

till veterinärhögskolan.

Byggnadsstyrelsens ifrågavarande förslag hava, enligt påteckning å ritningarna,

godkänts av veterinärhögskolans styrelse den 6 september 1937.

Byggnadsstyrelsen har bland annat anfört följande.

Utredning beträffande institutionen för bakteriologi m. m. vid veterinärhögskolan

och statens veterinärbakteriologiska anstalts lokalfrågor hade

ännu ej kunnat verkställas, då vederbörande myndigheter ännu ej nått

enighet rörande anstaltens förläggning.

Nybyggnaderna för den bujatrisk-obstetriska institutionen skulle enligt

förslaget förläggas på den del av lägenheten Katrineberg eller Kräftriket å

Norra Djurgården i Stockholm, som i sydväst gränsade intill veterinärhögskolans

nuvarande område. Den 1 februari 1907 föreskrev Kungl. Majit att

denna lägenhetsdel jämte därå uppförda byggnader skulle upplåtas till Djurgårdsförvaltningen

att av förvaltningen disponeras tillsvidare och intill dess

samma del av lägenheten eller därå uppförda byggnader behövde för statsverkets

räkning tagas i anspråk. För den händelse Kungl. Majit och riksdagen

skulle besluta uppförandet av den nu ifrågavarande institutionen i

enlighet med av styrelsen framlagt förslag, borde alltså den del av lägenheten

Kräftriket, vilken icke disponerades av veterinärhögskolan, ställas under

högskolans förvaltning. En strandremsa, sydväst örn den på situationsplanen

angivna prickade linjen A—B, borde emellertid fortfarande omhänderhavas

av Djurgårdsförvaltningen och upplåtas som allmänt område.

Till grund för förslaget beträffande den bujatrisk-obstetriska

institutionen, åskådliggjort å 8 stycken den 15 juli 1937 daterade

ritningar, hade legat uppgifter angående de nuvarande förhållanden, under

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

303

vilka institutionen arbetade, och ett program, som vederbörande institutionsföreståndare,

professorn N. Lagerlöf, preciserat i en promemoria av den

12 juni 1937.

Förslaget utvisade en institutionsbyggnad, uppförd i souterrainvåning

och tre våningar, samt en därmed sammanbyggd stall- och ladugårdsbyggnad

ävensom en mindre ladugård för reaktionsfria djur och ett mindre bostadshus

för personal. Institutionsbyggnaden innehölle i souterrainvåningen

lokaler för den ambulatoriska och stationära kliniken och vissa institutionen

tillhöriga förråds- och verkstadslokaler m. m. I bottenvåningen

och våningen 1 trappa upp hade förlagts dels vissa för klinikerna nödvändiga

lokaler och dels för institutionerna och undervisningen erforderliga utrymmen,

såsom föreläsningssal, olika slag av laboratorier, lärarerum m. m.

De lokaler, som vid en eventuell uppdelning av de båda ämnena skulle brukas

gemensamt, vore så förlagda, att de efter en framtida tillbyggnad finge

den bästa möjliga belägenheten. Till våningen 2 trappor upp hade förlagts

bostäder för två laboratorer om vardera tre rum och kök, för en assistent

om två rum och kök samt för en amanuens örn ett enkelrum. Bostäderna

hade i princip anordnats i överensstämmelse med till högskolans

övriga institutioner förlagda bostäder.

Institutionsbyggnaden förenades med stall- och ladugårdsbyggnaden genom

en övertäckt gång, på vars ena sida vöre belägna tre garage samt ett

tvätt- och spolrum, som om så erfordrades, även kunde nyttjas som garage.

Ladugårdsbyggnadens mot institutionsbyggnaden vända del innehölle demonstrations-

och betäckningshall, operationssal samt fantomhall med tillhörande

biutrymmen. Från denna länga utginge två flyglar omkring en

mot väster öppen gård. Den ena flygeln innehölle försöksladugård och

den andra förlossningsavdelning. Ifrågavarande del av anläggningen vöre

uppförd i en våning med ovanför liggande foderskullar m. m.

Kostnaderna för denna institution med tillhörande ladugårdar, personalbostadshus

m. m. beräknades till sammanlagt 1,700,000 kronor enligt nedanstående

uppställning:

Institutionsbyggnaden

Byggnadsarbeten ..................

kronor

525,000

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk

anläggning ......................

160,000

Elektrisk kraft och belysningsinstalla- tion ............................

7>

25,000

Elektrisk hiss ....................

10,000 kronor

720,000

Lodugårdsbyggnader

Byggnadsarbeten ..................

kronor

430,000

Värme-, ventilations- och sanitetsteknisk

anläggning ......................

T>

65,000

Elektrisk kraft- och belysningsinstalla- tion ............................

»

15,000 »

510,000

Garage

Byggnadsarbeten ..................

kronor

20,000

Värme-, vatten- och sanitetsteknisk an- läggning ........................

»

2,500

Elektriska ledningar ................

1,000

23,500

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Bostadsbyggnad

Byggnadsarbeten .................. kronor 60,000

Värme-, vatten- och sanitetsteknisk anläggning

........................ » 12,000

Elektriska ledningar ................ j» 3,500 kronor

Utfyllnader, vägar, planeringar och planteringar m. m. »

Utvändiga ledningar, inberäknat erforderliga byggnadsarbeten

........................................ »

Komplettering av stängsel.......................... »

Utbyggnad av värmecentralbyggnaden .............. »

Ritningar, arbetsledning, kontroll och administration

samt oförutsedda utgifter ................. »

75,500

60,000

95.000

10.000

55,000

151,000

Summa kronor 1,700,000.

Härtill läggas 20,000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

Förslaget till omändring av medicinska hundkliniken, åskådliggjort

å en den 19 juli 1937 daterad ritning, hade uppgjorts i samråd med

vederbörande institutionschef, professorn B. Carlström. Förslaget avsåge att

medelst smärre förändringar inom byggnaden i möjligaste mån isolera avdelningarna

för smittsamma respektive icke-smittsamma djur från varandra.

Inom avdelningen för icke smittsamma djur ändrades ett av väntrummen

till amanuensbostad. Detta amanuensrum ersatte ett av de två amanuensrum,

som toges i anspråk för omändringen inom den smittsamma avdelningen.

Förutvarande operationssalen inreddes till röntgenavdelning med

mörkrum. Ett av hundstallarna anslötes medelst genombrytning av hjärtmuren

till denna avdelning.

Avdelningen för smittsamma djur ordnades i byggnadens västra del. Två

amanuensrum ändrades till väntrum och behandlingsrum. Medelst en överbyggd

gång vid sidan av en befintlig sådan för den icke smittsamma avdelningen

ordnades förbindelse till stallarna. I samband med anordnandet av

denna invändiga förbindelse isolerades trappan till bostäderna i övervåningen

från kliniken medelst en mindre omändring.

Kostaderna för omändring av hundkliniken enligt förberörda förslag beräknades

uppgå till 64,000 kronor sålunda:

Byggnadsarbeten ...................................... kronor 45,000

Värme- och vattenanläggningar m. m................... » 8,000

Elektriska anläggningar ................................ » 2,000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ..... » 9,000

Summa kronor 64,000.

Förslaget till utvidgning av bibliotekslokalerna hade

åskådliggjorts å 4 stycken ritningar, daterade juli 1937. Utvidgningen åstadkommes

medelst entresolering av den 81j2 meter höga högtidssalen. Högtidssalens

golvplan uppflyttas till vindsplanet, till vilket den befintliga trappan

uppdroges. På vinden inreddes kapprum och ordnades reservutgång

för högtidssalen.

Av det entresolerade utrymmet avdelades hälften till biblioteket, som medelst

en ny spiraltrappa sättes i förbindelse med bibliotekslokalerna i bottenvåningen.

I den andra hälften ordnades en ny sessionssal och ett expedi
-

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 275.

305

tionsrum för sekreteraren. Nuvarande sessionssal ordnades som läsrum och

nuvarande läsrum lades till bibliotekslokalerna.

Det genom uppflyttningen av högtidssalen lediga kapprummet omändrades

till två enkelrum för amanuenser. Ett av dessa enkelrum ersatte det,

som enligt vad förut anförts skulle tagas i anspråk för hundkliniken.

Kostnaderna för ombyggnadsarbetena inom denna byggnad beräknades

till 111,000 kronor enligt nedanstående uppställning.

Byggnadsarbeten .................. kronor 82,000

Värme- och vattenanläggningar m. m................... » 10,000

Elektriska anläggningar .............................. » 3,000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ............ »____16,000

Summa kronor 111,000.

Förslaget till utvidgning av patologiska institutionen, åskådliggjort

å 2 stycken den 25 augusti 1937 daterade ritningar, avsåge dels utvidgning

av obduktionssalen och sammanhörande utrymmen, dels ock omändring

av nuvarande demonstrationshall.

Obduktionssalen utökades med nuvarande kylrummet, som befunnits för

trångt, samt en där befintlig trappa. Dagsljusförhållandena förbättrades genom

ökning av fönsterytoma. Obduktionssalen försåges med tillbyggnad i

en våning innehållande ett styckningsrum med förrum och förråd, två kylrum,

ett tarmrensningsrum samt ett mindre obduktionsrum.

I den nuvarande demonstrationshallen borttoges det för en dylik lokal

olämpligt anordnade gradinbjälklaget och nya gradiner uppbyggdes med ny

bänkinredning. Det intill föreläsningssalen belägna laboratoriet och förbe
-

redelserummet utökades.

Kostnaderna beräknades till 175,000 kronor sålunda:

Byggnadsarbeten ............................. kronor 100,000

Värme- och vattenanläggning m. m. samt kylanläggning .. » 35,000

Elektriska anläggningar .............................. » 15,000

Ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter ............ » 25,000

Summa kronor 175,000.

Statskontoret bar i infordrat utlåtande den 2 november 1937 anfört bland

annat följande.

Då veterinärhögskolans fastighet å Norra Djurgården inginge i det fastighetsbestånd,

som tillhörde byggnadsstyrelsens i statens allmänna fastighetsfond

ingående delfond, borde de båda reservationsanslag, vartdera å 350,000

kronor, som begärts för omhandlade tillbyggnader i hundkliniken, huvudbyggnaden

och patologiska institutionen, emellertid — såsom hänförande

sig till ändrings- och ombyggnadsarbeten i redan förefintliga byggnader —

omedelbart avskrivas, och torde fördenskull motsvarande belopp böra upptagas

jämväl å driftbudgeten för nästkommande budgetår såsom avskrivning

av ny kapitalinvestering.

Slutligen får jag anmäla, att styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse

den 6 september 1937 hemställt, att genom Kungl. Maj:ts försorg utredning

måtte verkställas rörande inrättande vid högskolan av bombsäkra valv för

förvaring av arkiv och för personalskydd.

Byggnadsstyrelsen har i remissutlåtande den 18 januari 1938 anfört bland

annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 275.

20

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 275-

Byggnadsstyrelsen hade i samråd med vederbörande vid veterinärhögskoian

verkställt en utredning i förevarande fråga, och hade i anslutning härtill

upprättats ett å utlåtandet bilagd ritning åskådliggjort förslag till anordnande

av ett bombsäkert utrymme i det undre källarplanet inom föreslagen nybyggnad

för institutionen för obstetrik och bujatrik. Detta utrymme vore

närmast avsett för förvaring av arkivhandlingar samt dyrbarare apparater,

och torde detsamma med hänsyn till sin storlek endast kunna bereda plats

för ett fåtal personer. Den verkställda utredningen hade givit vid handen

att anordnandet av ett bombsäkert rum av den storlek, att högskolans personal

i någon större utsträckning där skulle kunna rymmas, vore förenat med

så avsevärda kostnader, att högskolan icke funnit sig kunna påfordra en dylik

anordning.

Kostnaderna för genomförandet av det föreliggande förslaget skulle enligt

verkställd kostnadsberäkning uppgå till 13,500 kronor. Härtill skulle komma

ett belopp av 700 kronor, därest lokalen skulle utföras så att den beredde

skydd mot inträngande stridsgaser.

Förenämnda ritning hade försetts med påteckning, utvisande att styrelsen

för högskolan godkänt förslaget, och hade högskolestyrelsen förordat, att

den föreslagna lokalen utfördes så att den beredde skydd jämväl mot stridsgaser.

De lokalutrymmen, vilka stå veterinärhögskolan till buds för bujatriskobstetriska

institutionen, medicinska hundkliniken, patologisk-anatomiska institutionen

och biblioteket synas icke vara tillfyllest. Med hänsyn till önskvärdheten

av att ifrågavarande institutioner erhålla för sin verksamhet erforderliga

utrymmen, är det angeläget att sagda missförhållanden avhjälpas.

Det framlagda förslaget om ny- och ombyggnadsarbeten för ifrågavarande

institutioner jämte inrättande av bombsäkra valv, vilka jämväl skulle bereda

skydd mot inträngande stridsgaser, synes innebära en tillfredsställande lösning

av frågan. Mot kostnadsberäkningen, vilken slutar å ett belopp av

(1,720,000 + 64,000 + 111,000 + 175,000 + 13,500 + 700 =) 2,084,200

kronor, torde icke vara något att erinra.

Ifrågavarande byggnadsarbeten äro av den art, att medel för deras utförande

lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår. Anslaget

torde därvid böra bestämmas till 700,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å beredskapsstat

för budgetåret 193839 upptaga ett förskottsanslag

av ..............................kronor 700,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Sven Bos.

s. 307 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 275.

307

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 samt anför därvid

följande.

VII. Fondell för förlag till statsverket.

[1.] a. Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring. b. Cisternanläggningar

för oljelagring. På sätt det vid propositionen nr 233 till innevarande

års riksdag fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden den 25 februari

1938 närmare utvisar, hava av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade

utredningsmän den 29 december 1937 avgivit betänkande beträffande

frågan om anordnande av lagringsutrymmen för flytande bränslen (stat. off.

utr. 1937:54). Därvid har dels framlagts ett förslag till förordning med

särskilda bestämmelser angående handel med vissa mineraloljor, dels ock

hemställts att för budgetåret 1938/39 måtte under anslag till beredskapsarbeten

för utsprängning i berg av bombsäkra rum beräknas ett belopp av 2

miljoner kronor samt till bestridande av kostnader för cistemanläggningar i

dessa hålrum och till utlämnande av lån för utförande av dylika anläggningar

anvisas ett anslag av likaledes 2 miljoner kronor.

I förenämnda proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels

antaga inom handelsdepartementet överarbetat förslag till förordning angående

handel med vissa mineraloljor, dels till försöksverksamhet beträffande

oljelagring för budgetåret 1938/39 å driftbudgeten under tionde huvud
-

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kung}. Maj.ts proposition nr 275.

titeln anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, dels ock till försöksanläggningar

för oljelagring under samma budgetår å kapitalbudgeten, fonden

för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningsmännens förslag i övrigt anförde jag till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet bland annat följande:

Det vore uppenbarligen ur beredskapssynpunkt ett önskemål, att erforderliga

lagringsutrymmen anskaffades snarast möjligt. I den mån staten skulle

ställa medel till förfogande för anläggningarna måste emellertid å andra sidan

beaktas, att desamma, särskilt örn de utfördes i den form som utredningsmännen

förordat, erbjöde möjlighet till en arbetsreserv av ganska betydande

mått. Det syntes därför lämpligt, att anslag för ändamålet beräknades

å den särskilda anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet

redogjort vid anmälan av finansplanen. För anläggningar vilka verkställdes

enligt utredningsmännens förslag, alltså genom placering av plåtcisterner i

utsprängda hålrum i berg, syntes medel böra anvisas över två särskilda anslag,

avseende det ena kostnaderna för sprängning och övriga med hålrummens

iordningställande förenade arbeten samt det andra kostnaderna för

cisterner med tillbehör. För nästkommande budgetår syntes i överensstämmelse

med vad utredningsmännen föreslagit böra för vartdera ändamålet

beräknas 2,000,000 kronor. Enligt utredningsmännens beräkningar skulle

dessa belopp förslå för anordnande av lagringsutrymmen med en kapacitet

av tillhopa 40,000 kbm.

Utredningsmännen hade avsett, att sprängningskostnaderna skulle stanna

å statsverket. .Tåg biträdde denna tanke. Kostnaderna för cisternerna däremot

skulle enligt utredningsmannens mening återgäldas genom att de företag,

som utnyttjade vederbörande anläggning, erlade hyra motsvarande skälig

återbäring å beloppet jämte ränta. I likhet med utredningsmännen förordade

jag att — då anslaget till cisternerna lämpligen borde kunna utgå av

lånemedel — hyresbeloppet bestämdes så att skälig ränta, förslagsvis 4 procent,

därigenom komine att erläggas å det utestående kapitalet. Vad frågan

örn återbäring å detta beträffade torde det få läggas i Kungl. Maj:ts hand att

vid hyrans bestämmande taga den hänsyn härtill, som kunde finnas nödig.

För den händelse upplagringen skedde för statens egen räkning, i vilket fall

den torde äga rum genom försorg av statens reservförrådsnämnd, borde motsvarande

hyresbelopp bestridas av de medel, som för detta ändamål kunde

stå till nämndens förfogande. Berörda förslag angående viss hyra för cisternerna

utginge från den förutsättningen att staten vore ägare eller hade nyttjanderätt

till den mark, där anläggningen gjordes. Därest så icke vore fallet,

borde enligt utredningsmännens mening cisternanläggningen utföras icke

av staten utan av vederbörande företag, vilket för ändamålet skulle kunna

erhålla lån från ifrågavarande anslag; sprängningsarbetet och sprängningskostnaderna

skulle även i detta fall helt åvila statsverket. Jag anslöte mig

till vad utredningsmännen sålunda föreslagit. Å lånebeloppet borde i detta

fall erläggas ränta enligt nyss angivna grunder, varjämte borde iakttagas

att en tillfredsställande amortering komme till stånd. Underhållet av cisternanläggningarna

torde i enlighet med vad utredningsmännen föreslagit alltid

böra ankomma på dem, åt vilka de upplåtits.

Anläggningsarbetet torde böra bedrivas under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ledning och kontroll. Det borde eftersträvas att anläggningarna

förlädes till platser, som ur skyddssynpunkt vore lämpliga. Vidare borde i

överensstämmelse med vad kommerskollegium anfört söka åstadkommas

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

309

sådan förläggning, att lagringsutrymmena kunde inordnas i den ordinarie

lagerhållningen utan att orsaka extra kostnader för distribution. Av anslagens

upptagande å den särskilda anslagsplanen följde, att hänsyn därjämte

måste tågås till behovet av nya arbetstillfällen å ifrågakommande förläggningsort.

Vid frågans avgörande borde, på sätt utredningsmännen framhållit,

samråd i lämplig utsträckning äga rum med övriga vederbörande myndigheter.

Förberörda medel såväl till sprängningsarbeten och övriga med bålrummens

iordningställande förenade arbeten som till själva cisternanläggningarna

— sammanlagt avseende ett belopp av 4,000,000 kronor — torde böra

upptagas å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

dels till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett för
skottsanslag

av ...................... kronor 2,000,000;

dels ock till Cisternanläggningar för oljelagring ett förskottsanslag

av ...................... kronor 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

/tillång lill riksdagens protokoll 10.IS. 1 sand. Nr 275.

21

Departements•

ch^jen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:466 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39, i vad propositionen avser anslag till a s. 7 i texten
  2. SU 1938:219 Memorial angående beredskapsstat för budgetåret 1938/39. s. 61 i texten
  3. Rskr. 1938:418 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 jämte i ämnet väckta motioner be s. 1 i texten
  4. Rskr. 1938:419 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39, i vad propositionen avser anslag under a1 i texten
  5. Rskr. 1938:420 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938139, i vad propositionen avser anslag under s. 7 i texten

Visa alla 26