Angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m
1938-04-08 · 119 sidor, varav 97 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 97 av 119 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:284, Angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
1
Nr 284.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga
och kommunala beredskapsarbeten m. m.; given
Stockholms slott den 8 april 1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 april 1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans- och
jordbruksdepartementen anför departementschefen, statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret
1938/1939 beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga denna fråga. Därvid
skall jag till en början något beröra hjälpprogrammet i dess helhet och
vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284. 1
#
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
HjälpprogTammet i dess helhet.
Såsom bakgrund till de allmänna riktlinjerna för och omfattningen av statens
åtgärder under nästa budgetår i anledning av arbetslösheten anser jag
mig inledningsvis böra lämna en översiktlig redogörelse för det aktuella arbetslöshetsläget.
Därefter skall jag i korthet redogöra för verkställigheten
av redan beslutade hjälpåtgärder.
Arbetslöslietsläget.
Arbetsmarknadens och arbetslöshetens allmänna utveckling under år 1937
har utförligt behandlats av arbetslöshetskommissionen i dess skrivelse den 9
mars 1938 angående kommissionens verksamhet under 1937 samt medelsbehovet
för återstående del av budgetåret 1937/1938 och för budgetåret 1938/
1939, vilken skrivelse såsom bilaga avses fogad vid propositionen denna dag
angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m. Jag tillåter mig att i huvudsak hänvisa till
nämnda skrivelse. Här vill jag begränsa mig till att lämna vissa kompletterande
uppgifter, varjämte jag lämnar en kortfattad preliminär redogörelse
för huvudresultaten av den arbetslöshetsräkning, som den 31 augusti 1937
verkställdes i landets samtliga kommuner.
Tre fortlöpande sifferserier inom den officiella statistiken avse att månadsvis
belysa förhållandena på arbetsmarknaden och speciellt arbetslöshetsförhållandena.
Ifrågavarande sifferserier angiva dels antalet arbetsansökningar
på 100 lediga platser vid arbetsförmedlingen, dels fackföreningarnas
arbetslöshetsprocent och dels antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter. I efterföljande tre tabeller återgivas
de nämnda uppgifterna för åren 1930—1937.
Tabell 1. Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen.
Åren 1930—1937.
Månad
Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid
den offentliga arbetsförmedlingen
1930
1931
1932
1933
1934
1985
1936
1937
Januari . ..
265
243
453
735
735
485
370
265
Februari ..
226
254
508
737
694
477
319
208
Mars......
177
200
397
729
514
414
261
171
April......
143
202
382
620
477
321
249
161
Maj.......
131
170
380
559
383
303
214
137
Juni ......
128
196
405
566
379
284
194
133
Juli.......
141
206
420
626
362
277
194
142
Augusti....
144
207
409
579
332
255
175
129
September .
147
204
407
577
331
244
169
130
Oktober . ..
178
271
463
663
379
284
204
162
November .
274
483
853
865
549
434
289
208
December..
251
388
881
810
531
442
327
194
Medeltal
183
251
487
685
463
365
247
170
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 2. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet. Åren 1930—1937.
Månad
Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av
medlemsantalet
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
Januari....
13.9
20.2
24.2
28.8
24.4
22.3
19.0
16.3
Februari ..
13.2
18.7
23.8
27.7
24.4
20.1
18.1
14.8
Mars......
12.3
19.4
24.1
28.7
23.8
18.5
16.5
14.6
April......
10.8
17.1
20.8
24.3
19.6
16.0
13.8
11.2
Maj.......
8.0
13.2
19.0
. 21.1
15.4
12.0
10.2
8.3
Juni ......
8.0
12.4
19.3
20.3
14.0
11.3
9.3
7.7
Juli.......
8.0
11.8
19.4
19.4
12.9
9.9
8.1
6.4
Augusti....
8.1
12.8
20.0
19.6
13.3
10.2
8.1
6.2
September .
9.5
13.4
20.6
19.2
13.0
10.9
8.7
6.8
Oktober . ..
12.3
16.4
22.1
20.2
14.8
12.7
10.3
8.3
November .
15.3
19.3
24.1
22.3
17.1
14.9
12.3
11.1
December..
22.9
26.5
31.0
27.2
23.7
21.3
17.6
17.8
Medeltal
11.9
16.8
22.4
23.3
18.0
15.0
12.7
10.8
Tabell 3. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens månads
rapporter.
Åren 1930—1937.
Månad
1930
1931
Januari......
16,647
40,245
Februari ....
15,394
41,595
Mars........
13,572
41,885
April........
11,368
39,396
Maj ........
9,013
34,550
Juni ........
6,634
31,057
Juli.........
5,824
30,520
Augusti......
6,314
35,701
September ..
8,589
40,377
Oktober.....
14,611
57,143
November____
24,824
77,254
December....
31,901
88.761
Medeltal
13,723
46,540
1932
1933
1934
103,742
180.602
171,540
108,032
181,944
166,348
109,674
186,561
160,345
111,333
176,825
145,588
104,094
156,211
116,257
97,370
145,458
99,628
94,687
138,855
86,253
99,826
144,185
83,042
106,404
151,498
78,918
123,584
164,747
84,811
146,981
170,702
92,016
161.155
171,065
92,881
113.907 161,054 114,802
1935
1936
1937
93,419
61,400
33,509
89.838
58,127
31,280
83,588
53,162
27,750
75,122
46,628
22,247
61,177
34,571
15,840
51,157
25,863
11,429
42,582
21,510
9,800
41,723
20,783
9,577
41,190
20,903
9,782
47,045
24,712
12,411
54,167
28,742
16,169
57,965
30.814
18,765
61,581
35,601
18,213
För januari och februari 1938 framgå motsvarande siffror av följande sammanställning.
19 3 8
Plats-
ansökningar
Fackför-
eningarnas
Hjälp-
per 100
lediga platser
arbetslöshets-
procent
arbetslösa
Januari ..................
218
15.6
21,723
Februari..................
230
14.3
21,766
I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring, och maximum uppnåddes
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess har antalet
gått tillbaka, dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande
arbetslösa har minskats. Förändringarna belysas av efterföljande tabell.
Tabell 4. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet. Åren 1930—1937.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
Januari......
168
339
673
1,148
1,478
1,251
810
433
Februari......
168
362
751
1,212
1,529
1,219
759
417
Mars ........
167
376
757
1,222
1,525
1,180
727
373
April ........
166
368
758
1,181
1,437
1,051
666
335
Maj..........
156
353
743
1,113
1,337
901
568
277
Juni ........
136
345
708
1,091
1,270
840
482
231
Juli..........
123
335
727
1,108
1,220
722
426
218
Augusti......
128
353
746
1,122
1,160
709
421
227
September____
135
365
774
1,166
1,138
691
400
215
Oktober......
167
419
835
1,238
1,178
734
409
230
November ....
216
508
943
1,340
1,232
796
429
244
December ....
261
569
1,000
1,403
1,252
833
427
252
Medeltal
166
391
785
1,195
1,313
911
544
287
Antalet rapporterande kommuner utgjorde i januari 1938 268 och i februari
1938 270.
Till belysning av arbetslöshetens lokala fördelning har jag låtit upprätta
en förteckning över samtliga de kommuner, som avgivit rapport till arbetslöshetskommissionen
den 31 december 1936 och 1937 eller endera av dessa
tidpunkter. I förteckningen, vilken finnes fogad vid detta protokoll (Bilaga
A), är för varje kommun angivet invånarantalet, arbetslöshetens omfattning,
antalet hjälpta och hjälpform.
I propositionen nr 265 till 1936 års riksdag och i propositionen nr 300
till 1937 års riksdag hava vissa uppgifter i arbetslöshetshänseende meddelats
angående kommuner, vilkas arbetslöshet i mars månad respektive år uppgick
till minst 8 procent av invånarantalet. Antalet dylika kommuner var
1936 9 och 1937 3. I till arbetslöshetskommissionen inkomna månadsrapporter
avseende mars 1938 har ingen kommun rapporterat så stor arbetslöshet
som 8 procent av invånarantalet.
Arbetslöshetens utveckling inom de olika länen under tiden 31 januari
1933—31 januari 1938 framgår av tabell 5, vilken tillika med tabell 6 över
antalet arbetslösa i procent av invånarantalet utvisar arbetslöshetens starka
tillbakagång i landets samtliga län. Den största relativa arbetslösheten var
den 31 januari 1938 tillfinnandes i Västernorrlands län. Så var även förhållandet
den 31 januari 1933, men minskningen av antalet arbetslösa inom
länet mellan de båda tidpunkterna utgör 14,333. De arbetslösas procentuella
andel av folkmängden har sjunkit från 6.4 °/o till 1.3 %. En så låg
procentsiffra, som den, som nu angiver arbetslösheten i landets mest arbetslöshetstyngda
län, förefanns den 31 januari 1933 endast i fyra län, nämligen
Jönköpings (1.1), Hallands (1.3), Älvsborgs (1.3) och Skaraborgs (1.2). Den
31 januari 1934 hade endast Jönköpings och Skaraborgs län en så låg procentsiffra
som 1.3.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5. Länsfördelning ay de arbetslösa den 81/i åren 1983—1988.
Län
Anmälda arbetslösa
Minskning under tiden
31/i
1933
3!/i
1934
31/1
1935
31/i
1936
31/l
1937
31/1
1938
sl/l ®- 31/l 38
31/l 34- 31/l 38
31/l 35- 31/i 38
31/l 36- 31 /i 3S
31/l 37- 31/l 38
Stockholms stad ......................
13,767
15,617
8,165
5,086
3,384
1,814
11,953
13,803
6,351
3,272
1,570
Stockholms ..........................
4,792
7,368
3,822
2,165
953
345
4,447
7,023
3,477
1,820
608
Uppsala..............................
2,637
3,145
1,469
1,171
484
378
2,259
2,767
1,091
793
106
Södermanlands........................
2,945
3,611
1,379
539
329
232
2,713
3,379
1,147
307
97
Östergötlands ........................
5,558
6,627
2,574
1,668
1,071
835
4,723
5,792
1,739
833
236
Jönköpings............................
2,668
3,138
1,720
1,075
583
312
2,356
2,826
1,408
763
271
Kronobergs ..........................
3,105
2,947
1,695
905
332
178
2,927
2,769
1,517
727
154
Kalmar ..............................
6,498
5,857
3,326
1,851
1,013
504
5,994
5,353
2,822
1,347
509
Gotlands..............................
1,188
1,109
374
261
250
191
997
918
183
70
59
Blekinge..............................
5,618
6,861
4,745
2,990
1,413
1,001
4,617
5,860
3,744
1,989
412
Kristianstads..........................
3,818
4,179
2,192
935
412
284
3,534
3,895
1,908
651
128
Malmöhus............................
13,934
15,602
7,591
4,839
3,739
3,205
10,729
12,397
4,386
1,634
534
Hallands..............................
1,998
2,480
1,339
914
615
466
1,532
2,014
873
448
149
Göteborgs stad........................
9,498
10,199
6,166
b,886
2,339
1,654
7,844
8,545
4,512
2,232
685
Göteborgs o. Bohus län i övrigt........
7,086
9,650
6,281
4,950
3,238
2,218
4,868
7,432
4,063
2,732
1,020
Älvsborgs ............................
4,107
4,433
2,634
1,386
905
574
3,533
3,859
2,060
812
331
Skaraborgs............................
2,793
3,092
1,680
872
453
287
2,506
2,805
1,393
585
166
Värmlands............................
10,834
7,752
4,895
2.848
1,076
480
10,354
7,272
4,415
2,368
596
Örebro ..............................
6,586
6,155
3,165
1,589
733
261
6,325
5,894
2,904
1,328
472
Västma olands........................
5,326
4,035
1,464
511
169
89
5,237
3,946
1,375
422
80
Kopparbergs..........................
9,302
7,953
4,165
2,547
648
165
9,137
7,788
4,000
2,382
483
Gävleborgs ..........................
11,399
8,163
5,337
3,673
1,412
719
10,680
7,444
4,618
2,954
693
Västernorrlands ......................
17,887
15,716
8.909
7,920
4,872
3,554
14,333
12,162
5,355
4,366
1,318
Jämtlands............................
5,294
2,027
1,101
663
102
48
5,246
1,979
1,053
615
54
t Västerbottens ........................
6,927
5,157
2,692
1,698
699
293
6,634
4,864
2,399
1,405
406
1 Norrbottens ..........................
15,037
8,667
4,539
4,458
2,285
1,636
13,401
7,031
2,903
2,822
649
Summa
180,602
171,540
93,419
61,400
33,509
21,723
158,879
149,817
71,696
39,677
11,786
Oi
Kungl. May.ts proposition nr 284.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 6. Antalet arbetslösa i procent av invånarantalet den S1/i åren 1938—1938.
Län
31/1
1933
31/1
1934
31/i
1935
»l/l
193G
31/l
1937
31/x
1938
Stockholms stad......................
2.6
3.0
1.6
1.0
0.6
0.3
Stockholms..........................
1.8
2.7
1.4
0.8
0.4
0.1
Uppsala ............................
1.9
2.3
1.1
0.8
0.3
0.3
Södermanlands ......................
1.6
1.9
0.7
0.3
0.2
0.1
Östergötlands .......................
1.8
2.1
0.8
0.5
0.3
0.3
Jönköpings .........................
1.1
1.3
0.7
0.5
0.2
0.1
Kronobergs .... ....................
2.0
1.9
1.1
0.6
0.2
0.1
Kalmar......... ....................
2.8
2.5
1.4
0.8
0.4
0.2
Gotlands ............................
2.1
1.9
0.6
0.4
0.4
0.3
Blekinge ......, ....................
3.9
4.7
3.2
2.0
1.0
0.7
Kristianstads ........................
1.5
1.7
0.9
0.4
0.2
0.1
Malmöhus............................
2.7
3.0
1.5
0.9
0.7
0.6
Hallands ............................
1.3
1.6
0.9
0.6
0.4
0.3
Göteborgs stad ......................
3.8
4.0
2.4
1.5
0.9
0.6
Göteborgs och Bohus län i övrigt____
3.3
4.5
2.9
2.3
1.5
1.1
Älvsborgs ...........................
1.3
1.4
0.8
0.4
0.3
0.2
Skaraborgs ..........................
1.2
1.3
0.7
0.4
0.2
0.1
Värmlands ..........................
4.0
2.9
1.8
1.0
0.4
0.2
Örebro .............................
3.0
2.8
1.4
0.7
0.3
0.1
Västmanlands .......................
3.3
2.5
0.9
0.3
0.1
0.1
Kopparbergs ........................
3.7
3.2
1.7
1.0
0.3
0.1
Gävleborgs ..........................
4.1
2.9
1.9
1.3
0.5
0.3
Västernorrlands .....................
6.4
5.6
3.2
2.8
1.7
1.3
Jämtlands ..........................
3.9
1.5
0.8
0.5
0.1
0.0
Västerbottens .......................
3.3
2.5
1.3
0.8
0.3
0.1
Norrbottens..........................
7.4
4.3
2.2
2.2
1.1
0.8
Hela riket
2.9
2.8
1.5
1.0
0.5
0.3
Arbetslöshetssiffornas nedgång har såsom nyss framhållits omfattat landets
samtliga delar. Inom vissa kommuner förefinnes likväl alltjämt en betydande
arbetslöshet, även örn denna ligger väsentligt under krisårens arbetslöshet.
Så är fortfarande fallet beträffande stendistrikten i Blekinge och
Göteborgs och Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län. Utvecklingen
månad för månad under tiden 31 januari 1933—31 december
1937 inom dessa distrikt angives i tabell 7. Angående urvalet av kommuner,
vilkas arbetslöshetsuppgifter ingå i nu ifrågavarande tabell, hänvisar
jag till Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1936 (Statens offentliga utredningar
1937: 12 sid. 176). Av tabellen framgår, att såväl i Göteborgs och
Bohusläns stendistrikt som i Västernorrlands läns sågverksdistrikt ligga decembersiffrorna
1937 icke obetydligt över decembersiffrorna 1930. För riket
i sin helhet var, såsom av tabell 3 framgått, arbetslösheten i december 1937
endast något mer än hälften så stor som arbetslösheten i december 1930.
Beträffande den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten
i åldersgrupperna 16—21 år, meddelas i tabell 8 vissa uppgifter. Av tabellen
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
framgår, att arbetslösheten bland ungdomen gått förhållandevis starkt tillbaka.
En jämförelse med åldersundersökningen den 30 november 1933, vid
vilken tidpunkt antalet hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser utgjorde
omkring 29,300, ger en än starkare bild av ungdomsarbetslöshetens
tillbakagång. Ett halvår senare (juni 1934) hade den sjunkit till 13,038, i
september 1935 till 3,812, i september 1936 till 1,575 för att i september 1937
endast uppgå till 475. Ett studium av utvecklingen under dessa år visar,
att efter en period av starkt vikande ungdomsarbetslöshet siffrorna för oktober
varje år förete en relativ stegring. Till någon del torde förklaringen
härtill vara att finna däri, att arbetslösa ungdomar under höstmånaderna
anmäla sig arbetslösa i större utsträckning än på sommaren, då de ökade
arbetstillfällena giva föräldrarna bättre möjligheter att utan det allmännas
hjälp draga försorg om ungdomen.
De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten giva vidare vid
handen, att densamma är väsentligen större på landsbygden än i städerna.
Verkställigheten av beslutade lijälpåtgärder.
För att möjliggöra en överblick över de olika lijälpåtgärder, som av statsmakterna
vidtagits för motverkande av arbetslösheten, föres inom socialdepartementet
ett register över samtliga av Kungl. Maj:t fattade beslut angående
anslag till skilda företag och ändamål. Detta register omfattar emellertid
icke den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten.
Inom departementet föres vidare ett särskilt register för varje kommun,
som direkt erhållit anslag eller inom vilken företag, som erhållit anslag, är
beläget. I detta register intagas uppgifter örn beviljade anslag och arbetets
karaktär.
Utöver de uppgifter, som sålunda finnas samlade inom socialdepartementet,
har jag låtit från myndigheter och andra införskaffa det ytterligare material,
som erfordras för en allsidig belysning av de vidtagna hjälpåtgärderna.
Då jag nu går att framlägga en redogörelse för dessa lijälpåtgärder och de
resultat, som hittills uppnåtts, kommer jag att i detta sammanhang endast
uppehålla mig vid allmänna arbeten i öppna marknaden. Till den av statens
arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten återkommer jag
senare.
Riksstatens uppställning är icke sådan, att jag utan vidare kan avgränsa
vissa anslag eller grupper av sådana såsom avseende allmänna arbeten i öppna
marknaden. Jag hänvisar härutinnan till vad jag anförde i propositionen
nr 265 till 1936 års riksdag (sid. 41). De anslag, som jag för budgetåren
1933/1934—1936/1937 räknar till anslag till allmänna arbeten, återfinnas i
tabell 9.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 7. Antalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge och Göte
A.
Blekinge
A = Hela antalet hjälpsökande arbetslösa.
T i d
1980
1931
1932
A
B
A
B
A
B
Januari ................
167
31
1,096
434
2,500
1,389
Februari................
149
19
1,166
402
2,573
1,317
Mars ..................
123
22
1,186
486
2,413
1,241
April ..................
120
19
1,201
572
2,925
1,673
Maj....................
143
22
1,097
549
2,541
1,417
Juni....................
120
10
1,134
650
2,417
1,345
Juli....................
141
15
1,402
940
2,630
1,543
Augusti ................
140
26
1,887
1,365
2,875
1,754
September..............
156
31
1,789
1,253
2,682
1,577
Oktober................
218
62
1,757
1,135
12,529
1,334
November..............
417
138
2,114
1,191
2,818
1,421
December ..............
548
207
2,202
1,241
3,009
1,548
Medeltal
204
50
1,503
852
2,659
1,468
B. Göteborgs och
A = Hela antalet hjälpsökande arbetslösa.
T i d
1930
1931
1932
A
B
A
B
A
B
Januari ................
1,466
1,372
3,650
,3.300 !
Februari................
—
—
1,516
1,408
3,708
3,263
Mars ..................
—
—
1,722
1,596
3,312
2,584
April ..................
—
—
2,328
2,233
4,159
3,717
Maj....................
—
—
2,857
2,771
3,516
3,057
Juni....................
—
—
2,746
2,673
3,640
3,229
Juli....................
—
—
2,977
2,873
4,120
3,772 j
Augusti ................
—
—
3,898
3,805
4,499
4,148 |
September..............
—
—
4,187
4,122
4,781
4,367
Oktober................
—
—
2,903
2,772
3.146
2,740
November..............
211
204
3,248
2,937
3,013
2,512
December ..............
1,170
1,156
3.556
3,300
3,581
2,977
Medeltal
.
2,784
2,655
3,760
3,306
C. Väster
-
A = Hela antalet hjälpsökande arbetslösa. B = Därav tillhörande yrkes
-
T i d
1930
1931
1932
A
B
A
B
A
B
Januari ................
558
493
2,486
2,101
6,969
5,487
Februari................
523
374
2,747
2,168
7,504
5^856
Mars ..................
439
330
3,226
2,617
7,616
5,907
April ..................
421
295
3.597
3,006
7.922
5,891
Maj....................
257
218
2,757
2,356
6,579
4,949
Juni....................
96
80
2,457
2,168
5,931
4,595
Juli....................
35
35
2,485
2,132
6,140
4,669
Augusti ................
55
24
2,888
2,471
6,350
4,752
September..............
136
101
3,129
2,706
6,400
4,708
Oktober................
898
837
4,090
3,336
7,048
5,144
November..............
1,650
1,507
4.752
3,819 i
7,871
5,560
December ..............
1,767
1,591
5.499
4,473 |
8,801
6,311
Medeltal
570
490
8,343
2,779 |
7,094
5,319
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 284-
borgs oell Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län åren 1930—1937.
län.
B = Därav tillhörande yrkesgruppen jord- o. stenindustri.
1933
1934
1935
1936
1937
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
3,123
1,541
4,027
1,864
2,851
1,510
1,769
1,136
649
325
3*200
1,450
3;994
1,852
2,793
1,498
1,706
1,102
665
310
3,605
i;918
3,741
1,805
2,531
1,345
1,364
728
533
240
2 861
1,218
3,455
1,670
2,121
1,198
1,131
613
446
218
2J07
1,183
2*985
1,566
1,911
1,209
777
453
314
164
3^343
i;792
2,744
1,503
1,698
1,122
583
351
218
124
''3,264
1,752
2,552
1,423
1,622
1,058
507
315
175
lil
''3’371
1,836
2,484
i;358
1,546
978
463
306
223
125
3*388
1,837
2^386
1,346
1,484
1,013
429
289
171
120
3,455
1,769
2,322
1,271
1,592
1,080
475
267
305
187
3*724
1,856
2,823
1,637
1,535
975
580
309
400
230
3,902
1,900
2;816
1,486
1,619
1,018
617
317
475
261
3,329
1,671
3,027
1,565
1,942
1,167
867
516
381
201
Bohus län.
B = Därav tillhörande yrkesgruppen jord- o. stenindustri.
1933
1934
1935
1936
1937
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
4.244
4,310
6,188
4,231
3,614
5,913
5,308
5,274
5,475
5,935
6,137
6,773
3,545
3,492
5,348
3,592
3,043
5,326
4,737
4,685
4,877
5,248
5,298
5,963
6,662
6,723
6,536
6,021
5,731
4,890
4,461
4,159
3,852
4,171
4,578
4,213
5,838
5,891
5,726
5,369
5,157
4,457
4,167
3,841
3,521
3,783
4,156
3,667
4,244
4,141
3,859
3,501
3,660
3,587
3,692
3,546
3,422
3,722
3,370
3,531
3,509
3,391
3,250
3,023
3,252
3,242
3,391
3,238
3,121
3,353
2,890
3,035
3,451
3,363
3,153
2,489
2,210
2,044
1,814
1,724
1,723
1,862
2,032
2,155
2.921
2,858
2,707
2,110
1.921
1,787
1,581
1,495
1,488
1,599
1,700
1,759
2,144
2,088
1,881
1,457
1,085
882
902
887
900
1,122
1,256
1,384
1,718
1,656
1,486
1,170
870
697
727
726
726
909
1,013
1,102
5,284
4,596
5,166
4,631
3,690
3,225
2,335
1,994 1 1,332
1,067
norrlands län.
grupperna trävaru- o. pappersindustri samt arbete ej hänförligt till annan grupp.
1933
1934
1935
1936
1937
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
9,594
7,083
10,358
7,690
6,057
4,806
5,501
4,330
4,094
3,322
10,069
6,883
10,306
7,801
5,977
4,682
5,617
4,514
4,135
3,367
10,737
7,211
10,069
7,528
5,547
4,308
5,697
4,595
4,031
3,289
10,586
7,103
9,217
6,767
5,357
4,169
5,429
4,325
3,443
2,782
8,574
5,849
6,135
4,631
3,878
3,217
3,545
3,021
1,961
1,691
7,415
5,218
4,763
3,589
3,148
2,672
2,770
2,412
1,525
1,294
6,616
4,675
4,333
2,980
2,982
2,573
2,355
2,019
1,151
970
7,196
4,931
4;381
3,157
3,019
2.531
2,302
1,951
1,146
937
7,638
5,192
4,218
3,253
3,146
2,533
2,352
1,912
1,189
995
8,275
5,778
4,463
3,394
3,949
3,176
2,742
2,197
1,480
1,224
8,971
6,* 275
5,001
3,825
4,499
3,566
3,273
2,617
1,810
1,475
9,480
6,779
5,370
4,136
4,597
3,574
3,455
2,798
2,307
1,850
8,763
6,081
6,551
4,896
4,346
3,484
3,753
3,058
2,356
1,933
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 284,
Tabell 8. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa. Juni 1934—december 1937.
Månad
Städe
r
Landsbj
g d
Hela rik
e t
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16-21
år
i %
av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16-21
år
I %
av
hela
antalet
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i
åldern
16-21
år
i %
av
hela
antalet
19 3 4
Juni............
35,068
2,915
8.3
64,560
10,123
15.7
99,628
13,038
13.1
Juli............
29,534
2,233
7.6
56,719
8,219
14.5
86,253
10,452
12.1
Augusti ........
27,513
2,086
7.6
55,529
7,794
14.0
83,042
9,880
11.9
September......
25,189
1,729
6.9
53,729
7,287
13.6
78,918
9,016
11.4
Oktober........
28,062
2,506
8.9
56,749
9,144
16.1
84,811
11,650
13.7
November......
31,960
2,595
8.1
60,056
8,493
14.1
92,016
11,088
12.1
December......
33,062
2,398
7.3
59,819
8,015
13.4
92,881
10,413
11.2
19 3 5
Januari ........
36,515
2,972
8.1
56,904
8,097
14.2
93,419
11,069
11.8
Februari........
36,267
2,961
8.2
53,571
7,642
14.3
89,838
10,603
11.8
Mars ..........
32,748
2,661
8.1
50,840
7,432
14.6
83,588
10 093
12*1
April ..........
27,049
2,006
7.4
48,073
6,721
14.0
75,122
8,727
11.6
Maj............
20,483
1,386
6.8
40,694
5,565
13.7
61,177
6,951
11.4
Juni............
16,651
998
6.0
34,506
4,491
13.0
51,157
5,489
10.7
Juli............
14,610
816
5.6
27,972
3,390
12.1
42,582
4,206
9.9
Augusti ........
14,514
786
5.4
27,209
3,291
12.1
41,723
4,077
9.8
September......
14,702
778
5.3
26,488
3,034
11.5
41,190
3,812
9.3
Oktober........
16,670
1,051
6.3
30,375
3,939
13.0
47,045
4,990
10.6
November......
19,687
1,266
6.4
34,480
4,787
13 9
54 167
6 053
1 1 9
December ......
21,421
U379
6.4
36,544
4,756
13.0
57,965
6,135
10.6
19 3 6
Januari ........
24,671
1,549
6.3
36,729
4,822
13.1
61,400
6,371
10.4
Februari........
25.139
1,736
6.9
32,988
4,308
13.1
58,127
6,044
10.4
Mars...........
23,707
1,532
6.5
29,455
3,703
12.6
53,162
5,235
9.8
April...........
19,419
1,192
6.1
27,209
3,385
12.4
46,628
4,577
9.8
Maj............
14,412
725
5.0
20,159
2,517
12.5
34,571
3,242
9.4
Juni............
11,263
519
4.6
14,600
1,727
11.8
25,863
2,246
8.7
Juli............
9,749
385
3.9
11,761
1,287
10.9
21,510
1,672
7.8
Augusti ........
9,666
367
3.8
11,117
1,240
11.2
20,783
1,607
7.7
September......
9,767
352
3.6
11,136
1,223
11.0
20,903
1,575
7.5
Oktober........
12,121
511
4.2
12,591
1,564
12.4
24,712
2,075
8.4
November......
14,609
715
4.9
14,133
1,789
12.7
28,742
2,504
8.7
December......
16,195
731
4.5
14,619
1,763
12.1
30,814
2,494
8.1
19 3 7
Januari ........
17,910
821
4.6
15,599
1,796
11.5
33,509
2,617
7.8
Februari .......
16,926
757
4.5
14,354
1,590
11.1
31,280
2,347
7.5
Mars ..........
14,767
575
3.9
12,983
1,355
10.4
27,750
1,930
7.0
April ..........
11,559
421
3.6
10,688
999
9.3
22,247
1,420
6.4
Maj............
9,218
238
2.6
6,622
620
9.4
15,840
858
5.4
Juni............
6,788
165
2.4
4,641
417
9.0
11,429
582
5.1
Juli............
5,961
114
1.9
3,839
388
10.1
9,800
502
5.1
Augusti ........
5,787
116
2.0
3,790
359
9.5
9,577
475
5.0
September......
5,922
114
1.9
3,860
361
9.4
9,782
475
4.9
Oktober........
7,444
205
2.8
4,967
538
10.8
12,411
743
6.0
November......
9,936
350
3.5
6,233
633
10.2
16,169
983
6.1
December ......
11,048
359
3.2
7,717
764
9.9
18,765
1,123
6.0
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
11
Tabell 9. Anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden under budgetåren
1903/1934-1987/1938.
Anslag
1933/1934
1934/1935
1935/1936
1936/1937
,1937/1938
Statsbeställningar ........
10,700,000
10,000,000
—
—
—
Statliga beredskapsarbeten
Kommunala beredskapsar- beten..................
Främjande av bostadsbyg- gande
a) i städer och stadslik- nande samhällen ....
3.000. 000
8,500,000
5.000. 000
3.000. 000
7.000. 000
| 3,000,000
3,000,000
3.000. 000
2.000. 000
10,000,000
1,500,000
b) på landsbygden ....
18,000,000
8,000,000
7,000,000
7,500,000
10,000,000''
Främjande av bostadsför- sörjning för mindre be- medlade, barnrika famil- jer ....................
10,000,000
15,000,000
5,000,000
Lån till främjande av en- skild företagsamhet ....
10,000,000
3,000,000
—
—
—
Subventioner till främjande
av enskild, företagsamhet
3,500,000
—
—
—
—
Skenfria korsningar......
7,000,000
2,500,000
—
—
—
Broar och hamnar ......
6,000,000
6,500,000
—
—
—
Vissa vägbyggnadsarbeten
—
3,200,000
—
—
—
Stensättning av vägar ....
—
4,000,000
—
—
—
Elektrifiering av banorna
Laxå — Charlottenberg,
Södertälje södra —Eskils- tuna med bilinjer och
Uppsala—Gävle.......
4,000,000
Statsbanan Malung—Vans- bro ...................
800,000
700,000
—
—
—
Förlag för understöd åt en- skilda järnvägar ........
1,500,000
—
—
—
—
Tillverkning av vagnar
m. m. för statens järnvä- gar....................
_
1,250,000
_
—
—
Vissa banarbeten m. m. för
statens järnvägar......
—
950,000
—
—
—
Bidrag till gödselvårdsan- läggningar ............
700,000
700,000
—
—
—
Lån till gödselvårdsanlägg- ningar ................
500,000
—
—
—
—
Torrläggningsföretag, ägna- de att motverka arbets- lösheten ...............
4,000,000
4,000,000
_
_
—
Bidrag för uppförande av
spannmålslagerhus......
—
300,000
—
—
—
Bidrag till täckdikningar..
1,000,000
1,500,000
—
—
Summa
20.700.000
37.500.000
11.500.000
50.500.000
30.000. 000
13.000. 000
3.500.000
9.500.000
12,500,000
3.200.000
4,000,000
4.000. 000
1,500,000
1.500.000
1.250.000
950.000
1.400.000
500.000
8.000. 000
300.000
2.500.000
1 Av detta belopp utgår 1,500,000 kronor på tilläggsstat för 1937/1938.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
Anslag
1933/1934
1934/1935
1935/1936
1936/1937
1937/1938
Summa
Isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg för
havsfiskets behov......
650,000
650,000
Byggande av nvbvggesvä-
gar....................
—
150,000
—
—
—
150,000
Väg- och flottledsbyggna-
der å skogar i enskild ägo
500,000
500,000
—
—
—
1,000,000
Vissa åtgärder å skogshus-
hållningens område m. m.
475,000
900,000
—
—
—
1,375,000
Vissa tillfälliga skogsvårds- åtgärder å enskildas sko- gar....................
5,000,000
3,500,000
8,500,000
Arbetarsmåbrukslånefon-
den ..................
7,500,000
8,000,000
10,000,000
12,000,000
12,000,000
49,500,000
Byggande av nytt fyrskepp
367,000
75,000
—
—
—
442,000
Anskaffande av viss mate- riell för lotsverkets behov
75,000
_
—
—
_
75,000
Undersöknings- och förbere- dande gruvarbeten m. m.
inom Västerbottens län
364,000
485,000
849,000
Väganläggningar från
Adak-Kuorbevare malm- fält till Slagnäs samt från
Bjurträsk till Örträsk och
Högkulla inom Väster- bottens län............
650,000
650,000
Byggande av nytt tjänste- fartyg för västra lotsdi- striktet ................
300,000
300,000
Lån till sammanslutningar
av fiskare för främjandet
av beredning och avsätt- ning av fisk m. m.....
700,000
700,000
Vedeldningslånefonden....
—
2,000,000
—
—
—
2,000,000
Statliga byggnader.......
12,321,400
9,734,250
9,080,350
7,865,000
7,640,600
>46,641,600
Summa
108,102,400
86,944,250
42,080,350
47,365,000
46,140,600 330,632,600
Av sammanställningen framgår, att till allmänna arbeten i öppna marknaden
för budgetåret 1933/1934 anvisats sammanlagt 108,102,400 kronor. Häri
ingår jämväl det belopp å 13,000,000 kronor, som till främjande av bostadsbyggande
(8,000,000 kronor) och såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
(5,000,000 kronor) anvisats å tilläggsstat för nämnda budgetår.
För budgetåret 1934/1935 ha till allmänna arbeten i öppna marknaden anvisats
86,944,250 kronor. I detta belopp ingå bland annat 3,000,000 kronor
utöver det belopp av 5,000,000 kronor, som anvisats såsom kaptitalökning för
arbetarsmåbrukslånefonden. Riksdagen har nämligen medgivit, att lån till
arbetarsmåbruk må utlämnas intill 8,000,000 kronor.
1 I denna summa ingå anslagen till de statliga byggnader, vilka rapportera antal dagsverken
till socialdepartementet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 10. Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna marknaden, beviljade under tiden V? 1987—28/2 1938.
Statliga
bygg-
nåder
Beredskaps-
arbeten
Bostads- försörj- ning för
barnrika
familjer
Bostads- byggan- de i
städer
Skogs-
hushåll-
ning
Vedeld-
nings-
låne-
fonden
Arbetar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
statliga
kommu-
nala
Stockholms stad..........
2,311,000
683,960
130,250
20,000
_,
_
3,145,210
34,340
Stockholms län........
3,000,000
—
..-
15,910
—
—
—
—
3,015,910
—
Uppsala > ........
846,000
_
_
9,500
28,350
1,810
—
38,200
923,860
14,000
Södermanlands > ........
—
—
—
120,200
5,000
—
—
—
125,200
—
Norrköpings stad ........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
85,000
Östergötlands län i övr.....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Jönköpings län ..........
—
—
—
—
—
—
—
12,000
12,000
—
Kronobergs > ..........
177,000
—
23,400
78,700
—
—
—
14,000
293,100
—
Kalmar » ..........
400,000
—
75,000
—
—
—
—
24,000
499,000
—
Gotlands > ..........
—
—
_
93,420
—
—
—
15,000
108,420
—
Blekinge > ..........
—
160,500
75,000
82,650
2,500
15,000
—
12,200
347,850
—
Kristianstads » ........
—
—
—
—
—
—
1,560
37,200
38,760
—
Malmö stad..............
—
_
_
295,500
44,900
—
—
—
340,400
—
Lunds » ..............
150,000
—
_
—
45,000
—
—
—
195,000
—
Landskrona stad ........
—
77,500
_
—
—
—
—
—
77,500
—
Hälsingborgs » ........
—
—
—
88,760
21,700
—
—
—
110,460
—
Malmöhus län i övr.......
—
—
—
40,080
—
—
2,800
30,000
72,880
—
Hallands län.............
—
100,900
_
102,240
—
—
—
26,000
229,140
—
Göteborgs stad ..........
—
—
—
1,362.800
78,100
—
—
—
1,440,900
—
Göteb. o. Bohus län i övr...
—
2,577,300
1,767,370
119,510
—
—
—
2,000
4,4Hö,180
—
Älvsborgs län............
240,600
—
—
232,280
—
—
—
13,000
485,880
10,000
Skaraborgs > ............
—
—
23,280
49,200
3,000
—
—
12.000
87,480
—
Värmlands » ............
344,000
—
110,430
—
—
—
300,910
755,340
85,000
Örebro > ............
_
_
_
—
—
—
—
14,000
14,000
2,800
Västmanlands län........
_
_
_
3,600
—
—
—
24,000
27,600
—
Kopparbergs > ........
—
—
—
—
19,900
—
—
149,800
169,700
—
Gävleborgs > ........
_
—
182,000
168,510
—
—
—
378,800
729,310
—
Västernorrlands > ........
_
2,598,850
1,248,680
—
—
—
1,650
1,252,575
5,101,755
43,000
Jämtlands > ........
172,000
_
_
—
—
4,500
32,805
672,325
881,630
—
Västerbottens > ........
800
26,500
—
—
—
7,175
1,001,300
1,035,775
25,000
Norrbottens > ........
—
203,320
429,780
—
10,000
—
—
1,418,440
2,061,540
5,000
Hela riket
1 7,640,600
5,719,170
3,851,010
3,657,250
388,700
41,310
45,990
5,447,750
26,791,780
254,140
I denna summa ingå anslagen till de statliga byggnader, vilka rapportera antal dagsverken till socialdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 11. Fördelning av belopp till allmänna arbeten i
Statliga
bygg-
nader
Beredskaps-
arbeten
Bostads- byggan- de på
lands,
bygden
Bostads-
försörj-
ning
för barn- rika
familjer
statliga
kommu-
nala
1 Stockholms stad..................
1.190.000
2.830.000
1.425.000
227,500
29,700
—
1,600
181,900
142.600
137.600
6,950
196,200
188,550
109,400
258,700
105.000
338.000
329,750
712,000
4,000
2 Stockholms län................
131,000
3 Uppsala > ................
4 Södermanlands > ................
394,560
47,500
74,850
141,470
6 Norrköpings stad ................
6 Östergötlands län i övr...........
7 Jönköpings län ..................
8 Kronobergs > ..................
450,000
9 Kalmar > ..................
4,000
408,950
98,300
0 Gotlands > ..................
411,000
1 Blekinge » ..................
180,780
171,390
33,170
2 Kristianstads län ................
25,000
14,400
3 Malmö stad......................
4 Lunds > ......................
820,000
93,800
65,825
B Landskrona stad..................
6 Hälsingborgs > ..................
7 Malmöhus län i övr...............
10,000
307,325
71,500
8 Hallands län ....................
190,800
Göteborgs stad ..................
Göteborgs och Bohus län i övr.____
400,210
244,960
304,200
_
Älvsborgs län................
105,000
16,680
232,475
398,750
379,800
88,700
108,000
214.000
313.000
506,500
553.000
800.000
1,088,000
261,750
202,500
79,875
Skaraborgs > ................
Värmlands » ................
175,000
Örebro > ................
Västmanlands » ................
97,000
Kopparbergs > ................
19,910
127,400
550,430
Gävleborgs > ................
145.000
120.000
196,700
Västernorrlands > ................
207,250
Jämtlands > ................
Västerbottens > ................
72,000
2,800
154,700
21,525
34,820
Norrbottens > ................
_
Hela riket
7,865,000
1,231,360
l,736,45öj
7,300,000|
2,649,190
Kungl. Maj:ts proposition nr 284-
15
öppna marknaden, beviljade under tiden Vt 1936—*% 1937.
Bostads- byggan- de i
städer
Stensätt- ning av
vägar
Skogs-
vårds-
åtgärder
Skogs-
hus-
hållning
Ved-
eldnings-
låne-
fonden
Arbetar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
1,559,650
49,500
3,740,250
120,000
—
—
—
—
—
30,000
3,206,600
—
176,200
—
22,889
—
—
22,000
1,788,689
30,000
28,100
—
—
—
755
—
561,015
—
129,000
—
—
957
—
—
184,407
—
1,800
—
—
—
—
—
272,850
100,000
—
—
—
—
750
—
330,770
—
—
—
—
—
—
—
559,400
25,000
—
—
—
10,000
—
—
779,950
100,000
—
—
—
—
—
5,200
521,200
—
32,700
—
—
—
2,000
12,000
736,870
20.C00
24,500
—
—
—
5,455
42,000
474,275
-
148,000
—
—
—
—
—
148,000
45,000
90,350
—
—
—
—
—
1,004,150
—
50,600
—
—
—
—
—
116,425
—•
_
_
_
_
1,000
42,000
124,500
—
—
—
—
—
—
—
498,125
—
219,080
—
—
—
—
—
219,080
30,000
—
189,606
—
—
—
24,600
1,163,576
94,000
95,300
—
—
—
3,085
87,550
801,840
—
1,000
—
—
—
—
48,000
650,250
—
—
—
1,086
—
1,125
639,875
1,276,761
—
—
—
3,834
30,000
—
72,000
194,534
—
—
—
—
—
4,000
36,000
245,000
—
27,700
—
—
—
—
307,775
569,385
6,000
121,200
—
7,702
10,000
3,500
935,390
1,859,892
—
2,750
—
43,326
—
1,240
1,832,815
3,264,31)
70,000
—
—
4,779
10,000
13,120
1,645,575
2,226,474
—
15,000
—
—
—
4,304
1,295,600
2,211,229
33,000
14,525
—
—
—
—
1,638,295
2.930 340
70.000
2,737,455
189,6045
83,616
110,457
40,334
8,716,675
32,660,148
743,000
1
2
3
4
6
6
7
8
9
10
11
12
13
14
IB
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Liknande är beträffande arbetarsmåbrukslånefonden förhållandet under
följande budgetår. I de i sammanställningen angivna beloppen ingå för denna
fond de belopp, intill vilka riksdagen medgivit, att lån må kunna utlämnas
under respektive budgetår. Detta belopp var budgetåret 1935/1936
10,000,000 kronor. Samtidigt anvisades 5,000,000 kronor såsom kapitalökning
till fonden. Under budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 medgavs en
utlåning av 12,000,000 kronor vartdera av åren. Medelsanvisningen uppgick
till 4,400,000 kronor respektive 10,000,000 kronor.
Det för budgetåret 1937/1938 anvisade beloppet å 10,000,000 kronor till
statliga och kommunala beredskapsarbeten skulle enligt riksdagens beslut
användas för att i de av arbetslöshet svårast hemsökta landsdelarna bereda
sysselsättning åt arbetslösa, varvid i första hand familjeförsörjare borde sysselsättas.
Riksdagen medgav vidare, att Kungl. Maj:t kunde besluta igångsättandet
av arbeten eller beviljandet av bidrag till arbeten intill en kostnad
för staten av 15,000,000 kronor, varav 5,000,000 kronor skulle anvisas under
följande budgetår.
Det av mig i proposition nr 300 till 1937 års riksdag antydda arbetsprogrammet
har i väsentliga delar kunnat fullföljas, även om en viss försening
med arbetenas igångsättande har måst konstateras. Av bilaga C och E framgår,
hur anslaget disponerats intill utgången av februari 1938.
Följande sammanställning angiver fördelning av de från anslaget intill den
31 mars 1938 fördelade medlen.
Arbeten inom
Göteborgs och Bohus län
Västernorrlands län ...
Norrbottens län .......
Blekinge län .........
Söderhamn ...........
Hallands län .........
Landskrona ...........
Oskarshamn .........
Byske ...............
Ekeberga .............
Tidaholm ...........
Diverse ..............
Anvisat av
Beslutade kostnader att
årets anslag
täckas av nästa års anslag
. . 4,404,690
1,515,850
.. 3,933,990
3,282,500
. . 736,840
. . 251,450
153,000
. . 182,000
. . 100,900
77,500
75,000
26,500
23,400
23,280
28,340
9,863,890
4,951,350
Rörande fördelningen å län och vissa städer av de medel, som Kungl. Maj:t
under budgetåret 1935/1936 och under tiden 1 juli 1936—28 februari 1937
disponerat av anslagen till allmänna arbeten i öppna marknaden, hänvisar
jag till tabellerna 10 och 11.
Kungl. Majlis proposition nr 284.
17
Beträffande de medel, som av Kungl. Maj:t anvisats till statliga och kommunala
beredskapsarbeten, har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande
de olika företagen, dagen för Kungl. Maj:ts beslut, företagens totalkostnader
samt storleken av de medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna
finnas såsom bilagor fogade vid detta protokoll (Bilaga B—E).
Flertalet av de anslag, som beviljats till allmänna arbeten i öppna marknaden,
avser jämväl att stimulera kommunal och enskild företagsamhet. Vid
ett studium av hjälpåtgärdernas resultat är det därför av vikt att undersöka,
i vilken utsträckning andra medel än statsmedel engagerats i de igångsatta
företagen. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning härom. Samtidigt
därmed har jag infordrat uppgifter rörande det läge, vari de skilda företagen
befinna sig, huruvida de äro slutförda, under utförande eller beslutade men
ej påbörjade.
Av intresse är vidare att undersöka, huru företagens totalkostnader fördela
sig å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material m. m., å andra
sidan. Jämväl i dessa avseenden har jag infordrat uppgifter.
Innan jag framlägger resultaten av dessa undersökningar, anser jag mig
emellertid liksom tidigare böra erinra örn en sida av de allmänna arbetena
i öppna marknaden, som det tyvärr icke är möjligt att siffermässigt belysa.
Jag syftar härvid på vad jag kallat hjälpåtgärdernas indirekta effekt. Denna
effekt består däri, att en mångfald industrier bereus sysselsättning med de
beställningar av skilda slag, som de allmänna arbetena givit anledning till.
Att denna effekt varit av mycket stor betydelse, torde knappast behöva påpekas,
och vid bedömandet av hjälpåtgärdernas resultat bör densamma givetvis
beaktas.
De infordrade uppgifterna avse den 31 december 1937. Tabell 12 visar, att
de arbeten, som ingå däri, representera en total kostnadssumma av 418,691,132
kronor (kol. 10), varav kommuner, vägstyrelser och enskilda bidragit med
173,065,296 kronor (kol. 13). Å materialkostnader faller ett belopp av
230,045,405 kronor (kol. 14). Häri ingå visserligen kostnader för arbetsledning,
men beloppet giver dock en föreställning om den betydande utsträckning,
i vilken framför allt olika industrier bereus beställningar till de företag,
varom här är fråga.
Varje företag, som erhållit statsbidrag, skall månadsvis till socialdepartementet
inkomma med rapport, utvisande bland annat antalet under månaden
utförda dagsverken. Rörande dagsverkenas fördelning å län och vissa
städer har jag låtit upprätta de här meddelade tabellerna 13 och 14.
Vissa av de i tabellerna använda anslagsrubrikerna torde tarva närmare
förklaring. Under anslagsrubriken »Diverse» ingå sålunda anslagen till isbrytande
undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov (650,000
kronor), byggande av nytt fyrskepp (442,000 kronor), undersöknings- och
förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län (849,000 kronor)
samt vissa väganläggningar inom Västerbottens län (650,000 kronor). Under
rubiiken »Bekämpande av arbetslösheten» ater hava sammanförts vissa före
Uiliang
lill riksdagens nm/nknll IDUS 1 sand. Nr 284. ->
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 12. Sammanställning per den 31 december 1937 ar allmänna arbeten
Ändamål
Anslags-
belopp
Antal
företag
Här-
slut-
förda
total-
kostnader
under
ut-
förande
1
2
3
4
5
6
Statliga beredskapsarbeten.
1 Allmänna vägar (inkl. gator)..............
12
7
251,168
3
2 Stensättning..............................
1
1
39,916
—
3 Järnvägsanläggningar......................
2
2
217,341
—
4 Utdikningar..............................
1
1
6,129
—
5 Koloniseringsåtgärder......................
2
2
8,803
—
6 Kanaler och farleder m. m.................
10
8
93,069
2
7 Skogsförbättrande åtgärder ................
1
1
4,000
—
8 Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..
7
7
423,936
—
9 Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........
55
35
2,440,093
15
0 Flyghamnar..............................
2
2
245,000
—
1 Flygfält..................................
4
4
78,778
—
2 Byggnader för offentliga myndigheter......
3
3
46,700
—
3 Byggnader för militära förläggningar ......
9
9
692,850
—
4 Andra byggnadsföretag....................
21
17
1,088,710
3
5 Skjutbanor ..............................
4
4
96,005
—
6 Försvarsanläggningar......................
9
7
407,908
2
7 Fornminnesrestaureringar..................
12
5
104,574
6
8 Broar....................................
10
—
—
8
9 Andra arbeten............................
16
13
706,186
2
'' Summa
37,500,000
181
128
6,951,166
41
Kommunala beredskapsarbeten.
0 Allmänna vägar (inkl. gator)..............
13
3
301,246
7
1 Stensättning..............................
3
2
198,999
1
2 Broar....................................
3
2
101,115
1
3 Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..
34
21
2,469,655
6
4 Handelshamnar ..........................
8
5
1,693,720
3
5 Kommunalhus och rådhus ................
30
25
3,079,152
3
Allmänna läroverk........................
12
11
3,679,130
1
7 Folkskolor och kommunala mellanskolor....
192
159
7,356,973
27
Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser
17
16
1,471,990
1
Lasarett och sjukhus......................
12
12
8,344,341
—
Badhus ..................................
9
7
503,412
2
Gasklocka................................
1
1
163,635
—
Andra byggnadsföretag....................
93
73
3,269,098
14
Kyrkorestaureringar ......................
39
32
2,153,550
7
Värmeledningsarbeten ....................
8
6
106,451
1
Summa
- 1
474
375
34,892,467
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
19
i öppna marknaden, till vilka medel beviljats under tiden ''h 1933—sl/u 1937.
H
Av summa total-
a v
ära
V
kostnader belöpa å
Summa
total-
besluta- de men
total-
total-
kostnader
från de i
kol. 2
angivna
anslags- medlen
från
andra
från
material
arbets-
kostnader
ej på- började
kostnader
stats-
medel
andra
m. m.
läner
7
8
9
10
11
12
18
14
15
2,351,900
2
942,000
3,545,068
3,214,218
59
330,791
993,820
2,551,248
—
—
—
39,916
39,916
—
—
12,302
27,614
—
—
—
217,341
217,341
—
—
77,870
139,471
—
—
—
6,129
4,943
—
1,186
1,432
4,697
—
—
—
8,803
7,030
—
1,773
1,898
6,905
190,000
—
—
283,069
261,570
11,130
10,369
200,649
82,420
—
—
—
4,000
4,000
—
—
—
4,000
—
—
—
423,936
387,619
6,500
29,817
206,670
217,266
2,554,610
5
365,880
5,360,583
4,986,503
7,200
366,880
2,911,5®
2,448,998
—
—
—
245,000
245,000
—
—
163,000
82,000
—
—
—
78,778
78,778
—
—
47,422
31,356
—
—
—
46,700
46,700
—
—
25,262
21,438
—
—
—
692,850
692,740
110
—
392,551
300,299
177,740
1
3,600
1,270,050
1,077,930
14,617
177,503
770,292
499,758
—
—
—
96,005
96,005
—
—
43,193
52,812
227,000
—
—
634,908
613,788
21,120
—
349,098
285,810
305,850
1
6,000
416,424
412,712
512
3,200
148,023
268,401
4,418,100
2
161,764
4,579,864
4,244,000
—
335,864
2,499,764
2,080,100
97,850
1
80,000
884,036
848,135
2,670
33,231
377,803
506,233
10,323,050
12
1,559,244
18,833,460
17,478,928
63,918
1,290,614
9,222,634
9,610,826
634,545
3
119,620
1,055,411
799,856
_
255,555
476,616
678,795
548,500
—
—
747,499
650,954
—
96,545
312,878
434,621
178,000
—
—
279,115
194,372
—
84,743
196,463
82,652
737,520
7
1,499,865
4,707,040
2,745,254
—
1,961,786
2,788,385
1,918,655
5,711,700
—
—
7,405,420
1,973,858
—
5,431,562
5,018,768
2,386,652
1,371,500
2
184,500
4,635,152
1,676,451
—
2,958,701
3,053,067
1,582,085
75,000
—
—
3,754,130
1,337,855
—
2,416,275
2,537,541
1,216,589
912,304
6
252,745
8,522,022
5,664,646
—
2,857,376
5,137,668
3,384,354
123,000
—
—
1,594,990
629,197
41,000
924,793
1,021,733
573,257
—
—
—
8,344,341
1,942,500
—
6,401,841
5,377,359
2,966,982
846,000
—
—
1,349,412
416,815
—
932,597
832,458
516,954
—
—
—
163,635
32,646
—
130,989
90,520
73,115
1,220,715
6
397,925
4,887,738
2,406,666
—
2,481,072
2,893,055
1,994,683
391,761
—
—
2,545,311
1,307,346
—
1,237,965
1,339,617
1,205,694
369,000
1
95,000
570,451
339,340
—
231,111
358,671
211,780
13,119,645
25
2,549,655
60,561,667
22,117,766
41,000
28,402,911
31,434,799
19,126,868
1
2
3
4
5
6
2
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
,32
33
34
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
2
3
4
6
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 284■
Anslags-
belopp
Antal
företag
Här-
Ändamål
slut-
förda
total-
kostnader
under
ut-
förande
1
2
3
4
5
6
Främjande av bostadsbyggande.
Bostadsbyggnadsföretag på landsbygden ....
50,500,000
47,926
41,690
72,556,871
3,865
Bostadsbyggnadsföretag i städer och stads- liknande samhällen......................
11,500,000
308
248
46,311,940
38
Bostadsanskaffning åt mindre bemedlade,
barnrika familjer (avser städer, stadslik- nande samhällen och andra tätare bebyggda
orter) ..................................
30.000,000
231
58
8,420,469
173
Summa
92,000,000
48,465
41,996
127,289,280
4,076
Skenfria korsningar.
Skenfria korsningar ......................
9,500,000
99
88
10,085,038
8
Broar och hamnar.
Broar....................................
1
42
42
8,541,319
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........
>12,500,000
48
42
8,014,920
6
Summa
12,500,000
90
84
16,556,239
6
Vissa vägbyggnadsarbeten.
Allmänna vägar..........................
3,200,000
56
44
7,488,613
11
Stensättning av vägar.
Stensättning..............................
4,000,000
23
22
3,806,000
1
Vissa banarbetcn m. m. för statens järnvägar.
Banarbeten m. m.........................
950,000
15
15
951,924
_
Bidrag till gödselvårdsanläggningar.
Gödselvårdsanläggningar ..................
1,400,000
8,408
7,997
5,804,360
107
Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets- lösheten.
Utdikningar..............................
8,000,000
1,833
1,331
10,887,250
486
Bidrag till täckdikning ar.
Utdikningar..............................
2,500,000
9,278
8,724
9,671,237
195
Väg- och flottledsbyggnader ä skogar i enskild ägo.
Skogsförbättrande åtgärder ................
1,000,000
547
398
2,210,461
139
Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas
skogar.
Skogsförbättrande åtgärder ................
8,500,000
18,449
17,589
14,592,199
706
Arbetarsmdbrukslänefonden.
Koloniseringsåtgärder......................
49,500,000
5,361
2,544
13,713,545
2,439
Bidrag till uppförande av spannmålslagerhus.
Spannmålslagerhus........................
300,000
8
7
1,923,525
1
Byggande av nybyggesvägar.
Enskilda vägar............................
150,000
78
61
308,247
11
Statliga byggnader.
Byggnader för offentliga myndigheter......
J-46,641,600
18
15
2,375,208
2
Andra byggnadsföretag....................
53
37
21,211,253
12
Summa
46,641,600
71
52
23,586,461
14
Summa summarum
277,641,600
93,436
81,455
290,718,012
8.815
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
21
a v
Summa
total-
kostnader
H
ära
V
Av summa total- kostnader belöpa å
total-
kostnader
besluta- de men
ej på- började
total-
kostnader
från de i
kol. 2
angivna
anslags- medlen
från
andra
stats-
medel
från
andra
material
m. m.
arbets-
löner
7
8
9
10
11
12
13
14
15
9,669,034
2,371
5,495,671
87,721,576
38,724,562
_
48,997,014
53,505,808
.34,215,768
1
4,099,882
22
2,465,169
52,876,991
10,294,048
42,582,943
31,726,195
21,150,796
2
25,078,390
33,498,859
14,307,135
19,191,724
20,099,315
13,399,544
3
38,847,306
2,393
7,960,840
174,097,426
63,325,745
—
110,771,681
105,331,318
68,766,108
999,900
3
203,900
11,288,838
9,054,200
1,182,584
1,052,054
5,870,950
5,417,888
4
—
_
_
8,541,319
5,524,117
1,194,727
1,822,475
5,266,938
3,274,381
5
1,355,000
—
—
9,369,920
6,739,940
—
2,629,980
5,808,607
3,561,313
6
1,355,000
—
—
17,911,239
12,264,057
1,194,727
4,452,455
11,076,646
6,835,694
2,337,900
1
39,000
9,865,513
3,200,000
5,665,686
999,827
2,170,000
7,695,513
7
194,000
—
—
4,000,000
4,000,000
—
—
864,855
3,135,145
8
—
—
—
951,924
939,472
12,452
—
262,390
689,534
9
70,762
304
182,239
6,057,361
1,391,724
886,471
3,779,166
2,965,115
3,092,246
10
5,828,730
16
83,540
16,799,520
7,793,450
4,358,860
4,647,210
4,210,000
12,589,520
11
236,618
359
217,847
10,125,702
2,287,698
3,128,871
4,709,133
4,524,791
5,600,911
12
900,501
10
45,994
3,156,956
784,170
—
2,372,786
558,781
2,598,175
13
1,038,352
154
140,507
15,771,058
6,995,786
—
8,775,272
488,903
15,282,155
14
14,029,866
378
2,237,900
29,981,311
28,818,119
—
1,163,192
21,431,361
8,549,950
15
250,140
—
—
2,173,665
308,785
1,484,230
380,650
1,424,274
749,391
16
62,934
6
51,750
422,931
150,000
54,586
218,345
91,511
331,420
17
2,375,000
1
195,000
4,945,208
4,944,600
608
—
2,977,308
1,967,900
18
19,439,100
4
1,097,000
41,747,353
41,697,000
353
50,000
25,140,870
16,606,483
19
21,814,100
6
1,292,000
46,692,661
46,641,600
961
50,000
28,118,178
18,674.383
111,408,704
3,0(K5
lG,5G4,410j418,G01,132
227,551,490
18,074,846
173,065,296
280,045,405
188,645,727
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 13. Dagsverken, utförda under tiden 7j 1936—“/e 1937
Län och vissa städer
Stats-
beställ-
Statliga
bygg-
Beredskaps-
arbeten
Bostads-
byggande
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
Vissa
väg-
byggn.-
arb.
ningar
nåder
statliga
kom-
munala
landet
städer
hamnar
1 Stockholms stad..........
5,048
22,112
.4,502
_
72,643
_
_
2 Stockholms län..........
3,394
60,694
6,571
188
45,693
638
689
—
—
3 Uppsalalän..............
—
16,292
1,740
—
23,772
3,279
470
—
—
4 Södermanlands län......
660
—
—
2,878
43,669
720
8,436
3,787
—
5 Norrköpings stad ........
—
—
—
—
—
5,264
—
—
—
6 Östergötl, län i övrigt ....
15,050
—
—
472
24,109
—
—
601
—
7 Jönköpings län ..........
—
—
—
376
29,582
—
—
282
—
8 Kronobergs län..........
—
16,775
640
126
17,045
—
1,113
—
—
9 Kalmar län..............
—
—
761
11,017
38,042
—
1,071
6,408
—
0 Gotlands län ............
—
19,476
—
—
14,383
—
—
971
—
1 Blekinge län ............
10,208
—
3,140
49,929
29,052
533
—
9,335
—
2 Kristianstads län ........
—
3,340
164
178
38,296
1,544
3,469
—
—
3 Malmö stad..............
31,544
—
163
462
—
6,867
—
5,720
—
4 Lunds stad..............
—
36,493
—
—
—
5,989
—
—
—
5 Landskrona stad ........
2,659
—
—
—
—
136
—
634
—
6 Hälsingborgs stad........
—
138
—
15,557
—
2,399
—
—
—
7 Malmöhus län i övrigt____
756
4,864
—
—
30,255
1,628
3,024
3,523
—
8 Hallands län ............
—
—
2,375
9,600
34,705
—
—
—
—
9 Göteborgs stad ..........
36,946
—
—
27,147
—
19,023
—
—
—
9 Göteborgs och Bohus län i
övrigt ................
_
_
19,256
24,786
31,701
_
629
27,313
Älvsborgs län............
1,798
302
2,518
6,488
33,487
8,535
554
—
—
i Skaraborgs län ..........
—
—
—
—
41,556
1,261
1,301
1,097
—
3 Värmlands län ..........
—
1,485
—
10,154
40,229
—
1,113
656
—
4 Örebro län ..............
523
—
—
498
18,728
351
266
—
—
Västmanlands län........
—
4,700
—
10,594
28,219
—
1,431
—
—
Kopparbergs län ........
—
8,184
—
1,099
17,555
1,463
167
—
—
Gävleborgs län ..........
—
—
—
1,756
35,638
7,082
5,843
4,525
—
Västernorrlands län......
—
275
7,434
21,069
58,779
8
8,256
7,488
—
Jämtlands län............
—
—
314
8,945
52,050
—
—
2,918
11,736
Västerbottens län........
—
—
—
4,939
29,290
—
213
6,678
21,784
Norrbottens län..........
—
—
2,446
13,370
88,305
1,329
—
2,728
9,288
Ej fördelat på län........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
108,586| 195,130
52,02l| 221,628
844,140 140,692
38,045
84,664
42,808
1 Avser stensättning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
23
för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.
Vissa
ban-
arbeten
Gödsel-
vård
Spann-
måls-
lager-
hus
Torr-
lägg-
ning
Täck-
dikning
Väg-
och
flottl.-
byggn.
Skogs-
vårds-
åt-
gärder
Ar-
betar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Diverse
Bekäm-
pande
av
arbets-
lös-
heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
___
_
.
_
_
_
_
104,305
354,369
1
—
4,166
—
15,953
13,026
—
1,033
569
—
—
142,614
35,394
2
—
6,659
—
4,697
13,587
4,152
4,551
162
—
—
79,361
35,969
3
—
7,156
_
1,619
23,257
—
328
—
—
—
92,510
79,766
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,264
26,039
5
—
5,743
—
9,995
67,235
24,595
3,045
—
—
434
151,279
47,452
6
—
6,421
—
1,260
3,689
—
4,695
199
—
—
46,504
183,471
7
—
10,143
—
8,048
14,289
12,751
18,836
188
—
—
99,954
62,035
8
—
8,827
—
7,620
26,810
32,069
10,311
528
11,111
—
144,575
110,483
9
—
6,909
—
3,088
13,073
—
3,276
543
—
—
61,719
—
10
—
6,681
—
—
7,451
11,775
2,692
710
—
—
131,506
31,679
11
—
9,663
—
247
22,406
12,118
2,188
2,180
—
—
95,793
61,446
12
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44,756
34,328
13
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
42,482
41,635
14
_
_
—
—
—
—
—
—
—
3,429
—
15
_
—
—
—
—
—
—
1,544
—
19,638
230
16
j _
3,715
3,490
42,725
2,481
292
493
—
—
97,246
9,504
17
! 11,147
8,755
—
41,023
9,124
620
1,059
—
—
118,408
—
18
—
—
—
—
-
—
—
889
84,005
63,771
19
__
7,129
2,356
17,375
_
1,258
1,243
—
133,046
7,629
20
—
17,897
3,197
35,326
—
2,211
466
—
112,779
169,226
21
—
6,070
4,852
106,371
4,047
4,164
789
_
—
171,508
175,476
22
—
8,247
6,349
16,308
2,297
6,89C
24,766
—
118,494
194,238
23
—
4,822
3,153
26,453
12,293
6,96C
343
74,390
106,612
24
—
3,479
2,137
1,368
16,599
2,450
5,590
1,461
78,028
14,256
26
8,032
10,559
2,154
19,946
72,981
11,911
154,051
183,586
26
—
4,345
5,390
6,512
20,145
20,385
39,873
151,491
67,806
27
—
10,350
29,644
8,409
2,950
104,517
59,520
—
318,691
68,535
28
203
8,555
54,853
11,324
67,151
72,266
290,310
18,592
29
—
11,324
37,104
4,517
■169,310
23,067
13,392
6,104
327,720
-
30
—
12,492
43,323
6,101
48,375
53,843
281,600
192,020
(31
—
—
—
360
-
360
-
32
11,350
187,580
2,137
248,165| 546,020
173,193 562,033| 296,171
l| 16,04.
1 7,427
| 3,777,848 2,375,550
33
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 14. Dagsverken, utförda under tiden ‘/v—31/u 1937 för
Län och vissa städer
Stats-
beställ-
Statliga
bygg-
Beredskaps-
arbeten
Bostads-
byggande
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
Vissa
väg-
ningar
nader
statliga
kom-
munala
landet
städer
hamnar
byggn.-
arb.
1
Stockholms stad..........
421
10,148
4,108
_
19,381
2
Stockholms län..........
—
57,379
—
6,158
14,744
2,634
_
_
_
3
Uppsala län..............
—
9,404
460
—
8,553
3,385
130
_
_
4
Södermanlands län ......
270
—
—
—
15,758
—
2,284
_
_
5
Norrköpings stad ........
—
—
—
—
__
_
_
_
6
Östergötl, län i övrigt ....
—
—
248
—
13,314
_
_
_
7
Jönköpings län ..........
—
—
—
—
18,778
_
_
_
_
8
Kronobergs län ..........
—
6,688
—
—
7,018
80
_
_
9
Kalmar län..............
—
—
43
8,466
16,559
—
_
1,412
_
10
Gotlands län ............
—
464
—
—
9,947
—
—
2,560
_
11
Blekinge län ............
108
—
1,375
10,844
12,918
560
_
5,446
_
12
Kristianstads län ........
—
—
317
—
17,864
_
_
13
Malmö stad............
—
—
—
—
—
864
_
1,933
___
14
Lunds stad..............
—
8,412
—
—
—
407
_
_
_
15
Landskrona stad..........
—
—
—
—
—
418
_
_
16
Hälsingborgs stad........
—
—
—
6,666
—
—
_
_
_
17
Malmöhus län i övrigt____
697
284
—
—
10,329
—
844
_
18
Hallands län ............
—
4,009
9,335
17,776
—
_
__
_
19
Göteborgs stad ..........
3,413
—
—
11,489
—
4,687
_
_
_
20
Göteborgs och Bohus län i
övrigt..................
—
__
23,403
17,933
19,273
1,328
21
Älvsborgs län............
—
5,814
—
1,415
18,316
—
540
_
___
22
Skaraborgs län ..........
—
—
—
442
25,969
—
2,898
_
_
23
Värmlands län ..........
—
5,485
—
2,560
23,576
_
_
_
_
24
Örebro län ..............
—
—
—
—
9,867
_
1,993
_
_
25
Västmanlands län........
—
—
—
—
15,959
—
_
_
_
26
Kopparbergs län..........
—
245
—
2,672
14,265
—
_
_
_
27
Gävleborgs län ..........
—
—
—
1,784
23,638
—
1,109
_
_
28
Västernorrlands län......
—
—
4,612
25,155
29,625
—
1,857
_
_
29
Jämtlands län............
—
—
—
3,161
27,576
—
—
_
920
30
Västerbottens län........
—
—
—
1,059
16,024
—
—
921
11,333
31
Norrbottens län..........
—
—
3,744
1,799
51,790
146
—
_
3,583
32
Ej fördelat på län........
—
—
—
—
—
—
—
—
33
Summa
4,909 104,323
42,319|
110,938| 439,4361
32,562!
10,811
14,444)
15,836
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
25
anslag'' till allmänna arbeten i öppna marknaden.
Gödsel-
vård
Spann-
måls-
lager
hus
Torr-
lägg-
ning
Täck-
dikning
Väg-
och
flottl.-
byggn.
Skogs-
vårds-
åt-
gärder
Ar-
betar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Diverse
Bekäm-
pande
av
arbets-
lös-
heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
_
—
_
_
_
_
_
—
_
34,058
182,837
1,854
—
1,336
11,790
—
37
366
—
—
96,298
18,781
2,444
—
1,189
9,513
—
2,617
—
—
—
37,695
25,055
3,748
—
—
14,290
—
1,017
—
—
—
37,367
34,987
4,082
_
1,916
26,433
12,290
922
365
—
22
59,592
24,764
2,844
—
810
1,877
2,842
1,300
297
—
—
28,748
100,314
6,300
—
3,515
7,866
4,969
12,877
203
—
—
49,516
33,219
6,353
—
3,381
12,228
14,346
1,275
87
—
—
64,150
48,480
1,229
—
507
10,738
—
906
208
—
—
26,559
—
3,757
—
—
1,841
5,455
578
219
—
—
43,101
19,996
4,000
—
615
19,264
904
1,911
1,140
—
~
46,015
32,760
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,797
14,881
—
—
—
—
—
—
—
—
8,819
21,516
_
_
_
_
_
_
_
6,666
1,201
1,100
—
780
8,511
—
588
—
—
—
23,133
4,746
2,132
—
—
14,057
4,582
—
662
—
—
52,553
160
—
—
—
—
—
—
—
—
19,589
29,067
2,706
—
496
9,252
—
2,585
103
—
—
77,079
5,381
6,913
—
1,559
24,920
—
535
193
—
—
60,205
73,124
4,908
—
592
80,324
1,900
1,400
853
—
—
119,286
88,997
3,870
—
1,104
13,971
—
1,386
9,483
—
—
61,435
106,385
1,650
—
1,459
17,519
4,358
3,095
631
—
—
40,572
53,936
1,924
2,037
278
4,313
910
1,889
1,211
—
—
28,521
9,123
1,402
—
3,415
3,068
5,540
5,587
6,358
—
—
42,552
91,199
1,922
—
719
4,281
9,825
5,703
12,660
—
—
61,641
33,745
5,116
—
29,228
4,773
—
28,009
21,122
—
—
149,497
48,483
2,835
—
13,947
7,043
—
31,888
17,641
—
—
105,011
6,209
5,721
—
33,902
2,249
—
69,502
9,925
12,527
1,556
164,719
—
3,510
—
20,990
6,002
—
9,410
28,002
—
—
128,976
92,711
—
—
—
—
—
143
—
—
—
143
—
82,820 2,037
121,738
316,128
67,921
185,160
111,729
12,527
1,578
1,676,711
1,214,429
I
2
a
4
6
6
7
8
9
10
11
12
IS
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 15. Dagsverken, utförda under tiden 7? 1938—1”/u
Stats-
be-
ställ-
ningar
Stat-
liga
bygg-
nader
Beredskaps-
arbeten
Bostads-
byggande
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
ham-
nar
Vissa
väg-
byggn.
arbe-
ten
Sten-
sätt-
ning
av
vägar
stat-
liga
kom-
munala
landet
städer
5,649
435
—
5,681
—
—
70
_
_
_
1,319
5,513
1.625
322
328
_
_
_
_
2,347
5,644
6,103
376
241
_
_
_
3,048
4,295
7,675
2,408
1,500
_
165
1,128
_
_
5,879
2,992
6,779
2,314
17,686
582
i;522
“
7,760
1,898
9,002
3,792
17,931
3,207
7,579
9,330
3,365
9,971
4,883
29,569
1,584
6,580
14,711
_
__
12,126
6,136
10,757
7,681
57,115
10,525
9,389
21,474
_
_
12,844
7,590
12,896
12,476
97,878
19,460
13,558
18,270
-
__
11,633
11,279
13,866
18,998
139,662
36,389
17,219
14,269
_
11,203
15,178
14,696
24,161
214,184
50,733
21,365
15,465
—
77,489
75,220
93,805
77,411
576,164
118,691
72,065
94,418
—
—
10,435
19,056
13,975
35,688
221,692
63,475
23,372
16,456
13,338
22,107
13,203
38,428
227,360
71,817
24,880
19,301
_
1,104
12,412
22,246
11,497
41,687
240,626
70,244
24,908
20,476
5,566
10,655
23,326
12,217
48,611
207,319
42,702
21,418
18,000
25,486
10,776
16,489
20,146
12,193
44,594
159,317
35,674
17,846
15,955
19,473
9,690
22,845
15,874
7,788
33,776
68,034
36,166
9,677
10,455
9,796
6,964
16,976
18,810
7,201
29,850
30,200
39,174
9,103
13,426
9,126
2,165
14,621
17,355
5,840
28,423
21,234
40,196
7,425
17,494
11,104
1,334
16,776
19,088
8,843
29,970
30,882
33,860
8,881
17,735
12,148
2,134
13,457
20,114
9,630
33,920
60,290
14,722
9,378
20,841
10,736
7,''628
20,017
23,464
11,562
42,795
141,787
12,519
13,525
21,447
11,013
10,627
14,732
19,804
11,336
45,252
213,054
8,527
12,982
17.959
19,129
7’575
182,753
241,390
125,285
452,944
1,621,796
469,076
183,395
209,545
128,011
65,563
16,797
24,226
14,155
53,861
269,348
9,728
13,077
22,958
38,730
8,857
17,287
22,946
12,438
54,490
285,974
11,439
14,873
24,148
14,779
7,453
12,703
20,448
10,788
43,681
262,294
—
13,261
21,192
22,000
6,968
14,437
23,915
10,249
42,942
231,976
1,495
11,036
19,388
22,169
5,241
30,702
22,981
10,166
34,049
158,612
8,954
6,885
16,670
5,353
1,789
16,057
18,920
6,021
22,400
88,941
11,699
3,302
9,529
2,872
478!
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
27
1937 för anslag till allmänna arbeten 1 öppna marknaden.
Vissa
ban-
arbe-
ten
Göd-
sel-
vård
Spann-
måls-
lager-
hus
Torr-
läggning
Täck-
dikning
Väg-
och
flotti.—
bygg-
nader
Skogs- vårds- åtgarder
Arbe- tar- smé- bruks- låne- fo nden
Diver-
se
Be- kämp.
av ar- bets- iös- heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
2,083
8,167
__
_
_
—
6,178
—
11,929
2,148
_
_
_
_
43,026
—
7,180
318
59,631
4,853
_
_
_
_
117,350
_
6,010
5,084
143,155
12,433
_
__
17,467
30,402
—
137,655
—
3,566
4,543
213,852
29,816
"
9,213
13,793
15,587
73,765
3,578
942
1,509
156,141
32,038
11,734
17,442
11,210
34,052
2,967
1,910
2,179
132,663
45,069
_
3,916
_
9,879
13,220
—
15,517
1,373
1,241
2,477
127,616
50,893
_
i;993
_
13,661
6,997
—
5,530
4,390
2,796
3,333
173,903
66,179
_
2497
_
16,451
21,401
—
6,536
4,632
3,735
4,179
254,403
78,376
.
4,460
_
35,775
21,148
—
9,694
10,586
3,293
4,946
353,217
92,168
—
6,755
—
56,606
37,902
—
18,418
18,675
4,023
7,884
517,248
104,052
—
40,568
—
181,074
157,867
—
461,543
46,201
42,967
36,462
2,161,926
618,025
15,337
3,538
69,494
26,648
494
45,785
24,623
5,441
7,083
602,542
127,325
_
26,952
4494
98j053
23,083
1,692
78,901
30,842
8,155
6,001
709,711
136,806
484
26,785
3,279
85438
15,023
297
57,388
35,287
9,826
6,293
689,562
150,341
582
32,235
5/297
64,561
68,502
3,443
208,177
33,587
17,305
4,151
858,350
160,846
2,510
39417
7,135
43i818
79,644
320
225,528
20,894
13,803
4,564
788,710
163.959
2|449
53,416
4,856
38,228
56,005
5,051
127,666
12,265
4,685
5,397
531,393
141,997
2,770
31,179
2,374
22,420
30,000
1,807
18,265
3,839
5,931
7,933
302,549
192,063
4,575
10,276
1446
21,408
5,990
2,449
18,381
2,112
5,091
7,787
244,541
208.047
3i561
6488
1,076
26,015
19,624
—
12,071
3,512
6,374
4,576
263,914
233,994
3''632
11,592
878
34,245
20,699
593
5,395
8,062
6,346
3,090
295,248
224,778
3,228
3,533
763
49,556
37,898
1,125
5,519
21,573
8,236
3,616
443,803
223,190
2,576
7,557
571
59,008
45,006
4,123
15,038
| 37,864
6,171
3,012
551,276
197.728
20,367
264,767
35,707
612,044
428,122
21,394
818,114
234,460
97,364
63,603
6,281,691
2,161,074
2,785
9,556
Sife
91,705
44,649
6,320
37,74C
46,22c
6,504
1,950
719,393
204,855
2,787
25,42G
46
85,461
46,754
6,863
69,539
51,621
5,784
1,241
761,346
220,427
2,651
29,585
46
86,306
62,03C
6,663
87,199
64,974
5,888
1,128
759,80''
213,626
3,312
34,311
261
73,597
97,08.r
8,697
182,230
50,292
4,654
1,108
838,40:;
223,642
3,SOS-
51,832
24(
77,826
105,18:
15,499
235,533
28,290
3,271
884
818,046
227,180
1,952
48,187
_
23,046
76,816
14,061
92,140
)| 14,820
2,311
651
454,20''
185,565
26
27
28
29
30
81
32
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
41
42
43
44
451
4 6
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Summa juli—
december 1937
Summa juli 1933
—december 1937
Stats- Statbe-
| liga
ställ- byggningar
j nader
Beredskaps
arbeten
-
stat- [ komliga
I munala
20,146
18,382
18,694
19,330
17,848
13,662
216,045
20,464
16,947
15,239
12,433
9,450
6,583
5,757
6,250
4,519
4,241
3,291
3,412
21,475
21,292
22,178
20,632
21,960
18,916
108,586
1,155
1,008
1,538
472
301
435
4,909
589,782
259,889
21,698
18,691
18,714
18,669
16,176
13,185
12,652
15,982
16,672
17,038
12,655
12,998
3,825
3,296
3,900
5,329
6,651
6,066
20,795
21,558
21.603
22.815
25,920
28.815
92,884
6,416
5,293
4,808
5,002
4,486
3,171
2,673
2,891
3,361
4,802
4,571
4,550
195,130
17,477
18,484
17,814
18,363
19,222
52,024
6,865
7,077
6,239
6,779
7,760
12,963 | 7,599
104,323
875,952
42,319
406,317
392,929
32.147
29,192
26,606
26,693
20,719
15,113
12,127
9,159
9,303
11,338
13,393
15,838
Bostads
byggande
-
landet städer
Sken
fria
kors
ningar
-
Broar
och
ham
nar
-
Vissa
väg
byggn.
-
arbe
ten
-
28,973
20,411
29,782
51,935
84,043
133,332
221,628
22,970
20,883
20,612
19,421
15,744
11,308
110,938
1,255,850
1,645,621
135,115
134,587
132,028
103,544
66,587
36,751
20,099
15,650
20,439
35,490
60,228
83,622
844,140
93,790
104,115
91,939
78,321
47,552
23,719
19,165
21,940
31,144
30,704
29,816
27,370
203,454
25,713
20,806
12,665
12,994
12,403
12,192
11,902
11,720
11,516
4,632
1,933
2,216
140,692
3,571
3,390
3,985
5,647
9,875
6,094
439,436
5,127,156
32,562
964,475
3,321
4,015
2,736
3,671
4,212
4,270
84,659
5,218
5,963
6,023
3,329
3,028
2,946
2,863
1,350
1,144
1,795
2,134
2,252
10,153
12,003
12,961
12,148
11,843
14,766
38,045
1,888
3,083
2,201
1,619
1,646
374
10,811
187,759
16,384
14,230
12,216
10,713
6,694
4,668
3,293
2,809
2,430
3,884
3,621
3,722
84,664
3,710
3,470
2,586
2,279
1,685
714
14,444
888,975 590,830 312,722
1,680
2,309
2,303
3,282
2,665
7,925
126,067
7,351
4,748
8,094
7,523
3,405
1,600
1,241
691
1,145
1,124
1,540
4,346
Sten
sätt
ning
av
vägar
-
.
42,808
4,060
3,092
4,336
2,525
1,249
574
16,836
30,786
595
516
1,111
97,460
Kungl. Maj:ts proposition nr 284. 29
Vissa
ban-
arbe-
ten
Göd-
sel
vård
Spann-
måls-
lager
hus
Torr-
läggning
Täck-
dikning
Väg-
och
Hotti.
bygg-
nader
Skogs-
vårds-
åtgärder
Arbe-
tar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Diver-
se
Be- kämp.
av ar- bets- lös- heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
2,880
37,674
11,119
23,808
4,446
17,570
4,020
1,666
649
233,365
198,029
2,458
8,204
—
13,798
11,509
1,700
9,273
5,122
1,918
653
179,841
204,585
4,181
15,440
—
4,632
15,375
—
2,653
1,950
2,016
752
192,300
198,552
4,141
10,199
_
11,240
19,761
2,310
2,910
5,097
143
761
226,408
184,976
3.582
3,560
—
13,269
33,353
6,737
5,431
19,332
83
1,104
291,409
199,561
3,263
4,585
—
26,656
41,419
6,212
17.359
40,933
72
1,150
396,771
184,608
37,300
278,561
812
518,664
577,742
79,508
759,573
332,681
34,318
12,037
5,871,289
2,445,606
2,910
4,326
33,318
42,616
11,252
29,380
42,340
310
1,164
438,717
228,309
2,873
13,182
—
42,389
57,570
24,674
45,591
64,326
730
1,371
503,679
220,908
2,438
18,094
—
47,598
55,632
13,610
78,324
59.278
2,227
1,089
514,683
221,171
1,449
21,847
—
48,824
98,414
38,490
175.647
50,755
6,009
1,076
643,411
215,931
565
34,384
—
34,392
115,501
30,286
124.179
21,516
1,155
977
505,903
201,152
280
30,834
11,632
67,524
17,524
67,907
12,668
250
1,046
305,874
167,402
93
36,935
300
11,545
34,245
5,268
7,990
2,083
349
171,415
163,188
229
11,867
594
1,812
6.420
19,973
8,777
3.849
426
55
120,504
185,233
72
2,359
361
4,335
6,559
1,595
307
1,591
50
225
87,983
191,498
172
6,930
527
851
19,049
482
2,724
2,981
60
194
118,314
202,540
120
3,877
126
3,661
24,798
4,402
10,728
10,078
632
190
161,978
190,120
149
2,945
229
7,808
17,692
5,637
10,479
24,714
2,738
40
205,387
188,095
11,350
187,560
2,137
248,165
546,020
173,193
562,033
296,179
14,936
7,427
3,777,848
2,375,550
3,773
797
12,950
43,064
5,123
6,917
22,030
2,448
226
252,814
215,350
—
8,002
895
18,014
2*.478
3,101
15.632
29,037
3,999
373
272.133
220,699
—
9,069
345
26,537
28,744
15,228
34,959
25,176
3,439
316
295.063
214,497
—
15,817
—
33,721
66,404
21,378
80,261
21,451
2,092
325
376,875
209,123
—
19,429
—
19,931
101,817
11,355
21,769
9,419
509
332
289,595
194,492
—
26,230
—
10,585
47,616
11,736
25,622
4,616
40
6
190,231
160,268
—
82,320
2,037
121,738
316,123
67,921
185,160
111,729
12,527
1,578
1,676,711
1,214,429
75,017
858,796
40,693
1,081,685
2,025,874
342,016
2,786,423
1,021,250
202,102
120,997
19,759,372
8,714,684
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
30
Kungl Maj:ts proposition nr 284.
tag, till vilka bidrag beviljats av de medel, som av de under femte huvudtiteln
för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 uppförda anslagen till bekämpande
av arbetslösheten ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande
av företagsverksamhet. Sistnämnda anslagsmedel hava visserligen icke inräknats
bland de anslag, som jag i det föregående hänfört till anslag till allmänna
arbeten i öppna marknaden, men då företagen (sammanlagt 6) ålagts
rapportskyldighet och till sin karaktär måste betraktas såsom allmänna arbeten
i öppna marknaden, har det synts mig rimligt, att de utförda dagsverkena
redovisas tillsammans med övriga rapporterade dagsverken.
De nu angivna siffrorna måste delvis betecknas såsom approximativa, beroende
på rapportmaterialets bristfällighet. I den mån så kunnat ske, hava
rättelser vidtagits vid materialets bearbetning inom departementet, men självfallet
har det på denna väg icke varit möjligt att åstadkomma i alla avseenden
exakta uppgifter.
Av de ifrågavarande tabellerna framgår emellertid icke, huru de rapporterade
dagsverkena fördela sig å skilda månader under den tid redovisningen
avser. Jag har fördenskull låtit upprätta en särskild sammanställning
häröver. (Tabell 15.) I denna del har för varje anslag angivits det antal dagsverken,
som utförts per månad från och med juli 1933 till och med december
1937. Av sammanställningen kan därjämte utläsas, vid vilken tidpunkt medel
från de olika anslagen kommit till användning. Vid bedömandet av den
grad av snabbhet, varmed de skilda, av medel från ifrågavarande anslag helt
eller delvis finansierade företagen kommit i gång, måste man emellertid erinra
sig den långvariga byggnadskonflikt, som verkat fördröjande beträffande
byggnadsanslagens disposition. Vidare medförde den sena tidpunkten för
1933 års riksdags beslut, att den på ansökningsförfarande grundade medelsanvisningen
kunnat påbörjas först långt in på budgetåret 1933/1934.
Av sammanställningen framgår endast antalet utförda dagsverken men
icke antalet i arbetena sysselsatta personer. En något så när riktig uppfatning
erhålles emellertid, om man utgår ifrån att ett månatligt antal av 25
dagsverken representerar en arbetare. Beträffande december månad synes
dock riktigast att räkna med att 20 dagsverken motsvara en arbetare.
Med dessa utgångspunkter skulle de i sammanställningen ingående dagsverkena
representera följande antal arbetare.
Anslag till
19 3 3
lån till en- skild före- tagsamhet
Övriga
anslag
Summa
Juli ............
327
327
Augusti..............
477
563
September ........
2,385
2,579
Oktober ..........
5,726
6,223
November ........
8,554
9,747
December...........
7,807
9,409
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
19 3 4
Januari..............
.......... 1,803
5,307
7,110
Februari ............
........ 2,036
5,105
7,141
Mars .............
.......... 2,647
6,956
9,603
April................
.......... 3,135
10,176
13,311
Maj ................
.......... 3,687
14,127
17,814
Juni ................
.......... 4,162
20,690
24,852
Juli ................
.......... 5,093
24,102
29,195
Augusti..............
.......... 5,472
28,388
33,860
September ..........
.......... 6,014
27,582
33,596
Oktober ............
.......... 6,434
34,334
40,768
November ..........
.......... 6,558
31,548
38,106
December............
.......... 7,100
26,570
33,670
19 3 5
Januari ............
.......... 7,683
12,102
19,785
Februari ............
.......... 8,322
9,782
18,104
Mars................
.......... 9,360
10,557
19,917
April.................
.......... 8,991
11,810
20,801
Maj ................
.......... 8,928
17,752
26,680
Juni.................
......... 7,909
22,051
29,960
Juli ................
.......... 8,194
28,776
36,970
Augusti .............
......... 8,817
30,454
39,271
September ..........
.......... 8,545
30,392
38,937
Oktober ............
.......... 8,946
33,536
42,482
November ...........
.......... 9,087
32,722
41,809
December............
.......... 9,278
22,710
31,988
19 3 6
Januari..............
.......... 7,921
9,335
17,256
Februari ............
.......... 8,183
7,194
15,377
Mars.................
.......... 7,942
7,692
15,634
April................
.......... 7,399
9,056
16,455
Maj ................
.......... 7,982
11,656
19,638
Juni ................
.......... 7,384
15,871
23,255
Juli ................
.......... 9,132
17,549
26,681
Augusti..............
.......... 8,836
|20,147
28,983
September ...........
.......... 8,847
20,587
29,434
Oktober ............
.......... 8,637
25,736
34,373
November ..........
.......... 8,046
20,236
28,282
December............
.......... 8,370
15,294
23,664
19 3 7
Januari..............
.......... 6,528
6,857
13,385
Februari ............
.......... 7,410
4,820
12,230
Mars................
.......... 7,660
3,519
11,179
April................
.......... 8,102
4,733
12,835
Maj ................
.......... 7,605
6,479
14,084
Juni ................
.......... 7,524
8,215
15,739
Juli ................
.......... 8,614
10,113
18,727
Augusti..............
.......... 8,828
10,885
19,713
September ...........
.......... 8,580
11,803
20,383
Oktober..............
.......... 8,365
15,075
23,440
November...........•
11,584
19,364
December............
.......... 8,013
9,512
17,525
31
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
I den till föregående års riksdag avgivna propositionen angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. har lämnats en redogörelse
rörande användningen intill den 1 mars 1937 av de anvisade anslagen
till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.
Därefter hava allenast beviljats 18 lån å tillhopa 503,000 kronor och 7
subventioner å tillhopa 126,140 kronor.
Efter avdrag för lån och subventioner, till vilka rätten gått förlorad genom
underlåtenhet att uttaga de beviljade beloppen, hava anslagen, tillhopa
16,500,000 kronor, tagits i anspråk till ett sammanlagt belopp av 14,605,359
kronor 19 öre. Å de lyftade lånen, tillhopa 13,863,726 kronor 1 öre, har hittills
återbetalats ett belopp av 6,421,271 kronor 68 öre.
Utredningar.
1936 års utredning angående beredskapsarbeten.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1936 tillkallades särskilda
sakkunniga för att inom socialdepartementet biträda med planläggning
av beredskapsarbeten, åsyftande att motverka arbetslöshet. De sakkunniga,
som antagit benämningen 1936 års utredning angående beredskapsarbeten,
voro ledamöterna av riksdagens första kammare, numera
generaldirektören Sigfrid Hansson och lektorn Edvard Björnsson, ledamoten
av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Gustav E. Andersson i
Södergård, byråingenjören Dag Blomberg samt docenten Erik Lundh. De
sakkunniga överlämnade den 27 juli 1937 betänkande med utredning och
förslag rörande beredskapsarbeten (statens off. utredn. 1937:26).
Enligt sagda betänkande hava de sakkunniga verkställt en omfattande inventering
av de arbetsobjekt, vilka kunna komma till utförande med bidrag
av allmänna medel under tiden 1937/1946. De sakkunniga redovisa arbeten
av denna typ för ett belopp å tillhopa 2,862,465,849 kronor, därav statliga
arbeten och beställningar för cirka 714,000,000 kronor och kommunala arbeten
(väg- och gatuarbeten ej inräknade) för cirka 565,000,000 kronor.
Huvudparten av dessa arbeten är att betrakta såsom ordinarie arbeten, vilka
under ifrågavarande period torde komma till utförande. Vissa arbeten äro
emellertid av den typ, att de kunna uppskjutas och för dessa arbeten hava
de sakkunniga infört benämningen arbetsreserven. Fördelningen av de av
de sakkunniga redovisade arbetena framgår av följande sammanställning.
Statliga arbeten och beställningar: Kostnad kronor
1. Ordinarie arbeten under 5-årsperioden 1937/1938
—1941/1942 med undantag av kommunikations
verkens
arbeten............................... 145,021,306
Kommunikationsverkens ordinarie arbeten under
5-årsperioden (att utföras med kapitalökningseller
fondmedel) .............................. 378,575,000
2. Arbetsreserven.................................. 190,630,643 714,226,949
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
33
Kommunala arbeten: Kostnad kronor
1. Ordinarie arbeten under 5-årsperioden 1937—1941 291,191,805
2. » 1942—1946 77,211,820
3. Arbetsreserven................................. 196,758,565 565,162,190
Väg- och gatuarbeten under 10-årsperioden 1937—1946............ 969,620,710
Jordbruksarbeten » » » ............ 463,456,000
Skogsarbeten » » » ........... 150,000,000
Summa kronor 2,862,465,849
Antalet dagsverken för utförande av arbetena har ej kunnat beräknas beträffande
företag för omkring 220 miljoner kronor. De återstående arbetena,
motsvarande en kostnad av omkring 2,640 miljoner kronor, ha beräknats
kräva i runt tal sammanlagt 193,700,000 dagsverken.
Beträffande de i inventeringen ingående kommunala arbetena hava de
sakkunniga sammanfört dem i fyra huvudgrupper, nämligen husbyggnads-,
lednings-, vatten- och jordarbeten. De anmälda företagen fördela sig enligt
följande sammanställning, i vilken även angives antalet dagsverken och
kostnader, vilka ifrågavarande arbeten beräknas kräva.
Antal företag ^efcplåner Dagsverken Kostnad, kronor
Husbyggnadsarbeten .... 2,966 713 8,392,955 314,877,490
Ledningsarbeten ...... 900 323 5,809,365 96,601,960
Vattenarbeten ........ 420 169 4,403,276 92,618,250
Jordarbeten .......... 1,462 357 4,970,330 61,064,490
Summa 5,748 1,562 23,575,926 565,162,190
De olika slag av väg- och gatuarbeten, som den verkställda inventeringen
omfattar, framgå av följande sammanställning.
A.
B.
C.
Landsbygden. Antal dagsverken
Egentliga vägarbeten .................. 58,718,403
Brobyggnader ........................ 2,912,757
Skenfria järnvägskorsningar ............ 987,050
Enskilda vägar m. m................... 6,022,000
Städerna.
Gatubyggnader ........................ 6,138,135
Brobyggnader ........................ 1,029,570
Skenfria järnvägskorsningar ............ 763,495
Statliga stensättningsarbeten å landsbygden
och i städerna (icke eljest redovisade) omkring
.......................... 300,000
Kostnad, kronor
672,537,760
54,014,640
16,544,845
44,907,005
121,471,160
29,813,200
15,332,100
15,000,000
Summa 76,871,410 969,620,710.
En motsvarande sammanställning av de olika slag av arbeten inom jordbruket,
vilka ingå i inventeringsresultatet, har följande utseende:
Antal dagsverken
Avdikning ................................ 4,517,000
Täckdikning .............................. 13,693,000
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284.
Kostnad, kronor
30,596,000
130,274,000
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
34:
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
Antal dagsverken Kostnad, kronor
Gödselvårdsanläggningar .................... 4,872,000 51,903,000
Nyodling .................................. 6,373,000 36,221,000
Stenröjning ................................ 2,042,000 12,752,000
Betesförbättring ............................ 3,892,000 29,087,000
Ladugårdsförbättring........................ 13,371,000 157,041,000
Anläggande av brunnar och vattenledningar . ... 1,491,000 15,582,000
Summa 50,251,000 463,456,000.
De sakkunniga lämna slutligen följande sammanställning över antalet
dagsverken, som de planerade skogsvårdande åtgärderna komme att kräva.
Antal dagsverken
Skogsdikning............................ 9,455,126
Återväxtåtgärder........................ 1,784,672
Röjning ................................ 2^833,963
Betesvallsanläggning .................... 115,621
Stamkvistning .......................... 653’316
Skogsbrandskydd........................ 217,393
Skogsvägar..................... 9,636,922
Härav beräknas vid
normala förhållanden
årligen utföras %
5.3
5.7
4.5
5.4
3.5
2.3
Summa resp. medeltal 24,697,013 3.9
Utredningen framlägger vidare förslag till åtgärder för mötande av en
eventuell konjunkturnedgång. Först upptagas därvid till behandling de förberedande
åtgärder, som böra vidtagas vid nu rådande gynnsamma konjunkturläge.
De sakkunniga sammanfatta sina förslag härutinnan på följande
sätt.
Därest aktuella uppgifter örn arbetsobjekt motsvarande de vid inventeringen
erhållna ständigt skulle sta till förfogande, borde en kontinuerlig
komplettering och justering företagas av det av utredningen upplagda kortregistret
över anmälda arbetsföretag. En sådan komplettering syntes lämpligen
kunna ske inom socialdepartementet.
De redovisade ordinarie statliga arbetena borde med undantag av dem,
som avse kommunikationsverken (post-, telegraf- och vattenfallsverken samt
statens järnvägar) och försvaret, i stort sett kunna utan nämnvärda olägenheter
planläggas så, att de i största möjliga utsträckning komma till utförande
i arbetslöshetstider. Kommunikationsverkens arbeten vore till väsentlig
del konjunkturbundna men torde dock i ej obetydlig utsträckning kunna
regleras i konjunkturutjämnande syfte.
Till grund för utförandet av statens husbyggnadsarbeten borde ligga en
flerårsplan. At byggnadsstyrelsen borde uppdragas att på grundval av denna
plan låta utarbeta arbetsritningar m. m. (s. k. entreprenadhandlingar) i sådan
takt, att dylika ritningar vid slutet av varje budgetår komme att föreligga
för de arbeten, som i planen avsåges för utförande under de två närmast
följande budgetåren. Till bestridande av kostnaderna för arbetenas
planering borde särskilt anslag årligen ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.
Sett på lång sikt vore det som regel ekonomiskt fördelaktigt för kommunerna
att under goda tider i möjligaste mån reservera icke trängande arbeten
till depressionstider. Möjligheterna för kommunerna att vidtaga sådana
dispositioner på egen hand vore emellertid begränsade. Under kris
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
35
tider stötte det på svårigheter att med rimliga skatter finansiera en budget,
som upptoge extraordinära arbetsuppgifter. Under goda tider åter vore det
övervägande faktorer av psykologisk art, som hindrade en önskvärd återhållsamhet.
1. För undanröjande av de förefintliga svårigheterna vore i första hand
upplysning och propaganda av betydelse. Enligt utredningens mening borde
de kommunala sammanslutningarna svenska landstingsförbundet, svenska
stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund hava en utomordentligt
viktig uppgift att fylla härutinnan.
2. För att stimulera kommunerna att i tillräcklig grad och utsträckning
utarbeta planer till arbeten, som lämpade sig att framdeles utföras i arbetslöshetsbekämpande
syfte, borde statsbidrag i särskilda fall kunna beviljas
till kostnaderna för planläggningen.
3. Praxis vid utövandet av Kungl. Maj:ts kontroll över den kommunala
upplåningen borde ändras så, att prövningen under goda tider jämväl komme
att avse frågan om den ur konjunkturutjämningssynpunkt lämpligaste
tidpunkten för arbetets utförande.
4. Där ej starka praktiska skäl däremot kunde anföras, borde anslag till
handelshamnar och farleder tills vidare icke anvisas.
5. Anslagen till byggnadsarbeten för sjukvårds- och folkskoleväsendet
borde icke utgå med större belopp än som erfordrades för tillgodoseende av
det normala behovet.
6. I direktiven för åtnjutande av statsbidrag från anslag till kommunala
beredskapsarbeten borde vidtagas sådan ändring, att det bereddes möjlighet
för kommunerna att under en arbetslöshetsperiod erhålla bidrag även till
företag, som de under alla förhållanden ämnade utföra, såframt för arbetets
verkställande anlitades arbetslösa till visst minimiantal från annan ort. Denna
modifikation borde genomföras och bringas till kommunernas kännedom
redan under goda tider i syfte att bidraga till en ökad återhållsamhet vid beslutande
av nya företag.
7. I samma syfte borde övervägas lämpligheten av att anvisa anslag redan
under goda tider till vissa särskilt önskvärda slag av kommunala arbeten.
Dessa anslag skulle först under en kommande depressionsperiod bliva
tillgängliga för fördelning mellan kommunerna.
8. Lotteri- och tipsmedel borde, i den mån de avsåge att utgöra bidrag till
kostnaderna för utförande av arbetsföretag, i största möjliga utsträckning
fonderas under goda tider.
Ehuru en mycket omfattande vägbyggnadsverksamhet pågått under en
följd av år, förefunnes likväl ett ansenligt behov av väg- och gatuarbeten.
För att i möjligaste mån anpassa denna arbetstillgång efter förhållandena på
arbetsmarknaden borde iakttagas följande:
1. Sådana bestämmelser borde utfärdas, att förordnanden av förrättningsmän
för upprättande av arbetsplaner för vägbyggnader komme att
meddelas i så god tid, att arbetsplanerna förelåge hildiga minst ett år, innan
arbetena beräknades komma till utförande. Härigenom borde en relativt
stor tillgång på planlagda och av vederbörande länsstyrelser beslutade vägföretag
kunna erhållas. För att icke vägdistrikten skulle nödgas under längre
tid förskottera statens andel i kostnaderna för arbetsplanerna, borde dessa
kostnader i bidragshänseende skiljas från kostnaderna för själva byggnadsföretagen.
2. Föreskrifter borde meddelas örn arbetsplanernas komplettering med
erforderliga tekniska uppgifter för bedömande av arbetenas lämplighet för
sysselsättning av arbetslösa.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
3. Förberedelser borde vidtagas för utförande av gång- och cykelbanor i
ökad utsträckning vid en inträdande lågkonjunktur.
4. Anslag till särskilda turistvägar borde ej anvisas under nu rådande
konjunkturförhållanden.
5. Anslaget till byggande av broar borde minskas.
6. Undersökning borde verkställas rörande nuvarande och beräknat behov
av borttagande av plankorsningar mellan järnväg och väg. Därvid syntes
icke enbart trafiksäkerhetssynpunkter böra läggas på frågan utan även
automobiltrafikens krav på framkomlighet.
7. Plan borde upprättas för användning av den sten, som för stenindustriens
stödjande inköptes av staten, varvid borde beaktas, att stensättning
huvudsakligen borde komma till stånd inom städer och stadsliknande
samhällen.
8. Förberedelser borde vidtagas för genomförande under nuvarande konjunkturförhållanden
och så snart lämpligen kunde ske av en fondering av
automobilskattemedel. En dylik fondering syntes lämpligen kunna företagas
på så sätt, att de under två på varandra följande år inflytande automobilskattemedlen
avsattes för framtida användning i den mån de överstege
de under den föregående tvåårsperioden influtna medlen. Härigenom
borde den ordinarie vägbyggnadsverksamheten komma att åtnjuta en jämnare
anslagstilldelning än nu vore fallet.
Vägledande vid utredningens ståndpunktstagande till arbetena inom jordbruksnäringen
kunde i korthet sägas hava varit, att det i nuvarande läge
knappast kunde anses lämpligt, att staten medverkade till en mera omfattande
ökning av jordbrukets produktion oberoende av huru denna inriktades,
men att sådana åtgärder borde vidtagas, som kunde bidraga till att
förbättra jordbrukets lönsamhet eller av sociala skäl vore önskvärda. Från
denna utgångspunkt hade utredningen föreslagit följande:
1. Statens avdikningsanslag borde minskas och i stort sett ej utgå med
större belopp än som vore nödvändigt för upprätthållande i skälig omfattning
av den administrativa organisationen på området. I samband härmed
borde undersökning verkställas rörande en reformering av de för anslaget
gällande bidragsvillkoren. Arbetet med planläggning av nya företag borde
bedrivas så, att en jämförelsevis stor balans av planlagda men ej bidragstilldelade
företag alltid funnes att tillgå.
2. Anslaget för bidrag till täckdikning borde icke utgå med högre belopp
än som anvisats för budgetåret 1937,1938 eller 500,000 kronor. Bidrag borde
endast lämnas till det mindre jordbruket.
3. Anslaget för bidrag till gödselvårdsanläggningar borde ökas och i samband
härmed den ändringen i bidragsvillkoren företagas, att maximigränserna
för areal och absolut bidragsbelopp något vidgades.
4. Anslaget för bidrag till nyodling borde minskas och de för verksamheten
gällande bidragsvillkoren reformeras. Det belopp, varmed anslaget
nedsattes, skulle användas till utökning av anslagen till betesförbättring
och stenröining.
5. Lämplig handledning borde utarbetas samt kurser anordnas för dem,
som planlade statsunderstödda ladugårdsförbättringsföretag. Vidare borde
förslagsvis genom lantbruksstyrelsens försorg normalritningar utarbetas
för ladugårdsbyggnader.
Beträffande skogsvårdande arbeten anföra de sakkunniga:
1. Statens anslag till understödjande av skogsdikning, olika slag av
skogsodlingsåtgärder samt röjning å enskilda skogar borde minskas och i
stort sett icke hållas på högre nivå än att avbrott i verksamheten icke be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
37
hövde förorsakas på grund av att skogsvårdsstyrelserna icke kunde upprätthålla
erforderlig organisation för ändamålet. Motsvarande arbeten å de
skogar, som förvaltades eller stöde under uppsikt av domänstyrelsen, borde
inskränkas, i den mån så kunde ske utan att viktiga skogsvårdsintressen
åsidosattes.
2. Skyndsam utredning borde verkställas rörande betesfrågans nuvarande
läge i syfte att genom på lämpligt sätt anordnad statlig medverkan åvägabringa
förutsättningar för skogsbetets upphörande. Därest utredningen gåve
tili resultat, att statens bidragsverksamhet på området kunde regleras efter
sunda och ändamålsenliga principer, borde ökat anslag ställas till förfogande
för denna verksamhet.
3. Pågående undersökningar rörande stamkvistningens ändamålsenlighet
som skogsvårdsåtgärd borde snarast fullföljas.
4. Åt länsstyrelserna borde uppdragas att med biträde av skogsvårdsstyrelserna
verkställa en undersökning rörande behovet av vissa åtgärder för
skogsbrandskydd samt att upprätta planer för utförandet av dessa arbeten.
5. Anslag borde anvisas för understödjande av skogsvägbyggnader å enskildas
skogar.
6. Statens understöd åt vedeldningen borde på lämpligt sätt vidmakthållas
och uppdrag lämnas byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning att
utarbeta ett register över inom landet förefintliga ångpannor.
7. Genom statlig medverkan borde den trätekniska forskningen givas
sådan organisation, att, förutom annat, ett målmedvetet arbete kunde nedläggas
på utrönande av möjligheterna för nyttiggörande av det framför allt
i Norrland förekommande betydande överskottet av sådant virke, som för
närvarande ej kunde industriellt utnyttjas.
8. Domänstyrelsens s. k. förnyelse- eller återväxtfond borde genom extra
avsättning tillgodoföras belopp, motsvarande vad som enligt antagna grunder
borde ha avsatts under åren 1927—1935 men underlåtits eller 5,810,167
kronor.
De sakkunniga övergå därefter till att överväga de åtgärder, vilka böra
vidtagas, sedan en krissituation inträffat. Utredningen framhåller i detta
hänseende.
Beträffande de statliga arbetena hade utredningen sökt lämna en allmän
överblick över arten och omfattningen av de vid inventeringen anmälda
arbetena. Några detaljerade riktlinjer för den utökning av statens verksamhet,
som borde ske vid en kris, bade utredningen emellertid icke funnit
erforderligt att föreslå. Enligt utredningens mening vore det naturligt, att
en sådan utvidgad verksamhet inriktades på de behov, som vid kristillfället
i fråga visade sig mest angelägna.
Vad angår kommunala arbeten föreslår utredningen:
1. Den under goda tider förordade skärpningen av kontrollen över den
kommunala upplåningen skulle ej vidare tillämpas utan prövningen åter
ske enligt hittillsvarande praxis.
2. Anslagen till byggnadsarbeten för sjukvårds- och folkskoleväsendet
samt till handelshamnar och farleder borde i lämplig omfattning ökas respektive
återupptagas, eventuellt med rätt för Kungl. Majit att dispensera från
de normalt gällande bidragsgrunderna beträffande de kommuner, som ekonomiskt
voro sämst ställda.
3. Anslag borde i erforderlig utsträckning anvisas till kommunala beredskapsarbeten
med tillämpning av den modifikation i direktiven, som utredningen
förorda! till genomförande redan under goda tider.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
4. Möjlighet borde beredas att i den ordning, som gällde för de kommunala
beredskapsarbetena, bevilja statsbidrag till samlingslokaler.
5. Lotteri- och tipsmedel, som fonderats under goda tider, borde tagas i
anspråk för att möjliggöra utförande av arbetsföretag i ökad omfattning.
Arbeten med byggande av allmänna vägar och gator borde utföras i ökad
omfattning. Därest den av utredningen förordade fonderingen av automobilskattemedel
under normala tider kommit till stånd, skulle dessa medel
tagas i anspråk för finansieringen av de utökade arbetena. Beträffande
landsbygdens vägar förutsattes ifrågavarande medel utgå som direkt förstärkning
av de ordinarie anslagen. Med avseende å städerna åter borde den
ökade medelsanvisningen ske i form av särskilda tilläggsanslag i syfte att
stimulera städerna att i största möjliga utsträckning förlägga byggnadsverksamheten
till krisår.
2. Gång- och cykelbanor borde utföras i vidgad omfattning utmed de allmänna
vägarna. Sådan banor syntes böra komma till utförande även där
de icke vore omedelbart motiverade av trafiken, om blott behov därav kunde
beräknas uppkomma inom en snar framtid.
3. Särskilt anslag borde anvisas för anläggande av turistvägar.
4. Då brobyggnader ur olika synpunkter måste anses mindre lämpade
för beredande av sysselsättning åt arbetslösa, syntes endast en måttlig ökning
av anslaget för sådant ändamål böra ske.
5. Därest den av utredningen förordade undersökningen rörande behovet
av borttagande av plankorsningar mellan järnväg och väg därtill gåve anledning,
borde särskilt anslag ställas till förfogande för utförande av dylika
arbeten.
6. Ökat anslag borde anvisas för byggande av enskilda utfartsvägar. Från
anslaget borde bidrag kunna utgå även till företag, som avsåge grundförbättringar
och dylikt. Anslaget syntes dessutom böra få disponeras för enskilda
vägar, vilka icke endast hade karaktär av utfartsvägar utan samtidigt
hade att upptaga viss genomgående trafik. Statsbidraget borde höjas till förslagsvis
50 procent från nu vanligtvis utgående 25—33V3 procent. För åtnjutande
av bidrag borde särskilda villkor i arbetslöshetsliänseende föreskrivas.
7. Av staten inköpt sten borde tagas i anspråk för stensättning av lämpliga
vägar och gator i enlighet med tidigare uppgjord plan.
Beträffande jordbruksarbeten anför utredningen följande.
1. Med utredningens allmänna utgångspunkt kunde det icke anses särskilt
önskvärt att i större omfattning utvidga avdikningsverksamheten vid en
kris genom nya företags igångsättande. Lämpligare syntes vara att understödja
kompletteringsarbeten vid tidigare utförda men ofullständigt dränerade
företag. Resultat av nu pågående undersökning rörande verksamheten
borde emellertid avvaktas och därvid gjorda erfarenheter beaktas för den
fortsatta verksamhetens omfattning och inriktning. Tillgång på nya avdikningsföretag,
som skulle kunna utföras i arbetslöshetslindrande syfte, saknades
likväl icke. Arbetena vore i och för sig också synnerligen lämpliga för
att bereda sysselsättning åt arbetslösa. Därest en utvidgning av verksamheten
koinme till stånd, borde detta ske genom anvisande av extra anslag, varifrån
bidrag med 50 procent borde utgå. Lämpligen borde samma villkor
i arbetslöshetshänseende stadgas, som föreskrivits för bidrag från de under
föregående kris anvisade anslagen till understödjande av vissa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.
2. Täckdikningsarbeten vore väl ägnade att utföras för bekämpande av
arbetslöshet och ökat anslag för bidrag till dylika arbeten borde därför an
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
39
visas. Bidragsrätten syntes under arbetslöshetstider böra utsträckas även till
det större jordbruket.
3. Beträffande gödselvårdsanläggningar hade utredningen med hänsyn
till deras stora betydelse för jordbrukets lönsamhet föreslagit en ökad bidragsverksamhet
redan under nu rådande förhållanden. För beredande av
arbetstillfällen vore emellertid dessa arbeten mindre lämpade än exempelvis
avdikningar och täckdikningar.
4. Vad utredningen under punkt 1 anfört rörande avdikning gällde i stort
sett också nyodling. Undantag borde dock göras för Norrland, där nyodlingsverksamheten
alltjämt måste anses äga stor betydelse.
5. Ökade anslag borde ställas till förfogande för betesförbättring och
stenröjning, vilka vore av värde för det mindre jordbrukets utveckling och
lönsamhet.
6. Anslag till ladugårdsförbättringar, vilka av såväl ekonomiska som
hygieniska skäl vore synnerligen nyttiga och önskvärda, borde anvisas i väsentligt
ökad omfattning. Erhållande av bidrag för sådant ändamål borde
dock förutsätta noggrann behovsprövning.
7. Anslag borde ställas till förfogande för anläggande av brunnar och
vattenledningar. Även för detta ändamål borde bidrag först beviljas efter
behovsprövning. Bidraget syntes böra utgå med hälften av kostnaden, dock
högst med 250 kronor. Verksamheten torde lämpligen kunna omhänderhas
av hushållningssällskapen eller möjligen av hälsovårdsnämnderna.
Utredningen föreslår rörande skogsarbeten följande.
1. För skogsdikning och bäckrensning, olika slag av skogsodlingsåtgärder
samt röjning borde anvisas ett tillfälligt anslag i likhet med vad som skedde
vid förra krisen. För åtnjutande av bidrag från detta anslag borde samma
villkor i arbetslöshetshänseende föreskrivas. Även i övrigt borde enahanda
grunder gälla, men statsbidraget till skogsdikning pcb bäckrensning borde
fixeras och bestämmas till 50 procent i stället för såsom tidigare varierande
mellan 40 och 60 procent.
2. För utförande av betesvallsanläggningar till skogens fredande mot
bete borde ökat anslag ställas till förfogande.
3. Därest pågående undersökningar rörande stamkvistningens ändamålsenlighet
som skogsvårdsåtgärd ledde till positivt resultat, borde anslag anvisas
för sådana arbeten.
4. Åtgärder för skogsbrandskydd borde komma till utförande såsom
kommunala arbeten till motverkande av arbetslöshet och med åtnjutande av
statsbidrag enligt de grunder, som föreskreves för sådana arbeten.
5. Ökat anslag borde ställas till förfogande för skogsvägbyggnader å enskildas
skogar. Statsbidrag från detta anslag borde utgå med 50 procent i
stället för 25 procent, som gällde under den föregående krisen och som föreslagits
för det anslag, som kunde komma att anvisas under nu rådande konjunkturförhållanden.
6. Anslag borde anvisas för bidrag till flottledsbyggnader i allmänna tlottleder.
Statsbidrag syntes böra utgå med 50 procent av kostnaderna. Administrationen
av verksamheten borde kunna omhänderhas av domänstyrelsen.
7. Motsvarande arbeten å de skogar, som stå under domänstyrelsens förvaltning
eller uppsikt, borde bedrivas i den ökade omfattning, förhallandena
medgåve.
I nu förevarande sammanhang torde allenast de sakkunnigas förslag rörande
vissa modifikationer i grunderna för beviljandet av anslag till de kommunala
beredskapsarbetena vara av omedelbart intresse.
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Beträffande denna fråga anföra de sakkunniga i motiveringen till sina förslag
följande.
Genom den år 1933 tillkomna anordningen med kommunala beredskapsarbeten
bereddes statsbidrag vid arbetslöshet även till andra kommunala företag
än sådana, som normalt vore bidragsberättigade. Såsom förutsättning
härför gällde emellertid, att företaget utan sådant bidrag ej skulle komma
till utförande vid ifrågavarande tidpunkt utan skulle få anstå i avbidan på
bättre tider. Härigenom åstadkommes med minsta möjliga kostnad för statsverket
en ökning i arbetstillgången vid arbetslöshet.
En kommun, som under goda tider vore beredd att utföra ett företag, hade
således icke någon fördel att vänta av denna anordning, örn den läte anstå
med utförandet till en kommande kris. Enligt utredningens uppfattning
skulle åtskilligt vara att vinna genom viss modifikation i direktiven för åtnjutande
av statsbidrag från anslag till kommunala beredskapsarbeten. Varje
kommun borde kunna erhålla bidrag från detta anslag under en arbetslöshetsperiod,
även örn det gällde ett företag, som kommunen under alla förhållanden
ämnade utföra, såframt för arbetets utförande anlitades arbetslösa till
visst minimiantal från annan ort. Därest en sådan modifikation genomfördes
och bragtes till kommunernas kännedom redan under goda tider, borde en
ökad återhållsamhet vid beslutande av nya företag kunna väntas.
Utredningen understryker vidare vikten av att arbetsplaner upprättades i
god tid för sådana arbetsföretag, vilka vore lämpade att under arbetslöshetsperioder
igångsättas såsom kommunala arbeten. Beträffande denna fråga
uttala de sakkunniga bland annat:
Om detaljerade arbetsplaner relativt långt i förväg upprättades, kunde dessa
kanske ej sällan visa sig föråldrade, när motsvarande arbeten en gång skulle
utföras. Kostnaderna för sådana planer vore spillda ofta utan nämnvärd
nytta. Utredningen hade därför övervägt, huruvida man borde söka animera
kommunerna till att i ökad utsträckning upprätta arbetsplaner genom att bereda
statsbidrag till kostnaderna härför. Att generellt förorda bidrag för
detta ändamål hade utredningen dock icke funnit erforderligt eller tillrådligt.
Det läge nämligen i regel även i kommunernas intresse att sörja för krisberedskap.
I större kommuner hade man i många fall tjänstemän med tillräcklig
kompetens att utan medverkan av främmande expertis utarbeta arbetsplaner
för arbeten av regelbundet återkommande typ. För täckande av
kostnaderna för arbetsplaner, utarbetade av kommunens egna befattningshavare
borde uppenbarligen statsbidrag icke lämnas.
Det kunde dock förekomma fall, då det vore fråga örn större arbetsföretag,
vilka vore så kostsamma att planlägga, att kommunerna, i synnerhet sådana
som hade dålig ekonomi, icke ansåge sig ha råd att bekosta utredning på ett
förberedande stadium, medan det ännu vore ovisst, huruvida företaget kunde
komma till utförande eller ej. I dylika fall syntes starka skäl tala för att
statsbidrag till planläggningen beviljades, därest tillgången på andra planlagda
arbeten i orten vore ringa eller ingen. Utredningen föresloge därför, att
statsbidrag till utarbetande av arbetsplaner för kommunala arbeten måtte
kunna lämnas efter Kungl. Maj:ts prövning under i huvudsak följande förutsättningar,
nämligen att det vore fråga om arbetsföretag, vars utförande ur
arbetslöshetssynpunkt vore av större betydelse, att planläggningen krävde för
kommunen kännbara utgifter, exempelvis av sådan storleksordning, som motsvarade
en uttaxering av minst 5 å 10 öre per skattekrona, samt att tillgången
på andra lämpliga planlagda arbeten i orten vore otillräcklig. Då syftet med
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
41
anordningen vore att öka tillgången på planlagda arbeten vid en kris, borde
med statsbidrag planerade arbeten ej få igångsättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.
För ändamålet erforderliga medel syntes lämpligen kunna tagas från
anslagen till kommunala beredskapsarbeten.
Yttranden.
över de sakkunnigas förslag hava i vanlig ordning inhämtats yttranden
från socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,
skolöverstyrelsen, generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen,
lantbruksstyrelsen efter hörande av hushållningssällskapen,
statens egnahemsstyrelse, Överståthållarämbetet efter hörande av Stockholms
stad, ävensom samtliga länsstyrelser.
Länsstyrelserna hava tillika anbefallts att bereda landstingens förvaltningsutskott,
länets städer och större landskommuner ävensom vägstyrelserna
inom länet tillfälle att yttra sig.
Tillfälle att avgiva yttranden har vidare lämnats svenska landstingsförbundet,
svenska landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet, Sveriges
allmänna lantbrukssällskap, skogsvårdsstyrelsernas förbund efter hörande
av skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet, Sveriges skogsägareförbund,
skogsägareföreningarnas riksförbund, svenska vägstyrelsernas förbund
och 1937 års granitindustrisakkunniga.
Svenska byggnadsentreprenörsföreningen har dessutom inkommit med
skrivelse i ärendet.
Allmänna principer.
Till de allmänna principer, vilka legat till grund för de sakkunnigas arbete,
ansluta sig så gott som samtliga hörda remissinstanser.
Socialstyrelsen. Även örn man accepterade tankegången örn allmänna^ arbeten
såsom ett medel att dämpa böljegången i det ekonomiska livet, måste
man likväl erkänna, att kriser kunde ha ett förlopp, som gjorde det omöjligt
för staten att genomföra ett omfattande arbetsprogram. Arbetslöshetsprogrammet
måste därför utformas olika under skilda förutsättningar. Under
en kris, som kännetecknades av riklig tillgång till kapital och låga räntor
kunde allmänna arbeten få en konjunkturstimulerande effekt. Rådde kapitalknapphet
åter, kunde igångsättandet av allmänna arbeten näppeligen
få en avsedd konjunkturfrämjande verkan.
Statskontoret. Mot de riktlinjer, som varit vägledande för utredningsmännens
arbete, kunde i och för sig icke någon invändning göras. Genomförandet
av dessa principer kunde emellertid visa sig förenat med vissa svårigheter.
Statskontoret ville särskilt peka på angelägenheten av att under
goda tider inskränkningar i det allmännas verksamhet vidtoges i en omfattning,
som kunde anses svara mot utvidgningarna under en arbetslöshetsperiod.
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
Affärsverkens arbeten.
Järnvägsstyrelsen. ^ De anläggningsarbeten vid statens järnvägar, vilka
skulle finansieras på normalt sätt, d. v. s. med anslag anvisade å statens
järnvägars kapitalökningsstat att täckas av lånemedel, lämpade sig icke för
åsyftad långtidsplanering. I de fall, då för arbetenas utförande vore bestämmande
andra skäl än affärsekonomiska eller trafiktekniska, och erforderliga
medel följaktligen tillhandahölles utan förräntningsanspråk, kunde däremot
utgifterna förläggas till sådan tid, som från konjunktursynpunkt vore lämpligast,
enär de ökade räntekostnader, som föranleddes av en från affärssynpunkt
mindre lämplig planering, icke drabbade statens järnvägar.
Styrelsen lämnade därefter en redogörelse för den faktiska tidsfördelningen
av under efterkrigsåren utförda anläggningsarbeten vid statens järnvägar,
av vilken framginge följande:
Kapltalökningsanslag till statens järnvägar.
Anvisade av riksdagen
Totalt
Härav för banelektrifiering
år
Miljoner
kronor
1923 ..........
........ 28.2
15.0
1924 ..........
........ 17.8
12.0
1925 ..........
........ 15.1
7.0
1926 ..........
........ 13.0
—
1927 ..........
........ 9.9
—
1928 ..........
........ 10.8
—
1929 ..........
........ 8.5
—
1930 ..........
........ 10.7
—
1931 ..........
........ 30.3
23.0
1932 ..........
........ 27.4
19.6
1933 ..........
........ 61.4
39.0
1934 ..........
........ 52.4
39.6
1935 ..........
........ 30.1
18.4
1936 ..........
........ 19.7
5.0
1937 ...........
........ 24.6
12.0
Summa 359.9
191.4
Under loppet av 15 år hade alltså anvisats tillhopa i runt tal 360 miljoner
kronor eller per år 24 miljoner kronor. Åren 1926-—1930 med relativt goda
ekonomiska förhållanden läge väsentligt under detta medeltal, medan en
stark ökning skett under senaste kris.
Telegrafstyrelsen. Endast beträffande möjligheten att automatiseringen
av telefonstationer skulle kunna uppskjutas till kommande lågkonjunktur,
ansåge sig styrelsen böra göra en erinran. De större automatiseringsarbeten,
som föresloges av styrelsen, nödvändiggjordes antingen av att stegrad
abonnentökning medfört, att stationerna blivit fullt utnyttjade, eller av att
stationsutrustningarna blivit förslitna och i behov av utbyte.
Vattenfallsstyrelsen. Det vore icke lämpligt, att i konjunkturutjämnande
syfte framskjuta arbeten, som erfordrades för att vattenfallsstyrelsen skulle
hålla sin kraftproduktionsapparat i nivå med konsumtionen.
Beträffande övriga statliga arbeten må här endast framhållas att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen framfört vissa synpunkter på de sakkunnigas förslag
angående hamn- och farledsarbeten. Styrelsen sammanfattar sitt yttrande
i detta avseende sålunda.
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
43
Föreliggande inventeringsmaterial tillgodosåge i sitt nuvarande skick icke
det uppställda kravet på sådan beredskap, som avsåge att möjliggöra ett
snabbt igångsättande vid en inträffad kris av de med hänsyn till behovet
mest angelägna arbetena.
Kommunala arbeten.
Stor uppmärksamhet har vid remissbehandlingen ägnats de sakkunnigas
förslag till åtgärder för att möjliggöra de kommunala arbetenas användning
i konjunkturutjämnande syfte.
Statskontoret, som i huvudsak tillstyrkt av de sakkunniga föreslagna åtgärder,
anför bland annat:
I syfte att påverka kommunerna att uppskjuta utförandet av lämpliga
arbetsföretag till arbetslöshetstider hade utredningen funnit Kungl. Majit
böra ändra sin praxis vid utövandet av kontrollen över den kommunala upplåningen
såtillvida, att prövningen under goda tider jämväl komme att avse
frågan om den ur konjunkturutjämningssynpunkt mest fördelaktiga tidpunkten
för arbetets utförande. Detta förslag syntes statskontoret vara
ändamålsenligt. Ämbetsverket ville emellertid framhålla, att, därest förslaget
förverkligades, till övervägande torde böra upptagas frågan att förstärka
den organisation, som inom Kungl. Majlis kansli hade att förbereda ärenden
av dithörande slag.
Vidare hade utredningen i nyssnämnda syfte ifrågasatt, att anslag redan
under goda tider skulle anvisas till vissa särskilt önskvärda slag av kommunala
arbeten. Dessa anslag skulle först under en kommande depressionsperiod
tagas i anspråk för fördelning mellan kommunerna och sålunda närmast
innebära en statlig fondbildning för ifrågavarande ändamål. Då en
dylik fondbildning enligt statskontorets mening icke stöde i överensstämmelse
med de principer, som i samband med riksstatens nya uppställning
kommit till uttryck, avstyrkte statskontoret vad utredningsmännen i detta
hänseende föreslagit.
Socialstyrelsen ville bland annat framhålla vikten av att för beredskapsarbeten
inrättades ett centralt statligt organ, utrustat med nödig teknisk och
arbetsmarknadspolitisk kompetens samt tillräckliga befogenheter. Förutom
den rent tekniska delen av ett centralorgans arbete skulle detta ha den arbetslöshetspolitiskt
mycket viktiga uppgiften att tillse, att arbetskraften å beredskapsarbeten
på lämpligt sätt uttoges från de av arbetslöshet drabbade
kommunerna samt att de vid beredskapsarbeten anställda arbetarna vid efterfrågan
å den öppna arbetsmarknaden också ställdes till denna marknads
förfogande. För reservarbetenas del funnes sedan länge ett sådant centralorgan,
nämligen statens arbetslöshetskommission, vilken förvärvat en utomordentlig
fond av erfarenhet angående anordnandet av allmänna arbeten
i arbetslöshetsavhjälpande syfte. Det syntes vara av vikt, att denna erfarenhet
i lämplig form tillgodogjordes för ifrågavarande syfte. Förutom anordnandet
av ett centralorgan borde såsom en del av beredskapen för nästa
kris till behandling upptagas frågan örn utfärdande av föreskrifter angående
utförandet av beredskapsarbeten. Det kunde icke anses vara tillfredsställande
att för en så betydelsefull form av statens verksamhet endast skulle
gälla sådana allmänna uttalanden, som gjorts vid 1937 års riksdag.
Erfarenheterna från 1930—1933 års kris utvisade klart, vilka svårigheter
som vore förenade med ett snabbt igångsättande av beslutade arbeten. Det
måste därför betecknas såsom synnerligen lämpligt, att åtgärder i god tid
vidtoges från statsmakternas sida i avsikt att förbereda arbetsprogrammet
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
under en kommande depression. Till sådana beredskapsåtgärder hörde otvivelaktigt
i främsta rummet en översyn och systematisering av tillgängliga
arbetsmöjligheter. Styrelsen funne intet att erinra mot de linjer, efter vilka
utredningsmännen lagt inventeringen av de olika arbetsuppgifterna. Utredningen
syntes vara så omsorgsfullt gjord, som under föreliggande omständigheter
varit möjligt, och torde innebära en god grund för den fortsatta
planläggningen av arbetsprogrammet. Det förnämsta resultatet av utredningen
torde ligga i det upprättade kortregistret över tillgängliga arbetsuppgifter.
Det måste sägas vara betydelsefullt att i ett centralt register på ett
överskådligt sätt hava fått sammanförda skilda myndigheters och kommuners
förslag till möjliga arbeten. Styrelsen ville särskilt understryka det
av utredningsmännen gjorda uttalandet om vikten av att registret ständigt
hölles aktuellt. Såsom även utredningsmännen framhållit, kunde det emellertid
icke anses vara tillräckligt med detta resultat av den gjorda inventeringen;
åtgärder måste också vidtagas för upprättandet av detaljerade arbetsplaner,
så att arbetena kunde igångsättas så snabbt som möjligt vid inträdet
av en kris. Styrelsen kunde ej underlåta att uttala vissa tvivel om
att sist berörda önskemål alltid skulle kunna förverkligas. I allt fall bjöde
försiktigheten, att man inom arbetslöshetspolitiken räknade med uppskov i
en hel del fall.
Såsom en ytterligare beredskapsåtgärd borde de inventerade arbetena redan
nu underkastas en kritisk granskning och gradering ur synpunkten av
om de över huvud borde komma till stånd och i så fall i vilken ordning inbördes.
Skolöverstyrelsen. Någon nedskärning beträffande anslagen till byggnader
för folkskoleväsendet borde för närvarande icke ske. Skoldistrikten i riket
vore något över 2,400 till antalet och inom ett stort antal av dessa funnes för
skolväsendets räkning sådana behov av undervisningslokaler, vilka snarast
möjligt borde tillgodoses. Någon forcering av byggnadsverksamheten borde
givetvis ej förekomma, men överstyrelsen hyste icke den uppfattningen, att
en sådan för närvarande ägde rum.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Enligt utredningens mening borde den
under krisen omfattande byggnadsverksamheten i fråga örn hamnarbeten ha
medfört, att de mera angelägna behoven rimligtvis borde ha blivit väl tillgodosedda.
Det torde emellertid därvid beaktas, att användningen av dessa
anslagsmedel varit begränsad till sådana orter, där arbetslösheten varit särskilt
svårartad. Beträffande övriga orter i landet vore ingalunda behovet avom-
och nybyggnadsarbeten tillgodosett. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
måste därför bestämt hävda, att anslag till ifrågavarande ändamål alltjämt
måtte anvisas i den omfattning, som förhållandena kunde motivera.
Svenska stadsförbundets styrelse. Det vöre i högsta grad önskvärt, att
de av kommunerna bedrivna arbetena så anordnades, att de komme att
tjäna som en konjunkturutjämnande faktor. En viktig förutsättning för
att så måtte ske hade tillskapats genom den nu föreliggande inventeringen
av arbetsmöjligheterna. Att denna kommit till stånd syntes på kommunalt
håll vara att hälsa med tillfredsställelse och tämligen täta, om också icke
med nödvändighet årliga, kompletteringar syntes önskvärda, ej minst med
hänsyn till intresset att hålla själva problemet aktuellt inom kommunerna.
Emellertid mötte vissa svårigheter vid det praktiska förverkligandet av
föreliggande förslag.
Vad då först anginge aktualitetsgraden, behövde det knappast framhållas,
hur oberäkneliga konjunktursvängningarna i själva verket vore. Om ett
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.
45
arbete skulle kunna uppskjutas till depressionstider berodde dock på ett
omdöme om tiden för konjunkturomslaget. Ett arbete, örn vilket alla vore
ense, att dess uppskjutande ett par år icke vållade verklig olägenhet, kunde
därför icke alltid anstå t. ex. fyra å fem år. Förutsättningen för uppskovsbedömandet
vore uppenbarligen möjligheten att rätt uppskatta uppskovets
varaktighet.
Mot uppfattningen att uppskovet mötte större svårigheter beträffande vissa
slag av kommunala arbeten än i fråga örn andra syntes i och för sig ingen
invändning vara att göra. Men att därvid från början fastslå vissa
grupper syntes föga tilltalande. Det läge vikt på, att en ingående prövning
skedde för varje särskilt fall, så att en diskussion om ett visst arbetes uppskjutande
icke avvisades med ett påpekande, att detsamma hörde till »de akuta
behovens kategori». Örn t. ex. ett sjukhusbygge, en ny folkskola etc. i regel
krävde beaktande framför många andra arbeten, kunde undantagsvis
dock goda grunder föreligga för ett uppskov. En prövning från fall till fall
utan några i förväg alltför fixerade linjer torde vara att tillråda.
Det förtjänade också att starkt understrykas, att kommunerna många
gånger i realiteten icke själva kunde helt bestämma aktualitetsgraden. Med
en högkonjunktur följde ofta en livlig byggnadsverksamhet, som ställde krav
på gatuanläggningar m. m., som stundom icke kunde skjutas pa framtiden.
Genom att under rådande lågkonjunktur företaga förberedande arbeten
inom områden, som väntades bliva snart exploaterade, kunde denna olägenhet
dock i viss mån mildras. En skälig hänsyn måste vidare tagas till kommunens
egen arbetsstyrka. Allt för stora skiftningar i dess omfattning borde
av flera skäl undvikas. Genom utlämnande av arbeten på entreprenad
vid tillfällig ansvällning av det kommunala arbetsprogrammet torde svårigheterna
dock även här kunna bemästras.
En annan svårighet, som sammanhängde med aktualitetsprövningen, vore
bedömandet av den tid, själva utredningen kunde beräknas taga.
Som de sakkunniga framhölle, kunde finansieringsfrågan vålla svårigheter.
I högkonjunkturen vöre skattekraften god och skatterna flöte in lättare,
medan under lågkonjunkturen skattekraften sinade. En utjämnande
faktor därvidlag kunde med tillfredsställelse noteras i och med den nya lagstiftningen
örn kommunal fondbildning. Ännu vore emellertid erfarenheten
av dess verkningar praktiskt taget ingen. I den omfattning, denna lagstiftning
avsåge den rena skatteregleringen, hade den på sin tid påyrkats från
kommunalt håll och årets pågående budgetarbete ute i städerna syntes
visa på, att man i år kommc i större utsträckning att begagna sig av de i
lagstiftningen givna möjligheterna att i framtiden undvika mera betydande
kastningar i skattesatserna. „ ...
De sakkunniga föresloge vidare särskilda statliga åtgärder for att stimulera
konjunkturfrämjande anordningar även i fråga örn de kommunala arbetena
Vissa av dessa torde i praktiken bliva av mindre betydelse för städerna.
Så torde t. ex. bliva fallet vad anginge bidrag till uppgörande av
arbetsplaner. Villkoren för dessa bidrag uteslöte en del städer och i allmänhet
torde städerna hava sakkunniga tjänstemän till sitt förfogande tor
planernas uppgörande. I någon större omfattning torde städerna hellei
näppeligen komma att reflektera på mottagandet av arbetslösa från annat
båll såsom villkor för erhållande av högre bidrag. En utfästelse tran statens
sida om statsbidrag under depressionstider till vissa särskilt önskvärda
kategorier av arbeten torde få en stimulerande inverkan endast, örn uttastelserna
kunde så klart och i detalj utformas, att fördelarna på kommunalt
håll kunde säkert bedömas. Utsikter till bidrag av dylik art under lågkonjunktur
kunde emellertid dock måhända i stället animera den beslutande
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
myndigheten till igångsättande under rådande högkonjunktur av arbeten,
varom tvekan eljest rått.
Vad åtel- anninge de normalt utgående statsbidragen, kunde det från kommunalt
håll svårligen riktas någon principiell invändning mot själva tanken,
att staten borde handhava dessa, så att de påverkade konjunkturutjämningen
också vad de kommunala arbetena anginge. Även där måste dock
i praktiken skäliga hänsyn tågås. Det finge .sålunda icke förbises, att statsbidragssystemet
i många fall innebure en form av samarbete mellan stat
och kommun. I lag och författning hade kommunen ålagts att svara för
vissa uppgifter, medan staten i statsbidragsform förutsattes bära en del av
kostnaderna. Det finge anses ligga i detta systems natur, att de förutsatta
prestationerna från statens sida icke inbiberades i sådan omfattning, att
kommunerna ej bleve i stånd att utan egna, författningsmässigt icke avsedda,
kostnader fullgöra dem lagligen åvilande uppgifter. Örn starkt »konjunkturfrämjande»
synpunkter lades på statsbidragen, kunde svårigheter ur
berörda synpunkter uppkomma.
I fråga om åtgärderna från statens sida torde emellertid vad som i betänkandet
anfördes om lånekontrollen vara för kommunerna det mest betydelsefulla.
På denna punkt ville styrelsen först och främst framhålla, att frågan i betänkandet
till synes tillmätts en väl underordnad plats. Snarast skulle man
av vad där sagts frestas att draga den slutsatsen, att upplåningen för kommunala
arbeten vore av relativt ringa omfattning. Så vore emellertid som
bekant icke fallet. Uttaxerade medel torde främst komma till användning
för dylika arbeten inom »det normala årsbehovets» ram. De mera omfattande
arbetenas resultat komme framtida skattebetalare till godo, och lånevägens
anlitande utgjorde då ett medel att på dem lägga en del av utgifterna.
Genom de från och med nästa år ikraftträdande nya bestämmelserna örn
underställningsfri lånerätt bleve visserligen behovet av lånetillstånd något
minskat. Men då det för städerna alltjämt hade sina svårigheter att beräkna
omfattningen i framtiden av den underställningsfria lånerätten, torde
dessa som hittills i mycket stor omfattning komma att begära tillstånd att
»framdeles med amorteringslån gälda» kostnaderna för ifrågakommande
arbeten, åtminstone i alla de fall, där staden redan vid beslutet hade en snävt
tillmätt underställningsfri lånerätt.
Lånekontrollen bleve en mycket ojämnt verkande regulator i förevarande
avseende, men den finge som sagt en stor betydelse. Det syntes styrelsen
under sådana förhållanden vara av den allra största vikt, att vid låneprövningen
verklig hänsyn toges till kommunernas eget bedömande av möjligheten
att skjuta det ena eller det andra arbetet på framtiden. Det hade redan
i det föregående framhållits, hurusom bedömandet av ett visst arbetes
aktualitet för kommunerna själva måste medföra stora vanskligheter. En
utsträckning av den centrala låneprövningen att omfatta ej blott som nu
ändamål och amorteringstid utan också tidpunkten för ett arbetes igångsättande
måste på kommunalt håll te sig skrämmande, om man behövde
befara, att aktualitetsbedömningen komme att ske efter mera generella regler.
Styrelsen ville därför mycket starkt framhålla nödvändigheten av, att
vid dessa frågors avgörande tillbörlig hänsyn toges till de synpunkter, som i
det föreliggande fallet framfördes av de kommunala myndigheterna med
deras mera ingående kännedom örn alla de lokala förhållanden, som borde
inverka på avgörandet.
Mot förslagets principer har styrelsen för svenska landskommunernas förbund
intet att invända.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
47
Förbundsstyrelsen ville emellertid framhålla, att den till fullo vore medveten
örn att ej obetydliga svårigheter komme att uppstå att i tillräckligt
effektiv utsträckning få utredningens förslag genomförda. Det gällde framförallt
att fa sådana kommunala arbeten uppskjutna till en depressionsperiod,
som under goda tider utan större olägenheter kunde uppskjutas.
Här gällde det för kommunalförvaltningen att ej blott kunna bedöma verkningarna
av uppskov med arbeten, som tedde sig behövliga under goda tider,
utan även att söka bedöma tidpunkten för arbetenas nödvändiga
igångsättande. Då tidpunkten teir en kommande depressionstid omöjligt
kunde förutsägas, medförde det för kommunerna betydande svårigheter att
tillnärmelsevis riktigt kunna bedöma uppskovets lämplighet i och för sig
eller dess lämpliga längd. Härigenom kunde planen för en kommuns arbeten
förryckas i en omfattning och med sådana verkningar i olika avseenden,
icke minst finansiella, att kommunen ovillkorligt måste fråga sig, om
det gynnsamma finansiella läget, som funnes under den goda tiden, likväl ej
borde utnyttjas. Visserligen vore det avsikten, att under en depressionsperiod
staten skulle genom betydande anslag stå kommunerna bi ifråga om
arbeten i arbetslöshetsbekämpande syften, men dessa bidrag kunde emellertid
ej komma alla kommuner till godo utan blott de svårast utsatta.
Som ett viktigt led i strävandena att uppskjuta ej alldeles nödvändiga arbeten
till depressionstider förordade utredningsmännen en vidsträcktare tilllämpning
av lagen örn kommunal fondbildning. Förbundsstyrelsen ville
emellertid framhålla, att denna lags tillämpning vore icke oväsentligt begränsad
för ifrågakommande syften. Praktiskt taget torde nämligen kommunerna
icke lia möjlighet att tillämpa andra fonderingsbestämmelser än dem,
som gällde för allmän fond (skatteregleringsfond). Fondering till särskild
fond torde ej i större utsträckning kunna komma ifråga, enär sådan fondering
skulle grundas på beslut av kommunen att vidtaga viss bestämd åtgärd,
för vars utförande fondering ansåges lämplig. Men det vore ej alltid
tänkbart, att kommunerna i större utsträckning ville eller kunde långt i förväg
bestämma sig för utförande av vissa bestämda arbeten. Den ovissa konjunkturutvecklingen
och risken för ändrade behov av för stunden önskvärda
arbeten måste leda till betydlig försiktighet att bestämt engagera sig för
framtida arbeten. Visserligen torde särskild fond kunna upprättas för visst
ändamål, ehuru saken ej hunnit så långt, att beslut fattats huru behovet
skulle tillgodoses (lagens 3 §), men sådan fondbildning finge ej avse mera
allmänna behov, såsom arbetslöshetens bekämpande (sid. 39 i prop. nr
202/1936). Om kommunerna därför genom fondbildning skulle kunna
skaffa sig möjlighet att finansiera arbeten för att motverka följderna aven
lågkonjunktur, torde väsentligen fondbildning enligt bestämmelserna
örn allmän fond stå deni till buds, men möjligheten lill sådan fondbildning
vore ju betydligt kringskuren genom de restriktiva bestämmelser, som gällde
för beslut örn avsättande av medel till allmän fond. Med det sagda ville
förbundsstyrelsen givetvis icke lia utdömt fondbildningslagens möjligheter
att i viss utsträckning bidraga till förverkligande av de sylten, som utredningen
lath komma till uttryck i sitt förslag. Styrelsen hade emellertid velat
framhålla lagens begränsade möjligheter lili ifrågavarande avseende.
I betänkandet föresloges införande av den nyheten, att vid utövandet av
Kungl. Majlis kontroll över den kommunala upplåningen praxis borde ändras,
så att prövningen under goda tider jämväl komme att avse frågan örn
den ur konjunkturutjämningssynpunkt lämpligaste tidpunkten för arbetets
utförande. När en kommun alltså bos Kungl. Majit erhållit tillstånd att
upplaga lån enligt reglerna i kommunallagarna, skulle kommunen ej bli be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.
arbete, för vilket lånet avsåges, utan det skulle ankomma på Kungl. Majit
att bestämma därom. Denna av utredningsmännen ifrågasatta anordning
innebure tydligen ett icke obetydligt ingrepp i den kommunala självstyrelsens
principer. Å andra sidan skulle visserligen därigenom möjlighet beredas
att centralt utskifta en del kommunala arbeten till sådana tider, som ur
konjunkturutjämnande synpunkt skulle vara fördelaktiga, men styrelsen
ville ifrågasätta, om det ändå skulle vara nödvändigt att införa rätt för
Kungl. Majit att bestämma tiden för arbetsföretagets igångsättande. Styrelsen
vore ej heller övertygad örn att en centralisering av sagda bestämmanderätt
skulle vara praktiskt lämplig. Styrelsen befarade nämligen, att de lokala
intressena bleve lidande därav. Styrelsen holle därför före, att avsedd
kontroll alltfort borde utövas genom att Kungl. Majit antingen omedelbart
beviljade eller avsloge låneansökningen. Bleve det avslag, stöde det ju kommunen
fritt att inkomma med ny låneansökan, när den funne förhållandena
så ändrade, att Kungl. Majit syntes böra bevilja tillstånd till lånets upptagande.
I varje fall framginge det ej klart av utredningens förslag, huruvida
Kungl. Majits ifrågavarande kontroll skulle utövas så, att Kungl. Majit vid
lånebeslutets meddelande skulle fixera tidpunkten för arbetets igångsättande
eller tidpunkten skulle hållas svävande, d. v. s. bli beroende på ett framtida
särskilt beslut av Kungl. Majit. Därest den förra anordningen vore
åsyftad, kunde förbundets styrelse under inga förhållanden biträda förslaget,
ty enligt styrelsens uppfattning vore det ej möjligt att bestämt förutsäga
tidpunkten för en lågkonjunkturs inträdande. Styrelsen ville också
framhålla, att hög- och lågkonjunkturers periodicitet ej blott vore tids- utan
även lokalbetonad. Under en för hela landet genomsnittlig högkonjunktur
förekomme ju även depressionstider i vissa orter beroende på lågkonjunktur
för dessa orters mera betydande näringsgrenar. Till dylika omständigheter
borde givetvis även hänsyn tagas då tidpunkten för ett arbetes igångsättande
skulle bestämmas.
Det i betänkandet framförda förslaget att kommunerna under vissa förutsättningar
skulle kunna erhålla statsbidrag till kostnaderna för uppgörande
av planer för arbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte hälsade förbundsstyrelsen
med tillfredsställelse.
Svenska landstingsförbundets styrelse ville till en början erinra, att styrelsen
i avgivet yttrande över arbetslöshetsutredningens förslag angående
offentliga arbeten som medel mot konjunkturarbetslöshet uttalat, att landstingens
möjligheter att, genom förläggande i största möjliga utsträckning av
sina byggnadsarbeten till depressionsperioder, verka i konjunkturutjämnande
syfte vore relativt små. Orsaken därtill vore att söka däri, att landstingens
verksamhet så gott som uteslutande vore inriktad på att tillgodose sociala
behov, främst hälso- och sjukvård, varför i regel erfordrades stora
anstalter med omfattande och dyrbar utrustning, oell att de flesta nybyggnadsförslag
på detta område vore av så trängande natur, att de svårligen
medgåve ett uppskjutande till den ur konjunktursynpunkt lämpligaste tiden.
Då en rätt väsentlig del av den landstingskommunala byggnadsverksamheten
åtnjöte statligt stöd, vore det av stor betydelse, vilken bidragspolitik
staten förde vid låg- respektive högkonjunkturer. Erinras borde i detta
hänseende, att staten under senaste depressionsperiod indrog sina byggnadsbolag
till hemmen för kroniskt sjuka nied den påföljden, att den livliga
byggnadsverksamheten på detta område hämmades. Utredningsmännen
hade emellertid beaktat den stora betydelse statens åtgärder i förevarande
avseende hade på den kommunala byggnadsverksamheten och framlagt
förslag, huru därutinnan borde förfaras under goda och dåliga tider.
Kungl. Majlis proposition nr 284.
49
Vad anginge statsåtgärder under goda tider föresloges sålunda, 1) beredande
av statsbidrag till utarbetande av planer för arbeten, vilka först framdeles
skulle komma till utförande, 2) skärpning av praxis vid utövandet
av kontrollen över den kommunala upplåningen samt 3) reglering av statens
bidragsverksamhet. Mot vad som under första punkten föresloges hade
styrelsen intet att erinra. Däremot förefölle det, åtminstone vad landstingen
anginge, som om en skärpning av lånekontrollen till att avse jämväl
prövning av den ur konjunkturutjämningssynpunkt lämpligaste tidpunkten
för arbetets utförande, icke vore behövlig eller ens önskvärd, då en rationell
och ändamålsenlig utveckling av ett landstingsområdes sjukvårdsorganisation
därigenom lätt kunde äventyras. I allt fall syntes en dylik prövning
böra ske med största försiktighet, så att ej nödvändiga byggnadsföretag
uppskötes till en oviss framtid. I likhet med utredningsmännen ansåge
styrelsen, av skäl som förut anförts, det mindre lämpligt att under goda tider
nedskära de statliga byggnadsbidragen till olika slag av vårdanstalter. Däremot
syntes den ifrågasatta modifikationen av grunderna för åtnjutande av
statsbidrag från anslag till kommunala beredskapsarbeten lämpligen böra
komma till stånd.
Beträffande de föreslagna statsåtgärderna vid en kris ansåge styrelsen
dessa i det stora hela lämpliga. Det syntes sålunda vara ett steg i rätt riktning,
när det föresloges, att under dylika tider Kungl. Majit borde kunna
dispensera från de vanliga bidragsgrundema och utmäta större statsbidrag
till de ekonomiskt sämst ställda kommunerna. I varje fall borde icke, såsom
under senaste lågkonjunktur i vissa fall skedde, statsbidragen indragas
eller nedsättas under sin normala nivå.
I allmänhet hava länsstyrelserna anslutit sig till huvudprinciperna i utredningsmännens
förslag. Emellertid framhållas från åtskilliga håll de stora
svårigheter, som en långtidsplanering av de kommunala arbetena föranleder.
Av betydande intresse är i förevarande sammanhang en siffersammanställning,
som återfinnes i det till överståthållarämbetets yttrande fogade
uttalandet från Stockholms stads gatunämnd. Gatunämnden angiver i miljoner
kronor de sammanlagda utgifterna för ny- och ombyggnader inom
stadens viktigaste arbetsområden under åren 1928—1937 i följande sam
-
manställning.
Å r
Gatunämden
och
hamnstyrelsen
Industri-
verken
Summa
1928 ....................................
11.0
7.2
18.2
1929 ...................................
14.0
10.1
24.1
1930 ........................................
20.5
11.8
32.3
1931 ...................................
21.9
14.6
36.5
1932 ..... ...............................
25.0
13.4
38.4
1933 .....................................
20.6
7.9
28.5
1934 ...................................
17.9
7.7
25.6
1935 .....................................
17.4
8.6
26.0
1936 .....................................
14.7
9.4
24.1
1937 (beräknade)................................
17.6
14.3
31.9
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Länsstyrelserna i de arbetslöshetstyngda länen hava samtliga framhållit,
att deras anslutning till utredningsmännens förslag icke finge tolkas som en
rekommendation av att nu utgående anslag, syftande till ökning av arbetstillfällena
eller försörjningsmöjligheterna i nu ifrågavarande län minskades.
Länsstgrelsen i Blekinge län anslöte sig visserligen i princip till de sakkunnigas
förslag men kunde icke finna, att de ifrågasatta åtgärderna beträffande
de kommunala arbetena ledde till åsyftat resultat. Länsstyrelsen
framlade i stället ett eget förslag till åtgärder av följande innebörd.
1. I riksstaten för varje år — ej minst under de »goda åren» -— uppfördes
ett efter förhållandena till sitt belopp för varje gång närmare avvägt
anslag till kommunala beredskapsarbeten.
2. Detta anslag stöde öppet för alla överhuvudtaget som kommunala beredskapsarbeten
lämpade slag av arbeten.
3. Anslagen skulle ej, såsom enligt utredningens förslag, bli tillgängliga
till fördelning först under en inträdd depressionsperiod, utan bidrag från
anslagen skulle kunna, med bifogande av fullständiga utredningshandlingar
(ritningar, kostnadsberäkningar etc.), sökas och beviljas när som helst efter
anslagens anvisande.
4. Som villkor för bidrags beviljande skulle stadgas bland annat, dels
att företaget ej finge igångsättas, förrän Kungl. Majit därtill gåve sitt tillstånd,
och att det skulle fullföljas inom tid, som Kungl. Majit bestämde,
och dels att kommunen själv skulle bevilja medel — i förekommande fall
lämpligen genom fondering — till täckande av den del av kostnaderna, som
ej skulle bestridas med statsanslag.
Beträffande resultatet av den fortsatta bearbetningen av den verkställda
inventeringen framhåller ett flertal länsstyrelser, att det upprättade registret
måste kompletteras och ständigt hållas aktuellt.
Sålunda anför länsstgrelsen i Kronobergs län, att det av utredningen upplagda
kortregistret över anmälda arbetsföretag måste årligen revideras och
kompletteras.
Detta torde särskilt vara nödigt ej minst med hänsyn till de förslag till utförande
av vatten- och avloppsledningar inom länet, vilka redan framkommit
och under den närmaste tiden kunde beräknas framkomma. I detta sammanhang
ville länsstyrelsen framhålla önskvärdheten av att länsstyrelsen för
vinnande av större överskådlighet över inom länet befintliga arbetsobjekt
lämnades tillfälle att yttra sig rörande samtliga från länet inkommande förslag
till komplettering av ovanberörda kortregister.
Länsstgrelsen i Hedlands län yttrar i huvudsak följande:
Utredningen hade karaktären av en idéplan, för vars omsättande i verklighet
framför allt erfordrades fortsatt bearbetning, i vilket avseende utredningen
framförde värdefulla uppslag. Huvudsaken vore icke att arbetsobjekt
reserverades för dåliga tider, som kunde komma, utan att lämpliga
kristidsarbeten effektivt förbereddes. Den naturliga och önskvärda fortsättningen
av det påbörjade utredningsarbetet syntes därför länsstyrelsen vara,
att anstalter vidtoges för upprättande av arbetsplaner för olika slag av arbeten
och för ett fortlöpande vidmakthållande av dylika planförråd, varur, vid
stigande arbetslöshet, lämpliga arbetsobjekt kunde utväljas och snabbt sättas
i verket. Härvid syntes det länsstyrelsen vara av mindre betydelse, att
en gruppering av arbetena skedde enligt flerårsplansprincipen. I många
fall torde då det, som här gällde en krisberedskap, uppgörandet av flerårsplaner,
innebära ett onödigt arbete, då dylika säkerligen måste komma att
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
51
undergå stora förändringar med hänsyn lill inträffande förhållanden. Det
väsentliga vöre enligt länsstyrelsens mening, att väl förberedda arbetsobjekt,
tillräckliga för en ej alltför knappt tillmätt tidsrymd, läge färdiga att sättas
i verket i den ordning och omfattning, som kunde bedömas vara det riktiga
och mest gagnande i de särskilda fallen, och att, där så ske kunde, genom
klok och planmässig sparsamhet med de goda tidernas kapitalöverflöd krisfonder
upplades för de dåliga tidernas stegrade behov. På den grundval,
som vunnits genom de sakkunnigas utredning, borde under helst enhetlig
ledning ett fortsatt arbete bedrivas efter dessa linjer. Av vikt vore även härvidlag,
att ordnade former skapades för förskjutning av undersöknings- och
andra förberedelsekostnader för arbeten, vilka skulle läggas i beredskap.
Även i detta avseende syntes statens medverkan vara ofrånkomlig, om det
avsedda målet skulle uppnås.
Beträffande det sätt, varå den fortsatta bearbetningen av utredningens
material skall äga rum, anför länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Den avgörande betydelse, som förarbetet på detta sätt finge, kunde svårligen
medgiva, att det förlädes som en detalj till ett redan arbetstyngt statsdepartement.
Det borde förläggas till något för ändamålet lämpat centralt
ämbetsverk, exempelvis socialstyrelsen, så att i den mån ärendenas slutliga
avgörande förbehölles Kungl. Majit, vid avgörandet även förelåge ämbetsverkets
sakkunniga yttrande. Vidare föranledde arbetslöshetsarbetenas nya
ställning en naturlig förskjutning av bestämmanderätten över deras igångsättande.
När den uteslutande eller avgörande synpunkten ej längre bleve
att skaffa arbete åt arbetslösa utan även att nyttiggöra den tillgängliga arbetskraften,
bleve följden, att de, som ansvarade för mätningen och lokaliseringen
av arbetslösheten, visserligen bevarades vid inflytande över kvantiteten
av de arbetstillfällen, som måste skapas, men de, som hade ansvaret
för de arbetsobjekt —- kommunikationer, jordbxuk, skogsbruk o. s. v. — där
arbetskraften skulle sysselsättas, måste givas avgörande inflytande på vilka
arbeten, som skulle utföras.
Till utredningsmännens förslag att statsbidrag skulle kunna utgå till utarbetande
av arbetsplaner för kommunala arbeten har flertalet länsstyrelser
givit sin anslutning.
Sålunda framhåller länsstyrelsen i Södermanlands län följande.
Då länsstyrelsen alltså kunde inskränka sig till att närmare behandla utredningens
förslag beträffande kommunala arbeten, ville länsstyrelsen först
uttala sin livliga tillfredsställelse med förslaget örn statsbidrag till utarbetande
av arbetsplaner, entreprenadritningar och dylikt. För att ett
dylikt förslag skulle få avsedd effekt, syntes det emellertid länsstyrelsen nödvändigt,
att bidrag kunde utgå i .större omfattning än enligt utredningens
mening och således även då utredningskostnaderna vore av mindre omfattning
än att de motsvarade lägst fem öre för skattekrona. Det syntes även
önskvärt, att dylikt statsbidrag kunde utgå till landsting. Ytterligare önskvärda
åtgärder i samma syfte syntes vara, att arbetskrafter och medel ställdes
till förfogande för sådana ämbetsverk såsom exempelvis medicinalstyrelsen,
skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
sorn hade att granska byggnadsplaner av olika beskaffenhet m. m.,
detta för att möjliggöra, att denna ofta tidsödande granskning av vederbörande
myndighet kunde vara verkställd redan, då frågan uppkomme örn
visst företags utförande såsom beredskapsarbete. Såsom ägnat alt ytterligare
uppmuntra till planläggningens fullgörande i god lid syntes vidare
föreskrift böra lämnas av innebörd, att vid lika lämplighet ur arbetslöshets
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
synpunkt sådana företag skulle äga företräde till bidrag till kommunala beredskapsarbeten,
som snarast kunde igångsättas med full effekt.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län yttrar i detta sammanhang:
Såsom en illustration till behovet av bidrag för detta ändamål må framhållas
att, enligt vad kommunalfullmäktige i Alnö socken i avgivet yttrande
anfört, utredningskostnaderna för ett ifrågasatt arbetsföretag inom kommunen
beräknades, om kommunen ensam skulle svara för kostnaderna, komma
att medföra en ökad utdebitering inom kommunen av en krona per
skattekrona.
Emellertid hava tvenne länsstyrelser, nämligen länsstyrelserna i Kristianstads
och Västmanlands län, uttalat tveksamhet rörande lämpligheten av de
sakkunnigas förslag i förevarande avseende.
Den av de sakkunniga ifrågasatta ändringen av kontrollen över kommunernas
upptagande av lån har av ett flertal länsstyrelser betraktats såsom
ett alltför allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Sådana synpunkter
hava framförts av länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs
och Gävleborgs län.
De av de sakkunniga förordade ändrade grunderna för kommunala beredskapsarbeten
hava i regel tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Vissa nya uppslag till kommunala arbeten med statsbidrag hava av länsstyrelserna
framförts.
Sålunda erinra länsstyrelserna i Örebro och Västerbottens län om det
ofta trängande behovet av gemensamma tvättstugor på landsbygden. Länsstyrelsen
i örebro län anför i detta sammanhang följande.
Utöver de av utredningen såsom lämpliga föreslagna arbetsobjekten kunde
ytterligare sådana ifrågakomma. Härvidlag kunde särskilt nämnas tvättstugor
på landsbygden. Det torde vara en allmänt känd sak, att den enskildes
tvätt på landsbygden ofta måste ske under ogynnsamma förhållanden
i det att den måste utföras i otidsenliga och dragiga lokaler samt mången
gång ute i det fria. Anskaffandet av för ett flertal hushåll gemensamma
tvättstugor skulle härvidlag komma att i hög grad underlätta husmödrarnas
arbete.
Väg- oell gatuarbeten.
Beträffande frågan örn särskilda bidrag för planläggning av vägarbeten
anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att bestämmelser av innebörd, att
förordnande av förrättningsmän för upprättande av arbetsplaner för vägbyggnader
komme att meddelas i så god tid, att arbetsplanerna förelåge färdiga
minst ett år, innan arbetena beräknades komma till utförande, icke vore
påkallade. Även om någon erinran mot det därmed avsedda syftet knappast
kunde göras, måste nämligen framhållas, att redan för det dåvarande
ofta vore fallet, att planlagda och till utförande beslutade företag funnes i
jämförelsevis stor omfattning. Styrelsen ämnade ock gå i författning om
uppgörandet av en hela landet omfattande plan för huvudvägnätets förbättring
och utbyggnad, vilket givetvis komme att stimulera upprättandet av erforderliga
arbetsplaner ävensom revidering av äldre dylika. Styrelsen ansåge
sig härjämte böra framhålla, att bestämmelser i antydd riktning vöre ägnade
att föranleda upprättandet av planer i alltför stor omfattning, vilket in
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
53
nebure, att en mångfald arbetsplaner bleve föråldrade oell tid efter annan
måste revideras eller förnyas. Styrelsen ville i detta sammanhang meddela,
att styrelsen icke funne tillräckligt vägande skäl föreligga att föreskriva
ändring i gällande ordning rörande utbetalande till vägdistrikten av dem
tillkommande ersättning för arbetsplaners upprättande.
Liknande synpunkter hava framförts av länsstyrelserna i Kristianstads
och Västerbottens län.
Svenska vägstyrelsernas förbund uttalar i nu förevarande sammanhang
följande.
Utredningens förslag att uppgörandet av planer till vägarbeten skulle ske
så, att desamma läge färdiga minst ett år innan arbetet beräknades komma
till utförande, vöre en teoretiskt riktig tanke. Om så skedde, kunde nog
också vissa arbeten snabbare igångsättas, än annars kunde bliva fallet. Det
torde dock i regel icke hava varit brist på de första planerna för vägarbeten,
som under de båda senaste kriserna vållat vissa svårigheter vid igångsättandet.
Dylika planer hade funnits då, liksom nu i stort antal, ehuru desamma
icke kunde omedelbart direkt utnyttjas. Det vore i stället beslutet
om själva arbetet jämte den tid, som fordrades för att detta beslut skulle
vinna laga kraft, samt markfrågor jämte renstakning och utarbetandet av erforderliga
byggnadsritningar, som hindrade en snabb igångsättning. Och en
företagares beslut om ett arbete vore nästan alltid beroende av storleken av
det statsbidrag han kunde påräkna. Då inga regler därför i betänkandet
uppdragits, komme samma svårigheter att föreligga vid en kommande kris
som tidigare varit fallet. Ju större statsbidrag, desto snabbare beslut om ett
arbete och desto snabbare igångsättning.
En viss försiktighet med uppgörande av planer vöre emellertid nödvändig.
Det förelåge annars fara för att ett livligt, men ofta onödigt projekterande
komme att uppammas. Denna försiktighet finge naturligtvis icke drivas
därhän, att den förhindrade vidtagandet av vissa ur rent praktisk synpunkt
önskvärda och behövliga stakningar och utredningar. Så t. ex. måste alltid
de stora genomgående vägarna ses i ett större sammanhang. Många fall
kunde också förekomma, då en noggrann stakning av stora delar av en
sådan väg i god tid och långt före byggnadstiden borde göras. Likaså kunde
det vara nödvändigt att särskilt i tätare bebyggda samhällen eller i närheten
av dylika uppgöra förslag till en väg och fastställa planen för densamma
för att hindra olämplig bebyggelse.
I fråga örn att skilja stakningskostnaderna från byggnadskostnaderna delade
förbundet helt utredningens synpunkter och ville livligt tillstyrka att
så skedde. Beträffande stakningskostnaderna ville förbundet dock på det
allvarligaste avråda från att bilskattemedel disponerades till desamma. Örn
andra synpunkter än vägväsendets skulle läggas på planernas uppgörande,
borde dessa också utföras med anlitande av medel från annat håll. Planernas
komplettering nied vissa tekniska uppgifter för bedömande av arbetenas
lämplighet för sysselsättning av arbetslösa vore alltid av värde. Noggranna
bestämmelser efter vilka grunder detta bedömande skulle göras borde dock
meddelas förrättningsmännen.
De sakkunnigas förslag att under högkonjunkturår en viss fundering
av automobilskattemedel måtte äga rum har tillstyrkts av bland andra
statskontoret och riksräkenskapsverket. Däremot hava länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Ostergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads.
Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs och Gävleborgs län avstyrkt förslå
-
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
get. Länsstyrelsen i Värmlands län tillstyrker en försiktig fondering, som
emellertid icke finge medföra, att vägfattiga län såsom Värmlands län finge
sin andel av automobilskaltemedlen minskad.
Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen avstyrker med hänsyn till att automobilskattemedlen
under de närmaste åren knappast torde förslå att tillfredsställa
de mest trängande behoven.
Svenska v äg styr el ser nas förbund, som likaledes avstyrker förslaget, anför
följande.
Vägväsendet vore och komme under ännu många år framåt att vara statt
i en ständig utveckling. Särskilt komme kravet på mer eller mindre permanentade
väg.janor att växa, och detta krav måste ur såväl trafikekonomiska
som andra synpunkter utan alltför lång tidsutdräkt tillgodoses. Rikshuvudvägarna
befunne sig ännu i ett långt ifrån tillfredsställande skick. I stora
delar av vårt land vore behovet av utfartsvägar från många gånger rätt
stora samhällen trängande. Ännu så länge hade icke möjlighet förefunnits
att i ens tillnärmelsevis tillräckligt snabb takt sörja för dess avhjälpande.
Slutligen visade den verkställda inventeringen klart och tydligt på att behov
av omläggning och förbättring av stora delar av landets vägnät ännu förefunnes
i stor utsträckning. Ett gott vägnät vore en livsnerv i ett land. Därför
läge det vikt uppå att detsamma snarast möjligt bleve satt i bästa
skick. En förbättringsverksamhet påginge, som vöre inne på riktiga banor.
Men den ginge sakta -—• i brist på anslag. När därför under nuvarande högkonjunktur
en något bättre tillgång på medel för vägväsendet funnes, vore
detta en fördel, som icke finge förstöras. Det vore icke lämpligt att vid ett
tillfälle tvångsvis stanna utvecklingen med tanke på att vid en blivande
kris ett större tillskott i stället skulle åstadkommas. Det tillskott, som då
genom vägarbetenas utnyttjande kunde komma vägväsendet tillgodo, borde,
liksom under föregående kriser finansieras med andra medel än de som inbesparades
genom en åtstrypning på nödvändiga arbeten tidigare. Vägväsendet
vore icke jämförligt med viss annan byggnadsverksamhet, t. ex. den
offentliga husbyggnadsverksamheten utan vore i ordets egentliga mening
produktivt, särskilt med tanke på näringslivet och de stora besparingar,
som uppstode på olika områden genom ett förstklassigt vägnät. Och vilka
garantier kunde lämnas för att, örn en större fond på det föreslagna sättet
hopsparats, dessa medel obeskurna sedan komme vägväsendet till godo? Ej
heller vore det säkert, att dessa medel då komme att fördelas så, att de komme
de trakter eller vägar tillgodo, där behovet — sett från vägväsendets
sida — vöre störst. I tider av stor arbetslöshet komme säkerligen icke arbetenas
igångsättande att ske i trakter där vägbehovet vore störst. Och den
största fara läge i att de medel, som på detta sätt fonderats, komme att
bliva ett alltför lockande byte vid ett tillfälle, då allvarliga budgetsvårigheter
förelåge.
Även utredningens övriga förslag beträffande väg- och gatuarbeten hava
vid remissbehandlingen gjorts till föremål för uttalande. Beträffande särskilt
förslaget att koncentrera de statliga stensätlningsarbetena till städerna har
detta tillstyrkts av svenska vägstyrelsernas förbund, som anför i huvudsak
följande.
I fråga örn användningen av gatsten ansåge sig förbundet kunna i stort
sett instämma med de sakkunniga. Även om några berättigade anmärkningar
icke numera kunde riktas mot stenen som beläggningsmaterial med de
förbättrade metoder, som under de senaste aren kommit till användning vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
55
utförandet av stensättningsarbeten, måste dock användningen av densamma
å vägar bliva relativt begränsad. Underberedningen måste vara synnerligen
kraftigt gjord, vilket bidroge till att väsentligt öka totalkostnaden för
stensättningen. Det borde nämligen alltid vara kostnaden för förbättringen
i sin helhet, som skulle vara utslagsgivande. På grund av transportkostnad,
tillgång på grus m. fl. andra inverkande omständigheter torde därför stenen
som beläggningsmaterial å vägar icke böra tillmätas alltför stor betydelse.
För beläggning i backar återigen eller å sådana platser, där förutsättningarna
vore särskilt gynnsamma, borde stenen naturligtvis alltjämt utnyttjas.
Dess största avsättningsområde torde dock, som de sakkunniga också
riktigt framhållit, bliva städer och andra tätare bebyggda samhällen, så belägna
att transportkostnaderna för sten och sand icke bleve alltför stora.
Avstyrkande yttranden beträffande de sakkunnigas förslag i denna del
hava inkommit från länsstyrelserna i Blekinge, Hallands och Göteborgs och
Bohus län. Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avstyrker förslaget. Styrelsen
erinrar bland annat:
En koncentrering nu av de statliga stensättningsarbetena till städerna på
sätt utredningen föreslagit skulle innebära, att den utslagsgivande och betydelsefullaste
delen av stenindustriens inlandsmarknad skulle berövas stenindustrien,
vilket i sin tur skulle medföra ökad arbetslöshet bland stenhuggarna
i de alltjämt nödlidande stenhuggeridistrikten.
1937 års granitutredning framhåller bland annat, att utredningen vid företagna
studieresor i Sverige, Norge och Tyskland kunnat konstatera, alt
smågatstensvägar kunde sättas synnerligen jämnt, varigenom de av beredskapsutredningen
påtalade olägenheterna av stenvågarna undvekes. Genom
sin naturliga strävhet skänkte tvärtom stenvågen, särskilt vid höga hastigheter,
en hög grad av trygghet. Det funnes därför vid ett rationellt ordnande av
vår permanentbeläggningsifråga ingen anledning att —- såsom beredskapsutredningen
av trafiktekniska skäl förordat — begränsa stenläggningarna till
vägar inom samhällen, där hastigheten måste nedsättas. Tvärtom syntes
lämpligt att just på vägar, avsedda för höga hastigheter, utnyttja stenmaterialet,
då detta uppfyllde kravet på att beläggningen skulle vara sträv och
ljus —- ett krav, som från vägteknikernas sida brukat uppställas, när det
gällt permanentbeläggning av våra vägar.
Utredningens synpunkter å byggandet av broar hava mött kritik i åtskilliga
yttranden. Överståthållarämbetet samt länsstyrelsen i Kristianstads län
kunna icke finna ifrågavarande arbeten olämpliga för arbetslöshetens bekämpande.
Länsstyrelserna i Blekinge, Skaraborgs och Värmlands län,
liksom även flertalet länsstyrelser i de norrländska länen, motsätta sig, att
anslagen till brobyggnader minskades under nu rådande konjunkturer. Även
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fiamför bestämda erinringar mot utredningens
förslag under framhållande av i huvudsak följande.
Örn utredningens förslag skulle följas, bleve resultatet, att efter nästa lågkonjunktur
en stor del av till buds stående medel finge användas för att
söka bringa brobyggnaderna å vägarna i nivå med vägarnas standard i
övrigt. Tills detta skott, skulle trafiken å vägarna få vidkännas mycket betydande
olägenheter. Då vidare ett sådant koncentrerat brobyggande under
kortare tid ur flera synpunkter måste anses mindre lyckligt, syntes det uppenbart,
alt eli förverkligande av utredningens förslag i här berörda del
skulle medföra för vägväsendet allvarliga följder. Styrelsen nödgades därför
bestämt avstyrka utredningens förslag i denna del.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Utredningen hade funnit broarbeten, vilka till sin karaktär ur de synpunkter,
varom här vore fråga, kunde anses som mellanting mellan vägarheten
och husbyggnadsarbeten, mindre värdefulla som arbetslöshetsobjekt.
Sålunda framhölls beträffande brobyggnader, att en betydande del av kostnaderna
för dessa arbeten utgjordes av kostnad för material, huvudsakligen
järn och cement, i följd varav endast ett fåtal industrier skulle beröras, varför
broarbetena skulle bliva ur arbetslöshetssynpunkt mindre värdefulla.
Denna uppfattning kunde icke delas av styrelsen, som i detta sammanhang
funne sig höra framhålla, att även andra material än de av utredningen angivna
användes för brobyggnader.
Utredningen framhölle vidare, att praktiskt laget all brobyggnad på landsbygden
skedde på entreprenad, samt att, då det gällde broar av icke alltför
obetydliga mått, endast ett begränsat antal entreprenörer kunde ifrågakomma.
Möjligheten att snabht utöka byggnadsverksamheten bleve därför väsentligen
beroende på dessa entreprenörers möjlighet att utvidga sin verksamhet.
Härtill borde anmärkas, att det funnes ett 30-tal svenska brobyggnadsentreprenörer,
som utfört större brobyggnader, samt att det icke torde
finnas någon större svårighet för dessa entreprenörer att i mycket väsentlig
grad utöka sin verksamhet på kort tid.
Det kunde vidare erinras om att industrien under nu rådande konjunkturförhållanden
sysselsatte en jämförelsevis talrik stam av vattenbyggnadsarbetare
för byggande av dammar, kraftanläggningar m. m. Under en lågkonjunktur
inskränktes eller upphörde denna verksamhetsgren och arbetarna
ifråga bleve arbetslösa. För att utnyttja dessa arbetares yrkesskicklighet,
syntes brobyggnadsarbeten vara att rekommendera.
Svenska vägstgrelsernas förbund anför bland annat:
I fråga örn broarbeten ville förbundet uttala en bestämt avvikande mening
gentemot de sakkunnigas åsikt. För den händelse broar inginge i pågående
utbyggande av en trafikled borde de alltid färdigställas i samband
med denna, för såvitt det gällde nyanläggningar eller omläggningar, där
eventuellt befintliga äldre broar icke kunde utnyttjas. I annat fall komme
trafikleden icke att fylla det avsedda behovet. En provisorisk anordning
vid ett broställe bleve alltför dyrbar. Vid sådana ombyggnader, där de befintliga
broarna vore för trafikens krav tillräckligt hållbara, men till äventyrs
för smala eller eljest mindre lämpliga kunde och borde dock naturligtvis
alltid övervägas om icke ett uppskjutande av ombyggnaden borde ske.
Gällde det återigen ombyggnad av fristående broar, alltså utan något samband
med vägens ombyggnad i övrigt, skulle behovet av en dylik ombyggnad
vara det enda avgörande. Antingen vore broarna så gamla och dåliga,
att de ur säkerhetssynpunkt måste ombyggas och då varken borde eller
kunde ett uppskjutande äga rum, då härigenom alltför stora riskmoment
uppstode eller kvarstode, eller också vöre broarna ur andra synpunkter sådana
att de icke längre fyllde trafikens ovillkorliga krav. Ej heller då borde
ombyggnaden uppskjutas. Det kunde vara tillräckligt att här endast peka
på äldre brobyggnader, som visserligen ännu icke vore trafikfarliga men som
vöre å svagt utförda, att de icke tålde den högre belastning, som den framväxande
biltrafiken fordrade, eller som vore så smala, att de icke tilläte
framförandet av ett modernt plogaggregat. I senare fallet bleve ju ett öppethållande
av vägen mycket dyrbart för ett vägdistrikt, och ett uppskjutande av
ombyggnaden näppeligen lämpligt alltför länge. De sakkunniga själva hade uttalat,
att brobyggnaderna icke i regel vore lämpliga som arbeten för arbetslösa
och i detta uttalande kunde däremot förbundet helt instämma. Förbundet
ville därför som sammanfattning och utan att närmare framföra
Kungl. Maj.ts prooosition nr 284.
57
alla de skäl, som talade för att brobyggnadsverksamheten borde fortgå normalt,
med kraft framhålla, att frågan om broars byggande icke borde ses
ur annan synpunkt än brobehovssynpunkt och avstyrkte därför bestämt att
anslagen till byggande av broar nu minskades.
Arbeten för jordbrukets främjande.
Någon mera ingående redogörelse för remissyttrandena i vad dessa avse
de föreslagna åtgärderna å jordbrukets område eller för främjande av skogsvården
torde icke i nu förevarande sammanhang vara påkallad. Jag anser
mig därför endast böra anföra några huvudsynpunkter. Här må sålunda framhållas,
att länsstyrelserna i Kronobergs, Blekinge, Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län bestämt hava avrått från minskning av de ordinarie
anslagen till torrläggning och nyodlingar under nuvarande högkon junktur.
Beträffande avdikningsanslagen, vilka de sakkunniga föreslagit skulle nedsättas
till 2,000,000 kronor, har lantbruksstyrelsen i huvudsak framhållit
följande.
Utredningens uppfattning i dithörande frågor måste lantbruksstyrelsen
karakterisera som verklighetsfrämmande och ägnad att giva en ensidig bild
av förhållandena. Det torde nämligen icke kunna undvikas, att dessa spörsmål
måste ses jämväl ur de jordbrukares synpunkt, vilka utredningen förväntade
skola under tider av arbetslöshet tillhandahålla ur det allmännas intresse
erforderliga arbetsobjekt. Det torde kunna anses såsom högst tvivelaktigt,
huruvida dessa, sedan de fått vidkännas mången gång dryga och för
dem betungande kostnader för upprättandet av arbetsplanerna, ville finna
sig i att ligga med dylika arbeten i reserv i väntan på att en krisperiod någon
gång i en oviss framtid skulle bryta in. För den, som vore hänvisad till att
leva av sitt jordbruk, kunde givetvis ett dylikt uppskjutande av för jordbruksdriften
nödvändig grundförbättring av ifrågavarande slag leda till konsekvenser
av för hans ekonomi betänklig art. Jordbrukaren vore i sin gärning
nödsakad att räkna med realiteter, och för honom utgjorde den omständigheten,
att han på grund av att jorden vore vattenskadad icke kunde av sitt
jordbruk erhålla full bärgning för sig och sin familj, en högst påtaglig och
mycket allvarlig realitet. Det rådde intet tvivel om att ett mycket stort antal
jordbrukare av denna anledning vore nedpressade till en levnadsstandard,
med vilken exempelvis våra industriarbetare numera icke skulle låta sig nöja.
Detta gällde icke blott innehavarna av de ofullständiga jordbruken utan kanske
lika ofta sådana, som med hänsyn till större innehav av odlad jord icke
kunde inrangeras i nämnda kategori. För dessa senare kunde i de fall, då
en mera avsevärd del av åkerarealen vore vattenskadad, situationen snarare
sägas vara ännu allvarligare med hänsyn till att byggnader, redskap m. m.
måste i allt fall hållas i viss större utsträckning. Erfarenheten hade också
visat, att jordbrukarna betraktade avhjälpandet av vattenskada och reglering
av vattenförhållandena å deras mark som en angelägenhet av särskilt
brådskande natur.
Såsom styrelsen tidigare vid ett flertal tillfällen framhållit, hade det till
följd av otillräckliga arbetskrafter på lantbruksingenjörsdistrikten sedan
lång tid tillbaka tyvärr icke varit möjligt att tillgodose jordbrukarnas önskemål
på snabb handläggning av dessa ärenden. Fastmera hade denna handläggning
nästan som regel kommit ali draga oskäligt långt ut på tiden, i
fråga örn större arbeten ända lill 10 år eller därutöver, varvid det tvungna
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
dröjsmålet medfört risk för fortsatt skadegörelse genom översvämning eller
dylikt. Därtill komme, att ifrågavarande torrläggningsföretag krävde relativt
betydande kapitalutlägg, ävensom att ernåendet av med desamma avsedd
effekt finge ses på lång sikt och vanligen förutsatte, att vissa följdarbeten,
i första hand detaljdränering, komme till stånd genom brukarens försorg;
dessa omständigheter utgjorde även den huvudsakliga anledningen till
att företag av denna art ansetts böra understödjas med statsmedel.
Emellertid hade det icke varit möjligt att, om man bortsåge från den senaste
arbetslöshetsperioden, med för ändamålet anvisade anslag tillgodose
dessa torrläggningsarbeten annat än till viss del. Härigenom uppstode före
inträdet av nyssnämnda period en för varje år allt större och slutligen nästan
katastrofartad anhopning hos styrelsen av torrläggningsprojekt, vilka på
grund av såväl brist på medel hos företagarna som de anvisade anslagens
otillräcklighet icke kunde komma till utförande. Dessa förhållanden belystes
av följande tabell.
Budgetår
Från statens av- dikningsanslag
beviljade stats- bidrag
Vid budgetårets utgång hos
lantbruksstyrelsen inneliggande
torrläggningsförslag
antal
bidragsbelopp
1927/1928 ...........................
3,100,000
317
1,200,000
1928/1929 ............................
3,100,000
378
1,700.000
1929/1930 ..................
3,100,000
650
3,100,000
1930/1931 ............................
4,000.000
883
4,200,000
1931/1932 ............................
3,300,000
1,237
5.600,000
1932/1933 .......................
3.000,000
1,665
6,700,000
1933/1934 ............................
6,500,000 *
1,146
3,600,000
1931/1935 ............................
6,500,000 i
465
1,850,000
1935/1936 ............................
5,400,000
138
670,000
1936/1937 ............................
3,300,000
242
1,220,000
Av det anförda framginge, att, för den händelse understödjandet från statens
sida av ifrågavarande torrläggningsverksamhet över huvud taget skulle
anses äga berättigande, bidragstilldelningen torde med hänsyn till verksamhetens
nuvarande omfattning böra hållas vid ett belopp av omkring 4,000,000
kronor för år. En mera avsevärd inskränkning av denna bidragstilldelning
komme, enligt vad mångårig erfarenhet utvisat, att ofelbart resultera i en
efter hand onormalt stegrad anhopning i styrelsen av dessa ärenden och
därmed följande försening under åratal med deras avgörande. Därest anslaget,
på sätt utredningen föresloge, skulle nedskäras så radikalt, att detsamma
begränsades till endast 2,000,000 kronor för år, komme detta otvivelaktigt
att leda till förhållanden på ifrågavarande verksamhetsområde, som
närmast måste betecknas som kaotiska. Vad utredningen anförde om önskvärdheten
av att viss balans av planlagda men ej bidragstilldelade företag
alltid funnes att tillgå, kunde icke anföras som skäl för en nedsättning av
anslaget, då en ur angivna synpunkt fullt tillräcklig balans torde bliva i fortsättningen
säkerställd redan med bibehållande av anslaget vid dess nuvarande
storlek.
Lantbruksstyrelsen framhölle dessutom att även om anläggandet av brunnar
och vattenledningar på landsbygden finge anses viktigare än anläggandet
av avloppsledningar, så syntes det likväl styrelsen, som om frågan om
vatten- och avloppsledningar borde upptagas till utredning i ett sammanhang,
då överhuvud taget alla sådana viktigare tekniska anordningar, som
Härav 4,000,000 kronor från särskilt anslag till torrläggningsföretag, ägnade att motverka
arbetslösheten.
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
kunde underlätta arbetet för husmodern på landsbygden, vöre av utomordentligt
stor betydelse ur såväl ekonomisk som social och hygienisk synpunkt.
Sveriges allmänna lantbrukssällskap yttrar:
Anläggandet av brunnar och vattenledningar på landsbygden hörde enligt
sällskapets uppfattning till de arbeten, som i främsta rummet borde stödjas
även under nuvarande förhållanden. Med hänsyn till arbetsforhallandena
vid lantbruket, begränsningen av arbetstiden och svårigheten att erhålla erforderlig
arbetskraft i jordbrukarehemmen vore det synnerligen angelaget,
att åtgärder vidtoges, som kunde underlätta de löpande arbetena i hemmet
och husdjursstallarna. Få åtgärder vore i så hög grad ägnade att bidraga
härtill som anläggandet av vattenledningar.
Även örn en viss försiktighet borde iakttagas, nar det gällde att genom
avdikning lägga ökade jordarealer under plogen, vore emellertid bidrag till
avdikningar alltjämt berättigade såväl i Norrland som också på mångå platser
i de sydligare landsdelarna. Framförallt vore så fallet, där avdiknmgen
kunde tjäna till att komplettera s. k. ofullständiga jordbruk. For Norrlands
vidkommande syntes jämväl böra beaktas, att den fortgående folkökningen
därstädes kunde kräva grundande av nya jordbruk för beredande av sysselsättning.
Skogsarbeten.
Utredningens förslag till åtgärder för möjliggörande av ökad användning
av skogsvårdande arbeten i kampen mot arbetslösheten hava av praktiskt
taget samtliga remissinstanser tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Endast beträffande lämpligheten av att under goda konjunkturer uppskjuta
vissa arbeten hava meningarna varit delade.
Domänstyrelsen anför sålunda:
I fråga om skogsarbeten, avsedda att utföras under nu rådande förhållanden
finge styrelsen med anledning av vad utredningsmännen därom uttalat
angående återväxtåtgärder av grundförbättrande natur samt röjning i
ungskog å av domänverket förvaltade fastigheter framhålla, att, särskilt vad
de förra åtgärderna beträffade, så betydande arbeten för höjning av skogsmarkens
produktion alltjämt erfordrades, att snarare en ökning än en begränsning
av desamma vore påkallad även under tider, da arbetslöshet ej
krävde anordnandet av särskilda arbeten.
Skogsägarnas riksförbund framhåller bland annat:
Då det för hela vårt lands skogsbruk gällde att för tillgodoseende av vår
träindustris alltmera ökade behov av råvara öka avkastningen av våra skogar
såväl kvantitativt som kvalitativt, trädde här de bestandsvardande arbetena
och transportförhållandena i skogarna i förgrunden. En av de beståndsvårdande
åtgärder, som framför andra vore betänkligt eftersatt i vårt
svenska skogsbruk, vore röjning i sådana abnormt överslutna plant- och
ungskogsbestånd, där t. ex. icke önskvärda trädslag omöjliggjorde eller tillbakahölle
en normal utveckling av den blivande beståndsindividen och där
röjningsvirket icke kunde användas vare sig till avsalu eller husbehovsändamål.
Dessa röjningsåtgärder, som sålunda avsåge att med tidsvinst hjälpa
fram de yngre beståndstyperna till önskvärd trädslagsblandning och till
gagnbara dimensioner, vore enligt riksförbundets mening arbeten, som även
under gynnsamma tider icke finge skjutas ål sidan eller minskas, utan tvärt
örn ökas genom att skogsägarna gåves möjligheter till erhållande av hjälp
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
för dessa åtgärder. Intresset för denna gren av beståndsvården måste ovillkorligen
stimuleras, då denna åtgärd måste anses vara den primära förutsättningen
för att skogsmarkens produktionsförmåga skulle utnyttjas som
sig borde — icke av stagnerande utan av tillväxtkraftiga skogar — alltifrån
beståndens grundläggande. Riksförbundet ville således i denna punkt framhålla
som sin mening, att, i motsats till utredningen, röjningsarbeten och
anslag därtill under goda tider icke finge minskas utan kontinuerligt vidmakthållas
till och med kanske med en viss lättnad i de bestämmelser för
anslagets erhållande, som dittills tillämpats.
Sveriges skogsägareförbund yttrar:
Örn sålunda den statsunderstödda skogsdiknings- och skogsodlingsverksamheten
ansåges böra något nedkrympas under de goda tiderna, borde däremot
under sådana tider en annan gren av skogsvårdande arbete upptagas,
vilken i mindre omfattning skänkte nya arbetstillfällen för dagen men däremot
i allra högsta grad hade en skogsvårdsbefrämjande effekt samt skänkte
ökad skogsproduktion i framtiden. Förbundet syftade på det komplex av
åtgärder, som avsåge att inskränka skogsbetet genom anordnandet av betesvallar.
Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund, som tillstyrker utredningens
förslag, har ansett sig böra beröra ett spörsmål, som ägde samband med
planläggandet av de arbeten till bekämpande av arbetslöshet, vilka av utredningsmännen
varit föremål för inventering. Centralrådet uttalar därvid
bland annat följande.
För att stärka beredskapen på skogsbrukets område vore önskvärt, dels
att de redovisade arbetsobjekten ytterligare uppdelades i företag, som vid
behov omedelbart kunde tillgripas, och sådana, som i andra hand stöde till
förfogande, dels ock att åtgärder i förtid vidtoges i syfte att såvitt möjligt
garantera ett snabbt ianspråktagande av en första arbetsreserv. En sådan
utveckling av krisberedskapen skulle förvisso avsevärt öka dess effektivitet.
Härför vore en mera ingående undersökning på området nödvändig, varvid
borde utrönas, bland annat, på vad sätt och varstädes arbete utan större
dröjsmål kunde beredas arbetslösa ävensom det antal personer, som beräknades
kunna sysselsättas i de olika företagen. Centralrådet tilläte sig framhålla,
att skogsvårdsstyrelserna, därest beredskapsåtgärderna ansåges böra
i nämnda hänseende kompletteras, torde kunna vara behjälpliga med en dylik
undersöknings genomförande å skogar i enskild ägo. De kostnader, som
därvid eventuellt uppkomme för styrelserna, borde dock bestridas genom
särskild medelsanvisning. För egen del vore centralrådet berett biträda vid
den förberedande utredning, som lämpligen borde föregå en sådan undersöknings
igångsättande.
1937 års arbetslöshetssakkunniga.
I proposition nr 302 till 1937 års riksdag angående anslag till statens arbetslöshetskommission,
reservarbeten och kontantunderstödsverksamhet
m. m. framhöll jag, att en omprövning borde komma till stånd rörande frågan
örn de medel, vilka framdeles böra anlitas för bekämpande av en kvarstående
jämförelsevis begränsad arbetslöshet. -lag erinrade vidare i nämnda
proposition, att en arbetslöshetsräkning vid lämplig tidpunkt på sommaren
1937 borde verkställas på sätt senast skedde år 1927. För verkställande
av den av mig ifrågasatta omprövningen av åtgärderna mot restarbetslös
-
Kungl. Majlis proposition nr 284.
61
heten tillkallade jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937
särskilda sakkunniga, vilka antagit namnet 1937 års arbetslöshetssakkunniga.
De sakkunniga utgöras av kanslichefen A. Thomson, ledamoten av första
kammaren lantbrukaren F. Domö, ledamöterna av andra kammaren förbundsordföranden
S. Cnise, redaktionssekreteraren T. Erlander, lantbrukaren
O. Jeppson och lantbrukaren G. Strindlund. Utredningsarbetet ledes
av mig i egenskap av de sakkunnigas ordförande.
De sakkunnigas arbete har förutom den centrala ledningen av 1937 års
arbetslöshetsräkning hittills huvudsakligast haft karaktären av förberedande
överläggningar om åtgärder mot restarbetslösheten. De sakkunniga hava
vid dessa överläggningar konstaterat behovet av ytterligare klarläggande
undersökningar på vissa punkter. Sådana hava ävenledes igångsatts rörande
följande problem.
1) Kommunernas kostnader för hjälp till arbetslösa.
2) Arbetslösheten inom fackföreningarna.
3) Inom olika länder tillämpade principer för kontantunderstödsverksamhet.
4) Orsakerna till de relativt talrika arbetslöshetsfall, vilka under nuvarande
högkonjunktur för första gången uppträda som hjälpsökande.
5) Kommunernas praxis vid nyanställning av arbetskraft med hänsyn till
ålderns inverkan å arbetstagarens möjligheter att erhålla anställning.
Ingendera av dessa undersökningar är för närvarande slutförd. Rörande
kommunernas praxis vid nyanställning av arbetskraft föreligga emellertid
vissa preliminära uppgifter av mera allmänt intresse.
Nämnda undersökning omfattar Stockholm och landets övriga 39 städer
med över 10,000 invånare. I dessa städer hade under åren 1934—36 nyanställts
5,766 manliga befattningshavare, därav 363 tillhörande yrkesgruppen
kontorspersonal, 322 vaktmästare (inklusive springpojkar) samt 5,081 kommunalarbetare.
Fördelas dessa personer efter ålder vid anställningen erhålles följande resultat.
Tabell 16. Sammanlagda antalet under åren 1934—1936 nyanställd manlig personal
i stadens tjänst jämte uppgift örn densammas åldersförliållanden vid anställnings
tillfället:
-
S
u m m a
Under
30 år
Över 30 ar
Under
Över
30 år
30 år
t. o. m.
20 år
21—30
år
31—35
år
36—40
år
över
40 år
Antal
%
Antal
%
Summa
Kontorspersonal . . .
47
220
57
14
25
267
74
96
26
363
Vaktmästare (inklusive
springpojkar) ....
224
48
27
12
11
272
84
50
16
322
Kommunalarbetare . .
314
2,074
934
589
1,170
2,388
47
2,693
53
5,081
Summa
585
2,342
1,018
615
1,206
2,927
51
2,839
49
5,766
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Obenägenheten att anställa äldre personer gör sig tydligt gällande beträffande
gruppen kontorspersonal och vaktmästare. Under de 3 år som undersökningen
omfattar hava endast 36 personer över 40 år anställts i landets
samtliga större och medelstora städer, vilket är en anmärkningsvärt låg siffra,
då man har sig bekant, att en betydande arbetslöshet bland fullgod arbetskraft
inom dessa områden existerar bland personer över 40 år.
De för de äldre åldersgrupperna långt gynnsammare siffrorna för kommunalarbetarna
förklaras därav, att flertalet »nyanställda» tidigare under längre
eller kortare perioder varit anställda i kommunens tjänst och därefter vid
arbetsbrist avskedats eller permitterats. Siffrorna lämna därför ingen annan
upplysning, än att kommunerna eftersträvat att vid tillfälle återanställa personer,
vilka tidigare varit i stadens tjänst.
På direkt fråga hava 14 städer förklarat sig sakna fastställt åldersstreck
vid nyanställning av arbetskraft, 19 städer hava uppgivit, att i reglemente
angivits åldersstreck och 7 städer meddela, att i praxis tillämpas åldersbestämmelser,
vilka icke finnas fastställda i reglemente. 26 av de undersökta
40 städerna skulle enligt deras egen förklaring tillämpa bestämmelser om
maximiålder vid anställning. I 2 städer har åldersgränsen satts så lågt som
vid 30 år, i 19 vid 35 år, i 4 vid 40 och i en stad vid 45 år.
1937 års arbetslöshetsräkning.
1937 års arbetslöshetssakkunniga hava i enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag
omhänderhaft den centrala ledningen av den arbetslöshetsräkning, som
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut ägde rum den 31 augusti 1937 i landets samtliga
kommuner.
För uppgörande av plan för nämnda räkning hade efter Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 11 juni 1937 tillkallats särskilda sakkunniga, vilka den 30
juni 1937 överlämnade förslag i ämnet. Räkningen verkställdes i stort sett
i enlighet med de sakkunnigas förslag. Slutresultaten från räkningen föreligga
ännu icke. Jag har emellertid från statens arbetslöshetskommission, åt
vilken uppdragits att verkställa den statistiska bearbetningen av materialet,
infordrat vissa preliminära uppgifter, för vilka jag i det följande redogör.
Vid räkningen anmälde sig 27,238 personer, varav 1,131 kvinnor. Vid
granskningen av de anmäldas uppgifter befunnos 691 personer ha haft arbete
på räkningsdagen. På andra grunder utsorterades vidare 373 anmälningar,
och slutligen framgick av uppgifterna, att 949 personer kunde anses vara helt
arbetsoförmögna. Bortsett från dessa, kvarstå sålunda 25,225 arbetslösa, varav
1,010 kvinnor. Efterföljande redogörelse behandlar allenast dessa 25,225
personer. De arbetslösa fördelade sig på 997 av landets 2,526 kommuner.
Inom samtliga städer med undantag av Trosa och Gränna redovisades arbetslösa.
Av de 1,364 jordbrukskommunerna uppvisade däremot endast 261
kommuner arbetslöshet.
De arbetslösas geografiska fördelning framgår av tabell 17. I tabellerna
18—24 redogöres närmare för de arbetslösa männens ålders- och yrkesför
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
63
delning, försörjnings- och bostadsförhållanden m. m. och i tabell 25 redovisas
de arbetslösa kvinnorna på yrkes- och åldersgrupper.
Av tabell 17 framgår, att arbetslösheten var av mera betydande omfattning
endast i Västernorrlands, Norrbottens, Göteborgs och Bohus samt Blekinge
län och i storstäderna. Inom dessa områden återfunnos närmare ",''3 av
samtliga arbetslösa. Det torde vidare böra observeras, att 8,833 eller c:a
35 % av de vid räkningen anmälda samtidigt uppträdde som hjälpsökande
hos arbetslöshetskommittéer. Räkningen gav alltså vid handen förekomsten
av en rätt betydande dold arbetslöshet. Relativt störst är denna dolda arbetslöshet
i landsbygdens jordbruks- och skogskommuner. De absoluta talen
äro emellertid här icke av någon större storleksordning. Inom de län, där
en anmärkningsvärt ringa del av de vid räkningen anmälda arbetslösa uppträtt
såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna, är likaledes det
absoluta antalet anmälda ganska lågt. I Jämtlands län sålunda, där allenast
5.6 % uppträda såsom hjälpsökande, deltogo i räkningen endast 108 personer,
i Kristianstads län med en hjälpsökandefrekvens av 10.3 %, var hela antalet
arbetslösa 233 och i Västerbottens län voro motsvarande siffror 16.6 %> och
771. I Göteborgs och Bohus län är hjälpsökandefrekvensen den högsta
i landet. Icke mindre än 63.9 % av de arbetslösa återfinnas här såsom hjälpsökande
hos kommittéerna. Även Hallands län (56.8 °/o) och Göteborgs stad
(43.6 %) uppvisa relativt hög hjälpsökandefrekvens. Bekymmersam är den
betydande dolda arbetslöshet, som enligt tabellen möter i Västernorrlands
och Norrbottens län.
I tabell 18 redovisas de arbetslösa fördelade på åldersgrupper och län. Av
de arbetslösa männen voro 10,363 eller 42.8 °/o över 40 år. Av tabell 20, vari
de hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande fördelats på åldersgrupper,
framgår, att icke mindre än 4,666 eller 53.0 %> av dessa voro över 40 år. Den
i samma tabell företagna jämförelsen med tidigare undersökningar utvisar,
att de äldre arbetslösa numera utgöra en betydligt större andel av de hjälpsökande
arbetslösa än tidigare. Hela antalet arbetslösa män under 21 år
uppgick till 2,237 eller 9.3 °/o, och ungefär 2/3 av dessa vörö hemmahörande i
Värmlands, Kopparbergs samt de norrländska länen. I storstäderna var däremot
ungdomsarbetslösheten av ringa omfattning, i det att antalet arbetslösa
i åldrarna under 21 år i dessa endast utgjorde 2.1 % av hela antalet arbetslösa
män. Sista kolumnen i tabell 18 angiver åldersmedianens läge i olika
län. Ett studium av denna kolumn giver vid handen, hur artskilt arbetslöshctsklientelet
inom olika delar av landet för närvarande är. Uppdelar
man klientelet ur ålderssynpunkt i två lika stora delar, går gränsen mellan
den äldre och den yngre hälften vid 45.4 år i Malmö stad och vid 44.9 år i
Stockholm. Motsvarande åldersläge för Norrbottens län är 27.7 år. Skillnaden
är som synes mycket betydande.
De arbetslösas fördelning på ålders- och yrkesgrupper framgår av tabell 19.
Den höga siffran för antalet arbetslösa inom gruppen jordbruk är särskilt
påfallande. Av 2,729 arbetslösa män, som redovisas inom denna grupp, voro
icke mindre än 1,177 jordbrukare, som icke hade full sysselsättning vid sina
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
Tabell 17. De arbetslösas geografiska fördelning.
Län
Antal
kommu- ner med
Antal arbetslösa
därav hjälpsökan- de arbetslösa
Antal
arbets- lösa per
1,000
inv.
lösa
män
kvinnor
summa
antal
%
i Stockholms stad ............
i
3,436
357
3,793
1,288
34.0
7.0
Stockholms ................
68
654
39
693
138
19.9
2.5
Uppsala....................
20
259
8
267
84
31.5
1.9
Södermanlands..............
37
216
17
233
54
23.2
1.2
Östergötlands ..............
42
701
50
751
177
23.6
2.4
Jönköpings..................
41
353
7
360
144
40.0
1.5
Kronobergs ................
41
259
1
260
88
33.8
1.7
Kalmar ....................
52
569
9
578
216
37.4
2.5
Gotlands....................
8
67
6
73
30
41.1
1.3
Blekinge....................
38
952
8
960
408
42.5
6.6
Kristianstads................
51
208
25
233
24
10.3
0.9
Malmö stad ................
1
1,071
132
1,203
414
34.4
8.3
Malmöhus i övrigt..........
52
1,053
30
1,083
454
41.9
2.9
Hallands....................
32
478
6
484
275
56.8
3.2
Göteborgs stad..............
1
1,418
95
1,513
660
43.6
5.8
Göteborgs o. Bohus i övrigt
60
1,887
21
1,908
1,220
63.9
9.1
[ Älvsborgs ..................
67
619
12
631
170
26.9
2.0
Skaraborgs..................
40
275
6
281
79
28.1
1.2
Värmlands..................
56
845
17
862
221
25.6
3.2
Örebro ....................
39
456
51
507
146
28.8
2.3
1 Västmanlands ..............
22
124
12
136
24
17.6
0.8
'' Kopparbergs................
40
520
14
534
109
20.4
2.1
! Gävleborgs..................
43
1,001
16
1,017
383
37.7
3.6
Västernorrlands ............
62
3,412
23
3,435
1,309
38.1
12.2
Jämtlands..................
29
108
—
108
6
5.6
0.8
Västerbottens ..............
27
765
6
771
128
16.6
3.6
Norrbottens ................
27
2,509
42
2,551
584
22.9
12.2
Samtliga län
997
24,215
1,010
25,225
8,833
35.0
4.0
därav
Städer med
över 100,000 inv.........
3
5,925
584
6,509
2,362
36.3
6.8
30,000—100,000 » ........
10
2,077
125
2,202
762
34.6
5.1
20,000— 30,000 » ........
5
829
27
856
402
47.0
6.6
j 5,000— 20,000 > ........
57
3.176
71
3,247
1,482
45.6
5.8
högst 5,000 > ........
39
551
7
558
222
39.8
4.5
Landskommuner
industrikommuner ..........
302
6,583
143
6,726
2,502
37.2
4.9
blandade kommuner ........
281
2,876
27
2,903
870
30.0
2.5
jordbrukskommuner ........
261
1,443
19
1,462
226
15.5
1.1
skogskommuner ............
39
755
7
762
5
0.7
3.4
jordbruk samt 724 jordbrukarsöner, som delvis voro sysselsatta vid föräldrarnas
jordbruk; 75 % av dessa partiellt arbetslösa voro hemmahörande i Norrbottens,
Västernorrlands och Västerbottens län. Utom dessa kategorier ingå
i undersökningen 598 personer inom andra yrkesgrupper, som vid räkningstillfället
icke voro helt arbetslösa. En mindre del av dessa utgjordes av
småföretagare, huvudsakligen skräddare, skomakare, fiskare m. fl., som
anmält sig vid arbetslöshetsräkningen av den orsaken, att arbetsinkomsten
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 18. Arbetslösa mäns fördelning på åldersgrupper och län,
65
14—
18—
21—
26-
31—
36—
41-
46-
51-
56—
61—
67—
Sum-
ma
Län
17
20
25
30
35
40
45
50
55
60
66
74
år
år
år
år
år
år
år
år
år
år
år
år
Absoluta tal
2
51
224
341
354
407
438
445
480
358
260
76
3 436
9
28
68
76
77
57
52
55
70
64
75
23
654
7
17
49
29
20
25
21
26
23
24
15
3
259
4
18
41
21
15
11
11
16
16
25
28
10
216
4
30
91
74
88
82
55
58
52
66
73
28
701
3
22
37
29
49
34
38
26
30
46
31
8
353
2
8
36
28
38
29
23
24
26
26
18
1
259
22
37
104
65
61
53
41
38
45
36
56
11
569
3
3
10
10
5
4
7
6
3
8
7
1
67
22
46
166
150
110
113
72
68
63
79
55
8
952
5
10
32
20
22
23
21
21
14
21
16
3
208
2
22
101
107
110
114
91
95
131
108
141
49
1071
Malmöhus i övrigt ....
3
33
107
107
121
110
105
89
115
106
121
36
1053
3
15
50
76
65
47
32
43
57
43
36
11
478
6
41
162
179
151
174
140
146
174
141
94
10
1418
Göteborgs o. Bohus i övr.
46
77
208
251
254
192
176
164
150
174
169
26
1887
18
35
93
75
79
49
48
55
50
57
50
10
619
16
26
39
45
39
32
17
14
20
12
13
2
275
42
92
135
lil
107
71
62
58
59
45
56
7
845
10
28
60
41
43
39
35
37
41
51
59
12
456
2
8
17
15
6
11
13
8
15
9
15
5
124
41
77
102
53
31
27
24
23
45
44
45
8
520
40
84
138
118
120
98
84
88
76
89
56
10
1001
131
267
538
493
445
361
278
251
234
201
189
24
3412
1
15
19
9
24
9
9
6
6
2
6
2
108
36
116
131
104
87
92
58
53
27
31
24
6
765
Norrbottens ..........
167
384
576
384
289
196
138
150
78
82
60
5
2 509
Samtliga län
647
1.590
3,334
3,011
2,810
2,460
2,089
2,063
2,100
1,948
1,768
395
24,215
Medel-
Procenttal
ålder
(median)
0.1
1.5
6.5
9.9
10.3
11.8
12.7
13.0
14.0
10.4
7.6
2.2
44.9
1.4
4.3
10.4
11.6
11.8
8.7
7.9
8.4
10.7
9.8
11.5
3.5
42.1
2.7
6.6
18.9
11.2
7.7
9.6
8.1
10.0
8.9
9.3
5.8
1.2
37.5
1.9
8.3
19.0
9.7
6.9
5.1
5.1
7.4
7.4
11.6
13.0
4.6
40.1
0.6
4.3
13.0
10.6
12.6
11.7
7.8
8.3
7.4
9.4
10.4
4.0
39.8
0.8
6.2
10.5
8.2
13.9
9.6
10.8
7.4
8.5
13.0
8.8
2.3
41.4
0.8
3.1
13.9
10.8
14.7
11.2
8.9
9.3
10.0
10.0
6.9
0.4
39.0
3.9
6.5
18.3
11.4
10.7
9.3
7.2
6.7
7.9
6.3
9.9
1.9
35.6
4.5
4.5
14.9
14.9
7.5
6.0
10.4
9.0
4.5
11.9
10.4
1.5
39.1
2.3
4.8
17.4
15.8
11.6
11.9
7.6
7.1
6.6
8.3
5.8
0.8
35.2
2.4
4.8
15.4
9.6
10.6
11.1
10.1
10.1
6.7
10.1
7.7
1.4
39.2
0.2
2.0
9.4
10.0
10.3
10.6
8.5
8.9
12.2
10.1
13.2
4.6
45.4
Malmöhus i övrigt ....
0.3
3.1
10.2
10.2
11.5
10.4
10.0
8.4
10.9
10.1
11.5
3.4
43.2
0.6
3.2
10.5
15.9
13.6
9.8
6.7
9.0
11.9
9.0
7.5
2.3
39.2
0.4
2.9
11.4
12.6
10.7
12.3
9.9
10.3
12.3
9.9
6.6
0.7
40.9
Göteborgs o. Bohus i övr.
2.4
4.1
11.0
13.3
13.5
10.2
9.3
8.7
7.9
9.2
9.0
1.4
38.7
2.9
5.6
15.0
12.1
12.8
7.9
7.8
8.9
8.1
9.2
8.1
1.6
36.9
5.8
9.4
14.2
16.4
14.2
11.6
6.2
5.1
7.3
4.4
4.7
0.7
32.7
5.0
10.9
16.0
13.1
12.7
8.4
7.3
6.9
7.0
5.3
6.6
0.8
33.0
2.2
6.1
13.2
9.0
9.4
8.6
7.7
8.1
9.0
11.2
12.9
2.6
42.0
1.6
6.5
13.7
12.1
4.8
8.9
10.6
6.5
12.1
7.2
12.1
4.0
42.1
7.9
14.8
19.6
10.2
6.0
5.2
4.6
4.4
8.6
8.5
8.7
1.5
29.8
4.0
8.4
13.7
11.8
12.0
9.8
8.4
3.8
7.6
8.9
5.1,
1.0
36.1
Västernorrlands.......
3.8
7.8
15.8
14.4
13.0
10.6
8.2
7.4
6.9
5.9
5.5
0.7
34.1
0.9
13.9
17.6
8.3
22.2
8.3
8.3
5.6
5. G
1.9
5.5
1.9
33.1
Västerbottens.........
4.7
15.2
17.1
13.6
11.4
12.0
7.6
6.9
3.5
4.1
3.1
0.8
30.8
Norrbottens ..........
6.7
15.8
22.9
15.8
11.5
7.8
5.5
6.0
3.1
3.3
2.4
0.2
27.7
Samtliga län
2.7
6.6
| 13.8
12.4
11.6
10.2
8,(
| 8.6
8.7
8.0
7.8
1.6
37.4
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284. 5
66
Kungl. Majlis proposition nr 284.
Tabell 19. Arbetslösa mäns fördelning
Absoluta tal.
Yrkesgrupper
14-17
år
18-20
år
21-25
år
26-30
år
31-35
år
36-40
år
41-45
år
46-50
år
51-55
år
56-60 61-66
år år
67-74
år
Sum-
ma
Jordbruk ..................
124
309
415
306
280
249
242
236
202
188
158
20
2,729
Skogshushållning............
9
87
210
158
112
73
49
49
31
22
26
4
830
Ingenjörsarbete o. arbetsledning
—
4
13
20
17
23
26
32
25
18
5
183
Malmbrytning ..............
—
-
14
16
15
5
4
6
1
10
6
77
Metallindustri ..............
12
80
co
rH
118
113
134
96
107
125
126
170
54
1,317
Stenindustri ................
3
9
101
181
174
132
113
98
88
124
124
32
1,179
Glasindustri ................
2
8
25
31
22
21
20
10
19
10
13
1
182
Annan jord- och stenindustri
2
7
21
22
17
8
20
8
18
21
16
10
170
Sågverksindustri ............
15
58
192
198
215
169
109
119
136
135
113
11
1,470
Annan trävaruindustri ......
3
13
34
23
19
29
23
22
19
24
39
15
263
Pappersindustri ............
5
15
43
57
66
67
36
39
35
40
26
5
434
Grafisk industri ............
—
7
16
21
18
16
9
14
16
11
8
3
139
Livsmedelsindustri..........
6
16
106
81
80
61
75
63
70
66
58
13
695
Textil- och beklädnadsindustri
—
16
42
48
28
40
22
28
38
30
37
11
340
Läder-, hår- o. gummivaruind.
5
23
51
52
47
52
46
61
38
45
29
11
460
Kemisk-teknisk industri......
—
5
23
42
59
39
25
28
26
26
27
11
311
Väg- och anläggningsarbete ..
2
16
127
168
CO
05
159
123
133
136
165
124
23
1,374
Annan byggnadsverksamhet..
1
19
67
104
110
100
93
107
118
143
153
50
1,065
Kraft- och värmeproduktion..
5
6
9
12
11
16
9
20
16
9
113
Sjöfart och fiske............
10
21
80
96
86
64
54
44
44
28
25
5
557
Kontors- och butikspersonal..
24
113
131
140
193
212
206
186
106
60
12
1,387
Lagerarbete ................
1
20
86
88
66
51
44
38
42
43
23
6
508
Hotell- och restaurangrörelse..
1
5
16
17
21
23
22
21
37
17
4
1
185
Landtransport ..............
39
118
212
178
204
172
139
127
124
99
75
16
1,503
Litterärt o. konstnärligt arbete
—
1
10
21
28
34
33
32
34
16
10
4
223
Förvaltning och undervisning
1
10
29
32
20
18
13
16
12
6
4
1
162
Sjukvård och hygien........
—
1
6
8
8
10
4
8
6
3
—
54
Husligt arbete..............
1
1
8
11
15
16
19
22
13
18
11
4
139
Tillfällighets- o. diversearbete
89 |
374
953
775
620
496
410
379
445
381
395|
58
5,375
Ungdom utan särskild utbildn.
312
327
143
9!
1
—1
791
Samtliga yrkesgrupper
647 |
1,590
3,334] 3,Olli
2,810] 2,460 2,089
2,063 2,100 l,94s| 1,768
395 1
24,215
Kungl. Irfajtts proposition nr 284.
67
på yrkes- oell åldersgrupper.
Procenttal.
Yrkesgrupper
14-17
år
18-20
år
21-25
år
26-30
år
31-35
år
36-40
år
41-45
år
46-50
år
51-55
år
56-60
år
61-66
år
67-74
år
Medel-
ålder
(median)
Jordbruk ..................
4.6
11.3
15.2
11.2
10.3
9.1
8.9
8.6
7.4
6.9
5.8
0.7
34.7
Skogshushållning............
1.1
10.5
25.3
19.0
13.5
8.8
5.9
5.9
3.7
2.7
3.1
0.5
29.4
Ingenjörsarbete o. arbetsledning
—
—
2.2
7.1
10.9
9.3
12.6
14.2
17.5
13.7
9.8
2.7
48.8
Malmbrytning ..............
—
—
18.2
20.7
19.5
6.5
5.2
7.8
1.3
13.0
7.8
—
33.8
Metallindustri ..............
0.9
6.1
13.8
8.9
8.6
10.2
7.3
8.1
9.5
9.6
12.9
4.1
42.0
Stenindustri ................
0.2
0.8
8.6
15.3
14.8
11.2
9.6
8.3
7.5
10.5
10.5
2.7
40.6
Glasindustri ................
1.1
4.4
13.7
17.0
12.1
11.5
11.0
5.5
10.4
5.5
7.2
0.6
36.7
Annan jord- och stenindustri
1.2
4.1
12.3
12.9
10.0
4.7
11.8
4.7
10.6
12.4
9.4
5.9
43.0
Sågverksindustri ............
1.0
3.9
13.1
13.5
14.6
11.5
7.4
8.1
9.3
9.2
7.7
0.7
37.7
Annan trävaruindustri ......
1.1
5.0
12.9
8.8
7.2
ILO
8.8
8.4
7.2
9.1
14.8
5.7
43.3
Pappersindustri ............
1.2
3.5
9.9
13.1
15.2
15.4
8.3
9.0
8.1
9.2
6.0
1.1
38.3
Grafisk industri ............
—
5.0
11.5
15.1
12.9
11.5
6.5
10.1
11.5
7.9
5.8
2.2
38.4
Livsmedelsindustri ..........
0.9
2.3
15.2
11.6
11.5
8.8
10.8
9.1
10.1
9.5
8.3
1.9
40.8
Textil-och beklädnadsindustri
—
4.7
12.4
14.1
8.2
11.8
6.5
8.2
11.2
8.8
10.9
3.2
40.5
Läder-, hår- o. gummivaruind.
1.1
5.0
11.1
11.3
10.2
11.3
10.0
13.3
8.2
9.8
6.3
2.4
41.0
Kemisk-teknisk industri......
—
1.6
7.4
13.5
19.0
12.5
8.0
9.0
8.4
8.4
8.7
3.5
39.4
Väg- och anläggningsarbete ..
0.1
1.2
9.2
12.2
14.4
11.6
9.0
9.7
9.9
12.0
9.0
1.7
41.7
Annan byggnadsverksamhet..
0.1
1.8
6.3
9.8
10.3
9.4
8.7
10.0
11.1
13.4
14.4
4.7
47.8
Kraft- och värmeproduktion
_
—
4.4
5.3
8.0
10.6
9.8
14.1
8.0
17.7
14.1
8.0
50.2 !
Sjöfart och fiske............
1.8
3.8
14.4
17.2
15.4
11.5
9.7
7.9
7.9
5.0
4.5
0.9
35.2
Kontors- och butikspersonal..
0.3
1.7
8.2
9.4
10.1
13.9
15.3
14.9
13.4
7.6
4.3
0.9
43.1
Lagerarbete ................
0.2
3.9
16.9
17.3
13.0
10.0
8.7
7.5
8.3
8.5
4.5
1.2
35.6
Hotell- och restaurangrörelse
0.5
2.7
8.6
9.2
11.4
12.4
11.9
11.4
20.0
9.2
2.2
0.5
43.2
Landtransport ..............
2.6
7.9
14.1
11.8
13.6
11.4
9.2
8.4
8.3
6.6
5.0
1.1
36.0
Litterärt o. konstnärligt arbete
—
0.4
4.5
9.4
12.6
15.2
14.8
14.4
15.2
7.2
4.5
1.8
43.7
j Förvaltning och undervisning
0.6
6.2
17.9
19.8
12.3
11.1
8.0
9.9
7.4
3.7
2.5
0.6
33.2
j Sjukvård och hygien........
—
1.9
lil
14.8
14.8
18.5
7.4
14.8
11.1
5.6
—
—
38.0
Husligt arbete..............
0.7
0.7
5.8
7.9
10.8
11.5
13.7
15.8
9.4
12.9
7.9
2.9
45.6
Tillfällighets- o. diversearbete
1.7
7.0
17.7
14.4
11.5
9.2
7.6
7.1
8.3
7.1
7.3
1.1
35.0
Ungdom utan särskild utbildn.
39.5 !
41.3
18.1
1.1
—
—
—
—
-
—
—
Samtliga yrkesgrupper ......
2.7
6.6
13.8
124
11.6
10.2
8.6
8.6
8.7
8.0
7.3
1.6
37.4
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 284- Tabell 20. Hjälpsökande arbetslösa mäns fördelning på åldersgrupper.
Åldersgrupper
Antal
hjälp- sökande
arbetslösa
3Vs 1937
Hjälp- sökande
i % av
antalet
arbetslösa
Hjälpsökande arbetslösas
åldersfördelning
Samtliga
arbetslösas
åldersför-
delning
3,/« 1937
s1/t 1935
31/7 1936
31/s 1937
under 181..............
91
14.1
0.9
0.8
1.0
2.7
18—20..............
253
15.9
7.1
4.7
2.9
6.6
21—25..............
687
20.6
16.9
14.1
7.8
13.8
26—30 ..............
999
33.2
16.7
15.3
11.4
12.4
31—35..............
1,107
39.4
13.6
13.4
12.6
11.6
36—40 ..............
997
40.5
10.4
10.9
11.8
10.2
41—45..............
906
43.4
8.1
8.9
10.3
8.6
46—50 ..............
902
43.7
7.8
8.9
10.2
8.5
51—55..............
1,019
48.5
6.9
8.5
11.6
8.7
56—60 ..............
917
47.1
6.2
7.5
10.4
8.0
61—66..............
843
47.7
4.7
6.2
9.6
7.3
67—..............
79
20.0
0.7
0.8
0.9
1.6
Summa
8,800
36.3
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
varit otillräcklig. Den större delen av övriga partiellt arbetslösa utgjordes
emellertid av anställda, som vid räkningstillfället hade arbete 2 å 3 dagar
i veckan.
I tabell 21 redovisas de arbetslösa fördelade efter försörjningsförhållanden.
Av tabellen framgår, att de hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande
arbetslösa hade en betydligt större försörjningsbörda än övriga arbetslösa.
Icke mindre än 69.2 % av de förra voro försörjningspliktiga, under det motsvarande
siffra för de övriga var 45.1.
I tabell 22 meddelas uppgifter om de arbetslösas bostadsförhållanden. Särskilt
anmärkningsvärt är, att över hälften av de arbetslösa voro boende hos
föräldrar eller andra anhöriga eller i egen fastighet. Av de egna fastigheterna
voro 1,412 jordbruksfastigheter och 2,375 andra fastigheter. Av fastigheterna
voro 532 egna hem med statligt egnahemslån och 144 arbetarsmåbruk med
statligt arbetarsmåbrukslån.
I tabell 23 redovisas antalet arbetslösa, som uppgivit sig vara fackligt organiserade.
Av samtliga arbetslösa män voro 40.9 % fackligt organiserade
och av de hjälpsökande arbetslösa 34.9 %.
I tabell 24 lämnas uppgifter om arbetslöshetsperiodens längd under tiden
x/i 1936—31/s 1937. I tabellen ingå icke jordbrukare och hemmasöner samt
övriga partiellt arbetslösa. Ej heller har medräknats ungdom utan särskild
utbildning, d. v. s. unga arbetslösa, som aldrig haft något arbete i öppna
marknaden. Av tabellen framgår, att de hos arbetslöshetskommitteerna hjälpsökande
arbetslösas arbetslöshet var av betydligt svårare art än övriga arbetslösas.
Så gott som helt arbetslösa under undersökningsperioden voro icke
mindre än 59.3 °/o av de förstnämnda, under det att motsvarande siffra för * *
1 För hjälpsökande 16—17 år för övriga 14—17 år.
* sl/8 1937 67—74 år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 21. Arbetslösa mans fördelning efter försörjningsförhållanden,
Därav tillhörande yrkesgrupp
Hjälpsö-
kande
arbets-
lösa
Övriga
arbets-
Summa
Jordbruk
Metall-
industri
Sten- .
industri
Såg-
Väg- o.
anlägg- ningsar- bete
Kontors-
Land-
Tillfäl- lighets 0.
diverse- arbete
lösa
jord-
brukare
övriga
verks-
industri
o.butiks-
personal
tran-
sport
Absoluta tal
Gifta ........................
5,739
6,483
12,222
984
372
714
718
820
871
763
776
2,344
därav
263
830
utan barn under 16 år......
1,953
2,724
4,677
229
135
364
252
316
308
339
med 1 » > > >......
1,563
1,720
3,283
188
105
163
208
236
228
203
234
662
>2 > > >>......
1,142
980
2,122
192
57
93
125
138
167
122
146
455
>3 > » >>......
563
492
1,055
131
28
54
76
78
84
66
62
188
>4 * > > >......
261
266
527
82
23
23
28
30
45
19
37
100
>5 » > >»......
130
146
276
68
12
9
15
13
24
5
16
59
> 6 el. flera barn under 16 år
127
155
282
94
12
8
14
9
15
9
18
50
Ogifta eller förut gifta med för-
57
206
sörjningsplikt ..............
347
471
818
46
31
40
33
63
50
67
Summa försörjningspliktiga....
6,086
6,954
13,040
1,030
403
754
751
883
921
830
833
2,550
Icke försörjningspliktiga ......
2,714
8,461
11,175
147
1,149
563
428
587
453
557
670
2,825
Summa
8,800
15,415
24,215
1,177
1,552
1,317
1,179
1,470
1,374
1,387
1,503
5,375
Procenttal
Gifta ........................
65.2
42.0
50.5
83.6
24.0
54.2
60.9
55.8
63.4
55.0
51.6
43.6
därav
17.5
15.4
utan barn under 16 år......
22.2
17.7
19.3
19.4
8.7
27.6
21.4
21.5
22.4
24.4
med 1 > > > »......
17.7
11.1
13.5
16.0
6.7
12.4
17.6
16.1
16.6
14.6
15.5
12.3
>2 » > » >......
13.0
6.4
8.8
16.3
3.7
7.1
J0.6
9.4
12.2
8.8
9.7
8.5
> 3 > > > >......
6.4
3.2
4.4
11.1
1.8
4.1
6.4
5.3
6.1
4.8
4.1
3.5
»4 » > >>......
3.0
1.7
2.2
7.0
1.5
1.7
2.4
2.0
3.3
1.4
2.5
1.9
> 5 > > > >......
1.5
0.9
1.1
5.8
0.8
0.7
1.3
0.9
1.7
0.4
1.1
1.1
> 6 el. flera barn under 16 år
1.4
1.0
1.2
8.0
0.8
O.fi
1.2
0.6
1.1
0''6
1.2
0.9
Ogifta eller förut gifta med för- sörjningsplikt ..............
4.0
3.1
3.4
3.9
2.0
3.1
2.8
4.3
3.6
4.8
3.8
3.8
| Summa försörjningspliktiga ....
69.2
45.1
53.9
87.5
26.0
57.3
63.7
60.1
67.0
59.8
55.4
47.4
Icke försörjningspliktiga ......
30.8
54.9
46.1
12.5
74.0
42.7
36.3
39.9
33.0
40.2
44.6
52.6
Summa
100.0
100. o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
100.0
100 0
lOO.o
Kungl. Maj:ts proposition nr 284,
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 22. Arbetslösa mäns fördelning efter bostadsförhållanden.
Antal
joende
Procent boende
Län
hos föräldrar
eller andra
anhöriga
i
för-
i egen
fastighet
Sum-
ma
hos föräldrar
eller andra
anhöriga
för-
i egen
fastighet
hela
anta-
let
å jord- bruks- fastig- het
hyrd
bo-
stad1
hela
anta-
let
å jord- bruks- fastig- het
hela
anta-
let
å jord- bruks- fastig- het
hyrd
bo-
stad
hela
anta-
let
å jord- bruks- fastig- het
Stockholms stad ....
575
2
2,821
40
_
3,436
16.8
0.1
;82.o
1.2
_
Stockholms ........
192
9
361
101
16
654
29.4
1.4
55.2
15.4
2.7
Uppsala............
94
8
135
30
3
259
36.3
3.1
52.1
11.6
1.2
Södermanlands......
83
4
114
19
4
216
38.3
1.8
52.8
8.9
1.9
Östergötlands ......
213
4
454
34
5
701
30.4
0.6
64.8
4.8
0.7
Jönköpings..........
114
4
198
41
2
353
32.3
1.1
56.1
11.6
0.6
Kronobergs ........
93
18
130
36
15
259
36.0
7.0
50.2
13.8
5.7
Kalmar ............
219
6
273
77
8
569
38.4
1.0
48.0
13.6
1.4
Gotlands............
14
1
43
10
4
67
20.9
1.5
64.2
14.9
6.0
Blekinge............
363
70
270
319
99
952
38.2
7.4
28.3
33.5
10.4
Kristianstads........
73
4
90
45
14
208
35.1
1.9
43.3
21.6
6.7
Malmö stad ........
211
—
795
65
_
1,071
19.7
—
74.2
6.1
_
Malmöhus i övrigt ..
246
3
710
97
5
1,053
23.4
0.3
67.4
9.2
0.5
Hallands............
139
11
279
60
9
478
29.1
2.3
58.4
12.5
1.8
Göteborgs stad......
422
2
981
15
—
1,418
29.7
0.1
69.2
1.1
—
Göteborgs o. Bohus i
övrigt............
648
125
662
577
160
1,887
34.3
6.6
35.1
30.6
8.5
Älvsborgs ..........
225
26
314
80
17
619
36.3
4.2
50.7
13.0
2.8
Skaraborgs..........
147
5
106
22
7
275
53.4
1.8
38.5
8.1
2.6
Värmlands..........
397
135
268
180
83
845
47.0
16.0
31.7
21.3
9.8
Örebro ............
175
16
219
62
18
456
38.4
3.5
48.0
13.6
3.9
Västmanlands ......
48
3
64
12
2
124
38.7
2.4
51.6
9.7
1.6
Kopparbergs........
280
53
170
70
24
520
53.8
10.2
32.7
13.5
4.6
Gävleborgs..........
428
25
459
114
15
1,001
42.8
2.5
45.8
11.4
1.5
Västernorrlands ....
1,287
374
1,304
821
372
3,412
37.8
11.0
38.2
24.0
10.9
Jämtlands..........
55
13
40
13
6
108
50.9
12.0
37.0
12.1
5.6
Västerbottens ......
340
140
238
187
86
765
44.4
18.3
31.1
24.5
11.3
Norrbottens ........
1,394
646
455
660
438
2,509
55.6
25.8
18.1
26.3
17.4
Samtliga län
8,475
1,707
11,953
3,787
1,412
24,215
35.0
7.0
49.4
15.6
5.8
de övriga uppgick till 20.8 %. Genomgående uppvisade de yngre arbetslösa
kortare arbetslöshetsperioder än de äldre.
Slutligen meddelas i tabell 25 några uppgifter om de arbetslösa kvinnorna.
1 Häri ingå 163 arbetslösa boende i egen våning i kooperativ bostadsförening.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 28. Antalet fackligt organiserade arbetslösa män inom olika kommuntyper.
Kommuntyper
Fackligt organi- serade arbetslösa
D
a r a v
tillhörande
till socialstyrelsen rapporterande förbund
till socialstyrelsen
icke rapporteran- de förbund
antal
i % av
antalet
arbets- lösa
Grov- och fa- ta likså r- arbeta- reför- bundet
Livs-
medels-
arbeta-
reför-
bundet
Metall-
indu-
stri-
arbeta-
reför-
bundet
Skogs- och f lott- ningsar- betare- för- bundet
Sten-
industri-
arbeta-
reför-
bundet
Såg-
verks-
industri-
arbeta-
reför-
bundet
Trans-
portar-
betare-
för-
bundet
Väg- och
vatten- bygg-
nadsar-
betare-
för-
bundet
Övriga
Sveriges
arbetares
central-
organi-
sation
övriga
Städer med
över 100,000 inv.....
2,596
43.8
559
270
465
1
5
11
138
29
701
108
309
30,000—100,000 » ....
983
47.3
223
69
133
—
4
9
55
4
318
70
98
20,000 - 30,000 » ....
294
35.5
84
23
26
—
4
—
28
19
64
11
35
5,000 - 20,000 » ....
1,418
44.6
374
72
234
1
23
107
68
50
272
99
118
högst 5,000 > ....
285
51.7
95
6
27
2
6
10
15
9
56
45
14
Landskommuner
industrikommuner......
2,571
39.1
455
36
133
158
199
576
63
219
440
205
87
blandade kommuner....
911
31.7
89
14
19
82
238
129
24
80
122
66
48
jordbrukskommuner ....
470
32.6
28
1
2
148
21
60
10
83
61
23
33
skogskommuner........
367
48.6
5
1
—
208
4
—
102
14
10
23
Summa
9,895
40.9
1,912
492
1,039
000
500
906
401
595
2,048
637
765
därav
r
| hjälpsökande arbetslösa
3,073
34.9
727
79
331
39
284
354
127
189
522
272
149
Kungl. Maj:ts proposition nr 284■
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Tabell 24. Arbetslösa mäns fördelning efter arbetslöshetsperiodens längd under tiden
Vi 1986—31/s 1937.1
Antal arbets-
Hjälpsökande arbetslösa
Övriga arbetslösa
Samtliga arbetslösa
löshetsveckor
under
26 år
26—40
år
över
40 år
Sum-
ma
under
26 år
26-40
år
över
40 år
Sum-
ma
under
26 år
26—40
år
över
40 år
Sum-
ma
Absoluta tal
1—9......
14
25
20
59
268
253
158
679
282
278
178''
738
10—19 ......
14
41
49
104
253
323
217
793
267
364
266''
897
20—29 ......
30
68
63
161
273
394
313
980
303
462
376
1,141
30—39 ......
50
120
118
288
389
500
361
1,250
439
620
479
1,538
40—49 ......
67
150
158
375
392
493
382
1,267
459
643
540
1,642
50—59 ......
76
202
238
516
406
486
499
1,391
482
688
737
1,907
60-69 ......
117
286
298
701
380
439
483
1,302
497
725
781
2,003
70-79 ......
99
360
424
883
313
396
465
1.174
412
756
889
2,057
80-87 ......
306
1,628
2,939
4,873
368
781
1,494
2,643
674
2,409
4,433
7,516
okänt ......
18
109
135
262
299
437
488
1,224
317
546
623
1,486
Summa
791
2,989
4,442
8,222
3,841
4,502
4,860
12,703
4,132
7,491
9,302! 20,925
Procenttal
1—9 ......
1.8
0.8
0.5
0.7
8.0
5.6
3.3
5.4
6.8
3.7
1.9
3.5
10—19 ......
1.8
1.4
1.1
1.3
7.6
7.2
4.5
6.3
6.5
4.8
2.9
4.3
20-29 ......
3.8
2.3
1.4
1.9
8.2
8.8
6.4
7.7
7.3
6.2
4.0
5.5
30—39 ......
6.3
4.0
2.7
3.5
11.6
11.1
7.4
9.8
10.6
8.3
5.1
7.4
40-49 ......
8.4
5.0
3.6
4.6
11.7
10.9
7.9
10.0
11.1
8.6
5.8
7.8
50—59 ......
9.6
6.8
5.3
6.3
12.2
10.8
10.3
11.0
11.7
9.2
7.9
9.1
60—69 ......
14.8
9.6
6.7
8.5
11.4
9.8
9.9
10.2
12.0
9.7
8.4
9.6
70—79 ......
12.5
12.0
9.5
10.7
9.4
8.8
9.6
9.2
10.0
10.1
9.6
9.8
80-87 ......
38.7
54.5
66.2
59.3
11.0
17.3
30.7
20.8
16.3
32,1
47.7
35.9
okänt ......
2.3
3.6
3.0
3.2
8.9
9.7
10.0
9.6
7.7
7.3
6.7
7.1
Summa
100.0
| 100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
100.0
llOO.O
100.0
1 I tabellen ingå ej jordbrukare, hemmasöner och övriga partiellt arbetslösa; ej heller ungdom
utan särskild utbildning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 25. Arbetslösa kvinnors fördelning på yrkes- och åldersgrupper.
Yrkesgrupper
Absoluta tal
Jordbruk...........................
Industri och hantverk...............
därav
livsmedelsindustri...................
textil- och beklädnadsindustri.........
Handel, samfärdsel och allmän tjänst,
därav
kontors- och butikspersonal...........
förvaltning oell undervisning .........
hotell- och restaurangrörelse .........
Husligt arbete m. m................
Ungdom utan särskild Utbildning ...
därav i
Storstäder ..........................
Övriga städer........................
Landskommuner ....................
Procenttal
Jordbruk............................
Industri och hantverk................
därav
livsmedelsindustri...................
textil- och beklädnadsindustri.........
Handel, samfärdsel och allmän tjänst
därav
kontors- och butikspersonal...........
förvaltning och undervisning .........
hotell- och restaurangrörelse .........
Husligt arbete m. m................
Ungdom utan särskild utbildning ...
Summa
Summa
därav i
Storstäder ......
Övriga städer....
Landskommuner
14—17
år
18-20
år
21—25
år
26-30
år
31—35
år
36—40
år
41—45
år
46—50
år
51—55
år
56-60
år
61-66
år
67-74
år
Summa
1
7
2
1
6
3
6
29
17
8
4
24
il
1
9
14
81
20
39
50
29
9
2
9
4
i
59
20
24
52
16
16
4
11
1
53
18
20
48
19
12
7
11
2
42
11
22
52
32
6
7
18
2
39
8
25
40
24
8
5
16
4
42
4
24
36
23
5
19
4
39
14
16
37
19
1
12
24
25
4
12
26
14
2
4
12
i
12
4
5
15
9
1
5
3
2
1
1
15
419
115
192
387
199
54
48
141
48
49
64
144
124
112
114
97
101
104
63
83
5
1,010
22
65
63
06
83
68
70
77
41
24
3
584
14
21
50
27
31
14
22
14
18
12
6
2
230
28
21
29
34
15
17
12
17
9
10
4
196
6.G
6.7
13.3
13.3
26.7
26.7
6.7
_
100.0
1.7
4.1
19.3
14.1
12.6
10.0
9.3
10.0
9.3
6.0
2.9
0.7
100.0
1.7
6.9
17.4
17.4
15.7
9.6
6.9
3.5
12.2
3.5
3.5
1.7
loo.o
0.5
2.1
20.8
12.5
10.4
11.5
13.0
12.5
8.3
6.8
2.0
—
100.0
1.6
6.2
12.9
13.4
12.4
13.4
10.3
9.3
9.6
6.7
3.9
0.3
100.0
5.5
14.6
8.1
9.5
16.1
12.1
11.6
9.5
7.0
4.5
—
100.0
16.7
29.6
22.2
11.1
14.8
—
1.9
3.7
—
—
100.0
_
2.1
4.2
8.3
14.6
14.6
10.4
10.4
25.0
8.3
2.1
—
ioo.o
4.3
6.4
6.4
7.8
7.8
12.8
11.3
13.5
17.0
8.5
3.5
0.7
lOO.o
60.4
29.2
8.3
2.1
—
—
—
—
—
—
"
1UU.0
4.9
6.3
14.2
12.3
11.1
11.3
9.6
10.0
10.3
6.2
3.3
0.5
IOO.O
1.2
3.8
11.1
10.8
11.3
14.2
10.8
12.0
13.2
7.0
4.1
0.5
100.O
6.1
9.1
21.7
11.7
13.5
6.1
9.6
6.1
7.8
5.2
2.2
0.9
100.0
14.3
10.7
14.8
17.3
7.7
8.7
6.1
8.7
4.6
5.1
2.0
—
100.0
05
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 284-
Lokala utredningar.
Vissa förslag till åtgärder mot arbetslöshet hava inkommit från såväl den
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1935 tillkallade 1935 års
Blekingeutredning som de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16
april 1937 tillkallade sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands läns
försörjningsmöjligheter, i det följande benämnda Våsternorrlandsutredningen.
För Blekingeutredningens förslag rörande komplettering av ofullständiga
jordbruk redogör jag i annat sammanhang. Västernorrlandsutredningen
begärde i skrivelse den 27 september 1937 att av anslaget till beredskapsarbeten
måtte anvisas 500,000 kronor för anordnande av beredskapsarbeten i
syfte att förbättra ofullständiga jordbruk, över denna framställning hava
lantbruksstyrelsen och statens egnahemsstyrelse avgivit gemensamt yttrande.
Sagda myndigheter hava icke funnit anledning föreligga att behandla verksamheten
för förbättrande av ofullständiga jordbruk i Västernorrlands län
efter andra riktlinjer än dem, som gällde för verksamheten i övriga delar av
landet. Myndigheterna hava därför föreslagit, att Västernorrlandsutredningens
nu ifrågavarande hemställan måtte överlämnas till 1936 års egnahemsutredning
att beaktas vid fullgörande av dess uppdrag. Kungl. Majit har på
chefens för jordbruksdepartementet föredragning den 19 januari 1938 fattat
beslut i överensstämmelse härmed.
Kungl. Majit har vidare efter framställning av Västernorrlandsutredningen
den 17 december 1937 anvisat 5,000 kronor för verkställande av utredningar
rörande möjligheterna att i Västernorrland anlägga ett finpappersbruk.
Beträffande Västernorrlandsutredningens hemställan att medel måtte anvisas
till en på utredningens initiativ bildad företagareförening inom länet återkommer
jag i annat sammanhang.
Exporthuskommittén.
Efter vissa förberedande överväganden tillkallades jämlikt Kungl. Majits
bemyndigande den 8 oktober 1937 särskilda sakkunniga för att undersöka
möjligheterna att framför allt i England upparbeta en marknad för svenska
trähus. De sakkunniga, vilka antagit benämningen exporthuskommittén,
äro civilingenjören E. Bosaeus, arkitekten Q. Heimburger och arkitekten S.
Wallander. Kommittén har verkställt undersökningar rörande 1) val av
förläggningsort för eventuell fabrik för på exportmarknaden inriktad tillverkning
av färdigmonterade trähus; 2) beräkning av anläggningskostnad
och räntabilitet för en sådan fabrik; 3) fortsatt propagandaverksamhet och
marknadsundersökning; 4) organisation av försäljningen samt 5) företagets
finansiering och ledning. De sakkunniga hava den 2 april 1938 framlagt
förslag i ämnet, till vilket jag senare återkommer. Beträffande den närmare
innebörden av detta förslag torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
75
Departementschefen.
Arbetslöshetsläget har under budgetåret 1937/1938 i hög grad förbättrats
även i jämförelse med det relativt tillfredsställande läget under föregående
år. En viss föreställning om förbättringens styrka erhålles genom uppgiften,
att antalet hjälpsökande arbetslösa under tiden den 31 januari 1937
till den 31 januari 1938 minskats från 32,509 till 21,723. Antalet kommuner
med mera betydande arbetslöshet har under året starkt nedgått. Medan
sålunda den 31 december 1936 147 av landets kommuner hade en arbetslöshet
på över 1 procent av invånareantalet, var motsvarande antal den
31 december 1937 80. En arbetslöshet på över 2 procent av invånareantalet
hade den 31 december 1936 54 kommuner; motsvarande dag 1937 var antalet
31. Kommuner med 3-procentig arbetslöshet utgjorde vid årsskiftet
1936/1937 35, medan motsvarande siffra vid årsskiftet 1937/1938 var 18.
6 kommuner hade den 31 december 1936 en så stor arbetslöshet som minst
6 procent av invånareantalet. Den 31 december 1937 fanns ingen kommun
i landet med denna höga arbetslöshetssiffra.
I stort sett hava alltså de förhoppningar, som jag i propositionen nr 300
till 1937 års riksdag uttalade angående arbetslöshetens minskning under
innevarande budgetår, infriats. Jag erinrade i berörda sammanhang därom,
att arbetslöshetskommissionen hade beräknat genomsnittliga antalet arbetslösa
under budgetåret 1937/1938 till 13,000 per månad. Jag höll för sannolikt,
att under förutsättning av en helt oförändrad arbetslöshetspolitik det
genomsnittliga antalet arbetslösa skulle komma att något överskrida sagda
siffra på grund av förekomsten av de hårt arbetslöshetstyngda områdena,
fack vare den utökning av de statliga och kommunala beredskapsarbetena,
som i sagda områden skulle komma till stånd, förmodade jag emellertid, att
arbetslöshetskommissionens beräkningar skulle visa sig hållbara.
Under budgetårets första 8 månader har det genomsnittliga antalet arbetslösa
uppgått till 15,000. Den preliminära månadsrapporten för mars månad
utvisar ett antal hjälpsökande arbetslösa av något över 19,000. Under sådana
förhållanden torde månadsgenomsnittet för budgetåret komma att ligga
mellan 14- och 15,000 eller något över den siffra jag i fjolårets proposition
betecknade såsom sannolik. Under tiden juli 1937—januari 1938 har arbetslöshetsläget
utvecklat sig i stort sett enligt de tidigare beräkningarna.
Däremot hava februari- och marssiffrorna visat sig något högre, än man vid
utarbetandet av propositionen nr 300 till 1937 års riksdag beräknade. Någon
särskild oro torde emellertid detta förhållande icke behöva ingiva. Jag
vill erinra örn att årets februarisiffra med nära 10,000 understiger fjolårets
och att även marssiffran 1938 torde komma att med cirka 8,000 understiga
motsvarande .siffra 1937. Emellertid vågar jag icke för nästa budgetår räkna
med någon mera avsevärd ytterligare förbättring av arbetslöshetsläget, även
örn konjunkturutvecklingen fortlöper utan någon ny kris. Med hänsyn till
att utgångsläget för budgetåret 1938/39 torde te sig något gynnsammare än för
det löpande budgetåret utgår jag från att genomsnittliga antalet anmälda
arbetslösa per månad kan sättas till 12,000.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Den uppfattning, som jag i fjolårets proposition uttalade angående den
då kvarvarande arbetslöshetens natur, torde äga giltighet även under nu rådande
förhållanden. Alltjämt möta två huvudproblem, nämligen arbetslösheten
i storstäderna och arbetslösheten i de svårt hemsökta landsdelarna.
Göteborgs och Bohus län, Västernorrlands län samt i någon mån även Blekinge
län och Norrbottens län.
Restarbetslöshetens problem är föremål för övervägande av 1937 års arbetslöshetssakkunniga.
De sakkunnigas arbete har hittills närmast haft
karaktären av förberedande undersökningar, vilka torde bliva av värde
vid bedömandet av åtgärder mot den även under högkonjunkturen kvardröjande
arbetslösheten. Särskilt lär därvid kännedom örn arbetslöshetsorsaker
och levnadsförhållanden beträffande de personer, som under högkonjunktur
och högsäsong sakna sysselsättning, kunna giva vägledning. Sådan
kännedom avser 1937 års arbetslöshetsräkning att skänka. De sakkunniga
hava sålunda icke hittills haft tillgång till allt det material, som behövs för
att taga ställning till frågan om de lämpligaste åtgärderna i kampen mot
restarbetslösheten. Under sådana förhållanden torde arbetslöshetspolitiken
böra bedrivas i stort sett enligt de riktlinjer, som uppdrogos i fjolårets proposition.
Arbetet på att främja åtgärder för att inom de arbetslöshetstyngda områdena
skapa såväl nya industrier som eljest förbättrade försörjningsmöjligheter
för befolkningen bör alltså fortsätta. Ekonomiskt stöd torde därför
böra lämnas åt företagareföreningar för ökande av deras möjligheter att inom
arbetslöshetstyngda distrikt med odifferentierat näringsliv framskapa småindustri
och hantverk. Kungl. Majit har på mitt förslag anvisat medel för undersökning
rörande lämpligheten att förlägga ett finpappersbruk till Västernorrlands
län. Beträffande Blekinge län torde medel böra anvisas för fortsatt
verksamhet för komplettering av ofullständiga jordbruk inom länet samt
till en av Blekingeutredningen föreslagen inventering av sådana jordbruk.
Jag förordar dessutom fortsatt medelsanvisning till Lyckebyåns reglering.
Till dessa frågor återkommer jag i det följande. Under året hava, såsom jag
nyss erinrat, genom tillkallade sakkunniga undersökningar rörande möjligheterna
att förvärva marknad för export av färdiga trähus verkställts. De
sakkunniga hava efter jämförelsevis grundliga studier i England, vilkas resultat
peka i avgjort gynnsam riktning, avgivit förslag, som för närvarande är
föremål för närmare prövning. Det är min avsikt att, därest riksdagen icke
däremot framställer någon erinran, nied anlitande av tillgängliga anslag för
främjande av enskild företagsamhet ställa medel till förfogande för ett bolag,
som kan bildas i syfte att för tillverkning av färdiga trähus i huvudsak för
export anlägga ett industriföretag å sådan ort, att arbetslösa kunna beredas
sysselsättning. Blir resultatet av detta försök tillfredsställande, torde böra
övervägas, huruvida ytterligare någon fabrik lämpligen kan anläggas.
Trots den utökning av arbetstillfällena, som de här antydda åtgärderna
skulle medföra, kommer vid oförändrat arbetslöshetsläge likväl en kännbar
arbetslöshet att kvarstå inom Västernorrlands, Göteborgs och Bohus samt i
viss mån Blekinge län. Det torde därför även under nästföljande budgetår
77
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
vara nödvändigt, att medel anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten.
Beträffande anslagen till ifrågavarande ändamål har 1936 års utredning
angående beredskapsarbeten föreslagit, att det måtte bringas till kommunernas
kännedom redan under goda tider, att kommunerna under en ai - betslöshetsperiod ägde möjligheter att erhålla bidrag även till sådana
företag, som de under alla förhallanden ämnade utföra, saframt för aibetets
verkställande anlitades arbetslösa till visst mkiimiantal från annan
ort. De sakkunnigas motiv för detta förslag har varit, att kommunerna
kunde tänkas vara villiga att förlägga en större del av sina arbeten, än hittills
varit fallet, till depressionsperioder, såvida kommunerna ägde kännedom
om möjligheten att under arbetslöshetstider erhålla statsbidrag även
till sina mera ordinarie arbeten. Anslaget till kommunala beredskapsarbeten
skulle alltså enligt de sakkunnigas mening användas till att söka motverka,
att kommunerna under högkonjunkturstider igångsatte arbeten, som utan
olägenhet kunde uppskjutas.
Enligt min mening torde hinder icke möta för att realisera de sakkunnigas
förslag särskilt då det gäller skattetyngda kommuner; detta så mycket
mindre som gränsen mellan en kommuns ordinarie arbeten och arbeten av
den typ, som ursprungligen ansågos särskilt lämpade för kommunala beredskapsarbeten,
alltid måste betecknas såsom ganska flytande.
Även ett annat av de förslag, vilka framlagts av 1936 års utredning angående
beredskapsarbeten, torde böra bliva föremål för övervägande i nu
förevarande sammanhang. Jag åsyftar härvid de sakkunnigas förslag, att
statsbidrag i särskilda fall måtte kunna beviljas till kostnaderna för planläggningen
av sådana arbeten, som lämpa sig att framdeles utföras i arbetslöshetsbekämpande
syfte.
Vikten av att noggrant utarbetade planer för utförande av lämpliga arbeten
finnas tillgängliga vid en inträffad krissituation, ligger enligt min mening
i öppen dag. I fråga om den statliga byggnadsverksamheten har Kungl.
Majit i annat sammanhang framlagt förslag i syfte att garantera tillgång
till effektiva arbetsplaner. Vad kommunernas arbeten beträffar, har visserligen
den verkställda inventeringen ådagalagt, att en mycket betydande arbetsreserv
här finnes tillgänglig. Inventeringen har emellertid tillika givit
vid handen, att kommunernas arbeten endast till en relativt ringa del äro på
ett sådant sätt förberedda, att de utan tidsutdräkt kunna igångsättas. Under
sådana förhållanden ligger det stor vikt uppå, att kommunerna så snabbt
som möjligt verkställa de förberedande åtgärder, vilka de sakkunniga föreslagit.
Uppgörandet av fullständiga arbetsplaner medför emellertid för åtskilliga
av våra kommuner betydande utgifter. De sakkunnigas förslag att
staten i viss begränsad utsträckning bör lämna bidrag till utarbetandet av
planer lill sådana arbeten, som kunna vara lämpliga att framdeles uttöras i
arbetslöshetsbekämpande syfte, synes mig därför beaktansvärt. Under förutsättning
att riksdagen icke däremot framställer erinran, har jag också för
avsikt att efter prövning i varje särskilt fall föreslå, att sådana bidrag måtte
beviljas kommuner, för vilka ifrågasatt planläggningsarbete skulle medföra
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
en kännbar ekonomisk belastning. Kostnaderna härför torde böra bestridas
av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten.
Det centrala register, över lämpliga arbeten, som upprättats på grundval
av den inventering, som verkställts av 1936 års utredning angående beredskapsarbeten,
bör självfallet ständigt hallas aktuellt. De sakkunnigas av ett
flertal remissinstanser tillstyrkta förslag, att registret bör kompletteras genom
successiva inventeringar, synes mig förtjäna beaktande. Ifrågavarande
kompletteringsarbete torde lämpligen böra komma till utförande inom socialdepartementet.
övriga av 1936 års utredning rörande beredskapsarbeten framförda förslag
torde i nu förevarande sammanhang icke böra upptagas till avgörande.
Enligt vad jag inhämtat komma inom kommunikations- och jordbruksdepartementen
de sakkunnigas förslag till åtgärder, fallande inom dessa departements
arbetsområden, att bliva föremål för fortsatt prövning. Vad beträffar
det av vissa remissinstanser framförda önskemålet örn en central organisation
av den samhälleliga arbetslöshetspolitiken, torde fortsatta överväganden
vara erforderliga, innan ärendet bringas under Kungl. Majlis prövning.
Särskilda frågor.
Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.
L.yckebyåutredningen,
Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt Lgckebyåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens
medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av
utredningen i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april
1937 framlagd plan.
I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till
331,000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,
utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor!
Av sålunda erforderliga medel ha redan anvisats av 1936 års riksdag 250,000
kronor och av 1937 års riksdag 200,000 kronor eller tillhopa 450,000 kronor.
På grund av att syneförrättningen ännu ej avslutats samt köpeavtalens i följd
därav fortfarande preliminära karaktär hava hittills förekommit endast obetydliga
utgifter, avsedda att belasta dessa anslag. Emellertid har utredningen
med hänsyn till att tiden nalkas, då arbetet kan förväntas komma att
igångsättas, i skrivelse den 25 februari 1938 begärt, att ytterligare 100.000
kronor måtte anvisas för ändamålet.
Kungl. Majlis proposition nr 284.
79
Departementschefen.
Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,
vilka skola stanna å statsverket, ha redan medel reserverats. Utredningens
förevarande framställning innebär, att ytterligare 100,000 kronor måtte anvisas
såsom rörelsekapital åt företaget. Även örn hela detta belopp sannolikt
icke kommer att behöva tagas i anspråk under nästföljande budgetår,
torde emellertid försiktigheten bjuda, att ytterligare medel reserveras för
ändamålet.
De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande i samband med anslag till reservarbeten anvisade
särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för den
fortsatta finansieringen torde den angivna utvägen böra anlitas. På en senare
prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån berörda kostnader
definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget. Sannolikt kan det komma att
befinnas riktigast, att medel av avdikningsanslaget eller avdikningslånefonden
vid en slutlig reglering helt eller delvis tagas i anspråk för ändamålet
och motsvarande belopp sålunda framdeles tillföras den nämnda anslagsposten.
Västernorrlands läns företagareförening.
Västernorrlandsutredningen.
Västernorrlandsutredningen har i skrivelse den 13 oktober 1937 tillstyrkt
en ansökan om anslag av statsmedel från en på initiativ av utredningen bildad
företagareförening inom länet. Föreningens syfte är bland annat att utreda
möjligheterna för skapande av småindustrier, att genom propaganda
främja ökad företagsamhet på olika områden och att genom förmedling av
lån eller utlämnande av lån eller understöd stimulera företagsamheten. Genom
andelsteckning beräknar föreningen att kunna disponera över ett kapital
av omkring 60,000 kronor. Västernorrlandsutredningen tillstyrker i nyssnämnda
skrivelse, att till föreningens förfogande måtte ställas dels ett belopp
å 50,000 kronor att utlämnas som lån till småföretag, dels ock ett belopp
av 60,000 kronor såsom subvention till skydd mot ofrånkomliga förluster.
Yttrande.
över framställningen har utlåtande infordrats från kommerskollegium,
som i skrivelse den 11 mars 1938 i huvudsak anför följande.
I de för Västernorrlands läns företagareförening antagna stadgarna angåves
såsom föreningens ändamål bland annat att utdela bidrag samt lämna
lån på fördelaktiga villkor till småindustrier, företag tillhörande jordbrukets
binäringar, såsom fjäderfä-, kanin- och pälsdjursavel samt trädgårdsskötsel,
ävensom transportföretag m. m. Det begärda beloppet vöre tydligen avsetl
att bereda föreningen möjlighet att i större utsträckning, än de egna medlen
medgåve, igångsätta låneverksamhet.
Denna ifrågasatta, genom företagareföreningen förmedlade lånerörelse med
statsmedel .skulle delvis komma att omfatta samma grupper av lånebehövande,
för vilka statens hantverkslånefond inrättats. Allmänna villkor och bestämmelser
för lån ur denna fond funnes intagna i Kungl. Maj:ts kungörelse
den 29 maj 1936 (nr 235). Jämlikt kungörelse den 18 juni 1937 (nr 622)
80
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
vore numera låneräntan fyra procent och jämlikt annan kungörelse samma
dag (nr 601) utginge dröjsmålsränta med fem procent. Lånerörelsen omhänderhades
av kommerskollegium.
Statens hantverkslånefonds ställning i runda tal den 31 december 1937
framginge av följande sammanställning:
Utestående lån ...................................... kronor 181,900
Balanserade omkostnader ............................ » 300
Verkställda avskrivningar ............................ » 2,500
Innestående kapital .............. » 465,300
Summa kronor 650,000.
Ett avsevärt belopp funnes sålunda disponibelt för utlåning. Under nuvarande
konjunkturuppsving hade dels återbetalning i förtid av lån i viss
utsträckning förekommit och dels antalet låneansökningar, respektive beviljade
lån nedgått. Skulle sämre konjunkturer inträda, torde lånefrekvensen
ökas.
Erfarenheterna gåve vid banden, att en räntefot av 4 procent vore för hög
i jämförelse med den allmänna räntenivån i landet. Kollegium ansåge därför,
att en sänkning av räntesatsen vore önskvärd. Emellertid plägade låneräntan
för statens utlåningsfonder hållas vid ungefär samma nivå som medelräntan
å den fonderade statsskulden. Nämnda medelränta torde ej komma
att sjunka i sådan grad, att en mera avsevärd nedsättning av utlåningsräntan
ur denna synpunkt vore motiverad. Kollegium måste sålunda utgå
ifrån, att en sänkning av räntesatsen för lån ur statens hantverkslånefond
tills vidare icke vore möjlig utan en omläggning av sättet för fondens finansiering.
Det erbjöde givetvis vissa svårigheter och medförde kanske även en viss
tidsutdräkt att centralt handhava utlåningen ur hantverkslånefonden, framförallt
därför, att den närmare kontakten med lånesökanden saknades och de
lokala förhållandena vox-e svårare att överblicka. Särskilt gällde detta i
fråga om nyetableringar, där undersökningarna av naturliga skäl måste
bliva mera ingående och samtidigt också ställa sig mera vanskliga. Sveriges
hantverksorganisations och dess lokala underorganisationers medverkan vid
låneärendenas handläggning underlättade emellertid givetvis arbetet på
denna punkt. På senare tid hade även i andra län än Västernorrlands inrättats
organ (föreningar eller kommittéer), för främjande av upplysnings- och
organisationsverksamhet i fråga örn hantverk och småindusti m. m., nämligen
i Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs län. Från statens sida
understöddes denna verksamhet från anslag å riksstaten under tionde huvudtiteln
i form av bidrag till täckande av större eller mindre del av vederbörande
organisationers årsomkostnader för personal, expenser m. m. Kommerskollegium
hade redan i en del fall inlett samarbete med dessa organ i
lånefrågor.
Vad beträffade den av Västernorrlands läns företagareförening föreslagna
lånerörelsen med av staten till förfogande ställda medel, torde sådan rörelse
under normala förhållanden ej böra bedrivas på villkor, som nämnvärt
avveke från de tor utlämnande av lån från statens hantverkslånefond fastställda,
i varje fall icke i den mån det rörde sig örn företagare av samma
kategorier för vilka hantverkslånefonden inrättats. Det torde nämligen
knappast kunna anses lämpligt, att väsentligt olika bestämmelser skulle
komma att gälla för olika former av statlig lånerörelse med i huvudsak samma
syfte. Ett annat förhållande inträdde givetvis, örn det skulle röra sig örn
en särskild, mera tillfällig aktion, avseende t. ex. kristidshjälp åt en viss del
av landet eller en viss näringsgren. Så torde emellertid här icke få anses
Kungl. Majlis proposition nr 284.
81
vara fallet. Visserligen syntes det vara fråga om i viss mån mera genomgripande
åtgärder än med hantverkslånerörelsen närmast avsetts, men folden
händelse hantverket och småindustrien i Västernorrlands län allmänt
och i störi-e utsträckning bereddes särskilda ekonomiska förmåner, torde
ofördelaktiga verkningar i längden ej kunna undvikas. Det läge nämligen
nära till hands, att med statens hjälp ett antal företag komme att uppväxa,
som knappast hade kraft att bestå utan fortsatt hjälp från statens sida och
som till följd av denna hjälp kanske sattes i stånd att betänkligt skada i
andra delar av landet belägna företag, som ej ansetts böra komma i åtnjutande
av samma förmåner, på grund av att för dem utgångsläget varit något
förmånligare.
Med hänsyn till den avsevärda tillgången av medel i hantverkslånefonden
syntes det därför knappast förefinnas skäl att särskilt för ett eller eventuellt
ytterligare några läns behov avsätta ytterligare medel för samma ändamål
att disponeras enligt samma grunder, som fastställts för hantverkslånefonden.
Kommerskollegium ville härutinnan hänvisa till vad Sveriges hantverksorganisation
anfört beträffande fördelarna av att ifrågavarande stödverksamhet
stöde under central ledning. Även Västernorrlands och Jämtlands
läns handelskammare, som tillstyrkte den föreliggande ansökningen,
hade ansett sig böra samtidigt hänvisa till möjligheterna till lån från statens
hantverkslånefond. Kollegium ansåge sig sålunda icke böra tillstyrka
ansökningen, i vad den avsåge reserverande av ett belopp å 50,000 kronor
att utlämnas genom sökandens försorg som lån åt företag i Västernorrlands
län på småindustriens och hantverkets område. Det med den ifrågasatta
låneverksamheten avsedda målet stöde i huvudsak att vinna förmedelst lån
ur statens hantverkslånefond.
Lån åt småföretag inom sådana jordbruket närstående näringar som fjäderfä-,
kanin- och pälsdjursavel samt trädgårdsskötsel, ävensom inom
transportväsendets område, kunde ej enligt gällande bestämmelser utlämnas
från hantverkslånefonden. Kommerskollegium vore icke i tillfälle att bedöma
det aktuella behovet av en stödlåneverksamhet på dessa näringsområden,
men funne ej anledning motsätta sig att medel ansloges för ändamålet
i fråga, för den händelse tillräckliga skäl kunde anföras för en dylik åtgärd
och medel för ändamålet i fråga ej i annan ordning blivit ställda till
förfogande. Lånevillkoren och fordringarna på säkerhet borde därvid fastställas
till att i allt väsentligt motsvara de för hantverkslånefonden gällande.
Då liknande behov även torde förefinnas i andra län kunde ifrågasättas,
om ej en centralisering av ledningen av denna låneverksamhet borde
genomföras.
Vad anginge det belopp av 60,000 kronor, som begärdes som subvention
till skydd mot ofrånkomliga förluster, anfördes följande.
Subventionen i fråga syntes närmast vara avsedd att tjäna som ett slags
reservfond för täckande av de förluster, som kunde uppstå beträffande de
sökandeföreningens egna medel, vilka inom länen sammanskjutits från enskilt
håll för användande för föreningens lane- och understödsverksamhet.
Det vore ej kommerskollegium bekant, huruvida medlen ifråga överlämnats
till föreningen nied förbehåll för användning enligt av givarna närmare
bestämda grunder. Dessa eventuella villkor borde givetvis respekteras i
den utsträckning så rimligen kunde ske. I den mån förluster å dessa
medel skulle ersättas med medel, som staten ställde till förfogande, torde
dock böra på förhand uppställas vissa fordringar i fråga örn användningssättet
, sorn måste vara uppfyllda för att ersättning över huvud taget skulle
kunna komma ifråga. I annat fall skulle ifrågavarande verksamhet lätt
kunna få karaktär av direkt subventionering av nystartade eller äldre fö
Iiihnnrj
till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 284. B
82
Kungl. Maj.-ts proposition nr 2S4.
retag på villkor, som ur det allmännas synpunkt knappast kunde anses tillfredsställande.
Det vore givet, att särskilt i den mån stödverksamheten inriktades
på framdrivandet av för landsdelen i fråga nya näringsgrenar det
normalt måste i fråga örn stödkapitalet räknas med en ej obetydlig förlustrisk,
beträffande vilken det kunde vara påkallat, att staten övertoge en viss
andel. Starka betänkligheter kunde hysas mot med statens medel bedriven
ren subventionsverksamhet på ifrågavarande område. Däremot torde
staten böra i viss utsträckning påtaga sig andel av ofrånkomliga förluster av
ifrågavarande slag inom landsdelar, där särskilda skäl härför kunde anses
föreligga. Det gällde emellertid att finna härför lämpliga former, tillämpliga
ej blott inom Västernorrlands län utan även i andra delar av landet, där
möjligen samma problem kunde bliva aktuellt.
Vad till en början anginge avgörandet av ifrågavarande subventionsfrågor,
syntes detta böra förläggas till en central myndighet, icke minst med
hänsyn till att erforderlig överblick hos det verkställande organet på annat
sätt knappast kunde påräknas, för den händelse verksamheten skulle komma
att omfatta andra delar av landet än Västernorrlands län. Dispositionen
av subventionsmedlen syntes böra överlåtas till denna centrala myndighet,
som från fall till fall torde böra granska skäligheten av den ifrågasatta ersättningen.
För den händelse icke socialdepartementet ansåges böra handlägga
dessa ärenden torde möjligen kommerskollegium böra ifrågakomma
med hänsyn till den allmänna befattning med småindustriens, hantverkets
och hemslöjdens angelägenheter, som kollegium hade sig ålagd. Visserligen
hade kommerskollegium icke omedelbar tillgång till sakkunskap i fråga örn
jordbrukets binäringar m. m., men det torde dock knappast vara skäl att
uppdela handläggningen av dessa ärenden på flera centrala myndigheter,
framför allt med hänsyn till att en ensartad behandling av dessa ärenden
torde vara önskvärd.
Som ett villkor för att ersättning för liden förlust skulle av det lokala understödsförmedlande
organet få åtnjutas, torde böra stadgas, att förlusten
uppstått å understöd, som lämnats i form av lån på i huvudsak samma
grunder, som i allmänhet tillämpades vid statlig låneverksamhet inom ifrågavarande
näringsgrenar, och icke i form av subvention utan återbetalningsskyldighet.
Först sedan det verkligen konstaterats, att det ställde sig omöjligt
eller synnerligen svårt för låntagaren att återbetala lånet torde böra
tagas under omprövning, huruvida och i vilken utsträckning lånet borde
efterskänkas och statsmedel tagas i anspråk härför. I huvudsak torde dylik
form för understöd närmast böra förekomma i fråga örn nystartade företag
och beträffande sådana äldre företag, som i ett eller annat hänseende utfört
pionjärarbete.
Det vore givetvis omöjligt att på förhand med någon grad av säkerhet beräkna
medelsbehovet vid en dylik subventionsverksamhet. Beträffande
Västernorrlands läns företagareförening syntes tills vidare knappast böra
räknas med mera än högst hälften av föreningens ifrågavarande egna kapital,
d. v. s. med högst 30,000 kronor.
Kommerskollegium ville icke motsätta sig
att sökandeföreningen, i den utsträckning, vartill genom socialdepartementets
försorg företagen utredning kunde giva anledning, bereddes möjlighet
att av statsmedel till företag inom transportväsendet, trädgårdsodlingen
och sådana jordbrukets binäringar som fjäderfä-, kanin- och pälsdjursavel
utlämna^ lån på i huvudsak och i tillämpliga delar samma villkor, som gällde
för lån ur statens hantverkslånefond samt
att ett belopp av högst 30,000 kronor enligt i huvudsak de tidigare angivna
grunderna disponerades för täckande av förluster, som kunde uppstå å
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
83
av sökandeföreningen av egna medel utlämnade lån till företagare inom
såväl nyssnämnda näringsgrenar, som småindustrien och hantverket.
Departementschefen.
De uppgifter rörande förekomsten av industriella företag inom Västernorrlands
län, vilka Västernorrlandsutredningen bifogat sin framställning i
förevarande ärende, bestyrka det kända förhållandet, att näringslivet inom
länet saknar den mångsidighet, som är utmärkande för de mellersta och
södra delarna av riket. Otvivelaktigt utgör detta ur sysselsättningssynpunkt
en svaghet, framför allt då den inom länet helt dominerande, huvudsakligast
för exportmarknaden arbetande storindustrien icke har kunnat bereda sysselsättning
i tillräcklig omfattning ens under nu rådande högkonjunktur. En
svårare arbetslöshet än i någon annan del av landet kvardröjer sålunda alltjämt
inom länet. En försämring av konjunkturförhållandena utomlands
kommer att i särskild grad öka arbetslösheten i ett distrikt, vars näringsliv
så ensidigt inriktats på viss exportindustri som Västernorrlands. Såväl med
hänsyn till dagens situation som med tanke på den framtida utvecklingen bör
därför varje planmässigt strävande att skapa rikare variation av försörjningsmöjligheterna
genom för hemmamarknaden arbetande företag uppmuntras.
Det initiativ, som de sakkunniga tagit genom bildandet av Västernorrlands
läns företagareförening, synes mig därför vara välbetänkt.
På grund av de särskilda svårigheter, som möta försöken att få till stånd
nya företag i Västernorrlands län, bör enligt min mening staten skänka sitt
stöd åt föreningens strävanden. Detta stöd bör lämnas under former, som
möjliggöra nödig handlingsfrihet för föreningen i dess verksamhet. I motsats
till kommerskollegium håller jag nämligen före, att en lokalt arbetande
organisation av nu ifrågavarande typ har större förutsättningar än ett statsdepartement
eller ett centralt ämbetsverk att i varje särskilt fall bedöma,
hur man med anlitandet av tillgängliga resurser skall erhålla gynnsammast
möjliga resultat. Jag har därför för avsikt att, såvida icke riksdagen
däremot framställer erinran, av de i samband med anslag till reservarbeten
anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet, ställa medel
till förfogande för av Västernorrlands läns företagareförening u. p. a.
bedriven låneverksamhet av i huvudsak den karaktär, som angivits i utredningens
förut omförmälda skrivelse.
Komplettering av ofullständiga jordbruk i Blekinge län.
Blek ingeutredningen.
Blekingeutredningen har i skrivelse den 18 februari 1938 föreslagit, att
av statsanslag, som kunde komma att anvisas till arbetslöshetens bekämpande,
eller av eljest tillgängliga medel måtte ställas dels till Blekinge
läns hushållningssällskaps förfogande för möjliggörande av en till en början
försöksvis anordnad inventering av de s. k. ofullständiga jordbruken i
Blekinge län i huvudsak i enlighet med angivna riktlinjer, ett belopp av till
-
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
hopa 18,400 kronor, avsett till avlönande under tiden från och med den 1
juli 1938 till och med den 30 juni 1940 av en biträdande jordbrukskonsulent
samt till bestridande av dennes rese- och traktamentskostnader, dels
ock — vid bifall härtill — ej mindre till samma hushållningssällskaps
förfogande för möjliggörande av anställande under samma tid av en kvinnliga
hemkonsulent samt bestridande delvis av hennes resekostnader ett
sammanlagt belopp av 10,000 kronor, vilket sistnämnda belopp dock skulle,
därest statsbidrag härför erhölles i annan ordning, kunna minskas med
det belopp, varmed dylikt bidrag komme att utgå, än även till Blekinge läns
skogsvårdsstyrelses förfogande ett belopp av 2,000 kronor mot det att skogsvårdsstyrelsen
förbunde. sig att under nämnda tid av två år i erforderlig
utsträckning genom på det skogliga området sakkunniga personer medverka
vid inventeringens verkställande.
Blekingeutredningen har vidare i skrivelse den 18 februari 1938 erinrat
örn Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober 1936, enligt vilket 100,000 kronor
av medel till arbetslöshetens bekämpande hade ställts till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande för utlämnande av statsbidrag till s. k. ofullständiga
jordbruk enligt de grunder, som angivits i kungörelsen den 12
oktober 1934 (nr 498), dock med iakttagande av att bidrag ej finge utlämnas
till innehavare av större areal odlad jord än 5 har.
Utredningen redogör tillika för användningen av nämnda anslag. Av
redogörelsen framgår, att bidrag beviljats till 937 företag, därav 77 nyodlingsföretag,
515 avseende stenröjning och 345 betesförbättringsföretag.
Blekingeutredningen, som funnit den hittills bedrivna verksamheten vara av
synnerligt värde för stärkandet av försörjningsmöjligheterna för vissa befolkningsgrupper
inom Blekinge län, föreslår i sagda framställning, att till
stärkande av de blekingska s. k. ofullständiga jordbrukens ekonomiska bärkraft
måtte — utöver de medel, som av de för samma ändamål beviljade
allmänna anslagen kunde komma att falla på Blekinge län — av statsanslag,
som kunde komma att anvisas till arbetslöshetens bekämpande, eller
av eljest tillgängliga statsmedel ställas till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande dels 100,000 kronor till bidrag till nyodling, betesförbättring,
stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk, dels 50,000 kronor
för uppgörande av kostnadsfria planer för och lämnande av bidrag till
enklare torrläggningsföretag, åsyftande främst utförande i förekommande
fall av erforderliga avloppsdiken och dels 30,000 kronor för underlättande
— i form av täckande helt eller delvis av den merkostnad, som betingades
därav att fastighet vore bebyggd — av en önskvärd reglering, genom sammanslagning
eller eljest, av ofullständiga jordbruk till större enheter. Därjämte
hemställer utredningen, att till skogsvårdsstyrelsens i Blekinge län
förfogande måtte ställas dels 30,000 kronor till skogsodling å ofullständiga
jordbruk och dels 40,000 kronor för anläggande av enkla skogsvägar. Ifrågavarande
bidrag skulle av hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen
användas i enlighet med de närmare grunder, som av utredningen angivits.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 284.
85
Yttranden.
Blekingeutredningens först berörda framställning har remitterats till lantbruksstyrelsen
och statens arbetslöshetskommission. Lantbruksstyrelsen anför
i huvudsak följande.
Vid åstadkommandet av ökade, mera stadigvarande försörjningsmöjligheter
för befolkningen inom Blekinge län, syntes åtgärder till förbättrande
av utkomsten av jordbruket genom att göra detta mera bärkraftigt böra vidtagas.
Visserligen hade framhållits att en ytterligare ökning av produktionen
av jordbruksprodukter kunde ur jordbruksekonomisk synpunkt synas mindre
väl motiverad. Emellertid vöre levnadsstandarden för stora delar av befolkningen
i Blekinge län så låg, att en eventuell produktionsökning sannolikt
snarast skulle åstadkomma en höjning av befolkningens levnadsstandard än
ytterligare belasta marknaden av lantbruksprodukter. Dessutom borde observeras,
att det svenska jordbruket torde komma att bliva föremål för en mera
allmän förskjutning, varvid även möjligheterna att inom vissa delar av
landet utnyttja jorden till odling av textil- och oljeväxter torde observeras.
De geologiska och klimatologiska förhållandena inom vissa delar av Blekinge
län överensstämde ganska väl med de områden inom Kristianstads
och Kronobergs län, där förutsättningarna för bland annat frukt- och humleodlingen
vore betydande. Jordbruksekonomiska skäl torde icke utgöra hinder
för ett stärkande av det blekingska jordbrukets bärkraft. De förslag,
utredningen framlagt härför, syntes i stort sett vara väl motiverade. Lantbruksstyrelsen
ansåge sig i detta sammanhang ej böra ingå på utredningens
olika förslag av sätt för jordförvärv, reglering av fastigheterna eller formerna
för en framtida statshjälp, ej heller beträffande sättet för den ifrågasatta
inventeringen. Styrelsen funne emellertid den av utredningen föreslagna inventeringen
av ofullständiga jordbruk böra komma till stånd, enär en sådan
undersökning kunde tänkas komma att få betydelse även inom andra delar
av landet, särskilt sedan vid inventeringen vunna resultat hunnit praktiskt
tillämpas. En inventering syntes nämligen vara grundförutsättningen för en
eventuell, effektiv medverkan från det allmännas sida för stärkande av det
blekingska jordbrukets ekonomiska bärkraft.
För att en sådan inventering skulle kunna genomföras med största möjliga
framgång, torde densamma böra utföras i hushållningssällskapets regi och
av hos sällskapet anställd tjänsteman. Sällskapet skulle därigenom erhålla
den detaljöversyn över jordbruksförhållandena inom länet, som syntes vara
nödvändig för vidtagande av i varje särskilt fall erforderliga rationella åtgärder.
Då den planerade inventeringen icke torde kunna medhinnas av hos hushållningssällskapet
redan förefintlig arbetskraft, ansåge lantbruksstyrelsen
sig med hänsyn till sällskapets svaga ekonomiska ställning böra tillstyrka,
att särskilt anslag ställdes till sällskapets förfogande för anställande av erforderlig
arbetskraft för ändamålet. Lantbruksstyrelsen ville betona vikten
av att till här åsyftat arbete anlitades på området väl förfarna, omdömesgilla
personer. Med hänsyn därtill skulle kunna ifrågasättas, örn det icke
vöre lika lämpligt att medel ställdes till förfogande i den mån arbetet fortskrede
och man mera ingående kunnat börja bedöma värdet av inventeringen.
Som en skälig kostnadsram för inventeringsarbetet hade lantbruksstyrelsen
emellertid intet att erinra mot de beräknade avlöningsförmånerna till
en biträdande konsulent — 4,200 kronor per år. Rese- och traktamenskostnaderna
för en dylik konsulent torde med hänsyn till det stora antalet resdagar,
som torde bliva nödvändiga för fullgörande av ifrågavarande inven
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8G
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
leringsarbeten, trots de relativt korta avstånden i Blekinge län, böra beräknas
till 5,000 kronor per år. Sammanlagda kostnaden för den biträdande
jordbrukskonsulentens anställande under tvåårsperioden den 1 juli 1938—30
juni 1940 skulle alltså belöpa sig till 18,400 kronor.
Ehuru lantbruksstyrelsen icke kunde finna, att anställandet av en hemkonsulent
hade något direkt samband med inventeringsarbetet, ville styrelsen
likväl icke motsätta sig utredningens förslag, att jämväl en hemkonsulent
måtte anställas och beredas tillfälle att åtfölja den biträdande jordbrukskonsulenten
på hans inventeringsresor, enär en ny dylik befattningshavare därigenom
skulle erbjudas tillfälle att redan från början dels komma i kontakt
med befolkningen i olika delar av sitt verksamhetsområde, dels ock få en
inblick i de delar av verksamheten, som främst borde ägnas uppmärksamhet.
Lantbruksstyrelsen ansåge det därför praktiskt lämpligt, att hushållningssällskapet
sattes i tillfälle att anställa en hemkonsulent från den tidpunkt,
då den biträdande jordbrukskonsulenten skulle börja sin inventeringsverksamhet.
Då nu Kungl. Maj:t i proposition den 3 mars 1938 (nr 232) till riksdagen
angående bidrag till hushållningssällskapen föreslagit, att statsbidrag
måtte anvisas för anställande från och med den 1 januari 1939 av hemkonsulenter
hos samtliga hushållningssällskap, syntes, om sagda förslag vunne
riksdagens bifall, särskilt anslag till avlönande av en dylik befattningshavare
hos Bekinge läns hushållningssällskap erfordras endast för tiden 1 juli—31
december 1938 I nyssnämnda proposition hade hemkonsulents grundlön beräknats
till 3.200 kronor per år, varför medelsbehovet för ändamålet under
förenämnda halvår skulle kunna beräknas utgöra 1,600 kronor. Rese- oell
traktamentskostnaderna för sagda befattningshavare hade utredningen beräknat
till 1,500 kronor per år. Örn riksdagen anvisade medel till avlönande
av hemkonsulenter hos hushållningssällskapen, torde sällskapen själva få
bestrida rese- och traktamentskostnaderna för dessa befattningshavare. Med
anledning av den speciella inventeringsverksamhet, som under sagda tvåårsperiod
skulle ankomma på hemkonsulenten hos Blekinge läns hushållningssällskap,
och i betraktande av sällskapets svaga ekonomiska ställning
syntes emellertid särskilt statsbidrag till bestridande av nämnda rese- och
traktamentskostnader böra ställas till sällskapets förfogande under dessa två
år för att därigenom möjliggöra ett tillfredsställande utförande av ifrågavarande
verksamhet. För ändamålet har utredningen såsom nyss nämnts beräknat
ett belopp av 1,500 kronor per år eller sammanlagt 3,000 kronor för
nämnda tvåårsperiod. Detta belopp funne lantbruksstyrelsen skäligt. Resekostnaderna
för hemkonsulenten torde nämligen bliva jämförelsevis små,
örn resorna företoges tillsammans med biträdande konsulenten i av densamma
tillhandahållen automobil. Under förutsättning att riksdagen bifölle
Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag örn statsbidrag till avlönande av hemkonsulenter
hos hushållningssällskapen från och med den 1 januari 1939 skulle
sammanlagda kostnaden för anställande av hemkonsulent under tiden 1 juli
1938—30 juni 1940 uppgå till (1,600 + 3,000=) 4,600 kronor.
Mot det av utredningen beräknade anslaget av 2.000 kronor till Blekinge
läns skogsvårdsstyrelse för medverkan på det skogliga området vid inventeringens
verkställande hade lantbruksstyrelsen intet att erinra, över sextio
procent av hela Blekinge läns landvta utgjordes av skogs- och hagmarker.
För utförande av den planerade inventeringen skulle alltså för ifrågavarande
tvåårsperiod erfordras särskilt anvisade medel till ett sammanlagt belopp
av (18,400 + 4.600 + 2,000=) 25,000 kronor.
I samband därmed finge framhållas, att särskilt statsbidrag även torde
komma att erfordras under den tid, inventeringen påginge, för möjliggörande
Kanal. Maj:ts proposition nr 284-
87
av de förbättringsåtgärder för jordbruksbefolkningen, som befunnes oundgängligen
nödvändiga och därför icke lämpligen borde uppskjutas, tills resultatet
av inventeringen förelåge färdigt.
Statens arbetslöshetskommission yttrar bland annat följande.
Av de 952 personer, som vid 1937 års arbetslöshetsräkning anmälde sig
inom Blekinge län, ägde eller arrenderade 99 stycken jordbruksfastighet. Av
dessa fastigheter vore 87 stycken under 2 hektar, 10 stycken mellan 2 och
5 hektar samt 2 stycken över 5 hektar. Kommissionen holle för troligt, att
det även under krisåren endast i undantagsfall förekommit, att innehavare
av brukningsdelar av ifrågavarande storlek sökt och erhållit arbetsiöshetshjälp.
Kommissionen stödde denna sin uppfattning på erfarenheterna från
de sociala inspektioner, som under dessa år vid upprepade tillfällen ägde
rum, vid vilka sådana fall blevo föremål för särskild uppmärksamhet.
Skulle denna kommissionens uppfattning vara felaktig, innebure detta, att
de kommunala arbetslöshetsorganen undanhållit sådana uppgifter, som bort
vara tillgängliga för kommissionens ombud.
Förslaget utmynnade i en hemställan om att medel för det avsedda ändamålet
måtte ställas till förfogande av statsanslag som kunde komma att
anvisas till arbetslöshetens bekämpande, eller av eljest tillgängliga medel.
Kommissionen, som utöver det ovan anförda ansåge sig sakna förutsättningar
att uttala sig i frågan, vore av den uppfattningen, att kostnaderna
för den ifrågasatta inventeringen, för den händelse den ansåges böra komma
till stånd, ej borde bestridas av medel avsedda för kommissionens hjälpverksamhet.
Departementschefen.
Vad angår Blekingeutredningens förslag att till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande måtte ställas medel för verkställande av en systematisk
inventering av de ofullständiga jordbruken i länet, avsedd att läggas
till grund för de åtgärder av olika slag, som i de särskilda fallen lämpligen
böra vidtagas för stärkandet av dessa småbruks ekonomiska bärkraft, synes
mig detta förslag beaktansvärt. I likhet med utredningen håller jag
före, att en dylik grundläggande inventering skulle vara ägnad att befordra
planmässigheten och effektiviteten i den hjälp till självhjälp åt de ofullständiga
jordbruken, som nu i skilda former lämnas från statens sida och vars
intensifiering står på dagordningen. Uttryckligen må betonas, att igångsättandet
av en inventering av förevarande slag icke kan anses föregripa resultatet
av 1936 års egnahemsutrednings ännu ej avslutade arbete. Tvärtom
torde, enligt vad jag inhämtat, det för ifrågavarande utredning vara av viss
betydelse att i mindre skala pröva värdet av en inventering sådan som den
föreslagna, innan man eventuellt går att tillämpa ett dylikt inventeringsförfarande
i större omfattning. Jag delar därför Blekingeutredningens åsikt,
att inventeringen å ena sidan bör igångsättas fortast möjligt, d. v. s. redan
den 1 juli i år, men att den å andra sidan bör, på grund av sin försökskaraktär,
till tiden begränsas till att tillsvidare omfatta allenast två år. Riktlinjerna
för inventeringen torde böra av Kungl. Majit senare fastställas. I
fråga örn de för inventeringen erforderliga medlen torde dessa böra utgå
från de i samband med anslag till reservarbeten anvisade särskilda medlen
till främjande av företagsverksamhet.
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 284-
Beträffande Blekingeutredningens förslag om anvisande av särskilda medel
till åtgärder i olika hänseenden till stärkande av de blekingska ofullständiga
jordbrukens bärkraft ligger saken något annorlunda till. Å ena sidan
synes det önskvärt och väl försvarbart, att medel fortsättningsvis anvisas
till fullföljandet av den speciella hjälpverksamhet beträffande de blekingska
småbruken, som avsågs med beviljandet år 1936 av förutnämnda 100,000- kronorsanslag till grundförbättringar vid ofullständiga jordbruk. Häremot torde
så mycket mindre kunna anföras någon principiell betänklighet, som riksdagen
redan bifallit Kungl. Maj:ts förslag om höjning av det allmänna anslaget
för detta ändamål samt den för nyss berörda 100,000-kronorsanslag
lämnade redovisningen ger vid handen, att största delen av anslaget just använts
och väl därför kan antagas även komma att i fortsättningen företrädesvis
användas för det ändamål — stenröjningen — som ansetts
särskilt motivera det allmänna anslagets höjande. Härtill kommer, att
allteftersom den förordade inventeringen fortskrider, ökade garantier torde
vinnas för att de beviljade medlen verkligen komma till användning där
behovet är störst. A andra sidan lär man emellertid, när det gäller övriga
av Blekingeutredningen i detta sammanhang framförda anslagsäskanden,
icke kunna undgå att — hur starkt motiverade dessa än må i och för sig vara
— taga tillbörlig hänsyn därtill, att egnahemsutredningen kan förväntas komma
att inom kort framlägga förslag till nya åtgärder och ändrade grunder
för stärkandet av de ofullständiga jordbrukens bärkraft. Att under sådana
förhållanden, på sätt Blekingeutredningen föreslagit, redan nu anvisa medel,
vilka skulle utgå till i viss mån nya ändamål eller i allt fall enligt ändrade
grunder, synes ägnat att väcka betänkligheter och lär därför icke gärna
kunna komma ifråga i annat fall än då alldeles särskilda skäl tala därför.
Ett sådant undantagsfall föreligger enligt min mening beträffande det utav
Blekingeutredningen förordade anslaget till underlättandet av de ofullständiga
jordbrukens reglering — genom sammanslagning eller eljest — till större
enheter, vilket anslags användande nära sammanhänger med själva inventeringsarbetet.
Såväl önskvärdheten i och för sig av att denna utväg till de
ofullständiga jordbrukens »fullständigande» försöksvis prövas och verkligen
anlitas i de fall, där förutsättningarna för dess beträdande eljest föreligga,
som ock den av Blekingeutredningen framhållna nödvändigheten av att
man i det enskilda fallet ej försitter det riktiga »psykologiska» ögonblicket
för genomförandet av en dylik reglering utgör enligt min mening tillräcklig
anledning att här bortse från nyssnämnda betänkligheter. När det gäller
de andra hithörande anslagen, betyrder bristen på tillgängliga medel i regel
endast ett uppskov med åtgärdens vidtagande; här däremot i de flesta fall
att åtgärdens vidtagande på grund av det rätta ögonblickets försummande
helt och hållet omöjliggöres. Beträffande anslagets användande anser jag mig
dock böra föreslå den inskränkningen, att det får tagas i anspråk endast i
sådana fall, då dess anlitande blir aktuellt i samband med verkställd inventering
av det byalag, till vilket vederbörande ofullständiga jordbruk
hörer.
89
Kungl. Maj:ts proposition nr 284-
De av Blekingeutredningen beräknade anslagen äro avsedda att förslå för
två år räknat från och nied den 1 juli innevarande år. Med hänsyn till att
egnahemsutredningens förslag kunna förväntas bliva framlagda i så god tid,
att därav föranledda framställningar kunna föreläggas 1939 års riksdag, synas
medel nu böra anvisas endast för närmaste budgetår och följaktligen
med endast hälften utav de av Blekingeutredningen äskade beloppen. Med
avseende å villkoren för anslagens åtnjutande har utredningen anfört övertygande
skäl för att det vid 1936 års 100,000-kronorsanslag fästa villkoret,
att bidrag ej skulle få utlämnas till innehavare av större areal odlad jord
än högst fem hektar, nu bör bortfalla och denna gräns alltså sättas, liksom
beträffande det allmänna anslaget, till tio hektar. Med nu angivna jämkningar
är jag benägen förorda utredningens förslag i förevarande del. De särskilda
anslag, som sålunda skulle ställas till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande, skulle således bliva dels 50,000 kronor för utlämnande av statsbidrag
till ofullständiga jordbruk enligt de grunder, som finnas angivna i
kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr 498) med däri den 30 juni 1937 (nr
571) gjord ändring, dels 15,000 kronor att, i enlighet med de närmare bestämmelser,
som Kungl. Majit kan komma att utfärda, användas till underlättande
— i form av hjälp till inlösen av byggnader — av en reglering av ofullständiga
jordbruk till större mera bärkraftiga enheter.
Anslags!) eho v.
Även under budgetåret 1938/1939 bör, såsom jag tidigare framhållit, ett
betydande antal personer framför allt i Västernorrlands samt Göteborgs
och Bohus län beredas sysselsättning vid statliga och kommunala beredskapsarbeten.
Det reservationsanslag å 10,000,000 kronor, som riksdagen
föregående år beviljade till ifrågavarande ändamål, har praktiskt taget fullständigt
disponerats. Även örn hänsyn tages till det förhållandet, att vissa
av de arbeten, till vilka medel beviljats, igångsatts så sent, att för innevarande
budgetår avsedda medel i viss utsträckning först under nästföljande budgetår
komma att förbrukas, lärer ytterligare medelsanvisning vara nödvändig.
Först torde därvid uppmärksammas, att riksdagen medgivit, att Kungl.
Majit äger besluta igångsättandet av arbeten inom en kostnadsram för staten
av 15,000,000 kronor under innevarande budgetår, ehuru till ifrågavarande
arbeten endast anvisades 10,000,000 kronor. Återstående 5,000,000 kronor
skulle anvisas å riksstaten under ett kommande budgetår.
Såsom jag tidigare meddelat, har Kungl. Majit hittills enligt detta riksdagens
medgivande fattat beslut örn beredskapsarbetens igångsättande under
budgetåret i sådan utsträckning, att fortsättningsbidrag å 4,951,350 kronor
äro erforderliga. För fullföljande av redan beslutade arbeten böra alltså
medel till statliga och kommunala beredskapsarbeten till ett belopp av
5,000,000 kronor anvisas för budgetåret 1938/1939.
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 284>
Dessa redan beslutade och till övervägande delen redan igångsatta arbeten
komma emellertid icke att vara tillräckliga för att i erforderlig utsträckning
bereda sysselsättning åt de arbetslöshetstyngda områdenas befolkning
under nästföljande budgetår. Vid oförändrat arbetslöshetsläge torde beredskapsarbeten
ytterligare böra igångsättas till en sammanlagd kostnad förståten
av 10,000,000 kronor, varvid dock 5,000,000 kronor böra anvisas först
under ett följande budgetår. För nya beredskapsarbeten, avsedda att igångsättas
under budgetåret 1938/1939, är alltså ett belopp av 5,000,000 kronor erforderligt.
Såsom jag tidigare framhållit, förordar jag, att av de i samband med anslag
till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet
måtte dels utgå 65,000 kronor till komplettering av ofullständiga
jordbruk i Blekinge län och dels reserveras ytterligare 100,000 kronor att i
män av behov användas såsom rörelsekapital för vattenavledningsföretaget
Lyckeby ån. Jag har vidare förordat, att Kungl. Majit måtte från samma
anslag äga att anvisa medel dels till stödjande av företagareföreningar
inom vissa län och dels till inventering av ofullständiga jordbruk inom Blekinge
län. Beträffande slutligen frågan om anslag till lån och subventioner
till främjande av enskild företagsamhet vill jag erinra, att anslag för lån senast
anvisades av 1934 års riksdag för budgetåret 1934/1935. Anslag till subventioner
har anvisats allenast av 1933 års riksdag, varvid emellertid är att
märka, att 1934 års riksdag medgivit, att det för budgetåret 1933/1934 för
detta ändamål anvisade reservationsanslaget finge disponeras jämväl för
låneunderstöd. Från och med budgetåret 1934/1935 har alltså gällt, att
båda de ifrågavarande anslagen kunnat tagas i anspråk för låneverksamheten.
Å anslagen återstår outnyttjat ett belopp av omkring 1,900,000
kronor.
Sagda belopp bör få disponeras av Kungl. Maj :t jämväl efter utgången av
innevarande budgetår enligt hittills tillämpade grunder. Vad angår de budgettekniska
anordningar, som böra vidtagas för att möjliggöra en på så sätt
utvidgad dispositionsrätt, får jag erinra, att i propositionen med förslag till
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 förutsatts inrättandet i ett krisläge
av en särskild diversemedelsfond för lån och subventioner till främjande av
enskild företagsamhet. För avsättning till denna fond har anslag upptagits
å beredskapsstaten under femte huvudtiteln. Även de här ifrågavarande reservationerna,
vilka givetvis böra få disponeras helt oberoende av beredskapsstaten,
böra lämpligen redovisas å en dylik fond. I sådant syfte får
jag, efter samråd med chefen för finansdepartementet, förorda, att fondbildningen
kommer till stånd redan med utgången av innevarande budgetår.
Närmare föreskrifter härom torde få meddelas av Kungl. Majit.
Jag vill emellertid betona, att den föreslagna anordningen är av rent formell
natur. För min del anser jag nämligen icke skäl föreligga att i nuvarande
läge fullfölja den allmänna stödverksamheten och med hänsyn härtill
saknas alltså förutsättningar för inrättande av en lånefond i egentlig
mening. Däremot föreligger alltjämt behov av att med statsmedel främja
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284■
tillkomsten av nya företag i de av arbetslöshet svårt hemsökta landsdelarna.
Såvitt nu kan bedömas, erfordras, för att på denna väg mera avsevärt öka
sysselsättningsmöjligheterna, att för ett och samma företag betydande
belopp ställas till förfogande, och jag avser att för sådana fall, i likhet med
vad som hittills skett, underställa riksdagen föreliggande stödfrågor.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med vad jag i
det föregående anfört, besluta om igångsättande av statliga
och kommunala beredskapsarbeten till en sammanlagd kostnad
för staten av högst 10,000,000 kronor;
dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000
kronor;
dels ock medgiva, att den behållning, som kan komma att
kvarstå vid utgången av budgetåret 1937/38 å de av 1933
och 1934 års riksdagar anvisade reservationsanslagen lill
lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet
må, i den av mig förordade ordningen, efter nämnda tidpunkt
av Kungl. Majit disponeras för samma ändamål.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet!
Viking Nilsson.
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Bilaga A.
Uppgift
rörande vissa arbetslöshetsförkållanden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetslöshetskommission för den 31 december
1936 och den 31 december 1937.
A. Länsvis.
Län
Invånar
antal
Rapporterat an
tal hjälpsökande
Antal hjälp
sökande i °/,
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
Därav
‘/i 193''
»i/
/l*
1936
1
*1/
lii
1937
1936
''V.,
, 1937
• 1/
lil
1937
1
ar- junder- 1 bets- ! stöds- j linjen linjen
ung- i doms- | hjälpen
1
2
3
i t
1 5
1 6
1 7
8
9
10
Stockholms stad ....
543,785
3,053
1,495
0.6
0.3
1,376
421
955
Stockholms.........
138,844
838
280
0.6
0.2
189
84
105
Uppsala...........
65,388
391
284
0.6
0.4
110
87
23
Södermanlands.....
75,908
314
241
0.4
0.3
98
98
Östergötlands......
125,740
861
684
0.7
0.5
489
45
444
Jönköpings........
85,824
506
257
0.6
0.3
179
174
5
—
Kronobergs........
62,864
350
181
0.6
0.3
30
22
8
Kalmar............
98,143
1,027
463
1.0
0.5
197
167
30
Gotlands...........
13,967
198
146
1.4
1.0
68
68
Blekinge...........
127,641
1,351
945
1.1
0.7
381
380
1
Kristianstads.......
56,779
327
155
0.6
0.3
83
83
—
Malmöhus.........
311,652
3,159
2,843
1.0
0.9
2,138
368
1,754
16
Hallands...........
65,563
597
370
0.9
0.6
208
203
2
3
Göteborgs stad.....
Göteborgs och Bohus
262,676
2,024
1,297
0.8
0.5
812
159
624
29
län i övrigt......
137,547
3,189
2,190
2.3
1.6
1,454
779
669
6
Älvsborgs ..........
149,419
825
483
0.6
0.3
124
98
26
Skaraborgs .........
64,709
410
277
0.6
0.4
48
46
2
Värmlands.........
164,869
1,222
425
0.7
0.3
161
97
60
4
örebro............
126,602
699
235
0.6
0.2
118
116
2
Västmanlands......
59,684
122
55
0.2
0.1
8
8
Kopparbergs.......
121,629
681
157
0.6
0.1
41
41
—
Gävleborgs.........
151,024
1,221
520
0.8
0.3
319
236
79
4
Västernorrlands ....
179,336
4,132
2,729
2.3
1.5
1,949
786
1,116
47
Jämtlands.........
36,610
160
32
0.4
0.1
1
1
Västerbottens......
126,531
731
307
0.6
0.2
125
90
6
29
Norrbottens........
143,643
2,426
1,714
1.7
1.2
848
339
420
89
! Summa|3,496,377
30,814
18,765
0.9
0.5
11,554
4,987
6,315
252
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
93
B. Kommunvis.
* Anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen
för ifrågavarande månad.
Kommun
invånar- antal
l/i 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
"h,
1937
Därav
"/»
1936
“/»i
1937
"/t.
1936
*7.,
1937 1
ar-
bets-
linjen
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Stockholms stad----
543,785
3,053
1,495
0.6
0.3
1,376
421
955
—
Stockholms län
Norrtälje..........
4,933
69
28
1.4
0.6
16
16
—
—
Sundbyberg........
8,962
29
17
0.3
0.2
14
—
14
—
Södertälje..........
14,458
82
0.6
—
—
—
—
—
Vaxholm..........
2,856
32
38
1.1
1.3
27
27
—
—
Börstil............
3,035
9
6
0.3
0.2
—
—
■-
Danderyd..........
4,808
9
*
0.2
—
—
—
Edebo.............
1,744
33
1.9
—
—
—
—
—
Edsbro............
1,363
8
—
0.6
—
—
—
—
—
Fasterna...........
1,335
1
—
0.1
—
—
—
—
—
Forsmark..........
786
2
—
0.3
—
—
—
—
—
Harg..............
2,280
39
1
1.7
O.o
—
—
—
—
Huddinge..........
12,359
23
*
0.2
—
—
—
—
—
Häverö............
5,345
97
12
1.6
0.2
—
—
—
—
Kårsta............
802
8
3
1.0
0.4
—
—
—
—
Nacka.............
9,105
65
36
0.7
0.4
19
—
19
—
Nynäshamns kpg ...
4,408
22
*
0.5
—
—
—
—
—
Rimbo............
2,078
7
0.3
—
—
—
—
—
Saltsjöbadens kpg . .
3,307
2
—
0.1
—
—
—
—
—
Sollentuna.........
12,144
28
28
0.2
0.2
28
1
27
—
Solna..............
21,603
183
83
0.8
0.4
57
35
22
—
Spånga ............
10,994
31
24
0.3
0.2
24
1
23
—
Ununge............
1,246
22
*
1.8
—
—
—
—
—
Värmdö...........
2,771
2
*
0.1
—
—
—
—
—
Västerhaninge......
2,886
*
4
—
0.1
4
4
—
—
Österåker..........
3,236
35
—
1.1
—
—
—
Summa
138,844
838
280
0.6
0.2
189
84
105
—
Uppsala län
Enköping..........
6,061
1
*
O.o
—
—
—
—
—
Uppsala...........
35,212
245
253
0.7
0.7
99
76
—
23
Björklinge.........
1,729
9
*
0.5
—
—
—
—
—
Bondkyrka .........
5,275
21
0.4
—
—
—
—
Gamla Uppsala.....
2,255
23
1.0
—
—
—
—
Skäfthammar......
1,609
*
2
—
0.1
—
—
—
Söderfors..........
1,882
23
13
1.2
0.7
10
10
—
—
Västland...........
2,680
29
*
1.1
—
—
—
—
—
Älvkarleby.........
8,685
40
16
0.5
0.2
1
1
—
—
Summa
65,388
391
284
0.6
0.4
Ilo
87
—
23
Södermanlands län
Eskilstuna.........
36,801
59
82
0.2
0.2
49
49
—
—
Katrineholm.......
9,645
45
64
0.5
0.7
32
32
—
Nyköping..........
12,282
96
67
0.8
0.5
12
12
—
94
Kungl. Majlis proposition nr 284.
Kommun
Invånar-
antal
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
ni
lii
1937
Därav
Vi 1937
31/
lii
1936
31/
ht
1937
•v»
1936
31/
lii
1937
ar-
bets-
linjen
under- ung- stöds- doms- linjen hjälpen
1
2
3
*
5
6
7
8
9
10
Strängnäs..........
4,979
23
20
0.5
0.4
Torshälla..........
1,835
1
*
0.1
—
—
—
—
—
S:t Nikolai.........
5,297
34
8
0.6
0.2
5
5
_
Stigtomta..........
1,896
12
*
0.6
—
—
—
—
_
Vrena.............
750
37
*
4.9
—
—
—
_
_
Åker..............
2,423
7
*
0.3
—
—
—
—
—
Summa
75,908
314
241
0.4
0.3
98
98
—
—
Östergötlands län
Linköping.........
33,576
167
110
0.5
0.3
—
—
—
_
Mjölby............
5,969
14
—
0.2
—
—
—
—
—
Norrköping........
67,727
558
510
0.8
0.8
464
27
437
_
Söderköping........
2,816
6
—
0.2
—
—
—
—
—
Kimstad...........
1,863
17
11
0.9
0.6
7
.
7
_
Krokek............
2,195
11
—
0.5
—
—
—
—
_
Kvillinge..........
4,565
38
29
0.8
0.6
14
14
—
—
Rönö..............
595
1
*
0.2
—
—
—
—
—
Tingstad...........
533
3
*
0.6
—
—
—
—
—
Valdemarsviks kpg. .
2,718
15
20
0.6
0.7
—
—
—
—
Vreta kloster.......
3,183
31
4
1.0
O.i
4
4
—
—
Summa
125,740
861
684
0.7
0.5
489
45
444
—
Jönköpings län
Eksjö.............
7,058
20
10
0.3
0.1
_
_
_
_
Huskvarna.........
8,889
4
13
0.0
0.1
_
_
_
_
Jönköping.........
33,940
148
98
0.4
0.3
79
79
—
_
Nässjö.............
9,655
147
66
1.5
0.7
45
45
_
_
Tranås............
6,916
36
36
0.5
0.5
34
34
_
_
Värnamo..........
4,916
36
*
0.7
—
—
—
—
—
Bodafors kpg......
2,004
9
*
0.4
_
_
Bredestad..........
1,211
3
4
0.2
0.3
—
—
_
_
Flisby.............
1,613
10
*
0.6
—
—
—
—
_
Norra Solberga.....
2,424
68
25
2.8
1.0
16
16
—
_
Säby..............
3,569
16
5
0.4
0.1
5
—
5
_
Vallsjö............
2,183
3
♦
0.1
_
—
_
_
_
Vrigstad...........
1,446
6
♦
0.4
—
—
—
—
—
Summa
86,824
506
257
0.6
0.3
179
174
5
—
Kronobergs län
Ljungby ...........
4,972
11
♦
0.2
_
_
_
_
_
Växjö.............
9,726
86
73
0.9
0.8
18
10
8
—
Algutsboda........
4,210
5
*
0.1
_
_
_
_
_
Almundsryd........
3,734
25
—
0.7
—
—
—
—
—
Dädesjö...........
1,358
4
1
0.3
0.1
—
—
—
—
Ekeberga..........
1,785
33
26
1.8
1.5
9
9
—
—
Härlunda..........
1,279
2
*
0.2
—
—
—
—
—
Lenhovda ..........
2,174
22
*
1.0
_
_
—
_
—
Markaryds kpg.....
1,121
12
*
1.1
—
—
—
—
—
Kungl. Majlis proposition nr 284.
95
Kommun
Invånar- antal
‘/i 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
*7i.
1937
D ä r a
V
av».
1936
81/
/12
1937
81/
lii
1936
*Vi.
1937
ar-
bets-
linjen
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Markaryds lk......
3,391
8
10
0.2
0.3
_
—
—
—
Nottebäck.........
2,483
1
O.o
—
—
—
—
—
Sjösås .............
1,276
9
*
0.7
—
—
—
—
—
Stenbrohult........
2,625
7
0.3
—
—
—
—
—
Tingsås............
2,171
21
5
1.0
0.2
1
1
—
—
Urshult............
3,818
10
0.3
—
—
—
—
—
Virestad...........
3,450
17
13
0.5
0.4
2
2
—
—
Väckelsång.........
2,023
2
—
0.1
—
—
—
—
—
Växjö lie..........
5,068
8
0.2
—
—
—
—
—
Åseda.............
3,484
35
24
1.0
0.7
—
—
—
—
Älmhults kpg......
2,716
32
29
1.2
1.1
—
—
—
—
Summa
62,864
350
181
0.6
0.3
30
22
8
—
Kalmar län
Borgholm..........
2,125
21
*
1.0
—
—
—
—
—
Kalmar............
20,916
225
167
1.1
0.8
57
57
—
—
Nybro.............
4,504
37
*
0.8
—
—
—
—
—
Oskarshamn........
8,612
333
167
3.9
1.9
120
90
30
—
Västervik..........
12,759
130
88
1.0
0.7
20
20
—
Bäckebo...........
1,976
3
*
0.2
—
—
—
—
—
Döderhult.........
5,296
83
9
1.6
0.2
—
—
—
—
Fliseryd...........
2,603
13
*
0.5
—
—
—
—
—
Gamleby...........
3,238
23
0.7
—
—
—
Gladhammar.......
2,273
3
0.1
—
—
—
Hjorted...........
3,461
3
0.1
—
—
—
—
Högby............
1,661
10
0.6
—
—
Misterhult.........
4,110
6
0.1
—
—
—
Mönsterås kpg.....
1,613
27
16
1.7
1.0
—
—
—
Mönsterås lk.......
2,642
13
0.5
—
—
—
Oskar.............
935
9
*
1.0
—
—
—
—
Södra Möckleby ....
1,529
38
16
2.5
1.0
—
—
—
Torsås.............
4,887
9
0.2
—
—
—
Virserum..........
3,607
7
0.2
—
—
—
—
Vissefjärda.........
4,306
24
0.6
—
—
—
Ålem..............
5,090
10
0.2
—
Summa
98,143
1,027
463
1.0
0.5
197
167
30
—
Gotlands län
Visby.............
11,528
194
142
1.7
1.2
68
68
—
—
Levede ............
557
1
*
0.2
—
—
—
—
—
Slite kpg..........
1,882
3
4
0.2
0.2
—
—
—
—
Summa
13,967
198
146
1.4
1.0
68
68
—
—
Blekinge län
Karlshamn.........
9,885
50
74
0.5
0.7
10
10
—
—
Karlskrona.........
28,214
304
280
1.1
1.0
81
81
—
—
Ronneby..........
5,990
85
38
1.4
0.6
25
25
—
—
Sölvesborg.........
4,008
46
18
1.1
0.4
12
12
Asarum............
7,324
106
69
1.4
0.9
49
49
—
-
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 284,
Kommun
Invånar- antal
>/i 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
Därav
*7»
1936
31/
lii
1937
*7i.
1936
“lii
1937
31/
/12
1937
ar-
bets-
linjen
under-
stöds-
hjon
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
t
5
6
7
8
9
10
Aspö..............
976
15
14
1.5
1.4
3
3
Backaryd..........
2,162
19
15
0.9
0.7
—
—
—
—
Bräkne-Hoby......
4,819
38
9
0.8
0.2
—
—
—
—
Eringsboda........
2,101
42
14
2.0
0.7
2
2
—
—
Fridlevstad........
2,653
20
4
0.8
0.2
—
—
—
—
Hasslö.............
1,519
55
62
3.6
4.1
24
24
—
—
Hällaryd...........
2,741
53
34
1.9
1.2
22
22
—
—
Jämshög...........
5,814
41
15
0.7
0.3
7
7
—
—
Kyrkhult..........
4,474
81
—
1.8
—
—
—
—
—
Listerby...........
1,968
72
57
3.7
2.9
35
35
—
—
Lösen.............
2,764
26
11
0.9
0.4
11
11
—
—
Mjällby............
5,710
4
*
0.1
—
—
—
—
—
Mörrum...........
4,175
72
51
1.7
1.2
32
32
—
—
Nättraby..........
2,239
13
14
0.6
0.6
13
13
—
—
Ronneby lk ........
8,504
22
10
0.3
0.1
—
—
—
—
Rödeby............
3,925
15
8
0.4
0.2
—
—
—
—
Sillhövda..........
2,129
23
*
1.1
—
—
—
—
—
Sturkö ............
1,963
40
79
2.0
4.0
39
38
—
1
Sölvesborgs lk......
1,019
3
—
0.3
—
—
—
—
—
Tjurkö ............
509
8
11
1.6
2.2
2
2
—
—
Torhamn..........
2,628
29
16
1.1
0.6
—
—
—
—
Tving.............
2,835
8
*
0.3
—
—
—
—
—
Ysane .............
1,167
2
*
0.2
—
—
—
—
—
Åryd..............
2,103
41
33
1.9
1.6
11
11
—
—
Öljehult...........
1,323
18
9
1.4
0.7
3
3
—
—
Summa
127,641
1,351
945
1.1
0.7
381
380
—
1
Kristianstads län
Hässleholm........
3,411
40
16
1.2
0.5
—
—
—
—
Kristianstad.......
14,850
79
63
0.5
0.4
42
42
—
—
Simrishamn........
2,607
7
*
0.3
—
—
—
—
—
Ängelholm.........
5,726
34
10
0.6
0.2
—
—
—
—
Björnekulla........
3,700
13
44
0.4
1.2
30
30
—
—
Glimåkra..........
3,656
12
*
0.3
—
—
—
—
—
Gråmanstorp.......
4,435
11
11
0.2
0.2
7
7
—
—
Hjärsås............
2,517
9
*
0.4
—
—
—
. —
—
Loshult............
1,992
10
*
0.5
—
—
—
—
—
Norra Mellby......
2,349
3
8
0.1
0.3
4
4
—
—
Stoby.............
3,511
25
*
0.7
—
—
—
—
—
Västra Broby.......
2,110
9
3
0.4
0.1
—
—
—
—
Västra Sönnarslöv ..
1,511
3
*
0.2
—
—
—
—
—
Örkened ...........
4,404
72
*
1.6
—
—
—
—
—
Summa
56,779
327
155
0.6
0.3
83
83
—
—
Malmöhus län
Eslöv.............
5,955
79
79
1.3
1.3
30
—
30
—
Hälsingborg........
60,015
586
727
1.0
1.2
683
80
587
16
Höganäs...........
6,884
124
53
1.8
0.8
17
—
17
—
Landskrona........
19,611
170
162
0.9
0.8
101
101
—
—
Lund..............
26,199
247
278
0.9
1.1
180
20
160
—
Malmö............
144,482
1,393
1,164
1.0
0.8
928
60
868
—
Trälleberg.........
13,812
170
154
1.2
1.1
68
25
43
—
Kungl. Majlis proposition nr 284.
97
Kommun
Invånar-
antal
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
Därav
V, 1937
31/
/12
1936
31/
/12
1937
3I/ia
1936
•7»
1937
31. /
lii
1937
ar-
bets-
linjen
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Ystad.............
11,143
221
153
2.0
1.4
74
25
49
—
Bjuv..............
2,918
4
*
0.1
—
—
—
—
—
Grönby............
1,042
2
*
0.2
—
—
—
—
—
Kävlinge..........
2,680
16
—
0.6
—
—
—
—
—
Stehag ............
1,558
3
*
0.2
—
—
—
—
—
Stora Köpinge.....
2,059
5
*
0.2
—
—
—
—
—
Stävie.............
672
2
2
0.3
0.3
2
2
—
—
Svedala lk.........
3,287
11
*
0.3
—
—
—
—
—
Södra Vram.......
2,592
103
71
4.0
2.7
55
55
—
—
Torrlösa...........
1,490
6
♦
0.4
—
—
—
—
—
Välinge............
1,505
2
*
0.1
—
—
—
—
—
Västra Klagstorp .. .
1,178
10
0.8
—
—
—
—
—
Västra Sallerup ....
1,511
1
—
0.1
—
—
—
—
—
Östra Vemmenhög. .
1,059
4
*
0.4
—
—
—
—
—
Summa
311,652
3,159
2,843
1.0
0.9
2,138
368
1,754
16
Hallands län
Falkenberg.........
6,586
61
84
0.9
1.3
43
43
—
—
Halmstad..........
26,394
285
157
1.1
0.6
95
95
—
—
Kungsbacka........
2,324
21
*
0.9
—
—
—
—
—
Laholm............
2,697
7
8
0.3
0.3
—
—
—
—
Varberg...........
9,760
65
53
0.7
0.5
42
42
—
—
Enslöv............
3,973
28
3
0.7
0.1
3
—
—
3
Harplinge..........
2,738
5
4
0.2
0.1
4
4
—
—
Skrea.............
1,345
10
15
0.7
1.1
11
11
—
—
Slättåkra..........
2,654
9
*
0.3
—
—
—
—
—
Snöstorp...........
2,237
6
*
0.3
—
—
—
—
—
Söndrum..........
1,695
82
33
4.8
1.9
3
3
—
—
Torup.............
2,557
18
12
0.7
0.5
7
5
2
—
Vapnö.............
603
*
1
—
0.2
—
—
—
—
Summa
65,563
597
370
0.9
0.6
208
203
2
3
Göteborgs stad.....
262,676
2,024
1,297
0.8
0.5
812
159
624
29
Göteborgs och Bohus
län i övrigt
Lysekil............
5,632
150
81
2.7
1.4
49
9
40
—
Marstrand.........
1,58c
12
31
0.8
2.0
18
18
—
—
Mölndal...........
16,465
218
183
1.3
1.1
125
6
119
—
Strömstad.........
3,113
54
43
1.7
1.4
15
15
—
—
Uddevalla.........
15,829
298
270
1.9
1.7
217
132
85
—
Askum............
2,569
130
73
5.1
2.8
53
18
35
—
Bokenäs...........
984
30
6
3.0
0.6
—
—
—
—
Bottna............
57c
10
8
1.7
1.4
5
5
—
—
3,584
236
142
6.6
4.0
102
42
60
—
Bro...............
2,773
139
104
5.0
3.8
79
26
50
3
Bärfendal..........
468
2
8
0.4
1.7
5
5
—
—
Bäve..............
1,467
21
22
1.4
1.5
12
12
—
—
Dragsmark.........
465
16
*
3.4
—
—
—
—
—
Forshälla..........
Bihang till riksdag
1,757
ens protc
11
)koll 193
*
S. 1 sar
0.6
i/. Nr
284.
7
98
Kungl. Majlis proposition m 284.
Kommun
Invånar- antal
V, 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
"/».
1937
Därav
81/
/12
1936
81/
/12
1937
Sif
/12
1936
Sif
lis
1937
ar-
bets-
linjen
under- stö ds- linjen
ung-
doms-
hjälpen
1
2
1 3
i
5
6
7
8
9
10
Foss..............
4,334
172
160
4.0
3.7
85
25
60
Grebbestads kpg... .
859
6
5
0.7
0.6
Grundsund.........
1,068
28
*
2.6
_
_
,
Hede..............
961
10
7
1.0
0.7
_
_
Herrestad..........
1,291
7
*
0.5
_
_
_
Hjärtum...........
2,660
19
15
0.7
0.6
4
4
_
Hogdal............
1,316
79
56
6.0
4.3
47
47
_
Håby.............
770
*
6
—
0.8
—
_
. _
Krokstad..........
1,842
18
4
1.0
0.2
—
_
_
Kungshamn........
2,416
29
22
1.2
0.9
_
_
_
Kville.............
4,814
168
123
3.5
2.6
114
88
25
1
Ljung.............
1,707
3
—
0.2
—
_
Lommeland........
853
97
47
11.4
5.5
27
27
_
.
Lur...............
1,652
14
3
0.8
0.2
3
2
i
Lycke.............
575
*
8
—
1.4
_
___
Lyse..............
2,585
128
79
5.0
3.1
40
14
25
1
Malmön...........
1,343
64
21
4.8
1.6
15
14
1
Mo................
782
5
*
0.6
—
_
Mollösund.........
775
10
14
1.3
1.8
_
_
-
Näsinge...........
1,230
142
66
11.5
5.4
46
20
25
1
Partille............
8,191
18
*
0.2
—
—
_
_
Skee...............
5,549
369
237
6.6
4.3
215
167
48
_
Skredsvik ..........
1,581
3
1
0.2
0.1
_
_
Svarteborg.........
2,655
40
35
1.5
1.3
4
—
4
_
Svenneby ..........
1,274
55
41
4.3
3.2
31
21
10
_
Tanum............
5,149
109
70
2.1
1.4
36
36
_
_
Tjärnö ............
1,792
6
11
0.3
0.6
—
_
_
Tossene............
5,174
173
155
3.3
3.0
91
26
65
_
Västerlanda........
1,741
22
♦
1.3
—
—
_
_
Västra Frölunda____
12,057
61
33
0.5
0.3
16
_
16
_
Ytterby...........
1,289
7
*
0.5
—
—
—
—
Summa
137,547
3,189
2,190
2.3
1.6
1,454
779
669
6
Älvsborgs län
Alingsås...........
9,676
33
*
0.3
_
Borås.............
45,032
lil
119
0.2
0.3
5
5
Trollhättan........
15,277
158
72
1.0
0.5
19
19
Ulricehamn........
4,562
19
2
0.4
O.o
Vänersborg........
9,102
156
109
1.7
1.2
77
77
Åmål..............
6,850
35
♦
0.5
—
—
Angered...........
1,646
12
♦
0.7
Bengtsfors kpg.....
2,250
27
*
1.2
_
_
Dals-Ed...........
2,540
12
4c
0.5
_
_
Fors..............
2,155
13
12
0.6
0.6
_
_
Fritsla.............
2,804
*
11
_
0.4
2
2
Frändefors.........
3,605
16
—
0.4
Fuxerna...........
2,851
83
54
2.9
1.9
_
Färgelanda.........
2,739
7
4c
0.3
_
_
Högsäter..........
1,771
11
4c
0.6
_
_
_
Laxarby...........
2,033
14
4c
0.7
_
-
_
Lerum.............
4,353
8
4c
0.2
_
_
_
Melleruds kpg......
1,634
1
16
0.1
1.0
9
9
- I
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
99
Kommun
•
Invånar- antal
>/i 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
«i/
In
1937
Därav
81/
11*
1936
81/
11*
1937
81/
11*
1936
1937
ar-
bets-
linjen
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Skållerud..........
2,909
8
15
0.3
0.5
Starrkärr ..........
3,984
*
10
—
0.3
7
—
7
—
Steneby...........
3,807
27
7
0.7
0.2
—
—
—
—
Torrskog...........
1,365
4
—
0.3
—
—
—
—
—
Valbo-Ryr.........
540
6
*
1.1
—
—
-i-
—
—
Vassända-Naglum...
5,157
32
21
0.6
0.4
—
—
—
Västra Tunhem ....
4,068
29
35
0.7
0.9
5
5
—
—
Örby..............
6,709
3
*
0.0
—
—
—
—
—
Summa
149,419
825
483
0.6
0.3
124
98
26
—
Skaraborgs län
Falköping..........
8,649
29
25
0.3
0.3
_
_
_
_
Hjo...............
2,893
11
—
0.4
—
—
—
—
_
Lidköping.........
10,843
55
64
0.5
0.6
19
19
_
_
Mariestad..........
6,321
33
58
0.5
0.9
—
—
_
_
Skara.............
7,095
12
11
0.2
0.2
—
—
_
_
Skövde ............
11,664
72
47
0.6
0.4
11
11
—
_
Tidaholm..........
4,391
115
49
2.6
1.1
16
16
—
—
Agnetorp..........
1,967
37
20
1.9
1.0
_
_
_
Karlsborg..........
2,183
13
*
0.6
—
—
—
—
_
Lyrestad...........
2,475
1
*
0.0
—
—
—
—
_
Mölltorp...........
1,873
11
*
0.6
—
—
—
—
_
Norra Kyrketorp ...
980
7
1
0.7
0.1
—
—
—
_
Stenstorp ..........
1,098
5
*
0.5
—
—
—
_
_
Vara kpg..........
2,277
9
2
0.4
0.1
2
—
2
—
Summa
64,709
410
277
0.6
0.4
48
46
2
—
Värmlands län
Arvika............
8,398
21
♦
0.3
_
_
_
__
_
Filipstad...........
4,682
32
11
0.7
0.2
—
—
—
—
Karlstad...........
27,081
328
205
1.2
0.8
46
12
34
—
Kristinehamn......
13,177
78
71
0.6
0.5
15
15
—
—
Arvika lk..........
4,794
42
17
0.9
0.4
17
2
15
_
Boda..............
1,375
5
*
0.4
—
—
—
—
_
Borgvik...........
832
7
*
0.8
—
—
—
—
—
By................
3,944
21
*
0.5
—
—
—
—
_
Dalby.............
3,671
2
*
0.1
—
—
—
—
—
Eda...............
6,317
134
40
2.1
0.6
• 27
16
10
1
Ekshärad..........
6,471
47
1
0.7
0.0
1
—
—
1
Frykerud..........
2,512
2
*
0.1
—
—
—
—
—
Fryksände.........
6,648
27
1
0.4
0.0
1
—
—
1
Glava .............
3,324
19
1
0.6
0.0
—
—
—
—
Grava .............
6,659
68
36
1.0
0.5
19
19
—
_
Grums.............
4,035
55
*
1.4
—
—
—
—
—
Lysvik............
3,114
11
1
0.4
0.0
1
—
—
1
Nedre Ullerud......
4,534
86
33
1.9
0.7
30
30
—
—
Nor...............
3,079
22
*
0.7
—
—
—
_
—
Norra Råda........
10,822
35
*
0.3
—
—
—
—
—
Ny................
1,515
17
1
1.1
0.1
1
—
1
—
Ransäter..........
6,000
27
5
0.5
0.1
3
3
—
—
Rämen............
2,733
27
2
1.0
0.1
—
—
—
—
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Kommun
Invånar-
antal
Vi 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
»/
llt
1937
Dåra
V
81/
/18
1936
81/
/18
1937
81/
/18
1936
81/
lii
1937
ar-
bets-
linjen
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Sillerud............
2,704
34
*
1.3
Skillingmark.......
1,151
4
*
0.3
—
—
_
_
-
Stora Kii..........
3,752
9
*
0.2
—
_
_
_
_
Sunne lk ..........
8,780
36
—
0.4
—
_
_
.
_
Säffle kpg.........
3,700
1
*
0.0
—
_
_
_
_
Södra Finnskoga . . .
1,764
7
*
0.4
—
_
_
_
_
Östmark...........
3,458
1
*
O.o
_
_
_
_
_
Östra Emtervik ....
1,748
9
*
0.5
—
_
_
_
_
Östra Fågelvik.....
2,095
8
*
0.4
—
■ -
—
—
—
Summa
164,869
1,222
425
0.7
0.3
161
97
60
4
Örebro län
Örebro............
45,663
303
166
0.7
0.4
69
69
—
—
Almby............
4,480
8
2
0.2
O.o
2
2
Askersunds lk......
2,376
—
2
—
0.1
2
2
_
Grythyttan........
3,224
23
*
0.7
—
_
_
Hallsbergs kpg.....
2,784
16
15
0.6
0.5
15
15
_
_
Hammar...........
4,575
11
7
0.2
0.2
7
7
_
_
Hjulsjö............
2,015
1
—
O.o
_
_
_
_
Hällefors..........
5,709
31
1
0.5
O.o
_
_
_
_
Karlskoga.........
19,027
68
—
0.4
—
—
_
_
Kopparbergs kpg ...
1,952
17
*
0.9
—
—
—
—
_
Kumla............
9,928
7
♦
0.1
—
—
—
_
_
Kvistbro...........
3,559
18
—
0.5
—
—
_
_
_
Lerbäck...........
4,711
14
*
0.3
—
_
_
_
_
Ljusnarsberg.......
7,951
141
42
1.8
0.5
23
23
_
_
Ramsberg..........
3,350
34
*
1.0
—
—
—
—
_
Viby..............
3,785
5
*
0.1
—
—
_
—
_
Vintrosa ...........
1,513
2
*
0.1
—
—
—
—
—
Summa
126,602
699
235
0.6
0.2
118
116
2
—
Västmanlands lån
Arboga ............
4,899
80
37
1.6
0.8
8
_
8
_
Köping............
6,478
8
3
0.1
0.0
—
—
—
_
Sala...............
8,002
25
10
0.3
0.1
—
—
—
_
Västerås...........
33,834
5
5
0.0
O.o
—
—
—
—
Norberg...........
5,155
3
*
0.1
_
_
_
_
Västervåla.........
1,316
1
*
0.1
—
—
—
—
—
Summa
59,684
122
55
0.2
0.1
8
—
8
—
Kopparbergs lån
Falun.............
13,718
51
47
0.4
0.3
12
12
_
_
Hedemora.........
4,143
19
15
0.5
0.4
—
—
_
_
Ludvika...........
5,627
9
♦
0.2
—
—
—
_
_
Säter..............
2,256
11
*
0.5
—
—
—
—
—
Domnarvet........
15,050
47
12
0.3
0.1
_
_
_
Gagnef............
6,139
6
*
0.1
—
—
—
—
—
Grangärde .........
11,238
278
72
2.5
0.6
29
29
—
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
101
Kommun
Invånar- antal
Vi 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
•v»
1937
Därav
81/
/12
1936
81/
/12
1937
31/
liz
1936
31/
liz
1937
ar-
bets-
linjen
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Husby............
6,349
2
*
0.0
Järna.............
7,499
33
*
0.4
_
_
_
Kopparbergs lk . . . .
7,069
75
*
1.1
—
_
_
_
_
Leksand...........
9,569
7
—
0.1
_
_
_
_
Ludvika lk........
5,069
31
2
0.6
O.o
_
_
_
_
Norrbärke.........
5,399
65
*
1.2
_
_
Rättvik...........
8,475
6
*
0.1
_
_
_
_.
Stora Tuna........
9,077
12
9
0.1
0.1
_
_
__
_
Säters lk..........
1,768
9
*
0.5
_
_
Vika..............
3,184
20
*
0.6
—
—
—
—
—
Summa
121,629
681
157
0.6
0.1
41
41
—
—
Gävleborgs län
Gävle.............
39,573
328
138
0.8
0.3
70
70
Hudiksvall.........
7,449
99
65
1.3
0.9
51
48
3
Söderhamn.........
11,025
337
193
3.1
1.8
151
101
50
—
Alfta.............
6,965
10
*
0.1
Arbrå.............
5,830
17
*
0.3
_
Bollnäs lk.........
11,327
42
__
0.4
_
Enånger...........
2,734
3
*
0.1
_
_
Forsa.............
4,592
9
4
0.2
0.1
4
4
Hanebo............
4,600
1
*
0.0
Harmånger........
3,231
21
*
0.6
_
Ljusdals lk........
8,945
28
*
0.3
_
Njutånger .........
4,481
16
2
0.4
0.0
2
1
1
Norrala...........
3,174
42
7
1.3
0.2
Ockelbo...........
8,862
12
*
0.1
_
_
Söderala...........
14,116
212
108
1.5
0.8
41
16
25
Trönö .............
1,673
23
3
1.4
0.2
Valbo.............
12,447
21
*
0.2
—
—
—
—
Summa
151,024
1,221
520
0.8
0.3
319
236
79
4
Västernorrlands län
Härnösand.........
12,254
72
83
0.6
0.7
18
18
Sollefteå...........
2,874
32
*
1.1
___
Sundsvall..........
18,484
127
92
0.7
0.5
16
7
9
—
Alnö..............
6,540
521
316
8.0
4.8
259
56
195
8
Arnäs.............
5,281
1
—
O.o
—
_
_
Attmar............
3,138
50
13
1.6
0.4
_
_
_
_
Bjärtrå ............
5,177
284
201
5.5
3.9
117
55
61
1
Boteå.............
1,686
1
1
0.1
0.1
_
_
Dal...............
1,289
23
10
1.8
0.8
_
_
_
_
Graninge..........
1,883
13
—
0.7
_
_
_
_
_
Gudmundrå........
15,292
326
233
2.1
1.5
156
153
_
3
Helgum...........
2,807
9
4
0.3
0.1
1
_
_
1
Hässjö............
4,400
164
91
3.7
2.1
68
34
30
4
Högsjö............
4,385
156
126
3.6
2.9
101
60
41
Ljustorp...........
2,571
23
*
0.9
—
—
_
_
_
Långsele...........
3,287
55
42
1.7
1.3
25
25
_
_
Njurunda ..........
11,712
420
240
3.0
2.0
237
76
159
2
Nora..............
3,389
120
80
3.5
2.4
58
18
40
—
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Kommun
Invånar- antal
l/i 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
•i/
ht
1937
Därav
31/
/12
1936
31/
/12
1937
31/
lii
1936
1937
ar-
bets-
linjen
under- stöds- hj en
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
*
5
6
7
8
9
10
Nordingrå.........
3,487
45
19
1.3
0.5
1
1
Nätra.............
6,032
4
1
0.1
0.0
—
—
—
—
Selånger...........
3,422
4
—
0.1
—
—
—
—
—
Skog..............
996
12
—
1.2
—
—
—
—
—
Skön..............
14,507
741
538
5.1
3.7
439
159
280
—
Sollefteå lk.......
3,323
19
*
0.6
—
—
—
—
—
Styrnäs............
1,351
55
21
4.1
1.6
15
—
15
—
Säbrå .............
4,558
90
31
2.0
0.7
5
5
—
—
Timrå.............
9,365
300
255
3.2
2.7
192
33
147
12
Torp..............
9,537
26
*
0.3
—
—
—
—
—
Torsåker...........
1,252
24
4
1.9
0.3
4
—
4
—
Tuna..............
4,890
122
110
2.5
2.2
80
32
45
3
Tynderö...........
1,195
39
48
3.3
4.0
28
3
15
10
Vibyggerå.........
1,804
1
*
0.1
—
—
—
—
—
Ytterlännäs........
7,168
253
170
3.5
2.4
129
52
75
2
Summa
179,336
4,132
2,729
2.3
1.5
1,949
786
1,116
47
Jämtlands län
Östersund.........
15,200
78
31
0.5
0.2
—
—
—
—
Brunflo............
2,579
2
♦
O.i
_
_
_
- ■
__
Bräcke ............
2,545
15
*
0.6
—
—
—
—
—
Frösön............
4,408
27
*
0.6
—
—
—
—
—
Rödön .............
3,071
22
*
0.7
—
—
—
—
—
Ström.............
6,942
13
1
0.2
O.o
1
—
—
1
Ås................
1,865
3
*
0.2
—
—
—
—
—
Summa
36,610
160
32
0.4
0.1
1
—
—
1
Västerbottens län
Skellefteå..........
8,549
119
19
1.4
0.2
6
—
6
—
Umeå.............
12,814
75
37
0.6
0.3
—
—
—
—
Bureå.............
6,243
52
52
0.8
0.8
35
32
_
3
Bygdeå............
7,428
18
13
0.2
0.2
9
—
—
9
Byske.............
10,155
157
48
1.5
0.5
9
8
—
1
Degerfors..........
9,327
—
1
—
O.o
—
—
—
—
Dorotea...........
5,576
3
*
0.1
—
—
—
—
—
Holmsund.........
5,063
71
47
1.4
0.9
8
—
—
8
Hörnefors..........
3,911
18
—
0.5
—
—
—
—
—
Jörn..............
5,824
1
*
0.0
—
—
—
—
—
Nordmaling........
9,501
3
*
O.o
—
—
—
—
—
Skellefteå lk.......
26,491
171
81
0.6
0.3
56
50
—
6
Umeå lk...........
13,856
6
*
O.o
—
—
—
—
—
Vännäs kpg........
1,793
37
9
2.1
0.5
2
—
—
2
Summa
126,531
731
307
0.6
0.2
125
90
6
29
Norrbottens län
Boden .............
6,733
55
21
0.8
0.3
11
4
7
—
Haparanda.........
2,634
80
30
3.0
1.1
26
5
19
2
Luleå.............
13,387
182
155
1.4
1.2
113
17
82
14
Piteå..............
3,444
64
38
1.9
1.1
5
—
—
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
103
Kommun
Invånar-
antal
V, 1937
Rapporterat an- tal hjälpsökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
De
hjälptas
antal
lil
lil
1937
Därav
31/
lii
1936
31/
/1*
1937
31/
/12
1936
31/
lii
1937
ar-
bets-
linjen
under- stö ds- linjen
ung-
doms-
hjälpen
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Gällivare..........
19,807
391
226
2.0
1.1
106
100
6
Hortlax...........
4,514
34
35
0.8
0.8
5
—
—
5
Jukkasjärvi........
17,446
331
279
1.9
1.6
149
35
114
—
Karl Gustaf........
3,190
4
*
0.1
—
—
—
—
—
Nederkalix.........
14,213
647
474
4.6
3.3
271
125
125
21
Nederluleå.........
10,979
67
48
0.6
0.4
18
14
4
—
Nedertorneå........
4,589
135
151
2.9
3.3
65
5
38
22
Norrfjärden........
4,949
25
15
0.6
0.3
4
—
—
4
Piteå lk...........
14,467
87
47
0.6
0.3
10
—
—
10
Råneå.............
8,967
158
142
1.8
1.6
58
30
28
—
Töre..............
4,833
134
41
2.8
0.8
3
3
—
—
Överluleå..........
9,491
32
12
0.3
0.1
4
1
3
—
Summa
143,643
2,426
1,714
1.7
1.2
848
339
420
89
104
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
Bilaga B.
Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden V7 1933—3% 1937 från anslag till statliga samt statliga oell
kommunala beredskapsarbeten.
Dag för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
Anvisat
belopp
Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specifice- rad förteckning prop. 231/1935, sid. 82) ..............
2,999,689
2,999.689
Under budgetåret 1934/1935 beviljade medel (se specifice- rad förteckning prop. 265/1936, sid. 131)..............
2,999,895
2,999.895
Under budgetåret 1935/1936 beviljade medel (se specifice- rad förteckning prop. 300/1937, sid. 73) ..............
1,459,060
1,459,060
Fr. o. m. Vj—sl/i2 1936 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 300/1937, sid. 77) ..................
961,660
961,660
1937
2,/i
Utgrävning av källare samt stensättning vid Stockholms
slott ..............................................
40,000
40,000
Iståndsättande av statens fiskehamn vid Glommen, Hal-
lands län ..........................................
27,000
27,000
Hamn för mindre båtar vid Båtskärsnäs i Nederkalix s:n,
Norrbottens län ....................................
71,900
64,700
Fortsatt utbyggnad av Donsö fiskehamn i Styrsö s:n, Göte- borgs och Bohus län................................
30,700
20,000
V*
Bergsprängning vid statens historiska museums nybygg- nad ................................................
80,000
80,000
4/e
Vissa kompletteringsarbeten vid den s. k. Sotenkanalen,
Göteborgs och Bohus län............................
38,000
38,000
Summa för budgetåret 1936/1937
1,249,260
1,231,860
Kungl. Maj:ts proposition nr 284-
105
Bilaga C.
Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden Vt 1937 —28A 1938 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten.
A n v
i s a t
summa
kronor
därav för
budgetåret
1937/1938
kronor
1,175,150
400,000
49,000
49,000
106,200
106,200
36,000
36,000
47,700
47,700
53,300
53,300
40,000
40;000
720
720
81,000
81,000
69,500
69,500
79,000
79,000
252,000
252,000
76,300
76,300
100,900
100,900
499,500
499,500
27,800
27,800
95,400
95,400
3,245,200
1,100,000
58,500
58,500
36,000
36,000
51,400
51,400
Dag
för
beslut
1937
16/7
23/7
30/7
Arbetsföretag
Totalkost
nad
kronor
-
Väganläggning Marstrand—Tjuvkil, Göteborgs och
Bohus län....................................
Vissa arbeten vid Bohus fästningsruin, Göteborgs
och Bohus län................................
Fiskehamnsanläggning vid Styrsö-Tången, Göteborgs
och Bohus län................................
Brygga i Stora Tjörnekalvs hamn, Göteborgs och
Bohus län ....................................
Småbåtshamn vid Björkö, Göteborgs och Bohus län
Lastbrygga vid Sannäs, Göteborgs och Bohus län
Ytterligare arbeten vid Gustavsviks torrdocka, Högsjö
s:n, Västernorrlands län....................
Ytterligare kostnad för vissa arbeten vid landsfiskalsbostället
i Karesuando, Norrbottens län ..
Ändrings- och tillbyggnadsarbeten vid den stiftelsen
Norrbottens läns arbetsstugor tillhöriga försöks
gården
i Pålkem..............................
Förbättring av statens fiskehamn i Stenshamn, Blekinge
län ....................................
Förbättring av statens fiskehamn i Hanö, Blekinge
län ..........................................
Fiskehamnsanläggning i Mollösund, Göteborgs och
Bohus län....................................
Fortsatt utbyggnad av fiskehamn vid Donsö, Göteborgs
och Bohus län..........................
Fiske- och motorbåtsliamn vid Gottskär, Hallands
län ..........................................
Hamn för mindre båtar i Lysekil................
Ombyggnad av bron över Strömsån i Strömstad ..
Bro över Lysekilsbanan vid Bua höjd, Göteborgs
och Bohus län................................
Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte tillfartsvägar,
Västernorrlands län ....................
Ombyggnad av bro över Utansjöån, Västernorrlands
län ..........................................
Vägbro över statens järnvägar vid Utansjö, Västernorrlands
län ................................
Bro över Tunbybäcken, Västernorrlands län......
1.237.000
49.000
118,000
40.000
53.000
59,250
40.000
720
81.000
69,500
79.000
280,000
76.300
112,200
555.000
55,760
106.000
3.416.000
65.000
40.000
64.300
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 284■
Dag
för
beslut
Totalkost-
nad
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
därav för
budgetåret
1937/1938
kronor
1937
30/7
Bro över Ångermanälven vid Eds kyrka, Väster- norrlands län ................................
295,700
236,500
236,500
Ombyggnad av bro över Husumån, Västernorrlands
län ..........................................
120,000
108,000
108,000
Bro över Bryngesån, Västernorrlands län ........
56,800
51,100
51,100
24/9
Nytt yttertak å byggnaden nr 2 i Landskrona fäst- ning..........................................
77,500
77,500
77,500
30/9
Omläggning och förbättring av den s. k. kustlands- vägen mellan Högom och Bergeforsen, Västernorr- lands län ....................................
1,061,400
955,200
500,000
5/11
Anläggningsarbeten vid Norrlands trädgårdsskola i
Söråker, Västernorrlands län ..................
57,850
57,850
57,850
12/11
Iståndsättning och konservering av Gudmundrå
kyrkoruin, Västernorrlands län ................
6,000
6,000
6,000
19/11
Ytterligare kostnad för växthus å länsresidenstom- ten i Umeå ..................................
800
800
800
26/11
Bro över Nordre älv, Göteborgs och Bohus län ..
360,300
334,100
334,100
10/12
Ytterligare kostnad för uppmuddring av Karlskrona
östra farled, Blekinge län......................
12,000
12,000
12,000
Omläggning av vägen Dingle—Gravarne mellan
Brygge och Evjå, Göteborgs och Bohus län____
240,000
204,000
150,000
Omläggning av vägen från Uddevalla stads gräns
vid Kuröd till Älvsborgs läns gräns vid Risån,
Göteborgs och Bohus län......................
702,000
596,700
300,000
Fiskehamn vid Stenvik, Västernorrlands län......
75,000
67,500
67,500
Småbåtshamn vid Kängsön, Norrbottens län......
99,630
89,600
89,600
1938
14/1
Vissa arbeten i Bodens fästning..................
32,000
32,000
32,000
21/1
Omläggning av vissa delar av vägen Sam—Sannäs
—Knäm, Göteborgs och Bohus län ............
321,000
304,900
100,000
28/1
Fiskehamnsanläggning vid Junibosand, Västernorr- lands län .................................
150,000
135,000
135,000
18/2
Förbättring ''av statens fiskehamn vid Lörudden,
Västernorrlands län............................
51,000
51,000
51,000
Omläggning av vägen Svenneby nya kyrka—Gullön,
Göteborgs och Bohus län......................
142,300
135,100
50,000
Omläggning m. m. av viss del av vägen Sollefteå—
Junsele, Västernorrlands län....................
153,200
130,200
50,000
Omläggning av vissa delar av vägen Lucksta—
Hassel, Västernorrlands län....................
163,200 |
130,500 |
50,000
Summa |
10,774,710 |
9,896,120 |
5,719,170
Kungl. Maj:ts proposition nr 284-
107
Bilaga D.
Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden Vt 1933—s0/6 1937 från anslag till kommunala samt statliga
och kommunala beredskapsarbeten.
Total
kostnad
kronor
Beviljade
lån o. stats- bidrag
kronor
12,095,563
7,783,078
23,845,435
7,342,355
4,535,197
1,944,180
1,665,246
817,515
40,500
8,100
262,000
131,000
57,000
54,150
511,700
332,600
15,000
7,500
48,000
16,800
16,400
12,300
12,000
9,000
77,350
73,480
50,700
48,170
38,700
36,770
35,100
33,350
24,950
23,700
8,800
8,360
19,520
13,660
34,650
19,060
17,700
15,930
10,065
9,060
32,250
24,190
46,400
41,760
3,024,031
1,736,455
Dag för
beslut.
1937
"/«
äo/i
9/4
7*
l7s
Ve
ll/e
Arbetsföretag
Under budgetåret 1933/1934 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 231/1935, sid. 86) ............
Under budgetåret 1934/1935 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 265/1936, sid. 133)............
Under budgetåret 1935/1936 beviljade medel (se specificerad
förteckning prop. 300/1937, sid. 74) ............
Fr. o. m. lh 1936 t. o. m. sl/is 1936 beviljade medel (se
specificerad förteckning prop. 300/1937, sid. 78) ......
Avloppsledningar för vissa områden i Kalmar..........
Utvidgning av Östhammars stads vatten- och avloppsledningsnät
........................................
Vatten- och avloppsledningsanläggning å Ulvön, Nätra
s:n, Västernorrlands län..............................
Kajanläggning i Oskarshamn ..........................
Kajanläggning i Luleå ................................
Begravningskapell, Timrå s:n, Västernorrlands län ......
Bad- och tvättstuga i Kalix municipalsamhälle, Norrbottens
län ....................................
Två parkeringsplatser, Kville s:n, Göteborgs och Bohus
län ............................................
Diverse arbeten vid följande skolor i Alnö s:n, Västernorrlands
län:
Gustavsbergs skola ............................
Hovids » ............................
Kyrkskolan ............................
Uslands skola............................
Näsets » ............................
Karlsviks » ............................
Göteborgs och Bohus län
norrlands län
Reparation av skolhus, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus
län ............................................
D:o Bro s:n, Göteborgs och Bohus län..............
Restaurering av Lyse kyrka, Göteborgs och Bohus län ..
lands län
Summa för budgetåret 1936/1937
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Bilaga E.
Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden 7n 1937—27s 1938 från anslag till statliga oell kommunala
beredskapsarbeten.
Dag för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnad
kronor
Beviljat
statsbidrag
kronor
1937
2/7
Restaurering av Brastads kyrka, Göteborgs och Bohus län
53,000
47,700
Omändringsarbeten vid samrealskolan i Söderhamn......
75,000
37,500
16/7
Elektriskt ledningsnät i Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län
65,000
39,000
Reparation av Torsåkers och Dals prästgårdar, Västernorr- lands län ......................................
55,090
44,070
Uthusbyggnad vid skolan i Runeåberg, Helgums sm,
Västernorrlands län..........................
2,580
1,290
Begravningskapell m. m., Byske s:n, Västerbottens län ..
35,330
26,500
Skolbyggnader i Vitån, Jämtön och Prästholm, Råneå s:n,
Norrbottens län ........................
162,250
146,030
23/7
Restaurering av Indals kyrka, Västernorrlands län......
63,965
51,170
30/7
Restaurering av Näsinge kyrka, Göteborgs och Bohus län
46,000
41,400
17/9
Lek- och idrottsplats i Skärhamns mun.-samhälle, Göte
borgs och Bohus län.....................
123,000
75,850
24/9
Ekonomibyggnad vid kommunalhuset, Långsele s:n, Väster- norrlands län ........................
17,500
12,250
30/9
Väg från kustlandsvägen genom Färsta och Filland till
vägen Tunadal—Alderholmens färjställe, Västernorr- lands län ............................
75,800
60,600
Väg från Kyrkbacken i Timrå till Bandsjövägen i Horsilje,
Västernorrlands län .................
91,600
73,200
8/10
Ekonomibyggnader å Kville prästgård, Göteborgs och
Bohus län....................
43,000
32,250
Kapell å Sydkoster, Tjärnö s:n, Göteborgs och Bohus län
85,130
63,850
Tillbyggnad av kommunalhuset, Sköns s:n, Västernorr- lands län .................
128,500
102,800
15/10
Väganläggning i Hjälmedal, Brastads s:n, Göteborgs och
Bohus län........................
15,145
13,630
29/10
Gasmaskfabrik, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ..
450,000
360,000
Planering av skoltomt i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, Norr- bottens län ..................
20,000
18,000
5/11
Diverse arbeten vid eckl. boställen i Näsinge och Lomme- lands star, Göteborgs och Bohus län............
107,350
96,620
Avloppsledningar i Tidaholm...............
46,550
23,280
Spåromläggning vid Filland, Sköns sm, Västernorrlands län
80,000
72,000
Värmeanläggning m. m. för verkstadsskolan å Strömbacka
och länslasarettet i Piteå..............
356,500
249,550
12/11
Vattenledningsanläggning i Marstrand................-.
220,000
198,000
Kungl. Majlis proposition nr 284.
109
Dag för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnad
kronor
Beviljat
statsbidrag
kronor
1937
12/11
Avloppsledningsanläggning, Grundsunds s:n, Göteborgs och
Bohus län..........................................
44,200
33,150
Omläggning av Göteborgsvägen i Uddevalla ............
548,500
393,600 1
Väg Fjällbacka—Sälvik, Kville s:n, Göteborgs och Bohus
35,000
210,000
33,200
199,500
Väg Hälle—Hällesmörk, Lommelands s:n, Göteborgs och
Bohus län..........................................
Vatten- och avloppsledningsanläggning, Hässjö s:n, Väster- norrlands län ......................................
398,000
230,000 8
Dränering kring kyrkan m. m., Sköns s:n, Västernorr- lands län ..........................................
18,665
16,800
19/11
Ytterligare arbeten å Bro kyrka, Göteborgs och Bohus län
10,580
7,940
Ekonomibyggnader å eckl. boställena Ingalseröd och Stale,
Skee sm, Göteborgs och Bohus län ..................
13,180
9,890
Diverse arbeten å eckl. boställena Skee prästgård och Övre
Eigst, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län ............
84,285
75,860
Ytterligare arbeten å Tuna kyrka, Västernorrlands län ..
13,830
11,060
Vatten- och avloppsledningsanläggning (etapp II), Njurunda
s:n, Västernorrlands län..............................
303,000
196,950
10/12
Väg till Axtveten, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län----
19,620
16,680
Omläggning av vatten- och avloppsledningar i Söderhamn
289,000
144,500
17/12
Vatten- och avloppsledningsanläggning, Tuna s:n, Väster- norrlands län ......................................
227,000
100,000 3
Utvidgning av Timrå kyrkogård, Västernorrlands län....
60,980
30,490
Utfartsväg från Timrå kyrka, Västernorrlands län ......
20,000
16,000
1938
14/1
Gatuarbeten i Skönsmons mun.-samhälle, Västernorrlands
332,000
150,000 4
Kyrkogårdsmur å Seskarö, Nedertorneå s:n, Norrbottens
18,000
100,000
16,200
75,000
21/1
Breddning m. m. av Döderhultsvägen i Oskarshamn ....
Vatten- och avloppsledningsanläggning, Bjärtrå s:n, Väster- norrlands län ......................................
308,000
80,000 5
28/1
Väg Sämstad—Kärr, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län
19,900
17,910
4/2
Vägomläggning i Ekeberga s:n, Kronobergs län..........
27,600
23,400
11 2
Gas-, vatten- och avloppsledningsarbeten i Karlskrona ..
456,000
75,000 6
25/2
Väg- och gatuarbeten, Kungshamns s:n, Göteborgs och
Bohus län..........................................
18,900
11,340
Summa
5,994,530
3,851,010
Beviljat för budgetåret 1937/1938, totala statsbidraget 493,600.
» » » » » » 298,500.
» » » » » » 181,600.
> » » » » » 298,800.
» » » » » » 231,000.
» » » » » 228,000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Bilaga F.
Förteckning över den S1/i2 1937 avslutade statliga beredskapsarbeten.
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av stats- medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap-
port-
mån.
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
6
6
7
1 8
T. o. m. sl/i2 1936 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
300/1937, sid. 81) ................
5,421,859
5,094,452
237,230
9:28
21:47
! 1933
*78
Anläggning av fiskehamn vid Brante- vik, Kristianstads län ............
237,000
213,300
14.754
36
6:90
14: 46
16/9
Underhållsarbeten å farleder i Bohus- län:
Kyrkesundet ..................
19,700
19,700
553
7:97
35: 62
Kalvsundet....................
15,100
15,100
643
—
7:86
23:48
1934
lsh
Odlings-, diknings- och vägarbeten
m. m. vid trädgårdsskolan för Norr- land i Söråker, Västernorrlands län
52,860
42,620
10,093
36
4: 32
4:22
S4A>
Fiskehamn å Mollsten, Stockholms län
217,500
210,900
10,414
24
9: 62
20:27
"/lO
Utvidgning av statens fiskehamn vid
Byxelkrok, Kalmar län ..........
70,000
59,500
3,791
15
6:93
15:70
30In
Omläggning och rötning av västkust- banan inom Falkenbergs stad ....
174,341
174,341
7,100
_
9:35
24: 56
1935
*/3
Upprensning av strömstråk i Kalix
älv, Norrbottens län..............
24,369
12,870
2,444
5
5: —
5:27
“/«
Anläggande av en laxdamm vid Hytt- ön i Älvkarleby s:n, Uppsala län..
41,670
39,000
3,343
14
10:60
11: 67
7»
Varmvattensanläggningar i vissa bo- stadshus vid tvångsarbetsanstalten
i Landskrona....................
6,500
6,500
162
10:03
40:12
‘79
Vissa arbeten vid Stockholms slott..
39,916
39,916
2,564
27
10:80
15:57
27io
Fiskehamnsanläggning vid Svanhalla
26,500
26,500
1,467
10
7:44
18:06
D:o vid Resö......................
125,000
118,750
7,718
21
7: 66
15:39
D:o vid Rörö......................
82,300
74,070
4,477
—
8: 39
16: 54
713
Ändrings- och reparationsarbeten vid
statens tvångsarbetsanstalt i Lands- krona ............................
9,800
9,800
441
10: —
22:22
1936
>%
Parkeringsplats å Skansen, Stockholm
11,332
7,500
251
2
13:49
29:88
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 2S4
lil
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av stats- medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap-
port-
mån.
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1936
10/7
Konservering vid Kalmar slott......
5,000
4,000
341
8
8: —
11:73
80/io
Materialbod vid vanföreanstalten i
Härnösand ......................
7,037
7,750
181
—
12: 65
42:82
4/»
Kajbyggnad vid Leppäniemi å Seskarö,
Norrbottens län..................
100,000
90,000
2,791
10
9: 23
32: 25
18/l2
Beställning av 4 flygplan från E. Spar-
mann............................
121,120
100,000
3,484
10
13: 22
28:70
1937
19k
Iståndsättande av statens fiskehamn
vid Glommen, Hallands län......
27,000
27,000
302
6
6:76
89:40
Hamn för mindre båtar vid Båt-
skärsnäs, Nederkalix s:n, Norrbot-
tens län.........................
71,900
64,700
2,906
8
8: 69
22: 26
16/,
Vissa arbeten vid Bohus fästnings-
ruin, Göteborgs och Bohus län____
43,362
43,362
2,836
5
10:50
15: 24
Summa och medeltal för år 1937
1,529,307
1,407,179
83,056
—
8:12
16:94
Summa summarum och medeltal
6,951,166
6,501,631
320,286
—
8:55
20:30
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Bilaga G.
Förteckning över den S1/i2 1937 avslutade kommunala beredskapsarbeten.
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap- port- ör å- nader
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb.dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1933
T. 0. m. 3,/i2 1936 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
300/1937, sid. 83) ................
28,782,205''
12/399,644
855,044
9:27
14:74
M/lO
Folkskolebyggnader i följande distrikt
i Norrbottens län:
Jokkmokk......................
169,775
120,000
7,341
24
7: 69
16:35
Hietaniemi......................
24,822
16,125
1,168
8
5:71
13:80
Korpilombolo...................
112,742
101,460
5,921
22
8:39
17:18
Junosuando (skolhus jämte uthus i
Kärendöjärvi) ................
47,104
41,130
2,169
28
5: 45
18:95
10/ll
1934
Skolhus jämte uthus i Västertåsjö, Tå- sjö s:n, Västernorrlands län ......
37,465
26,910
1,800
21
6: —
14:95
2/s
Nybyggnad för Luleå stads undervis- ningsanstalter ....................
233,789
140,273
6,554
20
13: 59
21:40
"A
Skolhus i Brattbäcken, Tåsjö s:n,
Västernorrlands län................
27,175
19,930
1,650
_
6: —
12:08
•/»
Skolhus i Trundön, Norrfjärdens s:n,
Norrbottens län..................
26,392
22,160
1,119
13
8:14
19:80
Skolhus i Risön, Nederkalix s:n, Norr- bottens län......................
69,525
58,600
1,659
16
10: 81
35:32
;,9/8
Skolhus i Sörviken, Borgvattnets s:n,
Jämtlands län....................
14,339
9,281
658
_
6:99
14:10
2/11
Utbyggnad av oceankajen i Hälsing- borg ............................
1,281,392
256,257
17,481
15
10:87
14: 66
23/n
Ombyggnad av rådhuset i Söderhamn
161,268
64,500
4,567
14
9:75
14:12
7/l2
1935
Restaurering av Nora församlings
kyrka, Västernorrlands län........
51,926
32,700
3,319
11
12:05
9:85
«/«
Ombyggnad av gamla skolhuset till
kommunalhus i Asarum ..........
29,381
8,450
1,004
7
8:33
8:42
7»
Idrottsplats i Skuru, Nacka s:n, Stock- holms län........................
41,941
6,510
1,076
11
12:16
6: 05
,5/6
Regnvattenledning i Kalmar........
85,375
17,075
5,349
18
8:46
3:19
7»
Pump- och reningsverk för Skönsbergs
municipalsamhälle................
190,091
88,900
2,447
11
13:92
36:33
■v*
Gymnastikhus i Forsse och Hamre
m. m., Långsele s:n, Västernorrlands
län (3 företag)....................
38,566
21,770
1,158
13
7:34
18: 80
30/8
Varmbadhus jämte brandstation, Asa- rums s:n, Blekinge län............
59,388
34,000
1,625
15
8:73
20:92
1 Siffrorna korrigerade i förhållande till uppgifterna i prop. 300/1937.
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
113
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel-
för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1935
50/s
Kommunalhus i Bro s:n, Göteborgs
och Bohus län....................
45,600
29,620
1,672
10
7: 14
17:72
Ombyggnad av tullhuset i Söderhamn
66,022
23,830
1,139
12
10: 51
20:92
V»
Tillbyggnad av samrealskolans gym- nastikhus i Oskarshamn..........
43,449
16,920
1,070
11
11:22
15:81
19/«
Vattenreningsanläggning i Bräcke m:e,
Jämtlands län....................
40,250
10,500
1,452
7
9: 86
7:23
10/lO
Gymnastikhus vid samrealskolan i
Nederkalix s:n, Norrbottens län ..
113,600
51,000
2,290
11
12: 72
22:27
V»
Skolhus i Amalieberg, Hogdals s:n,
Göteborgs och Bohus län ........
31,673
22,171
1,221
13
6: 69
18:16
Skolhus i Nordby, Hogdals s:n, Göte- borgs och Bohuslän..............
22,709
15,850
1,029
13
7:25
15: 40
Kommunalhus i Medby, Hogdals s:n,
Göteborgs och Bohus län..........
16,501
11,430
711
7
7:08
16:08
Uthus vid Medby ålderdomshem, Hog- dals s''n, Göteborgs och Bohus län..
3,360
2,480
220
9
.
6:57
11:27
*/n
Byggnad inrymmande brandstation,
arrestlokaler, skolkök m. m., ljus- dals s:n, Gävleborgs län..........
90,196
11,380
2,514
11
9: 79
4: 53
Arrestlokal i Selånger, Tuna polis- distrikt, Västernorrlands län......
38,500
17,150
1,135
8
10:46
15:11
29/n
Tillbyggnad av länslasarettet i Luleå
170,900
85,450
4,207
11
11:45
20: 31
Personalbostadshus vid länslasarettet
i Gällivare ......................
96,500
48,250
1,518
9
12:23
31:78
20/ia
Skolhus i Bullerbo, Graninge s:n, Väs- ternorrlands län..................
18,346
9,095
587
12
7:87
15:48
1936
Restaurering och tillbyggnad av Alnö
kyrka, Västernorrlands län........
100,630
50,000
2,491
15
11:23
20:03
9/i
Byggnader för folkskoleväsendet, Skee
s:n, Göteborgs och Bohus län (14
företag) ..........................
34,303
20,991
2,165
8
6:70
9: 67
Utvidgning av vatten- och avlopps- ledningsnätet i Arboga............
100,896
20,179
5,421
17
9:90
3: 76:
7»
Om- och tillbyggnad av länslasarettet
i Karlskrona ....................
1,111,302
411,140
30,384
19
9: 69
13: 52l
Restaurering av Kristinehamn—Var- nums kyrka......................
177,643
21,000
2,595
11
11:76
1
8:091
“/•
Arrestbyggnad i Nyland, Ytterlännäs
s:n, Västernorrlands län ..........
35,703
16,790
66£
7
j 13:15
25:08''
S9/f.
Vattenledningsanläggning i Melleruds
köping, Älvsborgs län ............
316,056
58,700
7,640
! 17
9: 37
7:68
7»
Ombyggnad av skolhus i Fröland,
Säbrå s:n, Västernorrlands län ....
29,899
21,520 936
3
12: 43
22: 95
Ombyggnad av skolhus i Offer, Boteå
s:n, Västernorrlands län ..........
24,854
14,720 931
8
11:36
15:78
lii hant/ till riksdagens protokoll 19H8. 1 sami. Nr 284.
8
114
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel-
för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
i 1936
3/9
Restaurering av Dals kyrka, Väster- norrlands län....................
53,683
27,980
1,456
11
12:25
19:20
Begravningskapell, Hässjö s:n, Väster- norrlands län....................
9,294
5,66C
399
6
7:53
14:30
Värme- och sanitetsanläggning i Alnö
församlings kyrkoherdeprästgård,
Västernorrlands län ..............
17,121
12,100
717
10
10:18
16:85
Arkiv vid Bjärtrå församlings präst- gård, Västernorrlands län ........
5,040
3,024
267
7
7: 97
11:32
Brandstation i Bureå municipalsam- hälle, Västerbottens län ..........
8,159
3,880
285
5
8: —
13:60
i 10/»
Begravningskapell i Sturkö s:n, Ble- kinge län........................
3,806
2,990
477
4
4:80
6:27
Begravningskapell i Lysekil..........
23,553
5,000
338
3
9:86
14:78
Ladugårdsbyggnad vid lönebostället
Vattneröd nr 1, Tossene pastorat,
Göteborgs och Bohus län..........
12,465
6,000
791
7
6:-
7:58
Ombyggnad av klockstapeln vid Grän- gesbergs kapell, Grangärde s:n, Kop- parbergs län......................
5,425
980
158
2
9:77
6: 20J
Logbyggnad vid ålderdomshemmet,
Grangärde s:n, Kopparbergs län ..
13,870
3,000
620
r
O
9:37
4:83;
S0/l0
Om- och tillbyggnad av skolhus i
Svälte, Askums s:n, Göteborgs och
Bohus län........................
22,405
13,360
1,133
8
6:76
11:79
Restaurering av Svenneby kyrka,
Göteborgs och Bohus län ........
36,715
22,050
1,699
8
7:82
12:98
V»
Tornbyggnad för Tuna kyrka, Väster- norrlands län....................
107,354
63,460
2,153
6
10:85
29: 47
18/n
Kajbyggnad i Söderhamn ..........
133,078
86,501
1,877
5
10:98
46:08
1937
i 27>
Avloppsledningar för områdena vid
Johannesberg och Nyhem, Kalmar
41,100
8,100
2,256
7
8: 74
3:59
2»/i
Vatten- och avloppsledning anläggning
å Ulvön, Nätra s:n, Västernorrlands
län.................... ........
72,430
54,150
3,391
7
7: 20
15: 97
7’
Kajanläggning i Luleå..............
17,346
7,500
603
4
11:35
12: 42<
7/6
Tvättstuga i Kalix m:e, Norrbottens
län..............................
22,718
12,300
215
2
11: —
57: 251
4/«
Reparationsarbeten å gamla skolhuset
i Brastad, Göteborgs och Bohus län
22,621
15,930
1,129
5
8:—!
14: 10;
“/•
Reparation vid Skönsbergs folkskola,
Västernorrlands län ..............
50,731
41,760
2,015
4
14:02
20: 72;
Summa och medeltal för år 1937
6,110,262
2,471,922
164,041
—
9:77
15: 07
i
Summa summarum och medeltal
34,892,467
15,071.566
1,019,085
—
9:35
14: 79
Kungl. Maj.ts proposition nr 284.
115
Bilaga H.
Förteckning över den 31/i2 1937 avslutade skenfria korsningar.
Kon- selj- Plats för arbete
dag
1
Total-
kost-
nader
kronor
Härav av
anslaget
till sken- fria kors- ningar
kronor
Utförda
dags-
verken
Medel- förtjänst
; per 8-t.
arb.dag
kronor
Dags-
verks-
kostnad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
1933
Före den sl/ia 1936 avslutade arbeten (se
specificerad förteckning prop. 300/1937,
sid. 88)..............................
1
7,968,351
6,475,148
321,507 8:60
20:14
27/l0
Åshammar, Gävleborgs län..............
82,013
66,263
2,983
8:20
22:21
Sandnäset, Jämtlands län ..............
105,000
94,000
6,229 7:14
15:09
10/n
Kärr, Göteborgs och Bohus län..........
140,047
124,540
3,813
6:95
32: 66
1934
23/S
Kungsängen, Uppsala län ..............
34,001
30,600
905
10:88
33: 81
M/6
Spånga, Stockholms län ................
341,755
336,755
7,643
13: 21
44:06
Nyvång, Kristianstads län..............
199,195
189,044
8,939
7:12
21:15
Djupa, Gävleborgs län..................
99,458
87,897
6,026
6:70
14:59
Högvallen, Gävleborgs län..............
146,750
135,000
8,250
7:78
16:36
30/n
Falkenberg ............................
611,292
200,183
17,720
9:35
11
30!
1935
7»
Fägre, Skaraborgs län ..................
42,258
42,258
2,461
7: 40
17: 17
“/•
Ljusne, Gävleborgs län ................
58,470
47,000
1,888
9: 05
24: 891
1936
31/1
Tösse, Älvsborgs län....................
25,306
20,056
1,068
7:02
18
W
7/„
/2
Bergsåker, Västernorrlands län..........
185,000
130,600
6,000
12:30
21
77:
30/4
Virsbo, Västmanlands län ..............
46,142
36,900
1,268
8: 86
29
10
Summa och medeltal för år 1937
2,116,087
1,541,096
75,193
8:88
20
50
Summa summarum och medeltal
10,085,038
8,016,244
396.700
8:65
20
21
1 Siffrorna korrigerade i förhållande till uppgifterna i prop. 300/1937.
opaginerad Kontrollera mot PDF
lif?
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Bilaga I.
Förteckning över den 31,/i2 1937 avslutade bro- och hamnföretag.
Kon-
selj-
dag
Slag av arbete
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
anslaget
till broar
och
hamnar
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb.dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
Broar.
Före den SI/is 1936 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
300/1937, sid. 90) ................
6,738,462*
4,354,884
204,291
9:06
21:32
1934
•/»
Bro över Skrövälven, Norrbottens län
72,100
61.200
2,636
8:56
23: 22
1935
V*
Bro över Bergvattenån, Västerbottens
län..............................
63,200
53,500
3,300
6:80
16: 21
Bro vid Blidingsholm, Kronobergs län
45,000
33,733
676
8: —
49: 90
Bro över Vojmån, Västerbottens län
103,400
83,600
6,100
8:20
13:70
,5A
Bro över Vindelälven vid Ruskträsk,
Västerbottens län ................
304,000
273,600
14,800
8:20
18: 49
Bro över Gunnarbacken, Västerbot- tens län .........................
44,700
38,000
3,700
7: 25
10: 27
‘74
Oscarsbron i Östersund ............
560,457
275,600
19,270
11: —
14:30
20/6
Bro över Ångermanälven vid Sollefteå,
Västernorrlands län..............
610,000
350,000
20,000
11:-
17:50
Summa och medeltal för år 1937
1,802,857
1,169,2:13
70,482
9:65
16 : 59
Summa summarum och medeltal
8,541,319
5,524,117
274,773
9: 21
20:10
1933
Hamnar.
Före den 3l/ia 1936 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
300/1937, sid. 91) ................
6,560,161
4,432,354
228,958
9:54
19: 36
*6/»
Söderhamns kajer vid Stugsund, I utb.
240,445
160,000
10,190
10:31
15: 70
1934
77
Tångens hamn, Göteborgs och Bohus
län..............................
240,000
216,000
21,952
8:35
9:84
177
Donsö hamn, Göteborgs och Bohus
län..............................
343,600
309,000
20,567
8:39
15:02
l«/8
Söderhamns kaj vid Stugsund, II utb.
261,978
174,586
8,011
9: 78
21:79
Siffrorna korrigerade i förhållande till uppgifterna i prop. 300/1937.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj-.ts proposition nr 284.
11 7
; Kon- selj- dag
Slag av arbete
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
anslaget
till broar
och
hamnar
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Medel- för- tjänst
per S-t.
arb.-dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor !
1 1
2
3
4
5
6
7 1
1 1935
>»/n
Limhamns fiskehamn i Malmö......
201,000
134,000
8,779
9:61
15:26 j
1 ao/i3
Fiskehamn vid Gräsgård, Kalmar län
71,846
64,600
2,436
8:49
26:51 |
1 1936
31/i
Västervik (redovisad i prop. 300/1937
såsom beräknad, här redovisas skill- naden) ..........................
95,890
76,000
2,367
9:13
32:10
Summa och medeltal för år 1937
1,454,759
1,184,186
74,302
8:96
15:26
Summa summarum och medeltal
8,014,920
5,566,540
303,260
9:40
18:36
Summa summarum och medeltal för
broar och hamnar................
16,556,239
11,090,657
578,033
9: 31
19:19
opaginerad Kontrollera mot PDF
lis
Kungl. Maj:ts proposition nr 284.
Innehållsförteckning.
Sid.
Propositionen........................ 1
Hjälpprogrammet i dess helhet................... 2
Arbetslöshetsläget....................... 2
Verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder.............. 7
Utredningar...... 32
1936 års utredning angående beredskapsarbeten...... 32
Yttranden.......................... 44
Allmänna principer sid. 41. — Affärsverkens arbeten sid. 42. — Kommunala
arbeten sid. 43. — Väg- och gatuarbeten sid. 52. — Arbeten för jordbrukets
främjande sid. 57. — Skogsarbeten sid. 59.
1937 års arbetslöshetssakkunniga.................. 60
1937 års arbetslöshetsräkning................... 62
Lokala utredninger........................ 74
Exporthuskommittén.............•......... 74
Departementschefen........................ 75
Särskilda frågor.......................... 7 g
Vattenavledningsföretaget Lyckebyån................. 78
Lyckebyåutredningen sid. 78. — Departementschefen sid. 79.
Västernorrlands läns företagareförening................ 79
Västernorrlandsutredningen sid. 79. — Yttrande sid. 79. — Departementschefen
sid. 83.
Komplettering av ofullständiga jordbruk i Blekinge län......... 83
Blekingeutredningen sid. 83. — Yttranden sid. 85. — Departementschefen sid. 87.
Anslagsbehov........................... g 9
Hemställan............................. 94
Bilaga A. Uppgift rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas
rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 december
1936 och den 31 december 1937 ............... 92
B. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden V7 1933—S0/6 1937 från anslaget till statliga samt statliga
och kommunala beredskapsarbeten............104
C. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden V7 1937—28/8 1938 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten..................105
t
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 284. 119
Sid.
Bilaga D. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden 1/t 1933—30/g 1937 från anslag till kommunala
samt statliga och kommunala beredskapsarbeten........107
E. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel be
viljats
under tiden 1/i 1937—28/a 1938 från anslag till statliga och
kommunala beredskapsarbeten................108
F. Förteckning över den 31/is 1937 avslutade statliga beredskapsarbeten 110
G. Förteckning över den 31/i2 1937 avslutade kommunala beredskapsarbeten
..........................112
H. Förteckning över den sl/i2 1937 avslutade skenfria korsningar . . 115
I. Förteckning över den S1/i2 1937 avslutade bro- och hamnföretag . 116
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1938:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. s. 1 i texten
- SU 1938:182 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. s. 1 i texten