Sök i Ratio Lex

Angående ändrade pensionsbeståmmelser för lärare vid folkoch småskolor m. fl

1938-04-08 · 52 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:279, Angående ändrade pensionsbeståmmelser för lärare vid folkoch småskolor m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 279.

1

Nr 279.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade pensionsbeståmmelser

för lärare vid folk- och småskolor

m. fl.; given Stockholms slott den 8 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn ändrade

pensionsbestämmelser för lärare vid folk- och småskolor m. fl. och anför

därvid följande:

De nuvarande bestämmelserna angående pensionering av folk- och småskollärare

m. fl. återfinnas i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för

statens pensionsanstalt samt i kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 5) med

vissa provisoriska bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt

delaktiga lärare vid folk- och småskolor m. fl. Genom sistnämnda

kungörelse, som gäller för tiden 1 januari—30 juni 1938, har avsetts

att provisoriskt anknyta pensionsbestämmelsema för folk- och småskollärare

till den år 1937 beslutade och från och med ingången av år 1938

ikraftträdda löneregleringen för dessa lärare.

Huvuddragen av nu gällande pensionsbestämmelser äro följande.

Tjänstepension. Pensionsberättigade äro enligt statens pensionsanstalts

reglemente såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare vid folkBihang

till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 279. 1

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

och småskoleväsendet, däri inbegripen jämväl vikarie, som under minst en

läsmånad tjänstgör å med pensionsrätt förenad befattning oell vars tjänstgöringsskyldighet

minst uppgår till 20 undervisningstimmar i veckan.

Tjänstepension sund erlaget utgör enligt statens pensionsanstalts

reglemente ''!?. av den i gällande författning eller vid godkänd reglering

fastställda kontanta minimiårsavlöningen i högsta lönegraden, ålderstillägg

sålunda inräknade. Även värdet av naturaförmåner skall medräknas, och

uppskattas härvid värdet av fri bostad med värme till 7s av övriga löneförmåner.

Högre pensionsunderlag kan under vissa villkor på framställning

av huvudmannen medgivas, därest befattningshavaren åtnjuter högre avlöning

än den författningsenliga minimiårsavlöningen eller uppbär särskilt

arvode för skyldighet att undervisa utöver den i författning stadgade minsta

årliga undervisningstiden.

Enligt pensionsanstaltens reglemente har ordinarie och därmed jämställd

befattningshavare att erlägga tjänstepensionsavgift med 3 % av

tjänstepensionsunderlaget; för extra ordinarie eller på viss tid, ej överstigande

ett läsår, anställd befattningshavare, ävensom för vikarie är avgiften

1 % av underlaget. För här ifrågavarande befattningshavargrupper erlägger

huvudmannen i regel ingen särskild avgift, men sådan avgift förekommer

för lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem, för föreståndarinna vid skolhem

eller arbetsstuga samt under viss förutsättning för Överlärare.

De provisoriska bestämmelserna innebära i korthet, att för varje befattning

fastställts tre pensionsunderlag, vilka gälla allteftersom lästiden uppgår till

högst 36 veckor, till mer än 36 men ej 39 veckor eller till 39 veckor. Dessa

pensionsunderlag motsvara civila tjänstepensionsreglementets pensionsunderlag

för den lönegrad, som befattningshavaren enligt avlöningsreglementet

för lärare vid folk- och småskolor tillhör eller anses tillhöra på grund av

den för honom gällande lästiden, och utgöra 2/3 av slutlönen å A-ort. Pensionsavgifterna

för såväl befattningshavare som huvudman hava för varje

pensionsunderlag upptagits med belopp, som enligt de i statens pensionsanstalts

reglemente angivna grunderna motsvara de nya pensionsunderlagen.

För hel tjänstepension (= tjänstepensionsunderlaget) vid avgång

efter uppnådd pensionsålder, 60 år, fordras enligt statens pensionsanstalts reglemente

33 tjänstår. Är tjänstårens antal mindre än 33, avkortas pensionen

proportionellt mot antalet felande tjänstår; räknar befattningshavaren vid

avgången mindre än 10 tjänstår, beräknas dock pensionen försäkringstek - niskt, vilket i allmänhet innebär en något starkare avkortning av densamma.

Reglementet innehåller även bestämmelser örn att befattningshavaren vid

vissa fall av sjukdom och invaliditet är skyldig avgå före pensionsåldern,

varvid genast börjande tjänstepension kan erhållas.

Befattningshavare, som utan att vara berättigad till genast börjande

tjänstepension lämnar sin befattning, har rätt till s. k. uppskjuten

tjänstepension, i allmänhet motsvarande de av honom själv erlagda

pensionsavgifterna. Sådan pension börjar utgå vid pensionsåldern eller vid

dessförinnan inträffad varaktig oförmåga till arbete.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

3

Familjepension. Familjepensionsrätt tillkommer — dock med vissa inskränkningar

för det fall att befattningshavaren vid äktenskapets ingående

lidit av sjukdom eller överskridit 65 års ålder — tjänstepensionsberättigad

befattningshavares efterlevande änka och arvsberättigade egna barn.

Pension utgår till änka, så länge hon lever ogift, och till barn, till dess

de uppnå 21 års ålder eller dessförinnan träda i äktenskap; barn, som vid

uppnåendet av 21 års ålder är varaktigt oförmöget till arbete, bibehåller dock

pensionen.

Till grund för familjepensionens beräkning ligger enligt statens pensionsanstalts

reglemente befattningens familjepensionsunderlag, som

utgör 300 kronor jämte 20 procent av tjänstepensionsunderlaget. Häri har

ingen ändring skett genom de provisoriska bestämmelserna.

Den årliga familjepensionsavgiften är för manlig befattningshavare

lika med 40 kronor + 2 2/3 % av tjänstepensionsunderlaget och för

kvinnlig befattningshavare lika med 3 kronor + Vs % av tjänstepensionsunderlaget.

Familjepensionsavgift erlägges av manlig befattningshavare jämväl

efter det han avgått med genast börjande tjänstepension men utgår då

med allenast 3U av det belopp, som erlades medan han ännu var i tjänst.

Om befattningshavaren kommit så tidigt i tjänst, att 33 för pension beräkningsbara

tjänstår kunnat till pensionsåldern intjänas, utgår vid hans

frånfälle — oavsett när detta inträffar — hel familjepension. Denna är

för änka utan barn lika med familjepensionsunderlagets belopp; finnas dessutom

barn, förhöjes pensionen med 40 procent för ett barn och med ytterligare

10 procent för varje barn därutöver. Efterlämnar befattningshavare

endast barn, utgör pensionen för ett barn halva familjepensionsunderlaget,

för två barn hela underlaget och för tre barn underlaget ökat med

40 procent; äro barnen fler än tre, tillkommer för varje ytterligare barn

10 procent av underlaget. Har befattningshavaren inträtt i tjänst så sent,

att han ej till pensionsåldern kunnat intjäna 33 tjänstår, erhålla de efterlevande

i allmänhet avkortad pension, som efter försäkringstekniska regler

bestämmes i förhållande till det antal tjänstår, som kunnat till pensionsåldern

intjänas.

Om befattningshavare avgår före pensionsåldern utan att erhålla genast

börjande tjänstepension, har den vid hans sedermera timade frånfälle efterlämnade

familjen rätt till försäkringstekniskt beräknad avkortad pension,

svarande mot de avgifter, som erlagts.

Vid den år 1937 beslutade löneregleringen för lärarpersonal vid folk- och

småskoleväsendet hava de för statliga civila befattningshavare vid nyreglerade

verk gällande lönebestämmelserna varit normgivande. Kostnaderna för

sagda lärarpersonals avlöning bäras till övervägande del av statsverket.

Med hänsyn härtill hava jämväl de nya statliga pensionsbestämmelserna

— sådana de utformats i civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglcmentet

— ansetts böra så långt möjligt komma i tillämpning

på den nu lönereglerade lärarpersonalen vid folk- och småskoleväsendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

I syfte att förbereda en dylik pensionsreglering erhöll jag den 4 februari

1938 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga för att

inom departementet verkställa utredning rörande folkskollärarnas tjänsteoch

familjepensionering. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades samma

dag såsom sakkunniga statskoinmissarien och byråchefen i statskontoret

E. O. F. Björn, förste aktuarien i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén och

folkskolläraren i Stockholm R. Örtendal.

Till fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga med skrivelse den 24

mars 1938 överlämnat en promemoria samt utkast till reglementen dels angående

tjänstepension för lärare vid folk- och småskolor, dels angående familjepension

för efterlevande till sådana lärare. Bestämmelserna i nämnda

reglementsutkast — avsedda att äga tillämpning från och med den 1 januari

1938 — ansluta sig, jämlikt de för de sakkunniga meddelade direktiven, till

civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet.1

Endast där särskilda förhållanden ansetts nödvändiggöra sakliga avvikelser

hava sådana föreslagits. Det må framhållas, att tjänstepensionsunderlagen

redan genom de för närvarande gällande provisoriska bestämmelserna bringats

att sammanfalla med underlagen för statliga befattningshavare i motsvarande

lönegrader. Även beträffande familjepensionsunderlagen har en reglering

skett, dock ej fullt till nivå med de enligt allmänna familjepensionsreglementet

gällande underlagen.

I promemorian har dessutom — jämväl enligt givna direktiv •—- den frågan

upptagits till behandling, huruvida en förbättring av de tjänstepensioner,

som beviljats före den 1 januari 1938 avgångna folk- och småskollärare,

skulle kunna åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning å dem

av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension

för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

De sakkunniga hava förordat att sådan förbättring må utgå.

över huvudgrunderna i de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits

av statskontoret, statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen, varjämte framställning

i ärendet inkommit från lärarorganisationernas sida.

I yttrandena har någon erinran ej framkommit mot ett tillämpande av de

statliga pensioneringsprinciperna på lärarpersonalen vid folkskoleväsendet.

Ej heller har förslaget om reglering av de enligt äldre bestämmelser utgående

pensionerna mötts av några principiella invändningar.

Jag övergår härefter till att närmare behandla de sakkunnigas olika förslag,

vilka synas böra läggas till grund för framställning i ämnet till riksdagen.

Då myndigheternas yttranden över detaljbestämmelserna ännu icke

hunnit inhämtas, förutsätter jag, att allenast grunderna för de nya pensionsbestämmelserna

underställas riksdagen för prövning och godkännande. Utfärdandet

av närmare föreskrifter lärer, sedan riksdagen fattat sitt beslut,

få ankomma på Kungl. Maj:t.

1 De sakkunnigas utkast till pensionsreglementen äro såsom bilagor (A och B) fogade vid

detta protokoll.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

5

Förslaget till ordnande av i tjänst varande befattningshavares

pensionsförhållanden.

1. Pensioneringens omfattning.

Enligt nu gällande bestämmelser är, som förut angivits, tjänste- och familjepensionsrätt

i statens pensionsanstalt tillerkänd såväl ordinarie som, med

vissa undantag, extra ordinarie och vikarierande lärare vid folk- och småskolor;

undantagen avse lärare, som tjänstgöra kortare tid än en läsmånad

eller vilkas tjänstgöringsskyldighet understiger 20 undervisningstimmar i

veckan. Jämväl lärarbefattningar i övningsämnen kunna — dock först

efter särskilt beslutad tjänstereglering — på ansökan förenas med pensionsrätt

i statsanstalten.

Den nu föreliggande frågan avser ordnande av pensionsförhållandena

för befattningshavare, å vilka avlöningsreglementet den 30 september 1937

(nr 868) för lärare vid folk- och småskolor äger tillämpning.

Reglementet omfattar följande lärarkategorier, nämligen

ordinarie folk- och småskollärare,

lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, vilka

anställts tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning,

extra ordinarie folk- och småskollärare,

vikarierande lärare vid folkskolor, småskolor och mindre folkskolor samt

timlärare vid samma skolor.

Med extra ordinarie folk- och småskollärare förstås lärare, som anställas

för full tjänstgöring å befattningar, som i föreskriven ordning inrättats såsom

extra ordinarie, och med vikarierande lärare avses den, som anställes

för full tjänstgöring såsom vikarie för tjänstledig lärare eller å vakant befattning;

övriga icke-ordinarie lärare benämnas timlärare. Reglementet äger

icke tillämpning å Övningslärare.

Jämlikt kungörelsen den 10 december 1937 (nr 955) angående utsträckt

tillämpning av förenämnda avlöningsreglemente skall detta, där icke särskilt

undantag stadgats, i tillämpliga delar gälla jämväl för

lärare vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i

rikets nordligaste gränsorter eller vid Skytteanska skolan i Tärna,

lärare, som anställts vid sjukvårdsanstalt eller barnhem för undervisning

på folk- eller småskolestadiet och till vilkens avlöning, enligt av Kungl.

Maj:t meddelat särskilt beslut, statsbidrag utgår, samt

föreståndarinna, biträdande föreståndarinna och vikarie för föreståndarinna

eller biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt skoldistrikt

eller Skytteanska skolan i Tärna, eller vid arbetsstuga, tillhörig någon av

stiftelserna Västerbottens eller Norrbottens läns arbetsstugor.

Slutligen må nämnas, att i en för årets riksdag framlagd proposition nr

170 angående lönereglering för nomadlärare m. m. föreslagits, att före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

c Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

nämnda avlöningsreglemente skall erhålla tillämpning jämväl å dessa lärare.

I vad rör frågan om avgränsningen av de befattningshavaregrupper, som

skola erhålla pensionsrätt, torde till en början få erinras örn de principer,

som med avseende å icke-ordinarie befattningshavare följts vid utformningen

av civila tjänstepensionsreglementet.

I motiveringen till det i 1 § 2 mom. b) civila tjänstepensionsreglementet

inrymda stadgandet, att reglementet skulle med vissa undantag jämväl äga

tillämpning å annan icke-ordinarie tjänsteman än extra ordinarie, i den mån

Kungl. Maj :t med hänsyn till anställningens natur samt tjänstgöringens

omfattning därom förordnade, uttalade jag i egenskap av föredragande departementschef

bland annat (prop. nr 222/1934, sid. 92):

Att genom en bestämmelse i reglementet klart definiera dylika personalgrupper

vöre för närvarande icke möjligt. Anställningsformer och avlöningsbestämmelser

vore nämligen vid olika förvaltningsgrenar och institutioner

så skiftande, att tillfredsställande generella avgränsningar icke kunde

ernås. Det syntes därför nödvändigt, att frågan örn inordnande under reglementet

av andra icke-ordinarie befattningshavare än extra ordinarie tjänstemän

och tjänstemän å extra stat gjordes beroende av prövning beträffande

varje särskild grupp eller befattning. Såsom allmän grundsats för dylik

prövning borde uppställas, att personal med full sysselsättning och i mera

fast anställning för arbetsuppgifter av fortlöpande natur borde beredas pensionsrätt.

För att säkerställa nödig reda och konsekvens i fråga örn beviljande

av pensionsrätt syntes det bliva erforderligt att i regel göra pensionsrätten

beroende av anställningsform och avlöningsnormer på sådant sätt,

att med en viss anställnings- och avlöningsform regelmässigt följde pensionsrätt

samt att denna form icke heller bomme till användning i andra fall än

då pensionsrätt skäligen borde ifrågakomma. Detta förutsatte emellertid,

att anställnings- och avlöningsformerna inom olika delar av civilförvaltningen

fixerades på ett mera enhetligt sätt än för närvarande med beaktande

av de konsekvenser, som pensioneringens utsträckning bomme att medföra.

Beträffande tillämpningen av de i förenämnda stadgande förekommande

uttrycken »anställningens natur» och »tjänstgöringens omfattning» anförde

jag vidare:

Med uttrycket »anställningens natur» avsåges närmast, att anställningen

vore av mera stadigvarande art antingen på det sätt, att befattningshavaren

vöre i likhet med extra ordinarie tjänstemän avsedd att rekrytera ordinarie

tjänst eller ock eljest fyllde ett mera bestående behov av arbetskraft vid verket.

Villkoret om tjänstgöringens omfattning åsyftade en daglig arbetstid av

ungefär samma omfattning som gällde för motsvarande ordinarie befattningshavare.

Rörande spörsmålet örn de icke-ordinarie befattningshavarnas pensionsrätt

har vidare 1934 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal gjort

följande uttalande:

Avlöningsrevisionen holle för sin del före, att generell tjänstepensionsrätt

borde begränsas till sådana icke-ordinarie tjänstemän, vilka vunnit den mera

fasta anställning, som extraordinarieskapet innebure. Det sagda gällde

givetvis även befattningshavare å extra stat, därest denna grupp skulle

komma att bibehållas såsom särskild kategori i avlöningsbestämmelserna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

7

I den mån andra icke-ordinarie tjänstemän innehade anställning av mera

stadigvarande art och i övrigt sådan ställning inom statsförvaltningen, att

de ansåges böra beredas pensionsrätt, borde detta enligt avlöningsrevisionens

mening regelmässigt ske på det sätt, att vederbörande befattningar ombildades

till extra ordinarie tjänster. Endast där så icke lämpligen kunde

ske men pensionsrätt det oaktat funnes böra tilläggas vederbörande, borde

särskilt beslut härom meddelas av Kungl. Majit.

I enlighet med dessa principer är civila tjänstepensionsreglementet utformat.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava funnit sig böra förorda, att pensionsrätt i princip endast

skall tillerkännas ordinarie samt med dem i lönehänseende likställda

befattningshavare ävensom extra ordinarie befattningshavare.

Till närmare utveckling och motivering av sitt förslag anföra de sakkunniga:
Detta

ståndpunktstagande innebär, att vikarierande lärare utestängas från

pensionsrätt. Även om vikariatstjänstgöring i vissa fall kan bliva mera varaktig,

har dock anställningen ej den fasta karaktär, som bör utgöra en förutsättning

för pensionsrätt. Vikariat å statlig befattning medför heller icke

i och för sig sådan rätt.

Då de sakkunniga således av principiella skäl icke kunnat förorda ett bibehållande

av pensionsrätten för vikarierande lärare, vilja de samtidigt

framhålla, att denna rätt är av relativt begränsat värde för befattningshavarna,

enär dessa ju i regel övergå till extra ordinarie eller ordinarie anställning

och därmed erhålla pensionsrätt. Under vikarie tiden är pensionsrätten

av betydelse allenast i det fåtal fall, där befattningshavare ''avlider och

efterlämnar pensionsberäl tigad familj eller där invalid- eller sjukpension

skulle ifrågakomma. Där sådana fall, som här berörts, undantagsvis skulle

förekomma och de föreliggande omständigheterna äro av den art, att

tjänste- eller familjepension skäligen borde medgivas, torde — liksom i fråga

om ej pensionsrättigade statsanställda förutsatts — särskild pension få

utverkas av riksdagen.

Då det förekommer sådana växlingar i anställningsförhållandena för ickeordinarie

lärare, att en extra ordinarie lärare, som enligt de sakkunnigas

förslag skulle erhålla pensionsrätt, på grund av tjänstens indragning eller

dess besättande med ordinarie åter kan tvingas in på vikarietjänstgöring och

därvid går miste om pensionsrätten, har det synts de sakkunniga skäligt, att

i sådana fall möjligheten att erhålla pension i en eller annan form får bibehållas.

De sakkunniga vilja därför föreslå införande i pensionsreglementena

av stadganden om att här, efter prövning av Kungl. Majit, skall kunna

medgivas pension, som örn den extra-ordinarie befattningen alltjämt innehafts.

En liknande anordning, som dock skulle bli allenast av övergångsnatur,

torde böra vidtagas med avseende å de nu anställda vikarier, som enligt

gällande bestämmelser äro tillerkända pensionsrätt. Billighetsskäl tala enligt

de sakkunnigas mening för att jämväl dessa, efter prövning av Kungl. Majit,

skola kunna tillerkännas pension med tillämpning av de för dem senast

gällande pensioneringsbestämmelserna, dock endast under förutsättning att

de mera stadigvarande fullgjort vikariatstjänstgöring. Bestämmelserna härom

torde böra meddelas i form av ett övergångsstadgande i reglementet för

statens pensionsanstalt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Departements
chefen.

Då de sakkunniga föreslagit borttagande av pensionsrätten för de vikarierande

lärarna, hava de sakkunniga förutsatt att en viss tillgodoräkning

av vikarietiden medgives, då läraren vinner pensionsberättigande befattning.

Med den omfattning vikariatstjänstgöringen har vid folkskoleväsendet uppkommer

fråga om tillgodoräkning av dylik tjänstgöring i det övervägande

antalet pensionsfall. Med hänsyn härtill finna de sakkunniga erforderligt, att

en bestämmelse om generell tillgodoräkning av sådan tjänstgöring inflyter

i reglementet och att denna bestämmelse -—• i anslutning till stadgandet i 2

§ 2 mom. b) och c) arbetarpensionsreglementet och i överensstämmelse med

vad vid den statliga tjänstepensioneringen i övrigt regelmässigt torde medgivas

— får den innebörden, att två tredjedelar av vikarietiden tillgodoräknas

såsom tjänstår. Genom ett dylikt tillgodoräkningsmedgivande torde i erforderlig

mån vara sörjt för att, trots borttagandet av pensionsrätten för vikarie,

befattningshavarna vid uppnåendet av pensionsåldern i regel skola kunna

räkna det för hel pension föreskrivna antalet tjänstår, särskilt som detta

antal nu sänkes från 33 till 30.

De sakkunniga vilja i detta sammanhang framhålla, att genom utnyttjan

de av gällande bestämmelser rörande anställande av extra ordinarie lärare

möjlighet synes finnas att kunna bereda en del vikarier fastare anställning

och därmed också pensionsrätt.

Avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor omfattar icke

Övningslärare. De sakkunniga förutsätta, att beträffande dessa lärare den

nuvarande pensionsrätten enligt reglementet för statens pensionsanstalt bibehålies.

Avgivna yttranden.

Statskontoret uttalar, att den av de sakkunniga föreslagna omfattningen

av pensioneringen icke givit anledning till erinran. Rent principiellt sett

kunde visserligen betänkligheter anföras mot att extra ordinarie lärare tillerkännas

pensionsrätt. Dessa lärare innehava nämligen icke fortlöpande

anställning utan erhålla förordnande för ett läsår i sänder och innehava

således formellt anställning endast under lästiden. Statskontoret uttalar

dock, att med hänsyn till de säregna och i förhållande till den allmänna

civilförvaltningen helt olikartade förhållanden, som äro rådande inom det

kommunala folkskoleväsendet, någon invändning icke lärer böra göras på

denna punkt. Statskontoret säger sig vidare dela de sakkunnigas uppfattning,

att den pensionsrätt som enligt reglementet för statens pensionsanstalt

hittills tillkommit vikarierande lärare bör försvinna.

Skolöverstyrelsen har påyrkat ett bibehållande av pensionsrätten för vikarier

och därvid särskilt åberopat, att dessa måste innehava full behörighet

till motsvarande ordinarie tjänst, att tjänstgöringens omfattning och art är

densamma som för ordinarie lärare samt att vikarie åtnjuter samma lön

och lönetursrätt som extra ordinarie lärare.

Lärarorganisationerna uttala sin anslutning till de sakkunnigas förslag

i fråga örn pensionsrätt för icke-ordinarie befattningshavare.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande pensioneringens omfattning finner

jag mig böra biträda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Visserligen kunde det med hänsyn till nu tillämpade anställningsformer

vid folk- och småskoleväsendet i och för sig synas billigt, om vikarier i vissa

fall tillerkändes pensionsrätt. Det synes emellertid, såsom också av de sakkunniga

framhållits, icke uteslutet, att en sådan fastare anställning skulle

kunna beredas i åtminstone en del av dessa fall, att pensionsrätt automatiskt

skulle vinnas. Då därjämte starka såväl principiella som praktiska skäl tala

mot pensionsrätt för vikarierna, har jag ansett mig icke böra förorda skolöverstyrelsens

härom framställda förslag. Jag får i detta sammanhang erinra, att

riksdagens revisorer påtalat det oegentliga i att — såsom hittills varit fallet —

en lärare, som efter kanske något tiotal års tjänstetid av en eller annan anledning

lämnar undervisningsväsendet, skall kunna genom ett vikariat under

någon månad i samband med pensionsålderns inträdande förskaffa sig

en betydande ytterligare pensionsförmån.

För övrigt vill jag påpeka, att de sakkunniga genom olika av dem föreslagna

anordningar, vilka jag likaledes vill i princip biträda, sörjt för att de

genom borttagandet av pensionsrätten för vikarier uppkommande olägenheterna

i hög grad reduceras.

2. Pensionsåldern.

För samtliga lärare vid folk- och småskolor är för närvarande en pensionsålder

av 60 år föreskriven.

För den enligt civila tjänstepensionsreglementet anordnade pensioneringen

gälla såsom grundregler, dels att pensionsåldern är lika för man och kvinna

i samma befattning, dels att pensionsåldern bestämmes av lönegraden på sådant

sätt, att den utgör 60 år för befattningshavare i lönegraderna 1—12 och

65 år för befattningshavare i högre lönegrader. Åtskilliga undantag från regeln

för pensionsålderns beroende av lönegraden finnas dock, och speciellt

gäller för vissa ganska stora befattningshavargrupper en pensionsålder av

63 år. • *

Om civila tjänstepensionsreglementets allmänna bestämmelser skulle tilllämpas

på folk- och småskoleväsendets lärarpersonal, komme pensionsåldern

alltså att vara densamma för manlig och kvinnlig lärare samt utgöra 60 år

för småskollärare och med dem i lönehänseende likställda lärare samt 65

år för de egentliga folkskollärarna.

Be sakkunniga.

Då de sakkunniga gått att taga ställning till frågan, huruvida sist angivna

pensionsåldrar kunna anses lämpliga eller ej, hava de, vad till en början småskollärarna

och de med dem likställda lärarna beträffar, funnit en pensionsålder

av 60 år i stort sett väl avvägd.

Vad däremot folkskollärarna beträffar hava de sakkunniga funnit sig böra

göra ett avsteg från civila tjänstepensionsreglementets huvudregel. De anföra

härom följande:

Det avgörande vid valet av pensionsåldern bör givetvis i främsta rummet

vara undervisningshänsynen, och det har ur sådan synpunkt för de sakkun
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

niga tett sig knappast tillrådligt att företaga en så stor höjning av elen nuvarande

pensionsåldern som med fem år. Det kan visserligen anföras, att

man för lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor vid våra allmänna läroverk

ansett sig kunna föreskriva en pensionsålder av 65 år. Men tjänstgöringen

har dock onekligen en något annorlunda karaktär vid läroverken än vid folkskolorna,

särskilt landsbygdens folkskolor. Bland annat skall ju folkskolläraren,

i olikhet med nämnda läroverkslärare, handha undervisningen i samtliga

läsämnen samt jämväl i regel ombesörja undervisningen i gymnastik

med lek och idrott, och de krav, som på grund härav ställas på läraren, tala

enligt de sakkunnigas mening för att pensionsåldern bör sättas lägre än den

för nyssnämnda läroverkslärare gällande. Det må härvid erinras att för läroverkens

gymnastiklärare pensionsåldern fastställts till 63 år. Att dock en

något högre pensionsålder än den nuvarande bör kunna föreskrivas hava

de sakkunniga funnit stöd för bland annat i den omständigheten, att inom

folkskollärarkåren ett kvarstående i tjänst efter pensionsålderns uppnående

särskilt vissa tider förekommit i ej ringa omfattning. Att förekomsten av sådant

kvarstående under senare tid varit mindre har sin förklaring i de

restriktioner, som skolmyndigheterna härvidlag på grund av särskilda förhållanden

tillämpat. Vid ett övervägande angående lämplig pensionsålder

spelar givetvis även kostnadsfrågan en viss roll; kan man utan att sätta några

väsentliga värden på spel något höja pensionsåldern, är ju givetvis en sådan

åtgärd av rena kostnadsskäl ur det allmännas synpunkt att rekommendera.

Då de sakkunniga haft att taga slutlig ståndpunkt till förevarande spörsmål,

hava de funnit sig böra i princip ansluta sig till de i civila tjänstepensionsreglementet

uppställda allmänna reglerna för pensionsåldrar men dock

ansett försiktigheten bjuda att för folkskollärarna föreslå höjning av pensionsåldern

allenast till 63 år. Det kan förtjäna framhållas, att med det

enligt civila tjänstepensionsreglementets regler medgivna längsta kvarstående

efter pensionsåldern, två år, den högsta ålder, till vilken en folkskollärare

kan få förbliva i tjänst, i sådant fall skulle bliva densamma som den nuvarande,

alltså 65 år.

De sakkunniga ingå därefter på frågan huruvida vid en höjning av pensionsåldern

för folkskollärarna övergångsanordningar kunna vara påkallade

under någon tid och göra därvid följande uttalanden:

Det må med avseende härå till en början erinras, att vid civila tjänstepensionsreglementets

införande några övergångsbestämmelser ej utfärdades för

de fall, där pensionsåldern höjdes; en viss tidsfrist för begagnande av en

förut gällande lägre pensionsålder erhölls dock därigenom, att reglementet

trädde i tillämpning först ungefär ett år efter dess utfärdande. Ej heller då

lärarna vid statens undervisningsväsende inordnades under civila tjänstepensionsreglementets

bestämmelser vidtogos några övergångsanordningar för

dem, som fingo sin pensionsålder höjd. Det kan med hänsyn härtill jämväl

beträffande folkskollärarna synas opåkallat att meddela några övergångsbestämmelser

med avseende å pensionsåldern, vilket för övrigt ej torde möta

några formella hinder, då lärarna äro skyldiga underkasta sig ändringar i

pensionsvillkoren, men de sakkunniga hava dock funnit sådana övergångsbestämmelser

här motiverade.

Vad som framför allt dikterat de sakkunnigas ståndpunktstagande i denna

fråga är angelägenheten av att tillse, att de nya bestämmelserna örn avgångsålder

ej komma att fördröja den indragning av lärartjänster, som planerats,

samt att de ej heller vålla svårigheter för statsmakterna vid dessas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

11

strävanden att åstadkomma balans mellan antalet tjänster, som under de

närmaste åren behöva besättas, och det antal lärare, som under samma tid

igenom utexaminering från folkskoleseminarierna ställes till förfogande härför.

Vad först angår den planerade indragningen av lärartjänster må nämnas

att enligt uppgifter, sammanställda av skolöverstyrelsen, omkring 120 tjänster

inom de närmaste åren äro beräknade att kunna indragas genom åtgärder

inom de egna skoldistrikten. Då det i flertalet fall torde vara lärares avgång

genom pensionering, som möjliggör indragningarna, kan en höjning av pensionsåldern

väntas fördröja dessa och de med dem följande besparingarna.

Det är vidare att märka, att av kända födelsesiffror att döma, antalet barn

i folkskolan kan beräknas successivt nedgå, så att detta omkring år 1945

blir ungefär 10 procent lägre än för närvarande, samt att detta förhållande

kan föra med sig behov av ytterligare tjänstindragningar. Vid nämnda tidpunkt

synes emellertid nedgången i folkskolans barnantal avstanna och möjligen

vändas i en ökning, men beträffande utvecklingen därefter vet man

ännu intet med visshet; man har här endast antaganden att hålla sig till.

Vad härefter angår frågan om pensionsålderns inverkan på avvägningen

av lärarexamineringen efter lärarbehovet må från början betonas, att nämnda

avvägning i och för sig är ett mycket vanskligt problem och att en detaljbehandling

därav ej kan anses höra till de sakkunnigas uppdrag. Däremot

lia de sakkunniga funnit det nödvändigt att tillse, att det förslag rörande

pensionsåldern, som av dem framlägges, ej kan komma att lia ett störande

inflytande på de av statsmakterna vidtagna anordningarna på området.

Enär vid de nya pensionsbestämmelsernas tilltänkta ikraftträdande utexamineringen

av lärare redan är i stort sett bestämd för fyra år framåt och

enär vidare den under nämnda tid väntade avgången av lärare genom pensionering

varit en av de avgörande faktorerna vid planeringen av elevintagningen

vid seminarierna, står det klart, att de för seminarieorganisationeii

verkställda beräkningarna kullkastas, örn pensionsåldern nu skulle höjas.

De sakkunniga hava av denna anledning, sedan de sökt bilda sig en uppfattning

i detalj beträffande förhållandena under den närmaste femårsperioden

och efter samråd med skolöverstyrelsen, ansett sig böra föreslå,

att pensionsåldern bibehålies vid 60 år intill den 1 juli 1943, således under

fem år. Därigenom vinnes, att redan vidtagna åtgärder för de närmaste

fyra årens lärarexaminering ej rubbas genom en ändring av pensionsåldern

samt att dessutom erhålles ett års frist, således till 1939 års riksdag, med

att taga ställning till frågan örn de åtgärder, som med anledning av övergång

till en högre pensionsålder kunna behöva vidtagas med avseende å seminariernas

elevintagning.

Enär de årsklasser av lärare, som under de närmaste åren efter år 1943

uppnå 60 års ålder, var och en torde omfatta omkring 300 lärare, innebär

vid denna tid varje höjning av pensionsåldern med ett år en utökning av

den till förfogande stående lärarstocken med ungefär 300 lärare. Ur nu

angiven synpunkt har det förefallit de sakkunniga ej tillrådligt att den 1 juli

1943 genast höja pensionsåldern med tre år, utan de sakkunniga vilja —

till minskande av risken för uppkomsten av ett läraröverskott och därmed

följande arbetslöshet samt till mildrande av stagnationen i icke-ordinarie

lärares befordran till ordinarie — föreslå, att pensionsåldern då höjes nied

allenast ett år samt att därefter höjningen till 63 år genomföres stegvis

under två tidsperioder med ett år i sänder på det sättet, att pensionsåldern

fastställes till 62 år från den 1 juli 1946 och lill 63 år från den 1 juli 1948.

Det kan förtjäna nämnas, att — såsom förut framhållits — nedgången i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

folkskolans elevantal omkring år 1945 kan väntas avstanna och möjligen

vändas i en ökning, som torde något förstärkas genom införandet av ett

sjunde skolår, och att därför vid denna tid kan tänkas uppstå något ökat

behov av folkskollärare eller åtminstone inträda minskning i behovet av

tjänstindragningar. I varje fall torde enligt det sålunda framlagda förslaget

övergången till högre pensionsålder ske i så pass måttligt tempo, att några

mera radikala omläggningar av lärarexamineringen ej därigenom framtvingas.

Dessutom kan ju en viss reglering av lärarbehovet vinnas genom att

skolöverstyrelsen alltefter föreliggande förhållanden lämnar folkskolinspektörerna

anvisningar örn en mer eller mindre sträng tillämpning av bestämmelsen

angående tillstånd för lärare att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder.

Med avseende å lärare vid statens undervisningsväsende har genom en

i kungörelsen nr 3/1938 införd bestämmelse stadgats, att pensionsåldern inträder

vid utgången av det kalenderhalvår, varunder den såsom pensionsålder

föreskrivna levnadsåldern uppnås. Även för folk- och småskollärarnas

vidkommande har, med hänsyn till önskvärdheten av att undvika lärarbyte

under pågående lästermin, en sådan avgångsregel synts lämplig och

föreslås därför av de sakkunniga.

Avgivna yttranden.

Statskontoret har i sitt utlåtande ifrågasatt, huruvida icke pensionsåldern

för folkskollärare och med dem i lönehänseende jämställda borde bestämmas

till 65 år, vilken pensionsålder föreskrivits för lektorer och adjunkter

(såväl manliga som kvinnliga) samt även för ämneslärarinnor vid de allmänna

läroverken. Statskontoret har dessutom uttalat, att den av de sakkunniga

förordade successiva övergången till en högre pensionsålder borde,

i vad den avsåg tiden efter den 1 juli 1943, kunna genomföras i raskare

takt än som föreslagits.

En reservant i statskontoret har beträffande frågan örn folkskollärarnas

pensionsålder förklarat sig biträda vad de sakkunniga därutinnan anfört

och föreslagit.

Även statens pernio manstad har ifrågasatt 65 års pensionsålder för folkskollärare,

dock allenast för sådana vid skolor i städer och stadsliknande

samhällen.

Skolöverstyrelsen har ej haft annan erinran mot de sakkunnigas förslag

örn pensionsåldrar än att ämbetsverket funnit sig böra förorda, att pensionsåldern

skall inträda vid utgången av den kalendermånad, varunder den såsom

pensionsålder föreskrivna levnadsåldern uppnåtts, i stället för vid utgången

av kalenderhalvåret, såsom de sakkunniga föreslagit. Förslaget

motiveras huvudsakligen med att folkskolans lärare ej äga söka mer än en

tjänst åt gången och att därför — om avgång med pension alltid skulle ske

vid utgången av kalenderhalvår och åtgärder för tjänsters återbesättande

därför bomme att vidtagas vid huvudsakligen blott två tidpunkter under

året — ordinarie lärare vid folie- eller småskola, som önskade transport, för

framtiden skulle få möjligheterna därtill åtskilligt reducerade. För en ickeordinarie

lärare skulle tillfällena att vinna ordinarie anställning bliva i betydande

mån inskränkta.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

13

Lärarorganisationerna hava förklarat sig endast med stor tvekan kunna

godtaga en höjning av pensionsåldern i den utsträckning, som sakkunnigförslaget

innebär. Därjämte har från detta håll uttalats, att en förlängning

av tiden för övergång till en högre pensionsålder vore motiverat för att icke

ett avsevärt antal icke-ordinarie lärare skola berövas utsikten att inom rimlig

tid vinna tryggad anställning.

Någon erinran har ej gjorts mot de sakkunnigas förslag örn 60 års pen -Departementssionsålder

för småskollärare och med dem jämställda. Ej heller jag anser chelenmig

hava anledning att härvidlag frångå sakkunnigförslaget.

I fråga om folkskollärarnas pensionsålder hava däremot åsikterna varit

delade. Sålunda hava statskontoret och statens pensionsanstalt — pensionsanstalten

dock allenast för lärare i städer och stadsliknande samhällen —

ifrågasatt en pensionsålder av 65 år, medan lärarorganisationerna, å andra

sidan, förklarat sig endast med stor tvekan kunna godtaga en höjning av

pensionsåldern till 63 år. För egen del anser jag, att skälen för ett avsteg

för folkskollärarna från den eljest normala pensionsåldern av 65 år med

mindre styrka göra sig gällande, då fråga är örn städer och stadsliknande

samhällen än vad angår landsbygden. Jag kan emellertid icke förorda, att

olika regler i förevarande hänseende skola tillämpas allt efter lärarnas stationeringsorter.

Med hänsyn härtill föreslår jag, att pensionsåldern enhetligt

fastställes till 63 år.

Jämväl beträffande övergångstidens längd hava olika åsikter gjorts gällande.

Såväl utökning som beskärning av tiden bär ifrågasatts. Tillräckliga

skäl att frångå sakkunnigförslaget synas mig emellertid icke förefinnas.

Skolöverstyrelsen har förordat, att pensionsåldern skulle inträda vid utgången

av kalendermånad. Till stöd härför ha av överstyrelsen väsentligen

åberopats vissa olägenheter, som för befattningshavarna skulle uppkomma

vid bifall till den av de sakkunniga föreslagna avgångsregeln. Att denna

regel ur undervisningens synpunkt är att föredraga har däremot icke bestritts.

Med hänsyn härtill har jag vid bedömandet av ifrågavarande spörsmål

ansett mig böra tillmäta den omständigheten betydelse att vad de sakkunniga

i denna del förordat överensstämmer med ett från lärarorganisationerna

tidigare framställt yrkande. Då dessutom den av de sakkunniga

ifrågasatta avgångsregeln överensstämmer med vad redan tillämpas vid statens

undervisningsväsende, får jag tillstyrka densamma.

3. Pensionsunderlag.

De sakkunniga.

Då lärare vid folk- och småskolor genom den nya löneregleringen inplacerats

å den för statens befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen

gällande löneplanen B, torde därav följa, att för dessa lärare böra

såsom regel såväl i tjänste- som familjepensionshänseende tillämpas de pensionsunderlag,

som i det statliga pensioneringssystemet gälla för motsva
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

rande lönegrader å nämnda löneplan. De sakkunniga hava också givit sitt

förslag en utformning av sådan innebörd.

De sakkunniga hava tagit under övervägande, huruvida undantag från

förenämnda regel påkallas av den omständigheten, att för vissa lärarkategorier

inplaceringen i lönegrad icke är avsedd att omedelbart helt träda i

tillämpning.

Enligt övergångsbestämmelserna till det för lärare vid folk- och småskolor

nu gällande avlöningsreglementet skall kvinnlig folkskollärare uppbära lön,

som för tiden intill den 1 juli 1940 för varje ifrågakommande lönegrad ligger

två löneklasser och under de följande tre åren en löneklass lägre än den för

befattningen avsedda normala löneställningen.

För ordinarie småskollärare, såväl manliga som kvinnliga, har en motsvarande

övergångsanordning föreskrivits, enligt vilken dessa lärare kunna

allt efter lästidens längd under tiden intill den 1 juli 1942 placeras en å två

lönegrader lägre än den enligt huvudregeln för befattningen gällande 9:e

lönegraden.

Beträffande dessa övergångsanordningars eventuella inverkan på pensionsvillkoren

anföra de sakkunniga följande:

De sakkunniga vilja erinra, att motsvarighet till här angivna förhållanden

förefinnes beträffande kvinnliga lärare vid statens undervisningsväsende. I

proposition nr 315 till 1937 års riksdag angående tillämpning av det civila

tjänstepensionsreglementet å lärare vid statens undervisningsväsende anförde

föredragande departementschefen i fråga örn nämnda övergångsanordnings

inverkan på pensionen för kvinnlig lärare, att det kunde »vara anledning

att överväga, om icke för lärarinnor, som avgå med pension redan

under sagda övergångstid och således ej hinna komma upp till den för

deras tjänster avsedda normala löneställningen, pensionsbeloppet borde bestämmas

under beaktande av övergångsanordningarna i lönehänseende».

Departementschefen fortsätter: »Emellertid anser jag med beaktande av

motiven för och innebörden i den föreslagna övergångsanordningen skäligt,

att för ifrågavarande lärarinnor pensionen skall bestämmas på samma sätt

som för de efter övergångstidens slut avgående lärarinnorna. Härav bör

givetvis följa, att även samma pensionsavdrag skola gälla.» Det av departementschefen

sålunda gjorda uttalandet föranledde ingen erinran från

riksdagens sida.

Av den ståndpunkt, som intagits beträffande pensionsunderlagen för lärarinnorna

vid statens undervisningsväsende, torde följa, att ej heller den

för nu ifrågavarande lärarinnegrupper vid folkskoleväsendet i lönehänseende

vidtagna övergångsanordningen bör påverka pensionsunderlagen. De

sakkunniga hava i övergångsbestämmelserna till pensionsreglementena intagit

stadganden för reglering av här angivna förhållanden, i den mån

sadan reglering ej sker genom reglementenas huvudbestämmelser angående

pensionsunderlag.

Vad i det föregående sagts i fråga örn övergångsanordning i lönehänseende

för vissa lärarkategorier vid folkskoleväsendet gäller "jämväl föreståndarinna

och biträdande föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga.

De sakkunniga övergå därefter till att behandla vissa andra speciella pensionsunderlagsfrågor.

Enligt avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor åtnjuter

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 279.

15

manlig lärare vid småskola och mindre folkskola ett årligt lönetillägg å

450 kronor. Vid tillämpningen av avlöningsreglementet skall i fråga om

detta tillägg gälla samma bestämmelser som beträffande lönen. De sakkunniga

hava därför ansett att detta bör inverka på pensionsunderlaget.

Då lönetillägget närmast korresponderar mot en löneförhöjning med två

lönegrader hava de sakkunniga funnit lämpligt föreslå höjning av pensionsunderlaget

i motsvarande utsträckning. Med hänsyn till en vid årets riksdag

inom första kammaren väckt motion (nr 84) om sådant lönetillägg jämväl

för manliga biträdande lärare vid folkskolor, hava de sakkunniga, under

förutsättning av bifall till nämnda motion, föreslagit samma pensionsställning

för dessa lärare.

De sakkunniga hava vidare erinrat om det i årets statsverksproposition

(åttonde huvudtiteln, sid. 406) framlagda förslaget, att lärare vid mindre

folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor, såväl manliga som kvinnliga,

skola komma i åtnjutande av ett särskilt lönetillägg, motsvarande en

löneklass. Under förutsättning att det föreslagna lönetillägget får den karaktär,

att detsamma bör inverka å pensionen, bör enligt de sakkunnigas

mening en härav betingad höjning, motsvarande en lönegrad, ske beträffande

pensionsunderlaget för dessa lärare. En av de sakkunniga, herr Örtendal,

har i särskilt yttrande uttalat, att det på grund av dessa lönetilläggs karaktär

syntes självfallet, att tilläggen borde medföra en förhöjning av pensionsunderlaget.

I proposition nr 170 till innevarande års riksdag angående lönereglering

för nomadlärare har Kungl. Majit föreslagit bland annat, att lärare vid byskola

respektive lärare vid visteskola i lönehänseende skola likställas med

folkskollärare respektive småskollärare vid skolor med en årlig lästid av

39 veckor, samt att denna likställighet jämväl skall gälla i fråga örn de

till vissa av dessa lärare utgående eller föreslagna särskilda lönetilläggen.

Med beaktande av vad i det föregående sagts om dessa lönetilläggs inverkan

på pensionerna hava de sakkunniga vid bestämmandet av dessa lärares pensionsunderlag

tagit hänsyn till det särskilda tillägget å 450 kronor till manlig

nomadlärare vid visteskola, varemot en påverkan å pensionsunderlaget av

det till lärare vid visteskola med tjänstgöring vid byskola föreslagna lönetillägget

— motsvarande nyssnämnda löneklasstillägg för lärare vid mindre

folkskolor m. fl. — förklarats böra bliva beroende av omständigheter, som

förut angivits.

De sakkunniga hava ej funnit skäl att i förevarande sammanhang taga

hänsyn till de särskilda lönetillägg, som i proposition till innevarande års

riksdag föreslagits skola utgå till lärare i vissa skoldistrikt i övre Norrland

på grund av de svårigheter, som liro förbundna med undervisningen av barn

från finsktalande hem, ävensom till nomadlärare.

För ordinarie lärare vid folk- och småskolor och med dem i lönehänseende

jämställda befattningshavare skulle vid bifall till vad av de sakkunniga

sålunda föreslagits tjänste- och familjepensionsunderlagen komma att överensstämma

med de för civila statstjänstemän i följande lönegrader gällande

underlagen:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

för nomadlärare vid byskola.............................. 17:e lönegraden

» lärare vid folkskola.............................. 15:e—17:e »

» manlig nomadlärare vid visteskola, manlig lärare vid mindre

folkskola, manlig biträdande lärare vid folkskola och manlig

lärare vid småskola .................................. ll:e »

» lärarinna vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande

lärarinna vid folkskola ävensom föreståndarinna vid

skolhem eller arbetsstuga.............................. 9:e »

» biträdande föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga . 6:e »

Skulle det särskilda lönetillägget till lärare vid mindre folkskola, biträdande

lärare vid folkskola och sådan nomadlärare vid visteskola, som tjänstgör

vid byskola, erhålla den karaktär, att detsamma bör inverka å pensionen,

bliva manlig lärare vid mindre folkskola, manlig biträdande lärare

vid folkskola och manlig nomadlärare vid visteskola, tjänstgörande vid byskola,

i pensionshänseende hänförliga till 12 :e lönegraden samt kvinnlig

lärare vid mindre folkskola, kvinnlig biträdande lärare vid folkskola och

kvinnlig nomadlärare vid visteskola, tjänstgörande vid byskola, till 10 :e lönegraden.

Vad härefter angår de extra ordinarie lärarna hava de sakkunniga funnit

sig sakna anledning att i reglementsutkasten medtaga de i de statliga pensioneringsbestämmelserna

förekommande tabellerna, utvisande de mot olika

lönegrader svarande pensionsunderlagen och pensionsavdragen, detta av den

anledningen att vid folk- och småskoleväsendet ej finnas några extra ordinarie

befattningshavare, som äro inplacerade i bestämda lönegrader.

De extra ordinarie lärarna äro allt efter tjänståldern i avlöningshänseende

placerade i löneklasser, som för folkskollärare och därmed likställda

motsvara 16:e lönegraden för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna

civilförvaltningen och som för småskollärare och med dem likställda

motsvara 8:e lönegraden. De extra ordinarie lärarnas löner äro beroende

av lästidens längd på så sätt, att lönen för varje dag av läsåret utgår

med V273 av årslönen. Vid längsta lästiden, 273 dagar, får läraren således

hela lönen, men är lästiden inskränkt till 256 eller 242 dagar, utgör lärarens

lön för läsår allenast 256/273, respektive 242/273 av hela lönen i löneklassen.

Dessa reduktioner åstadkomma, att den utgående lönen vid en lästid av

256 dagar ligger ungefär en löneklass och vid en lästid av 242 dagar ungefär

två löneklasser under den, vari läraren är placerad.

Med utgångspunkt från de pensionsunderlag, som gälla för extra ordinarie

tjänstemän enligt 28 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet och

under hänsynstagande till de avlöningsförmåner, som utgå vid de olika

lästiderna, hava de sakkunniga upprättat förslag till pensionsunderlag för

de extra ordinarie lärarna.

Extra ordinarie folkskollärare är, såsom förut framhållits, placerad i någon

av de löneklasser (14—49), som motsvara 16:e lönegraden för extra ordinarie

tjänstemän. Det för denna lönegrad gällande pensionsunderlaget har

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 279.

17

ansetts böra föreskrivas för extra ordinarie folkskollärare och likställd med

273 dagars lästid. Är iästiden 256 dagar och löneförmånerna följaktligen

approximativt en löneklass lägre, d. v. s. praktiskt taget motsvarande 13 :e

—18:e löneklasserna eller 15:e lönegraden för extra ordinarie tjänstemän,

har pensionsunderlaget funnits böra sammanfalla med pensionsunderlaget

för nämnda lönegrad. En lästid av 242 dagar bör efter samma grunder föranleda

ett pensionsunderlag, motsvarande vad som gäller för extra ordinarie

tjänsteman i 14:e lönegraden.

Enahanda grunder hava av de sakkunniga tillämpats vid bestämmande

av pensionsunderlagen för småskollärare och med dem i lönehänseende likställda,

vilka skola tillhöra någon av löneklasserna 6—11 och sålunda ansetts

böra jämställas med extra ordinarie tjänstemän i 8:e, 7:e och 6:e lönegraderna,

allt efter lästidens längd. För manliga sådana lärare skall dock

med hänsyn till det särskilda lönetillägget å 450 kronor pensionsunderlaget

ligga två lönegrader högre än de förutnämnda och således motsvara de för

extra ordinarie tjänstemän i lönegraderna 10, 9 och 8 fastställda pensionsunderlagen.

Liksom i fråga om ordinarie lärare framhållits, bör vidare det särskilda

lönetillägget å en löneklass för lärare vid mindre folkskolor, biträdande

lärare vid folkskolor samt häremot svarande nomadlärare under samma

förutsättning, som tidigare angivits beträffande ordinarie sådana lärare,

genomgående medföra höjning av pensionsunderlaget med belopp som

motsvarar en lönegrad.

Enligt nuvarande reglemente för statens pensionsanstalt kan Överlärare

erhålla höjt pensionsunderlag. Frågan örn beredande av motsvarande möjlighet

enligt de nya bestämmelserna har enligt givna direktiv icke varit föremål

för de sakkunnigas övervägande.

Avgivna yttranden.

Statskontoret har funnit erinran ur principiell synpunkt visserligen kunna

göllas mot att det särskilda lönetillägget å 450 kronor till manliga lärare

vid småskola m. fl. skall påverka pensionsunderlaget men vill dock icke

motsätta sig de sakkunnigas förslag härutinnan; det syntes dock böra övervägas

örn icke föreskrifterna örn särskilt pensionsunderlag borde intagas

i övergångsbestämmelserna till de föreslagna pensionsreglementena. I frågan

rörande eventuellt fastställande av högre pensionsunderlag på grund av

det särskilda lönetillägg, motsvarande en löneklass, som skulle utgå till

lärare vid mindre folkskola m. fl., erinras, att föredragande departementschefen

under punkten 141 av åttonde huvudtiteln i 1938 års statsverksproposition

uttalat, att han komme att framdeles förelägga Kungl. Maj:t förslag,

att dessa lärargrupper skulle under vissa förutsättningar erhålla en

mera tryggad anställning. Örn och i den mån en fastare anställningsform

herodes åt ifrågavarande lärare, syntes de principiella invändningarna mot

att för dem medgiva ett förhöjt pensionsunderlag i väsentlig mån förminskas.

Under angivna förutsättning vill statskontoret för sin del icke motsätta sig,

att pensionsunderlaget fastställes till en lönegrad högre än för småskollärare.

niliang litt riksdagens protokoll HUSS. t sami. Nr 270. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Jfepartementscfejen.

Skolöverstyrelsen har ävenledes berört sistnämnda fråga och finner de sakkunnigas

förslag i denna punkt i sak fullt motiverat. En förbättring i pensionshänseende

för här ifrågavarande lärarkategorier i jämförelse med småskollärarkåren

i övrigt säges dock eventuellt kunna i viss mån motverka

utvecklingen mot en förbättrad skolorganisation, i vad den går ut på ett

successivt avskaffande av de mindre folkskolorna och de biträdande lärartjänsternas

ersättande med folkskollärartjänster. överstyrelsen vill därför

påpeka nödvändigheten av att de sakkunnigas förslag i denna del blir kompletterat

med sådan föreskrift, att den gynnsammare ställning i pensionshänseende,

som skulle tillkomma lärare vid mindre folkskola eller biträdande

lärare vid folkskola, icke under alla omständigheter förlorades, för den

händelse läraren komme att efter därom gjord ansökan få sin tjänstgöring

förlagd till vanlig småskola.

Lärarorganisationerna framhålla, att det måste anses starkt motiverat, att

ifrågavarande lönetillägg till lärare vid mindre folkskolor m. fl. även bör

medföra vederbörlig förhöjning av pensionsunderlaget.

I likhet med de hörda myndigheterna anser jag mig böra i allt väsentligt

biträda de sakkunnigas förslag. Vad statskontoret i en detaljfråga rörande utformningen

av reglementsbestämmelserna anfört synes mig böra iakttagas.

De sakkunniga hava ansett frågan om en eventuell högre ställning i pensionshänseende

för lärare vid mindre folkskola m. fl. böra bliva beroende av

den karaktär det till dessa lärare utgående särskilda lönetillägget skulle komma

att erhålla. Statskontoret har funnit sig kunna godtaga högre pensionsunderlag

endast under förutsättning att lärarna beredas en fastare anställning.

För egen del finner jag det önskvärt, att de närmare bestämmelserna

om det särskilda lönetillägget föreligga, innan man tager slutlig ställning

till frågan örn det berättigade och lämpliga i att låta tillägget medräknas

i pensionshänseende. Även anställningsformen kan komma att öva inflytande

på frågans bedömning och bestämmelsernas utformning. Under .sådana

förhållanden anser jag mig böra förorda, att avgörandet i frågan uppskjutes,

till dess de nämnda, ännu svävande spörsmålen blivit klarlagda.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter finner jag skäl föreligga,

att, därest förhöjt pensionsunderlag sedermera skulle komma att

medgivas, för de lärare av denna kategori, som dessförinnan hinna pensioneras,

företaga en retroaktiv omreglering av pensionerna.

4. Pensionsavdrag.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava i överensstämmelse med de uttalade grundprinciperna

för omläggningen av pensionsbestämmelserna för folk- och småskolans lärare

föreslagit tillämpning jämväl av civila tjänstepensionsreglementets och allmänna

familjepensionsreglementets pensionsavdrag. De sakkunniga hava

därvid bland de föreslagna bestämmelserna jämväl medtagit en motsvarighet

till civila tjänstepensionsreglementets stadgande örn att befattningshavare,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27!).

19

som under trettio år vidkänts pensionsavdrag eller erlagt avgift för tjänstepensionering

till av staten upprättad eller understödd pensionsfond eller pensionskassa,

skall vara befriad från pensionsavdrag.

För de extra ordinarie lärarna liava, med hänsyn till att lönen för dem

beräknas per dag, pensionsavdragen angivits jämväl med till hela öretal avrundade

belopp för dag.

Enligt nuvarande bestämmelser skall huvudman för lärare vid sjukvårdsanstalt

eller barnhem eller för föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

vid skolhem eller arbetsstuga erlägga särskilda huvudmansavgifter,

avseende tjänstepension, utöver befattningshavarnas egna

avgifter. Då för dessa befattningshavare nu blivit gällande såväl

det för folk- och småskollärare utfärdade avlöningsreglementet

som ock kungörelsen angående statsbidrag till sådana lärares avlöning, föreligga

enligt de sakkunnigas mening icke tillräckliga skäl för att i fortsättningen

bibehålla sagda särskilda liuvudmansavgift. Bestämmelse örn sådan

avgift har därför ej av de sakkunniga intagits i utkastet till tjänstepensionsreglemente.

Avgivna yttranden.

Statskontoret har, under anförande, att vissa praktiska svårigheter torde

möta vid en tillämpning inom folk- och småskoleväsendet av ett system med

pensionsavdrag, funnit det tveksamt, huruvida detta system här bör komma

till användning eller örn icke pensionsavgiftssystemet hellre borde bibehållas.

Statskontoret har vidare, då inom folk- och småskoleväsendet svårigheter

säkerligen skulle uppkomma att beräkna den tidpunkt, då pensionsavdragen

skola upphöra för vederbörande lärare, i samband varmed olägenheter

måste följa icke minst beträffande granskningen av statsbidragsrekvisitionerna,

ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke motsvarande föreskrift

för folkskollärarna borde utformas på sådant sätt, att pensionsavdrag

komme att verkställas under hela tjänstetiden, liksom i militära tjänstepensionsreglementet

föreskrivits; en reservant har dock på denna punkt uttalat

skiljaktig mening och biträtt de sakkunnigas förslag.

Statens pensionsanstalt har ävenledes uttalat sig beträffande bestämmelsen

om begränsning till trettio år av tiden för pensionsavdrags vidkännande

och avstyrkt dess tillämpande i här förevarande fall.

Skolöverstyrelsen har med avseende å de för extra ordinarie lärare föreslagna

pensionsavdragen av praktiska skäl ansett starka betänkligheter böra

resas mot att avdragen för dag göras olika stora allt efter pensionsunderlagets

varierande storlek i förhållande till antalet läsveckor per år. Skolöverstyrelsen

föreslår därför i fråga örn dessa avdrag en ytterligare avrundning så till

vida, att t. ex. för extra ordinarie folkskollärares tjänstepensionsavdrag fastställes

ett medelbelopp av 45 öre (de sakkunniga hava föreslagit avdrag å

respektive 47, 45 och 42 öre för de tre olika lästiderna och de mot dem svarande

olika pensionsunderlagen).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Departements- Statskontoret har ställt sig tveksamt i fråga om lämpligheten av att inom

chef en

folk- och småskoleväsendet tillämpa ett system med pensionsavdrag. Enligt

mitt förmenande torde knappast några allvarligare svårigheter därvid behöva

uppstå. För den händelse sådana emellertid vid den närmare utformningen

av detaljföreskrifter i ämnet skulle yppa sig, torde det böra stå öppet

för Kungl. Maj:t att i stället föreskriva ett system med pensionsavgifter.

Till de av statskontoret och statens pensionsanstalt uttalade betänkligheterna

mot systemet med tjänstepensionsavdrag under allenast trettio år kan

jag i princip giva min fulla anslutning. Redan då jag såsom föredragande

departementschef framlade förslag till civilt tjänstepensionsreglemente ansåg

jag mig böra framhålla, alt jag fann detta från kommunikationsverken

hämtade system föga rationellt men att jag med hänsyn till föreliggande omständigheter

ej kunde för det dåvarande föreslå dess avskaffande.

De sakkunniga hava ansett sig ej böra göra något undantag från den här

berörda, för civila statsförvaltningen gällande avdragsregeln. För egen

del måste jag, trots min nyss uttalade principiella inställning till frågan,

finna, att den av de sakkunniga intagna ståndpunkten är den mest följdriktiga.

Frågan om ett allmänt avskaffande av den trettioåriga avdragstiden

bör vid första därför lämpliga tidpunkt upptagas till behandling, men

intill dess bör enligt min åsikt civilförvaltningens avdragsregel tillämpas

jämväl på folk- och småskollärarkåren; de därmed möjligen förbundna administrativa

olägenheterna synas mig icke utgöra tillräckligt stöd för en

saklig avvikelse från grundprincipen att den civila statsförvaltningens pensioneringssystem

här skall följas.

Vad skolöverstyrelsen anfört beträffande avrundning av pensionsavdragens

dagbelopp synes mig förtjänt att tagas under övervägande vid den slutliga

utformningen av reglementsbestämmelserna.

5. Detaljmotiveringar.

Då de sakkunniga i sina förslag så vitt möjligt sökt följa de statliga pensionsbestämmelserna,

i första hand civila tjänstepensionsreglementet och

allmänna familjepensionsreglementet, hava de ansett särskild motivering behövlig

endast i den mån saklig avvikelse skett från nämnda reglementens

bestämmelser eller en tillämpning av desamma å folk- och småskollärare

ansetts kräva särskilda förtydliganden.1 I anledning av vad de sakkunniga

därvid framhållit samt myndigheternas uttalanden får jag anföra följande.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som i årets statsverksproposition intagits

till fonderingsfrågan inom den statliga pensioneringen, hava de sakkunniga

ej i utkastet till tjänstepensionsreglemente infört någon motsvarighet till

civila tjänstepensionsreglementets 11 §, som handlar om pensionsavdragens

fondering, och någon sådan har ej heller upptagits i utkastet till familjepensionsreglemente.

De sakkunniga hava anfört, att därest fondering alltjämt

skulle komma att äga rum, pensionsregleinentena borde kompletteras

med stadganden härom. För min del vill jag i anledning härav endast

1 De sakkunnigas detaljmotiveringar återfinnas i den vid detta protokoll fogade bilaga C.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

21

framhålla, att även om fondering skulle bibehållas för framtiden — jag

kommer i det följande att för nästa budgetår föreslå tillämpning av nuvarande

förfaringssätt — föreskrifterna härom likväl ej böra intagas i pensionsreglementena.

En av de sakkunniga, herr Örtendal, har beträffande den i 6 § 2 mom. av

utkastet till tjänstepensionsreglemente intagna regeln örn reduktion i vissa

fall av pensionen gjort följande uttalande:

Denna regel, vilken har sin motsvarighet i 7 § 2 moni. civila tjänstepensionsreglementet,

torde praktiskt taget förhindra pensionerad lärare att åtaga

sig vikariat utanför boningsorten. Den verkliga inkomstökning, som

kvarstår vid en tillämpning av reduktionsregeln, täcker knappast utgiftsökningen

för uppehället å annan ort. Då det inom undervisningsväsendet kan

bliva nödvändigt att i viss utsträckning tillgodose vikariebehovet genom

pensionerade lärare, torde det vara av behovet påkallat, att Kungl. Majit

redan i samband med pensionsbestämmelsernas utfärdande genom generell

föreskrift förklarar, att 6 § 2 mom. icke skall äga tillämpning å vikarierande

pensionerade lärare.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande förklarat sig intet hava att erinra

mot utfärdande av en föreskrift av detta innehåll.

Vad sålunda föreslagits anser jag böra tagas under övervägande i samband

med utfärdandet av de nya pensionsreglementena.

Nyssnämnde sakkunnige har vidare med avseende å den i 21 § 1 mom.

c) för icke-ordinaries rätt till sjukpension uppställda fordran på tio tjänstår

— vilken återfinnes även i det civila tjänstepensionsreglementet — uttalat

starka betänkligheter.

Med anledning härav vill jag framhålla, att en ändring på denna punkt

bör ske allenast därest motsvarande ändring vidtages i civila tjänstepensionsreglementet.

Statskontoret har ifrågasatt, huruvida icke de i 27 § intagna bestämmelserna

om möjlighet för Kungl. Majit att i vissa fall tillerkänna icke-ordinarie

lärare invalid- eller sjukpension böra erhålla sådan utformning, att av

bestämmelserna tydligt framgår, att Kungl. Majit icke blott skall äga bestämma,

om vederbörande skall beredas pension, utan även, där sådant av

förhållandena påkallas, skall äga avväga pensionsbeloppets storlek efter föreliggande

omständigheter.

Skolöverstyrelsen har uttalat sig för en utvidgning av Kungl. Majits nyss

avsedda befogenhet till att omfatta jämväl tillerkännande av ålderspension.

De av de hörda myndigheterna påyrkade ändringarna anser jag mig böra

tillstyrka.

Såsom förut framhållits äro de nya pensioneringsbestämmelserna avsedda

att äga tillämpning från och med den 1 januari 1938 eller alltså från

och med den dag, då avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

trädde i kraft. De nya föreskrifterna komma härigenom att för förra halvåret

1938 träda i stället för stadgandena i reglementet för statens pensionsanstalt

och de provisoriska pensioneringsbestämmelserna. För att denna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

anordning icke skall bliva till förfång för befattningshavare, som varit underkastad

nämnda reglemente och provisoriska bestämmelser, hava de sakkunniga,

på sätt närmare framgår av reglementsutkasten, föreslagit vissa

övergångsstadganden. I överensstämmelse med vad som skett vid allmänna

familjepensionsreglementets tillämpning å delägare i av staten numera

övertagna familjepensionskassor och som ägt rum vid statens folkskolinspektörers

inordnande under allmänna familjepensionsreglementet, hava

de sakkunniga vidare föreslagit, att vad hittills gällt i fråga om pensionsrätt

åt efterlevande make, även örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren

fyllt 60 år, samt rätt för barn att uppbära pension intill dess det

uppnår 21 år fortfarande skall tillämpas betiäffande änka eller barn efter

befattningshavare som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande hade familjepensionsrätt

i statens pensionsanstalt. Vad de sakkunniga sålunda

föreslagit, anser jag mig böra i princip tillstyrka.

6. Vissa anslagsfrågor m. m.

För närvarande äro de under åttonde huvudtiteln upptagna anslagen till

bidrag till avlöning åt befattningshavare vid folk- och småskoleväsendet uppförda

med bruttobelopp, utan avdrag för pensionsavgifter, och vid utanordningen

av statsbidrag innehållas avgifterna för att i föreskriven ordning tillgodoföras

statens pensionsanstalt. I fråga om den statliga pensioneringen bär

tillämpats ett annat förfaringssätt, i det att avlöningsanslagen uppförts med

nettobelopp, där pensionsavdragen således äro frånräknade.

I betraktande av redan vidtagna åtgärder i fråga örn reglering av de anslag,

som för budgetåret 1938/39 skulle komma att upptagas under åttonde

huvudtiteln, torde någon ändring av nuvarande förfaringssätt beträffande

redovisning av befattningshavarnas bidrag till pensioneringen

ej lämpligen böra genomföras för nämnda budgetår. De provisoriska föreskrifter,

som under nu angivna förhållanden kunna vara erforderliga, torde

få utfärdas av Kungl. Majit.

Ett genomförande av de förslag, som de sakkunniga i det föregående

framlagt, tarva även i vissa andra avseenden utfärdande av särskilda föreskrifter

vid sidan av vad som inflyter i själva pensionsreglementena.

Sålunda böra i reglementet för statens pensionsanstalt vidtagas vissa ändringar,

syftande till att från reglementets tillämpning undantaga de befattningshavare,

som bliva underkastade de nya pensionsreglementena; befattningshavare,

som kvarstår å äldre avlöningsbestämmelser, bör givetvis bibehållas

vid pensionsrätt enligt nuvarande bestämmelser. Beträffande införande

av ett övergångsstadgande angående möjlighet till pension för vikarier,

som nu äro anställda och för närvarande äga pensionsrätt, har förut

talats i samband med frågan örn pensioneringens omfattning.

Särskilda tillämpningsföreskrifter till pensionsreglementena böra även utfärdas.

I samband härmed torde jämväl böra meddelas närmare föreskrifter

angående uppskjuten livränta.

Slutligen må framhållas, att — vid införande av beteckningen pensionsav
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

23

drag i stället för pensionsavgifter —• vissa formella omredigeringar böra

vidtagas i kungörelserna angående statsbidrag till avlöning av folk- och

småskollärare samt angående allmänna grunder för dyrtidstillägg åt sådana

lärare. Vad särskilt sistnämnda kungörelse angår hava de sakkunniga anfört,

att de —- dels av praktiska hänsyn och dels med beaktande av den

ställning, som 1936 års lönekommitté intagit till frågan om sättet för beräkning

av dyrtidstillägg — icke funnit skäl föreslå någon ändring i den nu

gällande bestämmelsen, att dyrtidstillägget skall beräknas å avlöningsförmånerna

utan avdrag för befattningshavarens bidrag till pensionering. Till

frågan härom torde jag få återkomma i annat sammanhang.

1. Kostnadsberäkningar.

För belysande av den ekonomiska innebörden av det framlagda förslaget

till ändrade grunder för pensionering av folk- och småskollärare hava genom

de sakkunnigas försorg utförts vissa beräkningar rörande blivande pensioners

och pensionsavdrags belopp.

Vad först tjänstepensionerna angår har beräkning verkställts rörande den

ökning, som summan av utgående pensioner kan väntas undergå efter de

föreslagna pensionsbestämmelsernas genomförande. Beräkningarna, som

grundats på införskaffade personliga uppgiftskort beträffande de vid början

av vårterminen 1938 anställda lärarna, utvisa skillnaden mellan å ena sidan

de pensionssummor, som under vart och ett av åren 1938, 1939, 1943

och 1948 kunna beräknas bliva utbetalda enligt de föreslagna pensionsbestämmelserna,

och å andra sidan de för samma år beräknade pensionsutbetalningarna

enligt de före år 1938 gällande pensionsbestämmelserna.

I de enligt äldre grunder beräknade pensionerna har inlagts jämväl s. k.

pensionsförhöjning I enligt kungörelsen nr 280/1925. Dyrtidstillägg, å såväl

äldre som föreslagna pensioner, hava medtagits under antagande att levnadskostnadsindex

kommer att hålla sig vid 166. Hänsyn har vad de nya

pensionerna beträffar tagits till att pensionsåldern för folkskollärare föreslås

successivt höjd till 63 år. På grund av den för närvarande fortgående

utökningen av den årliga lästiden vid skolorna, varigenom respektive folkskollärares

lönegradsplacering höjes, har vid beräkningarna antagits, att alla

skoldistrikt, som nu ha en lästid av 34 V* veckor, komma att övergå till

36 V2 veckors lästid. De under sålunda angivna förutsättningar beräknade

kostnadsökningarna finnas i avrundade tal upptagna i följande sammanställning:
Beräknad

kostnadsökning

för under året

utgående tjänste
-

Ar pensioner,

kronor

1938 ........................ 90,000

1939 ........................ 460,000

1943 ........................ 1,930,000

1948 ........................ 1,670,000.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Under första året har kostnadsökningen beräknats bliva relativt ringa,

detta på grund av att de som då skulle börja uppbära pension kunna antagas

avgå företrädesvis vid mitten och slutet av året. Att kostnadsökningen

blivit lägre för år 1948 än för år 1943 har sin förklaring däri, att genom den

successiva höjningen av pensionsåldern, avgången med pension enligt de

nya bestämmelserna fördröjes, varvid en häremot svarande minskning av

pensionsutgifterna inträder.

De förut angivna kostnadsökningarna utgöra emellertid bruttobelopp, beräknade

utan beaktande av den vid pensioneringens omläggning uppstående

stegringen av befattningshavarnas bidrag till pensionerna. Denna stegring

har uppskattats till ungefär 1,500,000 kronor utan och ungefär 1,200.000

kronor med hänsyn tagen till den efter 30 tjänstår inträdande befrielsen

från pensionsavdrag, och stegringen överstiger som synes till en början kostnadsökningen

för utgående pensioner. Om, såsom för närvarande är fallet,

inflytande pensionsavgifter användas för täckande av utgifter för pensioner

och följaktligen ej fonderas, komma alltså statsverkets utgifter för tjänstepensioneringen

under åren närmast efter den föreslagna omläggningen att

bliva lägre än nu, men efter hand inträder ett motsatt förhållande.

Liknande beräkningar hava under motsvarande antaganden verkställts

med avseende å familjepensioneringen. Såsom utgångspunkt för en uppskattning

av blivande kostnadsökning för änke- och barnpensioner har begagnats

de senaste årens erfarenhet inom statens pensionsanstalt beträffande

nybeviljade sådana pensioner efter avlidna lärare vid folkskoleväsendet.

Kostnaderna för änklingpensioner hava beräknats på grundval av sammanställningar,

som ur de insamlade uppgiftskorten erhållits beträffande antalet

gifta lärarinnor och dessas fördelning efter ålder. Dyrtidstilläggen å

pensionerna hava beaktats och hänsyn har därvid tagits till att dessa tillägg

skulle utgå efter förmånligare regler å de enligt äldre grunder bestämda

pensionerna. Beräkningarna utvisa följande ungefärliga ökningsbelopp:

Beräknad kostnadsökning

för under året

utgående familje
-

År pensioner,

kronor

1938 ........................ 40,000

1939 ........................ 130,000

1943 ........................ 500,000

1948 ........................ 1,020,000.

Även dessa kostnadssiffror äro, liksom motsvarande siffror avseende

tjänstepensioner, beräknade utan beaktande av föreslagna ändringar beträffande

befattningshavarnas bidragsplikt. På grund av höjning av bidragen

stiger dessas sammanlagda belopp med ungefär 3,040,000 kronor, men

till följd av att enligt de föreslagna nya pensionsbestämmelserna bidragsplikten

skall upphöra vid befattningshavares avgång med tjänstepension —

enligt nuvarande bestämmelser erlägger manlig befattningshavare avgift hela

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 279.

livstiden — blir ökningen av befattningshavaranas bidrag efter hand något

mindre och kan för de närmaste åren uppskattas till följande belopp:

Beräknad ökning av

befattningshavarnas

bidrag till familje
-

År pensioneringen,

kronor

1938 ........................ 3,040,000

1939 ........................ 3,030,000

1943 ........................ 2,990,000

1948 ........................ 2,930,000.

Om ej heller för familjepensioneringens vidkommande fondering av pensionsavdrag

skall äga rum, kunna alltså för den här betraktade tidsperioden

statsverkets utgifter för denna pensionering väntas bliva lägre enligt

det framlagda förslaget än enligt de äldre bestämmelserna. På grund av

att en jämförelse mellan de förutvarande och de föreslagna pensionsbestämmelsema

utvisar, att under många år framåt i tiden ökningen av utgående

pensioners årsbelopp väntas fortgå, under det att ökningen av befattningshavarnas

bidrag till pensioneringen beräknas bliva allt mindre, är det att

emotse, att den av nyssnämnda siffror belysta minskningen av statens utgifter

för familjepensioneringen efter hand kommer att ytterligare nedgå.

Förslaget till reglering av pensioner, utgående enligt äldre

bestämmelser.

Såsom tidigare framhållits hava de sakkunniga enligt meddelade direktiv

haft att utreda jämväl frågan huruvida en förbättring av de tjänstepensioner,

som beviljats före den 1 januari 1938 avgångna folk- och småskollärare,

skulle kunna åvägabringas genom en vidsträcktare tillämpning av

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser om ny pension

för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.

Nämnda kungörelse avser att reglera pensioner av äldre typ. Regleringen

innefattar i första hand en förhöjning av den äldre pensionen för att möjliggöra

en tillämpning av enhetliga grunder för dyrtidstilläggens beräknande

å äldre och nyreglerade pensioner. Denna förhöjning, som i kungörelsen

benämnes förhöjning I och som i och för sig icke innebär någon förbättring

av de förmåner, som före kungörelsens ikraftträdande tillförsäkrats pensionär,

tillkommer icke blott pensionerade f. d. befattningshavare i statens

tjänst med oreglerad pension utan även andra pensionärer, vilka i avseende

å rätt till dyrtidstillägg äro likställda med nämnda statliga pensionärer.

Kungörelsen är sålunda, i vad avser förhöjning I, tillämplig å pensionerade

folk- och småskollärare, vilka kommit i åtnjutande av pension antingen

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 279.

enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller tidigare enligt reglementena

för folkskollärarnas pensionsinrättning och småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Enligt samma kungörelse utgår en ytterligare pensionsförhöjning å pensioner

av äldre typ, förhöjning II. Med denna förhöjning har avsetts att

åstadkomma en skälig anpassning av de äldre pensionerna efter de pensionsunderlag,

som ligga till grund för motsvarande nyreglerade pensioner.

Förhöjningen är för närvarande endast tillförsäkrad pensionerade statliga

befattningshavare och utgör i allmänhet hälften av skillnaden mellan den

genom förhöjning I reglerade pensionen och motsvarande nyreglerad pension.

I vissa fall, där för befattning nyreglerat pensionsunderlag icke föreligger

eller däremot svarande särskilt pensionsunderlag i bilaga till kungörelsen

icke upptagits, utmätes denna förhöjning enligt särskilda beräkningsgrunder,

vilka i regel innebära en mindre förbättring av pensionen än

enligt huvudregeln.

De pensioner, som enligt äldre bestämmelser utgå till förutvarande folkoch

småskollärare, kunna allt efter tidpunkten för deras beviljande och beloppens

storlek hänföras till i följande sammanställning angivna huvudgrupper:
-

Genom

Genom

Grund-

reglering

pensions-

pension,

fr. o. m. år

förhöjning I

kronor

1920 förhöjd

uppbringad

till kronor

till kronor

Grupp I. Pensioner beviljade före år 1907 (för små-

skollärare före år 1909).

Folkskollärare, manlig och kvinnlig..............

750:-

1,425

1,704

Småskollärare, d:o ..............................

200: -

600

720

Grupp II. Pensioner beviljade åren 1907—1918 (för

småskollärare åren 1909—1919).

Folkskollärare:

manlig ......................................

1,013: —

1,800

2,028

kvinnlig....................................

900:-

1,650

1,908

Småskollärare, manlig och kvinnlig ..............

450: —

975

1,140

Grupp III. Pensioner beviljade efter är 1918 (för små-

skollärare efter år 1919).

Folkskollärare:

manlig..................................

2,250: —

—

2,544

kvinnlig......................................

1,875: —

—

2,112

Småskollärare:

manlig........................................

1,387: 50

—

1,644

kvinnlig..............................

1,237: 50

-

1,440

Den pensionsreglering, som genomfördes år 1920, innebar en höjning av

de äldre pensionerna med belopp som med 300 kronor översteg hälften av

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

den förutvarande pensionen; dock fick salunda förhöjd pension icke överstiga

1,800 kronor eller understiga för folkskollärare 1,000 kronor och för

småskollärare 600 kronor. Beträffande innebörden av pensionsförhöjning I

har förut redogjorts.

De sakkunniga anföra följande i fråga om ett tillämpande av jämväl pensionsförhöjning

II å pensionerna för de före år 1938 avgångna folk- och

småskollärarna:

Då 1921 års pensionskommitté framlade det sedermera antagna förslaget

örn pensionsförhöjningar I och II, ställde sig kommittén icke främmande för

ett medgivande av jämväl förhöjning II åt, bland andra, pensionerade lärare

vid folk- och småskolor, men denna fråga undansköts då under hänvisning

till att den ej innefattades i kommitténs uppdrag.

Då lärarna vid folk- och småskolorna genom den beslutade löneregleringen

inordnats i det statliga lönesystemet och da genom det såsom en konsekvens

härav nu framlagda förslaget om tillämpning å dem av det statliga

pensioneringssystemet statens medverkan till denna lärarpersonals pensionering

blir av samma omfattning som för de statliga befattningshavarna,

torde, enligt de sakkunnigas mening, föreligga såväl reella skäl som tekniska

förutsättningar för en tillämpning å nu ifrågavarande lärare jämväl av bestämmelserna

örn pensionsförhöjning II.

Därest, såsom de sakkunniga vilja föreslå, de mot 34 /2 veckors ärlig

lästid svarande underlagen läggas till grund för beräkningen av pensionsförhöjning

II, skulle denna för de ovannämnda pensionärsgrupperna uppbringa

pensionerna till följande belopp:

“ ''

Ny pension för

manlig

pensionär,

kronor

kvinnlig

pensionär,

kronor

Grupp 1:

Folkskollärare ......................

2,370

2,274

Småskollärare ......................

1,512

1,320

Grupp II:

Folkskollärare ......................

2,532

2,376 j

Småskollärare ......................

1,722

1,530

! Grupp III:

Folkskollärare ......................

2,790

2,478

Småskollärare ......................

1,974

1,680

En utsträckt tillämpning av kungörelsen nr 280 1925 å nu nämnda pensionärsgrupper

jämväl i vad den avser pensionsförhöjning 11^ skulle, beräknat

efter nuvarande antal pensionärer, för staten medföra, fransett dyrtidstilllägg,

följande årskostnad:

Grupp I.................. 55,000 kr.

, II.................. 210,000 »

> lil .................. 1,440,000 >

Summa 1,705,000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Kostnaden kommer på grund av fortgående minskning av pensionärstocken

att successivt nedgå.

Avgivna yttranden.

Statskontoret har nied hänsyn till det högst betydande kostnadsbeloppet

ställt sig synnerligen betänksamt gentemot förslaget men påpekat, att motsvarande

förmån redan tillkommer pensionerade f. d. befattningshavare inom

det statliga undervisningsväsendet. Ett bifall till förslaget bör emellertid

under inga förhållanden hilva prejudicerande beträffande andra icke statliga

befattningshavare, vilka erhållit pensionsrätt enligt reglementet för statens

pensionsanstalt. Ämbetsverket har i sådant avseende framhållit, att

särskilda skäl för en dylik förmån kunna anföras beträffande lärare vid

folk- och småskolor, sedan dessa lärares löne- och pensionsfömåner, som

till ojämförligt största delen utgå av statsmedel, föreskrivits skola utgå efter

samma regler som för motsvarande grupper av statliga befattningshavare.

Dessa skäl äro icke för handen i andra fall. En förutsättning för att

här avsedda pensionsförbättring medgives utgå måste emellertid enligt

statskontorets mening vara, att vederbörande lärare icke av skoldistriktet

erhållit någon förhöjning av författningsenligt utgående pension. Såsom

ett ofrånkomligt villkor bör fördenskull föreskrivas, att, örn och i den mån

dylika kommunala pensionstillägg förekomma, här ifrågavarande pensionstillägg

skola minskas med belopp, motsvarande sådant kommunalt tillägg.

Statens pensionsanstalt uttalar, att den finner den av de sakkunniga föreslagna

pensionsregleringen skälig. Dock synes från sådan reglering böra

undantagas den, vilken av annan anledning än befattningens indragning avgått

från sin befattning med rätt till uppskjuten tjänstepension.

Departements- Folk- och småskollärarnas avlöningsbestämmelser hava numera blivit utchefen.

formade i analogi med det statliga lönesystemet. Genom det förut framlagda

förslaget skulle en motsvarande utformning av pensionsbestämmelserna genomföras.

Då vidare ifrågavarande lärares löne- och pensionsförmåner till

den ojämförligt största delen skola utgå av statsmedel, anser jag det vara en

naturlig följd, att man jämväl beträffande reglering av redan utgående pensioner

och understöd tillämpar de regler, som kommit till användning med

avseende å de statligt anställda. Från de hörda myndigheternas sida har

ej heller någon erinran av principiell art framförts gentemot de sakkunnigas

förslag härom. Jag vill även erinra, att en reglering av redan utgående pensioner

till f. d. befattningshavare vid statens undervisningsväsende automatiskt

och med tillämpning av de i det föregående relaterade grunderna

ägt rum i samband med den för denna del av undervisningsväsendet från

och med 1938 års ingång ikrafträdda löne- och pensionsregleringen.

I ett par detaljfrågor hava emellertid erinringar framställts i de avgivna

yttrandena.

Sålunda har statskontoret påyrkat, att, örn och i den mån de ifrågavarande

pensionstagarna uppbära kommunala pensionstillägg, den föreslagna pen
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279. 29

sionsförbättringen skall minskas med belopp, motsvarande det kommunala

tillägget.

Även om vissa skäl kunna tala för detta statskontorets förslag, anser jag

mig dock ej böra biträda detsamma. De kommunala tilläggen, som ofta äro

rörliga, utgå efter så skiftande regler och hava rättsligt sett så olika karaktär,

att reduktionsbestämmelserna måste bliva i hög grad komplicerade, örn

betydande ojämnheter vid tillämpningen skola undvikas.

Den av statens pensionsanstalt föreslagna begränsningen av pensionsförhöjningens

tillämplighetsområde anser jag mig böra förorda.

Förhöjningen av de äldre pensionerna torde i likhet med de nya avlönings-

och pensionsreglementena böra vinna tillämpning från och med den

1 januari 1938.

Med avseende å utformningen av de blivande bestämmelserna i ämnet må

framhållas, att för den, som pensionerats i befattning, vilken närmast motsvarar

icke-ordinarie tjänst, den i § 4 mom. 1 a) förutnämnda kungörelse

om ny pension intagna regeln för pensionsförhöjningens beräkning bör tilllämpas,

där nyreglerat pensionsunderlag finnes fastställt för sist avsedda

tjänst.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående förordats utfärda

bestämmelser

dels angående ändrade pensionsvillkor för lärare vid folkoch

småskolor m. fl.,

dels ock angående förbättring av tjänstepensioner, som

beviljats förutvarande lärare vid folk- och småskolor m. fl.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Bilaga A.

Utkast

till

reglemente angående'' tjänstepension för lärare vid folk- och småskoldam.

fl. (tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl.).

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente skall äga tillämpning å följande befattningshavare, som

äro underkastade föreskrifterna i avlöningsreglementet den 30 september 1937

(nr 868) för lärare vid folk- och småskolor, nämligen:

a) ordinarie folk- och småskollärare, lärare vid mindre folkskolor och

biträdande lärare vid folkskolor, vilka anställts tillsvidare med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägning samt extra ordinarie folk- och

småskollärare;

b) lärare med motsvarande anställning vid statens egentliga folkskolor,

mindre folkskolor och småskolor i rikets nordligaste gränsorter eller vid

Skytteanska skolan i Tärna;

c) lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem, vilken anställts tillsvidare

med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning eller eljest med fast

anställning eller ock som extra ordinarie;

d) föreståndarinna och biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt

skoldistrikt eller Skytteanska skolan i Tärna, eller vid arbetsstuga, tillhörig

någon av stiftelserna Västerbottens eller Norrbottens läns arbetsstugor;

e) ordinarie och extra ordinarie lärare vid nomadskoleväsendet (nomadlärare).

2 §.

1. Tjänstår, som avses i detta reglemente, beräknas för tid,

a) under vilken befattningshavare före uppnående av den för hans tjänst

stadgade pensionsåldern varit innehavare av befattning, å vilken detta reglemente

äger tillämpning;

b) under vilken befattningshavare innehaft annan med pensionsrätt förenad

anställning i statens tjänst än beställning å reservstat vid försvarsväsendet;
c)

för vilken erlagts avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad

eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa.

2. Såsom tjänstår må vidare tillgodoräknas två tredjedelar av den tid,

under vilken befattningshavare före uppnåendet av den för hans tjänst stadgade

pensionsåldern utan skyldighet att vidkännas pensionsavgift eller pensionsavdrag

såsom vikarie uppehållit befattning, å vilken detta reglemente

äger tillämpning.

3. Vid tjänstårsberäkning skall avdrag göras för tid, omfattande minst

15 dagar i följd, under vilken befattningshavare åtnjutit tjänstledighet för

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

svag hälsas vårdande, för havandeskap eller barnsbörd eller för enskild

angelägenhet, så ock för tid, under vilken befattningshavare varit tagen i

häkte eller avstängd från tjänstgöring eller utan giltigt förfall avhållit sig från

tjänstgöring. „

4. Har befattningshavare eljest i eller utom statens tjänst lorrattat arbete

eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder sådant

arbete eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas

honom såsom tjänstår, beror på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver,

om och i vad mån dylikt tillgodoräknande må äga rum.

5. Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggande av rätt

till pension, må sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom

tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring än

den, på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.

6. Vid tjänstårsberäkning skall en undervisningstid av 242 dagar anses

som helt tjänstår och må lärare icke för något redovisnjngsår tillgodoräkna

mera än nämnda antal dagar. Därest vid sadan tjänstårsberäkning avdrag

enligt 3 mom. härovan ifrågakommer, skall avdrag ske med den kalendertid,

under vilken ledigheten varat.

7. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

3 §•

Från och med den dag, befattningshavare erhåller pensionsrätt enligt

detta reglemente, och intill utgången av den månad, under vilken han uppnår

trettio tjänstår eller dessförinnan inträder i pensionsåldern, skall honom

tillkommande lön minskas med tjånstepcnsionsavdrag i enlighet med bestämmelserna

i detta reglemente.

För ändamål, som här avses, må tid, under vilken detta reglemente icke

varit å befattningshavaren tillämpligt, räknas som tjänstår endast i den

mån befattningshavaren för sådan tid vidkänts pensionsavdrag eller erlagt

avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt,

pensionsfond eller pensionskassa.

4 §•

1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,

utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med dagen näst

efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en

månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

Vid tillämpning av detta stadgande iakttages, att det för tiden efter pensionstagarens

frånfälle utgående pensionsbeloppet icke må överstiga femhundra

kronor.

2. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:!; statens pensionsanstalt likväl

obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående

pensionsbelopp.

5 §.

1. Varder befattningshavare dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel

skild från tjänsten, må han ej komma i åtnjutande av pension.

2. Har pensionstagare blivit för förbrytelse i sin tidigare innehavda tjänst

dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, må

lian från och med månaden näst efter den, under vilken utslaget vunnit

laga kraft, åtnjuta allenast en tredjedel av pensionen, där ej Kungl. Majit

opaginerad Kontrollera mot PDF

3- Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

finner skäl tillerkänna pensionstagare!! större del, dock ej mera än två tredjedelar

av pensionen.

3. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är föremål

för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller ock

avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel

av pensionen.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan anhörig

rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

6 §•

1. Örn befattningshavare, vilken kommer i åtnjutande av pension för i

detta reglemente avsedd tjänst, vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller

sedermera erhåller pension för statsanställning eller pension för icke-statlig

anställning, med vilken är förenad delaktighet i statens pensionsanstalt, till

sådant belopp, att sammanlagda förmånerna för år räknat överstiga femtusenfyra

kronor, må han, så länge sådan annan pension åtnjutes, av pensionen

enligt detta reglemente uppbära allenast en tredjedel, med iakttagande likväl

dels att i förekommande fall därutöver må utgå så mycket av den återstående

delen, att vad vederbörande äger behålla ej understiger summan av

den större förmånen och en tredjedel av den mindre eller, om båda äro lika,

den ena av dem ökad med en tredjedel, dels ock att minskning skall ske endast

i den mån så erfordras för att förmånernas sammanlagda belopp ej må

överstiga femtusenfyra kronor. Vid tillämpning av vad sålunda stadgats skall

jämväl i förekommande fall iakttagas, att hänsyn icke tages till pension, som

utgår enligt gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal.

2. Vad i 1 morn. sägs skall, där icke Kungl. Majit annorlunda förordnar,

äga motsvarande tillämpning, om befattningshavaren vid avgången från tjänsten

åtnjuter eller sedermera erhåller lön eller arvode för statstjänst, lön för

sådan tjänst, å vilken avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor

äger tillämpning eller lön för icke-statlig anställning, med vilken är förenad

delaktighet i statens pensionsanstalt.

7 §•

1. Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas av statens

pensionsanstalt.

I fråga om vad som skall iakttagas vid ansökning om pension meddelar

Kungl. Majit särskilda föreskrifter.

2. Avsked må ej meddelas befattningshavare, innan frågan om hans rätt

till pension, där sådan fråga förekommer, blivit vederbörligen avgjord.

3. Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt bevis

därom.

8 §•

Till ledning vid prövning av befattningshavares pensionsrätt skall hos vederbörande

huvudman förås tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter,

som utfärdas av Kungl. Majit.

9 §•

Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i detta

reglemente, icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma

jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

2 KAP.

33

Ordinarie lärare och med dem i lönehänseende likställda befattningshavare.

10 §.

1. Skyldighet att avgå från tjänsten inträder för befattningshavare

a) då han uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern, den myndighet

eller styrelse, som äger att från tjänsten avskeda, likväl obetaget att,

såvida detta tillstyrkts av vederbörande statens folkskolinspektör, medgiva

anstånd med avskedet, därest och så länge befattningshavaren prövas kunna

på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall längre

tid än sammanlagt två år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och det behörigen styrkes, att

han på grund härav är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt

sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan

annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig;

c) då det behörigen styrkes, att han till följd av sjukdom, vanförhet eller

lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga

är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt

han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan befattning, till

vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig.

2. Har befattningshavare, för vilken statens pensionsanstalt enligt 1 mom.

prövat skyldighet att avgå från tjänsten föreligga, underlåtit att söka avsked,

ankommer det på den myndighet eller styrelse, som äger att från tjänsten avskeda,

att entlediga befattningshavaren.

I fråga om skyldighet för befattningshavare att för styrkande av i 1 mom.

c) angivna omständigheter underkasta sig läkarundersökning gäller vad därom

är särskilt stadgat.

3. Befinnes befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande sätt

fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1

mom. b) eller c) sägs, må Kungl. Maj:t, därest befattningshavaren uppnått

en levnadsålder, som med högst fem år understiger den för hans tjänst stadgade

pensionsåldern, på därom av vederbörande myndighet gjord framställning

förklara honom skyldig att avgå från tjänsten och entlediga honom.

Framställning, som nyss sagts, må icke avlåtas, utan att befattningshavaren

erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet. Avgives yttrande,

skall detsamma åtfölja framställningen till Kungl. Maj:t.

H §•

Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer:
a)

befattningshavare, som uppnått den för hans tjänst stadgade pensionsåldern

(ålderspension);

b) befattningshavare, som enligt bestämmelserna i 10 § 1 mom. b) är skyldig

att avgå (invalidpension);

c) befattningshavare, som enligt bestämmelserna i 10 § 1 mom. c) är skyldig

att avgå eller som med tillämpning av bestämmelsen i 10 § 3 mom. förklarats

skyldig att avgå (sjukpension).

12 §.

1. Ålderspension bestämmes i förhållande till antalet tjänstår enligt följande

grunder. Kan befattningshavare räkna minst trettio tjänstår, utgår hel

pension. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad pension.

Hillring lill riksdagens protokoll 1938. 1 sand. Nr 279. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

2. Hel pension sammanfaller till beloppet med det för befattningen stadgade

tjänstepensionsunderlaget; dock att för befattningshavare, som under

kortare tid än tre år innehaft den tjänst, från vilken avgång äger rum, beloppet

av hel pension skall utgöra medeltalet av de högsta tjänstepensionsunderlag,

vilka under vart och ett av de senast förflutna tre åren före avgången

varit gällande för honom.

3. Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med V 120

för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.

13 §.

Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren

vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget.

14 §• i

Sjukpension bestämmes enligt de i 12 § angivna grunderna men utgår med

lägst sjuttiofem procent av hel pension. Beloppet av sjukpension må dock

icke överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,

därest han med oförändrat tjänstepensionsunderlag kvarstått i sin befattning

till pensionsålderns inträde.

15 §.

Befattningshavare, som tidigast fem år före uppnåendet av pensionsåldern

frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att komma

i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning att han innehar minst trettio

tjänstår samt att avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas

intresse.

Förtidspension motsvarar hel ålderspension men skall för tiden intill dess

befattningshavaren uppnår pensionsåldern vara minskad med Viso för varje

full fjärdedel av år, varmed befattningshavarens levnadsålder vid avgången

understiger pensionsåldern.

16 §.

1. Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningar, som äro hänförda

till viss lönegrad, skola, där ej annat följer av stadgandena i 2 mom. samt

18 och 19 §§ tillämpas de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag,

som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

Tjänste- pensions- avdrag

för år

Kr.

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

Tjänste- pensions- avdrag

för år

Kr.

man

Kr.

kvinna

Kr.

man

Kr.

kvinna

Kr.

B 1............

1,320

1,236

36

B 16............

3,240

3,036

141

B 2............

1,404

1,320

39

B 17............

3,444

3,240

156

B 3............

1.476

1,404

42

B 18............

3,684

3,444

174

B 4............

1,560

1,476

45

B 19............

3,924

3,684

192

B 5............

1,644

1,560

48

B 20............

3,924

3.684

192

B 6............

1,716

1,644

51

B 21............

4,200

3,924

213

B 7............

1,824

1,716

57

B 22............

4,476

4,2()0

234

B 8............

1,920

1,824

63

B 23............

4,764

4,476

255

B 9............

2,040

1,920

69

B 24............

5,076

4,764

279

B 10............

2,160

2,040

75

B 25............

5,400

5,076 .

303

B 11............

2,304

2,160

84

B 26............

5,724

5,400

330

B 12............

2,436

2,304

90

B 27............

6,036

5,724

354

B 13............

2,640

2,436

102

B 28............

6.360

6,036

378

B 14............

2,844

2,640

114

B 29............

6,684

6,360

399

B 15............

3,036

2,844

129

B 30............

6,996

6,684

420

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

35

2. För följande befattningar skola, oavsett vilken lönegrad befattningen

tillhör, tillämpas de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag, som

enligt 1 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:

för manlig lärare vid mindre folkskola, manlig biträdande lärare

vid folkskola och manlig lärare vid småskola ............ ll:e lönegraden

för manlig nomadlärare vid visteskola...................... Ilie »

17 §.

Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår, under vilket

befattningshavaren uppnår nedan angivna levnadsålder:

1. För folkskollärare och med sådan i lönehänseende likställd.......... 63 år

2. För annan befattningshavare tillhörande lönegraderna 1—12........ 60 »

» » » » » 13—30........ 65 ».

18 §.

1. Varder befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttad till befattning

med lägre tjänstepensionsunderlag, skall i pensionshänseende för

honom fortfarande gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den tjänst, han

vid förflyttningen innehade.

2. Har befattningshavare efter egen ansökning förflyttats till befattning

med lägre tjänstepensionsunderlag eller har sådan förflyttning föranletts av

något befattningshavarens förfarande i tjänsten, skall i pensionshänseende

gälla vad som finnes stadgat för den lägre befattningen.

3. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad och sänkes till följd därav det

för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget, skall i pensionshänseende

icke inträda någon förändring för den, som vid nedflyttningen innehade

befattningen.

19 §.

För i detta kapitel avsedd befattningshavare, som är förordnad att innehava

sådan i reglementet avsedd icke-ordinarie befattning, för vilken gäller

ett högre tjänstepensionsunderlag än det för hans ordinarie befattning fastställda,

skola tillämpas de för icke-ordinarie befattningshavare i reglementet

givna bestämmelserna, under iakttagande likväl att han härigenom icke må

lida inskränkning i de pensionsförmåner, som tillkomma honom i hans

egenskap av ordinarie befattningshavare.

20 §.

1. Befattningshavare, som avgår från tjänsten utan rätt att komma i. åtnjutande

av pension, är från och med avgången försäkrad till erhållande av

uppskjuten livränta till det belopp för år räknat, som enligt försäkringsteknisk

beräkning svarar mot den intjänta pensionen.

Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pension

av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för befattning, beträffande

vilken tjänstepensionsunderlaget ej överstiger 2,436 kronor för man

och 2,304 kronor för kvinna, samt 65 år för annan befattning. Därest antalet

tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta pensionen

med två procent för varje felande helt tjänstår. För befattningshavare,

vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten

eller som lill följd av tjänstefel skilts från tjänsten, skall emellertid den intjänta

pensionen minskas med två tredjedelar, där ej Kungl. Majit linner

skäl tillerkänna befattningshavaren större del, dock ej mera än två tredjedelar

av den intjänta pensionen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

2. Befattningshavare skall erhålla skriftligt bevis över honom vid avgång

ur tjänst tillkommande rätt till uppskjuten livränta.

3. Därest sådan livränteförsäkrad person tillträder med pensionsrätt förenad

anställning i statens tjänst eller med pensionsrätt enligt detta reglemente

förenad befattning eller erhåller sådan anställning med pensionsrätt i av

staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa, i vilken

tjänstår för pension må räknas för den tjänst, som medfört rätten till

livränta, upphör hans rätt till livränta. Är jämväl den nya befattningen underkastad

bestämmelserna i detta reglemente, skall — där ej föreskrifterna

i 1 mom. ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande av pension för befattningen

hänsyn tagas till den tid, under vilken befattningshavaren förut

innehaft sådan anställning, som enligt bestämmelserna i 2 § må räknas

honom till godo såsom tjänstår för pension.

4. Livränta utbetalas enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit,

från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått

den ålder, som tillämpats såsom pensionsålder vid beräkning av intjänt pension,

till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

21 §.

1. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer

icke-ordinarie befattningshavare:

a) då befattningshavaren avgår vid eller efter utgången av lästerminen

närmast före uppnåendet av pensionsåldern (ålderspension);

b) då befattningshavaren till följd av olycksfall i tjänsten blivit oförmögen

till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring (invalidpension);

c) då befattningshavaren till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra

fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen

till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring^ dock under förutsättning att

han vid avgången kan räkna minst tio tjänstår (sjukpension).

2. Rätt att komma i åtnjutande av pension inträder utan hinder av att i 1

mom. c) omförmäld oförmåga till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring inträffat

under tiden mellan två lästerminer eller inom en tid av nio månader

efter sista anställningen, dock under förutsättning att befattningshavaren

icke på grund av eget förvållande entledigats från befattningen.

22 §.

1. I fråga om beräkning av pension för icke-ordinarie befattningshavare

gäller, att

a) ålderspension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 12 §;

b) invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren

vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget;

c) sjukpension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 12 §, varvid

emellertid iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem

procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke må överstiga

den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,

därest han med oförändrat tjänstepensionsunderlag kvarstått i sin befattning

till pensionsålderns inträde.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

37

23 §.

1. För i detta kapitel avsedda icke-ordinarie befattningar skola tillämpas

de tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag, som här nedan angivas

:

Årlig

lästid,

veckor

Tjänstepensions-

underlag

Tjänstepensionsavdrag

Befattningshavare

Kr.

för läsår

Kr.

för dag

Kr.

Man

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Kvinna j

Folkskollärare och nied sådan)

i lönehänseende likställd

Lärare vid mindre folkskola,

biträdande lärare vid folk- skola, nomadlärare vid vis- teskola samt småskollärare!

och med sådan i lönehän-|

seende likställd

39

36 V»

34 V»

39

36 Vi

34 Vi

3,036

2,844

2,640

2,040

1,920

1,824

2,844

2,640

2,436

1,716

1,644

1,560

129

114

102

69

63

57

129

114

102

57

51

48

0.47

0.45

0.42

0.25

0.24

0.23

0.47 |

0.46 !

0.42

0.21

0.20

0.20

24 §.

För icke-ordinarie befattning gäller samma pensionsålder som för motsvarande

ordinarie tjänst.

Befattningshavare må icke i något fall bibehållas i tjänst längre tid än

två år utöver pensionsåldern.

25 §.

Bestämmelserna i 15 § angående förtidspension och i 20 § angående uppskjuten

livränta skola äga motsvarande tillämpning beträffande icke-ordinarie

befattningshavare; dock att vid beräkning av uppskjuten livränta för

befattningshavare, vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse

i tjänsten eller som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten, den intjänta

pensionen skall i varje fall minskas med två tredjedelar.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

26 §.

Varder ordinarie befattningshavare, som avses i detta reglemente, utan

ändring beträffande innehavande lönegrad förflyttad till tjänst, å vilken

reglementet icke äger tillämpning, skall han, så länge han kvarstår i den

tjänsten, fortfarande vara underkastad reglementets föreskrifter.

27 §.

Övergår extra ordinarie befattningshavare, som i 3 kap. avses, på grund

av tjänstens indragning eller densammas förvandling till ordinarie tjänst,

till tjänstgöring såsom vikarie å befattning, varå detta reglemente äger tilllämpning,

må sådan befattningshavare, därest han på grund av omständigheter,

som i 21 § b) eller c) sägs, blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande

tjänstgöring, av Kungl. Majit kunna tillerkännas invalid- eller sjukpension

som örn han alltjämt vore innehavare av den extra-ordinarie tjänsten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

28 g.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av reglementet, meddelas av Kungl. Majit.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

1. Detta reglemente skall äga tillämpning från och med den 1 januari

1938, dock med iakttagande av att för tiden 1 januari—30 juni 1938 skall

gälla vad i reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919

(nr 878) samt kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 5) med vissa provisoriska

bestämmelser angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga

lärare vid folk- oell småskolor m. fl. stadgats i fråga örn pensionsrätt

för vikarie å i detta reglemente avsedd befattning, befattningshavares skyldighet

att från tjänsten avgå samt befattningshavare åvilande pensionsavgifter;

och skall inskränkning ej ske i här medgiven rätt till pension eller

till tjänstårsberäkning och ej heller minskning äga rum i redan beviljad pension.

I och med reglementets ikraftträdande för befattningshavare, som blir underkastad

reglementet, skall vad i författning eller annan av Kungl. Majit

utfärdad föreskrift eljest finnes stridande mot reglementets bestämmelser

upphöra att gälla, såvitt angår sådan befattningshavare.

2. För ordinarie och extra ordinarie folkskollärare och med dem i lönehänseende

likställda skall pensionsåldern inträda vid utgången av det kalenderhalvår,

under vilken befattningshavare uppnår nedan angivna levnads
-

ålder, nämligen:

under tiden 1 juli 1938—30 juni 1943 .......................... 60 år;

under tiden 1 juli 1943—30 juni 1946 .......................... 61 år;

under tiden 1 juli 1946—30 juni 1948 .......................... 62 år.

Har här avsedd befattningshavare, som under angiven tid uppnår sålunda

föreskriven pensionsålder, nied stöd av äldre eller i detta reglemente givna

bestämmelser medgivits anstånd med avsked utöver pensionsåldern, må

tjenstår tillgodoräknas jämväl under anståndstiden, dock längst intill utgången

av det kalenderhalvår, varunder han uppnår 63 års ålder. Befattningshavaren

skall härvid vara skyldig vidkännas pensionsavdrag intill dess

jämlikt 3 § reglementet denna skyldighet upphör på grund av att han erlagt

pensionsavgifter eller vidkänts pensionsavdrag under 30 år.

3. För ordinarie småskollärarinna, kvinnlig lärare vid mindre folkskola,

kvinnlig biträdande lärare vid folkskola och kvinnlig nomadlärare vid visteskola,

tjänstgörande vid byskola, liksom för föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga skall under tiden 1 januari

1938—30 juni 1942, oavsett för henne då gällande lönegradsplacering, tilllämpas

det tjänstepensionsunderlag och, vad gäller tiden 1 juli 1938—30

juni 1942, jämväl det tjänstepensionsavdrag, som svarar mot de för dessa

befattningshavare efter nämda tid bestämda lönegraderna.

4. Under tiden 1 januari—30 juni 1938 skall för icke-ordinarie befattningshavare,

som avses i 3 kap. reglementet, tjänstepensionsunderlaget utgöra
det

enligt 23 § mot 36 1/2 veckors lästid svarande tjänstepensionsunderlaget,

om lästiden utgjort mer än 36 men mindre än 39 veckor, samt

det enligt sagda paragraf mot 34 x/2 veckors lästid svarande tjänstepensionsunderlaget,

om lästiden utgjort högst 36 veckor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

39

5. Därest vid tillämpning av stadgandet i 12 § 2 morn. hänsyn skall tågås

till befattningshavares tjänstepensionsunderlag för tid innan reglementet blivit

gällande för honom, skall därvid så anses, som om för befattningshavaren

gällt det tjänstepensionsunderlag, som vid pensionerings tillfället är fastställt

för den befattning, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed närmast

jämförlig befattning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Bilaga B.

Utkast

till

reglemente angående familjepension för efterlevande till lärare vid

folk- och småskolor m. fl. (familjepensionsreglementet för folkskollärare

m. fl.).

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å:

a) innehavare av befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet för

folkskollärare m. fl. gäller; samt

b) den som avgått från befattning, som i a) avses och äger rätt till pension

eller uppskjuten livränta enligt nämnda tjänstepensionsreglemente,

dock att familjepensionsreglementet icke skall gälla för den som äger rätt

till uppskjuten livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till

tjänstepension enligt detta tjänstepensionsreglemente berättigande befattning

eller med tjänstepensionsrätt förenad anställning i statens tjänst.

2 §.

1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild make, i fall som i 2 mom. sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej make, örn äktenskapet ingåtts efter det

befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn,

om adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.

2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin

make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans

under minst fem år och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande

uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till

omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall

vara berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu

sagts för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag

gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet

att utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört

eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej

meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

41

3 §.

Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § a) avses, skall

honom tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag i enlighet

med vad nedan sägs.

4 §•

1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett

vid befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens

grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår

och det för den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de

i denna paragraf angivna grunderna.

2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt

pension enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl., är familjepensionens

grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt

antalet av befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade med tid som

från dödsfallet eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern,

uppgått till minst trettio.

Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,

utökade på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp

lika med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full

fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.

3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens

grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått

till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat

med V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet tjänstår och

den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels

år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget,

som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda

summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken

befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl.

5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt

krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.

5 §■

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande

make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej finnas:

familjepensionens grundbelopp;

b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande

make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens

grundbelopp ökat med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och

därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens

grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: faimljepensionens

grundbelopp ökat med femtio procent, örn barnen äro två, och

därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta de
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

len, som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg

å nyreglerad avlöning.

4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte barn

eller för efterlevande make och frånskild make tillsammans jämte barn äger

maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del, som motsvarar åttio

procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel, samt

barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen

åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av grundbeloppet

jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande make och frånskild

make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade, skola

makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas lika dem emellan.

5. Innehar den som är berättigad till familjepension efter befattningshavare,

som i detta reglemente avses, anställning, å vilken tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl. äger tillämpning, eller statsanställning av

sådant slag, att därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter han tjänstepension

för sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension enligt

detta reglemente eller eljest av statsmedel jämväl såsom anhörig till annan

än nämnda befattningshavare, skall det belopp, som han enligt denna paragraf

skulle äga åtnjuta, minskas med den i beloppet ingående rörliga

pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i beloppet

ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget. Vad

nu sagts skall ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt

eHer är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället

för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

6 §-

Har befattning, som i 1 § a) avses, med stöd av gällande avlöningsbestämmelser

förenats med annan sådan befattning, beräknas familjepension särskilt

för vardera befattningen, med iakttagande dock, att de för dem bestämda familjepensionsunderlagen

minskas med etthundratjugu kronor, att familjepensionens

rörliga del bortfaller samt att 5 § 5 mom. icke skall äga tilllämpning.

7 §.

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare

avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den under

vilken pensionstagaren avlider eller, därest pensionsrätten upphör av annan

anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den

månad, under vilken barnet födes.

2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet likväl obetaget

att efter pensionstagares frånfälle förskottssvis utbetala återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 8 g göra

ansökan om pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp än

han bort erhålla, skall därvid bero.

8 §.

^1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas

på därom gjord ansökan av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att i enlighet med de föreskrifter Kungl. Majit utfärdar

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

styrka de omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av

pensionsfrågan. „ . , . .e.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberattigade erhålla skritt
ligt

bevis därom.

9 silvid

avgång ur tjänst skall befattningshavare, som äger rätt till familjepension

för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.

2 KAP.

Ordinarie lärare och med dem i lönehänseende likställda befattningshavare.

10 §.

1. Beträffande de i detta kapitel avsedda befattningar, vilka äro hänförda

till viss lönegrad, skola där ej annat följer av stadgandena i 2 morn.

samt i 12 och 13 §§, tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,

som här nedan angivas:

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familje- pensionsav- drag för år

Kr.

Lönegrad

Familje-

pensionsun-

derlag

Kr.

Familje- pensionsav- drag för år

Kr.

B 1

750

72

B 16 ............

1.500

180

B 2 ............

780

75

B 17 ............

1,590

192

B 3 ............

810

78

B 18 ............

1,680

204

B 4 ............

840

81

B 19 ............

1,770

219

B 5

870

87

B 20 ............

1,770

219

900

93

B 21 ............

1,860

234

B 7

930

99

B 22 ............

1,950

249

B 8

960

108

B 23 ............

2,040

267

B 9

1,020

117

B 24 ............

2,130

285

B 10

1 080

126

B 25 ............

2,220

3(16

1 140

135

B 26 ............

2,310

327

B 12

1,200

144

B 27 ............

2,400

348

B 13

1,260

153

B 28 ............

2.490

369

1 320

162

B 29 ............

2,580

390

B 15 ............

1,410

171

B 30 ............

2,670

411

2. För innehavare av

följande befattningar och

med dem

i lönehän

seende likställda skola, oavsett vilken lönegrad befattningen tillhör, tilllämpas

de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som enligt

1 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:

för manlig lärare vid mindre folkskola, manlig biträdande lärare

vid folkskola och manlig lärare vid småskola.............. ll:e lönegraden

för manlig nomadlärare vid visteskola...................... Ilie »

11 §■

1. Övergår i detta kapitel avsedd befattningshavare till befattning med

lägre familjepensionsunderlag, skall i familjepensionshänseende fortfarande

för honom gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den förra befattningen.

2. Sänkes familjepensionsunderlaget för befattning, skall i familjepensionshänseende

icke inträda någon förändring för den som före ändringen

innehaft befattningen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

12 §.

För i detta kapitel avsedd befattningshavare, som är förordnad att innehava

icke-ordinarie befattning med högre familjepensionsunderlag än det

för hans ordinarie befattning fastställda, skola tillämpas de för icke-ordinarie

befattningshavare i reglementet givna bestämmelserna.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

13 §.

1. För i detta kapitel avsedda icke-ordinarie befattningar skola tillämpas

de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas:
-

Årlig

lästid,

veckor

Familjepensions-

underlag

Familjepensionsavdrag

Befattningshavare

Kr.

för läsår

Kr.

för dag

Kr.

Man

Kvinna

Man

Kvinna

Man

Kvinna

Folkskollärare och med sådan)

i lönehänseende likställd

Lärare vid mindre folkskola,

biträdande lärare vid folk- skola, nomadlärare vid vis-)

teskola samt småskollärare)

och med sådan i lönehän- seende likställd

39

36 V*

34 */*

39

36 >/j

34 Vs

1,410

1,320

1,260

1,080

1,020

960

1,410

1,320

1,260

930

900

870

171

162

153

126

117

108

171

162

153

99

93

87

0.63

0.63

0.63

0.46

0 46

0.45

0.63

0.63

0.63 j

0.36 (

0.36 j

0.36

14 §.

Därest i detta kapitel avsedd befattningshavare avlider antingen under tiden

mellan två lästerminer eller ock inom en tid av nio månader efter sista

anställningen, dock under förutsättning att han ej på grund av eget förvållande

entledigats, skall vid bestämmande enligt 4 § av familjepensionens

grundbelopp så anses som om han vid dödsfallet alltjämt kvarstode i tjänst.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

15 §.

övergår befattningshavare till en med tjänstepensionsrätt förenad anställning

i statens tjänst, å vilken varken civila eller militära tjänstepensionsreglementet

eller tjänstepensionsreglementet för arbetare är gällande, skall han

fortfarande vara underkastad bestämmelserna i detta reglemente, såframt

han icke inom en månad från det han tillträder den nya anställningen anmäler

hos statens pensionsanstalt, att han i stället vill underkasta sig de bestämmelser,

som må finnas meddelade rörande familjepension för sistnämnda

anställning. Skall detta reglemente fortfarande å honom tillämpas, anses

därvid som örn han alltjämt innehade den förra befattningen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

45

16 §.

Övergår extra ordinarie befattningshavare, som i 3 kap. avses, pa grund av

tjänstens indragning eller densammas förvandling till ordinarie tjänst, till

tjänstgöring såsom vikarie å befattning, varå detta reglemente äger tillämpning

må Kungl. Majit kunna, därest befattningshavaren avlider, tillerkänna

hans efterlevande familjepension, som om befattningshavaren vid dödsfallet

alltjämt varit innehavare av den extra ordinarie tjänsten.

17 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av detta reglemente, meddelas av Kungl. Majit.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

1. Detta reglemente skall äga tillämpning från och med den 1 januari

1938, dock med iakttagande av att för tiden 1 januari—30 juni 1938 skall

gälla vad i reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr

878) samt kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 5) med vissa provisoriska bestämmelser

angående pensionsvillkor för i statens pensionsanstalt delaktiga

lärare vid folk- och småskolor m. fl. stadgats ifråga om pensionsrätt för vikarie

å i detta reglemente avsedd befattning och befattningshavaren åvilande

pensionsavgifter, och skall inskränkning ej ske i där medgiven rätt till familjepension

och ej heller i redan beviljad sadan pension.

I och med reglementets ikraftträdande för befattningshavare, som blir underkastad

reglementet, skall vad i författning eller annan av Kungl. Majit

utfärdad föreskrift finnes eljest stridande mot reglementets bestämmelser,

upphöra att gälla såvitt angår sådan befattningshavare.

2. Beträffande befattningshavare, som omedelbart före den 1 januari 1938

ägde familjepensionsrätt i statens pensionsanstalt på grund av befattning, varå

detta reglemente numera äger tillämpning, skola gälla de avvikelserna från

reglementets bestämmelser att dels änka skall äga rätt till familjepension även

örn äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder

av 60 men ej 65 år dels ock rätten till familjepension skall för arvsberättigat

barn upphöra först vid 21 års ålder.

3. För ordinarie småskollärarinna, kvinnlig lärare vid mindre folkskola,

kvinnlig biträdande lärare vid folkskola och kvinnlig nomadlärare vid visteskola,

tjänstgörande vid byskola, liksom för föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga skall för tiden den 1

januari 1938—30 juni 1942, oavsett för henne då gällande lönegradsplacering

tillämpas det familjepensionsunderlag och, vad gäller tiden 1 juli 1938 30

juni 1942, jämväl det familjepensionsavdrag, som svarar mot de för dessa

befattningshavare efter nämnda tid bestämda lönegraderna.

4. Under tiden 1 januari—30 juni 1938 skall för icke-ordinarie befatt
ningshavare,

som avses i 3 kap. reglementet, familjepensionsunderlaget utgöra

.

det enligt 13 § mot 3f»V2 veckors lästid svarande familjepensionsunderlaget,

om lästiden utgjort mer än 36 men mindre än 39 veckor, samt

det enligt sagda paragraf mot 341/* veckors lästid svarande familjepensionsunderlaget

om lästiden utgjort högst 36 veckor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 279.

Bilaga C.

Detaljmotiveringar till pensionsreglementena.

I. Tjänstepensionsreglementet.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §.

De sakkunniga hava ansett praktiska skäl tala för att här uppräkna de

befattningshavargrupper, som skulle falla under reglementets tillämpning.

2 § 1 mom.

Här intagna bestämmelser motsvara 3 § 1 mom. första punkten civila

tjänstepensionsreglementet med de tillägg, som föranledas av att bestämmelserna

skola vinna tillämpning å folk- och småskollärare. De sakkunniga

hava under punkten b) genom att utbyta ordet befattning mot anställning

velat ernå, att bestämmelsen skall omfatta jämväl tid, varunder tjänstepensionsreglementet

för arbetare kan hava varit tillämpligt å befattningshavaren.

2 § 2 mom.

Anledningen till införandet i reglementet av denna bestämmelse har närmare

berörts i kapitlet om pensioneringens omfattning. Här må därutöver

allenast nämnas, att enligt denna bestämmelse förutsättas kunna tillgodoräknas

jämväl två tredjedelar av tidigare fullgjord vikarietjänstgöring, som

varit av kortare varaktighet än en läsmånad och som därför ej medfört

pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

2 § 3 mom.

Liksom numera gäller i motsvarande fall inom statsförvaltningen äger

kvinnlig lärare vid ledighet för havandeskap eller barnsbörd uppbära lön,

minskad med tjänstledighetsavdrag, under högst 90 dagar. Ehuru de sakkunniga

skulle ansett skäligt, att dylik ledighet finge åtnjutas likaledes högst

90 dagar utan avdrag vid tjänstårsberäkning för pension, hava de likväl icke

velat föreslå någon sådan bestämmelse, så länge de statliga pensionsreglementena

icke ändrats på denna punkt.

De sakkunniga vilja framhålla, att sådan ledighet, som enligt 16 § 1 mom.

avlöningsreglementet meddelas för iakttagelser och studier och vid vilken

utgår oavkortad avlöning, icke bör föranleda avdrag vid tjänstårsberäkningen.

2 § 6 mom.

Med hänsyn till bestämmelserna i 10 § 3 mom. avlöningsreglementet hava

de sakkunniga ansett påkallat meddela föreskrift, att fullgjord tjänstgöring

under den i avlöningsreglementet stadgade kortaste lästiden 34 1/2 veckor

eller 242 dagar skall anses som helt tjänstår men att å andra sidan över
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition iu 279.

47

.skjutande lästid icke må medföra ytterligare tillgodoräkning för redovisningsåret

(tiden 1 juli—30 juni). Om lärare under redovisningsåret haft

att vidkännas avdrag enligt 2 § 3 mom. exempelvis 2 månader, skall denna

tid avdragas med kalendertid från det tjänstår, han eljest ägt räkna tillgodo.

För redovisningsåret får sålunda tillgodoräknas 10 månader. Det

kunde visserligen ifrågasättas, att en ledighet av exempelvis 60 dagar skulle

föranleda avdrag vid tjänstårsberäkningen med 60/242, 60/256 eller 60/273

allt efter läsårets längd, men de sakkunniga hava ansett de administrativa

vinsterna av den föreslagna enklare avdragsregeln uppväga de i de flesta

fall föga betydelsefulla ojämnheter, som genom tillämpning av en sådan

regel kunna uppstå.

3 §.

I blivande tillämpningsföreskrifter torde — i likhet med vad som skett

beträffande civila tjänstepensionsreglementet — böra meddelas bestämmelser

för det fall, att befattningshavare uppehåller befattning i statens tjänst

eller innehar offentligt uppdrag.

6 §.

Bestämmelserna i 1 mom. motsvara stadgandena i 7 § 1 mom. civila

tjänstepensionsreglementet, dock med det tillägg, att hänsyn skall tagas jämväl

till pension för icke-statlig anställning, med vilken är förenad delaktighet

i statens pensionsanstalt.

Vad avser 2 mom. må erinras, att i propositionen nr 222/1934 med förslag

till det numera gällande civila tjänstepensionsreglementet föredragande departementschefen

uttalade (sid. 105—106), att de nu i 7 § 2 mom. nämnda

reglemente inrymda reglerna om reduktion av pension, då pensionstagaren

uppbär lön eller arvode, borde vid blivande revision av avlöningsbestämmelsema

överföras till dessa och reduktionen ske på lönen eller arvodet i

stället för å pensionen. 1936 års lönekommitté har i sitt betänkande med

förslag till civilt avlöningsreglemente (stat. off. utr. 1937:48, sid. 98 och

265) avgivit förslag i enlighet med berörda departementschefsuttalande.

Det har med hänsyn till dessa förhållanden synts de sakkunniga tveksamt,

huruvida civila tjänstepensionsreglementets reduktionsregel borde införas

i tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. I frågans nuvarande

läge hava de sakkunniga emellertid ansett sig böra i sitt förslag

upptaga regeln. För densammas tillämpning å nu ifrågavarande lärare hava

de sakkunniga föreslagit vissa kompletteringar, avseende hänsynstagande till

lön för befattning vid folkskoleväsendet samt för icke-statlig anställning,

med vilken är förenad delaktighet i statens pensionsanstalt.

Därest 7 § civila tjänstepensionsreglementet bibehålies och de sakkunnigas

nyssnämnda förslag genomföres, torde en omredigering av bestämmelserna

i civila tjänstepensionsreglementet böra företagas, så att dessa komma att

korrespondera mot de här föreslagna reduktionsreglerna.

7 §.

Dessa bestämmelser motsvara 8 g civila tjänstepensionsreglementet. De

sakkunniga hava av praktiska skäl ansett påkallat att beträffande vad som

skall iakttagas vid ansökning örn pension under mom. 1 införa en hänvisning

till blivande tillämpningsföreskrifter.

8 §.

I tillämpningsföreskrifterna torde böra intagas närmare bestämmelser angående

förande av tjänstematrikel.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

10 § 1 mom.

Bestämmelserna ansluta sig i huvudsak till 12 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet.

Enligt § 50 statens pensionsanstalts reglemente må tillstånd för folk- och

småskollärare m. fl. att kvarstå i befattningen efter uppnådd pensionsålder

beviljas endast under förutsättning att det tillstyrkts av vederbörande

folkskolinspektör. Bestämmelsen har av de sakkunniga ansetts vara av den

betydelse, att den bör inrymmas jämväl i detta reglemente, och bär där intagits

i 10 § 1 mom. a).

10 § 2 mom.

Detta moment har av de sakkunniga givits en något utförligare utformning

än 12 § 3 mom. civila tjänstepensionsreglementet. De sakkunniga

hava ansett det vara av vikt, att här uttryckligen angives, att entledigande

av befattningshavare på grund av i 10 § 1 mom. berörda orsaker icke får

ske, förrän pensionsanstalten i samband med prövning av befattningshavares

rätt till pension avgjort frågan om hans avgångsskyldighet.

Vidare har ansetts lämpligt att i detta sammanhang hänvisa till förefintliga

särskilda bestämmelser örn lärares skyldighet att underkasta sig läkarundersökning.

12 §.

Enligt reglementet för statens pensionsanstalt fordras för närvarande för

hel pension 33 tjänstår. Inom den statliga pensioneringen är det för hel

pension erforderliga antalet tjänstår fastställt till 30 utom i vissa undantagsfall,

där det bestämts till 25.

De sakkunniga anse, att beträffande samtliga nu förevarande befattningshavargrupper

för hel pension bör fordras 30 tjänstår.

Enär sålunda i intet fall skulle föreskrivas en tjänstålder av 25 år, hava

de sakkunniga utformat bestämmelserna utan hänsyn till en dylik tjänstålder.

16 §.

De sakkunniga hava funnit det mest ändamålsenligt att här intaga civila

tjänstepensionsreglementets tabell över pensionsunderlag och pensionsavdrag

för lönegraderna B 1—B 30 oavkortad.

Vad angår de för vissa befattningar angivna särskilda pensionsunderlagen

torde få hänvisas till vad de sakkunniga i den allmänna motiveringen

anfört under rubriken pensionsunderlag och pensionsavdrag.

17 §.

Med avseende å lärare vid statens undervisningsväsende har genom en

i kungörelsen nr 3/1938 införd bestämmelse stadgats, att pensionsåldern inträder

vid utgången av det kalenderhalvår, varunder den såsom pensionsålder

föreskrivna levnadsåldern uppnås. Även för folk- och småskollärarnas

vidkommande har, med hänsyn till önskvärdheten av att undvika lärarbyte

under pågående lästermin, en sådan avgångsregel synts lämplig och

föreslås därför av de sakkunniga.

Beträffande de i denna paragraf angivna pensionsåldrarna hänvisas till

den allmänna motiveringen.

18 § 3 mom.

Bestämmelsen är likalydande med 20 § 3 mom. civila tjänstepensionsreglementet.

Den innebär, att lärare, för vilken lönegradsplaceringen sänkes

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

49

till följd av befattningens nedflyttning till lägre lönegrad, ej skall behöva

vidkännas sänkning av pensionsunderlaget, och de sakkunniga hava ansett

skäligt att ej föreslå något undantag från denna regel för det fall att dylik

nedflyttning föranledes av ändrad lästid.

19 §.

De sakkunniga förutsätta, att i tillämpningsföreskrifterna intages bestämmelse

om, i vilken ordning befattningshavaren skall hava att i förevarande

fall vidkännas pensionsavdrag.

20 § 3 mom.

Bestämmelsen är av samma lydelse som motsvarande stadgande i civila

tjänstepensionsreglementet, dock med ett tillägg av innebörd, att rätten till

livränta skall upphöra, för den händelse livränteförsäkrad person tillträder

anställning, varmed är förenad pensionsrätt enligt tjänstepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl.

Motsvarande tillägg torde böra göras i de statliga pensioneringsbestämmelserna.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

21 §.

De icke-ordinarie befattningshavare, som enligt de sakkunnigas förslag

skulle falla under 3 kap., äro samtliga extra ordinarie lärare. Beträffande

dessas anställning gäller, att den icke är av fortlöpande natur — såsom

för de extra ordinarie tjänstemännen inom statsförvaltningen — utan allenast

avser läsår. Anställningen upphör med vårterminens slut utan att särskilt

entledigande behöver förekomma. Under ferierna torde extra -ordinarie

lärare formellt icke hava anställning.

Dessa speciella förhållanden hava föranlettde sakkunniga att vid utformningen

av förevarande bestämmelser i så måtto avvika från civila tjänstepensionsreglementet,

att pensionsrättens inträde för de extra ordinarie lärarna

göres oberoende av örn formellt entledigande sker samt att rätt till

ålderspension inträder, då befattningshavaren avgår vid eller efter utgången

av lästerminen närmast före uppnåendet av pensionsåldern.

Vidare har ansetts erforderligt att — i viss analogi med^ stadgandet i

4 § 5 mom. familjepensionsreglementet för arbetare — i fråga om sjukpension

föreskriva, att rätt till dylik pension skall inträda även om oförmågan

till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring skulle bliva vederbörligen

konstaterad under tiden mellan två lästerminer eller inom en tid av nio

månader efter sista anställningen. Såsom villkor härför har dock ansetts

böra uppställas, att befattninghavaren icke på grund av eget förvållande

entledigats från befattningen.

23 §.

Beträffande grunderna för pensionsavdragens bestämmande torde få hänvisas

till vad därom anförts i den allmänna motiveringen.

I särskilda kolumner har för varje pensionsunderlag upptagits däremot

svarande pensionsavdrag för dag, av praktiska skäl angivet i bela öretal;

avrundning har skett under hänsynstagande jämväl till familjepensionsavdragens

dagbelopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 279.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 279.

4 KAP.

Reglementets tillämplighet m. m.

27 §.

I fråga örn motiveringen till denna paragraf hänvisas till vad i den allmänna

motiveringen anförts beträffande pensioneringens omfattning.

De sakkunniga hava icke ansett sig kunna närmare angiva, hur länge

möjligheten till pension bör fortbestå, detta med hänsyn till att vikariatstjänstgöringen,

i enlighet med sin natur, måste komma att förete avbrott.

De sakkunniga hava förutsatt, att pension skall kunna erhållas, även om

kortare avbrott skulle förekomma. Det synes sålunda icke böra bliva föremål

för tvekan, att avbrott för ferier, platsombyte o. s. v. icke böra beröva

läraren möjligheten till pension. Mellan de exemplifierade ledigheterna och

det fall, då läraren kan anses hava lämnat undervisningsväsendet och därför

rimligen bör hava förlorat pensionsrätten, torde emellertid förekomma

en mängd tveksamma fall, som endast kunna avgöras efter prövning av de

särskilda omständigheterna. En viss ledning i fråga örn sjukpension synes

kunna hämtas från den i 21 § 2 mom. föreslagna bestämmelsen.

Vid bestämmande av pensionsförmånerna böra de för den frånträdda extra

ordinarie befattningen gällande pensionsvillkoren vara avgörande.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

Då de nu föreslagna pensionsbestämmelsema torde böra anses som en

nödvändig följd av det nya avlöningsreglementet för lärare vid folk- och

småskolor, hava de sakkunniga såsom en naturlig konsekvens härav ansett

sig böra föreslå, att pensionsreglementet skall äga tillämpning från och med

den 1 januari 1938 eller den dag, avlöningsreglementet trädde i kraft. Det

av de sakkunniga föreslagna tjänstepensionsreglementet kommer härigenom

att för tiden 1 januari—30 juni 1938 träda i stället för de stadganden, som

meddelats i reglementet för statens pensionsanstalt och i kungörelsen den

4 januari 1938 (nr 5) med provisoriska pensioneringsbestämmelser. Denna

anordning torde emellertid icke böra bliva till förfång för befattningshavare,

som varit underkastad nämnda reglemente och kungörelse. Med anledning

härav hava de sakkkunniga föreslagit vissa övergångsstadganden.

De sakkunniga komma att i annat sammanhang behandla frågan om reglering

av äldre pensioner.

Beträffande de i punkt 2 för angiven övergångstid föreslagna pensionsåldrarna

för ordinarie och extra ordinarie folkskollärare hänvisas till den

allmänna motiveringen. Då dessa pensionsåldrar äro lägre än den, som

normalt skulle bliva gällande, 63 år, hava de sakkunniga föreslagit, att befattningshavare,

som under övergångstiden uppnår pensionsåldern men fått

anstånd med avgång ur tjänst, må tillgodoräkna tjänstår under anståndstiden,

dock ej längre än om den för pensionsålderns inträde stadgade levnadsåldern

varit 63 år. Som en följd härav har skyldigheten att vidkännas pensionsavdrag

ansetts böra i motsvarande mån utsträckas.

I fråga örn bestämmelserna i punkt 3 hänvisa de sakkunniga till den allmänna

motiveringen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

51

Bestämmelsen under punkt 4 är föranledd av att under tiden före den 1

juli 1938 kunna tillämpas lästider, som ligga mellan dem, som sedermera

regelmässigt skola bliva gällande, nämligen respektive 39, 36 */2 och 34 ‘/2

veckor.

Det i punkt 5 upptagna stadgandet motsvarar punkt 6 i övergångsbestämmelserna

till civila tjänstepensionsreglementet.

II. Familjepensionsreglementet.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §■

I 1 § 1 mom. b) allmänna familjepensionsreglementet har föreskrivits,

att befattningshavare, som avgått med rätt till uppskjuten livränta, icke är

underkastad familjepensionsreglementet med mindre han under minst fem

år innehaft till tjänstepension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet

berättigande befattning.

Motsvarande stadgande har i det nu framlagda reglementsförslaget givits

en sådan utformning, att det däri för familjepensionsrättens bibehållande

gjorda förbehållet om minst fem års innehav av tjänstepensionsberättigande

befattning skulle komma att omfatta förutom befattning, å vilken det

föreslagna tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. erhölle tilllämpning,

jämväl varje med tjänstepensionsrätt förenad anställning i statens

tjänst. Förslaget, som innebär en komplettering av stadgandet i förutnämnda

1 § 1 mom. b) allmänna familjepensionsreglementet, torde böra

föranleda en omredigering av sistnämnda stadgande, därvid även ett hänsynstagande

bör ske till pensionsrätten enligt tjänstepensionsreglementet för

folkskollärare m. fl.

2 §.

Bestämmelserna i denna paragraf, som är av samma lydelse som motsvarande

stadganden i allmänna familjepensionsreglementet, innebära bland

annat att efterlevande make icke är pensionsberättigad, om äktenskapet ingåtts

efter det befattningshavaren fyllt 60 år, samt att pension icke utgår

till barn längre än till det uppnår 19 års ålder.

Enligt de för folk- och småskollärarna nu gällande bestämmelserna äro

nämnda åldersgränser fastställda till respektive 65 och 21 år.

I överensstämmelse med vad som skett vid allmänna familjepensionsreglementets

tillämpning å delägare i av staten numera övertagna familjepensionskassor

och som ägt rum vid statens folkskolinspektörers inordnande

under allmänna familjepensionsreglementet, föreslå de sakkunniga, att de

förut gällande åldersgränserna fortfarande skola tillämpas beträffande änka

eller barn efter befattningshavare, som omedelbart före det nya familjepensionsreglementets

ikraftträdande redan hade pensionsrätt enligt äldre bestämmelser

om familjepension för folkskollärare m. fl. Stadgande härom har

intagits under punkten 2 i övergångsbestämmelserna.

5 §■

Lärarnas familjepensionering torde liksom tjänstepensioneringen böra omhänderhavas

av statens pensionsanstalt.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

2 KAP.

Ordinarie lärare och nied dem i lönehänseende likställda befattningshavare.

10 §.

Familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen hava — såsom

förut framhållits — av de sakkunniga föreslagits skola direkt motsvara allmänna

familjepensionsreglementets pensionsunderlag och avdrag. I likhet

med vad som skett i utkastet till tjänstepensionsreglementet hava i denna

paragraf intagits samtliga de för lönegraderna B 1—B 30 gällande pensionsavdragen.

Vad angår de i 2 mom. för vissa befattningar angivna särskilda pensionsunderlagen

hänvisas till vad därom anförts i den allmänna motiveringen

under rubriken pensionsunderlag och pensionsavdrag.

11 §.

Beträffande den i 2 mom. inrymda bestämmelsen torde få hänvisas till

vad de sakkunniga anfört angående 18 § 3 mom. tjänstepensionsreglementet.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

13 §.

De här upptagna familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen

motsvara dem som enligt allmänna familjepensionsreglementet svara mot de

tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag, som för respektive befattningar

föreslagits i 23 § tjänstepensionsreglementet.

U §.

Beträffande detta stadgande torde få hänvisas till vad de sakkunniga anfört

i specialmotiveringen till 21 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

Punkt 1 är en motsvarighet till samma punkt i övergångsbestämmelserna

till tjänstepensionsreglementet, och åberopas de sakkunnigas motivering till

denna senare punkt.

Beträffande punkt 2 har förut redogjorts i samband med 2 §.

Vad angår punkterna 3 och 4 hänvisas till de sakkunnigas motivering beträffande

motsvarande stadganden angående tjänstepensionsreglementets tillämpning.

387823. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid folkoch småskolor m. fl. jämte i ämnet väc s. 1 i texten
  2. BU 1938:72 Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående ändringar i reglementet den 31 december 1919 s. 1 i texten
  3. BU 1938:60 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid folkoch småskolor m. fl. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten